Kvalitetsregistercentrum i samverkan

PROMIS i Sverige Implementeringen av det amerikanska itembanksystemet PROMIS i Sverige

Evalill Nilsson, QRC Stockholm 2018-02-19

1

Innehåll

Sammanfattning i punktform s2

Vad är en itembank? s3

Itembanksystemet PROMIS s3

Sjukdomsspecifika itembanker s6

Har du frågor om PROMIS? s6

Bilagor

1. PROMIS Global Health s7

2. Kognitiva intervjuer och validering s8

3. Primärvård s12

4. Hjärtkärl s13

5. Intensivvård s15

6. Hudsjukvård s16

7. Reumatologi s17

8. Bröstcancer s19

9. Diabetes s20

10. Obesitaskirugi s21

11. Ortopedi s22

12. Psykiatri s23

13. Levnadsvanor s24

14. Barnsjukvård s25

2

Sammanfattning/översikt itembanker och PROMIS i punktform

Fördelar med itembanker jämfört med traditionella enkäter

• Itembanker kan innehålla en obegränsad mängd frågor, som kan kombineras utifrån behov

• Itembanker kan kopplas till ett datorprogram som automatiskt väljer ut och individanpassar nästa fråga utifrån

svaret på föregående frågor (Computerized Adaptive Testing, CAT)

• Den som ska svara på enkäten slipper irriteras av för hen irrelevanta frågor

• Mätprecisionen ökar eftersom det stora antalet frågor i itembanken gör att hela hälsospektret från svåra till lätta

problem kan täckas in, samtidigt som man kan gå på djupet just där individen befinner sig; man slipper

besvärande tak- och golveffekter i sina mätningar

• Endast ett mindre antal frågor behöver besvaras för att uppnå hög mätprecision (ofta räcker 3-8 frågor), vilket

minskar bördan för den som ska svara på enkäten

• Den höga mätprecisionen i form av minskad variabilitet och ökad sensitivitet medför också det antal deltagare

som behövs i forskningsstudier för att uppnå önskad power minskar, dvs studien blir billigare och tar kortare tid

att genomföra

• Oavsett vilka, och hur många, frågor varje individ har besvarat, så kan allas svar ändå alltid jämföras med varandra

precis som i en traditionell enkät, så länge frågorna kommer från en och samma itembank

• Itembanker blir aldrig omoderna, nya frågor kan hela tiden läggas till och gamla tas bort samtidigt som bankerna

används, med bibehållen jämförbarhet – stor flexibilitet

Fördelar med itembanksystemet PROMIS

• PROMIS innehåller över 60 olika itembanker för både vuxna och för barn från 8 år, och fler tillkommer hela tiden

• Itembankerna omfattar aspekter av hälsa, symptom och funktionsförmåga som är allmängiltiga och

diagnosöverskridande, vilket möjliggör nationella jämförelser om hela Sverige använder systemet

• Genom att olika länders översättningar av PROMIS ska harmoniseras med varandra enligt ett särskilt protokoll

säkras möjligheten till internationella jämförelser

• PROMIS finns nu på ICHOMs rekommendationslistor över bästa val av patientrapporterade utfallsmått (PROM)

inom vården

• PROMIS är kostnadsfritt och har inte traditionella enkäters licensproblematik

Exempel på utvecklingsarbete avseende PROMIS som pågår eller planeras internationellt

• Kvalitativa studier för att bland annat utforska systematiska skillnader (som upptäckts vid sk DIF-analyser) i hur

olika respondentgrupper tolkar frågorna (dvs när en uppmätt skillnad är en tolkningsskillnad och inte en ”äkta”

skillnad)

• Itembanker för barn yngre än 8 år

• Tillförsäkra jämförbarheten under hela livscykeln (tillförlitligt kunna jämföra sina värden som ung med sina värden

som gammal)

• Tillförsäkra jämförbarheten mellan olika språköversättningar (harmoniseringen)

• Fastställande av MID-värden för kliniskt bruk (minsta kliniskt betydelsefulla förändring)

• Prediktiva studier (tex kunna förutsäga överlevnad eller specifika behandlingsresultat)

• Användning av PROMIS i befolkningsenkäter

• Mapping av PROMIS-mått till preferensmått, såsom EQ-5D, SF-6D och HUI

• Utveckling av ett eget IRT-baserat PROMIS preferensmått

• Komplettering med sjukdomsspecifika items, vilket skapar sjukdomsspecifika mått med gemensam generisk bas

3

Moderna patientrapporterade mått - itembanker

Vad är en itembank?

