program och abstracts - sahlgrenska.se · fraktur tornberg g, wennman i 11.15–11.30 Åderdok –...

Program och abstracts

Kvalitetsveckan • Sahlgrenska Universitetssjukhuset • 8 –10 mars 2005

Innehåll

Kartor

Mölndal .........................................2

Sahlgrenska ..................................3

Östra ...............................................4

Program .................................5

Program föreläsningar

Tisdag förmiddag ........................6

Tisdag eftermiddag .....................7

Onsdag förmiddag ......................8

Onsdag eftermiddag ..................9

Torsdag förmiddag ................... 10

Torsdag eftermiddag ............... 11

Program postrar

Tisdag ......................................... 12

Onsdag ....................................... 13

Torsdag ....................................... 14

Abstracts ............................ 15

Abstracts föreläsningar

Mölndal ...................................... 16

Sahlgrenska ............................... 28

Östra ............................................ 36

Abstracts postrar

Mölndal ...................................... 48

Sahlgrenska ............................... 55

Östra ............................................ 63

Välkommen till Kvalitetsveckan 2005I din hand håller du program och korta sammanfattningar, abstracts, för utbudet inom Kvalitetsveckan 8–10 mars 2005 vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU. Abstracts saknas dock för några föreläsningar och postrar. Aktiviteter pågår samtidigt i anslutning till de tre stora aulorna på SU/Mölndal, SU/Sahlgrenska och SU/Östra. Under dagarna presenterar SU-personal omkring 200 olika projekt via seminarier, korta föredrag och posterutställningar. Dessutom medverkar inbjudna externa föreläsare och ex-perter. Varje dag hålls lunchdebatt på något tema. Vissa inslag länkas från aulan på Sahlgrenska för att ses på intern-TV i de övriga aulorna. Under onsdagskvällen ges en soaré “Musik och läkekonst” i aulan på Sahlgrenska. Då bjuds på såväl föreläsningar som musicerande. På torsdagen utdelas SUs nyinrättade kvalitetspris till en avdelning, ett team eller motsvarande, som bedriver ett struk-turerat kvalitets- och utvecklingsarbete. Posterutställningarna utanför aulorna byts varje dag. De är uppställda kl 8.30–17 och bemannade kl 11.30–13.30, så att intresserade ges tillfälle att ställa frågor. Har du övriga undringar, kan du vända dig till någon av vär-darna med de blå namnskyltarna. Föreläsare, posterutställare, moderatorer och andra medverkande bär vita namnskyltar.

Välkommen att närvara, titta, lyssna, fråga, diskutera, utbyta erfarenheter och inspireras under Kvalitets-veckan!

SU-turen kör extra under Kvalitetsveckan

Transportbussen SU-turen kör extra turer mellan Mölndal, Sahlgrenska och Östra dessa tre dagar. Tidtabell finns på Kvalitetsveckans webbplats:www.sahlgrenska.se/kvalitetsveckan

Lokaler

Mölndal: Aulan hus V Sahlgrenska: Aulan centralkomplexet Östra: KK-aulan

Posterutställningar

Utanför aulorna kommer det att finnas posterutställ-ningar som byts varje dag. Utställningarna är beman-nade mellan klockan 11.30 och13.30 så att intresserade ges möjlighet att ställa frågor.

SU/MölndalBuss och spårvagnKommer du med spårvagn eller buss till SU/Mölndal går du av vid hållplats Mölndals sjukhus. På kartan är hållplatslägena markerade.

Spårvagnslinje 4 stannar vid SU/Mölndal.

Busslinje HållplatsLinje 755 Mölndals sjukhusLinje Orange Express Mölndals sjukhusLinje 751 TerrakottagatanLinje 764 TerrakottagatanLinje 765 Terrakottagatan

Kvalitetsveckans aktiviteter på SU/Mölndal pågår i stora aulan, entréplanet, hus V, ingång V.

Om du kommer med bilParkeringsplatserna är markerade på kartan. Från Kållered på E6, tag av vid Åbromotet. Från centrum på E6, tag av vid Lackarebäcksmotet.

SU/SahlgrenskaBuss och spårvagn Kommer du med spårvagn eller buss till SU/Sahlgrenska går du av vid hållplats Sahlgrenska sjukhuset. På kartan är hållplatslägena markerade.

Spårvagnslinjerna 6, 7, 8 och 13 stannar vid Sahlgrenska Huvudentré.

Busslinje Hållplats16 Sahlgrenska Huvudentré49 Sahlgrenska Huvudentré och Sahlgrenska Södra 52 Sahlgrenska Huvudentré och Sahlgrenska Södra 58 Sahlgrenska Huvudentré87 Sahlgrenska Huvudentré, Sahlgrenska Norra och Vita stråket utanför Apoteket151 Sahlgrenska Huvudentré753 Sahlgrenska Södra (ej Sahlgrenska Huvudentré)755 Sahlgrenska Huvudentré, Sahlgrenska Södra och Sahlgrenska Norra158 Sahlgrenska Huvudentré760 Sahlgrenska Huvudentré och Sahlgrenska Södra764 Sahlgrenska Huvudentré och Sahlgrenska Södra765 Sahlgrenska Huvudentré och Sahlgrenska Södra

Om du kommer med bilParkeringsplatserna ärmarkerade på kartan. Detbästa stället att parkerapå är parkeringshuset vidNorra Porten.

Kvalitetsveckans aktiviteter på SU/Sahlgrenska pågår i stora aulan, entré-planet, ingång via huvudentrén Blå stråket 5.

SU/ÖstraBuss och spårvagn Kommer du med spårvagn eller buss till SU/Östra går du av vid hållplats Östra sjukhuset. På kartan är hållplatslägena markerade.

Spårvagnslinje 1 – hållplats Östra sjukhuset

Busslinje HållplatsLinje 34 Östra sjukhuset, Barnkliniken och SmörslottsgatanLinje 514 Östra sjukhusetLinje 515 Östra sjukhusetLinje 512 Östra sjukhuset

Om du kommer med bilParkeringsplatserna är markerade med P

Kvalitetsveckans aktiviteter på SU/Östra pågår i KK-aulan, entréplanet, ingång via entrén till Kvinnokliniken (se hus nummer 3 på karta nedan)

ProgramFöreläsningar

Under dagarna presenterar SU-personal olika projekt

via seminarier och korta föredrag. Dessutom medverkar

inbjudna externa föreläsare och experter. Varje dag hålls

lunchdebatt på något tema. Vissa inslag länkas från au-

lan på Sahlgrenska för att ses på intern-TV i de övriga

aulorna.

PostrarUtanför aulorna kommer det att finnas posterutställ-

ningar som byts varje dag. Utställningarna är beman-

nade mellan klockan 11.30 och 13.30 så att intresserade

ges möjlighet att ställa frågor.

Numret som står före rubriken i programmet motsvarar

numret på den skärm där postern är uppsatt.

Lokaler

Mölndal: Aulan hus V

Sahlgrenska: Aulan centralkomplexet

Östra: KK-aulan

6

Prog

ram föreläsningar

Mölndal Sahlgrenska Östra

6

InvigningBengt-Göran Olausson, sjukhusdirektör SU, Jan Bergqvist ordförande SU:s styrelse, Ylva Johansson Vård- och äldreomsorgsminister, Börje Lindqvist, direktör för strategisk planering SU

Kören Singoalla

10.45–11.30 Akademiskt ledarskap i vårdenArvid Carlsson, professor, nobelpristagare i medicin år 2000

12.00 –13.00Lunchdebatt

Genusperspektiv på universitetssjukhus Moderator: Ann Stokland, områdeschef område Mölndal

Deltagare: Agnes Wold, docent Laboratoriemedicin, Annika Rosengren professor avdelningen för internme-dicin SU/Östra, Lars Ettarp ordförande Svenska Psoria-sisförbundet, Bengt-Göran Olausson sjukhusdirektör SU, Ann-Marie Morhed föreståndare Nationella sekreteriatet för genusforskning, Göteborg, Louise Ekström, chefs- utvecklare, Volvo, Göteborg

Tisdag förmiddag 8/3 Aktiviteterna tisdag förmiddag kl 10 –13 länkas från aulan på Sahlgrenska, så att de kan följas via intern-TV i aulorna på Mölndal och Östra.

10.00 –10.45

7

Prog

ram föreläsningar


7

TEMA: Kvalitetsprojekt, ITModerator: Olle Mattson 13.20–13.35 Datoriserade tillväxtkurvor med beslutsstöd – ett kvalitetssäkrings- instrument Gelander Lars

13.35–14.00 Kvalitetssystem inom Laboratorie- medicin Eriksson Henrik

14.00–14.15 Dokumentation med inriktning på information och undervisning till ny personal Kollberg Elisabet

14.15–14.30 Internetbaserad digital morfologi av blodceller som extern kvalitets-säkring Swolin Birgitta

14.30–15.00 PAUS

15.00–15.15 Tidbokning från extern enhet via webben Erlandsson Göran

15.15–15.30 Kvalitetsbedömning på lika villkor Flodin Göran, Nilsson Linda

15.30–15.45 Utbildning i Evidensbaserad Omvård-nad Barnhjärtcentrum Andersson Stavridis Sofi

15.45–16.00 Remiss- och svarssystemet LabBest Svedhem Åke

TEMA: Utbildning medarbetare/patientModerator: Lennart Jivegård

13.20–13.35 Verklighetsbaserad inlärning – akuta situationer Bengtsson Ing-Britt

13.35–13.55 Ny administrativ struktur för patient-skolor på öppenvården reumatologi Bertilsson Lennart

13.55–14.10 Nya arbetsformer för heltidsarbetande medarbetare över 50 Cannerheim Tina

14.10–14.25 Kunskapsöverföring från erfaren barnmorska till nyutbildad Lindblom, Lundgren, Aladdin, Falk

14.25–14.40 Etnisk mångfald inom Akutenheten SU/Mölndal Malmberg Edsö Marita

14.40–15.00 PAUS

15.00–15.15 Kompetensstegar med karriär- möjligheter inom Område Östra Mattsson Birgith

15.15–15.30 Utbildningsprogrammet CAT – införande på Medicin Östra Klint Kjell

15.30–15.45 Studentens praktiska väg till sitt nya yrke Mollberg Margareta

15.45–16.00 Mitt i verkligheten! Teamträning i praktiken innan examen Wijk Helle

Tisdag eftermiddag 8/3

TEMA: Patientupplevd kvalitetModerator: Birgitha Archenholtz 13.20–13.40 Med andra ögon Sjöholm O, Carlstrand M, Janson Y

13.40–13.55 Ett besök på TIVA – i väntan på trans-plantationAndersson Monica

13.55–14.10 Boka läkartid på nätet – bättre till-gänglighet och nöjdare patienterBörjesson Richard

14.10–14.25 Elsa-grupp – ett förbättrat omhänder-tagande av cancerpatienter? Fridstedt Gisela

14.25–14.40 Föräldrars bedömning av vårdkvali-teten Jansson Ulla-Britt

14.40–15.00 PAUS

15.00–15.15 KUPP – Kvalitet Ur Patientens Perspektiv Persson Karin 15.15–15.30 Livskvalitet efter respiratorvård Rylander Christian

15.30–15.45 Öronakupunktur – stick som lugnar och är till hjälp när språket inte räcker till Vestlin Anna-Lena

15.45–16.00 Traffic light system – ett enkelt, lättförståeligt och effektivt sätt till fungerande samverkan inom rehabilitering Wikander B, Asplin G

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Utställning med bildspel på bemannad arbetsstation:

13.20-16.00Hemodialys: Mängd, effekt och kontrollDelin Krister

Sal E5 (intill aulan)

8

Prog

ram föreläsningar


8

TEMA: Vårdkedjor, team, sam-arbetsprojektModerator: Margareta Wennergren

09.00–09.20 Ny vårdkedja vid misstänkt akut ischemiskt stroke Mannerö P, Bång A, Karlsson J-E

09.20–09.40 Clinical Pathway för patienter med höftfraktur – ett vårdsystem som bygger på kvalitet Olsson Lars-Eric

09.40–10.00 Vårdlotsen hela vägen fram Kullbratt Anders

10.00–10.30 PAUS

10.30–10.45 Bättre och snabbare omhändertagan-de av patienter med kolorektalcancer Lindgren P-G, Fridstedt G

10.45–11.00 Nöjd doktor – nöjd med doktorn! Lundgren-Pierre B, Nyström C

11.00–11.15 Vårdplan i Melior – ett samarbets- dokument Ram Pia

11.15–11.30 Samverkan i psykosvårdkedjan i Mölndal Ram Pia, Rogenfelt I

TEMA: KvalitetsregisterModerator: Lars Ekström 09.00–09.15 Kvalitetsregister – en översikt Dudas Kerstin

09.15–09.30 25 års kvalitetsregistrering – rapport från ett nationellt register – höftleds-plastik Herberts Peter

09.30–09.45 Ett kvalitetsregister som hälsoekono-miskt instrument – registerhållarens perspektiv Herberts Peter, Garellick Göran

09.45–10.05 Kvalitetsregister för barn – diabetes/GH-behandling Alberstsson Wikland kerstin

10.05–10.30 PAUS

10.30–10.45 Strokeregister Andersson Björn

10.45–11.00 Nationella Diabetesregistret – öppen redovisning Gudbjörnsdottir Soffia

11.00–11.30 Utveckling i svensk Hälso- och Sjukvård Roger Molin SKL (fd Lf)

TEMA: Medicinsk kvalitetModerator: Marie Beckman-Suurküla

09.00–09.15 Kvalitets- och utvecklingsarbete ge-nom prioriterade ansvarsområden Andersson Annelie

09.15–09.30 Smärta – ett prioriterat ansvars- område Ljungström Kristina

09.30–09.45 Från misstänkt akut kranskärlssjuk-dom till PCI Bång Angela

09.45–10.00 Nedre Urinvägssymtom hos geria-triska patienter Malmsten Ulf G H

10.00–10.30 PAUS

10.30–10.45 CD62 (p-selektin) som kvalitetsmarkör på trombozytkoncentrat Hesse Camilla, Åberg Lena

10.45–11.00 Mobil Intensivvårds Grupp – MIG Eriksson Thomas

11.00–11.15 Kortare vårdkedja vid misstänkt höft-fraktur Tornberg G, Wennman I

11.15–11.30 Åderdok – diagnostik och kvalitets-dokumentation hand i hand Thurin Anders

12.00 –13.00LunchdebattLunchdebatten länkas från aulan på Sahlgrenska, så att den kan följas via intern-TV i aulorna på Mölndal och Östra.

Register – Speglar de hela sanningen? Moderator: Eva Haglind, professor, chefläkare, SU

Deltagare: Daniel Brattgård, sjukhuspräst SU, Eva Bågenholm-Nilsson, ordförande Svenska Läkarförbundet, Bengt-Göran Olausson sjukhusdirektör SU, Roger Molin, biträdande avdelningschef Avdelningen för vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Landsting, Stefan Leufstedt, ordförande Svenska Diabetesförbundet, Ulla Fryksmark, Enhetschef, Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Göteborg

Onsdag förmiddag 9/3

9

Prog

ram föreläsningar


9

TEMA: Kvalitetssäkring, ITModerator: Marie Jonsson

13.20–13.35 Kvalitetskontroll av blåmussla och ost-ron – högkvalitativ föda som kräver kontinuerliga tester Lange Stefan

13.35–13.50 Kvalitetssäkring av den sjukgymnas-tiska dokumentationen inom SU Edvinsson Mia

13.50–14.05 Kvalitetsarbete ger bättre funktionali-tet i nya IT-stöd Hedström Anders

14.05–14.20 Kvalitetssäkring av kliniska studier för sjuksköterske- och undersköterske-studenter Hjalmarsson Agneta

14.20–14.35 Gemensam standard som grund för kodning Ritheim Ohlsson Susan

14.35–15.00 PAUS

15.00–15.15 Införande av standardiserade processer på SU IT Teodorsson Peter

15.15–15.30 Medicinsk information trådlöst överförd till handdator Roupe Rikard, Strannegård C

15.30–15.45 Mätosäkerhet inom Laboratorie- medicin – ett nationellt problem Larsson Peter

15.45–16.00 Förkortad vårdtid efter införande av avancerad postoperativ smärt- behandling på vårdavdelning Kratz Yvonne

17.00Musik och LäkekonstModerator: Claes Möller

Lokal: Aulan centralkomplexet, Sahl-grenska. Obs! Endast 198 platser, först till kvarn...

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Musik som medicinSven Larsson

Du måste finnas... Kristina från DuvemålaCecilia Engström

Puccinis O mia bambino caroCecilia Engström

Hade Chopin cystisk Fibros?Birgitta Strandvik, Jan Ling

Musik och stimuli för hjärnanMichael Nilsson, Peter Eriksson

Den lycklige läkarenRagnar Bergström, Lennart Palm

StorbandsjazzSU Moving Big Band

Onsdag eftermiddag 9/3

TEMA: Medicinsk kvalitetModerator: Ann Stokland 13.20–13.35 Omhändertagande av cancerrelaterade symtom Ahlberg Karin

13.35–13.50 Evidensbaserad omvårdnad på Barn-hjärtcentrum Andersson Stavridis Sofi

13.50–14.05 Smärtpolicy för Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus Finnström Berit

14.05–14.20 Parkinsonrehabilitering av yngre – ny kunskap Björk Fredrik

14.20–14.35 Skelettförankrad protes – kvalitet för patienten Hagberg Kerstin

14.35–15.00 PAUS

15.00–15.15 Rädda hjärnan – trombolysbehand-ling vid akut ischemiskt stroke Karlsson Jan-Erik, Jakobsson M

15.15–15.30 Hur infektioner vid peritonealdialys kan minskas Ljungman Susanne

15.30–15.45 Specialprocessad havre som tilläggs-behandling vid sjukdom kan ge klara hälsovinster Lange Stefan

15.45–16.00 Att minska risken för bakteriella trans-fusionskomplikationer Åberg Lena

TEMA: Från Lab till KlinikDiagnos och skydd mot infektionerModerator: Lars Hagberg

13.20–13.45 Infektionshygiens förebyggande ar-bete mot vårdrelaterade infektioner Åhrén Tinna

13.45–14.00 Antibiotikaresistens hos S aureus i spädbarns tarmflora Lindberg Erika

14.00–14.15 Nya metoder för laboratoriediagnos-tik av djupa svampinfektioner Kondori Nahid

14.15–14.30 Kvalitet på bakterier Inganäs Elisabet

14.30–15.00 PAUS

15.00–15.15 Stamtypning av tuberkelbakterier som hjälpmedel för smittspårning Svensson Erik

15.15–15.30 Diagnostik av bakteriell meningit med PCR och sekvensbestämning av 16S rRNA genen Welinder Olsson C, Larsson P

15.30–15.45 Hur får vi bättre diagnostik för den inflammerade patienten? Wennerås Christine

15.45–16.00 Kan studier av den eosinofila granulo-cyten hjälpa den benmärgstransplan-terade patienten? Wennerås Christine

10

Prog

ram föreläsningar


10

TEMA: Verksamhetsutveckling, genombrottsprojekt, tillgäng-lighet Moderator: Börje Lindqvist

09.00–10.00 Verksamhetsutveckling – vad har vi för det? Wallén, Sixt, Olsson

10.00–10.15 Paus

10.15–10.30 Det finns HOPE för SU! Wijk Helle

10.30–10.45 Genombrott på vuxenpsykiatrisk akutmottagning Paulin Johan

10.45–11.00 Psykiatrisk mottagning i Kortedala – förkortade väntetider, ökat antal avslutade behandlingar Sjöstedt Ebba

11.00–11.15 Tillgänglig hörsel? Espmark Ann-Kristin

11.15–11.30 Amningsmottagning för kvinnor med komplicerad amning Westlund Anna-Maria

TEMA: Verksamhetsutveckling, genombrottsprojekt, tillgäng-lighet Moderator: Hans Holmberg

09.00–09.15 Bättre flyt på reumatologen – ett genombrottsprojekt Mörck Boel

09.15–09.30 Kvalitets- och utvecklingsarbete inom GerRehabgruppen SU/Mölndal Ingemarsson Annika

09.30–09.45 Körkort för undersökningar på Klinisk fysiologi SU/Östra Nilsson Kristina

09.45–10.00 Utveckling av SU/Sahlgrenskas vård vid självmordsförsök Sjöström Nisse

10.00–10.30 PAUS

10.30–10.45 Ryggteamets mottagningsmodell – erfarenheter och resultat från ett teamsamarbete Kjellby Wendt Gunilla

10.45–11.00 Förbättrad kvalitet i patientklassifi- ceringen Sundberg Leif, Bohlin Irene

11.00–11.15 Omhändertagande av suicidnära patienter Lundgren-Pierre Birgitta

11.15–11.30 Pris istället för kris! Wallén T, Wijk H

12.00 –13.00LunchdebattLunchdebatten länkas från aulan på Sahlgrenska, så att den kan följas via intern-TV i aulorna på Mölndal och Östra.

Verksamhetsutveckling – drivkrafter?Moderator: Olle Larkö, professor biträdande chef Sahlgrenska akademin

Deltagare: Thomas Wallén, projektledare för produktivitetsarbete, VGR, Tomas Bremell, verksamhetschef reuma-tologi SU, Eva Westerling, projektledare Avdelningen för vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Landsting, Bo Bergman, professor Chalmers, Bengt-Göran Olausson, sjukhusdirektör SU, Börje Lindqvist, direktör för strategisk planering SU, Marianne Melkersson, sjukhusdirektör Kungälvs sjukhus

13.00 –13.20KvalitetsprisSahlgrenska Universitetssjukhusets Kvalitetspris delas ut

Torsdag förmiddag 10/3

TEMA: Verksamhetsutveckling, genombrottsprojekt, tillgäng-lighet Moderator: Marianne Olsson

09.00–09.30 Verksamhetsutveckling – ledarnas roll Marianne Olsson

09.30–09.45 Ökad kunskap ger ökat samarbete – kunskapsutbytesdag för kuratorer de Neergaard G, Benkel I

09.45–10.00 Ökad telefontillgänglighet på repro-duktionsmedicin Eriksson Charlotte

10.00–10.15 PAUS

10.15–10.30 Utredning av övre gastrointerstinal-cancer Granung Magdalena, Johnsson Erik

10.30–10.45 Ändrade rutiner gav kortare vårdtid Nilsson S, Sandberg H

10.45–11.00 METTS – ett nytt verktyg för sortering och prioritering på Akut- och Olycks-fallsmottagningen SU/Sahlgrenska Widgren R Bengt

11.00–11.15 Sjukgymnastik på Akut- och olycks-fallsmottagningen – ett vinnande koncept Öst Helga

11.15–11.30 10 års utveckling av decentraliserad högspecialiserad KNF-diagnostik i VGR Hedström A, Elam M

11

Prog

ram föreläsningar


11

TEMA: KvalitetsprojektModerator: Nils Crona

13.30–13.45 Patientens medverkan vid symtombehandling Ahlberg Karin

13.45–14.05 Projekt Asyl Sjöstedt Ebba

14.05–14.20 Gruppbehandling av unga kvinnor vid psykiatrisk öppenvårdsrehabili- tering Palmquist Hans

14.20–14.35 Barnen i vuxenpsykiatrin Ingrid Rogenfelt

14.35–15.00 PAUS

15.00–15.15 Processarbete av patienternas väg mellan vårdavdelning och operation Nilsson Anders

15.15–15.30 Kvalitetsutveckling genom handled-ning i omvårdnad Selin, Lundmark, Olsson

15.30–15.45 Se vidare – en ny arbetsmodell för bättre resultat Helgesson Gabriella, Asp Laila

15.45–16.00 Taktil massage för strokepatienter Stevander C, Ström K

TEMA: Från Lab till KlinikVad händer på allergifronten?Moderator: Peter Larsson

13.30–13.45 Regulatoriska T-cellers funktion hos vuxna björkpollenallergiker Rudin Anna

13.45–14.00 Tarmfloran hos spädbarn i relation till senare allergiutveckling Adlerberth Ingegerd

14.00–14.15 Kan ett nytt anti-inflammatoriskt protein hämma allergiutveckling? Johansson Sofi

14.15–14.30 Påverkan av tarmfloran på immun-hämmande proteiner i plasma Lundell Anna-Carin

14.30–15.00 PAUS

15.00–15.15 Låga nivåer av ett anti-inflammatoriskt protein hos allergiska barn Johansson Sofi

15.15–15.30 LPS nedreglerar björkallergen- orsakat allergisvar hos barn in vitro Lundell Anna-Carin

15.30–15.45 Stafylokockus aureus i tarmen kan öka antalet regulatoriska T-celler hos barn Rudin Anna

15.45–16.00 Att identifiera friskfaktorer som skyddar mot allergiutveckling Wold Agnes

TEMA: VerksamhetsutvecklingModerator: Gun-Lis Olofsson

13.30–14.15 Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling Bo Bergman

14.15–15.45 (inkl paus)Verksamhetsutveckling genom certi-fierad kvalitetssäkring Albertsson Wikland, Hellstrand VD CANEA

15.45–16.00 Verksamhetsutveckling inom Hud- och Könssjukvården Jacobsson Torbjörn

Torsdag eftermiddag 10/3

12


Prog

ram p

ostrar

12

1. Skandinavisk Medicinsk Informa-tion för Lekmän – SMILAlopaeus Eva 2. VRISS – Vård Relaterade Infektio-ner Skall StoppasGherman Simina

3. Varför är den eosinofila granulocy-ten en nyckelcell vid allergi?Svensson Lena

4. Egenkontrollprogram för livs-medelshantering på vårdavdelning inom SUAndersson Berit, Alriksson M

5. E- biblioteketHellqvist M, Alopaeus E

6. Exstra 2 år (Geriatrik Sahlgrenska Externa Stroketeam)Morberg Eva 7. A new postoperative training regimen after grip reconstruction in tetraplegiaDahlgren A, Sand Åsa

8. Infektionsregistrering/punktpre-valensstudien 2001-2004 inom hela SUÅhrén Tinna

9. PM/Direktiv på infektionhygiens hemsidaÅhrén Tinna

1. KUPP – dagkirurgiska patienterHallgren Kerstin

2. Vilka faktorer kan påverka sjuk-sköterskans bemötande av patien-ten?Westlund Ann- Christine 3. Betydelsen av socialt nätverk och socialt stöd ur ett genusperspektiv bland patienter med kranskärlssjuk-domHultsberg- Ohlsson G, Dudas K 4. Strålbehandling av barn utan narkosTuresson Christina, Grahn C

5. Tid för reflektion och psykologisk avlastningTångelin Karin

6. Göteborgs utbildningsavdelningWendeby Jan

7. Preoperativa besök för dagens hjärtanAhlund Elisabeth, Lundberg V

8. Omvårdnadsriktlinjer vid akut obstruktiv lungsjukdomBång A, Rosenfelt M, Johansson L 9. Rehabilitering av yngre ParkinsonpatienterFriberg Eva, Jonells B

10. Kvinnor med bröstcancer delges ökad delaktighet genon en behand-lingsplanNiklasson Lena 12. Undersökningsprotokollet på klinisk fysiologiHolmlund Åsa

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

ArbetsstationHemodialys: Mängd, effekt och kontrollDelin Krister

1. Regional studierektorsfunktionAlmehed Katarina

2. Utvärdering av kvalitet på SU:s Medicinska bibliotekAlopaeus Eva

3. Riskfaktoranalys modellen – ett verktyg i det sekundpreventiva arbetet efter hjärtinfarktBjörck Lena

4. Strukturerad respiratorurträning – en standardvårdplanEriksson Thomas

5. VRISS – Vårdrelaterade infektioner Skall StoppasKarlsson Lena

6. Kvalitetsutvecklingsprocess ledande till ansökan om CARF-certi-fiering (vuxenhabiliteringsteam)Lindquist Kjell

7. SLE-osteoporos (klinisk forskning)Almehed Katarina


9. Utvärdering av MRSA-bärarkort för att identifiera smittade patienterÅhrén Tinna

Postrar • Tisdag 8/3

13


Prog

ram p

ostrar

13

1. Att kvalitetssäkra bedömning av ätproblemBergerson Gunilla

2. Sjuksköterskemottagning vid insättande av larm och Biologiska preparatBergkvist Lena

3. Hur mår patienterna på vänte- listan?Bergbrandt Ing-Marie

4. Arbetsrehabilitering för perso-ner med neurologisk sjukdom eller skadaEnghamre Annika

5. Självskattning av personlighet, funktionsförmågan och livshändel-ser med hjälp av DIP-Q hos patienter på en psykiatrisk mottagningOlander Karin

6. Patientupplevd kvalité och bemö-tande under 10 år på reumatologen SU. PatientenkäterSvensson Lilian

7. När livet känns svårt att levaWiktorsson Stefan

9. Restenos efter PCI-erfarenhet från patientens perspektivOdell Annika

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .


1. Förändringar i lymfocytpopula-tioner hos barn med inflammatorisk tarmsjukdomBarkman Cecilia 2. Tarmfloran hos barn med nydebu-terad inflammatorisk tarmsjukdomBarkman Cecilia

3. Sjuksköterskemottagning-MTXEskilson Alf, Peterson Helen

4. Nya mikrobicida substanser base-rade på kroppsegna faktorer såsom laktoferrin, en bröstmjölkskompo-nentMattsby-Baltzer Inger

5. E colis koloniseringsförmågaNorwrouzian Forough


7. Utvärdering av olika rutiner för rengöring/desinfektion av aneste-sistationerÅhrén Tinna 8. Akutlab – utveckling för att möta ökade kravNilsson Gerd D

9. Virulensfaktor hos patogena enterohemorragiska Escherichia coli, 0157 och non 0157, isolerade från människaWelinder-Olsson Christina 10. Läkemedelsarbetet på Reumato-logenForsblad D Elia

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

ArbetsstationNationalregistret för Höftleds- plastiker – en internetapplikationErikson KajsaSal E5

1. Skillnader i fokus – Vem ska koda?Bohlin Irene

2. Ny digital teknik monterad på gammalt skallbordCatovic Merima

3. Hur kan vi skapa en tillförlitlig registrering och uppföljning av postoperativa sårinfektioner på OrtopedenKarlsten Margaretha

4. Vårdkedja för äldre patient med akut höftfraktur på område MölndalEsping Eva, Andersson Annelie

5. Genombrott för amningWestlund Anna-Maria

6. Utvärdering av Comfort- och FLACCskalan för barn i respiratorJohansson Monica

7. Antibiotikaresistens i intestinala E coli-relation till persistens och populationsnivåKarami Nahid 8. Laktobaciller och lymfocyters aktiveringsgrad hos friskaRask Carola

Postrar • Onsdag 9/3

14


Prog

ram p

ostrar

14

1. Beskrivning av förändringsarbetet inom lungmedicin ht 03Haglund Ann-marie 2. Röntgen – direktdigital bildplatta i en apparat från 1950-taletHaljamäli Sigrid

3. Kompetenscentrum för schizo-freni (KcS)Hellström Daniel

4. ATM: En verksamhetsutveckling mellan allas deltagande och påver-kansmöjlighetLejdström-Thunström Gunilla

6. Triagesystem på Akut-och Olycks-fallsmottagningenMartinius Ann

8. Kognition, ADL och arbete ett år efter strokeHofgren Caisa

9. Strategisk nutritionsbehandlingBrantevik Åsa Jacobsson Ingrid

10. Projekt Genombrott med fokus-område tillgänglighet , SU/Östra, psykiatrisk mottagning KortedalaSjöstedt Ebba

1. Kliniska, bakteriella och immu-nologiska effekter av probiotika vid sekretorisk öroninflammationJohansson Susann

2. Akutgeriatrik – ett utökat samar-bete mellan medicin och ger/rehab SU/MölndalFernström, Gelin, Carling, Ljungström

3. Sjuksköterskemottagning på strål-behandlingAndersson Ann-Sofie

4. Genombrott – Bättre remisshan-teringAssmundson Åsa

5. Kvalitetsstjärnan, BUPBergman Jörgen

6. Måste bytestiden vara så lång?Brennefors Els-marie

7. Koordinerande sjuksköterska styr patientströmmen i hela Västra GötalandCarlsson Marie

8. Intergrerad medicin i vårdenFalk Tony

9. Städkvalitetsstandard. INSTA 800Nilsson Linda

10. Varför är väntan så lång? Kan väntan på operationer förkortas?Lindblom L, Lipiens C 11. Trycksårsprevention – att arbeta förebyggandeWendeby Jan

1. Skillnader i fokus – Vem ska koda?Ritheim Ohlsson Susan

2. Kan vi utnyttja rutinsjukvårds- baser i systematiskt kvalitetsarbete?Silander Hans

3. Neurointensivronden – nytt arbetssätt i digital miljöSilander Hans

4. Triage på ÖgonakutenSvensson Gunilla, Hänel Cecilia

5. Ortopediska röntgenundersök-ningar – arbetsmaterial på skelett-röntgenundersökningarTrenck Kristina

6. Automatisk väntetidsredovisning på SU:s intranätAlexandersson Patrik

7. Genombrottsprojekt inom cancer-vårdenRizell Magnus

8. Effektivare arbetssättThorman Linda

9. Processkartläggning av logistiken vid patienthantering mellan vårdav-delning och operationNilsson G Anders

10. Tillgänglig hörselEspmark Ann-Kristin

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .


Postrar • Torsdag 10/3

AbstractsHär finner du korta sammanfattningar, abstracts,

för utbudet inom Kvalitetsveckan. Observera dock

att abstracts saknas för enstaka föreläsningar och

postrar.

Abstracts för postrarNumret före abstractrubriken motsvarar numret på

den skärm där postern är uppsatt.

16

Ab

stracts föreläsningar • Mölndal

16

Mölndal tisdag eftermiddag

Datoriserade tillväxtkurvor med beslutsstöd – ett kvalitetssäkringsinstrumentProjektledare: VÖL Lars Gelander, MD, PhDMedarbetare: Kerstin Albertsson Wikland, Mariann Gruf-man, Cecilia Renman, Thomas Arvidsson, Ulf Samuelson, Hans Fors, Joakim Wikland

Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, VO1 Medicin, Avd 335 Endokrinologi och Diabetes

Barns tillväxt i längd och vikt speglar både individens och samhällets hälsoläge. För det individuella barnet kan avvi-kande tillväxtförlopp specifikt kopplas till svåra sjukdomar, liksom till vanvård eller misshandel. För samhället speglar barnpopulationens tillväxtförlopp framtidens ohälsa. Det finns starka kopplingar mellan barns tidiga tillväxtförlopp och framtida risker för högt blodtryck, diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Tillväxtuppgifterna är också basen för att följa insatser för att påverka den explo-sion av övervikt och fetma som drabbar barnbefolkningen. Tillgång till tillväxtuppgifter ger möjlighet att följa effekter av insatta åtgärder och skapa medicinsk evidens. Nyttan både ur individ- och samhällsperspektivet begränsas av att tillväxtuppgifterna inte finns tillgängliga annat än via pappersjournal eller via datoriserade patient-journaler lagrade hos respektive huvudman. Eftersom enstaka mätningar har mycket litet värde, medan förloppet av alla mätningar tillsammans ger nödvändig information, är uppdelning av data på olika huvudmän en katastrof, både för individen och för samhället. Det medför medicinska ris-ker för barnet och gör att stora resurser krävs för att samla in uppgifter på samhällsnivån. I det aktuella projektet har tillväxtuppgifter för barn i stadsdelen Torslanda i Göteborg samlats i en databas. Alla tillväxtuppgifter som lagras inom barn-, skolhälsovård och sjukvård sparas så att uppgifterna finns tillgängliga vid varje besök inom hälsovården, primärvården och på sjukhuset. I projektet studeras hur det extra beslutsunderlaget till-växtkurvorna ger påverkar medicinsk säkerhet och hand-läggning av barnet. Dessutom studeras hälsoekonomiska effekter liksom hypotesen att tillväxtuppgifterna efter avi-dentifiering kan användas för att monitorera förändringar i populationens hälsoläge.

Kvalitetssystem inom LaboratoriemedicinProjektledare: Divisionschef Göran LarsonFöreläsare: Henrik Eriksson, kvalitetskoordinator

Laboratoriemedicin, MEDOT

Kvalitetsarbetet inom organisationer kan grovt delas in i två huvudinriktningar, kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Verksamheterna inom Laboratoriemedicin har på ett syste-matiskt sätt arbetat med kvalitetssäkring sedan i början av 90-talet. Klinik immunologi, Klinisk kemi, Klinisk virologi samt Transfusionsmedicin är alla ackrediterade enligt ISO 17025:1999 (Allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier) sedan några år tillbaka. Klinisk Patologi och Cytologi kommer med stor sannolikhet även

få sin verksamhet ackrediterad enligt ISO 17025:1999 under 2005. Klinisk bakteriologi har, efter att ha varit ack-rediterade enligt ISO 17025:1999, valt att ackreditera sig enligt ISO 15189:2003 (Kliniska laboratorier - Särskilda krav på kvalitet och kompetens). De väl dokumenterade kvalitetssystemen inom Laboratoriemedicin utgår från de krav som finns i standarden och som därmed professionen, kunder och andra intressenter ställer på verksamheterna. Tre av sex laboratorier har sitt kvalitetssystem dokumente-rat elektroniskt, medan de övriga planerar att också övergå till en elektronisk dokumenthantering. Kvalitetssystemen granskas årligen av SWEDAC för att säkra att kvalitetssys-temen lever upp till de krav som ställs från standarden. Ett projekt har också initierats för att åstadkomma ett gemen-samt kvalitetssystem inom Laboratoriemedicin och därmed uppnå samordningsvinster. Syftet med detta föredrag är att belysa vikten av att ha ett väl fungerande kvalitetssystem och vilka effekter, såväl positiva som negativa, ett syste-matiskt arbete med kvalitetssystem kan resultera i, samt redogöra för hur kvalitetssystemen är uppbyggda inom Laboratoriemedicin. Vidare belyses SWEDACS arbete och hur de kan stödja kvalitetsarbetet hos verksamheter inom hälso- och sjukvård.

Dokumentation med inriktning på information och undervisning till ny personalKollberg Elisabet

Bakgrund: SU-97 möttes 3 olika kulturer och arbetssätt på specialistenheten. Arbetssätt från två olika datasystem samt journalhantering i pappersform, skulle förenas. Dokumen-tation i datajournal skall utföras enligt den-rätta-journalen-projektet.

Syfte: Att hitta information på ett och samma ställe, rest-journalen minimeras. Ny personal skall introduceras i avdelningens dokumen-tationsrutiner.

Metod: PowerPoint-presentation av journalflöde vid in-skrivning av patient.

Resultat: Pågående information på avdelningen till all per-sonal samt att riktlinjer utarbetas vad som måste dokumen-teras i journaltext.

Internetbaserad digital morfologi av blodceller som extern kvalitetssäkringBirgitta Swolin, Doc, Överläkare, Avd. för klinisk kemi och transfusionsmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Blodcellernas morfologi inrymmer en stor kunskap om kliniska tillstånd såväl benigna som maligna. Moderna cellräkningsinstrument har bidragit till att antalet prover för mikroskopisk bedömning har minskat. Emellertid klarar instrumenten inte majoriteten av de patologiska proverna. I ett samarbetsprojekt mellan undertecknad, EQUALIS (Uppsala, Sweden) och CellaVision AB (Lund, Sverige) var syftet att utveckla ett externt kontrollprogram för blodcel-lernas morfologi för att bibehålla och säkra den morfolo-

17

Ab


17

giska kunskapen och öka kompetensen bland biomedicin-ska analytiker vid laboratorierna. Programmet, benämnt EQUATOR, är webbaserat och visar digitala bilder av blod-celler, som skall bedömas och klassificeras som om de fun-nits i mikroskop. Mjukvaran har utvecklats av CellaVision AB, och bilderna skickas ut till laboratorierna via EQUA-LIS som sammanställer resultaten. Programmet erbjuds nu i Sverige sedan 2003 med utskick av ca 50 cellbilder tre ggr/ år. Fördelen med Internet-baserat program är att delta-garna kan rapportera individuella resultat. Inte bara resultat från en omgång celler utan även deltagarnas klassifikation av enstaka celler kan erhållas. Dvs svårklassificerade celler kan identifieras och diskuteras. Projektet kan bidraga till att standardisera definitioner och terminologi för blodceller mellan olika bedömare, institutioner och länder.

Tidbokning från extern enhet via webbenSystemförvaltare Obstetrix/Barnmorska Eva Nygren, Kvinno-sjukvården SU, Systemförvaltare PAX/ELVIS Göran Erlands-son, Område Sinnesorganen, SU/S, Koordinator Eva Nilsson, Systemförvaltningen PAX/ELVIS, Område Sinnesorganen, SU/S

Från Mödravårdscentralerna i Södra Bohuslän remitteras ca 7 500 gravida per år för att utföra rutinultraljud. Remis-sen ställs till Antenatalenhet, SU/Östra som i sin tur utför bokning i PAX och kallar till besök brevledes. Ofta blir angiven tid fel då ingen dialog om alternativ till undersök-ningstider ges till den gravida. Detta föranleder många tele-fonsamtal och ombokningar, både tids- och resurskrävande arbetsuppgifter för enheten och olägenheter för patienten. I projektet ”Bättre flyt i vården” ville verksamheten tillskapa en rationellare hantering av tidbokning för rutinul-traljud som skulle undanröja denna orationella och resurs-krävande arbetsuppgift. Projektet skulle möjliggöra för Mödravårdscentralerna att utföra tidbokningen elektroniskt och att alternativa tider kunde presenteras den gravida vid bokningen. En prototyp webblösning har tagits fram där Mödravår-dens barnmorska med personligt login når de tidböcker som finns uppsatta i PAX-systemet för rutin-ultraljudsun-dersökningar vid Ultraljudsmottagningen, SU/Mölndal. Endast lediga tider presenteras och bokningen kan utföras med den gravida närvarande vilket undanröjer hanteringen av återbud och önskan om alternativ tid. Den gravida får också vid bokningen en personlig information om tid, plats och undersökningen syfte.

