a

produktinformation & inspiration från plannja

NYTT DYKCENTER MED SPA I POLEN

Nyheter:

NYhETER fRåN PLANNjA: – Rumäniens stöRsta byggmässa– tHOn HOteL gaRDeRmOen - HOteLL meD FLygPLatsKänsLa– steeL HOuse i tOKyO äR PRivatviLLan meD PLåtFasaD

Tv-REKLAM SäNDS uNDER ROOMSERvICE

Nyheter:

Fokus:NORGE BYGGER TROTS SvAG KONjuNKTuR

tema

arkitek

tur

Plåt är nyckeln till framtidens arkitektur anser plåtinnovatören William Zahner och stärnarkitekten Kengo Kuma.

Möjligheternas material

Intervju

�

MjuK SOM STåLTrappan i 6-millimeter tunn metall finns i Kengo Kuma & Associates privat-villa Steel house i Tokyo. Ytterväggarna består av tunn korrugerad plåt och är bärande men med beläggning på inner-sidan för att skapa en mjukare känsla. Läs mer på sidan 16.

INSPIR

ATIO

NFO

TO: M

iTsu

Ma

sa F

uji

Tsu

ka

�

DETALj

Innehåll2

Aktuellt

INSPIRATIONfOKuSINfORMATION

MäSTARMÖTE. Plåtguruerna William Zahner och Kengo Kuma föreläste på branschdagen Plåt 09. Plannja Magazine intervjuade dem om arkitekturens framtid. Läs mer på sidan 8.

NYhETER fRåN PLANNjA: – FjäLL OcH FjORDaR KRäveR inFRastRuKtuR i nORge– stOR byggmässa i Rumänien

4

FOTO

: MiT

suM

asa

Fu

jiTs

uka

4

3

8

12

13

3

Ansvarig utgivare: Anna KällströmProduktion: Redaktörerna www.redaktorerna.seRedaktör: Mikael FeldbaumGrafisk form: Vendela Nylund, Jenny SkogvollMedverkande: Tobias Hammar, Niklas Bernstone, Karin CedroniusRepro och tryck: Markaryds grafiskaKontakt: plannjamagazine@redaktorerna.seOmslagsfoto: Jay Pritzker Pavilion i Chicagos Millennium Park ritad av Gehry Partners, LLP med metallarbete från A. Zahner CompanyPlannjas adress: Plannja AB, marknadsavd. 971 88 Luleå, SverigeTelefon växel: 010-516 10 00

Plannja DetaljTrappa i Kengo Kumas Steel house

välkommen till Plannja MagazineLedare och innehåll

Nyheter från PlannjaUnik takprofil till bandyarenorNy leverantör av taksäkerhetRumäniens största byggmässa

ProjektLuleå Hockeys nya arenaNya industrilokaler i SverigeNytt dykcenter i Polen

AktuelltIntervju med Kengo Kuma och William Zahner - plåt skapar framtidens arkitektur

Svenska nyheterNy säljchef plåtslageriPlannja servar småbyggarnaPlannja Steinwalls levererar till koncepthus

fokus NorgeUnika utmaningar för plåtbranschen i Norge

6

REDAKTIONEN

Lågkonjunkturen dominerar verklig-heten för de flesta av oss just nu. De tuffa tiderna möter vi ge-nom att aktivt utveckla Plannja. Efter den omstrukturering som vi nu genomför ska vi stå starkare än någonsin. Plannja har idag produktion på sju platser i Europa. Nu utvecklar och specialise-rar vi vår verksamhet på alla de här platserna

med ett samlat grepp. Den största föränd-ringen är att allt mer produktion samlas i Järnforsen i Småland, Sverige, samtidigt som vi utvecklar ett teknikcentrum i Luleå. Tyvärr försvinner arbetstillfällen på en del platser. Detta är oerhört tuffa beslut och vi gör allt för att ta så väl hand om dem som drabbas som möjligt. Samtidigt skapas nya arbetstill-fällen i Järnforsen.

Vår målsättning är att fortsätta jobba i nära samarbete med dig som är kund hos oss. Vi vet att långa samarbeten utvecklar både vår och er verksamhet. Genom att vi arbetar med utveckling av leveranser och produkter tillsammans, skapar vi oslagbara lösningar, både i låg- och högkonjunktur!

Anders Berg, vd Plannja

Utveckling i tuffa tider

“genom långa samarbeten skapar vi oslagbara lösningar oavsett konjunktur.”

NY

hETER

NYTT fRåN PLANNjA

�

världsMästAre på bAndyArenor

Den 1 april bytte Plannja leverantör av takskydd. Numera säljs det svenska företaget CW Lundbergs sortiment som omfattar bra produkter för såväl profile-rade som bandtäckta tak.

Produkterna är ett komplett sorti-ment för takskydd med stegar, snöras-skydd med mera. •

TaksÄkERHET från CW Lundbergs

Till de pågående byggena Arena Vänersborg och Slättbergshallen i Trollhättan, valde man precis som i Edsbyns och Sandvikens arenor, att bygga de stora arenataken av Plannjas bärande takprofil 200M.

