pelle olsson - cdn1.utbudet.com · är därför jag har skrivit detta häfte som nu kommer ut i sin...

PELLE OLSSON

Denna tredje uppdaterade version av 8 myter om cannabis är faktagranskad av Peter Allebeck, professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet.

Copyright © Pelle Olsson. Ges ut av RNS 2018.ISBN nr 978-91-89202-38-2

FörordCannabis – främst i form av hasch och marijuana – är den vanligaste illegala drogen. Cannabis är också den narkotika som diskuteras mest både i Sverige och internationellt. Tyvärr råder det fortfarande okunnighet om dess skade-verkningar, trots en allt säkrare vetenskaplig dokumentation. Debatten om cannabis innehåller ofta missuppfattningar och ibland rena felaktigheter. Det är därför jag har skrivit detta häfte som nu kommer ut i sin tredje uppdatera-de version.

Sedan förra upplagan från hösten 2013 har det inträffat en hel del i cannabisfrågan. Framför allt narkotikapolitiskt. Åtta delstater i USA plus huvudstaden Washington har legaliserat drogen, Uruguay tillåter cannabis på statlig nivå sedan 2013 och Kanada planerar legalisering under 2018. Argumenten för att tillåta drogen har varit just de myter jag skriver om i detta häfte. Den enskilt viktigaste orsaken bakom den här utvecklingen är propagandan för medicinskt bruk. De flesta användarna finns i USA, Israel och Kanada. Även flera länder i Europa, däribland Sverige, har under senare år godkänt sådan konsumtion i liten skala. Det här beror inte på nya upptäck-ter om drogens terapeutiska nytta. Det handlar om narkotikapolitik och allt starkare ekonomiska intressen.1 Det svenska folkets inställning till narkotika och cannabis tycks emellertid inte ha ändrats. En Sifo-undersökning för två år sen visade att 91 procent av befolkningen stöder den svenska narkotikapolitiken som bland annat innebär ett konsumtionsförbud.2

Det har även hänt mycket nytt inom cannabisforskningen. Två stora sammanfat-tande rapporter redovisar det förbättrade kunskapsläget, både om drogens skade-verkningar och om dess medicinska egenskaper. Dels från Världshälsoorganisatio-nen, WHO, 20163, dels från amerikanska vetenskapsakademin 2017.4 Ett åttiotal av världens ledande cannabisforskare är medförfattare till dessa publikationer.

Narkotikapolitiken och cannabispolitiken ska naturligtvis ständigt diskuteras, men först måste vi veta hur drogen påverkar kroppen och hjärnan. Om detta är ve-tenskapen i stort sett överens. Det kan man inte ha någon åsikt om.

I det här nya häftet upprepar jag de åtta vanligaste argumenten för att canna-bis ska legaliseras eller avkriminaliseras. Vissa av svaren är upplysningar om sakför-hållanden, andra är mer resonerande. Innehållet är ungefär detsamma som tidigare, men jag har alltså kompletterat med de senaste årens utveckling och forsknings-resultat. Argumentet om skillnaden mellan bruk och missbruk är borttaget för att istället ge plats åt frågan om våld och aggressioner i samband med cannabisrökning.

Faktagranskning av den här upplagan är gjord av Peter Allebeck, professor på in-stitutionen för folkhälsovetenskap på Karolinska institutet.

Pelle Olsson, juni [email protected]

CANNABIS ÄR INTE SÅ FARLIGT

Håller myten?Cannabis ger framför allt skador på sikt, men kan också ge akuta skador. Det är den unga hjärnan som skadas mest. Därnäst kommer alla andra hjärnor. Först på tredje plats kommer kroppsliga skador som ungefär motsvarar de långsiktiga biverkning-arna av tobaksrökning.

8 myter om cannabis • 2018 5

Myt 1Psykiska skador

De intellektuella (eller kognitiva) funktionerna försämrasDessa kan indelas i sju moment:

• Språklig förmåga

• Logisk analytisk förmåga

• Flexibilitet i tanken

• Minnet

• Förmåga att skapa en helhetsbild

• Orienteringsförmåga i tid och rum

• Bildminne

Allt detta försämras när man röker cannabis, både under ruset och flera veckor fram-åt5, vilket kan mätas genom olika psykologiska tester. Ingen är immun mot skadorna, men hos den som har hög förmåga märks det inte lika mycket som hos dem som har sämre intellektuell kapacitet.6 7 8 9

Vid intensivt bruk i ungdomsåren kan dessa skador bli bestående i vuxen ålder även om man slutar att röka cannabis.10 11 12

Ökad risk för allvarliga psykiska sjukdomar såsom psykoser och schizofreniRisken att få psykoser och schizofreni ökar 2-3 gånger jämfört med dem som inte röker alls. Den svenska uppföljningen av 45 000 värnpliktiga som mönstrade 1969-1970 var den första studie som visade detta samband.13 Resultaten har bekräftats i nya uppföljningar14 och i studier från andra länder.15 De flesta som får schizofreni blir aldrig riktigt friska. Under de senaste åren har man också funnit att de cannabis-rökare som insjuknar i schizofreni har längre sjukhusvistelser och återinsjuknar ofta-re än de som fått schizofreni utan att ha rökt cannabis.16

Cannabisutlösta psykoser går för det mesta över efter några dygn, kanske veckor, men det finns risk att de återkommer och även övergår i kronisk psykos.17 18 19 Ungefär 10 procent av alla som börjar röka cannabis kommer någon gång att drab-bas av en psykos enligt äldre studier.20

Risken för psykiska sjukdomar ökar i takt med att THC-innehållet (den rusgivan-de substansen i cannabis) har blivit högre.21 22

Depressioner och självmordMånga studier visar ett samband mellan tungt cannabisbruk och depression.23 Det vill säga att en stor andel av dem som röker cannabis har fått diagnosen egentlig de-pression. Däremot är inte forskarna ense huruvida det är cannabis som har orsakat detta. Frågan har varit komplicerad att reda ut.

Samma sak gäller självmord. I den svenska värnpliktsstudien kunde man inte se något samband mellan cannabis och självmord när man sorterar bort bidragan-de faktorer.24 Men enligt den amerikanska vetenskapsakademins sammanställning

8 myter om cannabis • 20186

finns ett statistiskt samband mellan fullbordade självmord och cannabis, men det är inte lika starkt som för schizofreni och psykoser.25

Det som talar för ett orsakssamband är neurobiologiska studier som visar att serotoninbalansen kan rubbas av cannabisrökning vilket kan öka risken för depres-sion och tankar att ta livet av sig.26 Även de svårigheter som följer på ett tungt can-nabisbruk på grund av de intellektuella skadorna – relationsproblem, konflikter på jobbet, misslyckade studier, sämre ekonomi – kan så småningom leda till nedstämd-het och depressioner.27

Flera undersökningar visar att cannabis ökar tankar på att avsluta sitt liv, vilket i sig är en riskfaktor att man faktiskt gör det.28 29 Den amerikanska vetenskapsakade-min sammanfattar läget: både antalet självmordstankar och självmordsförsök ökar ju tyngre cannabisbruk man har.30

BeroendePrecis som alla andra sinnesförändrande droger och nikotin är cannabis beroende-framkallande. Cannabisens försvarare brukar erkänna att den kan ge ett ”psykiskt” beroende, men då har man inte förstått att drogberoende är en diagnos som ställs när en rad kriterier är uppfyllda. Där ingår bland annat abstinenssymtom (vilka är mildare och uppstår senare än efter heroin och alkohol), ökad tolerans och att allt mer tid ägnas åt missbruket.31 Cirka 10 procent av alla som röker cannabis blir någon gång beroende32, men bland dem som börjar röka i tonåren blir var sjätte, 16-17 pro-cent, någon gång beroende.33

Fysiska skador

LungskadorTrots att cannabisrök innehåller många cancerframkallande ämnen har studier visat olika resultat om sambandet mellan cannabis och lungcancer.34 35 Här måste man betänka hur lång tid det tog att bevisa att tobaksrökning ökar risken för lungcan-cer. Likaså att uppföljningstiden av försökspersonerna måste var mycket lång.36 Den svenska värnpliktsstudien som följt cannabisrökare under 40 år visar en fördubblad risk att få lungcancer.37 En kanadensisk laboratoriestudie visar att marijuanarök ska-dar lungvävnad snabbare än tobak vilket också stärker misstanken att det finns ett orsakssamband.38 Huruvida cannabis kan leda till KOL, kronisk obstruktiv lungsjuk-dom, är inte heller klarlagt,39 även om det finns åtminstone en studie som visar det.40 En annan visar att kombinationen tobak och cannabis ger en större risk att få KOL jämfört med enbart tobak.41 Sambandet mellan kronisk bronkit och cannabisrökning anses dock vara fastställt.42

FosterskadorI flera välgjorda studier har man följt barn upp till 20-årsåldern, födda av mödrar som


Myt 1rökt cannabis under graviditeten. Dessa barn får en sämre intellektuell utveckling jämfört med en kontrollgrupp som haft en cannabisfri fostertid.43 44 Dessutom visar en amerikansk studie att honråttor som fått cannabis under sin ”tonårstid” för att sedan vara drogfria, ändå föder ungar med cannabisrelaterade skador i hjärnan.45 Trots dessa vetenskapliga undersökningar fattas det ännu mycket kunskaper om hur cannabis påverkar fosterutvecklingen.46

Indirekta skador

Inkörsport till andra drogerFlera stora befolkningsstudier från Nya Zeeland visar att den som röker cannabis löper mycket större risk att också börja använda annan narkotika.47 Kritiker har menat att det främst beror på att cannabis är illegal och i den omgivningen förekommer an-dra förbjudna droger. En studie från Holland, där cannabis är tillåten, dessutom med tvillingar som försökspersoner, bekräftar dock den så kallade trappstegsteorin.48 Dessutom indikerar neurobiologiska studier att cannabisrökning i unga år orsakar bestående förändringar i hjärnan som ökar känsligheten för annan narkotika.49 Man vet också att cannabisrökare i genomsnitt använder mer andra droger och mer alko-hol än normalbefolkningen.50