Kvalitetsbedömning på lika villkorProjekt: Städkvalitetsstandard: INSTA 800 Projektledare: Linda Nilsson, sektionschef , Städservice, SU/Högsbo

Område Försörjning och Service

Ett gemensamt språkTidigare har personliga uppfattningar, värderingar och för-väntningar för ”vad som är rent” varit utgångspunkt i vad som skall levereras i förhållande till begärt pris. Det har inte funnits normer och begrepp som gjort att leverantör och köpare talat samma språk.

I och med införandet av den gemensamma nordiska stan-darden - INSTA 800 - januari 2004, har nu ett system för mätning och utvärdering av utförd städkvalitet implemen-terats inom SU. Städresultatet kontrolleras numera mot den avtalade kvalitetsnivån som fastställts för olika lokaler.

Fokus på resultatetI ett städavtal har man av tradition haft fokus på arbets-instruktioner, metoder, materiel och tidsåtgång. Detta har medfört att utbildning av medarbetare, metodutveckling etc sällan får genomslag vid utvärdering av exempelvis ett anbud. För kunden är det resultatet av leverantörens insats som är avgörande. Kunden behöver i princip inte bry sig om hur lång tid lokalvårdaren lägger ned på uppgiften, inte heller vilken städmetod som används.Standarden ger kunden möjlighet att från början definiera en lämplig kvalitetsnivå på städningen. Standarden definie-rar städkvalitet i olika nivåer och ger därmed en ny möjlig-het att sätta fokus på resultatet av utförd städning.

Hög kvalitet = Hög trovärdighetEtt beslut togs av verksamhet Städservice 2001 att införa en kvalitetsstandard på SU. Syftet var att få ett kvalitetsper-spektiv på den dagliga städningen.Standarden gav oss struktur och verktyg, det tuffa föränd-ringsarbetet fick vi göra själva. INSTA 800 var nytt och relativt okänt inom städbran-schen vilket gjorde projektet extra resurskrävande. An-passning till sjukhusmiljö, internutbildning, definition av lokaltyper och kvalitetsnivåer samt informationsseminarier för våra kunder genomfördes. Idag har nomenklaturen inom Städservice förändrats liksom insikten om att leverera överenskommen service istället för godtycklig. Våra kunder får kvartalsvisa rapporter om hur vi klarat vårt uppdrag, vilket har bidragit till en bättre kommunika-tion och en högre trovärdighet.

Utbildning i Evidensbaserad Omvårdnad Barn-hjärtcentrumFöreläsare: Sofi Andersson Stavridis, Leg. barnsjuksköterska – sektionsledare, Avd 323, Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus

Medarbetare: Ann-Christine Persson, BarnsköterskaAvd 323, Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus

Barnhjärtcentrum på Drottning Silvias Barn- och Ung-domssjukhus är ett av två kompletta nationella centra för barnhjärtkirurgi i Sverige. Varje år vårdas ca 700 patienter på Barnhjärtcentrums vårdavdelning för kirurgi, hjärtkate-terisering, medicinsk behandling eller annan utredning. Vården kräver en hög omvårdnadskompetens och ett professionellt förhållningssätt. Syftet med projektet var att erbjuda och genomföra en specialutbildning för att höja enhetens omvårdnadskompe-tens och för att omvårdnaden ska bedrivas evidensbaserat. Utbildningen genomfördes våren 2004 med 25 anmälda deltagare och bestod av 15 utbildningstillfällen om vardera en timma. Den belyste olika områden av omvårdnad inom barnhjärtsjukvården såsom nutrition, smärta och smärt-

18

Ab


18

lindring, psykosociala aspekter och copingförmåga samt empowerment. Utbildningen innehöll både föreläsningar baserat på vetenskapliga rön, inläsning av vetenskapliga artiklar och studieuppgifter (ensam eller i grupp). Deltagarna handleddes att tillsammans söka information ur vetenskapliga tidskrifter för att identifiera problemområ-den inom omvårdnad och hur dessa bäst hanteras. Kursdeltagarna har tillsammans med kursledarna identi-fierat omvårdnadsproblem som är vanliga hos patienterna som vårdas på enheten, men även kunnat sätta in dessa i sin kontext med hjälp av omvårdnadsprocessen och de veten-skapliga rön som bearbetats. Projektet fortsätter genom att vi vidareutvecklar och fördjupar de olika ämnesområden som berördes under kursen, med syfte att skapa ett fullstän-digt och evidensbaserat omvårdnadsprogram för hjärtsjuka barn och ungdomar i samband med sjukhusvistelse på vår enhet.

Remiss- och svarssystemet LabBestProjektledare: Åke Svedhem, överläkare bakteriologiska laboratoriet, SU/Sahlgernska

LabBest är ett SU-utvecklat remiss- och svarssystem som under våren 2005 breddinförs på SU:s samtliga tre enheter avseende remissdelen för prover till bakt-, immunolog-, kemi- och viruslaboratorierna. Förhoppningsvis kommer även den elektroniska svarsdelen med koppling till Melior under hösten.

Remissdelen: En remiss skrivs via en inmatningsskärm i dator av avsändande enhet från Melior eller i LabBest di-rekt. Beroende på val av analys kan vissa uppgifter krävas, som är av vikt för både analysens utförande och för bedöm-ning av resultatet. Möjlighet till fritext finns alltid. Det ska-pas även en unik identifieringssträng för remissen, som spa-ras i avsändande dator för att senare användas för hämtning och återkoppling till rätt patient av det elektroniska svaret som helt saknar uppgifter om patienten. Remissen skrivs ut på en etikett med punktkod som innehåller alla data samt också i klartext patient-ID, avsändande enhet samt önskad analys. Etiketten klistras direkt på provtagningskärlet vilket gör att prov och remiss alltid anländer till lab som en enhet. På lab scannas punktkoden och hela remissen visas på en datorskärm. Provet åsätts en lokal beteckning och registre-ras med automatik i resp. lab:s datorsystem.

Svarsdelen: Efter avslutad analys skapas av respektive la-boratoriums datorsystem ett elektroniskt svar som innehål-ler den unika identifieringssträngen, svaret i klartext (eller krypterat) men som helt saknar personuppgifter. Svaret levereras till en gemensam databas där det kan hämtas endast av mottagare, som i sin fråga efter svar presenterar rätt identifieringssträng och därmed också kan identifiera sin patient. Efter signering sorteras svaret med automatik in i rätt patientjournal.

Fördelar: Inga elektroniska remisser med persondata som på lab skall kopplas till prov eller kan komma i fel hän-der. Inga tolknings- eller avskrivningsproblem. Styrning av remissuppgifter ökar kvaliteten på såväl analyser som svarsbedömningar. Automatiserad remissregistrering på laboratorierna – mänskliga faktorn minimerad.

Maximal patientsäkerhet och integritet. Endast LabBestnår idag upp till denna höga kvalitetsnivå av säkerhet, inte-gritet och smidighet.

Nackdelar: Inga.

Mölndal onsdag förmiddag

Ny vårdkedja vid misstänkt akut ischemiskt strokePeter Mannerö, leg sjuksköterska, Angela Bång, leg Sjukskö-terska, Med Dr Jan-Erik Karlsson, överläkare, Med Dr

Ambulanssjukvården SU, Räddningstjänsten Stor-Göteborg och Neurologi, SU i samarbete

Bakgrund: Trombolysbehandling, injektion av ett blod-proppslösande läkemedel, är nu godkänt för behandling vid akut ischemiskt stroke. Behandlingen skall insättas redan inom tre timmar från insjuknandet, efter utförd datortomo-grafi, på de patienter som uppfyller inklusionskriterierna för behandling. Behandlingen ger en klart signifikant större andel patienter utan, eller med minimal, funktionsnedsätt-ning tre månader efter strokeinsjuknandet jämfört med placebo, men har också risker i form av ökad blödningsrisk. Då tidsfaktorn är kritisk har en ny vårdkedja utformats i samverkan mellan ambulanssjukvården, larmcentralen och neurosjukvården inom SU, samt akutintaget och röntgen SU/S. I detta samarbete har ambulanssjukvården fått rikt-linjer för bedömning och behandling av misstänkta fall av akut ischemiskt stroke.

Metod: Instruktioner för prehospital strokebedömning har utformats av Neurologi, SU med en checklista för stro-kelarm med en rad inklusions-och exklusionskriterier, bl a med den viktiga variabeln ”säkerställd insjuknandetid-punkt”. Om det är svar JA på alla indikationer och NEJ på alla kontraindikationer så skall ambulanspersonalen larma akutintaget, SU/S på larmnummer 031-416090 – STROKE-LARM FRÅN AMBULANS och intransport enligt prio 1 ! Även instruktioner för prehospital behandling i vårdkedjan har givits av Neurologi, SU. Målsättningen med behand-lingen är att öka syretillförseln till hjärnan och att förhindra komplikationer sekundärt till sjukdomen.

Förväntat resultat: Behandlingen är aktuell för 2-5% av totala strokepopulationen. Incidens stroke: 1500 pat./år i Göteborg/Mölndal (300/100.000 invånare). 2-5% av 1500= 30-75 pat/år= 0.5-1.5/vecka. Kan rädda 3- 7 patienter per år från beroende i ADL-funk-tioner.

Slutsats: Möjligheterna att behandla patienter med akut ischemiskt stroke förbättras genom att stärka möjligheten till identifiering och behandling av dessa patienter prehos-pitalt, korta fördröjningstiderna, samt direktkontakten med neurologjour för snabbare överrapportering i vårdkedjan.

Clinical Pathway för patienter med höftfraktur – ett vårdsystem som bygger på kvalitet

19

Ab


19

Lars-Eric Olsson sjuksköterska/doktorand, Avd 348 ortopedi, SU/Östra

Studien handleds av: Professor Jòn Karlsson Ortopedi, SU/Östra, Avd för Ortopedi. Instutionen för de Kirurgiska Disciplinerna, Sahlgrenska akademin, Docent Inger Ekman Medicin SU/Östra, Instutionen för omvårdnad

Huvudhandledare: Fannie Gaston-Johansson Sahlgrenska akademin, Instutionen för omvårdnad

Patienter med höftfraktur är en stor patientgrupp med olika behov av vård. Det operativa ingreppet ger förutsättningen för tillfrisknandet, men av lika stor betydelse är att vården anpassas på ett optimalt sätt för varje individ. Forskning har visat att det är av stor betydelse för rehabiliteringen att snabbt utföra operationen, starta träningen tidigt och sedan träna i den takt patienten orkar med balans mellan träning och vila. Det kräver en väl planerad organisation/vårdkedja och en god bedömning av varje patient. Clinical pathway är en metod som gör det möjligt att styra vård och vårdkva-litet för en diagnosgrupp, genom att standardisera vården i vårdkedjan inom sjukhuset, från ankomst till sjukhuset till utskrivningen. Clinical pathway arbetas fram av ett multidisciplinärt team och resulterar i ett dokument som kan användas som en individuell vårdplan. I metoden finns även en avvikelsehantering som används för att analysera orsaker till diskrepanser mellan önskat vårdresultat och faktiskt vårdresultat. Metoden betonar även vikten av, och underlättar ett aktivt medverkande av patienter och deras närstående. Metodens fördelar är att man lätt upptäcker problem, lättare kan implementera nya behandlingsmetoder, jämnare vårdkvalitet, underlättar arbetet för nyanställd personal. Nackdelen är svårighet med dokumentationen i nuvarande elektroniska system. Detta är ett kvalitetssystem som ingår i en studie som pågår på avdelning 348, ortopedi. Studiens syfte är att jämföra en clinical pathway med det arbetssätt vi tidigare använt. Studien är ej färdig än men datainsamlingen håller på att avslutas. Resultatet indikerar en betydande skillnad både i kvalitet och i antalet vårddagar.

Vårdlotsen hela vägen framProjektledare: Anders Kullbratt, vårdenhetschef, Akutintaget SU/Mölndal

Akutenheterna har idag ett uppdrag att erbjuda allvarligt akut sjuka och skadade specialiserat medicinskt omhän-dertagande och vård. I uppdraget ingår inte att ta hand om sådana patienter som reellt och med adekvat vårdkvalitet kan tas om hand på annat sätt. Primärvården har uppdraget att vara den första vårdkontakten för patienter med mindre allvarliga tillstånd. För att identifiera de patienter som har störst behov av akut vård görs vid Akutenheten en första prioritering av de akutsökande av en sjuksköterska, sk Triage. Patienter som bedöms ha mindre akuta tillstånd hanteras därmed efter de patienter som uppvisar allvarli-gare symtom. Detta medför vid hög belastning på Akuten långa väntetider för den lägre prioriterade patientgrup-pen. För att uppfylla uppdraget men samtidigt erbjuda alla akutsökande adekvat vård hänvisas den lägre prioriterade gruppen av sökande till primärvård. Hänvisningarna leder

till två grundproblem som detta projekt vill lösa.

1. För att stödja på vilka grunder en patient hänvisas bör medarbetarnas erfarenhet stödjas av en evidensbaserad metod. Det saknas idag en sådan metod och prioriteringen varierar därmed utifrån sjuksköterskors olika erfarenheter. En välfungerande metod skulle ge bättre vårdkvalité för pa-tienten och en bättre arbetsmiljö för medarbetarna. Hänvis-ningen blir såväl erfarenhetsbaserad som evidensbaserad.

2. Vid en hänvisning vet patienten inte alltid hur den skall komma vidare eftersom det ibland är svårt att nå fram till primärvården. Detta skapar frustration hos patienten som känner sig mer avvisad än hänvisad. Projektet skapar kon-taktvägar och verksamhetsövergripande rutiner som lotsar den hänvisade patienten hela vägen fram till en besökstid på rätt vårdnivå.

Bättre och snabbare omhändertagande av patienter med kolorektalcancerPer-Göte Lindgren Överläkare, Kolorektalenheten område Östra, Gisela Fridstedt Vårdenhetschef Kirurgmottagningen område Östra.

Kolorektal cancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige, vilket innebär att kolorektalenheten vid SU/Östra handlägger ett mycket stort antal patienter med denna diag-nos. Ett förändringsarbete startades i början av år 2004 med syfte att förbättra omhändertagandet och öka tryggheten för patienter med misstänkt primär cancer i kolon och rektum. Förändringsarbetet ingick i Landstingsförbundets projekt Cancervård i ständig förbättring och genomfördes med hjälp av Genombrottsmetoden. En ny logistik för patienterna skapades, som innebär att givande av information delas upp på fler tillfällen och att en behandlingskonferens samt en ny roll i form av kontakt-sjuksköterska har skapats. Fem mål sattes upp för att kunna uppnå syftet varav tre mål har uppnåtts. Mätningar på de kvarvarande målen visar att förändringsarbetet är på rätt väg. Genom att arbeta med hjälp av Genombrottsmetoden i vårt förändringsarbete, fick vi bättre struktur på vårt för-ändringsarbete. Vi lärde oss, för att lyckas med ett föränd-ringsarbete är det viktigt att arbeta tvärprofessionellt, ha ett välformulerat syfte, vikten av att ha ett utgångsvärde, att det tar tid att genomföra en förändring samt ha stöd ifrån verksamhetschefen.

Nöjd doktor – nöjd med doktorn!Lundgren Pierre Birgitta, utvecklingssekreterare, M sektions-chef, Nyström Curt, överläkare, Med dr

Specialistläkaren vid SU verkar i en mängd samverkans-konstellationer i utredning, behandling, utbildning och forskning, ofta med en vårdkedja som arena. Teamarbete, samarbete över teamgränser och vårdprogram bygger upp en sådan vårdkedja. Vi har av det skälet kartlagt vad hela ”vårdkedjan” efterfrågar som kompetensprofil hos specia-listläkaren. Kartläggningen fokuserade på framgångsfakto-rer med ett tydligt vårdkedjeperspektiv.

20

Ab


20

Följande områden kartlades med temat Nöjd doktor och nöjd med doktorn:• Specialistläkarens perspektiv • Specialistläkaren i patientens perspektiv• Specialistläkaren i vårdkedjans perspektiv • Specialistläkaren i vårdgrannars perspektiv

Som metod användes orsak-verkandiagram/Ishikawadia-gram, som synliggjorde och dokumenterade resultaten av kreativa dialoger. Arbetssättet visade sig vara konkret, gav snabbt resultat med aktivt deltagande från grupperna. Bilden av framgångsfaktorer växte fram och med stöd av dessa kom kompetensutvecklingslinjer att se ut på följande sätt: Psykiatri/ämneslinjen - teoretisk kompetens, klinisk kompetens- praktisk färdighet, ledarskapslinjen (personre-laterad, administrativ/ekonomisk och kreativ kompetens), forskning och utvecklingslinjen, pedagogisk linje (under-visning och handledning), samverkanslinjen och adminis-trativ linje. Kompetensutveckling är en ständigt pågående process. Specialisternas samlade kompetens och utvecklingskraft kan leda till en dynamisk utveckling, men även medföra svårhanterliga situationer. Det ställer höga krav på led-ningens förmåga att identifiera, härbärgera, verbalisera och göra bruk av denna utvecklingskraft. En bukett av adaptiva/mogna försvarsstrategier som anknytning, humor, rättfram-het, altruism, antecipation, självreflektion och sublimering i den kliniska vardagen skulle kunna bilda en plattform för utveckling av en kultur som ger ökade möjligheter till utveckling personellt och yrkesmässigt, men också på ett verksamhetsövergripande plan.

Vårdplan i Melior – ett samarbetsdokumentAnsvarig: Pia Ram, dokumentationsutvecklare, psykiatri Mölndal

På flera ställen i lagstiftningen betonas vikten av att upp-rätta en vårdplan för patienter med långvarig sjukdom eller behov av många vårdgivare inom eller utom sjukhuset. För patienter som tvångsvårdas inom psykiatrin är vårdplan obligatoriskt. Huvudsyftet med en vårdplan är att få en överblick av vårdprocessen för en enskild patient. Den skapar också förutsättningar för uppföljning och kvalitetssäkring inom verksamheten. Inom psykiatri Mölndal har under flera år pågått ett ar-bete för att införa vårdplan i Melior. Under sommaren 2004 inleddes ett samarbete med neuropsykiatrin och psykiatri Sahlgrenska, där sökord beslutades och en användarmanual togs fram. Under hösten startade implementering i psykiatri Mölndal, med målet att samtliga tvångsvårdade patienter skulle ha en vårdplan i Melior innan årets slut.

Framgångsfaktorer i arbetet har varit• Ett prestigelöst samarbete mellan olika verksamheter med ett verklighetsförankrat tänkande kring sökorden.• Snabbt beslut och stöd från verksamhetsledningen• Möjlighet för enheterna att få behovsanpassad utbildning och stöd• Användandet av bärbar dator+projektor i samband med upprättande av vårdplan, så att alla närvarande kan se planen växa fram.

För att vårdplanen skall bli ett användbart instrument med en heltäckande beskrivning av vårdprocessen och som bi-drar till att förbättra patientens situation krävs ett omfattan-de samarbete. Den främsta samarbetspartnern är patienten, tätt följd av närstående. Det krävs också ett samarbete mel-lan olika yrkesgrupper inom en enhet, mellan olika enheter inom samma verksamhet samt med vårdgrannar och andra instanser. Allt samarbete har som mål att på bästa tänkbara sätt hjälpa patienten.

Samverkan i psykosvårdkedjan i MölndalProjektledare: Ingrid Rogenfelt, kurator, psykosmottagning-en Mölndal, Pia Ram, skötare, avd 244, psykiatri Mölndal

Personer med psykossjukdom lider ofta i det tysta. Psykos-sjukdomen kan medföra stora funktionshinder, t ex svårig-heter i den dagliga livsföringen och social isolering.Den psykossjukes behov som förr tillfredsställdes inom mentalsjukhusets väggar, skall idag tillgodoses av sjuk-vården i samverkan med kommunen och andra instanser. Svårigheter med samverkan kan vara brist på mötesplatser och möjlighet till dialog, skilda ekonomier, olika kompe-tens och kultur samt avsaknad av samordning.Projektets mål är att uppnå bättre samverkan i psykos-vårdkedjan, samt att uppnå jämnare och högre kompetens inom densamma. Projektet skall producera en modell för samverkan på olika nivåer samt en modell för att bibehålla och öka kompetensen.De organisationer som ingår i projektet är Psykiatri Möln-dal med verksamheterna psykosmottagningen och sluten-vårdsavdelning 244 samt Mölndals kommun med fram för allt förvaltningen vård och omsorg. Projektet stöds ekono-miskt samt med handledning och utbildning av Centrum för verksamhetsutveckling, Västra Götalandsregionen.

Genomförda aktiviteter• Fokusgrupp för att identifiera stötestenar i samverkan. • Tre arbetsgrupper för att framställa informationsmaterial, anordna kompetensutbytestillfällen samt anordna vårdked-jedagar.• Processkartläggning av patientens väg från insjuknande till utskrivning.

Planerade aktiviteter• Enkät för utvärdering av projektet.• Att beskriva en modell för samverkan och kompetensut-byte.• Att överlämna modellen till enhets- och vårdenhetschefer i verksamheten för implementering.

Projektet avslutas i maj 2005.

Mölndal onsdag eftermiddag

Omhändertagande av cancerrelaterade symtomI projektgruppen för denna delstudie ingår: Karin Ahlberg, leg sjuksköterska, fil dr, Sofie Jakobsson, legsjuksköterska, fil mag, Tor Ekman, överläkare, docent

Verksamhet onkologi, Området för SärSkilda specialiteter, SU/S

21

Ab


21

Bakgrund: Patienter med cancersjukdom besväras av ett eller flera symtom relaterade till sin sjukdom och/el-ler cancerbehandling som kan medföra en påverkan av patientens livskvalitet, funktionsstatus och psykologiska status. Adekvat hantering av cancerrelaterade symtom är centralt i klinisk verksamhet och effektiva behandlings-strategier finns beskrivna. Dock visar klinisk erfarenhet och forskning att patienter inte alltid får tillräcklig hjälp med symtomlindring. En orsak kan vara brist på systematisk undersökning och uppföljning men också att evidensbase-rade interventioner inte används i praktiken. Idag saknas i många avseenden evidensbasering kring optimal symtom-lindring i samband med cancersjukdom.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur patien-ter med cancerrelaterade symtom uppmärksammas och omhändertas ur ett omvårdnads-, medicinskt- respektive paramedicinskt (sjukgymnast, dietist, arbetsterapeut, kuratorer) perspektiv. Vidare att beskriva olika synsätt på symtomhantering.

Design: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats.

Metod: Datainsamling sker via intervjuer i fokusgrupper inom tre olika grupper av respondenter; sjuksköterskor, lä-kare samt paramedicinare (sjukgymnast, dietist, arbetstera-peut och kuratorer). Fokusgruppsmetoden utgör en specifik teknik inom kategorin gruppintervjuer för insamling av kvalitativ data. Insamlade data analyseras i enlighet med kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Preliminära resultat kommer att redovisas vid presentationen.

Studiens betydelse: Genom analyserad data kan hinder och möjligheter för ett optimalt omhändertagande av patienter med cancerrelaterade symtom identifieras. Vidare kan aktörerernas roller tydliggöras när det gäller hantering av symtom. Resultatet skall ligga till grund för utformning och implementering av kliniska riktlinjer för undersökning, uppföljning och intervention av symtom ur ett multidisci-plinärt perspektiv.

Smärtpolicy för Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhusBerit Finnström

På Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus har smärt-gruppen utformat en smärtpolicy. Ledningsgruppen antog våren 2003 smärtpolicyn som ett områdesövergripande PM. Målet med policyn är att höja nivån på smärtarbetet enligt nedanstående målsättningar:

• Alla barn/föräldrar skall i ett tidigt skede tillfrågas om smärta i nuläget och tidigare smärtupplevelser. • Alla barn som genomgår upprepade smärtsamma proce-durer eller har en pågående smärta, skall smärtskattas med ett adekvat smärtskattningsinstrument. • Smärtan skall bedömas och dokumenteras med avseende på intensitet, duration samt, där det är möjligt, karaktär och lokalisation i både vila och rörelse.

• Alla barn med smärta skall få adekvat smärtlindring med farmakologiska och/eller icke-farmakologiska metoder. • Smärtlindringen skall utvärderas och dokumenteras. • All vårdpersonal skall ha kunskap om barns smärta och allt smärtarbete skall baseras på aktuell vetenskap och beprövad erfarenhet.

Under våren 2004 utarbetades ett balanserat styrkort för smärtverksamheten. Smärtpolicyns målsättningar utgör styrkortets ”strategiska mål”. I november gjordes den första styrtalsmätningen via journalgranskning och enkäter. Under våren 2005 kommer smärtombudsgruppen att bestämma måltal och vilka åtgärder som skall vidtas för att nå målta-len vid styrtalsmätningen 2005. Smärtpolicyn och det balanserade styrkortet är bra instrument för att höja kvaliteten på smärtarbetet inom barnsjukhuset.

Parkinsonrehabilitering av yngre – ny kunskapDocent Bo Johnels, Arvid Carlsson Institutet – Rehabilite-ringsmedicin SU

Dopaminbristen vid Parkinsons sjukdom (PD) medför en sakta tilltagande nedsatt rörelseförmåga, motorisk och kognitiv långsamhet. Ofta tillkommer exekutiv problematik avseende förmåga att strukturera och organisera sitt arbete och sin vardag. Symtomen medför en smygande otillräck-lighet i arbetssituationen och i familjelivet, vilket inte säl-lan ger upphov till kris- och stressituationer. Den moderna neurobiologiska forskningen kan nu skönja den biologiska bakgrunden till effekten av rehabilite-ringsträning. Djurexperimentella data talar för att stress är negativt för hjärnan. Detta bör beaktas vid rehabilitering av individer med neurologiska sjukdomar som t ex PD. Avsikten med ett rehabiliteringsprogram är att bibehålla/öka fysiska och kognitiva förmågor för att lösa problem och förbättra personens förmåga att möta krav i arbete och familj. Utredning och behandling sker som multidisciplinärt teamarbete med fokus på motoriska, kognitiva och sociala problem med utnyttjande av ett flertal utredningsinstru-ment. Behandling riktar sig speciellt mot muskuloskeletala problem, tal- och sväljsvårigheter, emotionella och kogniti-va problem samt dess påverkan på arbete och vardagligt liv.

Skelettförankrad protes – kvalitet för patientenKerstin Hagberg, Leg. Sjukgymnast

Ortopedteknik samt Centrum för Ortopedisk Osseointegra-tion, Ortopedi

Amputation av arm eller ben till följd av tumörsjukdom eller olycksfall drabbar vanligen unga individer med lång förväntad livslängd. Studier har visat att en traditionell protes med hylsa ofta orsakar problem i form av skavsår, dålig komfort, inskränkt rörlighet och svårighet att fästa protesen. Vid Ortopedi SU/Sahlgrenska i samarbete med Ortopedteknik utförs sedan mer än 10 år behandling med direkt skelettförankrad protes enligt metoden osseointegra-tion. Behandling innefattar två operationer, där först en titanskruv skruvas in i restskelettet och därpå en distans

22

Ab


22

monteras, som penetrerar huden och på vilken protesen kan fästas utan behov av någon hylsa. Behandlingens totala tid, inklusive rehabilitering, omfattar minst 12 månader och kräver ett nära samarbete inom teamet. Den högspecialise-rade kliniska verksamheten, utvecklingen och forskningen vad gäller osseointegrerade proteser samordnas vid Cen-trum för Ortopedisk Osseointegration (COO). COO bilda-des 1999 och enheten är den enda i sitt slag i världen. En prospektiv studie av lårbensamputerade patienter pågår för att utvärdera behandlingens utfall vad gäller bl.a. protes-funktion och livskvalitet. Preliminära resultat indikerar på en påtagligt förbättrad situation för den enskilde individen vid behandling med skelettförankrad protes.

Rädda hjärnan – trombolysbehandling vid akut ischemiskt strokeJan-Erik Karlsson, vårdenhetsöverläkare, med dr och Märta Jakobsson, strokesjuksköterska, Neurologiska Stroke-enhe-ten, avd 28, SU/Sahlgrenska

Intravenös trombolys är sedan 2003 godkänt för behand-ling av akut ischemiskt stroke. Behandlingen ger en klart signifikant större andel patienter utan, eller med minimal, funktionsnedsättning tre månader efter strokeinsjuknandet jämfört med placebo. NNT (numbers needed to treat) är 10 inom 0-3 timmars intervallet efter insjuknandet. Vid behandling inom 0-90 minuter är NNT 3-4. Detta innebär att det är en synnerligen effektiv behandling, men innebär också att det är synnerligen bråttom med att ge behand-lingen. Effekten avtar snabbt med tiden medan riskerna ökar. Detta är skälen till att behandlingen måste ges inom 3 timmar efter insjuknandet och att detta måste vara säker-ställt. Tid är hjärna. Den största risken med behandlingen är en intrakraniell blödning som då vanligen uppträder inom infarktområdet. Det är därför helt essentiellt att man strikt följer inklusions- och exklusionskriterier för behandlingen så att man bara behandlar de patienter som är mest lämpade. Behandlingen skall skötas av läkare med särskild erfaren-het av, och kunskap om, trombolytisk behandling vid stroke och förutsätter akut tillgång till specifik neuroradiologisk kompetens, rimlig närhet till neurokirurgi samt en väl intrimmad organisation för snabb diagnostik och snabbt insättande av. Alla behandlade patienter skall rapporteras i ett internetbaserat interaktivt register. Vid Neurologen SU ges denna behandling sedan maj 2003. Vi har kontinuerligt arbetat med att bygga upp och även kvalitetssäkra vårdkedjan samt snabba upp logistiken så mycket som möjligt. Det största problemet är att få in patienterna i tid till sjukhuset.

Hur infektioner vid peritonealdialys kan minskasSusanne Ljungman överläkare, Anita Andersson sjuksköter-ska, Tarja Enojärvi sjuksköterska, Njurmed, SU/Sahlgrenska

Bakgrund: Peritonealdialys (PD, sk påsdialys) är ett al-ternativ till bloddialys och används av ca 25% av alla med kronisk dialys i Sverige. Via en i buken inopererad kateter töms dialysvätska ut och ny vätska fylls på av patienten i hemmet. Infektion kan uppkomma i huden runt kateter-

utgången (exit site) eller i form av bukhinneinflammation (peritonit) om kateterkopplingen förorenas. Under 2003 hade vi tidiga, postoperativa, exit-siteinfektioner (ESI) i 17%. Incidensen av sen ESI var 0,31 och av peritonit 0,70 fall per patient och år (1 fall per 17 behandlingsmånader).

Mål: Halvering av PD-relaterade infektioner jämfört med 2003 med högst 10% tidiga ESI, högst en incidens av 0,15 sena ESI resp. 0,35 peritoniter per patient och år m.m.

Metoder: I sept. 2004 påbörjades genombrottsprojektet VRISS (Vårdrelaterade Infektioner Skall Stoppas) i Lands-tingsförbundets regi. Problem identifieras och förbätt-ringsmodeller prövas. Vi arbetar med basala hygienrutiner, reträning av PD-patienter, postoperativa förband m.m.

Resultat: Efter halva projekttiden har incidensen av buk-hinneinflammation nästan halverats och förekomsten av inflammation kring bukkatetern tenderar att minska.

Specialprocessad havre som tilläggsbehandling vid sjukdom kan ge klara hälsovinsterStefan Lange, docent, överläkare

Avdelningen för Klinisk Bakteriologi, Sahlgrenska Universi-tetssjukhuset

Sammanfattning av projektet: En forskargrupp i Göte-borg har identifierat ett kroppseget äggviteämne, antise-kretorisk faktor (AF), vilket i kliniska studier har visats påverka olika typer av sjukdomar på ett gynnsamt sätt. Bildningen av AF kan stimuleras genom att man äter flingor som heter SPC (specialprocessade ceralier). Dessa är havrebaserade och är framställda helt och hållet från växtriket utan kemiska tillsatser. Specialprocessade innebär att ceralierna har behandlats under mycket kontrollerade former med en process som liknar mältning. SPC har getts till patienter med bl.a. inflammatoriska tarmsjukdomar, reumatisk sjukdom och Menieres sjukdom. Positiva ef-fekter av SPC-behandlingen har uppnåtts i samtliga dessa patientgrupper. Biverkningar eller obehag har hittills inte rapporterats. SPC ges som tilläggsbehandling till vanlig medicinering, och skall inte ersätta den vanliga, medicinska behandlingen av sjukdomen. Utvärderingen av SPC vid olika sjukdomstillstånd pågår vid Sahlgrenska Universitets-sjukhuset och flera andra sjukhus i landet.

Att minska risken för bakteriella transfusions-komplikationerLena Åberg specialistläkare, Florence Anderberg biomedi-cinsk analytiker, Majbritt Jonsson biomedicinsk analytiker Blodcentralen SU och Erik Svensson överläkare Bakteriolo-giska laboratoriet SU

På Sahlgrenska Universitetssjukhuset skall tranfusionskom-plikationer rapporteras på särskild blankett och utredning sker i samråd med Blodcentralen. Sedan 2004 skall allvar-liga reaktioner rapporteras vidare till ett nationellt register, ”BIS”, Blodövervakning i Sverige. Det är ovanligt med transfusionsreaktioner och de allra flesta reaktioner är lindriga, t ex allergiska symtom. Allvar-

23

Ab


23

liga transfusionskomplikationer kan bero på AB0-inkom-patibilitet eller andra immunologiska reaktioner. Bakteriell kontamination förekommer, men är sällsynt, och är en fruktad komplikation till transfusion. Erytrocytkoncentrat förvaras i kylskåp, men trombocytkoncentrat förvaras i rumstemperatur upp till 5 dygn. Detta innebär goda tillväxt-betingelser för bakterier och en ökad risk för bakteriekom-plikation. Bakterierna kommer oftast från givarens hud. Trots noggrann huddesinfektion kan de i sällsynta fall följa med ner i påsen. Alla påsar granskas före utlämning från Blodcentralen avseende läckage och avvikande utseende, som skulle kunna indikera förekomst av bakterier. För att ytterligare minska risken för bakteriekontami-nation avskiljs givarens första portion blod och används endast till provtagning. Dessutom tar vi i samband med framställningen prov på trombocytkoncentraten för bakte-riescreening. Bakteriologiska laboratoriet utför odlingarna och vi har gjort sammanlagt ca 2900 odlingar. Vi har veri-fierat bakterieväxt i fyra av dessa påsar, dvs i drygt 0,1 % av odlingarna.

Mölndal torsdag förmiddag

Verksamhetsutveckling – vad har vi för det?Jan-Oloph Olsson VÖL, Eva Sixt tf verksamhetschef, Thomas Wallén verksamhetschef

Geriatrik Sahlgrenska

Bakgrund: Vi har utvecklat verksamheten inom Geriatrik Sahlgrenska på många nivåer för att förebygga inläggning, effektivisera sluten vården, utveckla hemrehabilitering och intensifiera uppföljningen efter utskrivning.

Syftet är att bidra till optimal livskvalitet och största möj-liga självständighet för våra patienter genom att ge vård i rätt tid.

Metod och ResultatÄldrelotsenBristande tillgänglighet och låg samverkansmoral innebär en nedsatt trygghet för den äldre och känslan av att ”någon annan” äger problemet. Resultatet kan då bli mer otrygg-het och att vård ges på fel vårdnivå till ökade kostnader. Äldrelotsen är en möjlighet att dramatiskt förbättra vården för den äldre.

DirektintagMed ett ökat direktintag av äldre patienter till geriatriska vårdavdelningar från akutintaget eller bostaden har vi förbättrat vårdkedjan i form av kortare vårdtider, färre om-flyttningar av patienterna och därmed ökad vårdkvalitet.

HemrehabiliteringFör att kunna ge patienten ökade valmöjligheter och för-korta vårdtiderna har vi på en av verksamhetens två enheter med ortopedinriktning infört hemrehabilitering.

Slutsats: När den äldre i samhället behöver vård finns flera aktörer inom huvudsakligen kommunen, primärvården samt slutensjukvården. Utgångspunkten i vårt arbete med vårdkedjor är att patienten inte skall märka av att olika organisationer bedriver vården.

Det finns HOPE för SU!

Helle Wijk, Klinisk lektor Område Sahlgrenska

Bakgrund: HOPE verkar för ett utökat samarbete och erfarenhetsutbyte mellan sjukhusen i Europa och erbjuder genom sitt utbytesprogram – HOPE Exchange Program - möjlighet till fyra veckors ”praktiktjänstgöring” på ett sjukhus i något av EU-länderna. Utbytesprogrammet pågår under tiden 23 maj - 26 juni. och avslutas med ett utvärde-ringsmöte för samtliga deltagare.

Syftet är att ge erfarenheter, ökat samarbete och förståelse mellan länderna i Europa.

Metod: Förutsättningarna för att bli nominerad av sin chef för deltagande i HOPE är att man har minst tre års erfarenhet av ledningsuppgifter, att arbetsgivaren beviljar en månads tjänstledighet med bibehållen lön, att man har möjlighet att deltaga under hela utbytesperioden inklusive den avslutande utvärderingskonferensen och att man har intresse och erfarenhet av årets tema.

Resultat: Cirka 150 svenskar har deltagit som värd eller deltagare i programmet sedan 1995, däribland tre medar-betare från SU under 2003 och 2004 års utbytesprogram. Temat för år 2005 är ”Patientsäkerhet”och två av SU:s medarbetare har nominerats och åker ut i Europa under fyra veckors tid och hospiterar på ett annat sjukhus. Samtidigt är SU värd för två delegater under fyra veckor.

Slutsats: Ambitionen om att en ökad förståelse för våra olika hälso- och sjukvårdsystem inom EU och ett gränsö-verskridande samarbete och utbyte underlättas via HOPE.

Genombrott på vuxenpsykiatrisk akut- mottagningTeammedlemmar: Ulrika Frithiofsson, vårdenhetschef, Åsa Noren, sjuksköterska, Anna-Lena Svensson, skötare, Birgitta Ritzman, skötare, Katarina Östlund, vik psykolog,Johan Paulin, kurator

Enhet: Vuxenpsykiatriska akutmottagningen, Lillhagspar-ken 1. Förvaltning: Psykiatri, Område Östra

Bakgrund: På grund av långa väntetider till andra enheter, t ex psykiatriska öppenvården, vårdcentraler och ung-domsmottagningar har vårt akutteam kontakt med allt fler patienter. Många av dessa tillhör ej länspsykiatrin.

Syfte: Att öka tillgängligheten och kvaliteten på omhänder-tagandet för psykiatriska patienter.

Mål:• 100 % av nya patienter skall vara bedömda och genom-gångna på teamkonferens inom fyra veckor. • 75 % av bedömda och genomgångna patienter skall avslu-tas inom fyra veckor.

Kommentar: Antalet aktualiserade patienter till akut-teamet var 428 stycken under projekttiden. Av dessa fick 242 samtalsuppföljning via återbesök på mottagningen. Dessutom fick 80 telefonuppföljning. Dessa siffror visar

24

Ab


24

att vi under projekttidens gång utredde och/eller följde upp 75 % av aktualiserade patienter, vilket måste betraktas som hög tillgänglighet. Då dessa patienter utöver jourbesök erhöll fördjupad utredning/bedömning pekar detta på en god kvalitet.

Psykiatrisk mottagning i Kortedala – förkortade väntetider, ökat antal avslutade behandlingarTeammedlemmar: Monica Fäldt, arbetsterapeut och kon-taktperson, Margareta Hegefeldt, sjuksköterska, Svetlana Hubanic, psykiater, Camilla Löfström, kurator, Karin Råtts, mentalskötare, Ebba Sjöstedt, enhetschef

Bakgrund: Psykiatrisk mottagning Kortedala har ett upp-tagningsområde på cirka 47 000 invånare inom stadsdelar-na Kortedala, Bergsjön, och Härlanda. Området är hetero-gent, men stora delar av det är belastat vad gäller ohälsotal, arbetslöshet mm, vilket naturligtvis präglar behandlingsar-betet på mottagningen. Vi hade/har ett stort inflöde av remisser och tillika ett stort antal patienter med komplicerad problembild. Vi upplevde att vi tog emot fler patienter än vi kunde avsluta. Vi hade också svårt att avsluta patienter som haft lång behandlingskontakt men inte längre var i behov av specia-listpsykiatri. Vår känsla var att det fanns ett uppdämt behov av psykiatriska insatser. Vi trodde att Genombrottsmetoden kunde vara ett bra sätt att arbeta med de svårigheter mottagningen hade och ansökte och blev antagna till det Genombrottsprojekt som Centrum för Verksamhetsutveckling, Västra Götalandsre-gionen, anordnade med start oktober 2003.

Projektets syfte: Ökad tillgänglighet och adekvat be-handling och behandlingstid för de patienter som tillhör specialistpsykiatrin. Projektets mål:1. 95% av remisserna ska behandlas inom 14 dagar från ankomstdatum.2. 100% av patienterna ska ha erbjudits kontakt inom 6 månader, men inte på bekostnad av de som är högst priori-terade.3. 100% av patienterna ska ha en aktuell behandlingsplan efter avslutad utredning med definierat behandlingsmål, tid för teamuppföljning och uppskattad behandlingstid.4. 40 patienter per månad ska avslutas på mottagningen.

