prófanir á utanhússmálningu

IVF-rapport 07/13 1

Folksams färgtest – 2

En undersökning av funktionen hos 45 av de vanligaste utomhusfärgerna

Slutrapport – 2007

Stefan Hjort och Gunilla Bok


IVF Argongatan 30431 53 Mölndal

Telefon: 031-706 60 00 Telefax: 031-27 61 30www.ivf.se

© IVF Industriforskning och utveckling AB

Produktion Anita Eknestedt IVF, Mölndal 2007Kopierad: Kopieringsavdelningen IVF, Mölndal

IVF-rapport 07/13



En undersökning av funktionen hos 45 av de vanligaste utomhusfärgerna

Slutrapport - 2007

Stefan Hjort och Gunilla Bok


2 IVF-rapport 07/13

Förord

Någon systematisk oberoende testning av utomhusfärger har inte förekommit i Sverige, trots att färgmarknaden omsätter miljardbelopp. För den konsument som köper ”fel” färg kan det felaktiga valet innebära ökat underhåll i form av årliga tvättningar av de målade ytorna, tätare målningsintervall eller i värsta fall byte av fasadvirke.

Att testa funktionen hos utomhusfärger är en grannlaga uppgift. Som vid nästan all annan provning ska man efter en begränsad exponering uttala sig om den lång-siktiga funktionen. I den aktuella undersökningen har exponeringen skett i ett ”riktigt” klimat. Inga klimatskåp med artificellt klimat har använts, vilket bör göra resultaten mer rättvisande. Testet ska ses som ett jämförande test, där trämaterialet har varit likvärdigt, målningsbetingelserna gynnsamma och kontrollerade och slutligen exponeringssituationen realistisk, vilket gör det möjligt att rangordna färgerna med avseende på undersökta parametrar.

I maj 2004 presenterade Folksam sitt första test av Sveriges 40 mest sålda utomhusfärger. Det här projektet ska ses som en fortsättning, men med ett utökat och fördjupat testprogram. Initiativtagare till projekten har varit IVF Industriforskning och utveckling AB och Projekt Grön Kemi. För Folksams del har projekten känts angelägna utifrån ett kund- och konsumentperspektiv. Folksam har ett starkt engagemang i miljöfrågor och ägs av sina försäkringstagare, bland annat 430 000 villaägare, vars intresse av att få fungerande färger till sina hus självklart är stort.

Denna rapport redovisar resultaten efter två års års utomhusexponering.

Göteborg i maj 2007

Stefan Hjort, tekn dr, IVF Gunilla Bok, doktorand, Göteborgs Univ.

IVF-rapport 07/13 3


Innehållsförteckning

Sammanfattning 4

1 Inledning 5

2 Bakgrund och problemställning 5

3 Syfte och mål 6

4 Projekt och referensgrupp 6

5 Färger 6

6 Metodik vid framtagning av provpanelerna 7

6.1 Material/virke för provpanelerna 7

7 Metodik vid målningsarbetet 7

7.1 Arbetsgång vid målningen 7

7.2 Beräkning och kontroll av färgåtgång 7

8 Konstruktion och utformning av provpanelerna 8

9 Exponering av testpanelerna 9

10 Provade parametrar 10

10.1 Mögel- och algpåväxt 10

10.2 Krackelering (sprickbildning) 11

10.3 Avflagning 11

10.4 Hur värdera resultatet? 11

11 Resultat från mätningarna 11

11.1 Klimat 11

11.2 Exponeringsort 12

11.3 Exponeringssituation 13

11.4 Vad har hänt sedan 2006? 13

11.5 Vilka färgsystem har fungerat bäst? 14

11.6 Samband mellan resultat och färgtyp/färgfabrikat 14

11.7 Mögel 15

12 Slutsatser 15

Bilaga A - Beskrivning av färgsystemen 16

Bilaga B - Resultat 17

Bilaga C - Mögelskadat färgsystem - färg 40 20

Bilaga D - Klimat 21


4 IVF-rapport 07/13

Sammanfattning

Våren 2004 presenterades den första stora neutrala studien av utomhusfärger för träfasader som genomförts i Sverige. Testprogrammet har nu fortsatt under ytter-ligare en tvåårsperiod. Studien har utökats och omfattar denna gång 45 utomhus-färger, vilka har testats på fyra teststationer i landet.

Syftet med studierna är att ge konsumenter och andra intressenter information om hur de vanligaste färgerna fungerar i vårt klimat.

När det gäller slutsatserna och dess giltighet ska denna undersökning ses som en jämförande studie av olika färger som påmålats under kontrollerade förhållanden och utsatts för en viss exponeringssituation.

Många läsare av en sådan här rapport vill veta vilka färger som är ”godkända” respektive ”underkända”. Verkligheten är dock sällan svart/vit och det är svårt att säga hur allmängiltiga resultaten är. Det ska poängteras att de framkomna resultaten och slutsatserna endast baseras på de genomförda undersökningarna. Därför kan färger med ett dåligt resultat i denna undersökning fungera bra i andra sammanhang.

Denna rapport redovisar resultaten efter två års utomhusexponering.

Acceptabelt testresultat har följande färgsystem fått (en fullständigare beskrivning av systemen finns i bilaga A):

Färg-system

Namn toppfärgTillverkare/fabrikat/säljställe

Spädningsmedel(Grundning+toppfärg)

1* Alcro Bestå Täckfärg Alcro-Beckers Vatten

6 Beckers Perfekt akrylat Alcro-Beckers Vatten

7Beckers Traditionlinoljefärg

Alcro-Beckers Lösn medel

13 Caparol Fasadakrylat Caparol Lösn medel + vatten

15Scala Oden Silikonalkydfärg

Colorex/Scala Lösn medel

17 Lasol Fasadmatt Engwall&Claesson Lösn medel + vatten

22 Demidekk Optimal Jotun/Scanox Vatten

23 Drygolin Extrem Jotun/Scanox Lösn medel

24 Linoljefärg Kulturhantverkarna Lösn medel

35 Butinox 4 Fasademaling Scanox Lösn medel + vatten

38 Nordica Eko Teknos Lösn medel + vatten

39 Woodex Täcklasyr Teknos Vatten

41 Uteakrylat Alpina/Byggmax/Caparol Lösn medel + vatten

43 Pinja Pro Top Tikkurila/Alcro-Beckers Vatten

44* Alcro Bestå Täckfärg Tikkurila/Alcro-Beckers Vatten

* Olika grundbehandlingar.

