program fortbildningsdagar för lärare 2014
DESCRIPTION
Varje år anordnar teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet Fortbildningsdagar för lärare. 28-29 oktober erbjuds lärare i teknik och naturvetenskap en rad föreläsningar och workshops. Evenemanget vänder sig till lärare från förskoleklass till gymnasiet.TRANSCRIPT
Fortbildningsdagar i teknik & naturvetenskap
För grundskole- och gymnasielärare 28–29 oktober 2014
Foto: Mattias Pettersson
KÄRA KONFERENSDELTAGARE!
För 18:e året i rad arrangerar teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet, och Sveriges lantbruksuniver-sitet, SLU, fortbildningsdagar för grundskole- och gymnasielärare i norra Sverige.
Arrangemanget är en viktig del i vår satsning på samverkan med skolan och pågår under två dagar. Du är välkommen att delta under hela eller delar av programmet. Som vanligt är programmet kostnadsfritt och vi bjuder på lunch, buffé och fika.
I år erbjuder vi ett brett och varierat program med sex olika föreläsningsteman:
• Från bakterier på ytor till myggburna virus
• 100 år med SLU
• Matematiska metoder, krypton och formativ bedömning
• Från simmande jordbakterier till invaderande smörbultar
• Googleglasögon, simuleringar och framtida fordon
• Proteinveckning på liv och död – med experiment
Därutöver kan du delta i en rad olika workshops och laborationer. Vi erbjuder varje dag två särskil-da workshopteman för lärare i förskoleklass-årskurs 6. Dessa markeras med en grön symbol, men du som undervisar på låg- och mellanstadiet får självklart välja fritt även bland övriga föreläsningar och workshops.
Vår förhoppning är att dagarna ger dig nya kunskaper inom teknik och naturvetenskap, att du får utbyta er-farenheter med lärare från andra skolor och att programmet i sin helhet kan bli en inspirationskälla i din egen undervisning.
Anmäl dig via vår hemsida: www.teknat.umu.se/samverkan/for_skolor/fortbildningsdagar
Varmt välkommen!
PS Vi finns också på Twitter: #lärardagar
REGISTRERINGRegistrering sker i Brashörnan, Universum från kl 08:30-10:00 tisdagen den 28 oktober. Hämta din mapp med utförligt program och namnbricka. Passa samtidigt på att ta en kopp kaffe.
LUNCH OCH FIKADin namnbricka gäller som biljett till luncher och fika. Se därför till att din namnbricka är väl synlig.
BUFFÉBuffén på tisdag kväll kl 18.30 dukas upp i Sveriges lantbruksuniversitets matsal och är kostnadsfri för föran-mälda. Namnbrickor märkta med ”Buffé” fungerar som entrébiljett.
UTVÄRDERINGARVi vill veta vad du tycker om fortbildningsdagarna. På vår hemsida kommer det att finnas ett webbaserat utvär-deringsformulär som vi gärna vill att du fyller i. Vi skickar en påminnelse om detta till dig efter fortbildningsda-garna.
För lärare i årskurs F-6
Tis
da
g 28 o
kto
ber
08.3
0
Bras
hörn
an, A
ula
Nor
dica
: Reg
istr
erin
g &
kaf
fe
10.0
0 Au
la N
ordi
ca: V
älko
mm
en
Åsa
Ras
mus
on-L
esta
nder
och
And
ers
Ala
närä
10.1
5 Au
la N
ordi
ca: L
ars
Öst
lund
”
Män
nisk
ans
utny
ttja
nde
av s
koge
n i N
orrl
and
unde
r 10
0 år
”
11.0
0 Au
la N
ordi
ca: R
icha
rd B
indl
er
”His
tori
ska
berg
sbru
k oc
h lå
ngsi
ktig
a m
iljöf
örän
drin
gar:
geo
kem
iska
och
sko
gshi
stor
iska
und
ersö
knin
gar
av s
edim
enta
rkiv
et”
11
.45
Lunc
h på
Hjo
rtro
n (U
nive
rsum
)
13.0
0 N
320
H
anna
Söd
erst
röm
N
360
T
omas
Nor
dfje
ll N
420
T
orul
f Pal
m
A411
Tek
nikh
uset
w
orks
hop
Inby
ggda
sys
tem
med
m
icro
kont
rolle
r (s
amlin
g Br
as-
hörn
an)
NU
S w
orks
hop
Mob
iler
och
tråd
lösa
nä
tver
k/In
blic
k i
EKG
(s
amlin
g Br
ashö
rnan
)
Um
evat
orie
t w
orks
hop
Att
väc
ka
nyfik
enhe
ten
till
natu
rvet
ensk
ap
(bus
s 12
.45
fr
ån U
nive
rsum
)
KB5
B8
wor
ksho
p M
iljöv
eten
skap
med
bl
icke
n i
back
speg
eln
(sam
ling
Bras
hörn
an)
NA
460
wor
ksho
p åk
F-6
G
eoca
chin
g oc
h sk
olan
s na
turv
eten
skap
13.4
5 N
320
C
arol
ine
Zet
ters
tröm
N 3
60
Gör
an K
empe
N
420
T
orul
f Pal
m fo
rts.
14.3
0 Fi
ka i
Bras
hörn
an
15.0
0 N
320
G
öran
Buc
ht
N 3
60
Kje
ll Bo
lmgr
en
N42
0 Å
ke B
ränn
strö
m
A411
Tek
nikh
uset
w
orks
hop
Inby
ggda
sys
tem
fo
rts
NU
S
wor
ksho
p M
obile
r oc
h tr
ådlö
sa n
ätve
rk
/Inbl
ick
i EK
G
fort
s.