Gemensamt för samtliga bandyhallar och multiarenor är att de har enorma takytor, med stor spännvidd, som måste täckas. Tak-profilen klarar spännvidder på upp till elva meter genom att mikrorillor valsas i plåten innan den profileras, en metod som Plannja är ensamma om. Tillverkningsmetoden gör att man kan uppnå en enorm styrka trots tunnare plåt. Dessutom är plåten perforerad vilket bidrar till bättre akustik i hallarna.

– Normalt har en plåtprofil flera pro-filtoppar. Plannja 200M har bara en bred överfläns. Därför lämpar den sig speciellt bra att perforeras för att tillsammans med takisoleringen dämpa skarpa ljud och efter-klanger och ge en god ljudabsorption till låg kostnad, säger Plannjas försäljningschef Sixten Nettrander.

Arenan i Vänersborg är inne i slutskedet,

medan projektet med bandyarenan i Troll-hättan startar i april och beräknas vara klart i augusti lagom till bandysäsongen startar. Det rör sig om imponerande ytor. Taket på arenan i Trollhättan har en spännvidd på 10,7 meter och i Vänersborg är den 10,2 meter. Plannja levererar 12 000 kvadratmeter bärande takprofil Plannja 200M till vartdera projektet samt 6 500 kvadratmeter Plannja Panel till väggar i Slättbergshallen. •

ARENA väNERSBORG

Entreprenör: Stålab i Trollhättan

Arkitekt: Nylin & Myhrberg AB

Konstruktör: Integra Engineering AB

Material: Plannja 200 bärande takprofil

SLäTTBERGShALLEN I TROLLhäTTAN

Entreprenör: Sefa Byggnads AB

Arkitekt: Contekton Arkitekter Fyrstad AB

Konstruktör: Flygfältsbyrån i Vänersborg

Material: Plannja 200M bärande takprofil,

Plannja Panel

Det råder bandyfeber i Sverige. Intresset för sporten är stort, inte minst efter Sveriges framgångar i VM. Runtom i landet byggs det nu flera bandyhallar och multi-arenor. Och allt fler har upptäckt Plannjas bärande takprofil som klarar spännvidder på upp till elva meter. TExT kaRin CEdROnius

Den bärande takprofilen Plannja 200M har gjort succé i bandyhallarna eftersom den klarar spännvidder på upp till 11 meter.

5

pApperspåse – oväntad succé på Construct ExpoI mars deltog Plannja för tredje gången i Rumäniens största byggmässa Construct Expo på Romexpo i Bukarest. Miljövänliga papperspåsar kom att bli en varumärkesframgång. TExT MikaEL FELdBauM

– Construct Expo är en viktig mötesplats för fackfolk och entreprenörer på marknaden. Vi gav ett proffsigt bemötande och skapade en bra atmosfär i vår monter, säger Nicola Bucaciu, Plannjas vd i Rumänien, som tror att rumänerna nu fått upp ögonen för Plannjas kvalitetstämpel.

”Construct Expo” är mässan för företag inom byggbranschen i Rumänien. Den äger rum på Romexpo, ett mässområde som har funnits sedan 1950 och vuxit i storlek och besökarantal varje år. För tillfället är mässan 70 000 kvadratmeter stor. På cirka 20 000 kva-dratmeter samlades över 400 företag från 19 olika länder för att visa upp sina varumärken. Plannja fyllde 100 kvadratmeter med ren de-sign och 17 personer från Plannja Rumänien.

De största aktörerna på den rumänska marknaden, MegaProfil, BelProfile, Pruszinski

och Lindab och Ruukki var alla på plats på mässan. De stora medierna bevakade mässan och Plannja lyckades knipa lite extra uppmärk-samhet med Plannja-påsar i papper. Plastpåsar var nämligen förbjudna på mässan av miljö-skäl och inte många företag hade hängt med i svängarna och erbjudit alternativa påsar.

Plannja är stora på takpannor i Rumänien och satsar nu offensivt på att bygga egen produktion i Rumänien med målsättningen att ta ytterligare marknadsandelar.

Mest efterfrågat i montern var takpannan Plannja Regola och höga industri-profiler. Även planplåt och takavvattning var efterfrågat.

– Kunderna och återförsäljarna impone-rades av en snygg monter och en hög nivå på presentationen. Jag tror att vi kan förvänta oss ett ökat intresse för Plannjas produkter efter den här mässan, säger Nicola Bucaciu. •

LuLeå HoCkeys aREna Byggs OMTExT kaRin CEdROnius

Nu ska Luleå Hockeys hemmaarena byggas ut och få fler loger, fler omkläd-ningsrum och en ny foajé. Bakom om- och utbyggnaden ligger Plannjakunden Nåiden Bygg från Luleå.

Projektet i Luleå är omfattande och innebär bland annat att man höjer arenans tak med 4,5 meter, för att få fler vånings-plan, en ny ståplatsläktare och plats för fler företagsloger längs med arenans norra sida.

Takhöjningen är en mycket komplex uppgift som kräver inte mindre än 40 specialdomkrafter för att höja det 6 000 kvadratmeter stora taket som väger cirka 900 ton. Taket höjs bit för bit, genom att man kapar pelarna i hallen och lyfter en del av taket i taget, inifrån. Materialet i det nya taket är Plannjas bärande profil 111. Till ytterväggarna används Plannja Panel 150 isolerade med mineralull.

