patienter med alkoholberoende och deras upplevelser av mötet...

Anne Uusirantanen

Specialistsjuksköterskeprogrammet, psykiatrisk vård, Institutionen för

vårdvetenskap

Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15hp, VT 2020

Avancerad nivå

Handledare: Anette Erdner

Examinator: Mats Ewertzon

Patienter med alkoholberoende och deras upplevelser av mötet

med vårdpersonal utanför beroendevården

Litteraturstudie

Patients with alcohol depedence and their experiences of the

encounter with health care professionals outside of dependence

treatment

Literature review

Sammanfattning

Bakgrund: Beroendesjukdomar i Sverige är ett växande problem och

alkoholberoendepatienter lider ofta av andra sjukdomar och konsumerar

vård inom olika specialiteter inom sjukvården. Mötet med vården präglas

med stigman som beroendesjukdomar har med sig och innebär onödig

lidande för patienten. Sjuksköterskans attityder och sätt att möta denna

patientgrupp är avgörande hur patienten upplever vårdsituationen.

Sjuksköterskan har stora möjligheter att minska vårdlidande, vilket detta

arbete fokuserar på.

Syfte: Att beskriva alkoholberoendepatienters upplevelser av mötet med

vårdpersonal utanför beroendevården och vad patienterna upplever viktigt i

det mötet

Metod: Systematisk litteraturstudie med åtta artiklar har använts, vilka

analyserades med Evans tolkande analys

Resultat: Resultatet visar tre teman som patienterna upplever i mötet med

vårdpersonalen: attityder, kommunikation och kunskaper om

beroendesjukdomar. Det mest framträdande från resultatet var att

patienterna ville bli behandlade professionellt med empatiskt

förhållningssätt som unika individer och kunna vara delaktiga i

vårdprocessen.

Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori om lidande,

framförallt vårdlidande där vårdaren har stora möjligheter att minska och

eliminera den sortens lidande.

Nyckelord: Alkoholberoende, lidande, attityder, upplevelser

Abstract

Background: Substance use disorder alcohol is a growing problem in Sweden and an

substantial amount of patients with dependence of alcohol are often

suffering from other diseases. That means that the population that are

diagnosed with substance use disorder alcohol is consuming health care in

various way. The stigma of having this diagnos is a great problem for

patients seeking health care and that makes them feel unnecessary

suffering. Nurses attitudes and way to treat patient are crucial to how

patient experient the health care that are given to them. Nurses ability to

relieve suffering in nursing is important.

Aim: To describe alcohol dependent patient´s experience of encounter with

health care professionals outside dependency treatment and what they

appreciate important in this meeting

Method: A systematic review of literature with eight articles was used to answer

the aim. Data was analyzed with help of Evans descriptive data-analysis.

Results: Three main themes emerged in the results which patients experiences in

treatment: attitudes, communication and meaning of knowledge of

depedence. The most important was that patients wanted to be treated

professionally with empathy as individuals and being part of care process

Discussion: The results are discussed using Katie Eriksson´s theory of suffering of

care. When nurses can relieve and eliminate suffering.

Keywords: Alcohol depedence, suffering, attitudes, experience

Innehållsförteckning

1 INLEDNING .............................................................................................................................................. 1

2 BAKGRUND ............................................................................................................................................. 2

2.1. BEROENDE ..................................................................................................................................... 2

2.2 SAMSJUKLIGHET .............................................................................................................................. 3

2.3. VÅRDEN OCH DESS UPPLÄGG .......................................................................................................... 4

2.4. BEMÖTANDE, ATTITYDER OCH UPPLEVELSER .................................................................................... 5

2.5. LIDANDE OCH SJUKSKÖTERSKANS BEMÖTANDE ................................................................................ 7

2.6. PROBLEMFORMULERING .................................................................................................................. 8

3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING .................................................................................................................. 9

4 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT ................................................................................................................... 9

5 METOD .................................................................................................................................................. 10

5.1. URVAL ......................................................................................................................................... 10

5.2. DATAINSAMLING ........................................................................................................................... 11

5.3. DATAANALYS ................................................................................................................................ 11

6 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN .................................................................................................. 12

7 RESULTAT .............................................................................................................................................. 13

7.1. ATTITYDER ................................................................................................................................... 14

7.1.1. Professionalism .................................................................................................................. 14

7.1.2. Empati ................................................................................................................................. 15

7.1.3. Respekt ............................................................................................................................... 15

7.1.4. Stigma ................................................................................................................................. 16

7.2. KOMMUNIKATION .......................................................................................................................... 17

7.2.1. Delaktighet .......................................................................................................................... 17

7.2.2. Autonomi ............................................................................................................................. 18

7.3. KUNSKAPER OM BEROENDE ........................................................................................................... 19

7.3.1. Abstinensvård ..................................................................................................................... 19

7.3.2. Behandlingsalternativ ......................................................................................................... 20

7.4. SYNTES AV RESULTATET ............................................................................................................... 20

8. DISKUSSION ........................................................................................................................................... 21

8.1. METODDISKUSSION ....................................................................................................................... 21

8.1.1. Trovärdighet ........................................................................................................................ 21

8.1.2. Överförbarhet ...................................................................................................................... 22

8.1.3. Pålitlighet ............................................................................................................................ 22

8.1.4. Bekräftelsebarhet ................................................................................................................ 22

8.2. RESULTATDISKUSSION .................................................................................................................. 23

8.2.1. Kränkning av patientens värdighet ..................................................................................... 23

8.2.2. Fördömelse ......................................................................................................................... 24

8.2.3. Maktutövning....................................................................................................................... 25

8.2.4. Utebliven vård ..................................................................................................................... 25

8.3. KLINISKA IMPLIKATIONER ............................................................................................................... 26

8.4. FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ............................................................................................. 27

8.5. SLUTSATS .................................................................................................................................... 27

REFERENSFÖRTECKNING ...................................................................................................................... 28

BILAGA 1. SÖKMATRIS ............................................................................................................................ 33

BILAGA 2. MATRIS ÖVER URVAL AV ARTIKLAR TILL RESULTAT ................................................. 35

BILAGA 3. MALL FÖR KVALITETSGRANSKNING AV STUDIER MED KVALITATIV FORSKNINGSMETODIK –

PATIENTUPPLEVELSER .................................................................................................................................... 38

1 (39)

1 Inledning

Under mina yrkesverksamma år som sjuksköterska både inom beroendevården och psykiatriska

vården samt somatiska vården har jag träffat många patienter med beroendesjukdom, som har

upplevt mycket skuld och skam över sin sjukdom och upplevt att dom har fått stämpel som

”missbrukare” på sig oavsett vad dom söker vård för. Har nu arbetat i 11 år inom

beroendevården både inom slutenvård och öppenvård. Som sjuksköterska är det är utmaning

att möta och vårda människor med komplexa vårdbehov.

Beroendecentrum Stockholm har en värdegrund: ”Se människan, inte bara missbruket”.

Detta är också en mening, som har hört flera patienter säga, men då som en önskan.

Som sjuksköterska kommer man med all sannolikhet att möta människor med

beroendeproblematik oavsett var man arbetar. Enligt min erfarenhet är att patienterna kanske

först söker sig till primärvården för till exempel högt blodtryck eller halsbränna för skammen

är för påträngande att söka vård inom specialistvård för beroendevården. Patienten med

beroendeproblematik lider ofta även av psykisk ohälsa och denna samsjuklighet är en utmaning

för vårdpersonalen att förstå vad den psykiska ohälsan bottnar i och skilja symtom från

beroendeproblematiken. Eller så råkar patienter för olyckor i påverkat tillstånd och kommer då

till akutmottagningar. Antingen får patienterna inte ens frågan om sina alkoholvanor eller

bemöts de dåligt på grund av sina beroendeproblem. För att vi ska kunna erbjuda professionell

och bra vård, måste vi kunna hantera även den här patientgruppen med respekt och förståelse.

Jag anser att det är viktigt att belysa beroendepatienternas upplevelser inom allmänna

vården då patientgruppen är utsatt i dagens samhälle. Då det inte finns i dagsläget en

inriktning inom sjuksköterskeutbildning till beroende så lämnar det ett stort eget ansvar till

den praktiserande sjuksköterskan att ta del av den kunskapen själv då denna patientgrupp

finns på alla vårdspecialiteter.

Med tanke på allas lika värde i samhället, så kan detta dock upplevas som att en

patientgrupp skulle behöva särbehandlas, men jag betonar att så är inte fallet utan att det inte

ska handla om olika behandling utan att alla patientgrupper oavsett diagnos har rätt till

respektfull och professionell vård.

Jag har även märkt under mina yrkesverksamma år inom vården att det finns mycket

fördomar och okunskap kring beroendepatienter, vilket lätt skapar ingredienser till ett dåligt

bemötande. Beroendesjukdomar är väl forskade och det finns mycket information och kunskap

att tillgå. Det har skrivits en del om vårdpersonalens attityder och bemötande med

beroendepatienter, men jag är mest intresserad av patienternas upplevelser av vården.

2 (39)

2 Bakgrund

2.1. Beroende

I Sverige anses beroendeproblematiken vara ett stort och växande problem. Den vanligast

använda potentiella missbrukssubstansen är alkohol och står för de största negativa

konsekvenser i form av sjukdom och skador relaterade till konsumtion av psykoaktiva

substanser samt dödlighet. En statlig översyn av missbruks- och beroendevården i Sverige

genomfördes under 2009 - 2011, den så kallade Missbruksutredningen. Uppskattningen var att

omkring 780 000 personer över 18 år har ett missbruk eller beroende av alkohol, varav 330 000

har ett beroende. Baserat på antalet personer som har vårdats i sluten vård eller specialiserad

öppen vård med alkoholdiagnos, har cirka 80 000 personer ett tungt alkoholmissbruk.

(Socialstyrelsen, 2019)

Alkoholkonsumtionen i världen skattas till cirka 6 liter/år per person. Skattningen i

Sverige är cirka 9 liter/år per person och i Europa är skattningen cirka 11 liter/år per person.

Alkoholkonsumtionen och alkoholproblemen är snedfördelad i befolkningen och det uppskattas

vara cirka 10 % av befolkningen som står för mer än hälften av alkoholkonsumtionen i Sverige.

Den svenska Lundbystudien har angett en prevalens av alkoholproblem om cirka 10 % bland

vuxna män, varav beroende ansågs föreligga i minst ca 66 % av fallen (Heilig, 2019).

Andréasson (2011) skriver att många med alkoholberoende uppfattar sig inte som

missbrukare och nås således inte av vården. Alkoholproblem kan förbli dolda länge då det

förknippas med social marginalisering, kriminalitet och psykiska avvikelser. Många med

alkoholberoende anser att specialistvården inom beroende är till personer med svåra

alkoholproblem och känner sig inte hemma inom specialistvården då dom inte uppfattar sina

egna problem vara så stora.

Konsumtion som kommer leda fram till fysiska, psykiska eller sociala komplikationer

kallas för riskbruk. Majoriteten som söker vård för alkoholrelaterade hälsoproblem är

riskbrukare. Konsumtionen räknas i standardglas, som innehåller 12 g alkohol, vilket innebär

till exempel ett glas vin på 15 cl, en flaska starköl på 33 cl eller 4 cl starksprit. För män är

gränsen till riskbruk på 14 standardglas per vecka och för kvinnor 9 standardglas i veckan.

Som riskbruk ses också konsumtion av 5 standardglas för män och 4 för kvinnor vid ett och

samma tillfälle (Eriksson, 2018).

