Vra samhllsprogramI rebro

Beteendevetare

Journalist & Kommunikatr

Samhllsvetare

Du + programmetDu r intresserad av medier, nyheter och journalistik. Du tycker om att diskutera och vill gra skillnad i vr massmediala vrld. Programmet frbereder dig fr ett yrkesliv i den spnnande mediabranschen.

Under tidenDu fr en bred allmnbildning med ett historiskt perspektiv, som ger dig en bra grund fr bde kreativa produktioner och nutidsdebatter. Hos oss fr du lra dig att behrska olika mediekanaler samt att skriva p ett slagkraftigt stt. Du fr lra dig tidningsarbete som kllgranskning, research, foto och webb. Utbildningen ger dig den kunskap du behver fr att sl igenom i mediebruset.

EftertYrkesvariationen inom branschen r mycket bred. Som journalist kan du ven arbeta som nyhetsup-plsare, redigerare eller redaktr. Inom mediebranschen finns ocks mjligheter att arbeta till exempel som informatr, projektledare, fotograf eller copywriter. Utbildningen ger hgskolebehrighet fr vidare studier bde inom och utanfr media.

Du + programmetProgrammet Beteendevetare passar dig som r nyfiken p hur mnniskan upplever, tnker, knner och beter sig i olika sammanhang. Du vill arbeta med att hjlpa mnniskor utvecklas. Plusgymnasiets beteendevet-enskapliga program riktar sig till dig som vill g en modern hgskolefrberedande utbildning och siktar p att lsa vidare.

Under tidenHur pverkas du som mnniska av samhllet och hur pverkas samhllet av dig? Utbildningens fokus ligger p mnniskans utveckling och agerande i olika situationer. Centrala mnen p programmet r fru-tom Samhllskunskap ven Psykologi, Sociologi och Kommunikation. Programmet berr fenomen inom

social gruppsykologi och du fr genomfra tester inom personlighet och beteende. Engagerade pedagoger un-dervisar och du fr ven trffa externa frelsare som delar med sig av sin erfarenhet. Studiebesk gr att du fr en nra kontakt med arbetslivet och samhllet utanfr skolan.

EftertProgrammet ger en bra grund fr dig som r intresse-rad av framtida yrken dr mnniskan r i fokus som t.ex. psykolog, kurator, polis, socionom och manage-mentkonsult

Du + programmetSamhllsvetare passar dig som r intresserad av frgor som rr dagens samhlle. I utbildningen fr du frstelse fr hur olika samhllen har vxt fram och hur de fungerar idag. Du utvecklar ett mer nyanserat sprk och lr dig effektiv studieteknik. Praktiska mo-ment som studieresor och rollspel, kar frstelsen fr de teoretiska studierna. Programmet ger en bred bas fr vidare studier.

Under tidenUnder utbildningen fr du frstelse fr hur olika sam-hllen fungerar och pverkas av omvrlden. Det kan handla om politik, ekonomi och sociala frgor i stort och smtt. Perspektiven r lokala, regionala, nationella och globala. Budskapen i medierna spelar en viktig roll

fr hur vi uppfattar vr omvrld, men ocks vem som fr inflytande.

Frsta ret ker klassen p en studieresa till Stockholm och besker Riksdagen. Under tredje ret gr vi ocks en studieresa till Belgien och EU-parlamentet i Bryssel.

EftertSamhllsvetare r en hgskolefrberedande utbi-ldning. Programmets innehll ger dig mjlighet att utveckla ett vetenskapligt och kritiskt frhllningsstt som r vrdefullt fr hgre studier. Du har utvecklat kompetenser som samarbetsfrmga, kreativitet och frmga att omstta ider i praktisk handling.

LEDARE

Elevdemokrati i verklighetenInledningsvis kan jag bertta fr er att jag r vldigt glad ver att jag valt denna skola. Jag knde redan efter frsta veckan att jag stor-trivdes fr lrarna var verkligen underbara och skolans milj gjorde s att man mdde hur bra som helst. Mina sikter har inte n-drats nnu under nstan ett r p skolan fr vi har byggt upp en sdan pass bra stmning och ftt mjligheten att ndra p saker vi inte tyckt r mindre bra.

Det som r bra med skolan r att man ltt kan f sin rst hrd. D det r en vldigt liten skola s tar lrarna t sig vldigt mycket utav det man sger och man knner sig p ett stt speciell d de kommer ihg en. Man har drfr en stor chans att pverka skolans inre. Under min tid p skolan har jag ven lyckats bli elevrdsord-frande, ngot jag mrkt r en mycket viktig roll p skolan. Elevrdet r sjlv en viktig organisa-tion just fr att det r hr vi samlar alla klago-ml, ndringar och nskeml frn alla skolans klasser.

Det vi hittills stadkommit i elevrdet har helt rligt gjort mig rtt stolt. Det frsta vi gjorde nr jag brjade p skolan var att anordna en aktivitetsdag fr alla frsta rselever. Den skulle hllas p Tegelbruket och eleverna skulle bli indelade i grupper dr de fick g till olika sta-tioner och f varsin utmaning. Vi i elevrdet fick komma p utmaningarna och var de som stod vid stationerna och berttade fr eleverna vad de skulle gra. Syftet var att eleverna skulle f lra knna varandra s att den gemenskap vi har p skolan skulle hlla sitt mtt och goda rykte. Jag tyckte definitivt att vi lyckats med denna dag! Flera utav eleverna uppskattade detta och mnga lmnade skolan med ett leende p lpparna fr de knasiga aktiviteter vi valde att ta med.

P skolan har vi Spelregler som kan frklaras som de regler vi har p skolan fr visa vad som r tilltet och ej. Vi har dessa just fr att visa vad vr skola str fr och fr att eleverna ska trivas. Vra strsta vrderingar p skolan r Jag bryr mig, msesidig respekt och tydlighet. Varfr jag

valt att ta upp detta kring Spelreglerna r fr att vi i elevrdet ftt mjligheten att g ut till klasserna och ta in deras sikter om vad de vill att vi ska ndra p och tillgga bland dem. Rek-tor Jenny och vr vice-rektor Mattias var med under mtet d vi sammanstllde alla klasser-nas sikter. nnu en sak som gillades starkt frn elevernas sida. Att de fick chansen att delta i detta var ett slags bevis p att skolan bryr sig om alla elever och grna vill ta in deras frslag och ider.

Skolan har gjort en mngd olika saker under den korta tid jag gtt p skolan och det har verkligen gjort att vi elever p ngot stt knt oss delaktiga och behvande. Det r ngot jag tycker r viktigt fr en skola, fr hur skulle egentligen vi alla m om vi inte fick knna oss speciella utan just som en ur mngden? Jag tror inte man skulle finna en stor uppmuntran att g till skolan lika mycket fr att man kanske inte knde sig uppskattad. Lrarna skulle g dit en-dast fr att det r deras jobb, inte fr att verkli-gen frska lra eleverna ngot eller fr att lra knna eleverna och kunna ha en vanlig konver-sation om Zlatan till exempel. Eleverna skulle p s stt ocks tappa skolintresset och kanske inte knna en stor gldje som majoriteten p plus knner idag fr att g till skolan. Inte en gng har jag sett ngon ha ett allvarligt brk, ngon sitta i matsalen sjlv eller ngon som ser allmnt ledsen ut under min skoltid och jag tycker att skolan har gjort en utomordentlig insats fr att hlla eleverna njda.

Men tillbaka till elevrdet, som jag nmt tidigare s r elevrdet den organisation dr all info frn klasserna samlas. Drfr r det ocks viktigt att vi har en representant frn varje klass som r medlemmar i elevrdet. Mitt ml som elevrd-sordfrande kommer p s stt under kom-mande lsr bli att frska hitta en representant frn varje klass att delta. Vi vill ven hitta p nya saker fr de elever som brjar nsta r s att de knner sig lika njda som jag ver sin tid p plus. Ngot jag garanterat tror vi lr lyckas med, eller vad tror ni?

Emma AhmetovicElevrdsordfrande

Vlkommen till PlusgymnasietPlusgymnasiet i rebro har mnga spnnande inriktningar s som Sam-media, frisr, Styl-ist och mnga fler inriktningar. Denna gym-nasieskola fokuserar mest p vad eleven vill gra.

Vi har hr p plusgymnasiet 2 timmars plustim-ma i veckan, en timma t gngen. Plustimma kan vara bra fr dig som ligger efter i ngot mne ifrn Hgstadiet t.ex matte, engelska eller ngot annat mne. Du fr chansen att plugga upp ditt mne frn hgstadiet. Samt ven om du inte ligger efter i ngot s kan det vara sknt och g p dessa lektioner om man har ngon lxa eller om man vill f hgre be-tyg i ngot som man redan gjort.

Vi har ven mycket aktiviteter inom skolan s som pluskampen. Under denna dag s tvlar alla pro-gram emellan varandra.Vi har ven Plusawards under denna dag r det modevisningar och frestllningar och dom delar ut

diplom till den eleven som sktt sig bra under dom 3 ren hon eller han har varit i skolan.

Men det som dom flesta inte vet om nr dom sker till Plusgymnasiet r att alla r vldigt snlla och bryr sig om varandra. ven om dom flesta sker in p grund av att man fr en Macbook om man gr ut med alla godknda betyg och sjlvklart s fr du ha en under skolgngen till alla dina lxor och inlmningar.