– Vi har ett mångårigt och mycket bra samarbete med Plannja. De är noggranna och har kompetensen inom de egna leden, vilket är en stor fördel. Jag uppskattar även Plannjas snabba respons och korta kom-munikationsvägar, säger Leif Sundström, entreprenadingenjör på Nåiden Bygg.

Ombyggnadsprojektet startade i januari 2009 och arenan beräknas vara klar när hockeysäsongen startar i september. •

COOP ARENA I LuLEå

Totalentreprenör: Nåiden Bygg AB

Beställare: Luleå kommun

Arkitekt: Tirsén & Aili Arkitekter

Material: Plannja panel 150 till väggar,

bärande profil 111 till taket

I lågkonjunkturen efterfrågar de rumänska företagen stabila leverantörer som klarar leveranserna felfritt trots konjunkturen. På Plannja i Rumänien har man märkt ett ökat intresse sedan mässan och tror att det beror på att Rumänien, som är Plannjas nyaste marknad, fått upp ögon en för Plannja som en stabil leverantör.

Plannjas miljövänliga papperspåsar satte företaget på kartan när övriga leverantörers påsar inte levde upp till miljökraven.

�

NY

hETER

PROjEKT

Företagandet blomstrar i borlänge

Under förra året samarbetade Plannja och entreprenören ByggPartner i Dalarna flitigt.

Bland annat uppförde ByggPartner fem större industrilokaler åt Borlänge kommun

med Plannjas takplåt och panel.TExT kaRin CEdROnius

Industrilokalerna hyrs ut av Borlänge kom-muns fastighetsbolag, Hushagen, till ett antal olika industriföretag och ligger i Åselby indu-striområde samt i Romme. Plannja leverera-de hela 16 000 kvadratmeter bärande takplåt Plannja 111, och 13 000 kvadratmeter Plannja Panel. Två av lokalerna har även utsmyckats med liggande Plannja Sinusprofil 51. För-utom materialleveranserna till projekten står Plannja också för projektering av materialspe-cifikationer och monteringsritningar.

– Vi har haft ett regelbundet samarbete med ByggPartner i Dalarna under många år. Eftersom vi arbetat ihop länge vet vi hur de vill ha sina projekt och leveranser upplagda, säger Bengt Ericsson, försäljningsingenjör på Plannja i Borlänge.

Förutom de fem större industrifastighe-terna har ByggPartner i Dalarna och Plannja även samarbetat kring ett par mindre fastig-heter åt Falu Energi under 2008.

– Vi har haft ett gott samarbete med Plannja under åren. De är en helt igenom proffsig leverantör. Det är aldrig några problem vid eventuella reklamationer eller kompletteringsleveranser. Ur ett miljöper-spektiv känns det dessutom naturligt att an-vända Plannja, vilket för oss i Dalarna innebär korta leveranser och en utmärkt service, säger Mats Wellhardh, inköpschef på ByggPartner i Dalarna.

ByggPartner i Dalarna verkar i dag inom områdena byggentreprenad, byggservice och fastighetsutveckling i Dalarna, Mälardalen och Stockholm. •

INDuSTRILOKALERNA I BORLäNGE

Entreprenör: ByggPartner i Dalarna

Arkitekter: Mondo Arkitekter (Åselby och

Sör Romme), A-sidan arkitekter samt Ramböll.

Brukare: Borlänge kommuns

fastighetsbolag Hushagen

Material: Plannja 111 bärande

ByggPartner i Dalarna arbetar med byggentreprenad, byggservice och

fastighetsutveckling i Dalarna, Mälar- dalen och Stockholm. Här uppförs

industrilokaler i Borlänge.

7

Lastbilsdelar från Nyköping Trots härjande lågkonjunktur finns det ljusglimtar även i byggbranschen, som entreprenören ADIBs stora industrifastighet åt Nyköpings kommun.

I en företagspark på Arnö strax söder om Nyköping uppför ADIB Industribyggen just nu en stor industrifastighet, som när den står klar vid årsskiftet 2009/2010 ska inhysa verkstadsföretaget Swenox, som tillverkar avgaskomponenter och katalysatorer åt lastbilsindustrin.

Byggnaden mäter åtta meter i takhöjd och har yttermåtten 144x144 meter. Den kommer att inrymma både Swenox huvudkontor och företagets hela produktionsanläggning för komponenter till den tunga fordonsindu-strin. Till byggnaden har Plannja levererat 22 000 kvadratmeter bärande tak, Plannja 111, 5500 kvadratmeter Plannja 45 till skärmtak, 5000 kvadratmeter Panel yttervägg samt 2000 kvadratmeter Panel innervägg.

– Detta är ett stort projekt för ADIB, vilket är roligt, speciellt i dessa tider. För oss är det extra viktigt att få ett helhetsgrepp om prisbilden från våra materialleverantörer,

vilket vi får av Plannja. Vi har samarbetat i många år och är mycket nöjda med Plannjas service och leveranser, säger Björn Hellström, delägare i ADIB.