3 (39)

Det finns en kvalitativ skillnad mellan begreppen missbruk och beroende, där

beroende har med kroppslig tillvänjning att göra och är således en allvarligare diagnos.

Beroendet är mera permanent medan missbruket kan variera i intensitet och frekvens. Ett

missbruk kan leda till beroende. (Johansson & Wirbing, 2017). I DSM-5 (2015) slår man

samman begreppen beroende och missbruk under diagnosen substansbrukssyndrom oavsett

vilken substans det handlar om. I DSM-4 krävdes ett av fyra kriterier (upprepad användning

som leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet;

upprepad användning i riskfyllda situationer; upprepade kontakter med rättväsendet till följd

av missbruket eller fortsatt användning trots återkommande problem) uppfyllda för att klassas

som missbruk, och för beroende krävs tre av sju kriterier (behov av allt större dos för att

uppnå ruseffekt; abstinensbesvär när bruket upphör; intag av större mängd eller intag under

längre tid än vad som ansågs; varaktig önskan eller misslyckade försök att minska intaget;

betydande del av livet ägnas åt att skaffa, konsumera och hämta sig från bruket; viktiga

sociala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter försummas eller fortsatt användning trots

kroppsliga eller psykiska skador) uppfyllda under en tolvmånadersperiod. Nu i DSM-5 om 2–

3 av nedanstående kriterier är uppfyllda klassas svårighetsgraden av substansbrukssyndrom

som mild, 4–5 måttlig, om mer än 5 kriterier uppfylls är allvarlighetsgraden svår. Kriterierna

är 1) tolerans, endera behov av påtagligt ökad mängd för att nå effekt eller minskad effekt vid

fortgående bruk, 2) karaktäristiska abstinenssymtom eller fortgående bruk för att hindra

sådana, 3) drogen används i större mängd eller under längre tid än vad som avsågs-prioriteras,

kontrollförlust, 4) önskan eller misslyckade försök att minska intaget, 5) betydande del av

livet går åt att skaffa, konsumera eller återhämta sig från bruket, 6) viktiga sociala aktiviteter

påverkas/försummas, 7) bruket fortgår trots vetskap om skadeeffekterna, 8) upprepat

substansbruk som leder till att individen misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter på

arbetet, i skolan eller hemmet, 9) upprepat bruk i situationer där det medför betydande risker

för fysisk skada, exempelvis rattfylla, 10) sug/begär efter substansen samt 11) fortsatt bruk

trots återkommande problem av social natur på grund av drogeffekterna.

2.2 Samsjuklighet

När en person uppfyller diagnostiska kriterier för flera sjukdomar beskrivs det som

samsjuklighet. Personer med beroende har en förhöjd risk för olika former av psykisk ohälsa

(Socialstyrelsen, 2019).

Personer som söker vård för missbruk eller beroende, uppskattas mellan 30 och 50

procent har också prevalens för psykisk sjukdom. Bland som söker vård för psykisk ohälsa har

4 (39)

mellan 20 och 30 procent samtidigt missbruk eller beroende. Personer som söker vård för

missbruk eller beroende har samtidigt medicinska kroniska sjukdomar eller riskfaktorer

uppskattas till mellan 30 och 70 procent. Mellan 5 och 10 procent av dom som söker somatisk

vård har samtidigt missbruk eller beroende. Andelen varierar kraftigt mellan olika delar av den

somatiska vården. (SOU 2011:35)

Människor med skadligt alkoholbruk har mycket hälsoproblem och besöker

akutmottagningar ofta i hela världen (Clarke, Gonzalez, Pereira, Boyce-Gaudreau, Waldman

& Demczuk, 2015). Det finns uppskattningar från 6% till 45 % där patienterna är under

alkoholens påverkan eller är alkoholmissbrukare.

Alkoholberoendepatienter använder akutmottagningar ofta då de har skadats under alkoholens

påverkan eller har alkoholrelaterade skador (Holzer, Minder, Rosset, Schaetti, Battegay,

Mueller & Zimmerli, 2013).

Författaren Eriksson (2018) anser att personer söker för kroppsliga tillstånd där bör

alkoholkonsumtionen efterfrågas. Dessa är högt blodtryck, oklar arytmi, reflux problematik,

reproduktionsutredning, hudbesvär som psoriasis, gikt, leverpåverkan, upprepade infektioner

och fallskador. Psykiska åkommor nämns som sömnbesvär, ångest, minnesutredning,

nedstämdhet och trötthet. Andra tecken som Socialstyrelsen (2007) nämner är tillstånd som

olycksfall, hjärtarytmi, bukspottkörtelinflammation, mag- och tarmbesvär, leversjukdomar och

olika cancerformer som kan vara tecken på alkoholberoende inom kroppssjukvården. Inom

psykiatrin nämns depressioner, upprepat självskadebeteende och ångest som eventuella tecken

på att utreda patientens alkoholvanor.

I en studie av Jerdén, Dalton, Johansson, Sorensen, Jenkins och Weinehall (2018), där

man jämförde patienters upplevelser och förväntningar av primärvården i livsstilsrådgivning i

Sverige och i USA, visade sig att alla kvinnor som deltog i Sverige ville prata om sina

alkoholvanor i primärvården och även fjärdedel av männen. Vården har svårigheter att möta

kvinnornas önskan om att diskutera alkoholvanorna.

2.3. Vården och dess upplägg

Organiseringen av beroendevården ser olika ut i Sverige, ibland som specialiserad

beroendevård inom psykiatrin eller som egen beroendeklinik, eller att beroendevården ingår i

öppen psykiatrisk vård med abstinensvården som bedrivs av privata vårdgivare. Som till

exempel har Stockholm en egen klinik för beroendesjukdomar, Beroendecentrum Stockholm,

men till exempel i Gävleborg tillhör beroendevården psykiatrin och där i dagsläget finns

5 (39)

öppenvårdsmottagningar och slutenvård för abstinensvård drivs av privata vårdgivare i länet.

Beroendevården har dessutom två huvudmän, regionerna och kommunerna (SOU 2011:35).

I dagens lagstiftning finns utrymme för kommuner och regioner att tolka sina

respektive uppdrag. Traditionellt har kommunerna och socialtjänsten särskilt ansvar för

behandlings- och stödinsatser för beroendevård. Regionernas ansvar har tolkats som

medicinsk behandling. Detta tolkningsutrymme har resulterat i olika resultat i landet, i allra

flesta fall råder någon sorts delad ansvar (SOU, 2011).

En studie av Backman, Blomqvist, Lagerlund, Carlsson-Holm och Adami (2008)

visar att det är symtomen, tidigare sjukhusvistelser och aktuella symtom som gör största

skillnaden mellan patienter som söker sig till primärvården eller till akutsjukvården. Inom

primärvården var vanligast att söka för andningsbesvär, infektioner och allergier men det

vanligaste inom akutsjukvården var matsmältningsproblem, besvär med muskel och skelett

eller trauma. De som sökte sig till primärvården hade oftast haft besvären en längre tid än

dom som sökte sig till akutsjukvården.

I en studie från Finland av Huhtakangas, Nordstrom, Keinanen-Kiukaanniemi,

Taanila och Tiirinki (2019) kommer det fram till att det viktigt att patienterna som söker vård

ofta får den vården och bedömningen de söker vård för och att bedömningen sker i samråd

med flera professioner. Det är också viktigt att förstå patientgruppens behov för att kunna få

en helhetsbild av patienternas vårdbehov.

2.4. Bemötande, attityder och upplevelser

Inom psykiatrisk vård riktar sig omvårdnad till en persons upplevelse av hälsa och livskvalitet

oavsett sjukdom.

Med hälso- och sjukvård avses i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL, åtgärder

för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Målet med hälso- och

sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges

med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet.

(Socialstyrelsen, 2019, s.16)

Holm (2009) skriver om att det är viktigt med samarbete med vårdpersonalen när man

är sjuk och rädd eller nedgången av drogmissbruk. Det är då viktigt att personalen visar närvaro

och intresse för patienten. Alla har en rättighet att bli behandlad med respekt och det kan man

förmedla genom att patienten har ett absolut och icke-graderbar värde som människa.

Respekten påverkar vår självbild och när dom negativa tecknen blir framträdande till exempel

6 (39)

genom respektlös bemötande, kan det dra igång olika psykiska försvar, vilket försvårar

samarbete.

Olyckligt formade rutiner, som till exempel göra vissa kontroller vid vissa klockslag

istället för att följa symtomen och dåligt bemötande från vårdpersonal kan skapa lidande, som

påverkar ens självkänsla. Med hjälp av en professionell vårdare kan man känna välbefinnande

trots sjukdom. (Dahlberg & Segesten, 2010)

I en studie där olika psykiatriska diagnoser jämfördes med varandra betraktades

alkoholberoende patienter oftare som att det är själva ansvariga och skyldiga till sitt mående,

till skillnad mot depressiva besvär och schizofreni. Människor vill inte söka vård för sina

alkoholproblem för dom är rädda att bi stämplade som alkoholister och förlora sin status.

(Schomerus, Lucht, Holzinger, Matschinger, Carta & Angermeyer, 2011).

I en studie av Lilja och Hellzén (2008) beskriver patienter som vårdas inom psykiatrisk

slutenvård att de föredrar att vara sedda som normala människor och inte vara kritiserade efter

diagnoser de har. Diagnoser kan vara hänvisande till behandling, men sedan kan de upplevas

som stämplar, som inte försvinner. Patienterna ville bli bemötta med respekt.

Enligt Merrill, Rhodes, Deyo, Marlatt och Bradley (2002) undviker flertal av patienter

med drogproblem att uppsöka sjukvården därför att dem blir bemötta med förutfattade

meningar. Det framkom i deras studie om samspel mellan drogberoende deras läkare att på

grund av missbruk, var patienterna rädda att få sämre omvårdnad än andra patienter. Många

patienter kunde även känna av läkarens rädsla av att bli lurad eller manipulerad och undrade

om det påverkade behandlingen. Läkarna fokuserade primärt i bekanta, akuta och medicinska

problem och undvek osäkrare bedömningsområden som beroendeproblem eller som kunde vara

kopplade till det. Även subtila ledtrådar till läkarens nedlåtande eller fientliga attityder blev

förstorade för patienter.

Chang och Yang (2012) gjorde en studie i Taiwan med sjuksköterskor med olika

specialistbakgrunder och vad som påverkade deras attityder mot patienter med

beroendeproblematik. Resultatet visade att det krävdes mer än sjuksköterskans grundutbildning

för att påverka sjuksköterskors attityd mot patientgruppen med missbruk- och

beroendeproblematik, inställningen påverkades bland annat av långsamma tillfrisknandet och

höga antalet återfall. Oftast hade sjuksköterskor inom psykiatrisk vård den mest positiva

inställningen till patienter med beroendeproblematik och de sjuksköterskor som hade erfarenhet

eller vidareutbildningar inom beroendevården hade mer positiv attityd mot denna patientgrupp.

Samma resultat visades även i en australiensisk och i en engelsk studie (Combes & Wratten,

2007; Lovi & Barr, 2009). Sjuksköterskorna upplevde också att det märktes på attityderna från

7 (39)

personal från andra specialiteter att de fick för lite kunskaper och förberedelse om beroendevård

och psykiatrisk vård under sin sjuksköterskeutbildning.