DödsfallDet finns bara enstaka fall av cannabisförgiftning som lett till döden. Många andra droger är för övrigt inte heller livsfarliga på det sättet; till exempel bensodiazepiner, tobak eller Subutex. Det är till och med svårt att dö av en alkoholförgiftning. I de allra flesta dödliga narkotikaförgiftningar är fler än bara ett preparat inblandat. Däremot finns det många indirekta dödsfall i samband med cannabisrus såsom trafikolyckor och självmord. Cirka 90 personer om året avlider i Sverige med cannabis, men inga andra droger, i blodet, enligt Toxreg, Folkhälsomyndighetens statistik över rättsme-dicinskt undersökta dödsfall med narkotika i kroppen.51

En annan metod att utreda narkotikarelaterad död är att beräkna mortaliteten för missbrukare av en viss drog och jämföra den med normalbefolkningens. En studie från Kalifornien visar att missbruk av cannabis ökar risken att dö i förtid 4 gånger, vil-ket var samma riskökning som för alkohol.52 I en dansk undersökning hittade man en nästan 5 gånger så stor risk för cannabisrökare jämfört med normalbefolkningen.53

Ytterligare ett indicium att cannabis förkortar livet finns i en uppföljning av den svenska värnpliktskohorten. Av dem som vid mönstringstillfället hade rökt cannabis mer än 50 gånger hade 23 av 100 avlidit vid 60 års ålder jämfört med 7 avlidna av 100 från gruppen som inte använt cannabis.54

En systematisk genomgång av litteraturen på området visar dock att orsakssam-banden mellan cannabis och tidig död ännu inte är tillräckligt utredda.55


Tre framsteg i forskningenTre viktiga vetenskapliga framsteg har gjorts under de senaste decennierna som lett till stora genombrott inom cannabisforskningen. Det första är kartläggningen av det endogena (kroppsegna) cannabinoida systemet. Det andra är att forskarna kan avbilda hjärnan på ett mycket mer sofistikerat sätt än tidigare. Det tredje är ökade neuropsykologiska kunskaper, det vill säga bättre metoder och tester att mäta hur hjärnan fungerar i olika situationer.

Det endogena cannabinoida systemetMänniskan producerar kroppsegna cannabinoider, ämnen som anandamid och 2-arachidonylglycerol, vilka binder till vissa receptorer i hjärnan. Det här systemet finjusterar en rad funktioner, bland annat intellekt, känsloliv, aptit, matsmältning, im-munförsvar och motorik.56

Det finns även andra receptorer inom det cannabinoida systemet, CB2, framförallt i immunförsvaret.58 Till alla dessa receptorer binder även THC, alltså cannabis. De kroppsegna cannabinoiderna bildas vid behov i små kontrollerade mängder i avgrän-sade områden, att jämföras med den kraftiga THC-exponeringen av hela hjärnan när man röker cannabis. Syntetisk cannabis, till exempel spice, binder ännu starkare till samma receptorer och ger ett cannabisliknande rus59, ofta med kraftigare symtom.

Denna schematiska bild på hjärnan visar att de så kallade CB1-receptorerna (=cannabinoidreceptorer)

finns på en mängd olika platser.57


Myt 1Avbildningar av hjärnanTack vare datortomografier, magnet- och PET-kameror och andra avancerade tek-niker har vi fått en rad nya kunskaper om hjärnan och hur den påverkas av canna-bis. Bland annat:

• Hjärnan fungerar annorlunda hos unga jämfört med vuxna.60

• Unga hjärnor skadas mer av cannabisrökning.61

• Hjärnan är färdigutvecklad först vid 23-25 års ålder62…

• … men den utvecklingen fullföljs inte hos den som röker cannabis i tonåren.63

• Cannabis reducerar aktiviteten i amygdala. Därifrån lokaliseras af-fekter och känslomönster såsom glädje, sorg, skam ilska och rädsla. En studie visar att cannabisrökares hjärnor reagerar svagare vid hot-fulla sociala signaler.64

• Cannabisrökares hjärnor visar åldringstecken tidigare.65

Neuropsykologiska studierÄven i flera nya neuropsykologiska studier har man sett försämringar hos unga can-nabisrökare när det gäller uppmärksamhet, impulskontroll, exekutiva funktioner och intellektuell förmåga.66 67

Cannabis och beroendevårdMed hjälp av vårdstatistik från hela världen kan man tydligt se att andelen – och där-med också antalet – som har cannabis som huvudsakligt missbruk hela tiden ökar.

I Nordamerika utgör cannabisrökarna 44,6 procent av alla klienter inom narko-manvården. I Sydamerika 41,4, Asien 15,2, Oceanien 61,3 procent och i Afrika 55,7 procent. I Europa är andelen 27,5 procent och i Sverige 22,2 enligt senaste upp-lagan av World Drug Report.68 När det gäller nytillkomna klienter i Europa utgör can-nabisrökarna en stadigt ökad andel. Numera har 46 procent av alla nya klienter i EU cannabis som sitt huvudsakliga missbruk.69 Enligt Europeiska narkotikarapporten får mer än 430 000 personer i EU varje år någon form av behandling för cannabis-problem.70

Sammantaget tycks hasch och marijuana vara de illegala droger som orsakar mest problem i världen räknat i antalet vårdsökande.

Värre skador i framtiden?Dagens cannabis är mycket starkare än gårdagens, det vill säga att THC-halten har ökat kraftigt. I USA har det skett en tredubbling under de senaste 20 åren. Samtidigt har nivån på den substans som skyddar hjärnan, CBD (cannabidiol), halverats.71 Man kan av det skälet befara att den nya generationen cannabisrökare kommer att ska-das värre och snabbare, vilket vissa studier redan visar.21 22 l

ALKOHOL ÄR MYCKET VÄRRE

Håller myten?För unga personer tycks cannabis vara skadligare än alkohol. I övrigt är det svårt att jämföra farligheten mellan två så olika droger och där den ena, alkohol, är tio gång-er vanligare på global nivå.72 73


Myt 2I Sverige har runt 70 procent av den vuxna befolkningen druckit alkohol senaste året74 jämfört med 2 procent för cannabis.75 Av det skälet är det självklart att de ne-gativa konsekvenserna av alkohol märks mycket tydligare i samhället.

På individnivå är alkohol kanske mer ohälsosamt än cannabis när det gäller fysiska skador. I flera andra avseenden är cannabis värre. Skadeverkningarna för alko hol är i vilket fall ett bra argument för att cannabis inte ska tillåtas. Legala dro-ger som alkohol och tobak kan marknadsföras och spridas mycket effektivare än de som är hänvisade till den svarta marknaden. Med ytterligare en legal drog kommer de sammantagna skadeverkningarna att öka.

• Farlighet är inte det enda kriteriet om en vara eller en handling ska vara förbjud-en. I så fall skulle vit flugsvamp inte vara tillåten att äta. Det handlar också om de samhälleliga konsekvenserna och vad befolkningen tycker. En stor majoritet i Sverige (och i de flesta andra länder) anser att alkohol ska vara tillåten och att cannabis ska vara förbjuden. Det är så man stiftar lagar i en demokrati.

• Alkohol försvinner snabbt ur systemet. Det gör inte cannabis. THC stannar kvar längre i hjärnan och påverkar omdömet och prestationsförmågan även om bru-karen inte känner det själv. Det kan krävas en månads drogfrihet för vane rökare innan allt THC försvunnit, vilket också påverkar bilkörning lika länge.76 77 Erfaren-heter bland cannabisbehandlare78 79 i kombination med ett par äldre studier om utsöndring av THC visar att rökning oftare än var sjätte vecka kan leda till en kronisk påverkan efter en längre tids bruk eftersom THC långsamt ackumuleras i hjärnan.80 81

• Trots att de flesta cannabisrökare framhåller hur skadlig alkoholen är, dricker de generellt sett mycket mer än befolkningen i stort.82 Drogvaneundersökningar bland svenska gymnasieelever i årskurs två visar att ju mer cannabis man röker desto mer dricker man.83

• Bland unga är det många fler som söker vård för cannabis än för alkohol trots att alkohol alltid är vanligare.

I Holland visar behandlingsstatistik att 50 procent av de unga upp till 25 år som sö-ker beroendevård har cannabis som huvuddrog. Alkohol svarar för 18 procent av alla unga klienter.84 Eftersom cannabis i praktiken är laglig i Holland genom försäljning i så kallade coffee shops, för alla över 18 år, är jämförelserna med alkohol extra intres-sant. De båda drogerna är juridiskt och moraliskt relativt lika.

I flera andra länder med hög konsumtion av cannabis råder samma förhållanden. I England är 77 procent (12 712 personer) av alla under 18 år som sökte behand-

ling för drogproblem huvudsakligen cannabisrökare, jämfört med 15 procent för al-kohol.85

Nästan exakt likadana siffror ser man i USA: 76,3 procent för cannabis och 11,6 procent för alkohol bland alla 12-17 åringar som får beroendevård.86

Ett annat lite äldre exempel är Sydafrika. Cannabis som primär drog var 2-6 gånger vanligare än alkohol för klienter under 20 år i 9 undersökta provinser.87 l

ALLA HAR RÖKT PÅ

Håller myten?De allra flesta människor har aldrig rökt cannabis.


Myt 3Mellan 128 och 237 miljoner människor, 15-64 år, i världen beräknas ha använt can-nabis minst en gång under det senaste året enligt FN-rapporten World Drug Report 2017. Det är 2,7-4,9 procent av alla vuxna. (Opiater, amfetamin, ecstasy och kokain ligger runt en halv procent per drog.) I Sverige är årsprevalensen för cannabis 3 pro-cent enligt samma källa.88

Bland svenska niondeklassare har 5 procent använt cannabis senaste året och bland gymnasieelever i årskurs 2 har 15 procent av pojkarna och 10 procent av flick-orna rökt under det senaste året.89

Cannabisanvändningen "den senaste månaden" för 15-16-åringar i USA är nästan dubbelt så hög som i Europa, 15 procent jämfört med 8 procent. I Europa var det 5 procent för tjugo år sedan.90 I Sverige är siffran oförändrad på 2 procent.91

Globalt sett tycks cannabisanvändningen vara relativt stabil sedan millennie-skiftet. I vissa europeiska länder ökar bruket, medan det minskar i andra.92 I USA var konsumtionen som högst i slutet på sjuttiotalet och minskade sedan under många år, men har ökat på nytt. I de delstater där man godkänt medicinsk användning är ök-ningen större93 och i delstaten Colorado där man legaliserade cannabis 2014 är kon-sumtionsökningen ännu kraftigare.94 (Läs mer under Myt 7.)

