pall-logistik: aspekter och påföljder vid införande av ...1106625/fulltext01.pdffigur 3. egen...

Författare:

Robin Klasson, 19940905

[email protected]

Henrik Nordh, 19920418

[email protected]

Examinator: Helena Forslund

Handledare: Hana Hultén

Termin: VT 2017

Kurs: Examensarbete i

logistik för

Civilekonomprogrammet

4FE19E, 30 Hp

Pall-logistik: Aspekter och påföljder

vid införande av plastpall för

Volkswagen Parts Logistics.

Förord

Författarna vill rikta ett stort tack till Volkswagen Parts Logistics för möjlighet till

utförd studie och alla de respondenter som intervjuades under arbetets gång som

bidragit med information och ett brett kontaktnätverk. Även ett stort tack till handledare

Hana Hultén, examinator Helena Forslund, Anders Vigren och opponentgrupper som

bidragit med konstruktiv kritik under arbetets gång. Tack!

Växjö, Maj 2017.

Henrik Nordh Robin Klasson

Sammanfattning

Författare

Henrik Nordh och Robin Klasson.

Forskningsfrågor

Fråga 1: Vilka aspekter för införande av plastpall som lastbärare mellan Volkswagen

Parts Logistics och dess återförsäljare behövs tas hänsyn till vid lagring, distribution

och retur av deras reservdelar?

Fråga 2: Vilka blir de ekonomiska påföljderna vid lagring, distribution och retur av att

införa plastpall som lastbärare för reservdelar hos Volkswagen Parts Logistics?

Syfte

Syftet med studie är att utveckla ett ramverk för införande av plastpall som lastbärare

för reservdelar till eftermarknaden i bilindustrin.

Metod

Utförd studie genomfördes som en fallstudie, den empiri som samlades in för att

användas i studie utfördes genom att respondenter valdes utifrån bekvämlighetsurval

och snöbollsurval. Respondenter deltog i semi- och ostrukturerade intervjuer och

författare genomförde även observationer som deltagare.

Slutsats

Det finns ett antal aspekter och påföljder som Volkswagen Parts Logistics behöver ta

hänsyn till vid plastpalls införande: (1) Retursystem (2) Tredjepartsleverantör (3) Avtal

(4) Materialrelaterade (5) Prestationsmått (6) Transaktions- och Säkerhetslager (7)

Miljö och Hållbarhet (8) Kalkylering.

De ekonomiska påföljderna av att införa plastpall är till stor del beroende av vilken grad

som RFID-teknik implementeras. Med nuvarande situation hos VPL, det vill säga

sämsta möjliga förutsättningar och endast träpall byts ut mot plastpall utan RFID,

uppnås en kostnadsbesparing på i snitt 620 000 kronor per år vid normalt utfall av

känslighetsanalys och kräver en grundinvestering på 3 000 000 kronor med break-even

tid 6–7 år.

Motsvarande vid beräkningar av realistiska förutsättningar uppnås en snittbesparing på

1 200 000 kronor per år utan RFID med break-even tid på 3–4 år med normalt utfall i

känslighetsanalys och en grundinvestering på 2 250 000 kronor. Samma förutsättningar

med RFID ger 575 000 kronor i snittbesparing per år med normalt utfall i

känslighetsanalys, uppskattat till break-even tid över 8 år med en grundinvestering på 7

250 000 kronor.

Summary

Authors

Henrik Nordh and Robin Klasson.

Research Questions:

Question 1: Which aspects are to be considered with implementation of plastic pallets

as load carriers between Volkswagen Parts Logistics and its resellers regarding

stocking, distribution and return of their spare parts?

Question 2: What are the economic impacts regarding stocking, distribution and return

of implementing plastic pallets as load carriers for spare parts at Volkswagen Parts

Logistics?

Purpose

The purpose of the study is to develop a framework for implementing plastic pallets as

load carriers for spare parts in the aftermarket of the automotive industry.

Method

The study was performed as a case study, the information to be used in the conducted

study was gathered through a number of respondents who were chosen from a comfort-

and snowball selection. The respondents participated in semi- and unstructured

interviews and the authors also conducted observations as participants.

Conclusion

There are a number of aspects and impacts for Volkswagen Parts Logistics to consider

with implementing plastic pallets. (1) Return system (2) Third party logistics provider

(3) Agreement (4) Material related (5) Performance measure (6) Transaction- and

Safety stock (7) Environment and sustainability (8) Calculation.

The economic impacts of implementing plastic pallets are in great extent depending of

what degree of RFID- technology is to be used. If current situation at VPL exists, with

the worst situation possible and only wooden pallets are to be substituted without RFID-

technology, savings can be made up to 620 000 kronor on average per year at normal

results in the sensitivity analysis, demanding an investment of 3 000 000 kronor and 6–

7-year breakeven time. Corresponding calculations of realistic result, savings can be

made on average 1 200 000 kronor a year without RFID and break-even time of 3–4

years with normal sensitivity analysis and an investment of 2 250 000 kronor. The same

conditions with RFID results in average 575 000 kronor in savings a year with the

normal sensitivity analysis, break-even time over 8 years and an investment of 7 250

000 kronor.

Innehållsförteckning

FÖRETAGSBESKRIVNING .................................................................................................... 1

1. INLEDNING ............................................................................................................................ 3 1.1 BAKGRUND ......................................................................................................................... 3 1.2 VOLKSWAGEN PARTS LOGISTICS OCH DESS AKTÖRER ....................................................... 5 1.3 PROBLEMDISKUSSION ......................................................................................................... 6 1.4 PROBLEMFORMULERING ................................................................................................... 10 1.5 SYFTE ................................................................................................................................ 10 1.6 FÖRTYDLIGANDE .............................................................................................................. 10 1.7 DISPOSITION ...................................................................................................................... 11

2. METOD.................................................................................................................................. 12 2.1 FORSKNINGSMETOD .......................................................................................................... 12

2.1.1 Tillvägagångssätt av Forskningsmetod ..................................................................... 12 2.2 URVAL ............................................................................................................................... 13

2.2.1 Val av urval ............................................................................................................... 14 2.3 DATAINSAMLING............................................................................................................... 14

2.3.1 Tillvägagångssätt vid datainsamling ......................................................................... 15 2.5 ANALYSDESIGN ................................................................................................................. 18

2.5.1 Val av analysdesign ................................................................................................... 20 2.6 SANNINGSKRITERIER ........................................................................................................ 21

2.6.1 Användning av sanningskriterier .............................................................................. 22 2.7 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN .............................................................................. 23

2.7.1 Utförda forskningsetiska överväganden .................................................................... 24 2.8 METODSAMMANFATTNING ............................................................................................... 24

3. TEORI .................................................................................................................................... 26 3.1 RETURSYSTEM FÖR ÅTERANVÄNDBARA LASTBÄRARE..................................................... 27

3.1.1 Tredjepartslogistik ..................................................................................................... 29 3.1.2 Avtal .......................................................................................................................... 30

3.2 DISTRIBUTION OCH RETUR ............................................................................................... 31 3.2.1 MATERIALRELATERADE ASPEKTER ............................................................................... 31 3.3 LAGRING, DISTRIBUTION OCH RETUR .............................................................................. 32 3.3.1 PRESTATIONSMÅTT ........................................................................................................ 32 3.4 LAGRING ........................................................................................................................... 33 3.4.1 TRANSAKTIONSLAGER ................................................................................................... 33

3.4.2 Säkerhetslager ........................................................................................................... 34 3.5 MILJÖ OCH HÅLLBARHET .................................................................................................. 34 3.6 RAMVERK .......................................................................................................................... 36

3.6.1 Tillvägagångssätt Ramverk ....................................................................................... 36 3.6.2 Initialt skapat Ramverk RQ: 1 ................................................................................... 37

4. EMPIRI .................................................................................................................................. 40 4.1 NULÄGESBESKRIVNING (RETURSYSTEM FÖR ÅTERANVÄNDBARA LASTBÄRARE) ........... 41


4.2 DISTRIBUTION OCH RETUR ............................................................................................... 51 4.2.1 MATERIALRELATERADE ASPEKTER ............................................................................... 51 4.3 LAGRING, DISTRIBUTION OCH RETUR .............................................................................. 61 4.3.1 PRESTATIONSMÅTT ........................................................................................................ 61 4.4 LAGRING ........................................................................................................................... 67 4.4.1 TRANSAKTIONSLAGER OCH SÄKERHETSLAGER ............................................................ 67 4.5 MILJÖ OCH HÅLLBARHET .................................................................................................. 70

5. ANALYS ................................................................................................................................ 74 5.1 RETURSYSTEM FÖR ÅTERANVÄNDBARA LASTBÄRARE..................................................... 75


5.2 DISTRIBUTION OCH RETUR ............................................................................................... 79 5.2.1 MATERIALRELATERADE ASPEKTER ............................................................................... 79 5.3 LAGRING, DISTRIBUTION OCH RETUR .............................................................................. 83 5.3.1 PRESTATIONSMÅTT ........................................................................................................ 83 5.4 LAGRING ........................................................................................................................... 85 5.4.1 TRANSAKTIONSLAGER OCH SÄKERHETSLAGER ............................................................ 85 5.5 MILJÖ OCH HÅLLBARHET .................................................................................................. 87

6. SAMMANFATTNING ......................................................................................................... 91

7. TEORI .................................................................................................................................... 96 7.1 LAGRING, DISTRIBUTION OCH RETUR .............................................................................. 96 7.1.1 KALKYLERING................................................................................................................ 96

7.1.2 Känslighetsanalys ...................................................................................................... 99 7.1.3 Break-even ................................................................................................................. 99 7.1.4 Ramverk och tillvägagångssätt för RQ: 2 ................................................................. 99

8. EMPIRI ................................................................................................................................ 101 8.1 LAGRING, DISTRIBUTION OCH RETUR ............................................................................ 101 8.1.1 KALKYLERING.............................................................................................................. 101

8.1.2 Känslighetsanalys och Break-even .......................................................................... 104

9. ANALYS .............................................................................................................................. 105 9.1 LAGRING. DISTRIBUTION OCH RETUR ............................................................................ 105 9.1.1 MOTIVERING TILL VAL AV KALKYL ............................................................................. 105 9.2 TEORETISK LIVSLÄNGDSPERSPEKTIV ............................................................................. 107 9.3 EMPIRISKT GRUNDAT PERSPEKTIV ................................................................................. 108

9.3.1 Besparing................................................................................................................. 108 9.3.2 Känslighetsanalys .................................................................................................... 109

9.4 EMPIRISK GRUNDAD MODELL INKLUSIVE RFID ............................................................ 111 9.4.1 Besparing................................................................................................................. 111 9.4.2 Känslighetsanalys .................................................................................................... 112

9.5 RESULTAT EMPIRISK GRUNDAD MODELL EXKLUSIVE RFID ......................................... 113 9.5.1 Besparing................................................................................................................. 113 9.5.2 Känslighetsanalys .................................................................................................... 114

10. SAMMANFATTNING ..................................................................................................... 115

11. RESULTAT ....................................................................................................................... 118 11.1 SLUTGILTIGT RAMVERK ................................................................................................ 118

12. SLUTSATS ........................................................................................................................ 121 12.1 EGNA REFLEKTIONER OCH ANVÄNDBARHET ................................................................ 125 12.2 SAMHÄLLSASPEKTER .................................................................................................... 125 12.3 ETISKA ÖVERVÄGANDEN .............................................................................................. 126 12.4 KRITIK TILL EGET ARBETE ............................................................................................ 126 12.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ............................................................................... 127

12. KÄLLFÖRTECKNING ................................................................................................... 128

INTERVJUBILAGA 1 ........................................................................................................... 136

INTERVJUBILAGA 2 ........................................................................................................... 139

INTERVJUBILAGA 3 ........................................................................................................... 141

INTERVJUBILAGA 4 ........................................................................................................... 143

INTERVJUBILAGA 5 ........................................................................................................... 145

INTERVJUBILAGA 6 ........................................................................................................... 146

INTERVJUBILAGA 7 ........................................................................................................... 147

BILAGA 8 ................................................................................................................................ 148

BILAGA 9 ................................................................................................................................ 149

BILAGA 10 .............................................................................................................................. 152

BILAGA 11 .............................................................................................................................. 161

Figursammanfattning

Figur 1. Egen illustration. Visuell bild över VPL, dess aktörer och gemensam verksamhet i

Sverige indelat efter de områden som identifierats av författare som relevant indelning för

studie, där störst påverkan av lastbärare sker. ...................................................................... 5

Figur 2. Egen illustration Arbetets disposition. ......................................................................... 11

Figur 3. Egen illustration. Rekommendationer av de intervjuade hos VPL. ............................... 14

Figur 4. Egen illustration. Rekommendationer av de intervjuade hos återförsäljare i Växjö. .... 14

Figur 5. Egen illustration. Insamlade primärdata från intervjuade personer. .............................. 17

Figur 6. Egen illustration. Insamlade sekundärdata från VPL. ................................................... 18

Figur 7. Egen illustration. Analysmodell. ................................................................................... 21

Figur 8. Egen illustration. Metodsammanfattning. ..................................................................... 25

Figur 9. Egen illustration. RQ 1: Teorisammanfattning.............................................................. 27

Figur 10 . Egen illustration. Vanliga prestationsmått. ................................................................. 32



studie, där störst påverkan av lastbärare sker. .................................................................... 37

Figur 12. Egen illustration. Ramverket baserad på presenterad teori från RQ: 1. ...................... 39

Figur 13. RQ 1: Empirisammanfattning. ..................................................................................... 41

Figur 14. Egen illustration. Förklaring av symboler till nulägesbeskrivning. ............................. 41

Figur 15. Egen illustration. Visuell bild över nuläget hos VPL och dess aktörer. ...................... 42

Figur 16. Egen illustration. Sammanfattande tabell för materialrelaterade aspekter. ................. 51

Figur 17. Egen illustration. Vanligaste prestationsmått. ............................................................. 62

Figur 18. Egen illustration för RQ 1: Analyssammanfattning. .................................................. 75

Figur 19. Egen illustration. Komplettering till initialt skapat ramverk RQ: 1 ............................ 93

Figur 20. Egen illustration. RQ 2: Teorisammanfattning. ........................................................... 96



studie, där störst påverkan av lastbärare sker. .................................................................. 100

Figur 22. Egen illustration. Ramverket baseras på presenterad teori från RQ: 2. ..................... 100

Figur 23. Egen illustration för RQ 2: Empirisammanfattning. ................................................. 101

Figur 24. Egen illustration. Träpalls- och plastpallsberäkningar. ............................................. 102

Figur 25. Egen illustration. RQ 2: Analyssammanfattning. ...................................................... 105

Figur 26. Egen illustration. Teoretiskt livslängdsperspektiv. .................................................... 107

Figur 27. Egen illustration. Empiriskt grundat perspektiv. ....................................................... 109

Figur 28. Egen illustration. Empirisk grundad modell inklusive RFID. ................................... 112

Figur 29. Egen illustration. Empirisk grundad modell exklusive RFID. .................................. 114

Figur 30. Egen illustration. Komplettering till initialt skapat ramverk RQ: 2 .......................... 116

Figur 31. Egen illustration. Slutgiltigt ramverk för plastpalls införande med prioritering. ...... 119

Bildsammanfattning

Bild 1. Blå plastlådor. Bild 2. Europapall. ............................................................... 8

Bild 3.Volymgods. ........................................................................................................................ 8

Bild 4.Val av processtillvägagångsätt vid design av retursystem (Elia & Gnoni 2015, 2). ........ 28

Bild 5. Statistik över VPL:s servicegrad. .................................................................................... 63

Bild 6. Investeringsförlopp, (Andersson, 2013). ......................................................................... 98

1

Företagsbeskrivning

Avsnitt inleds med en beskrivning av Volkswagen Parts Logistics (VPL) då studie har

sin grund utifrån VPL:s perspektiv som också är uppdragsgivare. Vidare beskrivs kort

de utomstående aktörer som ytterligare ligger till grund för studie, ej inkluderande

VPL:s återförsäljare eftersom de till en viss grad ses som en del av VPL.

Volkswagen Group Sverige är den svenska generalagenten för Volkswagen AG. I

koncernen ingår bilmärkena: Volkswagen transportbilar, Volkswagen Personbilar,

Porsche, SEAT, Audi och Skoda (Volkswagen, 2017). Volkswagen AG är världens

största bilproducent och år 2012 hade företaget en världsmarknadsandel på 12.8% och

över nio miljoner fordon levererades (ibid). Tillsammans med auktoriserade

återförsäljare som DinBil och andra privata aktörer, marknadsförs och utvecklas VPL:s

eftermarknadsorganisation för att uppnå tillverkares krav och garantier (Volkswagen,

2017; Head of Supply Chain - VPL, 4:e januari).

Lagerdepån för de svenska och finska återförsäljarna ligger i Nykvarn – Södertälje och

tillhör ”Volkswagen Parts Logistics” som är en del av Volkswagen Group Sverige. VPL

har sitt huvudkontor i Hovsjö och hand håller tillsammans med lagerdepån i Nykvarn

återförsäljare med tillbehör och reservdelar för de olika märkena som ingår i koncernen

(Volkswagen, 2017). Lagerdepån byggdes 2007 och har cirka 100 stycken anställda.

Den består av en yta på 37 000 m2, 160 000 lagerplatser, 90 000 unika produkter och

cirka 15 000 orderrader (Head of Supply Chain - VPL, 4:e januari).

Aven Forsa

Aven Forsa tillverkar och utvecklar bland annat träemballage, lastpallar och kragar för

att underlätta för företags emballering och logistik. Aven Forsa är VPL:s nuvarande

leverantör av träpall kragar och lock (Marknad och Inköpsansvarig - Aven Forsa, 31:e

mars).

2

IP-Group

IP-Group AB är en tillverkare av emballagesystem i form av pallar, pallkragar, lock och

backar i plast men även aluminium. De utvecklar, säljer eller hyr ut dessa åt företag på

den svenska marknaden men även till övriga Europa (IP-Group, 2017).

PostNord

PostNord är en tredjepartsleverantör i Norden med kommunikation och

logistiklösningar för både privatpersoner som företag (PostNord, 2017). I dagsläget

tillhandahåller PostNord VPL:s tredjepartsdistribution åt deras återförsäljare (Team

Manager InNight - PostNord, 20:e mars).

3

1. Inledning

I följande kapitel presenteras bakgrund, problemdiskussion, problemformulering, syfte,

förtydligande och en disposition över studiens upplägg. I bakgrund diskuteras de

faktorer som bidragit till att företag börjat fundera över införande av plastpall samt

optimera sitt retursystem av lastbärare. I problemdiskussion diskuteras införande av

plastmaterial som lastbärare, dess användning i livsmedelsindustrin samt bilindustrin,

logistiska samt ekonomiska utmaningar, funderingar från Volkswagen Parts Logistics

och slutligen relevansen av ramverk för plastpallsinförande i eftermarknad för

bilindustrin.

1.1 Bakgrund

I takt med en allt ökande globalisering har transport av gods ökat (Adenso-Diaz et.al,

2016). Branschspecifika verksamheter har i allt större utsträckning börjat utföras av

andra aktörer som resulterat i ett ökat konkurrensklimat bland företag med högre ställda

krav på att dessa måste vara duktiga på de aktiviteter som utförs. Det har också kunnat

urskiljas ett trendskifte där produktivitet och automatisering fått ge mer plats åt ett

större fokus gällande företags produkter med kringtjänster och effektivitets-utnyttjande

(Lindvall, 2011).

En bransch som har kantats av hög automatisering är bilindustrin (Haq et al., 2010). För

de flesta bilproducerande företag råder det hård konkurrens världen över och inom

dessa hårt konkurrensutsatta verksamheter har effektiva logistiksystem fått en viktig

strategisk roll eftersom det visat sig att logistikstyrning har stor påverkan på företag

(Löffler & Decker, 2012; García Márquez, García Pardo & Nieto, 2015). Vid ineffektiv

logistikstyrning kan flöden försvåras genom exempelvis kunder som returnerar gods

som i sin tur ökar kostnader och påverkar förmågan att fördela transporter på effektivast

sätt (Tarantilis and Kiranoudis 2001, se García Márquez, García Pardo & Nieto, 2015).

Den globala konkurrensen ledde i sitt intåg till att kvalité fick större genomslag

(Lawrence, 1980; Schonberger, 1982 se Curkovic,. Vickery, Shawnee & Droge, 2000)

och hur väl ett företag presterade i sina kvalitésaspekter hade en direkt påverkan på ett

företags konkurrenskraft (Forker et al., 1996; Garvin, 1987 se Curkovic,. Vickery,.

Shawnee & Droge, 2000). Traditionella tillverkningsföretag har över tiden utvecklat

4

sina verksamheter till att omfatta tjänster i större utsträckning eftersom att kunder idag

efterfrågar funktion före varor. Produkter som företag tillverkar blir en del av ett större

erbjudande där kringtjänster som underhåll och service fått ökad betydelse (Bergman &

Klefsjö, 2012). Retursystem av lastbärare blir en del av dessa kringtjänster i företag. De

har som uppgift att höja kvalité för kund genom att exempelvis åter tillgängliggöra

produkter eller hantera produkter för destruering med snabba returer samtidigt som de

tar tillvara på värde genom återanvändning av lastbärare, vilka ofta är kritiskt viktiga för

både transport och produktion inom företag och belyser vikten av att retursystem verkar

effektivt och smidigt (Guide & Van Wassenhove, 2009; McKerrow, 1996; Twede,

1999; Martınez-Sala, Egea-Lo pez, Garcıa-Sanchez, & Garc ıa-Haro, 2009 se Bottani et

al., 2015; Deloitte, 2014).

Träpall är idag den vanligaste typen av lastbärare som används i Europa men även andra

olika sorters material som plast används. Pallen möjliggör effektiva

lastningsmöjligheter för företag som gör att lastat gods kan transporteras som en egen

enhet (Clarke, 2004 se Valerio & Grazia Gnoni, 2015). Forskning har visat på att

användningen av pallar inte är något som kommer minska utan snarare öka med cirka

3.5% fram till 2017 och pallar har konstaterats vara en viktig tillgång för företag i sitt

strävande att hålla nere kostnader och optimera sin funktionalitet (Freedomia, 2013 se

Valerio & Grazia Gnoni, 2015).

Ofta återkommande för företag är bland annat förluster av behållare, lastpallar och

lådor. Vilket bottnar i att returflödet och återlämnandet av lastbärare är svåra att ha

kontroll över eftersom de är osäkra och att det är besvärligt att uppskatta hur mycket

som kommer tillbaka. Varför returer är osäkra kan bland annat bero på att stöld, skador

eller felpaketering förekommer för vilket inte informeras om. Ett företags rykte kan

påverkas om retursystem inte visar hur mycket som returneras och kan i värsta fall leda

till att order påverkas negativt och slutkunderna drabbas. Då måste företag köpa in nya

lastbärare, vilket genererar en extra kostnad för företags verksamhet. När företag

undersökt olika sätt för att försöka få tillbaka lastpallar, har det genomförts avtal och

depositioner som lösningar. Att kunna spåra och se vart lastbärare befinner sig är en

viktig del för att bland annat förbättra dessa returflöden. Ökad uppmärksamhet har

också givits till Radio Frequency identification (RFID) eftersom företag insett tekniken

kan ge upphov till exempelvis större informationsspridning och möjlighet till ökad

5

synlighet i returflöden men trots detta har en del motvillighet till användning

förekommit hos företag, mycket på grund av att det är kostsamt samt att teknik kan vara

svårt att integrera i redan implementerade system (Li and Visich, 2006 se Suhong,

Godon & Visich, 2010).

1.2 Volkswagen Parts Logistics och dess aktörer

Figur 1. Egen illustration. Visuell bild över VPL, dess aktörer och gemensam

verksamhet i Sverige indelat efter de områden som identifierats av författare som

relevant indelning för studie, där störst påverkan av lastbärare sker.

Nuvarande kedja av reservdelar för Sverigemarknaden av pallgods hos Volkswagen

Parts Logistics är uppbyggt av en lagerdepå befinnandes i Nykvarn - Södertälje (se Nr.1

i figur 1). En större del av lagerdepån används för en längre tids lagerförvaring av gods

från deras leverantörer av reservdelar, mottagning och hantering av dessa. En viss del av

lagerdepån används för lagring av EUR-pall, hantering av EUR-pall och plock och pack

av pallgods med separat avdelning för reservdelar som ska skickas som pallgods till

deras återförsäljare. Pallgods transporteras efter detta skede vidare till Volkswagens

återförsäljare genom det första flödet som definieras som framåtflöde via deras 3PL

aktör (PostNord), som sköter planering av transporter och även utför dessa i Sverige (Se

Nr.2 figur 1). Framåtflödet innebär att PostNord därefter åker till en av ett flertal

omlastningscentraler som finns runt om i landet (Se Nr.3 figur 1), här fördelas godset

6

utifrån den geografiska placeringen som återförsäljaren befinner sig enligt och körs

därefter ut till dessa platser från omlastningscentralen (Se Nr.4 figur 1). Av praktiska

skäl har tre återförsäljare valts ut, (Jönköping, Växjö och Göteborg) då deras arbetssätt

antogs vara liknande, vilka är de som illustreras i figur (Se Nr.5 figur 1). Som resultat

samlas det en viss mängd tompall, pallkragar och lock hos återförsäljare (Se Nr.5 figur

1) som efter en viss tid transporteras tillbaka till VPL:s lagerdepå i Nykvarn genom ett

separat returflöde, returtransporter sköts även av PostNord och går genom samma

tillvägagångssätt tillbaka till VPL (Se Nr.6–8 + 1 figur 1).

1.3 Problemdiskussion

RQ 1: Vilka aspekter för införande av plastpall som lastbärare mellan Volkswagen



För att kunna hantera gods och transporter använder sig företag av pall som också är

den mest använda typ av lastbärare. Pallen möjliggör optimerade laster som står på en

lätthanterlig plattform med möjlighet att transportera laster som en gemensam enhet

(Clarke, 2004 se Valerio & Grazia Gnoni, 2015). Pallar som är gjorda av trä står för en

dominerande del av marknaden och efterfrågan av dessa ökar ständigt. Vid valet av

material och vilken sorts pall som ska användas är bland annat vilken storlek, miljö och

fraktsätt viktiga faktorer att ta hänsyn till (Witt, 2008).

Från tidigare studier inom bil och livsmedelsbranschen belyses det också att företag

behöver undersöka hur deras lagerhållning och distribution både för inkommande och

utgående gods kommer påverkas av ett införande av återanvändbara lastbärare. Här

inkluderas bland annat hur det system eller nätverk som de återanvändbara lastbärarna

skall användas i är uppbyggt, föreligger ett öppet eller stängt retursystem och om

lastbärarna hyrs eller köps upp som påverkar relevansen av vilken sorts lastbärare som

är tänkt att införas. Även ergonomi och säkerhetsaspekter med lastbärarna måste

utvärderas för att se om de passar för användning i verksamhet (Elia & Gnoni, 2015;

Roy et al., 2016; Johansson & Hellström, 2007). Studerande av ramverk kan lämpa sig

för att få en uppfattning av vad som krävs vid införande av nya koncept. Tyvärr är

information bristande i hänsyn till pall-logistik (Roy et al., 2016). Vilket även

7

uppmärksammades av författare av studie när sökningar relaterade till ramverk för

införande av plastpall som lastbärare genomfördes och är en bidragande orsak till

avsaknad av källor som påtalar att det är brist på sådana ramverk.

Efterfrågan av plastpall har ökat främst för att dessa anses vara mer hållbara, har en

längre livslängd, är mer hygieniska, kan återvinnas på ett mer miljömässigt sätt och har

samma styrka att kunna frakta gods som andra material (Witt, 2008). Genom att byta

lastbärare kommer verksamhet att påverkas. Innan ett införande genomförs är det viktigt

att först få en förståelse för hur införande av plastpall kommer att påverka alla nivåer i

verksamhet, från företag gällande lagring, paketering och transport till hur hantering

sker hos återförsäljare (Klimo, 2015).

Aberdeen Group (2004) genomförde en undersökning av 233 företag i kundorienterade

industrier varav en fjärdedel av dessa hävdade att de förlorade 10% av deras

återanvändbara lastbärare årligen (Johansson & Hellström, 2007). Ett sätt för företag att

uppnå en bättre kontroll över sina retursystem kan vara genom RFID- system vilket

företag som IKEA och Volkswagen redan använder i sina verksamheter i viss

utsträckning, dock inte i distributionssyfte av reservdelar för IKEA och ej pallgods för

Volkswagen (Hellström, 2009; Head of Supply Chain - VPL, 4:e januari). Att utveckla

förmågan att identifiera och övervaka är något som strävas efter ständigt och som

möjliggörs av snabbhet och precishet. RFID är en teknik som har dykt upp de senaste

åren som ämnar att minska mänsklig hantering och möjliggör en hög nivå av

automatiserade identifieringssystem som kan appliceras på flera användningsområden

exempel: transport, lagring samt spårning och övervakning (Ayliffe 1996, Ghisi and da

Silva 2001; Wong et al., 2002; Sarma et al., 2002, Penttila et al., 2004a se Sydänheimo,

Kivikoski & Penttilä, 2006).

Vid intervjun med Head of Supply Chain på Volkswagen Parts Logistics (4:e, januari)

framkommer det att på Volkswagens lagerdepå i Nykvarn används tre typer av

lastbärare: Små blå plastlådor (se bild 1), Europapall av trä (se bild 2) samt volymgods

(se bild 3). Inleveranser fås från både lastbil och järnväg från bland annat Kassel och

Stuttgart i Tyskland, Mlada Boleslav i Tjeckien och Barcelona i Spanien.

8

Bild 1. Blå plastlådor. Bild 2. Europapall.

Bild 3.Volymgods.

Pallarna som används idag är tätspikade EUR-pall av trämaterial gjorda enligt europeisk

standard. Dessa byggs ihop med pallkragar av operativ personal på lagerdepån i

Nykvarn. Idag vet VPL någorlunda hur många pallar som finns i omlopp i deras

verksamhet eftersom det inte existerar säker kontroll över dessa pallar och skulle en pall

vara trasig sker kassering men kan vid undantag repareras. VPL har därför börjat

fundera över hur ett införande av RFID-tagg på pall skulle kunna underlätta kontrollen

för att se vart pall befinner sig i verksamhet, kontrollera omsättningshastigheten samt

möjliggöra övervakning och spårning av pall så att deras återförsäljare kan följa orders

mer specifikt. Att eventuellt implementera dessa RFID-taggar har enligt Head of Supply

Chain - VPL (4:e, januari) även gjort att de gått i tankar på att byta material av sina

pallar som fraktas till återförsäljare, från träpall till plastpall och eventuellt trä-kragarna

med lock. Detta främst för att det blivit en trend inom andra industrier, det inte är

9

lönsamt att implementera RFID i träpall på grund av dess korta livslängd och för att

effektivisera verksamheten.

RQ 2: Vilka blir de ekonomiska påföljderna vid lagring, distribution och retur av att


Inom livsmedelsindustrin har plastpall sedan en lång tid tillbaka använts på grund av

dess hygieniska fördelar. Den första dokumentationen av användning var just hos ett

soppföretag på 60-talet (Lee & Xu, 2004). Sedan intåget av plastpall på 60-talet har en

utveckling av bättre plastmaterial samt sjunkande kostnader bidragit till ökad

användning överlag av denna typ av pall inom industrier där hygien varit betydande

(ibid). Samtidigt som kostnader sjönk för plastpall ökade priset på kartong vilket ledde

till att många amerikanska företag inom bilindustrin redan på 90-talet började använda

plastpall i sin produktion (Twede & Clarke, 2004). Efterhand insåg de att de löpande

och investeringsrelaterade kostnaderna ofta ökade om logistiken runt omkring inte

fungerade. Problematiken låg i att det fanns svårigheter i kontrollen av lastbärare, var de

befann sig och hur många som behövdes till retursystem (ibid).

Ett införande av återanvändbara lastbärare kräver en grundlig utredning gällande dess

investeringskostnader, löpande kostnader, hanteringskostnader och frågan om vem som

skall ha äganderätt till dessa uppstår (Twede & Clarke, 2004). Införande av plastpall är

en stor kostnadsfråga eftersom att träpall fortfarande är den billigare av de två (Lee &

Xu, 2004). Till sin hjälp använder företag ofta investeringskalkyler och

känslighetsanalyser för beräkning och jämförelser av viktiga faktorer med dess fördelar

och nackdelar (Atkinson, Kaplan, Matsumura & Young, 2012; Greve, 2013). Hellström

(2009) menar på att problematiken med många retursystem är att dess hantering av

lastbärare inte sker på ett ansvarsfullt sätt med begränsningar i kontroll. Vilket får ännu

större effekter på kostnader om företag inför dyrare lastbärare som plastpall. Här

diskuteras det att RFID-tekniken kan komma väl till användning med minimering av

stöld och svinnkostnader men även effektivisering av tidsförbrukning (Direction, 2009).

Att genomföra en eventuell investering i RFID-teknik har gjort att VPL först vill veta

hur ett införande av plastpall kommer påverka deras verksamhet av reservdelar och

vilka kostnader ett införande av plastpall ger upphov till (Head of Supply Chain, 4

januari).

10

1.4 Problemformulering






1.5 Syfte

Syftet med studie är att utveckla ett ramverk för införande av plastpall som lastbärare

för reservdelar till eftermarknaden i bilindustrin.

1.6 Förtydligande

Studie lägger sitt fokus på införandet av plastpall och ämnar inte avhandla

pallhantering, eftersom hantering antas vara samma som för träpall som för plastpall.

Med införandet av plastpall inbegrips RFID:s tekniska fördelar och initiala kostnader

men ej implementering av tillhörande systemintegrering. Vidare utförs studie endast på

marknaden för Sverige.

11

1.7 Disposition

Nedan presenteras en övergripande figur över studiens disposition.

Figur 2. Egen illustration Arbetets disposition.

Bakgrund

Metod

- Forskningsmetod- Urval

- Datainsamling- Analysdesign

- Sanningskriterier- Forskningsetiska

överväganden

Frågeställning 1.

Vilka aspekter för införande av plastpall som lastbärare mellan

Volkswagen Parts Logistics och dess

återförsäljare behövs tas hänsyn till vid lagring,

distribution och retur av deras reservdelar?

Teori

- Retursystem för återanvändbara

lastbärare- Materialrelaterade

aspekter- Prestationsmått

- Transaktionslager- Säkerhetslager

- Miljö och hållbarhet- Ramverk

Empiri





- Miljö och hållbarhet

Analys





- Miljö och hållbarhet

Sammanfattning

Frågeställning 2.

Vilka blir de ekonomiska påföljderna vid lagring, distribution och retur av att införa plastpall som

lastbärare för reservdelar hos Volkswagen Parts

Logistics?

Teori

- Kalkylering- Ramverk

Empiri

- Kalkylering

Analys

- Kalkylering

Sammanfattning

Resultat Slutsats

12

2. Metod

I metodavsnitt presenteras vilken forskningsmetod som använts, tillvägagångssätt för

datainsamling, genomförande av intervjuguide, tillämpning av undersökningsdesign

och vilken slags dataanalys som valts. Sist diskuteras sanningskriterier och vilka etiska

överväganden som tillämpats.

2.1 Forskningsmetod

Fallstudie

I en fallstudie görs en empirisk undersökning av fenomen i en viss kontext med ibland

suddiga gränser genom flera olika bevisinsamlingar. Det förekommer både enfalls och

flerfalls fallstudier som både använder kvalitativa samt kvantitativa metoder (Bryman &

Bell, 2011; Saunders, Lewis & Thornhill, 2009). Enfalls- fallstudie används vid unika

fallundersökningar där forskare vill uppnå grundlig förståelse om processer och den

kontext dessa görs i (Morris & Wood, 1991 se Saunders, Lewis & Thornhill, 2009). Yin

(2007) argumenterar för att flerfallsstudier av det två är att föredra eftersom en

generalisering av forskningsresultat är lättare att uppnå med denna typ (Saunders, Lewis

& Thornhill, 2009). Yin (2007) menar också på att om experiment kan generaliseras,

kan även fallstudier generaliseras. Då fallstudier oftast har ett utforskande eller

förklarande syfte menar Saunders, Lewis & Thornhill (2009) på att flera typer av

insamlingsmetoder bör användas för att säkerhetsställa att den data som samlas in är

riktig. Fallstudier har sedan en tid tillbaka varit vida accepterade och kända för

användning inom samhällsvetenskap och management. Yin (2003) påstår att strävan

efter att förstå komplexa fenomen är det som fallstudier från början härstammar ifrån.

Flyvbjerg (2006) instämmer och menar att fallstudier både är välanpassade för att skapa

specifik kunskap samtidigt som de ger en nyanserad verklighetsbild. Även för

vetenskapligt förfarande har logistiskforskare påtalat att fallstudier fungerar väl

(Aastrup & Halldorsson, 2008).

2.1.1 Tillvägagångssätt av Forskningsmetod

Studie genomfördes på Volkswagens Parts Logistics lagerdepå i Nykvarn och

inbegriper bland annat en helhetsbeskrivning av deras verksamhet av reservdelar ut till

deras återförsäljare, en intervjustudie av personal verksamma i denna samt utvecklandet

13

av ett ramverk för vad som skall tas i åtanke vid ett införande av plastpall, delvis att gå

från trä till plastmaterial. Studie som genomförts bedrevs som en kvalitativ

forskningsmetod, närmare bestämt en förklarande fallstudie och ämnar besvara två

stycken praktiska frågeställningar specifika för VPL men även ett teoretisk generellt

syfte för eftermarknaden i bilbranschen. Detta kan uppnås med en forskningsmetod som

fallstudie, både Yin (2007) och Flyvbjerg (2006) menar att teoretisk generalisering av

kunskap mycket väl kan uppnås med en sådan studie (Aastrup & Halldorsson, 2008).