Thurang (2012) har i sin avhandling skrivit om hur män och kvinnor upplever vårdandet

med alkoholberoende. Det finns vissa skillnader mellan män och kvinnor, men patient –

vårdrelationen betonas som betydelsefull av både män och kvinnor. När männen var aktiva i

vårdandet och kvinnorna såg vårdandet mer som vila och omhändertagande, Den visade sig öka

välbefinnandet, lindra lidandet och befrämja hälsoprocessen.

2.5. Lidande och sjuksköterskans bemötande

Vårdaren behöver finnas till för patienten, bjuda in och ta emot patienten i en vårdande

gemenskap, som har möjlighet att kunna utvecklas till en vårdande relation för att kunna lindra

patientens lidande och göra det uthärdligt. Då kan möjligheter skapas för patienten att berätta

om sitt eget lidande och på så sätt bli delaktig i sitt eget vårdande.

För en vårdare inom psykiatriska vården innebär det en stor utmaning att stödja

patienten att utveckla livsförståelsen i relation till det liv man lever. Sökandet efter mening i

lidandet på ett sådant vis att det blir uthärdligt blir uttryck av det etiska kravet och om detta inte

möts, uppstår vårdlidande. Patienten kan få sin värdighet som människa bekräftat och att

personen upplever sig sedd som människa om vårdaren kan möta patienten i sökandet efter

mening. (Rehnsfeldt, 2011).

Att utforma omvårdnad efter patientens behov är en viktig uppgift för en sjuksköterska

inom psykiatrisk vård. Att hjälpa patienten att hantera känslor av meningslöshet, stärka känslan

av att ha kontroll över sitt liv och att utveckla strategier att hantera sjukdomen och dess

konsekvenser samt att formulera rimliga livsmål och ge stöd att uppnå egen utveckling kan vara

insatser inom psykiatrisk omvårdnad. Varje sjuksköterska har ett moraliskt ansvar för sina

beslut utifrån omvårdnadens etiska dimension. Viktiga uppgifter är att aktivt motverka

fördomar, diskriminering och utanförskap. (PRF & SSF, 2014)

Som sjuksköterska ska man bidra till att lindra patientens lidande och öka

välbefinnande. Då även bemötandet kan ha effekter på patientens upplevda tillstånd och

tillfrisknande, så är det viktigt att man bemöter alla patienter med respekt och förståelse.

Meningsfullt möte med vårdaren beskrevs som att det medförde förtroende, säkerhet

och trygghet och att vårdaren kunde vara någon att lita på i en osäker situation. Detta framkom

i en studie där patienter och närstående berättade om meningsfulla möten i vården. (Gustafsson,

Snellma & Gustafsson, 2013).

8 (39)

När vårdaren förstår patientens lidande och således skapar förutsättningar till en bra

kommunikation i vårdsituationen, kan vårdaren också lindra lidande (Rehnstedt & Eriksson,

2004). Rehnstedt (2005) skriver i sin artikel om relevansen av etiken för att förstå livet i

omvårdnad att om vårdaren tycker att patientens liv inte är värd att leva utifrån olika syn på

livet, så kan vårdaren till och med orsaka lidande.

Dahlberg (2002) har beskrivit mer om fenomenet vårdlidande i sin studie. Hon skriver

om bemötandets betydelse för patientens upplevelse av att vara delaktig i sin hälsoprocess.

Patienterna beskriver även situationer där dom inte alltid förstått vad som hände i vården eller

var som var meningen med vården. Patienten upplever också att vården var ofta inriktat på att

följa rutiner och scheman istället för att vara inriktat på patientens behov.

I en studie om patienters upplevelser av missnöje med sjukhusvård av Eriksson och

Svedlund (2007) framkommer det att patienter upplever att det är viktigt att bli betrodd och

sedd för att ha känsla av att vara bekräftat. Ibland kunde patienterna uppleva att informationen

var på ett sätt som var svår att förstå. Att olika kliniker eller vårdenheter hänvisar till varandra

upplevdes också som att ingen ville ta ansvar av vården.

2.6. Problemformulering

Alkoholberoende är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och i världen. Med beroendesjukdom

följer även somatiska hälsotillstånd som patienterna behöver söka vård för. För de andra

sjukdomstillstånden söker patienter vård bland annat inom primärvården och akutsjukvården.

Alkoholberoende patienternas upplevelse av bemötandet kan ha stor betydelse i tillfrisknande

och forskning visar att patienter med beroendeproblem känner sig illabemötta med negativa

attityder eller blir inte tagna på allvar för de ohälsotillstånd som de söker för. Det finns många

studier kring samsjukligheten med alkoholberoende och andra sjukdomar men det finns få

studier som beskriver denna patientgrupp erfarenheter av vården utanför beroendevården, fast

de behöver söka vård för andra sjukdomstillstånd än beroende.

Hur kan vårdpersonalen som arbetar inom somatiska vården uppmärksamma

patienter med alkoholberoende och deras upplevelser av vården och bemötandet och vad kan

göras för att lindra patienters lidande och skapa förutsättningar till tillfrisknande?

Det har framkommit i olika studier att omvårdnadspersonalen i somatisk vård har för

lite kunskaper om beroende och att detta kan påverka då deras attityder mot

beroendepatienter. Upplever patienter också detta och på vilket sätt?

9 (39)

3 Syfte och frågeställning

Syftet är att beskriva alkoholberoendepatienternas upplevelser i mötet med vårdpersonal när

patienter söker för andra besvär än beroendeproblematik samt vad är det patienterna anser

vara viktigt i det mötet.

4 Teoretisk utgångspunkt

Som teoretisk utgångspunkt användes Katie Erikssons beskrivning av lidande. Denna

teoretiska utgångspunkt valdes för att beskriva situationer inom vården och om patienter

upplever att vårdpersonalens bemötande kan antingen lindra lidande eller påverka negativt.

Katie Eriksson (1994; 2018) delar in lidandet i vården till livslidande, sjukdomslidande och

vårdlidande. Livslidande är det som upplevs i relation till det egna livet, att leva och att inte

leva, insikten om den absoluta enskildheten och därmed ensamheten (Eriksson, 2018, s. 384).

Sjukdomslidande är det som upplevs i relation till sjukdom och behandling. Vårdlidande är

det som upplevs i relation till vårdsituationen. I detta arbete kommer fokus vara på

vårdlidande där bemötandet i vården har en stor betydelse.

Lidande som patienten upplever som en följd av vård och behandling, eller av brister

och/eller ofullkomligheter hos dessa kallas för vårdlidande. Om denna uppmärksammas, har

vårdaren stora möjligheter att eliminera denna typ av lidande. Vårdaren ska därför reflektera

över om patienten upplever vårdlidande och över sin egen roll i detta. Symtom och problem

som sjukdomen medför kan förvärras vid felaktig eller utebliven vård. (Wiklund, 2003).

Enligt Eriksson (2018) finns det många olika former av vårdlidande, och varje

människa upplever det på sitt sätt om dom utsätts för ett lidande förorsakat av vård eller

utebliven vård. Vårdlidandet kan sammanfattas i följande övergripande kategorier: kränkning

av patientens värdighet; fördömelse och straff; maktutövning samt utebliven vård (Eriksson,

2018, s. 388).

Den vanligast förekommande formen av vårdlidande är kränkning av patientens

värdighet och hennes värde som människa, och alla övriga former kan egentligen föras

tillbaka till denna. Att frånta patienten möjligheten att helt och fullt vara människa är att

kränka patientens värdighet. Därmed minskar man även hennes möjligheter att använda sina

innersta hälsoresursser. Att ge varje patient individuell vård är att bekräfta människans

värdighet. Man måste våga vara olika inför patienternas olikheter men ändå i alla situationer

bekräftas vars och ens allra innersta värdighet för att bekräfta människans värdighet

(Eriksson, 2018).

10 (39)

Uppfattningen om att det är vårdarens uppgift att avgöra vad som är rätt eller fel med

tanke på patienten är grunden till fördömelsen. Vårdaren kan bedöma vad som under vissa

förutsättningar vore bäst för patienten, men patienten måste alltid kunna själv välja.

Fördömelse och straff hör ofta samman. Att inte ge karitativ vård eller att nonchalera

patienten är ett sätt att straffa (Eriksson, 2018).

Det finns både direkt och indirekt maktutövning. Att inte ta patienten på allvar är ett

sätt att utöva makt. Att patienten tvingas att utföra handlingar som de egentligen inte orkar

med, fråntar samtidigt patienten rätten att vara patient, kan vara ett sätt att utöva makt inom

vården. Uttryck till detta kan vara då vårdarna vill hålla fast vid rådande rutiner och har svårt

att gå med i patientens tankevärld (Eriksson, 2018).

Bristande förmåga att se och bedöma vad patienten behöver kan leda till utebliven

vård. Utebliven vård kan vara allt från små mindre förseelser och slarv till direkt medveten

vanvård. Utebliven vård innebär alltid en kränkning av människans värdighet och är även ett

sätt att utöva makt över en maktlös (Eriksson, 2018).

Denna teoretiska bakgrund ska tillämpas i resultatdiskussionen.

5 Metod

Författaren har valt att göra en systematisk litteraturstudie för att kunna på ett systematiskt

sätt granska redan befintlig forskning.

Enligt Polit och Beck (2017) lämpar sig litteraturstudien väl när man vill få en

överblick av redan befintlig forskning för att komma fram till förslag till vidare studier.

Ledande i litteraturstudier är att ha en frågeställning, genomför en plan att samla information,

analyserar detta och tolkar informationen. För att studien ska vara bra ska den vara

omfattande, grundlig och aktuell samt gjort på ett systematiskt sätt och inte vara partiskt.

Som analys av studien valdes Evans (2002) tolkande dataanalys. Syftet är att beskriva

vad som är redan forskat och göra ett försök till en ny tolkning av materialet.

5.1. Urval

Sökorden formas för att sedan göra en sökning på databaser Cinahl Complete, PsycINFO och

PubMed. Dessa databaser valdes som bedömdes ha sitt fokusområde på omvårdnad.

Bibliotekarie från Ersta Sköndal Bräcke Högskola guidade författaren med olika

kombinationer av sökord och diskussion om det var mest meningsfullt att använda ämnesord

eller fritext med sökningar. Några preliminära sökningar gjordes med några centrala begrepp

11 (39)

för att sedan kunna smala av sökningar till relevant data. Sökorden som användes var

”alcohol”, ”alcoholism”, ”alcohol abuse”, ”alcohol-related disorders”, ”alcohol abuse”, ”binge

drinking”, ”patient satisfaction”, ”patient experience”, ”stigma”, ”client satisfaction” och

”qualitative studies”. Olika strategier användes och olika kombinationer av sökord. Vissa

artiklar kom upp i flera sökningar och väljs till analys från den första sökningen de kom upp.

Inklusionskriterier var att artiklar ska vara peer-reviewed, kvalitativa studier då

frågeställningen är kvalitativ och Evans (2002) metod vänder sig till kvalitativa studier, ska

vara skriven på svenska, på finska eller på engelska och publicerade mellan åren 2009 - 2020.

Exklusionskriterier var att artiklar inte ska vara skriven på något annat språk än engelska,

svenska eller finska. Artiklar ska inte vara äldre än från år 2009. Artiklar skulle inte heller

handla om människor som behandlades för sitt beroende och hur de upplevde vården inom

specialistvården för beroende.

