projekt & resultat 2011

Projekt & resultat 2011 1

2011Värmeteknisk forskning och

utveckling

Fortum Värme: Forskning är en öVerleVnadsFråga sidan 6

>>

VärmeForsk gör skillnad sidan 4

>>

energieFFektiVa processer utan dikeskörning sidan 18

>>

2 Projekt & resultat 2011

Branschens vilja till utveckling är en förutsättning för vårt arbete. Bakom Värmeforsk står svenska kraftvärmeproducenter, fjärrvär-meföretag, energirelaterade industriföretag, skogsindustrin, stat, konsulter och entreprenörer.

Värmeforsk gör skillnad Värmeforsks forskning bygger långsiktig kunskap och skapar samverkan.

lycklig stipendiatkarin karlfeldt Fedje fick 2011 års Värmeforsk stipendum.

4

8

15

6

>> Värmeforsks program bidrar i hög grad till att genomföra samhällets krav på omställning av energisystemet, liksom till att sprida kunskap inom branschen.

inneHållom VärmeForsk

3 VD har ordet

4 Detta är Värmeforsk6 Intervju: Fortum

8 Stipendiat 2011

Forskningsprogram ocH årets rapporter 9 BaSprogrammet 10 anläggnings- och förbränningsteknik

10 material- och kemiteknik11 processtyrning11 Systemteknik12 material- och kemiteknik Rapport från Jan Storesund13 processteknik Rapport från Elisabet Blom

14 Systemteknik Rapport från Jennie Rodin

15 anläggnings- och förbränningsteknik Rapport från Birgitta Strömberg

16 tIllämpaDe program 17 Skogsindustriella programmet

18 Skogsindustriella programmet Rapport från Olof Ferritsius

20 miljöriktig användning av askor21 askprogrammet, Rapport från Henrik Bjurström

22 rapportsammanställning

mer om VärmeForsk

25 ordföranden har ordet

26 organisation och finansiering

27 Våra kunder

28 Styrelse och kansli

29 Förvaltningsberättelse

30 Årsredovisning 2011

Fortum Värme Det ställs allt tuffare miljö-krav, vilket kräver förändrade bränslen och anpassning av Fortum Värmes anläggningar.

Solrosfrön är bränsle.

en bestsellerBirgitta strömberg har under året skrivit en ny version av Bränslehandboken.


VD har orDet

kunskapsuppbyggnad – Värmeforsks verkliga kärna

Gullvi Borgström

Verkställande direktör

Solrosfrön är bränsle.

Värmeforsk arbetar sedan 1968 med forskning kring bränslebaserad energiomvandling mellan energibolag, tillverkande industriföretag, konsultföretag och myndigheter tillsammans med Energimyndigheten och universitet och högskolor. En av Värmeforsks viktigaste funktioner är att vara ett nätverk för branschen genom att samla alla branschens aktörer inom en forskningsorganisation.

Nya slagord

Det är intressant hur slagorden

för forskning och utveckling

svänger under olika tidsskeden.

För inte alltför länge sedan var

ledorden forskning, utveckling,

demonstration och kommer-

sialisering. om man skulle få

någon chans till stöd från energi-

myndigheten måste ordet kom-

mersialisering stå i ansökan.

Innovation = entreprenörskap?

Är det kanske samma sak man

menar? tja, det får stå osagt, för

rune andersson, som är ordfö-

rande i IVa:s projektgrupp ”Pro-

jekt Innovationskraft sverige”,

hävdar i samma fråga att innova-

tion inte är liktydigt med forsk-

ning och utveckling, utan mer

handlar om entreprenörskap.

jaha, hur ska vi som forsknings-

organisation förhålla oss till det?

Gäller inte kommersialisering

längre? ska vi sluta forska och

istället utbilda entreprenörer?

Kunskapsuppbyggnad och kompetensutveckling

två fina ord, och nödvändiga ,

för all verksamhet! emellertid

saknar ofta mindre företag egen

kapacitet för forskning och ut-

veckling. här är samarbetet med

branschgemensamma forsk-

ningsorganisationer Värmeforsks

enda möjlighet för att kunna

växa. statens stöd för den

tillämpade forskningen är

motorn i hela verksamheten.

Forskning och praktik i samarbete

samtidigt måste vi rannsaka

oss själva och bli bättre på att

omvandla idéer från forskning till

praktik, och tyvärr rune anders-

son, också tvärtom. Forskningen

behövs för att skapa förståelse

för problem som finns i företa-

gens vardag. Genom ett nära

samarbete mellan forskning och

praktik kan också utveckling ske.

Vår styrka – gemensamt erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling!

kunskap behövs för att un-

derlätta anpassningen till nya

förutsättningar och för att stärka

företagens utvecklingsförmåga

och konkurrenskraft. Det är

denna klo som gör den tillämpade

forskningen så framgångsrik.

Värmeforsks styrka och attrak-

tionskraft är all den erfaren-

het vi har när det gäller att

jobba tillsammans, att utbyta

erfarenheter och gemensamt

bygga upp kunskap.

Tillämpad industriforskning

– vägen till kunskap

Är innovation förlösande

ordet för tillväxt? Min

uppfattning är att tillämpad

industriforskning är vägen till

kunskapsuppbyggnad som

stödjer ett effektivt innova-

tionssystem.

”Genom ett nära sam-arbete mellan forsk-ning och praktik kan också utveckling ske.”


VerksamHeten Detta Är VÄrMeForsk

Samlad kompetens

– Värmeforsk gör skillnad

Samverkan

Värmeforsk startade 1968 och

vår styrka som nätverk har varit

och är den samverkan som sker

mellan energibolag, tillverkande

industriföretag, konsultföretag

och myndigheter, tillsammans

med energimyndigheten, univer-

sitet och högskolor.

Grundläggande forskning och praktisk tillämpning

tack vare samarbetet inom

Värmeforsk kan vi öka den totala

kunskapsnivån. tillsammans kan

vi också lösa problem och skapa

affärsmöjligheter.

organisatoriskt är Värmeforsk

en förening som äger aktierna

i bolaget Värmeforsk service

aB, där all forskning bedrivs.

Forskningen är inriktad på till-

lämpning. Genom sin unika

struktur och arbetssätt fungerar

enerGIMynDIGhetenPanntIllVerkarejorDBruksVerketnaturVårDsVerketaVFallsFöretaGMaskInleVerantör

traFIkVerketkonsultFöretaGBranschorGanIsatIonerBrÄnsleleVerantörturBIntIllVerkareceMenta

Värmeforsk som en länk mel-

lan grundläggande forskning

på högskolor och universitet,

och praktisk tillämpning inom

industrin.

Detta är ett nätverk som

gör sverige till internationellt

ledande inom biobränsleba-

serad värme och elproduktion

men även inom energi-

intensiv processindustri.

universiteten får tillgång till

fältlaboratorium och hjälp

med problemidentifiering.

Industrin får insikt i nya teo-

retiska framsteg och kontakt

med den internationella

forskningsfronten och samti-

digt tillgång till en viktig

rekryteringsbas. utvärdering-

en av Värmeforsk konstaterar

att basprogrammet ”gör

skillnad” i några för samhället

viktiga angelägenheter;

• Klimatfrågan

• Kraftvärme baserad på

biobränslen

• Skogsindustrins energi-

försörjning

• Länk mellan universiteten

och industrin

• Bidrar till samhällets krav

på omställning

• Kunskapsspridare

Tekniska lösningar

energibranschens utmaning

ligger i att kunna stärka den

hållbara kraft- och värmeproduk-

tionen på konkurrensmässiga

villkor och samtidigt förhålla

sig till omvärldsfaktorer såsom

styrmedel som elcertifikat

och utsläppsrätter, varierande

elpriser och ökad internationell

handel med bränslen.

Värmeforsks basprogram har

som mål att med tekniska lös-

ningar bidra till att industrin kan

möta skiftande omvärldsfaktorer.

Parallellt med basprogram-

met driver Värmeforsk ett antal

tillämpade program, som startas

utefter de behov eller intres-

sen som finns i branschen. I

de tillämpade programmen

samverkar Värmeforsk med ett

flertal aktörer som anknyter till

programmens intresseområden. I

programmet ”Miljöriktig använd-

ning av askor” medverkar bland

andra trafikverket och cementa,

en av Värmeforsks viktigaste funktioner är att vara ett nätverk för branschen. Vi samlar alla aktörer som har fokus på tillämpning inom bränslebaserad energiomvandling i en forskningsorganisation.

Värmeforsks samverkanspartners>>


Allmänt om verksamheten

Värmeforsk startade sin

verksamhet 1968 som ett

samarbetsorgan för att

bedriva forskning och utveck-

ling inom området bräns-

lebaserad kraft- och värme-

produktion. till föreningens

medlemmar räknas de företag

som gemensamt finansierar

forskningsverksamheten i

Värmeforsks basprogram. Vid

utgången av 2011 består för-

eningen Värmeforsk 29 med-

lemmar, vilka utgörs av el- och

värmeproducenter, skogsindu-

stri samt tillverkande industri

och energikonsulter. Under

året har Värmeforsk publicerat

75 rapporter.

Huvudmän

Företagen inom Värmeforsks

basprogram är indelade i fem

huvudmän; elforsk (svenska

kraftvärmeproducenter),

Svensk Fjärrvärme, Övrig

industri (inkluderat bransch-

organisationen avfall Sverige),

Skogsindustrin samt Nordiska

intressenter. med huvudman

i föreningen avses enskild

medlem eller en gruppering av

medlemmar med gemensam

intresseinriktning.

Personal

Föreningen har ingen egen

personal utan hyr in VD

och övriga administrativa

tjänster från servicebolaget

Värmeforsk Service aB. Under

räkenskapsåret har föreningen

hållit fyra styrelsemöten och

ett årsmöte.

Föreningen Värmeforsk

”en av Värmeforsks viktigaste funktioner är att vara ett nätverk för branschen genom att samla alla branschens aktörer inom en forskningsorganisation.”

som annars inte är självklara

aktörer inom Värmeforsk.

Sprida resultaten

Information och kommunika-

tion är en förutsättning för en

forskningsorganisations exis-

tens och ingår som en viktig

del i Värmeforsks uppdrag.

syftet är att forskningsresul-

taten ska spridas och enkelt

kunna tillgodogöras av indu-

stri, och därmed bidra till att

utveckla både anläggningar

och personal. ett effektivt

sätt att sprida resultaten är

att arrangera seminarier och

workshops, ett område där

Värmeforsk kan fungera som

en samordnande aktör.

Värmeforsk verkar för energi-

frågor ur ett bredare helikop-

terperspektiv och försöker att

belysa ett ämnesområde i sin

helhet. ett exempel från

Värmeforkdagen 2011 är

seminariet om ”Biogas,

produktion, distribution

och konsumtion i harmoni”.

ett annat exempel är det

populära seminariet ”Praktisk

förbränningsteknik – bränslen

och pannor”, som Värme-

forsk höll under september

månad och som var mycket

uppskattat. Det avslutades

med ett studiebesök på Igelsta,

söderenergis nya anläggning

och sveriges hittills största

bioeldade kraftvärmeverk.

Uppskattad

samverkanspartner

Värmeforsk är en liten

organisation med ett stort

kontaktnät. Vi är inte bundna

till egna resurser utan en

kompetent beställare av

forskningstjänster. Vi kan

lägga våra forskningsupp-

drag hos den lämpligaste

utföraren, där den bästa

kompetensen och de största

resurserna finns. Det ger oss

också en bra helhetsblick över

vårt forskningsområde, vilket

i sin tur bidrar till att Värme-

forsk är både en uppskattad

samverkanspartner och en

intressant organisation att

delta i.

Foto: Florian san

der

Igelsta, Söderenergi är Sveriges hittills största bioeldade kraftvärmeverk.

>>


anders egelrud FortuM

kort om Fortum Värme aB Fortum Värme samägt med stockholms stad är ett bolag i Fortum-koncernen. Bolaget säljer fjärrvärme och fjärrkyla till företag och privatpersoner i stockholmsområdet. Det helägda dotterbolaget stock-holm Gas säljer stadsgas och fordonsgas. Bolaget omsätter cirka 8 miljarder kronor på 480 anställda.