Resultat:Mål 1: Vid projekttidens slut var 100% av remisserna behandlade inom 14 dagar.Mål 2: Mätvärdet har fluktuerat under projekttiden och må-let har varit uppnått vid fyra tillfällen (månatliga mätning-ar). Den aktuella procentsatsen vid projektslut var 72%.Mål 3: Arbetet med mål 3 är omfattande och påbörjades sent under projekttiden. Vid projekttidens slut var mätvär-det 39%.Mål 4: Även här ett fluktuerande mätvärde. Aktuellt antal avslutningar vid den sista mätningen var 19 stycken.

Mottagningen kommer att fortsätta mäta målen även efter projektslut, och även om inte alla uppnåddes helt och fullt har arbetet kommit långt och processen är igång. En stor

vinst med deltagandet i projekt Genombrott på Psykiatrisk mottagning Kortedala är att varje behandlare fått bättre överblick, vad gäller såväl det egna patientarbetet som ar-betet på mottagningen som helhet. Detta i sin tur har med-fört att en del antaganden om hur saker förhåller sig har visat sig vara fel och diskussionerna har då kunnat fördju-pas. Mottagningens generella känsla av belastning har bytts ut mot en mer verklighetstrogen bild. Den mer hanterbara bilden av arbetssituationen tror vi ger en större effektivitet i bedömningarna, möjlighet att utnyttja våra tider bättre, snabbare handläggning och behandlingskontakt etc. Genom brainstorming har vi fått ett öppnare debattkli-mat och ett deltagande från hela arbetsgruppen vilket varit positivt. Projektet avslutades i december 2004 och erfarenheterna av att arbeta med Genombrottsmetoden är på det hela taget mycket goda och rekommenderas till andra enheter inom hälso- och sjukvård.

Tillgänglig hörsel?Projektledare: Ann-Kristin Espmark, FoU-audionomMedarbetare: Andersson LL, Azizi M, Blank K, Helmer A, Jöns-son R, Ohlsson L, Tornqvist C. Hörselvården, Hörselrehabilite-ringen Vuxna, SU/Sahlgrenska

Av Göteborgs population har 10 % hörselnedsättning som behöver rehabiliteras, och denna andel beräknas öka ef-tersom andelen äldre ökar. Hela Sahlgrenska Universitets-sjukhuset har en upptagning för fem hälso- och sjukvårds-nämnder, drygt 700 000 invånare. Enbart SU/Sahlgrenskas hörselvård servar drygt 50 % av dessa. Det innebär att vårt patientunderlag är 35 000 – 40 000 personer. Projektets syfte var att öka tillgängligheten för alla patienter som behöver hörselrehabilitering inom Sahlgren-ska Hörselrehabiliteringen, Vuxna. Målet var a) 85% av prioriterade patienter skall erbjudas ett 1:a besök inom sex månader och b) 85% av oprioriterade patienter skall erbjudas ett 1:a besök inom tolv månader. Den uppdragsstyrda verksamheten med 1440 rehabilite-ringspatienter per år inom ramen för hjälpmedelsbudgeten och ett årligt inflöde av omkring 2000 patienter gör att en obalans skapas och effekten blir att de uppsatta målen inte kan nås. Följaktligen ackumuleras antal väntande patienter. Under projekttiden har dock den faktiska väntetiden gått ned, för prioriterade från 22 mån till 8 mån och 30 mån till 26 mån för oprioriterade. Orsaken till den förkortade väntetiden har varit ett antal aktiviteter och tester som har övergått som rutin.

Konklusion: Input-reglering: Genom behovsbedömning, prioritering av remisser och kontinuerlig uppdatering av väntelistan kan vi minska inflödet till 1800 remisser per år.

Input och output i balans: För att matcha efterfrågan bör vårt uppdrag öka med 360 rehabiliteringspatienter per år.

Amningsmottagning för kvinnor med komplicerad amningAnna Maria Westlund, Fou-barnmorska Specialförlossning/

25

Ab


25

BB Sahlgrenska Universitetssjukhuset och projektledare för CVU-projektet

Bakgrund: I Göteborgregionen saknas en mottagning dit kvinnor med komplicerade bröstproblem i samband med amning kan vända sig. Det viktigaste motivet till att starta en sådan mottagning är att det krävs barnmorskor/läkare med mycket specifik kunskap inom amning för att undvika ytterligare problem för dessa kvinnor. På barnavårdscen-tralerna har man idag inte möjlighet att ge fullt stöd till kvinnor med svåra amningskomplikationer. Därför söker sig ett stort antal kvinnor med komplicerade bröstproblem till både BB-, och förlossnings- samt Antenatalenheten för att få råd när amningen inte fungerar. En organiserad amningsmottagning med barnmorskor och läkare med hög amningskompetens skulle medföra att kvinnor med kom-plicerad amning skulle få ett optimalt omhändertagande. Dessa personer med specialkompetens inom amning kan utbilda personal i så väl sluten som öppen vård.

Syfte: Både förbättra omhändertagandet för kvinnor med komplicerade bröstproblem och minska antalet mastiter som kräver läkarvård hos kvinnor med amningsproblem.

Metod: Amningsprojekt, Genombrottsmetoden med stöd från CVU (Centrum för verksamhetsutveckling) , från oktober 2003 till december 2004. Samarbete mellan obstet-riska enheterna inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Barnhälsovården i Göteborg och Södra Bohuslän

Resultat: Ökat samarbete, gemensamt vårdprogram och utbildning av personal har medfört att villkoren för kvinnor med bröstkomplikationer i samband med amning förbätt-rats. Under projekttiden sågs en signifikant minskning av antalet mastiter som krävt läkarvård hos kvinnor med amningsproblem.

Mölndal torsdag eftermiddag

Patientens medverkan vid symtombehandlingProjektgrupp: Karin Ahlberg, leg sjuksköterska, fil dr Thomas Björk-Eriksson, överläkare, Camilla Grahn, specialistsjukskö-terska, Britt-Marie Hjort, leg sjuksköterska, vårdenhetschef Hillevi Rylander, specialistläkare, Elisabeth Smedberg, leg sjuksköterska, fil kand, sektionsledare avd 55

Verksamhet onkologi, Området för SärSkilda specialiteter, SU/Sahlgrenska

I syfte att förbättra flödet av patienter remitterade för strålbehandling öppnades avdelning 55, en femdygns avdelning, på Jubileumskliniken 2003. I arbetet med denna avdelning har det getts möjligheter att se över klinikens rutiner men även att fokusera arbetet kring patientens beskrivning av sina symptom och hur väl behov i samband med dessa tillgodoses under vårdtiden. Symtomen, enskilda eller i ansamlade i kluster, är i varierande grad relaterade till sjukdom och behandling. Ett kliniskt kvalitetsregister har upprättats baserat på självskattade patientupplevelser. I registret dokumenteras förekomst av aktuella symtom, allmäntillstånd samt grad av livskvalitet och funktion över tid. Syftet med registret är att undersöka vilken eventuell

nytta patienten har av vården genom att följa effekten av intervention/er och att beskriva påverkan av symtom och intervention/er på livskvalitet och funktion. Data insamlas genom ett formulär där patienten själv får ange aktuella symtom, svårighetsgrad av dessa och påverkan på allmäntillstånd. Patientnära data insamlas också genom en klinisk tillämpning av självskattningsfor-muläret EORTC QLQ-C30 (Aaronson et al 1993). Instru-mentet mäter graden av upplevd hälsorelaterad livskvalitet och funktion samt förekomst av cancerrelaterade symtom. Formulären ifylls i samband med inläggning, vid utskriv-ning efter genomförd onkologisk behandling samt efter en månad. Kontinuerlig uppföljning av symtom sker också under vårdtiden. Genom att återkommande mäta patientupplevelse kan ett systematiskt förbättringsarbete genomföras både på individ- och gruppnivå. Registret kan också fungera som klinisk beslutsmodell med förutsättning för förbättrat och kostnadseffektivt omhändertagande av patienterna. Regist-ret kan utnyttjas i kvalitetsarbete, stödja årsrapporter/verk-samhetsplaner och möjliggöra dialog mellan verksamhet, ledning och politiska organ.

Projekt AsylEbba Sjöstedt

Projekt Asyl har under 2003 arbetat för att utveckla arbets-sättet med vuxna asylsökande patienter på avdelning 942, Psykiatri Östra vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Uppdragsgivare har varit Verksamhetsområde Psykiatri Östra, som tillsammans med Europeiska Flyktingfonden finansierat projektet. Den Europeiska Flyktingfonden förvaltas i Sverige av Migrationsverket som varit en samarbetspartner i projektet. Fokus i Projekt Asyl har varit att utifrån det psykiatriska uppdraget skapa strukturer för att patientens vårdtid skall bli så adekvat och meningsfull som möjligt samt att perso-nalens upplevda belastning skall minska. Arbete med asylsökande patienter innebär en särskild påfrestning för personalen i form av maktlöshet över att inte kunna bistå patienten i dennes önskan om att få up-pehållstillstånd. Risken är stor att personalen engagerar sig i själva asylärendet och på så sätt leds in i att agera utanför det psykiatriska uppdraget. Ett övergripande mål i Projekt Asyl har varit att det ut-vecklade arbetssättet integreras i ordinarie verksamhet. Resultaten baserar sig på två enkätundersökningar samt tre SWOT-analyser som genomförts i personalgruppen under projektets gång. Slutsatsen är det går att nå både kvantitativa och kvalita-tiva resultat på relativt kort tid genom att arbeta strukturerat utifrån en problemformulering. Av stor vikt för resultaten har det sannolikt varit att all personal deltagit i projektet och att hela avdelningen blivit bärare av det utvecklade arbetssättet.

Gruppbehandling av unga kvinnor vid psykia-trisk öppenvårdsrehabiliteringPalmqvist Hans

26

Ab


26

Vårdpersonal möts allt oftare av unga patienter med svårig-heter att fungera i relationer och med bristande förmåga att skapa sig en ordnad tillvaro i utbildning, arbete och social gemenskap. Ofta är dessa svårigheter en avspegling av en mer eller mindre kaotisk inre värld, där patienten har svårt att urskilja sina mer långsiktiga behov och handlar impul-sivt och oöverlagt. Inom psykiatrin omtalas dessa individer vanligtvis som patienter med borderline personlighetsstörning. Symtom-bilden i denna patientgrupp varierar kraftigt och självska-dande handlingar inklusive suicidförsök är inte ovanliga. I den slutna vården är detta en kategori patienter med hög vårdkonsumtion, där mycket resurser ofta läggs på patien-ten utan att någon påtaglig förbättring sker på sikt. Likaså präglas kontakterna i öppenvården inte sällan av insatser av oplanerad och akut karaktär med upprepade och avbrutna behandlingsförsök. I anmälda föredrag presenteras ett projekt vid Vuxenpsy-kiatrisk Öppenvårdsrehabilitering Krokslätt, i vilket ovan-stående patientgrupp erbjuds ett tvärprofessionellt behand-lingsalternativ i form av gruppbehandling med relativt hög intensitet, där fokus läggs på kontinuitet och compliance. Behandlingsmål, teoretiska utgångspunkter och metod, samt kvalitetsmått och brukarinflytande diskuteras.

Barnen i vuxenpsykiatrin Carina Andersson, kurator, Tony Andersson, sjuksköterska, Helena Ingemarsson, kurator, Ingrid Rogenfelt, kurator, Britt Åhlström, kurator, Område Mölndal Psykiatri

Minst 1/3 av vuxenpsykiatrins patienter har barn. Får barnen det stöd som de behöver? För att besvara den frågan behöver vi tala med föräldrarna, men det uppstår ibland hinder, t ex att patientens hälsotillstånd hindrar kommuni-kation, att sjukvårdspersonalen känner osäkerhet eller att det brister i vårdkedjans organisationer. Ett projekt har startat med målsättning att vuxenpsykia-trins patienters barn ska få information och stöd i den om-fattning de behöver, att barnens delaktighet ska öka och att barnens behov av information och stöd ska efterfrågas och tillgodoses. Projektet ingår i Genombrottsmetoden inom område Mölndal och projekttiden är 040831– 050408.

Syftet är att patienter med barn under 18 år ska erbjudas samtal avseende • familjesituationen• barnens/barnets situation• önskat stöd från vuxenpsykiatrin

Det gäller 100 % av patienterna inom psykosvårdkedjan och 80 % av patienterna inom allmänpsykiatriska vårdked-jan. De sex enheterna som omfattas ska uppleva att de fått tillräcklig övergripande information om barnperspektivet samt känna till ett barnformulär. Arbetsbelastningen ska inte öka.

Genomförda aktiviteter:Identifikation av hinder och möjligheterTestcykler som omfattar kartläggning av• andel föräldrar och barn inom psykosvården och den allmänpsykiatriska vården vid utvalda tidpunkter• andel patienter som erbjudits samtal om barnets situation

med och utan ett barnformulär som underlag• processkartläggning av en familjs väg i vårdkedjan

Planerade aktiviteter:• Enkät till personal avseende information och arbetsbelast-ning• Fortsatta kartläggningar enligt ovan• Utvärdering av barnformuläret och försök att hitta olika former för samtal• Analys av processkartläggningen

Processarbete av patienternas väg mellan vårdavdelning och operationAnders Nilsson, Handkirurgi SU/Sahlgrenska

Processkartläggning av logistiken vid patienthantering mellan vårdavdelning och operation. 13 st problemområ-den identifierades varav 10 st kunde åtgärdas. Arbetet har resulterat i en ökad produktivitet samt mindre väntetider för patienterna.

Kvalitetsutveckling genom handledning i omvårdnadGunnel Selin, Cecilia Lundmark och Eva Olsson

I processhandledning i omvårdnad, ges tillfälle att bearbeta upplevelser och känslor som väcks i mötet med patienter, anhöriga och arbetskamrater. I handledning arbetar man genom reflektion. Det innebär att se och tänka över vad, hur och varför man gör det man gör. Processhandledning i omvårdnad, grundar sig på vård-vetenskap och har bland annat visat sig bidra till personlig och yrkesmässig utveckling. Handledning, kan också innebära ökad etisk lyhördhet, större handlingsberedskap för oväntade situationer och minskad risk för utbrändhet. En ökad förmåga att ta ansvar för sig själv och andra, ge gensvar och ha mod, kan också utvecklas. Handledningsgrupperna kan organiseras med deltagare från samma avdelning - verksamhet, eller genom att blanda personal från olika områden. Gruppen är sluten, det vill säga har samma deltagare som träffas regelbundet under minst ett år. Deltagandet i handledning är frivilligt och grundar sig på en önskan om att möta sig själv och sina reflektioner över arbetets utförande och innehåll. Fokus är personligt upplevda och arbetsrelaterade - patientrelate-rade situationer, som alla deltagare har eget ansvar för att förbereda och ha med sig till handledning. Det kan vara situationer som upplevs svårhanterliga eller som bara dröjer sig kvar av andra skäl. Det kan vara händelser i arbetet som man vill ha hjälp att förbereda sig inför. Det kan också vara en uplevelse som man vill dela med sig av enbart för att få stöd och avlastning.

Se vidare – en ny arbetsmodell för bättre resultatProjektledare: Katarina Stalfors, SyncentralchefArbetet presenteras på kvalitetsveckan av Gabriella Helges-son, sekreterare och Laila Asp, arbetsterapeut

Område Sinnesorganen, Ögonsjukvården, Syncentralen

27

Ab


27

Syncentralen, Högsbo erbjuder habilitering och rehabilite-ring för människor i alla åldrar som på grund av en varaktig synnedsättning möter svårigheter i den dagliga livsfö-ringen. Våren 2003 påbörjades ett utvecklingsarbete eftersom medarbetarna upplevde att det saknades tydlighet vad gällde Syncentralens uppdrag, vision, mål, värdegrund och organisation. Utvecklingsarbetet ledde fram till ett behov av att hitta en gemensam arbetsmodell för patientarbetet. Vi ville:• Få ökad kontroll över våra externa och interna patient-flöden • Skapa ett flexibelt schemasystem som kan förändras med patientflödena• Minska verksamhetens sårbarhet genom att sätta fokus på funktion istället för person• Få en jämn arbetsbelastning fördelad på alla behandlare• Få personalen att känna ett kollektivt ansvar för verksam-heten

Arbetet inleddes under sommaren 2004 och följande har genomförts:• Skapande av en modell över patientens väg på Syncentra-len• Införande av ett tydligt och flexibelt schemasystem för personalen, där varje behandlare har ett visst antal patient-tider (block) per vecka• Remisser bedöms och patienter sätts på kö till funktioner istället för till personer• Regelbunden genomgång av aktuella väntetider• Arbete med kompetensmatris har påbörjats

Vi startade upp verksamheten enligt vår nya modell 1 okto-ber. Vid årsskiftet kunde vi redan dra vissa slutsatser av vår nya arbetsmodell:• Väntetiden till en första kartläggning har minskat med 5 månader• Vi har ökad kontroll över patientflödet• Personalen har fått större variation i sina arbetsuppgifter• Verksamheten är mindre sårbar

Taktil massage för strokepatienterProjektansvariga: Christina Stevander, undersköterska, Kerstin Ström, undersköterska

Område Sinnesorganen, avd 623 Rehabmedicin, SU/ Högsbo

Taktil massage innebär metodisk hudstimulering på händer, fötter samt ryggen. Projektet är tänkt att leda fram till att optimera resursut-nyttljandet av avdelningspersonalens befintliga kunskap avseende massage och stimulering av det taktila sinnet. Att öka kunskapen kring under vilka omständigheter och diagnoser som massagen gör nytta för patienten och i så fall på vilket sätt. Studien startade januari 2004 och pågår i ett första steg tills tio patienter är behandlade och analyserade. Inklusionen var en Strokediagnos och patienten selek-terades under den första inneliggandeveckan på avdelning 623 SU/Högsbo. Massagen äger rum vid tio tillfällen under en femveckorsperiod, två gånger per vecka. Första behandlingen äger rum tidigast efter fyra dygn så

att utgångstatus avseende de parametrar som skall kartläg-gas finns. De parametrar som kartläggs är patientens reaktioner av-seende: smärta, sömn,ångest och oro samt blodtrycksnivåer Massagen ges på händer,fötter eller ryggen i nämnd ord-ning. Behandlingen är schemalagd i patientens individuella träningsprogram och genomförs av alla undersköterskor som har utbildning i taktil massage. Vem som genomför behandlingen styrs av ett arbetsschema, så därmed minskas risken för personliga kopplingar och subjektivitet. Reaktionsmönster och patientens upplevelser såväl som blodtrycksförändringar dokumenteras vid varje behandling. Patientens sömn, smärtmönster och oro diskuteras vid rap-porter, patient-konferenser, ronder och iakttas i det dagliga omvårdnadsarbetet och dokumenteras fortlöpande. Under sommaren 2005 kommer den första utvärderingen vara klar, och ligga till grund för en plan över hur taktil massage skall användas i omvårdnadsarbetet på avdelning 623 Högsbo.

28

Ab

stracts föreläsningar • Sahlgrenska

28

Sahlgrenska tisdag eftermiddag

Med andra ögonProjektledare: Magnus Carlstrand, leg sjukskötare och arkitekt, Ylva Jansson, leg sjuksköterska, Ola Sjöholm, leg sjuksköterska

Område Sahlgrenska, avd 31, Kirurgi och Transplantation

Bakgrund: De flesta människor som vårdas på sjukhus befinner sig i en för dem främmande miljö. Ofta får man dela rum med andra personer under sjukhusvistelsen. Un-der denna period har många patienter oro och ångest, mår kanske illa och har ont.

Syfte: Syftet är att visa hur vårdmiljön kan upplevas av pa-tienten på sjukhuset samt hur personalen med enkla medel kan använda vårdmiljön som en del av omvårdnaden.

Ett besök på TIVA – i väntan på transplantationProjektledare Monica Andersson, UndersköterskaKatarina Karlsson, Sjuksköterska, Koordinator Lungtrans-plantation

Att vänta på en transplantation är för både patient och an-höriga en känsloladdad upplevelse. Ovisshet om tidpunkten för transplantation, oro och ångest över vad som väntar, om chansen ens dyker upp. Tvivel, osäkerhet samt rädsla inför intensivvård och respiratorbehandling är skrämmande. Be-hovet av information och stöd till både patient och anhöriga är stort. Under den långa tid jag arbetat på TIVA (Tho-rax-IVA) har jag mött många patienter som haft bristande information om intensivvårdstiden, och min önskan är att bättre kunna förbereda dem på vad som skall hända. Sen två år tillbaka erbjuds alla patienter som väntar på hjärt- och lungtransplantation att göra ett preoperativt besök på TIVA tillsammans med sina anhöriga. Vi går tillsammans in på ett intensivvårdsrum. Här får de den information som de så väl behöver samt möjlighet att ställa frågor. Under sam-talets gång etableras en förtroendefull relation mellan mig och patienten. Patienten och anhöriga har fått kontakt med någon som kommer att bevaka deras intresse och finnas till hands då den stora händelsen blir av, någon som väntar på dem. Att minimera oro och ångest leder till trygghet och ökat välbefinnande. Fram till idag har jag haft 100 besök och av dem har 68 blivit transplanterade. Ett frågeformulär som delats ut till både patient och anhöriga har genomgå-ende visat positiv respons på dessa besök.

Boka läkartid på nätet – bättre tillgänglighet och nöjdare patienterRichard Börjesson, AT läkare Område Östra, SU, Fredrik Berne, Läkare kirurgen Södra Älvsborgs sjukhus

Sjukvårdens tillgänglighet upplevs allt sämre av många patienter, speciellt när det gäller primärvården. I Göteborg finns en tradition att söka akutmottagningarna istället för vårdcentralen när man blir sjuk. Och trots att personalen är mycket duktig på att hänvisa till vårdcentraler så är det

många patienter som inte accepterar att söka en vårdcentral eftersom de ofta är svåra att nå. Detta leder till frustration hos patienter vilket ofta går ut över personalens arbetssitua-tion. Nu har vi skapat en helautomatisk bokningstjänst på www.läkartid.nu där vårdgivare kostnadsfritt kan ansluta sig och låta patienter boka sina egna besök hos t ex läkare eller sjukgymnast och på så sätt öka tillgängligheten för patienter som söker vård. Vi kan också skapa en direktlänk mellan akutmottag-ningarna och primärvården för att patienter som söker ”fel” vårdnivå ska kunna få en bokad tid hos vårdcentralen dyg-net runt, året runt. På så sätt kommer patienten sannolikt att lämna akutmottagningen vid hänvisning och dessutom vara mer nöjd och känna sig tryggare över att snart få hjälp.

Elsa-grupp – ett förbättrat omhändertagande av cancerpatienter?Gisela Fridstedt Vårdenhetschef, Kirurgmottagningen om-råde Östra

Som ett led i ett förändringsarbete med syfte att förbättra omhändertagandet av patienter med nyupptäckt kolorek-talcancer, startades under våren 2004 samtalsgrupper på kolorektalenheten område Östra. Grupperna använder ett diskussionsmaterial som tagits fram av Cancerfonden. Man får följa en fiktiv patient ”Elsa”, hennes väg genom sjukvården från det att hon får sin cancerdiagnos, operation och fortsatt behandling. De tvärprofessionella grupperna bestående, av läkare, sjuk-sköterskor, undersköterskor samt sekreterare, kommer från olika enheter inom verksamhetsområdet. Grupperna träffas vid fyra tillfällen, då man diskuterar bemötande, hur information kan ges på bästa sätt samt övriga synpunkter från deltagarna. Diskussionerna som förts i grupperna har resulterat i en bättre helhetssyn på patienten, samhörigheten inom verksamheten har ökat samt många förbättringsidéer har framförts. I verksamhetsplanen för år 2005 finns det inskrivet att 75 % av medarbetarna skall ha blivit erbjudna deltagande i en Elsa-grupp.

Föräldrars bedömning av vårdkvalitetenProjektledare: Ulla-Britt Jansson, Kvalitetschef Medarbetare: Christina Sandström, Kvalitetssjuksköterska (Barnmedicin), Anna Söderholm, Kvalitetssjuksköterska (Barnneurologi), Lena Lundberg, Vårdenhetschef (Neo-natologi), Unni Solli, Vårdenhetschef (Barnkirurgi), Ingela Karlsson, Bitr.vårdenhetschef (Barnkirurgi), Ulf Samuelsson, Verksamhetschef (Akutsjukvård), Ann Sandén, Bitr. Vården-hetschef (Korttidsvård), Monika Johansson, Kvalitetssjukskö-terska (Barnintensivvård), Marga Brisman, Verksamhetschef (An/Op/IVA)

Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus

I syfte att mäta och kartlägga föräldrarnas bedömning av vårdkvalitén samt lägga grunden för ett konkret förbätt-ringsarbete, genomfördes en enkätundersökning under en

29

Ab


29

åttaveckorsperiod våren 2004 inom 8/10 verksamhetsom-råden. Personalen delade ut 994 enkäter till föräldrar, varav 855 föräldrar (m 86%, range 79-95%) besvarade 64 frågor inom 9 förbättringsområden: Information – sjukdom, In-formation – rutiner, Tillgänglighet, Medicinsk behandling, Omvårdnad, Bemötande, Delaktighet, Arbetsmiljö, Betyg. Det högsta medelvärdet uppnåddes på förbättringsområdet Bemötande (m 97%), medan det lägsta värdet förelåg på Tillgänglighet (m 78%). Föräldrarnas helhetsbedömning av vårdkvaliteten på sjukhuset (Betyg) var 91%. Jämfört med den föregående mätningen visade årets resultat högre skattningar från föräldrarna inom samtliga förbättringsom-råden. Skillnaderna i medelvärdena mellan mätningarna var statistiskt säkerställda på sex av de nio förbättringsom-rådena. Mätning av föräldrarnas nöjdindex möjliggjorde upprättandet av strategiska mål och handlingsplaner för att bevara och/eller förbättra vården, vilket bidrar till upprätt-hållande av det systematiska kvalitetsarbetet vid Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus.

KUPP – Kvalitet Ur Patientens PerspektivProjektansvarig: Karin Persson, barnmorska, avd 67, Områ-det för Särskilda Specialiteter, Kvinnosjukvård, SU/Sahlgren-ska

Ansvariga för studien: Vårdenhetsöverläkare Marie Ellström (2003) och barnmorska Karin Persson. Vårdenhetsöverläkare Lena Otterlind (2005)

Arbetsgrupp förutom ovanstående: barnmorska Gunilla Larnö, forskningsbarnmorska Karin Junskog, barnmorska Kerstin Lorentzon och barnmorska Inger Fahlberg

Våren 2003 genomfördes på gynekologisk vårdavdel-ning 67 en enkätstudie, där syftet var att mäta patienternas upplevelse av vårdkvalitet. Mätinstrumentet som valdes var KUPP, vilket står för Kvalitet Ur Patientens Perspektiv. Fyra områden behandlades: Medicinsk–teknisk kompe-tens, Fysisk-tekniska förutsättningar, Identitetsorienterat förhållningssätt och Sociokulturell atmosfär. Svarsalternati-ven var utformade som skattningsskalor av Likkerttyp. Två frågor var av öppen karaktär. För dataanalysen användes dataprogrammet KUPP-IT. De öppna frågorna analysera-des kvalitativt. Antal deltagande var 300 stycken. Urval: samtliga patienter med gynekologisk diagnos inskrivna på vårdavdelning 67 under tidsperioden 030107 – 030614 med undantag av de som ej ville deltaga, de som ej förstod svenska och de som bedömdes vara så sjuka att de ej kunde deltaga. Resultatet visade att de områden som värderades såsom viktigast var de som behandlade: Information, egen-vård och förhållningssätt. En jämförelse utfördes mellan grupperna, inlagda från väntelista respektive inlagda akut. De områden som jämfördes var information och smärtlind-ring. Den största skillnaden handlade om upplevelsen av god smärtlindring. De i gruppen inlagda akut var mindre nöjda. En uppföljning av studien planeras till hösten 2005.

Livskvalitet efter respiratorvårdRylander C, Hending M, Etemad W, Löwenmark U, Rosell E Avd 96 CIVA, An/Op/IVA, Område Sahlgrenska

Introduktion: Efter kritisk sjukdom förbättras hälsorela-terad livskvalitet gradvis. I denna studie beskrivs utveck-lingen under första halvåret efter respiratorvård för kritisk sjukdom.

Metod: 39 patienter med ålder 62 ±13 år och vårdtid 8 ±8 dygn på IVA intervjuades 1, 8, 12 och 26 veckor senare enligt EQ-5D. Instrumentet innehåller fem domäner: Rör-lighet, Hygien, Huvudsaklig aktivitet, Smärtor/Besvär och Rädsla/Nedstämdhet. Svarsprofilen kan transformeras till ett indexvärde mellan 0 (död) och 1 (full hälsa).

Resultat

Veckor efter IVA

1 8 12 26

EQ-5D index

0.36 ±0.34 0.56 ±0.28 * 0.69 ±0.24 * 0.65±0.26

Förbättring (* p<0,05) mellan 1 och 8 veckor samt mel-lan 8 och 12 veckor avspeglar bättre Rörlighet, Hygien och Huvudsaklig aktivitet. Förbättring avseende Smär-tor/Besvär och Rädsla/Nedstämdhet uteblev. Exempel från patientintervjuer kommer att redovisas under den muntliga presentationen. Efter sex månader kvarstod EQ-5D index på en lägre nivå än 0,82 som förväntas i en åldersjusterad normalpopulation.

Slutsats: Hälsorelaterad livskvalitet enligt EQ-5D utom smärtor och rädsla/nedstämdhet förbättras under tre måna-der efter respiratorvård för kritisk sjukdom.

Öronakupunktur – stick som lugnar och är till hjälp när språket inte räcker tillAnna-Lena Westlin, leg sjuksköterska, Beroendekliniken, Narkotika polikliniken SU/Östra, Placerad inom Socialtjäns-tens Narkomanvården norr

Öronakupunktur erbjuds 2 gånger i veckan och är ett komplement till samtalen. Patienten avsätter 1 timma varje gång. De verksamma effekterna som eftersträvas är bl a ett inre lugn, irritationen blir mindre, lättare att hantera ilska, drogsuget minskar, sover bättre och mindre sug efter ciga-retter. Miljön är lugn och vilsam, där det optimala lugnet infinner sig. Ett ställe, en stund ”att bara vara”. Då inte alla äger ett ”rikt” språk, är detta ett ytterst vik-tigt komplement till ”språket” samtalsterapier. Här kan man komma åt känslor och bortträngda kroppsminnen, som man inte når via språket. Förutom sjuksköterskan deltar ytterligare en personal i verksamheten. Ett bra samarbete med olika yrkesprofession om samma patient.

Traffic light system – ett enkelt, lättförståeligt och effektivt sätt till fungerande samverkan inom rehabiliteringGillian Asplin, Leg sjukgymnast, Sjukgymnastiken SU/Sahl-grenska, Barbro Wikander, Specialistsjukgymnast, Sjukgym-nastiken SU/Sahlgrenska

30

Ab


30

Inom geriatriken är mötet med patienten centralt. För att ge god effektiv vård och rehabilitering behövs ett väl fung-erande tvärprofessionellt team. Traffic Light System, TLS, är ett instrument som tydlig-gör funktions- och aktivitetsförmåga utifrån hjälpbehovet (självständig, tillsyn eller fysisk hjälp).

ResultatPatienten får• lättbegriplig information om sitt funktionstillstånd• motivation och delaktighet i rehabiliteringen• trygghet då vårdpersonalen alltid har tillgång till relevant information om hjälpbehovet och om vad som ska tränas för att uppnå rehabiliteringsmålen• forum för diskussion och planering av realistiska rehabi-literingsmål• verktyg att använda vid vårdplanering för att diskutera hjälpbehov och fortsatt rehabilitering

Vårdpersonalen får• förbättrad samverkan i teamet genom ökad kunskap om patientens funktionstillstånd• förbättrat rehabiliterande förhållningssätt och ökat in-tresse för rehabiliteringsprocessen• tidigt och tydligt uttalade rehabiliteringsmål • förbättrad motivation och delaktighet i träningen• en tydlig roll i rehabliteringsprocessen

TLS rätt information på rätt plats i rätt tid och förbättrat tvärpro-fessionellt samarbete

Sahlgrenska onsdag förmiddag

Kvalitetsregister – en översiktKerstin Dudas, leg sjuksköterska, fil kand, doktorandVerksamhet medicin SU/Östra

Bakgrund: Nationella kvalitetsregister har funnits sedan 25 år. Under 1990 talet påbörjades en bredare uppbyggnad. Från början var registren förbehållna en liten krets för att sedermera utvecklas till ett av de förnämsta verktygen för kvalitetsutveckling inom svensk hälso- och sjukvård. Idag finns det drygt 40 nationella kvalitetsregister. Registren har byggts upp av den medicinska professionen, vars syfte kan variera, men de har gemensamt att vara ett stöd för kvalitetsutveckling vid den egna verksamheten.

Ett kvalitetsregister som hälsoekonomiskt instrument – registerhållarens perspektiv Göran Garellick/Peter Herberts, ortopeder, SU/Sahlgrenska

I en ändlig sjukvårdsekonomi blir prioriteringsarbetet allt viktigare. Om inte detta skall göras godtyckligt, måste det skapas ett enhetligt instrument för hälsoekonomisk analys. Detta instrument bör innehålla en generisk mätmetod som möjliggör en jämförelse mellan olika medicinska interven-tioner. Varje register skall mäta sjukdomsspecifikt utfall, men helst också i konsensus inkorporera mätning med ett

och samma generiska instrument. Om detta uppnås kan man i framtiden beräkna QALY-kostnad (kostnadsnyttoana-lys) för jämförelse. Nationalregistret för höfledsplastiker har sedan 1/1 -02 inkluderat ett patientrelaterat frågeformulär som innehåller: smärt- och tillfredsställelse-VAS samt EQ-5D (generisk del). Applikationen är webbaserad med återrapportering av resultat i realtid. Ett samarbete har startats med hälsoekonomer och ägar-/beställarorganisation för utveckling av en kostnadsnyttoan-alys av patienter som opererats med höftledsplastik. För att utföra en sådan analys så behövs information om mortali-tet, komplikationer, livskvalitet och kostnader relaterade till höftplastik. Dessa data kan hämtas från höftregistrets databaser. Till kostnadsberäkning kommer vi att nyttja de KPP-databaser som finns på ett antal sjukhus. Vid en preliminär kalkyl har man kunnat estimera QALY-kostnaden för en total höftledsplastik till 22 000 kr årligen under 10 år, förutsatt att protesen ej behöver revi-deras. Detta värde är mycket lågt jämfört med många andra medicinska behandlingar.

Nationella Diabetesregistret – öppen redovisningSoffia Gudbjörnsdottir, Överläkare Diabetescentrum, SU/Sahlgrenska

En öppen redovisning av data på landstings-, region- och sjukhusnivå kan bidra till att försäkra att kvalitetsförbätt-ringarna inom diabetesvården sker i likartad takt över landet. Återkommande öppna jämförelser av behandlingar och resultat kan skapa ökad trygghet och säkerhet i vården. Information om resultat har i ökande grad efterfrågats av sjukhusledningar, landsting och Socialstyrelsen. Även patientorganisationen kräver en absolut öppen redovis-ning av resultaten. Offentlighetsprincipen innebär också att informationen på förfrågan skall vara tillgänglig för allmänheten. Ledningen för NDR med starkt stöd från ko-ordinatorer och KAS stödjer därför en öppen redovisning. Öppen redovisning ställer dock ökade krav på validering av mätmetoder och på rapporteringen.

Mätmetoder: Det finns variationer mellan landstingens större laboratorier när det gäller absoluta värden på HbA1c när samma prover distribueras via Equalis. Skillnader som ligger på samma nivå som de skillnader vi ser mellan olika landsting. Många primärvårdsenheter men även sjukhus har idag gått över till patientnära metoder för HbA1c, som också kan avvika något från MonoS-teknik som används vid kliniskt-kemiska laboratorier. Blodtrycken mäts hos vissa liggande och hos andra i sittande, varvid resultaten kan avvika något. Rapporteringen: Täckningsgraden i de olika lands-tingen skiljer sig kraftigt, vilket innebär att uppföljningen inte alltid är jämförbar. För att NDR ska vara trovärdigt instrument krävs ett högt deltagande från de vårdenhe-ter som registret skall följa. En heltäckande registrering är därför NDRs största prioritet. Registret får anses vara ganska heltäckande vad gäller medicinklinikerna, men inom primärvården står fortfarande för många utanför, även om ökningstakten har varit bra de sista åren, ca hälften av

31

Ab


31

landets primärvårdsenheter är nu med. För att uppnå målet med närmare 100% anslutning måste befintliga datorjour-nalsystem kunna exportera data direkt till NDRs databas, vilket är registerledningens högsta prioritet. Vidare krävs det ett uttalat stöd och (krav?) från respektive huvudman i de olika landstingen att registrering sker. Ett grundläggande mål för huvudmännen måste vara att förutsättningar för att öppen och jämförbar verksamhetsuppföljning skall ges. NDR har därför nu arbetat fram, genom kontakter med de olika journalleverantörerna, en plan för en helhetslösning för direktöverföring som kan fungera också som en modell för andra register. Med direkt överföring av data blir regist-reringen automatisk och heltäckande. Under 2005 kommer NDR att öppet redovisa data på sjukhusnivå. Exempel på data kommer visas och för- och nackdelar redovisas. Patientrelaterat utfall skattat med EQ-5D kommer att ingå i NDR 2005, detta kommer att diskuteras!

Sahlgrenska onsdag eftermiddag

Infektionshygiens förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektionerProjektledare: Tinna Åhrén, överläkare, docentOmråde MEDOT, Infektionshygien, Bakteriologiska lab, SU/Sahlgrenska

Målet för den infektionshygieniska verksamheten är att tillsammans med vården förebygga uppkomst av vårdrela-terade infektioner samt att förebygga smittspridning inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Kungälvs sjukhus och Lundby sjukhus. På enheten arbetar hygienläkare, hy-giensjuksköterskor och hygientekniker med information och rådgivning. I samarbete med vården har vi utarbetat sjukhusövergripande Direktiv och PM för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Dessa uppdateras regelbundet på vår webbplats (www.infektionshygien.se). En viktig del i vårt arbete är också att handlägga och kartlägga utbrott samt att övervaka infektionsläget. Detta innefattar även epidemiologisk övervakning av mikro-organismer av speciellt infektionshygienskt intresse t ex Legionella och MRSA. Vi kommer att redovisa vårt arbete med övergripande föredrag och posters samt i posterform ge exempel på spe-cifika projekt som genomförts senaste åren;• Infektionsregistrering/punktprevalensstudien 2001-2004 inom SU• Utvärdering av MRSA-bärarkort för att identifiera smit-tade patienter• Utvärdering av olika rutiner för rengöring/desinfektion av anestesistationer

Antibiotikaresistens hos S aureus i spädbarns tarmfloraErika Lindberg, Bitr. forskare vid Avdelningen för Klinisk Bakteriologi, medarbetare Läkare Agnes Wold och Ingegerd Adlerberth Bakteriologiska laboratoriet

Tarmfloran utgör en viktig reservoar för antibiotika-resi-stenta bakterier. Staphylococcus aureus har visat sig vara

en frekvent kolonisatör av tarmen hos spädbarn. I denna studie studerades antibiotika resistensmönstret hos 116 S. aureus-stammar isolerade från 81 spädbarn som provtagits regelbundet under det första levnadsåret. Antibiotikaresis-tensfrekvensen bland de testade stammarna visade sig vara relativt låg och tycks återspegla resistensen hos kliniska isolat. Methicillin 0%, penicillin G 78%, erythromycin A 3% tetracyklin 2%, clindamycin 0.9% och fusidinsyra 0.9%. Koloniseringen av antibiotikaresistenta stammar och antibiotika behandling hade inget samband. Antibiotikaresi-stenta stammar var kapabla att persistera i tarmen i samma utsträckning som känsliga stammar och nådde lika höga populationstal. Ingen av de analyserade stammarna tappade eller plockade upp resistens under studiens gång. Studien visar att resistenta stammar är lika kapabla som känsliga stammar att kolonisera och persistera i tarmen, även vid ett icke selektivt antibiotikatryck.

Nya metoder för laboratoriediagnostik av djupa svampinfektionerNahid Kondori, PhD, Inger Mattsby-Baltzer, docentAvdelning för Klinisk Bakteriologi, Sahlgrenska Universitets-sjukhuset

Svampinfektioner har alltid varit mindre vanliga än bakte-rieinfektioner. Under de senaste decenniet har emellertid invasiva svampinfektioner blivit vanligare, särskilt hos immunsupprimerade patienter. En långdragen neutropeni, cytostatisk behandling i samband med leukemi och trans-plantation och även användning av bredspektrum antibio-tika är de vanligaste predisponerande faktorerna för invasiv svampinfektion. Invasiva svampinfektioner är svåra att diagnosticera, då kliniska symptom ofta är vaga och blododling ej sällan är negativ. Rutindiagnostik på mykologiska laboratoriet är baserad på direktmikroskopi av biopsier, odling och anti-gentester. Man uppskattar att positiva blododlingar endast erhålls i ca 50% av fallen. Därför behövs snabba pålitliga diagnostiska metoder som kan ge positivt resultat även hos patienter med negativ blododling. För att förbättra diagnostiken försöker man att påvisa svampmarkörer i blodet. Beta-glukan finns i alla medicinskt viktiga svampars cellvägg och kan detekteras i serum vid djup svampinfektion. Metoden ger ingen information om svampart, men däremot en tydlig signal om att behandling mot svampinfektion bör inledas. Antikroppar mot kom-mersiellt antigen, mannan, anses ge begränsad information vid djup svampinfektion, speciellt hos immunsupprimerade patienter. Via analys av IgG-subklass antikroppar mot anti-gen som vi utvecklat själva (fosfopeptidomannan, cellvägg-skomponent) har en betydligt bättre känslighet uppståtts. Påvisande av svampantigen (glukan) i blodet samt IgG1 och IgG2 antikroppar ser lovande ut för en förbättrad labo-ratoriediagnostik av patienter med djupa svampinfektioner. Dessa tester kommer att prövas nu i en prospektiv studie.