5.2. Datainsamling

Sökningar gjordes i tre olika sökmotorer med olika sökordskombinationer. I sökmotorn

Cinahl gjordes sex sökningar och från alla sökningar genererades tillsammans 41 lästa

abstracts och 34 lästa artiklar, vilket redovisas i Matris 1 (se bilaga 1). Två sökningar gjordes

även i sökmotorn PsycInfo och där lästes sex abstracts och artiklar, men inget valdes till

studien. En sökning gjordes även i Pubmed och där lästes sex abstracts och artiklar, men inget

valdes till studien. En vald artikel förekom i två olika sökningar och valdes ut av den som den

kom fram först. Artiklar redovisas i Matris 2 (se bilaga 2).

Några artiklar valdes bort då de handlade om patienternas upplevelser av

beroendevården eller personalens upplevelser.

De åtta artiklarna som var kvar granskades enligt SBU´s mall för kvalitetsgranskning

av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser (se bilaga 3). Alla åtta

artiklar bedömdes hålla medelhög till hög kvalitet i granskning och kunde därför inkluderas

till studien.

5.3. Dataanalys

Evans (2002) har fyra steg i sin modell; att samla data från befintlig forskning, identifiera

nyckelfynden, relatera teman mellan studier och slutligen beskriva fenomenet. Enligt Evans

(2002) mall ska det som är redan skrivet om ämnet i olika studier beskrivas och sedan försöka

göra en ny tolkning av materialet.

12 (39)

Enligt Evans (2002) modell är det viktigt att under första fasen vara noga med att

begränsa sökningar enligt inklusion och exklusion kriterier och sedan söker i olika databaser

med samma kriterier.

I andra fasen läses materialet flera gånger och bildar en helhetsbild av artiklarna samt

samlar detaljer från alla artiklar. Sedan samlas fynden och låter data visa vägen för fortsatt

analys.

I tredje fasen relateras teman mellan studier. Först identifieras teman, granskar

nyckelfynden och identifierar återkommande teman samt jämför skillnader och likheter.

Sedan jämförs teman, grupperar nyckelfynden och kategoriserar i likheter nyckelfraser som

har förklara temat. Sedan identifieras subteman, granskar teman och identifierar likheter och

olikheter och förfinar. Sist granskas och tolkas teman och subteman. Det är viktigt att varje

subtema innehåller samma sak, alltså har hög grad av intern homogenitet och att varje

subtema är sinsemellan olika och beskriver olika saker och att de inte är snarlika, alltså har

hög grad av extern homogenitet.

I fjärde fasen beskrivs fenomenet. Texten skrivs till varje tema och reflekterar och

relaterar tillbaka till studien samt använder exempel från originalkällor. Enligt Evans (2002)

görs en syntetisering av underlaget, en sammanfattning av resultatet.

6 Forskningsetiska överväganden

Även litteraturstudier kräver forskningsetiska ställningstagande, där etiken kritiskt granskas i

de olika studierna. I detta är det viktigt att medverkan till studier ska vara frivilligt och

deltagarna ska kunna ta del av studiens syfte, upplägg och metoder. Undersökningen ska vara

motiverad. Miljön och metoder i studien ska vara så säkra som möjligt och följa aktuell

lagstiftning samt skydda deltagarnas integritet. Deltagarnas medverkan sker på lika villkor

och alla ska behandlas rättvist (Kristensson, 2014). Författaren till denna studie har själv

granskat resultatartiklar enligt SBU´s mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ

forskningsmetodik. I en litteraturstudie är det viktigt att inte förvränga resultat från artiklar

som väljs till studien.

Det är också viktigt att forskare arbetar i enlighet med etiska standarder i alla faser av

forskningsprocessen (Denscombe, 2018). Författaren har i denna studie följt Evans (2002)

modell för data-analys och beskrivit processen i metoddelen.

Litteraturstudien ska vara transparent, så att läsaren kan förstå och följa

tillvägagångssättet. På vilket sätt och vem kommer studien att påverka och hur kan ny

13 (39)

kunskap användas. Detta är möjligt när författaren kan beskriva sin process i arbetet och att

den är lätt att följa.

Författaren måste reflektera över hur dennes livserfarenhet, yrkeserfarenhet och

kunskap om det som ska studeras då dessa kan indirekt påverka studieresultat.

Tidigare erfarenheter och kunskap från vårdvetenskapliga teorier formar den

förförståelsen som skapas hos vårdarna. Individen måste reflektera och förstå sin egen

förförståelse för att det inte ska påverka vården eller arbeten med studier (Dahlberg, Segesten,

Nyström, Susered & Fagerberg, 2003). Författaren till denna studie har haft stor nytta av

handledning under arbetets gång för att inte låta sin egen förförståelse påverka resultatet.

Lexikon användes under arbetets gång då engelska inte är författarens modersmål och

för att försäkra sig om att översättningar blir rätt. Då finskan är författarens modersmål

bedöms den kunna inkluderas.

Då valda artiklar var peer-reviewed, alltså att en oberoende granskare har granskat

artiklarna, kan det ses som en forskningsetisk aspekt av tillförlitlighet.

7 Resultat

Syftet med studien var att beskriva hur patienterna upplever mötet med vårdpersonalen.

Resultatet redovisas från åtta artiklar från Finland, Sverige, Australia, USA och

Danmark. Studier var intervjuer av patienter. Tre studier var telefonintervjuer efter

vårdtillfället, två intervjuade patienter i slutet av vårdtillfället, en intervjuade patienter efter

vårdtillfället i fysisk träff, en använde både telefonintervjuer och intervjuer med träff, en

använde semistrukturerade frågor i fokusgrupper. Kort beskrivning av resultatartiklar finns i

Matris 2 (se bilaga 2).

Författaren har identifierat tre olika teman i artiklar och åtta subteman kopplade till

hur patienterna upplevde mötet med vårdpersonalen i olika vårdsituationer. Teman var

attityder, kommunikation och kunskaper om beroende. Dessa tydliggörs i tabellen nedan.

Tabell 1: Tema och subtema

Attityder Kommunikation Kunskaper om beroende

Professionalism

Empati

Respekt

Stigma

Delaktighet

Autonomi

Abstinensvård

Behandlingsalternativ

14 (39)

7.1. Attityder

Patienterna betonade vikten av professionalism, empati, respekt och stigma som avgörande

saker till att skapa en bra allians till vårdgivaren. I Clark, Jones, Reed, Hodapp, Douglas, Van

Pelt, Burnham och Moss (2017) studie definierades alliansen som tillit, kommunikation och

ömsesidigt samarbete. Alliansen avgjorde sedan hur patienterna upplevde vården, om

patienter hade positiva eller negativa erfarenheter av vårdsituationen.

7.1.1. Professionalism

Ofta beskrev patienten bemötandet som professionellt när det var en positiv upplevelse av

bemötandet. Professionalism var ofta kopplat till känslan av att vara förstått och

omhändertagen och att personalen hade lugnande effekt på patienten. (Ferguson, Savic,

McCann, Emond, Sandral, Smith, Roberts, Bosley& Lubman, 2018). Det som inte

uppfattades professionellt var negativa upplevelser av vårdsituationer, som utebliven vård

eller obekväm interaktion med vårdpersonal.

Patienterna uppskattade ett professionellt samtal om deras alkoholvanor kopplade till

hälsorisker (Clark et al, 2017).

Det fanns även situationer där patienterna upplevde att vårdaren visade sig inte vara

bekväm att prata om alkoholbruk eller att den diskussionen inte var prioriterad. Men också att

när patienten kände sig trygg med vårdaren så var de bekvämt att prata om alkohol (Cucciare,

Lewis, Hoggatt, Bean-Mayberry, Timko, Durazo, Jamison & Frayne, 2016).

Patienterna kände sig trygga när de kände en äkta närvaro av personalen

(Morkenborg et al. 2019). Att personalen visade intresse för patientens beskrivningar om

helhetsmående och lidande.

När ambulanspersonalen fick patienten känna sig bekväm och lugn i vårdsituationen

upplevdes det också som professionellt (Fergusson et al, 2019). Patienterna avsåg

ambulanspersonalens upplevda kompetens och den givna vården som parametrar för

professionalism. Brist på professionalism kan upprätthålla och skapa självstigma.

Studien (Vandermause & Wood, 2009) visade att kvinnorna lider och att vårdgivarna har en

stor möjlighet att antingen lindra lidande eller öka den genom sitt bemötande och attityder i

vårdmötet. Ibland koncentrerades vårdsituationer mest på diagnoser och undersökningar och

då kan helhetsbilden av hälsotillståndet gå förlorat.

15 (39)

Patienterna uppskattade även att vara övervakade enligt rutiner då de ibland märkte

att personalen var stressade. Stressad omgivning kunde påverka även patienters till den

upplevda vården (Morkenborg et al, 2019).

7.1.2. Empati

Att bli behandlad vänligt och medkännande. Vara uppmärksam på patientens behov och visa

att man bryr sig om patienten. Då patienters tidigare erfarenheter av vården påverkade deras

beslut om att öppna sig om sina beroendeproblem även vid denna vårdtillfället, så var det

viktigt att vårdaren visade empati (Cucciare et al. 2016).

Patienterna var mer nöjda med vården när de upplevde sig vara respekterade,

betrodda och att vårdgivaren visade empati till dem (Velez, Nicolaidis, Korthuis & Englander,

2016).

Empati och medkänsla var starkt kopplade till professionellt förhållningssätt. Ibland

hade patienterna svårt att släppa in ambulanspersonal till sin lägenhet och då behövde

personalen genom att visa empati skapa vårdallians för att kunna sedan träffa patienten i

dennes hem. Ibland kunde patienter uppleva att vårdaren inte prioriterade psykisk ohälsa och

när patienter fick vänta länge på hjälp än vid vissa somatiska åkommor och att patienterna

kände sig som mindre viktiga för åtgärder (Fergusson et al, 2019).

I Vandermause och Wood (2009) kom det fram att patienterna kunde komma ihåg

små empatiska gester som avgörande i vårdmötet till det positiva och att patienterna kommer

ihåg det länge, då patienterna inte är alltid vana vid empatiskt bemötande.

Koivunen, Harju, Hakala, Hänti & Välimäki (2014) har också kommit fram till sin

studie att empatiskt förhållningssätt är viktigt för patienter samt att vårdpersonalen tar det på

allvar som patienten berättar trots berusat tillstånd.

7.1.3. Respekt

Patienterna uppskattade att bli bemötta som personer och inte som missbrukare (Koivunen et

al., 2014; Velez et al., 2016). Att vårdpersonalen visade respekt i kontakt med patienten och

tog sig tid att lyssna på var patienten hade att säga (Cucciare et al. 2016). Att vara icke-

dömande i sin bemötande, att personalen inte gjorde skillnad på patienterna beroende på vilka

besvär de sökte vård för.

16 (39)

Dömande kommentarer om patienters hälsotillstånd jämfört med andra somatiska

hälsotillstånd, som kunde anses vara viktigare än patientens tillstånd ökade patienters skam

(Fergusson et al, 2019).

Patienterna upplevde att det var positivt att även deras psykiska mående betraktades

under vårdperioden (Koivunen et al, 2014).

Patienterna uppskattade utrymme att själva ta upp alkoholfrågor i sin egen takt och att

personalen visade respekt och utrymme för patientens egen berättelse (Cucciare et al., 2016).

Positiv relation till vårdgivare underlättade också att skapa en miljö att känna sig trygg med

att prata om alkoholproblem.

Patienter uppskattade också att vårdaren kunde ha lugnande effekt på situationen om

till exempel polisen var med och vårdaren märkte att patienten kunde bli provocerad i en

sådan situation och visa respekt åt alla inblandade (Fergusson et al, 2019)

7.1.4. Stigma

Patienterna beskrev upplevda stigman som barriär att söka vård för sina alkoholproblem.