Bolaget producerar el, värme och kyla i akalla Värmeverk, Brista värmekraftverk, häs-selbyverket, högdalenverket, hammarbyverket och Värta-verket hjorthagen. Via helägda stockholm Gas bereder Fortum Värme stadsgas i högdals-verket, högdalen. Fortum Värme äger dessutom så kall-lade spetsanläggningar, vilka används vid stort energibehov, exempelvis under vintern.

anders egelrud Vd Fortum

”Branschen behöver grundforskning”

Värmeforsk och Fortum

– Vi har varit delaktiga i Värme-

forsk sedan starten och har även

en egen representant i styrelsen.

Med vår långvariga och stora vär-

meverksamhet är det naturligt

för oss att vara involverade i olika

forskningsprojekt.

– själva forskningen bedrivs

i och kring våra anläggningar,

vilket är naturligt med tanke på

att vi har så pass många. tillsam-

mans med Värmeforsk samar-

betar vi om vilka områden vi ska

titta närmare på.

Tillämpad forskning

– Vi avsätter varje år medel till

forskning inom värmeområdet,

på hur vi kan utveckla förbrän-

ningsanläggningar, materialan-

vändning och hållfasthet. För oss

är den tillämpade forskningen

mest intressant och det är den vi

fokuserar på.

– Grundforskningen är ju

termodynamikens lagar och den

ändras inte, även om vi skulle

vilja det. Det är en förklaring till

varför vi satsar mer på tillämpad

forskning.

Livscykelperspektivet

– Inför framtiden behöver vi på

flera områden utveckla livscykler

för våra anläggningar. Istället för

att uppföra nya anläggningar

investerar vi hellre i att förlänga

livscykeln i våra befintliga an-

läggningar.

– Många gånger har de äld-

re anläggningarna inte sämre

verkningsgrad eller effektivitet,

de har bara förslitits på ett sätt

som gör att man kanske måste

stänga dem vid en viss, given

tidpunkt.

– Det här är ett av våra

viktigaste områden att titta

närmare på; hur länge kan vi

hålla anläggningarna i gång

och hur kan vi förlänga deras

livslängd, gå från ett bränsle-

slag till ett annat och ett tredje

och ett fjärde, med samma

anläggning.

typen av avfall förändras

– avfallet vi har idag är inte det-

samma som för femton år sedan,

och om tio år kommer det åter-

igen att se helt annorlunda ut.

Vi behöver anpassa anläggning-

arna för att klara de förändrade

egenskaperna på det material vi

bränner, och även klara de nya

och tuffare miljökrav som hela

tiden ställs. el och värme är inte

nog i framtiden.

– För att kraftvärme ska vara

konkurrenskraftigt i framtiden

krävs att vi kombinerar värme-

kraftanläggningar med annan

typ av produktion, t.ex. av bio-

oljor, pellets eller andra drivme-

del. Vi anser inte att det kommer

att räcka att i framtiden bara

göra värme och el.

– Det här är enligt mig forsk-

ningens nästa steg. hur kombi-

nerar vi el- och värmeproduktion

Forskning är en

överlevnadsfrågahos oss finns både intresset och ansvaret att utveckla vår verksamhet och ständigt leta efter nya metoder för att göra den mer effektiv, annars är vi en relik om 15–20 år. Det säger anders egelrud, VD på Fortum Värme.

Foto: stefan sjödin

.


med någonting ytterligare?

och vad kan vi använda de här

anläggningarna till?

Värmeforsk behövs

– Värmeforsk gör stor nytta, i

synnerhet för mindre och medel-

stora företag, där det inte finns

möjlighet att forska i stor skala.

skulle det inte finnas bransch-

forskning och Värmeforsk skulle

dessa företag heller inte kunna

tillgodogöra sig resultaten.

– jag tror däremot att det

skulle gå att göra Värmeforsk

ännu vassare, genom att ha ett

tightare program och styrning av

hela forskningen.

Forskningsresultaten måste få bättre spridning

– resultaten och nyttan av den

forskning som bedrivs är redan

idag publik men måste få en

ännu större spridning till fler

intressenter än vad som sker

idag. här har vi en kommunika-

tionsuppgift att hantera.

– svensk Fjärrvärme är en

av de stora inom branschen

och mycket av forsknings- och

utvecklingsavgiften går idag till

Värmeforsk. jag menar att svensk

Fjärrvärme kan ta ett tydligare

grepp om hur forskningen be-

drivs. Detta är också en fråga som

svensk Fjärrvärme undersöker

och som diskuteras i styrelsen.

Foto: Micke lu

ndström

.

Forskningen bedrivs i och kring Fortum Värmes anläggningar. Istället för att uppföra

nya anläggningar investerar företaget hellre i att förlänga livscykeln i befintliga anläggningar.


2011

– Möjligheten att personligen

få besöka anläggningen och få

chansen att se hur den fungerar

i verkligheten var mycket värde-

full. allt möjliggjordes genom

Värmeforsks stipendium och

jag är givetvis oerhört tacksam

och glad över förtroendet, säger

karin.

KEBAG:s avfallsförbrännings-

anläggning

karin åkte till keBaG:s avfallsför-

bränningsanläggning i solothurn,

schweiz. På samma område

håller också företaget Bsh till,

och som egentligen står för

utvecklingen av den världsunika

tekniken, men företagen är nära

sammanlänkande.

studiebesöket var mycket

välarrangerat och detta bidrog

till givande diskussioner om

processtekniska detaljer, såväl

som ekonomiska och marknads-

mässiga frågor.

Likheter och skillnader

en viktig fråga som diskutera-

des var askans innehåll av olika

grundämnen, både innan och

efter behandling. sammansätt-

ningen skiljer sig en del mellan

schweiz och sverige. Det är

viktigt att ta i beaktande om

liknande teknik skulle införas

i sverige.

en annan viktig fråga rörde

det ekonomiska utrymmet

för att införa en sådan teknik.

I schweiz är det t.ex. betyd-

ligt dyrare att deponera aska

jämförfört med i sverige, vilket

ger ett större ekonomiskt spann

för att utveckla alternativa be-

handlingsmetoder för askan.

å andra sidan är askmäng-

derna betydligt större i sverige

jämfört med schweiz, vilket

ökar volymerna av producerade

metaller. Det är en viktig faktor

ur försäljningssynpunkt, då

större volymer är mer attrak-

tiva för uppköpare.

Återvinningstekniken

Genom att tvätta flygaskan

med det sura vattnet från

rökgasreningen (ph<4), lakas

en stor del av tungmetallerna

i askan ut i vätskan, i synner-

het zink. Därefter fälls koppar,

kadmium och bly och andra

metaller ädlare än zink ut från

laklösningen genom reduktion.

De säljs som en metallmix till

smältverk men intäkterna blir

tyvärr relativt låga på grund av

innehållet av kadmium. Detta

steg måste dock göras, då dessa

metaller annars stör produktio-

nen av mycket ren zinkmetall.

Zink av mycket hög renhet

(>99,9%) erhålls genom väts-

keextraktion följt av elektrolys.

en så ren zinkmetall genererar

ett högt pris. ett problem är de

relativt små volymer som kan

produceras.

keBaG/Bsh planerar att in-

föra tekniken i fler anläggningar,

vilket teoretiskt sätt skulle med-

föra att ungefär 25–30 % av

schweiz årliga zinkbehov skulle

kunna tillgodoses på detta vis.

Den kvarvarande askresten

blandas med bottenaskan från

förbränningen och deponeras.

Karins avhandling ”Metals in

MSWI fly ash – problems or

opportunites?”

karins disputerade år 2010

med avhandlingen ”Metals

in MsWI fly ash- problems or

opportunites?”. avhandlingen

handlar om utlakning och

möjligheter till att återvinna

metaller i icke-metallisk form

från flygaskor från avfallsför-

bränning.

hon ser en stor potential i

tekniker liknande den som för

närvarande utvecklas i schweiz.

– jag tror att en liknande

anläggning skulle kunna var

fullt möjlig även i sverige inom

några år. Införandet av en sådan

teknik skulle spara naturresur-

ser och stärka avfallsförbrän-

ningens ställning som en

mycket bra metod att hantera

våra ökande avfallsmängder.

karin är anställd på av-

fallsbolaget renova aB som

forskningsingenjör. syftet med

arbetet är att analysera och

utveckla metoder för hur vi ska

kunna ta tillvara de värdefulla

metaller och andra ämnen,

t.ex. fosfor, som finns i aska.

stipendiat karIn karlFelDt FeDje

Med siktet inställt på

schweiz

Karin Karlfeldt Fedje fick årets Värmeforsk-stipendum.

karin karlfeldt Fedje var en av de kandidater som sökt medel från Värmeforsk för en studieresa till schweiz. I solothurn utanför Zürich finns en världs-unik anläggning, där man precis håller på att införa zinkutvinning från avfallsflygaska i full skala.

Värmeforsks stipendiat


Material- och kemi-

teknik

System- teknik

Process- styrning

Anläggnings- och förbrän-ningsteknik

Basprogrammet 2011

anläggnings- och förbränningsteknik

Ordförande Ulf Björklund eskilstuna energi & miljö aB

Niclas lindqvist alstom power Sweden aB

Jens Bertelsen DoNg energy power a/S

David Jiveborn/Samuel Nilsson e.oN Värme Sverige aB

anders Johansson energimyndigheten

andreas Söderkvist/lena älvesand Fortum Värme aB

Claes moqvist Foster Wheeler energi aB

Fredrik axby grontmij aB

Sven andersson götaverken miljö aB

Ulf Hagman göteborg energi aB

anna edebo/Kjell Sjölander/Sten Valeur Holmen aB

Bernt-Åke Johansson Inspecta technology aB

Dag Wiklund Jämtkraft aB

marcus Öhman luleå tekniska Universitet ann Hellström metso power aB

mats lindgren Naturvårdsverket

gösta Norell pöyry Sweden aB

Solvie Herstad Svärd WSp

anders Stuxberg Siemens Industrial turbomachinery aB

Claes tullin Sp Sveriges tekniska Forskningsinstitut

Henrik lindståhl tekniska Verken i linköping aB

Carl Nordensköld Christer Forsberg Karin Ifwer Vattenfall aB Värme Norden

Jakob tynell Ingrid Nohlgren ÅF-Consult aB

material- och kemiteknik Ordförande anna Jonasson e.oN Värme Sverige aB

Henrik andersson mikael larsson alstom power Sweden aB

Stefan Nilsson Billerud Skärblacka aB

Sören aakjaer Jensen DoNg energy power a/S

Camilla axelsson energimyndigheten magnus Bernroth Fortum Värme aB

Juha Sarkki Foster Wheeler energia oY

Barbara goldschmidt-grontmij aB

thomas Johnson göteborg energi aB

Joakim lirfeldt Holmen paper aB

Hedvig Johansson Holmen paper aB

Jan Storesund Inspecta technology aB

Hans Jörgensen Jan olofsson metso power aB

roger lundberg mälarenergi aB

mats lindroth pöyry Sweden aB

Jonas axner renova

leif Berglin Siemens Industrial turbomachinery aB

Conny Johansson Stora enso Hylte aB

anders Hjörnhede Sp

pamela Henderson Vattenfall r&D

Henrik Forsberg/per-Åke Björnstedt ÅF-engineering aB

processtyrningOrdförande ann-Britt Östberg grontmij aB

Björn Hultman Billerud Skärblacka aB

Jakob munch Jensen DoNg energy power a/S

Jonas Wilhelmsson e.oN Värme Sverige aB

mikael palmgren e.oN Värme Sverige aB

Henrik Wiinikka energitekniskt Centrum i piteå

erik Dotzauer Fortum Värme aB

marja Jouppila Foster Wheeler energia oY

per gustafsson göteborg energi aB

Christoffer löwenberg Korsnäs aB, gävle

Kai lüder metso power aB

erik Dahlquist mälardalens Högskola

per Klinga pöyry Sweden aB

geir Nevestveit Siemens Industrial turbomachinery aB

tobias Söderlund Skellefteå Kraft aB

Choy-Hsien lin Stora enso Hylte aB

Jonas Funkquist Vattenfall r & D

Sten grahn ÅF-engineering aB

Jesper Baaring Öresundskraft systemteknik

Ordförande urban eklund ena energi aB

Inge johansson avfall sverige aB

Per karlsson Borås energi & Miljö aB

Benny Gøbel DonG energy Power a/s

Mats åbjörnsson e.on Värme sverige aB

Bengt Blad energimyndigheten

rikard Gebart energitekniskt centrum i Piteå

Bengt östling Falu energi & Vatten aB

håkan andersson Fortum Värme aB

tomas ekbom Grontmij aB

ulf hägg Götaverken Miljö aB

Marie jernsund Göteborg energi aB

johan Dahlbom Pöyry

anders kjörk WsP

kristofer thoresson siemens Industrial turbomachinery aB

roger nordman sP sveriges tekniska Forskningsinstitut

torbjörn harrysson stora enso nymölla aB

Mats Bäck sundsvall energi aB

Per örvind söderenergi aB

Gerth karlsson Vattenfall research and Development

kristina haraldsson åF-consult aB

Resurshushållning och energieffektivisering

Basprogrammet med sina fyra forskningsgrupper är kärnan i Värmeforsks verksamhet. här samlas intressen-terna kring ett gemensamt program. ledorden för den pågående programperioden 2008–2011 är resurshushåll-ning och energieffektivisering. styrgrupperna presenteras nedan:


Basprogrammet ProGraMoMråDe 2011

De övergripande målen med

programområdet är att få

kunskaper och insikter om hur

bränsleval och konstruktions-

lösningar påverkar materialen,

och hur bränslen i kombination

med ökad prestanda, som högre

ångdata i pannor eller högre för-

bränningstemperaturer i gastur-

biner, påverkar anläggningarnas

tillgänglighet och livslängd.

