processuppföljning i sågverk/file/tcn delrapport... · 2013. 3. 11. · 1 inledning 1.1 bakgrund...

Processuppföljning i sågverk

Delrapport - Mätnoggrannhet befintliga mätsystem

i såg och råsortering för tjocklek och bredd

Fredrik Persson SP Trä

Anders Grönlund

LTU Skellefteå

Organisation:

TräCentrum Norr Författare:

Fredrik Persson Utgåva:

1 Status:

Slutver Dokumenttyp:

Delrapport Filnamn:

TCN Delrapport-Mätnoggrannhet befintliga mätutrustningar v 3.doc

Datum

2012-04-23 Sida:

2 (24)

Sammanfattning Detta arbete är utfört som en del av TräCentrum Norr projektet ”Processuppföljning i

sågverk”. I tidigare projekt har det konstaterats att sågverken många gånger kan gå ner i

klingtjocklekar utan att det påverkar måttnoggrannheten, eller eventuell sågsöm, negativt.

Men för att metodiskt arbeta med att minska klingtjocklekarna så bör man ha en kontinuerlig

uppföljning. Ett sätt är då att använda de befintliga mätsystem som kan finnas i en såglinje

eller råsortering som mäter tjocklek och/eller bredd på de sågade produkterna. Därför

inkluderas mätsystem för både längs- och tvärmatning. Testerna av dessa mätsystem utfördes

för att kontrollera noggrannheten under normala produktionsförhållanden och utvärdera om

den är tillräckligt bra för sådan uppföljning.

Eftersom testerna utförts ute på sågverk i daglig drift med deras befintliga mätsystem så

kommer ett antal olika faktorer ha påverkat resultaten. Till exempel har transportörernas skick

och hastighet varierat. Olika virkesdimensioner har använts, och varje mätsystem har endast

testats med en virkesdimension. Inga repeterbarhetstester har gjorts. Leverantörerna har ej

närvarat under testerna.

Standardavvikelsen för mätnoggrannheten gällande medeltjocklek för enskilt virkesstycke låg

inom intervallet 0,19 – 0,27 mm för alla testade mätsystem utom ett. Det var större

spridningar, samt större skillnader mellan mätsystemen, för bredderna. Motsvarande intervall

för medelbredd blev 0,44 – 1,12 mm.

Nästan alla mätsystem hade väldigt lika standardavvikelse på medeltjockleken över hela

populationen som de manuella mätningarna. Även om mätsystemen är olika bra på att mäta

tjockleken på varje enskilt virkesstycke så presterar de flesta mätarna bra över ett större antal

mätningar. Denna undersökning tyder på att de befintliga mätsystemen är bra på att mäta

tjockleken, även om vissa av de testade mätsystemen främst inte används till detta. Här finns

det värdefull processdata som många gånger inte används.

Vid val av mätsystem, eller användande, är det viktigt att undersöka vad som är angeläget att

mäta och kontrollera för det specifika sågverket. Är det måtten inom eller mellan

virkesstyckena som är viktigast? Hur snabbt behöver man få en signal på att något är på väg

att hända? Eller värre, gick fel. Beroende på de olika designerna, och placeringarna, så har

mätsystemen olika förutsättningar och begränsningar.

Innehållsförteckning

1 Inledning ............................................................................................................................. 4 1.1 Bakgrund ..................................................................................................................... 4 1.2 Material och metoder ................................................................................................... 4

1.2.1 Manuell mätning .................................................................................................. 4 1.2.2 Längsmatade mätsystem ...................................................................................... 5 1.2.3 Tvärmatade mätsystem ......................................................................................... 5

2 Resultat och Diskussion ..................................................................................................... 7 2.1 Medelvärde och spridning ........................................................................................... 8

2.2 Standardavvikelse och toleranser ................................................................................ 9 2.3 Längsmatade mätsystem ............................................................................................ 10 2.4 Tvärmatade mätsystem .............................................................................................. 11

3 Övrigt ............................................................................................................................... 12

3.1 Kontaktpersoner ......................................................................................................... 12 3.2 Andra tillverkare/mätsystem ...................................................................................... 12

Bilaga 1 .................................................................................................................................... 13

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Detta arbete är en del av Delprojekt 1. ”Metoder och utrustning för uppföljning av mått och

sågsöm” i TCN-projektet ”Processuppföljning i sågverk”.