ADIB Industribyggen arbetar som bygg-ledningsföretag och totalentreprenör och har förutom industrifastigheten uppfört ett antal stora fastigheter i Nyköping och Jönköping med omnejd. •

INDuSTRIfASTIGhET I NYKÖPING

Totalentreprenör: ADIB Industribyggen

Beställare: Nyköpings kommun

Arkitekt: Böving och Kinnmark

Arkitektkontor

Brukare: Swenox

Material: 22 000 kvm Plannja 111, 5500

kvm Plannja 45, 5 000 kvm Plannja Panel

yttervägg samt 2 000 kvm Plannja Panel

innervägg.

ADIB gläder sig åt storprojektet åt verkstadsföretaget Swenox som producerar avgaskomponenter och katalysatorer åt lastbilsbranschen.

Nytt dykceNter i kościeżyNaI Kościeżyna i norra Polen växer ett nytt dykcenter fram. I slutet av 2009 ska de för-sta gästerna välkomnas här. Förutom pool ska här finnas gym, spa och ett medicinskt center på totalt 2 623 kvadratmeter.

Väggarna byggs med betong och det elliptiska taket av Plannja bärande profil 111 är tätat med mineralull, har dubbelt plåttak, det vill säga stående fals, eller stan-ding seam, och hålls uppe av träbjälkar. •

DYKCENTER I KOśCIEżYNA

Material: Plannja profil 111 med dubbelt

plåttak stående fals i kulör 6015.

Entreprenör: Elwoz Sp a o.o.

Arkitekt: Grzegorz Formella

på Stalprojekt.

Träbjälkar håller uppe dykcentrets elliptiska tak av profilen Plannja 111 tätad med mineralull.

TExT kaRin CEdROnius

�

fOK

uS

PLåTARKITEKTuR

”Du kan färga det, forma det, perforera det, förändra

dess ytstruktur – mängden av möjliga variationer gör plåten mer än något annat material till ett konstnärligt medium”

William Zahner

Plåt är

Jay Pritzker Pavilion i Chicagos Millennium Park ritad av Gehry Partners, LLP med metallarbete

från A. Zahner Company och Ken-go Kuma & Associates Nagasaki

Prefectural Art Museum

vi möter dem på Plåt09, den svenska plåtbranschens årliga mässa som det-ta år förlagts till Chalmers tekniska

högskola i Göteborg. För de flesta arkitektur-intresserade är deras namn välkända.

William Zahner är amerikanen vars före-tag, A. Zahner Company, i över hundra år tänjt gränserna kring arkitektoniska metaller. Bolaget arbetar med konsultation, konstruk-tion, design och tillverkning av plåtfasader och har under de senaste decennierna, i nära samarbete med världsberömda arkitekter som Frank Gehry, Daniel Libeskind och Zaha Hadid, tagit fram många av världens främsta och mest innovativa plåtfasader.

Kengo Kuma är den prisvinnande japan-ske arkitekten som med verk som Nagasaki Prefectural Art Museum, Lotus House och Chokkura Plaza nått en status som världs-ledande inom postmodern, minimalistisk arkitektur.

Båda motiverar sin fascination inför plåt

med ett och samma ord: möjligheter.– Det finns inga andra material som kan

bearbetas på samma sätt som metall. Du kan färga det, forma det, perforera det, för-ändra dess ytstruktur – mängden av möjliga variationer gör plåten mer än något annat material till ett konstnärligt medium, säger William Zahner, och får medhåll av Kengo Kuma:

– För mig är plåt i första hand ett material som kan skapa lätthet och transparens. Det som gör det så bra är att det också kan användas för att förstärka andra, naturliga byggnadsmaterial.

vilken roll spelar plåten i dagens moderna

arkitektur?

WZ: I vårt arbete har utmaningen länge varit att skapa former av våra byggnadsma-terial som går bortom de linjära begräns-ningarna i den traditionella arkitekturen. De fyrkantiga byggnaderna, helt enkelt. Dagens moderna datorteknik gör det möjligt att

Mjukt, komplext, föränderligt. För William Zahner och Kengo Kuma, två av arkitekturhimlens allra starkast lysande stjärnor, är plåt mer konst än byggnadsmaterial. Båda är överens om att plåtens flexibilitet gör den till själva grundråvaran i framtidens arkitektur.TExT: TOBias HaMMaR FOTO: nikLas BERnsTOnE

9

Plåt är nyckelntill framtidens arkitektur

skapa flytande former på ett sätt som förr var betydligt svårare att uppnå. Det här är en utveckling som också går hand i hand med innovationerna inom till exempel rymdin-dustrin.

KK: På 1900-talet härskade den fyrkantiga geometrin. ”Hårdhet” var ett genomgående tema i designen av byggnader. Nuförtiden försöker alla snarare skapa mjukhet i former

Gränsen mellan arkitektur, design, textil och möbler kommer att suddas ut allt mer, tror

Kengo Kuma som deltog i Plåt09.

FOTO: daiCi anO

FOTO: xxxxxxx

10

och linjer. Det handlar inte bara om form, utan lika mycket om förhållandet mellan olika rum och sektioner. Plåt och metall är själva förutsättningen för att uppnå just den här mjukheten – och jag tror att vi bara har sett början på den här trenden.

Plåt har gjort en anmärkningsvärd ”klass-

resa” från att ha varit ett utpräglat industri-

ellt och praktiskt byggmaterial till att mer

och mer användas för estetiska ändamål.

varför, tror ni?

