peter normans presentationsbilder vid näringslivsmässan 2014-05-08
DESCRIPTION
TRANSCRIPT
Finansdepartementet
Långsiktiga utmaningar och den ekonomiska politiken
Finansmarknadsminister Peter Norman Näringslivsmässan
Torsdag 8 maj 2014
Finansdepartementet
Den stora utmaningen på sikt: allt färre ska försörja allt fler
Antal svenskar över 85 år, 1980-2035
Källa: SCB
Finansdepartementet
Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany). Ålder
Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751 Antal
Finansdepartementet
Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Ålder
Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2011
Finansdepartementet
Källa: SCB. Ålder
Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 2011
Finansdepartementet
Källa: SCB.
Antal döda i olika åldrar, Sverige 2011-2110 Antal
Ålder
Finansdepartementet
Källa: SCB. Ålder
Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 2011
Finansdepartementet
Allt fler äldre som lever allt längre ska försörjas av de som arbetar
Medellivslängd män
Medellivslängd kvinnor
Pensionsålder Rätt att kvarstå till 67 år
?
Ålder
1960 1976 1998 2002 2013 50
55
60
65
70
75
80
85
90
1913 2060
Finansdepartementet
En finanskris hotar jobb och välfärd på både kort och lång sikt
BNP-utveckling före och efter en kris, samt trend (streckad linje)
Källa: Finansdepartementet och Reinhart & Rogoff, 2010
Japan 1990-tal Eurozonen 2000-tal Sverige 1990-tal
0,6
0,7
0,8
0,9
1
1,1
1,2
1980 1985 1990 1995
0,4
0,6
0,8
1
1,2
1,4
1,6
1980 1985 1990 1995 20000,6
0,7
0,8
0,9
1
1,1
1,2
1995 2000 2005 2010
Finansdepartementet
Långt och mödosamt arbete att få ner statsskulden efter 1990-talskrisen
Finansdepartementet
Diagrammen visar EU15 utom Luxemburg Källa: EU-kommissionens vårprognos 2014
Finansiellt sparande 2014. Procent av BNP
Offentliga sektorns skuld 2014. Procent av BNP
0,0
-1,3 -1,8 -1,9
-2,4 -2,6 -2,6 -2,8 -2,8
-3,9 -4,0 -4,8 -5,1 -5,6
Tysk
lan
d
Dan
mar
k
Gre
klan
d
Sve
rige
Ital
ien
Be
lgie
n
Fin
lan
d
Ne
de
rlän
de
rna
Öst
erri
ke
Fran
krik
e
Po
rtu
gal
Irla
nd
Sto
rbri
tan
nie
n
Span
ien
42 43 60
74 76 80 92 96 100 102 121 127 135
177
Sve
rige
Dan
mar
k
Fin
lan
d
Ne
de
rlän
de
rna
Tysk
lan
d
Öst
erri
ke
Sto
rbri
tan
nie
n
Fran
krik
e
Span
ien
Be
lgie
n
Irla
nd
Po
rtu
gal
Ital
ien
Gre
klan
d
Sveriges starka offentliga lägger grund för framtiden
Finansdepartementet
41 42
60
74 75 77
93 96 99 100 105
120 127
134
177
Sve
rige
Dan
mar
k
Fin
lan
d
Öst
err
ike
Ne
de
rlän
de
rna
Tysk
lan
d
Sto
rbri
tan
nie
n
Fran
krik
e
Span
ien
Be
lgie
n
USA
Irla
nd
Po
rtu
gal
Ital
ien
Gre
klan
d
Stapeldiagrammet visar EU15 utom Luxemburg. Källor: Finansdepartementet (Sverige) respektive EU-kommissionens vinterprognos februari 2014 (övriga)
Hög skuldsättning i vår omvärld - Sverige behöver skyddsvallar för att möta nästa kris Offentliga sektorns bruttoskuld 2014. Procent av BNP
Finansdepartementet
Stapeldiagrammet visar EU15 utom Luxemburg. Källor: Finansdepartementet (Sverige) respektive EU-kommissionens vinterprognos februari 2014 (övriga)
Hög skuldsättning i vår omvärld - Sverige behöver skyddsvallar för att möta nästa kris Offentliga sektorns bruttoskuld 2014. Procent av BNP
EU15 2000: 63% 41 42
60
74 75 77
93 96 99 100 105
120 127
134
177
Sve
rige
Dan
mar
k
Fin
lan
d
Öst
err
ike
Ne
de
rlän
de
rna
Tysk
lan
d
Sto
rbri
tan
nie
n
Fran
krik
e
Span
ien
Be
lgie
n
USA
Irla
nd
Po
rtu
gal
Ital
ien
Gre
klan
d
Finansdepartementet