Fallstudier passar även väl ihop med fenomen eller frågeställningar som få personer

undersökt sedan tidigare, oftast med ett utforskande syfte (Saunders, Lewis & Thornhill,

2009) vilket även är fallet i denna fallstudie och för att få en säker datainsamling

använder sig forskarna av flera olika typer av datainsamling.

2.2 Urval

Population och stickprov

När forskning bedrivs appliceras studier oftast på en mängd individer eller ting. Den

totala mängd av det som ämnas undersökas benämns population. Oftast är det

tidskrävande och problematiskt att undersöka dessa och därför brukar ett urval även

kallat stickprov göras av population som skall representera den totala massan (Bryman

& Bell, 2013). De två typer av kategorisering som nämns i Bryman & Bell (2013) är

sannolikhetsurval och icke sannolikhetsurval.

Icke-sannolikhetsurval

Som namnet antyder är Bekvamlighetsurval en urvalsform av ren bekvämlighet. De

respondenter som råkar befinna sig tillgängliga för forskare är de som tas ut till urvalet

av tänkt population. Nackdelen är just det att forskaren själv väljer respondenter vilket

gör att denna typ av urval ej kan användas för studier av populationer eftersom det inte

framgår vilken population stickprovet är representativt för och därmed kan resultat ej

generaliseras. Användningsområde för denna typ av urval kan vara som test för att se

hur en undersökning uppfattas. Snöbollsurval är också en form av bekvämlighetsurval

och sker heller ej slumpmässigt vilket också resulterar i svårighet i att vara

representativt för population. Tillvägagångssätt sker genom att forskare genomför

exempelvis en intervju och får sedan rekommendationer av respondent ifråga om vem

som näst skall undersökas eller intervjuas (Bryman & Bell, 2013).

14

2.2.1 Val av urval

Studie på VPL ämnade intervjua personer med relevant kompetens och kunskap,

därmed föll sannolikhetsurvalen bort eftersom det inte går att använda sig av de i studie

då kravet för användning av dessa är att forskare ej skall påverka urval (Patel &

Davidsson, 2011). Istället utfördes bekvämlighetsurval, som enligt Alvehus (2013)

inbegriper de personer som finns tillgängliga, vilket även författarna fick rätta sig efter

och kontakt inleddes med de aktörer som var tillgängliga samt inom lagom avstånd.

Även snöbollsurval användes där de intervjuade personerna rekommenderade vem som

näst skulle intervjuas. Först och främst gjordes en rådfrågning av Head of Supply Chain

- VPL, (denna person var författares kontaktperson på VPL) för att få intervju med

relevant personal och för att sedan gå vidare på ytterligare rekommendationer av de

intervjuade (se figur 3). Samma tillvägagångssätt gjordes vid valda respondenter hos

3PL-aktör (PostNord) och återförsäljare. Kontakt togs med den person som ansågs

relevant och i de fall fler respondenter krävdes användes rekommendation av initial

respondent (se figur 4).

Figur 3. Egen illustration. Rekommendationer av de intervjuade hos VPL.

Figur 4. Egen illustration. Rekommendationer av de intervjuade hos återförsäljare i

Växjö.

2.3 Datainsamling

I forskning brukar det talas om primärkällor och sekundärkällor. Innebörden av en

primärkälla är att forskare själv samlar in material och gör en förstahandsrapportering.

Primärkällor kan vara allt ifrån dagböcker till intervjuer, fokusgrupper, telefonintervjuer

15

och enkäter medan övriga källor som inhämtats av andra forskare benämns

sekundärkällor (Patel & Davidsson, 2011).

Enligt Bryman & Bell (2013) finns det tre typer av intervjuer som brukar vara de

vanligast förekommande vid datainsamling av primärkällor: strukturerad,

semistrukturerad och ostrukturerad- intervju.

En Semistrukturerad intervju brukar i likhet med en strukturerad intervju ha ett

intervjuschema eller ett frågeformulär, så kallad intervjuguide. I en Semistrukturerad

intervju måste ordningsföljden av frågor inte vara samma och är av en mer öppen art

med större möjligheter för vidareutveckling av de svar som ges av respondent jämfört

med en strukturerad intervju. Den Ostrukturerade Intervjun eller en kvalitativ intervju

är den öppnaste formen av intervju och oftast förbereds endast ett tema som intervjuaren

bygger hela intervjun på. Tanken är att intervjuformen skall gynna öppenhet och brukar

karaktäriseras till hög grad av informellt genomförande (Bryman & Bell, 2013).

Vidare förekommer även undersökningsformen Observation. Observation är också en

typ av primärkälla. Forskare samlar in information genom att iaktta operativ personal på

följande sätt möjliga: Fullständig deltagare, Fullständig observatör, Observatör som

deltagare och Deltagare som observatör (Saunders, Lewis & Thornhill, 2009).

När forskare agerar Observatör som deltagare deltar inte forskare i operativt arbete utan

agerar övervakare som genomför intervjuer med anställda och för fältanteckningar. De

anställda som undersöks i forskningsstudie har full medvetenhet om vad forskarens

syfte och uppgift är, inga dolda motiv förekommer (Saunders, Lewis & Thornhill, 2009;

Bryman & Bell, 2011).

2.3.1 Tillvägagångssätt vid datainsamling

Som grund till studie utgörs undersökning till största del av primärkällor (se figur 5.),

eftersom studie till stor del baseras på intervjuer och fokusgrupper genomförda på plats

hos Volkswagens reservdelslager (depå) och några hos Volkswagens återförsäljare men

även med 3PL- aktör och lastbärarleverantörer genom telefonintervjuer och

mailkontakt.

16

Figur 5. nedan illustrerar primärdata från de olika intervjuer som genomförts, personer

intervjuade, deras befattningar, tidpunkter och ändamål med intervjuer.

Primärdata

Aktör Funktion Datum Tid Insamlingsmetod Ämne

Volkswagen

Part Logistics

Head of Supply

Chain

20170104

20170309

20170314

20170328

180 min

30 min

43 min

120 min

Besöksintervju

kombinerat med

observation

Ostrukturerad

Telefonintervju

Semistrukturerad

Telefonintervju

Besöksintervju

kombinerat med

observation

Överblick

över VPL

nuläge

Pallhanteri

ng

Atteviks

Jönköping

Återförsäljare

Tillbehör 20170315 11 min Semistrukturerad

Telefonintervju

Kartläggnin

g av nuläge

Atteviks

Växjö

Återförsäljare

Reservdelsansv

arig 20170316 11 min

Semistrukturerad

Besöksintervju

Kartläggnin

g av nuläge

Atteviks

Växjö

Återförsäljare

Reservdelssälj

are 20170316 40 min

Ostrukturerad

Besöksintervju

Kartläggnin

g av nuläge

Din bil

Göteborg

Återförsäljare

Resevdelschef 20170316 14 min Semistrukturerad

Telefonintervju

Kartläggnin

g av nuläge

PostNord

Tredjeparts-

logistik

Team Manager

InNight 20170320 25 min

Semistrukturerad

Telefonintervju

Kartläggnin

g av nuläge

Volkswagen

Part Logistics

Supply Chain

Coordinator

20170323

20170328

30 min

120 min

Semistrukturerad

Besöksintervju

Datainsaml

ing

17

Volkswagen

Part

Logistics

Lagerchef 20170328 60 min

Ostrukturerad

Besöksintervju

Observation

Kartläggnin

g av nuläge

Aven Forsa Marknad och

Inköpsansvarig 20170331 12 min

Semistrukturerad

Telefonintervju

Datainsaml

ing

Material

IP-Group

VD &

Försäljningsan

svarig Norge

20170404 100 min Semistrukturerad

Telefonintervju

Datainsaml

ing

material

Volkswagen

Parts

Logistics

Avtalsansvarig

för PostNord 20170403 12 min

Semistrukturerad

Telefonintervju

Avtalsinfor

mation

Figur 5. Egen illustration. Insamlade primärdata från intervjuade personer.

Teori som används för besvarande av frågeställningarna och utveckling av ramverk har

även samlats in via både litterära källor och peer reviewed artiklar från BSP (Business

Source premier).

Intervjuer som genomförts baseras på både semistrukturerade- och ostrukturerade

intervjuer för att låta de intervjuade få större spelrum och låta sina egna tankar och

åsikter komma fram på ett lättare sätt. Alvehus (2013) jämför till och med en

ostrukturerad intervju med en vanlig konversation. Frågor och teman för vissa intervjuer

förbereddes men ej vilken ordning, i andra förbereddes endast teman. För dessa skapade

författare en intervjuguide (se intervjubilagor 1–7). Semistrukturerade och

ostrukturerade-intervjuer ansågs lämpliga eftersom författare och utomstående inte

besitter samma kunskapsbas som de anställda som intervjuats, samt är ett val för

minimering av risk att missa viktig information. En mer öppen dialog med utvecklade

svar eftersträvades i intervjuer, detta för att ge studie en karaktär av större bredd med

fler tankar och synsätt på de svar som erhölls.

För studie intervjuades en person med en högre befattning som ansvarar för att

reservdelar skall anlända hos återförsäljare. En lagerchef delaktig i det operativa arbetet

hos VPL med plock och pack och även några anställda hos de tre återförsäljare som

18

undersökts med ansvarsroll och hanteranderoll av gods (se figur 5, samt intervjubilagor

1–7). Vidare intervjuades leverantör av träpall och plastpall som ansågs lämpliga för att

ge underlag åt de beräkningar som skall utföras åt VPL och även personal hos VPL som

undersökt plastpall sedan tidigare (se figur 5, samt intervjubilagor 1–7). De personer

som intervjuades valdes ut på rekommendation av bland annat Head of Supply Chain -

VPL och genom bekvämlighetsurval.

För att ytterligare stödja informationsinsamling utfördes observationer där författare

agerade “Observatör som deltagare” på VPL:s lagerdepå i anslutning till den del avsedd

för pallgods men även hos en av de tre utvalda återförsäljare, belägen i Växjö (se figur

5. Samt intervjubilagor 1–7). Observationer genomfördes för att få ökad förståelse

genom subjektiv bedömning och på ett friare sätt samla in information genom

interaktion olika personer för att beskriva hur VPL:s verksamhet av reservdelar är

uppbyggt, vilka aktörer som är inkluderade, hur pallgods hanteras vid varje aktör och

illustrera hur informationsflöde används i beslutspunkter.

Sekundärdata

Avtal (Bilaga 11) Avtalsansvarig – VPL, 4:e mars.

Servicenivå (Bild 5) Head of Supply Chain – VPL, 28:e mars.

Figur 6. Egen illustration. Insamlade sekundärdata från VPL.

Sekundärkällor användes också till viss utsträckning i form av redan färdigställd

information eller fakta som tillhandahålls från Volkswagen Parts Logistics (se figur 6).

2.5 Analysdesign

Yin (2003) påtalar att kvalitativ dataanalys inbegriper svårigheter och att dessa ej bör

lämnas till att hanteras sent på grund av osäkerhet i utförande av dessa analyser.

Marshall och Rossman (2006) menar på att redan vid utformning av vad som skall

undersökas i studie, skall tänkt dataanalys gås igenom samt att Kvale (1996) påpekar att

19

analysen börjar redan vid första insamling av data och fortsätter sedan (Saunders, Lewis

& Thornhill, 2009).

Enligt Saunders, Lewis och Thornhill (2009) finns det inget enhetligt sätt att analysera

kvalitativa data. Trots detta föreslår Saunders, Lewis & Thornhill (2009) en gruppering

av tillvägagångssätt som kan göras tillsammans eller för sig självt: 1. “summarising

(condensation) of meanings”, 2. ”categorisation (grouping) of meanings” och 3.

“structuring (ordering) of meanings using narrative”. Ytterligare kan förfarande väljas

och olika grad av formalitet eller strikthet i exempelvis categorization kontra structuring

meaning through narrative göras i de olika kategorierna (Saunders, Lewis & Thornhill,

2009).

“Summarizing Data (Condensation) of meanings”, här rekommenderar Kvale (1996) att

en form av kort sammanfattning görs efter insamlade data före transkribering gjorts av

exempelvis intervju. Detta för att få ner själva essensen av intervjun vilket underlättar

för forskare att förstå de huvudkoncept som diskuterats, mönster och relationer mellan

dessa blir lättare uppenbara. Miljön och hur intervju uppfattas kan också antecknas för

att kunna tolka svaren som givits på frågor på ett mer korrekt sätt (Saunders, Lewis &

Thornhill, 2009).

Vid “Categorization (grouping) of meanings” genomförs först en kategoriindelning och

sedan tas dessa kategorier och paras samman med relevant data som samlats in vilket

ytterligare hjälper till med att se samband och dra slutsatser.

Ett sidosteg inom Categorizing data är att ännu en gång försöka fördela ut (“unitizing

data”) delar av data som är tillgänglig för att få fram nya vinklar och samband. Korta

fraser eller meningar försöker kopplas. Även inom “Recognising relationships and

developing categories” som också är en sido- del av “categorisation (grouping) of

meanings” är syftet mer att skapa nya kategorier, dela upp kategorier och försöka

hänföra data in i dessa snarare än att försöka omkoppla data (Saunders, Lewis &

Thornhill, 2009).

20

2.5.1 Val av analysdesign

Studie som genomförts grundar sig på Saunders, Lewis och Thornhills (2009) förslag på

kvalitativ analysdesign. Vid intervjuer dokumenterades all information både skriftligt

med förkortningar som gav en snabb sammanfattning av intervju men spelades även in

för vidare detaljerad transkribering. Därmed följs rekommendationen från

“Summarizing Data (Condensation) of meanings” och “categorisation (grouping) of

meanings” eftersom den detaljerade informationen som erhållits via transkribering

kategoriseras för vidare mönster, kartläggning och sambandskopplingar. Vid behov

upprepas kategoriserings förfarandet om information upplevs som bristfällig för att

ännu en gång gås igenom. Saunders, Lewis & Thornhill (2009) konstaterar att förslag

ett till tre i deras modell kan göras tillsammans eller var för sig självt. Det gjordes en

tolkning av att förslag tre kunde utelämnas då det redan existerar ett färdigt narrativ som

studie baseras på, i vilken författare inte ämnar ändra förutsättningar i genom att ändra

narrativet. Enstaka intervjuer analyserades var för sig, för de intervjuer som inbegrep

fler av samma aktör skapades likadana frågeställningar och analyserades först var för

sig för att sedan analyseras tillsammans genom en sorts triangulering.

Ramverket som utvecklades i studie utgick först i från två initialt skapade ramverk

baserade på den teori som använts till studie för införande av plastpall i verksamhet av

reservdelar i eftermarknaden för bilindustrin för att sedan jämföras med det empiriska

material som samlats in. Samma tillvägagångssätt används för båda de frågeställningar

som ämnas undersökas och analyseras i studie det vill säga de aspekter och påföljder

som bör tas hänsyn till vid lagring, distribution och retur i verksamhet av reservdelar för

VPL. De fall som i de initiala ramverken skiljer sig med verkligheten i de båda

jämförelserna som görs mellan trä- och plastpall, har noga analyserats för att komma

fram till slutgiltigt ramverk som efter test och validering i andra branscher med liknande

situationer kan användas.

Figur 7. nedan illustrerar analysmodell för frågeställning 1 och 2.

21

Figur 7. Egen illustration. Analysmodell.

2.6 Sanningskriterier

I både de kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoderna är graden av säkerhet från

det material som samlas in en viktig aspekt. I den kvantitativa undersökningen tittas

bland annat på reliabilitet, replikerbarhet, begreppsvaliditet, intern och extern validitet

(Patel & Davidsson, 2011).

Vid kvalitativ forskning hävdar forskare att kriterier bedöms annorlunda än för de

kvantitativa studierna. Lincoln och Guba (1985) samt Guba och Lincoln (1994) menar

båda på att termerna bör specificeras för forskningskvalitet i de kvalitativa studierna för

Frågeställning 1.

Vilka aspekter för införande av plastpall som lastbärare mellan Volkswagen Parts

Logistics och dess återförsäljare behövs tas hänsyn till vid lagring,

distribution och retur av deras reservdelar?

Teori

Empiri

Analys

Samanfattning

Frågeställning 2.

Vilka blir de ekonomiska påföljderna vid lagring,

distribution och retur av att införa plastpall som

lastbärare för reservdelar hos Volkswagen Parts Logistics?

Teori

Empiri

Analys

Samanfattning

Resultat

Slutsats

22

att i sin tur etablera en bättre form av bedömning och ge alternativ till de typiska

kriterierna för kvantitativa studier. För kvalitativa studier finns kriterierna trovärdighet

och äkthet med i princip samma betydelse som validitet och reliabilitet för kvantitativa

studier fast med mindre fokus på mätbarhet. Lincoln och Guba har som argument för

dess användning att det ej går att nå en absolut bild av verkligheten som hävdas i de

kvantitativa kriterierna, de är kritiska mot realism (Bryman & Bell, 2013).

Vidare kan en indelning av trovärdighet göras i: 1. tillförlitlighet 2. överförbarhet 3.

pålitlighet och 4. konfirmering (Bryman & Bell, 2013). Tillförlitligheten syftar på hur

väl den sociala verkligheten fångas i studier, forskningsregler följs och de respondenter

som ingått skall få chans att yttra sig och stämma av sin bild gentemot forskarens. Med

Överförbarhet menas hur väl på djupet en studie görs. Hur beskrivningar eller

redogörelsernas resultat kan överföras till en ny kontext. Yin (2007) beskriver två

stycken sätt som överförbarhet kan skapas men benämner överförbarhet som

generaliserbarhet: Analytisk generaliserbarhet och statistisk generaliserbarhet.

Analytisk generaliserbarhet innebär att generalisering och utveckling av teorier är i

fokus medans i statistisk generaliserbarhet är målet att beskriva frekvenser. Statistisk

generalisering är också den mer vanligare av de båda men bör ej användas vid

fallstudier eftersom dessa ej utgörs av samplingsenheter, ett urval tas från en population

från empiriska data där en slutsats görs (Yin, 2007). Vid analytisk generalisering tas

utvecklad teori och appliceras som en sorts mall till fallstudie för att jämföra dess

resultat och kan användas även om fallstudie består av ett eller flera fall (ibid).

Pålitlighet avhandlar hur väl en studie genomförts, här hur väl dokumentationen över

dess steg redovisats. Exempel kan vara att rätt form av urval gjorts av de intervjuade.

Slutligen ämnar konfirmering säkerhetsställa att forskning gjorts objektivt vilket hävdas

är oundvikligt i samhällsvetenskaplig forskning. Här skall istället forskare påvisa att

dess forskning utförts utan för stor inblandning av personliga åsikter (Bryman & Bell,

2013).

2.6.1 Användning av sanningskriterier

Den studie som genomförts har använt sig av en kvalitativ forskningsmetod vilket gör

att sanningskriterierna äkthet och tillförlitlighet tillämpats genom att den litteratur och

de vetenskapliga artiklarna som använts är granskade. För att få styrka i äktheten av

rapporten har även ett flertal källor använts för att få olika perspektiv och synvinklar.

23

Tillförlitligheten i studie hålls till en hög grad eftersom större del utgörs av

intervjuinformation genom primärkällor och syftar att just spegla den bild som

respondent försöker förmedla. Även sekundärkällor från VPL användes och bygger på

data som respondenter samlat in och granskat sedan tidigare, vilket också höjer

tillförlitlighet i studie. Den information som används från intervjuer fick respektive

respondent möjlighet att granska innan publikation skedde för att på så sätt undvika fel

och misstolkningar. Vidare skedde en kontinuerlig avstämning med fallföretaget i fråga

som granskade studie löpande.

Kriteriet överförbarhet uppnås genom att analysuppbyggnad beskrivs detaljerat

tillsammans med en intervjuguide. Då fallstudier passar väl med analytisk

generaliserbarhet Yin (2007) och inga enkäter eller experiment genomfördes är denna

form av generaliserbarhet väl lämpad. Statistisk generalisering har som mål att från ett

urval statistiskt generalisera en population vilket inte är möjligt vid enfallsstudier.

Vidare menas det på att det inte är populationen från den kvalitativa forskningen som

skall generaliseras utan dess resultat till teori. De statistiska kriterierna är inte avgörande

för generaliserbarheten (Bryman & Bell, 2011). Dilemmat med fallstudier är att dessa

kan anses vara svåra att generalisera utifrån och även att det som studeras på

Volkswagen endast är representativt för Volkswagen. Syftet med studie är att utveckla

ett ramverk hos Volkswagen Parts Logistics bidragande med relevanta aspekter att ta

hänsyn till vid införande av plastpall, som sedan kan testas och valideras genom

flerfallsstudier hos andra företag i andra kontexter. Syftet binder även ihop de två

praktiska frågeställningarnas resultat. Med hjälp av handledningar och opponeringar

som löpande genomförts under studie anses pålitlighetskriterier uppnås. Då inslag av

leverantörer av lastbärare- lösningar skulle ingå i studie, ansågs det viktigt att ingen av

dessa gavs fördelar utifrån förutfattade meningar så att ingen av leverantörer

missgynnas, vilket även kan hänföras till konfirmeringskriteriet.

2.7 Forskningsetiska överväganden

De typer av forskningsetiska krav som brukar användas i studier är: Informationskrav,

samtyckeskrav, konfidentialitetskrav, anonymitetskrav och nyttjandekrav.

24

Informationskrav handlar om forskares relation till de som intervjuats, att dessa ska

informeras om vad syftet med den studie som de ska vara med och delta i är. De ska

även veta vilka moment som ingår i undersökningen och forskarna ska under processens

gång inte ge falska förespeglingar i form av falsk eller vilseledande information.

Samtyckeskravet bygger på att de deltagarna som är med ska känna sig trygga i valet om

de inte skulle vilja delta och genomföra undersökningen under intervjuns gång.

Konfidentialitets- och anonymitetskravet ska skydda uppgifter om de deltagande och all

personlig information ska enbart förhålla sig till undersökningen enligt nyttjandekravet

(Bryman & Bell, 2013).

2.7.1 Utförda forskningsetiska överväganden

De respondenter som intervjuats fick innan genomförande av intervju en genomgång av

vad studie samt intervju skulle handla om för att de i sin tur skulle kunna ta ställning om

de var villiga att delta, på detta sätt uppnår studie informationskravet och

samtyckeskravet. Då studie till största del genomfördes på samma fallföretag lär de som

läser studie från fallföretag ifråga eventuellt kunna identifiera vilka som intervjuats även

då anonymitet efterfrågats för de som deltog. Utomstående kommer dock inte kunna

avgöra vem den intervjuade var, men ingen efterfrågade anonymitet och därmed får

anonymitetskravet anses uppfyllt. Nyttjandekravet och falska förespeglingar undviks

genom att de individer som deltar i studie kommer innan publikation av studie få

tillgång till det material som de bistått med samt få en utgåva att enskilt granska.

Värt att tillägga är att forskarna inte har någon koppling till de företagen med lastbärare

i studie och därmed inte har någon personlig vinning i utfallet. De rekommendationer

och resultat som presenteras kommer ske utifrån ett objektivt synsätt samt från vad som

framkommer från existerande teori.

2.8 Metodsammanfattning

Metodsammanfattning visar en sammanfattning av de olika metoderna som arbetet

utgår ifrån och även specifikt tillvägagångssätt.

Forskningsmetod Fallstudie

Urval

Icke sannolikhetsurval

- Bekvämlighetsurval

25

- Snöbollsurval

Datainsamling

Primära källor

Intervju

Semistrukturerade intervjuer

- Head of Supply Chain, VPL

- Återförsäljare, Växjö, Jönköping &

Göteborg

- Team Manager InNight, PostNord

- Supply Chain Coordinator, VPL

- Marknad & Inköpsansvarig, Aven Forsa

- Avtalsansvarig, VPL

- VD & Försäljningsansvarig, IP-Group

Ostrukturerade intervjuer



Fokusgrupp



Telefonintervju

Mailkontakt

Observation

Observatör som deltagare

- VPL

- Återförsäljare

Sekundära källor

- VPL – Datamaterial

Analysdesign

Kvalitativ analys

- Saunders, Lewis & Thornhill (2009)

Gruppering av tillvägagångsätt för att

analysera kvalitativa data

Ramverk

Sanningskriterier

Trovärdighet

- Tillförlitlighet

- Överförbarhet

- Pålitlighet

- Konfirmering

Äkthet

Forskningsetiska övervägande

Informationskrav

Samtyckeskrav

Nyttjandekrav

Anonymitetskrav

Figur 8. Egen illustration. Metodsammanfattning.

26

3. Teori

I första teoriavsnitt presenteras relevant teori för frågeställning ett. Första delen

innehåller teori för nulägesbeskrivning hos VPL samt de aspekter som behövs tas

hänsyn till vid införande av plastpall i VPL:s verksamhet av reservdelar till deras

återförsäljare, uppdelad efter lagring, distribution och retur. Lagring, distribution och

retur är de områden av VPL och dess aktörers verksamhet som identifierats av

författare som relevant indelning för studie, där störst påverkan av lastbärare sker.

Avslutningsvis presenteras teori och tillvägagångssätt för ramverk.




De olika teorier som presenteras i första del av teoriavsnitt illustreras nedan i Figur 9.

De teorier som ingår i studie valdes på grund av att de är de områden som införande av

lastbärare påverkar som författare till studie initialt kunde identifiera.

RQ 1: Teorisammanfattning - Här presenteras relevant teori...

...för att beskriva nuläge för hur VPL bedriver sin reservdelsverksamhet inkluderande

tredjepartslogistik och avtals teori då dessa aspekter påverkas av ett lastbärarinförande

och kompletterar retursystem för återanvändbara lastbärare.

1.Retursystem för återanvändbara lastbärare

Tredjepartslogistik

Avtal

...för att beskriva de aspekter som påverkar områdena distribution och retur.

2. Distribution och Retur

Materialrelaterade aspekter

Träpall

Plastpall

…för att beskriva de aspekter som påverkar områdena lagring, distribution och retur.

27

3. Lagring, Distribution och Retur

Prestationsmått

...för att beskriva de aspekter som påverkar lagring.

4. Lagring

Transaktionslager

Säkerhetslager

5. Miljö och hållbarhet

6. Ramverk

Tillvägagångsätt

Figur 9. Egen illustration. RQ 1: Teorisammanfattning.

3.1 Retursystem för återanvändbara lastbärare

Returlogistisk har fått ett ökat intresse från forskningshåll på grund av dess potential i

konkurrenskraftighet, CSR image och ekonomiska fördelar men är svårare att bedriva

än traditionella flöden (Agrawal et al., 2015; Krumwiede & Sheu, 2002 se Batarfi, Jader

& Alijazzar, 2017). Vilket kan bero på brist i hanteringsresurser som tidigare gjort att

företag anlitat 3PL företag för effektivisering av tjänster (Cheng and Lee, 2010;

Krumwiede & Sheu, 2002; Olorunniwo & Li, 2011 se Batarfi, Jader & Alijazzar, 2017;

Bloomberg et al., 2001; Prahinski & Kocabasoglu, 2006 se Batarfi, Jader & Alijazzar,

2017).

Designandet av logistiska nätverk för distribution beskrivs även som en komplex

aktivitet av Elia och Gnoni (2015) eftersom det inkluderar både direkta och motsatta

flöden vid användning av återanvändbara lastbärare. De kan baseras på både öppna och

stängda nätverk, de stängda nätverken vilket är det mest använda konceptet av de två

har en positiv effekt på de operationella kostnaderna eftersom livslängden på en pall

ökar och även bidrar med en positiv effekt på miljön på grund av den ökade livslängden

(Gasol et al., 2008, Mazeika Bilbao et al., 2011, Paksoy et al., 2011, Atamer et al.,

2013 and Silva et al., 2013 se Elia & Gnoni, 2015; Trebilcock, 2010 se Elia & Gnoni,

2015). Det måste även övervägas om lastbärare skall ägas eller hyras (Twede & Clarke,

2004). Nyligen gjorda studier av Gnoni och Rollo (2010) och Kim och Glock (2014)

visar på att tekniska lösningar som RFID lämpar sig väl för återanvändbara pallsystem.

28

Bild 4.Val av processtillvägagångsätt vid design av retursystem (Elia & Gnoni 2015, 2).

Elia och Gnoni (2015) genomförde en studie av ett 30-tal italienska Logistics Service

Providers (LSP) företag och utvecklade ett ramverk för pallhantering. De har valt att

dela in hanterandet av pallhanteringssystemet i tre faser (Se bild 4).

Den första fasen (se bild 4) inbegriper hur själva designen skall se ut på pallhanterings

nätverket, det vill säga om ett öppet eller stängt nätverk skall användas. Öppna nätverk

bygger på principen att det företag som sköter distribution av gods lämnar kvar de pallar

som använts hos mottagande företag men erhåller betalning för dessa. Stängda nätverk

innebär direkt motsatsen att de pall som används följer med på tillbakavägen för det

transporterande företaget eller transporteras tillbaka på annat sätt vid ett senare tillfälle.

Vid öppna nätverk slutar det transporterande företagets involvering redan vid leverans

eftersom betalning för de pallar som används sker efter en kvalitécheck. Det innebär att

denna form av design är något lättare att hantera (Elia & Gnoni, 2015).

Vid steg ett (se bild 4) efter avgörande om öppna eller stängda nätverk skall användas,

måste ännu ett beslut tas om stängda nätverk valts. Då infaller steg två (se bild 4). De

två vanligaste sätten som beskrivs är direkt eller senarelagt system av upphämtning. Vid

29

det direkta systemet samlas tompallar ihop och transporteras tillbaka till det

transporterande företagets bas. Antalet returnerade pallar skall vara samma som det

antal som levererats. Detta får efterföljderna att transportören måste vänta till allt gods

är avlastat vid destination innan denne kan påbörja tillbaka transport, med undantag om

det finns en standardisering av pall. Vilket möjliggör för transportör att direkt lasta

tompall efter lossning och återvända snabbare (Elia & Gnoni, 2015).

Vid senarelagd retur är målet att helt bli av med den väntetid som uppstår vid ett direkt

byte. Efter lossning dokumenteras mängd tompall som det transporterande företaget får

tillgodo. Dessa pallar kan då transporteras tillbaka vid en senare tidpunkt av det företag

som i första hand gjort beställning. Tidsgränsen inom EU är satt till tre månader för

återlämning (ECR, 2006 se Elia & Gnoni, 2015). Utgår tillbakalämnandet sker istället

en betalning för det värde som pall innehade. Senarelagd retur har fördelen att total tid

för distribution minskar men innebär samtidigt att själva flödet av returer blir något mer

oregelbundet (Elia & Gnoni, 2015).

Efter åtagandet gjorts i steg ett och två kommer steg tre (se bild 4) som innebär att ett

lager management system måste skapas optimerat för de tidigare val som gjorts. Elia

och Gnoni (2015) ger exempel på lagerkapacitet, påfyllningsmodeller och tompalls

lagring men nämner också att om stängt nätverk används måste även det direkta flödet

synkroniseras med returflödet för att skapa synergier (ibid)

3.1.1 Tredjepartslogistik

Tredjepartslogistik eller 3PL som det förkortas används av speditörer och är en roll som

nyttjas mellan köpare och säljare. Tredjepartslogistikens uppgift är att ta fram effektiva

transporttjänster mellan dessa två parter. Det har blivit allt vanligare att låta sin

tredjeparts aktör även utöver transporten ta hand om det köpande företagets mer interna

delar som terminalstyrning, lagrings- och logistikfunktioner som företag använder sig

av, även kallat outsourcing (Jonsson & Mattsson, 2011).

Graden av outsourcing för olika logistikaktiviteter varierar grovt beroende på kund och

vilket 3PL företag som är involverade, vilka erbjuder en rad olika val och lösningar.

Tidigare forskning från Delfmann, Albers och Gehring (2002) delade in olika typer av

3PL företag i tre kategorier utefter vad de erbjuder: Standard, mervärde och

30

kundanpassad (Stefanson, 2006). Den första typen av 3PL företag (standard) erbjuder

endast de vanliga kärnaktiviteterna som finns i ett företags verksamhet exempel

lagerhållning och transport i vilka 3PL företag oftast är experter på att utföra. Vanligtvis

hänförs dessa två typer av funktioner som de mest standardiserade tjänster som går att

köpa av dessa företag där de ej ansvarar för administration och koordinering åt de

företag som köper tjänst. Den andra typen (standard + mertjänst) erbjuder även de, de

vanliga kärnaktiviteterna men försöker också skapa ett mervärde för kund genom att

erbjuda extra aktiviteter som kvalitékontroll, vilka utförs på samma sätt för alla deras

kunder och är egentligen inte kundanpassade. Den tredje och sista typen av 3PL företag

(kundanpassad) erbjuder helt och hållet anpassade lösningar för sina kunder. De vidgar

också sin verksamhet från endast logistik till både produktion, finansiering och tar

ansvar för exempelvis koordinationsuppgifter åt kund (Delfmann, Albers & Gehring,

2002).

Halldorsson och Skjoett‐Larsen (2004) har också tidigare skapat en modell som i

slutändan kom fram till att det finns två typer av 3PL företag. De som helt och hållet

bedriver sin verksamhet utefter kunds önskemål och de som tillsammans med kund

optimerar dess verksamhet men samtidigt sin egen (Stefanson, 2006).

Att enbart erbjuda bastjänster är inte längre hållbart enligt Marchet et al., (2015). Enligt

Giri och Sarker (2017) är 3PL företag idag inte längre knutna till att enbart erbjuda

lagring och transport, de har utökat sina tjänster till att även inkludera exempelvis:

returer av gods, orderhantering, emballering, paketering, RFID- kodning och ihop

sättning av komponenter. 3PL företag är idag tvungna att erbjuda kundorienterade

lösningar och fortsätta vara innovativa i utvecklandet av tjänster (Marchet et al., 2015).

3.1.2 Avtal

Upprättandet av avtal specificerar en parts obligationer och rättigheter vid exempelvis

affärstransaktioner (Luo, 2002 & Wang et al., 2011 se Huo et al., 2016). Ett avtal

brukar ofta innefatta en parts roll, vad som ingår i en transaktion och vad som händer

om avtal ej följs. Avtal brukas oftast delas in i en detaljerad del och en processdel för

avtal (Faems et al., 2008; Wuyts & Geyskens, 2005 se Huo et al., 2016). Den

detaljerade delen anger de mål och resultat som skall uppnås och får en kontrollerande

roll över dessa, vilket genomförs innan avtal sluts, medan avtalsprocessen beskriver mer

hur dessa mål och resultat skall uppnås och görs efter att den detaljerade avtalsdelen är

31

genomförd (Jaworski et al., 1993; Wallenburg & Schäffler, 2014; Lusch & Brown,

1996; Poppo & Zenger, 2002; Wuyts & Geyskens, 2005 se Huo et al., 2016). Den

detaljerade avtalsdelen bestämmer de legala termerna, bestämmer beteende och minskar

den osäkerhet som annars riskerar uppstå vid slarviga avtal (Wuyts and Geyskens, 2005;

(Pan & Tse, 2000; Steensma et al., 2000 se Huo et al., 2016). Precisering av faktorer

som ledtid, pris och skadenivåer minimerar risken för att 3PL aktör ser till sina egna

intressen och inte det som kommit överens sedan innan, osäkerhetsmoment försvinner

och det blir lättare att planera framtid (Lusch & Brown, 1996; Wang et al., 2011 se Huo

et al., 2016).

3.2 Distribution och Retur

3.2.1 Materialrelaterade aspekter

Träpall

En träpall är en effektiv lastbärare för transport av varor. Träpallen består av sågade

träplankor, sågspån eller hårt träslag, stålplattor och spikar. De kvalitémärks genom en

eldgravering efter att de genomgått olika behandlingar. De får även en ytbehandling i

syfte att minska infektioner genom att reducera fuktighet i pall. Sedan lagras de i väntan

för försäljning. Träpall motsvarar idag för cirka 90% av allt det material som går till

produktion av pall varje år. De kan skilja sig åt i storlekar, antal skivor och även olika

typer av trä som är anpassad för olika produktionsprocesser. Den vanligaste träpallen

som produceras är den som kallas för Europa pall (EUR-pall), dessa är ofta i storlek

1200x 800x 140 mm och väger cirka 20–25 kg (García-Durañona et al., 2016).

Plastpall

Plastpall med dess fördel i mångsidig design har gjort den oöverträffbar av träpall. De

anses besitta en längre livslängd med samma styrka och tålighet som träpall (Witt,

2008). Att de också är lättare att renhålla, ger mindre utsläpp av dåliga ämnen för miljön

och inte använder trä har gjort att användningen av plastpall ökat drastiskt världen över.

Vid produktion av plastpall görs oftast en injektionsgjutning varav polypropen är det

plastämne som i flest fall används. För att vidare förbättra pallarna kan olika fyllnader

användas som naturella material och glasfiber (Korol, 2012; Gasper et al., 2005;

Czaplicka-Kolarz et al., 2013a; Czaplicka-Kolarz et al., 2013b se (Korol, Burchart-

Korol & Pichlak, 2016).

32

3.3 Lagring, Distribution och Retur

3.3.1 Prestationsmått

Logistikverksamhet skapar sin lönsamhet i anslutning till hur kunden påverkas av en

god kundservice. Kundservice kan brytas ner till olika element som mynnar ut i en god

relation (Jonsson & Mattsson, 2011). Att mäta prestationsförmåga har blivit mer av en

trend och med hjälp av utvecklade verktyg för att mäta har arbetssätt förenklats. Idag ser

kund mer än endast pris. Kvalité, flexibilitet och snabbhet som erbjuds skapar

ytterligare värde för kund (Roos, Krogh & Roos, 2004).