På moderna sågverk finns idag en mängd mät- och avsyningsutrustningar främst för styrning

av de olika delprocesserna men det finns även utrustningar vars primära uppgift är att mäta

hur bra olika delprocesser har genomförts. Till den första kategorin hör 3D-mätramar,

blekesmätare i såglinjen och avsyningsutrustning vid kantverk, i råsortering, justerverk samt

vidareförädling. Till den senare kategorin hör blekesmätare för kontroll av

inläggningsnoggrannhet i första sågen, mätsystem för mätning av råmått efter delningssågen

och system för uppföljning av driftstörningar.

1.2 Material och metoder

Vid varje testtillfälle har 20 virkesstycken använts. Resultaten från mätsystemen har jämförts

med manuella mätningar med skjutmått. Tillvägagångssättet och analysen skiljer sig lite

mellan de olika mätsystemen. Alla manuella mätningar är utförda av en och samma person

med kalibrerade skjutmått.

1.2.1 Manuell mätning

Alla virkesstycken har mätts manuellt på femton mätpunkter, se figur 1. Fördelningen av

dessa mätpunkter var fem mätpunkter på bredden, fem mätpunkter för tjockleken i överkant

och fem mätpunkter för tjockleken i underkant. I analysen har sedan det manuella

medelvärdet för mätpunkterna där mätsystemet mäter, jämförts mot mätsystemets

medelvärde.

Figur 1: Mätpunkternas placering för de manuella mätningarna. 10 tjockleksmått samt fem

breddmått.

Organisation:



1 Status:


Delrapport Filnamn:


Datum

2012-04-23 Sida:

5 (24)

Eftersom testerna utförts ute på sågverk i daglig drift med deras befintliga mätsystem och

kringutrustning så kommer ett antal olika faktorer ha påverkat resultatet:

Leverantörerna av de testade mätsystemen har inte justerat mätsystemen inför, eller

närvarat vid, testtillfällena.

Det är inte alltid den senaste versionen av mätsystemen som testats.

Transportörernas skick och hastighet varierade mellan testerna.

Mätsystemets placering har avgjort om testerna utförts på plank eller brädor.

Dimensionerna på plankorna eller brädorna varierar mellan de olika testerna.

Vissa mätsystem är inte primärt utformade för att mäta tjocklek och bredd så noggrant

som möjligt.

Inga repeterbarhetstest har utförts.

Inga tester med olika virkesdimensioner i samma mätsystem har utförts.

1.2.2 Längsmatade mätsystem

Vanligen är dessa två mätsystem placerade efter en delningssåg, de mäter tjockleken i

överkant på virkesstyckena när dessa kommer ut ur sågen.

Testade mätsystem:

Sawco – ProCon

InX - SeeCon

När mätnoggrannheten för tjockleken testats på de två aktuella mätsystemen har medelvärdet

av de fem manuella tjockleksmätningarna i överkant jämförts mot mätsystemets medelvärde.

Vid test av ProCon har även dess förmåga att mäta blockhöjden, indirekt bredd, kontrollerats.

Då har medelvärdet av alla manuella breddmätningar för båda plankorna jämförts mot den av

ProCon uppmätta blockhöjden.

1.2.3 Tvärmatade mätsystem

Samtliga testade fyra mätsystem placeras vanligen i en råsortering.

Testade mätsystem:

LIMAB - TSorter

FinScan – BoardMaster GT

Lisker – ProfiGrade

Sawco – ProSort + Scan

Förutom att de alla, på något sätt, mäter tjockleken och bredden kan vissa av dem också

användas för t.ex.

Dimensionssortering

Kvalitetssortering

Styra eventuell trimmer för att kapa bort vankant, defekter m.m.

De tre översta mätsystemen i punktlistan ovan har utvärderats på samma sätt. De tre

mätsystem använde sig av ett antal av parade punktlasrar för att mäta både tjocklek och bredd,

Organisation:



1 Status:


Delrapport Filnamn:


Datum

2012-04-23 Sida:

6 (24)

en punktlaser uppifrån tillsammans med en underifrån. Vid de manuella mätningarna försökte

vi mäta på samma position som mätsystemen.

Mätnoggrannheten för bredden kontrollerades inte för Tsorter.

BoardMaster GT och ProfiGrade kan även mäta med kamerorna i mätsystemen, men de

resultaten sparades inte i resultatfilerna som användes för analysen.