Patienterna upplevde att det var viktigt att dölja sina alkoholproblem för omgivningen och

kunna hålla sin status. Att behöva söka hjälp för sitt alkoholproblem upplevdes som tecken på

misslyckande. Den stereotypiska bilden av en alkoholist är någon som har förlorat allt

relaterad till alkoholen stämmer inte överens med verkligheten där endast liten del är socialt

berövade. Denna förvränga bilden av beroende är dock ett hinder att söka vård och behandling

för sitt beroende (Wallhed, Bakshi & Andréasson, 2014).

Kvinnorna uppfattade mycket stigma och skam för att söka vård för deras

beroendeproblemakt och väntade ofta länge och tills symtomen var allvarliga innan de sökte

vård (Vandermause & Wood, 2009)

Några patienter upplevde sig stigmatiserade när de besökte somatiska sjukhuset och

uppfattningar om att vårdaren såg beroendet som ett moraliskt misslyckande (Velez et al

2016). Icke-dömande attityd påverkade även patientens engagemang till behandlingen.

Patienterna hade svårt att prata om sina alkoholproblem och de skämdes eller upplevde

dömande bemötande av vårdgivaren (Cucciare et al, 2016). Patienterna var även mån om att

behålla sin status och relationer i samband med att de öppnade sig om sina alkoholproblem.

Patienterna kunna känna att beroendeproblematik ibland uppfattades som mindre

legitim orsak att engagera ambulanstjänster (Fergusson et al, 2019).

17 (39)

Patienterna kunde uppleva att oavsett vilken besvär de än sökte vård för så tog

beroendeproblematiken över och de kanske inte fick den bedömningen eller vården de sökte

för (Vandermause & Wood, 2009).

I vissa vårdsammanhang hade kvinnorna känt sig dåligt behandlande, tystade med

vårdgivarens nedvärderande kommentarer eller ivägskickade från vårdenheten (Vandermause

& Wood, 2009).

7.2. Kommunikation

Tydlig kommunikation, som tillåter patienten var delaktig i sin vård upplevdes som en

tillitshöjande faktor i vårdsammanhang. Att personalen förklarade vårdförloppet för patienten

och de åtgärder som vidtogs.

Patienterna upplevde att det var viktigt hur personalen tilltalade de, språket som

användes och vilka kommentarer sagts under vårdtillfället för att avgöra om

kommunikationen var bra (Fergusson et al, 2018). Positiv kommunikation beskrevs som icke-

bedömande, jämnlikt och att patienterna kände sig lugna och omhändertagna. Bedömande

kommentarer och tystnad kunde leda till skamkänslor hos patienter.

7.2.1. Delaktighet

Patienterna betonade att det var viktigt att kunna ha valmöjligheter och vara delaktig gällande

sin vård och inte känna sig tvingade till en viss sorts behandlingsmodell (Velez et al, 2016).

Patienterna uppskattade att vårdgivaren berättade vad som hände under vårdförloppet

och känslan av att vara delaktig i sin vård bekräftades genom en bra kommunikation då

patienterna kände sig lyssnade av vårdgivaren. I överrapportering kunde patienten beskriva att

de önskade bli sedda och inte känna sig som om de inte var i samma rum (Fergusson et al,

2018). God kommunikation kan ju också ses som terapeutisk teknik för att hjälpa patienters

behandling.

När kommunikationen var upplevd negativ kunde det handla om att patienter fick

lugnande mediciner utan att veta vad de fick och patienter kunde uppleva det då som att tysta

ner de med mediciner istället för att prata (Fergusson et al, 2019).

Patienterna upplevde diskussionerna med vårdpersonalen som positiva och behövliga

och att prata om alkoholvanor var nyttigt och tänkvärt (Koivunen et al, 2014). Några patienter

upplevde dock att omgivningen på vårdenheten var för öppen för att diskutera alkoholfrågor

utan att mista integritet.

18 (39)

Patienterna upplevde det också jobbigt, när de behövde berätta hela situationen om

igen till en ny vårdgivare och de upplevde att vårdpersonalens kommunikation sinsemellan

var bristfällig (Fergusson et. al 2016).

Vid överrapporteringssituationer kunde patienten uppleva att personalen pratade med

varandra som om patienten inte var där själv. Även tonläge vid rapporteringen upplevdes som

viktig i kommunikation (Ferguson et al., 2018).

Patienterna uppskattade att det var vårdpersonalen som öppnade diskussionen om

alkoholvanor (Koivunen et al, 2014). Några patienter upplevde att de inte hade fått tillräckligt

med information om sitt tillstånd eller att alkohol inte hade diskuterats alls med patienten.

Patienterna kunde känna att den delen av vården som styrdes av rutiner och kontroller

kunde skapa en känsla av att vara ensam och inte kunna kommunicera med vårdaren kring sitt

mående på det sättet som kändes behövlig. Samtidigt gjorde kontroller patienter påminda om

sin kropp och kunna koncentrera sig på sin återhämtning (Morkenborg et al, 2019).

7.2.2. Autonomi

Patienterna kunde uppfatta att de hade små möjligheter att påverka sina beslut då vårdens

regler begränsade patienterna att kunna gå obegränsad och röka under vårdtiden samt att alla

patientens mediciner inte var tillgängliga (Koivunen et al, 2014).

Patienterna ville känna att de kunde påverka vårdvalet själva och inte känna sig

tvingade till någon vårdform. Patienterna vill gärna diskutera och få information om fortsatt

vård, men motivationen tycks bli svagare om patienterna får känslan av att vårdgivaren

bestämmer för patienten vad är bäst för patienten och att patienten inte får bestämma själv vad

som känns bäst för denne (Velez et al. 2016).

Patienterna var även villiga diskutera sina alkoholvanor med en vårdgivare oavsett

hur motiverade till förändring de än var. Det förutsatte också att patienterna kunde känna att

de själva kunde bestämma om fortsättningen gällande ändrade alkoholvanor eller att söka sig

till vården för att få hjälp med att ändra vanorna (Clark et al., 2017). Detta kom fram även i

Cucciare et al (2016) studie om att patienterna ville själva ta alkoholproblem upp på tal.

Fergusson et al (2018) skrev i sin studie om patientens känsla av att dels vara delaktig

i vårdprocessen, men att de hade själv möjlighet att bestämma i vilken grad de var delaktiga i

vårdprocessen.

19 (39)

7.3. Kunskaper om beroende

Det kom fram i flera artiklar att patienterna uppskattade personalens kunskaper om beroende

vid vårdsituationer (Morkenborg et al., 2019; Koivunen et al 2014).

Patienterna uppskattade vårdgivarens kunskaper inom beroende i vårdsituationer. Att

vårdaren hade kunskaper om abstinensvård, gjorde att patienterna kände sig trygga inom

vården. Att personalen visade sig vara intresserade av att prata om alkoholproblem och inte

vara rädda att ställa svåra frågor om det upplevdes viktigt av patienter (Cucciare et al, 2016).

Patienterna upplevde att det var betydelsefullt att vårdpersonalen var specialiserade

för att vårda påverkade för att kommunikationen skulle fungera bra (Koivunen et al, 2014).

Faktorer som påverkade patienters förtroende för vårdpersonal var personalens erfarenhet av

att behandla beroende, expertkunskap samt stödjande attityd (Wallhed et al, 2014).

Vissa patienter upplevde att läkarna inte har undersökt patienternas alkoholvanor vid

insättning av nya mediciner (Cucciare et al, 2016).

Patienterna upplevde att det var viktigt för vårdmötet att personalen var icke-

bedömande och hade förståelse för beroendeproblematiken (Velez et. al, 2016).

Patienterna har ofta redan kännedom om hälsorisker kopplade till sina alkoholvanor

och uppskattar personalens hänsyn till deras hälsotillstånd och egna kunskaper och att

personalen sedan kan hänvisa patienter till vidare vård (Clark et al, 2017).

7.3.1. Abstinensvård

Vårdpersonalen beskrevs som uppmärksam och noga vid vårdsituationer där vitalparametrar

följdes noga och patientens abstinensutveckling behandlades och patienterna kunde känna sig

säkra om omhändertagna i den vårdsituationen (Morkenborg et al. 2019).

Kunskaper om att hantera och behandla abstinens upplevdes viktiga i

vårdsammanhang och obehandlad abstinens orsakade lidande och att patienterna valde att

lämna vårdinrättningen då vården inte upplevdes som adekvat (Velez et al, 2016).

Patienterna betonade att icke dömande bemötande underlättade för patienterna att

stanna kvar inom vården och inte lämna vårdinrättning mot medicinsk inrådan och

underlättade patientens engagemang i behandlingen (Velez et al, 2016).

Fergusson et al (2018) beskrev också patienternas upplevelser om att inte få veta

vilken medicin de får för sina symtom.

20 (39)

Koivunen et al (2014) skrev i sin studie om vikten av att vårdpersonalen kunde

abstinensvård för att skapa förutsättningar till bra kommunikation, samarbete och att

patienterna fick veta tillräckligt om sitt tillstånd och behandling.

7.3.2. Behandlingsalternativ

Vissa patienter hade en uppfattning att all behandling handlade om total avhållsamhet från

alkoholen och hade därför svårt att söka vård och behandling för sina problem (Wallhed et al,

2014). Attraktiva behandlingsmetoder var lätt tillgängliga, hög grad av autonomi och att man

kunde ha sin vardag ostörd. Vissa patienter upplevde att det var lägre tröskel att söka sig till

primärvården med sina besvär, trots bristen på specialistkunskaper inom beroende inom

vårdpersonalen.

Patienterna saknade också bättre överföring till vården utanför akutsjukvården, då

upplevelsen kunde vara att patienterna behandlades bara för sin akuta åkomma och skrevs

sedan ut utan att hjälpa till med att söka sig till fortsatt vård angående sin

beroendeproblematik (Velez et al, 2016)

Patienterna upplevde att det var viktigt i diskussionen om alkoholvanorna med

vårdgivaren att denne var kunnig inom området (Koivunen et al, 2014)

Patienterna uppskattade även att få individuellt stöd för sina beroendeproblem, då ett

enda behandlingsalternativ inte passar för alla (Velez et. al, 2016).

Vissa patienter upplevde brist på tillgänglig behandling, långa väntetider, svårt att

välja mellan olika behandlingar, eller finansiella hinder (Clark et al, 2017).

7.4. Syntes av resultatet

I resultatet i denna studie beskrivs hur patienten upplever mötet med vårdpersonalen.

Patienterna vill bli bemötta med respekt oavsett diagnos och patienterna vill vara delaktiga i

sin vård i den mån det är möjligt. Patienterna uppskattar även vårdpersonalens kunskaper om

beroendesjukdomen för att öka känslan av professionalism i mötet med vårdpersonalen.

Patienterna förväntar sig professionellt och empatisk bemötande av personalen.

Kommunikations betydelse är viktigt både i hur vårdpersonalen tilltalar patienter med också

att patienterna känner sig delaktiga i vårdsituationen med en relevant information till

patienterna.

21 (39)

8. Diskussion

Inledningsvis diskuteras metoden som valdes till detta arbete och svårigheter som uppstått

under tiden. Sedan diskuteras resultaten utifrån den valda teoretiska utgångspunkten samt

ytterligare litteratur.

8.1. Metoddiskussion

Enligt Polit och Beck (2017) kan trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och bekräftelsebarhet

följas för att bedöma kvaliteten i studien.