De vanligaste prestationsmåtten som används av företag illustreras nedan.

Prestationsmått

(1) Leveransservice (lagertillgänglighet)

(2) Leveransprecision (leveranspålitlighet)

(3) Leveranssäkerheten (leveranskvalitet)

(4) Leveranstid

(5) Leveransflexibilitet

Figur 10 . Egen illustration. Vanliga prestationsmått.

Leveransservice kan kopplas till kundservice och är den service som ges från order till

att leverans sker och även under leverans gång. En indelning av servicenivåer kan göras

i olika slags serviceelement, vilka verkar i olika situationer i processen från leverantören

till kund. (1) Leveransservice kan ses som en servicegrad eller en lagertillgänglighet

som leverantören kan ge när artiklar efterfrågas från kunden. (2) Leveransprecision

även känt som leveranspålitlighet handlar i stora drag om leverans sker i tid enligt vad

som utlovats till kund. Vilket mäts genom att jämföra hur många leveranser som

levererats i tid kontra totalt antal leveranser. (3) Leveranssäkerheten mäts som

leveranskvalitet, kunden ska få rätt produkter som beställts. Hur många kundorders som

fullföljs utan anmärkningar ställs mot totalt antal leveranser som levererats. Vad som

menas med anmärkningar kan vara att kund beställt något som inte uppfyller rätt antal

eller den kvalitén som utlovas. (4) Leveranstid är tiden från att kundorder mottagits till

att den levererats. Här brukar transporttid inte inkluderas eftersom att transport oftast

33

sköts av externa parter, därefter läggs den kundspecifika transporttiden till. En hög

leveranstid leder bland annat till flera negativa effekter som minskad flexibilitet, ökad

kapitalbindning och dess kostnader eftersom kapital binds under en längre tid. (5)

Leveransflexibilitet innebär att kunden kan ändra en redan pågående order, exempelvis

ändra leveranstid, volym eller innehåll (Jonsson & Mattsson, 2011).

En god kundservice kan även skapas genom kringtjänster utöver dessa fem elementen,

de produkter som levereras kan förses med de bästa förpackningsmöjligheterna med

smidiga etiketter för att skapa förenklingar för kunden när ordern levereras. Exempel på

dessa kringtjänster kan inkludera en förbättrad Leveransavisering, som kort innebär att

leverantör informerar om att leverans är på väg, kunden får då möjlighet att förbereda

sig på leverans och även nödvändig information gällande lastning, lossning och

packning överförs. Med leveransaviseringen kan också leveransbevakning tillkomma,

det som levereras ska överensstämma med den verkliga leveranstiden. Förekommer en

försenad leverans kan det innebära störningar i produktion, missnöjda kunder och

uteblivna intäkter. En för tidig leverans kan å andra sidan innebära onödig

kapitalbindning. Både för och efterbevakning kan bedrivas genom spårningssystem.

Med ett sådant system kan spårning och följande av gods under dess transport på ett

enkelt sätt bedrivas för att bevaka leveranser (Jonsson & Mattsson, 2011).

Att utvärdera, planera framtid och sätta upp mål är alla viktiga uppgifter vari

prestationsmätningar har en stor roll (Gunasekaran, Patel, & McGaughey, 2004 se Sri

Yogi, 2015). Att mäta total effektivitet och produktivitet beskrivs som de viktigaste

överväganden som finns tillgängliga (Shepherd & Gunter, 2006 se Sri Yogi, 2015)

samtidigt som om mätning ej förekommer riskeras brister i uppföljning och utveckling

uppstå (Sri Yogi, 2015).

3.4 Lagring

3.4.1 Transaktionslager

Ett transaktionslager är ett lager av något som förväntas förbrukas. Motiven till att

använda sig av ett transaktionslager kommer ifrån att det är mer ekonomiskt lönsamt

utifrån ett kostnadsmässigt synsätt att köpa in en större mängd material vid ett visst

tillfälle, istället för att köpa in en mindre kvantitet som ska förbrukas inom en kortare

34

tid. Det uppstår här en beställningssärkostand som är konstant oavsett hur mycket

resurser som köps under detta tillfälle. I dessa kostnader kan det bland annat förekomma

kostnader för administrativt arbete, varuhantering kostnader och orderkostnader vilka är

några få exempel. Inköpsvolymen på det som beställs bestämmer den totala årliga

beställningskostanden, är volymen hög blir kostnaden lägre. I lagret uppstår även

kostnader innan man förbrukar dessa resurser, de kallas för lagerhållningssärkostnader

exempel på dessa kostnader kan vara lagerkostnader, försäkringskostnader,

hyreskostnader, kalkylmässig ränta på det kapital som förvaras (Greve, 2016).

3.4.2 Säkerhetslager

Utöver det transaktionslager som samlas är säkerhetslager även något att ta hänsyn till.

Ett säkerhetslager är en säkerhet i den bemärkelsen genom förhindring av att bli

påverkad av störningar i exempelvis ledtider längs hela leveranskedjan och därmed

bedriva verksamhet utan stopp om efterfrågan är högre än vad utbudet är (Greve, 2016).

Att använda sig av ett säkerhetslager innebär att risken för brist minskar och är ett sätt

att öka servicenivå för sina kunder. Oftast ses produkter som det viktiga att hålla

säkerhetslager av för att kunna ge en god service mot sina kunder, men att hålla

säkerhetslager på förpackningsmaterial såsom lastbärare är även viktigt. Uppstår brist

av lastbärare spelar det ingen roll om lager är fyllda av produkter, finns det inga

lastbärare som kan transportera produkter kan inte dessa nås ut till kund och kan ge

upphov till både förlorade intäkter och ökad konkurrens från marknad på grund av egna

förseningar. Brist i förpackningsmaterial påverkar inte enbart huvudaktören i

leveranskedjan utan även sina efterföljare som kan bli påverkade av behovet av

lastbärare. Det brukar undersökas hur många lastbärare som måste befinna sig i omlopp

i system genom olika prognoser utifrån returtider, vilken kvantitet som returneras

tillbaka och de förpackningsmaterial som hålls hos andra aktörer i leveranskedja.

Utifrån dessa prognoser försöker företag hålla säkerhetslager som motsvarar att aldrig få

brist på förpackningsmaterial (Kim & Glock, 2015).

3.5 Miljö och hållbarhet

Hållbarhet har till viss del setts som ett sätt att öka sin konkurrenskraft gentemot andra

företag med fokus på ekonomiska prestationer men bör inkludera både sociala och

miljömässiga aspekter (Markley & Davis, 2007 se Piecyk & Björklund, 2015). Som ett

svar på att företag lade sitt fokus på kortsiktighet och sina ekonomiska intressen växte

35

Corporate Social Responsibility (CSR) policies fram. CSR syftade försöka få företag att

minimera utsläpp, bevara naturresurser och fokusera mer på sociala och mänskliga

rättigheter. Med en ökad globalisering blev företag mer insiktsfulla och insåg effekterna

som deras verksamheter bidrog med, CSR fick ett större inslag för att kunna försäkra sig

om framtida utveckling och expandering (Porter and Kramer, 2006, p. 78 se Piecyk &

Björklund, 2015). Dahlsrud (2006) undersökte definitionen av CSR och menade på att

från ett affärsperspektiv är CSR och hållbarhet varandras likheter som inkluderar de tre

traditionella 3P aspekterna: People (sociala), Planet (miljömässiga) och Profit

(ekonomiska) men även hjälparbete och interaktion med intressenter. Sett från det

interna perspektivet i ett företag kan CSR vara viktigt. Det kan påverka motivation, öka

lojalitet, minska skador och reducera sjukdagar. Även ett företags externa perspektiv

kan se positiva effekter från CSR-arbete genom bättre relationer och samarbete med

exempelvis leverantörer (Schiebel and Pochtrager, 2003; Carter and Jennings, 2004 se

Piecyk & Björklund, 2015).

Logistics Social Responsibility är ett nyare begrepp och inbegriper olika CSR frågor

som kan kopplas till Logistik (Carter and Jennings, 2002; Ciliberti et al., 2008; Miao et

al., 2012 se Piecyk & Björklund, 2015). Environmentally Responsible Logistics har

även fått ett uppsving efter marknadssignaler från kunder, styrning från staten och

ekonomiska överväganden analyserats (Goldsby and Stank, 2000; Scholtens and

Kleinsmann, 2011; Tacken et al., 2014 se Piecyk & Björklund, 2015). Forskning visar

på att en av de större påverkansaktörerna för Environmentally Responsible Logistics inte

är staten utan de intressenter som är statligt fristående och att det är logiskt att minska

sina utsläpp om minskade kostnader och ökad vinst är mål (González-Benito and

González-Benito, 2006; Wu and Dunn, 1994, p. 22 se Piecyk & Björklund, 2015).

Vid införande av oljebaserade eller biobaserade plastmaterial krävs kunskap om deras

flöden men även hur deras livscykler varierar och påverkar hållbarhet. (Alvarez-Chávez

et al., 2012 se Korol, Burchart-Korol & Pichlak, 2016). En palls livscykel består av: rå-

materials- sourcing, tillverkning, transport och användning, renovering samt end of life.

En palls livscykel samt miljöpåverkan varierar under varje fas. Den omgivning som last

och lossning sker i försörningskedja påverkar dess livslängd och kan därmed

konstateras ha en stor påverkan på miljön (Carrano et al., 2015). Det har även visat sig

att oljebaserade produkter inte är så dåliga som det trots. En undersökning av BASF gav

36

resultat som menade på att lägre kostnad och lägre total miljöpåverkan gällde för

oljebaserad polyester i jämförelse med biobaserad polyester (Wall-Markowski et al.,

2004; Golak et al., 2011 se Korol, Burchart-Korol & Pichlak, 2016). Vanligtvis

produceras biomaterial via lantbruk och med det förekommer en hel del miljöförorening

som exempelvis besprutning (Alvarez-Chávez et al., 2012 se Korol, Burchart-Korol &

Pichlak, 2016). Överlag kan det konstateras att återanvändbara biomaterial ter sig bättre

med hänsyn till fossila utsläpp och utsläpp av växthusgas medans de å andra sidan

presterar sämre vid påverkan av mark och utsläpp av gifter (Weiss et al., 2012 se

(Korol, Burchart-Korol & Pichlak, 2016). Det råder för närvarande brist på LCA

analyser av plastpall och plastpall från biomaterial som kan användas för att

transportera gods (Bengtssona and Logiea, 2015 se Korol, Burchart-Korol & Pichlak,

2016).

3.6 Ramverk

Miller och Wilson (1983) beskriver ett konceptuellt ramverk som “en förenklad

representation av valda aspekter från ett fenomen vars mål är att konceptualiseras och

tillåta förklaringar av relationer att bli satt i ramverk och testade” (Miller & Wilson,

1983 se Checkland 2007, 5). Istället för att beskriva ett problem försöker snarare ett

ramverk konceptualisera problemsituationen. Innehållet i ett ramverk är först och främst

ämnat för att beskriva de sociala strukturer som bör tas i åtanke vid tillämpad situation.

Det bidrar med en visuell bild över vad som behövs tas i åtanke och visar på hur de

olika aspekterna är kopplade (Checkland, 2007).

3.6.1 Tillvägagångssätt Ramverk

Utifrån presenterad teori skapar forskarna initialt ramverk för vad som skall tas hänsyn

till vid införande av plastpall för verksamhet av reservdelar i eftermarknad för

bilindustrin. Det initiala ramverket består av två delar, uppdelat efter de två

frågeställningar som skapats. Vidare ämnas dessa ramverk jämföras och analyseras med

det empiriska material som framkommer vid genomförande av studie. I resultat för

studie presenteras ett slutgiltigt ramverk för vad som framkommit vid studie som genom

validering av andra framtida studier kan bidra med kunskap för andra branscher med

liknande situationer.

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0959652615018338#bib42



37

3.6.2 Initialt skapat Ramverk RQ: 1

Nedan illustreras initialt skapat ramverk utifrån den teori som författare urskiljt,

uppdelat efter de områden som de fann relevanta vid ett plastpallsinförande (lagring,

distribution och retur; Se figur 11). De bitar från teori som användes kan urskiljas till

vänster nedan (se figur 12). Aspekter som påverkar de olika indelade områdena har

markerats med ett X för att tydliggöra.




Lagring Distribution Retur

Retursystem

- Öppet eller stängt

nätverk

- Ägande eller

hyrande av pall

- Direkt eller

senareläggning,

upphämtning av

pall

- Kontroll över

x

x

x

x

38

påfyllnad på pall

3PL aktör

- Standard, standard

med mer tjänst eller

kundanpassad 3PL

aktör

- Kunds önskemål

eller optimering

tillsammans

x

x

x

x

Avtal (detaljerad

och processdel)

x x

Materialrelaterade

aspekter

- Injektionsgjutning

av plast

- Fillers

- Livslängd

- Hygien

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

Prestationsmått

- Mätning

- Kontroll

x

x

x

x

x

x

Säkerhetslager och

transaktionslager

- Storlek

- Returtid pall

x

x

Miljö och

hållbarhet

- Ökad motivation,

lojalitet och

reducering av

sjukdagar (internt)

- Kräver relationer

och samarbete

x

x

x

x

x

x

39

(externt)

- Kundkrav

- Reglering

x

x

x

x

x

x

Figur 12. Egen illustration. Ramverket baserad på presenterad teori från RQ: 1.

40

4. Empiri

I första empiriavsnitt presenteras relevant empiri för frågeställning ett. Första avsnitt

innehåller empiri för en nulägesbeskrivning hos VPL samt de aspekter som behövs tas

hänsyn till vid införande av plastpall i VPL:s verksamhet av reservdelar till deras

återförsäljare, uppdelad efter lagring, distribution och retur. Lagring, distribution och

retur är de områden av VPL och dess aktörers verksamhet som identifierats av

författare som relevant indelning för studie, där störst påverkan av lastbärare sker.

Struktur och innehåll baseras på tidigare teoriupplägg men då teori i sig om pall

logistik är bristfällig har empiri kompletterats med extra indelningar som ej återfinns i

teoriavsnitt.

RQ: 1: Vilka aspekter för införande av plastpall som lastbärare mellan Volkswagen



RQ: 1: Empirisammanfattning - Här presenteras relevant empiri...

...för att beskriva nuläge för hur VPL bedriver sin reservdelsverksamhet inkluderande

tredjepartslogistik och avtals teori då dessa aspekter påverkas av ett lastbärarinförande

och kompletterar retursystem för återanvändbara lastbärare.

1.Nulägesbeskrivning (Retursystem för återanvändbara lastbärare)

● Tredjepartslogistik

● Avtal

...för att beskriva de aspekter som påverkar områdena distribution och retur.



● Träpall

● Plastpall

…för att beskriva de aspekter som påverkar områdena lagring, distribution och retur.

3. Lagring, Distribution och Retur

● Prestationsmått

...för att beskriva de aspekter som påverkar lagring.

41

Beslut som påverkar det kommande flödet

Informationsflöde

Händelse som påverkar det kommande flödet

4. Lagring

● Transaktionslager

● Säkerhetslager


Figur 13. RQ 1: Empirisammanfattning.

4.1 Nulägesbeskrivning (Retursystem för återanvändbara lastbärare)

Nulägesbeskrivning beskriver hur nuläget för pall ser ut genom dess verksamhet och är

uppdelad i VPL, PostNord samt återförsäljare (se figur 15) och hur dessa påverkar

varandra på den svenska marknaden.

Figur nedan illustrerar betydelse av symboler i figur 15.

Figur 14. Egen illustration. Förklaring av symboler till nulägesbeskrivning.

Nulägets start- och stoppunkt

Aktivitet inom nuläget

42

Figur 15. Egen illustration. Visuell bild över nuläget hos VPL och dess aktörer.

Volkswagen Parts Logistics Återförsäljare PostNord

Lagring

Distribution

Retur

Stängt system

Senareläggning

Ägande av pall

43

Volkswagen Parts Logistics står för logistikfunktionerna av reservdelar åt de

återförsäljare som är knutna till deras eftermarknadsservice för områdena Sverige och

Finland. Till Sverige används vägtransport och vid undantag flyg medan till Finland

förekommer väg, sjö och flygtransport. Idag finns det 280 återförsäljare, cirka 170

belägna i Sverige och cirka 110 belägna i Finland. För att bli återförsäljare hos

Volkswagen och få tillåtelse att sälja och serva deras bilar ställs ett antal krav från

Volkswagen som sedan återförsäljare måste uppfylla. Det kan handla om exempelvis

typen av verktyg som används. Återförsäljarna är egna bolag vilket innebär att VPL

säljer delar och tjänster till dem som om de vore vanliga kunder (Head of Supply Chain

- VPL, 4:e januari, 14:e mars).

Flödet som Volkswagen Parts Logistics har byggt upp består utav ett slutet system, det

vill säga att Volkswagen använder sig inte av en utomstående aktör för att tillhandahålla

återanvändbara lastbärare och de olika typer av lastbärare som cirkulerar i flödet

kommer även tillbaka till VPL. De köper sina lastbärare av en leverantör men hyr inte

dessa av exempelvis en 3PL aktör (Head of Supply Chain - VPL, 4:e januari, 14:e

mars). Att nätverket är stängt och att VPL äger sina pallar beskrivs som en förutsättning

för att detta upplägg överhuvudtaget kan vara lönsamt (Head of Supply Chain & Supply

& Chain Coordinator - VPL 28:e mars). Det innebär också att VPL får ansvara för

lagerhållning och inköpsaktiviteter för dessa. VPL tar även ut en depositionsavgift för

de lastbärare som skickas till återförsäljare som betalas tillbaka vid retur (Head of

Supply Chain - VPL, 4:e januari, 14:e mars).

I dagsläget finns det tre typer av lastbärare som används. Dessa är: Små blå plastlådor,

volym gods och pallgods med kragar och lock som är återanvändbara. Transporterna av

reservdelar har Volkswagen outsourcat till PostNord i Sverige och Posti i Finland och

det används andra företag som exempelvis Best för att möjliggöra en tjänst som VPL

kallar SDD (Same Day Delivery) (Head of Supply Chain, VPL 4:e Januari, Lagerchef

28:e mars). Denna tjänst finns endast tillgänglig för mälarområdet från Stockholm,

Örebro, Gävle samt Jönköping och de mindre reservdelar som lastas på små blå

plastlådor. Expressleveranser av reservdelar förekommer väldigt sällan och när det väl

sker skickas de via flyg eller budbil. Leveranser via flyg gör att en beställning från

återförsäljare kan komma samma dag som leverans sker men beställning får senast

genomföras klockan 10:00. I de sällsynta fall som budbil förekommer gäller liknande.

44

Budbil är en dyrare tjänst med annan hantering så denna typ av leverans försöker

minimeras. Oftast tycker återförsäljare att en beställning som anländer dagen efter den

är lagd är tillräckligt snabbt (Lagerchef - VPL, 28:e mars).

När en återförsäljare beställer en reservdel görs det genom affärssystemet SAP (se

Figur 15 Nr. 1). I SAP finns det två möjliga vägar att gå, det ena sättet är en automatisk

hantering av beställning och den andre är en manuell (se Figur 15 Nr. 2). Den

automatiska hanteringen av beställningar görs i en del av SAP kallat Autopart (se Figur

15 Nr. 3a). Utifrån statistik och historia hos VPL gällande hur återförsäljare beställer

olika delar och frekvensen över hur ofta de beställs kan personal hos VPL sätta upp

parametrar i SAP över hur mycket som bör lagerhållas hos återförsäljare. När dessa

nivåer når en viss punkt avger Autopart en avisering om att beställning bör göras som

sedan bekräftas av återförsäljare (Lagerchef - VPL 28:e mars; Reservdelar/ Tillbehör -

Återförsäljare Jönköping, 15:e mars).

Den manuella hanteringen (se Figur 15 Nr. 3a) utförs själv av personal hos

återförsäljare och kan hanteras på olika sätt beroende på hur brådskande leverans är (se

Figur 15 Nr. 4). Standardhantering (se Figur 15 Nr. 5a) är det vanligaste

tillvägagångssättet och innebär att återförsäljare beställer och leverans sker dagen efter.

De beställningar som VPL:s lager avdelning ”släpper” klockan 07:00 för plock och

pack är de normalleveranser som lagts dagen innan som också står för den största

mängden beställningar, cirka 70–80% av Sverigemarknaden. De beställningar som

kommer in efter klockan 07:00 är de beställningar som hanteras som expresshanteringar

och är beställningar lagda samma dag av återförsäljare (se Figur 15 Nr. 5b). De hanteras

löpande under dagen och skickas iväg med transport senast klockan 16:00 (se Figur 15

Nr. 6, 7 och 8). De beställningar som ej är express väntas med tills morgonen efter

klockan 07:00 för hantering. Beställningar från Finland hanteras alltid som express men

är under förändring, 50% av totalt plock sker på morgon och resten sker under

resterande dag (Lagerchef - VPL, 28:e mars).

De lagerpersonal som hanterar pallgods delas upp i två separata grupper. En grupp

börjar förbereda de ”linjer” som finns vari pall och pallkragar byggs upp och förbereds

för pack (se Figur 15 Nr. 9). Grundsatsen av uppsättning består utav en pall och tre

kragar som sedan byggs högre, får lock om viktkänsliga produkter ska levereras och

även ytterligare pall kompletteras vid behov. Det sker även aktiviteter som städning och

45

andra liknande förberedande aktiviteter. Den andra gruppen är de som plockar beställt

gods och är de som hämtar och lämnar gods till packavdelning (Lagerchef - VPL, 28:e

mars).

När en beställning skall plockas skrivs en plocketikett ut som också motsvarar en

transportorder i SAP. Den talar om vart artikel i beställning befinner sig (lagerplats), hur

många som skall plockas, vilken benämning artikel har och vart den skall skickas. Finns

inte artikel på lagerplats av någon anledning restas denna. Artiklar från beställning

plockas och skickas vidare till packavdelning som använder plockorder som packorder

som en avstämning med den hantering som görs här. I nuläget existerar inget wifistöd i

system så allt görs i pappersform, vilket är under förändring. Det finns även en

internprocess som fyller på lagerplatser när de börjar sina så att inte plockpersonal

upptäcker brist och får leta reda på rätt personal. Som stöd för packavdelning finns en

person med ”service truck” som ansvarar för försörjning av pall och kragar samt annat

material ska ske smidigt (Lagerchef - VPL, 28:e mars).

De linjer som pallgods packas på är ordnade så att de återförsäljare med mest artiklar

som plockas och packas ligger närmast lagret där artiklar kommer ifrån. Sedan finns en

fallande ordning mot portarna på grund av att minimera det avstånd som skall avverkas.

Linjerna sorteras även via de rutter som PostNord sedan kör för att underlätta deras

arbete. Det finns även återförsäljare med minimalt artiklar som skall plockas och

packas. Dessa får inte en plats på linjen utan görs vid sidan av. De återförsäljare med

stor mängd av artiklar får tillbyggnad av sina grunduppsättningar av pall och byggs allt

eftersom. När beställning plockats och packats med tillhörande lock och kragar sker

bandning av pallgods och även en kvittering görs. Denna kvittering måste också

genomföras i SAP. Det skapas ”leverans” i system som packas i en transport i system

och det skapas handling units klara för leverans (se Figur 15 Nr. 10). Dessa checkas av

mot inventariesaldo så att det registreras att gods lämnat VPL. Sedan görs en EDI

översändning till VPL:s transportörer om att godssändningar är klara (Lagerchef - VPL,

28:e mars).

PostNord ansvarar sedan för själva transport till de olika återförsäljarna (se Figur 15 Nr.

11). Tjänsten de erbjuder benämns InNight och är inte den vanliga standardtjänsten hos

PostNord utan går ut på att leverans senast skall vara hos återförsäljare klockan 07:00

46

dagen efter för gods med normala tidskrav (se Figur 15 Nr. 12). Det finns även

möjlighet till expressleverans men detta bokas i ett separat flöde. Det är PostNords egen

personal som sköter lastning och omstuvning på sina egna trailers där olika typer av

gods blandas för optimerad fyllnadsgrad. Baserat på historiska data så vet även

PostNord hur många lastbilar och trailers som behövs skickas varje dag och deras

personal på plats bedömer även själva om extra kapacitet behövs och ordnar fler

lastbilar i så fall. För normalt gods som inte har expressleverans lämnar transporter VPL

senast klockan 16:00, det finns även undantag för återförsäljare belägna på mer

svåråtkomliga destinationer som Norrland och Gotland. I PostNords flöden baseras

leveranser av VPL:s gods på närliggande återförsäljare, gods körs till

omlastningscentraler även kallat “hubbar” där gods samlastas med annat gods från deras

andra kunder, här sker första registrering av gods påväg för leverans till kund (se Figur

15 Nr. 13). Utifrån de leverantörer som intervjuats ser förfarandet lite annorlunda ut.

Till Göteborg körs gods först till en hubb i Göteborg och sedan till återförsäljare, gods

som skall till Jönköping omlastas i en hubb i Jönköping och gods till Växjö omlastas

även i Jönköping. Gods som skall till Stockholmsområdet har exempelvis ingen

omlastning utan körs direkt till något av VPL:s kunder. När gods väl anländer till

återförsäljare lastas de av i ett stängt utrymme som sedan hanteras av personal på plats

när de når sin arbetsplats på morgon och även en avscanning mot en stoppställeskod

görs, unik för varje mottagare för att konfirmera leverans (Team Manager InNight -

PostNord, 20:e mars; Lagerchef - VPL 28:e mars; Head of Supply Chain - VPL, 14:e

mars).

Väl hos återförsäljare skriver mottagande personal ut packlistor eller fakturaunderlag

från SAP och checkar av mot gods som levererats i system så saldouppgifter kan

uppdateras (se Figur 15 Nr. 14). Gods packas sedan upp och lagras på de lagringsytor

som finns hos återförsäljare (se Figur 15 Nr. 18), det görs även kvantitet (se Figur 15

Nr. 15a), kvalitécheck (se Figur 15 Nr. 15b) och skadeanmälan (se Figur 15 Nr. 16b) i

de fall som skador upptäcks och vid behov en ny standardbeställning eller

expressleverans om någon produkt saknas (se Figur 15 Nr. 16a). Antingen görs en

anmälan och dokumentation av skada åt PostNord om den skett under transport och

likaså till VPL om de kan har stått för skada, produktionsfel och så vidare. Skador och

gods som levererats fel lagras ibland i en specifik del av lager som senare skickas

tillbaka (se Figur 15 Nr. 17). Vissa återförsäljare skickar vidare plåt produkter till en

47

separat plåtslagare andra kan själva ta hand om dessa produkter. Tompall med andra

lastbärare och emballage lagras sedan i ett avsett utrymme i väntan på returtransport.

Tompall märks även upp med adresslappar så att VPL vet vilka återförsäljare som

skickat tillbaka tompall. Återförsäljarna har som regel att de som mest får lagra 11

tompall innan retur skall ske och innan de skickas tillbaka vägs även dessa (se Figur 15

Nr. 19). VPL tillämpar ett senareläggningssystem för returtransporter. Returtransporter

av tompall och andra typer av lastbärare med emballage bokas oftast som en separat

transport från InNight flödet för att PostNord skall kunna planera returtransport och

skall i regel göras minst en gång i veckan (se Figur 15 Nr. 20) (Reservdelsansvarig &

Reservdelssäljare/Grossist/Tillbehör - Återförsäljare Växjö, 17:e mars; Reservdelschef

Dinbil Göteborg, 16:e mars; Reservdelar - Tillbehör Återförsäljare Jönköping, 15:e

mars).

PostNord hämtar sedan upp tomreturer och transporterar dessa tillbaka till VPL via

deras omlastningscentraler (se Figur 15 Nr. 21) (Team Manager InNight - PostNord,

20:e Mars). När tompall väl är på plats hos VPL lastas de antingen av via deras

godsmottagning eller vid någon av de närliggande portarna vid brådskande hantering (se

Figur 15 Nr. 22). I anslutning till dessa två inleveransplatser finns ett utrymme avsett

för kort förvaring av pall som sedan placeras i ett produktionslager (transaktionslager)

som används för att försörja de olika linjerna vid packstationerna och plock. Utöver

produktionslager (transaktionlager) finns också ett säkerhetslager av tompall som även

de försörjer pack och plock. När pall ankommit registreras dessa i SAP och den

deposition som alla återförsäljare får lägga ut för leverans betalas tillbaka (se Figur 15

Nr. 23, 24a och 24b). I samband med att pallarna registreras tillbaka görs även en

kvalitetschef på pallarna, de som inte kan användas igen sorteras bort och krossar dessa

på plats (se Figur 15 Nr. 25, 26a och 26b), pall som krossats fylls på från säkerhetslager

och det görs en ny beställning av pall (se Figur 15 Nr. 27 och 28) (Lagerchef - VPL,

28:e mars).


Den tjänst VPL använder vid leveranser av reservdelar för sina återförsäljare i Sverige

genom PostNord benämns som InNight. InNight är kort förklarat en transporttjänst som

antingen inhämtar gods eller ställer av gods hos kund vilket sker sen eftermiddag eller

också under kväll. Distribution av gods som hämtats av PostNord skall ske innan 07:00

48

nästkommande dag med vissa undantag gällande geografi, till exempelvis Norrland och

Gotland. Ibland anländer gods mitt i natten då ingen personal hos återförsäljare är på

plats. I de fallen lossas gods i stängda utrymmen som är låsta in till återförsäljare och

hanteras sedan när personal kommer på plats. Är det stora tunga leveranser som kräver

folk för lossning skickas de med lite senare leveranser för att personal hos återförsäljare

skall kunna hjälpa till med lossning. Tjänsten InNight sträcker sig i regel från tisdag till

och med lördag morgon (Team Manager InNight - PostNord, 20:e mars; Head of

Supply Chain - VPL, 14:e mars).

Team Manager InNight (20:e mars) berättar att inga beställningar görs av kund i den

ordinarie setupen det vill säga mot VPL, den bygger egentligen på en fastställd

transportplan med fasta hämtningar hos kund. Vid vissa toppar i säsonger och så vidare

som kräver en högre kapacitet från PostNord finns det möjlighet att boka. Det finns

vissa branscher som är mer säsongsbundna än andra, exempelvis lant- och skogsbruk I

övriga fall är transporter baserade på uppskattningar av volym för olika kunder och där

utefter byggs transportflöden upp.

Vid hämtningar och leverans av gods för VPL:s räkning så har InNight flödet en hubb

eller större omlastningspunkt vid Göteborgs stad som sedan förser bland annat VPL:s

återförsäljare med gods. En omlastningspunkt finns även vid Jönköping som förser

närliggande område. Transporter som skall till Växjö utgår också först från Jönköping

men går vidare till en distributionslokal i Växjö där gods omlastas en sista gång innan

leverans. Gemensamt för dessa flöden är att de är uppbyggda genom “shared network”,

delad nätverksdistribution. Transporterna består inte endast av VPL:s reservdelar utan

blandas med andra kunders gods och är upp till PostNord själva att planera. För

leveranser av gods till Stockholmsområdet ter sig förfarandet lite annorlunda. Här finns

tre stycken dedikerade distributionsbilar för VPL:s räkning som går direkt från

lagerdepån i Nykvarn till återförsäljare via mjölkrundor (Team Manager InNight -

PostNord, 20:e mars; Head of Supply Chain - VPL, 14:e mars).

I InNight tjänsten kan kund (VPL:s återförsäljare) från och med klockan 20:00 slå i sina

system och se vart sitt beställda gods befinner sig. I dagsläget scannas och registreras ej

gods av PostNord vid inhämtningar gällande volym eller tid. Detta sker först vid

hantering av gods på hubb eller i samband med distribution, där registreras lastning och

49

avgång men det är ingen RFID-teknik som tillämpas. När gods väl anlänt till kund

scannas kolli eller pall mot en stoppställekod hos mottagare som är unik för denne

(Team Manager InNight - PostNord, 20:e mars).

Returtransporter bokas separat från InNight flöde och går även dessa genom deras

omlastningscentraler (InNight Manager Sweden - PostNord, 20:e mars). De registrerar

att de gjort en upphämtning med viss vikt som de sedan debiterar VPL för men ej från

vem de hämtat (Head of Supply Chain - VPL, 28:e mars).

4.1.2 Avtal

Avtalet mellan VPL och PostNord är uppbyggt på så sätt att PostNord debiterar VPL för

den volym som skickas ut till återförsäljare och den vikt som transporteras tillbaka från

återförsäljare. I nuläget betalas 160 kr/m3 med en minimidebitering på 200 kronor, total

snittvolym per transport ligger på mellan 530–600 m3 och standardsetup för pallgods är

en pall och två kragar där extra kragar sedan plussas på vid behov. För returtransport

debiteras gods på kronor/kg och priset VPL får betala är 2,12 kronor/ kg. Den mängd

gods som transporteras skiftar inte allt för mycket men blir i 99 fall av 100 något större

än beräknat (Avtalsansvarig - VPL, 3:e april). Det planeras en viss volymmängd per år

som skall transporteras och sen beroende på om VPL under eller överstiger den mängd

justeras betalning. Om det sker att viss volym är större än beräknat för en dag görs

ingen extra debitering för de extra lastbilar som används, endast för den extra volymen

som transporteras (Team Manager InNight - PostNord, 20:e mars). Volymen är

beräknad på de registreringar som VPL gör i sitt system, när de registrerar ett emballage

med en viss volym som åker ut ligger denna till grund för fakturan (Avtalsansvarig -

VPL, 3:e april). Enligt Head of Supply Chain - VPL (14:e mars) och Supply Chain

Coordinator - VPL (23:e mars) var uppfattningen att returtransporter också debiterades

på kr/m3 men det visade sig att debitering för returtransport baseras på kr/kg. Därför

vägs gods som skall transporteras för retur ute hos återförsäljare. Masterdata hos VPL

angående artiklarnas vikter existerar men dessa är inte tillräckligt säkra för att användas

som grund för uttransport från VPL (Avtalsansvarig - VPL, 3:e april). VPL tror inte att

det i nuläget fungerar att använda sig av kr/kg debitering för distribution till

återförsäljare då deras Master Data inte är tillförlitlig (Head of Supply Chain & Supply

& Chain Coordinator – VPL, 28:e mars). Även om de antagligen skulle spara in en del

pengar på grund av detta upplägg, då det förekommer stor andel luft i pallgods och

50

kostnaden för vikten skulle inte vara så stor som för kostnaden för motsvarande volym

(Head of Supply Chain & Supply & Chain Coordinator – VPL, 28:e mars; Lagerchef -

VPL, 28:e mars)

Avtalen som sätts upp generellt, förhandlas oftast med ett intervall på 2–3 år och måste

godkännas från ledningen i Wolfsburg i Tyskland om någonting skall ändras, i detta

fallet gäller 2 år. Det finns möjlighet att ändra avtal men detta skall då göras minst sex

månader i förväg (Avtalsansvarig - VPL, 3:e april; Head of Supply Chain - VPL, 28:e

mars; Supply Chain Coordinator - VPL, 28:e mars).

Det finns även några undantag inkluderat i avtal som gäller de geografiska platser som

är svårtillgängliga som Gotland och liknande (Supply Chain Coordinator - VPL 28:e

mars). Dessa platser är godkända för en något längre leveranstid. Det förekommer även

expressleveranser som då bokas separat från InNightflödet och får då en annan prisbild

som betalas baserat på orderrader och vid vilken tidpunkt som beställning görs och är

inte en del av det avtal som gjorts med PostNord och InNight. Om gods skadas under

transport står PostNord för 150 kr/kg som ersättning enligt en standard som finns, VPL

har ingen separat transportskadeförsäkring (Avtalsansvarig - VPL, 3:e april; Team

Manager InNight - PostNord, 20:e mars).

Det beskrivs som att VPL befinner sig i en rävsax. PostNord är den enda 3PL aktören

tillgänglig som verkar ha de “muskler” och befintligt nät som krävs för att bedriva

VPL:s transportverksamhet. VPL:s upphandling av 3PL företag beskrivs som att den

kan liknas vid lagen om offentlig upphandling. De andra aktörer som tidigare varit med

och tävlat om avtal med VPL har varit tvungna att upphandla en ny flotta med

tillhörande omlastningscentraler, vilket drivit priser uppåt och då i slutändan inte kunna

konkurrera med PostNord. Det har tidigare existerat idéer inom VPL att anlita dubbla

3PL aktörer men ingen av dessa har haft vilja för att ansvara för exempelvis Kiruna

området då det är kopplat till lönsamhetsproblem och lagstiftning om hur långt en

chaufför får köra spelar in och ytterligare försvårar lönsamhet. PostNord har varit de

enda som klarat av utmaningen mycket beroende på att de är tvungna att bedriva

verksamhet i hela landet (Head of Supply Chain & Supply & Chain Coordinator - VPL

28:e mars).

51



Nedan illustreras sammanfattande tabell för materialrelaterade aspekter.

Sammanfattande tabell för materialrelaterade aspekter

Pris

Livslängd

Grundstandard och krav

Skador på pall

Svinn på pall

Leverantörsavtal

Figur 16. Egen illustration. Sammanfattande tabell för materialrelaterade aspekter.