Um
evat
orie
t w
orks
hop
A
tt v
äcka
ny
fiken
het
fort
s (e
gen
hem
tran
spor
t)
KB5
B8
wor
ksho
p
Milj
övet
ensk
ap
fort
s
NA
490
wor
ksho
p åk
F-6
U
tom
husm
atem
atik
15
.45
N 3
20
Ole
na
Rzh
epis
hevs
ka
N 3
60
Birg
er H
örnf
eldt
N
420
Mat
s G
Lar
sson
O
nsd
ag
29 o
kto
ber
08
.30
N
420
R
eine
r G
iesl
er
N 3
60
Eva
Mår
ell O
lsso
n N
430
Pe
rnill
a W
ittun
g-
Staf
shed
e
Bild
mus
eet
Gui
dad
visn
ing
Bild
mus
eet
(bus
s 08
.15
från
U
nive
rsum
)
Vind
elns
fö
rsök
spar
k w
orks
hop
I fäl
t m
ed S
LU
(bus
s 08
.00
från
U
nive
rsum
)
N 3
30
wor
ksho
p
How
to
mak
e m
athe
mat
ics
attr
activ
e to
our
st
uden
ts
Um
evat
orie
t w
orks
hop
A
tt v
äcka
ny
fiken
hete
n til
l na
turv
eten
skap
(b
uss
08.1
5 fr
ån
Uni
vers
um)
NA
470
Wor
ksho
p åk
F-6
Ex
peri
men
t m
ed
norr
länd
sk o
ch
hist
oris
k ko
pplin
g
09
.15
N
420
N
ils B
oman
N
360
D
emia
n H
orst
K
BC
Mag
nus
Wol
f-W
atz
Pern
illa
Witt
ung-
Staf
shed
e 1
0.0
0
Fika
i Br
ashö
rnan
10
.30
N
420
Li
sa W
ireb
rand
N
136
M
ats
Joha
nsso
n K
BC
Mag
nus
Wol
f-W
atz
Pern
illa
Witt
ung-
Staf
shed
e fo
rts
Bild
mus
eet
Gui
dad
visn
ing
fort
s (b
uss
11.4
5
från
Bild
mus
eet)
Vind
elns
fö
rsök
spar
k w
orks
hop
I f
ält
med
SLU
fo
rts
(bus
s 11
.00
från
fö
rsök
spar
ken)
N 3
30
wor
ksho
p H
ow t
o m
ake
mat
hem
atic
s at
trac
tive
fort
s
Um
evat
orie
t w
orks
hop
A
tt v
äcka
ny
fiken
het
fort
s (b
uss
11.4
5
från
Um
evat
orie
t)
NA
460
Wor
ksho
p åk
F-6
M
ater
ia o
ch
orga
nism
er
utifr
ån k
emin
s oc
h bi
olog
ins
unde
rbar
a sy
mbi
os
11
.15
N
420
Ja
n La
rsso
n U
MIT
Res
earc
h La
b M
ats
Joha
nsso
n
12
.00
Lu
nch
på H
jort
ron
(Uni
vers
um)
13
.00
Au
la N
ordi
ca: M
anya
Sun
dstr
öm o
ch L
ars-
Dan
iel Ö
hman
”S
könh
et i
skol
mat
emat
ik”
13
.45
Au
la N
ordi
ca: L
inne
a K
arls
son
”Kan
stu
dier
av
hjär
nan
säga
oss
någ
ot o
m v
arfö
r vi
ssa
lära
ndem
etod
er ä
r bä
ttre
än
andr
a”
TISDAG 28 OKTOBER08.30 REGISTRERING OCH KAFFE [Brashörnan, Universum]
10.00 VÄLKOMMEN [Aula Nordica] Åsa Rasmuson-Lestander, dekan, teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet Anders Alanärä, vicedekan för utbildning, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Anders Lundin (moderator) kanslichef, teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet
10.15 MÄNNISKANS UTNYTTJANDE AV SKOGEN I NORRLAND UNDER 1000 ÅR [Aula Nordica] Lars Östlund, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU
11.00 HISTORISKA BERGSBRUK OCH LÅNGSIKTIGA MILJÖFÖRÄNDRINGAR: GEOKEMISKA OCH SKOGSHISTORISKA UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENTARKIVET [Aula Nordica] Richard Bindler, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
11.45 LUNCH [Universum]
13.00 PARALLELLA SESSIONER 1. Föreläsningar: Från bakterier på ytor till myggburna virus [N320] • Tamifluanvändningen i dag, en risk för folkhälsan i morgon? • Jakten på nya alternativ till antibiotika 2. Föreläsningar: 100 år med fakulteten för skogsvetenskap [N360] • Skogsbrukets mekanisering i Sverige • Riksskogstaxeringen – 90 år i rikets tjänst 3. Föreläsningar: Matematiska metoder, krypton och formativ bedömning [N420] • Formativ bedömning i matematik (med speciellt fokus på algebra) 4. Workshop: Mikrodatorteknik [Mötesplats: Brashörnan] • Inbyggda system med microkontroller 5. Workshop: Mobiler och trådlösa nätverk/Inblick i EKG [Mötesplats: Brashörnan] • Mobiltelefoner och trådlösa nätverk – allt du behöver veta om exponering och eventuella risker • Hur kan din hjärtaktivitet visa tecken på hälsa och ohälsa? 6. Workshop: Miljövetenskap med blicken i backspegeln [Mötesplats: Brashörnan] • Miljövetenskap med blicken i backspegeln – att studera en sedimentborrkärna 7. Workshop: Geocaching och utematte för yngre barn [Mötesplats: Brashörnan] • Geocaching och skolans naturvetenskap (för lärare i årskurs F-6) • Utematte (för lärare i årskurs F-6) 8. Workshop: Att väcka nyfikenheten till naturvetenskap [Buss från Universum 12.45] • Umevatoriet – Att väcka nyfikenheten till naturvetenskap (för lärare i årskurs F-6)14.30 KAFFE [Brashörnan, Universum]15.00-16.30 PARALLELLA SESSIONER 1. Föreläsningar: Från bakterier på ytor till myggburna virus [N320] • Myggburna infektioner (i Sverige) • Skapandet av ”oslemmiga” ytor 2. Föreläsningar: 100 år med fakulteten för skogsvetenskap [N360] • Se klimatförändringen med egna ögon • Kontraster i tid och rum: sork- och rovdjursdynamik i en klimatgradient 3. Föreläsningar: Matematiska metoder, krypton och formativ bedömning [N420] • Hemliga koder och krypton • Virtuell produktutveckling med matematik och beräkningar 4. Workshop: Mikrodatorteknik [forts] 5. Workshop: Mobiler och trådlösa nätverk/Inblick i EKG [forts] 6. Workshop: Miljövetenskap med blicken i backspegeln [forts] 7. Workshop: Geocaching och utematte för yngre barn [forts] 8. Workshop: Att väcka nyfikenheten till naturvetenskap [forts, OBS! egen hemtransport]
18.30-21.00 BUFFÉ [Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, matsalen]
ONSDAG 29 OKTOBER08.30 PARALLELLA SESSIONER 1. Föreläsningar: Från simmande jordbakterier till invaderande smörbultar [N420] • Arktis– en miljö i förändring • Smörbultar i stället för elever – erfarenheter från en Licentiatforskarskola för lärare i matematik och naturvetenskap 2. Föreläsningar: Googleglasögon, simuleringar och framtida fordon [N360] • Google Glass – något för framtidens klassrum? • Future elements in vehicle design (OBS! Föreläsning på engelska) 3. Föreläsning/workshop: Proteinveckning på liv och död – med experiment [N430] • Proteinveckning på liv och död • Experiment kring proteinveckning 4. Guidad visning på Bildmuseet [Buss avgår 08.15 utanför Universum] • Bildmuseet – en del av Konstnärligt campus 5. Studiebesök: I fält med SLU [OBS! Buss avgår 08.00 utanför Universum] • Besök på försöksparken i Vindeln 6. Workshop: How to make mathematics attractive to our students [N 330] • Enriching mathematics in school (OBS! Workshopen ges på engelska) 7. Workshop: Att väcka nyfikenheten till naturvetenskap [Buss avgår 08.15 utanför Universum] • Inspiration till djupare kunskaper i naturvetenskap på Umevatoriet (för lärare i årskurs F-6) 8. Workshop: Experiment och undersökande arbetssätt [NA470] • Experiment med norrländsk och historisk koppling (för lärare i årskurs F-6)
10.00 KAFFE [Brashörnan, Universum]10.30 PARALLELLA SESSIONER 1. Föreläsningar: Från simmande jordbakterier till invaderande smörbultar [N420] • Hur bestämmer Pseudomonas putida när den ska simma? • Bananflugan som verktyg för att förstå vår arvsmassa 2. Föreläsningar: Googleglasögon, simuleringar och framtida fordon [N360] • Simulering – Nyckel till förståelse 3. Föreläsning/workshop: Proteinveckning på liv och död – med experiment forts [KBC] 4. Workshop: Guidad visning på Bildmuseet forts [Buss åter till Universum 11.45] 5. Studiebesök: I fält med SLU forts [buss åter till Universum 11.00] 6. Workshop: How to make mathematics attractive to our students forts. [N330] 7. Workshop: Att väcka nyfikenheten till naturvetenskap forts [Buss åter till Universum 11.45] 8. Workshop: Experiment och undersökande arbetssätt forts [NA460] • Materia och organismer utifrån kemins och biologins underbara symbios (för lärare i årskurs F-6) 12.00 LUNCH [Universum]
13.00 SKÖNHET I SKOLMATEMATIK [Aula Nordica] Manya Sundström och Lars-Daniel Öhman, institutionen för matematik och matematisk statistik, Umeå universitet 13.45 KAN STUDIER AV HJÄRNAN SÄGA OSS NÅGOT OM VARFÖR VISSA LÄRANDEMETODER ÄR BÄTTRE ÄN ANDRA? [Aula Nordica] Linnea Karlsson, institutionen för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet
14.30 AVSLUTNING [Aula Nordica]
Gemensamma föreläsningar: Tisdag 28 oktober kl 10.15-11.45
Människans utnyttjande av skogen i Norrland under 1000 år [Aula Nordica]Hur har skogen format människorna i Norrland och vilka spår har samer och nybyggare lämnat efter sig? Den skogshistoriska forskningen inriktas mot samspelet mellan människan och skogen i det långa tidsperspektivet. Olika metoder utnyttjas för att tolka människans nyttjande av skogen och påverkan på olika skogsekosystem i olika områden (främst norra Sverige och västra Nordamerika) och under olika tidsperioder. Den skogshistoriska forskningen fokuserar på hur skogsindustrins genombrott påverkat den norrländska sko-gen, det agrara skogsutnyttjandet och fäbodbruket samt det samiska skogs-utnyttjandet.