Itembanker (frågebanker, dvs databaser innehållande ett stort antal frågor om hälsa, funktionsförmåga och

livskvalitet) är det nya moderna sättet att använda patientrapporterade mått. För att respondentbördan inte

ska bli för stor kan ett traditionellt frågeformulär som används som ett patientrapporterat mått inte innehålla

för många frågor. Därmed kan ett ensamt frågeformulär inte förväntas både klara av att täcka in hela

hälsospektret från sämsta till bästa hälsa, och samtidigt ge detaljerad information på alla olika hälsonivåer.

Traditionella frågeformulär uppvisar därför bland annat ofta så kallade tak- och golveffekter, där

frågeformuläret till exempel inte klarar av att särskilja dem med låg hälsonivå från dem med mycket låg nivå.

Ofta kan man därför behöva kombinera flera olika frågeformulär, som är anpassade till olika hälsonivåer inom

samma hälsodomän, när det finns en stor spännvidd i hälsan i en patientgrupp, vilket ofta är fallet. Nackdelen

är att det då blir väldigt många frågor (ökad börda), och många patienter behöver svara på frågor som inte är

relevanta för just dem. I forskningsstudier kan detta möjligen vara acceptabelt, men i klinisk rutinverksamhets

blir det mer besvärande.

Lösningen på dessa (och andra) mätproblem är itembanken, som, eftersom den kan innehålla hur många frågor

som helst, passar alla hälsonivåer inom den hälsodomän man önskar mäta. Genom användningen av sk CAT-

teknik (Computerized Adaptive Testing; ett datorprogram som individanpassar frågorna utifrån svaret på

föregående frågor), ringas först in var i hälsospektret patienten befinner sig (hög/låg hälsonivå). Därefter väljer

datorprogrammet ut frågor som ger detaljerad information runt just den hälsonivå som en specifik patient

befinner sig på, vilket ger ett mätresultat med hög mätprecison. Dessutom uppnås denna höga mätprecision

med betydligt färre frågor än vad som är brukligt att använda i ett traditionellt frågeformulär, och man slipper

irritera patienterna med för dem irrelevanta frågor. Metodiken ger också en bättre uppfattning om vilka

aspekter av det som mäts som egentligen är problemet för patienterna (eftersom itembanken är baserad på

modern itemresponsteori, IRT, värderas varje fråga separat och frågorna dessutom är rangordnade efter

allvarlighetsgrad), och inte bara vilken totalnivå de ligger på. En annan fördel är att alla potentiellt kan använda

samma patientrapporterade mått, vilket underlättar nationella diagnosöverskridande jämförelser och lärande

inom hälso- och sjukvården. Även om patienterna inte svarar på samma, eller lika många, frågor så är allas svar,

tack vare IRT, jämförbara med varandra, precis som i ett traditionellt frågeformulär.

Itembanksystemet PROMIS

I USA har National Institute of Health, NIH, initierat och bekostat framtagandet av ett omfattande state-of-the-

art itembanksystem inom hälsoområdet, The Patient-Reported Outcomes Measurement Information System

(PROMIS®). Man har tagit det bästa från befintliga välanvända frågeformulär och adapterat frågorna till en och

samma itembank (en bank för varje hälsodomän). Allt fler länder runt om i världen intresserar sig nu för att

implementera detta system (som utökas kontinuerligt, men så här långt inkluderar ett 60-tal hälsodomäner

inom fysisk, psykisk och social hälsa, för både vuxna och barn), så även Sverige, vilket kommer att ge rika

möjligheter till internationella samarbeten och jämförelser. Även internationella organisationer såsom ICHOM

inkluderar numera PROMIS i sina rekommendationer avseende patientrapporterade mått.

Förutom användning av CAT-teknik enligt ovan kan frågorna i PROMIS även användas i korta, fasta frågeform-

ulär, antingen sådana som redan skapats av PROMIS (4-8 frågor i varje) eller sådana som skapas och anpassas

efter ens egna behov. Anledningar till att använda fasta kortformer kan vara att man av något skäl vill att alla

respondenter ska få exakt samma frågor, eller att ens patientgrupp inte har tillgång till internet och datorer etc

för besvarandet. I USA har man även provat att använda CAT-teknik via telefon.

