presentation av

frikyletekniker

Vad är frikyla?

Frikyla

Det finns många olika sorters frikyla, men en sak har de gemensamt — miljöpåverkan och energiförbrukning är liten jämfört med traditionella kompressorkylanläggningar.

Man producerar frikyla för komfortkylning och processkylning genom att använda naturlig kyla i vatten eller luft. Anläggningarna är oftast stora och anslutna till ett fjärrkylenät för en stad eller till en stor förbrukare (ex vis ett sjukhus).

Av storleken följer även att anläggningarna sköts professionellt, detta ger ytterligare fördel både driftsekonomiskt och miljömässigt jämfört med små punktanläggningar. Driftssäkerheten är genomgående hög för frikyleanläggningar. De flesta frikyletekniker är dessutom tysta och har ingen utrymmeskrävande apparatur hos användaren. Den största vinsten med frikyla är dock miljömässig. Betydligt mindre elanvändning (-90% snökyla) och inga miljöfarliga köldmedier behövs.

Nedan följer en presentation av frikyletekniker och kompletterande tekniska lösningar för sådan frikyla som inte täcker hela kylbehovet.

Utredning gjord av: ESAM AB • Torsten Berglund Senior konsult energi

Mobil: +46 70 667 57 07• E-post: torsten.berglund@esam.se

Färskvattenkyla• Obehandlat och naturligt kallt

(+8 grader) vatten hämtas upp i brunnar.

• Kylan distribueras via det befintliga vattenledningsnätet.

• Från den befintliga vattenledningen görs en avgrening för att separera ut vattnet för kyländamål.

• Vattnet distribueras sedan antingen direkt ut i fastigheten och fungerar som köldbärare eller leds till en fjärrkylacentral i fastigheten för överväxling till ett köldbärarsystem.

• Inne i fastigheten kyler det kalla vattnet luften.

• Slutligen leds vattnet, som nu är +16 grader, ut på dagvattennätet och tillbaka till naturen.

Snökyla

• Under vintern lagras snö som smälts under sommaren. • Träflis används som isolering mot alltför snabb avsmältning.• Smältvattnet renas och växlas till det interna kylsystemet för att kyla luften och apparater under sommarhalvåret. • Metoden är gammal och beprövad och kan användas överallt. där snö finns eller kan tillverkas (snökanoner).• Mer än 90 % eleffektivisering jämfört med kompressorkyla.

Havskyla

• Utnyttjar kallt vatten från havet.• Vatten med en temperatur på mellan 4-6 grader pumpas upp och kyler via värmeväxlare vattnet som cirkulerar i fjärrkylenätet. • Därefter släpps returvattnet, som nu håller en temperatur på 12—16 grader, ut i havet igen.

Solkyla

• Solkylan i detta exempel utnyttjar möjligheterna att få en varm och en kall

sida i ett batteri med ett kärl med vatten och ett kärl med salt• Värmen från solfångaren leds till saltkärlet som upphettas och vatten avgår• Vatten kondenserar i vattenbehållaren som har undertryck.• Vattenånga övergår till saltet och en kall (vattnet) och en varm(saltet) sida har skapats. Kylan kan användas i kylanläggningen• Solkyla kan produceras på flera andra sätt men kräver då tekniskt komplicerad apparatur.

Bergkyla/geokyla

Geokyla

Två principiellt olika tekniker:

1. Borrhål med sluten slinga som kyler vatten. Direkt anslutet till-exempelvis ett ventilationssystem.

2. Borrat hål med sluten slinga anslutet till en värmepump-möjlighet att använda borrhålet till kylning på sommaren och värme på vintern

Båda teknikerna kan också vara anslutna till en akvifer, dvs grundvattenkyla där grundvatten pumpas upp och runt i en värmeväxlare.

8

Luftkyla, älvkyla

• Under vinterhalvåret är den kalla utomhusluften basen i kylanläggningen.• Då utomhusluften är kallare än +7°C räcker kylan för att förse hela fastighetens

kylsystem med kyla.• Under sommarhalvåret pumpas kallt vatten upp ur älven. Det kalla vattnet kyler de

två unika CO2-kylmaskinernas köldmedium vilket gör att elförbrukningen för kylproduktion minskar avsevärt.

• Det kalla älvvattnet kyler även den varma inluften i ventilationssystemet vilket bidrar till att hålla önskad inomhustemperatur i lokalerna på sommaren.

• Älvvattnet går i retur ut till älven.

Passivkyla

Passiv kyla eller solavskärmning • Sänker inomhustemperaturen >2,5°C• Kan utformas som del av byggnaden (utsprång, balkonger etc)• Kan kombineras med solceller för elproduktion