WZ: Många designers har börjat plocka upp idéer och lösningar från till exempel konst-, mode- och smyckesvärlden och börjat applicera dem på arkitektur. Det ger fasader och byggnader som inte liknar någonting an-nat. Det här är en ”resa” som möjliggjorts just av plåtens flexibla egenskaper. Det är lite som att gå tillbaka och plocka upp det som gjorts på andra områden och sedan lyfta fram dem inom arkitektur.

KK: Det intressanta med plåt är att det kan användas både som struktur- och ytmate-rial. Länge menade arkitekterna att metallen bara var en del av grundstrukturen precis på samma sätt som betongen. Men nu kan me-tallen vara både yta och struktur och därmed skapa helt nya förhållanden mellan interiör och exteriör och mellan olika rum och ytor.

vilka är de viktigaste trenderna för fram-

tidens plåtarkitektur?

WZ: Det mest uppenbara är utvecklingen

av nya lättviktsmaterial. Dessutom tror jag vi kommer att få se mer föränderliga fasader i framtiden. Det kommer att handla om ytstrukturer som förändras med ljuset, som ökar eller minskar värmen inomhus eller som modifierar formen på byggnaden för att lägga till olika konst-närliga aspekter på fasaden.

KK: Jag tror att i takt med att arkitektu-ren blir mjukare och mjukare, kommer grän-sen mellan arkitektur och andra designområ-den att försvinna. Nu finns det en tydlig gräns mellan till exempel arkitektur och tyg, på samma sätt som det finns en gräns mellan arkitektur och möb-ler. Jag tror att plåten kommer att bidra till att dessa gränser rivs i framtiden.

vilka stora innovationer har vi att vänta

oss i framtiden?

WZ: Förutom föränderliga fasader tror jag att magnesium kommer att slå igenom som byggnadsmaterial i framtiden. Det är en väl-digt intressant metall med många spännande egenskaper och färgtoner. Inte minst kan den bidra till att projektkostnaderna kommer ned.

KK: Jag tror också vi kommer att få se såväl nya material som nya metoder för att behandla material. I Japan har man till

exempel börjat tillverka takpannor, som traditionellt alltid gjorts i keramik, av titan som böjts på ett speciellt sätt. Vi har också tagit fram en ny metod för att behandla ti-tan som skapar en delikat färgton som skil-jer sig mycket från vanligt titan. Den här

typen av innovationer tror jag kan komma att förändra arkitekturen på sikt.

har ni några egna

favoritmaterial?

WZ: För mig är det helt klart olika kopparlegeringar. Det jag gillar med koppar

är färgen, lättheten och den rika möjlig- heten att forma och böja det. Koppar är definitivt en elegant metall, snarlikt guld men med den stora skillnaden att du kan skapa nästan vilka former och färgtoner som helst med den.

KK: Materialet i mitt senaste projekt, Nitronol, är en nickelbaserad legering som förändrar sin form i förhållande till tempera-turen. Det beter sig som ett djur! Arkitektens traditionella problem är att byggnader inte kan röra sig av sig själva. Men om vi kan börja använda den här typen av nya mate-rial kan vi gradvis minska gränserna mellan arkitektur och natur – mellan byggnader och det liv som de är en del av. •

fOK

uS

” Plåt kan användas både som struktur- och ytmate-rial och därmed skapa helt nya förhållanden mellan interiör och exteriör och mellan olika rum och ytor.”

Kengo Kuma

Mästarmötet. William Zahner och Kengo Kuma är ense om metallens

avgörande betydelse för arkitekturen.

HaLLå dÄR… fredrik edfast, utveCkLingsCHef på pLannja hur ser framtidens arkitektur ut med Plannjaögon?– Helheten i det estetiska uttrycket är något som vi arbetar mycket med. Det är viktigt att tak och paneler ser bra ut, men lika viktigt är att till exempel takfot, gavel och anslutningar är estetiskt attraktiva.

Miljön är en viktig aspekt i vårt utveck-lingsarbete. Det kan handla om att ta till-vara energi eller att utveckla miljövänliga beläggningar. Olika temperaturer kan till exempel kräva olika beläggningar. För att slippa kyla ner en byggnad kan man utveckla ytor med hög reflektion. Eller så vill ta tillvara värmen som plåten absor-berar för uppvärmning av byggnaden.

Att ytterligare förädla våra produkter genom att höja prefabriceringsgraden är också en viktig del. På så vis skapar vi smartare produkter som är mer rationella att använda för både enskilda konsumen-ter och proffsbyggare. Sammanfattnings-vis handlar det om att skapa både este-tiska och funktionella produkter för både arkitekter, byggare och konsumenter.•

THON HOTEL GARDERMOEN

Nybyggt hotell vid Gardermoens flygplats

som ingår i norska hotellkedjan Thon

Hotels. Består av 110 huskroppar som

rymmer totalt 220 rum. Dessutom finns ett

separat servicehus med reception, frukost-

matsal och kontor. Ritat av LPO Arkitekter

AS i Oslo.