Historiska bergsbruk och långsiktiga miljöförändringar: geokemiska och skogshistoriska undersökningar av sedimentarkivet [Aula Nordica]Bergsbruk och metallurgi har haft djupgående påverkan på landskapet i Berg-slagen. Ett grundläggande problem historiker, arkeologer och naturvetare konfronteras med är att inga historiska dokument om bergsbruk eller metal-lurgi existerar från tiden innan 1288 e. Kr. Sjösediment är ett arkivmaterial som bevarar information om fysiska (erosion, sedimentation), ekologiska (pollen, kiselalger som avspeglar försurnings- och näringsstatus i en sjö) och geoke-miska (organiskt material, spårmetaller) förändringar i en sjö och dess avrin-ningsområde. Sjösediment omfattar en kontinuerlig dokumentation från nutid och tusentals år. I ett sjörikt landskap som Sverige, där närheten till vattnet var viktig för utvecklingen av teknik, finns stora möjligheter att utnyttja detta arkivmaterial.
Parallella sessioner 1: Tisdag 28 oktober kl 13.00-14.30
1. FÖRELÄSNINGAR: FRÅN BAKTERIER PÅ YTOR TILL MYGGBURNA VIRUS [N320]
Tamifluanvändningen i dag, en risk för folkhälsan i morgon?Läkemedel är en av människans viktigaste resurser för en god hälsa och välfärd. Men ett läkemedel är inte en oändlig resurs och vår användning i dag kan påverka läkemedlet, exemplevis antibiotikas verkningsgrad och våra möjligheter att använda det i framtiden. Vi har sett att det mest använda antivirusläkemedlet, Tamiflu, kan nå våra vatten via utsläpp av renat avlopps-vatten. Detta kan innebära problem då simänder, som är naturligare bärare av influensavirus, vintertid ofta simmar nära reningsverks utlopp. Då änderna dricker det förorenade vattnet kan influensavirus, som finns i ändernas tarmar, komma i direkt kontakt med Tamiflu vilket kan trigga resistensutveckling. Vi studerar hur stora mängder Tamiflu som kommer ut i miljön, hur stabilt läkemedlet är, samt vilka effekter detta kan få. Vi studerar även andra anti-virusläkemedel.
Jakten på nya alternativ till antibiotikaDet ökande användandet av antibiotika har lett till stora problem för samhäl-let. Traditionella antibiotika är antingen, bakteriocida, avdödande eller bak-teriostatiska, tillväxthämmande. Många bakterier har utvecklat resistens mot de tillgängliga antibiotika för att kunna överleva, därför behövs nya alterna-tiva lösningar. Forskarvärlden tror att molekyler som inhiberar bakteriernas virulenssystem, förmågan att göra oss sjuka, leder till ett minskat tryck att utveckla resistens mot dessa molekyler, eftersom de inte dödar eller hämmar bakterietillväxten, utan bara avväpnar bakterierna. Typ III sekretionssystemet är ett sådant virulenssystem som finns i många gram-negativa bakterier, som infekterar både människor och djur. I detta föredrag berättar Caroline Zetter-ström om forskningen kring en virulensblockerande naturprodukt men även om syntetiska molekyler, om hur och var de verkar.
Lars Östlund är professor i skogshistoria vid institutio-nen för skogens ekologi och skötsel vid SLU i Umeå. Inom skogshistoria arbetar man med olika retrospektiva me-toder som dendrokronologi,
pollenanalys och analys av historiska källmaterial inklusive kartor.
Richard Bindler är professor vid institutionen för eko-logi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet. I sin forsk-ning studerar han bland annat långsiktiga miljöförändringar av historiska bergsbruk och tillhörande jord- och skogs-
bruk. Förändringarna jämförs med de natur-liga förhållanden som rådde innan mänsklig påverkan skedde och med de miljömässiga förhållandena i dag.
Hanna Söderström är forskare i miljökemi vid Umeå Universitet. Hennes forskargrupp studerar hur läkemedel sprids till och i våra vattenmiljöer, och vilka effekter det kan få. Främst
studeras antivirusläkemedel och antibio-tika, och risken för en resistensutveckling hos virus och bakterier som lever i dessa miljöer.
Caroline Zetterström är postdoktor på kemiska institutionen vid Umeå universitet. I forskargrup-pen hon tillhör arbetar man med att ta fram molekyler som viru-
lensblockerare mot olika gram-negativa bakterier så som Yersinia pseudotuberculosis, Chlamydia tracho-matis och Pseudomonas aeruginosa.
Tomas Nordfjell är professor i skogstek-nologi vid institutionen för skogens biomate-rial och teknologi, SLU, Umeå. Han är veten-skaplig koordinator för forskarskolan FIRST
(Forest Industry Research School on Technology) som är inriktad mot skogsteknologiska frågeställningar. Tomas har också ett intresse för skogsteknisk historia.
3. FÖRELÄSNINGAR: MATEMATISKA METODER, KRYPTON OCH FORMATIV BEDÖMNING [N420]
Formativ bedömning i matematik – med speciellt fokus på algebraStora forskningssammanställningar visar att formativ bedömning är ett av de mest effektiva sätten att öka elevers lärande. Det finns dock olika tankar i skolvärlden om vad formativ bedömning egentligen är, och det är inte alla dessa tolkningar som motsvarar den typ av undervisning som forskningsresul-taten bygger på.
Föredraget innehåller två delar. Den första delen sammanfattar de egenska-per som krävs av en undervisning för att den ska innehålla sådan formativ bedömning som forskningen visat kan ge de ökade elevprestationerna, och de egenskaper som krävs av fortbildning i formativ bedömning för att den ska kunna ge tillräckligt stöd för utvecklande av framgångsrik formativ bedöm-ning. Andra delen av föredraget konkretiserar den del av formativ bedömning som handlar om uppgiftskonstruktion och tolkning av elevsvar för att dra slutsatser om begreppsförståelse. Exemplifiering görs inom algebra.
4. WORKSHOP: MIKRODATORTEKNIK [Mötesplats: Brashörnan]
Inbyggda system med microkontrollerEn microkontroller är en liten styrdator som främst används i så kalladeinbyggda system, alltifrån eltandborstar till mobiltelefoner och skogsmaski-ner. Under denna workshop får du prova på att bygga ett litet mikrodator-system och programmera det för några olika funktioner. Du får också sevilka komponenter och utvecklingsverktyg som finns tillhands.Du får behålla den hårdvara och mjukvara vi använder under workshopen.Det är bra om du har programmerat i något högnivåspråk tidigare, helst C.
Max antal deltagare: 5 personer.
Nils-Erik Eriksson är lärare i elektronik vid institutionen för tilläm-pad fysik och elek-tronik, Umeå univer-sitet. Han undervisar huvudsakligen inom området datorteknik
och inbyggda system.
Torulf Palm är docent i matematikdidaktik vid Umeå universitet. Han leder en forskar-grupp som forskar om formativ bedömning och dess effekter. Han
har under flera år också arbetat med fortbildning i formativ bedömning, och har lett arbetet med att utveckla en kurs i formativ bedöm-ning för den nya lärarutbildningen vid Umeå universitet.
Göran Kempe är försöksledare vid Riks-skogstaxering, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU i Umeå.