ProSort + Scan var placerad i toppändan på en brädlinje i en råsortering. Den mätte tjocklek

och bredd på ungefär ¾ av brädornas längd, från toppändan och in. Vid analysen användes

därför inte måtten tagna i roten.

Organisation:



1 Status:


Delrapport Filnamn:


Datum

2012-04-23 Sida:

7 (24)

2 Resultat och Diskussion Här redovisas resultaten i tabellformat uppdelat på längs- och tvärmatade mätsystem.

Alla resultat redovisas i millimeter.

I bilaga 1 redovisas resultaten i diagramformat. Där framgår det mer visuellt hur väl

mätsystemen under våra test lyckats mäta både på individnivå samt för populationen.

Förklaring till tabellerna:

Diff MedelTjocklek

Denna siffra säger hur mycket det i medeltal skiljer mellan den manuellt uppmätta

medeltjockleken och mätsystemets uppmätta medeltjocklek.

Stor medelskillnad tyder på att mätsystemet är felaktigt kalibrerat och justerat.

Ett negativt värde innebär att det manuella medelvärdet är mindre än mätsystemets

(manuellmätning-automatiskmätning).

Std.av Diff Tjocklek

Detta tal säger kanske mest om hur ”bra” ett mätsystem presterat på individnivå under

dessa tester.

Om man tar standardavvikelsen på differensen mellan den manuellt uppmätta

medeltjockleken och mätsystemets uppmätta medeltjocklek för varje virkesstycke får

man detta tal.

Detta visas i figur 2 där skillnaden mellan den manuellt uppmätta tjockleken och

resultaten från Tsorter visas med pilar för de första fem plankorna. En liten skillnad

mellan de olika ”pilarnas längd” gör att detta tal blir litet.

Diff Medelbredd

Samma som för ”Diff MedelTjocklek” fast för bredden.

Std.av Diff Bredd

Samma som för ”Std.av Diff Tjocklek” fast för bredden.

Std.av Man. MedelTjocklek

Standardavvikelsen för populationen av alla manuellt uppmätta medeltjocklekar.

Denna spridning beror på sågens måttvariationer plus de manuella mätfelen.

Std.av System MedelTjocklek

Standardavvikelsen för populationen av alla automatiskt uppmätta medeltjocklekar.

Denna spridning beror på sågens måttvariationer plus mätsystemens mätfel.

Std.av Man. MedelBredd

Standardavvikelsen för populationen av alla manuellt uppmätta medelbredder.

Denna spridning beror på sågens måttvariationer plus de manuella mätfelen.

Std.av System MedelBredd

Standardavvikelsen för populationen av alla automatiskt uppmätta medelbredder.

Denna spridning beror på sågens måttvariationer plus mätsystemens mätfel.

Organisation:



1 Status:


Delrapport Filnamn:


Datum

2012-04-23 Sida:

8 (24)

2.1 Medelvärde och spridning

Fördelningarna för måtten i figur 2 visas i figur 3. De manuella och automatiska mätningarna

har väldigt lika spridning, medan medelvärdet för de olika kurvorna är förskjutna i

förhållande till varandra.

Mätsystem=TSorterHistogram of multiple variables

Manuell Tjocklek = 20*0,2*normal(x; 39,7285; 0,4137)Mätsystem Tjocklek = 20*0,2*normal(x; 40,23; 0,3541)

Manuell Tjocklek Mätsystem Tjocklek

38,238,4

38,638,8

39,039,2

39,439,6

39,840,0

40,240,4

40,640,8

41,041,2

41,40

1

2

3

4

5

6

7

8

9

No

of

ob

s

Figur 3: Medeltjocklekarnas fördelningar för både de manuella och automatiska

mätningarna. Olika medelvärde, nästan samma spridning. I histogrammet ser vi att både de

manuella och automatiska mätningarna har två toppar, detta beror på en tjockleksskillnad

mellan höger och vänster planka i postningen.

Figur 2: Skillnaden mellan den uppmätta tjockleken manuellt och Tsorter, de fem första plankorna är

markerade med pilar. Konstant skillnad, dvs. ett stabilt medelfel, tyder på ett bra mätsystem. I detta

fall kan dock en justering behövas för att måtten ska hamna på samma nivå som de manuella.