Total plåtåtgång:

4 400 kvm Plannja 60

1 800 kvm Plannja Pannplåt

7 000 kvm Plannja 111M

635 kvm Plannja Combideck

11

Hotell med högtflygande formTExT: TOBias HaMMaR

När norska hotellkedjan Thon Hotels skulle bygga ett nytt hotellkomplex vid Oslos flygplats Gardermoen ville

man ha en arkitektonisk lösning som smälte in i den omkringliggande flygplatsmiljön. Resultatet blev 110 modulbyggnader – helt klädda i plåt.

Fem minuter från Gardermoen och 20 minuter från Oslos centrum ligger det nybyggda Thon Hotel Gardermoen. Med 220 rum och en närliggande långtidsparkering är det den perfekta övernattningslösningen för den som söker bra rum nära flygplatsen till en rimlig kostnad.

Själva grundtanken med hotellets kon-struktion var att den skulle vara enkel och praktisk. Man valde att lägga rummen i 110 separata byggnadsmoduler som levererades nyckelfärdiga sånär som på fasaderna.

– Eftersom modulerna kom färdigbyggda med fönster, inredning och isolering på plats gick bygget lätt och snabbt. Vi ville begränsa höjden till två plan för att hålla brandföre-skrifterna så okomplicerade som möjligt, säger Jan Knoop, ansvarig arkitekt på LPO Arkitekter i Oslo.

Hotellets fasader kläddes i vit och grafit-grå plåt från Plannja. Därmed fick det samma prägel som de andra byggnaderna i området.

– Vår utgångspunkt var att vi befann oss mitt i en flygplats. Omgivningen runt hotel-let består nästan enbart av flygplan, hangarer och andra flytplatsrelaterade byggnader. Där-med gick det ganska snabbt att bestämma att även hotellet skulle ha ett flygrelaterat tema, säger Jan Knoop.

Längs ena kortsidan på varje modul satte man också upp skärmväggar i trä för att dölja räddningstrapporna.

– Vi ville ha dem i målat trä för att få ett arkitektoniskt element som bröt av mot den enhetliga plåtfasaden.

De enda egentliga farhågorna som inled-ningsvis fanns kring att bygga ett hotell helt i plåt var huruvida vind, regn och hagel skulle innebära missljud för hotellets nattgäster. Men efter ett antal tester kunde man konsta-tera att det inte skulle bli några problem.

– Sedan såg vi till att få väldigt bra hantverkare som kunde montera fasaderna. Det var viktigt att ha folk som var vana vid att jobba med plåt och som kunde hitta lös-ningar som fungerade runt fönster och hörn. Det får inte bli för grovt när man bygger i plåt, man måste få till en bra artikulering av alla detaljer, säger Jan Knoop. •

Med sin plåtfasad smälter Thon Hotel Gardermoen väl in i den omgivande flygplatsmiljön. Hotellet

består av 110 huskroppar med 220 rum.

MaRCus ny försäLjningsCHefMarcus Hagström är ny försäljnings-chef för Plannjas affärsområde Plåtslageri Sverige sedan den 1 april. Han började sin Plannjabana med utrikestjänst på andra sidan sundet, nämligen i produktionen i Ålborg, Danmark. Väl hemma igen började Marcus Hagström inom affärsområdet byggprojekt och var bland annat med och introducerade armeringsplåten CD45. Efter ett par år blev han säljare inom affärsområdet bygghandel med placering i Göteborg. Sedan 2007 har han arbetat inom affärs-området plåtslageri.

– Marcus har med sin breda bak-grund, bland annat inom bygghandel, mycket att bidra med inom vårt affärs-område. Vi kan lära oss mycket om hur man agerar i butik, säger Claes Axelsson, affärsområdeschef.

Marcus kommer successivt att komma in i sin nya roll som säljchef. Bengt-Arne Björlin går över till en roll som Senior Advisor året ut och ingår fortsatt i säljorganisationen. •

Marcus Hagström

Småbyggarna är en viktig kundgrupp för både byggvaruhusen och Plannja. Ett nytt telefonnummer med snabb information ska bli ett stöd både för småbyggarna och för bygghandlarna som enkelt kan hänvisa till mer information för kunder som kanske inte lägger tak så regelbundet.

Kampanjen rullar igång i vår. Förutom annonser i tidningen Byggaren kommer den att vara ett samarbete med bygghandlarna. En skärm och ett ställ

för visitkort med det nya numret kommer att finnas tillgängligt för butikerna.

− Det här blir en kampanj i samarbete med butikerna. Vi vet att de betraktar småbyggaren

som sin kanske viktigaste kund så det är en win-win-situation att vi kan närma oss varandra. Butiken upp-skattar om en proffskund kan få direkt information av oss, medan själva affä-

ren liksom tidigare förstås sker direkt i butiken, säger Magnus Jodérus, försäljningschef på Plannja. •

Forshem industri köper helhetskoncept

Småbyggarnas plannja direkt010-516 16 00

SmåbyggarNa får nyTT nuMMER

Villa Origo från Götenehus är ett av de hus som produceras av Forshem

industri och som nu får takavvattning från Plannja Steinwalls.

tv-SatSNiNg med ROOMsERviCESmåbyggarna tittar på Roomservice. Därför satsar Plannja på tv-reklam.

PLANNjA SvERIGENY

hETER

I februari 2009 tecknade den stora indu-strikoncernen Forshem industri avtal med Plannja Steinwalls som nu blir totalleve-rantör för all plåt och takavvattning till Forshems prefabricerade hus. Forshem industri har sedan många år köpt bo-stadsventilation till sina hus från Plannja Steinwalls.