2. FÖRELÄSNINGAR: 100 ÅR MED FAKULTETEN FÖR SKOGSVETENSKAP [N360] Skogsbrukets mekanisering i SverigeDagens skogsbruk innebär att årligen avverkas cirka 85-90 miljoner kubik-meter virke, vilket motsvarar cirka två miljoner fullastade virkeslastbilar med släp. Om de ställs på rad motsvarar det en sträcka på 1,2 ggr runt jordklotet, vilket är imponerande. Men, det är i mitt tycke än mer imponerande att redan år 1945 avverkades nästan 60 miljoner kubikmeter virke, vilket med samma jämförelse motsvarar virkesbilar på en rad runt 80 procent av jordklotet. Detta genomfördes då utan maskiner och motordrivna verktyg för avverkning och barkning, utan maskiner för lastning och virkestransport i terräng, utan skogs-bilvägar och lastbilar för transport till industrier, utan långväga tågtransporter av virke och som regel utan möjligheter för skogsarbetare att arbetspendla från bostaden. Hur detta var möjligt, och utvecklingen fram till modern tid presenteras i föredraget.
Riksskogstaxeringen – 90 år i rikets tjänstI början av 1900-talet var många skogsmän, industrimän och politiker oroade av utvecklingen av landets skogstillgångar. Den långsiktiga virkesförsörjning-en för landet växande skogsindustri var hotad. Men för att få tyngd bakom argument och åtgärder för att förbättra skogarnas skötsel, krävdes fakta om att skogarna var i så dåligt skick som man befarade. Dessa rikstäckande fakta levererades av den första Riksskogstaxeringen som genomfördes åren 1923–1929 och publicerades 1932. Sedan dessa första, landsomfattande och objektiva uppgifter om landets skogar presenterades, kan stora förändringar – i vissa avseenden dramatiska – i skogarnas tillstånd och sammansättning visas genom Riksskogstaxeringens kontinuerliga rapporter. Bakom denna utveckling ligger en bred nationell satsning på en ökad produktion av virke, bland annat genom en aktiv skogspolitik och lagstiftning rörande skogens föryngring, skötsel och avverkning. I mitt föredrag berättar jag om hur inven-teringsmetoderna har utvecklats och ger exempel på hur landets skogar har förändrats sedan 1920-talet – enligt Riksskogstaxeringens statistik.
5. WORKSHOP: MOBILER & TRÅDLÖSA NÄTVERK/INBLICK I EKG [Mötesplats: Brashörnan] Mobiltelefoner och trådlösa nätverk – allt du behöver veta om exponering och eventuella risker
Vi använder allt fler produkter som nyttjar radiofrekventa elektromagnetiska fält för kommunikation. Hur ser egentligen exponeringen ut från mobiltele-foner, trådlösa nätverk och andra vanliga tillämpningar, och var står forsk-ningen om eventuella hälsorisker i dag? Under workshopen kommer även förslag på enkla laborativa moment för att mäta radiofrekventa fält från bland annat mobiltelefoner att demonstreras.
Hur kan din hjärtaktivitet visa tecken på hälsa och ohälsa?
Inom sjukvården i dag används i stor utsträckning olika typer av utrustning för att mäta och undersöka hjärtats funktion. En vanlig metod som används är Elektrokardiografi (EKG). Metoden baseras på att elektroder sätts fast på standardiserade ställen på bröstkorgen och därigenom fångar upp hjärtats elektriska aktivitet som har sitt ursprung i hjärtmuskeln. Resultatet åskådlig-görs därefter på en datorskärm i ett diagram som kallas för EKG. Genom att studera diagrammet kan en djupare analys fås av hjärtats funktion. Under workshopen kommer du dels att få en inblick i hur EKG används inom sjuk-vården och dels få förslag på enkla laborativa moment som du som lärare kan använda inom skolan.
Max 30 deltagare
6. WORKSHOP: MILJÖVETENSKAP MED BLICKEN I BACKSPEGELN [Samlingsplats: Brashörnan] Miljövetenskap med blicken i backspegeln – att studera en sedimentborr-kärna
Den miljövetenskapliga forskningen inom paleolimnologigruppen (ordagrant läran om gamla sötvatten) vid institutionen för ekologi, miljö och geoveten-skap handlar i grunden om perspektiv. Vi använder sjöarnas sediment och myrarnas torv för att sätta dagens miljöproblem i ett sammanhang, både vad gäller problemens storlek, deras omfattning bakåt i tiden och deras ut-bredning i rummet. Vi har till exempel jobbat med pH-rekonstruktioner 10 000 år bakåt i tiden och visat att människan påverkat surheten i våra sjöar och vattendrag långt innan industrialiseringen och att det borde tas hänsyn till inom miljövården. Vi kommer under workshopen att studera en sedimentborrkärna. Vi kommer titta på hur man får information ur den genom både biologiska markörer som pollen och kiselalger och så kallade geokemiska parametrar i form av koncentrationer av grundämnen och organiskt kol. Vi hoppas att ni får med er en fördjupad insikt i hur miljöproblem kan studeras och att perspektivet är avgörande när era elever i framtiden ska göra miljömässiga ställningstagan-den både privat och i valurnan.
Max antal deltagare: 20 personer
7. WORKSHOP: GEOCAHING OCH UTEMATTE FÖR YNGRE BARN [Samlingsplats: Brashörnan] Geocaching och skolans naturvetenskap
Geocaching är en slags modern skattjakt. Med hjälp av mo-biltelefon, läsplatta eller GPS kan man hitta andras gömda cacher (skatter), och man kan också lägga ut egna. Passet kommer att ge en introduktion till geocaching samt visa på och diskutera olika möjligheter med geocaching i skolans naturvetenskap för elever i förskoleklass-årskurs 6. Eventuellt hålls delar av passet utomhus.
Max antal deltagare: 20 personer
Utomhusmatematik
Detta pass är tänkt att inspirera till att använda uterummet i arbetet med att hjälpa eleverna att nå målen i matematik. Ut-omhuspedagogik erbjuder ett elevaktivt lärande där många sinnen kan komma till användning och där eleverna får kon-kreta erfarenheter och nya infallsvinklar genom samarbete.
Jonna Wilén är docent i radiofysik och forskar om exponering av elek-tromagnetiska fält och dess eventuella risker. Hon har i sin forsk-ning intresserat sig för
mobiltelefoner, expone-ring inom arbetslivet och på senare tid också arbetet med magnetresonans-kamera som används inom sjukvården för diagnostik.
Fredrik Öhberg är adjungerad lektor i medicinsk teknik och forskar om hur krop-pens rörelsemönster förändras vid olika typer av sjukdomar. Han har också undervisat
studenter i ämnet medicinsk teknik i över 15 år.
Jenny Hellgren är ämneslärare i biologi och kemi och dokto-rand på institutionen för naturvetenskaper-nas och matematikens didaktik. Hon forskar om högstadieelevers
motivation för skolans naturvetenskap och matematik.
Erik Myrstener doktore-rar i miljövetenskap på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet. Han studerar i sitt avhandlingsprojekt det
förindustriella samhällets miljöeffekter, specifikt historisk gruv-drift och bergsbruk i Bergslagen.
Ingela Andersson är lärarutbildare vid Umeå universitet och undervi-sar i matematikdidaktik för förskollärare, fritids-lärare och f-6 lärare.
För lärare i årskurs F-6
För lärare i årskurs F-6
Marianne Eik är en av pedagogerna på Umevatoriet. Här job-bar vi dagligen med att inspirera och väcka nyfikenheten för natur-vetenskap, matematik
och teknik. Umevatoriets besökare är från 4–99 år.
Under passet får du praktiska exempel på matematiska aktiviteter som fungerar bra i utemiljö. Vi är utomhus så kom klädd efter rådande väderlek!
Max antal deltagare: 20 personer
8. WORKSHOP: ATT VÄCKA NYFIKENHETEN TILL NATURVETENSKAP [buss från Universum 12.45, egen hemtransport efteråt] Umevatoriet – Att väcka nyfikenheten till naturvetenskap
Har du någon gång i ditt liv tittat upp mot natthimlen och förund-rats över allt du ser? Du är inte ensam! Genom att utnyttja denna naturliga nyfikenhet kan man inspirera människor att söka efter djupare kunskap och insikter inom en rad olika ämnen. Denna eftermiddag på Umevatoriet kommer du att få en introduktion till hur rymden kan väcka denna lust. Därefter kan du välja vad du vill titta närmare på. Du kan välja mellan astronomi, teknik, eller kemi.