Trots att andelen svenskar som rökt cannabis länge legat på samma nivå har tul l-ens och polisens beslag ökat kraftigt. Både smugglingen och den inhemska produk-tionen tycks ha blivit större. Förklaringen till detta är förmodligen att den lilla grup-pen som röker mycket har ökat sin användning. Det är storkonsumenterna som står bakom huvuddelen av marknaden.95 Samma utveckling ser man i flera europeiska länder.96

Att konsumera cannabis är alltså ett ovanligt tidsfördriv. Ungefär 96 procent av jordens befolkning har inte gjort det under det senaste året. I Sverige är det ännu fler som inte rökt på. Även i de USA-delstater med den högsta konsumtionen i världen är ickerökarna i majoritet. Tre fjärdedelar av Colorados befolkning har inte använt drogen under de senaste 12 månaderna. l

Global användning Användning i Colorado, USA

C:a 4 % konsumerade cannabis under senaste året globalt.

C:a 25 % konsumerade cannabis under senaste året i Colorado.

CANNABISFÖRBUDET KRÄNKER DE MÄNSKLIGA

RÄTTIGHETERNA

Håller myten?Det står ingenting om rätten att få använda narkotika i FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna.97


Myt 4Däremot nämns narkotika i FN:s barnkonvention. I artikel 33 påpekas att barn har rätt att skyddas från olaglig användning av narkotika.98 Det här är bara ett exempel på att den enes frihet, till exempel att få använda narkotika, krockar med någon an-nans frihet, som att få växa upp i en narkotikafri miljö.

På samma sätt finns en motsättning mellan frihet och demokrati. Om total frihet råder kommer samhället att falla ihop. Någon form av reglering måste finnas. Demo-krati förutsätter att man inte får göra precis som man vill. Individen måste under kasta sig begränsningar av sin frihet – i form av lagar och regler – för att nå en kollektiv för-del.99 Jämför med följande exempel.

• Hastighetsbegränsningar i trafiken Du har köpt en dyr bil, men får ändå inte använda den som du vill.

• Alkotest bakom ratten När som helst kan polisen tvinga dig att blåsa i en alkometer.

• Tvångsvård inom psykiatrin Det kan vara livräddande, men upplevs inte sällan som en kränkning.

• Licenskrav för innehav av skjutvapen

Allt detta är ingrepp i den personliga friheten, ändå allmänt accepterade. Kränkning-ar av privata handlingar drabbar alltså inte bara cannabisrökare.

Men om man inte har egna barn och bara tänder på ibland, ska man inte få göra det? Nej, inte enligt svensk lag där cannabiskonsumtion är förbjuden. Den lagen gäller för alla.

Ett vetenskapligt argument för konsumtionsförbudet är att regelbunden canna-bisrökning (oftare än var sjätte vecka) så småningom leder till en ständigt nedsatt pre-stationsförmåga.100 101 102 Därmed är många yrken olämpliga: pilot, industriarbetare, busschaufför, förskolelärare, kirurg, andra vårdyrken, lärare …

Partners, barn, syskon och föräldrar kommer inte att vara oberörda av en anhörig som ofta är påverkad av cannabis. För att inte göda den organiserade brottsligheten bör man odla sin egen cannabis och inte köpa den av andra som i sin tur har skaffat den av storlangare. Cannabisodling i större skala, vilket blir följden om bruket vore en mänsklig rättighet, kommer att tära hårt på miljön genom att den är väldigt vatten- och energislukande. Det visar konsekvenserna i USA.103

Sålunda är det svårt att tänka sig ett liv som cannabisrökare där man inte på-verkar sin omgivning på ett negativt sätt. Ingen människa lever isolerad utan har skyldig heter gentemot sina medmänniskor. Var gränsen går mellan individens frihet kontra kollektivet är förstås en politisk fråga som alltid måste debatteras. l

CANNABIS ÄR ETT LÄKEMEDEL

Håller myten?Cannabis är inte godkänt som läkemedel i ett enda land. Även om så vore är det inget argument att den ska tillåtas för andra syften. Jämför med annan narkotika, till exempel morfin som är oumbärligt inom sjukvården. Som rusmedel är morfin för-bjudet.


Myt 5Lobbyverksamheten för medicinsk marijuana har varit det viktigaste argumenten för att legalisera drogen helt och hållet. Det insåg man tidigt i den amerikanska legali-seringsrörelsen.

”Vi ska använda medicinsk marijuana som avledningsmanöver för att ge mariju-ana ett gott rykte”, sa Keith Stroup, grundaren för National Organization for the Re-form of Marijuana Laws, NORML, redan1979.104

Cannabis har vissa medicinska egenskaper. Det finns vetenskapliga belägg, om än svaga, att den kan lindra, men aldrig bota, ett fåtal sjukdomstillstånd. En rad nya studier under senare år har inte kunnat utvidga den korta listan på symtom där cannabis har effekt.

Däremot har det kommit bättre läkemedel på dessa områden.105 106 107 108

Den senaste forskningsöversikten om drogens läkande egenskaper kommer från den amerikanska vetenskapsakademin, The National Academies of Sciences, Engineering and Medicine. I rapporten The health effects of cannabis and canna-binoids tar man förutom skadeverkningar även upp den medicinska användningen. Den bygger på alla viktiga studier fram till och med 2016. Slutsatserna är inte upp-muntrande. De terapeutiska effekterna anges i tre punkter och gäller endast för vuxna:

För det första mot illamående och kräkningar vid cellgiftsbehandling. Där är det oralt intagna (genom munnen) cannabinoider som är effektiva. För det andra att patienter med kronisk smärta som behandlas med cannabis eller cannabinoider har större chans till en klinisk signifikant (statistiskt säker) minskning av symtomen. Och för det tredje minskar kramper vid MS om man tar orala cannabinoider.

”För dessa tillstånd är effekterna av cannabinoider modesta; för alla andra till-stånd som är utvärderade finns alltför ofullständig information för att kunna bedöma dess effekter”, står det i rapporten.109

Det är alltså cannabinoider, inte cannabis, det framför allt handlar om.110

De tveksamma fördelarna ska vägas mot biverkningarna. Dessa är samma som för vilken cannabis som helst eftersom det är samma drog och användningen ofta är långvarig. Riskerna är precis som det står om i Myt 1; beroende, sämre utveckling av tonårshjärnan, intellektuella skador, ökad risk för psykoser inklusive schizofreni samt lungskador, ökad risk för trafikolyckor och som inkörsport till andra droger. Mindre klart bevisat är depressioner, lungcancer, hjärt- och kärlsjukdomar, ökad mortalitet och ökad våldsbenägenhet.111

Man bör ändå vara försiktig att direkt översätta den här skadelistan till medicinsk användning. Det handlar om dosering, hur länge man behandlats, i vilken ålder man börjar och intagningssättet. Även kontakten med läkare kan vara en skyddande fak-tor mot marijuanaskador, åtminstone för äldre med allvarliga grundsjukdomar. De flesta marijuanapatienter är dock unga och läkarkontakten är antagligen sporadisk eftersom intyg för medicinsk användning som regel räcker ett år i taget.

Hittills finns bara ett fåtal studier där man specifikt undersökt skador efter me-dicinskt bruk av cannabis. En pionjär på området är ungdomspsykiatrikern och be-roendeläkaren Christian Thurstone i Colorado. I en av hans studier över tonåringar


som behandlades för missbruksproblem hade tre fjärdedelar av dem använt medi-cinsk marijuana 50 gånger utan att vara registrerade patienter. Det visar att läcka-get från marijuanaapoteken till minderåriga är omfattande. Studien visar också att de ungdomar som använde medicinsk marijuana hade börjat använda tidigare, hade större missbruksproblem och värre sociala problem jämfört med som inte använde medicinsk marijuana.112

I en mer omfattande studie från två stora smärtcentrum i Israel hade 888 patien-ter utfrågats. Nästan samtliga av dessa patienter fick opioider, cannabis eller båda preparaten. Mellan 20 och 50 procent av dem som fått enbart opioider hade en pro-blematisk användning. Motsvarande andel hos dem som fått enbart medicinsk can-nabis var 10–20 procent. I bägge fallen var de vanligaste problemen ett kraftigt sug efter drogen, oro över att inte få tag i mer medicin samt att mycket tid gick åt till att ta medicinen eller att återhämta sig från den. I cannabisgruppen beskrev patienterna att de både ökade dosen och tog medicinen under längre tid än vad som var tänkt.113

Inget av dagens läkemedel ska dras ner som rök i lungorna, vilket är det vanlig-aste intagningssättet för medicinsk marijuana.

Man måste skilja mellan plantan cannabis och de ingående beståndsdelarna. På svenska apotek har vi läkemedlet Sativex, vilket är en munspray som lindrar kramper vid MS och ibland provas mot smärta. Den aktiva substansen i Sativex är nabiximols, en blandning av lika delar av THC och CBD som är framrenat ur cannabis. Plantan innehåller dock väldigt mycket mer. Sativex är alltså inte samma sak som cannabis lika lite som morfin är samma sak som opiumvallmo.

I USA är Marinol och Cesamet registrerade läkemedel. Båda består av syntetiskt THC i tablettform, men de är inte särskilt populära jämfört med medicinsk marijuana. Förmodligen för att de inte ger något rus.

Intensiv forskning pågår för att utröna om det endocannabinoida systemet kan nyttjas för behandling av en rad olika åkommor. Det handlar framför allt om att ta fram nya ämnen som liknar THC eller CBD, men har bättre effekter och färre biverkning-ar, eller ämnen som påverkar enodcannabioidsystemet på motsatt sätt än vad THC gör.114 Detta har föga med cannabisrökning att göra.

Trots den bristande dokumentationen är det numera tillåtet i många länder att använda cannabis i medicinskt syfte. Det började i Kalifornien, USA 1996 och idag har ytterligare 28 delstater legaliserat sådant bruk. Det har godkänts genom lokala folkomröstningar (i enstaka fall genom politiska beslut), i strid med amerikanska läkemedelsverket och den federala regeringen.115 En forskningsrapport från 2012 visar att i de stater som genomfört reformen är det dubbelt så många som röker can-nabis, och nästan dubbelt så många som blir beroende, jämfört med de stater som inte tillåter medicinskt marijuana.116 Den vanligaste cannabispatienten i USA är en ung man och 93 procent av patienterna anger någon form av smärta som skälet till att använda. Aids och cancer utgör bara några få procent och MS eller kramper svarar för 20 procent av dem som får cannabis i medicinska syften (flera diagnoser är möjliga att ange).117 Samtliga amerikanska läkarorganisationer avråder sina med-lemmar att rekommendera medicinsk marijuana.118 Det behövs emellertid bara en


Myt 5handfull läkare för att hålla igång den mycket stora kommersen. I delstaten Colorado svarade 12 läkare för intyg till hälften av de drygt 100 000 patienterna.119

I Holland kan läkare skriva recept på specialodlad marijuana, trots att den inte är godkänd som läkemedel. Produkten ordineras som te eller som inhalation. Den holländska marijuanan från företaget Bedrocan exporteras i liten skala till andra län-der. Bland annat Sverige där ett tiotal patienter får använda cannabis efter godkän-nande av Läkemedelsverket.120

Även om cannabis mot all förmodan skulle godkännas som läkemedel är det givetvis inget argument för legalisering av annat bruk. l

Cannabis är inte godkänt som läkemedel i ett enda land i världen.