Stapeldiagrammet visar EU15 utom Luxemburg. Källor: Finansdepartementet (Sverige) respektive EU-kommissionens vinterprognos februari 2014 (övriga)
Hög skuldsättning i vår omvärld - Sverige behöver skyddsvallar för att möta nästa kris Offentliga sektorns bruttoskuld 2014. Procent av BNP
EU15 2008: 65%
EU15 2000: 63% 41 42
60
74 75 77
93 96 99 100 105
120 127
134
177
Sve
rige
Dan
mar
k
Fin
lan
d
Öst
err
ike
Ne
de
rlän
de
rna
Tysk
lan
d
Sto
rbri
tan
nie
n
Fran
krik
e
Span
ien
Be
lgie
n
USA
Irla
nd
Po
rtu
gal
Ital
ien
Gre
klan
d
Finansdepartementet
EU15 2014: 93%
Stapeldiagrammet visar EU15 utom Luxemburg. Källor: Finansdepartementet (Sverige) respektive EU-kommissionens vinterprognos februari 2014 (övriga)
Hög skuldsättning i vår omvärld - Sverige behöver skyddsvallar för att möta nästa kris Offentliga sektorns bruttoskuld 2014. Procent av BNP
EU15 2008: 65%
EU15 2000: 63% 41 42
60
74 75 77
93 96 99 100 105
120 127
134
177
Sve
rige
Dan
mar
k
Fin
lan
d
Öst
err
ike
Ne
de
rlän
de
rna
Tysk
lan
d
Sto
rbri
tan
nie
n
Fran
krik
e
Span
ien
Be
lgie
n
USA
Irla
nd
Po
rtu
gal
Ital
ien
Gre
klan
d
Finansdepartementet
Omvärlden möter nästa kris från svagare position med höga skulder Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld. Procent av BNP
62 62 53
73
105
1990 1998 2000 2008 2014
USA
67
118 140
192
245
1990 1998 2000 2008 2014
Japan
Källa: EU-kommissionen (AMECO). Siffrorna för 2014 är en prognos
Uppgift saknas
73 69 71
96
1990 1998 2000 2008 2014
EZ
33
46 40
52
93
1990 1998 2000 2008 2014
Storbritannien
Finansdepartementet
2015 och framåt: Ny fas i finanspolitiken
• När tillväxten kommer igång, sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker minskar behovet att regeringen stöttar återhämtningen
• Därför ska alla reformerna för nästa år och därefter vara fullt finansierade, krona för krona
Finansdepartementet
S, MP och V saknar finansiering på 42 miljarder kronor
Reformlöften: 63 mdkr Gemensam finansiering: 21 mdkr
= Saknas 42 miljarder kr
0
10
20
30
40
50
60
Gemensamfinansiering
Löften
Indexering statsbidrag till kommuner (V)
Landsbygd (S)
Bistånd (MP)
Klimat-, miljö- och energisatsning (MP)
Klimat-ROT (MP)
Upprustning välfärdslokaler (V)
Upprustning av miljonprogram (V)
Stöd student- och hyresrätter (S)
Drift och underhåll järnväg (V)
Kollektivtrafik (V)
Järnväg, väg och cykelbanor (MP)
Pensionärer (S)
FoU mm. (MP)
Exportsatsning (S)
Strategisk samverkan mm. (S)
Sjuklöneansvar (S+MP)
Hemtjänstmiljard (V)
Bemanning äldreomsorg (MP)
Sjukvård (S)
Höjt studiemedel (V)
Folkhögskolor (MP)
Utländska studenter (MP)
Högskoleplatser (S)
Speciallärare mm. (S)
Förskola och fritids (V)
Lärarlöner (MP)
Mindre klasser (S)
Arbetsförmedlingen (S)
Lönebidrag och Samhall (V)
Extratjänster (S)
Barnbidrag och underhållsstöd (S)
Garantipension (V)
Höjd sjuk- och aktivitetsersättning (V)
Höjd sjukförsäkring (S+MP)
Höjd a-kassa (S)
Utökat kunskapslyft (S)
90-dagarsgaranti (S)
Finansdepartementet
Konjunkturläget
• Internationell återhämtning - Europa och USA befinner sig i en återhämtningsfas
• Också svensk tillväxt blir högre framöver
• Hushållens konsumtion och företagens investeringar driver tillväxten 2014 och 2015 medan exporten växer långsammare
Finansdepartementet
Prognosen för Sveriges tillväxt i år och nästa år Procentenheter respektive procentuell förändring
-3
-2
-1
0
1
2
3
4
12 13 14 15
Offentligkonsumtion
Hushållenskonsumtion
Lager
Investeringar
Nettoexport
BNP
Källa: SCB och egna beräkningar
Finansdepartementet
Svensk tillväxt hög i internationellt perspektiv
Källa: EU-kommissionens vinterprognos 2014