Stamtypning av tuberkelbakterier som hjälpmedel för smittspårningErik Svensson, överläkare, Bakteriologiska laboratoriet, SU; Malin Ridell, professor, Institutionen för medicinsk mikro-

32

Ab


32

biologi och immunologi, Göteborgs universitet; Christina Welinder-Olsson, molekylärbiolog, Bakteriologiska labora-toriet, SU

Tuberkulos, tbc, finns över hela världen. I Sverige är tbc numera ganska ovanligt, ca 400-500 fall årligen. Tbc, som orsakas av tuberkelbakterier, klassificeras i Smittskydds-lagen som en allmänfarlig sjukdom. Detta innebär bl a att behandlande läkare är skyldig att utreda om det i patientens omgivning finns fler smittade. Detta görs för att förhindra ytterligare smittspridning och få sjuka under behandling. Alla tuberkelbakterier är inte identiska. Det finns små ofta skillnader mellan olika tuberkelbakterier, medan identiska tuberkelbakterier kan sägas tillhöra samma stam. Om en person smittar en annan, är det följaktligen samma bakteriestam som överförs. Genom att undersöka små skillnader i bakteriernas DNA (arvsmassa), kan man bilda dig sig en uppfattning om en person är smittad med samma bakteriestam som någon annan. Undersöker man systema-tiskt många stammar nationellt och internationellt, kan man få en bild av vilka stammar som är vanliga i olika geogra-fiska regioner. De fynd som görs i en utredning med stamtypning av tuberkelbakterier kring en tbc-patient kan leda till ovän-tade resultat. De som misstänks vara smittade av varandra, kan visa sig inte ha något som helst samband när bakteri-etypningarna jämförs. Vidare kan man också påvisa andra smittsamband som man inte alls har misstänkt. Det finns olika metoder för stamtypning. De har olika för- och nackdelar. Vi har nyss inlett en studie med en metod som kallas MLVA. Metoden har fördelen är att den är relativt billig och resultatet av stamidentifieringen är förhållandevis lätt att kommunicera. De första resultaten av denna studie kommer att redovisas.

Diagnostik av bakteriell meningit med PCR och sekvensbestämning av 16S rRNA genenLeif Dotevall, Christina Welinder Olsson, Birger Trollfors, Har-riet Hogevik, Rolf Jungnelius, Martin Wahl, Peter Larsson

Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, NU-sjukvår-den, Uddevalla, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås

Patienter och metoder: Bakteriell meningit är en livs-hotande och CNS-skadande infektion som har ett snabbt förlopp. För att utvärdera påvisning av bakteriellt agens i likvor med PCR och sekvensering, för förbättrad diagnos-tik av bakteriell meningit i jämförelse med konventionell odlingsmetodik, analyserades 448 likvorprover konseku-tivt från patienter med misstänkt infektiös meningit samt CSF-leukocytstegring >10 x 106/L. Av dessa likvorprover kom 78 från patienter med akut purulent meningit, varav tre med tuberkulös meningit. Ytterligare 76 prover kom från patienter med neuroborrelios, 29 prover från fall med shuntorsakad meningit och 8 prover från patienter med mycoplasmaencefalit.

Resultat: PCR bedömdes som äkta positivt för N. me-ningiditis i 12 fall, varav 6 av dessa var odlingspositiva i likvor och ytterligare en endast i blod. Av de fem fallen där meningokockfynd endast blev positivt med PCR-ana-lys, hade två erhållit antibiotika före lumbalpunktion. S.

pneumoniae fastställdes som etiologi i 17 av fallen med purulent meningit, varav 10 hade såväl positiv odling från likvor som positiv PCR. Ett av proven hade endast positiv odling. Övriga 6 fall med pneumokockmeningit fastställdes etiologi enbart med PCR. Tre av dessa patienter hade erhål-lit antibiotika före odling togs. Kliniskt relevanta fynd med PCR i fall där odling av likvor var negativ noterades i ytterligare 14 prover (bl a S. anginosus, S. intermedius, Granulicatella adiacens, E. coli, Enterobacter). Av neuroborreliosfallen befanns 5 (7%) vara PCR-positiva i likvor.

Sammanfattning: Bakteriepåvisning med PCR samt sekvensering av genen för 16S rRNA förefaller vara ett värdefullt tillskott vid diagnostik av bakteriell meningit särskilt vid påbörjad antibiotika-bahandling.

Hur får vi bättre diagnostik för den inflammerade patienten?Christine Wennerås, specialistläkare, Bakteriologiska labora-toriet/Sektionen för hematologi och koagulation, SU/Sahl-grenska

Inflammation är en gemensam nämnare för flera tillstånd såsom infektion, malignitet och autoimmunitet. Det kan vara svårt att ställa diagnos på den svårt sjuka febrila pa-tienten, vilket kan fördröja vårdförloppet. I projektet under-söker vi om man genom att statistiskt kombinera utfallet av en rad rutinmässiga labprover, såsom CRP, LPK, etc, kan få fram olika mönster som kan förutsäga om patienten lider av infektion, malignitet eller autoimmunitet.

Kan studier av den eosinofila granulocyten hjälpa den benmärgstransplanterade patienten?Kontaktperson Christine Wennerås , specialistläkare Sektionen för hematologi/ Bakteriologiska laboratoriet, SU/Sahlgrenska

Transplantation av benmärg eller stamceller från blod, är en behandling som i bästa fall kan bota patienter med leukemi och andra maligna sjukdomar i blodbildande organ. Varan-nan transplanterad patient drabbas av en immunologisk reaktion benämnd ”graft-versus-host”-reaktion då vita blodkroppar (T-lymfocyter) från givaren attackerar patien-tens friska organ, t ex hud och tarm. I svåra fall kan detta vara livshotande. Eosinofila granulocyter är en typ av vita blodkroppar som ökar i antal i patientens blod och vävna-der vid denna reaktion. I projektet undersöker vi på vilket sätt eosinofilerna aktiveras vid graft-versus-host reaktionen, för att förstå vad deras funktion kan vara. På sikt kan detta leda till utveckling av nya behandlingsprinciper.

Sahlgrenska torsdag förmiddag

Bättre flyt på reumatologen – ett genombrotts-projektProjektgrupp: Projektledare Boel Mörck (VÖL), Annika Alveflo(IT-samordnare), Ann-Marie Nilsson (enhetschef), Barbro Théen Mattsson (vårdenhetschef), Christopher

33

Ab


33

Schaufelberger (VÖL), Mirjam Stenström (vårdenhetschef)

Situationen 2001• Snabb utveckling av moderna behandlingsprinciper med ökade krav på snabbt och kompetent omhändertagande• Underdimensionerad specialitet med ständigt ökande patientinflöde och patientkader• Starkt sviktande primärvård• Sjukvårdsproduktion: 15 800 läkarbesök 17 640 sjukvårdsbehandling• Antal patienter på immunmodulerande behandling: 2 573, (jämför med 1 781 år 1998)

Vi hade ca 18 månaders väntetid på oprioriterade nybesök och planerade återbesök kunde bli försenade upp till 14 månader.

Bättre flyt i vårdenI februari –02 erbjöds vi att som team delta i Landstings-förbundets satsning på genombrottsprojekt med fokus på ”ökad tillgänglighet i vården och minskade köer”. Grund-idéen med genombrottsmetodiken är att det finns kunskap inom organisationen som inte tillämpas i tillräcklig omfatt-ning, dvs vi måste få vårt arbete att bli mer evidensbaserat. Syftet med vårt projekt var kortare väntetider för nybesök och återbesök på avtalad tid, utan att arbetsmiljön försäm-rades.

Vi definierade 2 mätbara mål: • 75% av samtliga nybesök skall ses inom 3 månader• 75% av alla planerade återbesök skall ses på avtalad tid.

Dessutom definierades tre balanserade mått:• Läkarnas intygsskrivande mellan besöken skall ej öka• Läkartelefontiderna skall ej öka• Arbetsbelastningen för personalen skall ej öka

Tillvägagångssätt• Kan man göra detta bättre?• Pröva i liten skala - utvärdera• Genomföra förändring• Som chef – var öppen/tillåtande• Ta tillvara alla medarbetares kompetens/engagemang/idéer• Se möjligheter - inte problem

Verktygslåda• Processkartläggning • Genombrottmetodik (PDSA-cykler)• Kvalitetsbristkostnad• Ledtid

Situationen 2004• Sjukvårdsproduktion: 17 182 läkarbesök17 367 sjukvårdsbehandling• Antal patienter på immunmodulerande behandling: 3 300st• Telefontid till sköterskorna SU/Sahlgrenska ökat från 19 till 33tim/v• Ny specialistjourlinje dagtid sedan år 2002Oprioriterade nybesök max 3 mån väntetid, samt 70% av återbesök på avtalad tid, utan att de balanserande måtten försämrats.

Kvalitets- och utvecklingsarbete inom GerRehabgruppen SU/Mölndal Projektledare: Specialistsjukgymnast Annika Ingemarsson

Medarbetare: Sjukgymnaster och sjukgymnastassistenter Geriatriken SU/Mölndal

SärSkilda specialiteter, Sjukgymnastiken Mölndal

Sedan 1999 träffas sjukgymnaster och assistenter 1,5 tim varannan vecka för att diskutera aktuella ämnen i den dagliga verksamheten. Arbetet utgår från en kvalitetssäk-ringsmetodik med kända arbetsredskap. Syfte och mål är klart definierade. Problemlösningar sker via konsensusför-farande. Rapportering till enhets- och verksamhetschef sker kontinuerligt.

Exempel på innehåll:• Diskussioner kring behandlingsriktlinjer och etiskt för-hållningssätt.• Granskning av varandras dokumentation i Melior.• Återkoppling på varandras bemötande och behandling av patienter.• Infomaterial för patienter och vårdavdelningspersonal.

ResultatEftersom vi har ett självständigt arbete har det varit värde-fullt att få en fördjupad kunskap om varandras arbetssätt och kompetens. Det viktigaste har varit själva processen som givit oss möjlighet att reflektera över vad vi gör. Vår grupp har blivit mer sammansvetsad och individen tryg-gare i sin yrkesroll. Samstämmighet i strategier, synsätt och behandlingsriktlinjer gör det lättare att avlasta varandra vid frånvaro i gruppen. Vi har profilerat oss gentemot andra yrkeskategorier så att sjukgymnaster används till det vi är bra på. Vi upplever ett ökat engagemang i patientarbetet och har blivit tydligare beträffande vår dokumentation.

Körkort för undersökningar på Klinisk fysiologi SU/ÖstraKvalitetskoordinator Kristina NilssonKlin fys CK, SU/Östra

Klinisk fysiologi, Område Östra, utför undersökningar för att bedöma funktionen hos olika organ såsom hjärta, kärl, lungor mm. Undersökningarna utförs med hjälp av gammakamera, ultraljud och annan teknisk utrustning. På avdelningen används ett fyrtiotal olika undersökningsme-toder. Målsättningen är att personalen skall kunna utföra så många av dem som möjligt. Personalen roterar därmed mellan olika sektioner. Detta för med sig att det är mycket att ”hålla i huvudet” för dem som går mellan flera olika undersökningar. För att bibehålla en hög kvalitet har vi arbetat fram detaljerade metodbeskrivningar för våra metoder. Nästa steg är att få en bättre struktur på internut-bildning av personal, eftersom ett flertal olika personer ofta är inblandade. Vi arbetar därför med ett system för körkort. Syftet med detta är att ge en strukturerad undervisning som skall ge behörighet att självständigt utföra undersök-ningen. Körkortet skall vara ett ”kvitto” på att innehavaren fått utbildning i alla ingående moment. Ett dokument med körkortsunderlag innehåller en checklista tydligt knuten till metodbeskrivningens rubriker, hänvisningar till relevant lit-

34

Ab


34

teratur samt specificerade krav för att få körkortet godkänt. Examination sker i samråd mellan aspiranten, inblandade handledare samt berörda läkare.

Utveckling av SU/Sahlgrenskas vård vid självmordsförsökNisse Sjöström, Psykiatri Sahlgrenska

Syftet är att få en professionellare bedömning som underlag för fortsatt vård av patienter som gjort självmordsförsök. Detta görs genom att personal på MAVA och CIVA bedö-mer patienterna med ett gemensamt framtaget formulär som underlag inför psykkonsult. Psykkonsulten omfattar förutom samtal skattning av intention vid försöket och risk-faktorer. Inom en vecka genomförs strukturerad diagnostisk intervju av erfarna psykiatrisjuksköterskor. Ovanstående görs för att förbättra det kliniska omhändertagandet och därmed minska risken för fullbordat självmord.

Ryggteamets mottagningsmodell – erfarenheter och resultat från ett teamsamarbete Projektledare: Hans-Christian Östgaard, Verksamhetschef, docent, Ortopedi SU/Mölndal

Föreläsare: Gunilla Kjellby Wendt, specialistsjukgymnast, Med Dr

Bakgrund: Ryggteamet på Ortopedi Mölndal, som består av ortopeder och sjukgymnaster, bildades under hösten 2003. Ryggteamets mottagningsmodell baseras på att pa-tienter fyller i ett formulär innan besöket samt en standardi-serad omfattande undersökningsprocedur. Modellen inne-fattar även tid att informera patienten om ryggbesvärens konsekvenser ur biopsykosocialt perspektiv samt tid att ge konkreta råd och att vid behov vidareremittera. Patienterna träffar sjukgymnast och/eller ortoped, som har parallella mottagningar i samma lokaler och således möjlighet till gemensam konsultation. Ryggteamets mottagningsmodell framgår av kallelsen

Syfte: Syftet med denna modell var att öka specialistmot-tagningens kapacitet och därmed minska väntetiden samt att förbättra omhändertagandet av klinikens ryggpatienter genom teamets samarbete. Syftet med enkätundersökning-en var att undersöka patienternas nöjdhetsgrad med besöket på Ryggteamet.

Undersökningsgrupp och genomförande: En enkät skickades ut till 79 patienter som hade kallats till Rygg-teamets mottagning på Ortopedi Mölndal under perioden september-december –03. Enkäten bestod av frågor där patienterna skulle skatta sin nöjdhetsgrad med besöket från inte alls nöjd till (1) i högsta grad nöjd (10).

Resultat: 70 patienter besvarade enkäten (89%). Av dem hade 44 patienter besökt sjukgymnast och 26 besökt ortoped. Nöjdhet med bemötande klassades median 9 samt 8 i grupperna och de råd och instruktioner man fått som median 8 respektive 7 i ortopedgruppen. Nöjdhetsgrad med

ryggmottagningen som helhet klassades som median 8 i båda grupperna

Slutsats: Ryggteamets mottagningsmodell har förkortat väntetiden för bedömning till följd av kapacitetsökningen. Patienterna är nöjda med bemötande, undersökning samt råd de fått. Kvaliteten på bedömningen har ökat pga det strukture-rade upplägget samt det tvärprofessionella samarbetet.

Förbättrad kvalitet i patientklassificeringenIrene Bohlin, läkarsekreterare, Reumatologen (Sekr i SUs Klassifikationsgrupp), Leif Sundberg, controller, centrala ekonomiavdelningen (Ordf i SUs Klassifikationsgrupp)

Patientklassificering kan ses som en process från diagnos-sättning, kodning, registrering, beskrivning till ersättning. Klassificering är ingen exakt vetenskap utan snarare ett område som styrs av övergripande principer, definitioner och anvisningar från Socialstyrelsen samt ett visst mått av eget tyckande. Det är mot denna bakgrund viktigt att vi kontinuerligt arbetar med att förbättra kvalitén i alla led i hela processen. En sammanhållande del i kvalitets-arbetet är den sjukhusgemensamma klassifikationsgruppens upp-gift att stödja verksamheternas arbete med att öka kvalitén i primärklassificeringen. Inom många verksamhetsområden sker löpande kontroller av kvalitén i det registrerade mate-rialet. Det är läkarens ansvar att ställa diagnos(er) på basis utifrån gjord journaldokumentationen vid utskrivningstill-fället. Kodning innebär att de i journalen upptagna diagno-serna och åtgärderna skall kodas med de av Socialstyrelsen godkända koderna. Eftersom kodning inte är någon exakt vetenskap samt att det i läkarutbildningen inte ingår någon undervisning i kodning gör att resultatet och kvalitén varie-rar. Den ökade kunskapen och intresset hos läkarsekreterar-na har gjort att i allt fler verksamheter har läkarsekreterarna tagit över kodningsarbetet från läkarna. Det krävs dock ett nära samarbete mellan läkare och läkarsekreterare. Resul-tatet har blivit att kodningskvalitén har ökat. Varje månad skickar SU statistik över vårdproduktionen till beställarna/ägarna i Västra Götalandsregionen. Det är viktigt att vi korrekt beskriver den verksamhet vi bedriver, för ”det som inte är kodat inte heller gjort”. Årligen skickar vi också uppgifter till Socialstyrelsen. Den ovan beskrivna primär-klassificeringen utgör basen för DRG (Diagnos Relaterade Grupper) både för den slutna och öppna vården. DRG är primärt ett beskrivningssystem men ligger även till grund för ersättning. DRG är också en del i sjukhusets budget och ingår i överenskommelsen med beställarna. Brister i primärklassificeringen leder till en inkorrekt beskrivning av vad sjukhuset utför, men kan också leda till fel ersättning och då oftast för låg ersättning. Klassificeringssystemen och KPP-systemet (Kostnad Per Patient) ger tillsammans möjlighet till bench-markingprojekt på olika nivåer.

Pris istället för kris! Värdet av att deltaga i kvalitetsutmärkelser

Thomas Wallén verksamhetschef Geriatrik Sahlgrenska, Helle Wijk Klinisk lektor Område Sahlgrenska

35

Ab


35

Bakgrund: 1998 startade ett långsiktigt arbete med att ut-veckla ett mer strukturerat och systematiskt arbetssätt inom Geriatrik Sahlgrenska och att få medarbetarna engagerade i verksamhetens utveckling. Arbetet har bedrivits trots flera omorganisationer, geografiska omflyttningar, personalbrist och minskade ekonomiska resurser. Tillsammans har vi for-mulerat visionen om att ”Geriatrik Sahlgrenska skall vara internationellt ledande och ett nationellt föredöme inom geriatrisk sjukvård samt forskning och utveckling”.

Syftet var att införa ett problemorienterat arbetssätt och lyfta och synliggöra de goda resultat som våra medarbetare utför.

Metod: Ett systematiskt och uthålligt arbetssätt påbörjades, samtliga ledare utbildades i QUL-verktyget, och vi följde utvecklingen av verksamheten med Balanserat Styrkort.

Resultat: Medelvårdtiden har minskat, direktintaget har ökat, medelantalet väntande har minskat, samtidigt som vi kraftigt har minskat antalet vårdplatser. Antalet medarbeta-re som är aktivt medverkande i det strategiska utvecklings-arbetet har tiofaldigats. Vi har hög kännedom om antalet riskpatienter inom olika problemområden och kan redovisa en trycksårsfrekvens långt under riksgenomsnittet.

Slutsats: 2003 tilldelades vi utmärkelsen Svensk Hälso- och sjukvård. Genom att dela med oss av våra erfarenheter hoppas vi på ett ökat kunskapsutbyte med andra verksam-heter som kan gagna lärande och utveckling.

Sahlgrenska torsdag eftermiddag

Kvalitetsdriven verksamhetsutvecklingBo Bergman, SKF Professor kvalitetsutveckling, Chalmers

I föredraget kommer jag att diskutera några av de grundläg-gande aspekterna på Kvalitetsdriven verksamhetsutveck-ling. Jag kommer kort att diskutera några betydelsfulla principer/värderingar och ta upp några arbetssätt och verktyg till diskussion. Jag kommer också att diskutera den grundläggande kunskap som är väsentlig för ett framgångs-rikt förbättringsarbete: förståelse för variation, psykologi, kunskapsteori, och systemförståelse. Bland kunskaps-områdena kommer jag särskilt att diskutera förståelse för variation och de arbetssätt och verktyg som är relaterade till detta kunskapsområde. Särskilt kommer jag att nämna det strategiska initiativ, den paketering av arbetssätt och metoder, som brukar kallas ”Sex Sigma” och som interna-tionellt börjar få ett allt större genomslag i industrin och också i hälso- och sjukvårdsorganisationer. Trots sin stora aktualitet idag bottnar det i teorier kring kvalitetsutveckling som utvecklades på tjugotalet.

Verksamhetsutveckling genom certifierad kvalitetssäkringFöreståndare, Professor: Kerstin Albertsson Wikland, Konsult: Christer Hellstrand

Växthuset, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus

Projektet ”Det inre huset” vid Växthuset, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus syftar till att skapa ett certifierat verksamhetssystem för såväl sjukvård som forskning, som uppfyller alla de krav, inklusive ackrediterat laboratorium och datamanagement-system, som ställs för att genomföra kliniska prövningar. Projektet möjliggör dessutom ökad ef-fektivitet, förbättrad arbetsmiljö samt arbetsverktyg för att realisera mål och visioner. Projektet är ett samarbete mellan Växthuset och CANEA.

Verksamhetsutveckling inom Hud- och KönssjukvårdenProjektledare: Ing-Marie Bergbrant, Författare: Torbjörn Jacobsson, Pär Åhlström

Undersökningsobjekt: Hud- och Könssjukvården Hud- och Könssjukvården har behov att reducera remiss-skön. Uppgiften var att analysera patientflödet, föreslå åtgärder som reducerar remisskön, frigöra kapacitet för patientvård och utnyttja existerande resurser bättre. Studien visar att efter föreslagna åtgärder kan remiss-skön arbetas bort under en 6 månadersperiod med befintliga resurser genom:• att frigöra spärrade tider i tidboken för nybesök • att ta emot patienter på undervisning/utbildningsmottag-ningarna i schemat • att öka antalet nybesök genom att reducera antalet åter- besök

36

Ab

stracts föreläsningar • Östra

36

Östra tisdag eftermiddag

Verklighetsbaserad inlärning – akuta situationerPresenteras av Ingbritt BengtssonMedarbetare Agneta Hjalmarsson

Neurokirurgen har alltid haft utbildning och repetition i grundläggande HLR, D-HLR och Barn–HLR. Då vården utvecklats i en mer medicinskteknisk riktning har ett behov av att utveckla övningar i akuta situationer blivit nödvän-digt. Ett rollspel – Larmet går – utvecklades där personalen får agera praktiskt under tidspress. Situationen anpassas till den verklighet som bedrivs på enheten. Övningen genom-fördes under pågående verksamhet med den utrustning som normalt används vid akuta situationer. Syftet var att kvalitetssäkra beredskap och agerande. Rollspelet genomfördes i grupper av 4 till 5 sjukskö-terskor och undersköterskor. Rollspelet innebar att en patient hade hjärt- och andningsstopp och hur man agerade i samband med detta. Tid till larm, start av HLR, första defibrillering, kopplande av sug och 02 mm klockades. I övningen ingick även att assistera larmteamet gällande lä-kemedelsadministration assistans vid intubation. Övningen genomfördes i 2 omgångar med en diskussion emellan för att klargöra vad som gick bra och vad som gick mindre bra. Utvecklingspotentialen är stor, då grundkonceptet inte är svårt att anpassa till den egna enhetens verksamhet.

Ny administrativ struktur för patientskolor på öppenvården reumatologiLennart Bertilsson, Huvudansvarig för patientskolor, May Lindahl, Studiesamordnare, Eva Pettersson, Studiesamord-nare

Bakgrund: Patientskolor är en viktig del för patienter som får ökad kunskap om sjukdomen, om möjliga resurser inom vården och om olika behandlingsmöjligheter samt tillfälle för patienterna att träffa andra i liknande situation och utbyta erfarenheter. Det finns flera olika skolor beroende av diagnos. Tidigare har enskilda ansvariga för respektive skola också skött allt det praktiska runtomkring och dess-utom har Mölndalsenheten haft sin egen struktur.

Syfte: Målet har varit att hitta en struktur och samordning för patientskoleverksamheten som är enhetlig för alla olika skolor och även enhetlig för både Sahlgrenska- och Möln-dals-enheten och att de olika momenten utförs av ”rätt” medarbetare i organisationen.

Resultat: En ny funktion (studiesamordnare) inrättades för att sköta all den praktiska hanteringen kring planering och remisshantering. De tidigare ansvariga för respektive skola är nu kontaktpersoner i en styrgrupp för respektive skola. Alla kallelser sköts av kanslipersonal. Skolorna är helt samordnade, vilket också gör det lättare att fylla platserna och profilera olika grupper. Det har också lett till att väntetider till sjukgymnast och arbetsterapeut har minskat.

Nya arbetsformer för heltidsarbetande medarbetare över 50Projektledare Tina Cannerheim

Bakgrund: Det är viktigt att kontinuerligt finna nya arbets-former så personalen orkar arbeta kvar i verksamheten även när de uppnår en hög ålder.Många äldre medarbetare som arbetar på vårdavdelning orkar inte med den höga arbetsbelastning som råder inom akutsjukvården idag och väljer att inte arbeta heltid fram till pensionen. De flesta har en lång erfarenhet inom sitt yrkesområde och är värdefulla kunskapsförmedlare i sjukvården.

Syfte: Utveckla nya arbetsformer för att kunna behålla äldre medarbetare inom akuta vårdenheter.

Målet är att behålla erfarenhet och kompetens inom sjuk-huset, det ger kontinuitet i vården och en tryggare arbets-miljö för all personal.

Genomförande: Område Östra startade hösten 2004 pilot-projekt 60+. Vårdenhetscheferna på sektionerna inom verksamheterna Medicin och An/Op/IVA erbjöds att delta i projektet. De fick lämna intresseanmälan på medarbetare som fyllt 50 år, som arbetade heltid och ville/kunde medverka i projektet. Det resulterade i att nio medarbetare fick möjlighet att fördela sin arbetstid på följande sätt:Ordinarie arbete 65%. Projekttid 35% (25% som kunskaps-förmedlare 10% reflektionstid) Alla fick en arbetsbeskrivning som anpassades efter individens och verksamhetens behov.

Resultat: Medarbetarna som deltagit har under projektti-den arbetat med att upprätta och utveckla rutiner, förmedlat kunskap och varit handledare för nyanställd personal. Gruppen har träffats varje månad för att delge varandra sina upplevelser och utveckla idéer. Deras upplevelser av projektet kommer att presenteras i ett magisterarbete under våren.

Kunskapsöverföring från erfaren barnmorska till nyutbildadProjektansvarig Britta Lindblom, Ingela LundgrenProjektledare Berit Haglund Aladdin, Margareta Falk

Bakgrund: Erfarna barnmorskor är en tillgång för verk-samheten och behövs som handledare och kunskapsöverfö-rare till yngre kollegor. De erfarna barnmorskorna förmedlar sina erfarenheter till de nya barnmorskorna, som skall skolas in i dagens tek-niskt orienterade förlossningsvård. Dessutom är det viktigt att de erfarna barnmorskorna är till hjälp när det gäller att se den normala processen i födandet. En nyutbildad barnmorska behöver stöd och tid att reflektera över sina upplevelser under de första åren på en förlossningsavdelning, för att senare kunna lita till sina egna bedömningar och ställningstagande inför svåra och akuta tillstånd som kan uppstå på en förlossningsavdelning.

37

Ab


37

I ett internationellt perspektiv har Sverige en hög andel äldre kvar i arbetslivet. Under 1990-talet ökade genom-snittsåldern på hela arbetsmarknaden. Sverige har också en demografisk utveckling som innebär att andelen äldre i befolkningen kommer att öka och därför måste antalet personer i arbete upprätthållas långsiktigt. Vi behöver de äldre som arbetskraft för att klara välfärden i framtiden, men också för att inte riskera att de äldres kunskaper och erfarenheter går förlorade. Attityder till och kunskaper om äldres förmåga får därför stor betydelse, när det blir nödvändigt att behålla flera 55-65-åringar i arbetslivet. Många arbetsgivare måste ompröva sin hållning till äldre och sträva efter att behålla dem längre upp i åren och även nyanställa äldre personer (Arbetslivsinstitutet, 2003).

Syfte: Att undersöka om kunskapsöverföringen kan vara till nytta för nya barnmorskor och äldre barnmorskor som har arbetat över 20-25 år med förlossning/BB-vård samt för förlossningspersonalen som helhet.

Metod: Erfarna och nya barnmorskor intervjuades i två omgångar, när projektet startades och slutfördes. Frågorna belyste synen på barnmorskeyrket, kunskapsområdet och rollen som barnmorska. Projektet utvärderades också med hjälp av enkätfrågor till samtlig personal.

Projektet finansieras av Trygghetsfonden och Arbetsmiljö-delegationen

Etnisk mångfald inom Akutenheten SU/MölndalProjektledare och presentatör: Marita Malmberg Edsö, Vård-enhetschef, Akutenheten, Område Mölndal

Västra Götalandsregionen har utkommit med en Policy för etnisk mångfald, Personalvision 2010, där målar man bilden av en önskad framtid:

”att Mångfald ska känneteckna regionen - den dynamik och möjlighet till nya lösningar och fruktbar utveckling som blandningen av kön, ålder, utbildning, intressen och etniskt ursprung bjuder ska utnyttjas för regionens bästa. Etnisk mångfald kännetecknar det samhälle vi lever i.”

Sahlgrenska Universitetssjukhuset har tagit fram en handlingsplan gällande etnisk mångfald. Handlingsplanen relaterar till Västra Götalandsregionens gemensamma policy för etnisk mångfald. Det vill säga det handlar om att värdesätta olikheterna hos människor. Arbetet ska genom-syra verksamheterna och mer aktivt ta vara på resurserna hos medborgare med utländsk bakgrund. Det är en nödvändighet att för vår fortsatta välfärd öka förståelsen mellan invandrare och svenskar och integrera invandrarna i vår region. Invandrare är underrepresente-rade inom den offentliga sektorn. Riktlinjer finns att varje förvaltning skall genom utbildning och information arbeta med att förbättra de etniska relationerna inom den egna för-valtningen, samt inom ansvarsområdet. För att nå resultat i arbetet för goda etniska relationer krävs ett medvetet arbete med mål, uppföljning och resurser. Vi inom Akutenheten Område Mölndal vill vara med och skapa bättre förutsättningar för de invandrare som har en sjukvårdsbakgrund och som är villiga att fortsätta arbeta

med sitt yrke i Sverige. Vi vill kunna erbjuda praktikplats för de personer som så önskar. Genom samarbete med Försäkringskassa, Arbetsförmedling, Integrationsverk samt Utbildningsinstitutioner skapa de förutsättningar som be-hövs för att genomföra en yrkesanpassad praktik. Dessutom ger praktiken möjlighet till kunskap om arbetsplatsen och om yrkesterminologin. Vi ser även möjligheter för våra medarbetare att få en ökad förståelse för etnisk mångfald.

Kompetensstegar med karriärmöjligheter inom Område ÖstraBirgith Mattsson, Utvecklingssekreterare, projektledare, Enheten för Verksamhetsutveckling, Område Östra

I juni 2001 beslutade ledningsgruppen för Område Östra att starta ett projekt, med uppdrag att utforma gemensamma ramar för kompetensstegar för olika yrkeskategorier inom området. För de yrkesgrupper där karriär/kompetensstegar arbetats fram i den tidigare organisationen av Sahlgrenska Universitetssjukhuset, skulle dessa användas som grund för arbetet. En projektorganisation bildades med representanter från områdets alla verksamheter. Projektet har arbetat fram ramar för kompetensstegar med karriärmöjligheter för sjuksköterskor, förste skötare, skötare och undersköterskor och läkarsekreterare. Kompetensstegarna med karriärmöjligheter kommer att vara grunden för att utforma en långsiktig kompetens-utvecklingsplan för varje enskild medarbetare, där såväl formell som reell kompetens tas tillvara. Ansvaret för kompetensutvecklingen bör vara delat mellan den enskilda medarbetaren och arbetsgivaren och ligga i linje med verk-samhetens behov av kompetens. Kompetensstegarna betonar möjligheterna till avance-mang inom den kliniska verksamheten. Förutom en kompetensstege, krävs utbildnings- och mentorsprogram för att göra en kompetensutveckling möjlig. Utbildningsprogrammen utformas och anpassas efter verksamheternas behov. I praktiken innebär detta att verk-samheterna måste bestämma sig för vem som utför vilken uppgift, vilken kompetens som krävs för att utföra den och vilken utbildning som måste erbjudas för att rätt kompetens skall uppnås. Mentorsprogrammet är en områdesövergripande ange-lägenhet. Målet är att alla medarbetare som vill skall få en personlig mentor. Område Östra har med detta projekt utformat ett gemen-samt synsätt på en kompetensstege med karriärmöjligheter oberoende av profession och verksamhet. Kompetensstegen innebär ett kvalitetssystem som säker-ställer personalens kompetens, utbildning och erfarenhet där hänsyn tas till verksamhetens krav.

Studentens praktiska väg till sitt nya yrkeMargareta Mollberg och Anna-Maria Westlund huvudhand-ledare Specialförlossning, Berit Haglund Aladdine och Ingrid Carlgren huvudhandledare Normalförlossning

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra och Mölndal

38

Ab


38

Bakgrund: Under utbildningen skall barnmorskestu-denten förvärva kliniska kunskaper och ett vetenskapligt förhållningssätt för det professionella yrkesutövandet. Den teoretiska utbildningen skall utgöra ett fundament som den verksamhetsförlagda utbildningen bygger på. Praktiska färdigheter skall utvecklas genom ett reflektivt och ett problemlösande arbetssätt.

Syfte: Studenten skall integrera teori med praktik med stöd av beprövad erfarenhet från bas- och huvudhandledarna.

Metod: Organisationsmodell av verksamhetsförlagd utbild-ning till barnmorska

Resultat: Redovisning av resultat från 2004 kommer att presenteras.

Mitt i verkligheten!Teamträning i praktiken innan examen

Helle Wijk, GUA koordinator, lektor Område Sahlgrenska

Bakgrund: Göteborgs utbildningsavdelning (GUA) är ett unikt samarbetsprojekt mellan Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset och en förebild för framtida hälsobefrämjande, förebyggande och rehabilite-rande verksamhet. GUA:s tydliga patientfokus lyfter fram de individuella förutsättningarna. De gemensamma målen på GUA är att kunna samverka transprofessionellt i team, utveckla förståelse för patientens resurser och professioners kompetens och yrkesroller och få perspektiv på sin egen yrkesroll i teamet.

Syftet är att studenterna tränar på samverkan över yrkes-gränserna genom ökad kunskap och förståelse för varandras kompetens.

Metod: Verksamheten koordineras via en kombinations-tjänst mellan SU/GU. GUA är en allmängeriatrisk vård-avdelning med 15 vårdplatser och 15 studenter fördelade på tre vårdlag under två veckors praktik i sista termin. Studenterna är blivande arbetsterapeuter, dietister, läkare, sjukgymnaster och sjuksköterskor. Handledarna är special-rekryterade utifrån pedagogiskt intresse och skicklighet.

Resultat: Utvärderingar redovisar studenternas tillfreds-ställelse med praktiken på GUA, att den väl uppfyller huvudmålet med teamsamverkan och yrkesmässig växt. Studenterna menar att de i mycket högre grad är benägna att efterfråga andra yrkesgruppers kompetens efter GUA och att de är betydligt bättre rustade att gå ut i arbetslivet efter än före GUA.

Slutsats: Hörnstenar inom hälso- och sjukvård är teamsam-verkan och patient empowerment. För att förbereda och träna blivande medarbetare i detta synsätt krävs en förbätt-rad klinisk praktik. GUA tjänar som en god modell i denna strävan.

Östra onsdag förmiddag

Kvalitets- och utvecklingsarbete genom prioriterade ansvarsområdenAnnelie Andersson, verksamhetsutvecklare. Geriatrik och rehabilitering, Område Mölndal

Grunden för de prioriterade ansvarsområdena är att säkra hög vårdkvalitet på ger/rehab:s samtliga avdelningar. För att kvalitetsarbete skall bli framgångsrikt fodras förutsättningar för delaktighet. Vi anser att delaktighet och engagemang kommer genom delegering av ansvar och inflytande. För detta krävs att:• ledningen stödjer kvalitetsarbete • medarbetarna få tid att inhämta kunskap/utbildning inom området• ansvarsgruppernas funktion inom sitt specifika område definieras• man får tydliga uppdrag • resultat efterfrågas

Vi bedriver kvalitets- och utvecklingsarbete genom priori-terade ansvarsområden inom:• Hud/sår• Nutrition• Smärta • Palliativ vård• Stroke• KOL

Arbetsuppgifter är bla att:• hålla sig ajour med utvecklingen inom område• utforma riktlinjer och PM för att säkerställa kvalitet• driva framtagandet av Balanserade styrkort• planlägga, delta och medverka i utbildningar för gruppen och medarbetarna• sprida information och implementera ut i vården så att kvaliteten hålls hög.

Vi har en struktur för grupper på både avdelnings- och verksamhetsövergripande nivå. Genom att arbeta verksam-hetsövergripande rivs ev barriärer mellan verksamhetens avdelningar.

Smärta – ett prioriterat ansvarsområdeKristina Ljungström, specialsjuksköterska, Verksamheten för Geriatrik och rehabilitering, Område Mölndal

Verksamhetsidén för smärtarbetet vid Geriatrik- och reha-bilitering SU/Mölndal är: samma goda kvalitet på omvård-nad och behandling av alla smärtpatienter oavsett var på geriatriken de vårdas eller vem som vårdar. Under knappt två år har vi arbetat med att utveckla smärtarbetet på kliniken. Den verksamhetsövergripande smärtgruppen började sitt arbete med en enkät för att kartlägga nivån på sjuksköters-kors och undersköterskors kunskap och förmåga att ta hand om smärtpatienter. En uppföljande enkät är planerad till mars –05. Vi har tagit fram ett balanserat styrkort där vi mäter att

39

Ab


39

smärta efterfrågas och dokumenteras i ankomststatus på alla patienter. För att nå vårt mål har vi:• arbetat fram och genomfört heldagsutbildningar för all personal i smärtfysiologi, smärtanalys och smärtbehandling• tagit fram och implementerat en enkel blankett för smärta-nalys, samt ett praktiskt PM för hur smärtanalys ska göras• utbildat 4 TENS-ombud på varje avdelning för att öka användandet av komplementära behandlingsmetoder.

Det är viktigt för oss att arbeta multidisciplinärt med smärta.

Från misstänkt akut kranskärlssjukdom till PCIAngela Bång, leg. Sjuksköterska Med Dr, Stefan Kihlgren, leg. Sjuksköterska, Ambulanssjukvården, SU/Mölndal och Kardiologi, SU/Sahlgrenska i samarbete

Bakgrund: Betydelsen av fördröjningstider från sym-tomdebut till behandling är avgörande för patienter med ST-höjningsinfarkt, där varje halvtimma som fördröjer akut PCI-behandling, förkortar patientens liv med ett år. Alla patienter i Storgöteborg som vårdas i ambulans skall därför bedömas för denna behandling.

Metod: Sedan november 2003 rapporterar SU:s ambulans-sjukvård alla patienter inom Storgöteborg med misstänkt akut kranskärlssjukdom till PCI-center, SU/Sahlgrenska. EKG sänds och kliniska symtom rapporteras för att loggas av sjuksköterskestyrd hänvisning, ev för akut PCI direkt.

Resultat: Under ett år (november 2003-november 2004) har 500 patienter loggats vid HIA SU/Sahlgrenska. Medel-åldern var 70.5 år och 64% var män. Tid från symtomdebut till ankomst av ambulans bland dessa patienter var i genomsnitt 1 timma och 36 minuter. Pågående symtom sågs hos 77% där smärtan var lokalise-rad i: bröst 89%, armar 27%, rygg 7% och buk 5%. Symtom som är associerade till akut kranskärlssjukdom var: kallsvett 20%, dyspné 19%, illamående 19%, arytmi-känsla 9%, kräkning 8%, svimning 6% och chock 1%. Av de loggade, hänvisades 34% till direktinläggning, 46% till akuten, SU/Sahlgrenska, 14% till akuten, SU/Öst-ra, samt 6% till akuten, SU/Mölndal. Beslut togs självständigt av HIA-sjuksköterska i 47%.Bland de direktinlagda patienterna gjordes därefter coro-narangiografi i 87% och 72% fick PCI-direkt. Tid från ankomst till sjukhus till uppblåst ballong i kranskärlet (Dörr-till-ballong-tid), var i medeltid 44 minuter.

Slutsats: Ambulanssjukvården kontaktar HIA, SU/S om 10 patienter per vecka.En av tre patienter hänvisas till HIA-direkt för bedömning om akut PCI.Av dessa genomgår 72% denna behandling.

Nedre Urinvägssymtom hos geriatriska patienterProcessägare: Ulf G H Malmsten, VÖL

Medarbetare: Lil Boström, undersköterska, bitr processä-gare, Maria Engman, sjuksköterska verksamhetsutvecklare, Lisbeth Hellström, uroterapeut, MD, lektor GU, Monica Kal-

lin, sjuksköterska enhetschef, Siv Dahl-Lövsén, arbetstera-peut, Katarina Hinnersson, sjukgymnast, Kerstin Andersson, undersköterska


Nedre urinvägssymptom, LUTS, är mycket vanliga hos äld-re människor. Urinblåsan fungerar som behållare (lagring av urin) och pump (tömning av urin). LUTS kan delas in i lagringssymptom, tömningssymptom och symptom efter miktion. Vi har främst arbetat med lagringssymptomet, urininkon-tinens, UI. Det definieras som ”varje ofrivilligt läckage av urin” (International Continence Society). UI kan beskrivas som folksjukdom, med stora mänskliga, ekonomiska och sociala konsekvenser.

