ArbetePedagogiskt

Nr 1 februari 2013

Pedagogiskt Arbete söker ett helhetsperspektiv som möjliggör trygghet, delaktighet ochutveckling för alla. Denna tidning syftar till att lyfta upp människors lika värde ochbetydelsen av det gemensamma lärandet i arbete med människor.

Tidningen ges ut av föreningen Pedagogiskt Arbete som verkar för* Allas lika värde*Jämliket, delaktighet, mångfald* Livskvalitet för människor med funktionsskillnader*Arbetsplatsdemokrati, vilket är en nödvändig del av en fungerande pedagogisk struktur*Utveckling av metod/arbetssätt som en del i arbetet med individer med funktionsskillnader

(Ur föreningens stadgar)

Tema: Föreningen Pedagogiskt Arbete

Innehåll Vilka är vi?Vi är personal som jobbar medpersoner med funktionsskillnaderpå olika verksamheter.Publiceringen av PA är ett resultatav våra gemensamma protester förvåra grundläggande rättigheteroch för en bättre livskvalitet för deindivider vi jobbar med. Vipublicerar PA på personalens egetinitiativ och innehållet diskuterasmellan oss innan publicering.

Detta innebär att vi inte ärprofessionella journalister. Tidenför studier, diskussioner ochskrivning samt kostnader förpubliceringen av denna tidningkommer från våra månadslöneroch föreningens medlemsavgifter.

Den ständiga strävan efter attskapa en bättre arbetsmiljö harskapat ett kollektivt medvetandehos oss. Bildandet av föreningenPedagogiskt Arbete är ett resultatav detta.

Vi är emot orättvisor,diskriminering och marginaliseringav människor på grund av derasannorlunda funktionalitet, färg,sexuella läggning och kön. Vi äremot den funktionshinderpolitiksom reproducerar utanförskap ochutsatthet för redan maktlösa ochröstlösa grupper.Gå med i vår förening.Tillsammans blir vi starkare.

Pedagogiskt Arbete

Tidningen PA ges ut av föreningenPedagogiskt Arbete som är en partipolitiskt

och religiöst obunden förening.

Ansvarig utgivare: Atbin Kyan

Hemsida: www.pedagogisktarbete.com

Kontakt: info@pedagogisktarbete.com

2

Vilka är vi? 2

Varför PA? 3

Lika värde för alla (intervju) 5

En människa är inget företag (intervju) 6

Empati och respekt (intervju) 7

En stark tro på rättvisa (intervju) 8

En fri förening (intervju) 9

Ida 10

En förening för mångfalden 11

Övergrepp, inte bara i USA 12

Bättre livsvilkor leder till trivsam arbetsmiljö 12

Timanställning ger sämre livskvalitet för boende 15

Autism och arbetssätt 17

Omsorgförvaltningen kör med svågerpolitik och beter sig korrupt 20

Har alla människor lika mycket värde inom Partille Kommun 21

Partille kommun bryter mot lagar och tystar personal 24

Avbryt avstängningen omedlbart 24

Varför Pedagogiskt Arbete?Av: Iraj Yekerusta

Enligt LSS-lagen och SOL har människor medolika funktionsskillnader rätt till ett värdigt liv ochde ska leva som alla andra. Detta innebär att dessapersoner ska kunna vara så självständiga sommöjligt och kunna klara sig i sitt vardagsliv medhjälp av olika materiella och pedagogiskastödsinsatser. Dessa individer skall bemötas medrespekt och få stöd för att kunnavara delaktiga i det samhälleliga li-vet.

Livskvalitet och pedagogiskainsatserPersonalens kompetens är en viktigfaktor i utsatta individerslivskvalitet. Att arbeta somhabiliteringspersonal innebär att arbetskvalitet ärdessa individers livskvalitet. Ett sådant arbeteförutsätter pedagogiska insatser och metodiskaarbetsverktyg. Ett pedagogiskt arbetssätt som utgårfrån människans helhet och som fungerar i detdagliga livet. Men personal upplever i sitt dagligaarbete att en del insatser inom Partille kommunbygger på andra grunder än dessa individers behov.Detta skapar en tuff arbetsmiljö för personal ochförsämrad livskvalitet för de individer de jobbarmed.

Den ena interna utbildningen efter den andra, bådeinformella och formella kompetensutbildningararrangeras, men det visar sig att dessa insatser inteens värderas av beslutfattarna själva. Låt oss takonkreta exempel på pågående utvecklingsprojektinom Partille kommun.

Du har nu första numret av vår tidning PA framför dig. Idén om

publiceringen av en tidning föddes vid mötet för bildandet av

föreningen Pedagogiskt Arbete. Vi vill genom publiceringen av

denna tidning lyfta fram frågan om livskvalitet för människor med funktionsskillnader och

betydelsen av det gmensamma lärandet i arbete med människor.

Tack vare kompetens ochdrivkraft hos personalbildades under åren 2007till 2009 utvecklingsgrup-per i vår verksamhet ochnågra andra verksamheter.

Målet var att satsa på ett gemensamtarbetssätt och en fungerande strukturinom autismverksamheter. År 2008och år 2010 presenterades det positivaresultatet av denna process påGöteborgsregionens (GR) funtions-hindermöte , vilket var mycketuppskattat av andra personalgrupperoch verksamheter. Detta utvecklings-arbete byggde dels på Tydliggörande

pedagogik och dels på ett systematiskt arbete kringbeteendeproblem. En anpassning av arbetssätt ochmiljö till individens behov i form av en anpassadindividuell pedagogisk plan (IPP) enade personalkring individen.

Erfaren personal kunde sätta ord på sin tystakunskap och skapa ett dokumentationsverktyg.Denna arbetsprocess motarbetades av chefer ochledningen. Utvecklingsgrupper eller metodgrupperlöstes upp samtidigt som kompetent personalskritiska röster tystades ner. Istället började man satsapå Lean Production, för effektivisering. Ett projektsom har sina rötter i fordism och toyotism.Vi vill gärna diskutera en sådan funktionshinder-politik. Vi tycker att resultatet av den blir slöseri medresurser, en plågsam arbetsmiljö och försämradlivskvalitet för personer med funktionsskillnader.

3

Personal upplever i sitt dagligaarbete att en del insatser inomPartille kommun bygger påandra grunder än dessaindividers behov. Detta skaparen tuffarbetsmiljö för personaloch försämrad livskvalitet för deindivider de jobbar med.

Det finns även andra insatser inom Partillekommun, Avdelningen Funktionshinder somförtjänar en kritisk belysning, såsom sättet atttillämpa validering av personalens kunskap förtitelbytet från habiliteringspersonal till stödassistentoch stödpedagog.Vi anser att sättet att tolka GR:s dokument ompersonalens tidigare utbildningar och erfarenheter ärunder all kritik. Likaledes är sättet att organisera dethelt oförståeligt. Några bland personalen vägradeanmäla sig till en sådan validering och kallade dennaför kompetensförnedring istället för kompetens-utveckling.

Faktum är att det hela är en del av en personalpolicysom präglat vår arbetsmiljö under några år. Dessatyper av beslut om dyra insatser tillämpas på pesonalutan att deras röster blir hörda. Vi vill ha en dialogoch en debatt kring en sådan funktionshinderpoltik.

Arbetsplatsdemokrati och livskvalitetVi arbetar med människor som måste motiveras tilldelaktighet i det dagliga livet. En gammaldagshierarki som driver arbetsplatser med chefens hårdahand och som bygger på informella övervaknings-metoder hör inte till dagens samhälle. Frågan omarbetsplatsdemokrati måste tas på allvar.

Inom funktionshinderverksamheter är arbetsmiljö-frågor egentligen de utsatta gruppernas livskvalitets-frågor. Dessa arbetsmiljöfrågor hänger ihop medarbetssätt och den pedagogiska strukturen. Därdessa frågor har drivits av kompetent personal ellerpedagog har makten visat sitt rätta ansikte. Locketläggs på och pedagogen eller kompetent personalblir nedtryckta.

Därför hänger frågan om arbetsplatsdemokratisamman med livskvalitet för individer medfunktionsskillnader. En arbetsplats, där personalberövas sina grundläggande rättigheter och där

ledningen betraktar kompetens som hot, en sådanarbetsplats kan aldrig utveckla livskvalitet ochdelaktighet för utsatta individer. Hur kan personalsom själv inte är delaktig i sitt arbetsliv skapaförutsättningar för utsatta individers delaktighet?Hur kan personal arbeta för ett mänskligtbemötande när de själva bemöts på kränkande sätt?Hur kan en organisation, där pedagogiskautvecklingsprocesser motarbetas av ledningen, skapautvecklingsmöjligheter för personal och livskvalitetför individer?Vi har lärt oss att arbetsplatsdemokrati är någotannat än den demokrati som partier och politikertalar om i riksdagen. Vi vill ha en demokrati därmänniskor utan parti, utan röst och utan ansikteockså ska ha en plats för sin existens.