MAN BLIR LUGN OCH FRIDSAM AV CANNABIS

Håller myten?Ja, under det typiska cannabisruset är man lugn och avslappnad. Ändå finns det flera studier och fallbeskrivningar av våldsbrott som visar att cannabis inte alls är någon fredsdrog.


Myt 6Cannabis har uppmärksammats allt mer i samband med våldsamma mord och ter-rorhandlingar. Tre av de mest omskrivna nyheterna med detta tema i svenska medier under senare tid är Manchesterbombaren Salman Abedi som dödade 22 ungdomar och skadade över 100 under en rockkonsert våren 2017,121 den svenske 22-åring-en som i maj samma år dödade sin 19-åriga flickvän Tove utanför Hudiksvall122 samt Rakhmat Akilov som körde ihjäl fem personer med en lastbil på Drottninggatan i Stockholm i april 2017.123 Dessa gärningsmän var enligt tidningsuppgifter storkon-sumenter av cannabis.

En lång rad andra mycket brutala våldsbrott har under senare år utförts av perso-ner som varit kända cannabiskonsumenter.124

Ett kanske oväntat samband mellan cannabis och våld beskrivs i en artikelserie i Dagens Nyheter. 100 män som gripits efter väpnade uppgörelser i Sverige 2013 – 2017 har kartlagts. Genomsnittsåldern var 24 år och två tredjedelar av dem var dömda för droganvändning, vilket nästan alltid var cannabis. Det är ofta uppgörel-ser om lokala cannabismarknader – många gånger små partier – som utlöst skjut-ningarna.125

Allt det här är bara fallbeskrivningar som inte kontrollerats vetenskapligt och inga bevis att cannabis kan leda till aggressioner och våld. Dessutom stämmer det att de allra flesta cannabisrökare blir lugna när de rökt på. En råttstudie bekräftar att påver-kan på cannabinoidreceptorerna i hjärnan dämpar aggressivt beteende.126

Även alkohol har för det mesta en lugnande inverkan. En minoritet blir aggres-siva när de druckit, ändå ligger fylleriet bakom en betydande del av våldet i samhäl-let.127 128

Det finns många förklaringar till detta. En sådan är enligt vissa forskare att både cannabisens och alkoholens lugnande verkan indirekt kan utlösa våldshandlingar. Mekanismen skulle då vara att spänningar släpper och tröskeln sänks för att släppa fram aggressionerna.

Osäkra forskningsresultat i gamla studierEn forskningsöversikt över studier om cannabis och våld från 2005 visar att risken för olika typer av våldshandlingar ökar, även i nära relationer.129

Dock finns studier från samma tid som inte hittat något signifikant (statistiskt säkert) samband mellan cannabis och våld mot annan person. Dels en om holländ-ska fängelsekunder,130 dels en från universitetet i Buffalo, staten New York, om våld från missbrukande gifta män. Alkohol och kokain gjorde dem mer våldsbenägna, men inte cannabis och opiater.131 Resultaten i den senare bekräftas delvis i en senare amerikansk studie av 634 par som varit gifta i 9 år. Om båda makarna rökte mycket cannabis minskade antalet våldshandlingar i hemmet, men den ökade om hustrun hade varit utsatt för våld i en tidigare relation.132

Även i den svenska forskningsöversikten Skador av hasch och marijuana från 2009 påpekas att det inte tycks finnas ”någon studie som på ett metodologiskt till-fredställande sätt visar att cannabis har någon koppling till våld”. Förklaringen kan vara att man inte undersökt effekterna på särskilt sårbara individer eller interaktio-


nen mellan cannabis och alkohol.133 De studier som refereras pekar åt lite olika håll. Flera forskningsrapporter styrker sambandet mellan cannabis och aggression i sam-band med abstinens, men ofta inte under ruset.134 135 136

I en studie från 2016 hade man undersökt upplevd aggression hos storkonsu-menter av cannabis och alkohol jämfört med en drogfri kontrollgrupp. De samman-lagt 61 försökspersonerna blev utsatta för olika typer av aggressiva provokationer, varpå de fick beskriva sina reaktioner. Slutsatsen var att alkohol ökade känslan av aggression medan cannabis minskade den.137

Kunskapen ökar i nya studierBotaniserar man vidare i de senaste årens forskning får man en bättre helhetsbild. Vad som händer under ett normalt rus är en sak, en annan när ruset går snett eller om brukaren är psykiskt instabil. En tredje aspekt är abstinensfasen och en fjärde är allting runtomkring bruket av cannabis, inte minst det faktum att cannabisrökare i gemen är stora alkoholkonsumenter.

En holländsk studie från 2006 ville ta reda på om drogen ökar aggression och kriminellt beteende hos unga. Data från 5 500 12-16-åringar undersöktes. Forskar-na såg ett tydligt samband mellan cannabis och våld samt även med brottsliga hand-lingar. Risken ökade ju högre konsumtionen var. Alkohol och regelbunden tobaksrök-ning var starkt bidragande faktorer.138

En systematisk engelsk analys av sex studier med sammanlagt över 2 300 per-soner visar att cannabis kan utlösa mani och öka maniska symtom hos personer med bipolär sjukdom, vilket i båda fallen kan slå över till ilska och våld.139

Ytterligare en rapport som kompletterar bilden: 43 försökspersoner rapporte-rade fortlöpande via sina smartphones hur de kände sig samtidigt som de angav bruk av alkohol, tobak och marijuana. Resultatet blev att marijuana var associerat med ökad impulsivitet, ökat aggressivt beteende och uppfattning att andra också var ovänliga under de dagar man rökte marijuana och även dagen efter. De här känslor-na var oberoende av hur mycket marijuana man rökte eller om man samtidigt drack alkohol.140

Förra året publicerades i tidskriften Psychological Medicine den hittills mest långvariga studien om cannabis och våld. Forskarna ville rensa bort de många bidra-gande faktorer som försvårat tolkningar av tidigare studier på området. Därför följde man ett stort antal (411) engelska män under mycket lång tid, från 8 till 56 års ålder, och kunde på så sätt få en bättre överblick av försökspersonernas liv. Man mätte förekomst i kriminalregistret för våldsbrott plus självrapportering om våldsbe-teende. Slutsatsen var att det finns ”en stark indikation att cannabisanvändning före-går våldsbrott, vilken kan bero på ett möjligt orsakssamband”.141

I början på 2017 kom ytterligare en vetenskaplig rapport från USA som för-tydligar ett troligt samband. Artikelförfattarna har analyserat 12 mycket omskrivna våldsbrott där gärningsmännen blivit psykotiska eller personlighetsförändrade efter


Myt 6långvarigt bruk av marijuana. Det mest intressanta är kanske att anhöriga till de här personerna beskriver dem som vanligtvis lugna, artiga och beskedliga. Förklaringen kan ligga i THCs specifika påverkan på hjärnan som kan utlösa psykoser, personlig-hetsförändring, aggressivitet och paranoia med sjuklig misstänksamhet. Artikelför-fattarna varnar för den senaste tidens allt potentare marijuana, inklusive medicinsk marijuana, och förordar att man i fortsättningen tar cannabisanvändning med i be-räkningen när man utreder våldshandlingar.142

Slutligen en alldeles ny kanadensisk studie som följt drygt tusen patienter efter att de skrivits ut från psykiatrisk akutvård. De som fortsatte att röka cannabis hade en starkt förhöjd risk för våldsamt beteende som var större än för dem som fortsatte att dricka alkohol. Förklaringen kan vara att cannabis skadar prefrontala cortex, den del av hjärnan som hämmar impulsivt beteende. Forskarna hittade inget omvänt samband, det vill säga att våldsbenägna personer använder cannabis för att slappna av.143 l

FÖRBUDET FUNGERAR INTE – DET HJÄLPER BARA DEN

ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN ATT TJÄNA PENGAR

Håller myten?Att narkotikan flödar i världen, trots det internationella narkotikaförbudet, behöver inte betyda att det saknar effekt. Idag vet vi att legalisering av cannabis leder till ökat bruk och missbruk plus en rad andra problem.


Myt 7Många historiska exempel visar att förbud, restriktioner och kontroller av en drog minskar användningen.144 För den legala drogen alkohol vet vi att ökad tillgänglig-het och lågt pris ökar användning och att medelkonsumtion har ett direkt samband med antalet storkonsumenter.145 Omvänt har alkoholrestriktioner och förbud histo-riskt sett alltid minskat drickandet även om totalförbuden aldrig blivit bestående.146 147

När det gäller narkotika som aldrig varit tillåten i modern tid (utom som läke-medel) är det svårare att beräkna vad som händer vid legalisering. Ett nedslag hur det såg ut för hundra år sedan, innan den internationella narkotikakontrollen kom igång, kan ge en vägledning. I början på 1900-talet beräknades antalet dagliga opium-rökare till ungefär 16 miljoner enbart i Kina.148 Det fanns många narkomaner även i flera andra länder,149 men uppgifter om antal är osäkra. Världens befolkning var då omkring 2 miljarder. Idag är vi 7 miljarder. Antalet ”problematiska droganvändare” be-räknas till mellan 15 och 39 miljoner.150

En annan siffra: 1879 importerades 6 800 ton opium till Kina, samtidigt som den inhemska produktionen var 32 000 ton.151 Det ger en fingervisning om hur stor marknaden var på den tiden. Dagens globala opiumproduktion (som sedan blir heroin) pendlar mellan 4 000-8 000 ton om året.152

Missbruket i världen har alltså, med tanke på befolkningstillväxten, minskat trots att det finns fler droger, bättre kommunikationer och mer organiserad brottslighet idag. Det är rimligt att delvis tillskriva den internationella narkotikakontrollen detta framsteg även om andra faktorer också har spelat in.