En ny möjlighet är att låta varje patient välja själv vilka frågor hen vill få och följa, ensamt eller i tillägg till en

CAT, eller en av professionen utvald kortform, vilket kan vara av särskilt intresse för långvariga sjukdoms-

4

tillstånd såsom diabetes. Det blir då en sorts individualiserat mått, men till skillnad mot traditionella

individualiserade mått finns generaliserings- och jämförelsemöjligheterna kvar.

Den Nationella Kvalitetsregisterorganisationen har finansierat det initiala arbetet med implementeringen av

PROMIS i Sverige, och nationella IT-lösningar för datainsamlingen är under framtagande. Visionen är att den

brokiga flora av patientrapporterade mått som används idag inom registren i framtiden ska kunna ersättas av

itembanker som kan behovsanpassas för olika användare men samtidigt användas för nationella jämförelser.

Nedan återfinns en bild över de hälsodomäner som hittills inkluderats i PROMIS, och nya domäner är ständigt

på ingång. Bankerna finns både för vuxna från 18 år och för barn från 8 år (samt i proxyversion för barn, där en

annan person bedömer barnets hälsa inom de olika domänerna). Bankerna/domänerna bygger på traditionella

mått såsom SF-36, HAQ och HADS, vilka har förbättrats och modifierats att passa in i systemet. Det finns också

omräkningsmöjligheter så att PROMIS-värden kan jämföras med mätvärden från de vanligtvis

rekommenderade standardmåtten (http://www.prosettastone.org/Pages/default.aspx), på engelska kallade

”legacy” mått.

Läs mer om PROMIS här http://www.healthmeasures.net/explore-measurement-systems/promis/intro-to-

promis och om PROMIS International här http://promis-international.org/

5

Fördelen med PROMIS-bankerna är att de är symptom/hälsodomänspecifika och diagnosöverskridande, dvs

samma mått kan användas för olika sjukdomsgrupper, vilket som sagt underlättar nationella och inter-

nationella jämförelser inom många av de hälsodomäner som är viktiga för de flesta patienter, såsom smärta,

nedstämdhet, fysisk funktionsförmåga och socialt deltagande. Dessutom finns ett globalt hälsomått (PROMIS

Global Health, med upp till 10 items), som alternativ till andra generiska mått på hälsorelaterad livskvalitet,

såsom de mycket vanligt förekommande EQ-5D och SF-36/RAND-36. Se bilaga 1.

För hälsoekonomiska analyser behövs så kallade preferensmått. Rekommendationen idag är att i första hand

använda direkta generiska mått, såsom EQ-5D och HUI-2/3. Det är dock ofta så att det finns en begränsning i

hur många frågeformulär man kan ha med i sin studie och därför finns numera alternativ, där man antingen

omräknar ett generiskt eller sjukdomsspecifik mått till dess egna preferensmått (tex så kan man applicera en

beräkningsalgoritm på SF-36 och få ut sk SF-6D värden) eller omräknar ett generiskt eller sjukdomsspecifik mått

till ett annat preferensmått (tex så kan man applicera en beräkningsalgoritm på PROMIS Global Health-10 och

få ut EQ-5D värden). Det finns även utvecklingsarbete på gång för att skapa sjukdomsspecifika preferensmått,

tex inom cancerområdet. EQ-5D är idag det mått som oftast rekommenderas och är absolut vanligast, men till

skillnad mot tex PROMIS så är EQ-5D en licensbelagd enkät, som är avgiftsbelagd utom för mindre (<5000

deltagare) forskningsstudier utan ekonomiska vinstintressen. Avgiften återinvesteras dock i forskning runt hur

EQ-5D kan utvecklas och förbättras, dvs licenshållaren EuroQol Foundation är inte någon vinstdrivande

verksamhet. För närvarande finns ett avtal med licenshållaren om fri användning av EQ-5D inom

kvalitetsregistren (läs mer på www.qrcstockholm.se). Även SF-36 är en licensbelagd och ganska dyr enkät att

använda, men där finns en svenska modern och gratis version, RAND-36 (beställs från www.rcso.se).