Max antal deltagare: 40 personer
Parallella sessioner 2: Tisdag 28 oktober kl 15.00-16.301. FRÅN BAKTERIER PÅ YTOR TILL MYGGBURNA VIRUS [N320] Myggburna infektioner i Sverige
Globalt sett finns det över 3 000 identifierade myggarter, och många av dessa sprider smitta till människa. I tropiska områden är myggor ansvariga för sprid-ning av infektionssjukdomar till hundratals miljoner människor, vilket resulterar i hundratusentals dödsfall årligen. I Skandinavien har fyra myggburna virusgrup-per identifierats, och dessa virus ger olika grad av sjukdom i människa.
Syftet med vårt arbete vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, är att utveckla metoder för identifiering av sjukdomsframkallande virus i prover från miljön. Vi har på senare tid tillämpat en metod kallad ”genetisk barcoding”. Genom denna metod har vi med framgång identifierat svenska myggarter (vektorer), övervakat och analyserat myggburna virus, samt undersökt möjliga reservoarer (bärare av virus). Under sensommaren 2013 drabbades norrlandskusten av ett ovanligt utbrott av Ockelbosjukan. I detta föredrag kommer det berättas om myggburna virus, om utbrottet av Ockelbosjukan samt våra övriga studier kring vektorburen smitta.
Skapandet av ”oslemmiga” ytorBakterier har som överlevnadsstrategi att sätta sig fast på en yta och klä in sig själv (och grannen) i olika typer av substanser. Den beläggning som bildas kallas biofilm och skyddar bakterierna från kroppens immunförsvar och från antibiotika. Biofilmer skapar mycket problem, till exempel inom hälso- och sjukvården på katetrar och slangar. När bakterierna har bildat en biofilm är de svåra att få bort, därför inriktar man sig i forskningen oftast mot att försöka förhindra att bakterier sätter sig fast. I våra studier försöker vi förstå generella drivkrafter bakom varför bakterier fäster bättre på vissa ytor än andra. Vi har sett att egenskaper både hos bakteriernas egen yta och hos materialet de fäster till, påverkar. På vissa material minskar mängden biofilm dramatiskt och man kan se att bakterierna har föränd-rats för att kunna fästa sig fast.
Göran Bucht är labo-rator/docent vid FOI, Totalförsvarets forsk-ningsinstitut i Umeå. I hans forskargrupp studeras både svenska och internationellt
viktiga vektorburna virusinfektioner. Av särskilt intresse är utveckling av diagnostiska/identifie-rings-metoder, studier av sjukdomar-nas verkningsmekanismer samt hur ett effektivt skydd mot dessa virussjukdo-mar kan utvecklas.
Olena Rzhepishevska är forskare i kemi och klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. Hen-nes forskning syftar till att utveckla nya verktyg för att förebygga och
bekämpa bakteriella in-fektioner. Olena kommer från Odessa, Ukraina. Hon studerade mikrobiologi i Odessa och lade sedan fram sin av-handling i molekylärbiologi vid Umeå universitet.
För lärare i grundskolan
2. FÖRELÄSNINGAR: 100 ÅR MED FAKULTETEN FÖR SKOGSVETENSKAP [N360]
Se klimatförändringen med egna ögon
Visste du att dina vårtecken och hösttecken kan bli vetenskap?! Vi bjuder in er i skolan att studera klimatförändringens effekter i naturen – och att delta i riktig forskning. Vi ger lektionstips och visar vilka kursplanemål ni kan uppfylla när ni använder naturens kalender som en röd tråd i undervisningen. Sedan några år tillbaka samarbetar forskare med frivilliga kring naturens kalender. Nu vill vi en-gagera Sveriges skolelever i detta samarbete. Genom att få in rapporter om när vårtecken och hösttecken dyker upp kan forskare och miljöövervakande myn-digheter bättre förstå och förutse klimatförändringens effekter i naturen. Tack vare att vi har bra historiska data för naturens kalender i Sverige kan var och en se hur denna förändring ser ut i sina hemtrakter. Förändringar i naturens kalen-der är den tydligaste biologiska effekten av klimatförändringen.
Kontraster i tid och rum: sork- och rovdjursdynamik i en klimatgradient Miljöövervakningen har visat på en långtidsnedgång av sorkbeståndens vårtät-heter och en dämpning av deras cyklicitet i Västerbottens inland sedan 1970-ta-let. Minskningen och dämpningen beror på starkare och mer frekventa minsk-ningar i sorkbestånden under vintern. Studier av holkhäckande pärlugglor visar även på en stark minskning (cirka 75 procent) av topptätheterna hos denna smågnagarspecialist sedan 1980-talets början. Trots återhämtningar i sorkbe-stånden under de två senaste cyklerna med de högsta vårbestånden sedan 1970-talet, har inte pärlugglorna kunnat svara tillräckligt starkt på den ökade födotillgången för att återhämta sig. Beståndet ligger kvar på en mycket lägre nivå än i början på 1980-talet. Sedan några år görs jämförande studier av små-gnagar- och pärluggledynamiken i en klimatgradient från kust till fjäll i Väster-botten, från Umeå- till Ammarnäsområdet.
3. FÖRELÄSNINGAR: MATEMATISKA METODER, KRYPTON OCH FORMATIV BEDÖMNING [N420] Hemliga koder och krypton I mer än 2 000 år har hemliga koder och krypton använts för att skydda vik-tig kommunikation. Lika länge har det funnits människor som arbetat med att knäcka koderna. I dag används kryptering och närbesläktade metoder både för att starta bilar och för att handla på internet. I föreläsningen ges såväl en histo-risk översikt som en beskrivning av några moderna tillämpningar.
Virtuell produktutveckling med matematik och beräkningarDen snabba utvecklingen av datorer och beräkningskraft har öppnat helt nya möjligheter att använda matematiska metoder för att lösa viktiga problem inom många olika tillämpningsområden. Utvecklingen har också lett till nya forsk-ningsfrågor och jag kommer i föredraget speciellt att beskriva nya tekniker för effektiv datorbaserad modellering av geometriska ytor och kroppar samt simu-lering av olika fysikaliska fenomen, till exempel värmeledning och hållfasthet, på dessa geometrier. Principerna bakom metoderna är enkla och jag kommer också att visa hur de kan användas för att till exempel beräkna integraler, areor och vo-lymer. Slutligen visar jag exempel på hur metoderna kan användas för utveckling av produkter och hur prototyper kan byggas med hjälp av 3D-skrivare.
4. WORKSHOP: MIKRODATORTEKNIK [forts]5. WORKSHOP: MOBILER & TRÅDLÖSA NÄTVERK/ INBLICK I EKG [forts]6. WORKSHOP: MILJÖVETENSKAP MED BLICKEN I BACKSPEGELN [forts]7. WORKSHOP: GEOCAHING OCH UTEMATTE FÖR YNGRE BARN [forts]8. WORKSHOP: ATT VÄCKA NYFIKENHETEN TILL NATURVETENSKAP [forts] OBS! Egen hemtransport, 10-15 min promenad till Vasaplan
Birger Hörnfeldt är professor i ekologi vid Sveriges lantbruksuni-versitet i Umeå. I hans forskargrupp studeras sorkarnas och lämlarnas beståndsvariationer, och
bland annat hur dessa påverkar förekomsten av, dels rovdjur med smågnagare som basföda, dels sorkfeber.
Mats G Larsson är pro-fessor i tillämpad mate-matik vid institutionen för matematik och matematisk statistik, Umeå universitet. Hans forskargrupp utveck-
lar och analysera nya datorbaserade metoder för hantering av geometri och lösning av differential ekvationer. Gruppen arbetar interdis-ciplinärt och samarbetar med både industriella och akademiska parter.