Geriatrik Sahlgrenska arbetar med• geriatrisk sjukvård• FoUU: forskning, utveckling, utbildning• expertområden• prioriterade ansvarsområden, bl a urininkontinens

Med prioriterade ansvarsområden arbetar• Strategisk grupp (tvärprofessionell)• Verkställande grupp (sjuksköterska och undersköterska från varje vårenhet)

Båda grupperna är kopplade till varandra och ansvarar inför klinikens verksamhetsråd Den strategiska gruppen, ledd av processägaren, ansvarar för visioner, handlingsplaner, kvalitets-indikatorer och PM. Den verkställande gruppen med biträdande processägaren för ut kunskaper och implementerar metoder på vårdenhe-terna. För arbetet med UI används enkelt frågeformulär:

• Finns problem med vattenkastningen?• Förekommer ofrivilligt läckage av urin?• Har Ni någon gång behandlats med kateter?• Vet Ni varför, Ni behandlas/behandlats med kateter?• Om Er vattenkastning förblir oförändrad resten av livet, är Ni då:1. Mycket nöjd, 2. Nöjd, 3. Ganska nöjd, 4. Varken nöjd eller missnöjd, 5. Ganska missbelåten, 6. Olycklig, 7. Fruk-tansvärt olycklig

Målet är, att dessa frågor ställs till varje ny patient inom två dygn. Om problem, upprättas alltid vårdplan. Där beskrivs problemet samt lämpliga åtgärder, diagnostiska och tera-peutiska, ordineras, vidtas och utvärderas. Vid varje vårdenhet kontrolleras kvaliteten med BSC (balanced scorecards). På kliniken sker kvalitets-kontrollen månadsvis i datorbaserat system, Cockpit Communicator. Detta är viktigt för klinikens fortlöpande kvalitetssäkring.

CD62 (p-selektin) som kvalitetsmarkör på trombozytkoncentratCamilla Hesse, Majbritt Jonsson, Gunilla Mattisson, Florence Anderberg, Lena Åberg, Blodcentralen SU

Årligen framställs drygt 5000 trombocytkoncentrat för transfusion på Blodcentralen SU.

40

Ab


40

De framställs dels genom aferesteknik, dvs en givare lämnar trombocyter med hjälp av en cellseparator, alterna-tivt poolas fyra stycken sk lättcellsskikt från fyra helblods-givningar. I medeltal innehåller våra trombocytkoncentrat ca 300 x 109 trombocyter. Vi kontrollerar trombocytantalet i alla enheter och gör alltid en visuell inspektion av påsen innan den lämnar blodcentralen. Vi gör också kvalitetskontroller avseende pH, leukocytinnehåll samt screenar för bakterier. CD62 (p-selektin) är ett protein som uttrycks på trom-bocytens yta vid aktivering och frisättning av granulae. CD62-uttrycket är en möjlig kvalitativ markör. En hög andel trombocyter som uttrycker CD62 kan tyda på en sämre trombocytkvalitet och att trombocyterna har förlorat i funktion. CD62 på trombocytens yta detekteras med hjälp av fluorescensmärkta monoklonala antikroppar och flödescy-tometri. Vi har undersökt CD62-nivåerna i trombocytkoncentrat under förvaringstiden (max 5-7 dygn) och jämfört olika framställningstekniker. Uttrycket av CD62 ökar med tiden och dessutom tycks förvaringsmediets plasmakoncentration ha betydelse.

Mobil Intensivvårds Grupp – MIGThomas Eriksson, Stefan Lundin, Anestesi och intensivvård, SU/Sahlgrenska

Endast 1-14% av patienterna som erhåller hjärtlungrädd-ning (HLR) inom sjukhuset överlever. Drygt 80% av patienterna som utvecklar hjärtstillestånd har dock uppvisat tecken på sviktande vitala funktioner ett antal timmar innan i form förändringar av andningsmönster, hjärtfrekvens eller medvetandegrad. Efter modell från Australien kommer under 2005-2006 Mobila Intensivvårdsgrupper (MIG) införas på Sahlgren-ska. En IVA-läkare och en sjuksköterska kan 24 timmar om dygnet snabbt tillkallas utifrån speciella larmkriterier:

MIG-kriterier:• hotad luftväg• andningsfrekvens < 8 eller >30• saturation < 90% med syrgastillförsel• puls <40 eller >120• systoliskt blodtryck <90• plötslig oväntad medvetandesänkning eller kramper• alla patienter som inte faller in i ovanstående kriterier men där du är allvarligt oroad över patientens tillstånd

MIG-teamet skall tillsammans med avdelningens perso-nal och doktorer svara för avancerad behandling av vitala funktioner, vilket i Australien har visats kunna förhindra en stor del av antalet hjärtstopp på sjukhuset. Ofta kan dessa insatser stabilisera patienten, så att intagning på IVA kan undvikas. Den övergripande filosofin bakom MIG består i att utnyttja sjukhusets befintliga intensivvårdskompetens även utanför intensivvårdsavdelningens fyra väggar.

Kortare vårdkedja vid misstänkt höftfrakturGunilla Tornberg, leg Sjuksköterska, Ingela Wennman, leg

Sjuksköterska, Ambulanssjukvården, SU/Mölndal, i samar-bete med Agnetha Folestad, överläkare, Ortopedi SU/M

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsens riktlinjer skall varje ambulans från och med oktober 2005 bemannas med minst en sjuksköterska. Denna kompetenshöjning ger ökade möj-ligheter prehospitalt. Ambulanssjukvården har historiskt ett perspektiv med inriktning mot trauma, hjärtsjukvård och andra akuta tillstånd. Man har tillsammans med specialistansvariga utvecklat väl fungerande vårdkedjor gällande dessa patient-grupper. Patienter med misstänkt höftfraktur är en grupp där vi anser det finns en stor potential vad gäller att utveckla vård-kedjan, främst med inriktning mot ambulans/akutintag. Tillsammans med berörda kliniker försöker vi förbättra och utveckla hela processen för patienter med misstänkt höftfraktur.

Metod: Del I: En kartläggning har genomförts över patien-ter som inkommit till de tre akutintagen inom SU inskrivna som besöksorsak ”Trhöft2” och andel inlagda av dessa. Vidare har samtliga opererade fall med operationskoderna motsvarande höftfraktur inom hela SU kartlagts. Del II: Förbättringsområden identifierades utifrån ett vårdkedjetänkande, där alla delaktiga i processen invol-verades. Där fann vi, att flytta ut akutsjuksköterskans arbetsuppgifter till ambulansen, samt möjlighet att skriva röntgenremiss innebär att ambulanspersonalen kan bypassa akutintaget och gå direkt till röntgen. Del III: Pilotprojekt inkluderande ca 30 patienter skall testa identifierade förbättringsåtgärder. Fördröjningstiderna i vårdkedjan är det huvudsakliga kvalitetsmåttet.

Förväntat resultat: Målet är att patienten tidigare skall ligga i säng, med stabiliserad fraktur och vara smärtstillad. Minskade ledtider till röntgen förväntas, där en annan ef-fekt kan bli tidigare operation och kortare vårdtid.

Slutsats: Möjligheterna att behandla patienten med miss-tänkt höftfraktur förbättras genom att prehospital bedöm-ning, behandling och styrning optimeras. Då patienten går via ambulans direkt till röntgen förkortas fördröjningsti-derna och vårdkvaliteten förbättras.

Östra onsdag eftermiddag

Kvalitetskontroll av blåmussla och ostron – hög-kvalitativ föda som kräver kontinuerliga testerStefan Lange, docent, öl, Avdelningen för Klinisk Bakterio-logi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Blåmusslor och ostron lever i vattnet, där de även finner sin föda. Musslor filtererar mycket stora mängder vatten, och kan sägas fungera som mycket effektiva filter för vattenre-ning. Emellertid är inte allt ofarligt som musslorna får i sig, både bakterier och virus förekommer i vatten och kan anrikas i musslan. Därmed kan människan vid förtäring påverkas med mer eller mindre allvarlig sjukdom. Vid algblomning kan olika gifter bildas i musslan. Dessa typer av gifter kan mycket snabbt ge upphov till sjukdomssym-

41

Ab


41

tom hos människa. Således är det av stor vikt att alla typer av musslor kontrolleras med bakteriologisk testning före försäljning.

Kvalitetssäkring av den sjukgymnastiska dokumentationen inom SUEdvinsson Mia, Hanna Svensson

Efter en tid med elektronisk journalföring utan några befintliga gemensamma riktlinjer framkom behovet av att kvalitetssäkra den sjukgymnastiska dokumentationen. Den grupp som tillsattes arbetade fram en enkät i syfte att klarlägga den nuvarande dokumentationen. Enkäten besvarades av ca 90 % och har sedan varit underlag till de utbildningstillfällen som givits. Det framkom i enkäterna att många var osäkra på vad lagen säger om dokumenta-tion, många saknade kunskaper om programvaran samt att variationen var stor vid användandet av mallar och sökord. Tre obligatoriska utbildningstillfällen per hus gavs; Lagar och förordningar, Grundkunskaper i programvaran Melior samt ett tillfälle om hur man kopplar samman den sjukgymnastiska processen med dokumentationsprocessen. Utifrån enkät, utbildningstillfällen och olika diskus-sionstillfällen med kollegor har vi försökt definiera vilken och var den sjukgymnastiska informationen bör finnas i journalen. Detta har resulterat i dokumentet ”Gemensamma riktlinjer för dokumentation inom sjukgymnastikverksam-heten SU”. Under våren 2005 fortgår arbetet med att ta fram områdesspecifika riktlinjer. Riktlinjerna har arbetats fram i enlighet med både interna och externa vårdprogram samt utifrån ICF.

Kvalitetsarbete ger bättre funktionalitet i nya IT-stödAnders Hedström, VÖL, Klinisk Neurofysiologi, SU/Sahlgren-ska

Funktionalitet i nya IT-stöd är beroende av kvalitetsarbete innan det nya IT-stödet införskaffas och införs. Erfaren-heten från Klinisk neurofysiologi av tio års arbete med införande av nya IT-stöd i sjukvård redovisas i form av allmänna och praktiska råd, strategier och exempel.

Kvalitetssäkring av kliniska studier för sjuk- sköterske- och undersköterskestudenterAgneta Hjalmarsson, sjuksköterska och instruktör

Bakgrunden till kvalitetssäkringsprogrammet är att öka tryggheten för studenterna. Trygghet är en grundläggande förutsättning för att de kliniska studierna skall generera en god inlärningsmiljö. Idén var att utveckla ett kvalitetssäkringsprogram samt en uppföljande dataenkät. Nyttan med ett kvalitetssäkrings-program är att skapa en trygg och god inlärningsmiljö, som inbjuder till utveckling av reflektionsförmåga hos studen-terna. Idén har genomförts på enheten och är uppbyggd i 2 steg. Steg 1 var att skriva ett personligt ställt välkomstbrev till

studenterna där vi beskriver enhetens verksamhet, namnet på handledaren, schema över de veckor studenten kommer att vara hos oss, hur man hittar till avdelningen, viktiga telefonnummer bl aTillsammans med välkomstbrevet får studenten ett kom-pendium med de mest förekommande diagnoserna på av-delningen. Information skickas hem till studenten 2 veckor innan de kliniska studierna börjar. Studenten får även en dagbok som är personlig, där studenten skriver ner sina funderingar/tankar och frågor som uppkommer under praktiken. Det finns även tid avsatt för reflektion där handledare och student kan gå igenom dagens arbete. Steg 2 är att genom en anonym dataenkät ta reda på vad studenterna verkligen anser om sina kliniska studier. Dessa enkäter utvärderas var 6:e månad. Utvecklingspotentialen i detta kvalitetsarbete är att man kan skräddarsy handledning för studenter på olika nivåer och i olika utbildningar.

Gemensam standard som grund för kodningSusan Ritheim Olsson, enhetschef för sekretariatet, Geriatrik och Rehab, SU/Mölndal

Bakgrund: SU/Mölndals projektgrupp för klassifikations-utbildning startade hösten 2004 en basutbildning för läkar-sekreterare. Projektgruppen har ett nära samarbete med SU:s övergripande klassifikationsgrupp och RDK – Rikssektio-nen för diagnoskodning. Utgångsläget är att om alla kodar enligt ICD-10 uppnås en mer konsekvent och likartad kod-ning, som leder till en bättre kvalitativ rapportering över vad som görs ute i verksamheterna. Läkarsekreterararbetet utvecklas, samtidigt som läkaren får administrativ avlast-ning.

Metod: För att främja utvecklingen i kodningen har enhetscheferna för läkarsekreterarna tillsammans med projektgruppen till utbildningen utsett handledare från alla verksamheter. Som ett komplement till föreläsningarna har deltagarna arbetat med fallövningar som sedan följts upp. Klassifikationsutbildningen är upplagd på tio halvdagar och genomförs i fem omgångar tills samtliga områdets läkar-sekreterare är klara. Nästa steg är att utbilda läkarna och dialogen med sekreterarna blir då ett viktigt redskap i det systematiska arbetet med att få en högre standard i klassifi-ceringsarbetet.

Resultat: Höjd kompetens för läkarsekreterarna i klassifi-kationsarbetet, utökad dialog och samarbete mellan läkare och sekreterare samt en bättre och gemensam kvalitativ kodningsstandard (enligt ICD-10) i hela verksamheten på Område Mölndal.

Införande av standardiserade processer på SU ITPeter Teodorsson

För att bättre kunna möta verksamhetens och systemä-garnas krav och förväntningar på driften av IT-tjänster så måste SU IT:s processer förbättras. Behovet att hitta en standardiserad processmodell har varit stor. SU IT har

42

Ab


42

behov av att tydliggöra sin organisation och dokumentera hur man hanterar IT-frågor inom den egna organisationen, avtalsstruktur mm. I arbetet med att effektivisera proces-serna så har ledningen för SU IT tagit beslutet att man skall använda den standardiserade processmodellen ITIL, IT Infrastructure Library. Fördelen med att använda en standardiserad processmodell, som för övrigt 10-tusentals IT-organisationer världen över använder, är att process-modellen är väl beprövad, visat sig fungera i verkligheten samt att många har kunskap om processerna. SU IT håller nu att införa dessa processer och har idag startat införandet av Incident Management processen (ärendehantering). Stor fokus ligger nu på förändringshantering och diskussioner pågår med olika förvaltningsgrupper på SU hur arbetet och kommunikationen till SU IT skall ske och hur vi skall säkra förändringar i produktionsmiljön. Uppföljningsarbetet för att kunna följa upp processerna har startat och kommer att resultera i kunskap om processernas funktionalitet.

Medicinsk information trådlöst överförd till handdatorRikard Roupe, leg läkare, avd 90/91, Medicin SU/Sahlgren-ska, Claes Strannegård, PhD, universitetslektor, IT-univer-sitet, Stefan Lundgren, systemutvecklare, mastersstudent, IT-universitetet, Aries Bucquet, systemutvecklare, masters-student, IT-universitetet

Sammanfattning: Vi har gjort två centrala medicinska informationskällor lätt tillgängliga via trådlös handdator-teknik. Syftet är att öka säkerheten och kvaliteten i patient-arbetet.

Vad: Under 2004 har vi genomfört ett projekt på SU/Sahl-grenska vars mål är att leverera röntgensvar och laborato-riesvar direkt till handdatorer med hjälp av trådlös teknik. Vår tanke är även att man skall kunna bevaka önskade undersökningar och automatiskt få en signal i handdatorn så snart de önskade svaren finns tillgängliga.

Varför: En stor del av personalens tid går idag åt till informationssökning. För att få svar från laboratorier och röntgen måste man uppsöka en stationär dator, logga in och navigera sig fram till önskad informationskälla, ofta bara för att konstatera att analysresultaten ännu inte levererats. När svaren väl kommer och man vill jämföra dem med tidigare data, tvingas man sedan gå igenom långa listor av gamla provsvar manuellt.

Vem: Projektet drivs som ett samarbete mellan SU och IT-universitetet. Utvecklingsgruppen består av Rikard Roupe, läkare på avdelning 90/91 (MAVA), Claes Strannegård, lektor och programledare för Intelligent Systems Design på IT-universitetet, samt Stefan Lundgren och Aries Bucquet, mastersstudenter på detta program. Dessutom har vi haft ett nära samarbete med läkare och sjuksköterskor på MAVA och flera andra personer inom SU.

Hur: Vi har utvecklat ett trådlöst system för handdatorer som sedan testats på MAVA. Systemet har följande nyut-vecklade funktioner:• Trådlös överföring av röntgensvar• Trådlös överföring av laboratoriesvar

• Automatisk larmsignal• Informationsfilter för röntgen och laboratoriesvar• Integration av internationell diagnoskod (ICD 10)

Mätosäkerhet inom Laboratoriemedicin – ett nationellt problemPeter Larsson, verksamhetschef, Bakteriologiska laborato-riet, SU

Modern patientsjukvård behöver tillgång till en omfattande medicinsk service t ex laboratorieanalyser inom klinisk kemi, patologi och mikrobiologi. För att kunna användas måste mätdata vara av en tillräckligt god kvalitet. Ett ana-lysinstrument får inte ha ”för stort svaj” över tid. Det får heller inte vara oacceptabla skillnader mellan mätdata från olika instrument och laboratorier. Ackrediterade laboratorier ska kunna ange mätosäker-heten i analyserna. Detta är ett krav från den ackredite-rande myndigheten SWEDAC enligt gällande standarder ISO/IEC 17025 och 15189. Idealet är att samtliga delar av mätrutinen, som skulle kunna påverka kvaliteten, ingår. I praktiken är detta inte alltid möjligt eller ens behövligt Nuvarande krav för mätosäkerhet är t ex driftkontrollsta-tistik redovisat som en standardavvikelse eller variations-koefficient i procent (CV %) samt en uppskattning av det systematiska felet (bias). Dessa krav gäller för numeriska (kvantitativa) resultat dvs i huvudsak analyser inom klinisk kemi. Inom patologi, mikrobiologi mfl verksamheter är analysresultaten ofta av kvalitativ karaktär, dvs anges som positiv/negativ, påvisat/ej påvisat. Metoderna för att utvärdera kvaliteten vid denna typ av analyser är inte lika väl etablerade. Utöver faktorer som rör själva analysmetoderna/instru-menten kan andra sk preanalytiska faktorer såsom patient-förberedelser, provtagning, förändring av prover under transport och förvaring, liksom biologisk variation, påverka analysresultaten i hög grad. Även om det mesta arbetet kring mätosäkerhet rör laboratorierna internt finns vissa delar som kan beröra patientsjukvården. Avsikten med presentationen är att ge en översikt.

Förkortad vårdtid efter införande av avancerad postoperativ smärtbehandling på vårdavdelningProjektgrupp: Lars Sahlman, docent, verksamhetschef (tidigare), Helene Seeman-Lodding, med dr, verksamhets-chef (nuvarande), Hans Sonander, docent, VÖL, Gunnar Nordberg, docent, VÖL, Yvonne Kratz leg sjuksköt, specialist-utbildning i smärta och i anestesi

Neuro-operation, Område Sahlgrenska SS/SU

Bakgrund: Effektiv smärtlindring vid akut och postope-rativ smärta är viktig av flera skäl. Obehandlad smärta kan leda till störningar i vitala organ. Effektiv smärtlindring i samband med kirurgi antas också kunna minska risken för uppkomsten av långvariga smärttillstånd. Det saknades på sjukhuset en organisation för att till-godose avdelningspersonalens utbildningsbehov för akut smärta och smärtbehandling. Det samma gällde rutinerna för hur man i praktiken genomför avancerad smärtbehand-ling

43

Ab


43

Syfte: Syftet var att kvalitetssäkra vården av postoperativ smärta genom satsning på organisationsutveckling och utbildning. Målet var att patienterna i största möjliga mån skulle vara smärtfria samt nöjda med sin behandling

Metod: Specialistspecifika arbetsgrupper bildades som analyserade gällande behandlings¬modeller för smärta i samband med kirurg. I tillämpliga fall tog man fram nya rutiner.

Resultat: Efter genomförd organisationsutveckling och ut-bildning av personal på berörda avdelningar var det möjligt att introducera och implementera avancerad smärtlindring med opioider intrathekalt.

Konklusion: Projektarbetet har medfört att vårdtiden redu-cerats påtagligt för vissa patientgrupper, personalens arbete på vårdavdelning har underlättats och patienterna har varit nöjda med smärtbehandlingen.

Östra torsdag förmiddag

Ökad kunskap ger ökat samarbete – kunskapsutbytesdag för kuratorerGerd de Neergaard, kurator Geriatrik Sahlgrenska Inger Benkel, kurator Geriatrik Sahlgrenska

Bakgrund: Brist på samordning är ett stort problem inom vården som har påtalats i olika sammanhang. Kunskap om andra länkar och aktörer inom vårdkedjan underlättar när man ska bedöma adekvat hjälp och stöd till patienten.

Syfte: Få en ökad kunskap och ett bättre samarbete mellan sluten vård och öppen vård för att ge patienten möjlighet att få hjälp på rätt vårdnivå.

Metod: 2002 startades ett projekt med att anordna en kun-skapsutbytesdag för kuratorer. En arbetsgrupp tillsattes och den inbjöd kuratorer inom Sahlgrenska Universitetssjukhu-set, Primärvården inom Göteborg med kranskommuner och frivilligorganisationer att samlas för kunskapsutbyte. Det har nu blivit en återkommande heldag varje höst där mellan 120 – 150 kuratorer träffas. Under kunskapsutbytesdagen föreläser ca 14 kuratorer i 20 minuter utifrån 4 frågeställningar: om sin verksam-het och organisation, hur patienten kommer i kontakt med kurator, kuratorsspecifika arbetsuppgifter samt teamarbete, samverkan och vårdkedjearbete inom enheten. Kuratorerna får möjlighet att knyta kontakter med varan-dra och bygga upp olika nätverk.

Resultat: Den ökade kunskapen gör att man får möjlighet att lotsa patienten till rätt vårdgivare, undvika dubbelarbete och skapa en trygghet för patienten i vården.

Slutsats: Följden av kunskapsutbytesdagarna har blivit att man till en liten kostnad kan åstadkomma en ökad kunskap med en bättre samverkan och ett effektivare resursutnytt-jande som följd. Detta gynnar även den medicinska verk-samheterna i sin helhet där kuratorn ingår.

Ökad telefontillgänglighet på reproduktions- medicinCharlotte Eriksson, sekreterare, Området för SärSkilda Spe-cialiteter, Reproduktionsmedicin, SU/Sahlgrenska

Bakgrund: Inom vår enhet bedrivs kvalificerad vård och forskning inom infertilitet. Cirka 14 000 läkarbesök sker per år och IVF-enheten (provrörsbefruktning) är en av de största i landet. Konsultation, rådgivning och medicinsk ordination per telefon präglar den dagliga verksamheten. Kritik beträffande dålig telefonframkomlighet har fram-kommit via patientenkäter, vilket skapar oro och frustration hos patienterna.

Syfte: Förbättra telefontillgängligheten för patienterna på Reproduktionsmedicin.

Metoder: Med hjälp av Genombrottsmetoden har vi för-sökt hitta nya vägar för att förbättra telefontillgängligheten för patienterna. Olika idéer har testats i liten skala, utvärde-rats och därefter förkastats eller implementerats som klinisk rutin. Vårdkedjor har förkortats, kommunikationsvägar har förbättrats, patientinformation har aktualiserats och utökad telefontid har skapats efter omstrukturering av olika medarbetares arbetsuppgifter. Under testperioder noterades antal telefonsamtal samt antalet uppringningsförsök för var patient.

Resultat: Under testperioden lyckades endast 60 % av pa-tienterna nå våra enheter inom två uppringningsförsök. Vid projektets slut lyckades 80 % vilket också var vårt slutmål.

Utredning av övre gastrointerstinalcancerErik Johnsson, Specialist läkare i kirurgi, Magdalena Gra-nung, Specialistsjuksköterska/koordinator Avd 31, Kirurgi och Transplantation område Sahlgrenska

Botande behandling av övre gastrointestinal cancer det vill säga maligna tumörer i matstrupe, magsäck, tolvfingertarm, bukspottskörtel, gallvägar och lever innebär alltid kirurgisk avlägsnande av tumören. De kirurgiska ingrepp som måste utföras är alla stora, med risk att patienten drabbas av komplikationer och till och med avlider tiden närmast efter ingreppet. Samtidigt vet man att patienter med spridning av sin cancersjukdom inte har någon möjlighet till bot även om primärtumören opereras bort. På grund av de risker kirurgin innebär opereras ej patienter med metastasering av sin sjukdom. Efter att en cancerdiagnos satts, vidtar en noggrann preoperativ utredning. Syftet med utredningen är att utröna om spridning av maligniteten föreligger samt om patientens allmäntillstånd och kondition tillåter kirurgi. Utredningen skiljer mellan de olika organen och är ofta omfattande, utan samordning och påskyndande av under-sökningar blir väntetiden orimligt lång och kan dra ut över månader. Det är lätt att patienten känner sig otrygg, med tanke på det stora antalet enheter inom sjukvården som patienten passerar under sin utredning. Det är också av stor vikt att rätt undersökningar görs, och att undersökningarna sker i rätt ordning för optimalt utnyttjande av resurser och mini-

44

Ab


44

mala risker och lidande för patienten. Detta gör att verk-samheten lämpar sig för en organisation av ”vårdkedje”-typ. Ett processorienterat arbetssätt medför inte bara att en vårdkedja införs utan även ett instrument för ett kontinuer-ligt förbättringsarbete till gagn för patient och verksamhet. I vårt föredrag presenteras en processanalys av verksam-heten ”utredning av övre gastrointestinal cancer” samt ett processorienterat arbetssätt för verksamhetsförbättring.

Ändrade rutiner gav kortare vårdtidHenric Sandberg och Sara Nilsson

För ca två år sedan skedde en omorganisation på verk-samhet urologi på SU/Sahlgrenska. De fyra team som sedan tidigare fanns, blev mer specialiserade mot de olika diagnosgrupperna. Ett team inriktar sig mot patienter med prostatacancer och teamet opererar alla radikala prostataek-tomier (hela prostatan tas bort). Vi upplevde på verksamheten att patienter som genom-gått operationen radikal prostataektomi hade lång vårdtid. I och med detta gjordes för ca ett år sedan förändringar i rutinerna kring dessa patienter, såsom förändrad metod för smärtlindring och tidigarelagd information postoperativt. Tidigare gavs EDA (epiduralanestesi) kontinuerligt via pump. Nu ges patienterna spinalt Morfin som en engångs-dos. Patienterna upplever sig nu bättre smärtlindrade och mer rörliga. Den andra förändrade rutinen innebär att patientinforma-tionen ges tidigare under vårdtiden istället för som tidigare i samband med hemgång. När vi i efterhand jämför vårdtiden, kan vi se att den för-kortats med 2 dygn. Vårdtiden är nu 3-4 dygn mot tidigare 6-7 dygn.

METTS – ett nytt verktyg för sortering och prio-ritering på Akut- och Olycksfallsmottagningen SU/SahlgrenskaBengt R Widgren Överläkare Docent, Verksamhetschef, Akut- och Olycksfallsmottagningen, SU/Sahlgrenska

Introduktion: På de flesta akutmottagningar används någon form av metod för sortering och prioritering (triage) av patienter i olika nivåer, beroende på dess aktuella akuta behov av diagnostik och behandling. I Sverige, inom SU, indelas patienterna oftast i tre prioritetsgrupper, på ba-sen av sjukhistoria, och endast till viss del på objektiva vitalfunktioner. Dessutom finns det ett flertal olika priori-teringsmetoder som traditionellt baseras på vilken diagnos man gissar på vid inkomst. Ett flertal studier har dock visat att känsligare metoder, med lägre variabilitet har förmåga att upptäcka potentiellt livshotande tillstånd om man dels använder en högre differentieringsgrad och baserar detta på både vitalparametrar, akuticitet och sjukhistoria, och dels att vissa vitalparametrar predikterar morbiditet och mortali-tet bättre än andra.

Syfte: Vid Akut- och Olycksfallsmottagningen SU/Sahl-grenska startades 2004 ett arbete med att analysera befintli-ga modeller för triage och utarbeta en stabil metod som kan användas på alla patienter oavsett ålder, symtom, sjukhis-

toria eller förmåga att lämna sjukhistoria. Metoden skulle stödjas av en strukturerad tvärprofessionell dokumentation, som gav beslutsstöd för hela akutprocessen oavsett vad som skulle göras och av vem. Hela dokumentationen skulle också ge ett bättre underlag för slutenvården att ta över vårdansvaret.

Resultat: I januari 2005 infördes METTS (Medical Emer-gency Triage and Treatment System), en triagemetod som ger ett medicinskt beslutsstöd baserat på både en strukture-rad sjukhistoria och dokumentation av de vitalparametrar som har prediktivt värde. Dessutom infördes nya dokumen-tationsrutiner för all personal, som innebär mindre dubbel-dokumentation, ökad medicinsk säkerhet genom att målet för ledtiden till första kvalificerade medicinska bedömning har minskats till < 5 minuter för patienter som kommer utan ambulanslarm.

Sjukgymnastik på Akut- och olycksfallsmottag-ningen – ett vinnande koncept Helga Öst, leg sjukgymnast, Sjukgymnastikverksamheten

Mellan slutet av oktober 2003 och november 2004 genom-fördes ett genombrottsprojekt på Akut- och olycksfallsmot-tagningen SU/Sahlgrenska.

Bakgrund: Patienter som besöker Akut- och olycksfall-mottagningen Sahlgrenska har innan start av projektet inte haft tillgång till den sjukgymnastiska kompetensen. Inom den sjukgymnastiska verksamheten har vi stött på patienter som har saknat viktig information om sin rehabilitering från insjuknandets början vilket har bidragit till en fördröjd återhämtning. Vi ville se om sjukgymnastens kompetensområde passar in på akutmottagningen.

Mål: Patienter med ortopediska kontaktorsaker som återgår till hemmet ska få sitt behov av funktionsanalys och rehabi-literingsåtgärder tillgodosedda.

Resultat: Projektet har inneburit möjligheten att visa vård-personal, läkare, ledningen och inte minst patienterna att sjukgymnaster har ett kompetensområde som väl passar in på akutmottagningen och som kompletterar övriga vårdgi-vares kunskaper. Patienterna har fått en individanpassad information och vägledning angående sina skador och dess påverkan på rörelseapparaten i praktiken. Den generella ledtiden (patienternas vistelsetid på aku-ten) var oförändrad trots att patienterna träffade en vårdgi-vare till och fick ett ökat omhändertagande. De initiala ledtiderna för patienter med okomplicerade extremitetstrauman minskade med 62%, tack vare att sjuk-gymnasterna undersökte dessa patienter och skickade dem på röntgen direkt i förekommande fall. Inläggningar kunde förhindras efter sjukgymnastens för-flyttnings- och gånganalys samt förstärkning av vårdkedjan till biståndsbedömare, hemtjänst mm Under de första åtta månaderna av projekttiden (33 veckor) dokumenterades 45 patientfall där en inläggning på sjukhuset kunde förhindras, tack vare en sjukgymnastisk förflyttnings- och gånganalys samt åtgärd.

45

Ab


45

10 års utveckling av decentraliserad högspecialiserad KNF-diagnostik i VGRMikael Elam, bitr. verksamhetschef, Andreas Gingsjö, medi-cinskteknisk ingenjör, Anders Hedström, VÖL

Alla kliniskt neurofysiologiska undersökningar i VGR analyseras av läkare vid Klinisk Neurofysiologi, KNF, SU/Sahlgrenska. Undersökningarna utförs dels av biome-dicinska analytiker och läkare vid SU/Sahlgrenska, dels i en decentraliserad verksamhet vid SU/Östra och SU/Möln-dal, och av biomedicinska analytiker vid Kungälvs sjuk-hus, NU-sjukvården Uddevalla och NÄL, Kärnsjukhuset Skövde och Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås. En i dag i det närmaste heldigitaliserad regionstäckande verksamhet har successivt utvecklats och införts under det senaste de-cenniet i ett nära samarbete mellan medicinsk och teknisk personal. Dagens KNF-verksamhet i VGR har medfört diagnostisk kvalitetshöjning, effektivisering för SU och regionens övriga sjukhus samt kortare handläggning fram-för allt i den akuta verksamheten. Olika kvalitetsaspekter redovisas i presentationen.

Östra torsdag eftermiddag

Regulatoriska T-cellers funktion hos vuxna björkpollenallergikerProjektledare: Anna Rudin, docent, leg läk

Medarbetare: Hanna Grindebacke, Kajsa Wing, Elisabeth Suri-Payer, Sabina Rak, Arbetsplats: Reumatologi, Sahlgren-ska

Bakgrund: Regulatoriska T-celler har en viktig funktion i att hämma andra T-cellers aktivering. En typ av regulato-riska T-celler, sk CD25+ Treg, förekommer naturligt hos de flesta av oss redan från födelsen. Vi undersökte i denna stu-die om funktionen hos dessa celler var nedsatt hos patienter med björkpollenallergi.

Metod: Vi renade CD25+ regulatoriska celler från blod från 13 björkallergiska patienter och ickeallergiska kontrol-ler utanför björk-pollen säsong samt från 10 björkallergiska patienter och 10 ickeallergiska kontroller under säsong. Vi undersökte sedan antalet Treg med flödescytometri samt förmågan hos CD25+ Treg att hämma delning av T-celler (proliferation) och cytokinproduktion från T-celler (IFN-γ, IL-13, IL-5 ELISA) efter stimulering in vitro med björkal-lergen extrakt.

Resultat: Vi fann att antalet CD25+ Treg i blod var likartat hos både allergiker och icke-allergiker. Även förmågan att hämma T-cells delning samt IFN-γ produktion som svar på björkallergen stimulering var lika i samtliga grupper. Däre-mot fann vi att CD25+Treg från björkallergiker inte kunde hämma produktionen av IL-13 och IL-5 lika effektivt som CD25+ Treg från ickeallergiska kontroller. Denna skillnad sågs endast under björkpollensäsong, medan det inte var någon skillnad utanför säsong.

Konklusion: Våra resultat tyder på att CD25+ Treg från björkpollenallergiker under björkpollensäsong inte klarar av att hämma produktionen av cytokinerna IL-5 och IL-13

från aktiverade björkallergenstimulerade T-celler. Denna minskade förmåga kan antingen bero på att CD25+Treg hos allergiker är mindre effektiva på att hämma sk Th2-svar eller på att CD25+Treg inte i tillräcklig grad kan hämma starkt aktiverade T-celler.

Tarmfloran hos spädbarn i relation till senare allergiutvecklingProjektledare: Agnes Wold1, läkare, Ingegerd Adlerberth1, läkare. Medarbetare: Nils Åberg2, läkare, Robert Saalman2, läkare, Bill Hesselmar2, läkare, Inga-Lisa Strannegård2, läkare, Birgitta Åberg2, barnmorska, Erika Lindberg1, MD, Eva Ågren1, biomedicinsk analytiker, Ingela Kinell1, biomedicinsk analytiker, Jolanta Bonislavska1, biomedicinsk analytiker

1Avdelningen för klinisk bakteriologi, Bakteriologiska laboratoriet, Laboratoriemedicin, område MEDOT, SU/Sahlgrenska 2Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus

Tarmfloran utgör det viktigaste stimulit för immunsyste-mets mognad, och förändringar i den tidiga tarmfloran har föreslagits som orsak till allergiökningen i Västvärlden. I den sk ”Florastudien” undersöks sambandet mellan den tidiga tarmflorans sammansättning och senare allergiut-veckling. Svenska spädbarn följs med faecesodlingar under första levnadsåret och vid 1 ½ och 3 års ålder undersöks barnen med avseende på allergi. Vi ser att tarmfloran hos spädbarn tycks ha förändrats un-der de senaste decennierna. Exempelvis koloniseras många barn sent med E coli, en bakterie som tidigare har betrak-tats som en av de första kolonisatörerna av spädbarnets tarm. Däremot är alla barn koloniserade med stafylokocker i tarmen redan på tredje levnadsdagen, vilket man inte sett i tidigare studier. Stafylokocker är egentligen hudbakterier, och kan troligen etablera sig i tarmen pga brist på konkur-rens från ”riktiga” tarmbakterier. Trots att stafylokocker har blivit vanligare i tarmen i takt med allergiökningen i sam-hället, tycks det som om de barn som koloniseras riktigt tidigt med en viss typ av stafylokocker, sk toxinproduce-rande Staphylococcus aureus, mindre ofta har eksem vid 1 ½ års ålder än andra barn. Resultaten är dock ej signifikanta och behöver bekräftas i större studier.

Kan ett nytt anti-inflammatoriskt protein hämma allergiutveckling?Sofi Johansson1,2, Agnes Wold3, Ingegerd Adlerberth3, Nils Åberg1, Erika Lindberg3, Göran Wennergren1 och Anna Rudin2

1Avd för Pediatrik, Drottning Silvias Barn och Ungdoms-sjukhus, 2Avd för Reumatologi och Inflammationsforsk-ning, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, 3Avd för Klinisk Bakteriologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Bakgrund: Proteinet Clara cell 16 kDa (CC16) produceras av epitelceller och har visats hämma inflammation. Det har uppmätts lägre nivåer i både lungsköljvätska och serum hos astmatiker och i nässköljvätska hos allergiska barn jämfört med friska kontroller. CC16 har förutom direkt hämning på inflammationen visats dämpa produktionen av T-hjälpar 2

46

Ab


46

cellcytokiner vilka är förknippade med allergi både in vivo och in vitro.

Metod: I en prospektiv studie av 65 nyfödda barn under-söker vi hur CC16 påverkas av tidig bakteriell kolonisering av barnens tarm. Vi relaterar nivåerna av CC16 i plasma vid nyfödd, 4 månader och 18 månaders ålder till tarmbak-teriekoloniseringen vid 3 dagar, 1, 2, 4 och 8 veckor hos samma barn. Analyserna av plasma sker med ELISA.

Resultat: Preliminära resultat visar på en kraftig ökning av proteinet CC16 vid fyra månader jämfört med både navelsträngsplasma och plasma taget vid 18 månader. Vi ser dock inte att koloniseringen av barnets tarm med olika bakterier vid tidig ålder påverkar nivån av CC16 vid 4 eller 18 månader.

Diskussion: Den kraftiga ökningen av CC16 vid 4 måna-ders ålder indikerar hur viktiga de första levnadsmånaderna är i ett barns immunologiska utveckling. Att vi inte finner någon relation till bakteriekolonisering i tarmfloran för-stärker synen på proteinet som främst aktivt i luftvägarna. Proteinet kan fortfarande spela en viktig roll i utvecklingen av allergi hos barnet då vi sett att allergiska barn har lägre halt av CC16 jämfört med friska kontroller.

Påverkan av tarmfloran på immunhämmande proteiner i plasma Projektledare: Anna-Carin Lundell

Medarbetare: Anna Rudin, Helen Karlsson, Agnes Wold, Ingegerd Adlerberth, Erika Lindberg och Nils Åberg

Reumatologi, Sahlgrenska

Bakgrund: De lösliga proteinerna sCD14 och sCD83 pro-duceras av ett flertal immunceller, som t ex monocyter och dendritiska celler, efter aktivering av mikrobiella kompo-nenter. Lösligt CD14 har visats kunna hämma produktionen av IgE antikroppar från B-celler medan sCD83 har visats skydda möss mot inflammatorisk sjukdom.

Metoder: Vi rekryterade före födseln 64 barn i en prospek-tiv studie och odlade ut de vanligaste tarmbakterierna från barnens avföring vid 3 dagar, 1, 2, 4 och 8 veckor samt pre-parerade fram plasma i samband med blodprov från navel-strängsblod, åldrarna 4 dagar, 4 och 18 månader. Målet med studien var att analysera om den bakteriella koloniseringen hos små barn påverkar nivåerna av sCD14 och sCD83 i plasma. Vidare undersöktes om olika typer av bakterier kan ge upphov till frisläppande av sCD14 och sCD83 från monocyter som renats fram från navelsträngsblod.

Resultat: Vi fann en ökning av sCD83 i plasma vid 4 må-nader jämfört med både navelsträngsplasma och plasma ta-get vid 18 månader, medan nivåerna av sCD14 ökade med ålder. Vidare observerades att barn som koloniserats med icke toxinproducerande Staphylococcus aureus vid tidig ålder hade högre nivåer av sCD14 i plasma vid 4 månader jämfört med barn som inte var koloniserade. Vidare fann vi att icke toxinproducerande S aureus gav upphov till frisläp-pande av sCD14 från monocyter vilket toxinproducerande S aureus inte gjorde.

Konklusion: Dessa resultat tyder på att den tidiga bakte-riella koloniseringen påverkar utvecklingen av det lilla bar-nets immunsystem. Den immunstimulering som S aureus medför kan påverka nivåerna av immunreglerande protei-ner vilket i sin tur kan hindra utvecklingen av ett allergiskt immunsvar hos barn.