IVF-rapport 07/13 5


1 Inledning

För att undersöka hur testpanelerna klarade olika exponeringssituationer används fyra olika exponeringsstationer i Sverige; Stockholm, Umeå/Vindeln, Borås och Bohus Malmön på Västkusten (i den första Folksam-provningen användes endast en exponeringsstation). Testpanelerna är monterade både i 45º lutning mot söder och vertikalt mot norr, detta för att kunna jämföra effekterna av väderlekens påverkan på en vanlig husvägg. Den vinklade panelen drabbas av en accelererad åldring/nedbrytning av färgen som är 2–3gånger så stor som en normal exponering.

45 av marknadens vanligaste utomhusfärger och helt obehandlad granpanel ingår i testet. Denna rapport redovisar resultaten efter två års exponering.

Representanter från SVEFF, Sveriges Färgfabrikanters Förening har bidragit med synpunkter på försöksuppställningen. De har även gett sin syn på vilka färger som borde ingå i studien. Provningen omfattar uppskattningsvis 80–90 procent av färgerna för träfasader på den svenska marknaden.

I rapporten ges bakgrunden till projektet och en beskrivning av metodik och utförande. Projekttiden är två år, från 2005 till 2007.

Liksom det tidigare projektet genomförs detta under vetenskaplig ledning av IVF Industriforskning och utveckling AB.

2 Bakgrund och problemställning

Målade träkonstruktioner ska uppfylla en mängd krav. Färgen ska ge ett hus och dess fasad ett önskat utseende och samtidigt skydda fasaden mot klimatet. På senare tid har även det faktum att färgen ska vara så miljöanpassad som möjligt hamnat i fokus. Ett omfattande utvecklingsarbete för att byta ut riskabla kemikalier har därför skett i färgindustrin.

Det svenska klimatet ställer speciella krav på färgen och ibland blir det problem. Nedan ges exempel på ”nya” färgrelaterade problem som under senare år har drabbat tusentals hus. Problemen har ofta uppstått bara något eller några år efter målningen.

• Rötskadade träfasader

• Påväxt av mögel och alger

• Kraftigt krackelerande färg/sprickbildning/flagning

• Kulörändring (ej färgäkta pigment)

• Kulörändring (utfällning av fyllnadsmedel)

• Onormalt snabb åldring (kritning och flammighet)

Faktorer som kan ge upphov till dessa problem är förändring av biocider så att färgernas skyddsverkan försämrats, förändring av råvaror, förändrad luftföro-reningssituation och ändrade klimatförhållanden.

Som konsument av färg har man idag små möjligheter att få reda på vad det är man köper. Färgvalet styrs istället ofta av erfarenhet av en viss produkt, marknads-föring och pris (tron att ett högre pris betyder en bättre kvalitet). Färgers funktion


6 IVF-rapport 07/13

ProjektgruppStefan Hjort (projektledare) IVFGunilla Bok (doktorand) Göteborgs universitet, Institutionen för Växt och Miljövetenskap. Arne Finman/Dan Johansson/ Heléne Karlsson/Magnus Lövgren/ Göran Palmers IVF

ReferensgruppJan Ahlbom (länsmiljöingenjör) Länsstyrelsen i Västra Götalands länUlf Duus (toxikolog) Projekt Grön KemiJan Snaar (miljöchef) Folksam

Sveriges Färgfabrikanters Förening (SVEFF) har bidragit med rådgivning i samband med försöksupplägg samt färgval.

har stort intresse för både konsumenter och andra större brukare av färg. Att måla ett hus är ett stort och kostsamt projekt och väljer man ”fel” färg kan konsekvenserna bli omfattande.

3 Syfte och mål

Studien syftar till att på ett vedertaget och opartiskt sätt testa ett antal relevanta parametrar hos målade träpaneler. Detta för att ge konsumenter och yrkesmålare ett bättre underlag vid val av utomhusfärg. Proverna görs på ”riktiga” träpaneler exponerade för ett verkligt klimat.

4 Projekt och referensgrupp

5 Färger

Totalt omfattar studien 45 färgsystem. Dessutom ingår obehandlad granpanel. Förutom de traditionella färgerna från de stora tillverkarna ingår även olika oljor och färger som säljs på lågprisvaruhus och byggmarknader. Även s k industri-produkter som används av trähusfabrikanter ingår.

Alla färgerna köptes i butik utom ”Pinja”-produkterna i färgsystem 43 och 44. De produkterna är avsedda för industriell målning av träpaneler och de togs direkt från en produktionsanläggning. Samtliga färger har sparats som referens.

Representanter från Sveriges Färgfabrikanters Förening, SVEFF, har bistått i valet av färger. Provningen omfattar uppskattningsvis 80–90 procent av färgerna för träfasader på den svenska marknaden.

En komplett tabell med beskrivning av de olika färgsystemen finns i bilaga A.

IVF-rapport 07/13 7


6 Metodik vid framtagning av provpanelerna

6.1 Material/virke för provpanelerna Panel av gran (Picea abies) har använts i de aktuella testerna, eftersom i princip all

utomhuspanel i Sverige är av gran. (I Svensk Standard SS-EN 927-3 ”Färger och färgsystem för målning på trä utomhus – Del 3: Testprocedur för naturlig åldring”, står det dock att testpaneler ska vara av furu.) Virket var finsågat och noga utvalt för att vara så enhetligt som möjligt samt av god kvalitet.

Virket beställdes färdigkapat från Derome Såg AB i Varberg.