Alla människors lika värdeVi lever i ett samhälle, därmakt och pengar styrpolitiken på alla nivåer. I ettsamhälle där människordiskrimineras på grund av sin annorlunda funktion,sin annorlunda bakgrund, färg eller en annorlundasexuell läggning. I ett sådant samhälle berövas deutsatta tysta grupper sina medborgarliga rättigheterpå ett osynligt sätt. I ett sådant samhälle är detviktigt att den politik och den kultur som styr vårabeslut och handlingar diskuteras utifrån ett kritisktpespektiv.

Vi tror att samhällets normer och självklarheter kanleda till verksamhetskulturer, där maktens intresseföregår de utsatta individernas behov. Vi är för allamänniskors lika värde och allas rätt till ett värdigtliv. Vi är för ett helhetsperspektiv som har självamänniskans helhet som utgångspunkt i arbetet medmänniskor.Kort sagt, vi är för jämlikhet,delaktighet och mångfald.

4

En gammaldags hierarki som driver arbetsplatser med chefens hårda hand och som bygger påinformella övervakningsmetoder hör inte till dagens samhälle. Frågan om arbetsplatsdemokrati måstetas på allvar..... Vi har lärt oss att arbetsplatsdemokrati är något annat än den demokrati som partier ochpolitiker talar om i riksdagen. Vi vill ha en demokrati där människor utan parti, utan röst och utanansikte också ska ha en plats för sin existens.

Pedagogiskt Arbete intervjuar fem av föreningens medlemmar

Berätta om dig själv!Jag heter Zola Tekadiomona och jag har lästomsorgsprogrammet med inriktning mothabilitering. Nu jobbar jag som stödassistent på ettLSS-boende i Partille. Jag har jobbat ca 10 år pådetta gruppboende och under dessa år har jag gåtten hel del olika så kallade kompetensutbildningarmen framför allt har jag som de flesta av minakollegor varit på kursen på Sunne, det pedagogiskaarbetssättet anpassat för personer med autism.

Hur jobbar du?Vi jobbar här på vår arbetsplats enligt IPP (Indivi-duell Pedagogiska Plan) vilket innebär att man serpå individens helhet, bland annat aktiviteter, intres-sen, svårigheter etc. Det är mitt pedagogiskaverktyg. Kring varje boende finns alltid tre personalsom delar på olika ansvarsområden exempelvisdokumentation, ekonomi, kontaktperson, etc.Jobbar man på så sätt blir resultatet alltid positivt.Vi försökte någon gång följa enbart struktur ochapassning enligt Sunne-utbildningen men resultatetblev inte uppnått. Boende var mer oroliga, antaletutbrott ökade och det var svårt för personal attutföra sitt jobb.

Men efter vårt egna utvecklingsarbete med arbets-metoden och fokus både på individens beteende ochpå struktur har allvarliga avvikande beteenden hosindivider minskat kraftigt. Det är tredje år i rad somdet pågår en nedtrappning av medicin eftersomdessa individer mår betydligt bättre än tidigare.

Trots att vår arbetsplats under ombyggnationendelades till fem olika nya boenden klarade allaindivider dessa snabba förändringar tack vare vårfungerande pedagogiska struktur.

Varför är du med i föreningen?Jag är med i föreningen för att berätta om vårt arbeteoch våra insatser men framför allt om mina åsikterutan att bli straffad. Det är extra viktigt när ledningenmotarbetar våra pedagogiska insatser och inteerkänner vår kompetens.

Vilka visioner har du för föreningen?Min vision om föreningen är att den arbetar för attpersoner med handikapp ska integreras i samhälletsom alla andra. Och att föreningen arbetar för likavärde för alla. Min förhoppning är att tillsammansmed kollegor åka runt i Sverige och berätta om våraerfarenheter i arbetet med personer medfunktionshinder samt lära av andras erfarenheter.

Zola Tekadiomona:

Lika värde för alla

5

"Jag är med i föreningen för att berätta omvårt arbete och våra insatser men framförallt om mina åsikter utan att bli straffad.Detta är extra viktigt när ledningenmotarbetar våra pedagogiska insatser ochinte erkänner vår kompetens."

Berätta om dig själv!Jag heter Jakob Bolinder och jag jobbar på ett LSS-boende i Partille kommun. Jag har arbetat med dentypen av jobb större delen av mitt arbetsliv. Nu ärjag endast 20 år men ändå tycker jag att jag har endel erfarenhet inom området. Eftersom jag har job-bat en del som timvikarie har jag sett många olikaboenden och hur det kan vara på olika sätt.

På min fritid spelar jag musik i en rad olika band.Jag är väl egentligen med och startar fler band än jagspelar i, sen rinner det ut i sanden. Det har blivit liteav en klassiker i min umgängeskrets. Ändå så blir deband som väl kommer igång roliga att spela i.

Hur jobbar du?Jag jobbar efter det arbetssätt som verksamheten ochframför allt mina kollegor med pedagogiska vägleda-ren etablerat inom verksamheten. Men samtidigtförsöker jag hitta mitt eget sätt att använda arbets-sättet. När jag jobbar så gör jag det för individen jaghjälper. Det ligger konstant i bakgrunden att alltidgöra vad som är bäst för individen.

I ett samhälle som vårt är det väldigt lätt att deindivider jag arbe-tar med stöts ut, de har intemöjlighet att tjäna pen-gar på det sätt som normen isamhället säger och har tyvärr därför mindre att sägatill om. För mig är det mer än bara ett kneg, jag lärkänna dessa personer och vill deras bästa. Jag tror attdet är lätt att glöm-ma individernas livskvalité närdet ständigt fokuseras på ekonomiska frågor. Dockär det viktigt att förbättra personalens arbetsmiljöoch gemenskap.Vår arbetsplats är andras hem och därför är det förmig självklart att stämningen på arbetsplatsen går iett med livskvalitén för de individer jag arbetar med.

Varför är du med i föreningen?Jag är med i föreningen för att jag tror på idén attarbeta för livskvalitet i samband med arbetsmiljö.Jag tror det är viktigt att personer som har funk-tionsskillnader som gör att de inte kan protesteramot orättvisor ändå får sin röst hörd. Jag vet att detbästa sättet för att skapa ett bra samarbete är att allaparters åsikter väger lika tungt. I kommuner ochföretag brukar det inte fungera på det viset. Beslutenkommer alltid uppifrån och personalen ochanhöriga blir ofta överkörda på grund avekonomiska intressen. Att vissa gruppboendensparar in på säg kryddor går inte riktigt ihop medalla fina ord som skrivs i deras visioner. En människaär inget företag, därför är jag med i föreningen.

Vilka visioner har du för föreningen?Min vision med föreningen är att den ska bli en basför människor med funktionsskillnader och när-stående till dem. Jag hoppas att föreningen spridersig och blir stor så att vi kan dela kunskaper ocherfarenheter om livskvalitet och arbetsmiljö. Annarshörs protesten först när det pågått något dåligt un-der en lång tid och det till sist skrivs om i media. Jaghoppas att det här blir en chans att rentav förebyggadålig arbetsmiljö, genom att personal på ett grupp-boende i Haparanda får reda på vad som har hänt iMalmö.

Jakob Bolinder:

En människa är inget företag

6

Berätta om dig själv!Jag har en mångårig akademisk musiker- och lärar-utbildning. Under mina 12 års arbetserfarenhet påen gruppbostad för personer med autism, har jaggått på olika utbildningar som är relevanta irelation till vårt arbetssätt med personer medkognitiva funktionsskillnader.I detta arbete har jag tillägnat mig mycket. Manbör vara någorlunda kritisk till alla de olikaarbetsmetoder som gör anspråk på att ha allapatentlösningar. Med utgångspunkt från dekunskaper och erfarenheter jag och mina kollegorhar, beträffande individernas behov för att uppnåen optimal livskvalitet, bestämde vi oss för att startaen förening.

Hur jobbar du?Enligt IPP-modellen, d.v.s. att ta till vara på ochutveckla personens styrkor och intressen och ävenatt genom kontinuerliga bedömningar väcka nyaintressen, istället för att se problem och fokusera påindividens svaga sidor (exempelvis lära någon attknyta skor i fem år) .

Vi försöker identifiera individens färdigheter ochutvecklingsmöjligheter, att fokusera och satsa på destarka sidorna, även s.k. säregna intressen. Man skagöra allt i sin makt för att i så hög grad som möjligtförsöka förstå dessa personer med speciella behovoch visa stor empati, tålamod och respekt. En väl-känd klyscha som stämmer, är att vi är deras för-längda arm.

Varför är du med i föreningen?Jag är helt övertygad om att det finns ett behov aven förening utan vinstintressen eller personligakarriärintressen, där arbetare, anhöriga och övriga

inblandade i individens liv kan mötas på ettneutralt plan, där vi stöttar varandra utankommunens begränsningar.

En sådan förening kan bidra mycket till ett verkligtfungerande arbetssätt samt till många andra ut-vecklingsmöjligheter. En förening har stora möjlig-heter att finna sponsorer och donatorer för att rea-lisera idéer och visioner. Föreningen skall också va-ra ett forum där man kan ventilera synpunkter, ef-tersom det ibland/ofta kan vara ett psykiskt påfres-tande jobb.