Glimtar från 2011

ytkemiska institutet och sP:s

gemensamma projekt ”Glatta

ytor” handlar om interaktioner

på överhettartubers ytor vid

förbränning av biobränsle och

avfall. Glatta ytor ska förhindra

eller fördröja bildning av påslag. I

projektet gjordes en genomgång

av tekniker för att skapa glatta

ytor, främst vad gäller keramiska

beläggningar.

Med hjälp av on-linemätning-

ar kan man lättare ta ställning

till hur olika material fungerar i

befintlig miljö i pannan, eller om

den rökgassidiga miljön måste

styras för att mildra korrosivi-

teten, till exempel med hjälp av

additiv.

eMat- tekniken, electro

Magnetic acoustic transducer, är

en lovande teknik. Den mag-

netostriktiva egenskapen hos

magnetit utnyttjas genom att

Anläggnings- och förbränningsteknik Material- och kemiteknik

HUVUdoMrÅdENA är:

q Anläggningskoncept och tekniklösningar för effektivisering av produktionen

q Bränslerelaterade frågor

q Minimerad miljöpåverkan

Många av oss med ett fjärrvär-

menät funderar på hur vi kan

implementera lönsamma kraft-

värmelösningar för att bidra till

målsättningen om mer förnybar

el. ett bidrag till de tankarna är

rapporten ”utvärdering av teknik

för småskalig kraftvärme”, som har

sammanställt befintlig teknik och

utvärderat ekonomin runt ett

antal små anläggningstyper.

Givande läsning som Björn kjell-

ström, en av våra seniora konsul-

ter, har genomfört.

som avslutning vill jag lyfta

fram de personer som arbetar i

referensgrupperna och som med

sin kunskap kommer in i projekten

och utvecklar sig själva tillsam-

mans. De bidrar även till att tidpla-

ner hålls och att rapporterna håller

en god nivå. ni är ovärderliga för

vår gemensamma framgång. en

sak jag har lärt mig: det som inte

är under utveckling, är under av-

veckling. så ta er tid att ladda ner

en rapport och använd resultaten

i er verksamhet idag!

”Verkningsgrad, tillgänglighet och bränsle är ledorden för vårt område.”

Det övergripande målet för

programområdet är att effektivi-

sera och förbättra produktionen

av kraft och värme när det gäller

miljö, teknik och ekonomi. Det vill

säga; att utveckla teknik för att

nå optimal driftsekonomi med

god tillgänglighet och med mi-

nimal miljöpåverkan vid förbrän-

ning av olika typer av bränslen.

Glimtar från 2011

under den fyraåriga period som

nu avslutats har verkningsgrad,

tillgänglighet och bränsle varit

ledorden för vårt område. en av

periodens höjdpunkter är vår

revision av storsäljaren” Bränsle-

handboken.” Den är en stolthet

inom Värmeforsk och föddes som

en idé i tPs Branschforskning för

energiverk, i början av millenniet.

jag var en av de drivande till att

få delfinansiering till den första

utgåvan från Värmeforsk, och jag

är djupt tacksam till dem som

ville vara med och bidra till Bräns-

lehandboken. Vi hoppas att den

nya versionen kommer att hjälpa

våra gemensamma intressenter

att uppnå sina mål. ett misstag

som undviks kan betyda mycket

där ute och att dela kunskap inom

förbränningsbranschen är ovär-

derligt för miljön och ekonomin

i det enskilda företaget och för

jordklotet.

HUVUdoMrÅdENA är:

qBränslerelaterade material- och kemifrågor

qMijörelaterade material- och kemifrågor

qTillgänglighets- och livslängdsfrågor

”Viktig kunskap kring mätning av korrosions-hastigheter.”

ett magnetitskikt appliceras på

insidan av ståltuber. tjockleken

hos tuberna mäts on-line med

hjälp av en eMat- sond. Detta

har testats i fält i sydteks projekt

M08-829, med gott resultat. se

rapport 1189; ”on-line mätning

av korrosionshastigheter i pann-

tuber vid användning av anpas-

sat eMat (ht-eMat) Fas 2”.

on-linemätning med hjälp

av elektrokemiska metoder är

svårare avseende tolkningen

av mätningarna, se den nya

rapporten 1210; ” kalibrering av

elektrokemisk korrosionssond i

laboratoriemiljö och verifiering

med fältförsök”. Projektet visar

bl.a. att mätningarna resulterar

i korrosionssignaler kopplade

till verkliga korrosionsprocesser.

Båda projekten bidrar till den

viktiga kunskapsuppbyggnaden

kring mätning av korrosions-

hastigheter. året avslutades

med ett studiebesök på avedöre-

verket, Dong energy, utanför

köpenhamn.

Ordförande ulf Björklund, eskilstuna energi & Miljö

Ordförande anna jonasson, e.on Värme


Målet för programområdet är

att utveckla styr-, optimerings-

och övervakningssystem som,

för olika processer och varie-

rande bränslen, gör det möjligt

med en ekonomisk och säker

drift med minimal påverkan på

miljön. styrsystemen är navet i

en produktionsanläggning och

har avgörande betydelse för

tillgänglighet och säkerhet. Det

ställer stora krav på att styrsys-

temens funktioner är robusta

och tillförlitliga samtidigt som

operatören får överskådlig

information.

Glimtar från 2011

under året har detektering av

nedsmutsning på panntuber

undersökts i 3 olika pannor med

olika förutsättningar vad gäller

sotningsfilosofi, förbrännings-

metod och sotningsmetod.

studier visar att olika händelser

i pannan kan identifieras men

en fortsatt utveckling krävs för

att få en robust metod för styr-

ning av sotning.

en speciell typ av mutli-

variabel regulator på en av

hylte Bruks samförbrän-

ningspannor har utvärderats.

För att kunna upprätthålla

avfallsförbränningsdirektivets

temperaturgräns reglerar regu-

latorn temperaturen i bädden,

Processtyrning Systemteknik

HUVUdoMrÅdENA är:

qReglerteknik och

optimering

qInteraktion mellan

användare och process

qMätteknik

qKvalitet och säkerhet

HUVUdoMrÅdENA är:

qHållbar bränsleförsörjning – nya koncept och råvaror

qResurshushållning

qEnergikombinat – lokala och regionala energilösningar

systemteknik är inriktat på

en långsiktig utveckling av

effektiva energisystemlös-

ningar. osäkerheten om

framtida energipriser ställer

krav på att anläggningarna

ska vara flexibla när det

gäller produktion av el,

värme och andra produk-

ter. ett brett bränsle- och

produktsortiment tillsam-

mans med höga miljökrav

leder till mer komplexa och

dyrare anläggningar. Det

ger ett större behov av hög

verkningsgrad, hög tillgäng-

lighet, lång livslängd, hög

säkerhet, miljövänlig produk-

tion och hög lönsamhet. Det

vill säga nya krav på effektiva

anläggningar och en effektiv

systemuppbyggnad.

Genom integration med

andra verksamheter eller

genom att utveckla nya

produkter inom företaget

är det möjligt att skapa

energisystem som optimerar

användningen av råvara och

bränsle.

Glimtar från 2011

hur får vi till ökad lönsamhet i

branschen? Inom systemteknik

har vi forskat i hur vi kan öka gas-

produktion i rötning genom att

använda mera spillvärme, och

genom högre temperaturer få

ökad gasproduktion. Vi under-

sökte hur alger skulle kunna

användas i ett energikombinat,

hur ett lönsamt bioenergikom-

binat skulle se ut och ligga samt

hur man optimalt använder

råvarorna i ett kombinat.

slutsatsen från programpe-

rioden: vi måste göra mer el med

mindre mängd värme, producera

mera värme med mindre mängd

bränsle samt få fram mera bräns-

le med mindre mängd insatsrå-

vara. Det finns ett antal processer

där vi med fördel kan använda

mer värme för att öka utbyte

eller ersätta andra insatsvaror.

hoppas att vi fått igång ett antal

snöbollar i rullning som framöver

kan bli riktig intressanta att få in i

vår vardag. om inte energin vore

så billig skulle många energikom-

binat vara lönsamma!

Ordförande ann-Britt östberg, Grontmij

”optimering av framlednings-temperaturen för stora fjärr- värmenät i studier.”

Ordförande urban eklund, ena energi

”om inte energin vore så billig skulle många energikombinat vara lönsamma.”

eldstaden, samt i övre delen

av pannan. Detta sker med

hjälp av förändringar i natur-

gastillskott och recirkulering

av rökgaser. Då naturgasen är

ett dyrare bränsle än de övriga,

ser regulatorn till att naturga-

sen endast utnyttjas då det är

absolut nödvändigt för att klara

avfallsförbränningsdirektivet.

Fortsatta studier av optime-

ring av framledningstempera-

turen för stora fjärrvärmenät

har genomförts under året. I

ett tidigare Värmeforsk-projekt

togs en modellbaserad regler-

strategi fram för mindre nät.

Det var ett intressant resultat

att se att metoden från det

tidigare projektet även gick att

använda i mer komplicerade

system.


rapport 1178 MaterIal och keMItkenIk

Förebyggande underhåll och livs-längdsbedömning med avseende på cyklisk drift

De allra flesta kraftvärmeverk

är dock dimensionerade för

baslastdrift; kontinuerlig drift

under hela driftsäsongen. anta-

let starter och stopp av anlägg-

ningen blir litet under ett år och

det är inte nödvändigt att beakta

effekterna av dessa vid dimensio-

neringen.

Införande av ett mer cykliskt

driftsätt kan därför innebära att

frekvensen av skador ökar samt

att allvarliga haverier uppstår i

komponenter som tidigare inte

haft några nämnvärda skade-

problem.

Det är främst i tjockväg-

giga komponenter som effekter

av cykliska driftsprickor kan

förväntas uppstå, företrädesvis

genom sprickbildning på grund

av termisk utmattning, kryput-

mattning eller miljöinducerad

sprickbildning. tjockväggiga

komponenter är samtidigt för-

knippade med långa driftuppe-

håll i fall av oplanerade utbyten

eller reparationer.

Projektet har syftat till att ta

fram förbättrade metoder för

förebyggande underhåll och

bedömningar av återstående livs-

längd av komponenter i anlägg-

ningar som utsätts för cyklisk

drift i kraftvärmeverk genom att:

• studera och sammanställa

procedurer för bedömning

av utmattning, kryputmatt-

ning, korrosionsutmattning

(cF) och töjningsinducerad

korrosionssprickning (sIcc),

många vilka har utvecklats

inom kärnkraften och kan

vara användbara även inom

kraftvärmebranschen.

• redogöra för europanormer

med avseende på cyklisk drift.

• studera erfarenheter/skade-

fall av cyklisk drift i tjock-

väggiga komponenter som

ånglådor, ventilhus, ångacku-

mulatorer och ångdomar.

sIcc är en av de vanligaste ska-

demekanismerna i ångdomar

och ångackumulatorer. etable-

rade spricktillväxtlagar saknas,

vilket försvårar förebyggande

underhåll och bedömning av

återstående livslängd.

en rad skadetålighetsanaly-

ser av ångdomar och ångacku-

mulatorer sammanställdes, i

syfte att ta fram vilka parame-

trar som styr tillväxt genom

sIcc.

resultaten visar att starter

krävs för att åstadkomma till-

växt och att den lokala spän-

ningsnivån där sprickor uppstår,

styr tillväxthastigheten. Genom

att plotta analyserade spänning-

ar mot observerad skadetillväxt

för ett antal ångdomar, togs

ett empiriskt samband fram.