Plusgymnasiet r en fantastisk skola att vxa i man kan relatera till lrarna efter som att dom flesta lrarna r unga och beroende p vilken linje du gr p s kommer du frmodligen f en lrare som jobbar p plusgymnasiet fr att han eller hon tycker om att undervisa. Drfr r det jmt s rolig att g in p varjelektion, just fr att man vet att det r en lrare som kommer och han eller hon gr det den gillar.

Plusgymnasiet Norrkping

Norrkpings plusgymnasium har en kafeteria som ett fretag driver. Eft-ersom att dom inte betalar ngon hyra s gr detta att dom kan ta betalt av mindre priser. Fiket som driver detta r Cafe Vster. Norrkpings utbildningar r bland annat SOS - skydd,omsorg och sker-het (VO) vilket r ett yrkesprogram. Gymnasiegemensamma mnen r p 600p.

Linda Jansson

REPORTAGE

Han kommer ifrn Kiruna och flyttade till rebro fr att f spela hockey. Trots karrirens slut frsvann inte intresset eller engagemanget fr trning och varje vecka frsker han att f in tio mil lpning. Mathias Lind-mark r idag bde idrottslrare och bitrdande rektor p Plus-gymnasiet i rebro.

Mathias r bde fdd och uppvux-en i Kiruna och det var hockeyn som drog honom till rebro. Han flyttade hit r 2002 fr att f spela i rebro. Han beskriver sig sjlv som en hyfsad hockeyspelare men att han inte var s bra som han ville.- Karriren gick inte som jag hade hoppats p och sen brjade jag tappa ork och motivation. Jag knde att det inte blev som jag ville.

Nr karriren sedan var ver er-sattes klubban och ishallen mot pennor och skolbnkar. r 2009 ppnades drrarna till en helt annan karrir och han var en av dem som var med att starta Plus-gymnasiet i rebro.

Nr vi trffas sitter han inne p hans kontor och p ett bord intill str en skl med Polly framme. Han berttar att han ftt godiset

av en annan lrare p skolan och att dma av leendet hos Mathias s finns det ingen tvekan om att detta r godiset han fredrar. Frutom att ta och f godis s gr Mathias mycket annat p skolan d han bde undervisar i idrott och arbetar som bitrdande rek-tor.

P Plusgymnasiet har vi tv rek-torer, en bitrdande rektor och en rektor som heter Jenny Abra-hamsson. De tv delar p rektors-rollen men har tv olika ansvar-somrden.- Alla elevrenden har jag hand om, det kan vara om elever har hg frnvaro eller saknar betyg i vissa kurser. D samarbetar jag med alla mentorer och sen s har vi mnga mten tillsammans med eleven och ibland vrdnadsha-varen. Andra arbetsuppgifter som han arbetar med kan handla om, elevhlsoteamet, kuratorn och att ta hand om ledighetsanskningar.

Nr han inte har rektorsrollen s undervisar han tillsammans med Erika i idrott. Hans egna beskrivning av den perfekta lek-tionen skulle frst handla om vad som hnder i kroppen och varfr eftersom det r ngot Mathias tycker r extremt intressant. Alla ska ocks vara superintresserade och vilja lra sig. Sen skulle vi ha full aktivitet dr alla r igng och kr jttejtte-hrt, eller det behver inte vara s hrt att vi ska bli jttetrtta men det ska vara mycket engagemang, skratt och kmpargld. Han vill sedan avsluta sin drm-lektion med en utvrdering dr alla ska f en Wow-knsla och att alla lrt sig ngot nytt och tyckt lektionen varit rolig.

Idrott r ngot som ocks efter hans hockeykarrir har en stor betydelse i hans liv. Han springer bde till och frn skolan och till-sammans med mer trning s blir det tio mil lpning varje vecka.

- Mnga pass r transport-jogg istllet fr att cykla och ibland s tar jag omvgar s jag kan typ alla

vgar genom stan. S om man gr vilse s kan man frga mig fr jag vet ungefr hur lngt det r ocks, sger han och skrattar.Trots att trningen r betydelse-full s r familjen och barnen viktigare och hans trningstider r inget som han ser negativt p, snarare tvrtom.- Jag trnar oftast tidigt p morgo-nen och d sticker jag nr de sover och sedan trnar jag direkt eft-er jobbet. Sen s kan jag ju bli s odrglig och otrevlig om jag inte trnar s de blir mer pverkade av det.

Mathias Lindmark verkar vara sysselsatt s att det rcker och utanfr hans rum vntar lrare p att f ha mte. Innan jag lm-nar hans rum frgar jag om han kan avslja vilken glass han helst vill ha en varm sommardag.Ja det skulle nog vara Sandwich, eller 88:an. Jag lmnar Mathias Lindmark, en trningsgalning som har en skl med Polly inne p rummet.

MathiasDen springande rektorn

Hanna Carlsson

TUTORIAL

Tutorial Photoshop CS6Bildredigering

1 2Brja med att vlja en bild. Det finns flera stt att f in bilden i Photoshop, men jag brukar g in i iPhoto och leta upp den bild jag vill redigera. Sedan trycker jag p bilden och drar den till photoshop.Nr bilden ligger i photoshop brjar du med att granska bilden. Behver jag beskra den ngonstans? r den sned och behver rtas upp? Fr att beskra och rta upp bilden gr du shr:

Du letar i raden med massa verktyg efter den fyrkant som p bilden r inringad.

Det kan ven hnda att det r ett annat verktyg som visas, ngon av fljande alternativ(verktygen till hger i rutan): r det ngon av ikonerna till hger som visas i verktygsfltet s hgerklickar du p ikonen och vljer sedan Crop Tool r det rtt verktyg som visas i fltet trycker du bara p den fr att kunna anvnda den. Nu nr du har valt rtt verktyg r det dags att att anvnda det

ocks. Du br nu ha ftt upp en streckad ram runt bilden. Shr:

Fr att beskra bilden tar du tag i ngon av kanterna p denna ram, nr du drar i kanten s ndrar du storleken p ramen.

Det r ramens grnser som visar hur bilden blir nr du r klar med beskrnin-gen. Ett tips r att ta tag i ett hrn fr att kunna ndra bde hjd och bredd p bilden samtidigt.

Nr du har min-skat ramen kan du ocks frflytta

bilden i den fr att f med den del av bilden du vill ha.

Om bilden r sned stter du musen lite utanfr ramen och kan p s vis rotera bilden. ven hr kan du dra runt bilden innanfr ramen fr att behlla den del av bilden du vill. Nr du r njd med beskrningen och ro-tationen av bilden s dub-belklickar du p bilden s sparas ndringen.

I den vre menyn strax t hger finns det ocks tre sm knappar. r du inte njd med din beskrning kan du trycka p knappen i mitten s avbryts ndrin-garna du har gjort.

3 4

Louise Johansson

TUTORIAL

Det r lttare att redigera en mindre bild och den tar dessutom mindre plats p datorn nr du sedan ska spara den!

Tnk dock p att inte gra den fr liten. Vilken storlek du br vlja beror helt p vad du ska ha bilden till.Jag redigerar i frsta hand bilder som sedan ska publiceras p ntet, bland annat p min blogg. Nr bilden kommer upp dr s publiceras den i storlek p 600pixlar (p bredden). Vljer jag d en storlek som r mindre n 600pixlar kommer bilden bli utdragen och kvalitn frsmras.

Jag brukar vlja 1000pixlar p den lngsta delen av bilden. D har jag lite marginal. Om detta r hjd eller bredd beror ju sjlvklart p om man har valt att fota bilden p hgkant eller liggande. Ska jag dremot redigera en bild som ska tryckas upp eller eventuellt gra en frstoring av s undviker jag att frmin-ska bilden.

Fr att ndra storlek p bilden gr man in p Image och vljer sedan Image Size Tnk p att om du har en liten bild br du inte gra den strre fr att storleken ska passa ndamlet bttre, detta kommer bara leda till smre kvalit.

Nr du har tryckt p Image Size kommer en ruta enligt bilden nedan komma upp. I detta fall har jag valt att re-digera en liggande bild vilken innebr att det r bredden jag kommer minska till 1000pixlar, hjden kommer d

automatiskt anpassa sig efter proportionerna i bilden. Fr att godknna ndrin-gen trycker du p OK

Nu r bilden beskuren, rak och i den storlek vi vill ha den i. Det r nu det roliga brjar!

Det finns mnga olika korrigering-ar man kan gra fr att frbttra bilden. Det jag brukar fokusera p r antingen att frstrka den knsla jag vill f ut med min bild. Har jag till exempel fotat en stig som leder in i skogen med en individs rygg i fokus kanske jag vill frmedla knslan av ensamhet.

Fr att frstrka denna knsla genom redigeringen kan det vara ett smart val att inte vlja s skarpa frger och starkt ljus i bilden, utan snarare gra den lite mer dmpad. Kanske vlja helt svartvitt, eller bara dra ner mttnaden i bilden vilket leder till mer diffusa frger.

Har jag dremot tagit ett portrtt, som i mitt fall p en kanin, s vill jag ju framhva kaninen. Jag vill ha en s skarp och tillta-lande bild som m-jligt dr huvudmo-tivet lyser igenom. D kan det vara smart att behlla frgerna i bilden, ibland kanske till och med gra dom nnu tydligare. Kontraster i bilden r ocks vldigt viktigt fr att ge ett skarpt uttryck.