Kjell Bolmgren är fors-kare vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Han är samordnare för Svenska fenologinät-verket. Hans forskning handlar om hur föränd-
rade klimatförhållanden påverkar växter. Han utvecklar också miljöövervakningen av naturens kalen-der i Sverige och internationellt.
Åke Brännström är universitetslektor vid in-stitutionen för matematik och matematisk statistik, Umeå universitet. Han forskar vid Integrated Science Lab, IceLab, som
är en enhet för forskning och utbild-ning som bygger teorier och metoder för att förstå levande system med verktyg från fysik och matematik.
Reiner Gielser är pro-fessor i terrester ekologi vid Umeå universitet och Climate Impacts Research Centre (CIRC) och institutionen för ekologi, miljö och
geovetenskap. Vid CIRC arbetar flera forskargrupper med olika frågeställningar kring klimatpåverkan i arktiska miljöer.
Parallella sessioner 3: Onsdag 29 oktober kl 8.30-10.00
1. FÖRELÄSNINGAR: FRÅN SIMMANDE JORDBAKTERIER TILL INVADERANDE SMÖRBULTAR [N420]
Arktis – en miljö i förändring
Den globala klimatförändringen som vi i dag kan se tydliga tecken på kan få stora konsekvenser för arktiska miljöer med konsekvenser långt utanför Arktis. Stora mängder kol finns inlagrat in de permanent frusna tundrajordarna och dessa håller nu på att tina. De finns i dag en stor oro att detta också kan resul-tera i en frigörelse av växthusgaser med en negativ återkoppling på klimatet. Vi bedriver intensiv forskning för att förstå hur olika processer i det arktiska landskapet bidrar till växthusgasutsläpp. Ett av de mer outforskade områdena är betydelsen av vattendrag och sjöar för utsläpp av växthusgaser där vi i dag kan visa att dessa har stor betydelse för kolflödena i det arktiska landskapet. Många pusselbitar återstår dock att lägga i det komplicerade pussel där vi försöker förstå de arktiska ekosystemen. I detta föredrag berättas om hur vi arbetar för att bättre förstå hur klimatförändringarna kommer att påverka de arktiska miljöerna och hur dessa förändringar kan komma att påverka klimatet.
Smörbultar i stället för elever – erfarenheter från en Licentiatforskarskola för lärare i matematik och naturvetenskap
Invasiva arter, arter som ofta med människans hjälp, antingen avsiktligt eller av olyckshändelse, etablerats i nya miljöer är ett allvarligt och ofta kostsamt prob-lem. Den svartmunnade smörbulten är ett bra exempel. Den har sitt ursprung i Svarta havet men har sedan 1990-talet tagit sig till Östersjön via ballastvatten från fartyg. Arten verkar trivas ypperligt i sin nya miljö på bekostnad av inhem-ska arter. Sedan introduktionen i Gdanskbukten 1990 har den nu kraftigt ökat och utgör nu 90 procent av fiskbiomassan i bukten. För fem år sen dök den upp i flera sydsvenska hamnar. Går vi samma öde till mötes och varför är den så framgångsrik i sin nya miljö?
Nils Boman berättar mer om smörbulten, men också om hur man som lärare kan börja forska samtidigt som man har ena foten kvar i klassrummet.
2. FÖRELÄSNINGAR: GOOGLEGLASÖGON; SIMULERINGAR OCH FRAMTIDA FORDON [N360]
Google Glass – något för framtidens klassrum?
Google Glass räknas in till kategorin Wearable Technology och är en huvud-buren, röststyrd enhet som användaren bär ungefär som ett par glasögon. Via prismat på höger sida projiceras grafisk stödinformation, så kallad Augmented Reality, för sådant som användaren för tillfället iakttar. Det går också att ta kort, filma, skicka meddelanden, ta anteckningar, läsa och besvara mejl, googla efter information samt genomföra videosamtal etcetera.
Future elements in vehicle design
Population growth and environmental issues are challenging the transportation industry. New solutions to vehicles and transport systems must be found. Innovation for mobility is required glo-bally.
Designers have a major role to play in developing functional, safe and ergono-mic products and systems which will include qualities that are desirable and appealing to an increasingly intelligent and discerning group of users. This lecture will cover some fundamental knowledge about vehicle design metho-dology and will share insights about the possible future of mobility, all highly illustrated by recent projects developed at the Umeå Institute of Design.
Eva Mårell-Olsson är universitetslektor vid in-stitutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, avdelningen interaktiva medier och lärande (IML). Eva har mångårig
erfarenhet av processut-veckling inom utbildningssektorn med forskningsfokus på hur IT kan stödja lärprocesser i utbildningssammanhang.
Demian Horst är programansvarig för masterprogrammet i transportdesign vid Designhögskolan, Umeå universitet. Innan dess jobbade han i flera
år vid General Motors i Tyskland, samarbetade med Saab Automobile under sina masterstudier, utvecklade tillämpad forskning i sam-arbete med Volvo Truck Corporation och ägnade några år i sin tidiga karriär åt att designa bussar. Han har en masterexamen från Designhögskolan i Umeå och en kandidatexamen från sitt hemland Brasilien.
Nils Boman är är delvis tjänstledig från jobbet som lärare på Anders-torpsskolan i Skellefteå för att forska. Nils forskargrupp studerar hur individuella beteen-devariationer påverkar
arters förmåga att sprida och etablera sig i nya miljöer. Forskningen med Li-centiatexamen som slutmål finansieras av LicFontD och Skellefteå kommun.
Föreläsningen ges på engelska
3. PROTEINVECKNING PÅ LIV OCH DÖD – MED EXPERIMENT [N430] Proteinveckning – ett spel på liv och död illustrerat med enkla experiment
Proteiner behövs för att utföra kemiskt och mekaniskt arbete i kroppen. Proteiner är långa kedjor av aminosyror som kopplas ihop i en viss ordning utifrån vår gentiska kod. För att aktiveras måste varje proteinkedja veckas ihop till en specifik kompakt struktur, ungefär som ett hoprullat garnnystan. Pernilla Wittung-Stafshede försöker förstå vad som styr hur proteiner veckas genom att studera strategiska proteiner med experimentella metoder i labbet.
Det är viktigt att vi lär oss mer om proteinveckning eftersom flera sjukdomar beror på felveckning (trassel i garnnystanet) eller hopklumpning (olika trådar i samma nystan) av proteinkedjor. Pernilla kommer att berätta om hur vi utforskar veckning av proteiner. I workshopen kommer hon tillsammans med Magnus Wolf-Watz att göra enkla experiment som demonstrerar proteinveckning i vardagen vilka du kan ta med dig till klassrummet.
4. GUIDAD VISNING PÅ BILDMUSEET [Buss avgår 08.15 utanför Universum] Bildmuseet – en del av konstnärligt campus
Bildmuseet är ett centrum för samtidskonst och visuell kultur och en plats för upp-levelse, reflektion och diskussion. Här visas utställningar med samtida internationell konst, fotografi, arkitektur och design tillsammans med konsthistoriska tillbakablickar. Existentiella, politiska och filosofiska frågor är centrala i programmet. Utställningarna kompletteras av visningar, föreläsningar, seminarier, film och performance. Bildverk-städer och pedagogiska aktiviteter inspirerar till eget skapande. Visningen tar dig runt aktuella utställningar, bland annat Felleskapsprosjektet å Fortette Byen och verk av Geir Tore Holm.
Max antal deltagare: 25 personer.