Det gav dels en god över-

ensstämmelse med nyligen

publicerade laboratorieförsök

rörande sIcc och pekade dels

på risken för kraftigt reducerad

livslängd hos domar och ång-

ackumulatorer om cyklisk drift

skulle etableras.

Med utgångspunkt från

framtaget underlag har rekom-

mendationer upprättats rö-

rande val av oförstörande prov-

ningsmetod, provningsintervall,

mätning, övervakning, och

spännings- och brottmekanisk

analys givits. Detta har samman-

fattats i ett förslag på procedur

för förebyggande underhåll och

livslängdanalys med avseende

på cyklisk drift.

Utgående ånglåda där läckage har uppstått. Den del av lådan där läckan fanns kapades bort. Omfattande sprick-bildning genom termisk utmattning observerades på insidan vid tubhål till intilliggande överhettarskärma.

Exempel på spänningsfördelning vid tubhål och den största sprickans orien-tering. De högsta spänningarna är i det röda området, vilket sammanfaller med området där sprickor initieras.

under senare år har mer frekventa starter och stopp blivit aktuella för allt fler anläggningar, som en följd av utbyggd vindkraft och de vanligt före-kommande svängningarna i elpriset.

Jan Storesund


rapport 1193 ProcessteknIk

Förbättrad behovsstyrd sotning med hjälp av värmeöverförande tubens mekaniska egenskaper – etapp 2

I samband med en utredning om pannor med havererade tuber pga. sotning, föddes idén att bedöma sotpåslag med hjälp av tubens mekaniska egenskaper.

Tre försök i tre pannor

en förstudie redovisades 2007

i Värmeforskrapport 1018 som

visade att det fullt möjligt

att mäta påslag med hjälp av

tubens mekaniska egenskaper,

vilket måste ske med givare

tillräckligt robusta för installa-

tion i panna. arbetet med att ta

fram denna metod för givare,

förstärkning och detektion av

resonans i panna avslutades un-

der hösten 2011. tre försök i tre

olika pannor gjordes, i sakaB,

Wte1, roterugn, Borås energi,

BFB och renova, rost.

Mätning av tubens vibrationer

Vikten av tuben förändras då

tuben får ett påslag, vilket ger ett

skifte av tubens resonansfrek-

vens. I praktiken ändras både vikt

och styvhet och det är vikten som

avgör frekvensskiftet när påslag

adderas. För att mäta tubens vi-

brationer valdes en töjningsgivare

specificerad att tåla hög tempera-

tur. signal/brus-förhållandet och

förstärkarsteget

var avgörande,

då givaren var

bestämd av miljön

inne i pannan.

Konstantström-

matad brygga

De dynamiska

egenskaperna för

en Wheatstone-

brygga var för

dåliga för appli-

kationen och en

balanserad, kon-

stantströmmatad

brygga byggdes till

Borås. Metoden är

snabb i att kunna

detektera påslag

(minuter) när man kan

följa tubens resonansfrek-

venser vid hög frekvens,

men långsam (timmar)

för mätningen om man

enbart kan följa resonan-

ser vid låg frekvens. hur

väl metoden fungerar

beror på hur ofta man

sotar och hur snabb upp-

byggnaden av påslag är.

Pannans interna excitation

en väsentlig parameter var

pannans interna excitation. Vid

mätningar på renova var det

svårt att detektera egenfrekven-

serna i pannan, trots erfarenheter

från sakaB och Borås. Pannans

excitering av tuben var för svag

för att få tuben att ringa med sin

egenfrekvens. Det gick att detek-

tera vibrationer i samband med

att slagsotning pågick, men detta

gav inte en detektion av påslag

på tuben.

I sakaB och Borås kunde vi

följa sotuppbyggnad, för renova

var sotintervallen täta. uppbygg-

naden av påslag gav en påslags-

trend svagare än den mättid som

pannans mekaniska excitering

dikterade för oss.

Slutsatser: Wheatstonebrygga

är inte lämplig i denna applika-

tion. Pannans excitering av en

tub måste vara tillräckligt stark

för att driva ett flertal av tubens

resonanser. Är pannans excite-

ring svag bör man addera egen

excitering, ett slags ”mini-slag-

sotning”. Instrumenteringen var

i drift i 6 månader vid Renova

utan anmärkning.

Accelerometer utanför pannan

– idé för framtiden

en framtida idé är mätning med

accelerometrar utanför pannan.

tubens töjning minskar med

ökande frekvens, medan accele-

rationen ökar med frekvensen.

accelerometrar är bättre lämpade

för uppgiften vad gäller signal/

brus men tål inte miljön inuti

pannan. Vid renova placerades en

accelerometer på ett rör ut från

panntaket. Givaren fästes med

en magnet, som avmagnetise-

rades på grund av värmen och

accelerometern föll av pinnen. en

accelerometer placerad ovanför

panntaket och fastskruvad i en

pinne som fästs till en panntub

inuti pannan, borde kunna lösa

många av detta projekts upp-

stådda problem.

Elisabet Blom

Mätning av vibrationer i tunnan.


värmeverk. Payoff-tiderna för fal-

len är 6–7 år. Det konventionella

kraftvärmeverket och kombina-

tet med både värme-, el-, pellets-

och drivmedelsproduktion har

den kortaste payoff-tiden.

”Gratis” spillvärme

energibalansen för ett avsalu-massabruk med energiöverskott är mycket gynnsam, då massa-brukets spillvärme är ”gratis”. Verkningsgraden är långt över 100 % på den marginaleffekt som bäddtork och fjärrvärmeleverans ger. Investeringen betalar sig snabbt då massabruket torkar och säljer egenfallen bark med initialt lågt värde, och säljer värme som annars hade gått till spillo.

Även om värme till torken

måste produceras, blir ekonomin

god. ett ökat utnyttjande av

spillvärme för fjärrvärmeleverans

och för uppvärmning av tork-

luft för torkning av egenfallen

bark eller andra bränslen

rekommenderas.

rapport 1187 systeMteknIk

Jennie Rodin

Torkning är nyckeln till högre utnyttjandegrad & elproduktion

Energiekonomiskt med energikombinat

energikombinat har i ett flertal

studier visat sig vara energieko-

nomiskt. De kan sättas samman

på olika sätt och med olika slut-

produkter. Vanligast är värme,

el och pellets. Biodrivmedel är

högintressant som mervärde åt

ett traditionellt energikombinat.

Beräkningarna har baserats på

en fjärrvärmeleverans om 1000

GWh/år, produktion av 200 000

ton pellets/år och en biodriv-

medelseffekt på 100 MW.

Förlängd driftsäsong

Både vid drivmedelsproduktion

genom förgasning och vid pel-

letsproduktion krävs torkning av

bränslet. torken agerar som en

stor värmesänka och ökar värme-

underlaget. kraftvärmepannor-

nas driftsäsong förlängs därmed,

och med torrare bränsle ger det

ökad elproduktion.

Pelletsproduktionen ökar

driftsäsongen och värmeunder-

laget mest och ger högst elpro-

duktion då en av kraftpannorna

alltid kan vara i drift.

Detta ger drygt 60 %

högre bruttoelproduk-

tion än för ett konven-

tionellt kraft-

• Bäddtorkning av biobränsle ökar fjärrvärmeunderlaget och är en robust torkmetod. För projektfallen rekommende-ras bäddtorkning före andra torkmetoder.

• upplagring av torkat bränsle ger visst ekonomiskt mervärde och bör undersökas närmare.

• Energikombinat med drivme-delsproduktion via förgasning har en hög investeringskost-nad men uppvisar relativt god lönsamhet. tekniken har ej kommersialiserats och det dröjer troligtvis ett tag innan vi får se större satsningar på förgasning i energikombinat.

• ”Storkombinat” med produk-tion av värme, el, pellets och biodrivmedel är ett av de mest ekonomiskt gynnsamma alter-nativen, med klara skalfördelar.

• Ett energikombinat med värme-, el- och pelletsproduk-tion är med dagens pelletspri-ser inte lika ekonomiskt som i övriga fall. Vid avsättning av pellets under sommarhalvåret påverkas ekonomin positivt.

• Torkning och försäljning av egenfallen bark är lönsamt för massa- och pappersbruk.

drifterfarenheter

Drifterfarenheter sammanställ-des för tre torkanläggningar och två förgasningsanläggningar där studiebesök gjordes.

Förgasare

Förgasaren på avsalubruket södra cell Värö är i kommersiell drift. chalmers tekniska hög-skola har en förgasare på 2–4 MW i sin forskningsanläggning.

• Generellt god tillgänglighet, oftast kringsystem kopplade till fastfashantering som krånglar

• Fruset bränsle problem under

vinterhalvåret

• sintring av bädden vid för

mycket alkali

• tjärkondensation i värme-

växlare vid för låg temperatur

• erosion av rågasledning pga partiklar

Bäddtorkar

De bäddtorkar som besöktes torkar material för pellets-produktion, till barkpanna och för avsalu. uppvärmning av torkluft sker med hetvatten av 75–90°c + eventuell spets-värmning med ånga.

• uppges fungera mycket bra, god tillgänglighet för samtliga torkar

• rockhammar & Värö hade problem med brand i torkat material. lösningen var sänkt torkluftstemperatur och lag-ring i mindre stackar.

hur används skogsråvara mest effektivt? hur erhålls en hög utnyttjandegrad i ett energikombinat? >> Några slutsatser


Ny version ute nu

nu finns en ny och uppdaterad

version ute; Bränslehandboken

2012. liksom för askdatabasen

allaska bygger innehållet i Bräns-

lehandboken på den kunskap

som tas fram inom Värmeforsks

olika projekt och andra offentligt

rapporterade projekt. Mycket

kunskap kommer dessutom från

olika anläggningar runt om i

sverige som använder olika för-

nybara bränslen i sin produktion.

Bränslehandboken 2012

har utökats med ytterligare nio

bränslen/bränslevariationer.

alla bränslen har uppdaterats

med mer data i form av analyser,

drifterfarenheter och inte minst

ett nytt avsnitt om risker för

varje bränsle.

Minimera bränslerelaterade

driftproblem

ett helt nytt kapitel har tillkom-

mit, kallat ”åtgärder för att

minimera bränsle-relaterade

driftproblem”.

de olika åtgärderna som

beskrivs är:

• Samförbränning och ”smart”

bränslemix

• Tillsats av olika additiv

inte testat den säger vi bara;

prova! här kan ni enkelt räkna

fram värmevärden från elemen-

tarsammansättningen. omräk-

ning mellan olika enheter är

också mycket användbar. ”om

jag har mina analyser i ppm, hur

får jag dem som mg/nm3? eller

alla redovisningar av askor som

vikt-%, mg/kg ts, mg/kg aska

etc. hur ska jag kunna jämföra

mina analyser?” Inga problem

med beräkningsbilagan.

till sist, tack till er alla som

bidragit med data för denna

uppdaterade Bränslehandbok.

hoppas att ni får stor nytta av

den! solvie herstad svärd, WsP,

har varit medförfattare till båda

upplagorna av Bränslehand-

boken.

rapport 1234 anlÄGGnInGs- och FörBrÄnnInGsteknIk

Bränslehandboken 2012

Birgitta Strömberg

Full fart med flis.

“I mitt dagliga arbete uppstår alltid frågor som rör bränsleval och bränslerelaterade produk-tionsfrågor. Bränslehandboken ger alltid vägledning hur man skall angripa eller lösa proble-men. Bränslehandbokens eng-elska utgåva är en ovärderlig produkt i mina utländska upp-drag. Boken stärker verkligen varumärket Värmeforsk”.

Eddie JohanssonEducat AB

“Inom energibranschen vill man gärna bygga upp en rejäl egen erfarenhet, vilket innebär att man lär av egna mycket dyra misstag!

Den smarta bränsleanvän-daren utnyttjar istället först Värmeforsks bränslehandbok och spar tid, pengar och miljö!

Bränslehandboken är en extremt kompakt bränslefak-tasammanställning – men samtidigt med så välstrukture-rade och logiska checklistor att alla i biobränslebranschen har ovärderlig tillgång till underlag vid olika bränslebedömningar.”

Hans Nordström, f d Bränsledirektör Vattenfall Värme Norden

Bränsle från sydligare breddgrad.