Organisation:



1 Status:


Delrapport Filnamn:


Datum

2012-04-23 Sida:

9 (24)

Det omvända, samma medelvärde men olika spridningar kan ses i figur 4 och figur 5. Just

spridningen är en viktig faktor om man ska använda dessa data för processkontroll av

sågresultatet. Har man stor spridning i mätresultatet, dvs. måttvariationer plus mätfel, måste

man ha stora toleranser för att mätsystemet inte ska larma för ofta.

Mätsystem=ProSortHistogram of multiple variables

Manuell Bredd = 20*0,5*normal(x; 102,8662; 0,1712)Mätsystem Bredd = 20*0,5*normal(x; 102,8119; 1,0671)

Manuell Bredd Mätsystem Bredd100,5 101,0 101,5 102,0 102,5 103,0 103,5 104,0 104,5 105,0

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

No o

f obs

Figur 5: Fördelning för medelbredderna av de manuella och automatiska mätningarna.

Kurvorna visar samma medelvärde men olika spridningar.

2.2 Standardavvikelse och toleranser

Många sågverk har idag toleranser på ± 0,5 mm från börvärdet (råmåttet). Resultaten för

tjockleksmätningarnas standardavvikelse, s, under testerna i denna rapport låg som bäst på

0,25 mm (Std.av System MedelTjocklek), i detta inkluderas måttvariationer och mätfel. Detta

innebär att vi har ±2s från medelvärdet till tillåtna toleransgränser, om medelvärdet ligger på

Figur 4: Medelbredder för manuella och automatiska mätningar. Samma

medelvärde, olika spridningar.

Organisation:



1 Status:


Delrapport Filnamn:


Datum

2012-04-23 Sida:

10 (24)

börvärdet och mätutrustningen är korrekt kalibrerad. Vidare så innebär detta statistiskt att 4-

5% av mätningarna kommer ligga utanför toleransgränserna, orsakat av både måttvariationer

och mätfel. Sågar man exempelvis 5000 stockar på ett åtta timmars skift, från varje stock får

man två plankor som mäts, så kommer ungefär en mätning i minuten vara utanför

toleransgränserna.

Klarar inte såglinjen och mätningarna, oavsett om de är manuella eller automatiska, att hålla

sig inom angivna toleranser med tillräcklig hög procentuell andel så bör man i första hand

kontrollera om mätutrustningen är korrekt kalibrerad. Sedan om börvärden och toleranser är

korrekt satta utifrån sågens måttvariationer och mätutrustningens mätnoggrannhet.

2.3 Längsmatade mätsystem

I tabell 1 redovisas resultaten från testerna av ProCon och SeeCon. Under andra testet av

ProCon testade inte dess måttnoggrannhet för blockhöjden (bredd) pga. praktiska

begränsningar.

Tabell 1. Resultaten från tester av längsmatade mätsystem i såglinjer. Ett negativt värde

innebär att det manuella medelvärdet är mindre än mätsystemets.

System ProCon (15/9) ProCon (26/10) SeeCon

Virkesdimension 44x100 50x100 19x75/100

Diff MedelTjocklek 0,42 -0,09 0,33

Std.av Diff Tjocklek 0,20 0,25 0,43

Diff MedelBredd 0,12 x -

Std.av Diff Bredd 0,44 x -

Std.av Man. MedelTjocklek 0,54 0,27 0,26

Std.av System MedelTjocklek 0,56 0,25 0,54

Std.av Man. MedelBredd 0,07 x -

Std.av System MedelBredd 0,40 x -

(-) – mäts ej av mätsystemet

(x) – testades ej

Under testerna av tjockleksmätning för ProCon den 26/10 så uppstod ett mätfel på planka

nummer åtta. Utan uppenbar anledning angav mätsystemet ett alldeles för tunt mått.

Inkluderar man denna mätning så blir resultatet 0,04 respektive 0,63 för ”Diff

MedelTjocklek” och ”Std.av Diff Tjocklek”.

Standardavvikelsen för medeltjocklekarna från ProCon och de manuella mätningarna är

väldigt lika. Dock så påverkar enskilda värden väldigt mycket då vi bara har 20

värden/virkesstycken, därför har mätsystemen i några fall fått lägre spridning än de manuella

mätningarna.

Resultatet för SeeCon kan ha påverkats negativt av att den mäter på sidobrädorna när dessa

sågas bort från blocket, brädorna fladdrade emellanåt vilket troligen påverkat resultatet.

Tjockare plank är stabilare än brädor och detta kan påverka mätresultatet.