Det jag brjar med r att lgga p lite ytter-ligare skrpa i bilden. Att tnka p hr r att om bilden r fotad med hgt ISO-tal r

den ofta lite brusig. ven om detta inte syns frn brjan s kan det komma att synas om man lgger p detta filter. D r det bttre att hoppa ver det hr steget. 7

Fr att gra bilder skarpare gr du shr:Du trycker p Filter i den versta meny raden. Sedan fr du muspekaren ver SharpenDu vljer sedan Sharpen igen. Detta kan gras flera gnger fr bttre effekt. Men oftast blir det inte bra att gra det mer n tv gnger d bilden vid det laget brjar bli lite brusig istllet fr skar-pare.

5 6

7

TUTORIAL

I detta fall vljer jag att lgga p denna effekt en gng. Skillnaden kan vara svr att se men nr man gr ndringen ser man skillnaden och i slutnden kan detta gra en markant skillnad. Fre ser du till hger och efter till vnster.

8

Nr detta lager har lagts p gr jag vidare

till Curves. Den hittar du shr:

Du gr in p Image i den vre menyn. Fr sedan muspekaren ver Adjustments. D kommer du f upp

en relativt lng kolumn och i den trycker du dsa Curves.

D fr du upp rutan du ser p bilden nere till hger. Det du gr hr r att ndra ljuset i bilden. Fr att gra det

tar du tag i den diagonala linjen och drar den upp och ner. Det som oftast ger bst resultat r att hja den lite upptill och snka den lite nedtill. (Se den hgra

bilden).Nr du har gjort dina justeringar och r njd

trycker du p OK.

9

TUTORIAL

P vissa bilder kan denna kurva brja eller sluta med en liten plan strcka. (Se bild nedan)Detta kan du ofta se p en vldigt mrk eller vldigt ljus bild. Det du br gra d r att flytta start eller slut p den diagonala linjen dit kurvan brjar. Detta gr du genom att i detta fall dra den lilla svarta pilen t hger, d ser

du hur linjen flyttar sig.

Skulle kurvan dock sluta med en plan strcka s fr du gra samma ndring fast med den gr pilen och frflytta den t vnster. P vissa bilder kan kurvan bde starta och sluta med en plan strcka och d fr du gra denna ndring t bda hll. I vissa fall kan dock denna ndring gra att bilden frlorar den knsla du vill ha och d r det ju sjlvklart bara att hoppa ver det.

10

Denna ndring brukar gra stor skillnad i bilden.

Fre Efter

TUTORIAL

Nsta ndring jag brukar gra r att g in och ndra i ljus och kontraster. Detta gr du shr:

Vlj Image i den vre menyraden. Fr muspekaren ver Adjust-ments och vlj sedan Brightness/contrastD fr du upp en ruta enligt bilden nedan.Hr drar du dom sm pilarna fram och tillbaka och justerar s som du vill ha det. Nr du r klar trycker du p OK.

11

Frebild till vnster och efterbild till hger. Jag brukar ofta nja mig hr men ibland bde behver och/eller vill man gra ytterligare justeringar. S jag ska visa tv steg till.

TUTORIAL

Denna gng ska vi g in och ndra mt-tnaden, man skulle kunna sga att man ndrar mngden frg i bilden. Fr att gra detta

gr du shr:G in p Image i den vre menyraden. Fr se-dan muspekaren ver Adjustments och vlj sen Hue/Saturation.

Nr du gjort detta fr du upp rutan enligt bilden nedan till hger. ndrar du i Hue s drar du med pilen fram och tillbaka tills du r njd. Det du ndrar hr r frgtonen i bilden, vilket r lttare att gra p ett annat stlle som jag kommer visa i nsta steg. Fr den kunniga r detta skerligen ett bra redskap men i denna situation rekommenderar jag att anvnda en annan funktion. Den funktion jag dock vill komma t hr r Satu-aration.

Drar du denna pil fram och tillbaka s ndrar du mttnaden i bilden. Med andra ord kommer bilden bli helt svartvit om du stller pilen lngst t vnster. Drar du den dremot lngst t hger kommer frgerna bli vldigt starka. Hr kan du allts justera hur mycket frg du vill ha i bilden. Denna funktion r vldigt anvndbar om du redigerar en bild dr du vill framhva en dystrare eller djupare knsla. Lite gra toner uppfattas ofta ledsamt och kan d passa bra till det exemplet jag tog upp dr jag frklarade skillnaderna i rediger-ing beroende p vilken typ av bild man jobbar med.I vanliga fall hade jag med denna bild valt att inte gra detta men i detta fall, fr att kunna flja en bild frn start till slut med alla dessa olika effek-ter vljer jag att gra denna ndring nd.

12

TUTORIAL

Nsta och sista ndringen jag tnker g igenom r hur du lttast ndrar frgbalansen i bilden. Fr att gra detta gr du shr:

G in p Image i den vre menyn, fr muspekaren ver Adjustments och tryck sedan p Color Balance...

Nu har du ftt upp en ruta enligt bilden nedan:

Hr kan du ndra hur framtrdande du vill att olika frger ska vara. Har du en bild som frn brjan r fr rd i tonen kan du minska det hr. Detta r ven ett bra redskap om du vill frstrka knslor i en bild. Varma frger ger ett varmt intryck och gr sig bra i bilder dr du vill frmedla knslor som t.ex. krlek och vnskap. Har du dremot en bild dr du som enligt tidigare exempel vill frmedla knslan av att vara ensam, eller sorg kan det vara lmpligt att ge bilden en lite kyligare frg. Fantasin stter grnser!

Sista tiden har jag ftt en frkrlek fr bilder med en bl ton, drfr har jag valt att gra min bild lite blare. Jag har framfrallt dragit pilen mot frgen Cyan d jag tyck-er det ger en hrlig ton och knsla i bilden.

13

Spara bilden

Nr du ska spara bilden r det ofta att fredra att spara den i ett format som kallas PNG, detta gr att bildens kvalit inte frsmras lika my-cket som om du skulle spara den i till exempel JPEG.

Fr att spara bilden i PNG gr du shr:Tryck p File i den vre menyn. Tryck sedan p Save for Web... (hr har du nu frdel av att du har gjort bilden mindre d det annars

blir vldigt tungt fr datorn att spara). Du fr d upp en en ruta som ser ut shr:

Fr att du ska se ordentligt har jag zoomat in lite p det hgra hrnet. (Se bild till vnster). ndra i bda rullisterna s att det str PNG-24. Nr du har gjort detta trycker p Save och vljer sedan vart du vill spara din bild.

MODE

SommarmodeIntervju med Emma WatsonModebloggerska

Det blir lnga lngder, ljusa pas-tellfrger och sm smycken. Det r i alla fall lite av vad somma-rens mode kommer att bjuda p enligt modebloggerskan Emma Watson. P Emmas blogg Ewat-son.devote.se skriver hon om sin vardag men ocks om mode. Jag fick chansen att intervjua Emma om sommarens mode, bland annat om vilka plagg man ska satsa p och trenderna i sommar.

-De flesta trender r ju terkommande trender och en trend som jag tror starkt p r den vadlnga vippkjolen! S fint! Lnga lngder r ocks ngot som det kommer finnas mycket av i sommar. Bde lngklnningen, som r ett mste enligt Emma, lngkjolen och vida byxor r ngot vi kommer hitta i affrerna. Har man svrt att hitta det i vanliga butiker s tipsar Emma om Second hand.

-Second hand r alltid stllena dr jag hittar de bsta fynden. Miljvnligt och bra ocks, det skadar ju inte direkt!Bde frra vren och denna vr s har pastellfrgerna tagit ver bde catwalken och butikerna, nu tar de ven ver som-marens alla plagg. Puderrosa, ljusbltt, ljus persika och vitt r ngot som Emma tycker att man ska satsa p, ven om hon tycker att man ska satsa p de frger som man mest behagar s r pastellfrgerna det som gller ifall man vill vara lite trendmedveten.

Trender hittar vi p catwalken och i tidningarna men Emma fr ven inspirationen ifrn vanliga mnniskor p stan och ifrn andra bloggar. Smycken r ngot som ltt piffar upp en trkig outfit, under vintern och vren har

stora halsband varit i fokus, sommaren kommer dock att fokusera p det mini-malistiska.-Less is more - smala ringar, sm rhn-gen och en klocka. Halsband kan man nstan skippa helt, sger Emma.

Sommaren r fylld med resor och ven-tyr och festivaler r en stor del av mnga mnniskors sommar. Modet finns ven dr men det kan ju vara svrt att veta hur man ska kl sig, Emma som har varit p festivaler vet hur man packar fr den bsta festivaloutfiten.

-Hitta en outfit som r bde bekvm och snygg som du sedan kan addera och plocka bort plagg frn beroende p vdret! Kr sedan p den outfiten resten av festivalen, det r bara ondigt att plocka med sig olika klder fr varje dag.Fr att f sista touchen perfekt fr som-marens mode s mste hret vara bra. En schysst frisyr grs ltt med en saltspray, sger Emma.-Det ger den dr strandiga looken. Bst r det!