– Vi har haft ett mycket gott samarbete med Forshem industri genom åren och det är verkligt roligt att de nu har beslu-

tat sig för att köpa vårt helhetskoncept, säger Bjarne Petersson, försäljningschef på Plannja industriellt byggande.

Forshem industri ligger i Götene och är ett börsnoterat företag med varumärkena Sjödalshus, Götenehus och Mellby garage. Götenehus är en av Sveriges tio största pro-ducenter av nyckelfärdiga hus. Under 2009 räknar Forshem industri med att bygga sammanlagt cirka 400 småhus och cirka 250 garage i hela Sverige. •

Plannjas tv-reklam syns i Roomservice i tio program under våren i Kanal 5.

– Här vet vi att tittarna inte bara består av intresserade hemmafixare utan också av målgruppen småbyggare som vi vänder oss till extra mycket i år, säger Anna Källström som är marknadsföringsansvarig.

I programmet Room-service sponsrar Plannja också en tittartävling. Förstapriset är ett nytt tak från Plannja. Tävlingen pågår till mitten av maj. •

FOTO

: ka

na

L5

1�

fOK

uS

försäljningen av plåt slog i taket under 2007 och första hälften av 2008. Plannjas norske vd, Trond-

Ivar Johansen, beskriver en utveckling i raketfart. Sedan kom finanskrisen och alla höll andan. Hur skulle det gå? Men faktum är att lågkonjunkturen inte har slagit fullt så hårt mot vårt grannland i väst som mot de flesta andra euro-peiska länder, även om norrmännen självklart också känner av den svikande konjunkturen. I och med att landets huvudnäringar är olja och fiske snarare än tung industri så har norrmän-nen blivit lite mer förskonade i kraschen. Arbetslösheten i Norge ligger idag på imponerande låga 2,7 procent.

Även Norge har sänkt räntan för att stimulera ekonomin och med de låga arbetslöshetssiffrorna betyder det att för gemene man, som fortfarande har arbete, är köpkraften och köplusten ännu ganska stor.

– I Norge har vi visserligen inga statligt subventionerade stimulansåtgärder mot

privatpersoner som ska renovera hemma som i till exempel Sverige, vilket är synd, men trots det tycker vi oss se ett konstant ökat intresse hos folk för att bygga om, och till sina hem, säger Trond-Ivar Johansen.

– Historiskt sett kan man också se att takom-läggningar hos privat-personer påverkas min-dre av konjunkturen. Regnar det in genom taket så måste man ju

byta det, så takomläggningar påverkas inte lika mycket som andra renoveringsprojekt.

Norrmännen är kända för sina fritids-hus, eller ”hytter”, där man tillbringar fritiden med friluftsliv och rekreation. Och precis som fritidshusen i Sverige tenderar norrmännens hytter att ständigt öka i standard och liknar idag fullt utrustade minivillor

Lågkonjunkturen har inte slagit lika hårt mot Norge som mot resten av Europa. Norrmännen följer den skandinaviska trenden och fortsätter bygga ut sina fritidshus. Men Norges höga berg och djupa dalar ger speciella förutsättningar.TExT: kaRin CEdROnius FOTO: isTOCkPHOTO

iLLusTRaTiOn: jEnny skOgvOLL

Fjäll och fjordar kräver bra logistik

Branschen i Norge

” vi tycker oss se ett konstant ökat intresse hos folk att bygga om, och till sina hem”

13

1�

BRANSChEN I NORGE

fOK

uS

snarare än forna tiders sportstugor. Gamla papptak byts ofta ut mot plåttak, eller på fjället exklusivare tak av torv. Men det är inte alltid så lätt att komma fram i landets oländiga terräng.

– Norge är ett land med väldigt speci-ell topografi. Vi har många höga fjäll och djupa fjordar, vilket gör att distributionen kan bli krånglig och kostsam. Därför är det otroligt viktigt för Plannja att ha goda relationer med våra återförsäljare som har lokal närvaro och lokala lager samt ett välutvecklat distributionsnät från norr till söder, säger Trond-Ivar Johansen.

Norges otillgängliga natur kräver ett väl utvecklat nät av lokala återförsäljare och god logistik. Med en medveten sats-ning på lokal närvaro och goda kund-relationer har Plannja i Norge haft en god tillväxt de senaste åren.

Distributio-nen till pri-vatmarknaden går via de stora byggvaruked-jorna med 400 butiker över hela landet. Under 2008 gjorde Plannja om sin kundorganisation inom affärsområdet

Byggprojekt, som är det andra benet i verksamheten. Ge-nom att anställa fler lokala säljare med lång erfa-renhet, några med 20–30 år i branschen, och stor kunskap om branschen ökade försälj-ningsvolymen med hela tre fjär-dedelar, främst inom paneler.

Ökningen inom Byggprojekt har gjort att den delen nu

är ungefär lika stor som privatmark-naden vilket gör företaget mindre känsligt i konjunk-turen.