Vilka visioner har du för föreningen?En förening bestående av människor med starktengagemang och tydliga mål kan åstadkommamycket. Jag tror på, att med gemensam handlings-kraft och engagemang kan man realisera visioner!

Tomas Lindblom:

Empati och respekt

7

"Jag är helt övertygad om att det finns ettbehov av en förening utan vinstintressen ellerpersonliga karriärintressen, där arbetare,anhöriga och övriga inblandade i individens livkan mötas på ett neutralt plan, där vi stöttarvarandra utan kommunens begränsningar."

Berätta om dig själv!Jag heter Sandra Berg och arbetar på ett gruppbo-ende i Partille. Jag har arbetat på detta boende litemer än fyra år. Innan dess jobbade jag inomäldreomsorgen. Jag tror att arbete med personermed intelllektuella funktionsnedsättningar hargjort att jag har vuxit mycket som person. Det ärnågot som alla, speciellt yngre personal medmindre arbetserfarenheter kan hålla med om.Man får en djupare förståelse av livet, mänskligarelationer och av sig själv. Någon gång hade jagplanerat att läsa på polisskolan och bli polis, menidag har jag ändrat mig och mitt mål är att läsapedagogisk linje inom funktionshinderområdet.Utanför arbetslivet har jag aktiviteter som löpningoch simning.

Hur jobbar du?Vi arbetar mycket med pedagogisk struktur, hjälp-medel och bemötande för att kunna stödja deidivider vi arbetar med. De pedagogiska hjälp-medel vi använder är baserade på Teacch--prgrammet och jag som andra kollegor har fåttdenna utbildning i Sunne. Vi använderexempelvis en hel del instruktioner i form avbilder, texter och symboler. Men dessa hjälpmedelär faktiskt en liten del av den helhet vi har somarbetssätt. Kollegor kallar detta arbetssätt för IPP-modellen.Vi har tre viktiga dokumentationsverktyg i jobbet.En pärm handlar om individen: personlighet, his-torik och den grundstruktur som denna individhar, en pärm är olika mallar och blanketter samtarbetsanteckningar och allt detta är samlat i enanpassad individuell pedagogisk plan för indivi-den. IPP är alltså förkortning för denna.

samtidigt har vi regelbundna pedagogiska möten,

då vi diskuterar bemötande och hantering avbeteendeproblem. Detta arbetssätt är ett ständigtlärande för mig och alla kollegor. Vi har olikadokumentation och mallar som hjälper oss attdiskutera och sätta ord på våra erfarenheter ochförsöka hitta lösningar för de problem som upp-står idet dagliga arbetet. Jag själv har, efter förän-dringarpå vår arbetsplats och chefens avgång fått en ny rollsom användarstöd på min arbetsplats, vilket är roligtför att jag hjälper mina kollegor i administrativasammanhang.

Varför är du med i föreningen?Vi har tillsammans arbetat mycket för att utvecklaarbetssättet och höja vår kunskap. Jag ville gärna varamed från start i en sådan förening och bidra till dessutveckling. Samtidigt vet jag att jag själv kommer attutvecklas med den. Jag tror att föreningen kommeratt bidra till det pedagogiska abetssättet för personermed olika funktionsskillnaderEn annan sak som är viktig för mig är rättvise-tänkande och en av föreningens grundidé är just enstark tro på rättvisa. Därför är jag med i före-ningen.

Vilka visioner har du för föreningen?Jag förväntar mig att föreningen sprider idéer ochkunskap om det pedagogiska arbetssättet, eftersomden lyfter de positiva sidorna av de individer vijobbar med men också de möjligheter vi personal harför lärande. Min vision är att föreningen bidrar tillde utsatta individernas livskvalitet och en godarbetsmiljö, där personal trivs.

Sandra Berg:

En stark tro på rättvisa

8

Berätta om dig själv!Jag heter Alain Boudon och jag arbetar på ett LSS-boende inom Partille kommun. Här har jag arbetatcirka 6 år. Tidigare arbetade jag som systemuvecklarei IT-världen. Men sedan började jag utbilda mig tillhabiliteringspersonal. Jag trivs bra med nvarandearbetet och jag tycker att man utvecklas som personnär man arbetar med människor. Förutom jobbetbrukar jag läsa böcker, speciellt i områden somhistoria och religion samt jag tränar när jag orkar.

Hur jobbar du?Det arbetssätt vi arbetar med kallas för ett pedago-giskt arbetssätt. Men nu har jag lärt mig att manmenar olika saker när man använder dennaformulering. Vår tidigare chef som blev tvungen attavgå använde detta begrepp på ett helt speciellt sätt.Personal fick inte kommunicera med varandra ochvi fick arbeta totalt isolerat inne i individenslägenhet. Varje problem som uppstod hänvisades tillbilder och rätt sätt att använda bilder ochdagsplanering. Eftersom våra boende inte måddebra och det hände mycket, uppstod ofta konfliktermellan personal. Senare blev det tydligt att chefengärna ville ha olika konflikter och grupperingarmellan personal. Men personal tillsammans med vårautismpedagog utvecklade arbetssätt till envälfungerande struktur som sätter fokus påmänniskan och idag har vi en bättre arbetsmetodjämfört med tidigare, trots att det fortfarande kallasför pedagogiskt arbetssätt. Idag är ett gemensamtsynsätt och ett gemensamt arbetssätt grunden förvårt arbete.

Varför är du med i föreningen?Denna förening är ett steg i vår gemensammasträvan att utveckla arbetssättet och att skapa ensoldarisk fungerande arbetsmetod. Jag tror att dennaförening kan göra mycket när det gäller att bidra till

ett fungerande arbetssätt med personer medintellektuella funktionsskillnader. Men den kansamtidigt skapa möjligheter för tankeutbyte ochförståelse mellan personal, anhöriga och deindvider vi jobbar med. En annan sak som jagtycker är viktig är våra erfarenheter av de chefer ochden ledning som av olika skäl sänker kompetentapersonal. Jag tycker att en fri förening som inte harnågon koppling till marknaden kan lyfta uppsådana kompetenta personer och verksamheter ochskapa ett nätverk mellan dem. Jag tycker att vårförening kan göra detta och därför är jag med iföreningen.Vilka visioner har du för föreningen?Jag hoppas att föreningen skall kunna skapamöjlighet för nätverk och tankeutbyte mellan olikaboenden, verksamheter och personalgrupper. Jagser fram emot att föreningen sprider den kunskapoch det arbetssätt som inom vår verksamhet varitvälfungerande och gett mycket bra resultat. Menjag förväntar mig samtidigt att föreningen blir enträffpunkt för personal med olika erfarenheter ochen möjlighet för att vi kan ventilera oss och göradet tunga arbetslivet lättare.

Alain Boudon:

En fri förening

9

IdaAv: Lina Asplund

Mitt första jobb efter gymnasiet var som timvikariepå ett gruppboende i mellansverige. Där bodde trepersoner med olika diagnoser. Den jag arbetademest med var en gammal tant, vi kan kalla henneIda. Ida hade grav autism och inget språk. Faktisktingen kommunikation över huvud taget, eller i allafall var det vad jag tänkte vid vårt första möte.Senare märkte jag självklart att Ida ocksåkommunicerade, precis som alla människor gör.Däremot kommunicerade hon inte på precis sammasätt. Hon såg mig aldrig i ögonen, hon visade intenågra känslor. Hon tog mig i handen när hon villenånting, och drog mig till den plats hon ville. På detsättet kunde jag förstå om hon var hungrig,godissugen eller ville åka bil, hennes favoritsyssla.Ida var väldigt liten, kort och smal, med flygigt vitthår. En gång satt Ida i mitt knä och åt geléhallon.Hon verkade lugn och det kändes som att vi hadekontakt.

Ida hade inga tänder. De andra sa att det berodde påatt hon bitit andra boende förut, och de därfördragit ut alla hennes tänder. Hon hade också mångaärr i huvudet, som man lätt såg genom hennestunna hår. De ärren har jag ingen aning om var dekom ifrån, för jag fick aldrig veta mer om Idashistoria än de rykten de andra anställda berättade.Men jag fick höra att hon tidigare bott på ettmentalsjukhus, i ett rum med en galonmadrass, därdet gått ganska våldsamt till.

Jag hade precis tagit körkort och tyckte att det varen stor lyx att kunna åka ut och köra bil. Det tyckteIda också. Bilen var den enda plats där hon varriktigt lugn och avslappnad, i bilen tystnade honoch lät käken slappna av. En bilresa gav henne bättrevila än de mediciner vi gav henne flera gånger om

dagen. Både jag och Ida tyckte att det var skönt attkomma bort från gruppboendet ett tag, känna litefrihet. Jag tänkte på hur hennes liv sett ut tidigare,när hon varit instängd på mentalsjukhuset, påglomadrassen. Jag tänkte på hur mycket bättre alltvar för henne nu, när hon inte längre sågs som ettproblem, utan som en individ med speciella behov.Att hon inte betraktades som en belastning utansom en människa.