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5It
alie
n
Finl
and
Ned
erlä
nder
na
Por
tuga
l
Spa
nien
Fran
krik
e
Bel
gien
Dan
mar
k
Öst
errike
Tysk
land
Sto
rbrita
nnie
n
Irla
nd
Gre
klan
d
Sve
rige
2014 2015
Finansdepartementet
Politiken har gett resultat:
Fler vill jobba och jobben blir fler Sysselsatta 15–74 år, procentuell förändring 3 kv 2006 till 4 kv 2013
Anm.: *Avser 2013 Kvartal 3 Källa: OECD
8,8
6,1 6,1 5,3
3,7
2,1
0,7
-0,1 -2,9
-4,6
-7,3
-12,0
-15,5
-19,4
-25
-20
-15
-10
-5
0
5
10
15Ty
skla
nd
Sver
ige
Bel
gien
Öst
erri
ke
Stor
britan
nien
Fran
krik
e*
Ned
erlä
nder
na
Finl
and
Ital
ien
Dan
mar
k
Irla
nd
Port
ugal
Span
ien
Gre
klan
d
Finansdepartementet
Politiken har gett resultat: i Sverige jobbar en högre andel än andra länder
Sysselsättningsgrad, procent av befolkningen 15–74 år
Källa: Eurostat
60
65
70
75
80
85
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Sverige
USA
Euroområdet
Finansdepartementet
Men arbetslösheten är fortfarande hög Säsongsjusterad arbetslöshet i EU-länderna februari 2014,
procent av arbetskraften (15–74 år)
Anm.: *Januari **December 2013 Källa: Eurostat
EU28
4,8 5,1 6,1
6,7 6,9 7,0 7,1 7,2 7,3 8,1 8,3 8,4 8,5 8,7
9,7 9,8 10,4
11,5 11,6 11,9 13,0 13,1
13,9 15,3
16,7 17,6
25,6
27,5
0
5
10
15
20
25
30
Öste
rrike
Tysk
land
Luxe
mbu
rg
Tjec
kien
Mal
ta
Danm
ark
Stor
brita
nnie
n**
Rum
änie
n
Nede
rländ
erna
Sver
ige
Unge
rn*
Finl
and
Belg
ien
Estla
nd**
Pole
n
Slov
enie
n
Fran
krik
e
Lita
uen
Lettl
and*
*
Irlan
d
Italie
n
Bulg
arie
n
Slov
akie
n
Portu
gal
Cype
rn
Kroa
tien
Span
ien
Grek
land
**
Finansdepartementet
Svensk arbetsmarknad har dock klarat krisen bättre än andra Säsongsjusterad arbetslöshet 25–74 år (%)
Procent av arbetskraften, 2006Q3
Procent av arbetskraften, 2013Q4
Anm.: * Avser 2013Q3 Källa: Eurostat
3,2 3,6 3,8 3,8 3,9 4,9 5,4
6,1 6,7 7,0 7,2 7,3 7,8
9,6
02468
1012
Dan
mar
k
Ned
erlä
nder
na
Öst
erri
ke
Stor
britan
nien
Irla
nd
Sver
ige
Ital
ien
Finl
and
Bel
gien
Port
ugal
Gre
klan
d
Span
ien
Fran
krik
e
Tysk
land
4,2 4,8 5,4 5,7 5,8 6,2 6,8 7,1 9,3 10,4 10,9
13,8
23,8 25,7
0
5
10
15
20
25
30
Öst
erri
ke
Tysk
land
Stor
britan
nien
*
Sver
ige
Dan
mar
k
Ned
erlä
nder
na
Finl
and
Bel
gien
Fran
krik
e
Ital
ien*
Irla
nd
Port
ugal
Span
ien
Gre
klan
d*
Finansdepartementet
Långtidsarbetslösheten är lägre än i de
flesta andra EU-länder 12 månader eller mer. Som andel av arbetskraften, Q3 2013 (15–74 år)
Källa: Eurostat
1,3 1,3 1,7 1,7
2,3 2,5 2,7
3,9 4,4
5,1
6,5
7,7
9,3
13,1
18,5
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
Öst
erri
ke
Sver
ige
Dan
mar
k
Finl
and
Tysk
land
Ned
erlä
nder
na UK
Bel
gien
Fran
krik
e
EU28
Ital
ien
Irla
nd
Port
ugal
Span
ien
Gre
klan
d
Finansdepartementet
Och långtidsarbetslösheten bland unga är
också lägre än i de flesta andra EU-länder Långtidsarbetslösa ungdomar i procent av arbetslösa ungdomar
(15–24 år), 2013 kvartal 3
Anm.: Långtidsarbetslösa (ett år eller mer) som andel av arbetslösa Källa: Eurostat
4,9 7,8 8,8
17,1 18,3
21,5
27,2 27,6
33,4 33,9
37,3 37,9 38,9
53,6 56,0
0
10
20
30
40
50
60
Finl
and
Sver
ige
Dan
mar
k
Öst
erri
ke
Ned
erlä
nder
na
Tysk
land
Fran
krik
e
UK
Bel
gien
EU28
Irla
nd
Span
ien
Port
ugal
Gre
klan
d
Ital
ien
Finansdepartementet
Avslutning
Svenskarna lever allt längre vilket är glädjande
Det ställer dock krav på välfärdsstaten, en aktiv arbetslinje och på de offentliga finanserna
De kommande åren – när tillväxten återhämtar sig – är det därför viktigt att återgå till överskott i de offentliga finanserna