• Sågning av virket skedde den 11 oktober 2004.

• Torkning av virket skedde från sågningstillfället fram till den 14 oktober 2004.

• Klyvning och kapning skedde den 18 oktober 2004.

Dimensionen på panelerna är 375 x 145 x 22 (L x B x H) mm. I nederkant har panelerna en s k droppnäsa.

Då virket anlänt till IVF förvarades det i ett uppvärmt och ventilerat utrymme. Fuktkvoten i panelen uppmättes vid leveransen till mellan 15,3 och 17,8 %.

För att kontrollera att träet var fritt från mikrobiell påväxt skickades fem panel-brädor för analys till Gunilla Bok på Institutionen för Växt- och Miljövetenskap, Göteborgs Universitet. De fem provbitarna valdes ut för att de var de ”sämsta” vad gällde smutsfläckar. Analysen visade att virket var fritt från mögelpåväxt.

Målnings- och monteringsarbetet gjordes inomhus.

7 Metodik vid målningsarbetet

7.1 Arbetsgång vid målningen Färgsystemen målades på testpanelerna enligt färgtillverkarens anvisningar.

Inför målningen förbereddes färgen enligt instruktion från tillverkaren. Om instruktioner inte fanns förbereddes färgen på liknade sätt som övriga färger i samma kategori. I anslutning till målningen mättes temperatur och relativ luft-fuktighet.

Före och efter målningen vägdes burk och pensel tillsammans. Nya penslar användes till varje strykning.

Pålagd färgmängd registrerades och skikttjockleken beräknades därefter. Varje skikt torkades enligt tillverkarens instruktioner. Om instruktioner saknades fick varje skikt torka tills det var torrt (16–24 timmar) innan nästföljande skikt applice-rades.

7.2 Beräkning och kontroll av färgåtgång Utifrån påförd färgmängd beräknades den teoretiska skikttjockleken. Därefter

gjordes en avstämning mot tillverkarens angivna sträckförmåga. Sträckförmågan är det antal kvadratmeter som en liter färg täcker.

ρ⋅⋅Aum vol


8 IVF-rapport 07/13

1000⋅⋅

mA ρ

Beräkning av teoretisk skikttjocklek Teoretisk skikttjocklek, t, beräknas enligt formeln nedan. Noteras bör att formeln

inte beaktar underlagets absorptionsförmåga. Den beräknade tjockleken motsvarar ett färgskikt på en slät glasskiva.

Formeln för den teoretiska skikttjockleken, t:

t = [m]

m = färgåtgång [kg]

A = Målad area [m²]

ρ = densitet [kg/m³]

uvol = volymtorrhalt [%]

Beräkning av praktisk sträckförmåga Genom att beräkna den praktiska sträckförmågan och sedan jämföra den med det

intervall som tillverkaren har uppgett, får man en uppfattning om ”rätt” mängd färg har använts.

Formel för den praktiska sträckförmågan, Spr:

Spr = [m2/l]

m = färgåtgång [kg]

A = Målad area [m2]

ρ = densitet [kg/m3]

8 Konstruktion och utformning av provpanelerna

Provpanelerna har ändträbehandlats i enlighet med färgtillverkarnas rekommen-dationer. Detta är i överensstämmelse med ”standardbehandling” för träpaneler. (I Svensk Standard SS-EN 927-3 ”Färger och färgsystem för målning på trä utom-hus – Del 3: Testprocedur för naturlig åldring”, står det dock att singulära träpaneler med förseglade ändar ska användas.)

Varje testad färg målades upp på 25 paneler. En panel arkiverades inomhus som referens. Totalt exponerades 1 104 paneler (46 system x 24 paneler) på de fyra exponeringsstationerna.

Enligt vedertagen teststandard exponerades panelerna i 45º lutning mot söder. Som en komplettering exponerades paneler mot norr i 90º lutning.

IVF-rapport 07/13 9


Bild 2 De olika exponeringsstationerna.

Bild 1 Konstruktion och utformning av provpanelen samt provrack.

9 Exponering av testpanelerna

För att undersöka effekten av det geografiska klimatet genomfördes testerna på fyra olika platser i landet.

Bohus-Malmön

• Bohus Malmön, Kvarnvik (Korrosions-institutet). Panelerna placerades ut den 20 april 2005. Ettårsavläsningen gjordes den 3 maj 2006 och tvåårs-avläsningen den 11 april 2007.

• Borås (SP). Panelerna placerades ut den 13 april 2005. Ettårsavläsningen gjordes den 21 april 2006 och tvåårs-avläsningen den 11 april 2007.

• Stockholm, Bogesund (SP/Trätek). Panelerna placerades ut den 21 april 2005. Ettårsavläsningen gjordes den 18 april 2006 och tvåårs-avläsningen den 12 april 2007.

• Vindeln, nordväst om Umeå (SLU). Panelerna placerades ut den 10 maj 2005. Ettårsavläsning-en gjordes den 24 april 2006 och tvåårsavläsningen den 13 april 2007.

Klimatet under provperioden redovisas i bilaga D.

Borås

Vindeln

Stockholm


10 IVF-rapport 07/13

Grad Mängd av påväxt Procent av ytan Anmärkning som täcks av påväxt

0 Ingen 0

1 Antydan 1 – 10 Mycket begränsad påväxt kan iakttas med endast enstaka kolonier. Knappt synligt för blotta ögat

2 Lätt 11 – 30 Tydlig påväxt kan iakttas

3 Påtaglig 31 – 60 En mycket tydlig påväxt kan iakttas

4 Stor 61 – 80 Stor påväxt kan iakttas

5 Kraftig 80 – 100 Massiv påväxt kan iakttas

10 Provade parametrar De parametrar som studerades var:

• Mögelpåväxt

• Algpåväxt

• Krackelering (sprickbildning)

• Avflagning

• Skillnad beroende på den geografiska placeringen

• Skillnad beroende på testpanelens exponering (45º lutning mot söder alternativt 90º lutning mot norr)

I huvudsak har Svensk Standard SS-EN 927-3 ”Färger och färgsystem för målning på trä utomhus – Del 3: Testprocedur för naturlig åldring”, legat till grund för bedömningen. Vid avsteg från standarden har detta noterats.