Vid val av lämpliga patientrapporterade mått måste en avvägning göras mellan hälsokunskaps- och jämförelse-

behov, mätprecision, respondentbörda och mätrelaterade kostnader. PROMIS skapades för att kunna erbjuda

lätt tillgängliga och avgiftsfria moderna patientrapporterade utfallsmått (PROM) med hög mätprecision, att

användas för nationella (och internationella) jämförelser men också som kunskapsunderlag i det enskilda

patientmötet avseende patientens fortsatta vård och för att kunna följa patienterna över tid. Även om det är

kvalitetsregisterorgansationen, via samtliga sex regionala registercentrum (RC) i samverkan, som har initierat

implementeringen av PROMIS i Sverige är tanken är att vård och omsorg i hela Sverige ska kunna använda

systemet, som planeras att vara tillgängligt via tex 1177 e-hälsotjänster. Kvalitetsregistercentrum i samverkan

har tagit fram guider för att stödja valet av patientrapporterade mått; dessa finns tillgängliga via samtliga

registercentrums webbplatser, och delvis även via www.kvalitetsregistercentrum.se.

Översättning av bankerna inom PROMIS till svenska påbörjades under 2016 och under 2018 påbörjas

valideringsstudier avseende översättningarna, allt enligt PROMIS standardprotokoll (se bilaga 2). Dessa

kommer att fokusera på

• Kriterievalidering (concurrent) gentemot befintliga patientrapporterade mått som kan anses utgöra guld-standard

(därför är det ofta värdefullt att fortsätta med eventuella befintliga mått parallellt under en tid), konvergent och

divergent begreppsvalidering och known groups (begrepps)validering

• Responsivitetstester

• Reliabilitetstester med både klassisk och modern testteori (IRT; ger värdefull information på itemnivå, för

användning inom förbättringsarbete)

• Studier avseende hur data ska presenteras för vårdpersonal och patienter för bästa förståelse och utbyte, särskilt

för att inspirera till förbättringsarbete, samt feasibility-studier avseende CAT-metodiken

Dessutom planeras för studier avseende ifall omräkning från PROMIS Global Health på ett tillförlitligt sätt kan

prediktera EQ-5D värden (se vidare bilaga 1).

6

Exempel på pågående, planerade och föreslagna utvecklingsområden inom PROMIS internationellt

• Kvalitativa studier för att bland annat explorera systematiska skillnader (som upptäckts vid de sk DIF-analyserna) i

hur olika respondentgrupper tolkar frågorna (dvs när en uppmätt skillnad är en tolkningsskillnad och inte en

”äkta” skillnad)

• Itembanker för barn yngre än 8 år

• Tillförsäkra jämförbarheten under hela livscykeln (tillförlitligt kunna jämföra sina värden som ung med sina värden

som gammal)

• Tillförsäkra jämförbarheten mellan olika språköversättningar (harmonisering)

• Fastställande av MID-värden för kliniskt bruk (minsta kliniskt betydelsefulla förändring)

• Prediktiva studier (tex kunna förutsäga överlevnad eller specifika behandlingsresultat)

• Användning av PROMIS i befolkningsenkäter

• Mapping av PROMIS-mått till preferensmått (utility-mått), såsom EQ-5D, SF-6D och HUI

• Utveckling av ett eget IRT-baserat PROMIS preferensmått (utility-mått)

• Komplettering med sjukdomsspecifika items, vilket skapar sjukdomsspecifika mått med gemensam generisk bas

Sjukdomsspecifika itembanker

Även om de flesta allmänna hälsoproblem (inklusive symptom som illamående och andningssvårigheter) fångas

inom PROMIS, kan komplettering med sjukdomsspecifika frågeformulär behöva göras, tex för att fånga

sjukdomsspecifika symptom såsom svullnader, klåda och besvärande utslag, samt hur just dessa påverkar livet

för patienten. Som nämnts ovan pågår arbete med att kunna göra PROMIS items mer sjukdomsspecifika, men

internationellt pågår även utveckling av sjukdomsspecifika itembanker, tex inom neurologi (NeuroQol),

ögonsjukdomar (Eyetem bank) och cancersjukdomar (EORTCs QLQC30 som itembanksystem). Kvalitetsregistret

Svenska Neuroregister började under 2017 att som första svenska kvalitetsregister använda itembanksystemet

NeuroQol för att samla in patientrapporterade data. För mer information, kontakta registret eller docent John

Chaplin vid Göteborgs universitet (se kontaktuppgifter nedan).

Har du frågor om användningen av PROMIS inom kvalitetsregistren?