Exemplet USAOm man inte köper argumentet att kontrollen minskar användningen kan man vända på det: legalisering kommer att öka användningen. Det ser vi tydligt i de amerikan-ska delstater som legaliserat cannabis. I Colorado har det gått 4 år sedan drogen släpptes fri.

På plussidan får delstaten in 176 miljoner dollar i skatteintäkter under 2017.153

På minussidan har alkoholförsäljningen ökat med 5 procent jämfört med åren innan legaliseringen.154

Antalet dödsolyckor i trafiken som orsakats av en marijuanapåverkad trafikant har ökat från 71 till 147 mellan 2013 till 2016.

Den totala brottsligheten har ökat med 10,8 procent sedan legaliseringen jäm-fört med en ökning på 3,4 procent åren före 2014. Mest har antalet våldsbrott ökat: 18,6 procent jämfört med bara 1,2 procents ökning tidigare.

Andelen positiva drogtester i arbetslivet har ökat från 2,5 procent till 7,5 procent 2011-2015.

Antal sjukhusinläggningar på grund av marijuana låg på runt 6 000 i början på 2010-talet, men har ökat till ca 14 500 år 2015.

Bruket av marijuana har ökat stadigt. Hela 32 procent av 18-25-åringarna kon-sumerar marijuana minst en gång i månaden, varav en stor andel röker dagligen eller nästan dagligen. För dem över 26 år har det månatliga bruket fördubblats (till 14 pro-cent) jämfört med åren innan legaliseringen.


Genomsnittsnivåerna i USA ligger väsentligt lägre och har inte ökat lika mycket som i Colorado.

Mest anmärkningsvärt är kanske att den illegala cannabismarknaden är större efter legaliseringen, trots den stadigt ökande legala marknaden. Polisen i Colorado beslagtog 3,5 ton illegal marijuana och 47 000 plantor år 2016 jämfört med 765 kilo och 7 000 plantor år 2013. Den organiserade brottsligheten har uppenbart stärkt sina aktiviteter.155

Samma negativa resultat om ökat bruk, missbruk, trafikolyckor, sjukhusbesök och illegal marknad ser man även i andra delstater som legaliserat cannabis (Ore-gon, Washington, Alaska, Washington D.C.).156 En annan effekt av legaliseringen är att uppfattningen om skaderiskerna minskar:

”Folk blir förvånade om man säger att bruket kan leda till stora hälsoproblem för de ’vet’ att det inte är sant. Åtminstone har de aldrig hört talas om det.”

Detta säger Ben Cort, drogfri narkoman och behandlare i Colorado.157

Exemplet PortugalI Portugal avkriminaliserades bruk av narkotika upp till tio normaldoser år 2001. Det har ibland missuppfattats som en legalisering och att det ledde till minskat bruk.158 Reformen var i själva verket en kombination av åtgärder, där den viktigaste innebar en tredubbling av statens budget för vård och förebyggande arbete.159 Det goda med reformen var att missbrukare numera får mycket mer hjälp, men har också innebu-rit ökat bruk i alla åldrar. Mellan 2001 och 2016 gick cannabiskonsumtionen under den senaste månaden upp från 5 till 8 procent bland 15-16-åringar,160 och för 15-64-åringar var ökningen från 2,4 till 4,3 procent.161 I Sverige där bruket är för-bjudet ligger nivåerna på 2162 respektive 1,4 procent163 och har till skillnad mot Portugal inte ökat. l

Den illegala marknadens ökning i Colorado (USA), baserat på beslagtagen cannabis.

Antal tusen plantor Antal ton

Lega

lise

rin

g

2013 2014 2016


Myt 7Maffian försvinner inte

Beate Hammond är chefstjänsteman på INCB (FN:s narkotikakonttrollsty-relse). Hon är född och uppvuxen i Tyskland, men har gått i skola i Ghana och även bott där periodvis eftersom hennes pappa kommer därifrån. Hon studerade företagsadministration i England och sedan i Kanada där hon tog sin magisterexamen. Efter några år på ett dataföretag i Tyskland sökte hon jobb på INCB i Wien. Hon ville arbeta inom FN och lockades av narkotika-debatten.Varför?

– Det har inget med min egen bakgrund att göra, men de sociala och politiska aspekterna är intressanta. Och de finansiella. Jag hade studerat ekonomi och utveckling och sett hur narkotikahandeln påverkade många länder mycket negativt.Blev du aldrig influerad av liberala idéer som harm reduction och legali-sering? Det är inte ovanligt att ekonomistudenter och nationalekonomer kommer till den slutsatsen.

– Tyvärr var jag själv ett exempel på det, erkänner hon. Redan under de första veckorna när jag arbetade här i början på 90-talet lanserades INCB- rapporten samtidigt som legalisering av narkotika debatterades i medierna i Tyskland. Jag gick igenom vad som talade för och emot detta. Det var första gången jag verkligen hade chansen att väga alla argument mot varandra. Min bedömning efter att ha gått igenom frågan ordentligt blev att det vore en dålig idé att släppa narkotikan fri. Även ur ekonomisk synvinkel.

Hon menar att lagen om tillgång och efterfrågan inte fungerar på bero-endeframkallande substanser, eftersom man inte kan fastställa ett mark-nadspris. Den köpare som är beroende av narkotika är beredd att betala vad som helst.

– Dessutom skulle tillgången öka om förbudet försvann. Allt fler skulle ta del av affärerna, allt fler skulle använda.Vad säger du om argumentet att illegaliteten hjälper maffian att tjäna pengar?

– Det är naivt att tro att maffian skulle försvinna. Även de mest extrema legaliseringsförespråkarna inser att narkotikan i så fall skulle beskattas. Det skulle ändå bli en illegal marknad, på samma sätt som det finns en illegal marknad för cigaretter.164 Jag tror inte att en legalisering skulle göra någon stor skillnad för den organiserade brottsligheten.

Egen intervju med Beate Hammond 2 mars 2010 i FN-högkvarteret i Wien

CANNABIS FÖRBJÖDS AV EN SLUMP

Håller myten?Det var krav från länder med ett utbrett missbruk av cannabis som gjorde att drogen hamnade i FN:s allmänna narkotikakonvention 1961 (Single Convention on Narco-tic Drugs) tillsammans med opium, heroin och kokain.


Myt 8Opiater och kokain var sedan tidigare reglerade i hela världen, medan cannabis hade varierande status i olika länder. I Sverige blev den till exempel reglerad som narkoti-ka redan 1930.165

Genom Single Convention blev cannabis införlivad i den internationella narkoti-kakontrollen. Bakgrunden var att en mängd länder utanför Västvärlden rapportera-de till FN om stora problem med den utbredda cannabisrökningen. I Sydafrika finns belägg för missbruk av dagga, som den kallades, redan på 1300-talet. År 1953, när drogen fortfarande var nästan okänd i Europa, beslagtogs 381 ton cannabis i Syd-afrika. Det är större mängd än vad något europeiskt land når upp till idag. I arab-världen introducerades cannabis på 1100-talet, vilket så småningom medförde stora sociala problem. Arabförbundet bildade därför 1950 en antinarkotikabyrå för att bättre kunna motverka smuggling och missbruk av cannabis. Särskilt Egypten var hårt drabbat. I slutet på 1950-talet beräknades antalet cannabisnarkomaner i landet till 600 000, vilket var tre gånger fler än opiumnarkomanerna. Indien var ett annat land med cannabisproblem; 200 000 personer rapporterades vara beroende av drogen i början på 1960-talet. Dessa tre länder, Sydafrika, Egypten och Indien, samt bland annat Franska Marocko, Tunisien, Algeriet, Brasilien, Angola, Jamaica, Mexiko, Pakistan och Sovjetunionen vädjade till FN att cannabis skulle regleras i Single convention.166

Konventionen är tydligt formulerad. De droger som står uppräknade får bara an-vändas i vetenskapliga och medicinska syften (som godkända läkemedel). För alla andra ändamål –innehav, odling, förädling, handel, smuggling – är de förbjudna.167

Idag har 185 av FN:s 196 stater ratificerat konventionen. Det innebär att länder-na förbinder sig att införliva den i sin nationella lagstiftning. De 11 länder som inte ratificerat är småstater utan ordning i sina statsapparater.168 Praktiskt taget alla regeringar i världen är alltså överens om att cannabis ska vara förbjudet. Två undan-tag är Holland med sina haschkaféer och Uruguay som legaliserade cannabis 2013. Kanada har beslutat att göra så under 2018, men det är i skrivande stund inte verk-ställt. Ingen av dessa länder har dock begärt utträde ur konventionen.

Åtta av USA:s delstater plus huvudstaden Washington har fram till våren 2018 legaliserat cannabis. På federal nivå är drogen alltjämt inte tillåten. l


1 Olsson, P (2017). Cannabis som medicin. Historia. Politik. Forskning. Fri förlag.2 http://drugnews.nu/2015/11/22/nio-av-tio-stoder-konsumtionsforbudet/3 The health and social effects of nonmedical cannabis use. (2016) World Health Organization.

http://www.who.int/substance_abuse/publications/cannabis_report/en4 The health effects of cannabis and cannabinoids. The current state of evidence and recom-

mendation for research (January 2017). National Academies of Sciences, Engineering and Medicine.

5 Crane N.A. et al (2012). Effects of Cannabis on Neurocognitive Functioning: Recent Advances, Neurodevelopmental Influences, and Sex Differences. Neuropsychol Rev. DOI 10.1007/s11065-012-9222-1.

6 Lundqvist, T. (1995). Cognitive dysfunctions seen in chronic cannabis users, observed during treatment, an integrative approach. Almqvist & Wiksell international.

7 Hall,W. et al (1994). The health and psychological consequences of cannabis use. Canberra: Australian Government Publishing Service.

8 Solowij, N. (1999). Cannabis and cognitive functioning. Cambridge. Cambridge University Press.

9 Ramström, J. (2009). Skador av hasch och marijuana. Statens Folkhälsoinstitut. Sid 66-75.10 Meier, M. et al. (2012). Persistent cannabis users show neuropsychological decline from

childhood to midlife. PNAS August 27, 2012 www.pnas.org/content/early/2012/08/22/1206820109.abstract

11 Moffitt, TE. et al (2013). Reply to Rogeberg and Daly: no evidence that socioeconomic status or personality differences confound the association between cannabis and IQ decline. Proc Natl Acad Sci U S A.110/11):980-982.

