Hllbara Uppsala

ldre energislsande hus renoveras Taken tcks med solceller fr el och solfngare fr varmvatten. ven ytor med smre solinstrlning anvnds, som vggar och balkongfronter. Husen tillggsisoleras och kldbryggor elimineras. Vrmen frn ventilationsluft och varmvatten tervinns. Lokala dygns- och ssongslager fr vrme byggs ut. Renoveringar grs alltid i samarbete med de boende. Fungerande inredningar i kk, badrum mm rustas och bibehlls.

Ny bebyggelseVi bygger fr gemenskap och bil-oberoende lngs kollektivtrafikstrk och undviker utbredda villamattor. Grnytor ryms mellan husen och utformas med hnsyn till sol, vind och befintlig natur. Risk fr versvmningar och naturvrden beaktas. Frre p-platser ger plats fr bil- och cykelpooler baserade p eldrift. Borrhl i mark fr ssongslagring av energi och frvrmning av ventilationsluft. Nybyggda hus och energilager ger verskott av energi och kan frsrja ldre bebyggelse.

Stora terasser med plats fr odling och uterum, ven vxthus. Terassformen sparar mark och ger strre solbelyst yta.

Hgst upp finns gemensamma lokaler och sm lgenheter.

Mot gatusidan lokaler fr arbete, service och frvaring, ven bilpool med elbilar.

Stommar av limtr ger god flexibilitet och underlttar framtida om byggnad och underhll.

Sprvgsesplanad med dubbelspr i grs, lngs all. Krfil fr elbilar. Strket har mnga kvarterstorg med omgivande arkader fr torghandel.

ldre hus som renoverats har frsetts med solceller och

solfngare och har gjorts energieffektiva.

Gng och cykelstrk utefter grnskan p

husets solsidor.

Grdar fr frskolor och

plats fr uteliv, grna med brbuskar

och frukttrd.

Dammar fr rening av dag-, bad- och

tvttvatten.

Tak och fasader fr mikroproduktion av solel

och solvrme.

Kolonilotter, enskilda och gemensamma.

Vi renoverar och bygger nytt som ett led i klimatomstllningen och bidrar till gemenskap och liv i samklang med naturen. Vi anvnder naturmaterial som tr (lagrar CO2), sten och glas men undviker stl , betong och fossilbaserad plast

Kortare arbetstid ger mjligheterI hllbara Uppsala har alla rtt till deltid men ven till heltid. 30-timmarsveckan r genomfrd. Vi har tid att konsumera med eftertanke, kpa mat pro-ducerad i vr nrhet och klder som hller.

Mer gemensamma resurserOffentlig konsumtion r klimatsmart och bidrar till en god livskvalitet fr kommunens invnare. Musikhus, simhallar, friluftsleder mm gr en men-ingsfull fritid tillgnglig fr alla. Kollektivhus och ekobyar ger andra mjligheter till delade resurser och gemensamma aktiviteter.

Vi poolar, lnar, hyr och terbrukarGrejer behver inte alltid kpas. I verktygspoolen kan jag lna borrmaskin, resvskan hyr jag och m-bler kan jag leasa. Slitna grejer lmnas in och grad-eras upp, om jag inte lagar dem sjlv. Second hand och tervinning r det normala. Alla bostadsom-rden har bytesrum. Det ger mindre sopor och mer gemenskap.

Vi hemestrar och reser lngsamtVi kanske tar det lugnt hemma, satsar p dagsut-flykter till bad och smultronstllen istllet fr char-terresa. Vi utnyttjar allemansrtten och lr knna natur och milj p landet om vi bor i stan, eller l-nar en bostad i stan mot att upplta vr p landet. Fr lite lngre resor tar vi grna tget som ven tar med cyklarna. Flygresor r mycket dyra och nyttjas mest av anhriga som vill n varandra ver lnga avstnd.

I ett hllbart Uppsala gr det inte att fortstta konsumera prylar som vi gr idag. verfldig konsumtion bidrar dessutom till segregering s lnge alla inte har samma mjligheter. Den teknikutveckling som gett stor kapacitet att producera, kan vi istllet anvnda till att frverkliga en hllbar, skn och sund livsstil.

EnErgi- och krEtsloppsparkEr

ver hela vrlden flyttar mnniskor in i vxande stder och urbaniseringen skjuter olsta miljfrgor framfr sig. Uppsalas ttort har en storlek som r vanlig p mnga hll i vrlden. Lsningar p Uppsalas miljproblem kan drfr mycket vl anvndas globalt. Det handlar om att komma till rtta med resursslseri, att skapa fungerande kretslopp av nring mellan stad och land och att uppn en 100 % frnybar energifrsrjning.

Stad och land i msesidigt beroendeIdag r det inte tydligt fr alla att vi r beroende av att bruka naturen fr vr verlevnad. Det r ocks svrt att se med blotta gat att staden r beroende av omlandets ekosystemtjnster fr att rena luft, mark och vatten. Istllet fr att vrda och utveckla kretsloppet mellan stad och land har Uppsala blivit allt mer beroende av markomrden p andra delar av jorden fr sin energifrsrjning och konsumtion. Hur kan vi vnda denna utveckling? Vilken ny infrastruktur behver vi bygga?