Metoden för denna studie var litteraturstudie och syftet var att beskriva patienters

upplevelser av vården när de söker för andra besvär än för sina beroendeproblem och vad

patienterna anser vara viktigt i mötet med vårdpersonalen.

Då studien skulle beskriva patienters upplevelser, inkluderades enbart kvalitativa

studier.

8.1.1. Trovärdighet

Trovärdighet beskriver hur datamaterialet insamlats, tolkats och om studiens syfte visas (Polit

och Beck, 2017). När författaren hade formulerat syftet gjordes en systematisk

litteratursökning i tre olika databaser. Sökningen resulterade i ganska få artiklar som

uppfyllde inklusionskriterier och detta kan ses som en bidragande faktor till en svaghet i

studien. Denna svaghet kan också tolkas som att det finns en viss kunskapslucka inom det

valda området. De databaser som artiklarna söktes i ansågs av författaren vara relevanta för

syftet då de är omfattande och inriktade till omvårdnad, detta enigt med Polit och Beck

(2017). Valda artiklar förekom i olika databaser, vilket kan tolkas som att dom använda

sökorden var korrekta då artiklar förekom flera gånger i olika databaser.

Författaren har valt Evans (2002) metod att använda eftersom den handlar om att

tolka redan befintlig forskning och göra en ny beskrivning av materialet. För att följa den

valda metoden har det underlättat för författaren att aktivt arbeta med sin egen förförståelse.

Dock kan förförståelsen inte uteslutas helt, en annan författare med en annan

arbetslivserfarenhet eller annat intresse för ämnet hade kanske valt andra artiklar eller tolkat

de annorlunda.

Genom att redovisa teman och subteman har författaren gjort det tydligare för läsaren

och framhävt transparens.

22 (39)

8.1.2. Överförbarhet

Begreppet överförbarhet beskriver hur resultatet kan tillämpas i andra sammanhang eller

generaliseras (Polit och Beck, 2017). Studier som valdes till resultatet kommer från olika

länder. Vården kan se olika ut i olika länder, men då denna studie skulle handla om

upplevelser istället för själva vården, så såg författaren inte det som ett hinder att artiklar kom

från flera länder.

Den valda patientgruppen är vanligt förekommande inom alla vårdgrenar kan

resultatet överföras även andra delar av vården än primärvård och akutsjukvård.

8.1.3. Pålitlighet

Alla artiklar som valdes till resultatet var peer-reviewed, som innebär att artiklarna var

granskade av ett oberoende granskare (Polit och Beck, 2017).

För att öka pålitligheten hade författaren stöd från en bibliotekarie, för att kunna sätta

ihop relevanta sökord på rätt sätt och på det sättet få bra sökresultat.

Genom att redovisa teman och subteman har författaren eftersträvat tydlighet och

transparens för läsaren. Likaså tydliggörs matriser för sökningar och artiklar som valdes till

resultatet.

Författaren har även varit noga med översättning från engelska texter och använt

lexikon som hjälpmedel för att minska risken för feltolkningar av originaltexter, detta i

enlighet med Polit och Beck (2017). En artikel var på finska, vilket är författarens modersmål,

och det kan anses som styrka att kunna översätta utan lexikon.

8.1.4. Bekräftelsebarhet

Enligt Polit och Beck (2017) är det viktigt att flera personer än bara författaren bedömer

arbetet för att kunna redovisa resultatet så objektivt som möjligt.

Studien ska vara så opartisk eller neutral som möjligt. Pålitligheten kan ökas genom

att reflektera över sin egen förförståelse så att det inte ska påverka resultatet (Polit & Beck,

2017). Svaghet i studien kan vara att författaren har skrivit själv, det kan riskera att

författarens egen förförståelse eller erfarenhet kan prägla tolkningen av resultatet då man inte

aktivt diskuterar med en medförfattare om fynden i artiklarna. För att undvika detta, följdes

den valda metoden noga samt behålla nyfikenheten till det som valda artiklarna hade som

resultat. Handledningen har varit viktig del under arbetets gång med att arbeta med sin egen

förförståelse och låta andra studenter läsa arbetet också och få återkoppling till sitt arbete.

23 (39)

8.2. Resultatdiskussion

Resultatdiskussionen kommer att diskuteras utifrån forskning, huvudfyndet i resultatet och

Eriksson (1994) som teoretisk utgångspunkt om lidandet samt knyta an detta till bakgrunden.

Syftet var att beskriva patienters upplevelser av mötet med vårdpersonalen då de

söker för andra besvär än för deras beroendeproblematik.

Resultatet visar tre huvudteman; attityder, kommunikation och kunskap om beroende.

Kunskap om beroende anses vara viktigt även utanför beroendevården för att patienterna kan

råka ut för olyckor och komma till akutmottagningar påverkade av alkohol och eventuellt

utveckla abstinens på vårdenheten och patienterna uppskattar då att vårdpersonalen kan

behandla det också på ett bra sätt.

I Eriksson (1994) teori om vårdlidandet är kränkning av patientens värdighet och

hennes värde som människa ett centralt begrepp. Resultatet diskuteras kring de fyra delar av

vårdlidande, vilka är kräkning av patientens värdighet, fördömelse, maktutövning och

utebliven vård.

8.2.1. Kränkning av patientens värdighet

I denna studie framkommer det att patienterna kände mycket skam för sin

beroendeproblematik och var tveksamma att söka vård för andra åkommor än för missbruk

också för att bli behandlade som missbrukare. Patienterna uppskattade att de behandlades med

respekt och oavsett deras bakgrund. Att behandlas som en helhet med utifrån det somatiska

och det psykiska tillståndet upplevdes bra. Eriksson (1994) skriver om vikten av att behandla

varje patient som en individ och bekräfta dennes värdighet samt acceptera patienternas

olikheter. Patienterna uppskattade att personalen var närvarande och tog sig tid att prata med

patienterna och att patienterna kände sig omhändertagna (Fergusson et al, 2018; Morkenborg

et al 2019). I Velez et al studie (2016) visade även att patienterna var mer nöjda med vården

när de kände sig respekterade och bemötta med empati. Detta stöds även av Arnman och

Rehnsfeldt (2007) om att patienterna bemöts som individer och inte som deras diagnoser.

Författaren har förstått under sina år i kliniskt arbete med alkoholberoendepatienter

att patienterna känner sig ofta trygga och bekräftade inom beroendevården då skammen över

sin sjukdom präglar patienternas kontakter med övrig sjukvård.

Detta resultat stöds även av en studie av Neale, Parkman, Day och Drummond (2017)

om vikten av att patienterna som sökte ofta akutmottagningar i alkoholrelaterade skador

24 (39)

behandlas som individer med olika bakgrunder och problem och att förhållningssätt är

empatisk och personkoncentrerad.

Som Schomerus et al (2011) skriver i sin studie, så kan alkoholberoendepatienter

riskera bli diskriminerade inom vården på grund av stigman kring sjukdomen.

I en studie av Sleeper och Bochain (2013) kommer det också fram hur patienterna har

upplevt att stigman, som beroendesjudomen har kan påverka vårdpersonalens attityder mot

de. I samma studie beskrivs även de positiva erfarenheter av mötet med personalen och att

patienterna kände sig omhändertagna när personalen lyssnade på de, gav uppmärksamhet,

tillgodosåg behoven, var respektfulla och empatiska.

Författaren har reflekterat över hur ökad kunskap kan påverka grundläggande

människosynen och öka förståelsen för beroendepatienter. I Sleeper och Bochain (2013)

studie bekräftas att kunskapsbrist kan bidra till negativa attityder.

Som Wiklund, Lindström och Lindholm (2006) skriver i sin artikel om att skam kan

ge olika uttryck och att det är viktigt för sjuksköterskan att förstå detta annars finns risken att

sjuksköterskan kränker patientens värdighet och orsakar lidande istället för att lindra lidandet.

8.2.2. Fördömelse

Patienterna vill också vara delaktiga i sin vård och behandling. Att vårdarna tog sig tid att

lyssna på patienter. Eriksson (1994) menar att vårdaren kan under vissa förutsättningar

bedöma vad som är bäst för patienten, men att patienten måste vara delaktig.

I denna studies resultat visas att patienterna vill gärna vara delaktiga i sin vård och

veta vad som händer i vårdprocessen och varför (Fergusson et al 2018; Morkenborg et al

2019).

Patienterna uppskattade även att den behandlande personalen hade en viss kunskap och

förståelse för beroendesjukdomen, för att kunna göra en adekvat bedömning även av andra

sjukdomstillstånd (Velez et al 2016; Morkenborg et al 2019).

Författaren har märkt i sitt arbete med alkoholberoendepatienter att det är viktigt att

utgå från patienters egna målsättningar och sedan stödja patienter i vården med sin

professionella kunskap.

Arnman och Rehnsfeldt (2007) skriver också om sjuksköterskans roll att erbjuda vård

och se hela människan och även vara villig att se det lilla extra för att den givna vården ska

vara så bra som möjligt.

I Dahlbergs (2002) studie kommer det också tydligt fram hur viktigt bemötande är i

patientens känsla av att vara delaktig i sin vårdsituation.

25 (39)

8.2.3. Maktutövning

Eriksson (1994) menar att utöva makt är att inte ta patientens tankar och beskrivningar på

allvar. I denna studie framkom att patienterna uppskattade personalens professionalism

genom att de kände sig förstådda och omhändertagna. I en studie av Stott och Priest (2017)

framkom det att vissa patienter upplevde personalens attityder som bestraffande på grund av

patienters alkoholbruk. Detta stödjer resultatet författaren har också kommit fram till i

resultatet (Fergusson et al 2019; Cucciare et al 2016).

Författaren har reflekterat över om maktutövning kan ledas till att personalen strikt

följer rutiner på enheten och genom det kan lättare glömma bort helhetsbilden.

I en studie av Kagan (2008) kom det tydligt fram att det har stor betydelse för hälsan

och livskvalitet om patienterna känner sig lyssnade.

I Chang och Yang (2012) studie framkommer det att kunskap om beroendesjudomar

hade en inverkan på personalens attityder till beroendepatienter och i denna studie kommer

det också tydligt fram att patienterna uppskattade personalens kunskaper om

beroendesjukdomen för att patienterna skulle uppfatta mötet som professionellt (Koivunen et

al 2014 & Velez et al 2016).

8.2.4. Utebliven vård

Eriksson (1994) beskriver hur bristande förmåga att se och bedöma vad patienten behöver kan

leda till utebliven vård.

Fredriksson och Lindström (2002) skriver om patienternas berättelser om lidande att

skam kommer från att ingen ser eller bekräftar deras lidande. I en studie av Tam, Leong, Zwar

och Hespe (2015) hade vårdarens sätt att prata med patienten stor betydelse så att patienten

kände sig redo att prata om sina alkoholproblem.

I en studie av Chorlton, Smith och Jones (2014) kommer det fram också att vissa

patienter hade svårt att öppna upp sig till personalen då rädslan av att bli avvisad enligt

tidigare erfarenheter av vården eller när patienterna tolkade personalens beteende som

bedömande. Det var viktigt för patienterna att bli bemött med empati och känna sig förstådd

och på det sättet skapa en bra vårdrelation till personalen.