5. STUDIEBESÖK: I FÄLT MED SLU [Buss avgår från Universum 08.00 OBS! 08.00]
Svartbergets fältforskningsinfrastruktur
Svartbergets fältforskningsstation är en knutpunkt för långsiktig terrester forskning i det boreala skogsbältet och består av cirka 2 500 hektar skog, vilka förvaltas av SLU för forskningsändamål. Utmärkande för Svartberget är de stora befintliga fält-forskningsinfrastrukturerna kring myrekosystem, avrinningsområden och produktiv tall- och granskog, vilka ger unika möjligheter för forskare att studera processer och flöden på såväl ekosystem- som landskapsnivå. I infrastrukturen genomförs forskning om skogsväxters kväveupptag och kväveanvändning, abiotisk och biotisk påverkan i skogsekosystem, skogsproduktion och skogsskötsel, transport och ackumulation av vatten, kol, kväve, metaller och andra ämnen i landskapet. Vid stationen pågår även miljöövervakning, till exempel referensklimatmätningar, fenologiobservationer, vat-tenprovtagning, gasmätningar och koldioxidflödesmätningar.
Förmiddagen kommer att inledas med en beskrivning av verksamheten vid försöks-parkerna och därefter besöker vi Krycklans avrinningsområde med den 150 meter höga atmosfärstationen som mäter koncentrationer av växthusgaser, vindhastighet och vindriktning.
Stövlar och kläder efter väder!
Max antal deltagare: 20 personer.
6. WORKSHOP: HOW TO MAKE MATHEMATICS ATTRACTIVE TO OUR STUDENTS [N 330]
Enriching mathematics in school
Since antiquity, following the Pythagorean tradition, mathematics is a main subject in all educational systems. Yet, a great proportion of students are repelled by the subject or do not see the benefits. What can we do to address the problem? In this talk we will refer to the need of enriching mathematics in school with interesting topics that attract student’s attention and
Michael Lambrou är professor i analys vid University of Crete, Kreta. Han har en dok-torsexamen i matematik från Londons univer-sitet. I sin forskning
intresserar han sig för funktionell analys och matematikens historia, men arbetar också med att popularisera ämnet genom att skriva artiklar och ge publika föreläsningar. Han arbetar också med Matematiko-lympiaden.
hemsida: http://www.math.uoc.gr/dept/persons/lambrou.html
Charlotta Erefur är skoglig doktor och parkchef vid Vindelns försöksparker, Sveriges lantbruksuniversitet. Hennes egen forskning handlar om föryngring i
hyggesfritt skogsbruk.
Bildmuseet ligger vid konstnärligt campus och är en del av Umeå universitet.
Bildmuseet var 2014 en av toppkan-didaterna till Europarådets museipris liksom till den svenska utmärkelsen Årets museum, och fick samma år ett hederspris av juryn för European Museum of the Year.
Pernilla Wittung-Stafshede är professor i kemi vid Umeå Univer-sitet. Hennes forskar-grupp använder en rad olika biofysikaliska metoder för att studera
(1) hur cellmiljön påver-kar proteinveckning, (2) hur metaller transporteras i kroppen med hjälp av speciella proteiner och, (3) varför proteiner veckar sig fel vid Parkinsons sjukdom.
Magnus Wolf-Watz är docent i kemi vid Umeå Universitet. Hans forsk-ning handlar om protei-ner, närmare bestämt om enzym som hjälper till att hålla cellers ener-gibalans under kontroll.
Han har dessutom ett stort intresse för populärvetenskap och medverkar bland annat i Levande frågelådan där forskare svarar på sjätteklassares frå-gor om teknik och naturvetenskap.
Workshopen ges på engelska
För lärare i grundskolan
För lärare i årskurs F-6
enhance their curiosity. The aim is to improve the thinking powers of students, their creativity and make them feel intellectual joy by solving problems. For this purpose we shall examine some interesting mathematical puzzles and mathematical magic tricks that never fail to bring enthusiasm to our students. Moreover it comes natural to them ask ”why” and seek an answer, two important characteristics all humans should have – yet which the usual mathematics curriculum does not always succeed in cultivating.
Max antal deltagare: 30 personer.
7. WORKSHOP: ATT VÄCKA NYFIKENHETEN TILL NATURVETENSKAP[Buss avgår 08.15 från Universum]
Umevatoriet – Att väcka nyfikenheten till naturvetenskap
Har du någon gång i ditt liv tittat upp mot natthimlen och förundrats över allt du ser? Du är inte ensam! Genom att utnyttja denna naturliga nyfikenhet kan man inspirera människor att söka efter djupare kunskap och insikter inom en rad olika ämnen. Denna eftermiddag på Umevato-riet kommer du att få en introduktion till hur rymden kan väcka denna lust. Därefter kan du välja vad du vill titta närmare på. Du kan välja mellan astronomi, teknik, eller kemi.
Max antal deltagare: 40 personer
8. EXPERIMENT OCH UNDERSÖKANDE ARBETSSÄTT [NA 470]
Kemi med kopplingar till Norrlands historia
Kemi betraktas ibland som ett svårt ämne och inte kopplat till verk-ligheten. Här ska vi se att kemi finns i verkligheten genom att se hur kemikunskaper och kemiska processer varit, och är en del av Norrlands historia. Passet innehåller en liten del föreläsning och sedan ska vi göra och diskute-ra experiment som kan användas i undervisningen för årskurs 4-6 (årskurs 1-3 med anpassningar).
Max antal deltagare: 20 personer
Parallella sessioner 4: Onsdag 29 oktober kl 10.30-12.00
1. FÖRELÄSNINGAR: FRÅN SIMMANDE JORDBAKTERIER TILL INVADERANDE SMÖRBULTAR [N420]
Hur bestämmer Psedomonas putida när den ska simma?
Jordbakterien Pseudomonas putida har förmågan att bryta ner miljögifter som fenoler och använda dem som energi- och kolkällor. För att använda dessa ämnen så bra som möjligt behöver bakterien kunna känna igen och röra sig mot dem. Till detta har P. putida speciella membranbundna receptorer som när de blir aktive-rade påverkar hur mycket bakterien simmar. Detta sker via nukleotiden c-di-GMP som bland annat används för att reglera när bakterien rör sig, virulens, biofilm, och
Lisa Wirebrand är dok-torand i molekylärbio-logi vid Umeå univer-sitet. Forskargruppen hon tillhör arbetar med jordbakterien Pseudo-monas putida och olika
aspekter av dess fenol-degraderande system och relaterade fysiologiska funktioner.
Anders Berg är uni-versitetslektor vid institutionen för mate-matikens och naturve-enskapernas didaktik, Umeå universitet.
Marianne Eik är en av pedagogerna på Umevatoriet. Här job-bar vi dagligen med att inspirera och väcka nyfikenheten för natur-vetenskap, matematik
och teknik. Umevatoriets besökare är från 4–99 år.
Mats Johansson är projektkoordinator vid Umeå universitet och UMIT Research Lab. Han är delaktig i olika projekt som till exempel SIMOVATE som tillsam-mans med industrin
försöker ta fram nya lösningar för att kunna använda simulering mer än vad de gör i dag i sitt utvecklingsarbete.
aggregering i många olika bakteriearter. Genom att öka förståelsen för hur detta system fungerar skulle användningen av P. putida i rening av förorenade miljöer kunna förbättras. Detta gör vi genom att undersöka vilka signaler P. putida känner igen och hur de följande signalkaskaderna i cellen ser ut.
Bananflugan som verktyg för att förstå vår arvsmassa
Att vår arvsmassa bestämmer vilka vi är har varit en sanning under en lång tid och kartläggningen av människans arvsmassa utgör en milstolpe i modern vetenskap. Trots att alla celler i vår kropp innehåller samma information, samma arvsmassa, har de väldigt olika funktioner. Skillnaden mellan olika celler är inte den genetiska informationen i sig utan hur informationen används, något som styrs av cellens så kallade epigenom. Att celler kan ha olika epigenom är en förutsättning för alla multicellulära organismer och när en cell eller en vävnad förändras och går från att vara frisk till att vara sjuk ändras epigenomet. I detta föredrag berättas det om hur vi använder bananflugan som en modellart för att förstå epigenetik, det vill säga hur vår arvsmassa används och hur en cell kan känna vilken del av arvsmassan, vilka gener, som ska användas och hur den informationen sedan förs vidare när den cel-len delar sig.