Ganska snabbt insåg jag att bilen inte alls sågs somen självklarhet för Ida. Den räknades inte som hjälp-medel, medicin eller hobby. Bilen sågs inte som endel i att ge Ida ett bra liv trots att bilåkning var detenda, förutom geléhallon, som hon visade någotdirekt intresse för och faktiskt det hon mådde bästav. Tvärtom var det en ständig kamp kring bilen,skulle den få vara kvar eller inte? Det var frågan ompengar förstås, och om kommunens regler kringfärdtjänst. Bilen sågs som just lyx, en onödig utgiftför kommunen. Trots alla fina ord ommänniskovärde, anpassning och pedagogik handladei slutändan allt om ekonomi. Och en ordlös gammaltants tysta önskan om avslappning väger lätt när dethandlar om pengar.

10

Som en personal som jobbar med vuxna människormed intellaktuella funktionsskillnader har jag tänktlite på frågor om solidaritet. För att underlätta detpedagogiska arbetet måste man tänka lite solidariskt.

Från mental sjukhus till LSS-lagenRättigheter för funktionsnedsatta människor harinte alltid varit en självklarhet, och i förbättrandet avderas rättigheter finns en koppling till de civilarättighetsrörelser som har spridit sig runt omvärlden.

Vi vet att i tidigare faser av historien har människormed funktionsskillnader blivit behandlade sommänniskor av lägre värde och instängda i storaanstalter.

De stora institutionerna, som socialpsykologenErving Goffman kallar för ”total institutioner” varför det mesta så kallade mentalsjukhus. Egentligenvar de förvaringsplatser för olika sorts intellektuelltnedsatta människor, och människor med långtidspsykisk ohälsa.

Avvecklingen av dessa institutioner började skapanya möjligheter för att jobba med människor medautism och göra livet bättre för dem. LSS lagen (la-gen för stöd och service åt handikappade männi-skor) utvecklade möjligheterna vidare. Med LSS harmänniskor med autism och andra funktionsnedsätt-ningar rätten att få ett jobb eller en meningsfull sys-selsättning efter deras behov.

För vissa personer med psykisk ohälsa gick docksituationen åt andra hållet efter avvecklingen av detotala institutionerna. De släpptes ut på gatan för attta hand om sig själva, vilket ledde till självmord,alkohol- och drogmissbruk och hemlöshet.

InkluderingFrågan om normalisering för funktionsnedsattamänniskor har gått ihop med målet om integration.Målet har också varit att avveckla särskolan och attfå mera assistans åt dem som behöver. Inkluderingsom begrepp har blivit målet för att låta funktions-nedsatta människor delta mer i vardagslivet tillsam-mans med ’normala’ människor. Inkludering är rik-tat mot en växande mångfald där vad som anses somnormen blir bredare och mer varierande.

När vi tänker på inkludering för människor medautism, jobbar vi för att ge dem ett så normalt, be-tydelsefullt och värdefullt liv som möjligt. Det ärinte så konstigt till exempel att vara ute bland van-liga människor på offentliga platser nu för tiden.

Ett pedagogiskt förhållningssättEtt tydliggörande pedagogiskt förhållningssätt harprovats vara den bästa väg att nå människor medautism och underlätta för dem att utvecklas sompersoner.

Pedagogiskt arbete handlar om kommunikation ochrespekt åt individen oavsett deras bakgrund. Allaskall behandlas som likvärdiga och vi måste göra alltsom krävs för att underlätta utveckling av individersom har det särskilt svårt.

Det pedagogiska förhållningssättet är filosofiskt mendet är också väldigt praktiskt och effektivt.

Vår pedagogiska förening är byggd på solidaritetmed funktionsnedsatta människor och för att drivade frågor vi som arbetar med dessa människor sersom viktiga.

En förening för mångfaldenAv: Sean Pook

11

För några veckor sedan rapporterade Aftonbladetom hur barn i USA med autism och andrafunktionsnedsättningar straffas med elchocker,tvingas ner i säckar och blir handfängslade.Sammanlagt 75 barn mellan 1988 och 2006 hardödats av dessa metoder, metoder som i USAfortfarande är lagliga.

Även om vi i Sverige har kommit längre förekommerfortfarande övergrepp mot barn och vuxna med au-tism. Det krävs inte många minuters efterforsknin-gar innan man får läsa om det ena fruktansvärdafallet efter det andra:

På en kommunal verksamhet för barn med autism iBorås blir två pojkar, bröder, under flera år behand-lade med handgripligheter, frihetsinskränkningar,straff, hot och höga röster. Den yngste pojken somvid den här tidpunkten är hyperaktiv binds fast i enkontorsstol om dagarna.

På en annan verksamhet hålls en rullstolsburen man,på läkares ordination, bakbunden med en strumpabåde dag och natt i 25 år, för att inte skada sig själv.Mannens armar är fria bara korta stunder, när handuschar, är på toaletten eller åker bil.

Ännu en annan verksamhet låser en 14-årig pojkemed autism in i ett bås med betonggolv, kallat”Mysen”, när personalen tycker att han blir förbesvärlig. De pengar som skulle använts tillfortbildning av personalen på hemmet hade tidigaresparats bort i socialnämndens budget.

Tanken med LSS-lagen är att ge människor medfunktionsnedsättning goda levnadsvillkor, möjlighetatt leva som andra, full tillgänglighet till helasamhället och inflytande och självbestämmande översitt eget liv. Enligt Autism & Asperger-förbundet ser

Övergrepp - inte bara i USAAv: Catherine Holt

dock verkligheten ofta annorlunda ut. Personermed autism får inte den hjälp som behövs för attkunna äta och kommunicera. De brottas ner medvåld för att de inte kan tala om vad de vill och blirarga för det, och de får inte den hjälp de behöverför att förstå sammanhang och vad som ska hända.

Socialstyrelsen håller med om denna verklighets-beskrivning. En granskning som Socialstyrelsengjorde under 2010 visar att många kommunerbryter mot LSS. När 70 olika LSS-boendengranskades visade det sig att människor utsätts förallvarliga kroppsliga kränkningar.

Det är lätt att skylla dessa typer av övergrepp påenskilda personal eller personalgrupper, men det ärsamhällets skyldighet att se till att personal får denutbildning och de personalresurser som krävs för attarbeta med personer med autism. Detta lyfts ävenfram av Håkan Ceder, överdirektör för Social-styrelsen, och Per Anders Sunesson, chef för Social-styrelsens tillsynsavdelning i en debattartikel i DN imaj 2011 .

”Anledningen till att tvång används är ofta att detinte finns tillräckligt med personal. Men det behövsockså högre kompetens om funktionsnedsättningar,om förhållningssätt och bemötande och om vadsom är tillåtet enligt lag. Det gäller personal på allanivåer .Från de som arbetar närmast den enskildetill ledningspersonal med ansvar att driva ochutveckla verksamheten.”

12

För att skapa en arbetsplats där personal trivs ochbehåller en god hälsa, är det viktigt att arbetasystematiskt med arbetsmiljön, speciellt depsykosociala förhållandena. Fram till 1970-taletkoncentrerade man sig i arbetsmiljöarbetet på denfysiska arbetsmiljön, dvs frågor som produktion,lokal och ekonomi. Men senare ändrade manrikning så att det omfattade även de psykosocialaförhållandena på arbetsplatsen.

Den psykosociala miljön innebär att personal ärdelaktig i beslut och i den utveckling som berörarbetsplatsen. Det innebär att man ska kunnakritisera missförhållanden,diskutera arbesmiljöfrågor ochkunna förändra den.Arbetsmiljön ska utformas påså sätt att det förstärkergemenskapen ochsamhörigheten bland personal.

I allmänhet handlar denpsykosociala arbetsmiljön om relationen mellananställda och ledningen samt relationen anställdaemellan. Men i vårt fall där man jobbar medmänniskor, speciellt med människor som harfunktionsnedsättning är den psykosociala arbets-miljön mer än så. Det finns en tredje part vars livs-situation, livskvalitet och beteende starkt påverkarvårt arbete och vår arbetsmiljö på alla nivåer.Ju bättre den fysiska och psykosociala miljön äranpassad till dessa människors behov desto bättre

kommer de må. Detta innebär i praktiken att vi kangöra ett kvalitativt arbete vilket gör att vi får enbättre arbetsmiljö, med mindre risk för hot, våld ochkonfliktsituationer och en mer trivsam arbetsplats.Med andra ord har vi ett gemensamt intresse med devi jobbar med och våra intressen går hand i handmed deras. Deras livskvalitet är en viktig del av vårarbetsmiljö.

För att vi ska kunna förbättra livskvaliteten hos de vijobbar med, är det viktigt att vi utvecklar mekanis-mer som förstärker dessa människors rättigheter ochmöjligheter att kunna delta i samhällslivet, få en

bättre levnadsstandard, ochkänna sig delaktiga i hursaker och ting ska göras.Helt enkelt kunna leva somalla andra.