Låga nivåer av ett anti-inflammatoriskt protein hos allergiska barnSofi Johansson1, Christina Keen1, Arne Ståhl2, Göran Wen-nergen1 och Mikael Benson1

1Avd för Pediatrik, Drottning Silvias Barn och Ungdoms-sjukhus, 2Avd för Lungmedicin och Allergologi, Sahlgrenska sjukhuset

Bakgrund: Clara cellprotein 16-kDa (CC16, secretoglo-bin 1a1 eller uteroglobin) är ett protein som kan hämma inflammation vilket främst uttrycks i epitelceller i luftvä-garna. Tidigare studier har visat att patienter med astma har lägre nivåer av detta protein jämfört med friska kontroller. I denna studie jämförde vi nivåer av CC16 i nässköljvätska från barn med säsongsbunden allergisk rinit och friska kon-troller före och under säsong. Vi undersökte också nivåer av CC16 i nässköljvätska efter behandling med en nasal kortison.

Metod: Trettio skolbarn med allergi orsakad av björkpollen och 30 friska kontroller från samma skolor inkluderades i studien. Nässköljvätska samlades in före björkpollensä-songen, under pollensäsongen och, för de allergiska barnen, efter en veckas behandling av lokal kortison. En bedöm-ning av symptom gjordes togs vid varje tillfälle och CC16 och ECP, ett protein som höjs vid allergisk inflammation, analyserades med ELISA.

Resultat: Nivåerna av CC16 i nässköljvätska var signifi-kant lägre hos barn med björkpollenutlöst allergisk rinit jämfört med friska kontroller. Före björkpollensäsongen var mediankoncentrationen (intervall) av CC16 9,1 (1,1-117) μg/l hos allergiska barn och 25,7 (6,1-110,2) μg/l hos kon-troller. Under säsong var mediankoncentrationen av CC16 i nässköljvätska 12,9 (2,3-89,7) μg/l hos de allergiska barnen and 22,0 (9,5-90,1) μg/l hos de friska kontrollerna (p=0,0005). Symtomscore, procent eosinofiler och ECP i nässköljvätska var högre hos de allergiska barnen under säsong. Behandling med en nasal kortison påverkade inte koncentrationen av CC16.

Sammanfattning: Nivåerna av CC16 i nässköljvätska var lägre hos barn med allergisk rinit orsakad av björkpollen jämfört med friska kontroller både före och under säsong. Vi tror att den lägre nivån av CC16 gör att det naturliga skyddet vid inflammation i kroppen hämmas och på det sät-tet kan bidra till att allergi uppstår.

LPS nedreglerar björkallergenorsakat allergisvar hos barn in vitroProjektledare: Anna-Carin Lundell Medarbetare: Anna Rudin och Ulla Seppälä


47

Ab


47

Bakgrund: Varför förekomsten av allergier ökar är inte helt klart, men epidemiologiska studier tyder på att immun-systemet under tidig barndom inte exponeras i tillräckligt hög grad för mikrobiella produkter.

Metoder: Vi undersökte om cellväggskomponenter från gramnegativa och grampositiva bakterier kan påverka björ-kallergenorsakat allergiskt immunsvar från nyfödda barns celler in vitro. Dendritiska celler stimulerades med björ-kallergen enbart eller i kombination med lipopolysackarid (LPS) som finns hos gramnegativa bakterier eller med lipo-peptiden Pam3Cys som finns hos både gramnegativa och grampositiva bakterier. De dendritiska cellerna samodlades sedan med naiva T-celler från samma donator. Därefter un-dersöktes om de naiva T-cellerna hade differentierats till T hjälpar 1 (Th1) celler eller Th2 celler. Th1 celler producerar cytokinen IFN-γ medan Th2 celler producerar cytokinerna IL-5 och IL-13, vilka båda spelar en viktig roll vid utveck-lingen av allergiska sjukdomar. Produktionen av IL-5, IL-13 och IFN-γ i supernatant från cellodlingarna analyserades med ELISA.

Resultat: Vi fann att stimulering med enbart björkallergen gav upphov till höga nivåer av Th2 cytokinen IL-13 men låga nivåer av Th1 cytokinen IFN-γ från nyfödda barns T-celler. Vidare fann vi att den björkallergenorsakade IL-13 produktionen från T-cellerna kunde hämmas med LPS men inte med Pam3Cys.

Konklusion: Våra resultat tyder på att dendritiska celler från nyfödda barn som stimulerats med den bakteriella cell-väggskomponenten LPS från gramnegativa bakterier häm-mar björkallergen orsakat allergiskt immunsvar genom att trycka ned produktionen av Th2 cytokinen IL-13 in vitro.

Stafylokockus aureus i tarmen kan öka antalet regulatoriska T-celler hos barnProjektledare: Anna Rudin, docent, leg läk

Medarbetare: Helen Karlsson, Erika Lindberg, Anna-Carin Lundell, Nils Åberg, Ingegerd Adlerberth, Agnes Wold


Bakgrund: Förekomsten av allergier hos barn har ökat kraftigt och en hypotes till denna ökning är att barn utsätts i allt lägre grad för mikroorganismer. Eftersom tarmens normalflora utgör den största mikrobiella påverkan av krop-pens immunsystem undersökte vi hur tidig kolonisering med olika typer av tarmbakterier påverkade barns immun-system vid 4 månaders ålder.

Metod: Vi rekryterade före födseln 64 barn i en prospektiv studie och odlade ut de vanligaste tarmbakterierna från barnens avföring vid 3 dagar, 1, 2, 3, 4 och 8 veckor samt tog blodprov från navelsträngsblodet, åldrarna 4 dagar och 4 månader. Vi analyserade antalet CD25+ Treg med flödescytometri samt odlade barnens T-celler vid 4 måna-der tillsammans med björkpollen-allergen och undersökte produktionen av cytokinerna IL-5, IL-13 och IFN-γ.

Resultat: Vi fann att de barn som vid 3 dagars ålder var koloniserade med toxinproducerande Stafylokockus aureus

uppvisade en ökning av antalet regulatoriska T-celler i blodet vid 4 månader. Denna ökning sågs inte om barnen var koloniserade med icketoxinproducerande S aureus och ej heller om de var koloniserade med en rad andra tarm-bakterier. Vidare fann vi att T-celler från de barn som var koloniserade med toxin-producerande S aureus i lägre grad producerade cytokinerna IL-5 och IL-13, vilka är inblan-dade i sjukdomsprocessen vid allergi.

Konklusion: Dessa resultat tyder på att den starka im-munstimulering som exponering för toxiner från S aureus medför kan expandera CD25+ Treg vilka i sin tur kan hämma utvecklingen av ett allergiskt immunsvar hos barn.

48

Ab

stracts postrar • M

ölndal

48

Mölndal tisdag

1. Skandinavisk Medicinsk Information för Lekmän – SMIL Eva Alopaeus, Kliniska centralbiblioteket SU/Sahlgrenska

Skandinavisk Medicinsk Information för Lekmän – SMIL är ett nordiskt samarbete. Samarbetets verksamhetsidé är att tillhandahålla kvalitetsgranskad webbinformation på norska, danska eller svenska om sjukdomar och deras behandling. Avsikten är, att de tre språkområdena skall komplettera varandra och därmed ge portalen en bred nord-isk förankring. Finns det ingen information på ena språket, finns det förhoppningsvis på ett annat skandinaviskt språk. SMIL-medarbetarnas ambition är att samla information om olika sjukdomar och funktionshinder, undersökning och behandling. SMIL avser att presentera ett kvalitetsurval. Varje länk skall leda direkt till informationen som kan vara både kortfattad och detaljerad. Länkar finns även till patientför-eningar och andra organisationers webbsidor. Vi som arbetar med SMIL är bibliotekarier och sjukskö-terskor från Norge, Sverige och Finland. SMIL-medarbe-tarna producerar inget eget material. Den information som finns i SMIL är hämtad från olika producenters webbplatser på Internet. Denna information har SMIL-medarbetarna granskat och systematiserat. Samarbetet har initierats av Kliniska centralbiblioteket på SU/Sahlgrenska. Arbetet samordnas av Kliniska central-biblioteket SU/Sahlgrenska och Bibliotek for medisin og helsefag på Rikshospitalet i Oslo. SMIL vänder sig till patienter, närstående och en intres-serad allmänhet. Vår ambition är också, att SMIL-infor-mationen skall vara en resurs för sjukvårdens personal i arbetet med information till patienter och närstående.

2. VRISS – Vård Relaterade Infektioner Skall Stoppas Arbetsgrupp Simina Gherman specialist läkare, Ewa Berg-lund sjuksköterska, Athina Kandanolekis undersköterska


Mot bakgrunden av att 10% av alla inneliggande patienter drabbas av en vårdrelaterad infektion har Landstingsför-bundet startat ett riksomfattande VRISS-projekt hösten 2004 (VRISS = Vård Relaterade Infektioner Skall Stop-pas). Urinvägsinfektioner (UVI) är de vanligaste vårdrelate-rade infektionerna. Hos geriatriska patienter innebär UVI en tredubbling av mortaliteten och är en orsak till för tidig död. Urinkateter (KAD) är den dominerande enskilda orsaken till UVI. Geriatrik Sahlgrenska deltar i VRISS-projektet och man har valt att arbeta för att halvera UVI relaterade till KAD-behandling under perioden 040901-050501. Vi startade med ett pilotprojekt på tre av klinikens åtta avdelningar. På dessa tre avdelningar har vi infört följande åtgärder:1. Bättre journaldokumentation och upprättande av en vård-

plan vid KAD-behandling2. Bättre basala hygienrutiner hos all vårdpersonal3. Användning av enbart tömbara uribags

Med dessa enkla metoder har vi uppnått vårt mål på alla de tre avdelningar som ingår i pilotprojektet. Nu arbetar vi för att införa dessa förändringar på verksamhetsområdets övriga avdelningar

3. Varför är den eosinofila granulocyten en nyckelcell vid allergi? Lena Svensson och Christine Wennerås, Klinisk bakteriologi, SU

Eosinofiler är en typ av vita blodkroppar som ökar i antal i vävnader som drabbats av allergiska tillstånd såsom astma, hösnuva, atopisk dermatit och födoämnesöverkänslighet. Varför just denna vita blodkropp utgör en nyckelcell vid allergi har tidigare varit oklart. I våra studier har vi funnit att eosinofiler från friska personer kan direkt aktiveras och känna igen allergen extrakt från pollen, kvalster och katthår. Det verkar som denna aktivering och igenkännande går huvudsakligen via en receptor kallad formyl peptid receptor. Denna receptor är känd sen tidigare att vara viktig vid det medfödda immunförsvarets skydd mot bakteriella infektioner. Våra fynd kanske tyder på att eosinofilerna är mer aktiva själva under den allergiska inflammationen och inte bara passiva celler styrda av T-cellerna. Dessa studier kan förhoppningsvis leda till ökad förståelse för de komplexa immunologiska reaktioner som orsakar allergiska symtom. I förlängningen kan det bidra till nya behandlings-trategier för dessa folksjukdomar.

4. Egenkontrollprogram för livsmedelshantering på vårdavdelning inom SUProjektledare: Maria Alriksson, kostekonom och Berit Andersson kostekonom

Försörjning och Service, kostservice stab

Mathanteringen på SU:s vårdavdelningar ses av myndig-heterna som att vårdavdelningarna yrkesmässigt hanterar livsmedel. Enligt livsmedelslagen skall all yrkesmässig hantering av livsmedel omfattas av ett program för egen-tillsyn. Syftet med programmet är att säkerställa matens hygieniska kvalitet och förebygga risk för livsmedelsburen smitta. Kostservice har tillsammans med representanter från SU: s områden samt infektionshygien och miljöförvaltningarna i Göteborgs och Mölndals kommun utarbetat ett egen-kontrollprogram för vårdavdelningarna med tillhörande utbildning. Utbildningen skall ge grundläggande kunskaper om livs-medelshygien, efter utbildningen innebär detta att kursdel-tagaren skall:• ha grundläggande kunskaper om mikroorganismernas förekomst och egenskaper samt dessas betydelse i livsmed-elshanteringen.• kunna upptäcka och kontrollera kritiska punkter i avdel-ningens livsmedelshantering• vara motiverad och förstå betydelsen av att ha ett väl

49

Ab


ölndal

49

fungerande egenkontrollprogram.• ha fått en genomgång och förklaring av egenkontrollpro-grammet samt dess listor för dokumentation.

Under år 2004 har tio utbildningsdagar genomförts. Det har funnits en stor efterfrågan på utbildningstillfällen och alla har varit fullbokade. Ytterligare utbildningstillfällen kom-mer att hållas kontinuerligt så länge behov finns.

5. E- biblioteketUlla Wikberg Adania/ Marianne Hellqvist/Bibliotekarier/SU Mölndal

Projektledare: Eva Alopaeus, bibliotekschef, SU, Ingemar Månsson, FoU-chef, VGR, Ingvar Svensson, Utredningschef, SU

Det uppfattas idag som en självklarhet att hälso- och sjuk-vård skall bedrivas utifrån vetenskapligt grundade metoder och resultat. Evidensbaserad sjukvård är ett honnörsord. Skall ett evidensbaserat arbetssätt vara möjligt i prakti-ken, krävs att de vetenskapliga resultaten är tillgängliga och att det blir ett naturligt inslag i arbetet att ny kunskap skall sökas och befintlig praxis vid behov förändras. Ett verktyg i ett evidensbaserat arbetssätt är tillgång till sjukvårdsrelaterade databaser och vetenskapliga tidskrifter. Efter en gemensam upphandling med övriga landsting, det s k Eira-samarbetet, har Västra Götalandsregionen slutit avtal med databas- och tidskriftsleverantörer avseende fem databaser och 1500 tidskrifter i fulltext. Både databaser och tidskrifter är tillgängliga från alla arbetsdatorer inom regio-nen. Inom kort blir det också möjligt att nå de elektroniska resurserna, t ex hemifrån, via lösenord. Databaserna och tidskrifterna har en egen webbplats: www.ebiblioteket.vgregion.se

7. A new postoperative training regimen after grip reconstruction in tetraplegia A. Dahlgren, Å. Sand, J. Wangdell, A. Ejeskär, A-K Karlsson and J. Fridén

Institution of Clinical Neuro Science, Occupational Therapy Department, Spinal Cord Injury Unit and Department of Hand Surgery. Sahlgrenska University Hospital, Göteborg, Sweden

Purpose: To refine assessment, treatment and outcome after grip reconstruction in tetraplegic subjects.

Methods: 14 tetraplegic subjects with C6-C7 (OCu3 to OCu8+) SCI were surgically reconstructed to improve grip function 1-16 years after injury. 6 out of 14 patients were reconstructed bilaterally and 8 unilaterally. Subjects were evaluated by modified Klein-Bell ADL Scale, Sollerman Grip function Test and Grippit. The postoperative treatment was divided into two training periods: the first focused on functional training while the second period emphasized on integrating the new grip functions into daily activities.

Results: Compared to previous standard regimen this new two training period strategy improved the subjects ability

of motor learning after grip reconstruction separately from learning how to use the new grip functions in daily acti-vities. Improvements in daily activities were identified in the dimensions dressing, bladder and bowel management, grooming and eating. The majority of subjects had a higher grip function test score and the grip strength ranged from 32 - 91N postoperatively.

Conclusions: Postoperative grip reconstruction training including a separation between true functional training and task-oriented skill training appear beneficial for the outcome of surgery.

8. Infektionsregistrering/punktprevalensstudien 2001-2004 inom hela SUSe nedan, gemensamt abstract för nr 8 och nr 9.

9. PM/Direktiv på infektionhygiens hemsida Projektledare: Tinna Åhrén, överläkare, docent

Område MEDOT, Infektionshygien, Bakteriologiska lab, SU/Sahlgrenska

Målet för den infektionshygieniska verksamheten är att tillsammans med vården förebygga uppkomst av vårdrela-terade infektioner samt att förebygga smittspridning inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Kungälvs sjukhus och Lundby sjukhus. På enheten arbetar hygienläkare, hy-giensjuksköterskor och hygientekniker med information och rådgivning. I samarbete med vården har vi utarbetat sjukhusövergripande Direktiv och PM för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Dessa uppdateras regelbundet på vår webbplats (www.infektionshygien.se). En viktig del i vårt arbete är också att handlägga och kartlägga utbrott samt att övervaka infektionsläget. Detta innefattar även epidemiologisk övervakning av mikro-organismer av speciellt infektionshygienskt intresse t ex Legionella och MRSA. Vi kommer att redovisa vårt arbete med övergripande före-drag och posters samt i posterform ge exempel på specifika projekt som genomförts senaste åren;• Infektionsregistrering/punktprevalensstudien 2001-2004 inom SU• Utvärdering av MRSA-bärarkort för att identifiera smit-tade patienter• Utvärdering av olika rutiner för rengöring/desinfektion av anestesistationer

Mölndal onsdag

1. Att kvalitetssäkra bedömning av ätproblem Projektledare: Gunilla Bergerson, Leg arbetsterapeut, Åsa Burge, Leg Logoped

Strokeenheten, avd 352a, SU/Östra

Mer än hälften av alla strokepatienter får initialt ät-och/el-ler sväljproblem (dysfagi). Logoped och arbetsterapeut arbetar tätt samman med denna riskgrupp. Avdelnings-personalen på strokeenheten har en hel del kunskaper om

50

Ab


ölndal

50

ät/sväljproblem men behöver ytterligare kunskaper för att kunna ge rätt kost till rätt konsistens under helger och kväl-lar då rehabpersonalen inte arbetar. Ett ”utbildningspaket” har därför utarbetats för sektionsledande sjuksköterska. Den innefattar teori om dysfagi samt askultation med lo-goped x 2, arbetsterapeut x 2, med dietist en gång och med tandhygienist en gång. Efter genomgången utbildning får sjuksköterskorna ett ”körkort” som innebär att de har kun-skap att bedöma vad patienten klarar av att äta och dricka. Riskerna minskar därmed för patienterna och kvalitén höjs i omhändertagandet under helger och kvällar.

3. Hur mår patienterna på väntelistan? Doc Ing-Marie Bergbrant, Prof Jan Faergemann

Senaste åren har vi arbetat intensivt på olika sätt för att minska väntetiderna till Hud- och könssjukvården. En åtgärd var att se över väntelistan för att få reda på hur pa-tienterna mår och för att kontrollera hur vår remissbedöm-ning fungerar. De flesta patienterna var i arbetsför ålder. Väntetiden var för flertalet mellan 1-1,5 år. Remisserna kom i hälften av fallen från allmänläkare. En tredjedel hade sökt annan vård-givare under väntetiden för de aktuella besvären. Nästan alla (92%) hade kvar sina besvär och besvären stämde med det som remissen angav. En tredjedel hade blivit försäm-rade under väntetiden och knappt hälften hade lidit av att vänta. Hos en fjärdedel fann man medicinska skäl till att patienten borde kommit tidigare. Flertalet remisser (85%) var rätt bedömda. Hudläkarna bedömde hälften av fallen som specialistfall. Återbesök behövdes på Hud- och köns-sjukvården hos en tredjedel av patienterna. 59 olika huvud-diagnoser sattes hos de 200 analyserade patienterna. Remisserna kom i 40% av fallen från allmänläkarna, detta var en lägre andel än vi hade förväntat oss. Nästan lika stor andel av remisserna kom från andra specialister vilket kan förklaras av att vår mottagning finns på ett stort universitetssjukhus med många specialiserade mottagning-ar och en tradition att anlita andra specialistkliniker istället för att remittera till allmänläkare för en första bedömning. Detta gör det svårt för oss att återremittera patienter för fortsatt uppföljning och innebär också att vi får fall som primärt skulle kunna omhändertas av allmänläkare. Den oro som vi hade haft för att patienterna skulle ha blivit försämrade och lidit under väntetiden besannades då ungefär 1/3 hade lidit eller blivit försämrade under tiden. Den kontroll av vår remissbedömning som vi gjorde visade att bedömningen och prioriteringen fungerade väl. Patienterna var bedömda att kunna vänta 3-6 månader och detta hade varit en acceptabel tid, problemet är att antalet remisser är så många att vi inte kan ta emot dem inom denna tid utan att väntetiden för flertalet var över ett år. Hos patienterna diagnostiserade vi ett mycket stort antal olika åkommor. De vanligaste diagnoserna var eksem och pso-riasis. Därutöver dominerade frågeställningar kring oklara diagnoser. Efter att ha fått en diagnos och råd om eventuell behand-ling kunde flertalet klara sig utan återbesök eller återremit-tering. Vår studie visar att flertalet patienter med låg prioritering hade lindriga åkommor men att diagnosen ofta var oklar. För patienterna hade den långa väntetiden inneburit en

ökad oro. Vi tror att det mest kostnadseffektiva för samhäl-let skulle vara om dessa patienter snabbt fick komma till Hud- och könssjukvården för diagnos och råd.

4. Arbetsrehabilitering för personer med neuro-logisk sjukdom eller skada Annika Enghamre, leg Arbetsterapeut

Område Sinnesorganen, Rehabiliteringsmedicin Inriktning neuro

Arbetsinriktat team SU/Högsbo

Arbetslivsinriktad rehabiliteringsutredning är aktuell efter avslutad medicinsk rehabilitering. Individens förmåga utreds av ett specialistteam där arbetsmässiga resurser, begränsningar och arbetsplatsens krav analyseras. Bedöm-ningen visar på uttröttbarhet, koncentration och förmåga att hantera stress, planera och ta initiativ. Samvaro med andra visar social kompetens och samarbetsförmåga. Arbetsförberedande träning individuellt eller i grupp syf-tar till att förbereda patienten inför arbetsåtergång. Patien-ten får möjlighet att utnyttja resurser och hantera svårighe-ter genom att träna alternativa arbetssätt. Medvetenhet om förändrad förmåga leder till ökad självkänsla och möjlighet att sätta realistiska mål. Vid Parkinsons sjukdom kan arbetsrehabilitering un-derlätta för individen att fortsätta i yrkesarbete. I syfte att minimera risken för överbelastning behöver patienten lära sig arbetsbesparande metoder inklusive stresshantering. Arbetskamrater och ledning ges information om hur arbets-krav kan anpassas till individens förutsättningar. Arbetsprövning innebär att i realistisk miljö pröva hur förändrad funktionsförmåga visar sig i arbetet samt anpassa arbetssätt och metoder efter nya förutsättningar. Stödsamtal erbjuds för att bibehålla uppnådd arbetsför-måga.

5. Självskattning av personlighet, funktionsför-mågan och livshändelser med hjälp av DIP-Q hos patienter på en psykiatrisk mottagningKarin Olander Carlson, leg psykolog, leg psykoterapeut

Område Psykiatri, Psykiatrisk mottagning Mellanvårdstea-met, SU/Sahlgrenska

Studien är en kartläggning av varaktiga personlighetsav-vikelser, psykosociala problem och funktionsförmågan hos en patientgrupp på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Metod som använts är självskattningsinstrumentet DIP-Q, granskning av neuropsykologiska utredningar, bedömning av patientgruppens nuvarande psykiska hälsa samt invente-ring av behandlingsinsatser. Resultatet visar att patientgrup-pen har en personlighetsmässig sårbarhet. 89 % av pa-tienterna uppfyller kriterierna för en personlighetsdiagnos enligt DIP-Q manualen. I genomsnitt har patienterna tre personlighetsstörningar samtidigt. De vanligaste störning-arna är borderline, tvångsmässig och fobisk personlighets-störning. 51 % av patienterna har en borderlinepersonlig-hetsorganisering. Den globala funktionsförmågan (GAF) är i genomsnitt 52. Studien visar också att det finns en tendens

51

Ab


ölndal

51

till samband mellan personlighetsstörningar och neuropsy-kologiska funktionsnedsättningar.

Funktionsnedsättningarna är lika vanliga bland kvinnorna som bland männen men det är fler kvinnor som har diag-nosen AD/HD och fler män som har ett Asperger syndrom. 60 % av patienterna har under sin behandlingstid fått en förbättrad psykisk hälsa. I genomsnitt har patienterna kon-takt med fem behandlare. 14 % har en sysselsättning inom kommunen och 53 % har ingen annan sysselsättning än den behandling de får på mottagningen.

6. Patientupplevd kvalité och bemötande under 10 år på reumatologen SU. Patientenkäter Projektledare Lilian Svensson, kurator, Reumatologens tea-menhet, Reumatologen SU

Postern sammanställd av: May Lindahl, undersköterska, Nils Eliasson, sjuksköterska, Lilian Svensson, kurator

Postern visar en jämförelse av två patientenkäter, genom-förda på Reumatologen 1994 och 2004, avseende patient-upplevd kvalité och bemötande.

Enkäten 1994 delades ut till 125 patienter – svarsfrekvens 91%. I synpunkter och önskemål om ytterligare förbätt-ringar framkom, bl a:• utökad telefontid – svårt att komma fram till mottag-ningen• missnöje med att ständigt byta läkare, för lång tid mellan återbesöken• info om medicinska undersökningar/behandlingar • informationsbroschyr om verksamheten• 75% mycket nöjda med bemötandet från reumatologens personal

Enkäten 2004 delades ut till 200 patienter – svarsfrekvens 77%. I synpunkter och önskemål om ytterligare förbätt-ringar framkom bl a:• utökad telefontid• missnöje med att ständigt byta läkare• reumatologens läge inom sjukhusområde Sahlgrenska• 90% mycket nöjda med bemötandet från reumatologens personal

Förbättringar gjorda under 10 år bl a:• utökad telefontid och telefonsvarare• utarbetad informationsbroschyr/patientbrev• kvällsmottagning• patientansvarig läkare/förkortade väntetider• kvalitets- och kompetensutveckling

9. Restenos efter PCI-erfarenhet från patientens perspektiv Annika Odell, Forskningskoordinator/doktorand, Kardiolo-gen, Kardiologlab PCI-forskning

Bakgrund: Vår intention var att ur ett patientperspektiv belysa vad det innebär att drabbas av restenos efter PCI-behandling (ballongvidgning i hjärtats kranskärl). Trots stor

andel studier och den forskningsfinansiering som bedrivs i att försöka lösa restenosproblematiken, vet man fortfa-rande lite om den kliniska betydelsen förutom att det leder till ökade revaskularisering. Syftet med denna kvalitativa studie var att förvissa oss om patienternas upplevelse av att drabbas av restenos.

Metod: Intervjuer med patienter som genomgått PCI ge-nomfördes i enlighet med Grounded Theorys metod. Data-insamlingen och analysen gjordes simultant och pågick till att ingen mer information fanns att få dvs saturation var nådd.

Resultat: “Att leva med osäkerhet” identifierades som huvudkategori och relaterade till fyra ytterligare kategorier, ”att få tillgång till den vård man behöver”, ”att modifiera hot mot den egna hälsan”, ”att försöka förstå” och ”att ta hand om anhörigas ångest/oro”.

Konklusion: Den osäkerhet som patienterna upplever i det dagliga livet infiltrerar och påverkar deras strävan, deras bemödande för att förstå och för att modifiera hot mot den egna hälsan och hur de klarar av att beskydda och ha omsorg för familjen samt även att få tillgång till den vård man behöver.

Hemodialys: Mängd, effekt och kontroll Projektansvarig: Krister Delin Docent Överläkare

Medarbetare: Marianne Carlberg-Åkerblad Vårdenhetschef, Lena Rentorp: Biträdande vårdenhetchef, Område Sahlgren-ska, avd 254/255 Dialys SU/Mölndal

Hemodialys är livsuppehållande när njurarna upphört att fungera. Dialysbehandling behövs då flera gånger per vecka. För många patienter pågår detta i åratal. Ofta finns andra hälsoproblem som måste hanteras samtidigt. Detta kan konkurrera med den systematiska tillsynen att dialys-behandlingen fungerar som tänkt. Sådan tillsyn innebär att en rad upprepade observationer regelbundet skall vägas samman hos enhetens samtliga patienter. Livskvalitet och överlevnad påverkas om behandlingsef-fekten tillåts svikta. Stödfunktion kan behövas för över-vakningen av levererad behandling, dess effektivitet och av riskparametrar. Hjälpmedel för detta har vi samlat i ett system med en okomplicerad löpande datainsamling och snabb resultatre-dovisning. Det identifierar de patienter där behandlingen avviker från uppsatta mål. Analys av avvikelser kan ske på individ- och enhetsnivå genom systemets bilder av enskilda patienters aktuella resultat, av deras trenders samband, av enhetens resultatpanorama och slutligen också av enhetens trender. Vi inriktar oss nu på våra arbetsrutiner för att finna natur-liga tillfällen att regelbundet ta del av och tolka resultaten och för att underlätta korrigerande åtgärder. Sådana insatser har redan under 2004 givit resultat.

52

Ab


ölndal

52

Mölndal torsdag

1. Beskrivning av förändringsarbetet inom lung-medicin ht 03Projektledare: Lena Hagelqvist, vårdenhetschef

Bakgrund: Verksamhetsområdet lungmedicin/allergologi drogs under flera år med stora vakansproblem. Detta drab-bade i synnerhet slutenvården. Personalbristen medförde i sin tur neddragning av vårdplatsantalet och av sammanlagt 57 vårdplatser kunde enbart 25-30 bemannas. Område Sahlgrenska hamnade samtidigt i ett svårt ekonomiskt läge. Verksamhetsledningen beslutade då att stänga en avdelning. Förändringsarbetet genomfördes i projektform.

Syfte: Projektets syfte var att definiera inriktning och profi-lering av verksamheten, finna lämpliga lokallösningar samt att samordna omvårdnad och medicinskt omhändertagande på båda avdelningarna. I projektet ingick även beräkning och fördelning av personalen och identifiering av lämpliga diagnosbaserade team. Projektgrupp tillsattes hösten 2003 som bestod av representanter från verksamheten och fackliga organisatio-nerna samt ekonom och personalsekreterare. Detta projekt avslutades i april 2004.

Resultat: Den nya slutenvårdsenheten byggdes upp på en linje- och en matris (team-) organisation. Linjeorganisatio-nen har gemensam vårdenhetschef och vårdenhetsöverläka-re samt två biträdande vårdenhetschefer. Under projektets slutfas kunde ett flertal nya sjuksköterskor anställas. Patien-ten (oavsett diagnos) skulle få samma vård och bemötande på båda våningsplanen. Arbetet med schema och synen på flexibilitet mellan vårdavdelningarna tog en stor del av projekttiden i anspråk.

3. Kompetenscentrum för schizofreni (KcS) Daniel Hellström, Föreståndare, Lennart Lundin, Sektions-chef, Psykossektionen

Område Sahlgrenska, Psykiatri, Psykossektionen

Sedan 2003 förenar Psykossektionen, Psykiatri Sahlgrenska pågående FoU-satsningar i särskilt inrättat utvecklings-centrum för psykosvård. Genom att uppmuntra och stödja medarbetare till ett aktivt kunskaps- och utvecklingsarbete vill vi skapa en ”FoU-vänlig arbetsmiljö” för att befrämja en vård med metoder som visat gott resultat vid psykos-sjukdom. Några projekt är kvalitets- och utvecklingsinsatser medan andra är forskningsinsatser samarbete med Sahl-grenska akademin och andra institutioner inom Göteborgs universitet. Exempel på aktuella projekt berör (a) meto-der för neuropsykiatrisk diagnostik, (b) anhörigstöd vid tvångsvård, (c) handdator som hjälpmedel, (d) samverkan med socialtjänsten, (e) psykossjukdom och somatisk hälsa, (f) tvärprofessionellt teamarbete och effektivitet och (g) vårdprogram för unga nyinsjuknade. För att stimulera till utvecklingsarbete erbjuder KcS metodstöd, såsom handledning av forskare, seminarier och utbildningar. En viktig del i arbetet är samverkan med vård-

grannar, socialtjänst, universitet och andra FoU-verksam-heter inom handikappområdet. KcS samarbetar även med socialtjänsten inom Göteborg Stad, genom regelbundna gemensamma arrangemang. Information, projektbeskriv-ningar och publikationer finns på: www.sahlgrenska.se/su/kcs

4. ATM: En verksamhetsutveckling mellan allas deltagande och påverkansmöjlighetPer-Olof Blomqvist, projektledare

SU är ett kunskapsföretag, där personalen är den viktigaste och mest kostnadsdrivande delen. För arbetsgivaren är det viktigt att behålla sin personal och dess kompetens, vid be-hov kunna nyrekrytera och framför allt bedriva en högkva-litativ vård dygnets alla timmar. Medarbetarna vill kunna påverka sin arbetstid. Våren 2003 startade ATM (Arbets-TidsModeller)-projektet med en huvudprojektledare, samt en projektledare från varje område, som initialt utbildades av konsulter med erfarenhet av liknande projekt i regionen. I metoden kartläggs nuläget avseende produktion, ekonomi och arbetsmiljö. En projektgrupp ledd av enhetens chef fortsätter att genomlysa verksamheten t ex arbetsfördel-ning, uppdrag, effektivitet. All berörd personal gör sedan i grupparbete ett bemanningsmål inom befintlig budget med fokus på bästa vård för patienten. Detta kan leda till föränd-rad arbetstidsmodell eller att nuvarande arbetstider kvarstår. Struktur, uppdrag och rutin har utvecklats. Processarbetet ger goda möjligheter till påverkan, delaktighet och ansvar för alla medarbetare. Minst en enhet inom varje område har hittills medverkat. Målsättningen är att alla enheter arbetar med översyn av sin verksamhet och flexibla arbetstidsmo-deller införs, avpassade efter respektive enhets förutsätt-ningar och uppgift.

6. Triagesystem på Akut-och Olycksfallsmottag-ningen Ann Martinius, leg sjuksköterska

Akut- och Olycksfallsmottagningen, SU/Sahlgrenska

Efter ca 9 månaders planering och förberedelser har Akut- och Olycksfallsmotagningen SU/Sahlgrenska (AKOM) börjat med Triage. Systemet som används heter METTS (Medical Emergency Triage and Treatment System) och är utvecklat vid AKOM Sahlgrenska. METTS bygger på 4 prioriteringsgrupper och en grupp för patienter som ej behöver genomgå Triage. Patienten får en prioritering som bygger på risken att drabbas av morbi-ditet/mortalitet, hög risk ger hög prioritet. Triageringen bygger på vitalparametrar (t ex temp, puls och andningsfrekvens) och vitalhistoria (sjukhistoria enligt besöksorsak) som ger en process (prioritet) till första läkar-bedömning. I prioriteten ligger också bestämt vilken övervaknings-nivå patienten skall ha. Till hjälp i prioriteringsarbetet finns en ny multidisciplinär akutjournal och skrivna scheman på vitalhistoria. Förutom att göra triage på patienten ordinerar triagesköterskan provtagning. Provtagningen görs för att stödja akutprocessen på AKOM och svaren skall ge läkaren ett bra underlag för bedömning.

53

Ab


ölndal

53

9. Strategisk nutritionsbehandling Åsa Brantervik, överläkare, projektledare, Ingrid Jacobsson, dietist

Område Sahlgrenska, Geriatrik Sahlgrenska, SU/Sahlgren-ska

Bakgrund: Undernäring hos geriatriska patienter är ett frekvent problem med ökad risk för komplikationer och död samt förlängd rehabiliteringstid. Hösten 1998 gjordes en kartläggningsstudie på Geriat-rik Sahlgrenska. 244 patienter bedömdes, varav 52% låg i riskzonen för malnutrition. För att komma till rätta med detta problem krävs ett strukturerat arbetssätt. Syfte: Få en fungerande modell för att uppmärksamma, bedöma och åtgärda nutritionsproblem hos sjukhusvårdade geriatriska patienter.

Metod: En tvärprofessionell nutritionsgrupp bildas 2001 med medlemmar som är representativa för processen. Gruppens uppdrag är att ta fram visioner och strategier, checklistor och PM, kvalitetsindikatorer, årlig projektplan för nutritionsarbetet samt utbildningsplaner för medar-betarna på kliniken. En verkställande grupp bildas bestå-ende av sjuksköterskor och undersköterskor från samtliga vårdavdelningar. Den verkställande gruppens uppdrag är att implementera riktlinjer, checklistor och PM bland med-arbetarna samt ta emot förslag från respektive vårdenhet. Gruppen ansvarar även för inmatning, databearbetning och uppföljning av kvalitetsindikatorer. En fokusgrupp med inneliggande patienter fick besvara frågan ”Vad är viktigt för att du ska uppskatta din måltid”. De synpunkter som framkom utgjorde underlag för en kostenkät till klinikens patienter.• Kassation av mat levererad från sjukhusköken mättes under två dygn.• Nattfastas längd i timmar registrerades under tre dygn. • Reducera kvalitetsbristkostnader.• Intern nutritionsutbildning i 4 steg till klinikens medarbe-tare

Resultat: En checklista för screening av riskpatienter för malnutrition har utarbetats. I checklistan definieras vad som ingår i en screening, hur, när, av vem den görs och var upp-gifterna dokumenteras. Åtgärder vid risk för malnutrition samt behandling registreras enligt samma strategi. Synpunkter från kostenkät: Fler måltidsval – sjukhuskö-ken åtgärdat. Fler sorters kryddor- åtgärdat på avdelnings-nivå. Förbättring av måltidsmiljön, t ex avstängd TV, sitta i smågrupper. Kassation av mat: Lunch: 38%, middag: 32%. Nattfastan: Mål max 11 tim uppnåddes av 79% av patien-terna på en vårdavdelning men endast hos 2-19% på övriga 6 avdelningar. Bassortiment av näringsdrycker som får beställas fastställs. Beställningsansvariga undersköterskor på varje enhet. 45% av klinikens sjuksköterskor och under-sköterskor har fullföljt steg 1 och 2 i nutritionsutbildningen.

10. Projekt Genombrott med fokusområde tillgänglighet, SU/Östra, psykiatrisk mottagning Kortedala Teammedlemmar: Monica Fäldt, arbetsterapeut och kon-taktperson, Margareta Hegefeldt, sjuksköterska, Svetlana Hubanic, psykiater, Camilla Löfström, kurator, Karin Råtts, mentalskötare, Ebba Sjöstedt, enhetschef

SU/Östra, Psykiatrisk mottagning Kortedala

Bakgrund: Psykiatrisk mottagning Kortedala har ett upp-tagningsområde på cirka 47 000 invånare inom stadsdelar-na Kortedala, Bergsjön, och Härlanda. Området är hetero-gent men stora delar av det är belastat vad gäller ohälsotal, arbetslöshet mm vilket naturligtvis präglar behandlingsar-betet på mottagningen. Vi hade/har ett stort inflöde av remisser och tillika ett stort antal patienter med komplicerad problembild. Vi upplevde att vi tog emot fler patienter än vi kunde avsluta. Vi hade också svårt att avsluta patienter som haft lång behandlingskontakt men inte längre var i behov av specia-listpsykiatri. Vår känsla var att det fanns ett uppdämt behov av psykiatriska insatser. Vi trodde att Genombrottsmetoden kunde vara ett bra sätt att arbeta med de svårigheter mottagningen hade och ansökte och blev antagna till det Genombrottsprojekt som Centrum för Verksamhetsutveckling, Västra Götalandsre-gionen, anordnade med start oktober 2003.

Projektets syfte: Ökad tillgänglighet och adekvat be-handling och behandlingstid för de patienter som tillhör specialistpsykiatrin. Projektets mål:1. 95% av remisserna ska behandlas inom 14 dagar från ankomstdatum.2. 100% av patienterna ska ha erbjudits kontakt inom 6 månader, men inte på bekostnad av de som är högst priori-terade.3. 100% av patienterna ska ha en aktuell behandlingsplan efter avslutad utredning med definierat behandlingsmål, tid för teamuppföljning och uppskattad behandlingstid.4. 40 patienter per månad ska avslutas på mottagningen.

Resultat:Mål 1: Vid projekttidens slut var 100% av remisserna be-handlade inom 14 dagar.Mål 2: Mätvärdet har fluktuerat under projekttiden och må-let har varit uppnått vid fyra tillfällen (månatliga mätning-ar). Den aktuella procentsatsen vid projektslut var 72%.Mål 3: Arbetet med mål 3 är omfattande och påbörjades sent under projekttiden. Vid projekttidens slut var mätvär-det 39%.Mål 4: Även här ett fluktuerande mätvärde. Aktuellt antal avslutningar vid den sista mätningen var 19 stycken.

Mottagningen kommer att fortsätta mäta målen även efter projektslut och även om inte alla uppnåddes helt och fullt har arbetet kommit långt och processen är igång. En stor vinst med deltagandet i projekt Genombrott på Psykiatrisk mottagning Kortedala är att varje behandlare fått bättre överblick vad gäller såväl det egna patientarbetet som arbe-tet på mottagningen som helhet. Detta i sin tur har medfört

54

Ab


ölndal

54

att en del antaganden om hur saker förhåller sig har visat sig vara fel och diskussionerna har då kunnat fördjupas. Mottagningens generella känsla av belastning har bytts ut mot en mer verklighetstrogen bild. Den mer hanterbara bilden av arbetssituationen tror vi ger en större effektivitet i bedömningarna, möjlighet att utnyttja våra tider bättre, snabbare handläggning och behandlingskontakt etc. Genom brainstorming har vi fått ett öppnare debattkli-mat och ett deltagande från hela arbetsgruppen vilket varit positivt. Projektet avslutades i december 2004 och erfarenheterna av att arbeta med Genombrottsmetoden är på det hela taget mycket goda och rekommenderas till andra enheter inom hälso- och sjukvård.

55

Ab

stracts postrar • Sahlgrenska

55

Sahlgrenska tisdag

2. Vilka faktorer kan påverka sjuksköterskans bemötande av patienten?En litteraturstudie relaterad till Jean Watsons omvårdnads-teori. C-uppsats, 10 poäng

Maud Lindh leg sjuksköterska, Ann-Christine Westlund leg sjuksköterska, avd. 340 och 356, Område Östra

Bakgrund: Att uppnå välbefinnande är målet med bemö-tandet. Omvårdnadsteoretikern Watson talar om trans-personell relation, en speciell mänsklig samvaro mellan sjuksköterskan och patienten. Syftet var att beskriva hur ett antal faktorer kan relateras till sjuksköterskans bemötande av patienten samt att granska dessa i relation till Watsons omvårdnadsteori.