Mollie Berglund

MODE

Hetast i sommarFr henne

1

2

3

5

1. De Marenas inspirerade skorna kommer att pryda mnga ftter i sommar, dessa r ifrn Duffy och kostar 199:-

2. Den pastellfrgade klnningen blir populr i sommar. Denna r ifrn Vero Moda och kostar 299:-

3. Lyx vs budget. Till vnster, shorts ifrn Hunkydory 1499:-, till hger, shorts ifrn Bikbok 249:-

4. Matcha ltt med enkla fina linnen, detta satinlinne r ifrn h&m och kostar 249:-

5. Det blir poppis med klockor i sommar, denna enkla sknhet hittar du p Glitter fr bara 299:-

4

MODE

Hetast i sommarFr honom

Till skillnad ifrn tjejernas ljusa pastellfrger och avskalade stil kommer killarna att sticka ut i som-mar. Det blir dubbelknppta kava-jer, chinos och mnstrade skjortor. Marina frger r det som gller. Matcha med klockor och vskor och sommar-outfiten r klar. P ftterna ser vi enkla ljusa sneakers ssom Converse eller Vans men ocks frra rets trend, espadrillos.

Den marina stilen har vi sett p runways hos bde Giorgio Arma-ni och Calvin Klein fr vren och sommarens kollektion. Det r en terkommande trend som alltid funkar. Det r frscht och ltt att matcha med en brun skinnvska och enkla silvriga smycken.

John Lewis 2290kr

Jack and Jones 299kr

H&m, 249kr.

Michael Kors 1195kr

Nixon 1895kr.

MUSIK

Friends In Love r ett rebro/Kumla band som bestr av fem unga killar med glimten i gat. Jonathan Nilsson, Fred-die Liljegren, Adrin Tejeda, Christian Carlsson och Daniel Norn.

Bandet spelar i genren pop och har spelat t i l l s a m m a n s sedan februari 2012, redan kort drefter slppte killar-na deras frsta EP One shot at love. Deras andra EP Holi-

day, som slpptes 13 december 2013, satsade killarna ordentligt p och spelade in professionellt tillsammans med en producent i deras studio i Stockholm.

EPn r vldigt omtyckt och har ftt mycket bra respons. Holi-day finns att lyssna p p Spo-tify, Itunes, Amazon och Sound-cloud.

Under ret 2013 fick killarna kontakt med ett engelskt indie skivbolag som som lskade de-ras musik men som tyckte att de skulle skaffa sig en strre fan-base fr att bli signade. Bandet blev bokade till tv olika turner

utanfr Sverige fr att se vad dom gr fr. Allting var bokat - gigs, hotellrum, mat och s vi-dare.

Tre veckor innan de skulle ka s splittrades det bandet de skulle ka med och turnerna blev in-stllda. Mycket har hnt sedan detta och killar-na har en massa spnnande plan-er och en ljus in-blick om framtid-en, d de ligger i frhandling med ett management bolag just nu.

Jag samlade bandet fr en kort intervju s att de skulle f svara p ett par frgor som jag tidigare frberett.

Om ni fick vlja precis vilken arena eller festival som helst i vrlden att spela p, vart skulle det d vara och varfr?- Strsta drmmen r ju att spela p Warped Tour i USA,det r inte vrldens strsta festi-val men vi gillar deras koncept, Svarar Jonathan och resten avkillarna instmmer.

Hur lrde ni knna varandra och hur blev ni Friends In Love?- Jag, Adrin och Christian trf-

Friends in LoveBildades: Februari 2012Medlemmar: 5Genre: PopMest populra lt: HolidayHemsida: http://friendsinlove.se

fades i gymnasiet d vi gick i samma klass. Ganska snabbt mrkte vi att vi hade mycket gemensamt och vi blev komp-isar p en gng! Vi startade ett projekt ihop och brjade skriva ltar.

D var All Time Low en av vra strta influenser, s alla ltar var inspirerade ifrn dem. Sedan lrde vi knna Jonathan genom Christian, de har varit komp-

isar sedan barnsben, plus att Jonathan och hans dvarande band hade replokal bredvid vran. Vi brjade umgs vldigt mycket mellan repen och till slut brjade vi ocks trffas utanfr replokalerna! Vi knde direkt att Jonathan var var den personen som fattades, s vi bestmde oss fr att starta ett nytt projekt med Jonathan.

Daniel kom in i bandet lite sen-are, d han frst spelade i ban-det Drive Like Red. Daniel kom ner till repan och testade att spe-la med oss och lskade musiken som de spelade. D hngde han p oss och det var d vi skapade Friends In Love! Svarar Freddie och ler.

Popband med re-frnger som st-ter sig p minnet

MUSIK

Amanda stman

Vad r ert absoluta ml som band och vad gr ni efter att ni har ntt det?- Vrt absoluta ml r sjlvklart att f leva p musiken, och nr vi har ntt det mlet s skulle det vara coolt att en dag kunna slja slut p Wembley Stadium! Svarar Jonathan.

Vad har alla fr roller i bandet?- Daniel r ju garanterat den som r omo-gnast av oss ven fast han r ldst! Sger Freddie och skrattar. Han fortstter sedan med att frklara att Christian nog r den som r mognast utav dom alla och som tar tag i saker nr det behvs, och att Adrin och Jonathan r skojarna i bandet. Sig sjlv kallar han den mest normala och ger ifrn sig nnu ett skratt.

Vilka artister/band fr ni inspiration frn?- Det r vldigt olika d vi alla har lite spridd musiksmak, men vi alla lskar pop och tyck-er att desto mer dans gladare musik desto bttre! Jessie J, Before you exit, Justin Bie-ber, Katy Perry har varit dem strsta inspi-rationerna idag.

Den frra skivan var mer rockig och d var vra influenser en blandning mellan All time Low, Jessie J och Green day! Vi har mognat med tiden och blivit bttre ltskri-vare och artister verlag med ett mer popig-are sound, sger Adrin.

En bra lrare?Vi har gjort en underskning dr vi bde har intervjuat elever frn olika program och dels att vi har frgat alla olika elever p plusgymnasiet vad de tycker en lrare ska ha fr egenskaper.

Frsta frgan till de tre olika eleverna frn program frisr,spa och samhll-sprogrammet.

Hur tycker du en bra lrare ska vara?-Lraren ska vara tydlig och lra ut p ett bra stt dr alla elever frstr, lraren ska ocks vara engagerad och kunnig inom sitt mne.

- Genom att ha en lrare som r inspir-erad och inspirerande fr oss och r hjlpsam som lyssnar p vad eleverna har att sga s rcker det fr att vara en bra lrare tycker jag.

- Fr mig r det viktigt att lraren ska vara intresserad av undervisningen och ha varierande lektioner s man inte blir uttrkad, lraren ska ocks ha bra frklaringsmodeller s vi elever fr det bra frklarat.

Tycker du bst om en ung eller gam-mal lrare?-Det spelar faktiskt ingen stor roll fr

mig, bara den lraren r trevlig och glad s r det okej.

- Bde och faktiskt fr man kan f kun-skap och ha roligt med bde unga och gamla lrare.

- Det beror p, gamla lrare tror jag har mer erfarenhet n de unga lrarna eft-ersom de har levt mer och gtt igenom mer tror jag, men samtidigt kan en ung lrare ha lika mycket erfarenhet som en gammal lrare.

Behver lraren ha kunskaper och erfarenheter? vilka kunskaper och erfarenheter ska d lraren har?- Ja det r det viktigaste hos lraren att ha, hur ska lraren annars kunna lra ut elever utan kunskaper och erfaren-heter? Lraren ska helst frst sjlv vad den lr ut och dels gilla mnet och visa intresse fr oss elever s vi sjlva blir intresserade.

- Jag tror alla lrare har kunskap och erfarenheter det r ju s de lr ut sina elever frn det de vet.

- Jag tycker att det r grunden fr en lrare att kunna ha kunskaper och erfarenheter eftersom en bra lra-re mste vara en god frebild fr oss elever, hur ska lraren annars ha det utan kunskaper och erfarenhet.

Hur ska en bra lrare se ut?- Lraren ska ha ett glatt ansikte och bde se glad och positiv ut d tror jag att de flesta eleverna ocks blir glada.

- Lraren ska se ut p ett bra stt fr att ge ett bra intryck till elever ingen vill ju ha en lrare som ser ledsen ut hela tiden.

-Enligt mig ska lraren bde se bra och och vara bra eftersom lraren ska ju ge ett bra intryck och vara en bra frebild fr oss som elever.

Vilken r den bsta lraren du har haft? Varfr?- Jag tyckte bst om Morgan som var historia lrare p denna skola frut, han visste vad sina elever ville och frgade alltid om hur de ville redovisa och hade en vldigt bra ledarfrmga.

- Den bsta lraren som jag har haft mste nog vara Erica som var engels-ka lrare, hon hade genomgngar dr elever inte blev uttrkade.

- Det r ingen lrare utan det r en rek-tor som jag sakna verkligen mycket p plusgymnasiet, Mats r den bsta rek-torn som var enormt trevlig med alla elever och vi brukade ha massa roliga konversationer med varann.

Jag har ven interv-juat Jenny Abra-hamsson som r rektorn p skolan och hon tycker shr om hur en bra lrare ska vara

- En bra lrare har bra mneskunskaper i grunden men r framfrallt engagerad och villig att tnka utan fr boxen. Det vill sga att lraren sjlv vgar testa nya ider samt att han eller hon och motiverar elever-na att driva, utmana, vga, skapa och dela med sig av sin kunskap.

En bra lrare vill hela tiden utvecklas och delar med sig av sina erfarenheter

STUDENTEN

till bde kollegor och elever. Men kan-ske viktigast av allt r att vra lrare bryr sig om vra elever!