För att nå detta mål ochgenom det skapa ett bättrearbetsklimat är det viktigt att

verksamheten vilar på ett pedagogisk arbetssätt ochett demokratiskt perspektiv. Det är avgörande att detfinns möjlighet för utveckling, att man får utrymmeför sina synpunkter, att man kan kritisera utan att blimarkerad och registrerad i arbetsgivarens svartalistor, och att man kan påverka på riktigt, inte barapå låtsas.Makten ska inte koncentreras i en persons eller någrafå personers händer utan den faktiska makten ska

Bättre livskvalitet förboende leder tilltrivsammare arbetsmiljöAv: Atbin Kyan

Vi människor tillbringar mer än en tredjedel av vårt liv på jobbet, vilket gör arbets-platsen till en viktig del av vårt liv och vår hälsa. Alla studier har visat att en spändarbetsmiljö ökar risken för stressrelaterade besvär, psykisk ohälsa samt hjärt- ochkärlsjukdomar. Om man tittar på statistik är det personal inom vård och omsorg som ärmest utsatt för arbetsrelaterade hälsoproblem.

13

delegeras på ett sätt att personal inte bara ska tycka,utan kunna påverka på riktigt. Organisationen skavara transparent där varje fråga ska diskuteras öppet,inte bakom stängda dörrar och bland några få.Delaktighet ska vara en central del avorganisationen. Personal ska inte bara uttrycka sinåsikt utan ska kunna få möjlighet att vara med ibeslutsprocessen, samt kunna påverka vilka frågorsom tas upp till beslut och hur beslutsprocessen gårtill. Dessa punkter är viktiga för att skapa en braarbestmiljö.

Men i verkligheten råderandra principer, normer ochoskrivna lagar på arbets-platserna. Beslut fattasuppifrån. Kritiska röstertystas ned med direkta ochindirekta hot och straff-metoder. Verksamheter drivsav bevakningsmetoder därchefen anlitar sig av några informatörer.

Chefernas makt är så omfattande att personal inteens vågar säga sin åsikt. Arbetsplatsträffar (APT) harblivit chefens möte istället för personalens möte.Maktstrukturen är så inbyggd att vid kritiskasituationer var än man vänder sig för att hitta någonlösning ser man ingen möjlighet. Det verkar som attman har hamnat i ett spindelnät. Ju mer manförsöker desto svårare blir det.

Ett färskt exempel som nyligen uppmärksammadesi massmedia är situationen på arbetsförmedlingendär anställda berättar om en tyst organisationpräglad av rädsla med långtgående detaljstyrning.En tyst organisation där frispråkiga bestraffas. Sägerman någonting som är obekvämt riskerar manrepressalier. Topp-styrning och att allt bestämsuppifrån, är en regel inte undantag. Detta gällernaturligtvis inte bara på arbetsförmedlingen utaninom alla verksamheter, speciellt inom vård och

omsorg.

Det är personalen somgör det faktiska jobbetoch de måste hautrymme och möjlighetatt påverka. Personalenska kunna uttrycka sinåsikt utan att riskerarrepressalier.Arbetsplatsen ska vara

transparent och det måste finnas en öppen miljö förkritik.

Allt detta, inte bara för att vi har rätt till det ellerför att vi ska ha en bra och trivsam arbetsmiljö,utan även för att på bästa sätt kunna ge ett stöd tillvåra boende och höja deras livskvalitet. Deraslivskvalitet är en viktig del av vår psykosocialaarbetsmiljö.

14

Bilder:

Robert Nyberg

Timanställningar ger sämrelivskvalitet för boendeAv: Linda Kreuzinger

En timanställning innebär att du inte har någotschema, du rings vanligtvis bara in när det är ”kris”dvs när någon ur den ordinarie personalen har blivitsjuk eller när personalstyrkan inte går ihop sig.Timvikarier utgör ett viktigt fundament för attverksamheter inom LSS överhuvudtaget ska kunna”fungera”. Fungera sätter jag i citationstecken då detinte gärna kan anses vara särskilt fungerande när manär fullkomligt beroende av timvikarier. Vikariersubventionerar de nedskärningar inom offentligsektor som chefer och fackföreträdare beslutar omvarje år. Hälsan och arbetsrätten låtsas man inte om.Inte heller hur det påverkar de boendes livskvalitet.Timvikarier är rätts-lösa, billiga i drift, och klagarsällan. Arbetsgivaren behöver inte heller stå till svarsinför någon.

På de flesta arbetsplatser har mandessutom kommit på den fiffiga idénatt förvägra dem att delta påarbetsplatsträffarna. Intressant huren arbetsgivare kan ignorera de sombokstavligen springer tillarbetsplatsen när de blir inkallade.Timvikarien förväntas vara glad ochtacksam för varje timme den kan få,medan ledningens tacksamhet lysermed sin totala frånvaro när enbartfast personal som flitigt har vabbat, sjukat, semestratoch varit föräldralediga under året blir bjudna påjulbord och planeringsdagar.

Flera rapporter visar att de flesta myter och föreställ-ningar kring timvikariat helt enkelt inte är sanna.Som att det bara skulle vara studenter som behöverjobba lite extra som tar sådana jobb eller väldigt ungamänniskor. Genomsnittsåldern på en timvikarieinom Kommunal är 35 år och de försörjer sig på

igenting annat än sin timlön. Förr var detanorlunda. Då blev du erbjuden betald utbildningom du saknade en sådan och sen var det en riktiganställning som väntade.

Arbetsmarknaden är så klart annorlunda idag,frågan är bara om denna sorts nedmontering avtrygghet och säkerhet är rättfärdigad genom atthänvisa till övrig arbetsmarknad. Vi arbetar medmänniskor med svår problematik. Det innebär attdet tar lång tid att komma in i och lära sig arbetet,och lång tid att skapa ett förtroende med demänniskor vi arbetar med. Ledningen bör därförsatsa på personalen, och se till så att den vill stanna

länge på arbetsplatsen. Idag gåråren som timvikarie bara ochnär chefen har mjölkat ut dinasista dagar innan LAS (lagenom anställningsskydd), slutartelefonen plötsligt ringa. Vårtjobb är att stödja känsligaindivider med autism. I dessaindividers verklighet avspeglarsig osäkerhet genom utbrott.Ibland även mycket våldsamma

där de skadar sig själva och personalen. För atthantera denna problematik krävs en trygg, stark,självsäker, kunnig och erfaren personal. En personalsom samarbetar bra och som har ett gemensamtarbetssätt och en samsyn kring de pedagogiskametoderna.

Försämrade arbetsvillkor har drivits igenom inabsurdum, finns det ingen maxgräns på hur mångatimanställda en verksamhet får leva på? Med

15

Bild: Robert Nyberg

timvikariat eller månadsanställningar ställs vi motvarann, vi ska tävla om arbetstimmar, istället för attsamarbeta kring brukarnas bästa. Vi ska inte behövaha personal som ständigt går runt med oro kring sinsituation, all personalhar förtjänatmedbestämmande påarbetsplatsen ochchansen att utvecklas.Det är svårt att byggaett tryggt och lugnt livför våra individer pågruppbostaden om visjälva förvägras entrygg tillvaro.

Jobbet är givande och roligt på många sätt, men jagtror att både övrig personal och boenden skulle måbra av att alla kunde arbeta under vettiga villkor. Detär lätt att ignorera kollegor som sliter ut sig och bararycker in på ett par timmar, timmisar är ju intevälkomna att komma på möterna. Varken de

Bild

:Rob

ertN

yber

g

pedagogiska eller APT, båda viktiga mötesplatser förpersonalen.Be chefen att alla ska delta på möten, för handen påhjärtat, vad har vi att förlora på det? Hur bra kan

vuxna med autism må avtillfälliga vikarier somsystematiskt blirosynliggjorda? Intressantdock att chefer ochpolitiker hela tiden pratarom att höja statusen för våryrkeskår, trots att mankringgår LAS och aldrigsatsar på sin personal. Vemvill stanna på ett ställe när

framtidsutsikterna är lika med noll. Ge vikariernafasta jobb och minimera antalet timanställningar,det kommer både höja dom boendes livskvalitet ochstatusen på vår bransch!Vi har alla förtjänat bra villkor, vi delar sammaarbetsplats, vi är skyldiga varandra det.

16

Bilder: Robert Nyberg

Bild: Robert Nyberg

Autismspektrum, en utmaningAutism är den funktionsskillnad som fortfarandeutmanar hela vetenskapen inom hälsa, vård och delvisinom pedagogik. Det handlar om hjärnans medföddaskador. Hjärnan är komplex och vetenskapen harännu inte kunnat precisera hur hjärnans helhet,strukturellt fungerar. Dessutom är självahjärnvävnaden svåråtkomlig och man kan inte isoleraen bit av den för en exakt undersökning. Detta gör attforskningen inom autismspektrum inte är särskiltframgångsrikt.

Det finns inte ettsärskilt område ihjärnan som direktkan kopplas tillautism. Istället är detflera områden somforskarna har fokuspå. Hjärnanspannlober,tinningloberna,hjärnbalken ochlillhjärnan är deviktigaste områdena,där avbildningstekniker som magnetkamera ochpositronemissionstomografi visar tecken på en vissdysfunktionalitet hos barn med autism.