Granskningen av panelerna efter ett år och två år gjordes på respektive exponerings-station. Panelerna studerades okulärt och med en lupp med 10 x förstoring. För att få korrelation till den tidigare studien användes ett antal paneler därifrån som be-dömingsreferens. I vissa fall var det osäkert om det var mögelpåväxt på panelerna eller om de bara var smutsiga. I tveksamma fall togs en provbit loss från provpane-len för vidare ananlys på laboratorium.

10.1 Mögel- och algpåväxt

Bedömningen av mögel- och algpåväxt baserades på standard ASTM C 1338, MIL-STD – 810C med bedömningskriterier enligt nedanstående tabell. Not. MIL-standarden är en fuktkammartest vars skala används som utgångspunkt för vår bedömning.

Provytan var lika med panelens yta.

I nedanstående tabell redovisas bedömningskriterierna för påväxt (anpassade för att få överensstämmelse med övriga utvärderingsparametrar).

IVF-rapport 07/13 11


10.2 Krackelering (sprickbildning) Som ett mått på färgskiktets beständighet mot nedbrytning anges graden av

krackelering eller sprickbildning.Sprickornas antal bedömdes i en skala från 0 till 5. Klass 0 betyder inga

iakttagna fel och klass 5 ett tätt mönster av sprickor.

(Mätningen baseras på standard, SS 18 42 04 ”Färg och lack – Bedömning av nedbrytningen av färgskikt – Beteckning för intensitet, mängd och storlek av vanliga typer av fel – Del 4: Beteckning för sprickbildningsgrad” och SS 18 42 01 ”Färg och lack – Bedömning av nedbrytningen av färgskikt – Beteckning för intensitet, mängd och storlek av vanliga typer av fel – Del 1: Allmänna principer och skalor”. )


10.3 Avflagning Kompletterande mätningar av flagningsgrad har gjorts. Graden av flagning bedöm-

des i omfattning respektive utifrån den genomsnittliga storleken av yta som frilagts. Bedömningen ges i en skala 0 till 5. Klass 0 anger ingen avflagnad yta och klass 5 anger minst 15 % avflagnad yta.

(Mätningen baseras på standard, SS 18 42 05 ”Färg och lack – Bedömning av nedbrytningen av färgskikt – Beteckning för intensitet, mängd och storlek av vanliga typer av fel – Del 5: Beteckning av flagningsgrad”.)


10.4 Hur värdera resultatet? Vår bedömning är att grad 0 och 1 innebär en yta utan egentliga problem, 2 betyder

att man kan se en del smärre problem men att de inte upplevs som allvarliga fel av gemene man. Betyg 3 upplevs nog av de allra flesta som ett reellt problem och 4 och 5 är helt oacceptabelt för de flesta människor.

11 Resultat från mätningarna I bilaga B redovisas resultatet beträffande mögelpåväxt, sprickbildning/krackelering

och avflagning, för samtliga testpaneler. I bilaga C finns bilder i olika förstorings-grader. Bilderna är tagna efter två års utomhusexponering.

11.1 Klimat Klimatdata för de olika mätstationerna redovisas i bilaga B. Förutom data för den

aktuella mätperioden redovisas normalvärdena för mätstationen. Observera att mätperioden som ligger till grund för normalvärdena varierar mellan de olika stationerna. Det man kan konstatera är att klimatet under mätperioden jämfört med normalvärdena verkar ha varit:• Varmare• Mer nederbördsrikt (ej Vindeln)• Fuktigare (högre relativ luftfuktighet)



11.2 Exponeringsort Studien har kunnat visa på stora skillander mellan exponeringsort och hur väl färg-

systemen har fungerat. Generellt sett har panelerna placerade på Bohus-Malmön klarat sig bäst. Flest problem med påväxt av mögel har panelerna i Stockholm följt av dem i Borås, se bild nedan.

Bild 3 Procentuell fördelning av mögelpåväxt på de olika fältmätningsstationerna. Totalt fanns 1 763 anmärkningar.

När det gäller sprickbildning och krackelering är det panelerna i söderläge i Vindeln är de som drabbats värst . En möjlig förklaring till att panelerna i Vindeln är så hårt drabbade kan vara långvarig solbestrålning under sommarmånaderna. Även de kalla vintrarna kan ha bidragit. Panelerna i söderläge är mer än dubbelt så hårt drabbade som de i norrläge, generellt sett. De allra flesta färgerna klarade sig dock bra från problem. Där problem finns är det i första hand slamfärger som har drabbats och i några fall linoljefärger.

Bild 4 Procentuell fördelning av sprickbildning och krackelering på de olika fältmätningsstationerna. Totalt fanns 368 anmärkningar.

Mögelpåväxt

0,00

0,05

0,10

0,15

0,20

0,25

Bor

ås-s

yd

Bor

ås-n

orr

Boh

us-

Mal

mön

-sy

dB

ohus

-M

alm

ön-

norr

Sto

ckho

lm

-syd

Sto

ckho

lm

-nor

r

Vin

deln

-sy

d

Vin

deln

-no

rr

% a

v to

t ant

anm

Sprickbildning och krackelering

0,00

0,05

0,10

0,15

0,20

0,25

Bor

ås-s

yd

Bor

ås-n

orr

Boh

us-

Mal

mön

-sy

dB

ohus

-M

alm

ön-

norr

Sto

ckho

lm

-syd

Sto

ckho

lm

-nor

r

Vin

deln

-sy

d

Vin

deln

-no

rr

Sto

ckho

lm-

syd

Sto

ckho

lm-

norr

Sto

ckho

lm-

syd

Sto

ckho

lm-

norr



Beträffande avflagning av färgskiktet är panelerna i söderläge i Vindeln klart över-representerade. En möjlig förklaring till att panelerna i Vindeln är så hårt drabbade kan vara den starka solbestrålning under sommarmånaderna. Även de kalla vintrarna kan ha bidragit. Panelerna i söderläge är mer än dubbelt så hårt drabbade som de i norrläge, generellt sett. De allra flesta färgerna klarade sig dock bra. Där problem uppstått är det i första hand slamfärger som har drabbats och i några fall linolje-färger.