Bränslehandboken publicerades första gången 2005 och blev snabbt Värmeforsks ”bestseller” med i särklass flest nedladdningar från Värmeforsks hemsida. Den engelska versionen finansierad av Vattenfall ligger också den på topplistan över mest populära rapporter.

Uttalanden om Bränslehandboken

Foto: Bioenergiportalen

• Byte av bäddmaterial

• Regenerering av bäddmaterial

• Förändra temperaturprofilen i pannan

en allmän genomgång och

uppdatering av lagstiftning,

skatter och standarder är också

genomförd, då dessa uppgifter

är att betrakta som ”färskvara”.

tydliga hänvisningar om var man

kan hitta aktuell lagstiftning,

nya skatter och standarder finns

redovisade.

Sammanställning av beräkningsrutiner

Beräkningsbilaga a är en oerhört

nyttig sammanställning av

beräkningsrutiner som rekom-

menderas varmt. Den har blivit

uppdaterad och för alla som ännu


skogsindustriella

programmet

miljöriktig användning

av askor

Projektverksamheten inom Värmeforsks tillämpade program är inriktad på att lösa specifika problem inom ett specifikt område. Programmen riktar sig till grupper som har speciellt intresse för det aktuella programmet. Projekten innebär ofta demonstrationer av tekniska lösningar i full skala. nedan presenteras styrgrupperna:

tillämpade program 2011

Samlade specialkunskaper till nytta för många

miljöriktig användning av askorOrdförande henrik Bristav umeå energi

stig jansson cementa

tobias norin e.on

Bo svedberg ecoloop

anna lundborg energimyndigheten

harald svensson Fortum Värme

Birgitta tiderman Göteborg energi

rikard nilsson holmen

erik Fellenius/erika nygren naturvårdsverket

Bo lind sGI

Viktoria Dernstedt skellefteå kraft

kenneth collander stora enso

Monica lövström svenska energiaskor

stig edner sysaV utveckling

stig-olov taberman tekniska verken i linköping

ylva Gustavsson telge återvinning

holger ecke Vattenfall

henrik Bjurström åforsk

skogsindustriella programmetOrdförande albin andersson södra skogsägarna

anders snell Billerud aB

anders von Dolwitz Billerud Gruvöns Bruk aB

Bertil lundberg Billerud skärblacka aB

sven risberg energimyndigheten

sten Valeur holmen aB

camilla rydstrand holmen Paper aB

Fredrik johansson holmen Paper aB

niklas Berglin Innventia aB

Mikael ahlroth Innventia aB

anders Wallin korsnäs aB, Frövi

Bertil Granqvist korsnäs aB, Gävle

anders Fransson Metso Power aB

johan Bergquist Mondi Dynäs aB

kent sondell M-real sverige aB

Per klinga Pöyry sweden aB

jens olsson sca Graphic aB

Bjarne öberg sca Graphic aB, ortviken

anders kyösti sca Packaging Munksund aB

kristian elvemo sca Packaging Munksund aB

niclas ahnmark sca Packaging obbola aB

Peter sandström sca r and D centre

anders hultgren sca r and D centre

conny johansson stora enso hylte aB

jan Magdalinski stora enso kvarnsveden aB

torsten svenland stora enso nymölla aB

nils Ivarsson stora enso Pulp aB

leif löfgren stora enso skoghall

conny johansson stora enso

tord hultberg södra cell aB

hanna Björkman södra cell aB

annika larsson ahlstedt södra cell aB

christian lyckehed södra skogsägarna

sofia strandvall Vallviks Bruk aB

Magnus Forslund åF-Industry aB


tillämpade program skoGsInDustrIella ProGraMMet

Tre synnerligen framgångsrika projekt enligt extern utvärdering

skogsindustriella programmet

Det skogsindustriella programmet har som mål att effektivisera skogsindustrins energi- och miljöarbete genom att nyttiggöra biobräns-len och industriella bioenergibränslen när det gäller energiutvin-ning, miljöskydd och kostnader. Det innebär att ta fram metoder för att utnyttja energin effektivt både i och utan-för de skogsindustriella processerna, energispar-åtgärder och effektivare generering av energi.

ordförande albin anderssonsödra skogsägarna

operatörsverktyg för styrning

av fiberkvalitet

”operatörsverktyg för styrning

av fiberkvalitet vid tillverkning

av ctMP/tMP på ett energief-

fektivt sätt”, Pöyry sweden,

(rapport 1190), har en teknik

utvecklats för att presentera

processdata för maskinopera-

törer on line med hjälp av ett

användarvänligt gränssnitt som

testats på sca:s pappersbruk i

ortviken.

Bruket har nu infört denna

metod för att presentera

processdata i syfte att på ett

lättare sätt styra processen. I

en normal process kan energi-

användningen variera upp till

10 % beroende på olika parame-

trar, men med denna teknik är

det möjligt att snabbare justera

processen och inte lika länge

använda onödigt mycket energi.

CFd-simuleringar av såpning

”cFD-simuleringar avsåpning,

Fs Dynamics”, (rapport 1131),

syftade till att studera hur det

på ett mer effektivt sätt går att

tillvarata såpan som separeras

från svartluten och vidareförädlas

till tallolja. talloljan kan i sin tur

säljas som biobränsle alternativt

används för att ersätta fossila

bränslen i massatillverkningen.

som en direkt följd av pro-

jektresultaten står södra nu i

begrepp att vid bruken i Värö och

Mörrum implementera en ny

metod för att förbättra inlopps-

systemet. Detta förväntas ge en

tallolja med högre kvalitet samt

en ökad intäkt om 5–10 miljoner

kronor per år. södra använder

oljan både internt som ersättning

för fossilt bränsle för att värma

upp mesaugnar och säljer den

vidare som bioenergi.

Utvärdering av

samrötningspotential

”utvärdering av samrötningspo-

tential för bioslam från massa-

och pappersbruk”, Pöyry sweden,

(rapport 1175), syftade till att

undersöka olika kemiska sam-

mansättningar för att uppnå en

bättre samrötning, vilket i sin tur

ger bättre förutsättningar för att

utvinna biogas ur slammet som

uppstår vid massatillverkning.

Projektet har utgjort ett värde-

fullt underlag till holmens plane-

rade satsning på biogasproduk-

tion och anaerob avloppsrening

vid bruket i hallstavik. Företaget

har även gjort egna förstudier och

lämnade under våren 2011 in en

tillståndsansökan för investering

för biogasproduktion.

arbete pågår med att starta

upp en sjunde etapp av skogsin-

dustriella programmet och detta

arbete beräknas vara i mål under

sommaren 2012.

Det skogsindustriella programmets sjätte etapp (2009–2011) har precis avslutats. I programmet har nio projekt genomförts till en totalbudget på 12 miljoner kronor. Den externa utvärderingen gjord av technopolis har lyft fram tre projekt som speciellt framgångsrika.

Foto: holm

en, star k

ite Flygfoto, Dan

mark

Holmens pappersbruk i Hallstavik har en planerad satsning på biogasproduktion.


rapport 1190 skoGsInDustrIella ProGraMMet

Olof Ferritsius

Vad krävs för att operatörerna ska köra energieffektivare, utan att köra i diket?

Eco-driving

inom processindustrin

Dessa är några av frågorna vi

ville belysa i projektet ”ope-

ratörsverktyg för styrning av

fiberkvalitet vid tillverkning av

ctMP/tMP på ett energieffek-

tivt sätt”. De dramatiskt ökade

kostnaderna för elenergi har

lett till ökade krav på att ta fram

mer energieffektiva processer

för tillverkning av mekaniska och

kemimekaniska massor. Deras

elenergibehov ligger så högt som

1–3 MWh/ton. energibehovet

för att uppnå önskade riktvärden

på massakvalitet varierar från

tid till annan i fabrikerna, ibland

utan synbara förändringar i

vedråvara och processbetingel-

ser. Fokus i detta projekt var att

ge operatörerna förutsättningar

att kunna tillämpa ”eco-driving”

inom processindustrin och göra

det möjligt att tillverka jämn och

tillräckligt bra kvalitet.

Trender och processvariabler

en grundförutsättning för att

kunna köra så snålt som möjligt

är att du håller dig på vägen.

Dina ögon ska riktas framåt och

bara ibland ska du slänga en blick

i backspegeln. Precis tvärtom

kör vi våra processer! Fullt med

trender av en uppsjö med pro-

cessvariabler på bildskärmarna.

när laboratorieanalyserna av

exempelvis massastyrkorna är

klara är papperet och kartongen

redan tillverkat och på väg till

kunden.

on-line mätning och

visualisering av data

För att undvika att på detta sätt

försöka styra processen och

kvaliteten genom att se i back-

spegeln, har vi i detta projekt

fokuserat på on-line mätning

samt visualisering av data.

För att kunna dra så generella

slutsatser som möjligt gjordes

installationen i en tMP linje för

tillverkning av tidningspapper

samt i en ctMP linje för tillverk-

ning av kartong.

en Inovocell on-line fiber-

analysator installerades i de

två bruken i olika positioner.

Inovocell ”tillverkar” virtuella ark

tre gånger per minut baserat på

mätningar av ett flertal egenska-

per av miljontals fibrer. På detta

sätt erhålls on-line beräkning av

massastyrkor och andra mas-

saegenskaper. För att kunna

omvandla den stora mängden

data som finns i brukens databa-

ser till information, tillämpades

multivariata metoder såsom

”faktoranalys”.

Grafiskt illustrerad

information

Inspirerad av bildesign och

speciellt själva utformningen av

instrumentbrädor kontaktade vi

Designhögskolan vid umeå uni-

versitet. I ett projektarbete tog elva

studenter fram ett trettiotal olika

förslag på hur information kan pre-

senteras grafiskt. Informationen

skulle både visa aktuell kvalitets-

och processtatus men även varna

när man är på väg att köra i diket,

samt indikera trolig orsak.

av de framtagna förslagen

valdes tre stycken ut för att i ett

demosystem illustrera kvalitets-

hur energieffektivt kör vi processen idag och hur kan vi förbättra den ytterligare? Vilken fiberkvalitet producerar vi just nu och hur pass mycket jämnare kvalitet kan vi tillverka? hur nära diket kör vi egentligen och hur kan vi undvika att hamna däri?

Förhoppningen är att operatörerna ska bli ”fiberdesigners” och ”trouble preventers” istället för massamakare.

RAPPORT 1190 Operatörsverktyg för styrning av fiberkvalitet vid tillverkning av CTMP/TMP på ett energieffektivt sätt.


operatören, indikatorpilarna och masken är viktigast, tätt följt av F1 bilen och spiderweb samt backspegeln. (hade med dessa bilder på en konference poster som uppskat-tades).

och processinformation:

1) mask med tillhörande

målområde

2) spindelvävsdiagram

3) indikatorpilar

Masken och spindelväven inne-

håller information om nuläge

samt vid ett antal valfria tidsin-

tervall. Med indikatorpilarna kan

drygt 400 000 olika möjligheter

sammanfattas vad avser nivå,

riktning och hastighet i föränd-

ringar av fyra variabler. Idéer

från de nya gränssnitten har

redan installerats i ett referens-

gruppsbruk.

Momentana värden på

energieffektivitet

stora mängder elenergi tillsätts

för att främst öka massastyrkan

Vad kan vi lära oss av världens bästa förare, världsmästarna i Formel 1 och rally?

Som ett mått på energieffek-tivitet beräknades förhållandet

mellan massans dragstyrka samt specifik energiinsats.

mätt som dragstyrka. som ett

mått på energieffektivitet beräk-

nas förhållandet mellan massans

dragstyrka samt specifik energi-

insats. eftersom dragstyrkan

beräknas tre gånger per minut

från Inovocell och energiinsatsen

mäts kontinuerligt, är det möjligt

att erhålla momentana värden

på energieffektiviteten. Genom

att presentera nuläget förbättras

förutsättningarna för operatörer

att hitta troliga orsaker till varia-

tionerna.

under de sammanlagt drygt

ett år långa installationerna

framkom att energieffektiviteten

under en timme kan variera med

upp till 10 % samt att det även

finns långsammare förändringar.

Följande företag har med stor en-

tusiasm deltagit i projektet: Pöyry

sweden aB, Inovocell Inc, umeå

universitet Designhögskolan,

holmen, storaenso och sca.

Fiberdesigners och trouble

preventers

Förhoppningen är att operatö-

rerna ska bli ”fiberdesigners” och

”trouble preventers” istället för

massamakare. Då ökar möjlig-

heten att energieffektivisera

våra processer genom att bara

tillverka tillräckligt hög kvalitet,

hela tiden.