Organisation:



1 Status:


Delrapport Filnamn:


Datum

2012-04-23 Sida:

11 (24)

2.4 Tvärmatade mätsystem

Resultaten från testerna av de tvärmatade mätsystemen visas i tabell 2. Mätnoggrannheten för

bredd kontrollerades inte vid testen av Tsorter.

Tabell 2. Resultaten från tester av tvärmatade mätsystem i råsorteringar. Ett negativt värde

innebär att det manuella medelvärdet är mindre än mätsystemets. Mätsystem BoardMaster GS ProfiGrade ProSort+Scan TSorter

Virkesdimension 30x145 16x100 22x100 38x150

Diff MedelTjocklek -0,27 -0,01 0,06 -0,50

Std.av Diff Tjocklek 0,24 0,27 0,24 0,19

Diff MedelBredd 2,19 0,30 0,05 x

Std.av Diff Bredd 0,57 0,69 1,12 x

Std.av Man. MedelTjocklek 0,28 0,37 0,25 0,41

Std.av System MedelTjocklek 0,28 0,34 0,34 0,35

Std.av Man. MedelBredd 0,35 0,12 0,17 x

Std.av System MedelBredd 0,67 0,68 1,07 x

(x) – testades ej

Inga större skillnader kan ses i standardavvikelsen på tjockleksdifferenserna mellan de

manuella och automatiska mätningarna, alla ligger inom intervallet 0,19 – 0,27. De olika

tjocklekarna kan påverka resultaten.

Samtliga mätsystem har ganska lika standardavvikelse på medeltjockleken jämfört med de

manuella mätningarna. Störst skillnad är det för Tsorter där de manuella medelvärdena har

större spridning, 0,41 mot 0,35. Detta beror på planka nummer tre som enligt de manuella

mätningarna var något tunnare än de övriga.

På breddmätningarna hittar man de största skillnaderna mellan de manuella mätningarna och

mätsystemens resultat. Större standardavvikelser på både individnivå (”Std.av Diff Bredd”)

samt populationens spridning (”Std.av System MedelBredd”).

Organisation:



1 Status:


Delrapport Filnamn:


Datum

2012-04-23 Sida:

12 (24)

3 Övrigt

3.1 Kontaktpersoner

Utförare och författare:

Fredrik Persson, SP Trä

010-516 62 27

[email protected]

Projektledare:

Anders Grönlund, LTU

0910-58 53 07

[email protected]

3.2 Andra tillverkare/mätsystem

Resurserna har inte räckt till för att testa alla tillgängliga mätsystem på den Svenska

marknaden, ännu mindre för alla som finns i Europa eller i övriga delar av världen. Här följer

en lista med några exempel på andra tillverkare:

Rema - DimCon

Microtec - WaneScan

Sprecher – SPRETIMB

ALFHA – EXACT

AUTOLOG

Prologic +

mailto:[email protected]

mailto:[email protected]

Organisation:



1 Status:


Delrapport Filnamn:


Datum

2012-04-23 Sida:

13 (24)

Bilaga 1

Längsmatade mätsystem

Mätsystem=ProCon (15/9)

Histogram of multiple variables

Manuell Tjocklek = 20*0,5*normal(x; 46,413; 0,5436)

Mätsystem Tjocklek = 20*0,5*normal(x; 45,99; 0,5693)

Manuell Tjocklek

Mätsystem Tjocklek44,0 44,5 45,0 45,5 46,0 46,5 47,0 47,5 48,00

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

No

of

ob

s

Organisation:



1 Status:


Delrapport Filnamn:


Datum

2012-04-23 Sida:

14 (24)

Mätsystem=ProCon (15/9)


Manuell Bredd = 10*0,2*normal(x; 104,2672; 0,0694)

Mätsystem Bredd = 10*0,2*normal(x; 104,39; 0,404)

Manuell Bredd

Mätsystem Bredd103,6 103,8 104,0 104,2 104,4 104,6 104,8 105,0 105,2 105,40

1

2

3

4

5

6

7

8

9

No

of o

bs

Organisation:



1 Status:


Delrapport Filnamn:


Datum

2012-04-23 Sida:

15 (24)

Mätsystem=ProCon2 (26/10)




Manuell Tjocklek

Mätsystem Tjocklek

51,7

51,8

51,9

52,0

52,1

52,2

52,3

52,4

52,5

52,6

52,7

52,8

52,9

53,0

53,1

53,2

0

1

2

3

4

5

6

No

of o

bs

(Planka nummer 8 borttagen, oförklarligt mätfel)