Alkoholberoendepatienter kan råka ut för olyckor i berusat tillstånd och då utveckla

abstinens under vårdtiden. Patienterna uppskattade då att vårdpersonalen kunde observera och

behandla även deras abstinensbesvär och ge känslan av trygghet. Hos alkoholberoende

26 (39)

patienter är det vanligt att de även har somatiska sjukdomar och således söker de sig ofta till

akutmottagningar för sina åkommor enligt studien av Parkman, Neale, Day och Drummond

(2017).

I Vandermause och Wood (2009) studie visade att personalen fokuserade på

patienternas beroendeproblematik och de symtom som patienten sökte för kom i skymundan

och vården uteblev.

Författarens upplevelse från att vårda patienterna med alkoholberoende är att

patienterna blir ofta hänvisade tillbaka till beroendevården med sina åkommor och att dom

flesta symtomen förklaras med alkoholberoende. Önskvärt vore att förbättra samarbete mellan

vårdgivarna så att patienterna skulle få den vården som den behöver av dom mest kompetenta

inom sina specialområden.

Koskinen och Lindström (2014) skriver i sin artikel om vikten av att lyssna på

patienten och visa empati och stanna kvar vid patientens sida för att lindra lidande.

Dyson (2007) skriver i sin studie om att alkoholberoendepatienter är medvetna om

sina problem, men är rädda för att vara öppna med det för andra människors reaktioner.

Patienternas negativa erfarenheter av vården indikerar för kunskapslyft inom personalgruppen

för att öka förståelsen för sjukdomen.

8.3. Kliniska implikationer

Författarens förhoppning var att beskriva och skapa förståelse kring

alkoholberoendepatienters upplevelser av vården.

Det är viktigt för sjuksköterskan att även ha förståelse för patientens situation för att

kunna ge professionell vård. Arbetet kan också användas som diskussionsunderlag för

studiecirkel eller vid handledningstillfällen.

Då det finns kunskapsluckor inom vården gällande beroendesjukdomar, så vore det

bra med kurser och grunder i beroendesjukdomar även inom andra specialiteter inom vården.

Läkarna har fått en specialitet inom beroendemedicin då man redan är i grunden psykiatriker,

samma specialistinriktning vore värdefull även för omvårdnadspersonalen.

Författaren ser det viktigt att lyfta kunskap om beroendesjukdomen och genom ökad

kunskap öka förståelsen för sjukdomen och minska stigman kring det samt ändra patienternas

upplevelser av vården till det bättre.

27 (39)

8.4. Förslag till fortsatt forskning

Det var tydligt att detta ämne är inte mycket forskat på. Det finns studier på

beroendepatienternas upplevelser av beroendevården och det finns studier av vårdpersonalens

upplevelser av att vårda personer med beroendesjukdomar, men inte om hur denna

patientgrupp upplever övrig sjukvård.

För att öka förståelsen för hur personer med alkoholberoende möts inom vården

behövs mer forskning på området. Det vore intressant att göra intervjustudier med patienter

med beroendediagnoser, som får berätta om deras upplevelser av vården utanför

beroendevården och vad upplever patienterna är viktigt i mötet med vården.

8.5. Slutsats

I denna studie framkom det hur patienterna upplever mötet med vården och vad patienterna

upplever är viktigt att mötet ska kunna bli bra. Det framkom både positiva och negativa

upplevelser. Professionellt möte med personalen beskrevs med positiva erfarenheter som

empatiskt förhållningssätt, att som patient vara delaktig i vårdsituationen och bli vårdat som

individ oavsett åkomma. Negativa erfarenheter med dåligt bemötandet och känsla av stigma

kan hindra patienter från att söka vård.

Alkoholberoendepatienter möts i den allmänna vården i stor utsträckning och därför

är det viktigt att det sker ett kunskapslyft om sjukdomen samt hur patienterna upplever

vården. Denna studie visar att det inte finns mycket forskning från patientperspektiv av denna

patientgrupp och upplevelser av vården utanför beroendevården.

Alkoholberoende patienterna förtjänar lika bra vård och behandling som vem som

helst som söker vård och behandling. Ingen är sin diagnos eller sjukdom, individer har

sjukdomar.

28 (39)

Referensförteckning

Artiklarna märkta med * är med i resultatet

Andréasson, S. (2011). Behandling av alkoholberoende: dags att icke-specialister tar över.

Läkartidningen nr 45/2011, ss. 2296-2299

Arman, M, & Rehnsfeldt, A. (2007). The “little extra” that alleviates suffering. Nursing

Ethics, 14(3), 372-386

Backman, A-S., Blomqvist, P., Lagerlund, M., Carlsson-Holm, E.& Adami, J. (2008).

Characteristics of non-urgent patients. Cross sectional study of emergency department and

primary care patients. Scandinavian Journal of Primary Health Care 26: 181-187

Chang, Y-P., & Yang, M.S. (2012). Nurses attitudes toward Client With Substanse Use

Problems. Perspective in psychiatric care, 49, 94-102.

Chorlton, E., Smith, I. & Jones, S.A. (2015). Understanding how people who use illicit drugs

and akcohol experience relationships with psychiatric inpatient staff. Social Psychiatry &

Psychiatric Epidemiology, 50(1), 51-58

*Clark, B.J., Jones, J., Reed, K.D., Hodapp, R., Douglas, I.S., Van Pelt, D., Burnham, E.L.&

Moss, M. (2016) The experience of patients with alcohol misuse after surviving a critical

illness, a qualitative study. Annals of the American thoracic society, 14(7): 1154-1161

Clarke, D.E., Gonzales, M., Pereira, A., Boyce-Gaudreau, K., Waldman, C. & Demczuk, L.

(2015). The impact of knowledge on attitudes of emergency department staff towards

patients with substance related presentations: a quantitative systematic review protocol.

JBI Database of Systematic Reviews & Implementation Reports, 13(10), 133-145

Combes, L., & Wratten, A. (2007). The lived experience of community mental health nurses

working with people who have dual diagnosis: A phenomenological study. Journal of

Psychiatric and Mental Health Nursing, 14, 382–392.

*Cucciare, M.A., Lewis, E.T., Hoggatt, K.J., Bean-Mayberry, B., Timko, C., Durazo, E.M.,

Jamison, A.L.& Frayne, S.M. (2016). Factors affecting women´s disclosure of alcohol

misuse in primary care: a qualitative study with U.S. military veterans. Women´s Health

issues 26(2), 232-239

Dahlberg, K. (2002). Vårdlidande – det onödiga lidandet. Vård i Norden, 22(63), 4-8

Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010) Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur

och Kultur

Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Susered, B-O.& Fagerberg, I. (2003) Att förstå

vårdvetenskap. Studentlitteratur AB. Lund

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur. Lund

29 (39)

Dyson J. (2007). Experiences of alcohol dependence: a qualitative study. The journal of

family health care, 17(6), 211–214.

Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Liber. Stockholm

Eriksson, K. (2018). Vårdvetenskap. Liber. Stockholm

Eriksson, T. (2018). Beroendemedicinsk handbok. Ett beslutsstöd vid utredning och

behandling. Vulkan. Riga

Eriksson, U.& Svedlund, M. (2007). Struggling for confirmation – patients´ experiences of

dissatisfaction with hospital care. Journal of Clinical Nursing, 16, 438-446

Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: interpretive data synthesis of

processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20(2): 22-26

*Fergusson, N., Savic, M., McCann, T.V., Emond, K., Sandral, E., Smith, K., Roberts, L.,

Bosley, E.& Lubman, D.I. (2019) “I was worried if I don´t have a broken leg they might

not take it seriously”: Experiences of men accessing ambulance services for mental health

and/or alcohol and other drug problems. Health expectations; 22: 565-574

Fredriksson, L. & Lindström, U.Å. (2002). Caring conversations – psychiatric patients’

narratives about suffering. Journal of Advanced Nursing, 40(4), 396-404

Gustafsson, L. Snellma, I. & Gustafsson, C. (2013). The meaningful encounter: patient and

next-of-kin stories about their experience of meaningful encounters in health-care. Nursing

Inquiry, 20(4), 363-371

Heilig, M. (2019). Beroendetillstånd. Mekanismer, diagnostik och behandling.

Studentlitteratur AB, Lund

Holm, U. (2009) Det räcker inte att vara snäll: om empati och professionellt förhållningssätt

inom människovårdande yrken. Natur och kultur. Stockholm

Holzer, B.M., Minder, C.E., Rosset, N., Schaetti, G., Battegay, E., Mueller, S. & Zimmerli, L.

(2013). Patient characteristics and patterns of intoxication: one-time and repeated use of

emergency ambulance services. Journal of Studies on Alcohol & Drugs, 74(3), 484-489

Huhtakangas, M., Nordstrom, T., Keinanen-Kiukaanniemi, S., Taanila, A. & Tiirinki, H.

(2019). Characterstics of middle-aged frequent attenders and their use of helthcare

professionals´ services within public primary, occupational and private healthcare: a

population-based cohort study in northern Finland. International Journal of Caring

Sciences, 12(1), 178-187

Jerdén, L., Dalton, J., Johansson, H., Sorensen, J., Jenkins, P. & Weinehall, L. (2018).

Lifestyle counseling in primary care in the United States and Sweden: a comparison of

patients’ expectations and experiences. Global Health Action, 11(1)

Johansson, K.& Wirbing, P. (2017). Riskbruk och missbruk. Natur och Kultur, Stockholm

30 (39)

Kagan, P.N. (2008). Feeling listened to: a lived experience of humanbecoming. Nursing

Science Quarterly, 21(1), 59-67

*Koivunen, M., Harju, S., Hakala, T., Hänti, J.& Välimäki, M. (2014). An intoxicated patient

in the emergency department – does the patient get good care and treatment? Hoitotiede 26

(4), 275-286

Koskinen, C. A.-L. & Lindström, U.Å. (2015). An envisioning about the caring in listening.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29(3), 548-554

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom

hälso- och vårdvetenskap. Natur & Kultur. Stockholm

Lilja, L. & Hellzén, O. (2008). Former patients’ experience of psychiatric care: a qualitative

investigation. International Journal of Mental Health Nursing, 17(4), 279-286

Lovi, R., & Barr, J. (2009). Stigma reported by nurses. Contemporary Nurse, 33,2: 166–178.

Merill, O., Rhodes, A., Deyo, A.& Marlatt, A. (2002). Mutual mistrust in the medical care of

drug users. Journal of general internal medicine, vol. 17(5), 327-33

MINI-D 5 : diagnostiska kriterier enligt DSM-5 (2015)

*Morkenborg, B., H., Lisby, M.& Norlyk, A. (2019). Scheduled care – as a way of caring: a

phenomenological study of being cared for when suffering from alcohol use disorders.

Journal of clinical nursing; 28: 1174-1182

Neale, J., Parkman, T., Day, E. & Drummond, C. (2017). Sociodemographic characteristics

and stereotyping of people who frequently attend accident and emergency departments for

alcohol-related reasons: Qualitative study. Drugs: Education, Prevention & Policy, 24(1),

67-74

Parkman, T., Neale, J., Day, E. & Drummond, C. (2017). Qualitative exploration of why

people repeatedly attend emergency departments for alcohol-related reasons. BMC Health

Services Research, 17, 1-9

Polit, D.F. & Beck C.T. (2017). Nursing research: Generating and assessing evidence for

nursing practice. (10.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer

Psykiatriska riksföreningen – PRF & Svensk sjuksköterskeförening – SSF (2014).

Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen

med inriktning mot psykiatrisk vård

Rehnsfeldt, A. (2005). The relavance of the ethics of understanding of life in nursing.