För båda affärsområ-dena är det avgörande att vara synlig på marknaden och att finnas på plats där

kunderna är för att snabbt kunna ge ser-vice. Plannja är till exempel på plats vid

byggvaruked-jornas lokala ”Takdagar” i butikerna varje vår när säsongen startar. Där svarar man på frågor och delar med sig av sin kunskap om plåt och takläggning.

Företaget har också fyra erfarna

bygghandelssäl-jare ute på vägarna

fem dagar i veckan. Kunderna ska känna att de får ett mervärde i

form av kompetens och rådgivning när de köper Plannjas produkter.

På Byggprojekt-sidan arbetar Plannja AS, precis som i övriga länder, med att erbjuda projektering och teknisk support. Sex anställda byggingenjörer arbetar i nära samarbete med Plannjas tekniska avdelning i Luleå för att bistå kunderna med monteringsritningar och material-kunskap. Byggingenjörerna brukar också åka ut till kundernas byggarbetsplatser emellanåt för att dela med sig av sin tek-

” norge är ett land med väldigt speciell topografi. vi har många höga fjäll och djupa fjordar, vilket gör att distributionen kan bli krånglig och kostsam.”

niska support ute på bygget.Trots att man har mycket personal så

nära kunderna så har all personal fullt upp trots lågkonjunkturen. Med cirka tjugo anställda anser Trond-Ivar Johansen att kostymen passar perfekt.

– Vi tog oss inte vatten över huvudet och byggde på för stort under de goda tiderna. Det är vi väldigt glada för i dag.

Målet för framtiden är att renodla af-färsområdena så att Plannja står väl rustat när marknaden vänder.

– Vi har byggt våra kundrelationer sten för sten under årens lopp, och funnits på plats här i Norge i 35 år. Kunderna känner sig trygga och vet om vilken kompetens de får när de köper av Plannja. Vi har bra produkter, säljare med lång erfarenhet, gott rykte och god kunskap om produkterna. Det bådar gott för framtiden. •

PLANNJA AS

Norska Plannja har huvudkontor och

lager i Oslo, samt försäljningskontor

i Bergen och Trondheim. Plannja AS

har i dag 21 anställda och en årlig

omsättning på cirka 170 miljoner

norska kronor.

Han leder Plannja i NorgeTrond-Ivar Johansen har arbetat inom Plannja i snart 20 år och i stålbranschen ända sedan 1975, först hos dåvarande Plannjadistributören, byggvarugrossisten Gustav Aspelin AS och sedan på SFS Intec. som är en leverantör av infästnings-material till stålbranschen.

– Jag har blivit kvar så länge eftersom det är en mycket spännande och intressant bransch med ständigt nya utmaningar och inte minst många trevliga samarbetspartners och kollegor.

När han inte arbetar är

det familjen och friluftsliv som lockar. Trond-Ivars fru heter Torill och de 13-åriga tvilling-arna Magnus och Fredrik. Trond-Ivar var tidigare aktiv fotbollsspelare och idag är det sönernas fotbollslag som ger

Trond-Ivar motionen. Han är nämligen tränare i pojklaget, vilket tar upp en stor del av hans fritid.

– Jag tycker mycket om all sorts friluftsliv och att vara ute i naturen, men tro inte för den saken skull att jag springer runt i knickers och anorak, skrattar Trond-Ivar Johansen. •

15

Ett prestigeprojekt för Plannja i

Norge är den nya postterminalen för

Östlandet som tuffar på trots lågkon-

junkturen.

Bygget på Robsrudtomten i Lören-

skogs kommun är i full gång och vän-

tas vara färdigt år 2010. Anläggningen

ska, när den är i bruk, hantera över tre

miljoner försändelser per dag, vilket är

hälften av all brevpost i Norge.

– Detta är ett prestigeprojekt med

påkostade fasader, både sten, glas och

plåt. En stor del av fasaderna är klädd

med sinusprofiler, berättar Björn Sörli,

försäljningsingenjör på Plannja. • POSTTERMINAL fÖR ÖSTLANDET

Beställare: Posten Norge

huvudentreprenör: Skanska Norge

Arkitekt: Arkitekterna Aastrup og

Hellern A/S.

Material: 5 000 kvm Plannja-panel

och 3 000 kvm Sinus 18.

Norges största byggprojekt

I takt med att norrmännen bygger ut liknar de norska hytterne numera året runt-boenden snarare än forna tiders sportstugor.

Trond-Ivar Johansen

Posten i Östlandet ska hantera hälften av all post i Norge när den står klar år 2010.

1�

Plannja aBMarknadsavd. 971 �� LuleåSverige

FOTO

: MiT

suM

asa

Fu

jiTs

uka

STEEL hOuSEsteel house från 2007 är en privatvilla i tokyo designad av Kengo Kuma & associates åt den hängivne tågsamla-ren och universitetsprofessorn Hirose. Här bor han med sin fru, deras tonårsdotter och en stor tågsamling. ytter- väggarna är, trots att de är gjorda i mycket tunn galva-niserad korrugerad plåt, 3,2 mm, bärande. Det gör att inga pelare eller bjälkar behövs. Huset är designat för att likna en container-tågvagn eftersom beställaren gärna vill bo i en tågmiljö. andra våningen domineras av en utställningsmonter infälld i väggen där professor Hiroses stora tågsamling exponeras. Plåten gör det möjligt att placera ut fönster helt efter eget tycke i fasaden.