Bild 5 Procentuell fördelning av avflagning på de olika fältmätningsstationerna. Totalt fanns 198 anmärkningar.

11.3 Exponeringssituation Testpanelerna var orienterade dels i 45° lutning mot söder, dels 90° lutning mot

norr. När det gäller sprickbildning/krackelering och avflagning finns det ett klart samband mellan exponeringssituation och resultat; de paneler som har suttit i 45° lutning mot söder uppvisar flest problem.

Beträffande mögelpåväxt har panelerna mot söder fått 67 % av anmärkningarna. I vissa fall finns det dock färgsystem som har fungerat sämre i norrläget, exempelvis alla slamfärger i falu-rödfärgskulör. En trolig orsak till detta är att i söderläge får den röda kulören så hög yttemperatur att mögelsvamparna slås ut (den normala kulören på testpanelerna är vit). Andra färgsystem som haft mer problem i norrläge än i söderläge är 21 (Borås och Stockholm), 23 (Borås), 32 (Borås och Stockholm), 34 (Borås), 37 (Borås och Stockholm). Någon gemensam nämnare mellan de färg-system som uppvisat detta beteende har inte gått att finna inom ramen för detta projekt (såväl vattenburna färger som lösningsmedelsburna färger har drabbats, även bindemedelstypen varierar).

11.4 Vad har hänt sedan 2006? År 2006 gjordes en första avläsning av tillståndet hos panelerna. Då hade det gått ett

år sedan de sattes upp på de fyra exponeringsstationerna. Nio färger bedömdes då ha påtagliga problem, framförallt med mögelpåväxt. I stort sett har dessa färger fortfarande störst problem. Mögelpåväxten har dessutom förvärrats.

Många färger som fungerade bra vid avläsningen 2006 har försämrats markant och fått ett dåligt resultat 2007.

Avflagnad yta

0,000,050,100,150,200,250,300,35

Bor

ås-s

yd

Bor

ås-n

orr

Boh

us-

Mal

mön

-sy

dB

ohus

-M

alm

ön-

norr

Sto

ckho

lm

-syd

Sto

ckho

lm

-nor

r

Vin

deln

-sy

d

Vin

deln

-no

rr

% a

v to

t ant

anm

Sto

ckho

lm-

syd

Sto

ckho

lm-

norr



11.5 Vilka färgsystem har fungerat bäst? Variationen mellan hur färgerna har klarat utomhusexponeringen är mycket stor. Av

de 45 undersökta färgsystemen uppvisar 15 ett acceptabelt resultat, se tabell nedan. Övriga 30 färgsystem uppvisar påtagliga problem (minst 3 på den 5-gradiga skalan där 0 betyder inga problem och 5 stora problem) på minst två exponeringorter.

Färg-system

Namn toppfärgTillverkare/fabrikat/säljställe

Spädningsmedel(Grundning+toppfärg)

1* Alcro Bestå Täckfärg Alcro-Beckers Vatten

6 Beckers Perfekt akrylat Alcro-Beckers Vatten

7Beckers Traditionlinoljefärg

Alcro-Beckers Lösn medel

13 Caparol Fasadakrylat Caparol Lösn medel + vatten

15Scala Oden Silikonalkydfärg

Colorex/Scala Lösn medel

17 Lasol Fasadmatt Engwall&Claesson Lösn medel + vatten

22 Demidekk Optimal Jotun/Scanox Vatten

23 Drygolin Extrem Jotun/Scanox Lösn medel

24 Linoljefärg Kulturhantverkarna Lösn medel

35 Butinox 4 Fasademaling Scanox Lösn medel + vatten

38 Nordica Eko Teknos Lösn medel + vatten

39 Woodex Täcklasyr Teknos Vatten

41 Uteakrylat Alpina/Byggmax/Caparol Lösn medel + vatten

43 Pinja Pro Top Tikkurila/Alcro-Beckers Vatten

44* Alcro Bestå Täckfärg Tikkurila/Alcro-Beckers Vatten

11.6 Samband mellan resultat och färgtyp/färgfabrikat Några entydiga resultat såsom att färger baserade på ett visst bindemedel är bättre

än färger baserade på ett annat är svårt att utläsa ut men vissa slutsatser kan ändå dras. Av de 15 toppfärger som uppvisat acceptabla resultat är sju baserade på ett vattenburet akrylatlatexbindemedel. Generellt sett har färger baserade på akrylat-latexbindemedel klarat sig bra. Dock finns det några sådana färger med sämre resultat, exempelvis färgsystem 20 och 25.

* Olika grundbehandlingar.



Bland de övriga färger som har fått acceptabla resultat har tre formulerats med vattenburet alkyd/akrylatbindemedel, två med lösningsmedelsbaserad silikonalkyd-bindemedel, två med lösningsmedelsbaserad linoljebindemedel och en med vatten-buret alkyd/linolja bindemedel.

Noterbart är att ingen färg som är lösningsmedelsbaserad med ett alkydbinde-medel, dvs traditionell målarfärg, har fått acceptabelt resultat!

Beträffande olika färgfabrikat är det oftast så att det finns både bra och mindre bra testresultat hos de olika färgtillverkarna.

11.7 Mögel Mögel är ett samlingsnamn för en grupp mikrosvampar som har anspassat sig för

snabb tillväxt. Näringskraven är små och det är framför allt tillgången på vatten som styr tillväxten. En mögelsvamp består av hyfer, konidier och sporer, vilka alla är små strukturer. En spors diameter är mellan 2–5 mm och en hyf cirka 2–3 mm bred. Tillsammans bildar de ett mycel och det är mycelet som vi ser med blotta ögat och kallar för mögel.