12 Raver, Haughwout, Keller (2013). Adolescent Cannabinoid Exposure Permanently Suppresses Cortical Oscillations in Adult Mice. Neuropsychopharmacology (4 July 2013) | doi:10.1038/npp.2013.164.

13 Andréasson, S., Allebeck. P., Engström, A. & Rydberg U. (1987). Cannabis and schizophrenia. A longitudinal study of Swedish conscripts. Lancet, 2: 1483-1486.

14 – Allebeck, P. et al (1993). Cannabis and schizophrenia: a longitudinal study of cases treated in Stockholm county. Acta Psychiatr Scand, 88: 21-24. – Zammit, S. et al (2002). Self reported cannabis use as a risk factor for schizophrenia in Swedish conscripts of 1969: historical cohort study. BMJ 2002; 325:1199-201. – Manrique-Garcia, E. et al (2012). Cannabis, schizophrenia and other non-affective psycho-ses: 35 years of follow-up of a population-based cohort. Psychological Medicine, 42(6): 1321-1328.

15 Bland annat: – Linszen, D.H. et al (1995). Samenhang tussen gebruik van cannabis en recidief/exacerbatie van psychose bij patienten met schizofrenie. Ned Tijdschr Geneeskd 1995; 139:502-7. – van Os, J. et al (2002). Cannabis use and psychosis: a longitudinal population-based study. Am J Epidemiol 2002; 156(4):319-27.


Källor– Fergusson, D.M. et al (2003). Cannabis dependence and psychotic symptoms in young people. Psychol Med 2003; 33(1):15-21. – Boydell, J., van Os, J. et al (2006). Trends of cannabis use prior to first presentation with schizophrenia, in south-east London between 1965 and 1999. Psychological Medicine 2006; 36:441-446. – McGrath, J. et al (2010). Association between cannabis use and psychosis-related out-comes using sibling pair analysis in a cohort of young adults. Arch Gen Psychiatry 2010; 67(5):440-47. – Degenhardt, L., Hall, W. (2006). Is cannabis use a contributive cause of psychosis? Can J Psychiatry 2006; 51:556-565. – Moore, T. H. et al (2007). Cannabis use and risk of psychotic or affective mental health out-comes: a systematic review. Lancet 2007; 370:319-28.

16 Manrique-Garcia E. et al (2014). Prognosis of schizophrenia in persons with and without a history of cannabis use. Psychological Medicine, 44(12): 2513-2251.

17 Arendt, M. et al (2005). Cannabis-induced psychosis and subsequent schizophrenia- spectrum disorders: follow-up study of 535 incident cases. British Journal of Psychiatry 2005; 187:510-515.

18 I denna senare studie menar Arendt att alla cannabispsykoser kan vara ett tidigt symtom på schizofreni och allstå inte en självständig diagnos. Det motsäger inte ovanstående studie el-ler att cannabis kan förvärra eller utlösa schizofreni: Arendt, M. et al (2008). Familial Pre-disposition for Psychiatric Disorder Comparison of Subjects Treated for Cannabis-Induced Psychosis and Schizophrenia. Arch Gen Psychiatry. 2008;65(11):1269-127.

19 Angående bevisen att cannabis kan orsaka psykoser/schizofreni: Olsson P. (2010). Marijuana och frihet. Fri förlag. Sid 64-67.

20 Bland annat: – *Johnson, BA. (1991). Cannabis. Glass, IB. (Red.).The international handbook of addiction behaviour. London/New York:Tavistock/Routledge. Sid 69-76. – Thomas, H. (1996). A community survey ofadverse effects of cannabis use. Drug and Alcohol Dependence, 42: 201-207. – Johns, A. (2001). Psychiatric effects of cannabis.Br J Psychiatr, 178: 116-122.

21 Murray, RM, et al (2016) Traditional marijuana, highpotency cannabis and synthetic cannabinoids: increasing risk for psychosis. World Psychiatry. ; 15(3): 195–204

22 Di Forti, M. et al (2015). Proportion of patients in south London with first-episode psychosis attributable to use of high potency cannabis: a case-control study. Lancet Psychiatry. Published online feb. 2015. http://dx.doi.org/10.1016/ S2215-0366(14)00117-5.

23 Bland annat: – *Arsenault, L. et al (2002). Cannabis use in adolescence and risk for adult psychosis: longitudinal prospective study. BMJ, 325: 1212- 1213. – Bovasso, G. et al (2001). Cannabis abuse as risk factor for depressive symptoms. Am J Psychiatry,158: 2033-2037.


– Haytabakhsh, MR. et al (2007). Cannabis and anxiety and depression in young adults: a large prospective study. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry, 46: 408-417.

24 Price, C. et al (2009). Cannabis and suicide: longitudinal study. British Journal of Psychiatry. Volume 195.Issue 6. 492-497.

25 The health effects of cannabis and cannabinoids. The current state of evidence and recom-mendation for research (January 2017). National Academies of Sciences, Engineering and Medicine. S-14.

26 Bhagwager, Z. et al (2004). Persistent reduction in brain serotonin 1A receptor binding in re-covered depressed men measured by positron emission tomography with (11C)WAY-100635. Mol Psychiatry, 9: 386-392.

27 Marmorstein, N. & Iacono, W. (2011). Explaining associations between cannabis use dis-orders in adolescence and later major depression: a test of the psychosocial failure model. Addict Behav, 36: 773-776.

28 Agrawal, A. et al (20127). Major depressive disorder, suicidal thoughts and behaviours, and cannabis involvement in discordant twins: a retrospective cohort study.

29 Buckner, JD. (2017). Cannabis use and suicidal ideation: Test of the utility of the interperso-nal-psychological theory of suicide. Psychiatry Research. Volume 253. Sid 256 -259.

30 The health effects of cannabis and cannabinoids. The current state of evidence and recom-mendation for research (January 2017). National Academies of Sciences, Engineering and Medicine. S-14.

31 Ramström, J. (2009). Skador av hasch och marijuana. Sid 25.32 Ramström, J. (2009). Skador av hasch och marijuana. Sid 25-29.33 Hall W, Degenhardt L. (2009) Adverse health effects of non-medical cannabis use.

Lancet 2009;374:1383-91.34 Aldington, S. et al (2008). Cannabis use and risk of lung cancer: a case control study.

Eur Respir J 2008; 31:280-286. 35 Tashkin, D.P. et al (2006). Marijuana use and the risk of lung and upper aerodigestive tract

cancers: results of a population based case-control study. Cancer epidemiology, biomarkers & prevention 2006; 15(10):1829.

36 Egen intervju med cannabisforskaren Anna Sidorchuk 2015-02- 25.37 Callaghan, R., Allebeck, P. & Sidorchuk, A. (2013). Marijuana use and risk of lung cancer:

a 40 year cohort study. Cancer Causes Control, 24: 1811-1820.38 Maertens, RM. et al (2013). A global toxicogenomic analysis investigating the mechanistic

differences between tobacco and marijuana smoke condensates in vitro. Toxicology, 308: 60–73.

39 Joshi, M., Joshi. A., Bartter, T. (2014). Marijuana and lung disease. Curr Opin Pulm Med, 20(29): 173-179.

40 Aldington, S. et al (2007). The effects of cannabis on pulmonary structure, function and symptoms. Thorax 2007;62:1058–63.


Källor41 Tan WC. et al (2009). Marijuana and chronic obstructive lung disease: a population-based

study. CMAJ April 14, 2009 vol. 180. 814-820.42 Tashkin DP. (1993). Is frequent marijuana smoking harmful to health?

The Western Journal of Medicine 1993;158:635-7.43 Goldschmidt et al (2008). Prenatal marijuana exposure and intelligence test performance at

age 6. J Am Acad child Adolesc Psychiatry. 2008; 47. 254-263.44 Fried PA. & Smith AM. (2001). A litterature review of the consequences of prenatal marijuana

exposure. An emerging theme of deficiency in aspects of executive function. Neurotoxicol Teratol 2001;23(1):1-11.

45 Szutorisz, H., Hurd, J. et al. (2014). Parental THC Exposure Leads to Compulsive Heroin- Seeking and Altered Striatal Synaptic Plasticity in the Subsequent Generation. Neuropsychopharmacology, 39(6): 1315–1323.

46 Volkow, ND. et al (2014). Adverse Health Effects of marijuana use. The New England Journal of Medicine, 370;23.

47 Fergusson, D.M. et al (2008). The developmental antecedents of illicit drug use: Evidence from a 25-year longitudinal study. Drug and Alcohol Dependence 2008; 96:165-177.

48 Lynskey, M.T. et al (2006). Early onset cannabis use and progression to other drug use in a sample of Dutch twins. Behav Genet 2006; 36:195-200.

49 Ellgren M. (2007) Neurobiological effects of early life cannabis exposure in relation to the gateway hypothesis. Avhandling, Karolinska institutet. Stockholm 2007. http://hdl.handle.net/10616/38245

50 EMCDDA (2009) Årsrapport 2009. Situationen på narkotikaområdet i Europa. Europeiska Unionens publikationsbyrå i Luxemburg. Sid 46. EMCDDA (2009 ). Polydrug use. Patterns and responses. Europeiska Unionens publikationsbyrå i Luxemburg. Sid 14.

51 Toxreg 1994 -2016. www.fmi.se/52 Callaghan, RC. et al (2012). All-cause mortality among individuals with disorders related to the

use of methamphetamine. A cohort study. Drug Alcohol Dependence, 125(3): 290-294.53 Arendt, M. et al (2010). Mortality among individuals with cannabis, cocaine, amphetamine,

MDMA, and opioid use disorders: a nationwide follow-up study of Danish substance users in treatment. Drug Alcohol Depend, 114: 134–142.

54 Manrique-Garcia, E. (2014). Cannabis, schizophrenia and other psychoses: longitudinal studies on Swedish conscripts. Thesis for doctoral degree. Department pf public health sciences. Karolinska Institutet 2014. Sid 27.

55 Calabria, B., Degenhardt, L., Hall, W. & Lynskey, M. (2010). Does cannabis use increase the risk of death? Systematic review of epidemiological evidence on adverse effects of cannabis use. Drug Alcohol Rev, 29: 318-330.

56 Devane, W.A. et al (1992). Isolation and structure of brain constituent that binds to the canna-bis receptor. Science 1992; 258:1946-49.