Energi- och kretsloppsparker fr utbyte mellan stad och landI hllbara Uppsala finns energi- och kretsloppsparker i ut-kanterna av Uppsala ttort. Hr samlokaliseras energipro-duktion, hantering av utsorterat avfall och hygienisering av toalettavlopp fr att kunna dra nytta av synergieffekter. Parkerna ligger intill jrnvg fr att minimera beroende av lastbilstransporter av t.ex. biomassa, avfall och gdsel. Parkerna utformas fr att ocks vara pedagogiska centrum fr energi- och kretsloppsfrgor.

Vad vinner vi? kad regional sjlvfrsrjning av nringsmnen i jordbruket

vi slipper importera avfall fr frbrnning och fossila brnslen minimering av vgtransporter fr energi- och kretsloppstjnster

vinster av samverkan mellan olika produktions- processer

NaturskyddsfreningenUppsala

OLJA

& K

OL

NAT

UR

GAS

KlimatterhmtningSamtidigt som vi nr nollutslpp av vxthusgaser fortstter skan-det efter stt att lagra in mer av det kol som vi redan slppt ut i atmos-fren. Biokol produceras vid fr-brnning av biomassa istllet fr att elda upp allt kol. Kolet som blir ver sprids p jordbruksmark och bryts lngsamt ner i naturen. En annan metod fr kolinlagring som anvnds r omvandling av metan-gas till vtgas och kol (i fast form). Den fasta kolfraktionen anvnds bl.a. till jordfrbttring.

AnvndningEnergianvndning inom alla verksamheter blir mer sparsam och effektiv. Genom det gemen-samma och ppna energintet kan spillvrme och motsvarande un-der-/verskott av energi effektivt utbytas mellan de som har och de som behver energi. Samtliga mo-tordrivna fordon och maskiner drivs med elmotorer eftersom de har en hg verkningsgrad och r tysta. Elen i bilar, lastbilar och ar-betsfordon kommer frn brnsle-celler och batterier.

Produktion/omvandlingOmfattande utbyggnad av smskali-ga energianlggningar kompletteras med mer storskaliga anlggning-ar. Dessa samlokaliseras med andra samhllstekniska funktioner ssom t.ex. avloppsrening och avfallsterv-inning. Vid storskalig produktion av energi maximeras synergier mel-lan olika samhllstekniska processer men ven andra industriella process-er dr s r mjligt. Det mjliggr en hg verkningsgrad i omvandlings- processen. T.ex. kan reningsverk ut-vecklas fr att ocks bli produktions- anlggningar av vtgas. terfring av nringsmnen och restprodukter sker alltid vid de storskaliga anlgg-ningarna.

Distribution och lagringKommunen r ntgare fr samtliga energint (el-, gas- och vattenbase-rade). Fastigheter och anlggningar i ttorter r anslutna till det gemen-samma ntet. En gemensam lokal energimarknad fr frsljning och kp av energi/effekt r etablerad och hanteras via det kommunala ntgar-ansvaret. Smskalig energi-lagring p hushllsniv kombineras med storskalig ssongslagring.

R 2018:Frsta energipositiva huset

R 2025:Brnnbart avfalli vrmeproduktionen r nra noll

R 2027:Den lokala energiproduktionenr strre n energiimporten

R 2028:Projektet Solceller p allaSolbelysta Tak slutfrt

R 2029:Sista bensinmacken stnger

R 2038:Alla broar i Fyrisnproducerar el av strmkraften

R 2050:Uppsala bidrar globalt somklimatterhmtningszon

R 2030:Ren luft och bullerfritti Uppsala innerstad

R 2021:Uppsala krnkraftsfri kommun

R 2019: Frsta vtgastraktorn

R 2017:Energiproduktion frn Hovgrden avfallsdeponi

energisystemVision!I Hllbara Uppsala baseras energifrsrjningen p 100 % frnybara energilsningar. En kombination av smskaliga och storskaliga lsningar samverkar genom sammankoppling i nt. Fossila lsningar och krnkraft r inte lngre en del av energifrsrjningen.

Vgen ditGenom samarbeten mellan stadens och landsbygdens aktrer samt vra grannkommuner snabbas utvecklingen p. Vikti-ga aktrer i omstllningen r universiteten, fretag, offentliga verksamheter, lantbruket och vanligt folk.