Mögelsvampar sprider sig med hjälp av sporerna. I luften finns det alltid sporer men det är på sensommaren och den tidiga hösten som har högsta sporhalterna kan uppmätas.

På målade träpaneler är släktet Cladosporium och arten Aurobasidium pullulans de vanligast förekommande svamparna. Dessa svampar kännetecknas av att de klarar av stark solbestrålning och långa perioder av torka. De kan också snabbt sätta igång sin metabolism när tillgången på vatten blir tillräcklig (75–80 % RF). De är mörkt pigmenterade för att klara UV-strålningen och det är den mörka pigmente-ringen som gör att de syns som mörka fläckar på en fasadbräda.

12 Slutsatser Vad kan man dra för slutsatser av denna undersökning?

• Färgerna skiljer sig mycket och de har klarat utomhusexponeringen. 1/3-del av de undersökta färgerna har fått acceptabla resultat, vissa till och med mycket bra resultat. 2/3-delar av färgerna har fått ett resultat som vi bedömt som icke accep-tabelt. Några av dessa färger är riktigt dåliga och har en så kraftig mögelpåväxt att det ligger nära till hands att ifrågasätta utvecklingsarbetet och provningsarbe-tet bakom dess färger

• Bland de färger som har fungerat bäst finns många sk miljövänliga färger

• Bland de färger som har fungerat sämst är de lösningsmedelsbaserade färgerna överrepresenterade

• Någon korrelation mellan pris och kvalitet har varit svårt att utläsa

• Vissa av de sämsta färgerna har uppvisat likartade problem på alla fyra exponeringsstationerna.

Folksam

s färgtest – 2

16

IV

F-rapp

ort 07/13

Bilaga A Beskrivning av färgsystemen

Färgsystem Grundolja H2O Lsm Grundfärg H2O Lsm Toppfärg H2O Lsm Akr Alk Alk/akr Alk/lin Lin

1 Alcro Bestå grundolja x Alcro Bestå grundfärg x Alcro Bestå Täckfärg x x2 Alcro Grundolja V x Alcro Utomhusgrundfärg x Alcro Allmoge x x3 Alcro Impregnerande grundolja 90 x Alcro Utomhusgrundfärg x Alcro Front V x x4 Alcro Impregnerande grundolja 90 x Alcro Utomhusgrundfärg x Alcro Stugfärg x x5 Beckers Impregnerande grundolja x Beckers Villafärg (förtun) x Beckers Villafärg x x6 Beckers Elit grundolja x Beckers Perfekt trägrund x Beckers Perfekt akrylat x x7 Beckers Tradition linoljefärg (förtun) x Beckers Tradition linoljefärg (förtun) x Beckers Tradition linoljefärg x x8 Beckers Tradition Falu Rödf (förtun) x Beckers Tradition Falu Rödfärg x9 Beckers Impregnerande grundolja x Beckers Oljefärg (förtun) x Beckers Oljefärg x x10 Slamfärg Röd x Slamfärg Röd x11 Slamfärg Grå x Slamfärg Grå x12 Caparol Grundolja x Caparol Fasadgrund x Caparol Alkydoljefärg x x13 Caparol Grundolja x Caparol Fasadgrund x Caparol Fasadakrylat x x14 Fasadgrundolja LF x Fasadgrund LF x Oljetäcklasyr LF x x15 Scala Grundolja x Scala utegrund x Scala Oden Silikonalkydfärg x16 Cuprinol Impreg grundolja x Cuprinol Trägrund x Cuprinol Fasadfärg x x17 Penetrerande grundolja x Alkydgrund 4000 x Lasol Fasadmatt x x18 Lasol linoljefärg x Lasol linoljefärg x Lasol linoljefärg x x19 Grundolja 98 x Exteriör grund x Flugger 98 Täcklasyr x x20 Grundolja 98 x Exteriör grund x Uteakrylat 25 x x21 Grundolja 98 x Exteriör grund x Extreör Finish x x22 Visir Extra x Demidekk Optimal x x23 Visir Grundning x Drygolin Extrem x24 Impregneringsolja linolja x Linoljegrundfärg x Linoljefärg x x25 Grundolja x Trägrund x Uteakrylat x x26 LIWA Grunderingsolja x LIWA Utegrund x LIWA TÄCK x x27 Obehandlat trä Obehandlat trä Obehandlat trä28 Liwell grundolja x Liwell Utegrund x Liwell uteakrylat x x29 Djupgrund x Unik husfärg x Unik husfärg x x30 Tinova V Impregeringsolja x Tinova V Trägrund x Nordsjö Kultur x x31 Tinova V Impregeringsolja x Tinova Utegrund x Tinova Oljetäckfärg x x32 Tinova V Impregeringsolja x Tinova V Trägrund x Tinova V Täcklasur x x33 Tinova V Impregeringsolja x Tinova V Trägrund x Tinova V Täckfärg x x34 Tinova V Impregeringsolja x Tinova VX x x35 Butinox Oljegrunning x Butinox 4 Fasademaling x x36 Sigma Life grundolja x Ljunga utegrund x Sigmacryl 22 x x37 Äkta Linoljefärg x Äkta Linoljefärg x x38 Nordica grundolja x Nordica Utegrund x Nordica Eko x x39 Woodex Grundolja Aqua x Nordica Utegrund x Woodex Täcklasyr x x40 Grundolja x Grundfärg x Oljefärg x x41 Grundolja x Grundfärg x Uteakrylat x x42 Reflekt grundolja x Reflekt Utegrund x Reflekt Oljefärg x x43 Tikkurila Pinja Oil x Tikkurila Pinja Pro Primer x Pinja Pro Top x x44 Tikkurila Pinja Oil x Tikkurila Pinja Pro Primer x Alcro Bestå Täckfärg x x45 Utegrund x Uteakrylat x x46 Utegrund x Oljefärg x x