Organisation:



1 Status:


Delrapport Filnamn:


Datum

2012-04-23 Sida:

16 (24)

Mätsystem=SeeCon




Manuell Tjocklek

Mätsystem Tjocklek

18,6

18,8

19,0

19,2

19,4

19,6

19,8

20,0

20,2

20,4

20,6

20,8

21,0

21,2

21,40

1

2

3

4

5

6

7

8

No

of o

bs

Organisation:



1 Status:


Delrapport Filnamn:


Datum

2012-04-23 Sida:

17 (24)

Tvärmatade mätsystem

Mätsystem=TSorterHistogram of multiple variables


Manuell Tjocklek Mätsystem Tjocklek

38,238,4

38,638,8

39,039,2

39,439,6

39,840,0

40,240,4

40,640,8

41,041,2

41,40

1

2

3

4

5

6

7

8

9

No o

f obs

Organisation:



1 Status:


Delrapport Filnamn:


Datum

2012-04-23 Sida:

18 (24)

Mätsystem=BoardMaster GSHistogram of multiple variables


Manuell Tjocklek Mätsystem Tjocklek31,8 32,0 32,2 32,4 32,6 32,8 33,0 33,2 33,4 33,6

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

No

of obs

(Planka nummer 1 borttagen, annan tjocklek)

Organisation:



1 Status:


Delrapport Filnamn:


Datum

2012-04-23 Sida:

19 (24)

Mätsystem=BoardMaster GSHistogram of multiple variables


Manuell Bredd Mätsystem Bredd145,5 146,0 146,5 147,0 147,5 148,0 148,5 149,0 149,5 150,0

0

2

4

6

8

10

12

No

of obs

(Planka nummer 1 borttagen, annan tjocklek)

Organisation:



1 Status:


Delrapport Filnamn:


Datum

2012-04-23 Sida:

20 (24)

Mätsystem=ProfiGradeHistogram of multiple variables


Manuell Tjocklek Mätsystem Tjocklek16,0 16,2 16,4 16,6 16,8 17,0 17,2 17,4 17,6 17,8 18,0 18,2 18,4 18,6

0

1

2

3

4

5

6

7

8

No

of

obs

Organisation:



1 Status:


Delrapport Filnamn:


Datum

2012-04-23 Sida:

21 (24)

Mätsystem=ProfiGradeHistogram of multiple variables


Manuell Bredd Mätsystem Bredd

103,4103,6

103,8104,0

104,2104,4

104,6104,8

105,0105,2

105,4105,6

105,8106,0

106,2106,4

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

No

of o

bs

Organisation:



1 Status:


Delrapport Filnamn:


Datum

2012-04-23 Sida:

22 (24)

Mätsystem=ProSort




Manuell Tjocklek

Mätsystem Tjocklek

23,7

23,8

23,9

24,0

24,1

24,2

24,3

24,4

24,5

24,6

24,7

24,8

24,9

25,0

25,1

25,2

25,3

0

1

2

3

4

5

No o

f obs

Organisation:



1 Status:


Delrapport Filnamn:


Datum

2012-04-23 Sida:

23 (24)

Mätsystem=ProSort


Manuell Bredd = 20*0,5*normal(x; 102,8662; 0,1712)

Mätsystem Bredd = 20*0,5*normal(x; 102,8119; 1,0671)

Manuell Bredd

Mätsystem Bredd

100,5

101,0

101,5

102,0

102,5

103,0

103,5

104,0

104,5

105,0

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

No o

f obs

Om TräCentrum Norr

TräCentrum Norr finansieras av de deltagande parterna

tillsammans med medel från Europeiska Regionala

Utvecklingsfonden (Mål 2), Länsstyrelsen i Norrbottens län

samt Region Västerbotten.

Deltagande parter i TräCentrum Norr är: Lindbäcks Bygg AB

Holmen Timber, Martinsons Trä AB, SCA Forest Products

AB, Norra Skogsägarna, Setra Group AB, Sågverken

Mellansverige, SÅGAB, Sveaskog AB, Luleå tekniska

universitet, Skellefteå kommun och Piteå kommun.

processuppföljning i sågverk/file/tcn delrapport... · 2013. 3. 11. · 1 inledning 1.1 bakgrund...

Documents