Forskningsprocessen inom autismspektrum utifrån ettmedicinskt perspektiv, vilket syftar till att botaavvikande beteende och normalisera individen.Bortsett från utmaningar inför medicinsk forskning,finns en socioekonomisk faktor som påverkarforskningen om autism. I dagens samhälle styrs allaforskningsprojekt av pengar. Intresset för forskning iområden där det inte finns möjligheter till att tjänapengar är inte så starkt. Personer med autism kan intevara en direkt källa för profit, inte heller en aktuellkälla för billig arbetskraft.

Utifrån ett idéhistoriskt perspektiv har det formellautbildningssystemet inte varit den drivande kraftennär det gäller landvinningar i autism-området.Däremot har föräldrar och anhöriga med akademiskbakgrund varit huvudaktörer som drivit den seriösaforskningen framåt. Lorna Wing som lyfte uppfrågan om kommunikation och anpassningar avmiljön för personer med autism är ett exempel på ensådan drivande förälder till barn med autism.

Hjärnans skador ochdess annorlunda strukturhar viktiga konsekvenserför individens beteende idet dagliga livet.Hjärnan bearbetarsinnesintryck frånomgivningenannorlunda. Man harkanske en annan typ avfunktion i hörsel, syn,känsel osv. Det resulterari en annorlundaperception ochannorlunda förståelse av

omvärlden. Det blir svårt att sätta saker och ting i ettsammanhang och man upplever ett ständigt kaos,vilket skapar hög stress, oro och avvikande beteendesom ett uttryck för denna oro. Därför blirhanteringen av kommunikation och skapandet av enförståelse av vad som händer och vad som kommeratt hända helt grundläggande för individenstrygghet. Det krävs olika genomarbetade metoderoch strukturer i arbetet med personer med autism.

Olika metoder i arbetet med personer med autismUtifrån nuvarande kunskap finns det en djungel avolika metoder och arbetssätt med personer medautism. Tydliggörande pedagogik, som är baserad påTEACCH-programmet, (i Sverige Sunne-modellen)är det dominerande arbetssättet för arbete med

Autism och arbetssättAv: Iraj Yekerusta

17

personer med autism. Andra alternativa arbetssätt äri stort sett baserade på kognitiv beteendeterapi.Tydliggörande pedagogik lägger tyngdpunkten påstruktureringar ochanpassningar, medan arbetssättbaserade på kognitivbeteendeterapi lägger fokus påbeteendeproblemet och betonarutvecklingsmöjligheter.

Bland metoder baserade på beteendeterapi ärLovaas-metoden den mest aktuella. Metoden kallasså efter grundaren, Dr Ivar Lovaas som i början av1960-talet var en föregångare vad gäller beteende-intervention för barn med autism. Här talar maninte om strukturering och anpassning. Däremothandlar det om behandling som ska ha enbeteendemässig tyngdpunkt. Användandet avbelöning (förstärkning) av lämpliga beteenden föratt generalisera lärande är centralt för beteende-baserade metoder. ABA (Applied Behavior Analysis)som är känd för barn med autism har enligt vissastudier kunnat utveckla barn med autism. Men denhar inte lyckats hantera beteendeproblem.

Tidigare använde man det så kallade Aversivatillvägagångssättet när andra alternativabehandlingar misslyckades. Aversiva metoder är ett”pedagogiskt” namn på avskräckande metoder somfysisk bestraffning och el-chocker. Trots att Lovaastog avstånd från dessa metoder, kvarstår fortfarandeen sådan kultur inom verksamheter som arbetar mednormalisering.

Kognitiva hjälpmedelVid arbete med tydliggörande pedagogik spelarvisuella hjälpmedel en stor roll. Varje visuellthjälpmedel bör anpassas till varje enskild individsbegränsningar. Det finns exempelvis olika typer avdagsplaneringar som består av instruktioner, det villsäga föremål, bild, symbol och text. Hur vet manvad som fungerar?

En professionell bedömning är avgörande för valetav hjälpmedel. Sedan är det en inlärningsprocesssom tar olika lång tid för olika personer. Någon

förstår konkreta föremål som i sig själva talar om vadsom händer, till exempel skor som symbol förpromenad, och någon annan kan förstå en bild somsymboliserar promenad. En tredje har kanske bättreförståelse för det skrivna ordet, promenad. Alla dessainstruktioner kan fungera olika bra för olikaindivider. Förutom dagsplanering kan vissa individerbehöva vecko- eller månadsplaneringar.Anpassningen av miljön och strukturering avpedagogiska hjälpmedel är lika viktigt sombedömning av situation och rätt bemötande.

Olika arbetsmetoderFaktum är att ingen av marknadens kändaarbetsmetoder fungerar fullt ut för att kompenserasvårigheter hos personer med autism. Vidtydliggörande pedagogik finns alltid en stor risk attsjälva människan och bemötandet hamnar i skugganav strukturen och av en mängd pedagogiskahjälpmedel. Det är viktigt att förstå att trygghet ochrespektfullt bemötande är grunden för olikametodiska insatser. Därför krävs ett

helhetsperspektiv för att samlavissa delar av dessa metoder i ettfungerande verktyg som äranpassat till individen.

Tydliggörande pedagogik harfokus på strukturering och anpassning. Men enensidig anpassning kan bli ett hinder för personensutveckling. I så fall kan miljön förvandlas till ettförvaringsställe för den redan utsatta individen.Dessutom är en sådan strukturering, genomkognitiva hjälpmedel som bilder, texter och föremål,inget effektivt alternativ för beteendeproblem ochsjälvdestruktivitet.Ensidigt fokus på anpassning kan mörkläggasvårigheter som inte har att göra med annorlundaförståelse. Den ständiga anpassningen av miljö ochhjälpmedel som Teacch-programmet föreslår,ignorerar  beteendeproblem  som kräver andralösningar än miljöanpassning. Lösningar som avled-ningsmetoder, konflikthantering genom identifie-ring av beteendeproblem och, framför allt, ettanpassat  bemötande utifrån individens unika per-sonliga egenskaper.

Bild :http://www.wkow.com/global/story.asp

18

I motsats till den ovannämnda metoden harterapibaserademetoder, exempelvisLovaas-metodenen  potentiell tendensatt  utsätta personermed autism för högakrav och sätta igång ennormaliseringsprocessutan något resultat.

Risken i beteendefokuserade metoder är väldigt högför att individen blir utsatt för ”uppfostransåtgärder”eller bestraffningar. Det är lätt att underskatta detannorlunda tänkandet, de biologiskabegränsningarna.

Oavsett de begränsningar som dagens  evidens-baserade arbetsmetoder har, finns det lika mångasorters autism som personer med autism. Ingetpedagogiskt verktyg kan komensera svårigheten omde personliga egenskaperna ignoreras.

En unik tyst kunskapVarje människa är unik i sina egenskaper och varjeperson med autism har, precis som alla andra, sinaindividuella egenskaper. Kunskap om personen får vigenom exempelvis föräldrar och personal, alltså desom spenderar mest tid med personen och därförkänner honom eller henne bäst. Denna kunskap är istort sett en unik tyst kunskap.Det krävs ett pedagogiskt verktyg för att sätta ord påen sådan tyst kunskap. Och det är just detta som ,vi

inom Partille kommun, harsatsat på. Vi har samlat olikadelar av etableradearbetsmetoder för arbetemed personer med autismoch skapat en helhet med ettfungerande pedagogisktverktyg.

Vårt pedagogiska verktygfungerar för att:- skapa ett gemensamtsynsätt hos personalgruppen

kring individens färdigheter och svårigheter- göra social dokumentation enligt LSS, men ocksåför kartläggning och bedömning- ha som underlag för löpande anteckningar utifrånvarje individs behov- ge möjlighet till personal att sätta ord på sin tystakunskap och utveckla sin kompetens.- följa upp ett målinriktat arbete med rimligamålsättningar kring individens utveckling samt skapaen länk mellan genomförandeplan och det dagligaarbetet.

Tack vare den gemensamma insatsen har vi lyckatsmed en av autismens största utmaningar. Idag har ivår verksamhet antal utbrott och avvikandebeteenden minskat med cirka 70 procent under 5 år.Trots den tunga tystnaden ovanifrån gentemot dennaframgång, är de flesta berörda medvetna om det storaframsteget.

19

Bilder: Robet Nyberg

positioner. Det är så korruption och svågerpolitik fungerar.Det var precis denna politik vår chef, med stöd ovanifrån,bedrev.