Pris

Träpall

Head of Supply Chain - VPL (14:e mars) berättar att den typ av pall som används i

deras verksamhet inte är en EUR-pall i sin ursprungliga bemärkning, utan beskrivs som

en tätspikad träpall. Denna typ av träpall har ett pris på 92,44 kronor enligt VPL:s

senaste faktura. Priset beskrivs som lågt med variation av pris för VPL. Det kan ha att

göra med återförsäljarens träval eller att VPL beställt pall i större volymer som påverkar

styckkostnader (Supply Chain Coordinator - VPL 23:e Mars). Prisskillnaden på träpall

kontra plastpall är något som VPL beskriver som något som de inte vill skall påverka

sina återförsäljare negativt genom till exempel dyrare totalpriser på leveranser. VPL

menar på att det eventuellt är kundens pris som skulle kunna höjas men utgångspunkten

är att inte ändra förutsättningar för deras återförsäljare och deras vinstmarginaler skall

ligga på samma nivåer (Head of Supply Chain - VPL, 14:e mars). Head of Supply

Chain - VPL, (14:e mars) avslutar med att tillägga att det skall vara lönsamt att vara

ansluten till Volkswagen.

Plastpall

Enligt Head of Supply Chain - VPL (14:e mars) är fokus på bytet till plastpall till stor

del på investeringskostnaden även om det inte finns något bestämt maxbelopp. Head of

52

Supply Chain - VPL (4:e januari) har tidigare granskat priserna på plastpall och kommit

fram till att det skulle innebära en kostnad från 1500 kr och uppåt, vilket de anser vara

ganska dyrt. Aven Forsa, VPL:s nuvarande leverantör av träpall är av samma

uppfattning och ser inte konkurrens från plastpall (Marknad och Inköpsansvarig - Aven

Forsa, 31:e Mars).

Återförsäljarnas åsikt angående plastpall speglas av Reservdel och Tillbehörsansvarig -

Återförsäljare Jönköping (15:e mars) tankar. Enligt honom kommer inte kostnaderna att

öka för leverans med de nya lastbärarna, möjligtvis den summa som de får lägga ut som

deposition vilket fås tillbaka (Reservdelsansvarig - Återförsäljare Växjö, 17:e mars;

Reservdelssäljare/Grossist/Tillbehör & Reservdelsansvarig - Återförsäljare Växjö, 17:e

mars; Reservdelschef - Återförsäljare Göteborg, 16:e mars).

Enligt Vd:n på IP-Group (4:e april) är priset på de plastpall som de säljer idag beroende

på materialval och prestanda någonstans mellan 300 - 600 kronor och de kan även

anpassa plastpall helt efter kundens behov och önskemål. Det finns även möjlighet att

hyra pall mellan 24–72 månader och kan även inkludera logistiklösningar om så önskas.

Utöver plastpall tillverkar de också pallkragar med ett pris på 300 kronor styck

anpassade för 1200 mm x800 mm pall, lock 2 mm höga som klarar dubbelstapling av

vikt på 600–700 kg med ett pris på 270 kronor och även aluminiumpall med priser på

mellan 1500–2000 kronor som har livslängd på runt 20 år. Deras produktion är

volymbaserad med hög grad av automation, de äger alla rättigheter, har patentskydd och

verktyg vilket gör att de kan komma ner i priser. Plastpallen beskriver IP-Group som

inte något som plötsligt sjunkit i pris. Vd:n på IP-Group har varit delaktig i plastpalls

branschen sedan 1997 och har enligt honom varit samma pris sedan dess (VD - IP-

Group, 4:e april).

Livslängd

Träpall

Idag har VPL totalt sett cirka 5000 stycken pall i omlopp i sin reservdelsverksamhet

(Supply Chain Coordinator - VPL, 23:e mars). Livslängden på dessa pallar är inte helt

känt då det är svårt att bedöma. Det VPL vet säkert är att det som avgör livslängden för

en träpall beror bland annat på om den står långa tidsperioder längst in i VPL:s

buffertlager eller om de mer frekvent kommer till användning. I en intervju med både

53

(Head of Supply Chain - VPL, 28:e mars & Supply Chain Coordinator - VPL, 28:e

mars) så belyses detta ytterligare och det nämns även att antalet omlastningscentraler

ytterligare påverkar livslängd. Båda två berättar att det är svårt att bedöma livslängden,

eftersom en träpall kan vara i omlopp 10 gånger per år men även mer eller mindre vilket

gör uppskattning av livslängd svårt.

På de träpall som idag köps in från Aven Forsa berättar Marknad och Inköpsansvarig

(31:e mars) att det inte i nutid genomförs några tester med hjälp av olika

skadesimulatorer. Vidare berättar han att livslängd på träpall är till stor del beroende på

av vilken typ av virke som används vid tillverkning och hur olika processer för

tillverkning genomförs exempelvis torkning. Mycket beror också på det flöde som pall

används i och vilken grad av tuff hantering som dessa utsätts för. Det beskrivs som att

en träpall i princip kan hålla hur länge som helst med rätt och riktig hantering (Marknad

och Inköpsansvarig - Aven Forsa, 31:e mars).

Plastpall

Vd:n på IP-Group (4:e april) berättar att livslängden generellt på en plastpall som är

producerad de senaste två till tre åren ligger på cirka 8–10 år tack vare den

fiberförstärkning som används. Det handlar om rätt konstruktion, material och rätt

produktionsteknik för cykeltider. Att kapa antalet steg i flöde det vill säga

omlastningspunkter påverkar palls livslängd i hög grad och den teoretiska livslängd

plastpall har är på 8–10 vilket också är densamma för den praktiska livslängden (VD -

IP-Group, 4:e april).

Ur VPL:s synvinkel är det även vid ett införande av plastpall svårt att se palls teoretiska

livslängd som pålitlig för beräkningar och utvärderingar då den skiljer sig mot praktisk

livslängd och menar på att alla leverantörer kommer påstå att teoretisk livslängd är

densamma som vid praktisk (Head of Supply Chain - VPL, 28:e mars & Supply Chain

Coordinator - VPL, 28:e mars). Lagerchef - VPL (28:e mars) nämner att plastpall i

lägsta grad kan sägas ha en livslängd dubbelt så lång som träpall enligt hans

uppskattningar, vilket kan ge ett visst underlag för beslutsfattande.

För att någorlunda beräkna livslängd brukar det undersökas hur många omlastningar

som sker per pall berättar Vd:n på IP-Group (4:e april). En parallell dras till VPL:s

54

motsvarighet i Holland av Head of Supply Chain & Supply & Chain Coordinator - VPL

(28:e mars), som redan infört en viss typ av plastpall med en situation som är sådan att

det ej sker några omlastningar vid distribution av gods överlag på grund av landets

geografi. Vilket resulterat att de ej behövt köpa in plastpall kopplat till kassation. De har

bara behövt reparera några få plastpallar.

Vidare berättar Vd:n för IP-Group (4:e april) att normal kassationsgrad ligger på 1,5–

3% och för tuffare flöden runt 4,5%. De har även en skadesimulator som testar hur

mycket plastpall tål. Tidigare kunder åt IP-Group såsom Clas Ohlsson, Jysk och Pågen

har haft många omlastningspunkter och Vd:n på IP-Group (4:e, april) nämner också att

Pågen skickade ut cirka 545 000 träpallar per år vilket är en stor pallpool. I fallet hos

Pågen hade träpall cirka 13 månaders livslängd och hos Clas Ohlsson var det 16–17

månaders hållbarhet. Medelvärdet för träpall var någonstans vid 14–15 månader vid hög

kontroll, vilket gjorde att de beslutade sig för att använda plastpall med längre livslängd.

IP-Group menar även på att det är stor skillnad på plastpall och plastpall. De plastpallar

som tillverkats de senaste 2–3 åren hos IP-Group har just en livslängd på någonstans

mellan 8-10 år och skiljer sig i hållbarhet från exempelvis vissa asiatiska

motsvarigheter, några går såklart sönder även fast fiberförstärkning används på IP-

Groups plastpallar (VD - IP-Group, 4:e april).


Träpall

VPL beskriver att det finns vissa grundkrav på träpall som är gemensamma för alla

deras tätspikade EUR-pallar (Head of Supply Chain - VPL, 14:e mars). Från Aven

Forsas sida säger de att det inte direkt går att avgöra hur mycket belastning en träpall

klarar, då detta påverkas av den hanteringen som genomförs på pallen vid tillverkning i

form av torkning och hantering och att detta lätt blir överdimensionerat (Marknad och

Inköpsansvarig - Aven Forsa, 31:e mars).

Plastpall

Utgångspunkter enligt VPL för det nya pallinförandet är att plastpall skall ha samma

dimensioner som träpall, det vill säga 1200 mm x 800 mm och vara kompatibel med

deras nuvarande hanteringsutrustning och arbetssätt. Det är även viktigt att de ska tåla

55

samma viktkrav som en träpall gör i dagsläget samtidigt som plastpall måste vara lättare

och hålla längre än träpall för att vara fördelaktigt (Head of Supply Chain - VPL, 14:e

mars). De ska passa nuvarande setup för att inte ge för stora logistiska förändringar och

i nuläget finns inte heller någon specifik tidsram för hur länge de har tänkt använda sig

av plastpall (Supply Chain Coordinator - VPL, 23:e mars).

Nackdelar som Head of Supply Chain och Supply Chain Coordinator - VPL (28:e mars)

nämner handlar om att plastpall kan i vissa fall bli mer känsligare än träpall beroende på

uppbyggnad och att dessa är lätta att laga men går oftare sönder. Idag har VPL vissa

återförsäljare på norrliggande breddgrader där snö kommer komma i kontakt med pall

och det kan bli så kallt som - 40 grader, medan i Skåne i juli kan det bli uppemot 50

grader i lastbilarna som lastbärare transporteras på. Dessa temperaturskillnader måste

plastpall klara av även om de inte står allt för länge ute i sådana temperaturer.

Ytterligare sker det ibland vid leverans från PostNord att gods placeras utomhus på

grusad asfalt som livslängds påverkande faktor på grund av platsbrist i återförsäljares

lokaler.

Den lägre vikten än en träpall och smidigheten med plastpall uppfattar återförsäljare

som fördelar som kan resultera i att det bli smidigare att stapla lastbärare med plastpall

och tillägger att inga spikar förekommer på plastpall vilket ytterligare underlättar vid

hanteringen av dessa (Reservdelsansvarig - Återförsäljare Växjö, 17:e mars;

Reservdelssäljare/Grossist/Tillbehör & Reservdelsansvarig - Återförsäljare Växjö, 17:e

mars; Reservdelschef - Återförsäljare Göteborg, 16:e mars).

Enligt 3PL- aktören PostNord skulle införandet av plastpall i returflödet underlätta

hanterandet av tompall, de dammar mindre vilket de anser är bättre arbetsmiljömässigt

och eftersom att dessa till största del hanteras med olika typer av truck men att det även

förekommer visst manuellt arbete ger den lättare vikten hos plastpall viss underlättnad

(Team Manager InNight - PostNord, 20:e mars).

IP - Group har ett flertal varianter av plastpall inriktade mot bland annat hygien, industri

och miljö med samma standardmått för hel och halvpall i plast som för träpall. Det som

varierar något är höjden 140–160 mm höjd men också vikten som generellt sett är lägre

än träpall. De nämner att i Europa är standardhöjd på pall oftast 155 mm. Till alla

56

varianter av plastpall som de säljer tillkommer RFID-tagg så att kund har valet att

implementera dessa eller ej (VD - IP-Group, 4:e april).

Skador på Pall

Träpall

Gällande skador på pall som används i verksamhet så beskriver VPL att deras

transportsystem är uppbyggt så att transportören (PostNord) lastar om gods flera gånger

innan leveransen går till återförsäljare, oftast sker omlastning två gånger och här tappar

VPL en viss kontroll över pall, pallgods och dess hantering. VPL tror att det är här som

pall oftast får hårdast hantering och att det inte är återförsäljarna som förstör pall. Den

hårda hanteringen beror antagligen på den tidspress PostNord utsätts för och de stora

volymer som hanteras (Head of Supply Chain VPL, 28:e mars & Supply Chain

Coordinator - VPL, 28:e mars).

Om en skada skulle ske på en pall, pallkrage eller ett lock under transport tar oftast

återförsäljaren emot gods ändå, detta för att återförsäljare är beroende av att få de

produkter som beställts. Men återförsäljaren har en skyldighet att göra en

transportskadeanmälan om skada uppstått och hur den har orsakats i leveransen av

produkter. Skulle gods i pall vara skadat på grund av att VPL misskött hanteringen görs

då en kreditering på de produkter som anmälts vara trasiga. Skadeanmälningar som görs

är inget som VPL följer upp stenhårt då de inte med säkerhet kan säga att skada beror på

transportör eller att de själva skickat iväg en halvtrasig pall (Head of Supply Chain -

VPL, 14:e mars, 28:e mars; Supply Chain Coordinator - VPL, 28:e mars).

Enligt Head of Supply Chain - VPL (14:e mars) sker största delen av kassering av pall

då dessa anländer till VPL trasiga efter retur och därefter kasseras. Kasseringen sker

genom att VPL har en egen träkross som de har utanför lagerdepå, de krossar träpallarna

och sedan sorteras dessa efter det normala avfallet.

VPL har undersökt hur många pallar som kasseras och kommit fram till en träpall håller

i nuläget i cirka 20 vändor i distributionsflödet och att mellan 30–40 träpall behövs

köpas in varje vecka på grund av skadade pallar som kasseras och måste ersättas (Head

of Supply Chain - VPL, 14:e mars). Supply Chain Coordinator - VPL (23:e mars)

håller med om det antal pall som köps in i veckan på grund av kassationer men tillägger

57

även att dessa kassationer som görs genererar inga expressleveranser ut till deras

återförsäljare. Från VPL:s sida beskrivs det som att det är först och främst vid

omlastning hos posten som pall går sönder (Supply Chain Coordinator - VPL, 23:e

Mars). Det är oftast träpall som går sönder och kasseras där den vanligaste

förekommande anledningen till att de går sönder är att pall blir påkörd underifrån med

truck eller mitt på kragarna. Kragar och lock används även dessa tills de kasseras (Head

of Supply Chain - VPL, 14:e mars).

Sett från PostNords sida (Team Manager InNight - PostNord, 20:e mars) så ser dem att

en viss skada förekommer på pallar. De menar på att det inte är ett problem som är

uppmärksammat men oftast har skadorna när de väl sker, uppstått genom olika typer av

hantering med motviktstruck eller ledstaplare. Det kan då förekomma att en pall spräcks

när den lyfts från lång eller kortsida.

Ut mot transportör från återförsäljare i Växjös sida upplevs det inte som att det sker så

mycket skador på träpall, det som mer reflekteras över är godset som skickas där det

främst är glasrutor som går sönder under leveransen från PostNord. Vilket kan bero på

att det staplas saker ovanpå den pall där glasrutan ligger i (Reservdelsansvarig -

återförsäljare Växjö, 17:e mars). De tilläggs även att skulle en pall bli skadad så har

detta skett genom att någon kört på pallen undertill för hårt. Vid mottagning av gods

som sker varje morgon är det emballaget som oftast är skadat och inte gods i pall. De

berättar att om pall är skadad så beror det oftast på att pallen blivit påkörd nedtill av en

truck eller att pallkrage fått sig en smäll (Reservdelssäljare/Grossist/Tillbehör -

återförsäljare Växjö, 17:e mars).

Plastpall

VPL nämner tåligheten för temperaturförändring som en fördel för plastpall (Head of

Supply Chain - VPL, 28:e mars och Supply Chain Coordinator - VPL, 28:e mars). Idag

förekommer förvaring av träpall viss tid utomhus. Blir en plastpall blöt påverkas denna i

mindre omfattning kontra träpall. Enligt Head of Supply Chain - VPL (14:e mars)

dammar även plastpall mindre och tror att den egenskapen i kombination med att

plastpall tåler viss utomhusförvaring skulle minska skador och uppskattas av de andra

aktörerna det vill säga PostNord och återförsäljare.

58

IP-Group använder sig av återanvänt material i 95% av sin produktion av plastpall som

stärks upp med fiberarmering på de punkter som vanligtvis är svagast på pall. Det är

samma typ av material som används till en av de pallarna de kallar för miljöpall vilket

ger en hög slagtålighet som hela tiden utvecklas för att öka livslängd ännu mer. Plastpall

klarar av -30 till + 30 grader i hanteringstemperatur. De klarar högre temperatur men

innehar dessa riktlinjer. Om kund kräver högre krav kan de titta på materialblandning

som används i pall och anpassa efter kunden. Som nämnt tidigare innehar de även en

testmaskin som simulerar skador på pall. Tester görs genom gaffeltruckar som slår ned

på pall mot kanter och klossar för att simulera olika skador. En vanlig skada som beror

på förbjuden hantering är att truck hasar flera pall efter varandra och kör ibland på spik

eller sten vilket gjort att IP-Group förstärker dessa utsatta delar (VD - IP-Group, 4:e

april).

Vd:n på IP-Group (4:e april) upplyser att det sker såklart viss kassering på plastpall på

grund av skador men oftast till en beräknad procentsats som är konstant i hög grad. IP-

Group erbjuder sig att smälta om de pall som skadats och tar oftast inte betalt för

transport av dessa beroende på avtal och geografisk plats för kund. Det utbetalas även

en pant på mellan 50–150 kronor beroende på material och prisbild på pall för de som

ska smältas om. Plastpall som tas emot återvinns sedan och ingår i nya plastpallar. En

pall som kostar 310 kronor ger då 60 kronor i pant vilket ger en totalkostnad på pall på

250 kronor. Pant erbjudes för alla pallsorter men om företag köper miljöpall erbjudes

kund i vissa fall att IP-Group köper upp deras nuvarande träpallar med ett pris per

träpall som varierar.

Svinn på pall

Träpall

Ser VPL till sitt svinn idag anser de att kontrollen över sina pallar fungerar okej (Head

of Supply Chain - VPL, 14:e mars). Antal utlämnade pallar jämfört med returnerade är i

princip samma, det kan dock skilja sig lite från månad till månad men blir i slutändan

samma. Skillnader från månad till månad kan bero på semesteruppehåll och

uppstyrande av verksamhet när dessa tar slut hos återförsäljare, men det anses inte vara

ett stort problem (Head of Supply Chain VPL - VPL, 28:e mars & Supply Chain

Coordinator - VPL, 28:e mars). De får som sagt tillbaka näst intill all pall som skickas

ut och de som bortfaller är de som pall som de själva kasserar. Svinn av pall är inte helt

59

känt menar Supply Chain Coordinator - VPL (23:e mars) men det som kan urskiljas

som svinn är när återförsäljare ska bli återkrediterade av de pall som skickats ut men att

de inte blir detta på grund av pall som inte levererats tillbaka (Head of Supply Chain -

VPL, 14:e mars). VPL använder sig idag av ett pantsystem för pall där en återförsäljare

får betala 150 kr för en pall och krediteras 140 kr tillbaka när denna återlämnas från

returflödet. Mellanskillnaden som uppstår används för nyinköp av pall. Skulle en

återförsäljare stjäla en pall går denne plus minus noll och har en träpall väl använts

minst två gånger så har den betalat av sig själv (Supply Chain Coordinator - VPL, 23:e

mars).

Från återförsäljarna i Växjös sida så är svinnet av pall inget som märks av i större

utsträckning, mer än att det kan ta tid att få krediten tillbaka (Reservdelsansvarig -

Återförsäljare Växjö, 17:e mars). De nämner även att det i dagsläget kan vara svårt att

veta vilken deposition som tillhörde vilken retur och ibland kan adresslapparna som

sätts på returpall av återförsäljarna till VPL:s returflöde komma bort i anslutning till

transport, vilket innebär att det står pall hos VPL som är utan avsändare, detta är något

som även Reservdelssäljare/Grossist/Tillbehör - Återförsäljare Växjö (17:e mars) och

Reservdelschef - Återförsäljare Göteborg (16:e mars) varit med om och instämmer.

Ett problem som VPL har är att PostNord inte formellt registrerar inhämtad retur. Ett

adresskort har kommit med returtransport men inget gods finns i system, här finns ett

glapp.

Sker då ett införande av ett dyrare material blir spårbarhet extra viktig, nästan ett krav. I

nuvarande setup blir detta svårt, det krävs nästan en egen transportör som själv blir

ansvarig om emballage försvinner enligt VPL och skapar en fråga om ansvar som det

för nuvarande inte finns några skrivelser om. Vid utleverans finns också vissa problem.

VPL vet vart pall är adresserat och i bästa fall förses pallgods med adressetikett som

chaufför lastar och skjuter av med scanner. Men när gods sedan kommer till

omlastningscentral hos PostNord noteras inte vad som kommit fram endast att bil

anlänt, endast en upphämtnings scanning görs (Head of Supply Chain - VPL, 28:e mars

& Supply Chain Coordinator - VPL, 28:e mars).

60

Plastpall

VPL:s tanke är inte att delvis ersätta ett visst antal träpallar med plastpall, antingen så

ersätts all träpall någorlunda samtidigt eller så ersätts de inte alls (Supply Chain

Coordinator - VPL, 23:e mars). Men Supply Chain Coordinator - VPL, (23:e mars)

menar att ersättningen till plastpall i sig löser egentligen inga kontrollproblem men

dessa ihop med RFID-teknik kan göra det. Det beskrivs som att det är först och främst

vid omlastning hos PostNord som pall går sönder och kontroll till viss del förloras

(Supply Chain Coordinator - VPL, 23:e mars). Återförsäljare kan se fördelar med att

byta till plastpall med tillhörande RFID teknik och menar på att det i dagsläget sker

vissa arbetsmoment kopplat till träpall och nuvarande arbetssätt som skulle kunna

elimineras. Ökad spårning av gods som följer ett sådant införande skulle också

underlätta. I nuläge kan visst gods spåras med kolli- id men det tar tid för PostNord att

få fram gods om det skulle komma bort (Reservdelsansvarig - Återförsäljare Växjö,

17:e mars; Reservdelssäljare/Grossist/Tillbehör & Reservdelsansvarig - Återförsäljare

Växjö, 17:e mars; Reservdelschef - Återförsäljare Göteborg, 16:e mars).

Med alla de plastpalls varianter som erbjuds följer även implementerad RFID-taggar,

vilket är valbart för kund att använda eller ej. Genom användning av RFID-tagg kan

produkter kopplas till individuell palls identitet och det kan urskiljas vart produkter

försvinner och skadas (VD - IP-Group, 4:e april). Ibland är gods för gammalt, kan vara

skadat och innehålla fel produkter. Det förekommer också att adresslappar som satts på

av återförsäljare försvinner vid retur som försvårar identifikation för återbetalning av

deposition. Här kan återförsäljare se nytta i RFID-tekniken som kan undvika dessa

problem till högre grad (Reservdelssäljare/Grossist/Tillbehör - Återförsäljare Växjö,

17:e mars; Reservdelsansvarig Återförsäljare - Växjö 17:e mars; Reservdelschef

Återförsäljare Göteborg 16:e mars; Reservdelar/ Tillbehör Jönköping 15:e mars).

Leverantörsavtal

Träpall

I dagsläget köper VPL in sina träpallar från Aven Forsa (Supply Chain Coordinator -

VPL, 23:e mars). Priset på träpallar som Aven Forsa säljer beror på kundens önskemål

och behov (Marknad och Inköpsansvarig - Aven Forsa, 31:e mars). Enligt Supply Chain

Coordinator - VPL (23:e mars) görs avtal för pallinköp hos leverantörer upp på en 2–3

års basis. Men i dagsläget finns det enligt Marknad och Inköpsansvarig - Aven Forsa

61

(31:e mars) inget avtal mellan VPL och Aven Forsa gällande deras leveranser av pall

med tillhörande kragar och lock. Det enda som genomförs är beställningar med ett

överenskommet pris på de beställningar som läggs. Från VPL:s sida läggs cirka 10–15

minuter i månaden på inköp av träpall vilket genererar 2 timmars lön per år för den som

lägger inköp och kan vara en försumbar kostnad i det stora hela (Supply Chain


Head of Supply Chain - VPL (14:e mars) berättar att de inte är någon speciell leverantör

som VPL är bunden till av träpall, lock eller kragar. De leverantörer som presterar bäst

är de som VPL köper ifrån. Pall, pallkragar och lock som Aven Forsa säljer åt VPL är

anpassade och framtagna efter deras behov och önskemål, ett exempel på extra tjänst

som de erbjuder är bland annat märkning, vilket är något som de erbjuder alla sina

kunder (Marknad och Inköpsansvarig - Aven Forsa, 31:e mars).

Plastpall

Med införandet av platspall kommer det både för och nackdelar, Head of Supply Chain

- VPL (28:e mars) och Supply Chain Coordinator - VPL (28:e mars) nämner att det kan

förekomma vissa fördelar med några plastpalls leverantörer i form av att dessa i vissa

fall kan smälta om en plastpall vid skada så att denna återanvänds och att det också

finns vissa leverantörer som tar hand om trasiga plastpallar med en form av pantsystem

som till viss del sänker totalkostnad för att återanvända dessa. De tycker även om

tanken med att träpall köps upp av leverantör vid införande av plastpall.

Aven Forsa som idag är VPL:s leverantör av träpallar menar på att plastpallar enligt

deras beräkningar när det kommer till det pris och andra faktorer som spelar in inte

skulle innebära en ökad konkurrens för dem. De tillägger dock att plastpall är bra för

företag som kräver hög renlighet genom diskning eller avspolning om de används

internt med många användningar. Annars menar Aven Forsa på att plastpall är väldigt

mycket dyrare än träpall (Marknad och Inköpsansvarig - Aven Forsa, 31:e mars).



Nedan illustreras vanligaste prestationsmått.

62

Prestationsmått

(1) Leveransservice (lagertillgänglighet)

(2) Leveransprecision (leveranspålitlighet)

(3) Leveranssäkerheten (leveranskvalitet)

(4) Leveranstid

(5) Leveransflexibilitet

Figur 17. Egen illustration. Vanligaste prestationsmått.

I nuläget beskrivs det som att VPL inte har ett större svinn på sina träpallar med en hög

leveranssäkerhet enligt Head of Supply Chain - VPL (4:e januari). Överlag är alla

återförsäljare nöjda med system som används men menar på att det finns

förbättringsmöjligheter (Reservdelsansvarig Återförsäljare, Växjö 17:e mars;

Reservdelschef - Återförsäljare Göteborg, 16:e mars; Reservdelar/ Tillbehör -

Återförsäljare Jönköping, 15:e mars), Head of Supply Chain VPL (28:e mars) berättar

även att VPL:s servicegrader är ganska konstanta med några små variationer från månad

till månad. Generellt sett har VPL en servicegrad av 94–95% på sina orderrader, av de

orders som beställs idag plockas 94–95% av dessa imorgon. Av deras

expressbeställningar ligger servicegraden något högre, 97%. Snittservicegraden ligger

på ungefär 96% vilket också är lagertillgängligheten. Av dessa 96% uppskattas det att

0,3% består av anmärkningar av olika slag på gods, 0,05% bestod av plockdifferens vid

lagerdepå och 0,96% anlände inte eller var försenat till återförsäljare vilket resulterar i

en servicegrad på 95,2% och totalservicenivå på gods levererat i rätt tid på utan

anmärkningar 94,9%. Servicenivån på tjänsten InNight inom Automotive industrin är

mellan 97 och 98,5 % som blir en del av VPL:s beräkningar (Team Manager InNight -

PostNord, 20:e mars). För februari månad så beställde återförsäljare för 100%, av dessa

var 3,73% ej tillgängliga artiklar, 0,05% var plockdifferens på lagerdepå och 0,96%

kom inte eller var försenat till återförsäljare. I rätt tid kom 94,9% av alla orderrader,

vilket även kan ses på bild 5 (Head of Supply Chain - VPL, 28:e mars & Supply Chain


63

Bild 5. Statistik över VPL:s servicegrad.

Även om VPL:s servicegrader inte är dåliga har funderingar mot ökad kontroll lett till

att de tittat på RFID-teknik som följer med plastpall. Även om RFID-tekniken skulle

förbättra service element så blir inte siffrorna 100%. Den mänskliga faktorn spelar

fortfarande in (Supply Chain Coordinator - VPL, 28:e mars).

Något som inte genomförs ofta är expressleveranser via PostNord och när det väl gör

det handlar det om någon enstaka produkt som gått sönder. I de flesta fall kan en artikel

oftast beställas med vanligt flöde till dagen därpå vilket också beror på vart i landet

återförsäljare befinner sig. Det händer att återförsäljare behöver ha gods omgående på

grund av vissa omständigheter exempelvis en turist behöver reservdel och då får det

kosta, för beställning är gjord (Head of Supply Chain - VPL, 28:e mars & Supply Chain


Skador på produkt

Uppfattningen hos VPL är att skador inte är vanligt förekommande och när så sker

slängs de skadade godset efter gjord skadeanmälan som inkluderar dokumentation och

korttagning. Vid små skador på gods kan viss reparation erbjudas men i övriga fall

64

kasseras gods (Head of Supply Chain - VPL 14:e mars). Den typ av gods som har mest

skador är plåt, glasrutor och bildörrar. En relativt liten del av gods som skadas kan

kopplas till pallgods. I de fallen beror skador oftast på att gods packats dåligt och fått

något tungt ovanpå sig. Tyvärr finns det idag ingen data över pallgods som gått sönder

på grund av dåligt emballage. Att pallgods gått sönder sker högst någon enstaka gång

per år och det kan kopplas till att truck eventuellt vält dessa (Supply Chain Coordinator

- VPL 23:e mars). Den vanligaste skadan på pall i sig är att truck kört på den undertill

på fel sätt (Head of Supply Chain - VPL, 28:e mars & Supply Chain Coordinator - VPL,

28:e mars).

Denna uppfattning delas även av återförsäljare i Göteborg, Jönköping och i Växjö som

förklarar att skador på gods uppstår men beskrivs som väldigt sällsynt (Reservdelar/

Tillbehör Jönköping 15:e mars; Reservdelssäljare/Grossist/Tillbehör, Återförsäljare

Växjö 17:e mars; Reservdelschef Återförsäljare Göteborg 16:e mars; Reservdelar/

Tillbehör Jönköping (15:e mars) nämner att det gods som förekommer mest i

skadestatistiken är glasrutor som är packade med frigolit runt kanterna. Enligt VPL har

skadorna minskat men här märks det ändå. När väl en skada skett finns det rutiner för

hur dessa ska hanteras.

Tillvägagångssätt är lite olika beroende på om det är PostNord eller VPL som orsakat

skadan (Reservdelar/ Tillbehör Jönköping 15:e mars). Vid skador görs

leveransanmärkning i SAP och delas upp på skador orsakade av VPL eller PostNord

(Reservdelsansvarig Återförsäljare - Växjö 17:e mars). Om en skada uppstått och det

skulle tyda på att vara transportörens fel, slängs oftast dessa på plats. Är det istället så

att skadan beror på att Volkswagen orsakat denna, måste gods tillbaka till VPL.

Generellt så slängs lågvärdigt gods oftast direkt vid skador efter dokumentation och

klartecken. Högvärdigt gods skickas alltid tillbaka till VPL

(Reservdelssäljare/Grossist/Tillbehör - Återförsäljare Växjö 17:e mars). De vanligaste

skadorna på pall beror på oförsiktighet, ibland har dess ramar hamnat snett och fått

kontakt med annat gods eller att kartong körts på och resulterat i bucklor vilka inte är

vanligt förekommande (Reservdelar/ Tillbehör - Återförsäljare Jönköping 15:e mars).

När det väl sker skador förekommer dessa främst på annat gods än pallgods som fått en

buckla eller liknande. Då kan återförsäljare använda sig av expressleverans eller få

65

samma gods levererat i det vanliga flödet inom kort. Just glasrutor har inte långa

ledtider men om en plåtreparation skall göras som inbegriper lack så är det en annan

situation (Head of Supply Chain VPL, 14:e mars). Det förekommer även i vissa fall att

det gods som anländer till återförsäljare är för gammalt, exempelvis gummiprodukter

som då måste slängas (Reservdelssäljare/Grossist/Tillbehör - Återförsäljare Växjö 17:e

mars). Återförsäljaren i Göteborg innehar en stor plåthantering och skiljer sig lite från

andra återförsäljare i detta hänseendet. De beskriver att produktionsfel på gods sällan

förekommer och om så är fallet beror det på PostNord (Reservdelschef - Återförsäljare

Göteborg 16:e mars).

Svinn på produkt

Återförsäljaren i Jönköping anser inte att det sker mycket svinn eller förluster varken i

transporter eller väl hos dem vilket beror på att de förvarar mottaget gods i en sluten del

av mottagningsavdelningen (Reservdelar/ Tillbehör - Återförsäljare Jönköping, 15:e

mars). Även återförsäljaren i Växjö anser att gods sällan försvinner och om så sker är

det lösa kollin och inte hela pallar som skickas till fel återförsäljare, vilket kan bero på

att mottagarnummer för vissa återförsäljare liknar varandra eller så har bara fel gods

plockats (Reservdelsansvarig - Återförsäljare Växjö 17:e mars;

Reservdelssäljare/Grossist/Tillbehör – Återförsäljare Växjö, 17:e mars).

Något som också styrks av återförsäljaren i Göteborg som även belyser att fel

mottagarnummer kan vara det som ligger till grund för gods som försvinner. Det sker

även här att gods ankommer som har passerat utgångsdatum, men sker också väldigt

sällan (Reservdelschef - Återförsäljare Göteborg, 16:e mars).

RFID

Enligt de olika system som VPL använder kan de uppskatta hur in- och utflödet av pall

ser ut men att detta kan förbättras. I nuläget debiteras återförsäljare för beställd pall och

krediteras i efterhand vid mottagande av pall hos VPL. Detta förfarande funkar inte

alltid till 100% eftersom det kan urskiljas ett visst svinn och kassation som inte plastpall

per se löser utan det blir RFID-tekniken som kan användas tillsammans med plastpall

som gör att kontroll ökar (Head of Supply Chain - VPL, 14:e mars).

66

Enligt återförsäljaren i Jönköping fungerar PostNords spårningstjänster redan okej men

det dröjer en viss tid innan försvunnet gods upphittas, även vissa arbetsmoment skulle

komma tas bort då visst förberedande arbete kan elimineras. Leveranser av emballage

vill de inte ha in i sina system vilket sker idag, detta borde kunna skötas smidigare med

enklare registrering (Reservdelar / Tillbehör - Återförsäljare Jönköping, 15:e mars).

Retur av tompall skulle kunna ske automatiskt utan behov av föranmälning

(Reservdelsansvarig - Återförsäljare Växjö, 17:e mars). Återförsäljaren i Växjö kunde

se nytta i RFID-teknik med tanke på felförsändelser och utgånget material kan undvikas

(Reservdelssäljare/Grossist/Tillbehör, återförsäljare Växjö, 17e mars). Återförsäljaren i

Göteborg, Jönköping och Växjö anser att registrering och mottagning av gods kan

effektiviseras genom exempelvis scanning användning då mottagning och registrering

av gods snor tid (Reservdelar/ Tillbehör - Återförsäljare Jönköping, 15:e mars;

Reservdelsansvarig - Återförsäljare Växjö, 17:e mars; Reservdelschef - Återförsäljare

Göteborg, 16:e mars). Kommer inte beställt gods fram i tid kan det även innebära

utlåning av hyrbil till kund och då kostar det pengar. Här ser de fördelar med den RFID-

teknik som eventuellt skall implementeras som då påskyndar upphittande (Reservdelar /

Tillbehör - Återförsäljare Jönköping, 15:e mars)

För att få en effektiv användning av RFID-tekniken är tanken förutom att kunna se vart

pall befinner sig, skall det även kunna urskiljas vad de innehåller och knytas till

återförsäljare så dessa kan ta del av samma information vilket redan skett i lagerdepån i

avseende till små blå plastlådor. Huvudsyftet är att få transparens i flöden för att

underlätta för VPL men även återförsäljare. Volkswagen Parts Logistics har idag inte

något färdigt system för implementering av RFID, detta måste i så fall köpas in. Enligt

Supply Chain Coordinator - VPL (28:e mars) varierar kostnadsbild för implementering

av RFID-system grovt beroende på vilken nivå som väljs att införa, allt ifrån några

hundra tusen till ett par miljoner. Används endast handscanner och pallar med streckkod

räcker en halv miljon väldigt långt. Skall tillämpning av bågar med automatisk scanning

användas, då springer kostnader iväg. Kopplas system hela vägen kan felleveranser

minska och det finns stora vinster att göra, ingen pall hamnar på fel lastbil, tidpunkter

för leverans och överlämningar blir synbara (Head of Supply Chain - VPL, 28:e mars &

Supply Chain Coordinator - VPL, 28:e mars). Återförsäljaren i Växjö menar dock på att

på grund av den mänskliga faktorn kan det fortfarande med RFID-teknik vara fel saker

som skickas (Reservdelssäljare/Grossist/Tillbehör - Återförsäljare Växjö, 17:e mars).

67

Taggarna i sig är ganska billiga då de ska användas till plast medan till järn är de dyra

eftersom järn stör ut signaler, då behövs special (Supply Chain Coordinator - VPL, 28:e

mars). Livslängd på RFID-tagg ligger i linje med plastpalls livslängd och behövs endast

bytas ut om de skulle skadas vilket till stor del beror på dess placering (Head of Supply

Chain - VPL, 14:e mars). Data och faktureringssystem hos VPL är i dagsläget inte

kompatibel med RFID-teknik men är planerat några år fram i tiden för SAP (Head of

Supply Chain - VPL 14:e mars).