Mathias Lindmark som r bitrdande rektor p plusgym-nasiet tycker shr- En bra lrare ska vara kunnig i sitt mne och vara tydlig med sina uppgifter, lektionsplaneringar och vara ordningsam

och redig. Vga ha glimten i gat och ha bra relationer med eleverna och ska ny kunskap. Man ska vara nog-grann med att dokumentera och arbe-ta med bedmning och testa nya saker t.ex. som examinationsformer.

Lraren ska ven kunna dela med sig

av sin kunskap till kollegor s alla kan utveckla samma kunskap kring mnet.

Tesnim Abashagra

Dagens frgaSka du ut och resa ngonstans i sommar?

Amanda 17 r:Vi har inte bestmt ngon resa n, men det kanske kommer.

Nicolas 27 r:Ja. Jag ska ka till Domini-kanska republiken i Juni.

Hanna 17 r:Vi har inte bestmt ngot n, Men jag planerar att ka till Norge fr att jobba.

Mollie 18 r:Jag tror att jag ska ka till London i sommar med min mamma fr shopping och relax!

Matilda Bjrk

Student-presentNu brjar det nrma sig mer och mer tills alla glada 3.or ska ta studenten, och det kan vara svrt att veta vad som verkli-gen r den bsta studentpresenten. Genom en enkt s har jag tagit reda p de tre bsta och de tre smsta presenterna som elever sjlva har rstat fram. Vad vill man helst ha och vad vill man helst inte ha?

Topplista: bsta studentpresenter1.En resa! Vem vill inte ut p en hrlig resa med vnner eller familj och fira att man klarat skolan eller bara ka bort och ta det lugnt med sol och bad.

2.Pengar! Pengar r allt bra att ha och det gr alltid t till det mesta. Speciellt under sommaren nr det finns mycket saker som man vill gra.

3.Smycken! Smycken kommer ofta till anvndning till vardags, te.x halsband och armband. Det kan ocks vara ett fint minne som man vill spara och tnka tillbaka p sin stora dag.

Nu till kalkonlistan med de 3 smsta studentpresenter som stu-denterna INTE vill ha.

Kalkonlista1.Klder. Klder r tydligen ingen hit att f p sin student. Det kanske r en lite mer vardaglig sak att kpa, och det r nog inte s ltt att kpa klder till andra eftersom vi alla har olika smak.

2.Smsaker som te.x ljus,inrednings saker. Detta kan ocks vara en smaksak och kanske lite trkigt att f i present. Detta vill ofta de flesta kpa sjlva om det skulle behvas.

3.Presentkort. Detta r inte heller s populrt att f, Men det beror ju p person till person vad man r i behov av och inte.

Matilda Bjrk

Hur sker jag till Universitetet?En intervju med Lena WiborgStudievgledare

Vill du studera vidare men inte riktigt vet hur du ska g till vga?Hr kommer ngra enkla steg fr att ska in p Universitet/Hgskola.

Brja med att gra ett konto p antagning.se

2. Vlj de program/kurser som du vill lsa. Obs, du behver endast gra en anskning ven om du vljer olika skolor eller program.

3. Rangordna dina val p antag-ning.se 4. Lmna in anskan.

Fr att f veta mer om Univer-sitet och Hgskola s har jag intervjuat rebro Universitets studievgledare Lena Wiborg.

Hur gr man en anskan till Universitet och Hgskola?- Till en brjan s ska man gra ett konto p antagning.se. Innan man sker br man lsaigenom de program men r intresserad av ordentligt, det r inte skert att programmet stm-mer in p dina frvntningar. Har du lst p ordentligt s kar chanserna att programmet blir som du frvntat dig.

Ngot som r viktigt att tnka p i en anskan r att rangordna sina val noga, blir du antagen till ditt frsta handsval s stryks alla dina andra val, vilket innebr att om du ngrar dig och inte vill

lsa till frsta handsval lngre s kan du inte komma in p ngot av de andra och d fr man ska igen nsta termin.

Hur kar man sina chanser att bli antagen? - Ha s hga betyg som mjligt och framfr allt, gr Hgskole-provet. Ett annat tips r att ska det programmet du r intresse-rad av p flera olika skolor. Om du har skt in p flera skolor s kar chanserna att du kommer in p ngon av skolorna.

Vad ska finnas med i en ans-kan?- Gymnasiebetygen finns automa-tiskt nr du skriver in ditt person-nummer p antagning.se.Det som behver finnas med r betyg frn komvux, om man har lst p komvux.

Vad r det fr skillnad p Uni-versitet och Hgskola? - Ingen skillnad i utbildningen, det r samma kurser p bda skolorna. Det enda somskiljer r forskningen, p Hg-skolor forskar man inte p sam-ma stt som p ett Universitet. Universitet har Professorer som undervisar i Forskning och de Hgskolor som jobbar med for-skning fr hjlp av en professor frn ett Universitet.

Sedan finns det ven Folkhg-skola och Yrkeshgskola, vilket inte r samma sak som Hgsko-la. En Folkhgskola bedriver

ofta gymnasieutbildningar eller intresseinriktade utbildningar. En Yrkeshgskola har yrkesut-bildningar, fr att ska in p en yrkeshgskola s krvs en god-knd gymnasieexamen.

Sker man inte till Universitet och Hgskola p samma stt? - Ja man skickar in sin anskan p samma stt. Man gr sin ans-kan p antagning.se tillbde Universitet och Hgskola.

Vad r dina bsta tips infr vidare studier?- Ha s hga betyg som mjligt och gr hgskoleprovet. Sedan s kan man ven kolla litep litteraturen som ingr i pro-grammet, s man r lite fr-beredd p vad som komma skall, men bli inte skrmd om du inte frstr litteraturen. Det r ju det som du ska lra dig p Universi-tet.

Vad r dina bsta tips infr hg-skoleprovet?- va p gamla prov och tnk ut en teknik och en strategi fr hur du ska svara p frgorna.

Ett exempel kan vara att svara p de enklaste frgorna frst och sedan frdela tiden p resterade frgor.

Vad r dina tips infr frsta tiden p Universitet? - Ta del av all info som ges frsta tiden. Exempel p information som ges r om studierna,

GUIDE

studieteknik och bibliotek. Ett annat tips r att schema lgga dina studier eftersom att det mesta r hemstudier. Att stude-ra p heltid innebr att man ska studera ca 40 timmar i veckan inkluderat alla frelsningar.

Kan man kombinera studier-na i Sverige men utomlands studier?

- rebro Universitet har ett samarbete med andra lnder s att eleverna har mjlighet att studera delar av utbildningen i ett annat land.

Vad gller vid fusk? - Om ngon bli p kommen med att fuska s kan denna stngas av i allt frn tv veckor till en termin. Ngot som r viktigt

att tnka p r att kllhnvisa i sina arbeten. Det r inte okej att kopiera ngon annans text.

YohannaLjung Funk

TopplistaVrens 5 bsta appar

Karlstads UniversitetGller inte de som redan bor i Karlstad, utan detta erbjuds endast fr studenter som kommer utifrn.

rebro Universitet Du mste studera p minst halvfart, och du ska studera p rebro universitet

Uppsala Universitet Uppsala har bostadsgaran-ti fr de elever som berrs av de nya anmlnings- och studieavgifterna.

Mlardalens Hgskola i Vsters Bostadsgarantin gller fr ny inflyttade studenter, de ska ven ha lmnat in en kopia p antagningsbeskeded sen-ast tre veckor innan termin-en startar.

Linnuniversitet i KalmarBostadsgarantin gller fr de som skriver in sig i Kalmar s fort man ftt en bostad, och att man sjlv aktivt sker bostad. Du mste ven stud-era minst 30 hgskolepong/termin.

5 Universitet med bostads-garanti

Runkeeper- Hll koll p hur lngt och hur lnge du har sprungit, joggat eller prome-nerat. Ett bra stt att hlla koll p hur mycket man faktiskt har motioner-at. Det r bra r att den kollar bde strcka och tid, vilket gr det ltt att se nr man en frbttring i trningen. Jag tycker att den hr appen r bra eftersom att jag ofta r ute och promenerar, jag vill veta om jag gr ngra skillnader frn dag till dag. P s stt har jag en bra koll p hur jag utvecklas och nr jag mste ka takten lite.

Mobitime- En app som visar nr alla bussar i rebro avgr och vilka hllplatser de avgr, Prefekt de som pendlar mycket. Fr mig s r den hr appen super bra eftersom att man kan kolla alla busars tider i hela rebro. Det som r lite negativt r att man mste hela tiden ha tillgng till internet om man vill anvnda appen.

Plusplay - Ingen behver lngre oroa sig ver att missa en frelsning eller en genomgng, Plusplay finns nu som app till mobilen. Vart du n befinner dig s kan du hnga med i undervisningen. Jag sjlv tycker att denna app r den bsta av dessa fem eftersom att den hjlper mig i mitt skolarbete. Med hjlp av appen kan jag kolla p genomgngar igen och vara sker p att jag fr den information jag vill ha.

PhotoCollage - Gr fina collage, antingen till dig sjlv eller kanske ett collage med bilder p andra. En vldigt enkel app som gr det roligt att gra egna fotocollage. Nr man har trkigt s kan man sitta och gra ett collage, egentligen lite ondig app men fungerar jtte bra som tidsfrdriv.

Facebook- Med Facebook appen hller du dig stndigt uppdaterad om vad som hnder i omvrlden, vare sig det gller vad dina vnner gr eller ngot som hnder ngon annan stans i vrlden.De flesta knner till Facebook och vet vad man kan gra dr. Fr mig kommer facebook alltid fram nr jag har trkigt eller nr jag mste f tag i ngon.