FRNYBART

A

NEDERBRD, VATTEN

BIOBRNSLEN, avfall

VRME

KYLA frn luft och mark

FRN MARK

SOL

VIND

BIORAFFINADERI Flytande biodrivmedel

KRAFTVRMEVERK

VINDKRAFTVERK

SOLCELLER

VRME-KYL-PUMP

AVLOPPSRENINGSVERK

VATTENKRAFTVERK

SOLVRME

FJRRVRMENT

FJRRKYLNT BOSTDER

INDUSTRI

ELNTLokalntRegionntStamnt

BIODRIVMEDEL

ENERGILAGER

ENERGIGASNT

TRANSPORT

TILLFRSEL OMVANDLING DISTRIBUTION ANVNDNING

ENERGIGASFRDLING Vt- och biogas

Vrt

Vr Vision!Ett vl fungerande kollektivtrafiksys-tem med utbyggnad av snabbspr gr att kransorterna tar en strre del av be-folkningskningen. Snabbspr r lttare sprtrafik n jrnvg och drmed billig-are att bygga och attraktivt att bo nra. El-bussar och heltckande snabbcykelvgar kompletterar sprntet. Strre delen av kommunens invnare r bil-o-beroende i vardagen.

Inget byggande p kermark kermarken p Uppsalasltten hr till Sveriges bsta odlingsmarker. Jordbruksproduktionen runt Uppsala uppvrderas som en viktig resurs i om-stllningen till hllbarhet.

Landsbygden frsrjer staden Ett utbyggd kollektivtrafik nyttjas fr svl person- som godstransporter. Fr att uppmuntra lokal produktion av mat och andra basvaror ges lokala produ-center gratis tillgng till godstransporter.

Anpassning till versvmningarSprutbyggnaden utformas fr att klara versvmningar. Banvallar samordnas med skyddsvallar fr bebyggelse och in-frastruktur.

Billigare bostder Bebyggelse lngs kollektivtrafikstrk ger lgre markpriser och frhindrar skenande bostadspriser. Tillgngen till ett vrdigt boende fr alla kar och folks bankskulder minskar.

Kretslopp mellan stad och land De tysta sprvagnarna kr nattetid hushllsavfall och urin till energi- och kretsloppsparker i utkanter av Uppsala stad. Energi kan utvinnas och nringen terg till omlandet.

i sitt landskapUtmaningenUrbaniseringens miljfrgor inte r lsta, samtidigt sker sig fler mnniskor till storstadsregioner. Ett varmare klimat kan ocks leda till en strre invandring till kallare lnder. Redan nu behver vi frbereda oss fr en befolkningskning p kanske det dubbla till r 2050. Istllet fr att frtta Uppsala ttort behver vi befolka kransorterna och vnda utarmningen av landsbygden.

Vad ska bort? Vsterled med dyra tunnlar fler stora vgprojekt fler parkeringshus civilflyg p rna fler bilbroar tvrs ver rike Fyris beroendet av fossila brnslen

Vad ska in? sprvg - dels i staden och dels snabbspr till kransorter, i lngden billigare n bussar heltckande cykelvgnt mngder av bostder men p billigare mark infartsparkeringar med laddning av elbilar omlastningsplatser fr gods i kollektivtrafiken infrastruktur fr kretslopp mellan stad och land

staden

FYRISN

FOSFORRIKT SLAM

KLOSETTVATTENSEPARERING

GDSLING AV KERMARK

URINSEPARERING

URINTANK

BEHANDLINGHYGIENISERING

BEHANDLINGHYGIENISERING

RENINGSVERK

MNNISKOGDSEL till jordbruk

DAGENS SYSTEM(byts ut sucessivt)

Toa-kretsloppet i hllbara UppsalaI vrt hllbara Uppsala leds avlopp frn toaletterna i separata rr och blandas inte med annat avlopp. Olika system fr chans att utvecklas, bde sdana dr urinen hanteras fr sig, eftersom det innehller majoriteten av den vrdefulla nringen i kretsloppet, och dr urin och fekalier hanteras tillsammans.

Mnga behandlingsalternativ utforskasToalettavfallet behandlas fr att oskadliggra smittm-nen innan det sprids p kermark. Lkemedelsrester kan vara svra att behandla och mer kunskap behvs. Befint-liga tekniker testas och utvecklas. Lantbrukarna r vik-tiga i planeringen fr kvalitet p toagdseln och fr att hitta lmpliga stt fr lagring, transport och spridning.

Vad blir skillnaden fr mig?Den kretsloppsanpassade toaletten kan vara en ex-tremt snlspolande toalett, en vakuumtoalett eller en urinseparerande toalett. Den kan se likadan ut som en toalett gr idag och den erbjuder samma bekvmlighet.

Vi brjar nu!Sortering av avloppsvatten r lika naturlig som sopsort-ering. Eftersom avloppsledningar r nedgrvda i mark-en tar omstllningen lngre tid. Kretsloppsanpassning sker successivt vid renovering av ldre system och givet-vis alltid vid nybyggnation.

Vi mste sluta kretsloppet av nringsmnen mellan produktion och konsumtion av livsmedel. I maten vi ter finns en mngd nringsmnen, framfrallt fosfor och kvve men ven organiskt material. Mycket av detta passerar vr kropp och hamnar i avloppet. Avloppet kan terfras som nring i jordbruket, men idag terfrs knappt en tredjedel av fosforn och en vldigt liten del av kvvet. Nringen i avloppet kan erstta anvndningen av konstgdsel som r energikrvande att framstlla och kommer frn ndliga resurser.

NaturskyddsfreningenUppsala

kretsloppet