4.4 Lagring

4.4.1 Transaktionslager och Säkerhetslager

Produkter hos VPL och återförsäljare

Head of Supply Chain - VPL beskriver JIT konceptet som mest använt inom

bilproduktion varav konceptet ursprungligen utvecklades. Den vanligaste användningen

gäller tidsbestämda leveranser till återförsäljare och han nämner även att exempelvis

Volvo brukar färdigpaketera vissa leveranser i delar av landet. Hos Volkswagen är

konceptet lite annorlunda. VPL skall stå för den stora lagerhållningen och återförsäljare

för en mindre som delvis beror på utrymme. Återförsäljare skall ha ett antal artiklar eller

produkter på hyllan, ett antal “smör och brödprodukter” för att kunna sälja dessa till

andra verkstäder och även vara beredda på kunder som kommer med akuta fall.

Volkswagen jobbar med för-planering och hos återförsäljare försöker de se fram i tiden

med vad som behövs, vilket alltid inte är så lätt då det inte går att anta vilka skador som

uppstår och vilka reservdelar som krävs av kund. Det finns även mycket reservdelar att

välja medan. Hos VPL lagerhålls runt 90 000 artikelnummer men totalt sett finns det

800 000 aktiva artikelnummer (Head of Supply Chain - VPL, 14:e mars). Beroende på

storleken av återförsäljare så försöker dessa bedriva en viss lagerhållning. Till sin hjälp

finns ett automatiskt lagerhållningssystem som kallas Autopart. Detta system ger

förslag på vad som behövs beställas av återförsäljare och gäller till största del större

kvantiteter av produkter, vilket ger återförsäljare en viss bas av produkter. Viss

långtidsförvaring förekommer hos återförsäljare men sådana produkter som säljs en

gång om året lagerhåller de ej men det gör i så fall VPL. Förvaring av mindre

reservdelar sker i paternosterlager och resten på hyllplan. Fälg nämns som den produkt

68

som oftast levereras och däck den som tar störst plats på lager

(Reservdelssäljare/grossist/tillbehör - Återförsäljare Växjö, 17:e mars).

Head of Supply Chain - VPL (14:e mars) menar ändå på att det är en form av JIT

system som de använder sig av även om vissa produkter medvetet lagerhålls så sker

ändå situationer med expressleveranser som kräver leverans samma dag eftersom kund

behöver dessa. Det är inte JIT i den ursprungliga bemärkelsen att kund ska få produkt

precis vid användningen och att det ska ske på automatik. Så långt har VPL inte kommit

och det kommer antagligen aldrig att ske på grund av svårigheten med att i förväg

kunna veta vad som gått sönder eller behöver bytas för kund (Head of Supply Chain -

VPL, 14:e mars).

Pall hos VPL

Head of Supply Chain VPL (14:e mars) berättar att det dagligen skickas mellan 250–

300 pall från VPL ut till deras återförsäljare. För att detta skall vara möjligt har de en

bas av runt 5000 träpall som används för att transportera gods. De har något fler pallar

än vad som egentligen behövs för att täcka upp för de kassationer som uppstår på grund

av skador och har även ett säkerhetslager som de kontinuerligt fyller på vid användning

beståendes av 500 stycken träpall (Head of Supply Chain - VPL, 14:e mars & 28:e

mars). Säkerhetslagret fylls på genom en löpande beställning på 100 stycken träpall

månadsvis vilket görs av gruppchefer ute i lagerdepån lite beroende på när de känner att

det är dags (Supply Chain Coordinator - VPL, 23:e mars). Leveranstiden för pall ligger

på någonstans mellan 1–2 veckor och tas med i beräkningar. Det görs även en check

med återförsäljare och PostNord om VPL misstänker att de besitter några av deras

träpallar som i så fall samlas in (Head of Supply Chain - VPL, 14:e mars).

Utöver säkerhetslagret finns det även ett produktionslager (transaktionslager), det vill

säga de 300 träpall som dagligen skickas ut och kommer tillbaka som kan användas till

nästa dags leveranser. Om något skulle ske med retur av träpall har VPL ungefär 3

dagar på sig innan mängden pall som finns tillgodo börjar sina (Supply Chain

Coordinator - VPL, 23:e mars & 28:e mars).

De pall som inte längre kan användas till säkerhetslager eller produktionslager på grund

av skador som upptäckts går till kassation. Kassationen består av att träpall körs till en

69

träkross som finns belägen hos VPL i Nykvarn och skickas sedan med normal

avfallshantering (Head of Supply Chain - VPL, 14:e mars).

Pall hos återförsäljare

Återförsäljaren i Jönköping berättar att i deras mottagningsavdelning finns en specifik

del avsedd för förvaring av pall och att det finns vissa riktlinjer för hur stor kvantitet

som får förvaras där, för träpall gäller kvantitet 11 stycken. Dessa buntas ihop och

märks med adresslapp klara för retur på godsmottagning som sedan PostNord hämtar

vid kvällstid (Reservdelar/ Tillbehör - Återförsäljare Jönköping, 15:e mars).

Återförsäljaren i Växjö berättar även att de har liknande sätt som de arbetar efter

(Reservdelsansvarig - Återförsäljare Växjö, 16:e mars). Återförsäljaren i Göteborg har

en väldigt stor plåtavdelning vilket innebär att de placerar sitt gods utomhus i väntan på

hantering av personal på plats och skiljer sig därmed hur lastbärare förvaras gentemot

andra återförsäljare (Reservdelschef - Återförsäljare Göteborg, 16:e mars).

Hos återförsäljaren i Växjö beskrivs det som att det inte finns något minimum för antal

pall i returtransport. Det finns specifika delar i det lager som återförsäljare håller avskilt

för retur, skador, däck och även gods från Scania. Det beskrivs som att anledningen till

begränsningar i hur stort antal lastbärare och tillhörande komponenter som får innehas

kan vara att få snurr på dessa så de ej blir stående samt att det är trångt med utrymme

hos återförsäljare. Reservdelssäljare/Grossist/Tillbehör drar en parallell till Scania som

fortfarande tillåter lagring av 60 stycken tompallar hos återförsäljare

(Reservdelssäljare/Grossist/Tillbehör - Återförsäljare Växjö, 17:e mars).

Enligt Supply Chain Coordinator - VPL (28:e mars) får det maximalt lagras 11 stycken

tompall på varandra ute hos återförsäljare just av anledningen att dessa ej ska bli

stillastående för länge. De vill inte öka mängden lagrade tompall hos återförsäljare då

med nuvarande setup endast skulle öka risken för VPL och påverka kringservice. Om

pallflöde skulle varit större kunde en större lagring hos återförsäljare eventuellt minska

returkostnader. Riktlinjerna är att retur skall göras en gång i veckan men kan variera

lite.

Det finns även riktlinjer för andra typer av lastbärare. Små blå plastlådor får maximalt

hållas en lagringsmängd av 5 stycken och skall helst även dessa returneras varje vecka.

70

Volymgods som transporteras med stora stålburar tar upp stor plats och måste skickas

tillbaka varje dag. Tompall beskrivs som den lilla delen av returflödet och oftast får det

plats cirka 10–20 stycken av dessa i varje stuv under returtransport (Head of Supply

Chain - VPL, 28:e mars).


Med plastpall följer att mindre städning krävs jämfört med träpall, mindre arbetsskador

på grund av lägre vikthantering för de manuella momenten och får då en positiv

påverkan på antal sjukdagar till en viss grad (VD - IP-Group, 4:e april). Lagerchef -

VPL (28:e mars) anser även att de största fördelarna med plastpall sett från hans

perspektiv är just denna typ av besparing men menar att störst resultat skulle fås av

lättare pallkragar, på grund av hög manuell hantering. Det finns också fördelar med

plastpall arbetsmiljömässigt, det ges exempel på att träpall dammar en del vilket

undviks vid plastpall (Team Manager InNight - PostNord, 20:e mars). Samma

uppfattning har Head of Supply Chain - VPL (28:e mars) och Supply Chain Coordinator

- VPL (28:e mars) som även tillägger att plastpall inte kan bli befästa av insikter på

samma sätt som träpall. Med plastpall följer en kassationsgrad på runt 5 %, skador och

svinn kan minskas på grund av längre hållbarhet och RFID teknik som möjliggör

kontroll och spårbarhet (VD - IP-Group, 4:e april).

Team Manager InNight - PostNord (20:e mars) berättar att de använder sig av Shared

Network för transporter inom InNight flödet, vilken är den tjänst som VPL köper av

PostNord för distribution av pallgods ut till återförsäljare. Det finns även

direktleveranser för annat gods och områden. Team Manager InNight - PostNord (20:e

mars) nämner ytterligare att de transporter som utförs för VPL oftast skrymmer stort

utrymme ej inkluderande pallgods men menar på att vissa plastpalls sorter har fördel att

de inte tar lika stort utrymme, är lättare att stapla vilket ger ett bättre utnyttjande av de

ekipage de använder. Head of Supply Chain - VPL (14:e mars) berättar att det nästan

alltid finns vikt tillgänglig på de transporter som de köper av PostNord medan volym är

den kritiska delen. På grund av det, uppstår även en del luft i de pallgods som

transporteras. PostNord gör även uppföljningar över hur mycket CO2 och andra

miljöpåverkande utsläpp som görs av deras transporter. Det finns en hel avdelning som

enbart arbetar med sådana frågor och även en fordonsdatabas innehållandes olika typer

71

av fordon med klassning och utsläpp kopplat till körda km. Det är dock inte säkert hur

dessa uppgifter kommuniceras företagen emellan eller hur PostNord uppfattar plastpall

från VPL:s sida. Generellt sett för denna databas som uppdateras och utvecklas, med

fokus på InNight flödet blir det miljöarbete som genomförs mer riktat mot

ruttoptimering och fyllnadsgrader för transporter. Huruvida biobränsle används vid

transporter är oklart men det antas användas (Team Manager InNight - PostNord, 20:e

mars).

Enligt Supply Chain Coordinator - VPL (23:e mars) sker det en veckolig kassering av

cirka 30 pall. I nuläget vet inte VPL vilka CO2-utsläpp som dessa belastar. Trä är

förnyelsebart eftersom de växer upp på nytt medan plastpall först måste tillverkas av

oljematerial och sen gjutas, men är mer återanvändningsbart än trä. Både Head of

Supply Chain - VPL (28:e mars) och Supply Chain Coordinator - VPL (28:e mars) har

svårt att se hur plastpall kan räknas hem. Det ställer sig också frågande till om

livslängden verkligen är upp till 8–10 år. De menar båda på att plastpall inte luckras upp

lika lätt som träpall men är något att ta reda på. Kontroll över de transporter som köps

av PostNords utsläpp är inget som has riktig tillgång till och hänvisar till PostNord. En

lättare last med plastpall skulle antagligen innebära mindre utsläpp från de transporter

från PostNord som köps (Supply Chain Coordinator - VPL, 23:e mars).

VPL är medvetna om att vissa leverantörer av plastpall erbjuder en pant på plastpall

som skall kasseras till omsmältning och hävdar även att det finns plastpallslösningar

som liknar lego men dessa klarar inte krävd belastning. Å andra sidan var det sist 2014

som plastlösningar undersöktes senast och produktutveckling går som bekant framåt.

De nämner att vissa leverantörer även tar hand om gamla träpallar vid införande av

plastpall som de tycker är smart, även om plastpall är lite bättre så blir det totalt sett en

stor miljöpåverkan av att bara slänga träpall (Head of Supply Chain - VPL, 28:e mars;

Supply Chain Coordinator - VPL, 28:e mars).

Aven Forsa arbetar med förnyelsebart material. Tidigare genomförde Aven Forsa

hållbarhetstester av träpall, för hur dessa klarade påfrestningar och skador. Det

framkommer att så ej är fallet nu, det genomförs inte heller någon form av ytterligare

kvalitetskontroller eller beräkning av CO2 eller andra miljöfarliga ämnen som

uppkommer vid tillverkning. Aven Forsa kan inte ange träpalls utsläppspåverkan och

72

kan inte heller minnas att någon kund någonsin frågat om dessa. Samtidigt anser de att

sådana siffror vore intressanta att ta del av (Marknad och Inköpsansvarig - Aven Forsa,

31:e mars).

IP-Group å andra sidan jobbar mycket med återvinningsbart material, upp till 95% i

deras produkter och använder fiberglas som en slags armering i plastpall. Något som

ständigt förbättras och vidareutvecklas (VD - IP-Group, 4:e april). Det sker inga utsläpp

under själva tillverkningen av plastpall, däremot används en del el, 1.4 kWh per kg plast

som formsprutas är några riktlinjer och beroende på om el kommer från kolbaserad

uppvärmning eller inte påverkas utsläpp olika. Elen i deras fall gör inte det. IP-Group

jobbar utefter ISO-standarder och måste därför kunna ange förbrukning (VD - IP-

Group, 4:e april). De erbjuder omsmältning av kasseringsbara plastpall som inte kostar

kund något extra beroende på geografisk placering och plastmaterial återanvänds sedan

till nya plastpallar eller andra plastprodukter när krav på plast inte längre håller för

plastpall som kan generera att själva plasten används mellan 50–70 år. Beroende på

vilken plastpalls modell som köps av kund erbjuds även i vissa fall ett uppköp av de

tidigare träpall som blir över (VD - IP-Group, 4:e april).

Vd:n på IP-Group upplyser att de har en plastpalls sort som kan staplas med mindre

volym än med träpall så att höjden i ekipage (2,4 m) kan fyllas maximalt samtidigt som

vikten generellt sett hos plastpall är lägre än träpall. Nackdelen i fråga för just den här

typen av pall är att det förekommer gap i pall där små produkter kan falla igenom och

kräver i så fall en golvskiva. All plastpall i fråga som de tillhandahåller är

svenskproducerad, kommer med ett pantsystem och om plastpall med bättre

staplingsbarhet används kan reduceringar i returtransporter årligen minskas (VD - IP-

Group, 4:e april). Utöver de mer ekonomiska besparingar som sker enligt dem och

minskning av antal returtransporter kan även besparingar inom andra värdeskapande

aktiviteter förekomma (VD - IP-Group, 4:e april). VPL är dock tveksamma till att den

bättre staplingsbarheten som kommer med vissa plastpallsmodeller skulle kunna minska

antalet returtransporter då det är så mycket annat gods än pallgods som transporteras

samtidigt i dessa och tompall står för en relativt liten andel av returtransportutrymme.

Däremot volymen för plastpallsretur kan man se minska gentemot nuvarande träpalls

volym (Head of Supply Chain & Supply & Chain Coordinator - VPL 28:e mars).

73

Vd:n på IP-Group nämner att framöver kan det komma lagkrav på engångsemballage

och hänvisar till Kina som redan börjat införa lagar angående detta inom

industriverksamhet. Ica är en aktör i Sverige som inte längre tar emot wellkartong

längre på grund av inte miljösmart eller effektivt. De menar dock på att det är svårt att

se in när i framtid detta kommer ske (VD - IP-Group, 4:e april).

74

5. Analys

I första analysavsnitt presenteras analys för frågeställning ett. Första del innehåller

analys av bland annat retursystem för återanvändbara lastbärare hos VPL samt de

aspekter som behövs tas hänsyn till vid införande av plastpall i VPL:s verksamhet av

reservdelar till deras återförsäljare, uppdelad efter lagring, distribution och retur.

Lagring, distribution och retur är de områden av VPL och dess aktörers verksamhet

som identifierats av författare som relevant indelning för studie, där störst påverkan av

lastbärare sker.




RQ 1: Analyssammanfattning - Här presenteras analys...

...av retursystem för återanvändbara lastbärare inkluderande tredjepartslogistik och avtal.

1. Retursystem för återanvändbara lastbärare

● Tredjepartslogistik

● Avtal

...för de aspekter som påverkar områdena distribution och retur.



● Träpall

● Plastpall

…för de aspekter som påverkar områdena lagring, distribution och retur.

3.Lagring, Distribution och Retur

● Prestationsmått

...för de aspekter som påverkar lagring.

4.Lagring

● Transaktionslager

● Säkerhetslager


75

Figur 18. Egen illustration för RQ 1: Analyssammanfattning.

5.1 Retursystem för återanvändbara lastbärare

Enligt Elia och Gnoni (2015) kan designandet av logistiska nätverk vara en komplex

uppgift att ta sig an. De beskriver även slutna nätverk som den mest använda formen av

nätverk ute i företag och är en del av de val som måste tas enligt deras föreslagna

modell. I VPL:s fall i designande av nätverk har de lämpligt valt att använda sig av

denna slutna form (se nulägesanalys figur 15). Elia och Gnoni (2015) nämner även att

den slutna formen av nätverk förlänger lastbärares livslängd, minskar de operationella

kostnaderna som kan hänföras till dessa och har en positiv effekt på miljön genom

återanvändning. De belyser också att ett val måste göras om lastbärare skall hyras eller

ägas själv. Eftersom VPL äger sina träpallar själva (se nulägesanalys figur 15) och att

dessa är av återanvändbar karaktär gör det slutna system som Elia & Gnoni (2015)

förespråkar för förlängd livslängd högst passande och ytterligare ökar det antal

omgångar som dessa pallar kan användas. Att VPL själva äger träpall ger också VPL en

ökad möjlighet att kontrollera och styra över dessa samtidigt som det resulterar i att

VPL även själva måste ta ansvar för träpall inkluderande underhåll, lagring och retur av

dessa.

Det skulle kunna påstås att det är VPL som själva hyr ut sina träpallar till återförsäljare

eftersom de tar ut en depositionsavgift som betalas tillbaka till återförsäljare vid retur.

Gnoni och Rollo (2010) och Kim och Glock (2014) menar också på att slutna system är

en förutsättning för användning av RFID-teknik. Vilket borde vara en självklarhet

eftersom om pall lämnas bort till annan aktörs ägo förloras kontroll och meningen med

RFID-tekniken.

Ett annat val som måste tas i Elia & Gnonis (2015) modell avhandlar om returen av

lastbärare skall ske i samband med leverans av gods eller genom ett senarelagt

förfarande. VPL:s transportör som är PostNord levererar beställt gods på pall under

tidig morgon när det inte finns personal på plats hos återförsäljare och lämnar sedan (se

nulägesanalys figur 15). Gäller det en expressleverans eller transport av andra lastbärare

är tillvägagångsätt annorlunda och bland annat expressleveransen ingår inte i den tjänst

som VPL köper av PostNord (InNight). Gods hanteras näst av återförsäljare och träpall

korttids förvaras i separat utrymme hos återförsäljare i väntan på retur med visst

76

maxantal och märkning (se nulägesanalys figur 15). Det kan därmed konstateras att

VPL har valt att använda sig av ett senarelagt retursystem.

Det sker även ett antal aktiviteter vid hantering av gods som är tidskrävande vilket i

teorin skulle innebära att transportör varit tvungen att vänta en längre tid om VPL skulle

använt sig av ett direkt retursystem som också Elia och Gnoni (2015) belyser i sin

modell. Eftersom returer bokas i ett separat flöde från den distributionstjänst (InNight)

som VPL köper av PostNord skulle användningen av ett direkt system ytterligare

komplicera returerna. En nackdel med ett senarelagt system är att om gods innehåller fel

produkter dröjer retur av dessa till nästa transport och kan inte ske direkt i anslutning till

initial leverans. En positiv aspekt blir å andra sidan att det korttids förvaras en viss

mängd tompall som sedan kan returneras tillsammans, vilket kräver färre

returtransporter och är bättre för miljön. Total distributionstid blir även lägre som Elia

och Gnoni (2015) också belyser i samband med sin modell.

Ytterligare belyser Elia och Gnoni (2015) andra aspekter som måste anpassas i andra

delar av logistikverksamheten exempelvis tompalls (se nulägesanalys figur 15) lagring,

påfyllningsmodeller (se nulägesanalys figur 15), lagerkapacitet (se nulägesanalys figur

15) och att dessa med andra aspekter tillsammans med ett slutet system måste anpassas

med det direkta flödet för att uppnå synergieffekter i system som helhet.


Enligt Jonsson och Mattsson (2011) är det idag vanligt att företag riktar sin

uppmärksamhet åt de kärnverksamheter som företaget presterar väl i och överlåter andra

delar till en utomstående part som är specialiserad inom just det området som avses

outsourcas. Hos VPL används 3PL företag (PostNord) för planering av transport,

lastning av gods, transportering, konsolidering med omlastning, viss övervakning och

spårnings funktion och retur, specifikt är det tjänsten InNight förutom i fallet med

returer som används med nattliga transporter som till viss del är anpassade efter VPL då

de inte behöver beställa transporter, PostNord sköter detta. Delfman et al., (2002)

nämner att det finns olika sätt att dela in tredjepartslogistik företag, en av dessa

indelningar är standardutförande med vissa extra tjänster som ingår. Till denna

indelning kan PostNord anses tillhöra eftersom de erbjuder inte endast en standardtjänst

utan har vissa tjänster som utförs till deras kunder som medför extra värde som

77

visserligen också kantas av viss standardisering. PostNord är inte heller helt

kundanpassad då de har ett antal fler kunder än VPL och enbart tillhandahåller

transportlösningar åt VPL och inga andra funktioner.

PostNord bygger även sina transportflöden efter shared networks men det finns

undantag där viss transport går direkt till någon av VPL:s återförsäljare. På samma sätt

kan PostNord enligt Halldorsson and Skjoett‐Larsen (2004) definieras som ett

tredjepartslogistik företag som försöker optimera sin egen verksamhet samtidigt som sin

kunds och är inte ett helt kundanpassat företag. Enligt Marchet et al., (2015) är det inte

längre hållbart för 3PL företag att endast erbjuda bastjänster samtidigt som Giri och

Sarker (2017) menar på att 3PL företag mer och mer drar sig åt att utveckla nya tjänster

som tillfredsställer kunders behov. Det framgår att det finns viss spårbarhet på det gods

som transporteras med PostNord men inte fullständigt och är en av de extra tjänster som

VPL efterfrågar.

PostNord kan i framtiden ytterligare behöva dra sig mot en mer kundanpassad approach

för att fortsätta vara konkurrenskraftiga då kunders krav på produkter och tjänster mer

och mer ökar samt att skillnaden mellan dessa suddas ut vilket även gäller för VPL

själva. Men då PostNord i nuläge befinner sig i ett mellanting mellan standardtjänster

och helt kundorienterade tjänster är det svårt att bedöma i vilken anda de kommer

bedriva sin verksamhet i framtiden. Paradoxalt kommer en större kundorientering göra

det svårare att behålla nuvarande kundbas då flöden och tjänster mer och mer

skräddarsys efter vissa kunder som då inte nödvändigtvis passar övriga. Vilket är

positivt för VPL om de blir en av de kunderna som PostNord skräddarsyr sin

verksamhet utefter.

5.1.2 Avtal

Huo et al., (2016) menar på att avtal oftast består utav två stycken olika delar, först en

detaljerad del. I den detaljerade avtalsdelen för InNight framgår det att PostNord tar

betalt för den volym som skickas ut från VPL som är förbestämd varje år, priset i avtalet

är för nuvarande 160 kr/m3 med en minimidebitering på 200 kronor som gäller allt gods.

Separat från InNight används två av PostNords standardtjänster, en för returtransporter

och en för expressleverans. Priserna här är istället baserade på kr/kg för returtransporter

och är i nuvarande avtal 2,12 kr/kg vilket från början uppfattades som samma debitering

78

som för gods för utleverans, det vill säga kr/m3. För expressleverans debiteras VPL för

antal orderrader och beroende på tid på dygnet varierar pris. De avtal som görs brukar

förhandlas på en 2–3 års basis och om något skall ändras i avtal från VPL:s sida behövs

godkännande av ledning i Wolsburg, Tyskland. Utöver detta finns en uppsägningstid på

6 månader om det finns en anledning till att ändra eller bryta avtal under gällande tid.

Det finns även undantag inkluderat i avtal gällande avlägsna destinationer där en längre

leveranstid är acceptabel. Om gods skadas under transport finns det en särskild stadga

som gäller för transportbranschen som PostNord följer, den anger att en ersättning

utbetalas på 150kr/kg för skadat gods. Eftersom VPL inte har någon

transportskadeförsäkring är det denna utbetalning som sker vid skada.

Den andra delen av avtal som Huo et al., (2016) beskriver som en processdel handlar

om uppnåelse av själva grundavtalet. Den volym som skickas från VPL är någorlunda

konstant men ökar lite för varje år. Detta justeras vid betalning genom att VPL

registrerar volym i sina system som även PostNord har tillgång till. Skulle det vara så

att den volym som skickas från VPL inte får plats i de förplanerade lastbilar som

PostNord tillhandahåller skickas fler utan ytterligare kostnader för VPL. Det enda som

kostar extra blir den extra volym som skall transporteras. Ute hos återförsäljare vägs det

gods som skall returneras, anledningen till att gods inte vägs hos VPL beror på ej

tillförlitliga masterdata och tidsbrist.

Sammantaget för avtal är att dessa preciserar vad aktörernas roller är, vad som sker om

avtal ej följs samt vad som ingår i transaktion Huo et al., (2016). PostNord beskrivs av

VPL som det enda möjliga valet av 3PL aktör då det inte finns någon annan tillgänglig

med samma transportnät och prisklass, vilket komplicerar val av annan aktör.

Eftersom PostNord är den enda aktören som kan utföra det som VPL ber om enligt

deras specifikationer kan det bli svårt att omförhandla avtal om något skulle misskötas.

Om VPL skulle ändra debiteringsform från volym till kr/kg för utleveranser av endast

pallgods finns en möjlighet att de skulle spara in en del pengar men det skulle kräva en

del extra arbete att få masterdata tillförlitlig. Då mängd gods ökar något varje år lär

besparingar bli större ju tidigare denna ändring görs. En viktig del som upptäcktes en bit

in i studie var att det rådde missuppfattning gällande hur VPL blev debiterad för

returtransporter hos beslutsfattare, vilket skulle få stor påverkan i de kalkyler som

genomfördes. Den interna informationsdelningen skiljer sig något mellan beslutsfattare.

En lättare informationsspridning bör möjliggöras mellan personal hos VPL.

79

Uppsägningstiden som finns på de avtal som görs bör inte spela någon större roll då

inga extra kostnader följs av ett bryt av avtal, vilket kan bero på att avtalen inte sätts

upp över en längre tid. Något att ha i åtanke kan vara att om avtal förlängs kan

eventuellt priser minskas men det är något som måste diskuteras med PostNord. De

problem som uppstår verkar egentligen vara att alla nya beslut och ändringar av större

karaktär måste godkännas av ledning i Wolfsburg samt att PostNord är den enda aktören

tillgänglig vilket ger dem en stor förhandlings-fördel vid nya avtal då de vet att VPL

inte kan välja någon annan aktör.



Enligt García-Durañona et al., (2016) är trä idag det vanligaste material som används

till produktion av pall varje år, även kallat EUR-pall. En träpall består av sågade

träplankor, sågspån eller hårt träslag, stålplattor och spikar men kan skilja i sig i form av

storlek och typ av trä. På senare tid har plastpall fått större genomslag med fördelar som

träpall inte kan matcha (Korol, 2012; Gasper et al., 2005; Czaplicka-Kolarz et al.,

2013a; Czaplicka-Kolarz et al., 2013b se Korol, Burchart-Korol & Pichlak, 2016).

Pris

Idag använder sig VPL av en tätspikad träpall för vilken de betalar 92,44 kronor för per

pall. Enligt VPL är fokus till stor del på införandes investeringskostnad. VPL menar på

att priset per plastpall skulle handla om en summa från 1500 kr och uppåt en

uppfattning även Aven Forsa delar och menar på att det höga priset på plastpall gör att

konkurrens med träpall är liten. Vd:n vid IP-Group beskriver att plastpall skiljer sig i

pris beroende på vilket material och prestanda som efterfrågas men att priset ligger på

mellan 300–600 kronor stycket, kragar kostar 300 kronor och lock 270 kronor. Deras

populäraste pall, hygienpall kostar exempelvis 310 kronor men följs av vissa fördelar

och nackdelar. VPL har också som mål att återförsäljarna inte är de som kommer bli

drabbade av en eventuell investeringskostnad

Den allmänna uppfattningen verkar vara att plastpall ses som mycket dyrare än vad den

egentligen är i verkligheten och att VPL därför avvaktat med ett införande av plastpall

just på grund av detta skäl. Sett från priset som VPL hävdar att en plastpall kostar

80

kontra priserna på plastpall hos IP-Group, skiljer sig dessa radikalt mot varandra, nästan

ett fyrdubblat pris och det verkar som att det är priserna på aluminiumpall som

uppfattats som de priser som gäller för plastpall. Investeringskostnaden i sig skall inte

påverka återförsäljarna och det kan därför spekuleras i att det i slutändan är kunderna

som får något förhöjda priser på sina produkter och är de som blir drabbade till viss

grad. Aven Forsa verkar inte heller ta hotet från plastpall på allvar vilket i slutändan kan

påverka dem negativt.

Livslängd

Det är svårt att bedöma livslängden på pall, eftersom det beror till stor del på hur tuff

hantering som sker är som även har en direkt koppling till antal omlastningscentraler

vilket gäller för både plast och träpall. Enligt (García-Durañona et al., 2016)

kvalitémärks träpall beroende på behandlingar de får som ska göra pallen mer tålig mot

olika typer av slitage. Enligt Aven Forsa själva som är leverantör av träpall till VPL

menar att utöver behandling av pall handlar det också att kunden måste hantera dessa

”rätt” i deras bemärkelse för att hålla länge.

På de träpall som idag köps av VPL utförs inte några skade-simulationer utan de menar

på att träpalls livslängd är beroende av hur tillverkningsprocessen för träpall går till. Till

skillnad från plastpall hos IP-Group där de istället baserar produktion av pall till

kundens flöde, vad pall ska användas till och gör ändringar vilket gör deras pall

kundanpassad. De sätter även plastpall i en simulator för skador för att ytterligare

genomföra förbättringar.

På grund av att Aven Forsa inte gör några tester kan dess teoretiska livslängd och

praktiska livslängd skilja sig en del då även hantering av pall skiljer sig från kund till

kund och kan vara en idé att undersöka hur de håller för olika hantering. Träpall brister

något i granskning och kontroll.

Enligt IP-Group ligger livslängden för plastpall som de tillhandahållit de senaste 2–3

åren på runt 8-10 år vilket VPL ställer sig något skeptiska till. Det kan inte garanteras

till 100 % att kassationer uteblir och någonstans mellan 1–5% är normalt bortfall för

kassation. Slutsatsen som kan dras är att även om teoretisk livslängd skiljer sig från

praktisk livslängd så skiljer sig även graden av vad som är normal hantering från aktör

81

till aktör som uppenbarligen i det här fallet inte delar samma uppfattning om vad som är

normal hantering. Då något låter för bra för att vara sant är det oftast så, som att

exempelvis plastpalls teoretiska livslängd är densamma som dess praktiska livslängd.

Det kan dock antas att eftersom IP-Group genomför kontinuerliga tester och ständigt

förbättrar sina plastpallar med förstärkningar och olika typer av nya materialblandningar

att den teoretiska livslängden för plastpall inte skiljer sig för allt för mycket mot den

praktiska.


Enligt VPL är det viktigt för bytet till plastpall att dessa ska ha samma dimensioner som

träpall samt att dessa ska kunna användas i deras nuvarande flöde och vara anpassat

efter det med samma viktkrav. De plastpall som exempelvis IP-Group tillhandahåller

berättar de baserar sig på standard hel pall och halvpalls mått men det kan även göras

specialbeställningar efter kunds önskemål. Viktkraven för träpall är samma som de IP-

Group erbjuder, det finns även plastpall som klarar mer.

Det framgår inte vara något problem med att kunna använda sig av samma dimensioner

på plastpall då de plastpalls typer som tillverkas inte görs på udda mått utan håller

samma som träpall vilket även gäller för viktkraven, höjden kan dock minimalt variera.

Även vid andra krav som kommer från kunder finns möjlighet att styra material så att

det passar kunds önskemål med de förhållanden som råder för dessa. Det verkar även

som att de flesta aktörerna involverade i VPL:s verksamhet är positiva till plastpall och

dess fördelar, ingen av dessa nämnde något negativt vid intervjuer.

Skador på pall

En träpall kan vara gjord av olika typer av träslag (García-Durañona et al., 2016) vilket

också kan påverka kvalitén på pall. De skador som idag sker på pall uppkommer på

grund av att pall blir påkörd, en uppfattning som VPL, återförsäljare, PostNord och IP-

Group delar. Det beskrivs som att skador på pall under transport inte påverkar gods eller

själva transport. När dessa sedan är så skadade att de ska kasseras sker detta först vid

anländande till VPL och kan bli upp till 1500 stycken per år.

De skador som är de vanligaste fördelar och nackdelar med träpall kontra plastpall är

VPL, leverantören för träpall och plastpall medvetna om men från vad som beskrivs är

82

det endast på plastpall som förbättringar genomförs. Till plastpall följer även extra

fördelar som omsmältning och erhållning av pant för de plastpall som smälts om och

vid köp av specifik pall erbjuds även uppköp av träpall. Eftersom det ej är författarna

uppgift att avgöra vilken plastpalls typ som eventuellt skall införas, tas inte denna

aspekt med som en fördel för plastpall.

Idag används omlastningscentraler efter att PostNord hämtat gods hos VPL och de tror

själva att det är här som pall främst går sönder. Enligt IP-Group påverkar även antalet

omlastningscentraler livslängden på pall. PostNord själva menar också på att om skada

förekommer sker det här. Alvarez-Chávez et al., 2012 se Korol, Burchart-Korol &

Pichlak, (2016) menar på att när ett införande av ny lastbärare skall göras gäller det att

se till hela flödet, hur pall kommer att påverkas och utsättas i det flöde som används.

Detta tankesätt menar även IP Groups VD att de arbetar med mot sina kunder för att

förminska skadorna.

Vid omlastningcentraler tappas en viss av kontroll för pall, med en mindre kontroll blir

resultatet att det är svårt att identifiera vart skador sker och av vilken aktör som orsakat

vad. Glasklart blir att antal omlastningscentraler har en direkt koppling till praktisk

livslängd. Genom att mer grundligt reda ut vad för skador som sker vid dessa

omlastningscentraler kan ytterligare förbättringar göras på plastpall men kanske också

träpall vilket förlänger livslängd, investering betalas av snabbare, mindre kassationer

uppstår och besparingar uppnås på de skador som undviks.

Svinn på pall

Svinnet enligt VPL på träpall är idag inte helt känt, men det anses inte heller vara ett

problem. Det enda svinn som kan urskiljas är de pall som inte återkrediteras för

återförsäljare då de av någon anledning försvunnit. Ett problem är dock att de pall som

ej återkrediteras härstammar ifrån att adresslappar från vilken återförsäljare som

returnerat pall kommit bort. Vid införande av plastpall som är av dyrare slag blir

kontroll över returnering av lastbärare ännu viktigare. Plastpall i sig löser inte

kontrollproblem utan det blir i samband med RFID-teknik som förbättringar möjliggörs,

något som återförsäljare finner intressant då fler fördelar kan uppnås med denna teknik

än bara spårbarhet. Ett problem som uppstår även om RFID-teknik används som

möjliggör att se var i flöde problem uppstår är ansvarsfrågor. Det är lätt att peka på

83

aktör när denne gör fel men var hos aktör sker felet och vem står för slutansvar, är det

personal på golv eller vem blir ansvarig.

Leverantörsavtal

Enligt VPL gör de idag 2–3 års avtal hos sina leverantörer men enligt Aven Forsa finns

det idag inget avtal mellan VPL och deras träpalls leverantör vilket senare bekräftas av

VPL. Leverantör av träpall baseras endast på den som presterar bäst. Aven Forsa är inte

heller oroliga för plastpalls konkurrenter. Det verkar som att det finns vissa delar som

VPL gärna ser ingå i avtal om plastpall skall införas för att de ska vara benägna att

övergå till en sådan lösning, de är inte bundna av en och samma leverantör utan kan

välja vilken de vill efter eget tycke, vilket inte borde komplicera ett byte till plastpall.



Enligt Jonsson och Mattsson (2011) kan kundservice mätas efter ett antal klassiska mått

som brukas användas för att se till att kunder förblir nöjda. Dessa är lagertillgänglighet,

leveranspålitlighet, leveranssäkerhet, leveranstid och leveransflexibilitet. Enligt

Gunasekaran, Patel, & McGaughey, 2004 se Sri Yogi (2015) spelar prestationsmätning

en stor roll i att sätta upp mål, planera och utvärdera. Kan mätning inte genomföras

riskerar brister uppstå (Sri Yogi, 2015).

Hos VPL är lagertillgänglighet på 96%, leveranssäkerheten är 98,9%, och

leveranspålitlighet 99,4%. Total servicenivå hamnar på cirka 95% och beskrivs som

någorlunda konstant. VPL beskriver det som att de är nöjda med nuvarande system som

de har och att det sköts på en acceptabel nivå. Även de återförsäljare som deltagit i

intervjuer håller med om att det system som används är acceptabelt men att det finns

potential för förbättringar.

Skador och Svinn på produkt

VPL anser inte att det förekommer skador på gods i någon större utsträckning och är

väldigt sällsynt när det kommer till pallgods, vilket också får medhåll av återförsäljare

som menar på att detta är ett sällan förekommande problem. När det väl sker skador på

gods så beror det oftast inte på produktionsfel från Volkswagens sida utan är oftast

84

kopplat till hantering tillhörande transport som PostNord sköter. Generellt för gods är

att lågvärdigt gods med skador slängs och högvärdigt skickas tillbaka till VPL för

reparation. Svinn av pallgods hos återförsäljare eller under transport till dessa är också

sällsynt. Något som sker med viss frekvens är att gods skickas till fel mottagare.

RFID

Jonsson och Mattsson (2011) menar också på att utöver dessa mått som påverkar

kundnöjdhet finns även rum för olika kringtjänster som också positivt påverkar kunder.