TOPPLISTA

REKLAM

Hur mnga gnger har man inte upptckt att dina sko snren har gtt upp och dessutom i stan dr folk r verallt? Kanske inte s passande att huka sig ner och fixa snren nr man r i en folkmassa, eller nr man r p lpbandet exempelvis. Men nu har tre tjejer kommit fram med lsningen,nmligen en liten sak som underlttar vardagen fr den aktive. Denna saken r billig,effektiv och i princip osynlig och den heter Lock The Lace

P Plusgymnasiet i rebro har vi sttt p ett UF-fretag dr tre tjejer vid namn Stina,Ellen och Patricia som har UF-fretaget Lock The Lace. Nu kan man undra vad r det fr ngot och det kan man kortfattat sga att det r ett hjlpmedel som kan anvndas av alla som har skosnren p sina skor och dessa tjejer tyckte att detta var ett problem fr att hur mnga gnger har man inte stressat genom stan eller till ett viktigt mte eller presentation och mitt i rusningen upptcker du att skosnren gtt upp? Eller nr du lper ? Anvndaromrdet r stort.

Personligen tycker jag att denna uppfinning r ganska smart och vare sig man r ung eller gammal vilket r ganska bra och i interv-

jun erbjd de att visa hur det ser ut nr den r p skon. Jag insg snabbt att uppfinnin-gen knappt syns s man kan vara sker p att det inte kommer att frstra din look fr den placeras i skon, r genomskilning och hller dina snren p plats.

Som sagt s r den effektiv fr att man kan anvnda den som ung och gammal. Lock The Lace hller dina skos-nren p plats s att du aldrig mer hamnar i den situationen nr du upptcker skosnren har gtt upp nr du r p sprng, eller har

brttom. Om man r frlder och har barn som har problem med skosnren kommer Lock The Lace att vara din rddare i vardagen.

Priset r verkligen bra med tanke p anvndbarheten och anvndargruppen r bred men passar som en present ocks fr att man fr verkligen valuta fr pengarna.

Om man bryr sig om sin look s kommer Lock The Lace vara fr din frdel fr att dina skosnren kommer att se perfekta ut.

Lock the Lace

JasminMujkic

Plusplay r en webbplattform som tagits fram p Plusgymnasiet i rebro. Via den har elever alltid tillgng till frelsningar, uppgiftsbeskrivningar och genomgngar, oavsett var de befinner sig. Vi frlnger och kar tillgngligheten fr vra elever. Med Plusplay kan de se en frelsning hur mnga gnger de vill, nr de vill och var de vill. Vi ser plattformen som ett steg mot kad mluppfyllelse, sger initiativtagaren Markus Karlsson som r handels- och medielrare p Plusgymnasiet i rebro.

Tanken r att Plusplay ska fungera som komple-ment till den traditionella klassrumsundervis-ningen. Eleverna kan ta del av frelsningar och genomgngar innan och efter lektionstillfl-let. De lrare som lgger ut sina frelsningar innan lektionerna frigr mycket utrymme fr diskussion och arbete med eleverna i klassrum-met, sger Markus Karlsson.

Jonathan Lundin lser Samhllsvetenskapspro-grammet Han ser mnga frdelar med plattfor-men. Jag tycker att den frbttrar undervisningen och modellen kommer nog visa skillnad i resul-taten. Det r lttare att frst uppgifterna nr man bde kan se frelsningen innan och efter lektionen. Om man r sjuk slipper man dessu-tom bli stressad ver att missa ngot och ham-na efter, eftersom man har tillgng till lrarnas frklaringar, sger han.

Markus Karlsson tror att Plusplay ven r posi-tivt fr lrarnas utveckling. Eftersom att vissa frelsningar filmas fr vi lrare mjlighet att reflektera ver vr egen undervisning. Jag tror att vi blir mer medvetna om vra styrkor och utvecklingsmjligheter. Granskningen blir en del i det dagliga arbetet istllet fr att endast ske vid ett eller tv lek-tionsbesk per termin.

Mlet r att under nsta lsr implementera Plusplay p fler av Plusgymnasiets skolor. Vi har ocks inlett arbetet med att gra en iOS-applikation fr iPad och iPhone som elev-erna ska kunna ladda ner via AppStore. Vi vill vara en skola som uppfattas som transparent, tillgnglig och ledande nr det gller anvndan-de av IKT i undervisningen, sger han.

POLISEN

P vren r det tid fr mnga att bestmma sig fr vad man vill gra i framtiden. Mnga av vra lsare har efterfrgat informa-tion om polisyrket och jag har drfr gjort ett arbetsplats-besk p polismyn-digheten i rebro.

Jag gr in genom en stor drr in till receptionen och vntar p Helena som jobbar som polis inom den operativa avdelningen. Jag vntar en stund och s kommer hon ut frn en stor glas drr och gr mot mig,vi skakar hand och presenterar oss fr varan-dra. Vi gr en trappa upp och gr igenom en korri-dor och svnger vnster in till ett rtt s stort rum och framfr mig ser jag ett stort bord med tta bla stolar. Vi stter oss ned och pbrjar intervjun.

Helena jobbar inom den operativa avdelningen och r ingripande polis inom rebro ln, hon jobbar allts inom hela rebro. Den operativa enheten har strst mjlighet att vara frst p plats fr att de r alltid aktiva och de ker ut p allt som rings in. Det handlar inte alltid om polisira ingripanden men de ker till stora och sm brott och som sagt s kan de vara frst p plats.

Vi stter p bde respekt och misstroInom polisen i rebro finns det inte jttemnga tjnster, jobben finns verallt och nyblivna poliser fr drfr ska sig till olika myndigheter. Som polis brukar Helena hra frldrar sga till sina barn titta dr r polisen, bst att du skter dig.Hon stter p bde en verdriven respekt men ocks en misstro i segregerade omrde dr man r lika rdd fr polisen som fr tjuvar.

Det finns ocks ungdomar som tycker att det r coolt att vara otrevlig mot polisen och tycker att man r tuff men vi har inga befogenheter att frga vad gr du? Vad sger du? Vilket hjer deras sta-tus bland kompisgnget vilket r trkigt.

Helena anser att det ligger p samhllet,vnner och skolan att engagera sig att stoppa detta beteende- Men som polis r vi dr fr att hjlpa mnniskor och inte stta dit dem. Ungdomar tror att polisen r dr fr att stta ditt folk och sen s finns det person-er med invandrarbakgrund som har ftt en dlig

bild av polisen i sitt hemland fr att de blev kanske utsatta fr vergrepp av polisen i hemlandet och fr denna bild av polisen och tyvrr pverkar det bilden av oss.

Vad tjnar man som polis? - Man tjnar ca 21.000-22.000, sen har man en tra-dition inom polisen att man bedms efter hur lnge man har jobbat s om man jobbat 10 r tjnar man mer n de som har jobbat 2 r och s vidare. Man siktar p att f ett hgre lnepslag fr poliserna i Sverige i r vilket r roligt. Det skulle inte gra en jttestor skillnad rent ekonomiskt men det skulle vara bra.

Vilka egenskaper ska man ha som polis?- Om man vill jobba som polis ska man ha bra hand med mnniskor. Det r meriterande om man har jobbat med utsatta mnniskor eller jobbar med mnniskor rent generellt fr det r mer merit-erande att ha jobbat som lrare n att ha studerat kriminologi eller annan juridisk program fr de kunskaperna fr man nd p polishgskolan.

Mtet med Helena var jtteintressant och jag skulle kunna tnka mig att jobba inom det operativa fr att det sker s mycket och man kan p det viset hjl-pa mnga mnniskor vilket mitt ml.

En dag som polis i rebro

JasminMujkic

S fr du

Den snyggaste brnnan i sommarSommaren nrmar sig med stormsteg och mnga lngtar eft-er vrmen med solens strlar som frvandlar den vinterble-ka huden till ngra nyanser brunare. Hr nedan kommer ngra tips p hur du frbereder huden fr att f en hllbar, friskare hud under sommarperioden.

Solskydd r ett mste och du blir faktiskt inte brunare av att skippa solskyddet. Det tar pigmentet ca 24 - 48 timmar att vandra upp mot ytan s det blir synligt och ger oss en sol-brun frg. De frsta linjerna du fr efter en soldag r i sjlva verket en brnnskada som uppfattas som en brun nyans.

1. Sola med frstnd. r du frsiktig i solen och skyddar dig or-dentligt kommer solbrnnan sitta i betydligt lngre eftersom den skadade huden inte faller av lika snabbt, och i samma mngd, som den solskadade huden.

2. terfukta. Vill du att den solbruna frgen ska sitta ln-gre br du terfukta huden till max innan, under och eft-er du utstts fr sol. Ju mer vi terfuktar med en bra lotion/krm desto bttre milj blir det fr hud- och pig-mentcellerna att frnyas vilket bidrar till mindre flagning.

3. Hjlpmedel. Det finns numera kosttillskott och hudvrdspro-dukter som hjlper till att frbereda huden fr solens strlar redan innan sommaren r hr. De strker kroppens egna solsky-

ddsfaktor och ger en balanserad fuktbalans i huden som hjlper frgen att hlla lngre samt r mer jmn. Sjlvklart kan detta aldrig erstta solskyddsfaktorn utan bidrar till en friskare hud som terhmtar sig snabbare.