Spindelvävsdiagram visar nuläge med formen.

Indikatorpilar visar status och trolig framtid.

Mask med tillhörande målområde.


Tredje perioden av

askprogrammet avslutad

året har dominerats av

inrapportering av färdiga

och genomförda projekt.

Det är imponerande att se

hur många goda rapporter

som har inkommit och det är

med tillfredsställelse som vi

kan konstatera att kvaliteten

genomgående är god. ny

kunskap har lagts till den som

redan fanns och har skapat

värde för askproducenter såväl

som för användare och andra

intressenter.

databasen ALLASKA

Förutom ett stort antal rappor-

ter finns det ett ytterligare be-

vis på den konkreta nytta som

askprogrammet har genererat.

Databasen allaska innehåller

data om ett stort antal olika

askor och har byggts på under

hela askprogrammets tid, med

data ofta genererat från de

olika projekten. allaska är

öppet för alla att använda och

används flitigt av forskare och

askanvändare.

Med resultaten och den

samlade kunskapen är jag

övertygad om att programmet

bidragit i utvecklingen mot ett

långsiktigt, hållbart samhälle.

Kunskap som gör skillnad

tillämpade program MIljörIktIG anVÄnDnInG aV askor

miljöriktig användning av askorMålet i den pågående programperioden är att säkerställa resul-taten i ett långsiktigt perspektiv. Det finns också mer kunskaps-behov att fylla. Denna kunskap ska sedan föras ut till produ- center, brukare och myndigheter.

ordförandehenrik Bristav,umeå energi

Det gångna året har präglats av ett flertal färdiga och genomförda projekt med ny kunskap till värde för många.


rapport 1216 askProGraMMet

Alla askors egenskaper samlade i ALLASKA

Henrik Bjurström

Askors egenskaper

Databasen allaska skapades i

början av askprogrammet för att

underlätta för alla, såväl askpro-

ducenter och askanvändare som

myndigheter, att hitta informa-

tion om askors egenskaper. Denna

information är annars vanligen

utspridd i olika offentliga rappor-

ter och svår att hitta.

Genom att gå in på Värme-

forsks webbplats och leta i

allaska, kan man hitta de

kvantitativa uppgifter som finns

om egenskaperna, t ex kemisk

sammansättning, lakegenskaper,

densitet m.fl. samt en hänvisning

till källan för mer information,

d v s rapporten, om hur dessa

egenskaper bestämdes och sam-

manhanget.

Viktiga kriterier

nästan allt, men inte allt, finns

i allaska. Vissa data är inte

användbara därför att de inte

uppfyller följande:

• Askan skall kunna spåras till

en svensk anläggning, dels

för att användaren skall veta

var man skall fråga efter mer

information när det behövs,

dels för att bränslet i en svensk

anläggning är med största san-

nolikhet relevant för de andra

svenska anläggningarna.

• Egenskaperna skall ha be-

stämts i standardtester genom

välbeprövade metoder, vilket

säkerställer att data för olika

askprov är användbara och att

olika askor kan jämföras.

ALLASKA kontinuerligt växande

sedan starten 2003 har allaska

vuxit i flera etapper. Det märks

främst genom det antal materi-

alprov som beskrivs; de har blivit

flera hundra. Men allaska har

också vuxit med antalet egenska-

per som lagras i databasen. Från

början var bara sammansättning

och lakegenskaper med, sedan

kom de egenskaper som behöver

vara kända i t ex vägbyggen, och

senast innehållet av organiska

ämnen.

Även om stommen i allaska

är projekten inom askprogram-

met, har tillväxten även bestått av

annat, som data från

• Ramprogram Askåterföring i

början på 1990-talet

• VTI:s databas över alternativa

geotekniska material

• Basprogrammet inom

Värmeforsk

• Avfall Sveriges projekt och från

Waste refinery kompetenscen-

ter, för att nämna några. sysaV

har också låtit lägga in data från

kvalitetssäkringen av slaggruset.

några referensmaterial finns i

allaska: lakdata från vanliga

jordmaterial togs fram i ett ask-

projekt.

Kompletteringar välkomnas

om data saknas rörande en viss

typ av aska eller egenskap kan

det bero på att ingen har gjort

Några referensmaterial finns i ALLASKA: lakdata från vanliga jordmaterial togs fram i ett Askprojekt.

nästan allt som finns att veta om svenska askors egenskaper ligger i databasen allaska, fritt tillgängligt på Värmeforsks webbplats. här finns data från Värmeforsks forskningsprojekt och andra offentligt rapporterade projekt, såväl som data från anläggningar. allaska är ett modernt referensverk och uppdateras så fort nya data finns tillgängliga.

Allaska sparar mig mycket tid och energi. Att manuellt söka efter data i Värmesforsk askprograms stora rapport-samling tar alldeles för lång tid. I Allaska har jag alla data för de askor som intresserar mig lätt tillgängligt. Datain-samling, statstikberäkning, jämförelser och bedömningar kan göras snabbt och lätt

Raul Grönholm SYSAV Utveckling AB

Allaska innehåller en unik samling av mätdata, upp-mätta i riktiga askprover från fullskaliga förbränningar. Detta gör att man snabbt och enkelt kan skaffa sig en uppfattning om innehåll och egenskaper i askor. Att databasen dessutom är fritt tillgänglig är en fantastisk tillgång och min förhopp-ning är att Allaska kan utvecklas än mer under kommande år.

Karin Karlfeldt Fedje, Renova AB

dessa mätningar eller tester på

en sådan typ av aska i sverige.

Välkommen att komplettera

med egna data!

avviker data i allaska från

de i rapporten? självklart kan det

ha gjorts ett misstag vid själva

inmatningen, men rimlighets-

kontroller görs och skrivfel i rap-

porten rättas vid inmatningen.


rapporter

anläggnings- ocH FörBränningsteknik

1181 erfarenhetssammanställning från konverterade fluidiseradbädd-pannor inom skogsindustrin

Brodén Henrik, Berntsson Mikael, Herstad Svärd Solvie och Kjörk Anders

1183 Miljöfaktaboken 2011 - uppskattade emissionsfaktorer för bränslen, el, värme och transporter

Gode Jenny, Martinsson Fredrik, Hagberg Linus, Öman Andreas, Höglund Jonas, Palm David

1203 erfarenhetssammanställning avseende förebyggande av slitage på bränsle- och askhanteringssystem

Norling Rikard, Thorén Anna och Renström Caroline

1206 skrubberintegrerat vått elektrofilter, WesP

Andersson Sven, Bäfver Linda, Davidsson Kent, Pettersson Jens, Schmidt Hans, Strand Michael och Yngvesson Johan

1209 utveckling av mätmetoder för bäddövervakning av fluidbäddar i kraftvärmeverk – etapp 1

Petersen Martin, Badiei Shahriar, Moëll Mattias, Luengo Cris

1228 systemanalys för cellulosabaserad etanol i kombinat – Förbränningskaraktesering av lignin från cellulosabaserad etanol produktion

Wiinikka Henrik, Westbom Urban, Lidman Marcus, Grönberg Carola, Magnusson Staffan, Lindstedt Jan och Wingren Anders

1233 kiselkarbidbaserat sensorsystem för minimering av emissioner i rökgaser

Lloyd Spetz Anita, Bjorklund Robert

1234 Bränslehandboken 2012

Strömberg Birgitta, Herstad Svärd Solvie

1236 optimal elverkningsgrad för biobränsleeldade kraftvärmeverk

Brodén Henrik, Nyström Olle och Jönsson Mikael

1237 utvärdering av teknik för småskalig kraftvärme

Kjellström Björn

A-35 arBetsraPPort: Bränslerisker

Englund Jessica, Sernhed Kerstin, Nyström Olle, Gravéus Frank

läs mer på www.varmeforsk.se/rapporterDär hittar du kompletta rapporter

material- ocH kemiteknik

1178 Förebyggande underhåll och livslängds-bedömning med avseende på cyklisk drift

Storesund Jan

1182 avsaltning av östersjövatten – Val av rätt förbehandling för råvattnet

Hellman Mats

1184 teknikval vid rening av rökgaskondensat i avfallsförbrän ningsanläggningar

Goldschmidt Barbara, Olsson Henrik, Carlström Helen

1188 Förhöjd prestanda vid kraft och värmeproduktion - state-of-the-art i materialutveckling

Aghili Behnaz, Storesund Jan

1189 on-line mätning av korrosionshastigheter i panntuber vid användning av anpassat eMat (ht-eMat)

Borggreen Kjeld

1194 status, kvarvarande livslängd och kvalitetssäkring av PP-material i anläggningar för rening och kondensering av rökgaser

Jacobson Karin

1202 Bedömningsunderlag för när kemisk rengöring är lämpligt för pannor

Dumbrava Olimpiu, Bjurström Henrik

1204 studie av krypbeteendet hos haZ genom pilot- och lång tidsförsök samt simulering av svetsrepare- rade låglegerade varmhållfasta stål

Wu Rui, Storesund Jan, Steingrimsdottir Kristin

1207 krypspricktillväxt under gränstemperaturen för krypning i driftpåkända svetsar av 13 crMo 4 4

Wu Rui, Storesund Jan, Bolinder Tobias

1210 kalibrering av elektrokemisk korrosionssond i laboratorie miljö och verifiering med fältförsök

Hjörnhede Anders, Norling Rikard

1215 långtidsprovning av tubskyddsmaterial, etapp 2

Norling Rikard, Hjörnhede Anders, Mattsson Mattias

1220 kartläggning av rökgaskondenserings-anläggningar med avseende på korrosionsrisker, biobränsl ekvaliteter, teknik och materialval

Stenqvist Per-Åke

1223 Miljöinverkan på lcF-egenskaper vid långa drifttider hos superlegeringar

Moverare Johan, Leijon Gunnar, Palmert Frans


1230 Förutsättning för sänkning av rökgastemperatur

Nordling Magnus

1232 Glatta ytor: en genomgång av glatta ytor som teknik för att stå emot bildning av beläggningar på värmeöverförande ytor Corkery Robert, Bäfver Linda, Davidsson Kent, Feiler Adam

1235 korrosion hos luftförvärmare och ekonomisrar

Nordling Magnus

1238 Inverkan på livslängden hos gasturbinkomponenter vid förekomst av h2s i drivmedel

Karlsson Fredrik

processtyrning

1193 Förbättrad behovsstyrd sotning med hjälp av värme-

överförande tubens mekaniska egenskaper - etapp 2

Blom Elisabet, Fredö Claes, Gabrielsson Lars, Eriksson Daniel

1196 lastprognoser för fjärrvärme med hänsyn till scenarier och osäkerheter i vädret

Hedberg Martin, Koppers Gijs

1205 styrning av sncr med kiselkarbidsensorer

Lloyd Spetz Anita, Bjorklund Robert, Andersson Mike

1211 Ir sensor för övervakning av brännarflamma i biobränsle eldade kraftverk

Badiei Shahriar, Bohman Katarina, Clausen Sønnik, Larsen Henning E, Leffler Tomas

1214 tillståndsbaserat underhåll med applikation på en värme växlare och en pump

Råberg Martin och Slätteke Ola

1218 Panntemperaturreglering med explicit MPc

Slätteke Ola, Velut Stéphane och Råberg Martin

1227 optimerad framledningstemperatur för stora fjärrvärmenät

Saarinen Linn, Boman Katarina

1231 Behovsstyrt underhåll och operatörsstöd baserat på process modeller

Dahlquist Erik, Widarsson Björn and Tomás-Aparicio Elena

systemteknik

1179 Värmebehandling av trä integrerad med kraft- värmeproduktion och fjärrvärme

Delin Lennart

1185 Mikroskopiska alger som kombinerad koldioxidsänka och energikälla i sverige

Ekendahl Susanne, Olsson Marcus, Brive Lena, Sárvári Horváth Ilona, Edberg Ann, Luca Kovács Éva, Söderberg Peter

1187 optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikom-

binat för värme, el, biodrivmedel och avsalubränsle

Rodin Jennie, Wennberg Olle, Berntsson Mikael, Njurell Rolf och Thorson Ola

1199 anaerob rening på reningsverk med utnyttjande av över skottsvärme från kraftvärmeverk eller processindustri

Cardell Lina, Berg Andreas, Borgström Ylva, Gustavsson Christer, Karlsson Anna, Ejlertsson Jörgen, Nilsson Fredrik