Hon brukade ge tillfälliga anställningar till sina närasläktningar i verksamheten med olika ändamål. Vid etttillfälle hoppade chefens nära släkt in och arbetade en kortperiod inom vår verksamhet. Chefen, å sin sida, skrev alltsåett intyg på att personen är kunnig inom området, harutvecklat verksamheten och har haft goda relationer medanhöriga. Alla som jobbar inom verksamheten och kännertill händelsen vet att denna person varken hann bli insatt iarbetssättet, kände några anhöriga, eller hade något att göramed verksamhetens utveckling.Med detta kan vi konstatera att vår nuvarandeavdelningschef och förvaltningschef beter sig lika korruptsom vår tidigare enhetschef gjorde. Vår tidigare chef kundeplacera sina nära släktingar inom verksamheten, med doldagenda, för att sedan skicka i väg dem med förfalskadeintyg med Partille Kommuns logo på. Hon kunde samtidigtjaga och hota kompetent personal. Likaledes presenteraravdelningschefen och förvaltningschefen denna chef somautism-expert eller kompetent för konsultjobb inomorganisationen, medan de försöker tvinga kommunensautism-pedagog att flytta till en annan bransch eller sägaupp sig.Kära chefer och politiker inom Partille Kommun!Ni får använda er makt och era befogenheter hur ni vill. Vihar blivit helt övertygade om att omsorgsförvaltningeninom Partille Kommun kör med svågerpolitik och beter sighelt korrupt. Men låt oss anställda vara i fred. Vi är självautsatta i vårt dagliga jobb och dessutom jobbar vi medutsatta individer.Vår verksamhet är fortfarande en skadad verksamhet. Visom protesterat några år för att bli av med en korrupt chefvill inte ha tillbaka henne som utbildare och chefstödjare.Vi vill inte ha tillbaka någon som skapat lidande för oss ochför utsatta människor under många år. Skicka inteinbjudningar, kallelser eller brev som påminner oss om vårgamla chefs nya positioner.

Ja, vi har fattat budskapet och ni har kunnat återupprättaden gamla rädslan och paniken trots den tidigare chefensfysiska frånvaro. Men vi ber er att inte fortsätta med det.

Omsorgsförvaltningen inom Partille Kommunkör med svågerpolitik och beter sig korrupt

20

För drygt ett år sedan, efter att vi skickade ett brev till Partillekommuns politiker, fick enhetschefen på Mellbygårdensgruppboende avgå omedelbart. I brevet beskrev vi chefenssätt att leda verksamheten. Vi skrev att favorisering av visspersonal (ofta vänner och släkt) och bestraffning av andra ären etablerad kultur i vår verksamhet. Vi gav olika konkretaexempel på hur favoriter får olika uppdrag eller tjänster sombelöning. Vi gav samtidigt konkreta exempel på hot och straffmot ”oönskade”, oavsett deras yrkesroller och kvalifikationer.Ett fall av favorisering, som vi påpekade, handlade om enanställd som plötslig fick tjänsten som biträdande enhetschef,trots att han inte var sökande. Ett annat exempel, nu påbestraffning, var hoten mot verksamhetens autism-pedagog(metodutvecklaren). Men framför allt beskrev vi detsystematiska maktmissbruk som ledde till arbetsmiljöproblemoch missförhållanden inom vår verksamhet.Vi tolkade omsorgsförvaltningens beslut om chefens avgång

som en bekräftelse på vad vi förmedlade via detta brev, alltsåbrott mot lagar och regler. Den handlingsplan som den nyaenhetschefen och personalen kom fram till innefattade blandannat följande punkter: Ledningen skall följa lagar och regler,respektera yrkesroller och undvika informella roller ochkanaler för information som skapar grupperingar etc.

Till vår förvåning upptäckte vi dock att vår gamla chef fickhålla kvar sin chefposition på annan verksamhet! Dessutomvaldes hon ut som samordnare för validering ochkompetensutbildning inom kommunen. Senare fick vi läsa iomsorgförvaltningschefens månadsbrev att vår tidigare chefhar fått rollen som konsult för att stötta andra chefer inomomsorgförvaltningen. Nu under den senaste perioden har vimed jämna mellanrum fått inbjudningar till flera pedagogiskaföreläsningar om bemötande och arbetssätt med personermed autism, som denna chef håller.Omsorgförvaltningschefen och avdelningschefen får gärnalyfta upp en chef som missbrukat sin makt på ett systematisktsätt. Cheferna kan välja vilken konsult som helst. Det är klartatt de håller varandra om ryggen till vilket pris som helst. Dehögre cheferna följer samma linje som vår chef gjorde på vårverksamhet. Det visar att omsorgförvaltningen ochkommunen är präglade av korruption och svågerpolitik.Chefer och politiker kan höja varandra på många olika sätteftersom de har makten, positionen, budgeten ochbefogenheten. De kan belöna varje allvarligt brott med högre

Efter en lång process av personalens och anhörigasgemensamma protester mot en oklar plan förombyggnation av LSS-boende förvandlades dennaplan till en renoveringsplan. Men det som skedde ipraktiken väckte starka rekationer hos personal.Därför skrev de en insändare till kommunens lokalatidning. Insändaren är en direkt reaktion mot enfusk-renovering av lägenheter, där individer medkognitiva funktionsskillnader bor. Bredvid dennainsändare finns ett svar, som publicerades på PartilleTidnings hemsida. En tillbakablick på turerna kringdenna händelse kan bidra till bättre förståelsen förvad som hänt.

Händelserna kring ombyggnationen av detta LSS-boende är en konsekvens av en lång period av kon-flikt mellan ledningen och personal. Konflikteneskalerade under förra året, då personal tillsammansmed anhöriga startade ett öppet motstånd. År 2010,när fackliga processer och olika möten med chefer

misslyckades bestämde sig personal för att agerasjälvständigt. De skrev ett gemensamt brev till allaberörda inom Partille kommun. Brevets skildring avvad som pågått på denna verksamhet under några årvar så skakande att politiker reagerade snabbt ochchefen fick avgå omedelbart. I detta brev beskrevsolika repressalier och det stod att man betraktadeprojektet för ombyggnation som en sista åtgärd föratt splittra personal genom att isolera individer.Personal hade krävt underlag och utredning om om-byggnationen samt de nödvändiga bedömningarsom skulle ha gjorts för miljöanpass-ningar. Samti-digt skedde all planering och alla beslut fattadesbakom stängda dörrar, utan att vare sig personal,pedagog eller anhöriga kunde vara delaktiga i dennaprocess.

Efter en period av gemensamma protester backadebeslutsfattarna och ombyggnationen förvandladestill en så kallad renovering. Denna genomfördes på

Har alla människor lika mycketvärde i Partille Kommun?

PA publicerar här en insändare från våra kollegor till Partille Tidning

Om personalens insändare till Partille Tidningen

21

En kollektiv panik och osäkerhet påverkar vårt dagligajobb, detta jobb som kräver koncentration och trygghet.Därför betraktar vi omsorgförvaltningens beteende somen del av det gamla psykosociala arbetsmiljöproblemet.En chef med en sådan balansgång lyckades snabbt klättrapå karriärstegen och återigen skapa otrygg arbetsmiljöför personalen.

Detta visar att Mellbygårdens kris blott var en produkt avmissförhållanden skapade av korruption, maktmissbrukoch svågerpolitik på hög nivå. När karriärsklättrandetsker på bekostnad av en pressad personalgrupp och enutstött samhällsgrupp har moralen sjunkit så lågt att våranedtyngda ögonlock inte kan blunda längre.Atbin Kyan (Arbetsplatsombudsman på Mellbygårdens

gruppboende) 2013-02-21 Partile

Vi stöder Atbin och Iraj och kräver att deras

avstängning avbryts omedelbart och att kommunen

framför en formell och offentlig ursäkt till våra

avstängda kolleger.

Irajs och Atbins avstängning kommer att påverka

vårt arbete väldigt negativt, både på grund av att vi

saknar deras kompetens, men också därför att vi

mår dåligt av kommunens bemötande mot våra

kolleger. Detta är en allvarlig arbetsmiljöfråga.

Verksameten fungerar inte fullständigt utan våra

avstängda kolleger.Underskrift av 18 personal från Mellbygårdens

Abryt avstängningen omdelbart !

Insändare från personal

Är alla människor lika mycket värda i Partille

kommun?

Alla människors lika värde! Eller? Partille kommun harmånga fina slogans och visioner. Men hur serverkligheten ut? På vårt jobb, en LSS-bodende, serverkligheten ut så här: En "renovering" av huset somingen vanlig medborgare hade accepterat i sitt hem,slitna grejer som återanvänts, trasiga saker som sattstillbaka, osäkra, farliga, tillfälliga lösningar. Ettfuskbygge helt enkelt! Men de som bor i detta hus äringa "vanliga medborgare". De är personer med svårfunktionsnedsättningar, som inte kan göra sina rösterhörda. Personer som är extra känsliga för förändring,personer som kan bli våldsamma mot sig själva ochandra! Dessa individer borde Partille kommun särskiltmåna om. Det är deras ansvar. Istället behandlarkommunen de boende som brickor i ett spel! Närdiskussionen om ombyggnation började för cirka 3 årsen, var kommunens budskap - "Vi tänker 20 år framåt!Bara fantasin sätter gränserna!" Nu råder totalt kaos.Boende är oroliga, personalen lider av dålig arbetsmiljöoch alla skyller på varandra. Partille kommun skyller påPartillebo och tvärt om. Vi i personalen har desperatförsökt få gehör för vår oro, men de ansvariga baraslingrar sig och ljuger. Vad är problemet? Finns detchefer som håller varandra om ryggen? Är helakommunstyrelsen korrupt? "Bara fantasin sättergränserna" - inte ens i vår vildaste fantasikunde vi tro att det skulle sluta såhär! En sakär säker: Det behövs en utredning!