3. BuS. Vill du blir brun snabbt rekommenderas en brun utan sol - produkt istllet fr att pressa i solarium eller sol d risken finns att det lossnar hudflikar frn huden istllet fr att ha en snygg, jmn hudton. Det finns bra BuS-produkter som r ltta att anvnda och inte ger den orangea nyansen.

Det finns bde fr och nackdelar med att vistas i solen. De skad-liga UV - strlarna kan ge upphov till cellfrndringarna i huden som i sin tur orsakar cancer om huden utstts fr solskador (d du brnner dig). De kommer ven starta igng kemiska process-er i huden som bidrar till ett frtidigt ldrande. Synliga tecken p orsakerna frn solskador uppstr inte frrn ca 10 - 15 r efter att skadan r skedd.

Dremot kan inte mnniskan leva utan solen d solens strlar bildar det viktiga D- vitaminen som vi behver. Dock rcker ca 15 min av solexponer-ing utan skydd fr att f den dagliga d-vitaminen som krvs. Samt att solen och dess vrme ger ett kat vlbefinnande.! Sara Wennberg

Hudterapeuten tipsar:

SolkrmDecleor Aroma Sun Expert Pro-tective Hydrating Milk Body SPF 30

Ett bra solskydd som ven ter-fuktar och frstrker hudens naturligaskydd!

Brun utan SolTanCan Bronze Self-Tanning Spray

En ltt anvnd spray som ger enjmn, snygg yta som inte blir fr orange. Extra plus fr att mun-stycket fungerar ur alla vinklar.

SerumDecleor Aromessance Solaire Pre-tanning Serum

Serum som anvnds innan och under solperioder fr att strka hudens egna skydd. Vid frstn-digt solande hller solbrnnan lngre.

SOMMAR

ENGLISH

Studying abroadStep by step:

* Do the Cambridge test or Toefl

* Apply to the university

* Pay their tuition fee

* Contact the embassy and apply for a visa

* Search for a place to live in, a flat or a

hotel.

* Book your flight

* Pack your bags

*Leave the country and begin your studies

Studying AbroadStudying abroad is a good experience. You learn a language, other ways of thinking and get skills that are useful both in future studies and career. There are also studies that tell us peo-ple who studied abroad have higher wages and bigger chance to get a job later in life. Every year around 27 000 swedish students go abroad to study outside the country, according to www.studera.nu. They return home with many spe-cial memories and experiences. They become more responsible and think like adults.

If you want to study abroad you probably have much fun ahead of you. But first you need to think through quite a few different options.

You can always join an exchange program through your university, college or by any organisation that communicates contacts and exchanges or you can organise your study abroad on your own as a so called free-mover student.

Exchange program

Most of the Swedish universities work with univer-sities abroad for different exchange programs that suit each program. To take a part in an exchange program you must be accepted at a Swedish university or college. Studies within an exchange program are a part of your Swedish training and you get Swedish credits.

Studying within an exchange program is the easi-est and the most flexible way. The only thing you have to worry about is what you should take with you and pack. Everything will be done for you and you will get very much help from your student counsellor at your university. You may also have the opportunity to chat with students that have been in the same country and the same program before you. Most Swedish universities have a contract with popular universities all around the world. You can choose from many different uni-versities and countries, for example USA, Australia, Singapore and many others. The maximum time to go abroad through a Swedish university is one year. The good thing about this option is that you do not need to pay tuition fee to the university abroad.

On your own You can study abroad and arrange everything by

yourself. Then you can choose from many univer-sities worldwide. You should remember that you have to translate your grades by yourself. You also have to contact the university you want to apply to by yourself. You need to be very careful in your research of the university and the different cours-es and programs they are offering, because there are many fake universities especially in the United States.

Many countries require a good result from the Cambridge test (English Language Assessment) to be accepted at their universities. Only the United States requires a Toefl examination (Test of English as a Foreign Language). The Toefl test measures your skils to use and understand English at univer-sity level, it also costs money to do the Toefl test.The good thing about studying abroad on your own is that you can stay and study as long as you want. If you wish to stay in that country you have to apply for residency.

The Cambridge exam is one of the worlds largest and most recognised language examinations. It measures the English level of the people with Eng-lish as a second language and test all the different language skills. It is taken by nearly 1.5 million people annually in over 130 different countries, according to the university of Cambridge. The ex-amination has been organised by the University of Cambridge since 1913.

Toefl stands for Test of English as a Foreign Lan-guage and it is like Cambridge Toefl are an exam that tests their knowledge of English in a person who does not have English as their mother lan-guage. It is a test that is developed in the USA and therefore tests all the American English, unlike the Cambridge exam that is based on British English. You can write exam at testing centers worldwide, although it is most prevalent in the United States. Most people who write a Toefl exam are doing it to get into the North American universities and colleges, where over 2400 universities in North America have the Toefl exam as admissions re-quirements for people who does not having Eng-

lish as their mother language.

How does it feel to study abroad?

Nicolas Sandoval works as a teacher in Plusgymansiet re-bro. He teaches in both history of religion and civics.

In 2009 Nicolas flew to India as an exchange student in part-nership with Banaras Hindu university. He studied the hindu language, Indian culture and history and he has written a bachelor essay about Hinduism.

Nicolas said that they had a four month preparation course in Sweden before they took off. The course was about for example, how to greet, that you should not

touch people, etc. He also point-ed out that if you are not pre-pared, the cultural clash might be too much to handle specially if you live in a typical village far from the turist spots.

Nicolas said the people of India is the nicest people he ever met in his life. He got very much help from them when he wanted and also they are easy to be-friend and communicate with.

I asked Nicolas a very important question, by my opinion, where did they live? He told me that they lived next to the river Ganges, with a big smile on his face. He pointed that it was the finest and coolest place he had ever lived in.For you who do not know what the river Ganges is. It is a pop-

ular river in India where each Hindu believer go there to pray and bathe.

Nicolas said every morning they put big speakers in the area and they play Indian pop to wake the gods. At the end Nicolas told us that they had a three weeks off. They went to popular places in India such as Taj Mahal.

- I would definitely go back to india and continue my studies, said Nicolas and pointed that it was his best experience in life.

Abdullah Salman

Tutorial Photoshop CS6Skapa en klonVill du ha en annorlunda bild till dina sidor p de sociala medierna eller liknande? En bild dr det finns fler bilder p dig sjlv eller flera bilder p din idol, dr alla bilder r i en och samma bild, som en klon. Som bilden hr till hger.

Hr kommer en enkel tutorial

1 Om du har bilder p till exempel din idol som du har tagit s kan du g vidare till nsta steg.

Om du inte har ngra bilder du gillar s brja med att ta foton. Tnk p att vara kreativ och testa olika positioner men ha alltid kameran i samma lge fr det gr det lttare nr du ska fixa bilderna sen, kameran ska ocks helst vara p ett stativ s att kameran inte rr p sig. Ta grna massor av bilder s att du har lite att vlja p.

2 Lgg in bilderna p din dator och vlj ut de bilder du vill anvnda dig av och vlj sedan en passande bakgrund.

3 ppna din valda bakgrund i Photoshop och brja redigera den fr att den ska bli riktigt snygg (Se Louises frra tutorial).

Carolina Karlsson

TUTORIAL

Tips!Anvnd dig

helst ocks av ngon typ av greenscreen eller ngot som gr det lttare fr dig att sen

redigera och klippa ut bilderna.

4 Nr du sen ska brja med att kopiera s tar du en bild i taget, det r enklast.

Nr du ska vlja bilder trycker du p File-Open och sen kommer du f vlja bild och den kommer ppnas i en ny flik, nr den ppnats s kommer du au-tomatiskt hamna p den nya fliken och dr kan du om du vill redigera storlek-en och beskra.

Nr du knner dig klar med den s an-vnder du dig av Rectangular Marquee Tool och markerar ytan du vill ska bli kopierad.

5 Nr du har markerat den nskade ytan s trycker du p Edit-Copy och klickar sen p fliken med bakgrunden och sen trycker du ter igen p Edit men den hr gngen vljer du Paste.

Nu kommer ett nytt lager p hger sida komma upp och nu kan du brja med att klippa ut bilden och sen placera den vart du vill och gra den strre eller mindre.

6Fr att kunna placera och gra bilden strre eller mindre s markerar du bildens lager sen trycker du p Edit-Free Transform och sen r det bara att ndra bilden.

7 Nr du ska brja klippa ut bilderna s r de enklaste verktygen att arbeta med Quick Selection Tool och Lasso Tool. Genom att ta bort den valda delen s trycker du bara p tangenten du suddar med. Var inte orolig fr att gra fel fr att det hr r smarta verk-tyg som bara tar bort det du har markerat.

Steg 4: Nr du r klar med bilderna som ska vara med kan du finslipa s bilden blir nnu snyggare. Jag har till exempel anvnt mig av pizap.com fr att f till effekterna p min bild som var med

i brjan av artikeln.

TUTORIAL

Elevsamverkanett unikt projektav elever, fr elever

En stor frga i skolor ver hela Sverige r hur man ska kunna jobba emot mobbning, krnkningar & hur man ska kunna hja elever sjlvknsla & sjlvfrtroende m.m.

