po-dag om lgr 11, big 5 och bedömning
TRANSCRIPT
Att jobba med kunskap och
förmågor
Lgr 11 och The Big 5
Så här började jag arbeta med eleverna
Åk 1-3
KunskapsväggÅk 4-6
Ämnesvisförmågor – kunskapskrav – centralt innehåll
Exempel Idrott åk 4-6
The Big Five I november 2011 publicerade Pedagogiska magasinet en artikel av Göran Svanelid där han skrev om att han tyckte att man ska fokusera på de på de fem förmågor som är allra vanligast i grundskolans läroplan. Dessa kallas av många för ”The Big 5″, precis som de 5 stora vilda djuren som jagas på Afrikas savanner. Dessa förmågor finns i skolans alla ämnen och årskurser.
Lgr 11•Kapitel 1 och 2 innehåller vad skolan ska jobba
med i stort (värdegrund, övergripande mål och riktlinjer).•Kapitel 3 kursplaner för alla skolans ämnen. Även kursplanen är indelad i olika delar. Det är syfte,
centralt innehåll och kunskapskrav.•I syftestexten står det bland annat om olika
förmågor som eleven ska ges möjlighet att utveckla.•Fokusera på dessa förmågor när vi gör våra
bedömningar.•De fem förmågorna är:•Analysförmåga•Kommunikativ förmåga•Begreppslig förmåga•Förmågan att hantera information
(Procedurförmåga)•Metakognitiv förmåga
Förmågeskyltar
Veckans förmåga
Förmågetrappor
Stödstruktur
Svenska och samhällskunskap åk 4-6
Elevledda utvecklingssamtal
•Jag har jobbat med elevledda utvecklingssamtal i åk 1-3 i ca 8 år.
•Har samtalen i början av varje termin för att få med elevernas mål i vår planering.
•Innan samtalet fyller alla elever i en checklista där de svarar på olika frågor och som de har som stöd när vi sedan har samtalet. De får också fundera ut vad de vill ha för utvecklingsmål.
•Efter att checklistan är klar diskuterar jag med varje elev inför samtalet utifrån den.
•Eleverna har även med minst två TB5 förmågor som utvecklingsmål.
•Hemma förbereder sig eleven och föräldrarna genom att läsa igenom alla omdömen som ligger på Infomentor.
Vid samtalet•Eleven håller i samtalet med hjälp av checklistan
som blir som en dagordning.
•Föräldrarna och jag som lärare ställer frågor om det är saker som vi undrar mer om.
•Jag är sekreterare under samtalet och skriver IUP:n direkt på datorn i Infomentor.
•En av de första punkterna på checklistan är att utvärdera förra IUP:n.
•Eleverna har också fått förbereda sig med att plocka fram det de vill visa.
•Har samtal med en elev i taget.
Checklista
Målbok•Målboken är en
mapp/pärm där eleverna samlar alla sina
pedagogiska planeringar.
•Till de flesta planeringar har jag matriser.
•Detta börjar jag med direkt när eleverna börjar i åk 1.
•I målboken har också eleverna sina utvecklingsmål.
•De samlar också sina förmågetrappor som vi
har som veckans förmåga.
•”Målbokstimme” varje vecka.
•Då har eleverna möjlighet att välja utifrån sina uppsatta mål och jobba med det.
•Det är viktigt att ha dialog med eleverna under hela terminen om deras lärande och utveckling.
•För att synliggöra vad de gör på dessa lektioner får de utvärdera dem i form av att skriva vad de har tränat på för mål och hur de har tränat.
Två stjärnor och en önskan
Kamratbedömning
Att jobba språkberikande
Modellinlärning
”Det finns inget i kursplanerna och läroplanen som beskriver att det tysta klassrummet är det maximala klassrummet för lärande. Det betyder inte att ett klassrum ska vara högljutt och skrikit. Men det ska vara muntligt och innehållsinriktat, dela-med-sig-vänligt och utvecklande frågvist.”
Av Anne-Marie Körling
Tyst läsning – tyst skrivning – tyst matematik
”Tyst läsning är ett mål skriver jag i mitt tidigare inlägg om det livslånga läsandet. Inte ett skolmål. Skolans mål måste vara att skapa förutsättningar för tyst läsning. Det betyder att eleven måste ha undervisning i läsning och hur att läsa. Det betyder att eleven tillåts välja sin bok och inte tvingas läsa en vald bok av någon annan. Vi måste därför differentiera läsundervisningen, göra den till många olika undervisningar, inte till en endaste. Tyst läsning där eleverna hela tiden utvecklas i läsundervisningens samtal och diskussion är mycket viktig. Att eleverna övas och tränas i att läsa tyst kan inte vara ett självständigt mål utan att boken skapar den längtan hos eleven. Det är innehållet som gör att eleven vill läsa, inte tvånget att läsa.”
Av Anne-Marie Körling
Tyst läsning – tyst skrivning – tyst matematik
”Alltså – vi lärare behöver orden i rummet för att veta hur elever förstår. Det blir märkligt att vi avkräver denna ständiga tystnad. Respekt för varandra kan man skapa genom att mumla och viska. Men tystnad. Om vi tar det ur ett lärarperspektiv betyder denna tystnad att vi själva måste gissa och fantisera vad eleverna kan tänkas kunna, vilja lära, önska fråga om eller vill ha en dialogpartner kring.”
Av Ann-Marie Körling
Tyst läsning – tyst skrivning – tyst matematik
bedömningverktygträning
Dessa tre ord ska nu ut i klassen. Det gör jag på detta sätt:
Jag berättar inte varför jag skrivit upp orden.
Jag läser orden högt.Eleverna läser orden högt, unisont.Jag modellar nästa steg då jag säger välj
ett ord och sätt in det i en mening.Eleverna får nu pröva vilka meningar de
vill skapa. Eleverna får härma varandra och låna meningar av varandra. Hela klassen ska få komma till tals.
En modell av Anne-Marie Körling
Nu tar vi två av orden in i en mening. Modella för att visa.
Eleverna får 1 eller 2 minuter för att sätta ihop meningar.
Eleverna får samtala med varandra, två och två.
Vi lyssnar på varandras meningar. Nu är dessa konstruerade av två elever. Låt varje grupp säga en mening.
Den tredje gången ska vi ha en mening av alla tre orden. Man får böja orden som man vill. Modella.
Nu får eleverna prata ihop sig i grupp under kort tid. Sedan får grupperna berätta om meningarna de satt ihop.
Eleverna måste få säga sina meningar. Vi ska alla lyssna.
Tidsmässigt brukar det här ta ca 10 minuter.
Nu tar jag fram boken och säger att nu ska ni få höra hur författaren använder orden.
Läs texten där orden finns med.
Det utvidgade kollegiet
Ett digitalt klassrum
Klassblogg