1201 högtemperaturförbehandling av biogassubstrat med fjärrvärme för ökad biogasproduktion

del Pilar Castillo Maria, Olsson Marcus, Henriksson Gunilla, Ascue Johnny, Nordman Roger

1224 kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat

Nohlgren Ingrid, Gunnarsson Emma, Lundqvist Per, Stigander Håkan, Widmark Annika

askprogrammet

1169 effektivt askutnyttjande i vägar

Vestin Jenny, Arm Maria, Nordmark Desiree, Hallgren Per, Tiberg Charlotta, Lagerkvist Anders, Lind Bo

1170 lätt att göra rätt, beslutsunderlag för miljöprövning av askor i anläggningar

Toller Susanna, Johansson Mats, Wik Ola, Erlandsson Åsa, Lundberg Kristina

1171 utformning av skyddsskikt - beständighet

Mácsik Josef, Maurice Christian, Edeskär Tommy, Erlandsson Åsa, Persson Elisabeth

1191 kontroll och uppföljning av befintliga askvägar – kommunikation och acceptans

Mácsik Josef, Edeskär Tommy, Hellman Fredrik

1192 Processoptimering av asktvätt

Nordmark Désirée, Lindgren Elisabet, Vamling Maria, Lagerkvist Anders


rapporter

1198 Betydelsen av fast löslighet i järn(hydr)oxider för fastläggning av potentiellt miljöstörande ämnen i askor

Sjöblom Rolf, Noläng Bengt

1208 askor – långsiktiga ekotoxikologiska miljörisker

Breitholtz Magnus, Linde Margareta, Enell Anja och Wik Ola

1212 DIanas – användning av slaggrus i bundna konstruktionsmaterial

Hansson Niklas

1213 askbaserad gödsling i ungskog av björk och hybridasp

Thelin Gunnar

1216 Förvaltning av databasen allaska 2009–2011

Bjurström Henrik, Grönstedt Solvig, Shamsa Samira och Beijer Ronja

1217 lakvatten från skogsbränsleaska – markpåverkan av lagring

Valeur Inger, Thelin Gunnar

1219 Bedömning av långtidsegenskaper hos tätskikt bestående av flygaskstabiliserat avloppsslam,Fsa – beständighet,täthet och utlakning

Mácsik Josef, Ländell Märta, Håkansson Karsten

1222 ackumulering av metaller i vegetation på geotekniska askkonstruktioner

Hemström Kristian, Bramryd Torleif, Wik Ola, Johansson Michael, Jägerbrand Annika

1225 Damning från flygaskstabiliserade grusvägar

Blomqvist Göran, Edvardsson Karin, Gustafsson Mats och Wik Ola

1226 långtidspåverkan av kalkrika flygaskor vid våtlagring för användning inom markstabilisering

Lagerlund Johan, Jansing Christiane

1229 lakning av vedaska

Larsson Per-Erik

A-27 askåterföring efter skogsbränsleuttag på bördig skogsmark i södra sverige – anläggning av två fältförsök

Sikström Ulf, Högbom Lars, Jacobson Staffan och Ring Eva

A-28 kopparspeciering i lakvatten från avfallsbottenaska – en europeisk samsyn för geokemisk jämviktsmodellering

Toller Susanna, van Schaik Joris, Berggren Kleja Dan, Gustafsson Jon Petter, van Zomeren André, Comans Rob

A-29 tillförsel av aska i skog på dikad torvmark i södra sverige skogsproduktion och emission av växthusgaser

Sikström Ulf , Björk Robert G. och Klemedtsson Leif

A-30 komplettering och publicering av arbeten om oförbränt och organiskt

Bjurström H, Lind B och Lagerkvist A

A-31 Internationell vetenskaplig publicering av Miljöriktlinjer för askanvändning i anläggningsbyggande

Bendz David, Wik Ola, Jones Celia, Elert Mark

A-32 Vattenkemiska effekter av asktillförsel på en skogklädd och dikad torvmark

Ring Eva, von Brömssen Claudia, Losjö Katarina och Sikström Ulf

A-33 asktillförsel på skoglig fastmark och dess påverkan på trädens tillväxt

Jacobson Staffan

A-34 Produktionseffekter av askgödsling i äldre dikade torvmarksskogar

Magnusson Tord och Hånell Björn

skogsindustriella programmet

1175 utvärdering av samrötningspotential för bioslam från massa-/pappersbruk

Berg Andreas, Karlsson Anna, Ejlertsson Jörgen, Nilsson Fredrik

1180 studie av imångornas innehåll och inverkan på noX-emissionen från sodapannor Ahlroth Mikael, Andersson Lars, Puukko Meeri

1190 operatörsverktyg för styrning av fiberkvalitet vid tillverkning av ctMP/tMP på ett energieffektivt sätt

Ferritsius Olof, Johansson Ola, Ferritsius Rita

1200 Verifiering av hygroskopisk kondensering hos holmen paper, Braviken

Bellander Hampus, Westermark Mats


Framgångsrik avslutning av forskningsprogram

VärmeForsk orDFöranDen har orDet

Magnus Grill

ordförande i Värmeforsk

Framgångsrikt program

I de fyra forskningsgrupperna

har i varje grupp fler än 20

personer deltagit i arbetet. Det

är enligt min mening ett mycket

gott betyg på att arbetet har

upplevts som värdefullt och att

deltagarna känt att de har kun-

nat påverka såväl projektformu-

lering som genomförande.

utvärderarna fann att det

finns mycket starka grunder

att planera en fortsättning till

detta framgångsrika program.

så har också skett och en ny

programperiod inleds under år

2012. samarbetet med staten

genom energimyndigheten och

bredden i deltagandet är starka

framgångsfaktorer.

Internationell konferens

Det tillämpade program-

met ”Miljöriktig användning

av askor” avslutades med en

välbesökt och uppmärksam-

mad internationell konferens

i stockholm i slutet av januari

2012. Även här planeras en ny

programperiod. Det skogsindu-

striella programmet hade även

det ett starkt deltagande och en

ny programperiod inleds under

år 2012.

avslutningen av år 2011 har

för Värmeforsks del innebu-

rit mycket arbete och många

aktiviteter med avslutning och

utvärdering av program samt

formulering av nya program-

skrivningar för de program som

ska påbörjas.

Mervärdesskattelagens

tillämpning

år 2011 har också inneburit en

diskussion om mervärdesskat-

telagens tillämpning på Värme-

forsks inköp och försäljning av

forskningstjänster. Värmeforsk

har i diskussion med skattemyn-

digheten hävdat sin mening och

ett slutligt avgörande i skattefrå-

gan dröjer sannolikt länge. För

att undanröja osäkerhet i den

framtida verksamheten har de

nystartade programmen lagts i

en ny juridisk person, vars skat-

testatus har underställts skatte-

rättsnämnden för avgörande.

Stort tack!

jag vill tacka alla i forsknings-

grupper och styrelse för det

nedlagda arbetet att göra samar-

betet inom Värmeforsk fram-

gångsrikt. jag vill också tacka alla

köpare av forskningstjänster för

engagemang i verksamheten och

värdefulla synpunkter på formu-

lering av nya projekt och pro-

gram. Det är genom användande

av resultat från Värmeforsks

verksamhet som framgången

ytterst mäts.

jag vill även tacka Värme-

forsks VD Gullvi Borgström och

övriga anställda vid kansliet för

allt arbete under året med såväl

programslutförande som nya pro-

gramskrivningar under en mycket

arbetsam period.

Värmeforsks basprogram och tillämpade program avslutades i och med utgången av år 2011. Basprogrammets fyraåriga programperiod är över. under denna tid har ett aktivt och brett arbete genomförts i forskningsgrupperna, och ett stort antal forskningsrapporter levererats till finansiärer eller köpare av forskningstjänster.

”Jag vill också tacka alla köpare av forskningstjänster för engagemang i verk-samheten och värdefulla synpunkter på formulering av nya projekt och program.”


VärmeForsk VerksaMhet

Miljöriktig användning av

askor

anläggnings- och förbrän-ningsteknik

Material- och kemi-

teknik

Process-styrning

Tillämpade program

STyRgRupp

Huvudmän

Styrelse

Kansli

Basprogrammet

systemteknik

FoRSKnIngS- gRupp

FoRSKnIngS- gRupp

FoRSKnIngS- gRupp

FoRSKnIngS- gRupp

STyRgRupp

skogsindustriella

programmet

Finansiärer tillVärmeforsks basprogram 2008–2012

e.on Värme sverige, Vattenfall Värme norden, Fortum Värme, Göteborg energi, söderenergi, Mälarenergi, tekniska Verken i linköping, skellefteå kraft, ena energi, jämtkraft, umeå energi, karlstads energi, sundsvalls energi, öresunds kraft, Gävle energi, Växjö energi, Borås energi & Miljö, eskilstuna energi & Miljö, jönköping energi, trollhättan energi, kraftringen Produktion aB (lunds energi), c4 energi Värme, svensk Fjärrvärmes med-lemsföretag, åforsk, alstom Power sweden, siemens Industrial turbo-machinery, Metso Power, Foster Wheeler energi, Inspecta, technology, s.e.P., Pöyry Forest Industry, sP sveriges tekniska Forskningsinstitut, etc i Piteå, Grontmij, Götaverken Miljö, avfall sverige, korsnäs Frövi, M-real, Mondi Dynäs, rottneros, holmen Paper, korsnäs, sca, stora

enso, Billerud, södra cell, Dong energy.

Finansiering Tillämpade program år 2011

tillämpade program Budget 2011(tkr)

Miljöriktig användning av askor 9 400

skogsindustriella programmet 3 400

Total finansiering 12 800

Varav energimyndigheten finansierar 4 400

Finansiering Basprogrammet 2008–2011

Organisation, finansiärer och finansiering

Värmeforsks organisationsschema 2011

huvudmän samt energimyndigheten Budget 2011 (tkr)

elforsk (svenska kraftvärmeföretag) 13 420

nordiska företag 2 000

svensk Fjärrvärme 6 000

avfall sverige 1 600

övrig industri 10 120

skogsindustrin 5 560

Övrig industrifinansiering 3 300

Industriell finansiering direkt till projekt 13 940

Summa industriell finans 55 940

energimyndigheten (33%) 28 000

totalt Finansiering 83 940


VärmeForsks kunDer

Vi är stolta över vår gedigna kundlista!


1

styrelse ocH kansli

Suppleanter Styrelsemedlemmar

82

46

5

710

11

12

1 Magnus Grill styrelseordförande

2 Per kallner Vattenfall

3 eva-katrin lindman Fortum Värme aB

4 charlotta abrahamsson svensk Fjärrvärme aB

5 Bengt östling Falu energi & Vatten aB

6 Mats strömberg Fortum Värme

7 jari nyqvist siemens Industrial turbomachinery aB

8 claes tullin sP sveriges tekniska Forskningsinstitut

9 Margareta lundberg Metso Power aB

10 anders snell Billerud11 sten åfeldt energimyndigheten

12 robert schuster åF-Process aB

13 albin andersson södra skogsägarna ekonomisk förening

* tommy Mölback Dong energy, (ej närvarande på bild)

Kansli

Magnus Berg Vattenfall

lars Wrangensten elForsk

johan alsparr Fortum Värme aB

Mile elez tekniska Verken i linköping aB

svante carlsson skellefteå kraft

lena lilienberg Göteborg energi aB

charles nielsen Dong energy

lennart Gustafsson Götav. Miljö

Weine Wiqvist avfall sverige

Per-anders tauson Grontmij aB

christer olsson Foster Wheeler energi aB

Peter sandström sca research

klas simes holmen

anders johansson energimyndigheten

3

913

Gullvi Borgström, Verkställande Direktör

Birgitta strömberg, Programansvarig

line Widell, Kommunikation & administration (Föräldraledig)

Inas Golam, Kommunikation & administration (vikarie)

anders törngren, Programansvarig


FörValtningsBerättelse årsreDoVIsnInG

Allmänt om verksamheten

Värmeforsk serviceaktiebolag under namnändring

till Värmeforsk aB (Värmeforsk) är en bransch-

gemensam sammanslutning för forskning och

utveckling inom området bränslebaserad ener-

giproduktion. Värmeforsk etablerades 1968 med

syftet att utveckla avancerad teknik för kraft- och

värmeproduktion i sverige. Än idag är målet att

stärka nordisk energiproduktion genom att inte-

grera forskning, teknisk utveckling och tillämpning.