Metod: Studien baseras på vetenskapliga artiklar och om-vårdnadslitteratur.

Resultat: Watson anger fem förutsättningar som främjar relationen mellan sjuksköterska och patient. I sjuksköter-skans närvaro skapas patientens upplevelse av värdighet. Respekt, integritet, att uppleva sig bli bekräftad i mötet är en rättighet. Empati är att försöka förstå hur en människa upplever en viss situation. Bristande samspel i mötet beror ofta på brist i kommunikationen. Även attityder, organisa-tion och arbetsmiljö har betydelse.

Konklusion: Att kunna se människan framför diagnosen, visa respekt, empati, omtanke, skapa relationer är hörnste-nar som bör genomsyra alla kontakter mellan sjuksköterska och patient.

3. Betydelsen av socialt nätverk och socialt stöd ur ett genusperspektiv bland patienter med kranskärlssjukdom Författare: Görel Hultsberg-Olsson leg. sjuksköterskaKerstin Dudas leg sjuksköterska och doktorand

Medicin SU/Östra

Syfte: Litteraturstudien har syftat till att belysa mäns och kvinnors sociala nätverk och sociala stöd ur ett genusper-spektiv samt dess betydelse för uppkomst och återinsjuk-nande i kranskärlssjukdom.

Metod: Sökningen av artiklar har skett via Pubmed, Ci-nahl, Cochrane samt genom manuell sökning. Artiklarna har granskats utifrån från en modell där det sociala nät-verket indelas i ömsesidighet, intensitet, komplexitet samt densitet. Det sociala stödet indelas i känslomässigt stöd, praktiskt, informativt och återkopplande stöd. Orem har använts som omvårdnadsteori.

Resultat: Både för män och kvinnor var det viktigast att få känslomässigt stöd. Stödet erhölls främst från familjen eller en nära anhörig men kunde också fås från sjukvårdsper-sonal. Att vara gift innebar en ökad chans för överlevnad i hjärtkärlsjukdom främst för män men också för kvinnor.

Det var dock viktigt att man kände tillit och förtroende för varandra i äktenskapet/förhållandet eftersom chanserna för överlevnad i hjärt-kärlsjukdom annars försämrades. För en kvinna ökade risken för återinsjuknande i hjärtkärlsjukdom om hon upplevde stark stress, var uttråkad eller kände sig isolerad i äktenskapet/förhållandet. Resultatet visade att det var bättre med ett stort socialt nätverk än ett litet. Informationen från sjukvårdens sida bör ges tidigt och ska vara tydlig och adekvat, helst med en nära anhörig närvarande då detta minskade risken för missuppfattningar. Informationen bör i initialskedet ges av en läkare när det gäller insjuknandet i hjärtinfarkt. Patienter med första-gångsinfarkt behövde mer hjälp att hitta en copingstrategi för att få ett socialt och informativt stöd än patienter som återinsjuknat i hjärtinfarkt eller med tidigare vårderfaren-het. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder bör bli att hjälpa patienten med en copingstrategi i sitt dagliga liv för att få ett bra känslomässigt stöd och att finna ett väl fungerande socialt nätverk.

4. Strålbehandling av barn utan narkos Camilla Grahn, specialistsjuksköterska, Christina Turesson, specialistsjuksköterska

Strålbehandlingen, verksamhet onkologi, Området för Sär-Skilda specialiteter, SU/Sahlgrenska

Med hjälp av audiovisuell stimulering (video) och ett utformat lekprogram har vi sedan ca 1 år tillbaka kunnat strålbehandla i stort sätt alla barn utan narkos. Endast de minsta barnen, de under tre år, samt barn som behandlas med avancerad teknik (IMRT) sövs idag. Att barnen inte sövs leder till bättre nutritionsstatus och minskade sömn-rubbningar hos barnen samt minskad oro hos både barn och föräldrar. Behandlingstiderna kortas ner då barnet inte behöver sövas och man ser också en tid- och ekonomisk vinst som resultat i projektet.

5. Tid för reflektion och psykologisk avlastning Sjuksköterska, Omvårdnadshandledare Karin Tångelin, Kurator, Handledare Annel Granath

Akut- och olycksfallsmottagningen SU/Sahlgrenska

Arbetsmiljön på ett akutintag innehåller många stressfakto-rer. Många och varierande arbetsuppgifter, ständig bered-skap, exponering för extrema händelser, krav på snabba beslut, utsatthet för missnöje från patient/anhöriga medför ofta ackumulerad stress, otillräcklighetskänsla och otill-fredsställelse med arbetsinsatserna. Möjlighet till psykologisk avlastning och reflektion ska-par större arbetstrivsel, gemenskap, bättre förståelse mellan personalgrupper och ökar förutsättningarna för bättre be-mötande av patient/anhöriga. Yrkesspecifika påfrestningar bör tas omhand på arbetsplatsen för att minimera efterre-aktion i privatlivet. Kamratstöd lägger grunden för regel-bunden psykologisk avlastning och reflektion. Debriefing används efter en särskilt belastande/extrem händelse för systematisk och strukturerad genomgång av reaktioner och intryck.

56

Ab


56

Psykologisk avlastning för personalen på akutintaget är på väg att bli en naturlig del av arbetet. Efter en lång pro-cess av utbildning och mångårigt kamratstöd/debriefing har attityderna förändrats mot större acceptans för egna känslor och reaktioner i arbete.

6. Göteborgs utbildningsavdelning Jan Wendeby, Avd 612, SU/Högsbo, Geriatrik, SU/Sahlgren-ska

Hösten 2001 startade Göteborgs utbildningsavdelning (GUA) med syfte att ge studenter inom läkarutbildningen, sjuksköterske-, dietist-, sjukgymnast- och arbetsterapeut-programmet tillfälle att samarbeta mellan professionerna och öka förståelsen för varandras kompetensområden. Studenterna arbetar i team, som utgår från patientens perspektiv och lyfter fram de individuella förutsättning-arna. Pedagogiken bygger på problembaserat lärande där studenterna själva i teamsamverkan identifierar och löser problemen. Syftet är samtidigt att studenten blir säkrare i sin egen yrkesroll och delar med sig av kunskaper från sin egen profession. Handledare finns alltid tillgängliga men på GUA går studenten framför handledaren istället för bakom. Utbildningsperioden avslutas med en teamkonferens där studenterna redovisar muntligt hur man samverkat i teamet kring ett patientfall samt opponerar på redovisningarna från övriga studentteam. Patient empowerment genomsyrar hela verksamheten. Vi eftersträvar en delaktig patient och anhörig, som har stort inflytande över beslut rörande egen vård och behandling. Vi ser till hela människan och hennes behov och resurser.

7. Preoperativa besök för dagens hjärtanProjektledare: Elisabet Ahlund, Undersköterska, Viveca Lund-berg, Undersköterska

På TIVA (thoraxIVA) vårdas patienter efter att de genom-gått hjärtkirurgi. Många av patienterna upplever ångest och oro inför vad som väntar. Det finns ett stort behov av information och stöd till denna patientgrupp. Genom av att införa ett frivilligt preoperativt besök på TIVA kvällen innan operationen, upplever patienterna en ökad trygghet och därmed en mindre stressig upplevelse. Ett bra bemö-tande med saklig information kan förebygga ångest, oro och rädsla inför intensivvård med ventilatorbehandling, smärtbehandling mm som leder till ökat välbefinnande, ett av omvårdnadens stora mål. Personal möter upp patien-terna på vårdavdelningen, därefter går de tillsammans till ett intensivvårdsrum som är förberett med ventilator och övervakningsutrustning. Patienterna får en information om den postoperativa vården utifrån en standardiserad mall. All personal utgår ifrån denna mall, så att informationen blir så likvärdig som möjligt. Patienterna får nu även möjlig-het att ställa frågor på det som är oklart och som de känner oro inför. För de som önskar och har behov kan även en anhörig/tolk vara med på besöket. En enkät har delats ut till patienterna där de har fått möjlighet att tycka till om besö-ket. Av 100 enkäter som delats ut blev 80 besvarade, alla 80 var positiva till besöket. Personalen uppskattar också att få träffa patienterna innan deras operation.

8. Omvårdnadsriktlinjer vid akut obstruktiv lungsjukdom Margareta Rosenfeld, leg Sjuksköterska, Ewa-Lena Johans-son, leg Sjukgymnast, Angela Bång, leg Sjuksköterska Med Dr

Lungmedicin/Allergologi, SU/Sahlgrenska och Ambulans-sjukvården, SU/Mölndal i samarbete

Bakgrund: I ambulanssjukvårdens behandlingsriktlinjer saknas vägledning i omvårdnad. Kunskap i omvårdnad som omsätts i praktiken kan bidra till att lindra symtom, ge stöd och hjälp åt patienter i deras reaktioner på sjukdom och behandling samt understryka respekten för patientens självbestämmande och integritet.

Metod: Utifrån vetenskaplig evidens och klinisk erfa-renhetskunskap har vi utformat en praktisk vägledning i omvårdnad av den akut obstruktiva patienten. I riktlinjerna ges också en teoretisk bakgrund med referenshänvisningar. Dessa omvårdnadsriktlinjer är skapade av sjuksköterska och sjukgymnast inom lungmedicin/allergologi tillsam-mans med ambulanssjukvården.

Resultat: Det dominerande symtomet vid akut obstruktiv lungsjukdom är andnöd. Oförmågan att få tillräckligt med luft är ångestskapande. Patienten känner sig rädd och hjälp-lös (De Vito 1990).

Hjälp patienten till en optimal andning genom att:• Se till att patienten har en andningsbefrämjande och ener-gisparande kroppsställning.

- Sittande: Framåtlutad över ett bord stödjande på armarna med fötterna i golvet och stöd för benen.- Liggande: Hjärtsängläge, kudde i knävecken.

• Demonstrera tekniken för ”pursed lips breathing” (= an-das in genom näsan och ut genom halvslutna läppar*).• Lös upp hårt sittande kläder.• Öppna fönstret. • Försäkra patienten om att ni är där för att hjälpa honom/henne. Informera om att han/hon får samma behandling som skulle givits på sjukhuset.• Uppmuntra patienten till att koncentrera sig på sitt and-ningsarbete. Försök inte avleda honom/henne från detta!• Assistera utandningen med thoraxkompressioner: kan göras på vaken såväl som på medvetslös patient och på pa-tient som spontanandas såväl som på patient med andnings-stopp (Fisher M, et al.1989, 2001).

Slutsats: Evidensbaserade, specifika omvårdnadsriktlinjer skall fortsatt testas och utvärderas gentemot patientgrup-pen.

9. Rehabilitering av yngre Parkinsonpatienter Docent Bo Johnels

Arvid Carlsson Institutet – RehabiliteringsmedicinSahlgrenska Universitetssjukhuset

Bakgrund: Parkinsons sjukdom (PD) medför nedsatt rörel-seförmåga och motorisk långsamhet. Härtill kommer ofta kognitiva problem av exekutiv art samt depression. Stress och en smygande otillräcklighet i arbets- och familjeliv

57

Ab


57

vilket ger upphov till krissituation. Stöd och intervention är viktiga vid diagnostillfället.

Syfte: Att öka fysiska och kognitiva resurser för att lösa problem och göra patienten bättre rustad inför krav i arbete och familj. Då kan sjukskrivning undvikas i många år. Idag finns få resurser för rehabilitering av unga med PD.

Metod: Multidisciplinärt teamarbete med fokus på mo-toriska, kognitiva, kommunikativa och sociala problem. Personer med problem i arbetssituationen utreds inom programmet för arbetsrehabilitering vilket testar arbetska-paciteten och ger stöd och råd vid arbetsplatsen.

Resultat: Sedan november 2003 har 32 patienter (30-71 år) bedömts, varav 22 patienter har fortsatt i behandling. Fem-ton patienter har varit föremål för arbetsinriktade insatser.

Slutsats: Individuellt anpassade ergonomiska, fysiska, tekniska och kognitiva rehabiliteringsinsatser ökar möjlig-heterna att hålla sig kvar i arbetslivet samt deltaga i socialt liv.

10. Kvinnor med bröstcancer delges ökad delaktighet genom en behandlingsplan Vårdenhetschef Lena Wiberg-Niklasson, sjuksköterska Mita Goldén, överläkare Stig Holmberg

Bröstcancerteam, Kirurgi SU/Mölndal

Kvinnor som får diagnosen bröstcancer skall känna trygg-het och delaktighet inför sin vård och behandling. Bröstcancervården inom SU/Mölndal är uppbyggd på ett multidisciplinärt omhändertagande. Utredning och behandling sker av olika discipliner inom såväl öppen- som slutenvård, dock finns brister i samordningen. För att skapa bättre förutsättningar för patienten bör en behandlingsplan upprättas i samråd med patienten för att planera operation, återbesök och efterbehandling etc. 80 % av patienterna skall uppge VAS > 8 att de känner sig trygga med den muntliga och skriftliga informationen de fått inför sin vård och behandling. 80 % av patienterna skall uppge VAS > 8 att de upplever delaktighet i planeringen av sin vård och sina behandlings-tider. I samband med inskrivning på vårdavdelning ifyller patienten en enkät. Här finns frågor om information och delaktighet. Vårt nya sätt att informera tillsammans med en förenklad skriftlig informationsbroschyr och planerade operations- och återbesökstider medförde en ökad tydlighet och därige-nom större trygghet enl enkätundersökningarna. Vi möter mycket nöjdare patienter idag och vi har nu genomfört det nya arbetssättet i vår verksamhet till 100 %.

12. Undersökningsprotokollet på klinisk fysiologi Projektledare: Åsa Holmlund, Systemutvecklare

Klinisk fysiologi, SU/Östra

Undersökningarna på klinisk fysiologi dokumenteras på ett

flertal sätt, bland annat med hjälp av arbets- och svars-protokoll. Varje protokoll märks med patient- och under-sökningsspecifik information såsom remittent, patientens personnummer, patientens namn och undersökningsdatum. Tidigare skrevs denna information in för hand, ett osäkert och tidsödande arbetssätt. Tidsödande eftersom det kan finnas flera protokoll för en och samma undersökning och informationen måste därmed skrivas in flera gånger, osäkert eftersom risken att något blir fel ökar med antalet gånger informationen skrivs in. För att öka säkerheten, minimera fel och effektivisera rutinerna har avdelningen utvecklat ett system där information automatiskt överförs från ett patientadministrativt system direkt till arbets- och svars-protokollen. Det enda som sedan återstår är att fylla i är information från själva undersökningen, till exempel vilken gammakamera som användes eller graden av insufficiens i en viss ven. Till skillnad från arbetsprotokollen fylls svars-protokollen i på datorn och lagras sedan väl strukturerade i en XML-fil. Genom att lagra informationen på ett struktu-rerat och maskinläsbart sätt är den sedan lättåtkomlig och sökbar, vilket underlättar till exempel vid undervisning och forskning.

Sahlgrenska onsdag

1. Förändringar i lymfocytpopulationer hos barn med inflammatorisk tarmsjukdom Projektledare: Docent Agnes Wold och överläkare Robert Saalman

Avdelningen för klinisk bakteriologi, SU och avdelningen för barnmedicin, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) debuterar hos en tredjedel av patienterna i barn- och ungdomsåren. Etiolo-gin till IBD är fortfarande okänd. En hypotes är att dessa sjukdomar orsakas av en immunologisk överreaktivitet mot den egna tarmfloran, vilket möjligen kan avspegla sig i sammansättningen och aktiveringsgraden hos lymfocytpo-pulationer i blodet vid sjukdomsdebuten. I denna studie undersöktes lymfocyt-sammansättningen i blodet, med hjälp av flödescytometri (FACS), hos barn som remitterades till Drottning Silvias barn- och ungdomssjuk-hus med misstanke om IBD. Efter att diagnos ställts kunde tre grupper jämföras med avseende på lymfocytsamman-sättning: barn med ulcerös kolit, barn med Crohns sjuk-dom, samt barn som efter noggrann klinisk undersökning inte visade sig ha IBD (”sjuka kontroller”). Hos barn med nydebuterad ulcerös kolit uppvisade en högre andel av de CD4-positiva T-cellerna ytmarkören CD29, både jämfört med sjuka kontroller och barn med Crohns sjukdom. Denna ytmarkör förekommer på lymfocy-ter som är på vandring till inflammerad vävnad. Hos barn med nydebuterad Crohns sjukdom uppvisade en mindre andel av B-cellerna ytmarkören CD27 jämfört med kontrollgruppen. Detta kan möjligen bero på bristande immunologisk stimulans, och stödjer teorin att Crohns sjukdom hör till de hygienrelaterade sjukdomarna som orsakas av bristande mikrobiell stimulering. Resultaten visar på en skillnad i immunologiskt akti-veringsmönster mellan de två närbesläktade inflammato-riska tarmsjukdomarna ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Bestämning av mängden cirkulerande lymfocyter av

58

Ab


58

CD4+CD29+-typ skulle kunna användas som ett hjälpme-del i differentialdiagnosen mellan ulcerös kolit och Crohns sjukdom när sjukdomen debuterar i barndomen.

2. Tarmfloran hos barn med nydebuterad inflam-matorisk tarmsjukdomProjektledare: Docent Agnes Wold och överläkare Robert Saalman

Avdelningen för klinisk bakteriologi, SU och avdelningen för barnmedicin, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus

Incidensen av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är högre i industrialiserade länder än i utvecklingsländer och ökar i takt med bättre levnadsförhållanden. Tarmfloran har föreslagits ha en roll i initieringen och vidmakthållandet av inflammationen vid inflammatorisk tarmsjukdom. Vår hypotes är att den västerländska livsstilen har medfört förändringar i tarmfloran, till exempel att andelen inflam-mationsframkallande bakterier ökat, eller att mängden skyddande bakterier minskat, som bidrar till att risken att utveckla IBD ökat. I denna studie undersöks tarmfloran hos barn som remi-teras till Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus med misstanke om IBD. Ett avföringsprov samlas innan diagnos ställts och behandling satts in och odlas kvantitativt med avseende på alla viktigare grupper av aeroba och anaeroba bakterier. Efter diagnos ställts jämförs tarmflorans samman-sättning hos barn med ulcerös kolit, Crohns sjukdom, sjuka kontroller (barn som remitterats på misstanke om IBD, men efter noggrann klinisk undersökning inte visat sig ha IBD), samt ett mindre antal åldersmatchade kontroller. Resultaten visar att barn med ulcerös kolit har reducera-de tal av anaeroba bakterier jämfört med kontrollgrupperna. Av de olika anaeroba bakteriegrupperna är det särskilt klostridier som finns i mindre antal hos barn med ulcerös kolit. Klostridier är kända för att producera butyrat (smör-syra), en kort fettsyra som utgör den huvudsakliga näringen för colonepitelet och som motverkar inflammation, läckage i epitelet och canceromvandling. Resultaten tyder på att en brist på butyratproducerande bakterier (klostridier) skulle kunna vara en predisponerande eller utlösande faktor för ulcerös kolit.

3. Sjuksköterskemottagning-MTX Helene Petersson och Alf Eskilson Reumatologmottagning-en, SU/Sahlgrenska

Slutsats:Sjuksköterskemottagningen har lett till:• Ökad följsamhet avseende medicineringen• Ökad trygghet och minskad oro för patienten• Färre missförstånd kring medicinering och provtagning• Tydligare och utförligare information till patienten

Introduktion: Nyinsättning av MTX gav upphov till många frågor och funderingar och många patienter kände behov av mer information. Patientens informationsbehov kunde inte tillgodoses på ett 20 minuter långt läkarbesök, därför startade vi upp en ” MTX-sköterskemottagning ”.

Mål:• Att ge alla patienter en enhetlig och strukturerad informa-tion• Att främja patientens egenansvar avseende sin MTX- behandling• Att ge patienten ökad trygghet avseende sin MTX- behandling• Att få välinformerade patienter för att öka följsamheten av behandlingen

Metod:• Utformning av checklista för MTX-mottagningen• Upplägning av tidbok• Utformning av patientenkät• Vi startade i liten skala med en PDSA-cykel där 21 patienter fick träffa sjuksköterska 2 veckor respektive 2 månader efter insättning av MTX

Resultat av patienenkät: De patienter som ingick i PDSA-cykeln fick besvara en enkät. 86 % ansåg att MTX-mottag-ningen var ett nödvändigt komplement till informationen vid läkarbesöket. 71 % ansåg även att ytterligare uppfölj-ning hos sjuksköterska vore önskvärt.

5. E colis koloniseringsförmåga Forough-L Nowrouzian, Agnes Wold, Ingegerd Adlerberth. Klinisk Bakteriologi, Göteborg

E coli är en av de vanligaste bakterierna i tarmfloran. Vissa E coli-stammar har förmåga till långtidskolonisering i tarmen (residenta stammar), medan andra saknar denna förmåga (transienta stammar). Vi har tidigare visat att gener för flera olika virulensfaktorer är vanligare hos residenta än transienta E coli-stammar (P-fimbrier, aerobaktin, K1, K5, hemolysin, typ 1-fimbrier). Det finns fyra olika fylogenetiska grupper inom arten E coli: sjukdomsframkal-lande E coli-stammar tillhör oftast grupp B2 eller D medan övriga stammar mestadels tillhör group A eller B1. I denna studie har vi undersökt om fylogenetisk grupptillhörighet hos E coli-stammar påverkar förmågan till långtidskoloni-sering i tarmen.

Material och metod: vi har använt en triplex PCR för bestämning av fylogenetisk grupptillhörighet hos E coli-stammar isolerade från 70 svenska spädbarn.

Resultat: Totalt identifierades 58 residenta och 19 trans-ienta E coli-stammar. Av de residenta stammarna tillhörde 60% grupp B2, medan endast 21% av de transienta stam-marna tillhörde denna fylogenetiska grupp (p=0.004).

Slutsats: Resultaten visar att E coli-stammar som tillhör den fylogenetiska gruppen B2, som karaktäriseras av en uttalad sjukdomsframkallande förmåga tycks ha en ökad förmåga till långtidskolonisering i tarmen.

6. PM/Direktiv på infektionhygiens hemsida Se nedan, gemensamt abstract för nr 6 och nr 7.

7. Utvärdering av olika rutiner för rengöring/des-

59

Ab


59

infektion av anestesistationer Projektledare: Tinna Åhrén, överläkare, docent

Område MEDOT, Infektionshygien, Bakteriologiska lab, SU/Sahlgrenska

Målet för den infektionshygieniska verksamheten är att tillsammans med vården förebygga uppkomst av vårdrela-terade infektioner samt att förebygga smittspridning inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Kungälvs sjukhus och Lundby sjukhus. På enheten arbetar hygienläkare, hy-giensjuksköterskor och hygientekniker med information och rådgivning. I samarbete med vården har vi utarbetat sjukhusövergripande Direktiv och PM för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Dessa uppdateras regelbundet på vår webbplats (www.infektionshygien.se). En viktig del i vårt arbete är också att handlägga och kartlägga utbrott samt att övervaka infektionsläget. Detta innefattar även epidemiologisk övervakning av mikro-organismer av speciellt infektionshygienskt intresse t ex Legionella och MRSA. Vi kommer att redovisa vårt arbete med övergripande föredrag och posters samt i posterform ge exempel på spe-cifika projekt som genomförts senaste åren;• Infektionsregistrering/punktprevalensstudien 2001-2004 inom SU• Utvärdering av MRSA-bärarkort för att identifiera smit-tade patienter• Utvärdering av olika rutiner för rengöring/desinfektion av anestesistationer

8. Akutlab – utveckling för att möta ökade krav Projektledare: Gerd Nilsson, Enhetschef

Område Medot, Klinisk kemi, Enhet 3, SU/Sahlgrenska

Kliniskt kemiska laboratoriet har en viktig funktion vid di-agnostik och behandling av patienter såväl inom som utom sjukhuset. Som ett led i att ge ut korrekta, noggranna svar var Sahlgrenska sjukhusets kliniskt kemiska laboratorium det första i Europa som ackrediterades. För att ett provsvar skall vara värdefullt för klinikern måste svaret också ges inom rimlig tid dvs Turn-Around-Time (TAT) behöver kortas. För att möta dessa krav står nu Akutlaboratoriet inför stora förändringar av såväl det preanalytiska som det analy-tiska analysarbetet. Mellan 6-8000 provrör passerar provinlämningen varje dag, många av dessa skulle genom en samordnig av instru-met och analyser, kunna reduceras. Detta medför också att belastningen på personalen och den fysiska arbetsmiljön förbättras samtidigt som det medför minskad belastning på miljön globalt. Investering genom komplettering av nuvarande analysin-strument samt ombyggnad av analyshall och provinlämning kommer att förbättra TAT och samtidigt arbetsmiljön så att akutlabs vision:• Akutlab skall bli en attraktiv arbetsplats att vara stolt över och där medarbetarna kan känna sig trygga.• Akutlab skall aktivt arbeta med att utveckla arbetsplatsen och medarbetarna.• Akutlab skall aktivt arbeta för att föra ut information och kunskap kring verksamheten.

9. Virulensfaktor hos patogena enterohemorra-giska Escherichia coli, 0157 och non 0157, isolerade från människaChristina Welinder Olsson, Molekylärbiolog, PhD, Erik Eriks-son, Veterinär, Bertil Kaijser, Överläkare, Prof

Område Laboratoriemedicin, Bakteriologiska laboratoriet, SU/Sahlgrenska

Bakgrund: Enterohemorragiska Escherichia coli (EHEC) O157 kan ge blodiga diarréer och hemorrhagiskt uremiskt syndrom (HUS). Viktigaste virulensfaktorn är verotoxin (VT).

Hypotes: Alla VT producerande E coli kan vara humanpa-togena, inte bara serogrupp O157.

Mål: Att hos VT positiva E coli identifiera ytterligare vi-rulensgener som kan bidra till bakteriens förmåga att binda till tarmslemhinnan samt till dess järnförsörjning och öka virulensen.

Metoder: PCR-teknik med specifika primrar för identifie-ring av ytterligare gener som potentiellt kan ge bakterien ökad adhesionsförmåga i tarmen samt gener som kan bidra till E coli bakteriens järntillgång.

Konklusion: • I frånvaro av intimin tycks typ 1 fimbrier kunna bidra till bakteriens förmåga att binda till tarmslemhinnan. Detta gäl-ler både humana isolat och isolat från nötkretaur.• När EHEC-hemolysin saknas kan aerobactin och i något fall alfa-hemolysin bidra till bakteriens järnförsörjning.• Endast 45% av VT positiva isolat hos nötkreatur har någon av de tre generna (aerobactin, alfa-hemolysin och EHEC-hemolysin) som bidrar till bakteriens järnförsörj-ning medan 95-97% av de humana isolaten har någon av dessa gener. Detta talar för att inte alla VT producerande E coli hos nötkreatur är patogena, i motsats till fynden hos människa.

10. Läkemedelsarbetet på Reumatologen Helena Forsblad d’Elia, Öl Reumatologi

Området för SärSkilda specialiteter, Reumatologmottag-ningen, SU/Sahlgrenska

Bakgrund: Läkemedelsutvecklingen är mycket stor inom reumatologin. Nya effektiva läkemedel har lanserats; TNF-alfa och IL-1-hämmare och anti B-cellspreparat och fler substanser med specifika immunologiska verkningsmeka-nismer är på väg. På Reumatologen SU bedrivs ett aktivt läkemedelsarbete. Målsättningen är att göra läkemedelsan-vändningen så rationell och kostnadseffektiv som möjligt och att behandla enligt evidens baserad medicin.

Metod och resultat: Läkemedelsstatistik, medicinska riktlinjer, ”hushållningsgrupper” och annan information som berör läkemedel förs ut och diskuteras inom verksam-hetsområdet. Rutiner för användning av vissa läkemedel effektiviseras. Genom aktiv medverkan i nedan ”gruppe-ringar” bedrivs även arbetet.

60

Ab


60

• Strategiska rådet för läkemedelsfrågor på SU • Områdets Lokala läkemedelsgrupp• Sektorsrådet för reumatologi • Läkemedelskommittens grupp, Smärta/Reumatologi/Os-teoporos och i framtiden även den Regionala terapigruppen för Reumatologi• Pilotprojekt på Reumatologen SU samt arbete i SU-över-gripande arbetsgrupp för läkemedelsförsörjning • Läkemedelsprövningsenhet

Slutsats: Genom ett aktivt läkemedelsarbete har intres-set och kunskapen om läkemedel ökat. Verktyg för bättre uppföljning av läkemedelsanvändning och för bedömning av kostnadsutvecklingen har utarbetats.

Sahlgrenska torsdag

1. Kliniska, bakteriella och immunologiska effekter av probiotika vid sekretorisk öron- inflammation

Syfte: Projektet syftar till att studera kliniska, bakteriella och immunologiska effekter av probiotika hos barn med vätska i mellanörat (sekretorisk öroninflammation).

Bakgrund: Varje år diagnosticeras ca 500 000 fall av akut öroninflammation i Sverige. Akut öroninflammation kan ef-terföljas av vätska i mellanörat och nedsatt hörsel. Tidigare forskning har visat att nässpray med alfa-streptokocker förhindrar återfall av akut öroninflammation hos barn samt minskar utvecklingen av vätska i mellanörat. Barn med akuta öroninflammationer behandlas ofta med antibakteriel-la medel. Antibiotikabehandling dödar emellertid inte bara skadliga bakterier, utan minskar även normalfloran. Då normalfloran störs tycks risken för bakteriella infektioner öka. Barn med sekretorisk öroninflammation har färre antal alfa-streptokocker än friska barn. Bakterier som alfa-strep-tokocker och laktobaciller har god förmåga att stimulera immunförsvarets celler att bilda inflammatoriska mediato-rer, s k cytokiner. Vi tror att det vid vissa inflammatoriska tillstånd, såsom vid sekretorisk öroninflammation kan vara en fördel med stimulans av immunförsvaret.

Utförande: 60 barn som ska få plaströr insatta i trumhin-nan p g a vätska i mellanörat randomiseras till spraybe-handling med alfa-streptokocker, laktobaciller eller pla-cebo. Bakterierna sprayas i näsan morgon och kväll under 14 dagar. I samband med plaströrsinläggning sugs sekret från mellanörat. Sekretet analyseras immunologiskt med ELISA-teknik och bakteriologiskt med odling och PCR. Sekret från området bakom näsan (nasopharynx) analyseras före och efter behandling avseende cytokiner och bakterier. Barnen undersöks kliniskt av öronläkare under studiens gång samt vid uppföljande återbesök.

Resultat: Studien är pågående och hittills har 33 barn fått behandling, varav 22 genomgått operation. Resterande har blivit strukna från operation av olika anledningar. I vissa fall har vätskan från örat helt försvunnit under behandlings-tiden.

2. Akutgeriatrik – ett utökat samarbete mellan medicin och ger/rehab SU/Mölndal Karin Fernström, specialistläkare Geriatrik, Christina Gelin, vårdenhetschef, Linnéa Carling - Elofsson, specialsjukskö-terka och Kristina Ljungström, specialsjuksköterska

Sedan januari-04 har Medicin och avd 232 på Ger/Rehab i uppdrag att optimera omhändertagandet och förkorta vård-vägen för äldre, multisjuka patienter. På akutmottagningen identifierar medicinläkaren patient lämplig för direktinläggning på geriatrisk avdelning utifrån kriterier:• Aktuell diagnos, utan behov av medicinsk avancerad utredning, behandling eller övervakning• Behov av geriatrisk vård/social planering• Förväntad kort vårdtid

Medicinjour kontaktar geriatriker som beslutar om ev inläggning på akutgeriatrisk plats på avd 232. Samarbetet och dialogen bedöms ha lett till ökad samsyn gällande den geriatriska patientens behov. Arbetssättet be-döms även ha inneburit en mer effektivt utnyttjad vårdtid. Under feb-maj-04 var antalet patienter 122 varav 2/3 kvinnor, medelvårdtiden 8,6 dagar och de vanligaste diag-noserna infektion, hjärt-kärlsjukdom samt cerebrovaskulär sjukdom. Vi bedömer att den geriatriska patienten fått ett bättre omhändertagande genom att ett geriatriskt förhållningssätt tillämpas från första vårddygnet.

5. Kvalitetsstjärnan, BUP Jörgen Bergman, BUP Härryda

Kvalitetsstjärnan är ett gemensamt projekt för alla BUP-enheter inom VGR. Mätningar av symtom och belastning görs vid start och avslut på alla patienter, ca 5000 per år. Därmed kan vi få ett mått på behandlingseffekter. Projektet omfattar också gemensamma utbildningsinsatser, standardi-sering av statistik, rapporter och dokumentation.

6. Måste bytestiden vara så lång? Els-Marie Brennerfors, leg sjuksköterska, Systemspecialist

Introduktion: Under en operationsdag utförs ett antal ki-rurgiska ingrepp, som kan registreras som ”operationstid”. En betydande del av arbetet består av arbetsmoment, som utförs efter att en operation avslutats så att nästa ingrepp kan börja. Patienten skall få förband, liksom operations-salen skall iordningställas. Tiden mellan två operationer brukar benämnas ”bytestid”. Vilka arbetsmoment som utförs under ”bytestid” är ofullständigt känt.

Syfte: Att utarbeta en metod, som gör det möjligt att mäta tidsåtgången för de arbetsmoment, som utförs av opera-tionssjuksköterskor och undersköterskor under ”bytestid”.

Metod: Studien genomfördes på ÖNH-operation SU/Sahl-grenska. Vi utvecklade en variant av Method Time Measu-rement, MTM, metoden, som innebär att en observatör med

61

Ab


61

bestämt tidsintervall slumpvis uppsöker bestämda observa-tionsplatser.

Resultat: De mest tidskrävande arbetsuppgifterna var Instrumenthantering 17 %, Väntan 15 % och Registrera patientuppgifter 14 % av bytestiden.

Sammanfattning: Syftet med vår studie var att ta fram och beskriva en metod för verksamhetsanalys lämplig att användas av personalen på en operationsavdelning. Perso-nalen upplevde inte mätningarna som stressande. Vi fann att metoden är ändamålsenlig, ger tillförlitliga resultat och är personalvänlig. Vi tror att alla operationsavdelningar kan ha glädje av att göra en analys av sin verksamhet för att förbättra sin verksamhet eller för att undvika onödiga organisationsförändringar.

7. Koordinerande sjuksköterska styr patient-strömmen i hela Västra Götaland Marie Carlsson, leg sjuksköterska, Område Hjärta/Kärl, Cardiologi

Bakgrund: Akuta koronara syndrom (Hjärtinfarkt och instabil angina) är vanliga sjukdomstillstånd. Studier har visat att majoriteten av patienterna bör utre-das med kranskärlsröntgen med sikte på behandling i form av PCI (percutan coronar intervention dvs ballongvidgning med stentimplantation) eller bypassoperation. I Västra Götaland finns det 17 akutsjukhus, varav fem har tillgång till kranskärlsröntgen och fyra PCI. SU/Sahlgrenska är den enda enheten som har tillgång till PCI sju dagar i veckan, samt tillgång till bypasskirurgi.

Syfte: Avsikten är att utvärdera effektiviteten med en ko-ordinerande sjuksköterska som skall prioritera mellan alla patienter i Västra Götaland samt styra patientflödet till och på Sahlgrenska.

Metod: Regionen kan nå koordinatorn via personsökare, fax, fast telefon och e-mail. En speciell blankett med patientdata, som förenklar prio-riteringen, skall fyllas i av remitterande läkare. Ett register förs över alla patienter där väntetider, åtgär-der och vårdtider anges.

Resultat: 666 patienter anmäldes under 2004 från VGR (utanför SU) och Norra Halland. Inom SU anmäldes ytterligare ca 800 patienter via koor-dinatorn varav 287 från SU/Östra och 136 från SU/Möln-dal. Av patienterna behandlades 58% med PCI och 20% med bypassoperation. Det var en hög beläggning på avdelningarna, i genom-snitt 91 % per vecka.

8. Intergrerad medicin i vården Tony Falk, sjuksköterska, avd 606, Geriatrik Sahlgrenska

Intresset för komplementär – och – alternativmedicin (KAM) har ökat inom vården och används framför allt

inom områden som smärta, illamående, vid graviditet och förlossning samt som avvänjningsbehandling inom psykia-trin. Kraven är som för all annan behandling att det skall baseras på erfarenhet och vetenskap. Avd 606 Geriatrik Sahlgrenska med fokus på integrerad medicin/komplementära behandlingmetoder, har funnits sedan januari 2002.

Metoder som används på avdelningen:• Akupunktur• Taktil stimulering/massage• Qigong• TENS• TUINA

Vi använder metoderna framför allt vid smärta men även vid illamående, oro, sömnsvårigheter, förstoppning, sårläk-ning och nedsatt perifer cirkulation

GrundfilosofiVi arbetar utifrån ett salutogent perspektiv och patient empowerment. Miljön anser vi vara viktig i läkningsprocessen, avdel-ningen är färgsatt utifrån Helle Wijks forskning om äldre och färguppfattning.

UtvecklingVad är skillnaden mellan integrerad medicin och komple-mentära metoder? Hur kan vi utveckla och sprida komple-mentära metoder inom hälso- och sjukvårdens ramar? Hur ser forskningen ut på dessa områden? Detta är några av de frågeställningar vi jobbar med.

9. Städkvalitetsstandard. INSTA 800 Projektledare: Linda Nilsson, sektionschef, Städservice, SU/Högsbo

Område Försörjning och Service

Ett gemensamt språkTidigare har personliga uppfattningar, värderingar och för-väntningar för ”vad som är rent” varit utgångspunkt i vad som skall levereras i förhållande till begärt pris. Det har inte funnits normer och begrepp som gjort att leverantör och köpare talat samma språk. I och med införandet av den gemensamma nordiska stan-darden - INSTA 800 - januari 2004 har nu ett system för mätning och utvärdering av utförd städkvalitet implemen-terats inom SU. Städresultatet kontrolleras numera mot den avtalade kvalitetsnivån som fastställts för olika lokaler.

Fokus på resultatetI ett städavtal har man av tradition haft fokus på arbets-instruktioner, metoder, materiel och tidsåtgång. Detta har medfört att utbildning av medarbetare, metodutveckling etc sällan får genomslag vid utvärdering av exempelvis ett anbud. För kunden är det resultatet av leverantörens insats som är avgörande. Kunden behöver i princip inte bry sig om hur lång tid lokalvårdaren lägger ned på uppgiften, inte heller vilken städmetod som används. Standarden ger kunden möjlighet att från början defi-

62

Ab


62

niera en lämplig kvalitetsnivå på städningen. Standarden definierar städkvalitet i olika nivåer och ger därmed en ny möjlighet att sätta fokus på resultatet av utförd städning.

Hög kvalitet = Hög trovärdighetEtt beslut togs av verksamhet Städservice 2001 att införa en kvalitetsstandard på SU. Syftet var att få ett kvalitets-perspektiv på den dagliga städningen. Standarden gav oss struktur och verktyg, det tuffa förändringsarbetet fick vi göra själva. INSTA 800 var nytt och relativt okänt inom städbran-schen vilket gjorde projektet extra resurskrävande. An-passning till sjukhusmiljö, internutbildning, definiering av lokaltyper och kvalitetsnivåer samt informationsseminarier för våra kunder genomfördes. Idag har nomenklaturen inom Städservice förändrats liksom insikten om att leverera överenskommen service istället för godtycklig. Våra kunder får kvartalsvisa rapporter om hur vi klarat vårt uppdrag vilket har bidragit till en bättre kommunika-tion och en högre trovärdighet.

11. Trycksårsprevention – att arbeta före- byggande Projektledare: Jan Wendeby, Avd 612, SU/Högsbo Sjukhus, Geriatrik, Sahlgrenska

För att garantera en omvårdnad med god kvalité bör alla patienter bedömas utifrån risken att utveckla trycksår. Då risk för trycksår föreligger krävs en kontinuitet i bedöm-ning, planering och genomförande av förebyggande och behandlande åtgärder. (Socialstyrelsen, Boken om trycksår 1997) För våra patienter är trycksår förbundet med upplevelser av smärta, ängslan, orenhet, bundenhet och beroende, som leder till en sämre livskvalité. Hösten 1999 startade vi inom Geriatrik Sahlgrenska ett projekt för att införa rutiner för att identifiera patienter med risk för trycksår samt att förhindra uppkomsten av trycksår. Detta är nu en del av vårdvardagen för oss. Alla inlagda patienter bedöms enligt Nortonskalan. För riskpatienter vidtas åtgärder för att förhindra uppkomst av trycksår. Varje avdelning har en hud/såransvarig sjuksköterska och undersköterska. Dessa ansvarar för att ett antal kvalitets-indikatorer blir registrerade i vår databas. Vi vill bl a veta hur många av våra patienter som kom till oss med trycksår samt hur många patienter som utvecklat trycksår hos oss. Vårt mål är att ingen patient utvecklar trycksår på kliniken. Detta är ett hela tiden pågående arbete, som har skapat ett högt medvetande hos vår personal om risk för trycksår och trycksårsprevention.

63

Ab

stracts postrar • Ö

stra

63

Östra tisdag

1. Regional studierektorsfunktion Katarina Almehed, Studierektor för ST-utbildningen i reuma-tologi Västra Götalandsregionen, Tomas Bremell, Verksam-hetschef Reumatologen SU och ordförande i sektorsrådet för reumatologi i VGR

Området för SärSkilda specialiteter, Reumatologi, SU/Sahl-grenska.