Kontakta ansvarig person för information om itembanker och PROMIS inom kvalitetsregistren, Susanne

Albrecht vid RC Syd, eller vänd dig direkt till den kvalitetsregistercentrumorganisation (RCO) där det kvalitets-

register du undrar över är anslutet. Även vid varje RCO finns personer som kan svara på frågor om PROMIS.

susanne.albrecht@ltblekinge.se

Har du frågor om översättning, validering och kvalitetssäkring av PROMIS? Eller frågor om PROMIS

International?

Kontakta koordinatorn för PROMIS Sverige, docent John Chaplin vid Göteborgs universitet, som ansvarar för

internationella kontakter och för den svenska Kunskapsförvaltningen av PROMIS, inom vilket koordinatorn

leder det svenska PROMIS-nätverket, ett nätverk av aktiva PROMIS-forskare och användare i Sverige, som kan

dela med sig av sina erfarenheter till nya användare.

john.chaplin@gu.se

Det finns ännu inte så mycket publicerat om användningen av PROMIS, men nedan följer några exempel med

relevans för de svenska kvalitetsregistren (bilaga 3-11).

7

Bilaga 1. PROMIS Global Health (Allmän Hälsa)

Global Health består av tio generella frågor om hälsa, som kan användas var för sig eller sammanräknas i två

summascorer för fysisk respektive psykisk hälsa. Det finns även i en barnversion, inklusive proxyversion. Global

Health var det första PROMIS-mått som översattes inom det svenska implementeringsprojektet och den

svenska versionen är nu redo för att valideras. Global Health, eller på svenska Allmän hälsa, används som ett

fast formulär, dvs inte med CAT-metodik.

Global 03, 06, 07 och 08 omräknas till Fysisk hälsa, och Global 02, 04, 05 och 10 omräknas till Psykisk hälsa

enligt särskild algoritm [1]. Resterande två items kan presenteras för sig själva (vilket också samtliga items kan).

De som känner väl till SF-36 kan se stora likheter med kortversionen SF-12 (de är skapade utifrån samma

teoretiska bas, WHOs hälsodefinition). SF-36/12 är dock licensbelagda enkäter som är ganska dyra att använda.

Nya RAND-36 är en fri och gratis svensk version av SF-36, men den finns inte som kortversion.

PROMIS Global Health kan också omräknas (mapping) till EQ-5D-värden, vilka kan användas för hälso-

ekonomiska analyser. Den studie som hittills publicerats uppvisar mycket god överensstämmelse på medel-

värdesnivå mellan mappade och original EQ-5D data. Detta behöver dock verifieras i fler studier och för

svenska förhållanden. PROMIS Global Health är potentiellt mer informativt än EQ-5D är, om man vill kunna

använda data även till annat än hälsoekonomi, då EQ-5D är ett ganska grovt mått, som dessutom inte är

responsivt i alla patientgrupper (detta har dock förbättrats med den nya femsvarsnivån av EQ-5D: EQ-5D-5L).

1. Hays et al (2009). Development of physical and mental health summary scores from the patient-reported outcomes measurement information system (PROMIS) global items. QLR 18:873-80

2. Revicki et al (2009). Predicting EuroQol (EQ-5D) scores from the patient-reported outcomes measurement information system (PROMIS) global items and domain item banks in a United States sample. QLR 18:783-91

8

Bilaga 2. Kognitiva intervjuer och validering av PROMIS

Studiestart: xx-xx-xx

Studieplats: Verksamhet X

Studieansvariga: nn,nn,nn (i samråd med PROMIS nationella koordinator, John Chaplin, john.chaplin@gu.se)

Studiepopulation: Den patientpopulation man tänker sig ska använda PROMIS framöver. Populationsstorlek

beror på vilka analyser som ska göras, se Tabell 1. Konsekutivt urval bland de som kommer för årliga kontroller

eller som ska genomgå/påbörja särskild intervention/behandling är säkerligen lämpligt i många fall.

För kognitiva intervjuer används strategiskt utvalda personer på kliniken. Dessa ska vara av olika kön och ålder

och ha olika sjukdomar. De måste kunna svenska tillräckligt bra för att kunna svara på en enkät och delta i en

intervju. De får inte ha demenssjukdom eller annan kognitiv nedsättning av sådan grad att de inte kan svara på

enkät eller delta i en intervju.