De nämner som exempel leveransavisering och leveransbevakning med övervakning

och spårning. Det finns redan viss tillämpning av kringtjänster som möjlighet till

expressleverans och spårning som PostNord erbjuder, denna kan dock bara visa enkel

information från och med ett visst klockslag. Återförsäljare i Växjö, Jönköping och

Göteborg ser effektiviseringspotential vid de moment som har att göra med mottagning

och retur av gods och pall. De menar på att användning av scanning skulle förenkla

deras arbete.

RFID-teknik anser återförsäljare i Växjö och Jönköping skulle kunna vara en lösning på

förbättringspotential. Enligt VPL är anledningen till att de funderat på att använda sig

av RFID-teknik att få en ökad transparens för VPL och även för återförsäljare. Fast

VPL:s servicegrader inte är dåliga har funderingar mot ökad kontroll lett till att de tittat

på RFID-teknik som följer med plastpall. Informationsflöden med var pall befinner sig

och vad de innehåller blir synbara. Beroende till vilken grad tekniken tillämpas

påverkas kostnaden. Enligt VPL är inte nuvarande system kompatibelt med RFID-

teknik men kommer vara det åren framöver.

Tanken med RFID-teknik är att felleveranser och andra missöden förhindras med ökad

informationsspridning innehållandes tider för när lastning, lossning och transport sker.

De mått som VPL mäter och följer upp visar på att det inte är några större problem med

det upplägg de använder sig av i nuläge som även återförsäljare håller med om. Inte

heller är uppfattningen från både VPL:s sida och deras återförsäljare att det förekommer

mycket svinn och kassationer av pallgods och när så sker beror det oftast på hård

hantering av gods från PostNords sida. Det finns dock viss förbättringspotential i att

förbättra leveransservice i de mått som mäts inkluderande skador och svinn av pallgods.

De främsta anledningarna till att använda sig av RFID framstår ha att göra med de

85

tänkta kringtjänster som VPL vill erbjuda sina återförsäljare som exempelvis scanning

med enklare hantering av mottaget gods men även enklare hantering för retur av pall.

Ökad kontroll och informationsspridning med leveransavi, bevakning och spårning blir

tillgängliga med ett system väldigt likt ett realflöde som även visar vad pallgods

innehåller och vart dessa är tänkta att levereras, såklart beroende på vilken grad av

RFID-teknik som i slutändan används. RFID-tekniken lär även indirekt påverka de

leveransmått som mäts med färre felleveranser och försvunnet gods. De leveransservice

mått som mäts kan också eventuellt uppdateras självgående och får en högre precision.

Depositionssystem blir effektivare, mer säkert och vissa extra delmoment som i

dagsläge krävs kommer försvinna på grund av automatisering som uppstår med RFID.

VPL beskriver RFID som en förbättring men inte lösning på dessa servicegrader. De

tror själva att endast RFID förbättrar differenser under transport och tillsammans med

scanning kan även differens i plock av gods förbättras och generera ett bättre totalsaldo

på lager. Återförsäljare i Växjö nämner ytterligare att det fortfarande förekommer

mänsklig hantering med utrymme för fel, vilket är värt att tänka på som innebär att

leveransservice aldrig kommer vara 100%igt som också VPL belyser.

Slutligen måste de fördelar som uppnås med ett RFID baserat system vägas mot de

extra investeringar som ett RFID baserat system kräver som inkluderar plastpall med

RFID-tagg, uppgradering av affärssystem som passar RFID och andra delar som

scanners och automatiska avläsnings tillbehör och i framtiden även ett införande av nya

mätetal.

5.4 Lagring

5.4.1 Transaktionslager och Säkerhetslager

Transaktionslager används för produkter som förväntas förbrukas och säkerhetslager för

att förhindra störningar i företagsverksamheter, risker minskar och service mot kunder

får positiv påverkan (Greve, 2016; Kim & Glock, 2015). VPL anser sig inte använda sig

av JIT i sin ursprungliga betydelse. De har idag ett lager av produkter som används för

att underhålla sina återförsäljare med produkter. VPL beskriver det som att även

återförsäljare ska ha ett visst säkerhetslager för att kunna erbjuda ett antal “smör och

brödprodukter” så att de ska kunna sälja dessa till andra verkstäder och även vara

86

beredda på krav från kunder. Inom VPL används det viss förplanering och det

lagerhålles runt 90 000 artikelnummer. Det förekommer långtidsförvaring hos

återförsäljare men störst andel av de typer av produkter som långtidsförvaras sker hos

VPL på grund av större lageryta.

Både VPL och dess återförsäljare använder sig av säkerhetslager i olika utsträckningar

för produkter. VPL innehar det stora säkerhetslagret som lagerhåller stor mängd

produkter som de erbjuder, inte alla som finns men många och om det inte räcker

skickas det efter produkter. Återförsäljare innehar endast de mest frekventa produkter

som kunder kan tänkas kräva. Dels för att det är mest lönsamt men även för att det inte

finns tillräckligt utrymme på samma sätt som hos VPL.

Fokus har länge varit på säkerhetslager av produkter men det har uppdagats att även

säkerhetslager av lastbärare är essentiellt då produkter inte kan transporteras ut till kund

om brist uppstår av dessa, vilket inte enbart påverkar kund utan också kunders kunder.

Utifrån prognoser och returtider försöker företag uppskatta hur stort säkerhetslager som

behövs för att hålla ett normalt flow på sitt flöde och motverka brist (Kim & Glock,

2015). Med säkerhetslager kommer även transaktionslager. Det uppstår även kostnader

kopplade till lagring av transaktionslager, hyreskostnader, försäkringskostnader och så

vidare (Greve, 2016).

VPL skickar dagligen cirka 300 pall ut till sina återförsäljare och har ett säkerhetslager

beståendes av 500 stycken pall som löpande fylls på med runt 100 stycken nya varje

månad. Det görs även undersökningsarbete hos återförsäljare och PostNord om dessa

misstänks inneha viss mängd pall. Utöver säkerhetslager finns även ett så kallat

produktionslager (transaktionslager) beståendes av 300 pall, vilka är de pall som

dagligen används i det operativa flödet. Anledningen till att det köps in 100 nya pallar

varje månad är eftersom att det sker viss kassation av de som ingår i produktionslager

(transaktionslager).

En del av det produktionslager (transaktionslager) som används blir kvar ute hos

återförsäljare och blir här ståendes en viss tid. Det finns riktlinjer för hur stor mängd

som får förvaras innan de ska returneras. Större delen av återförsäljare tar emot och

förvarar gods på samma sätt men det skiljer sig lite i enstaka fall med viss

87

utomhusförvaring en kort tid. Det finns ingen minimum gräns för antal pall som skall

returneras och VPL vill inte att för stor mängd pall ska förvaras hos återförsäljare för att

öka omsättningshastigheten på pall. Tom träpall beskrivs som den lilla delen av flödet.

Just därför vill VPL inte öka det den lagerhållning som görs hos återförsäljare då det

skulle påverka kringtjänster negativt och enbart öka risk.

VPL har enligt olika typer av prognoser och uppskattningar bedömt att ett

säkerhetslager av pall på 500 stycken är lämpligt med en påfyllnad av 100 stycken per

månad för att täcka upp kassation. Vid tillägg av de 300 pall som finns i

produktionslager (transaktionslager) ger det VPL en säkerhet på cirka 3 dagar om något

skulle ske som innebär att pall inte kan komma tillbaka till lagerdepå. Denna avvägning

tros även ha att göra med den yta som de upptar till förvaring och även den kostnad som

dessa binder. För att motverka brist av pall har VPL satt upp riktlinjer för max antal pall

i förvaring av produktionslager (transaktionslager) ute hos återförsäljare i slutna

utrymmen hos de flesta återförsäljarna för att ytterligare minska risk för brist och öka

omsättningshastighet för pall. En ökning av mängden pall som förvaras hos

återförsäljare med tanken att minska lagringskostnader för VPL, skulle enbart förflytta

säkerhetslager ut på de redan hårt pressade återförsäljarnas yta, men i teorin minska

antal returtransporter som genomförs om pall med effektivare staplings möjligheter

används. Men då flödet av träpall är så pass litet och returtransporter ändå skulle gå med

annat gods blir resultatet ingen skillnad på totalt antal returtransporter och ger bara

upphov till större risk. Att istället sätta en lägre gräns för förvaring av pall skulle bara

vara positivt och inte öka mängden returtransporter.


Enligt Dahlsrud (2006) inkluderar i miljö och hållbarhet de traditionella 3P:na (planet,

profit och people) samt hjälparbete och interaktion med andra intressenter. Från ett

internt perspektiv i företag kan miljö och hållbarhet även öka motivation hos anställda,

öka lojalitet, minska skador och minska antal sjukdagar. De lättare vikterna på plastpall

och dess mindre dammande är de främsta fördelarna som kan urskiljas med plastpall, de

blir inte heller befästa med insekter.

88

Ett införande av plastpall får effekter på VPL:s verksamhet under de tre P:nas områden

genom att en lägre kassationsgrad av pall uppstår, användning av RFID-teknik gör

svinn och skador än mindre förekommande, dessa kan även spåras till aktör som sist

hanterat pall och returavsändare blir lättare att identifiera som tidigare diskuterats i

studie. Att effektivisera upp VPL:s interna verksamhet genom att införa plastpall och

RFID-teknik kommer minska antalet felmoment och extraarbete som i sin tur kan

konstateras ger påföljden av mindre skador genom härledning av var dessa sker och

sedan lämplig åtgärd, mindre svinn eftersom produkter och pall kan spåras och antal

sjukdagar per anställd på grund av mindre extraarbete och bättre arbetsmiljö hänfört till

mindre damm. Vad som inte kan konstateras är till vilken grad detta sker. Mindre svinn,

skador och säkrare leveranser ger också effekten av färre extra leveranser vilket

påverkar miljön positivt. Att personal kan känna sig stolta över att de kan göra ett bra

jobb för VPL samtidigt som miljön mår bättre kan få effekten av att lojalitet blir högre.

Samtidigt som sett ur ett externt perspektiv kan miljö och hållbarhet påverkas genom att

skapa bättre samarbete och relation med leverantörer (Schiebel and Pochtrager, 2003;

Carter and Jennings, 2004 se Piecyk & Björklund, 2015). Då VPL köper

transporttjänster av PostNord som i sin tur bedriver en del miljöarbete och uppföljning

genom shared network distribution, databaser över fordon med mera och olika typer av

rutt och fordonsoptimering finns det mycket att vinna på att föra kontinuerliga dialoger

om hur dessa typer av utförande kan förbättras. I nuläget verkar det som dialog sker

men det framgår inte till vilken grad. Att öka denna typ av kommunikation och

samarbete kan leda till att VPL får PostNords uppfattning om vad de anser om exempel

ett plastpalls införande och bygga nya broar till kommande implementering där de två

aktörerna kan samverka för optimal förbättring. Även ur grön marknadsföringssynpunkt

kan ett bra samarbete underlätta så att båda aktörer vet vad de verkligen utför kontra

inte utför i realitet.

Environmentally Responsible Logistics har blivit populärt på grund av att kunder anser

miljö vara en allt viktigare fråga samtidigt som stat är inne på samma linje och reglerar

miljölagar (Goldsby and Stank, 2000; Scholtens and Kleinsmann, 2011; Tacken et al.,

2014 se Piecyk & Björklund, 2015). Forskning visar på att det inte är statligt inblandade

aktörer som utövar de största påtryckningarna för ökad miljö och hållbarhet utan kunder

och därmed bör företag arbeta med dessa frågor för att sänka kostnader och bli mer

89

lönsamma (González-Benito and González-Benito, 2006; Wu and Dunn, 1994, p. 22 se

Piecyk & Björklund, 2015).

Hos VPL sker en del kassering av träpall samtidigt som de inte riktigt vet hur mycket

utsläpp som kan kopplas till dessa. Men enligt Korol, 2012; Gasper et al., 2005;

Czaplicka-Kolarz et al., 2013a; Czaplicka-Kolarz et al., 2013b se Korol, Burchart-Korol

& Pichlak (2016) har plastpall mångsidiga fördelar sett utifrån ett miljömässigt

perspektiv och nämner att oljebaserad plast ger liknande utsläpp som biobaserad plast.

IP-Group kan se fler fördelar eftersom de använder sig av återvunnen plast upp till hela

95 %. VPL menar på att trä är förnyelsebart medan plast är återanvändningsbart, har

svårt att se livslängden på dessa vara upp till 10 år och hur plastpall kan räknas hem.

Siffror på utsläpp från transporter kan tillgängliggöras från PostNord men är inget de

själva har. Senast VPL undersökte ett införande av plastpall var 2014 och det kan ha

skett mycket utvecklingsmässigt sen dess. De är medvetna om att plastpalls leverantörer

i vissa fall erbjuder pant för omsmältning, lego liknande produkter och ibland uppköp

av träpall som VPL tycker är miljösmart.

Nuvarande träpalls leverantör arbetar med förnyelsebart material och genomför inga

tester eller mätningar på sina produkter vare sig fysiskt eller miljömässigt men anser att

det kan vara en idé även om deras kunder inte har varit intresserade av dessa tidigare.

IP-Group, som är en plastpalls leverantör arbetar med återanvändningsbart material som

används i 95% av deras produkter tillsammans med fiberarmeringar som gör att

plastmaterial kan användas i 50–70 år. Under tillverkning som sker utefter olika ISO-

standarder sker inga miljöutsläpp då el används men vid materialutvinning av plast

förekommer det en del. De erbjuder omsmältning med pall med tillhörande pant och i

vissa fall uppköp av äldre träpall vid införande av plastpall. Till sitt förfogande har de

även en miljöanpassad pall som ger fördelar inom andra områden som exempelvis

staplingsbarhet i ekipage bidragande till färre returtransporter om året som VPL ställer

sig tveksamma till. Dessa är dock inte tätspikade och kräver i så fall en golvplatta. Det

är viktigt att se framåt i tiden och menar på att engångsemballering i framtiden kan

komma att regleras enligt IP-Group.

Även om det i första hand är en kringtjänst som erbjuds av plastpalls leverantör med att

smälta om plast och återanvända material för att öka incitament för kunder att köpa

90

plastpall istället för träpall innebär det även att vissa positiva effekter uppnås för miljön.

Eftersom material återanvänds otalet gånger för plastpallstillverkning och sedan när

material inte klarar de krav som ställs för plastpall, används för andra ändamål och

tillverkning av produkter med lägre ställda krav. Det gör att nackdelen med ett större

utsläpp vid materialutvinning initialt för plastpall kontra träpall vägs upp med att

material sedan tas till vara på ett bättre sätt jämfört med träpall som oftast bränns upp

vid kassering. Då ingen aktör egentligen vet hur mycket en träpall belastar miljö borde

tillverkaren undersöka detta då det eventuellt är den starkaste fördelen för träpall

förutom tillgänglighet. Den miljöpall som beskrivs som ett bättre val vid fokus på miljö

får inte den uppnådda effekten på minskning av antalet returtransporter i någon större

utsträckning för VPL. För företag med ett större flöde av pallgods lämpar sig denna typ

bättre är författarnas uppfattning även om vilken typ av pall som skall användas är upp

till VPL själva att välja.

Staten intresserar sig mer och mer för miljöfrågor och det antas vara en trend som

fortsätter. Därför kan vara på sin plats att utvidga sitt egna miljötänk och följa upp

VPL:s egna miljöpåverkan om exempelvis nya lagkrav införs på miljöredovisning vilket

inte är omöjligt och eventuella förbud på engångsemballering. Samtidigt som miljö

också blivit viktigare för företags kunder vilket kan ge en konkurrensfördel om VPL

upplevs som miljöfokuserade.

Eftersom senaste undersökning av plastpall skedde 2014 kan det även vara på sin plats

att åter dyka in i utredningar och funderingar av plastmaterial som lastbärare då

utvecklingen verkar ha fortskridit. Även om VPL:s kunder är sina återförsäljare, har

dessa ytterligare kunder som i slutändan får avgörandet av vad som är viktigt och

uppenbarligen har miljön fått större betydelse. Utifrån den information som kunnat

urskiljas verkar det som att miljöfördelarna för plastpall är de som väger tyngst då det

inte går att urskilja till vilken grad träpall påverkar miljö.

91

6. Sammanfattning

I sammanfattning för RQ: 1 diskuteras de framkomna aspekter efter analys som skall

kompletteras med initialt ramverk för RQ:1 uppdelat på de olika områden som

identifierats under studies gång.




Från initialt ramverk RQ: 1

Från initialt ramverk efter genomförd analys för frågeställning 1, framgår det att för

plastpalls införande krävs, ställs krav och bör tas hänsyn till:

Ett stängt nätverk: Möjliggör kontroll över plastpall, är ett krav för RFID och skapar

synergieffekter. Ägande: För att skapa synergieffekter från plastpall krävs det att företag

äger dessa själv. Senareläggning av upphämtning: Möjliggör effektiv retur.

Påfyllnadsmodell: Påfyllnadsmodeller minskar risk för brist i transaktions- och

säkerhetslager. Kundanpassad 3PL leverantör: 3PL leverantör bör vara kundanpassad i

hög grad för möjliggörande av plastpalls införande. Avtal (detaljerad- och processdel):

De avtals som sätts upp bör ha genomgående detaljerad- och processdel för att minska

risker. Injektionsgjutning: Plastpall bör injektionsgjutas eller formsprutas för form och

materialmöjligheter. Filler: Plastpall ska ha förstärkning för stryktålighet. Livslängd:

Skall vara längre än träpall för plastpall, svårt att beräkna. Hygien: Om hygien är av stor

vikt, använd plastpall. Mätning: Underlättar urskiljande av resultat med plastpals

införande om mätning av servicegrader sker innan och efter plastpalls införande.

Kontroll: Dålig kontroll över servicemått ökar relevans av plastpall med RFID. Storlek

av säkerhetslager och transaktionslager: Stora lager av pall får ökade kostnader med

plastpalls införande. Returtid pall: Returtid på pall påverkar hur stora säkerhetslager

som behövs. Grad av motivation, lojalitet och antal sjukdagar: Hur ser det ut i nuläge?

Plastpall kan förbättra. Grad av relation och samarbete: Plastpall, miljö och hållbarhets

arbete kräver göda och en hög grad av relationer/ samarbete med externa parter.

Kundkrav: Kund har krav på miljö, identifiera vilka. Det får en påverkan på plastpall.

92

Reglering: Framtid spår ökade regleringar av krav på miljö i samband med lastbärare,

plastpall kan vara en bra lösning.

Komplettering till initialt skapat ramverk RQ: 1

Nedan illustreras komplettering till initialt skapat ramverk utifrån analyserad empiri

som författare urskiljt som viktigt, uppdelat efter de områden som de fann relevanta vid

ett plastpallsinförande (Lagring, distribution och retur; se figur 1). De bitar från

analyserad empiri som användes kan urskiljas till vänster nedan (se figur 19). Aspekter

som påverkar de olika indelade områdena har markerats med ett X för att tydliggöra.


Retursystem

- Informations-

system

- Kompatibelt med

RFID

x

x

x

x

x

x

Avtal

- Kunskap gällande

avtal

- Debitering

- Specialpall

x

x

x

x

x

x

x

Materialrelaterade

aspekter

- Pris

- Kompatibilitet

avseende

dimensioner

- Produktion

- RFID

- Omsmältning och

pant

- Erbjudas uppköp

av träpall

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

93

Prestationsmått

- RFID

x

x

x

Transaktions- och

Säkerhetslager

- Säkra vikter

- Stort pallflöde

x

x

x

x

Miljö och

hållbarhet

- Arbetsmiljö

- Minskade

transportutsläpp

- Minskad kassering

- Omsmältning

- Material livslängd

- Specialpall

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

Figur 19. Egen illustration. Komplettering till initialt skapat ramverk RQ: 1

Komplettering till initialt ramverk

Under utförd studie framkom det information som till hög grad påverkar relevansen av

att införa plastpall och vilka aspekter och påföljder dessa får. Nedan utvecklas

resonemang om varför de nya aspekterna är relevanta för slutligt utvecklat ramverk.

Företag bör ställa sig frågan hur deras situation ser ut i de aspekter som presenteras i

kompletterat ramverk (se figur 19.

Retursystem

Informationssystem: De flesta företag har någon form av informationssystem eller

affärssystem, vilket även är fallet för VPL. Till vilken grad informationssystem är

användbart, påverkar hur kontroll över träpall kontra plastpall kan uppnås och även

behovet av RFID-teknik. Kompatibelt med RFID: Affärssystem eller

informationssystem för retursystem bör vara kompatibelt med RFID om graden av

94

kontroll är låg vid nuvarande informationssystem, för att optimera ett införande av

plastpall

Avtal

Kunskap gällande avtal: De involverade i pall logistik bör besitta kunskap gällande

avtal

Innehållet av de avtal som skapas mellan företag och 3PL leverantör bör spridas till alla

de personer som är involverade i pall logistik för att minimera missförstånd och

suboptimeringar för plastpall. Debitering: Debiteringsform för distribution och retur av

pallgods med plastpall bör utgå ifrån kronor/ kg för att uppnå besparingspotential som

kommer med plastpalls lägre vikt. Specialpall: Om debitering istället sker på kronor/

volym och inte kan ändras bör företag undersöka de plastpallsvarianter “specialpall”

som tar upp en mindre volym vid returtransporter för att fortsatt kunna dra nytta av

besparingspotential vid plastpall och inte endast längre livslängd.


Pris: En aspekt att ta hänsyn till är plastpalls pris. Priset är några gånger högre än för

träpall men är inte så dyr som allmän uppfattning verkar vara. Kompatibilitet avseende

dimensioner: De standard varianter som existerar hos leverantörer följer de mått på

dimensioner som finns på träpall, förutom att de kan formsprutas i alla olika former

möjliga så följer leverantörer de standardmått på pall som finns i nuläge. Det krävs

oftast inte kundspecifika förfrågningar om dimensioner. Produktion: Företag som står

inför ett plastpalls införande bör köpa pall från leverantörer som producerar plastpall

från återvunnet material för att belasta miljö så lite som möjligt. RFID: Då RFID-teknik

är ett krav för plastpalls införande för företag med problem med kontroll över flöde bör

företag endast köpa plastpall från leverantör som erbjuder RFID chipp i pall, för att

underlätta vid beslut om att använda RFID-teknik. Omsmältning: Vid plastpalls inköp

bör leverantörer erbjuda omsmältning på kasserade plastpall och gärna erbjuda pant.

Erbjudas uppköp av träpall: Det bör också erbjudas uppköp av träpall som skall bytas

ut för att fungera som incitament för att företag skall öka benägenhet att övergå till

plastpall.

95

Prestationsmått

RFID: Denna post återknyter återigen till ett system som är kompatibelt med RFID med

avseende på den prestationsmätning som genomförs.

Transaktions- och Säkerhetslager

Säkra vikter: Ett krav för plastpall och de avtal som ska göras med debitering på kronor/

kg blir att ha säkra vikter på de produkter som fraktas, att masterdata från affärssystem

är tillförlitligt för att möjliggöra optimala förhållanden. Alternativt utföra vägning inför

distribution. Stort pallflöde: Vid större pallflöden än det som existerar för VPL kan

företag välja att göra om avtal till debitering på kronor/ volym. Då bör istället företag

välja mellan att använda sig av volymreducerande pall alternativt vanliga plastpall. Då

kan antal returtransporter minskas och även kostnader retur.

Miljö och hållbarhet

Arbetsmiljö: Företag bör undersöka hur nuvarande arbetsmiljö ser ut. I hur hög grad sker

skador, svinn, utsätts personal för mycket slitsamma arbetsmoment och dammar omgivning

mycket. Minskade transportutsläpp: Med plastpall kommer en lägre totalvikt att skickas

varje år med lastbilar som får en positiv påverkan på miljöutsläpp. Är mål att minska dessa

lämpar sig plastpall väl. Minskad kassering: Hög grad av kassation får inte bara en

ekonomisk påverkan. Det sker även onödig förbrukning av resurser. Vid hög grad av

kassation lämpar sig plastpall också väl för att minska dessa och företag bör ta reda på sin

kassationsgrad innan införande av plastpall. Omsmältning: Omsmältning av plastpall

förbrukar endast el och återanvänder samma plastmaterial ännu en gång. Vilket bör tas

hänsyn till om minskning av resursförluster är ett mål. Material livslängd: Plastmaterial

håller i upp till 70 år, får en påverkan på miljön genom att nytt material inte behöver

utvinnas. Författare kan inte säga med hur mycket som sparas in på miljö genom detta

tillvägagångssätt men denna aspekt bör tas hänsyn till. Specialpall: Val av specialpall får

påverkan på miljö genom att färre returtransporter kan uppnås, vilket påverkar miljöutsläpp

positivt. Återigen om företag har som mål att minska utsläpp bör specialpall väljas.

96

7. Teori

I andra teoriavsnitt i studie presenteras relevant teori för frågeställning två. Andra

delen innehåller de ekonomiska påföljder som behövs tas hänsyn till vid införande av

plastpall i VPL:s verksamhet av reservdelar till deras återförsäljare och inbegriper de

tre indelningarna lagring, distribution och retur tillsammans. Sist presenteras teori och

tillvägagångssätt för ramverk.



Teori som presenteras nedan i Figur 20 inbegriper de ekonomiska påföljderna som bör

beräknas gällande lagring, distribution och retur för att kunna genomföra ett

övervägande om plastpalls införande bör genomföras eller ej.

RQ 2: Teorisammanfattning - Här presenteras relevant teori...

...för att beskriva de kalkyleringsmetoder som används för att beräkna de ekonomiska

påföljderna vid lagring, distribution och retur samt ramverk för att införa plastpall som

lastbärare för reservdelar hos Volkswagen Parts Logistics.


● Kalkylering

● Känslighetsanalys

● Break-even

● Ramverk och tillvägagångssätt

Figur 20. Egen illustration. RQ 2: Teorisammanfattning.


7.1.1 Kalkylering

Investering

En investering kan kännetecknas som en resurs som anskaffas men förbrukas vid ett

senare tillfälle, en investering ska ha en livslängd som sträcker sig inom loppet av

97

åtminstone några år, annars kan dess relevans diskuteras av det som investeras i (Greve,

2016). En investering kan byggas på olika antaganden från en verksamhet och ha olika

syften. Antaganden måste göras om företag står inför val av att köpa två stycken olika

material, då målet är att jämföra lönsamheten mellan dessa för att därmed göra en

eventuell besparing. Ett annat motiv till att göra en investering kan vara att byta ut

resurser som finns i verksamheten idag till något mer fördelaktigt, detta kan en

investeringskalkyl hjälpa till med för att visa de bästa besluteten för den egna

verksamheten. En investering kan ha olika syften med vad som skall kalkyleras,

exempelvis uppnå högre kapacitet i sin verksamhet genom nyinvestering eller

expansionsinvestering. Samma kapacitet kan även behållas i verksamhet genom att

använda sig av bland annat ersättningskalkylering vilket innebär att de befintliga

resurserna endast byts ut mot nya bättre resurser (Andersson, 2013).

Inom investerings tidsförlopp finns det vissa faktorer som måste tas i beaktning.

Investeringsförlopp (se bild 6) beskrivs som den tiden en investering genererar

inbetalning, den ekonomiska livslängden. Det sker oftast en stor grund investering i

början av investeringens ekonomiska livslängd. En investering består av intäkter och

kostnader vilket är samma som inbetalningar respektive utbetalningar. Inbetalningar

och utbetalningar är viktigt att ta hänsyn till vid kalkylering för att urskilja

betalningsströmmar. Eftersom det är olika betalningar som uppstår under kalkylens

gång kan dessa inte jämföra dessa med varandra då belopp är olika för varje år på grund

av exempelvis en räntesats. Att diskontera dessa värden innebär att två belopp kan

jämföras med varandra genom användning av en diskonteringsränta framåt i tiden. Det

gör att olika inbetalningar och utbetalningar jämförbara med varandra fast de uppstod

under olika år. Innan en resurs skall avverkas fås ett restvärde som kan jämföras med ett

skrotvärde av resursen (Andersson, 2013).

98

Bild 6. Investeringsförlopp, (Andersson, 2013).

Alternativkostnad

Vid beslut om resurser väljs andra alternativ bort som skulle kunna användas. Detta gör

att kostnad för det alternativ som kunde valts kallas för alternativkostnad. Alternativa

resurser skulle kanske ge en annan högre kostnad än det som valdes, mellanskillnad kan

då beskrivas som vinst eller besparing. En alternativkostnad kan vara svår att applicera

eller jämföra i förhållanden då förutsättningar för resurser ändras snabbt, exempelvis

pris. Eller att det inte finns så många fler alternativ av resurser som kan jämföra med

(Andersson 2013).

Differentieringskalkyl

En differentieringskalkyl ställs upp för att jämföra två stycken olika investeringar med

varandra (Andersson, 2013). För att jämföra två stycken investeringar med varandra kan

det ses till särbetalningar, betalningar som sker i den ena investeringen men inte i den

andra, vilket gör att man kan skilja dessa åt. Företag kanske redan går i tankar om att

vilja ersätta en tillgång, men hur ska beslut fattas till de olika alternativen som finns för

denna tillgång eller resurs? Är det två alternativ som beslut står inför behövs enbart

jämförelse för särbetalningar göras, vilket gör att både identifiering av vilka

särbetetalningar är och prognostisering av dessa är relevant. Differentieringskalkyl får

samma slutvärde som om två nuvärdeskalkyler ställs upp mot varandra och jämförs. Att

notera här är att utfallet av en differentieringskalkyl säger inget om en investering är

lönsam eller ej, den tar enbart fram det bästa alternativ som i fråga skulle vara mest

lönsamt för företaget (Greve, 2016).

99

7.1.2 Känslighetsanalys

En känslighetsanalys används för att jämföra de viktigaste faktorerna som kan vara

relevanta vid en investeringssituation. Det kan exempelvis vara att olika variabler som

har en betydande del av investering ändras och ser hur resultat påverkas. Viktigt är att

inte orealistiska tal används eftersom känslighetsanalys kommer ligga till beslut för

investerare. Vanligtvis görs tre olika utfall: ett pessimistiskt, ett realistiskt och ett

optimistiskt. Olika intervall används mellan dessa för att få hjälp vid olika beslut av

investering. Oftast används de variabler som anses vara de mest strategiskt viktiga. De

variabler som kan användas är exempelvis volym, pris, ränta, ekonomisk livslängd och

restvärde. Dock kan enbart en av dessa variabler analyseras i taget (Greve, 2003).

7.1.3 Break-even

Break-even tid är en mått över hur lång tid det tar för en produkt som är ny på

marknaden från att den införs till att den genererar vinst som gör att dess

investeringskostnader kan betalas tillbaka. Viktigt här är att hänförande görs för alla de

kostnader som produkt ger uppskov till för att göra processen smidig, snabb och i

slutändan spara pengar. Genom att mäta hur lång tid som krävs för återbetalning av

investering kan även de nya produkter som lanseras planeras på ett bättre sätt och sätta

press på att få ut dessa på marknaden snabbare, vilket leder till att ett försprång fås

kontra de andra aktörer som konkurrens sker med och en snabbare återbetalning av

investering. Grundpelare för detta synsätt är att de aktörer som ingår i samma

försörjningskedja arbetar tillsammans och på så sätt uppfyller kundens krav och behov

(Kaplan et al., 2016).

7.1.4 Ramverk och tillvägagångssätt för RQ: 2

Teori och tillvägagångssätt för RQ: 1 är samma som för RQ: 2 (se sid 36), då dessa

tillsammans efter genomgång av empiri för de både frågeställningarna skapar ett

slutgiltigt ramverk.

7.1.5 Initialt skapat Ramverk RQ: 2

Nedan illustreras initialt skapat ramverk utifrån den teori som författare urskiljt,

uppdelat efter de områden som de fann relevanta vid ett plastpallsinförande (lagring,

distribution och retur; Se figur 21). De bitar från teori som användes kan urskiljas till

100

vänster nedan (se figur 22). Hur de ekonomiska påföljderna påverkar de olika indelade

områdena har markerats med ett X för att tydliggöra.





Kalkylering

-Total investering

- Besparingspotential

- Break-even tid

x

x

x

x

x

x

x

x

x

Figur 22. Egen illustration. Ramverket baseras på presenterad teori från RQ: 2.

101

8. Empiri

I det andra empiriavsnitt presenteras relevant empiri för frågeställning två, vilket

inbegriper övergripande tillvägagång- och synsätt för de beräkningar som utförts.

Detaljerat tillvägagångssätt för beräkningar finnes i bilaga 10. Delen innehåller de

ekonomiska påföljder som behövs tas hänsyn till vid införande av plastpall i VPL:s

verksamhet av reservdelar till deras återförsäljare och inbegriper de tre indelningarna

lagring, distribution och retur tillsammans.



RQ 2: Empirisammanfattning - Här presenteras relevant empiri...

...för gjorda kalkyler av de ekonomiska påföljderna vid lagring, distribution och retur för

att införa plastpall som lastbärare för reservdelar hos Volkswagen Parts Logistics.


● Kalkylering


● Break-even

Figur 23. Egen illustration för RQ 2: Empirisammanfattning.


8.1.1 Kalkylering

Data och information som användes till gjorda beräkningar inhämtades genom

observationer, ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer som går att återfinnas

tidigare i studie, dessa utfördes till största del via telefon och fysiska möten (se bilaga

1–7). Intervjuerna genomfördes med ett antal olika personer och aktörer och

genomfördes löpande under perioden januari - maj, 2017. Som stöd till grund för

beräkningar och motivering för användning, har litteratur som är relevant använts och

uppgifter från leverantörer likaså. De beräkningar som författare genomförde

utvecklades och utfördes i separata Excellfiler som går att återfinnas i bilaga (se bilaga

8–10).

102

Träpall

År

Investering

Kassationer

Adminkost inköp

Kapitalkost lagring

Svinnkostader produkt

Kostnader skador pall

Kostnader skador produkt (express)

Transportkostnader till ÅF

Returkostnader från ÅF

Restvärde

Pant

RFID

Uppköp av träpall

CO2 Utsläpp

Sjukfrånvaro

Arbetsmiljö

Miljö

Alternativkostnader

Figur 24. Egen illustration. Träpalls- och plastpallsberäkningar.

För uträkning av träpalls beräkningar användes följande poster som kan urskiljas ur

figur 24 Valet av relevanta poster att använda till beräkning för införande av plastpall

kontra fortsatt användning av träpall gjordes baserat på teori som gåtts igenom samt

utifrån den information som framkom vid empiriinsamling.

103

Inledande av kalkyleringsberäkningar

Under studiens gång identifierade författare två olika synsätt att gå tillväga för att göra

beräkningar på träpall och plastpall. Det första synsättet utgår ifrån teoretisk livslängd

medan det andra synsättet utgår ifrån verkliga siffror som framkommit under studie.

I det första synsättet som kan benämnas Teoretiskt livslängdsperspektiv är tankesättet att

exempelvis en pall håller X år, när dessa år passerat är total pallpool tvungen att pånytt

köpas in då dessa går till kassering. Under denna tid utöver den kassation som uppstår

efter livslängd sker även en årlig kassation som företag är tvungen att kontinuerligt fylla

upp för.

I det andra synsättet som benämns Empiriskt grundat perspektiv är tankesättet istället att

anta att en pall som står still och inte används i princip kan hålla i oändlighet oavsett trä

eller plastmaterial, vilket gör att om en investering införskaffas varar den i oändlighet

medan det endast sker bortfall från pallpool genom årlig kassation som fylls på

kontinuerligt.

För de poster som inte beräknas finns det tillhörande förklaring för varför dessa ej var

relevanta för just VPL, det är relevanta poster att ta i hänsyn till vid undersökningar om

plastpall är något som funderas över att införas, men inte för VPL.

Jämförelse utifrån nuvarande situation på trä- och plastpall hos VPL

Innan de primära beräkningarna på besparingspotential för kostnader per år

genomfördes ville författare först se hur ett införande av plastpall stod mot träpall

utifrån de förutsättningar som i nuläge gäller för träpall, med även sämsta möjliga utfall

för plastpall avseende priser och pant. Därför utfördes först en beräkning enligt

Teoretiskt livslängdsperspektiv och sedan en för Empiriskt grundat perspektiv,

jämförandes träpall och plastpall med samma kassationsgrad (31,2%) och ingen RFID-

kostnad. För Teoretiskt livslängds perspektiv utfördes beräkningar på 2 års livslängd för

både träpall och plastpall.

Tillvägagångsätt för gjorda beräkningar går att urskiljas i bilaga (se bilaga 10).

104

8.1.2 Känslighetsanalys och Break-even

Efter att beräkningar för årliga kostnader utförts för både träpall och plastpall enligt

teoretiskt livslängdsperspektiv och empiriskt grundat perspektiv genomfördes även en

känslighetsanalys för de båda pallsorternas resultat. Känslighetsanalysens parametrar

baserades på livslängd (2, 4 och 8 år) för det teoretiska livslängdsperspektivet, då

livslängd bedömdes som mest osäker och för det empiriskt grundade perspektivet

användes parametern kassation då denna bedömdes som mest osäker för detta synsätt då

livslängd på pall inte tas hänsyn till. Eftersom 2 år redan är sämsta möjliga utfall för

plastpall i det teoretiska livslängdsperspektivet användes 2 år som pessimistiskt utfall, 4

år som normalt och 8 år som optimistiskt. För det empiriskt grundade perspektivet

utfördes ytterligare två beräkningsutfall varav det redan utförda representerade normalt

utfall. För de pessimistiska och optimistiska utfallen för empiriskt grundat perspektiv

lades 20% på för kostnad för kassation kontra togs bort 20% från kostnad för kassation.