International Journal for Human Caring, 9(4), 39-44

Rehnsfeldt, A. (2011). Livsförståelse som utgångspunkt för patientens perspektiv. I Wiklund

Gustin, L. (Red.): Vårdande vid psykisk ohälsa – på avancerad nivå. Studentlitteratur.

Polen

31 (39)

Rehnsfeldt, A. & Eriksson, K. (2004). The progression of suffering implies alleviated

suffering. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 18(3), 264-272

SBU. (2014). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik

– patientupplevelser. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården – en handbok. Bilaga

5.

Schomerus, G., Lucht, M., Holzinger, A., Matschinger, H., Carta, M. & Angermeyer, M.

(2011). The stigma of alcohol dependence compared with other mental disorders: A review

of population studies. Alcohol and alcoholism, 46(2), 105-112

SFS (2017:30) Hälso- och sjukvårdslagen

Sleeper, J.A., & Bochain, S.S. (2013). Stigmatization by nurses as perceived by substance

abuse patients: A phenomenological study. Journal of Nursing Education and Practice,

3(7), 92-98

Socialstyrelsen. (2007) Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Vägledning för

socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och

beroendeproblem

Socialstyrelsen. (2019) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende,

Stöd för styrning och ledning

Socialstyrelsen (2019) Kartläggning av samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och

beroendeproblematik, 2019-11-6481

SOU 2011:35 Bättre insatser till missbruk och beroende: individen, kunskapen och ansvaret.

Missbruksutredningens analys. Elanders Sverige AB. Stockholm

Stott, A. & Priest, H. (2018). Narratives of recovery in people with coexisting mental health

and alcohol misuse difficulties. Advances in Dual Diagnosis, 11(1), 16-29

https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf

Tam, C.W.M., Leong, L., Zwar, N. & Hespe, C. (2015). Alcohol enquiry by GPs –

Understanding patients’ perspectives: A qualitative study. Australian Family Physician,

44(11), 833-838

Thurang, A. (2012). Vardagslivet och vårdandet för kvinnor och män med alkoholberoende.

En studie om alkoholberoende kvinnors och mäns levda erfarenhet av att leva med och

vårdas för alkoholberoende. Akademisk avhandling för filosofie doktorsexamen i

vårdvetenskap vid Instutionen för vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet

*Vandermause, R.& Wood, M. (2009). See my suffering: Women with alcohol use disorders

and their primary care experiences. Issues in mental health nursing, 30(12), 728-735

32 (39)

*Velez, C., Nicolaidis, C., Korthuls, T.& Englander, H. (2016). ”It´s been an experience, a

life learning experience”: A qualitative study of hospitalized patients with substance use

disorders. Journal of General Internal Medicine, 32(3), 296-303.

*Wallhed Finn, S., Bakshi, A.-S. & Andréasson, S. (2014). Alcohol Consumption,

Depedence, and Treatment Barriers: Perceptions Among Nontreatment Seekers with

Alcohol Depedence. Substance Use & Misuse, 49(6), 762-769)

Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Kultur och Natur. Stockholm

Wiklund, L., Lindström, UÅ & Lindholm, L. (2006). Suffering in addiction – a struggle with

life. Theoria Journal of Nursing Theory, 15(2), 7-16

33 (39)

Bilaga 1. Sökmatris

Databas Sökord Antal

träffar

Begränsningar Antal lästa

abstrakt

Antal lästa

artiklar

Valda artiklar till

resultat, se bilaga 2.

Cinahl

AB alcohol

AND

AB ”patient

experience”

8 Peer-reviewed

2009-2020

engelska

2 2 1

Cinahl MH ”Qualitative

Studies+”

AND

MH ”alcoholism”

164 Peer-reviewed

2009-2020

engelska

12 9 2

Cinahl MH ”alcohol

abuse+”

AND

AB ”experience”

302 Peer-reviewed

2009-2020

engelska

12 10 1

Cinahl MH ”alcoholism”

AND

patient

AND

experience

133 Peer-reviewed

2009-2020

engelska

8 6 1

Cinahl MH "Alcohol-

Related Disorders+"

AND

MH "Patient

Satisfaction+"

78 Peer-reviewed

2009-2020

Engelska eller finska

4 4 1

Cinahl MH “Alcohol-

related disorders+”

AND MH Stigma

211 Peer-reviewed

2009-2020

engelska

3 3 2

PsycInfo DE ”Client

satisfaction”

AND

DE ”alcohol abuse”

OR DE “alcoholism”

OR DE “binge

drinking”

9 Peer-reviewed

2009-2020

Engelska

2 2 0

34 (39)

PsycInfo DE "Alcohol Use

Disorder" OR DE

"Alcohol Abuse" OR

DE "Alcohol

Intoxication" OR DE

"Alcohol

Withdrawal" OR DE

"Korsakoffs

Psychosis" OR DE

"Wernicke's

Syndrome" AND

DE "Primary Health

Care"

145 Peer-reviewed

2009-2020

engelska

4 4 0

Pubmed "Alcoholism"[Mesh]

OR "Alcohol-

Related

Disorders"[Mesh]

AND "Patient

Satisfaction"[Mesh]

90 2010-2020

engelska

6 6 0

Förkortningar som förekommer i Matris är AB, som betyder Abstract

MH, DE och Mesh, som betyder att sökorden är ämnesordssökningar.

35 (39)

Bilaga 2. Matris över urval av artiklar till resultat

Författare Titel År, land,

tidskrift

Syfte Metod

(Urval och

datainsamling, analys)

Resultat

Clark, B., Jones,

J., Reed, K.D.,

Hodapp, R.,

Douglas, I.S.,

Van Pelt, D.,

Burnham, E.L.,

Moss, M.

The experience of

patients with alcohol

misuse after surviving a

critical illness

Annals of

the

American

thoracic

society, Jul

2017; 14(7):

1154-1161

Beskriva

alkoholberoende

patienters upplevelser

av vården efter vården

på intensivvården

Semistrukturerade

intervjuer, beskrivande

kvalitativ studie

Patienter betonade att de ville ha

autonomi bevarad i diskussioner.

Terapeutisk allians var avgörande.

Oavsett motivationen till förändring

vid insjuknande ville patienter prata

om alkohol med vårdgivaren

Cucciare, M.A.,

Lewis, E.T.,

Hoggatt, K.J.,

Bean-Mayberry,

B., Timko, C.,

Durazo, E.M.,

Jamimson, A.L.,

Frayne, S.M.

Factors affecting

women´s disclosure of

alcohol misuse in

primary care: a

qualitative study with

U.S. military veterans

Women´s

Health

issues 26-2

(2016) 232-

239

Undersöka faktorer

som påverka kvinnliga

veteraners förmåga att

prata om sitt

alkoholmissbruk inom

vården

Intervjuer med kvalitativ

data-analys med att

identifiera teman från

intervjuer

Öppen och tillåtande kommunikation

kring alkohol var viktigt för att

kvinnorna ska våga prata om det.

Ferguson N,

Savic M,

McCann TV,

Emond K,

Sandral E, Smith

K, Roberts L,

Bosley E,

Lubman D.I

"I was worried if I don't

have a broken leg they

might not take it

seriously": Experiences

of men accessing

ambulance services for

mental health and/or

alcohol and other drug

problems.

Health

expectations,

2019; 22:

565-574

Beskriva patienters

upplevelser av

ambulanspersonalens

bemötande och vård

vid psykisk ohälsa

och/eller alkohol och

drogproblem

Semistrukturerade

intervjuer med tematisk

analys

Professionalism var viktigt.

Empatisk, artig och omtänksam

bemötande beskrevs som positivt.

Kommunikation var viktigt

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Ferguson%20N%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=30945425

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Savic%20M%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=30945425

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=McCann%20TV%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=30945425

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Emond%20K%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=30945425

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Sandral%20E%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=30945425

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Smith%20K%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=30945425

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Smith%20K%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=30945425

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Roberts%20L%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=30945425

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Bosley%20E%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=30945425

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Lubman%20DI%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=30945425

36 (39)

Koivunen, M.,

Harju, S.,

Hakala, T.,

Hänti, J.,

Välimäki, M.

An intoxicated patient

in the emergency

department – Does the

patient get good care

and treatment

Hoitotiede,

2014, 26 (4),

275-286

Beskriva patienters

upplevelser av vården

på en enhet på akuten

Telefonintervjuer med

patienter. Induktiv

innehållsanalys var

använt.

Patienter uppskattade professionell,

icke-dömande och förstående

bemötande.

Viktigt att ta hänsyn till psykiska

mående. Att bli bemött som patient

och människa var viktigt.

Dialog med vårdgivaren, saklig och

professionell bemötande samt

självbestämmande var tecken på bra

vård.

Både positiva och negativa

beskrivningar framkom

Morkenborg, B.,

H., Lisby, M,

Norlyk, A.

Scheduled care – as a

way of caring: a

phenomenological

study of being cared for

when suffering from

alcohol use disorders

Journal of

clinical

nursing,

2019; 28:

1174-1182

Att beskriva

alkoholberoende

patienters upplevelser

av sjukhusvistelser

Intervjuer.

Fenomenologisk och

hermeneutisk metodik

Äkta närvaro underlättar tillit mellan

vårdgivare och patient.

Kunskaper om beroende

uppskattades.

Wallhed Finn, S,

Bakshi, A-S.,

Andréasson, S.

Alcohol consumption,

dependence, and

treatment barriers:

perceptions among

nontreatment seekers

with alcohol

dependence

Substance

use &

misuse, 49:

762-769,

2014

Beskriva orsaker varför

alkoholmissbrukande

personer söker sig till

vården

Tematisk innehållsanalys

från intervjuerna

Stigma och skam var stark kopplade

varför man inte sökte vård.

Vissa tyckte att primärvården

saknade kompetens medan andra

tyckte att det var mindre

stigmatiserad att söka vård på

primärvårdsnivån än inom

specialistvården

37 (39)

Vandermause,

R., Wood, M.

See my suffering:

Women with alcohol

use disorders and their

primary care

experiences

Issues in

mental

health

nursing, 30:

728-735,

2009

Undersöka varför

kvinnor med

alkoholmissbuk söker

sig till primärvården

och hur primärvården

kan underlätta deras

diagnostisering

Tolkande fenomenologi

som metod i intervjuer

Kvinnorna väntade tills symtomen

var allvarliga innan dom sökte sig till

vården.

Behovet av att bli vänligt bemött.

Vårdgivarens insats har stor

betydelse till upplevelsen av lidande

Velez, C.,

Nicolaidis, C.,

Korthuis, P., &

Englander, H.

"It's been an

experience, a life

learning experience": A

qualitative study of

hospitalized patients

with substance use

disorders.

2017,

Journal of

General

Internal

Medicine,

32(3), 296-

303.

Att beskriva

upplevelser av

sjukhusvistelse för

patienter med

alkoholberoende

Kvalitativ studie med

individuella intervjuer.

Genomfört tematisk

analys med induktivt

tillvägagångsssätt

Deltagarna betonade vikten av icke-

dömande och omtänksam

personalens roll för att framkalla tillit

och engagemang.

Deltagarna uttryckte ett behov

förbättrad vårdkoordination och

snabb övergång till öppenvård.

Patienterna uppskattades att dom

sågs som patienter och inte som

drogberoende.

Kunskap om abstinensvård

uppskattades. Att känna sig betrodd,

respekterad och visad empati gjorde

att man var nöjd med vården

38 (39)

Bilaga 3. Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser

patienter med alkoholberoende och deras upplevelser av mötet...

Documents