Silikonalk Slam Tillverkare/fabrikat/säljställe

Alcro-BeckersAlcro-BeckersAlcro-BeckersAlcro-BeckersAlcro-BeckersAlcro-BeckersAlcro-Beckers

x Alcro-BeckersAlcro-Beckers

x Bruksbalkenx Bruksbalken

CaparolCaparolCaparol

x Colorex/ScalaCuprinolEngwall&ClaessonEngwall&ClaessonFlüggerFlüggerFlüggerJotun/Scanox

x Jotun/ScanoxKulturhantverkarnaLandoraLiwa

Liwell/ÖverskottsbolagetNorrönNordsjöNordsjöNordsjöNordsjöNordsjöScanoxSigmaTeknosTeknosTeknosAlpina/Byggmax/CaparolAlpina/Byggmax/CaparolRusta/ColorexTikkurila/Alcro-BeckersTikkurila/Alcro-BeckersHornbach/SchulzHornbach/Schulz

Lin LinoljefärgSilikonalk SilikonalkydfärgSlam Slamfärg

Alk AlkydfärgAlk/akr Alkyd/akrylatfärgAlk/lin Alkyd/linoljefärg

Förklaringar

H2O Vattenburen grundolja eller färgLsm Lösningsmedelsbaserad grundolja eller färgAkr Akrylatfärg

IVF-rap

po

rt 07/13 17

Fo

lksams färg

test – 2

Bilaga B Resultat

Färgsystem 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45Borås-syd 0 1 4 4 4 0 0 0 4 0 0 5 2 4 1 3 4 4 3 4 3 1 2 2 5 4 0 3 5 4 3 2 3 3 1 5 1 0 0 5 2 3 1 0 5Borås-syd 0 0 5 4 4 1 0 1 5 0 0 5 2 4 0 4 3 3 3 5 2 1 1 1 5 5 0 3 5 5 2 2 3 4 1 5 1 1 2 5 3 4 0 0 5Borås-syd 0 1 4 4 5 0 0 0 5 0 0 5 3 5 2 4 2 2 3 5 5 1 1 3 5 5 0 3 5 5 3 2 4 3 1 5 1 0 0 5 2 4 1 0 4Borås-norr 1 1 4 1 1 0 0 5 1 3 0 4 1 0 0 1 0 0 3 3 5 0 1 1 2 2 0 1 3 3 0 5 4 4 2 2 4 1 0 4 1 1 0 1 1Borås-norr 0 3 3 2 1 0 0 5 1 5 0 5 2 3 1 1 0 0 3 4 5 1 4 1 4 4 0 2 3 5 1 5 3 5 1 1 5 1 0 5 2 3 1 0 1Borås-norr 0 3 3 0 4 0 0 5 5 5 0 5 2 1 0 0 0 0 3 3 5 0 3 1 3 3 0 2 4 4 3 4 3 4 1 2 1 0 1 3 2 3 0 0 1Bohus-Malmön-syd 0 0 0 2 0 0 0 0 1 0 0 2 0 0 0 1 1 2 0 3 0 0 0 0 2 3 0 1 4 2 0 1 2 1 1 2 0 0 0 2 1 0 0 0 2Bohus-Malmön-syd 0 0 1 2 0 0 0 0 1 0 0 3 2 0 0 1 0 1 0 2 0 0 0 0 2 3 0 1 3 2 0 1 1 0 0 2 0 0 0 3 2 1 0 0 3Bohus-Malmön-syd 0 0 0 2 0 0 1 0 1 0 0 2 0 0 0 0 0 1 0 2 1 0 0 0 2 3 0 0 3 3 0 1 1 1 0 3 0 0 0 2 1 0 0 0 3Bohus-Malmön-norr 0 0 0 0 0 0 1 3 0 1 0 1 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 1Bohus-Malmön-norr 0 0 0 0 0 0 0 3 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 1 0 0 0 0 0 1 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0Bohus-Malmön-norr 1 0 0 1 0 0 0 3 3 0 1 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 1 0 1 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0Stockholm-syd 2 3 4 2 5 1 2 0 5 0 0 5 2 3 2 3 2 3 3 3 3 2 2 1 5 3 0 2 5 4 3 3 4 3 2 4 2 2 2 5 2 4 2 1 3Stockholm-syd 1 3 4 3 5 1 2 0 5 0 0 5 2 2 2 4 2 2 3 4 5 2 2 1 5 3 0 3 5 4 4 3 3 5 2 5 2 2 2 5 2 3 1 1 3Stockholm-syd 2 2 4 3 5 1 1 0 5 0 0 5 3 2 3 4 2 3 3 4 4 2 2 1 5 5 0 3 4 5 2 3 3 2 2 4 2 2 2 5 2 5 2 1 4Stockholm-norr 1 3 4 2 5 1 1 4 5 3 0 5 2 1 2 2 1 1 3 3 5 1 2 1 3 3 0 4 3 3 2 5 2 3 1 2 3 0 1 2 2 2 1 1 1Stockholm-norr 1 2 3 1 3 1 1 4 3 2 0 5 2 1 1 1 1 1 3 2 5 1 1 1 1 3 0 5 5 4 1 5 2 3 1 1 1 1 0 2 1 1 1 0 1Stockholm-norr 1 2 4 2 5 0 1 4 5 2 0 5 1 1 1 1 0 1 2 2 5 1 2 0 2 2 0 3 3 4 1 4 2 3 1 1 3 0 0 3 1 2 1 1 1Vindeln-syd 1 1 2 1 1 1 1 0 5 0 0 5 2 1 1 1 0 1 1 3 0 1 1 0 5 2 0 2 5 5 1 1 2 0 0 5 0 0 1 5 1 1 0 1 2Vindeln-syd 0 0 0 0 3 0 1 0 5 0 0 5 1 1 0 1 0 0 1 4 0 0 1 0 5 2 0 1 5 3 0 1 2 0 0 5 0 0 0 5 2 0 0 0 2Vindeln-syd 0 0 1 2 2 0 0 0 5 0 0 5 0 1 1 0 0 0 0 4 1 0 1 0 5 3 0 0 5 4 0 2 2 0 0 5 0 0 0 5 2 0 0 0 3Vindeln-norr 0 1 1 1 0 0 0 4 1 2 1 2 0 1 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 2 2 0 1 1 3 0 0 1 0 0 2 0 0 0 2 1 0 0 0 0Vindeln-norr 0 0 1 1 0 0 1 5 0 2 0 2 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 1 1 0 0 2 3 0 1 1 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0Vindeln-norr 0 1 0 1 0 0 0 5 1 1 0 2 0 0 0 0 0 0 0 3 1 0 1 0 1 2 0 1 2 4 0 0 1 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 0 0Summa 11 27 52 41 53 7 13 51 72 27 2 88 29 31 17 32 18 26 37 66 56 14 28 14 71 63 0 41 82 81 26 52 49 45 17 64 26 10 11 74 32 38 11 7 46