57 Devane, W.A., Howlett, A.C. et al (1988). Determination and characterization of a cannabinoid receptor in rat brain. Mol Pharmacol 1988; 34:605-613.

58 Rodriguez De Fonseca, F.R., Schneider, M. (2008). The endogenous cannabinoid system and drug addiction: 20 years after the discovery of the CB1 receptor. Addiction Biology 2008; 13:143-146.

59 Lundqvist. T. (2013). Spice är syntetiska cannabinoider/CB1-agonister och inte Cannabis. http://www.droginfo.com/pdf/publicerade_artiklar/Spice_ar_syntetiska_cannabinoider-CB1_agonister_och_inte_cannabis.pdf

60 Gutchess, A. et al (2010). Functional neuroimaging of self-referential encoding with age. Neuropsychologia 2010; 48(1):211-219.

61 Gobbi, G. et al (2010). Chronic exposure to cannabinoids during adolescence but not during adulthood impairs emotional behaviour and monoaminergic neurotransmission. Neurobiology of Disease 2010; 37(3):641-655.

62 Andersen SL (2003). Trajectories of brain development: point of vulnerability or window of opportunity? Neurosci Biobehav Rev. 27 (1–2): 3–18.

63 Ashtari, M. et al (2009). Diffusion abnormalities in adolescents and young adults with history of heavy cannabis use. Journal of Psychiatric Research 2009; 43:189-204.

64 Phan, K.L. et al (2008). Cannabinoid modulation of amygdala reactivity to social signals of threat in humans. The Journal of Neuroscience 2008; 28(10):2313-2319.

65 Mata et al. (2010). Gyrification brain abnormalities associated with adolescence and early-adulthood cannabis use. Brain Research 1317 (2010). Sid 297-304.

66 Fontes, Bolla et al. (2011). Cannabis use before age 15 and subsequent executive functioning. The British journal of psychiatry: the journal of mental science06/2011; 198(6):442-7.

67 Fontes, Bolla et al.(2011). Frontal Assessment Battery (FAB) is a simple tool for detecting executive deficits in chronic cannabis users. Journal of Clinical and Experimental Neuropsychology01/2011; 33(5):523-31.

68 Word Drug Report 2017. UNODC. Statistical data: https://data.unodc.org69 Montanari, L. et al (2017). Cannabis Use among People Entering Drug Treatment in Europe:

A Growing Phenomenon? Eur Addict Res 2017;23:113-121.70 Europeisk narkotikarapport. Trender och utveckling (2017). EMCDDA71 ElSohly, MA. Et al (2016). Changes in Cannabis Potency over the Last Two Decades

(1995-2014) - Analysis of Current Data in the United States. Biol Psychiatry. 2016 Apr 1; 79(7): 613–619.

72 Global status report on alcohol and health. (2014). WHO. Sid 33.73 Word Drug Report 2017. UNODC. Statistical data: https://data.unodc.org74 Global status report on alcohol and health. (2014). WHO. Sid 239.

Word Drug Report 2017. UNODC. Statistical data: https://data.unodc.org75 Den uppgiften omfattar 16–84 år, 2011, och kommer från Leifman, H. (2015).

Förekomsten av alkohol och narkotika i Sverige. Franck, J. & Nylander I. (Red.). Beroendemedicin. Studentlitteratur. Sid 32.


Källor76 Bergamaschi, MM. et al (2013). Impact of Prolonged Cannabinoid Excretion in Chronic

Daily Cannabis Smokers´ Blood on Per Se Drugged Driving Laws. Clinical Chemistry, 59(3): 519-526.

77 Mørland, J. & Bramness, JG. (2017). Effekter av cannabis varer lenger enn antatt. Tidskrift for Den norske legeforen, oktober 2017.

78 Lundqvist, T. & Ericsson, D. (1988). Vägen ut ur haschmissbruket. Studentlitteratur.79 Lundqvist. T. Haschguiden (2011). http://droginfo.com/pdf/guidese.pdf80 Agurell, S., Halldin, M., Lindgren, J-E., Ohlsson, A., Widman, M., Gillespie, H., and Hollister,

L.E. (1986). Pharmacokinetics and metabolism of delta-1-tetrahydrocannabinol and other cannabinoids with emphasis on man. Pharmacological reviews. Vol.38, No. 1: 21-43.

81 Johansson, E. (1988). Pharmacokinetic studies on cannabinoids in man. Acta Universitatis Upsaliensis, comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the faculty of Pharmacy 1988.

82 EMCDDA (2009 ). Polydrug use. Patterns and responses. Europeiska Unionens publikations-byrå i Luxemburg.http://www.emcdda.europa.eu/publications/selected-issues/polydrug-use Sid 14.

83 Guttormsson, U. (2014). Vad vet vi om cannabis-användning bland unga? CAN.84 Kerncijfers Verslavingszorg 2015. Landelijk Alcohol en Drugs Informatie Systeem (LADIS).

Sid 15.85 Young People’s Statistics from the National Drug Treatment Monitoring System (NDTMS).

1 April 2016 to 31 March 2017 Publich Health Englad. Department of Public Health. Sid 37.86 NSDUH (2015). Treatment Episode Data Sets. 2002-2014.

National Admission to Substance Abuse Treatment Services.87 South Africa Community Epidemiology Network on Drug Use (2011) Alcohol and drug abuse

trends: July-December 2010 (phase 29). http://www.sahealthinfo.org/admodule/sacendu/UpdateJune2011.pdf

88 Word Drug Report 2017. UNODC. Statistical data: https://data.unodc.org89 CAN (2017) Skolelevers drogvanor. www.can.se90 ESPAD Report 2015. Results from the European School Survey Project on Alcohol and Other

Drugs.91 CAN (2017) Skolelevers drogvanor. www.can.se92 Europeisk narkotikarapport. Trender och utveckling (2017). EMCDDA.93 Word Drug Report 2017. UNODC. Statistical data: https://data.unodc.org94 The Legalizaton of Marijuana i Colorado: The impact. Volume 5. Oct. 2017.

RMHIDTA www.rmhidta.org95 Guttormsson, U. Cannabisanvändningen i Sverige och Europa. Föreläsning 2018-04-13

http://cannabisnatverket.se/sites/default/files/Ulf_0.pdf (hämtat 2018-04-29)96 Burns, RM. et al (2013). Statistics on Cannabis Users Skew Perceptions of Cannabis Use.

Front Psychiatry; 4:138.


97 http://www.ohchr.org/EN/UDHR/pages/WorldRecord.aspx98 https://www.raddabarnen.se/om-oss/barnkonventionen/barnkonventionen-kort-verison/ 99 Se bland annat: Alf Ross (1967). Varför demokrati? Tidens förlag.100 Lundqvist. T. (2011) Haschguiden. http://droginfo.com/pdf/guidese.pdf101 Agurell, S, Halldin, M., Lindgren, J-E., Ohlsson, A., Widman, M., Gillespie, H., and Hollister,

L.E. (1986). Pharmacokinetics and metabolism of delta-1-tetrahydrocannabinol and other can-nabinoids with emphasis on man. Pharmacological reviews. Vol.38, No. 1: 21-43.

102 Johansson, E. (1988) Pharmacokinetic studies on cannabinoids in man. Acta Universitatis Upsaliensis, comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the faculty of Pharmacy 1988.

103 Mills, E.(2012). The carbon footprint of indoor Cannabis production. Energy Policy 46:58-67.104 Emory Wheel Entertainment Staff 1979-02-06.

www.nationalfamilies.org/legalization/redherring.html 105 Hall, W. (2014). What has research over the past two decades revealed about the adverse

health effects of recreational cannabis use? Addiction. Monograph. August 4.106 Volkow, ND. et al (2014). Adverse Health Effects of Marijuana Use. The New England Journal

of Medicine, 370; 23:2219-2227.107 Madras, B.K. (2015). Update of Cannabis and its medical use. WHO.

37th ECDD Agenda Item 6.2.108 Whiting, P. et al (2015). Cannabinoids for Medical use. A systematic review and meta-analysis.

JAMA 23/30, Vol 313, No 24.109 The health effects of cannabis and cannabinoids. The current state of evidence and recom-

mendation for research (January 2017). National Academies of Sciences, Engineering and Medicine.

110 Som ovan. Sid 4:1.111 Bland annat:

– The health effects of cannabis and cannabinoids. The current state of evidence and recom-mendation for research (January 2017). National Academies of Sciences, Engineering and Medicine. – Volkow, ND. et al (2014). Adverse Health Effects of Marijuana Use. The New England Journal of Medicine, 370; 23:2219-2227. – Hall, W. (2014). What has research over the past two decades revealed about the adverse health effects of recreational cannabis use? Addiction. Monograph. August 4. – The health and social effects of nonmedical cannabis use (2016). World Health Organiza-tion. http://www.who.int/substance_abuse/publications/cannabis_report/en/

112 Salomonsen-Sautel, S., Thurstone, C. et al (2012) Medical Marijuana Use among Adolescents in Substance Abuse Treatment. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry, 51(7): 694–702.

113 Feingold, D, et al (2017). Problematic Use of Prescription Opioids and Medicinal Cannabis Among Patients Suffering from Chronic Pain. Pain Med, 18:294-306.


Källor114 Nyberg, F. & Ellgren, M. (2015). Cannabis och cannabinoider. Franck, J. & Nylander, I. (Red.)

Beroendemedicin. Studentlitteratur. Sid. 181.115 Olsson P. (2010). Marijuana och frihet. Fri förlag. Sid 205-209.116 Cerda et al (2012). Medical marijuana laws in 50 states: Investigating the relationship

between state legalization of medical marijuana use, abuse and dependence. Drug Alcohol Depend 2012, January 1: 120(1-3) 22-27.

117 State of Colorado. Office of the state auditor (June 2013). Medical Marijuana Regulatory System. Part II. Department of Public Health and Environment. Department of Revenue.

118 Olsson, P. (2017). Cannabis som medicin. Historik. Politik. Forskning. Fri förlag. Sid 18.119 Medical Marijuana Regulatory System Part II (June 2013).Colorado Department of Public

Health and Environment.120 Olsson, P. (2017). Cannabis som medicin. Historik. Politik. Forskning. Fri förlag.121 The New York Times 2017-05-27.122 Expressen 2017-08-12.123 Aftonbladet 2018-01-24.124 Bland annat:

http://www.thewire.com/national/2013/04/dzhokhar-tsarnaev-dealing-drugs/64529/125 Dagens Nyheter 2017-05-15.126 Rodriguez-Arias, M. et al (2013). CB1 cannabionoid receptor-mediated aggressive behavior.