Anställda som har fått nog

Svar från Erika Hägg

Allas lika värdeJag som förvaltningschef är glad övermedarbetarnas engagemang för Mellbygårdenoch dess boende. Jag har talat både medmedarbetare och företrädare och beklagatnuvarande situation. Vård- ochomsorgsförvaltningen och Partillebo tar båda påsig ansvar för det uppkomna läget.Förvaltning och nämnd har haft de bästaintentioner i att renovera och bygga till för attförbättra miljön på Mellbygården och det är santatt vi initialt hade planer på större förändringarav lägenheterna än som slutligen beslutades. Vihar varit medvetna om vikten av en noggrannplanering, vilken inte har kunnat hållas och vikan se att det förekommit missar ikommunikation mellan inblandade parter.Tillsammans med Partillebo har vi nuavstämningar, en framtagen handlingsplan ochkommer att göra avstämning både med personaloch företrädare för de boende när arbetena ärklara.Vår avsikt är att det ska bli ett bra slutresultat ochallas lika värde är en självklarhet för mig ochförvaltningen.

Erika Hägg, förvaltningschef

Från Partille Tidningens hemsida 2012­10­29Från Partille Tidningens hemsida 2012­10­23

22

ett konstigt sätt, vilket var en bekräftelse på persona-lens tidigare uppfattning: det handlade över huvudtaget inte om boendes livskvalitet, utan bara om attbli av med en kompetent personalgrupp, eller detsom omsorgsförvaltningschefen i sitt svar kallat för en”engagerad personalgrupp”.Det som framförallt förändrades var byggandet av tvåkontor för chef inne i gruppbostaden. Ett kontor somnu garanterar chefens närvaro inne i gruppboendet.

Den nya enhetschefen bör alltså följa förvalt-ningens policy och vara närvarande inne i verksam-heten. Och autismpedagogen, som enligt beskriv-ning av yrkesroll bör arbeta nära individer och per-sonal, har flyttats till chefens tidigare kontor i enannan byggnad. Därmed nedprioriteras pedagogensnära arbete till förmån för chefens möjlighet tillkontroll. Insändaren nedan och förvaltningschefenssvar skall ses och förstås i ett sådant sammanhang.

Pedagogiskt Arbete har skapat ett forum för närmarekontakt och diskussioner mellan forumets medlem-mar. En gemensam diskussion förutsätter givetvis ettgemensamt ämne och sakfrågor. Sakfrågor eller rele-vanta diskussionsfrågor väljsut av medlemmar. Härkommer exempel pårelevanta frågor:- Metoder inom detpedagogiska arbetssättet vidarbete med människor medfunktionsskillnader- Kommunikationshjälpme-del och hantering avumanande beteende- Diskriminering och olika perspektiv kringfunktionsskillnader och annorlundaskap- Beteendeproblem och olika metoder för hanteringav utmanande beteende- Tillgänglighet, bemötande och människors likavärde

Du söker medlemskap i forumetvia  forum@pedagogisktarbete.com.

Det enda  villkoret  för godkännande av ditt medlem-skap är att en av forumets  medlemmar  är din refe-rens. Efter att du har kontaktat oss och ditt medlem-skap har godkänts skickar vi dig dina kontouppgifterså att du kan logga in dig i forumet.

För att få använda Pedagogiskt Arbetes forum har viett antal regler som du måste följa. Dessa regler ärtill för att vi ska få ett pedagogiskt forum som är värtsitt namn med kvalitet, ordning samt en trivsamstämning för alla. Du kan läsa reglerna som helhetpå vår hemsida. Men här kommer några viktigapunkter av dessa regler:- Inlägg som har karaktären av hot, rasism, sexism,personangrepp eller som är allmänt stötande accep-teras inte.- Inlägg som bryter mot integritet och tystnadspliktaccepteras inte.

- Att publicera personuppgifter, såsom namn, per-sonnummer eller bostadsadress på en annan använ-dare utan dennes samtycke är förbjudet.- Länkar till olämpliga hemsidor, exempelvis hemsi-

dor med illegalt, pornogra-fiskt eller rasistiskt innehålltillåts inte. Sådana inläggkan komma att raderasutan föregående varningeller medlemskonto stängasav.- Marknadsföring, spamoch liknande inlägg ellerannonsering i privat ellerkommersiellt syfte är för-

bjudet.- Signaturer får inte innehålla stötande material ochkan komma att raderas utan förvarning om så ärfallet.- Spridning eller publicering av upphovsrättsskyddatmaterial utan upphovsmannens tillstånd ärförbjudet.- Forumet är inte ansvarigt för den miljö varifråndeltagare kommunicerar med forumet. Men tänk påatt forumets nätverk består av personal som arbetarpå olika arbetsplatser med speciella regler. Om dudeltar i forumet gör du det på rasten eller under dinprivata tid.

Vid överträdelse av dessa regler kan en varning utde-las, och vid fortsatt regelbrott kan en avstängningske. Är överträdelsen att betrakta som grov kanavstängning utan föregående varning användas.

Gå med i PA:s forum

23

Partille kommun riskerar funktionshindradeshälsa, bryter mot lagar och tystar personal!

Den 25 februari stängdesarbetsplatsombudet Atbin Kyan avfrån sitt arbete på ett kommunaltLSS-boende i Partille kommun.Denna avstängning strider motgällande lagar och avtal, i synnerhetmot lagen om meddelarfrihet.Anledningen till avstängningenangavs vara att Atbin Kyan i sinegenskap av arbetsplatsombud skrevett brev där han kritiserade Partillekommuns chefspolicy.Atbin redogjorde för problematiksom omsorgsförvaltningen skapatgenom sina orimliga stödinsatser fören avgången chef. Den avgångnachefen har bland annat fått nyauppdrag som kopplar henne tillhennes tidigare verksamhet, vilketskapar uppenbara problem ochorosmoment hos personalgruppen,och i förlängningen hos de boende.Vidare menadearbetsplatsombudsmannen att detsätt som cheferna håller varandraom ryggen på, skapar väldigaarbetsmiljöproblem. Hanillustrerade sedan i detta brev påflera konkreta sätt vad han kallarkorruption och svågerpolitik. Brevetvar skrivet i syfte att lyfta fram en

åsikt, en åsikt som vem som helstkan ha om vilken förvaltning somhelst.Även LSS-boendets pedagogiskavägledare, Iraj Yekerusta, harstängts av från jobbet då hanuttryckte sitt stöd för brevetsinnehåll. Denna pedagog harjobbat för flera verksamheter ochhar en roll som innebär att gepersonalen stöd i det pedagogiskaarbetssättet gällande personer medautism. Pedagogen strukturerarverksamheten och handlederpersonalen på ett sätt som fårindividerna med autism att varadelaktiga i aktiviteterna i sinadagliga liv. Att en pedagog, varsuppgift är att se till de boendesbästa, uttrycker stöd för åsikter iett brev, och på grund av detta bliravstängd, är inget mindre än enskandal.I och med sitt brutala och olagligaagerande bevisade cheferna inomPartille kommun att brevetsinnehåll stämmer: de är korrupta!Att arbetsombudsmannen ochpedagogen nu blivit avstängda medomedelbar verkan - trots attpedagogens namn inte ens står

med i brevet - är en skrämseltaktikför att få tyst på alla kritiska röstersom höjts mot ledningen. Dettavisar nu, mer än någonsin, attPartille kommun som arbetsgivarefullständigt ignorerar inte barasamhällets värdegrunder omdemokrati och yttrandefrihet, utanockså utsatta människorslivskvalitet.Dessa avstängningar är ett allvarligtbrott mot yttrandefriheten ochskapar en väldigt otrygg situationför de anställda. Vem får gå härnäst?En majoritet av personalen påMellbygården har uttryckt sitt stödtill Atbin Kyan och Iraj Yekerusta,och kräver nu att avstängningenskall avbrytas omedelbart. Vi kräveräven att Partille kommun ger denavstängda personalen en formelloch offentlig ursäkt. Vi låter oss inteskrämmas./ Stödgruppen för Iraj och AtbinKontakt: Linda Kreuzinger, tel0760-700724,linda.kreuzinger@gmail.com,Catherine Holt, tel: 0768-016816,cathholt@gmail.comLina Asplund, tel:0768077116,lina.asplund@yahoo.se

Avbryt avstängningen omedelbart!Den 25 februari blev vårt arbetsplatsombud Atbin Kyan samt vår pedagogiska vägledare Iraj Yekerusta

avstängda från arbetet på grund av ett brev där Atbin Kyan framförde sina åsikter om ledningen och

om kommunens funktionshinderpolitik. Åsikter som många kolleger delar. Iraj Yekerustas avstängning

skedde genom rasistiska påhopp genom att Iraj gjordes ansvarig för sin ”landsmans” åsikter. Dessa

avstängningar strider mot gällande lagar och avtal, i synnerhet mot lagen om meddelarfrihet.

Dessa olagliga avstängningar är en stor belastning på vår psykosociala arbetsmiljö, drabbar den

pedagogiska strukturen och kommer därmed påverka de boendes livskvalité. S. 21