Bakgrund: Under de senaste decennierna har reumatologi förändrats till en specialitet med behandlingar som innefat-tar såväl träning och terapi som avancerad immunmodula-tion av inflammatoriska tillstånd oavsett organ. Detta ställer ökade krav på fungerande organisation och tillgänglighet.Universitetskliniken blir ett naturligt nav i organisationen av regionens reumatologi och bör som sådant bidra med utbildning, forskning och övergripande bedömning av framtida bemanningsbehov.

Metod: För att möta det ökade utbildningsbehovet definie-rades ett studierektorsuppdrag som omfattar ST-utbildning-en i reumatologi i hela Västra Götalandsregionen. Detta godtogs av företrädare för samtliga reumatologkliniker i regionen via sektorsrådet i reumatologi. Studierektorn skall verka för ökad rekrytering i regionen och har ansvar för ut-bildningsinsatser som skall ge förutsättningar för likvärdig ST-läkarutbildning. Studierektorn rapporterar fortlöpande om sina insatser till berörda kliniker genom sektorsrådet.

Resultat: Regelbunden undervisning ges, informella nät-verk bildas och rekrytering samordnas.

Slutsats: Universitetskliniken kan och bör ta ett stort ansvar för specialitetens organisation och utbildning i hela regionen. En övergripande studierektor kan vara ett medel för att nå detta mål.

2. Utvärdering av kvalitet på SU:s Medicinska bibliotek Eva Alopaeus, Kliniska centralbiblioteket SU/Sahlgrenska

Under mars månad 2005 svarade 1536 SU-anställda på en omfattande webbenkät från de medicinska biblioteken på SU/Mölndal, SU/Sahlgrenska och SU/Östra. Syftet med enkäten var att få en bild av hur biblioteks-användarna uppfattar kvaliteten på sjukhusets medicinska bibliotek. Vi ville veta hur bibliotekens styrkor och svag-heter uppfattas av våra användare. Att veta vad vi är bra på respektive vad vi är dåliga på, är viktigt för att kunna gå vidare och förändra och förbättra och få ut mest möjligt av bibliotekens resurser. Resultaten visar att användarna är nöjda med den service de får från medicinska bibliotekens personal både vad gäller bemötande och kompetens. Man är också nöjd med bibliotekens lokaler med litet förbehåll för brist på grupparbetsplatser. Det tryckta bok- och tidskriftsbeståndet får godkänt. Däremot är man inte särskilt nöjd med de elektroniska in-formationsresurserna. Här visar respondenterna att de upp-fattar brister i kvaliteten. Detta kan synas något förvånande

med tanke på att SU:s medicinska bibliotek haft en egen webbplats sedan 1996 med kvalitetsgranskade och genom-tänkta länkar till sökverktyg, databaser, fulltexttidskrifter och yrkesrelaterad information till sjukhusets personal.

3. Riskfaktoranalys modellen – ett verktyg i det sekundpreventiva arbetet efter hjärtinfarktLena Björck, sjuksköterska, fil mag, Görel Hultsberg-Olsson sjuksköterska, fil kand, Agneta Arnell, sjuksköterska

Medicinmottagningen SU/Östra

Med sekundärprevention vid hjärtkärlsjukdom menas åtgär-der som minskar risken för återinsjuknande och dödlighet i kranskärlssjukdom. Sekundärpreventiv rådgivning efter hjärtinfarkt är ett av sjuksköterskans viktigaste arbetsom-råden. Till de traditionella riskfaktorerna räknas rökning, diabetes, hypertoni och hyperlipidemi. Även orsaker som är relaterade till livsstil, sociala och psykologiska faktorer har stor betydelse för risken att insjukna i hjärtinfarkt, t ex övervikt (speciellt bukfetma), fysisk inaktivitet och stress. Riskfaktoranalysmodellen utvecklades för att användas som ett hjälpmedel i det sekundärpreventiva samtalet vid återbesöket efter hjärtinfarkt. Genom att de viktigaste riskfaktorerna för utvecklandet av hjärtinfarkt finns med i modellen ”glöms” ingen bort. Med Riskfaktoranalysmodel-len synliggörs de olika riskfaktorerna och vi underlättar för patienten att själv bli medveten om sina riskfaktorer, både dem som individen själv kan påverka och dem som inte går att påverka. Genom Riskfaktoranalysmodellen kan vi tillsammans med patienten öppet diskutera möjliga orsaker till insjuknandet och hjälpa till med att finna individuella strategier för förändring. Idag används modellen på Krans-kärlsmottagningen, SU/Östra, vid återbesök till hjärtsjuk-sköterska 1–2 veckor efter hjärtinfarkt.

4. Strukturerad respiratorurträning – en standardvårdplanEva Dahlin, Ing-Britt Larsson, IVA sjuksköterska CIVA/96, Anopiva, SU/Sahlgrenska

Bakgrund: En stor del av patienterna som vårdas på CIVA respiratorbehandlas. Urträningen uppskattas till 40 % av den totala tiden som patienten respiratorvårdas. Det kan vara svårt att förutsäga när och hur urträningen ska ske. Moderna respiratorer med nya funktioner har underlät-tat urträningen och att justera behoven för varje enskild patient. För 75% av patienterna är det relativt lätt att få till-baka sin spontanandning. Det är i den gruppen som vårdats mer än dygn som det kan bli problem med respiratorurträ-ningen. Flera studier visar att vårdtiden i respirator förkor-tas om man använder sig av en strukturerad urträningsplan.

Syfte är att utarbeta en standardvårdplan för respiratorurträ-ning.

Mål: Patienten ska bli oberoende av respiratorn och återfå sin egenandning.

Metod: Grunden är en litteraturstudie där aktuell forskning

64

Ab


stra

64

inom området har granskats. Strukturen i arbetet har utgått från regler för att skapa en evidensbaserad standardvård-plan. Gruppen består av sjuksköterskor, läkare, underskö-terskor och sjukgymnaster.

Resultat: Utifrån litteraturen har det växt fram en struk-tur med huvudmål, tvärprofessionell diagnos, delmål och åtgärder hur vi bör genomföra respiratorurträningen. Vid sidan om själva planen så har skapats en kvalitetsnorm som skall vara en bakgrund till varför, och vad det skall resultera i. Det har skapats kriterier för att påbörja urträning som bör vara uppnådda innan flödesschemat kan användas. Vi är nu i fasen att materialet skall ut till referensgruppen som skall läsa och tycka till för att vi senare skall kunna revidera och implementera vårdplanen.

5. VRISS – Vårdrelaterade infektioner Skall StoppasLena Karlsson, Kirurgi, SU/Mölndal

VRISS är ett projekt där 20 team från hela sverige jobbar med att ”vårdrelaterade infektioner skall stoppas” Vi använder en metod som heter genombrottsmetoden och projektet leds av Landstingsförbundet. Vi på SU/Mölndal kirurgi, har valt att jobba med att försöka minska antalet postoperativa infektioner och antalet infektioner orsakade av PVK, andra jobbar med ex med att minska KAD-bärandet hos patienter, att minska antalet postoperativa pneumonier, etc. Vår Poster kommer att visa hur vi har jobbat med projek-tet som har sitt slut i maj 2005, då vi skall utvärdera våra olika aktiviteter

6. Kvalitetsutvecklingsprocess ledande till ansökan om CARF-certifiering (vuxenhabilite-ringsteam)Projektledare: Kjell G Lindquist Koordinator/Leg sjukgymnast

Område Sinnesorganen, Rehabiliteringsmedicin SU/Högsbo, Vuxenhabiliteringsteamet

CARF är en ideell nonprofit organisation som granskar Rehabiliteringsprogram eller kliniker. Granskarna är själva verksamma inom ackrediterade kliniker/program. CARF är ett kvalitetssystem inom Rehabiliteringsmedi-cin och en certifiering garanterar att verksamheten håller optimal internationell standard i organisationens alla led. Vuxenhabiliteringsmottagningen har under åren struk-turerat organisationen och arbetssätt för att säkra en god och jämn kvalitet i patientarbetet. För att ytterligare skärpa processen vill vi ansöka om certifiering vilket ställer stora krav på hög kvalitet i patientarbetet, klara ledningsfunktio-ner, hög kunskapsnivå hos personalen och kostnadseffektivt arbetssätt. Vuxenhabiliteringsmottagningen är ett specialiserat team med poliklinisk verksamhet inom Rehabiliteringsme-dicin. Målgruppen är vuxna personer med skador främst inom nervsystemet som är medfödd eller förvärvad i barn eller ungdomsåren.

7 SLE-osteoporos (klinisk forskning)Katarina Almehed1, Göran Kvist2 , Helena Forsblad d´Elia1, Hans Carlsten1

1Departments of Rheumatology and Inflammation Re-search, the Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Göteborg, Sweden.2Department of Rheumatology, Borås, Sweden.

Objective: The aim of this study was to find out the frequency of reduced bone mineral density (BMD) in SLE patients attending rheumatologists. Additionally, we wanted to describe this population according to corticosteroid treat-ment and disease activity.

Methods: All patients with SLE at rheumathology clinics in Göteborg and Borås were invited (n=341). The partici-pants (n=182) were measured by dual X-ray absorptiome-try (DXA). Osteoporosis risk factors and medication were assessed. SLE disease indices were used and blood samples taken.

Results: 182 patients completed the survey (163 women, 19 men). Median age and disease duration at enrolment was 48(20-82) years and 10,5(1-41) years respectively. 53% were currently using corticosteroids. Cumulative dose 7,75 (0-110) gm. DXA revealed osteoporosis in 20% of the patients in at least one of the measured locations (lumbar spine 12%, total hip 8%, hip neck 12% and distal forearm 14%), and osteopenia in 40%.

Conclusion: 20% of SLE patients attending rheumatology clinics in Western Sweden have osteoporosis in at least one measured site. Corticosteroids are frequently used but in low and moderate doses. Inflammation and disease damage seem to be more important as markers of low BMD than corticosteroid treatment.

8. PM/Direktiv på infektionhygiens hemsidaSe nedan, gemensamt abstract för nr 8 och nr 9.

9. Utvärdering av MRSA-bärarkort för att identi-fiera smittade patienter Tinna Åhrén, överläkare, docent, Område MEDOT, Infek-tionshygien, Bakteriologiska lab, SU/Sahlgrenska

Målet för den infektionshygieniska verksamheten är att tillsammans med vården förebygga uppkomst av vårdrela-terade infektioner samt att förebygga smittspridning inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Kungälvs sjukhus och Lundby sjukhus. På enheten arbetar hygienläkare, hy-giensjuksköterskor och hygientekniker med information och rådgivning. I samarbete med vården har vi utarbetat sjukhusövergripande Direktiv och PM för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Dessa uppdateras regelbundet på vår webbplats (www.infektionshygien.se). En viktig del i vårt arbete är också att handlägga och kartlägga utbrott samt att övervaka infektionsläget. Detta innefattar även epidemiologisk övervakning av mikro-organismer av speciellt infektionshygienskt intresse t ex Legionella och MRSA.

65

Ab


stra

65

Vi kommer att redovisa vårt arbete med övergripande före-drag och posters samt i posterform ge exempel på specifika projekt som genomförts senaste åren;• Infektionsregistrering/punktprevalensstudien 2001-2004 inom SU• Utvärdering av MRSA-bärarkort för att identifiera smit-tade patienter• Utvärdering av olika rutiner för rengöring/desinfektion av anestesistationer

Östra onsdag

1. Skillnader i fokus – Vem ska koda? Projektledare: Irene Bohlin, läkarsekreterare och kodare, OSS, Reumatologi, SU/Sahlgrenska

Delprojektledare: Lena Olsson, läkarsekreterare och kodare, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU/Östra

Område Mölndal satsar på läkarsekreterarna i Områdes-gemensam basutbildning i patientklassifikation. Som representanter i SUs arbetsgrupp för klassifikation och RDK, åtog vi oss att ge klassifikationsinformation för vissa kapitel i ICD-10. Av skandinavisk tradition har läkare det direkta ansvaret för kodning och klassifikation av diagnoser och åtgärder. Läkare kodar oftast ur personlig kunskap om patientens kliniska status medan en utbildad kodare kodar utifrån gjord dokumentation i journalen. Det är fortfarande kontroversiellt att lyfta diagnoskodandet från läkare till en profession av kodare. Den högskoleutbildning som finns i Patientklassifikation för läkarsekreterare vid Förvaltnings-högskolan i Göteborg, skapar förutsättningar för en gemen-sam standard för kodning inom regionen. De läkarsekrete-rare som får utbildning i sjukdomsklassifikation samarbetar med läkare om kodval och ökar därmed kvalitén i register på sjukhuset. Om alla kodar på samma sätt uppnås en mer konsekvent och likartad kodning. Läkarsekreterararbetet utvecklas och får en statushöjning samtidigt som läkaren får administrativ avlastning. Skillnader i kodningspraxis är ofta det som avgör hur många bidiagnoser som kodas i systemet. Att klassificera är konsten att föra diagnosen till rätt statistisk kategori.

2. Ny digital teknik monterad på gammalt skallbord Catovic merima

Den tekniska utvecklingen inom radiologin går hela tiden framåt med flygande fart. 1955 konstruerade Lysholm en röntgen apparat som kom att gå under namnet skallbord. Denna apparat anses fortfarande av många radiologer vara överlägsen då det gäller röntgen av småskelett. Det beror på maskinens stora rörlighet och därigenom möjlighet att få bra bilder på leder. På SU/Sahlgrenska röntgen har Lysholms apparat behål-lits när andra bytts ut. De senaste åren har bilderna tagits med bildplattor. Syftet med vår poster är att beskriva hur det gick till att modernisera vårt gamla skallbord med en direkt digital detektor. Genom en kombination av det gamla skallbordet och di-

rekt digital detektor får vi en hög kvalité på röntgenbilder. Undersökningar går snabbt och är lättarbetade dessutom försvinner hanteringen av bildplattor. Skallbordsteknik har en stor vinkelkapacitet dvs med hjälp av den kan vi vinkla oss i olika leder speciellt utmärkt för småskelett. Med hjälp av direkt digital detektor får vi hög kvalité på röntgenbilder. SU/Sahlgrenska röntgen servar olika specialiteter på sjukhuset, handkirurgen, ortopeden, reumatologen m fl. De ställer stora krav på våra röntgenbilder olika specialprojek-tioner.

3. Hur kan vi skapa en tillförlitlig registrering och uppföljning av postoperativa sårinfek- tioner på Ortopeden Projektledare: Margaretha Karlsten sjuksköterskaTeammedlemmar: Rebecka Davidsson sjuksköterska trau-maenhet, Lena Ström sjuksköterska ryggkirurgisk enhet, Åsa Nilsson sjuksköterska protes/tumörkirurgisk enhet, Olle Hägg specialistläkare ryggkirurgisk enhet, Ann-Kristin Nauber-Olsson operationssjuksköterska ortopedoperation, Magdalena Moen-Buntic undersköterska ortopedmottag-ningen, Margareta Forsell sjuksköterska Infektionshygien, Kerstin Möller sjuksköterska Infektionshygien, Ulla Carlsson IT-chef SU/IT, Christer Svensson Webbutvecklare SU/IT, Pon-tus Norén systemutvecklare SU/IT

Ortopedi Sahlgrenska

Projektets syfte: Att förebygga uppkomsten av postopera-tiva sårinfektioner hos patienter som har genomgått ryggki-rurgi och i senare skede samtliga patienter som opererats på Ortopedi Sahlgrenska.

Bakgrund: Vid Ortopedi Sahlgrenska vårdas patienter i åldrarna 15–100 år. Totalt under 2004 opererades 3500 pa-tienter. Vi utför akut och elektiv kirurgi inom subspecialite-terna: ledrekonstruktiv-, rygg-, trauma- och tumörkirurgi. Vi saknar i nuläget en tillförlitlig registrering och upp-följning av postoperativa sårinfektioner. Vårdrelaterade infektioner utgör en central del i vårt nystartade kvali-tetsregister. Vi vet inte vilken infektionsfrekvens vi har inom de olika kirurgiska specialiteterna. Vi har startat en registrering 050124 av ryggopererade patienter. Vi avser att testa instrumentet fram till 050401. Avsikten är att samtliga patienter som opereras skall ingå i registret. Vi testar även en uppföljningsblankett. Denna skickas hem till patienten 30 dagar respektive ett år efter operationen. Minst hälften av alla infektioner inträffar efter patien-tens utskrivning från sluten vård. Därför rekommenderas internationellt 30 dagars observation av patienten efter operationen. I speciella fall, vid implantationer med kroppsfrämman-de material krävs det att patienten observeras mer än ett år. En grundläggande motivationshöjande princip är så kallad återrapportering, dvs att man får veta resultat av arbetsla-gets eller sina egna prestationer. I det infektionsförebyggande arbetet beror bristerna sannolikt mindre ofta på att metoder och rutiner är inadek-vata än på svårigheten för vårdpersonal att ständigt vara informerad, alert och motiverad att följa dem. Vi mäter följsamheten hos medarbetare till de evidensbaserade ruti-ner som finns för infektionsprofylax. Vi startar med rutinen

66

Ab


stra

66

förgod handhygien, och där mäter vi åtgången av handsprit på respektive enhet. Vidare mäter vi förekomsten av ringar, klockor och långärmade plagg i patientnära arbete, då detta inte får förekomma.

Mål: • Att förekomsten av postoperativa sårinfektioner inom ryggkirurgi skall ligga på 0.5%.• Att 100 % av ryggpatienterna som har genomgått kirurgi skall vara registrerade i vårt kvalitetsregister.• Att följsamheten hos medarbetarna på ortopedi är 100%-it till de evidensbaserade rutiner som finns för infektionspro-fylax

4. Vårdkedja för äldre patient med akut höftfrak-tur på område Mölndal Projektledare: Eva Esping vårdenhetschef, Annelie Anders-son verksamhetsutvecklare

Geriatrik och Rehabilitering, SU/Mölndal

En tvärprofessionell arbetsgrupp har sedan 1994 följt den äldre, akuta höftfrakturpatientens väg genom vården. Vi har arbetat enligt problemlösningsmetod: PDSA, plan, do, study, act:

• Brainstorming• Flödesschema• Checklista• Datainsamling• PM• Kvalitetsindikatorer

År 1994 startade vi direktintag av patient med akut okom-plicerad höftfraktur från akutmottagning till geriatriken. Medelåldern var då 80 år. Idag är vårt uppdrag att direk-tinlägga patient över 65 år med akut höftfraktur oavsett operationsmetod. År 2004 var medelåldern 85 år. Ny kunskap om processen gör att vi ständigt följer upp och förbättrar rutinerna för omhändertagandet. Samarbetet ökar förståelsen mellan verksamheterna. Vi betonar vikten av att göra rätt sak vid rätt tillfälle. Processen utvecklas ständigt. Just nu pågår planering tillsammans med ambu-lansenheten och de övriga verksamheterna om förändrat omhändertagande. Genom direktinläggning på geriatrik och rehabilitering får patienten ta del av det geriatriska teamets kompetens och helhetssyn från första vårddygnet.

5. Genombrott för amning Westlund Anna-Maria

Det har saknats en enhet i Göteborgsregionen dit kvinnor med komplicerade bröstproblem i samband med am-ning har kunnat vända sig, då den hjälp de fått på BVC inte varit tillräcklig. Många kvinnor har vänt sig till BB, förlossning och Antenatalenhet där man inte haft resurser för ett gott omhändertagande av den här patientkategorin. Under okt 2003- dec 2004 genomfördes ett CVU-projekt i syfte att förbättra omhändertagandet av dessa kvinnor och minska antalet mastiter som kräver läkarvård. Genom ett

ökat samarbete mellan slutenvård och BHV, gemensamt vårdprogram samt utbildning av personal inom obstetriken SU och barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän har villkoren för kvinnor med bröstkomplikationer i samband med amning förbättrats och under projekttiden sågs signifi-kant minskat antal mastiter som krävt läkarvård.

6. Utvärdering av Comfort- och FLACCskalan för barn i respirator Deltagare: Smärtgruppen BarnIVA – projektledare Monica Johansson Specialsjuksköterska och Eva Kokinsky MD

Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, BarnIVA

Bakgrund: Inom barnintensivvården har vi använt smärt-skattningsskalan NIPS för nyfödda barn som vårdats i respirator postoperativt samt vid svår sjukdom men vi har saknat en skala för större barn. Comfort är en skala som används för bedömning av smärta och sedation, FLACC är enbart en smärtskattningsskala och har ej använts tidigare på barn under respiratorbehandling.

Syfte: Att utvärdera Comfort och FLACC för barn (0 - 7 år) som vårdas i respirator.

Metod: Ansvarig sjuksköterska och undersköterska gör en bedömning av barnets smärta med VAS-skalan (1–10) samt en bedömning av barnets sedation enligt en sedationsskala. Smärtgruppens medlemmar arbetar två och två med att bedöma barnets smärta med Comfort- respektive FLACC-skalorna enligt ett givet schema samt VAS och sedation enligt ovan. Vi strävar efter att göra minst tre bedömningar på varje barn, gärna före och efter smärtlindring. Vi startade med fem pilotpatienter för att utvärdera metoden. Vårt mål är att göra smärtbedömningar på ca 40 barn.

Tidsåtgång: Hösten 2004 och våren 2005.

7. Antibiotikaresistens i intestinala E coli-relation till persistens och populationsnivåNahid Karami, Ingegerd Adlerberth, Agnes Wold

Avd for Klinisk Bakteriologi, Göteborgs Universitet

Bakgrund: Tarmfloran utgör en viktigt reservoar for antibiotikaresistenta bakteriestammar. Vi har dock mycket bristfällig kunskap om i vilken grad antibiotikaresistens medför ekologiska för- eller nackdelar for bakteriestammar i normalfloran. I den aktuella studien undersöktes E coli- stammar från 69 svenska barn med avseende på resistens mot ett antal vanligen använda antibiotika. Resistenta stam-mar jämfördes med sensitiva stammar med avseende på populationstal och förmåga till persistens i tarmfloran.

Metod: 147 E coli-stammar från 69 barn följda med regel-bundna faecesodlingar under första levnadsåret studerades. Dessa stammar hade tidigare kartlagts med avseende på koloniseringtid och populationstal i tarmfloran. Resistens mot följande antibiotika testades med diskdiffusionsmeto-diktest: ampicillin, tetracyklin, trimetoprim, kloramfeni-kol, gentamycin, tobramycin, mecillinam, nitrofurantoin,

67

Ab


stra

67

norfloxacin, cefadroxil, ceftazidim.

Resultat: Tjugosju procent av stammarna var resistenta mot minst ett antibiotikum, vanligen ampicillin (15%), tetracyklin (11%) eller trimetoprim (7%). Endast 7% var resistenta mot ≥ 2 antibiotika. Resistenta stammar nådde lika höga populationsnivåer i tarmen som sensitiva stam-mar och visade samma formåga att persistera under lang tid i tarmfloran.

Sammanfattning: Antibiotikaresistens tycks inte innebära någon ekologisk nackdel for E coli i tarmfloran hos svenska småbarn. Detta indikerar att antibiotika resistens kan komma att persistera hos intestinala E coli-stammar även i avsaknad av ett antibiotiktryck.

8. Laktobaciller och lymfocyters aktiveringsgrad hos friskaCarola Rask, PhD, Agnes Wold, Docent

Klinisk Bakteriologi, Göteborgs Universitet

Probiotiska bakterier definieras som levande bakterier som har en positiv effekt på människors hälsa. Laktobaciller och bifidobakterier är de bakterier som oftast använts i dessa sammanhang. Man har i tidigare studier visat att intag av probiotiska bakterier har en gynnade effekt vid olika sjuk-domstillstånd, som tex rotavirus inducerad eller antibioti-kaassocierad diarré och inflammatorisk tarmsjukdom. De bakomliggande mekanismerna är oklara. I denna kliniska studie har vi undersökt hur en rad olika immunologiska parametrar påverkas efter intag av Gram-positiva laktobaciller eller Gram-negativa P lundensis. Friska frivilliga försökspersoner intog frystorkade bakterier eller mjölkpulver (placebo) under 14 alternativt 35 dagar. I gruppen som fått L plantarum observerade vi en akti-vering av cytotoxiska T celler. Dessutom såg vi att denna grupp hade en ökad population av minnes hjälpar T celler. Vidare, kunde vi demonstrera att intag av L paracasei ökade NKT cells populationen. Både NKT-celler och cytotoxiska T celler är viktiga vid försvar mot bl a virusinfektioner. Vi kunde inte påvisa någon effekt efter intag av den Gram-ne-gativa bakterien P lundensis.

Östra torsdag

1. Skillnader i fokus – Vem ska koda?Susan Ritheim Olsson, enhetschef för sekretariatetGeriatrik och Rehab, SU/Mölndal

Bakgrund: SU/Mölndals projektgrupp för klassifika-tionsutbildning startade hösten 2004 en basutbildning för läkarsekreterare. Projektgruppen har ett nära samarbete med SUs övergripande klassifikationsgrupp och RDK – Rikssektionen för diagnoskodning. Utgångsläget är att om alla kodar enligt ICD-10 uppnås en mer konsekvent och likartad kodning, som leder till en bättre kvalitativ rappor-tering över vad som görs ute i verksamheterna. Läkarsekre-terararbetet utvecklas, samtidigt som läkaren får adminis-trativ avlastning.

Metod: För att främja utvecklingen i kodningen har enhetscheferna för läkarsekreterarna tillsammans med projektgruppen till utbildningen utsett handledare från alla verksamheter. Som ett komplement till föreläsningarna har deltagarna arbetat med fallövningar som sedan följts upp. Klassifikationsutbildningen är upplagd på tio halvdagar och genomförs i fem omgångar tills samtliga områdets läkar-sekreterare är klara. Nästa steg är att utbilda läkarna och dialogen med sekreterarna blir då ett viktigt redskap i det systematiska arbetet med att få en högre standard i klassifi-ceringsarbetet.

Resultat: Höjd kompetens för läkarsekreterarna i klassifi-kationsarbetet, utökad dialog och samarbete mellan läkare och sekreterare samt en bättre och gemensam kvalitativ kodningsstandard (enligt ICD-10) i hela verksamheten på Område Mölndal.

2. Kan vi utnyttja rutinsjukvårdsbaser i systema-tiskt kvalitetsarbete?Projektledare: Hans Silander, överläkare Övriga deltagare: Thomas Skoglund, Daniel Stålhammar

Neurokirurgi, Neurosjukvården, SU/Sahlgrenska

Den Neurokirurgiska verksamheten spänner över ett stort område, diagnostiskt och terapeutiskt. Ett systematiskt kvalitetsarbete pågår inom olika områden med rapportering till flera nationella register samt utveckling av nya register på såväl nationell, regional som lokal nivå. Återföringen till den dagliga verksamheten och användningen av dessa data för analys och uppföljning/utveckling utifrån ett sjukvårds-mässigt perspektiv är inte adekvat. Inom vår verksamhet har vi arbetat med att organisera data av medicinsk, admi-nistrativ samt ekonomisk typ i en utsökningsbar sjukvårds-databas som bygger på rutinsjukvårdsdata. Nästa steg är nu att koppla relevanta kvalitetsparametrar (olika för olika diagnostiska områden) som kan hämtas från de olika kva-litetsregistren för skilda patientgrupper direkt till den utsök-ningsbara produktionsdatabasen. Genom en sådan koppling uppnås snabb och lätt åtkomst till data nödvändiga för en optimal uppföljning och planering av vår verksamhet.

3. Neurointensivronden – nytt arbetssätt i digital miljö Projektledare: Daniel Stålhammar, överläkare Övriga deltagare: Bengt Nellgård, Christina Grivans, Bertil Rydenhag, Hans Silander

Neurokirurgi, neurosjukvården, Neurointensivvårdsavdel-ning, Anestesi/Operation/Intensivvård, SU/Sahlgrenska

Inom intensivvården är den medicinska informationen om-fattande och komplex. Basala kliniska uppgifter ska ställas samman med bl a röntgenfynd och labdata. En rad olika parametrar inhämtas från olika mät- och undersöknings-system liksom kliniska observationer dokumenteras på olika sätt. För hälso- och sjukvårdpersonalen är det mycket viktigt att på ett snabbt och överskådligt sätt kunna ta del av informationen för analys och syntes vid t ex rondarbe-tet då planering och utvärdering av behandlingen sker. På NIVA avd 35 och tidigare NIVA avd 22 har vi gemensamt

68

Ab


stra

68

utvecklat ett datorbaserat presentationssystem från olika informationssystem, Melior, FlexLab samt Röntgen (Web Adapt) som medger ett snabbt och överskådligt sätt för alla deltagare vid ronden att dela informationen samtidigt. Utifrån de olika separata informationssystemen kan snabbt presentation och analys genomföras. Vid behov kan vi dessutom för jämförelse och fördjupad analys enkelt ta fram liknande patientfall ur vår uppföljningsdatabas av NIVA-patienter (tre år) samt har vi direkt tillgång till veten-skapliga publikationer. Det nya arbetssättet har utvecklats under knappt 2 år och vi räknar med att kunna lägga till ytterligare parametrar, även i trendform, från patientöver-vakningsmonitorer under 2005.

4. Triage på Ögonakuten Kerstin Olbe, Vårdenhetschef, Gunilla Svensson, Ögonsjuk-sköterska, Cecilia Hänel, Ögonsjuksköterska

På ögons akutmottagning SU/Mölndal infördes under år 2004 triagemetoden i syfte att patienten som söker akut ögonsjukvård direkt hamnar på rätt vårdnivå. Det nya arbetssättet innebär att ögonsjuksköterskan bedömer och prioriterar patienter utifrån angelägenhetsgrad. Antalet sjukvårdande behandlingar har ökat då ögonsjuksköterskan bedömer och åtgärdar patienter med enklare ögonbesvär, informerar och hänvisar till rätt vårdnivå. Akutmottagningen på SU/Mölndal tar årligen emot ca 13 000 patienter, 10 500 av dessa under dagtid. Under år 2004 har antalet läkarbesök kunnat reduceras då ögon-sjuksköterskan har utfört en prioritering så att rätt patient kommit på rätt vårdnivå. Under våren 2005 planeras vidare kvalitetssäkring i form av beslutsstöd. Tillämpningen av triagemetoden har inneburit att vi för-bättrat förutsättningarna att bedriva en kvalitativt god akut ögonsjukvård.

5. Ortopediska röntgenundersökningar – arbets-material på skelettröntgenundersökningar Kristina Trenck, röntgensjuksköterska, röntgendiagnostisk-avdelning för ortopedi SU/Sahlgrenska

I ortomanualen finns samtliga ortopediska röntgenun-dersökningar som utföres på röntgen Sahlgrenska. För gemensamma riktlinjer för undersökningsmetoder och bildtagning. Den fungerar även som stöd för kvalitetssäk-ring. SSI:s rekommendationer om gonadskydd innefattas även. Då vi sköterskor har utbildning från olika platser, gjorde vi tidigare samma undersökning på lite olika sätt. Det vill säga med olika bildtagning. Den är också stöd för ny personal, samt används vid handledning av studenter. Även i läkarslussen har vi en manual som stöd för nya läkare. Manualen kommer även att finnas på intranätet. Iden kom för 3-4 år sedan då vi även gjorde en kort film i undervisningssyfte. Den uppdateras hela tiden efter nya metodförändringar. Nya operationsmetoder tillkommer. Vissa undersökningar faller bort som slätröntgen och göres endast på CT. Om något ska ändras tar vi upp detta på vårt arbetsplatsträffmöte som vi har med jämna mellanrum. Alla ändringar går genom en av sköterskorna. Den är framtagen genom ett hopplock av gamla och nya manualer, samt olika

böcker i röntgendiagnostik.

Innehåll• Vilka bilder som ingår i varje undersökning.• Beskrivning på olika projektioner.• Vilka bilder som tages vid olika frågeställningar.• Beskrivning av vissa bedsideundersökningar.• Samt beskrivning av olika specialundersökningar. Långa rörben, fistulografi, shuntöversikt, cocleaimplantat som vi röntgar på öronoperation.• Kapitlen är upplagda från huvud till tå. Med början av ansiktsskelett, käkleder sinus mm.

6. Automatisk väntetidsredovisning på SU:s intranät Patrik Alexandersson, kvalitetssamordnare Område Sin-nesorganen och Eva Brändström kvalitetschef Område Hjärta/kärl

SU:s remissrutiner anger att verksamheter som tar emot en stor mängd remisser till mer eller mindre akuta analy-ser/undersökningar tydligt skall ange väntetiden för detta på respektive hemsida. Tillsammans med det faktum att personal som remitterar till diagnostik och undersökningar behöver ha en god kännedom om förväntad väntetid och svar för sin fortsatta planering har ett pilotprojekt för auto-matisk redovisning av väntetiderna påbörjats. Verksamheterna för Klinisk fysiologi och Klinisk neu-rofysiologi har tillsammans med områdesrepresentanter samt SU-IT tagit fram ett system som automatisk söker av remissdatabasen och på hemsidan presenterar den förvän-tade väntetiden till svar. Vår förhoppning är att detta skall stödja remissrutinerna samt ta bort en del onödiga kontak-ter kring förfrågan om väntetider. Avsändande enhet skall helt enkelt gå in på hemsidan för att se väntetiden och där kunna skicka remissen till den enhet som kan erbjuda kor-tast svarstid. Därmed kan vi på bästa möjliga vis se till att resurserna fördelas rättvist och att man som remittent kan ge patienten svar på den förväntade väntetiden.

7. Genombrottsprojekt inom cancervården Rizell Magnus läkare, Gustavsson Marita, sektionsledare, Hilmersson Liselotte, sjuksköterska, Rokka Maria, sekreterare

Område Kirurgi, Leverkirurgi och transplantation, SU/Sahl-grenska

Genombrottsmetoden förutsätter ett teamengagemang, där såväl ledning som medarbetare på en arbetplats blir delaktiga i en förändringsprocess av vårdkedjan. Genom att arbeta i en tvärprofessionell arbetsgrupp, som gemensamt definierar mål, mätbara delmål, och därefter förändrar verk-samheten i många små steg, kan förändringar successivt utvärderas. Vi har haft ett övergripande mål att förbättra livskvaliteten för våra patienter genom att uppnå högt satta delmål: 1. 95% av patienterna skall ha fått ett första läkar-besök inom 14 dagar från det att remissen anlänt. 2-4. 90% av patienterna skall känna sig informerade, känna delaktig-het och ha fått en behandlingsplan inom 3 veckor. 5. 100% skall vara opererade inom 6 veckor.

69

Ab


stra

69

De förändringar som vi testat är bl a:• Snabbare handläggning av inkommande remisser.• Nytt innehåll i kallelse till nybesök på kirurgmottag-ningen.• Brev till inremitterande med remissbekräftelse med feed-back på remiss.• Ny väntelistesedel provas fr o m 2 juli på mottagningen.• Preliminär operationstid vid mottagningsbesök.• Förbättrad skriftlig patientinformation på mottagningen till patienter som skall opereras.• Autoanamnes från patient genom hälsoenkät, och livskva-litetsvärdering (EORTC QLQC30)

8. Effektivare arbetssätt Sammanställt av Linda Thorman, undersköterska Reumato-logmottagningen SU/Sahlgrenska

Denna poster beskriver resultatet av två stycken effekti-viseringsarbeten utförda på reumatologmottagningen, för guldmottagningen och patientkort.

GuldmottagningenHär beskriver vi den effektivisering vi gjort på guldmot-tagningen och vad detta inneburit i tidsbesparingar för patienter och kostnads- och tidsbesparingar för reumatolog-mottagningen på SU/Sahlgrenska

PatientkortenHär beskriver vi de förbättringar som är resultatet av infö-randet av datoriserade patientkort.

9 Processkartläggning av logistiken vid patient-hantering mellan vårdavdelning och operation Anders Nilsson1, Joakim Höstner1, Ingrid Lönroth2, Birgitta Johnning2

Verksamhetsområden Handkirurgi1 och AN OP IVA2, SU/Sahlgrenska

Inledning: Den handkirurgiska verksamheten vid Sahl-grenska Universitetssjukhuset är en remissinstans för patienter inom Västra Götalandsregionen, norra Halland samt innehar riksspecialitet avseende rekonstruktiv kirurgi av övre extremiteten på patienter med tetraplegi. Antalet remitterade patienter ökar. Stora volymer pa-tienter väntar på operation och långa väntetider föreligger. För förbättrat omhändertagande av patienterna behövs en kartläggning av flödesprocessen mellan vård- och opera-tionsavdelningen.

Metod: Ett processorienterat arbetssätt användes där processen av arbetet med en patient från det att denne sänds från vårdavdelningen till operation för kirurgisk åtgärd och fram till dess att patienten var opererad och återförd till vårdavdelningen kartlades.

Resultat: Genom kartläggningen identifieras tretton förbättringsmöjligheter. Sju av dessa har kunnat lösas, i tre har förslag till lösningar tagits fram. I tre fall kan vi endast synliggöra problematiken.

Diskussion: Den lokalmässiga närhet som fanns på An-nedalskliniken föreligger inte inom Sahlgrenskaområdet. Vårdpersonalen ägnar idag mer tid för transportarbetet av patienter mellan vårdavdelning och operation. Det är vår uppfattning att en ny handkirurgisk operationsavdelning bör placeras så att transportproblemen minimeras.Operationssalarna borde kunna utnyttjas mer. Den lägre användningsgraden är personalrelaterad. Vid en historisk jämförelse noterar man att antalet operationssköterskor ökat, men att tjänstgörningsgraden har minskat pga deltids-tjänster.

Konklusion: Genom arbetet har flera ”flaskhalsar” i patientens väg mellan vårdavdelningen och operations-avdelningen eliminerats. Vi hoppas att fler patienter skall kunna opereras och att arbetet löper smidigare till endast en marginell kostnadsökning.

10. Tillgänglig hörsel Projektledare: Ann-Kristin Espmark, FoU-audionom

Medarbetare: Andersson LL, Azizi M, Blank K, Helmer A, Jöns-son R, Ohlsson L, Tornqvist C. Hörselvården, Hörselrehabilite-ringen Vuxna, SU/Sahlgrenska

Av Göteborgs population har 10 % hörselnedsättning som behöver rehabiliteras och denna andel beräknas öka efter-som andelen äldre ökar. Hela Sahlgrenska Universitets-sjukhuset har en upptagning för fem Hälso- och Sjukvårds-nämnder, drygt 700 000 invånare. Enbart SU/Sahlgrenskas hörselvård servar drygt 50 % av dessa. Det innebär att vårt patientunderlag är mellan 35 000 - 40 000 personer. Projektets syfte var att öka tillgängligheten för alla patienter som behöver hörselrehabilitering inom Sahlgren-ska Hörselrehabiliteringen, Vuxna. Målet var a) 85% av prioriterade patienter skall erbjudas ett 1:a besök inom sex månader och b) 85% av oprioriterade patienter skall erbju-das ett 1:a besök inom tolv månader. Den uppdragsstyrda verksamheten med 1440 rehabiliteringspatienter per år inom ramen för hjälpmedelsbudgeten och ett årligt inflöde av omkring 2000 patienter gör att en obalans skapas och ef-fekten blir att de uppsatta målen inte kan nås. Följaktligen ackumuleras antal väntande patienter. Under projekttiden har dock den faktiska väntetiden gått ned, för prioriterade från 22 mån till 8 mån och 30 mån till 26 mån för opriori-terade. Orsaken till den förkortade väntetiden har varit ett antal aktiviteter och tester som har övergått som rutin.

Konklusion: Input-reglering: Genom behovsbedömning, prioritering av remisser och kontinuerlig uppdatering av väntelistan kan vi minska inflödet till 1800 remisser per år.

Input och output i balans: För att matcha efterfrågan bör vårt uppdrag öka med 360 rehabiliteringspatienter per år.

Hemodialys: Mängd, effekt och kontroll Projektansvarig: Krister Delin Docent Överläkare

Medarbetare: Marianne Carlberg-Åkerblad VårdenhetschefLena Rentorp: Biträdande vårdenhetchefOmråde Sahlgrenska, avd 254/255 Dialys SU/Mölndal

70

Ab


stra

70

Hemodialys är livsuppehållande när njurarna upphört att fungera. Dialysbehandling behövs då flera gånger per vecka. För många patienter pågår detta i åratal. Ofta finns andra hälsoproblem som måste hanteras samtidigt. Detta kan konkurrera med den systematiska tillsynen att dialys-behandlingen fungerar som tänkt. Sådan tillsyn innebär att en rad upprepade observationer regelbundet skall vägas samman hos enhetens samtliga patienter. Livskvalitet och överlevnad påverkas om behandlingsef-fekten tillåts svikta. Stödfunktion kan behövas för över-vakningen av levererad behandling, dess effektivitet och av riskparametrar. Hjälpmedel för detta har vi samlat i ett system med en okomplicerad löpande datainsamling och snabb resultatre-dovisning. Det identifierar de patienter där behandlingen avviker från uppsatta mål. Analys av avvikelser kan ske på individ- och enhetsnivå genom systemets bilder av enskilda patienters aktuella resultat, av deras trenders samband, av enhetens resultatpanorama och slutligen också av enhetens trender. Vi inriktar oss nu på våra arbetsrutiner för att finna natur-liga tillfällen att regelbundet ta del av och tolka resultaten och för att underlätta korrigerande åtgärder. Sådana insatser har redan under 2004 givit resultat.

Produktion: Informationsavdelningen Sahlgrenska U

niversitetssjukhuset 2005

program och abstracts - sahlgrenska.se · fraktur tornberg g, wennman i 11.15–11.30 Åderdok –...

Documents