Neuropharmacology, 75: 172-180.127 Lewis, D. (2014). Why does alcohol make some people violent?

http://www.abc.au/health/stories/2014/01/30/3934877.htm128 Alcohol, Violence and Agression (1997). Alcohol, Alert. No 38.

https://pubs.niaa.nih.gov/publications/aa.38.htm129 Moore, TM. & Stuart GL. (2005) A review of the literature on marijuana and interpersonal

violence. Aggression and Violent Behavior, 10: 171-192.130 Vreugdenhil, C. et al (2003). Substance use, substance use disorders, and comorbidity

patterns in a representative sample of incarcerated male Dutch adolescents. Journal of Nervous and Mental Disease, 191(6): 372-378.

131 Fals-Stewart, W. et al (2003). Intimate partner violence and substance use: a longitudinal day-to-day examination. Addictive Behaviors, 28: 1555-1574.

132 Smith, PH. et al (2014). Couples’ marijuana use is inversely related to their intimate partner violence over the first 9 years of marriage. Psychol Addict Behav, 28(3): 734-742.

133 Ramström, J. (2009). Skador av hasch och marijuana. Statens folkhälsoinstitut. Sid 63-64.134 Hoaken, PNS. & Stewart, SH. (2003). Drugs of abuse and the elicitation of human aggressive

behaviour. Addictive Behaviours, 28(9): 1533-1554.135 Smith, PH. et al (2013). Marijuana withdrawal and aggression among a representative sample

of U.S. marijuana users. Drug & Alcohol Dependence, 132(1-2): 63-68.


136 Kouri, E. et al (1999). Changes in aggressive behavior during withdrawal from long-term marijuana use. Psychopharmacology, 143(3): 302-308.

137 De Sousa Fernandes, EB et al (2016). Subjective aggression during alcohol and cannabis intoxication before and after aggression exposure. Psychopharmacology.September. Volume 233, Issue 18, pp 3331–3340.

138 Monshouwer, K. et al (2006). Cannabis use and mental health in secondary school children Findings from a Dutch survey. The British Journal of Psychiatry 2, 148-153.

139 Marwaha, S., Gibbs, M. et al (2015). Cannabis use and mania symptoms; a systematic review and meta-analysis. Journal of affective disorders, 171: 39-47.

140 Ansell, EB. et al (2015). Effects of marijuana use on impulsivity and hostility in daily life. Drug and Alcohol Dependence, 148: 136-142.

141 Schoeler, T et al (2016). Continuity of cannabis use and violent offending over the life course. Psychol Med 46(8): 1663-1677.

142 Miller, NS. & Oberbarnsheidt, T. (2017). Marijuana and law. Journal of Addiction Research & Therapy, S11: 014.

143 Dugré, JR. et al (2017). Persistency of Cananbis Use Predicts Violence following Acute Psychiatric Discharge. Frontiers in Psychiatry, 2017: 8.

144 Se bland annat: Bejerot, N. (1969). Narkotikafrågan och samhället. Aldus/Bonniers. Sid 83-85, 207ff.

145 Bromme, R. (1996). Fransmannen Sully Ledermanns banbrytande upptäckt. Sober förlag.146 Nycander, S. (1996). Svenskarna och spriten. Alkoholpolitik 1855-1955. Sober förlag.147 Augustsson, LÅ (2006). Full frihet. Alkoholen och makten över våra liv. Leopard förlag.148 Newman, R, K. (1995). Opium smoking in late imperial China: a consideration.

Modern Asian Studies 29: 765-794.149 Olsson P. (2007). Opium, heroin, Subutex. Fri förlag. Sid 46-57.150 UNODC, (2011) World Drug Report 2011. http://www.unodc.org/documents/data-and-

analysis/WDR2011/World_Drug_Report_2011_ebook.pdf. Sid 22-23.151 Courtwright D.T. (2005). Drogernas historia. Historiska media.152 World Drug Report 2017. UNODC.153 Egen intervju med Barbara Brohl, chef för Colorados skattedepartement. 2017-04-20.154 Colorado Department of Revenue. Colorado Liquor Excise Tax.155 Alla statistiska uppgifter ovan om Colorado efter legaliseringen är samlade i rapporten:

The Legalizaton of Marijuana i Colorado: The impact. Volume 5. Oct. 2017. RMHIDTA www.rmhidta.org

156 Lessons learned from marijuana legalization in four U.S. states and D.C. (March 2018) Smart Approaches to Marijuana, SAM. www.learnaboutsam.org

157 Egen intervju 2017-04-15.158 Greenwald, G. (2009). Drug Decriminalization in Portugal. Lessons for creating fair and

successful drug policies. Cato Institute. www.cato.org


Källor159 Egna intervjuer med João Goulão, nationell narkotikasamordnare,

2010-11-22 och 2012-12-25.160 ESPAD Report 2015. Results from the European School Survey Project on Alcohol and Other

Drugs.161 IV Inquérito Nacional ao Consumo de Substâncias Psicoativas na População Geral,

Portugal 2016/17.162 ESPAD Report 2015. Results from the European School Survey Project on Alcohol and Other

Drugs.163 Leifman, H. (2015). Förekomsten av alkohol och narkotika i Sverige. Franck, J. & Nylander I.

(Red.). Beroendemedicin. Studentlitteratur. Sid 32.164 Enligt World Drug Report 2009 (sidan 165) är 10 procent av den globala tobaksmarknaden

illegal. Det motsvarar ett värde av 30 miljarder dollar.165 Hartelius, J. Haschdebatt och haschkontroll i Sverige. Viredius, M. Hasch, en drog, ett brott,

en kultur. Förlaget Urkraft. Sid 129.166 Commission on Narcotic Drugs, 8th session, Note by the Secretary-General.19/3 1953.

(E/CN.7/256) Commission on Narcotic Drugs, Report (1953) 8th session. 30/3 – 24/4 1953. Suppl. nr 4. Commission on Narcotic Drugs, 9th session, 246th meeting. 27 maj 1954.(E/CN.7/SR.246 Commission on Narcotic Drugs, Report (1955) 10th session. 8/4-12/5 1955. Suppl. nr 8. Commission on Narcotic Drugs, 12th session, 340th meeting maj 1957 (E/CN.7/SR.340) Commission on Narcotic Drugs, Report (1958) 13th session. 28/4 – 30/5 1958. Suppl. nr 9. Commission on Narcotic Drugs, Report (1963) 18th session. 29/4 – 17/5 1963. Suppl. nr 9. WHO (1953) Third Report, Technical Reports Series No 57.

167 United Nations, Treaty series, vol 520, No 7515.168 Report of the International Narcotics Control Board for 2017. INCB.169 UNODCP, (2002) Tidskriften Update, dec 2002.170 Egen intervju med Jennifer Kimani 2010-03-05.171 Egen intervju med Winston De La Hay 2011-05-30.

SlutordAtt argumentera för att cannabis ska släppas fritt är att argumentera för att fler människor ska få ett sämre liv. Denna bristande solidaritet gäller inte bara gente-mot dem som fastnar i missbruk och deras anhöriga. Cannabisdebatten handlar även om internationell solidaritet. Typiskt nog kommer de flesta röster för fritt canna-bis från nätverk och personer i rika länder med relativt kort erfarenhet av cannabis. För att inte tala om den blomstrande cannabisindustrin som jublar när drogen tillåts. I utvecklingsländerna har man längre erfarenheter och därför en annan syn, vilket följande citat belyser:

Philip Emafo, Nigeria och f.d. president för INCB, FN:s narkotikakontrollstyrelse:“… när européerna pratar om att dekriminalisera eller legalisera användningen av cannabis undrar man om det är samma substans som orsakar så mycket elände i ut-vecklingsländerna.”169

Jennifer Kimani, regeringsorganet Nacada i Kenya:”En tillåtande inställning till cannabis leder inte till något gott. Enda alternativet för oss är strängare lagar. Vår sociala och ekonomiska situation är alltför bräcklig för att vi ska kunna ha det på något annat sätt.”170

Winston De La Haye, chefsläkare för narkomanvårdskliniken vid universitetssjuk-huset i Kingston, Jamaica:”Jamaica har två alternativ. Antingen försöker vi får ner cannabisrökandet, eller så får vi mer problem. Vi har begränsade resurser att ta hand om alla som skadas. Om vi får ännu fler missbrukare kommer många att bli utan hjälp.”171

Pelle Olsson

Pelle Olsson, född 1952, är sjuksköterska, frilansreporter, författare och muntlig berättare.

I den senare egenskapen har han bland annat vunnit nordiska mästerskapen i Berättarslam två gånger. Hans engagemang för narkotikafrågor uppkom framför allt när han arbetade på akutmot-tagningen på Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm på 1980-talet. Hit kom många förgiftningsfall av narkotika, mest heroin bland unga missbrukare. Tragiken i dessa människoöden ledde till ett allt djupare intresse för dem som råkar illa ut på grund av droger och vad man kan göra åt det. De driv-krafterna tog han med sig när han lämnade sjukvårdsarbetet bakom sig för att ägna sig åt journalis-tik och författarskap.Sedan början på 90-talet har han rest runt Sverige och världen för att studera narkotika situationen, vilket resulterat i hundratals tidningsartiklar och en lång rad böcker i ämnet, både skönlitteratur och reportageböcker. Pelle Olsson har fått Svenska Carnegie Institutets journalistpris och samma utmärkelse från Svensk förening för Beroendemedicin. Mellan 1991 och 1999 var han redaktör för tidskriften Narkotika-frågan. Han är en flitigt anlitad föreläsare om droger i Sverige, Norge, Danmark och Finland.

Läs mer på pelleolsson.se

FO

TO

: JO

AK

IM B

ER

ND

ES

Att argumentera för att cannabis ska legaliseras är att argumentera för att fler människor ska få ett sämre liv.

Denna bristande solidaritet gäller inte bara gentemot individer. Cannabisdebatten handlar även om internationell solidaritet.

Författaren och vetenskapsjournalisten Pelle Olsson går igenom de åtta vanligaste miss uppfattningarna om cannabis

och svarar på dem.

Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle – RNS 2018

pelle olsson - cdn1.utbudet.com · är därför jag har skrivit detta häfte som nu kommer ut i sin...

Documents