Värmeforsk har som affärsidé att sälja tjänster

för uppdragsforskning inom området bränsle-

baserad energiproduktion. Värmeforsks kunder ut-

görs av energiproducenter såväl som skogsföretag,

energikonsulter och tillverkande industri. tjänster

som erbjuds av bolaget är uppdrag för Fou, om-

världsanalyser, utredningar samt servicetjänster

såsom seminarier, kanslifunktion och tillhandahål-

lande av publikationer.

Värmeforsk samverkar med staten, via energi-

myndigheten, genom att aktivt verka för utveckling

av ett uthålligt energisystem som uppfyller upp-

satta miljömål och klimatpolicys. Miljöfrågor har en

central roll i Värmeforsks forskningsprogram, där

forskning kring biobränslebaserad el- och värmepro-

duktion stått i fokus de senaste 20 åren. energimyn-

digheten finansierar forsknings programmen med

upp till 40 % av kostnaderna. resterande del, minst

60 %, finansieras av industrin.

Forskningsverksamheten är indelad i två

områden; Basprogram och tillämpade program.

Basprogrammet är grupperat i fyra olika teknik-

områden; anläggnings- och förbränningsteknik,

Material- och kemiteknik, Processtyrning samt

systemteknik. Programmet har som mål att lösa de

tekniska problem som uppstår vid energiomvand-

ling av förnyelsebara bränslen. Detta gäller hela

produktionskedjan från bränsletillförsel, förädling

och omvandling, till emissioner, värme leverans och

turbinteknik. De tillämpade programmen startas

utifrån kundernas önskemål om forskning kring

specifika ämnesområden, och varierar övertiden.

Programmet “Miljövänlig användning av askor” är

ett av Värmeforsks tillämpade program, vars syfte

är att öka nyttig görandet av askor som uppstår vid

förbränning av biobränsle.

Programmens forsknings- och styrgrupper bär

upp organisationen genom sina aktiva insatser

för forskningsprojektens genomförande. Detta

innebär utvärdering av offerter från leverantörer,

kontinuerlig uppföljning och styrning av pågående

projekt samt kvalitetsgranskning av rapporter.

Värmeforsks intressenter tillskjuter även extra

resurser i samband med att forskningsprojekt

genomförs på produktionsanläggningarna. kost-

nader som då uppstår kan tex. utgöra ombyggnad

av en anläggning för försökens genomförande, för-

dyrande produktionskostnader (produktionsbort-

fall, dyrare bränsle etc.) eller personalkostnader när

anläggningarnas personal deltar. Dessa insatser

finansieras uteslutande av branschens företag.

Förväntningar avseende den framtida

utvecklingen

Värmeforsks forskningsprogram styrs av bran-

schens utvecklingsbehov, vilket innebär produk-

tionsoptimering och kostnads effektiva tekniska

lösningar i varje del i produktionskedjan. omvärlds-

frågor som styrmedel, politiska beslut, bränsle-

priser och konkurrenskraft har stor inverkan på

Värmeforsks forskningsinriktning.

Målet att reducera koldioxidutsläppen och

minska fossilanvändningen i samhället, innebär

långsiktiga prioriteringar både för industri och för

transportsektorn. ökad efterfrågan på bioråvara,

skapar en ogynnsam prisutveckling på denna

råvara för kraftvärmeproducenter, liksom för pap-

per- och pappersmassaindustrin. nya produktions-

anläggningar planeras och byggs för produktion av

el, värme, drivmedel m.m. där råvaran till stor del

kommer att utgöras av billigare biobränslen i form

av utsorterande avfallsfraktioner och restproduk-

ter från jordbruket. Detta föranleder Värmeforsk

att fortsätta forskningsinsatserna för att finna

lösningar som kan minska de negativa effekterna

vid nyttjande av “svårare” biobränslen.

nya eu-direktiv, såsom ramdirektivet för avfall,

kan innebära både lättnader och hinder för an-

vändning av olika avfallsfraktioner. För Värmeforsk

betyder detta att ta fram praxis för hur direktiven

ska bemötas och hanteras. Därutöver kommer

Värmeforsks strategiska satsningar att inriktas

mot lösningar för ökad flexibilitet i produktionsle-

det, där värmesänkorna kan nyttjas för att skapa

nya produkter utöver el och värme, papper och

pappersmassa. Genom samarbete med andra

branscher och sammankoppling av industri med

fjärrvärmenät finns goda möjligheter att skapa

optimala och effektiva energisystem.

under året har bolaget förvärvat dotterbolaget

startplattan 159230 aktiebolag, 556871-0510, under

namnändring till Värmeforsk serviceaktiebolag, i vilket

kommande forskningsprogram startas under 2012.

Bolaget har delgivits omprövningsbeslut av

skatteverket innebärande återbetalning av mer-

värdesskatt. Beslutet har överklagats till Förvalt-

ningsrätten. skatteverket har beslutat att medge

anstånd med betalning av mervärdesskatten tills

målet avgjorts.

Värmeforsks personal

Värmeforsks verksamhet administreras av ett

kansli bestående av VD, två projekthandläggare

samt en administratör.

Ekonomiredovisning

Pågående arbeten 9 452 tkr (25 808) redovisas

i balansräkningen under rubriken “aktiverade

projekt”. De intäkter som hänför sig till pågående

arbeten redovisas i balansräkningen under rubri-

ken “Förskott från kunder” med 11 664 tkr (34 817).

Intäkter och kostnader hänförliga till avslutade

projekt redovisas i resultaträkningen. Projekt som

resultatavräknats under räken skapsåret är de där

arbetet är avslutat och rapporter avlämnats.

Förslag till disposition beträffande bolagets vinst

styrelsen och verkställande direktören föreslår att

till förfogande stående vinstmedel, kronor 916 681,

disponeras enligt följande:

Balanseras i ny räkning (kr) 916.681

Vad beträffar företagets resultat och ställning

i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och

balansräkningar med tillhörande bokslutskom-

mentarer.


året i siFFror årsreDoVIsnInG

Resultaträkning

Belopp i tkr Not 2011 2010

nettoomsättning 2 48 246 31 294

48 246 31 294

Rörelsens kostnader

övriga externa kostnader 3,4 -46 613 -27 331

Personalkostnader 1 -4 564 -4 229

avskrivningar av materiella anläggningstillgångar -29 -19

Rörelseresultat -2 960 -285

Resultat från finansiella poster

ränteintäkter 249 80

resultat efter finansiella poster -2 711 -205

Bokslutsdispositioner 5,6

Resultat före skatt -2 711 -205

skatt på årets resultat -2 705 -

Årets resultat -2 705 -205

Resultaträkning


året i siFFror

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 9

Bundet eget kapital

aktiekapital (1 000 aktier) 100 100

reservfond 20 20

120 120

Fritt eget kapital

Balanserad vinst 3 622 3 827

årets resultat -2 705 -205

917 3 622

1 037 3 742

Obeskattade reserver 10 - 6

- 6Kortfristiga skulder

Förskott från kunder 11 664 34 817

leverantörskulder 13 184 3 003

skulder till moderförening 48 46

skatteskulder – 123

övriga skulder 190 68

övriga upplupna kostnader 703 504

25 789 38 561

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 26 826 42 309

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Belopp i tkr 2011-12-31 2010-12-31

ställda säkerheter Inga Inga

ansvarsförbindelser Inga Inga

Balansräkning

Belopp i tkr Not 2011-12-31 2010-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Inventarier 6 82 111

82 111Finansiella anläggningstillgångar

andelar i koncernföretag 7 50 –

50 –

Summa anläggningstillgångar 132 111

Omsättningstillgångar

Varulager m m

aktiverade projekt 8 9 452 25 808

9 452 25 808kortfristiga fordringar

kundfordringar 40 662

skattefordringar 157 –

övriga fordringar 3 863 1 533Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 84 59

4 144 2 254

kassa och bank13 098 14 136

Summa omsättningstillgångar26 694 42 198

SUMMA TILLGÅNGAR 26 826 42 309

Balansräkning


Notermed redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

året i siFFror

Not 1 Anställda och personalkostnader

2011 2010

Medelantalet anställda 4 4

Varav kvinnor 75 % 75 %

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

styrelse och VD 1 088 935

(varav tantiem) h (-)

övriga anställda 1 598 1 529

(varav vinstandelar) (-) (-)

Summa 2 686 2 464

sociala kostnader 1 785 1 717

(varav pensionskostnader) (944) 93 7

av bolagets pensionskostnader avser 499 (f.å. 480) gruppen styrelse och VD.Bolagets utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår ti II 0 (f.å. 0).löner och ersättningar avser endast personal i sverige.

Not 2 Nettoomsättning

2011 2010

Fakturering 25 093 26 223

Förändring av pågående arbeten 23 153 5 071

48 246 31 294

Belopp i tkr om inget annat anges

Allmänna redovisningsprinciperBolaget följer årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd, förutomBFnar 2008:1 årsredovisning i mindre bolag (k2-reglerna).

Värderingsprinciper m mtillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.

Pågående arbetenPågående arbeten omfattar dels direkta kostnader, dels indirekta kostnader. Direkta kost-nader består av externt inköpta tjänster och internt upparbetad tid. Indirekta kostnader estår av kostnader som inte är direkt hänförliga till enskilda projekt, exempelvis lokalhyra.

FordringarFordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta.

Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångaravskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd. nedskrivning sker vid bestående värdenedgång.

Följande avskrivningstider tillämpas: Inventarier 5 år.skillnaden mellan ovan nämnda avskrivningar och skattemässigt gjorda avskrivningar redovisas som ackumulerade överavskrivningar, vilka ingår i obeskattade reserver.

Koncernuppgifter Företaget är ett helägt dotterföretag till Föreningen Värmeforsk, org nr 819000-5804 med säte i stockholm. I det helägda dotterbolaget startplattan 159230 aktiebolag har det inte förekommit någon verksamhet varför koncernredovisning ej upprättats. av totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 0 % av inköpen och 0 % av försäljningen andra företag inom hela den företagsgrupp som företaget tillhör.

Not 3 Arvode och kostnadsersättning till revisorer

2011 2010

jan kulin, kPMG

revisionsuppdrag 40 42

revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag -

skatterådgivning 110 -

andra uppdrag - -

Not 4 Övriga externa kostnader

2011 2010

konsultarvoden forskningsinsatser 27 283 27 176

övriga kostnader 2 974 2 819

Förändring av pågående arbeten 16 356 -2 664

46 613 27 331

Not 5 Bokslutsdispositioner

2011 2010

skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan• Inventarier 6 -

6 -


året i siFFror

Noter

Not 6 Inventarier

2011-12-31 2010-12-31

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början 222 117

nyanskaffningar - 105

222 222

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Vid årets början -111 -92

årets avskrivning enligt plan -29 -19

-140 -111

Planenligt restvärde vid årets slut 82 111

Not 7 Andelar i koncernföretag

ackumulerade anskaffningsvärden 2011 2010

Vid årets början tillkommande tillgångar - -

Bokfört värde vid årets slut 50 -

specifikation av bolagets innehav av aktier i koncernföretag 50 -

50 -

Antal aktier Andel i % Bokfört värde500 st 100 50

startplattan 159230 aktiebolag

556871-0510, stockholm

Not 8 Aktiverade projekt och Förskott från kunder

I balansräkningen görs en bruttoredovisning av pågående arbeten. Detta innebär att förskott till leverantörer samt aktiverade direkta och indirekta kostnader i ej avslutade projekt redovisas under rubriken aktiverade projekt. när det gäller förskott från kunder i ej avslutade projekt redovisas de under rubriken Förskott från kunder.

Not 9 Eget kapital

Aktiekaptal Reservfond Fritt eget kapital

Vid årets början 100 20 3 622

årets resultat - - -2 705

Vid årets slut 100 20 917

aktieägartillskott med villkorlig återbetalningsskyldighet uppgår till 2 598 (f.å. 2 598).

Not 10 Obeskattade reserver

ackumulerade avskrivningar utöver plan: 2011-12-31 2010-12-31

• Inventarier - 6

- 6


Välkommen till vår webbplats!Här hittar du allt om Värmeforsk och alla rapporter som vi har publicerat under våra drygt 40 år. www.varmeforsk.se

Nu har vi även skapat en engelsk version av vår hemsida för att möta den internationella marknaden!

Följ oss på twitter och Facebook!

ProDuktIon: auBerGIne consultInG, 2012 Foto: BIoenerGIPortalen, FortuM, teDD soost

101 53 StockholmTelefon: 08-677 25 80 Telefax: 08-677 25 06 [email protected]

projekt & resultat 2011

Documents