Det r ngot vi har brjat ta tag i p allvar hr p Plusgymnasiet rebro.Vi r en liten grupp elever som har startat upp & driver en sys-tergrupp till elevrdet som jobbar med just dessa frgor!!Vi vill se till att elevernas sjlvknsla & sjlvfrtroende hjs. I dagslget r det alldeles fr stora sknhets/kroppsidal som stller stora krav p ungdomar & deras utseende. Detta leder i vanliga fall till mobbning, utstttning och krnkningar. Det r detta vi vill stoppa!Vi vill frska splittra gruppering-ar & se till att alla elever p vran skola har det bra.!

Vi har under hsten haft tv aktivitetsdagar med vra ettor p Plusgymnasiet.En dag jobbade vi tillsammans med elevrdet och hade en dag d vi jobbade med skolans trivselregler i olika aktiv-iteter.

Senare p hsten s hade tv halvdagar som vi jobbade med ettornas sjlvknsla & sjlvfrtro-ende, vidiskuterade och gjorde lite smvningar.

Tyvrr s har det inte blivit my-cket mer som vi jobbat p vran egna skola, varfr vi inte gjort det r fr att vi inte har hunnit s mycket som vi faktiskt velat.

I hstas var vi ner till Gteborg under hstlovet nr nstan alla pluspedagoger i hela Sverige var p konferens dr, vad vi gjorde dr var att frelsa och presentera elevsamverkan fr samtliga peda-goger fr att att hoppas att ngon mer skola nappade p detta, vilket de gjorde.Drefter har vi varit p lite andra Plusgymnasier frelst fr de ihopp om att det funnits elever p de skolorna som vill starta upp elevsamverkan p deras skolor.

Drav att det inte funnits s my-cket tid fr att vi ska hinna med aktiviteter hr p vr egna skola, men det ska bli ndring p det.

Vi har lite ider till hsten.En id som vi hoppas p att mnga vill haka p r att vi ska gra om skolan, stta lite frg i vra gra trapphus, flytta lite skp fr att f mer sittplatser kanske?

Vi behver hjlp om vad vi kan gra och vad ni vill ha gjort p skolan, hur ni vill att det ska se ut etc.

Mlet med denna grupp r att sprida ett starkt budskap som in-nehller att framfrallt vga vara dig sjlv, men ocks att frska strka vra elevers sjlvknsla & sjlvbild. Vi vill att alla p vr sko-la ska ha chansen till att m bra, d vi utifrn egna erfarenheter vet hur det r att just ha detta, en dlig sjlvknsla & sjlvbild, med andra ord, att vara utsatt.

Bild: Plusgymnasiet GvleTips p hur man kan gra om i skolan.

Frelsning fr 300 pedagoger i Gteborg i hstas.

Dat: 14-15/10 2013Hr jobbade vi med ettornas sjlvknsla & sjlvfrtroende.

Dat: 29/9 2013Hr jobbade ettorna med vra spelregler.

JariMki

ELEVPROJEKT

S blir jobbet ditt!Viktiga tips infr ar-betsskandetSteget rakt in i jobbvrlden kan knnas tufft bde under och efter skoltiden. Sker man ett jobb som mnga vill ha s kan ett bra CV eller personligt brev vara helt avgrande fr om man fr jobbet.

Jenny Abrahamsson r rektor p Plusgymnasiet i rebro och hon r ocks personen som anstller nya lrare dr. Hon har ftt svara p vad hon tycker r viktigt nr man ska skriva sitt CV och personliga brev.

En av de viktigaste delarna nr man ska ska jobb r att ha erfarenheter sen innan. Det kan vara svrt att skriva sina erfarenheter nr man fortfarande gr i skolan och inte haft s mycket prak-tik. Vill man fylla ut CV:et med mer erfarenheter och ka chansen att f jobbet s tipsar Jenny om ideella ar-betsuppgifter, vilket kan vara om man varit med i skolans elevrd, har praktiserat eller varit/r ledare fr andra or-ganisationer.Detta r absolut vrt att ink-ludera i sitt CV d det visar p driv och ansvarstagande, berttar Jenny.

P Google kan man hitta mallar fr hur man skriver ett CV men det finns ven olika mallar p pages som man kan flja. Nr Jenny lser igenom personers anskningar vill hon snabbt f en verblick

ver det personliga brevet. Drfr r det viktigt att bert-ta vad man vill bidra med i det jobbet man sker och varfr just den personen utmrker sig frn alla andra som skt samma jobb.- P 20-30 sekunder ska jag genom din jobbanskan kun-na f en bild av dig somperson, annars riskerar du att hamna i nej-hgen, berttar Jenny.

Fr att f sitt personliga brev mer personligt s att arbetsgi-varen lttare ska f en uppfa-ttning om vem du r s tycker Jenny att man ska skippa klyschorna.- Det vrsta jag vet r allmn-na jobbanskningar fulla av plattityder och klyschor som jag r bra p att hlla mn-ga bollar i luften. Bertta d istllet om dina erfarenheter, tycker Jenny. Hon tipsar ocks om hemsidan www.cvhand-boken.se dr man kan lsa mer om bde CV och personli-ga brev. ven den sidan skriv-er att klyschor br undvikas och att man istllet ska vara mer specifik. I det personliga brevet ska man beskriva vad man har gjort som visar p att man exempelvis r bra p att hlla mnga bollar i luften.

3 genvgar till en an-stllning

1. Ls igenom annonsen noga. P www.shortcut.nu skriver Astrid Gauffin att det r bra att kontakta arbetsgivaren innan man skickar ivg sin anskan. P s stt fr du veta vad jobbet sker fr person och det blir lttare att formulera sig efter vad de sker. Ls noga igenom texten och frsk f fram vad man egentligen r ute efter. Skriver Astrid i ett inlgg om Cv-frgor.

2. Frsta mtet r ocks viktigt. Det frsta intrycket som arbetsgiv-aren fr av dig vid arbetsintervjun r viktigt och det r bra om du kommer dit frberedd. P http://karriarradgivning.monster.se kan man lsa om vad man ska tnka p innan en arbetsintervju. Till en brjan r det viktigt att du knner till vad fretaget gr fr ngot. Se-dan kan du ocks frbereda dig p kommande frgor, som exempelvis kan vara att bertta om sig sjlv, varfr du vill ha jobbet och vad du har fr styrkor.

3. Undvik stavfel och sr-skrivningar. Innan du ska skicka in din jobbanskan s r det bra att lta ngon annan lsa igenom frst.- Det fr absolut INTE finnas sr-skrivningar, stavfel etc i en job-banskan, ppekar Jenny.

Hanna Carlsson

GUIDE

American Hustle Regissr: David O. RussellSkdespelare: Cristian Bale, Amy Adams, Bradley

Cooper, Jennifer Lawrence, Robert Deniro

American Hustle har vart en av dom filmer som har haft mest hype om sig det senaste ret. Med alla Oscar nomineringar och priser s r det svrt att inte tro att filmen r klockren. Men s var inte fallet. Jennifer Lawrence, Bradley Coop-er, Christian Bale, Amy Adams, Jeremy Renner, Robert De Niro (en mindre roll).

P pappret ser det s bra ut, men karaktrerna r s verdrivna att jag som oftast lskar verdrivna karaktrer blir irriterad. Med dlig New Jersey-ac-cent av Bradley Cooper och Christian Bale och deras frsk av att fnga 70- talets stil knns som en maskerad. Jag tror inte p karaktrerna. Redan en halvtimma in i filmen s tnkte jag det hr kan inte vara verkligt trots att jag visste att lite av det som hnde i filmen var baserat p sann historia. Handlingen verkar mest vara en urskt fr skdespelarna att f leva ut sina drmmar om att g all in i en karaktr. Irving (Cristian Bale) och Sydney (Amy Adams) r ett svindlande par som lurar pengar av lttlurade typer. Adams spelar sjlv inte bara en karaktr utan tv, Amy Adams spelar Sydney som i sin tur spelar Lady Edith en brittisk kvinna som dom lurar folk om att hon har kontak-ter i England. Nr de avsljas av FBI-agenten Richie (Cooper) brjar de samarbeta med honom fr att fnga nnu strre svindlare fr att Sydney inte ska dmas fr bedrgeri och som ocks ska ge Richie en skjuts upp i karriren om dom lyckas. I denna story finns Irvings fru Rosalyn (Jennifer Lawrence) som jag inte alls frstod mig p hon var bara den jobbiga frun som frstr fr sin make d och d och borgmstaren Carmine (Renner) som ocks blir in-blandad som en av mnniskorna dom vill stta dit. Tempot i filmen kan beskrivas som lagom. Ameri-can Hustle tar sig framt med scener som inte alltid knns sammanhngande med historien. Regissren

hade sjlv sagt i en intervju att han inte brydde sig s mycket och storyn utan mer om att karaktrerna ska verka kta. Det var vldigt tydligt i filmen att historian inte var satt i sten. Till slut blir det fr mycket , alla ska frska blsa varandra och dr blir det lngtrkigt. Stunder av fantastisk dialog och skdis-briljans finns, framfrallt Amy Adams gr ett vertygande jobb som den fake-brittiska Syd-ney. Robert Deniro som var med i filmen i mindre n tio minuter pmminde oss om varfr han r en legend, jag var tvungen att pminna mig sjlv om att det var Robert Deniro och inte en riktig maffia-boss. Men helhetsintrycket blir nd att American Hustle r frvirrande och kunde varit mycket bttre med tanke p vilka skdespelare dom hade att jobba med.

Jag ger American Hustle tv stjrnor fr att som jag sa ovan har den stunder den r genialisk i dialoger-na och har bra skdespeleri vilket var det enda jag fastnade fr.

Najma Said

RECENSION