Varje färgsystem testades på 24 paneler, på varje teststation användes 3 paneler mot syd och 3 mot norrAntal anmärkningar hos de olika färgsystemen - 0 betyder ingen påväxt, 5 betyder kraftig påväxt

Mögelpåväxt

Folksam

s färgtest – 2

18

IV

F-rapp

ort 07/13


Sprickbildning/krackeleringAntal anmärkningar hos de olika färgsystemen - 0 betyder inga fel, 5 betyder tätt mönster av sprickor

Varje färgsystem testades på 24 paneler, på varje teststation användes 3 paneler mot syd och 3 mot norr

Bilaga B Resultat

IVF-rap

po

rt 07/13 19

Fo

lksams färg

test – 2


Varje färgsystem testades på 24 paneler, på varje teststation användes 3 paneler mot syd och 3 mot norr

AvflagningAntal anmärkningar hos de olika färgsystemen - 0 betyder ingen avflagning, 5 betyder minst 15 % avflagnad yta

Bilaga B Resultat



Bilaga C Mögelskadat färgsystem - färg 40

Färg 40 - provningsstation Vindeln. Observera hur svamphyferna letar sig ner i färgens porer (tredje bilden uppifrån).

IVF-rap

po

rt 07/13 21

Fo

lksams färg

test – 2

Bilaga D Klimat

Folk

sam

s fä

rgte

st –

2

22

IVF-

rap

po

rt 0

7/13

Påväxt av mögel

Bedömningskriterier för mögelpåväxtGradMängd av påväxt

0Ingen1Antydan2Lätt3Påtaglig4Stor5Kraftig

20062007

Syd - 45 graderStockholm Borås Vindeln Bohus- Stockholm Borås Vindeln Bohus-

Malmön Malmön

Panel Panel Panel Panel Panel Panel Panel Panel

123123123123123123123123AkrylatAlcroStugfärgAkrylatFlüggerUteakrylat 25 AkrylatLandoraUteakrylat AkrylatLiwell Liwell uteakrylatAkrylatNordsjöTinova V Täckfärg AkrylatSchulz***UteakrylatAkrylatSigmaSigmacryl 22

AlkydoljaCaparolOljetäcklasyr LFAlkydoljaCuprinolFasadfärgAlkydoljaFlüggerExtreör FinishAlkydoljaNordsjöTinova VXAlkydoljaAlpina*OljefärgAlkydoljaBeckersVillafärgAlkydoljaCaparolAlkydoljefärgAlkydoljaColorex**Reflekt OljefärgAlkydoljaNorrönUnik husfärgAlkydoljaNordsjöTinova Oljetäckfärg

AlkydoljaSchulz***OljefärgAlkyd/akrylatFlüggerTäcklasyr 98Alkyd/akrylatLiwaLIWA TÄCKAlkyd/akrylatNordsjöTinova V Täcklasur

OljefärgAlcroAllmogeOljefärgAlcroFront VOljefärgNordsjöKulturLinoljaBeckersOljefärgLinoljaEngwall&ClaessonLasol linoljefärgLinoljaTeknosÄkta Linoljefärg

SlamfärgBeckersTradition Falu RödfärgSlamfärgBruksbalkenSlamfärg RödSlamfärgBruksbalken*Slamfärg Grå

*) Bruksbalken Slamfärg Grå har underkänts på grund av avflagning

20062007

Norr - 90 graderStockholm Borås Vindeln Bohus- Stockholm Borås Vindeln Bohus-

Malmön Malmön

Panel Panel Panel Panel Panel Panel Panel Panel

123123123123123123123123AkrylatAlcroStugfärgAkrylatFlüggerUteakrylat 25AkrylatLandoraUteakrylatAkrylatLiwellLiwell uteakrylatAkrylatNordsjöTinova V TäckfärgAkrylatSchulz***UteakrylatAkrylatSigmaSigmacryl 22

AlkydoljaCaparolOljetäcklasyr LFAlkydoljaCuprinolFasadfärgAlkydoljaFlüggerExtreör FinishAlkydoljaNordsjöTinova VXAlkydoljaAlpina*OljefärgAlkydoljaBeckersVillafärg

AlkydoljaCaparolAlkydoljefärgAlkydoljaColorex**Reflekt OljefärgAlkydoljaNorrönUnik husfärgAlkydoljaNordsjöTinova OljetäckfärgAlkydoljaSchulz***Oljefärg

Alkyd/akrylatFlüggerTäcklasyr 98Alkyd/akrylatLiwaLIWA TÄCKAlkyd/akrylatNordsjöTinova V Täcklasur

OljefärgAlcroAllmogeOljefärgAlcroFront VOljefärgNordsjöKulturLinoljaBeckersOljefärgLinoljaEngwall&ClaessonLasol linoljefärgLinoljaTeknosÄkta Linoljefärg

SlamfärgAlcroTradition Falu RödfärgSlamfärgBruksbalkenSlamfärg RödSlamfärgBruksbalken*Slamfärg Grå

*) Bruksbalken Slamfärg Grå har underkänts på grund av avflagning

prófanir á utanhússmálningu

Documents