I känslighetsanalys som är uppställd efter de år som kostnader infaller framgår det även

när plastpalls kostnader och träpalls kostnader går break-even.

105

9. Analys

I andra analysavsnitt presenteras analys för frågeställning två. Denna del avhandlar

motivering till vald kalkyl, resultat kring värsta möjliga utfall, dess känslighetsutfall

och break-even tider samt utfall av realistisk gjorda beräkningar och dess

känslighetsutfall och break-eventider.



RQ 2: Analyssammanfattning - Här presenteras relevant analys...

...för gjorda kalkyler av de ekonomiska påföljderna vid lagring, distribution och retur för

att införa plastpall som lastbärare för reservdelar hos Volkswagen Parts Logistics.


● Kalkylering


● Break-even

Figur 25. Egen illustration. RQ 2: Analyssammanfattning.

9.1 Lagring. Distribution och Retur

9.1.1 Motivering till val av kalkyl

En investering kännetecknas av Greve (2016) som en resurs som anförskaffas för att

förbrukas vid ett senare tillfälle. Ett skäl till att genomföra investeringskalkyler kan vara

för att jämföra två eller flera stycken val som ett företag har framför sig och dess

lönsamhet eller för att se hur ett byte av nuvarande resurs till en annan är fördelaktigt

eller ej. En investering består av inbetalningar och utbetalningar och bör diskonteras för

att dessa skall kunna jämföras för de olika år som investering löper på grund av olika

kalkyleringsräntor för de olika åren och det tillkommer ibland restvärde.

Alternativkostnad nämns också som den kostnad som infaller för det val som ej väljs

vid val av tillvägagångssätt. Skillnaden mellan kostnad och alternativkostnad kan då ses

som en besparing eller förlust (Andersson, 2013).

106

För att jämföra två stycken investeringar kan en differentieringskalkyl genomföras,

vanligast undersöks dess särkostnader med andra ord de kostnader som skiljer sig

mellan de olika alternativen, vilket kräver en initial identifiering över de poster eller

områden där kostnader skiljer sig (Andersson, 2013; Greve, 2016). De kostnader som är

lika för alternativen utelämnas. En differentieringskalkyl får samma slutvärde som om

diskontering (nuvärde) gjorts på två kalkyler vilket innebär att en sådan ej behövs göras

på differentieringskalkyls resultat (Greve, 2016). Greve (2016) påpekar vidare att en

differentieringskalkyl inte säger något om själva lönsamhet hos en investering utan visar

endast vilken av investeringar som är mest lönsam av de två.

Utifrån ovan teori som tidigare presenterats i studie valde författare att genomföra en

differentieringskalkyl då de olika typer av investeringskalkyler som finns tillgängliga

kräver någon form av inbetalning från investering för att kunna genomföras samt att

dessa inbegriper kalkyleringsräntor för de olika år som skall beräknas. I genomförd

studie hos VPL är en av uppgifterna att beräkna vilka ekonomiska påföljder som sker

vid införande av plastpall. Eftersom pall räknas som förbrukningsmaterial, överlag inte

genererar en direkt inbetalning och att räntesatser som företag använder skiljer sig från

år till år som författare inte fått tillgång till samt att räntorna generellt för Sverige är

historiskt låga och det är svårt att bedöma vad som sker med dessa för kommande år,

valde författare att inte inbegripa någon av de klassiska investeringskalkylerna i studie.

Istället gjordes valet att använda sig av en differentieringskalkyl då de lämpar sig väl för

att jämföra två stycken val av resurs, varav en av dessa redan är i användning hos VPL.

Precis som tillvägagångssättet för att göra en differentieringskalkyl beskrivs,

identifierade författare först poster eller områden som kan påverkas av införande av

plastpall och genomförde endast beräkningar på de poster som skiljde sig mellan trä och

plastpall. Diskontering utelämnades även på grund av osäkra räntor och att det inte

behövs tas hänsyn till vid differentieringskalkylering. De beräkningar som gjorts enligt

differentieringskalkyl grundar sig i alternativkostnader för plastpall mot träpall och de

siffror som nämns som resultat för beräkningar är egentligen den vinst eller besparing

som sker med plastpall mot träpall, det vill säga är inga intäkter som genereras.

Eftersom beräkningar endast grundar sig på kostnader tas det inte hänsyn till restvärde,

för träpall existerar inte restvärde då de används fram till kassation medan för plastpall

finns det ett restvärde eftersom dessa är återanvändbara.

107

9.2 Teoretisk Livslängdsperspektiv

Figur 26 nedan illustrerar resultat för Teoretisk Livslängdsperspektiv. Genomförda

beräkningar återfinns i bilaga 10.

Figur 26. Egen illustration. Teoretiskt livslängdsperspektiv.

108

9.3 Empiriskt Grundat Perspektiv

Figur 27 nedan illustrerar resultat för Empiriskt Grundat Perspektiv. Genomförda

beräkningar återfinns i bilaga 10.

9.3.1 Besparing

109


Figur 27. Egen illustration. Empiriskt grundat perspektiv.

Vad som kan urskiljas från resultat för de båda synsätten och deras känslighetsanalyser

är att för båda synsätten så visar det sig att plastpall sparar in på kostnader för VPL,

men i pessimistiskt utfall (Teoretiskt Livslängdsperspektiv) för värsta möjliga

jämförelse med valda parametrar vars siffror gjorts så fördelaktiga som möjligt för

träpall sker inga besparingar med plastpall under en tid på 8 år (se figur 26 och 27).

Skillnaden mellan träpall och plastpall i transportkostnader från återförsäljare uppstår då

transporter tillbaka från återförsäljare debiteras kronor per kg och ger stora effekter på

kostnader för retur transporter av plastpall. Det uppstår en liten skillnad i

transportkostnader till återförsäljare på grund av något större volym för plastpall. Pant

får även en reducerande effekt på kostnader för plastpall. Teoretiskt

livslängdsperspektiv ger förlust på 1 909 305 kronor efter 8 år för pessimistiskt (se figur

26) utfall, 3 590 695 kronor efter 8 år för normalt utfall (se bilaga 9) och 6 340 695

kronor efter 8 år för optimistiskt utfall (se bilaga 9). Empiriskt grundat perspektiv ger

besparing på 3 928 815 kronor efter 8 år för pessimistiskt utfall, 4 954 095 kronor efter

8 år för normalt utfall och 5 979 375 kronor efter 8 år för optimistiskt utfall (se figur 27

ovan empiriskt).

För teoretiskt livslängdsperspektiv är den summan som sparas in på de olika årens utfall

mer varierande i hög grad medan för empiriskt grundat perspektiv är summorna mer

närliggande för total besparing på 8 år. Det kan även urskiljas att plastpall börjar ge

besparingar redan år 3–4 för de tre känslighetsutfallen för empiriskt grundat perspektiv.

110

Att pallpool skulle “dö” efter ett visst antal år är egentligen inte speglande av den

verklighet som existerar och får en stor påverkan på kostnader de år som pall dör ut,

författare bestämde sig därför för att förkasta det teoretiska livslängds perspektivet.

Efter författare genomfört ovanstående beräkningar och analyser genomfördes

ytterligare en beräkning. Liknande kostnadsberäkning enligt empiriskt grundat

perspektiv gjordes fast mer realistiskt och utifrån de siffror som framkommit vid empiri

insamling (se figur 27). De egentliga skillnaderna var att pris på plastpall sattes till 450

kronor som ett medelvärde på högsta och lägsta pris, kassationsgrad för plastpall sattes

till 5% som ändå är något överdrivet för empirisk grundat perspektivs

kostnadsberäkning och RFID- Investering på 0 kontra 5 000 000 kronor. Även här

utfördes känslighetsanalys med pessimistiskt, normalt och optimistiskt utfall med

samma pålägg som vid tidigare känslighetsanalys.

111

9.4 Empirisk Grundad Modell inklusive RFID

Figur 28 nedan illustrerar resultat för Empirisk Grundad Modell inklusive RFID.

Genomförda beräkningar återfinns i bilaga 10.

9.4.1 Besparing

112


Figur 28. Egen illustration. Empirisk grundad modell inklusive RFID.

113

9.5 Resultat Empirisk Grundad Modell exklusive RFID

Figur 29 nedan illustrerar resultat för Empirisk Grundad Modell exklusive RFID.

Genomförda beräkningar återfinns i bilaga 10.

9.5.1 Besparing

114


Figur 29. Egen illustration. Empirisk grundad modell exklusive RFID.

Det första året går VPL minus vid införande av plastpall för de tre utfallen både med

och utan RFID i jämförelse med nuvarande träpall. Detta beror på de investeringar som

måste göras första år av plastpall och RFID. Att RFID är 5 000 000 kronor är inte

nödvändigtvis sanningen, den summan kan vara mindre beroende på hur VPL väljer att

agera och investera i denna teknologi vilket är svårt att förutsäga. Redan år två går VPL

plus i jämförelse med träpall, även detta gäller för de tre olika utfallen och utan RFID.

Totalt sett sker det en besparing på runt 9,6 miljoner över 8 år, break-even tid 3–4 år

och ger runt 1,2 miljoner i besparing i snitt per år för normalt utfall (se figur 29). Detta

är utan RFID och de fördelar som även följer med RFID-teknik som ytterligare skulle

förbättra VPL:s verksamhet, men de går inte att beräkna i nuläge. Det går dock att

inkludera RFID i investeringskostnad och då blir siffror som kan utläsas (Se figur 28),

för normalt utfall cirka 620 000 kronor i besparing i snitt per år och totalt en besparing

på cirka 5 000 000 kronor på 8 år med break-even tid på över 8 år. Det uppstår även ett

restvärde på de plastpall som införskaffas till skillnad mot träpall. De kan ses som en

tillgång och inte en förbrukningsvara. Avslutningsvis är RFID:s investeringskostnad

avgörande för hur snabbt total investering blir lönsam medan plastpall utan RFID

garanterat lönar sig för VPL att införa. Beroende på vilka fördelar VPL ser med RFID

bör de ta ställning till om denna teknik är värd kostnad.

115

10. Sammanfattning

I sammanfattning för RQ: 2 diskuteras de framkomna påföljder efter analys som skall

kompletteras med initialt ramverk för RQ:2 uppdelat på de olika områden som

identifierats under studies gång.



Från initialt ramverk RQ: 2

Från initialt ramverk efter genomförd analys för frågeställning 2, framgår det att för

plastpalls införande krävs, ställs krav och bör tas hänsyn till:

Total investering: Mängden träpall som skall ersättas med plastpall påverkar direkt

initial investerings omfattning och företag måste tas hänsyn till om företag klarar av en

så stor utbetalning. Besparingspotential: Finns det fördelar med plastpall för företag,

var finns dessa och hur gynnar dessa företag i fråga? Break-even tid: Hur lång tid är

acceptabel för break-even?

Komplettering till initialt skapat ramverk RQ: 2

Nedan illustreras komplettering till initialt skapat ramverk utifrån analyserad empiri

som författare urskiljt som viktig, uppdelat efter de områden som de fann relevanta vid

ett plastpallsinförande (lagring, distribution och retur; se figur 1). De bitar från

analyserad empiri som användes kan urskiljas till vänster nedan (se figur 30). Påföljder

som påverkar de olika indelade områdena har markerats med ett X för att tydliggöra.


Kalkylering

- Kassationsgrad

- Inköpskostnad

- Lagringskostnad

- Svinnkostnader

Pall

x

x

x

x

x

x

x

116

- Svinnkostnader

produkt

- Kostnad för skador

på pall

- Kostnader för

skador på produkt

- Transportkostnader

till återförsäljare

- Returkostnader

från återförsäljare

- Pant

- RFID

- Uppköp

- CO2 utsläpp

- Sjukfrånvaro

- Arbetsmiljö

- Miljö

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

Figur 30. Egen illustration. Komplettering till initialt skapat ramverk RQ: 2

Komplettering till initialt ramverk

Under utförd studie framkom det information att ta hänsyn till som till hög grad

påverkar relevansen av att införa plastpall och vilka aspekter och påföljder dessa får.

Nedan utvecklas resonemang om varför de nya påföljderna är relevanta för slutligt

utvecklat ramverk. Företag bör först ställa sig frågan hur deras situation ser ut utifrån

presenterat kompletterat ramverk för att kunna bedöma plastpalls införandes

ekonomiska påföljder (se figur 30).

Kalkylering

Kassationsgrad: Nuvarande kassationsgrad hos företag är avgörande för hur lönsamt

det blir med ett plastpallsinförande. Höga kassationsgrader ökar relevans för ett

plastpalls införande och är den näst mest påverkande posten till plastpalls fördel.

Inköpskostnad: Beroende på hur ett företags inköpsrutiner ser ut kan en minskning av

117

tid ske på administrativ uppgift. Då plastpall ej går sönder lika ofta som träpall och

behövs därför inte köpas lika ofta.

Lagringskostnad: Vid hög lagerhållning avseende säkerhetslager hos företag, kan detta

minskas om villighet finns då plastpall håller längre och minskar därigenom kostnader

för lagerhållning. Svinnkostnader Pall: Hos företag med mycket svinn finns det

besparingar att uppnå då plastpall med RFID minskar dessa. Kostnad för skador på

pall: Hos företag med höga kostnader för skador på pall finns det besparingar att uppnå

då plastpall håller längre och är mer robust än träpall. Kostnader för skador på produkt:

Hos företag med höga kostnader för skador på produkter finns det besparingar att uppnå

både genom att dessa reduceras genom en bättre lastbärare samt att RFID-teknik

möjliggör urskiljande av uppkomst av skada och åtgärder. Transportkostnader till

återförsäljare: Beroende på hur företag debiteras av sin 3PL leverantör kan byte av

avtal behövas. Det blir därför relevant att se hur dessa kostnader skiljs åt beroende på

volym eller kg debitering. Returkostnader från återförsäljare: På grund av att plastpall

är lättare än träpall får dessa kostnader störst påverkan med ett införande av plastpall.

Vid vissa pallflöden passar debitering på kg och vid andra på volym. Viktigt är att rätt

form av debitering väljs utifrån företags förutsättningar. Pant: Företag bör köpa

plastpall vars leverantör erbjuder pant. Det fås en viss positiv effekt som kan ses som att

inköpspris på pall minskas. RFID: I vilken utsträckning som företag vill implementera

RFID ökar investeringskostnad och påverkar break-even tider för investering, vilket bör

övervägas. Uppköp: Företag bör köpa plastpall ifrån leverantör som erbjuder uppköp av

träpall som skall ersättas. CO2 utsläpp: Innan ett plastpalls införande sker bör företag

undersöka utsläpp för träpall kontra plastpall. Sjukfrånvaro: Plastpall med RFID

minskar onödiga arbetsmoment och minskar sjukfrånvaro i viss grad på grund av dess

lätthet som sliter mindre. Arbetsmiljö: Med plastpall följer att mindre mängd damm

existerar som får påföljder av en bättre arbetsmiljö. Miljö: Innan ett plastpalls införande

bör företag undersöka vilken av deras träpall och framtida plastpall som påverkar miljö

minst.

118

11. Resultat

I resultatavsnitt presenteras ett kort sammanfattat resultat som besvarar syftet och ett

slutgiltigt ramverk illustreras och presenteras. Tidigare indelning av vilka aspekter och

påföljder som påverkar identifierade område (lagring, distribution och retur) som

påverkas av plastpalls införande har här ersatts med en prioriteringslista då

underrubriker till huvudrubriker av aspekter och påföljder varierar grovt för områden

dessa påverkar. De övergripande rubrikindelningar som författare anser viktigt för

införande har markerats med (1) och de som mindre viktigt med (2) och minst viktigt

med (3). Djupgående information om ramverks innefattade går att urskilja tidigare i

studie under avsnitt sammanfattning för RQ: 1 (se sid 91) och sammanfattning RQ: 2

(se sid 115).

Syftet: Syftet med studie är att utveckla ett ramverk för införande av plastpall som

lastbärare för reservdelar till eftermarknaden i bilindustrin.

11.1 Slutgiltigt ramverk

Det slutgiltiga ramverket innehåller tidigare presenterade initiala ramverk från studie

som kompletterats med information som framkommit under studie för att presenteras

som ett slutgiltigt ramverk för vad som behövs tas hänsyn till vid införande av plastpall

(se figur 31). Prioritering har gjorts av författare över vilka huvudrubriker till aspekter

och påföljder som anses viktigast vid ett plastpallsinförande.

119

Viktigt Mindre viktigt Minst viktigt

Retursystem (1)

3PL aktör (2)

Avtal (1)

Materialrelaterade

aspekter (1)

Prestationsmått (2)

Transaktions- och

Säkerhetslager

(3)

Miljö och

hållbarhet (3)

Kalkylering

(1)

Figur 31. Egen illustration. Slutgiltigt ramverk för plastpalls införande med

prioritering.

(1) Retursystem, avtal, materialrelaterade aspekter och kalkylering

De aspekter och påföljder som anses viktigast att ta hänsyn till av författare inbegrips i

huvudrubrikerna retursystem, avtal, materialrelaterade aspekter och kalkylering. För att

plastpall överhuvudtaget skall vara lönsamt ställs vissa grundläggande krav och

förutsättningar samt att vissa beslut måste tas, huvuddelen av dessa inkluderas i nämnda

huvudrubriker.

(2) 3PL aktör och prestationsmått

De aspekter och påföljder som anses något mindre viktiga av författare inbegrips i

huvudrubrikerna 3PL aktör och prestationsmått. De är inte avgörande för ett plastpalls

införande men spelar en roll av betydelse.

120

(3) Transaktions- och säkerhetslager och miljö och hållbarhet

Minst viktiga aspekter och påföljder för plastpalls införande inbegrips i

huvudrubrikerna transaktions- och säkerhetslager och miljö och hållbarhet. Det kan

diskuteras om miljö och hållbarhet ska hamna i någon av de två föregående

prioriteringsindelningarna, beroende på hur företag som skall införa plastpall

rangordnar denna huvudrubrik. Den minst viktiga aspekten av de båda anses

transaktions- och säkerhetslager vara på grund av att olika företag har olika

förutsättningar och krav på plastpall med RFID och skapar osäkerhet för de generella

fördelar som fås av den huvudkategorin.

121

12. Slutsats

I slutsatssavsnitt presenteras slutsats för frågeställning ett och två innehållandes de

aspekter som identifierats under studies gång, kort summering till val av kalkyl och de

ekonomiska påföljder som plastpall får med och utan RFID hos VPL. Vidare består

avsnitt av egna reflektioner, användbarhet av studie, bidrag till samhälleliga aspekter,

etiska överväganden, kritik till eget arbete och förslag till vidare forskning.






Volkswagen Parts Logistics använder sig av ett slutet nätverk för sin pall-logistik. De

äger sin pallpool själv och har senarelagt upphämtningssystem av pall som de använder

sig av. Det finns möjlighet för tompalls lagring både hos VPL men även viss

lagringsförmåga hos återförsäljare. VPL har inte någon avsedd påfyllnadsmodell av pall

vilket bör ses över för att motverka brist. VPL har de förutsättningar som krävs för att

bedriva ett väl fungerande retursystem som också stöds av existerande teori. Vid tillägg

av RFID-teknik onödiga arbetsmoment elimineras och större kontroll uppnås över

retursystem vilket är ett krav om plastpall skall införas. I nuläge finns inte stöd för

RFID-teknik i affärssystem men är på ingång. VPL:s 3PL leverantör (PostNord) är en

aktör som erbjuder standardtjänster med vissa extra tjänster och försöker optimera sin

verksamhet samtidigt som de försöker optimera sina kunders. Vilket ställer frågan hur

samarbetsvilliga PostNord egentligen är. Det finns en risk att PostNord i framtiden

kommer vara tvungna att utvecklas, då det ställs högre krav på 3PL företag. De kan

erbjuda mer skräddarsydda lösningar för kund men om inte VPL är ett av de företag

som PostNord skräddarsyr sin verksamhet efter kan det bli hämmande och negativt för

VPL.

Avtalet mellan VPL och PostNord med avseende på InNight är uppbyggt på

kronor/volym för distribution och för retur som inte ingår InNight är debitering

122

kronor/kg. Avtalet som görs med PostNord sätts upp på 2–3 års basis, innehåller vissa

undantag med avlägsna destinationer, kan avbrytas och har då en uppsägningstid på 6

månader. Ändringar i avtal kräver godkännande av ledningen i Wolfsburg vilket

komplicerar. Det existerar ingen transportförsäkring men PostNord betalar ut en avgift

på 150 kronor/kg om något går sönder enligt transportstadgad. Ute hos återförsäljare

vägs retur på grund av avtals uppbyggnad eftersom att masterdata för produkter inte är

tillförlitlig, hos VPL själva saknas tid för vägning. Det existerar luft i pallgods som

distribueras, om avtalet för distribution ändras till kronor/kg finns det ytterligare pengar

att spara men bygger på att masterdata är tillförlitlig eller att VPL väger pallgods. De

största riskerna för VPL är att PostNord är den enda transportör som har de “muskler”

som krävs för att sköta distribution och retur för VPL, vilket gör att de får

förhandlingsfördelar i upphandling av avtal samt att det verkar komplicerat att ändra

avtal med krav på godkännande. Om PostNord vill byta avtal till endast kronor/ volym

rekommenderas det från författares sida att VPL undersöker den plastpalls sort som

minskar total volym men innebär en ny situation som kräver nya beräkningar.

Uppfattningen om plastpalls pris verkar vara något överdriven från VPL:s sida, flera

gånger högre än den information som författare fick tillgång till. Vilket förändrar

tidigare situation då plastpall uppfattades som dyr och avgörandet om plastpall ska

genomföras eller ej till stor del är beroende av investeringskostnader. En palls livslängd,

både för trä- och plastmaterial har en direkt koppling till antal omlastningscentraler, ju

färre antal desto längre livslängd på grund av mindre förslitningar på pall. Det finns

också en skillnad på teoretisk och praktisk livslängd men skillnaden är större för träpall

än vad den är för plastpall även om exakta livslängder inte går att beräkna. De plastpall

som idag existerar uppfyller samma krav som för träpall och dess dimensioner är

någorlunda samma med undantag att det förekommer viss variation på höjd, vilket kan

ändras vid önskemål från kund. Andra krav från kund på exempelvis belastning och från

den omgivning som pall skall verka kan anpassas genom olika typer av

materialblandningar. Det framkommer inte heller några negativa åsikter om plastpall

gällande dess prestation från de respondenter som deltagit i studie.

Den vanligaste skadan som förekommer på pall är att den blir påkörd undertill, men

skadorna påverkar inte distributionen i flöde. Kassation av skadad pall förekommer

först när dessa anländer till VPL och kassation uppgår årligen till cirka 31,2 %. VPL:s

123

nuvarande träpallsleverantör utför inget utvecklingsarbete på sina pallar men det gör

plastpalls leverantör som också erbjuder pant på pall som omsmälts vid kassering. Det

framgår att skador främst uppstår vid omlastningscentraler och visar på krav av ökad

kontroll vid dessa om plastpall skall införas då dess prisbild är högre än träpall. Svinn är

inte vanligt förekommande och största problemet är att pall som återlämnas inte blir

krediterade så att deposition ej återgår till återförsäljare på grund av att de adresslappar

som anger varifrån returnerad pall kommer ifrån försvinner. Plastpall är dyrare än

träpall med effekt av att VPL kan ta högre deposition än vid träpall av återförsäljare

men risk med att adresslappar försvinner tas bort genom användning av RFID-teknik.

RFID-teknik skulle förbättra svinn men det går inte på förhand att bedöma hur stor

förbättring skulle bli. För andra företag med svinn på pall och produkter kan situationen

vara annorlunda med en större mängd svinn och här kan RFID-teknik i kombination

med plastpall möjliggöra ytterligare besparingar.

Det finns för nuvarande inget avtal mellan VPL och dess pall leverantör, den leverantör

som presterar bäst får leverera. VPL ser gärna att omsmältning, pant och uppköp av

gamla träpall ingår vid byte till plastpall. VPL har också ett antal mått som de mäter och

följer upp. VPL är nöjda med nuvarande siffror för måtten och det förekommer inte

några skador på gods kopplat till pall. När det väl sker på övrigt gods beror det på tuff

hantering av PostNord. Det som förekommer mest är att gods istället skickas till fel

återförsäljare. Kringtjänster som expressleverans och spårning erbjuds till viss grad av

utsträckning av PostNord. Här finns dock utrymme för effektivisering och förbättring

med RFID-teknik. Ökad transparens, information, kontroll och minskning av svinn,

felleveranser och skador kan uppnås på ett bättre sätt och vissa arbetsmoment kan fasas

ut. Resultatet blir ett flöde som närmar sig realflöde. Fördelarna med RFID måste vägas

mot kostnaden som i slutet är upp till VPL att bestämma.

I VPL:s depå hålls ett transaktionslager och ett säkerhetslager men också hos

återförsäljare. Störst mängd produkter ämnade för långtidslagerförvaring sker i VPL:s

depå men det förekommer även viss långtidsförvaring hos återförsäljare utan att belasta

återförsäljare för hårt. Utöver lagerhållning av produkter lagerhålls det även pall och

emballage. I depån hos VPL finns det ett transaktionslager och ett säkerhetslager av pall

för att skydda sig mot brist vilket påverkar distribution av reservdelar. Det finns

riktlinjer och rutiner för hur dessa skall återlämnas efter distribution från återförsäljare

124

till VPL vilket gör att VPL inte är beredda att minska varken transaktion- eller

säkerhetslager. Viss typ av plastpall skulle ge effekter som minskning av antalet

returtransporter på grund av mindre total volym men då pallflödet hos VPL är för litet

skulle det inte ge någon påverkan. Vid större pallflöde kunde denna typ av pall

möjliggjort minskad lagerhållning av pall och eventuellt flyttat ut en del av lager till

återförsäljare som kunde förvarat större mängd pall innan retur och fått en positiv

påverkan på kostnader om retur debiterades på volym och även på miljön då färre

transporter per år skulle behövas.

Internt miljö och hållbarhetsarbete hos VPL påverkas av plastpall i kombination med

RFID-teknik. Det uppstår mindre skador, mindre extra arbete, minskning av antal

sjukdagar och en bättre arbetsmiljö. Mindre antal felleveranser påverkar miljö positivt

och om en person känner att den kan förbättra sitt arbete bidrar det till ökad motivation.

Till vilken grad som dessa aspekter uppnås hos VPL går inte att avgöra och kräver

ytterligare studier inom område. Från ett externt perspektiv kan bättre miljö och

hållbarhetsarbete uppnås genom ökade samarbeten mellan VPL och dess externa

aktörer. Det finns mycket att vinna på med ökad kommunikation och utbyte av tankar

och idéer. Trä är som känt förnyelsebart medan plast är återanvändningsbart. Det

framgår inte hur träpall påverkar miljö, utvinning av plastmaterial påverkar garanterat

miljö medan produktion av plastpall endast förbrukar el men har fördelen att kunna

användas i upp till 50–70 år genom omsmältning och vidareanvändning till andra

plastprodukter. Här finns ett gap då miljömedvetenhet har visat sig öka bland kunder

och staten har också börjat bry sig mer och komma med olika typer av lagstiftning,

vilket ökar relevansen för miljö och hållbarhetsarbete. Författare kan inte i nuläge

avgöra vilket av trä eller plast som är bäst för miljö men det kan konstateras att plast

inte är så dåligt som det verkar vid första anblick. VPL var initialt skeptiska till plastpall

och sist de undersökte ett införande av dessa var 2014. Utvecklingen på plastpall verkar

sedan dess gått framåt men det är författarnas rekommendation att innan VPL tar ett

slutgiltigt beslut om införande, bör de undersöka mer om just utsläpp från träpall kontra

plastpall för att vara helt säkra att det ena alternativet är bättre än det andra ur

miljöhänsyn.

Till studie valdes en differentieringskalkyl att genomföras endast jämförandes poster

och dess kostnader som skiljde träpall och plastpall åt. Två synsätt genomsyrade

125

beräkningar, teoretiskt livslängdsperspektiv och empiriskt grundat perspektiv.

Teoretiskt livslängdsperspektiv och separat resonemang för kassation avfärdades. I

beräkningar för sämsta möjliga utfall för empiriskt grundat perspektiv utan RFID visar

resultat på att plastpalls införande skulle löna sig, vilket även gäller de två övriga

utfallen för känslighetsanalys (Normalt och Optimistiskt). Vid beräkningar av de

realistiska utfallen av känslighetsanalys utan RFID visade resultaten på en hög

lönsamhet för de tre känslighetsanalyser som genomförts. I resultat för de realistiska

utfallen inkluderande RFID, var utfallet något positivt för plastpall men tog mycket

längre tid för införande att bli lönsamt. Besparing varierar i hög grad till vilken kostnad

och utsträckning som kommer med ett RFID införande.

Det är författarnas uppfattning att ett införande av plastpall bör genomföras med

avseende på VPL:s förutsättningar och den besparingspotential som följer med plastpall.

RFID tillägg och hur stora dess fördelar är kontra de kostnader som följer, är upp till

VPL att avgöra och bör ses som en separat investering även om plastpall kräver RFID-

system och vice versa.

12.1 Egna reflektioner och användbarhet

Enligt författarna var Pall-logistik något som de sen tidigare inte hade kännedom om

och tankarna kring lastbärare kändes innan gjord studie som ett mindre betydande

projekt i en verksamhet. Men utifrån den forskning och den kunskap som författarna

erhållet under studie har uppfattningen ändrats, det finns i kombination med ökade

miljökrav stor potential. Både ekonomiska besparingar, men även besparing inom miljö

och hållbarhet. Det är inte helt otänkbart att hårdare lagstiftning kommer genomföras i

framtid, med ett ökat fokus på mer hållbara lastbärare och emballage överlag vilket ökar

relevans av utförd studie. VPL undersökte plastpallsinförande 2014 och drog då

slutsatsen att det inte var lönsamt. Tre år senare drog författare en slutsats om att ett

plastpallsinförande var lönsamt, vilket visar på snabb utveckling av plastpall och att

genomförd studie är högst aktuell.

12.2 Samhällsaspekter

Utifrån ett samhällsperspektiv har denna studie visat att plastpallar inte är så dåligt som

det i första anblick verkar vara, även om författare inte besitter exakta siffror. Författare

126

reflekterar över att det finns en outnyttjad resurs i plast från bland annat världshaven,

där plast samlas från nedskräpning. De senaste åren har olika metoder och tekniker för

att ta tillvara på denna nedskräpning utvecklats. En tanke från författare sida är att om

denna resurs kan återanvändas till produktion av plastpall istället för ny utvinning av

plast genom olja, så kan ännu större synergieffekter för miljö.

Studie har även visat att ett plastpallsinförande i kombination med ett utvecklat RFID-

system kan bidra till en bättre arbetsmiljö på arbetsplatsen. Det medför mindre

extraarbete för de anställda vilket i sin tur leder till mindre slitningar, mindre andel

människor blir sjukskrivna vilket gynnar både personal och verksamheten i slutändan.

Författarna uppmanar till en större integration mellan VPL och externa aktörer gällande

miljöfrämjande. Kunder har idag generellt mer fokus på miljön och ställer krav, vilket

VPL borde arbeta mer med.

12.3 Etiska överväganden

Utifrån de intervjuer som gjorts har respondenterna i studie erbjudits anonymitet och i

samband med detta har författarna även frågat om lov vid inspelning av samtal. VPL

som är studieobjekt för studie har även granskat arbetet löpande för att undvika fel och

de respondenter som deltagit har fått granska det material som använts från intervjuer

med dessa samt blivit erbjudna att ta del av slutgiltigt arbete.

12.4 Kritik till eget arbete

Genomförd studie kunde ytterligare stärkts genom fler intervjuer av respondenter och

undersöka fler leverantörer, samt att skapa ett djupare miljöavsnitt med siffror tagna

från verklighet. För en bättre helhet i studie kunde även tillhörande emballage samt

hantering av plastpall inkluderats och inte endast införande, då författarna anser dessa

går hand i hand. Sett till beräkningsmodellerna som utförts i studie har brist av data

gjort att beräkningar i visst avseende är något förenklade. Vid mer tid till hands kunde

även dessa utvecklats mer. På grund av studies natur som en fallstudie, bör den kunskap

som framkommer från studie ytterligare testas och valideras i liknande kontexter för att

kunskap så småningom ska kunnas generaliseras.

127

12.5 Förslag till vidare forskning

Författarna ser gärna att aspekter och ekonomiska påföljder kopplat till hantering av

plastpall behandlades i vidare forskning och inte enbart för införande av plastpall som

denna studie avhandlar, samt att verklig miljöpåverkan från träpall och plastpall

undersöks grundligt. De resultat och ramverk som utvecklats i studie ser författare sist

som något som gärna testas i nya och liknande kontexter för att den kunskap som

författare bidragit med till slut ska kunnas generaliseras.

128

12. Källförteckning

Elektroniska artiklar

Aastrup, J & Halldorsson, A. 2008. Epistemological role of case studies in logistics A

critical realist perspective. International Journal of Physical Distribution & Logistics

Management, Vol. 38 Iss: 10, pp.746 – 763.

Abolhassani, A & Jaridi, M. 2016. Productivity enhancement in North American

automotive industry: Strategies and techniques to reduce hours-per-vehicle.

International Journal of Productivity and Performance Management, Vol. 65 Iss: 8,

pp.1112 – 1136.

Accorsi, R., Cascini, A., Cholette, S., Manzini, R & Mora, Cristina. 2014. Economic

and environmental assessment of reusable plastic containers: A food catering supply

chain case study. International Journal of Production Economics. Volume 152, June

2014, Pages 88–101. Sustainable Food Supply Chain Management.

Adenso-Diaz, B., Lozano, S & Moreno, P. 2016. How the environmental impact affects

the design of logistics networks based on cost minimization. Transportation Research

Part D: Transport and Environment Volume 48, October 2016. Pages 214–224.

Atkinson, A., Kaplan, S., Matsumura, E & Young, M. 2012. Management Accounting:

Information for Decision-Making and Strategy Execution. Student Value Edition, 6th

Edition

Batarfi, R., Jaber, MY & Alijazzar, SM. 2017. A profit maximization for a reverse

logistics dual-channel supply chain with a return policy. Computers & Industrial

Engineering Volume 106, April 2017, Pages 58–82

Bottani, E., Montanari, R., Rinaldi, M & Vignali, G. 2015. Modeling and multi-

objective optimization of closed loop supply chains: A case study. Computers &

Industrial Engineering 87 (2015) 328–342.

http://www.sciencedirect.com/science/journal/03608352

http://www.sciencedirect.com/science/journal/03608352

129

Carrano, AL., Pazour, JA., Roy, D & Thorn, BK. 2015. Selection of pallet management

strategies based on carbon emissions impact. International Journal of Production

Economics. Jun2015, Vol. 164, p258-270. 13p. DOI: 10.1016/j.ijpe.2014.09.037.

Checkland, K. 2007. Understanding general practice: a conceptual framework

developed from case studies in the UK NHS. British Journal of General Practice. 2007.

Jan 1; 57(534): 56–63.

Curkovic, S., Vickery, Shawnee K & Droge, C. 2000. An empirical analysis of the

competitive dimensions of quality performance in the automotive supply industry.

International Journal of Operations & Production Management. Vol. 20 Issue 3, p386-

403. 18p.

Dahlsrud, A. 2008. How Corporate Social Responsibility is Defined: an Analysis of 37

Definitions. Corporate Social Responsibility and Environmental Management Corp.

Soc. Responsib. Environ. Mgmt. 15, 1–13 (2008).

Delfmann, W, Albers, S & Gehring, M (2002) The impact of electronic commerce on

logistics service providers, International Journal of Physical Distribution & Logistics

Management, Vol. 32 Iss: 3, pp.203 - 222

Direction, S. 2005. The pros and cons of RFID: Data analysis, Strategic Direction, Vol.

21 Iss 5 pp. 24 - 269).

Elia, V, & Gnoni, MG. 2015. Designing an effective closed loop system for pallet

management. International Journal of Production Economics. Volume 170, Part C,

December 2015, Pages 730–740. Decision models for the design, optimization and

management of warehousing and material handling systems.

García Márquez, F., García Pardo, I & Nieto, M. 2015. Competitiveness based on

logistic management: a real case study. Annals of Operations Research. Vol. 233 Issue

1, p157-169. 13p. DOI: 10.1007/s10479-013-1508-z.

130

Glock, C, & Kim, T. 2015. Safety measures in the joint economic lot size model with

returnable transport items. Int. J. Nov2016 Part A, Vol. 181, p24-33. 10p. DOI:

10.1016/j.ijpe.2015.06.016.

Garcia- Duranona, L et al. 2016. Life Cycle Assessment of a coniferous wood supply

chain for pallet production in Catalonia, Spain. Journal of Cleaner Production Volume

137, 20 november 2016, Pages 178-188.

Haq, I., Monfarared, R., Harrison, R., Lee, & West, A. 2010. A new vison for the

automation system engineering for automotive powertrain assembly. International

Journal of Computer Integrated Manufacturing Vol. 23, No. 4, April 2010, 308–324.

Hellstrom, D. 2009. The cost and process of implementing RFID technology to manage

and control returnable transport items. International Journal of Logistics Research and

Applications, 12:1, 1-21.

Huo, B., Fu, D., Zhao, X & Zhu, J. 2016. Curbing opportunism in logistics outsourcing

relationships: The role of relational norms and contract. International Journal of

Production Economics. Dec2016, Vol. 182, p293-303. 11p. DOI:

10.1016/j.ijpe.2016.07.005.

Johansson, O & Hellström, D. 2007. The effect of asset visibility on managing

returnable transport items. International Journal of Physical Distribution & Logistics

Management.