2. FÖRELÄSNINGAR: GOOGLEGLASÖGON, SIMULERINGAR OCH FRAMTIDA FORDON [MA136]
Simulering - nyckel till förståelse
Att kunna förstå de fenomen som omger oss är en drivande faktor inom forskning och utveckling. Virtuell simulering är ett verktyg som kan ge oss insikt i system som är komplexa och består av många komponenter. Simulering används i dag brett inom akademi och industri och kan även för skolan vara ett kraftfullt redskap i jak-ten efter kunskap då elever och lärare kan experimentera med och få förståelse för system vi ser i vår vardag.
Vi på UMIT Research Lab jobbar med teknologi som möjliggör simulering och använder också simulering för att utvärdera stora, komplexa system som till exem-pel hur man får stora nätapplikationer som Wikipedia att fungera smidigt. Vi jobbar även med att utveckla teknologi för fysiksimulatorer, till exempel hur man simulerar däck mot mark eller hur stenar beter sig när de kastas runt i en rulltrumma hos LKAB i Kiruna. I detta föredrag kommer jag att berätta om simulering som fenomen och verktyg, hur det används i dag och ge exempel på hur det skulle kunna integre-ras i en klassrumsmiljö.
Föredraget följs av en demonstration och övningssession.
Max antal deltagare: 40 personer.
3. FÖRELÄSNING/WORKSHOP: PROTEINVECKNING PÅ LIV OCH DÖD – MED EXPERIMENT [forts]
4. WORKSHOP: GUIDAD VISNING PÅ BILDMUSEET [forts, buss åter avgår 11.45] 5. STUDIEBESÖK: I FÄLT MED SLU [forts, buss åter avgår 11.00]
6. WORKSHOP: HOW TO MAKE MATHEMATICS ATTRACTIVE TO OUR STUDENTS [forts]
7. WORKSHOP: ATT VÄCKA NYFIKENHETEN TILL NATURVETENSKAP [forts, buss åter avgår 11.45]
8. WORKSHOP: EXPERIMENT OCH UNDERSÖKANDE AR-BETSSÄTT [forts]
Materia och organismer utifrån kemins och biologins underbara sym-bios
Ny forskning visar att det är viktigt och att det går bra att lära elever på låg- och
För lärare i årskurs F-6
Helena Näs är lektor i biologididaktik och har utöver doktorsexamen i grunden ämneslärarexa-men i biologi, kemi och matematik. Efter tio års undervisande på hög-
stadiet, gymnasiet och komvux började hon för tolv år sen att undervisa på lärarutbildningen och har nu en kombinerad forsknings- och undervisningstjänst på Umeå univer-sitet. Hennes forskning är inriktad på undervisning i naturvetenskap i de tidiga skolåren och i förskolan.
Jan Larsson är pro-fessor i genetik vid institutionen för mo-lekylärbiologi, Umeå universitet. I hans forskargrupp används bananfluga som en
modellart för att förstå vår arvsmassas funktion och hur en cell kan känna vilken del av arvsmas-san, vilka gener, som ska användas och hur den informationen förs vidare när cellen delar sig.
mellanstadiet svåra naturvetenskapliga processer som till exempel fotosyntes och förbränning.
Ungefär 30 minuter ägnas åt en föreläsning och den återstående tiden blir det praktiska inslag/workshops. De workshops som erbjuds kommer att på enkla sätt konkretisera naturvetenskapliga processer och erbjuda en möjlighet att arbeta un-dersökande i en vanlig klassrumsmiljö. Genom att observera, fundera, diskutera och experimentera utifrån olika kemi- och biologiinnehåll ska många frågor förhopp-ningsvis kunna väckas och bearbetas.
Max antal deltagare: 20 personer
Gemensamma föreläsningar: Onsdag 29 oktober kl 13.00-14.30
SKÖNHET I SKOLMATEMATIK [Aula Nordica]
Vad är det som lockar matematiker att syssla med matematik? Vad är det som gör att små barn räknar, hittar mönster och försöker strukturera och förstå sin omvärld? En del av svaret till dessa frågor är estetiskt – vi dras till det som är vackert, även i vetenskapen och ett ämne som matematik. Forskare har funnit att estetik spelar en roll i matematisk praktik, exempelvis då man väljer vilka problem man ska försöka lösa, då man bestämmer sig för vilka metoder man ska använda, och då man ska avgöra om man funnit en bra lösning. Denna föreläsning ger konkreta exempel från skolmatematiken för att motivera varför man ska bry sig om estetik då man under-visar i matematik, och för att att illustrera att vacker matematik kan vara tillgänglig även på grund- och gymnasieskolenivå.
KAN STUDIER AV HJÄRNAN SÄGA OSS NÅGOT OM VARFÖR VISSA LÄRANDEMETODER ÄR BÄTTRE ÄN ANDRA? [Aula Nordica]
Tvärvetenskapliga studier om “lärande” inom neurovetenskap, psykologi och ut-bildningsvetenskap skulle kunna leda till ökad insikt om vad som utgör bra läran-demetoder. Detta är ett forskningsfält under framväxt. Inom ett projekt om ”Minne och Lärande”, finansierat av Umeå School of Education, utför vi sådana studier vid Umeå center for Functional Brain Imaging (UFBI). I en del av projektet studerar vi de neurokognitiva mekanismerna bakom den så kallade ”test-effekten”. I en annan del av projektet studerar vi matematikinlärning. Kan olika lärandemetoder resultera i bestående skillnader i hjärnans aktiveringsmönster?
Manya Sundström och Lars-Daniel Öhman är docent i matematikdidaktik vid Institutionen för naturvetenskaper-nas och matematikens didaktik res-pektive lektor i matematik vid Institu-tionen för matematik och matematisk statistik, Umeå universitet. De arbetar för närvarande med ett projekt om relationen mellan skönhet och förkla-ringar i matematik. Inom detta projekt samlar de exempel på vacker matema-tik från olika abstraktionsnivåer, och söker kriteriter för att avgöra vad som gör dessa exempel vackra och/eller förklarande.
[email protected] [email protected]
Linnea Karlsson är forskare i kognitiv neu-rovetenskap vid Umeå center for Functional Brain Imaging, Umeå universitet. Hon stude-rar bland annat de neu-rokognitiva mekanismer
som ligger till grund för lärande, med hjälp av funktionell hjärnavbildning med magnetkamera.
P
P
Sveriges lantbruks- universitet (SLU)
Teknik- huset
P
P
P P
P
P
Universum MIT-huset
P P
UNIVERSITETS- OMRÅDET
Sjukhus- området
s g r e b m
o r t S
g ä v
Norr
n e g
ä v s p r o t x A
m u r t n e c t o M
v s
p r o t x A
n e
g ä m
m a
G t o
M
a i l
n e
g ä
v s
k ö
K
i u d a t s e a L s u r t e P
g ä v s m
e h e i r a M
t o M
g ä
v s u i
d a t
s e
a L s
u r t
e P
Univer- sitets- hallenIKSU
Fortbildningsdagar28-29 okt 2014
KBC
t e s u h r a t e v r u t a N
Föreläsningaroch workshops
Välkomsttaloch föreläsningar:
Aula Nordica
Lunch och kaffe Brashörnan
Kemi- huset
Middagsbuffématsalen SLU
Gösta Skoglunds väg
Universums entré
Middag & musik
Tisdag kväll kl 18.30-21.00 har du chansen att umgås med kollegor över en bit mat.
Vi bjuder på buffé och underhållning i matsalen på Sveriges Lantbruksuniver-sitet, SLU.
Slowfox står för musiken. Slowfox är artistnamn för Sofia Henricsson, singer-song-writer från Umeå. Hennes musik är en mix av country, pop, rock och ame-rikansk folkmusik inspirerad av bland andra artister som Mary Chapin Carpen-ter, Alison Krauss, Lucinda Williams och Ryan Adams. I september 2013 släpptes hennes debutalbum Like the birds.
Läs mer om Slowfox på www.slow-fox.com.