Klimo, B. (2015) FSMA higlights A Role For Resusable Plastic Pallet. Sector reports.

Korol, J., Burchart-Korol & Pichlak, M. Expansion of environmental impact assessment

for eco-efficiency evaluation of biocomposites for industrial application. Journal of

Cleaner Production, Volume 113, 1 February 2016, Pages 144–152.

Lee, S. & Xu, X. 2004. A Simplified Life Cycle Assessment of Re-usable and Single-use

Bulk Transit Packaging. Technol. Sci. 2004; 17: 67–83DOI:10.1002/pts.643.

131

Lee, S.G. & Xu, X. 2004. A simplified life cycle assessment of reusable and single-use

bulk transit packaging. Packaging Technology and Science. 2004, 17, 67–83.

Löffler, M & Decker, R. 2012. Realising opportunities in the premium automotive

market via context-oriented new product positioning. Journal of Marketing

Management. Vol. 28 Issue 5-6, p716-732. 17p. DOI: 10.1080/0267257X.2010.543644.

Marchet, G., Melacini, M., Sasssi, C & Tappia, E. 2015. Assessing efficiency and

innovation in the 3PL industry: an empirical analysis. International Journal of Logistics

Research and Applications, A Leading Journal of Supply Chain Management, Volume

20, 2017 - Issue 1: Special LRN Conference Edition

Pei, J & Klabjan, D. 2010. Inventory control in serial systems under radio frequency

identification. International Journal of Production Economics. Volume 123, Issue 1,

January 2010, Pages 118–136.

Piecyk, M & Björklund, M. 2015. Logistics service providers and corporate social

responsibility: sustainability reporting in the logistics industry. International Journal of

Physical Distribution & Logistics Management. 2015, Vol. 45 Issue 5, p459-485. 27p.

DOI: 10.1108/IJPDLM-08-2013-0228.

Roy, D., Carrano, A,L., Pazour A,J & Gupta, A. 2016. Cost-effective pallet

management strategies. Transportation Research Part E: Logistics and Transportation

Review Volume 93, september 2016, Pages 358-371.

Smyth, H.J & Morris, P.W.G. 2007. An epistemological evaluation of research into

projects and their management: Methodological issues. International Journal of Project

Management. Volume 25, Issue 4, May 2007, Pages 423–436. European Academy of

Management (EURAM 2006) Conference.

Sri Yogi, K. 2015. Performance evaluation of reverse logistics: A case of LPG agency.

Cogent Business & Management (2015), 2: 1063229

Stefanson, G. 2006. Collaborative logistics management and the role of third‐party

http://www.sciencedirect.com/science/journal/02637863/25/4

132

service providers. International Journal of Physical Distribution & Logistics

Management. 2006, Vol. 36 Issue 2, p76-92. 17p. 1 Diagram. DOI:

10.1108/09600030610656413.

Suhong, L., Godon, D & Visich, K.J. 2010. An exploratory study of RFID

implementation in the supply chain. Management Research Review, Vol. 33 Iss 10 pp.

1005 – 1015.

Twede, D & Clarke, R. 2004. Supply Chain Issues in Reusable Packaging. Journal of

Marketing Channels, 12:1, 7-26, DOI: 10.1300/J049v12n01_02).

Valerio, E; Gnoni, MG. 2015. Designing an effective closed loop system for pallet

management International Journal of Production Economics. Dec2015 Part C, Vol. 170,

p730-740. 11p. DOI: 10.1016/j.ijpe.2015.05.030.

Witt, C. (2008). Pallets: one size fits nobody. Material handling management.

Sydanheimo, L., Kivikoski, M & Penttila, K. 2006. Effect of item identifiers' length on

passive radio frequency identification technology with supply chain applications.

International Journal of Logistics Research and Applications. A Leading Journal of

Supply Chain Management. Volume 9, 2006 - Issue 2.

Twede, D & Clarke, R. 2004. Supply Chain Issues in Reusable Packaging, Journal of

Marketing Channels, 12:1, 7-26, DOI: 10.1300/J049v12n01_02.

Wang, J Zhuang, H. (2016). The environmental impact of distribution to retail

channels: A case study on packaged beverages. Transportation Research Part D:

Transport and Environment, Volume 43, March 2016, Pages 17–27.

Litteratur

Alvehus, J. 2013. Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok., Liber AB,

Stockholm. uppl 1.

Bergman, B & Klefsjö, B. (2012). Kvalitet från behov till användning. Studentlitteratur

AB, Lund. 5:e upplaga, Sid: 31-33.

133

Bryman, A & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Liber AB,

Stockholm. Uppl.2. Sid: 35-39, 49-50, 183, 89-94, 188-192, 196-198, 204-205, 207-208,

215, 218-219, 400-405, 63, 137

Bryman, A. (2012). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning.

Studentlitteratur AB, Lund. Uppl. 1:19 sid: 24-25,

Greve, J. 2003. Modeller för finansiell planering och analys. Lund: Studentlitteratur.

sid: 149

Greve, Jan (2016). Modeller för finansiell planering och analys. 2. uppl. Lund:

Studentlitteratur. Sid: 170-172.

Jonsson, Patrik & Mattsson, Stig-Arne (2011). Logistik: läran om effektiva

materialflöden. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Lindvall, J. 2011. Verksamhetsstyrning: Från traditionell ekonomistyrning till modern

verksamhetsstyrning. Studentlitteratur AB. Lund. 2a upplaga. Sid: 19-21

Patel, Runa & Davidson, Bo. 2011. Forskningsmetodikens grunder att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Johanneshov: TPB. Sid: 16, 17, 26-27, 69-

73, 112, 101,

Petterson P., Olsson B., Lundström T., Johansson O., Broman M., Blücher D &

Alsterman H. 2012. Ledarskap – Gör Lean till framgång. Part Media. ISBN:

9789163381423

Roos, Göran, Krogh, Georg von, Roos, Johan & Jacobsen, Kristine (2004). Strategi: en

introduktion. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur. Sid: 289.

Saunders, M, Lewis, P & Thornhill, A 2009. Research methods for business students

[Elektronisk resurs]. 5. ed. Harlow: Financial Times Prentice Hall, sida: 142-147, 155-

156, 490-498

134

Yin, R. 2007. Fallstudier: Design och genomförande. Liber AB, Malmö, sid: 28, 52-53,

55-57, 59, 145-146, 150-151, 154- 155, 159-161, 180

Yin, Robert K. (2003). Case study research: design and methods. 3 ed. Thousand Oaks:

Sage Publications

Elektroniska källor

Aven Forsa, 2017

http://www.avenforsa.se/

Deloitte: The hidden value in reverse logistics Point of view, 2014

https://www2.deloitte.com/content/dam/Deloitte/be/Documents/process-and-

operations/BE_POV_Supply-chain-strategy_20140109.pdf

IP-Group, 2017

http://www.ip-group.se/

PostNord, 2017

http://www.postnord.se/information/om-postnord/verksamhet

Volkswagen Group Sverige, 2017

http://www.volkswagengroup.se/sv/Volkswagen-Group-Sverige/.

Volkswagen Group Sverige: Milstolpar i vår historia, 2017

http://www.volkswagengroup.se/sv/Volkswagen-Group-Sverige/Milstolpar-i-var-

historia/.

Volkswagen Group Sverige: Volkswagen Part Logistics, 2017

http://www.volkswagengroup.se/sv/Kontakt/Volkswagen-Parts-Logistics-Sverige/.

2017

Muntliga källor

Head of Supply Chain - Volkswagen Parts Logistics, Nykvarn

Supply Chain Coordinator - Volkswagen Parts Logistics, Nykvarn

135

Avtalsansvarig för PostNord - Volkswagen Parts Logistics, Nykvarn

Lagerchef - Volkswagen Parts Logistics, Nykvarn

Tillbehör - Atteviks, Jönköping

Reservdelsansvarig - Atteviks, Växjö

Reservdelssäljare/Grossist/Tillbehör - Atteviks, Växjö

Reservdelschef - Dinbil, Göteborg

Team Manager InNight - PostNord, Jönköping

Marknad och Inköpsansvarig - Aven Forsa, Forsa

VD & Försäljningsansvarig Norge - IP-Group, Halmstad

136

Intervjubilaga 1

Intervjuguide

För att kunna besvara de frågeställningar som ställts i studie och utveckla ämnat

ramverk, har empiriskt underlag samlats in genom semisrukturerade och ostrukturerade

intervjuer. Till de semistrukturerade intervjuerna har en intervjuguide skapats för var

aktör som fungerar som en dokumentation över de frågor som ställts. Intervjuguiden är

uppbyggd enligt den teori som presenterats i studie med fokus på lagring, distribution

och retur.

Eventuella lösningar, funderingar och förslag som författare reflekterat över vävdes till

viss del in i pågående diskussion, både för att få konstruktiv kritik men även för att få

ett flytande samtal. Frågor skapades specifikt för VPL, 3PL- företag (PostNord),

återförsäljare och leverantörer av lastbärare. Frågorna som ställdes finns att utläsas från

intervjubilagor 1-7.

Semistrukturerad intervju - VPL

Head of Supply Chain - 14:e mars 2017.

Frågor 1–12 skapades för att kunna ta reda på relevanta funderingar och aspekter med

hur VPL:s flöde, både vanliga och tillbakagående (retur) var uppbyggt men även för att

urskilja vilken typ av retursystem som valts samt övrig intressant information kopplat

till dessa.

Frågor 13–16 ämnade hänföras till tredjepartslogistik avsnitt (distribution och retur)

med uppsåt att få en överblick hur väl nuvarande tredjepartsleverantör ter sig i avseende

av typ av tjänst, hur de bedriver verksamhet och vad VPL anser om dessa. Med frågor

17–22 ämnades information gällande avtal samlas in, för hur VPL blir debiterade av

PostNord, avtal med pall leverantör och hur VPL debiterar sina återförsäljare

(distribution och retur). Frågor 23–29 kan kopplas till olika prestationskrav som ställs

på VPL:s verksamhet (lagring, distribution och retur), frågor 30–37 till materialtyper

(distribution och retur) och fråga 38 till säkerhetslager eller förvaring av pall (lagring).

Retursystem för återanvändbara lastbärare

1. Hur ser flödet ut från VPL med dess aktiviteter och vilka aktörer förutom VPL är

inblandade?

137

2. Krävs det någon speciell utrustning?

3. Vilka 3PL parter är inblandade?

4. Hur hanterar återförsäljare mottagande och retur av pall?

5. Används ett öppet slutet retursystem?

6. Vad sker om pall går sönder, gods skadas och vad är vanligaste skadan?

7. Tar återförsäljare ändå emot gods?

8. Hur lång ledtid innan mottagande av ny pall?

9. Har de andra aktörerna i flödet några synpunkter om plastpall?

10. Vem är leverantör i nuläge av träpall, lock och kragar?

11. Hur tungt kan varje lastbil lastas? Lastas lastbilar hos VPL alltid fulla?

12. Fås alltid full last av returpall tillbaka eller kommer de vid olika tillfällen i olika

mängd?

Tredjepartslogistik

13. Hur ser 3PL process ut? Körs gods till Hubb för omdistribution och sedan någon form

av mjölk slinga?

14. Är det tjänsten InNight som används?

15. Förekommer det kvalitécheck hos VPL, med skaderapportering? Hur ser inköpsprocess

ut för ny träpall?

16. Finns det planer på annan 3PL- leverantör?

Avtal

17. Hur ser internprissättning ut inom VPL och hur belastas kostnader och intäkter?

18. Hur ser avtal ut med 3PL företag? Pris/kg pris/ pallplats? + avståndstillägg?

19. Hur ofta omförhandlas avtal?

20. Används pall och krage tills kassering eller säljs de av innan?

21. Har Vpl någon form av tidsperspektiv att förhålla sig utefter, maxbelopp på

investeringskostnader eller priser? Preferenser?

22. Kör PostNord tillbaka gods med extra debitering?

Prestationskrav

Mått

23. Förekommer det mycket kassation av skadade pallar, svinn?

24. Hur hög grad av leveranssäkerhet, pålitlighet uppnås?

138

25. Hur upplevs kontroll över pall i dagsläget?

26. Vad för system används i nuläge för kontroll av distribution? Passar denna med

kommande RFID-lösning?

27. Hur ser fyllnadsgrader i transporter gällande vikt och volym ut?

28. Hur ser genomsnittsvikt ut på leveranser?

29. Anser ni att ni jobbar utifrån ett Leankoncept med stor tillämpning av JIT? Om så är

fallet, anser ni detta vara en förutsättning för att vara konkurrenskraftiga?


30. Vad uppskattas livslängd på träpall till?

31. Vad kostar en pall och krage?

32. Har VPL någon speciell leverantör som man är bunden till?

33. Vilka krav finns på plastpall?

34. Vad gör ni med träpall om de inte ska användas?

35. Hur mycket CO2 förbrukar en pall och krage?

36. Hur många plastpall är det tänkt att investera i?

37. Hur många pall och kragar får plats i en lastbil?

Transaktions- och säkerhetslager

38. Hur förvaras Pall och krage i nuläget?

139

Intervjubilaga 2

Semistrukturerade intervju - Återförsäljare

Växjö, Jönköping & Göteborg - 15:e,16:e,17:e mars.

Frågor 1–7 skapades för att undersöka hur återförsäljare såg på returlogistik och dess

system för att kunna beskriva nuläget (retursystem för traditionella lastbärare). Fråga

8–9 kan kopplas till hur återförsäljares debitering från VPL ser ut (retursystem för

traditionella lastbärare). Fråga 10–12 ämnade mer skapa en diskussion gällande hur

mycket svinn och fel som uppstår samt fråga dessa vad de ansåg om RFID-tekniks

användning kopplat till retursystem (lagring, distribution och retur). Fråga 13 var

inriktad på att få reda på skadeinformation om det material som används i nuläge samt

eventuellt kommer användas i framtid (distribution och retur). Fråga 14 ställdes för att

se hur återförsäljare tillämpade säkerhetslager av lastbärare (lagring).


1. Hur ser ert flöde ut när ni beställer reservdelar, från start till slut

2. Skiljer det sig från andra återförsäljare tror ni?

3. Vid mottagande av gods, lastar ni av pall direkt från lastbil eller gör chaufför detta?

4. Skickas tompall tillbaka med samma transport? Eller hur sker tillvägagångssätt?

5. Tar ni emot skadat gods? Vad sker vid sådana situationer?

6. Hur gör ni med kund vid sådana situationer som väntar på reservdel? Akutleverans?

7. Är ni nöjda med nuvarande system? Får ni reservdelar i tid? Var finns brister?

Tredjepartslogistik

Avtal

8. Hur ser internprissättning ut i nuläge? Och priser? Hur fungerar intern debitering och

internprissättning?

9. Vad tror ni följden kostnadsmässigt blir för er om plastpall införs? Dyrare transporter?

Prestationskrav

Mått

10. Sker det mycket svinn (förluster, skador osv.)?

11. Vad innebär införande av plastpall för er med tillhörande RFID teknik och den extra

information som tillkommer?

140

12. Vad är denna extra information värd för er och era kunder? Vilken blir påverkan?


13. Vilka är de vanligaste skadorna på gods och pall?

Säkerhetslager

14. Har ni någon form av pallförvaring för lagring av pall?

141

Intervjubilaga 3

Semistrukturerad Intervju - PostNord

Team Manager InNight - 20:e mars.

Frågor 1–8 skapades för att kunna få en nulägesbeskrivning av PostNords setup för

VPL av distribution och retursystem (retursystem för traditionella lastbärare). Frågor 9–

10 användes för datainsamling om tjänsten InNight generellt för nulägesbeskrivning

(retursystem för traditionella lastbärare). Fråga 11–12 skapades för avtalsinformation

mellan PostNord och VPL (retursystem för traditionella lastbärare). Fråga 13–17

skapades för att få en information gällande deras prestationsmått (lagring, distribution

och retur) och frågor 18–22 för att skapa en diskussion om olika typer av material

(distribution och retur).


1. Hur ser ert nuvarande flöde ut från Volkswagen depå ut till deras återförsäljare?

2. Hur gör ni med tompallstransport, konsolideras dessa eller körs de mer oregelbundet?

3. Hur beställs transporter av VPL?

4. Hur lång tid innan skall de bokas osv?

5. Skulle ni säga att ni arbetar efter JIT? Utveckla?

6. Hur arbetar PostNord med hållbarhet?

7. Om pall går sönder eller blir skadat, vad sker då? Extra debitering? akutleverans? Tar

kund ändå emot gods?

8. Har ni redan så ni kan spåra allt ni kör via RFID- teknik?

Tredjepartslogistik

9. InNight, hur fungerar detta berätta kort?

10. Hur sent kan man ändra order.

Avtal

11. Hur lång tidsperiod brukar avtal göras upp i?

12. Hur debiteras VPL i nuläget, kr/kg + avstånd?

Prestationskrav

Mått

13. Förändras ert sätt att arbete nämnvärt om plastpall introduceras? Blir ert arbete lättare

142

eller svårare? Är ni positiva/ negativa till detta?

14. Vanligaste skador överlag och vanligaste skador på pall? Uppskattning i % hur många

pall som försvinner?

15. Hur snabbt kan en expressleverans beställas av er?

16. Hur ser leveransflexibilitet ut?

17. Hur ser leveranssäkerhet ut?


18. Vad ser ni som största problem med plastpall kontra träpall?

19. Har ni koll på hur mycket koldioxid och andra utsläpp som släpps ut med era

transporter? Bränsle som används?

20. Vilken typ av lastbil använder ni för dist?

21. Hur många pall ryms och viktgränser osv?

22. Utrustning? Har ni samma lastbil för inrikes och utrikeskörningar?

143

Intervjubilaga 4

Semistrukturerad Intervju - VPL

Supply Chain Coordinator - 23:e mars.

Denna intervju gjordes för att ytterligare säkerhetsställa data inom vissa områden.

Fråga 1–5 ställdes i syfte för avtalsdata (retursystem för traditionella lastbärare). Fråga

6–12 kan kopplas till olika typer av prestationsmätningar (lagring, distribution och

retur), 13–16 till materialtyper och dess aspekter (distribution och retur) och slutligen

fråga 17 till säkerhetslager (lagring).

Avtal

1. Hur är PostNords avtal med VPL gällande kostnader för transporter, pris/kg, pris/

pallplats eller volym + avståndstillägg? akutleveranser o.s.v.

2. Det sker omförhandling vart 3e år men kan man tänka sig att byta leverantör?

3. Vem är leverantör i nuläge av träpall och kragar?

4. Inköpskostnader av träpall, kostnad för administration osv? Kostnad lagring?

5. Antal pall i omlopp idag? drygt 5000?

Prestationskrav

Mått

6. Hur många antal kassationer på pall per år?

7. Vad är er leveranssäkerhet och leveranspålitlighet?

8. Hur ofta förekommer skador på pall?

9. Hur stort är svinn av pall.

10. Hur många expressleveranser görs per år? Kostnader för dessa? Vad är främsta

anledningen för dessa?

11. När sker extradebitering från PostNord

12. Kostnader för reparation hos VPL


13. Livslängd på träpall? ca 8 användningar? Vad blir det i år?

14. Hur mycket CO2 förbrukar en träpall och träkrage? kontra transporter

15. Preferenser från VPL:s sida på plastpall? Samma dimensioner som träpall? Priser?

Leverantörer? Tidsperspektiv? Annat?

16. vanligaste skador på pall?

144

Transaktions- och säkerhetslager

17. Hur många pallar lagerhålls i säkerhetslager kontra används

145

Intervjubilaga 5

Semistrukturerad Intervju - Aven Forsa

Marknad och Inköpsansvarig - 31:e mars.

Frågor 1–6 skapades med syfte att få information gällande de pallmaterial som Aven

Forsa tillhandahåller det vill säga trämaterial (distribution och retur). Fråga 7–9 för att

få information om de avtal som görs med VPL (distribution och retur).


1. Vad är nuvarande pris på träpall, pallkragar och lock?

2. Vilka är de vanligaste förekommande skadorna på en träpall?

3. Hur lång är livstiden för en träpall, pallkrage och lock?

4. Hur mycket CO2 förbrukar en träpall vid tillverkning?

5. Hur stor vikt klarar träpall och lock? Är det standard krav som gäller det vill säga: 1000/

1500kg?

6. Vad är fördelarna/ nackdelarna med träpall kontra plastpall?

Avtal

7. Hur långa är avtalen som ni gör med Volkswagen Parts Logistics?

8. Hur lång är leveranstiden för träpall, pallkrage och lock?

9. Tillhandahåller ni plastpall?

146

Intervjubilaga 6

Semistrukturerad Intervju - VPL

Avtalsansvarig för PostNord - 3:e april.

De frågor som skapades till intervjun med Thomas Eriksson - avtalsansvarig var helt

och hållet riktade mot själva distributionsavtal med PostNord, det vill säga frågor 1–9

(retursystem för traditionella lastbärare).

Avtal

1. Hur debiteras VPL av PostNord. Volym, stopppeng?

2. Hur mycket volym perår transporteras av PostNord för VPL?

3. Hur mycket volym ryms i en lastbil?

4. pall + 2 kragar, vad motsvarar det för volym?

5. Sker det extra debitering för norrland osv?

6. Vad är pris på expressleverans?

7. Om PostNord orsakat skada av pall eller gods, hur regleras detta?

8. Vad tror du om kr/kg endast på pall? Vinst förlust?

9. Vad mer är viktigt i avtal? 2 års basis, godkännas av wolfsburg?

147

Intervjubilaga 7

Semistrukturerad Intervju - IP-Group

VD & försäljningsansvarig Norge - 4:e april

Alla intervjufrågor som skapades var riktade mot material av plastpall (lagring,

distribution och retur).

1. Vilka sorters plastpall har ni tillgängliga som är så lika tätspikad EUR-pall som möjligt?

(Dimensioner på dessa?)

2. Vilket pris har ni på dessa plastpallar?

3. Pris på plastkragar och plastlock?

4. De vanligaste förekommande skadorna på träpall är att de körs på nedtill och vilket

förstör balansen. Hur står sig plastpall mot dessa skador?

5. Vad är fördelen med plastpall mot träpall?

6. Vad är livslängd på plastpall?

7. Om plastpall går sönder, kan denna smältas om och återanvändas? Vad kostar det

isåfall?

8. Erbjuder ni pant på alla era plastpallar eller är det endast på miljöpall?

9. Hur mycket CO2 förbrukar en plastpall, plastlock & plastkrage vid tillverkning?

10. Vilken vikt klarar plastpall och plastlock?

11. Vad har ni för leveranstid för plastpall?

12. Vilka är era storsäljare?

13. Hur ser prisbild, Co2 utsläpp, livslängd och rfid möjligheter ut på dessa? Hur tåler de

kyla och värme? tyngd? Har ni olyckssimuleringar med hur de klarar skador?

14. Plastskivor?

15. Kan man hyra eller går det att köpa?

16. Vad ser ni för för och nackdelar med plastpall? Vilken industri lämpar de sig för?

17. Vilka aktörer säljer ni mest till?

148

Bilaga 8

Underlag för beräkningar i Excell.

5 % Kassation Exklusive RFID

5 % Kassation inklusive RFID

149

Bilaga 9

Teoretiskt Livslängdperspektiv

Värsta möjliga utfall – Pessimistisk utfall

150

Teoretiskt Livslängdperspektiv

Normalt utfall

151

Teoretiskt livslängdperspektiv

Optimistiskt utfall

152

Bilaga 10

Teoretiskt livslängdsperspektiv

Hur beräkningar genomförts.

1. Investering

Träpall

I träpalls exempel uppstår det ingen initial investeringskostnad år 0 då denna typ av pall

redan används i VPL:s dagliga verksamhet men det antas att dessa köpts in nyligen. Det

sker dock investeringar under kommande år beroende på vilken livslängd som avses.

Exempelvis vid livslängd av 2 år sker det en investering i början av år 3 av 5000 pall á

94,44 kronor styck som sedan upprepas år 5 och 7.

Plastpall

Till skillnad från träpall kräver plastpall en grundinvestering. I beräkningarna utgicks

det ifrån att all träpall ersätts på en och samma gång genom att dessa krossas hos VPL

vilket resulterar i att 5000 pall skall köpas in år 1. Kostnader kopplade till denna

kassering bortsågs ifrån. Från empiri kan det urskiljas att VPL ansåg att plastpalls pris

var runt 1500kr/styck och uppåt men efter samtal med en plastpalls leverantör framgick

det att deras plastpalls variant som var billigast respektive dyrast låg på 300kr/styck och

600kr/styck. Till beräkningarna för förutsättningar i nuläge gjordes grundantagandet att

plastpalls pris var 600kr/styck. Även här infaller investeringskostnader olika beroende

på livslängd. Exempelvis för livslängd 2 år för plastpall köps det in 5000 pall år 1, 3, 5

och 7.

2. Kassationer

Träpall

Kassationer för träpall baseras på nuvarande kassationsgrad hos VPL på 31,2%, som

kommer ifrån att det sker en kassation av 30 pall veckoligen. Kassationen fylls

kontinuerligt upp med visst mellanrum, priset är 92,44 kronor och totalt antal pall är

5000 styck. Det sker kassation av total mängd pall efter att livslängd gått ut och

kassationer sker utöver den kassation som beror på livslängd som existerar för pall, i

form av 31,2% bortfall årligen. För antal dagar som VPL är aktiva om året antas inte

365 dagar var realistiskt men en sådan verksamhet bör snurra 250 dagar om året vilket

också är normalt antal arbetsdagar för anställd. 250 dagar ansågs vara realistisk mängd

dagar vilket ger ca 36 veckor och 8 månader.

153

Plastpall

Samma underlag användes för beräkning av kassationer för plastpall med skillnaden att

priset som beräkningar baserades på var 600 kronor styck.

3. Administrationskostnader för inköp

Trä- och Plastpall

En fundering från författares sida var att administrationskostnads post skulle skilja sig

mellan träpall och plastpall då plastpall inte behövs köpas lika ofta. Detta tankesätt

faller eftersom samma förberedande checkarbete från inköpare behövs göras i båda fall i

kombination med att det läggs cirka 15 minuter varje månad på detta steg vilket gör att

samma kostnader uppstår för träpall och plastpall. En kvarts tid varje månad blir i det

stora perspektivet en liten kostnad som kan bortses ifrån. Därför antas dessa kostnader

vara samma för både träpall och plastpall och inga beräkningar utfördes för denna post.

4. Kostnad Lagring

Trä- och Plastpall

Även vid kostnad för lagrings post var tanken att VPL kunde spara in kostnader på

införande av plastpall med RFID genom den bättre kontroll som uppstår med plastpall

och RFID som skulle möjliggöra att minska säkerhetslager och därmed också kostnader

detta belastar. Samt att staplingsbarhet som blir effektivare med vissa

plastpallsmodeller, skulle minska storlek på volym som säkerhetslager upptar. Det

framkommer dock från VPL att de redan håller ett så pass litet säkerhetslager som de är

villiga att ha. RFID inkluderas inte i nuvarande beräkning och författare skall inte ge råd

om vilken typ av plastpallsmodell som lämpar sig, vilket resulterar i att säkerhetslagers

kostnader blir samma för trä- och plastpall då dess dimensioner inte skiljer sig

nämnvärt.

5. Svinnkostnader pall och produkter

Trä- och Plastpall

Det beskrivs från VPL:s sida att det inte förekommer nämnvärda svinnkostnader av pall

och produkter, vilket även sekundärkällor från VPL:s servicegrader pekar på. I deras

fall är det endast när pall anländer till VPL som kassation sker på pall och står för det

enda bortfallet. Även problem med produkter som försvinner genom exempelvis fel

154

mottagarnummer eller liknande löses genom att dessa returneras och på nytt skickas

dagen efter i normalt flöde och de enda kostnader som dessa produkter drar blir den nya

leveransen som går i vanligt flöde. Det sker ingen direkt uppföljning av hur ofta detta

sker, vilka produkter som oftast förekommer efter vad författare upptäckt förutom att

produktsvinn noteras i deras servicenivå “Diff under transport” (se bild 5) som inte

uppgår till en hel % och uppfattas inte som ett stort problem hos VPL. Det blir även för

komplext att räkna på då mängd svinn av pall och produkter skiljer sig markant från år

till år och ej kan generaliseras.

6. Kostnader skador pall och produkt

Trä- och Plastpall

Hos VPL framgår det att de skador på pall som förekommer kommer ifrån tuff

hantering med truck. Som nämnt innan upplevs kassation av pall ske endast vid

ankomst av tompall från återförsäljare och slängs inte när dessa är i flöde, även om de

antagligen går sönder tidigare i flöde. Produkter som skadas i samband med att en pall

samtidigt går sönder är också sällan förekommande. Vilket gjort att det inte finns några

kostnader att räkna på i och med frånvaro av skador. Det förekommer viss typ av skador

generellt hos VPL som då ibland driver expressleveranser och kostnader men inga

relaterat till pallgods.

7. Transportkostnader till Återförsäljare

Transportkostnader till återförsäljare är enbart beräknat på träpall kontra plastpall och

innehåller ej de produkter som samtidigt sänds eller tillhörande emballage. Uträkningen

baseras på 280 pall per dag, 250 dagar per år och det har gjorts uträkning på hur stor

volym en träpall kontra plastpall bidrar med, då avtalet för distribution ut till

återförsäljare via InNight flöde debiteras via kronor/volym. I båda fallen multiplicerades

sedan totalvolym per år med 160 kronor, då kostnad per m3 är 160 kronor.

Träpall

För träpall baserades måtten på 1200x 800x 144 mm och en medelvikt på 25 kg då torr

träpall väger 20 kg och blöt uppåt 30 kg.

155

Plastpall

I plastpalls fall gick plastpallsleverantörs sortiment igenom och de plastpall som stämde

bäst överens med de dimensioner och krav för träpall valdes (se bild 7), vilket

resulterade i en medelhöjd på 151 mm och en medelvikt på 14,5 kg. Den plastpalls

leverantör vars uppgifter som används är inte representativ för de plastpalls leverantörer

som för övrigt finns men ger en grov uppskattning om hur pris, vikt och andra relevanta

uppgifter ser ut för plastpall.

8. Transportkostnader från Återförsäljare

Transportkostnader från återförsäljare är enbart beräknat på träpall kontra plastpall och

innehåller ej de produkter som samtidigt sänds. Uträkningen baseras på 280 pall per

dag, 250 dagar per år och det har gjorts uträkning för hur stor vikt en träpall kontra

plastpall bidrar med, då returavtal ej ingår i InNight och debiteras på vikt, kronor/kg. I

båda fallen multiplicerades sedan totalvikt med 2,12 kronor som är priset per kg för

retur.

Träpall

För träpall baserades måtten på 1200x 800x 144 mm och en medelvikt på 25kg då torr

träpall väger 20 kg och blöt uppåt 30 kg.

Plastpall

I plastpalls fall gicks plastpallsleverantörs sortiment igenom och de plastpall som

stämde bäst överens med de dimensioner och krav på träpall valdes vilket resulterade i

en medelhöjd på 151 mm och en vikt på 14,5 kg. Värt att notera är att det finns

156

plastpalls modeller som kan staplas så att de tar mindre plats än träpall vid retur, dessa

ingår ej i beräkningar.

9. Restvärde

Trä- och plastpall

Eftersom den typ av beräkning som genomförs baseras på de kostnader som uppstår per

år, blir inte restvärde relevant för den typen av kalkyl och bortses ifrån för både träpall

och plastpall.

10. Pant

Träpall

För träpall erbjuds ingen pant på de pall som kasseras varje år och genererar därför

ingen intäkt. Intäkt är egentligen här en tidssläpande reducering av pris på pall som

illustrerats i en egen post för att tydliggöras.

Plastpall

För de plastpall som kasseras varje år erbjuds en pant på 50 kronor styck. Denna pant är

beroende på vilken typ av plastpall som används men i dessa beräkningar användes den

lägsta summan som erbjuds av plastpalls leverantör. Beräkningar gjordes för de årliga

kassationer som uppstår, 30 pall varje vecka, 47 veckor på ett år, samt för de kassationer

som uppstår på grund av livslängd, 5000 pall för vartannat år, år 1,3,5 och 7. Värt att

nämna är att den pant som uppstår inte egentligen är en intäkt utan kan ses som en

reducering av initialt inköpspris. Författarna valde dock av ha den som egen post för att

tydliggöra.

11. RFID

Trä- och plastpall

Eftersom den första typen av beräkning som genomfördes skulle grunda sig på samma

förutsättningar som föreligger i nuläge med träpall togs inte RFID med i dessa

beräkningar för varken träpall eller plastpall.

12. Uppköp

Värt att ha i åtanke är att vissa plastpalls leverantörer erbjuder en viss summa för att ta

emot träpall som ett incitament för att gå över till plastpall. För VPL kan fallet vara så

157

men är till stor del beroende av vilken plastpallsmodell som införskaffas och är därför

inte en del av beräkningar.

Övrigt

Övriga poster som är värda att ha i åtanke vid beräkningar för införande av plastpall är:

CO2 Utsläpp, Sjukfrånvaro, Arbetsmiljö och andra Miljöpåverkande utsläpp. I de

utförda beräkningar som gjorts tas dessa ej med då fokus ligger på införande och ej

hantering av plastpall varav nämnda poster kommer påverka samt att det inte gavs

tillgång till viss del av data som behövdes för beräkning av vissa aktörer. Dessa poster

bidrar inte heller till direkta kostnader som måste betalas varje år. VPL har även en

depositionsavgift på 10 kronor per träpall, som de tar ut för de pall som används av

återförsäljare och som går till nyinköp av pall vid kassation. Denna summa bortses ifrån

då den skulle återspeglas liknande vid plastpall.

Det finns även ett antal parametrar som ligger som underlag till beräkningsmallar och

resultat, dessa återfinns i bilaga 1.

Empiriskt grundat perspektiv

Hur beräkningar genomförts.

1. Investering:

Träpall

I träpalls exempel uppstår det ingen investeringskostnad då denna typ av pall redan

används i VPL:s dagliga verksamhet.

Plastpall

Till skillnad från träpall kräver plastpall en grundinvestering. I beräkningarna utgicks

det ifrån att all träpall ersätts på en och samma gång genom att dessa krossas hos VPL

vilket resulterar i att 5000 pall skall köpas in år 1. Kostnaden för krossning av dessa

träpall tas inte med i beräkning. Från empiri kan det urskiljas att VPL ansåg att

plastpalls pris var runt 1500kr/styck och uppåt men efter samtal med en plastpalls

leverantör framgick det att deras plastpalls variant som var billigast respektive dyrast

låg på 300kr/styck och 600kr/styck. Till beräkningarna för förutsättningar i nuläge

gjordes grundantagandet att plastpalls pris var 600kr/styck. Således infaller en

investeringskostnad endast år 1.

158

2. Kassationer

Det förekom ett tankesätt för hur på bästa möjliga sätt beräkna kassation (Se figur 22)

som efter övervägning avfärdades. Tanken var att om det antogs att pall hade en viss

livslängd för kassationspost men ej för investeringspost så skulle det generera olika

grupper av pall med olika ålder efter en tid. Effekten blir att utöver de kassationer som

förekom årligen skulle även ett antal “dö” ut på grund av att pall inte håller i oändlighet.

Anledning till att tankesätt avfärdades var att: pall hanteras olika av personal vilket

påverkar livslängd olika per pall, pall som hanteras nattetid kan tänkas slitas mer och

det går inte att urskilja dessa i nuläge. All mängd pall är inte i konstant omsättning,

vissa står still olika tidslängder och vissa pallar används fler gånger än andra. Sist är den

kassationsgrad som används i beräkningar baserat på de uppgifter VPL lämnat som i sin

tur kommer från iakttagelser och uppskattningar generaliserat utefter hela deras

nuvarande pallpool med olika åldrar på pall. Det går därför inte att anta att pall som är 1

år gamla har samma kassationsgrad som de som är 4 år gamla och så vidare.

Träpall

Kassationer för träpall baseras på nuvarande kassationsgrad hos VPL, 31,2%, som

kommer ifrån att det sker en kassation av 30 pall veckoligen som kontinuerligt fylls upp

med visst mellanrum med pris 92,44 kronor. För antal dagar som VPL är aktiva om året

antas inte 365 dagar var realistiskt men en sådan verksamhet bör snurra 250 dagar om

159

året vilket också är normalt antal arbetsdagar för anställd. 250 dagar ansågs vara

realistisk mängd dagar vilket ger ca 36 veckor och 8 månader.

Plastpall

Samma underlag användes för beräkning av kassationer för plastpall med skillnaden att

priset som beräkningar baserades på var 600 kronor styck.

3. Administrationskostnader för inköp

Samma som för teoretiskt livslängdsperspektiv* (Se sid: 153)

4. Kostnad Lagring


5. Svinnkostnader pall och produkter


6. Kostnader skador pall och produkt


7. Transportkostnader till Återförsäljare


8. Transportkostnader från Återförsäljare


9. Restvärde


10. Pant

Träpall

För träpall erbjuds ingen pant på de pall som kasseras varje år och genererar därför

ingen intäkt.

Plastpall

160

För de plastpall som kasseras varje år erbjuds en pant på 50 kronor styck. Denna pant är

beroende på vilken typ av plastpall som används men i dessa beräkningar användes den

lägsta summan som erbjuds av plastpalls leverantör. Beräkningar gjordes för de årliga

kassationer som uppstår, 30 pall varje vecka, 47 veckor på ett år.

11. RFID


12. Uppköp


Övrigt


Det finns även ett antal parametrar som ligger som underlag till beräkningsmallar och

resultat, dessa återfinns i bilaga 1.

161

Bilaga 11

VPL:s avtal med PostNord.