Tabell 1. PROMIS krav på populationsstorlek vid olika typer av analyser.

Datainsamling: Sköts helt lokalt. Beror på olika val. Man måste bestämma…

• om man vill testa en full itembank (kräver helt elektronisk datainsamling, och om patienterna ska

kunna svara helt själv var som helst ifrån så måste de ha ett 1177-konto) eller en fast kortform (kan

användas i pappersform). Lämpliga hälsodomäner måste identifieras (tex SPADE), varje bank/kortform

mäter en specifik hälsodomän. Väljer man banker/kortformer som inte genomgått cognitive debriefing

(intervjuer med presumtiva respondenter för att säkerställa att items är förståeliga och

välformulerade) än så måste sådan också genomföras (5 intervjuer per item, ca 30 item per

respondent, se nedan). Väljer man banker som ännu inte är kalibrerade utifrån svenska förhållanden

behöver man antingen köpa kalibreringsparametrar från tex PROMIS i USA (nationella förhandlingar

pågår under 2018) eller först samla in tillräckligt mycket data för att kunna skapa svenska

kalibreringsparametrar innan man kan börja använda CAT-funktionen (se Tabell 1). Denna

kalibreringsinsamling innebär att samtliga items i en bank måste besvaras.

9

• om man vill använda något annat patientrapporterat mått parallellt att jämföra med (lämpligt om man

redan använder något sådant mått och vill köra båda ett tag för att se om PROMIS verkligen är bättre)

eller om bara vill använda PROMIS och validera mot kliniska data och göra known-groups validering.

• om det är någon speciell intervention som ska utvärderas (före-efter) eller om man ”bara” vill börja

följa sina patienter över tid, med eller utan relation till specifika interventioner.

Personella resurser:

1. Någon/några måste dela ut och samla in eventuella pappersenkäter eller skicka meddelande via tex

1177 e-hälsotjänster till de patienter som ska svara elektronisk på PROMIS måtten (och ev på andra

patientrapporterade mått)

2. Någon/några måste överföra eventuella pappersenkätdata till en elektronisk databas (tex via

befintliga Excelfiler som redan finns skapade inom projektet)

3. Eventuellt personer som genomför kognitiva intervjuer (ca 1-2 h per intervju), tex för en bank med 60

items krävs 10 intervjuer, dvs 10-20h, plus 1h per intervju för förberedelser och renskrivning, se

nedan.

Kognitiva intervjuer

Studiedeltagarna ges skriftlig information och tillfrågas om de vill vara med och utvärdera en enkät som

verksamheten överväger att låta alla patienter besvara i framtiden. Om de svarar ja, bestäms en tid för

intervjun, som kan beräknas ta upp till en timme. Intervjun behöver ske i enskilt rum utan andra störande

moment. Deltagarna registreras inte med namn eller personnummer, utan intervjudata behandlas anonymt.

Intervjumetod: Kognitiv intervju med probing. (ett alternativ är att använda think-aloud metodik)

1. Patienten besvarar enkäten under tystnad som om patienten hade varit själv i en verklig situation.

Intervjuaren observerar under tiden hur patienten går tillväga: hur lång tid tar besvarandet (använd klocka,

gärna med stoppursfunktion), verkar patienten tveka vid någon/några frågor, hoppar patienten fram och

tillbaka eller svarar på frågorna i turordning, ändrar patienten sina svar, etc?

2. Därefter tillfrågas patienten om sina synpunkter på enkätens namn och på instruktionen till hur man

ska svara.

3. För varje av de tio frågorna i enkäten tillfrågas patienterna följande (intervjuaren spelar in samtalet

och/eller antecknar):

b. Var frågan lätt att direkt förstå eller behövde man tänka efter för att förstå? Förklara gärna hur

du själv förstod frågan. Har du något förbättringsförslag?

c. Var det lätt eller svårt att välja svarsalternativ? Fanns det ett passande svarsalternativ för just

dig? Hur tänkte du när du valde ditt svarsalternativ?

c. Var frågan relevant för dig? Tror du den är relevant för andra patienter med din sjukdom?

4. Till sist efterfrågas patientens allmänna, sammanfattande bedömning av enkäten som helhet. Tacka

för medverkan!

Referenser

1. http://www.healthmeasures.net/explore-measurement-systems/promis/intro-to-promis 2. Collins (2003). Pretesting survey instruments: An overview of cognitive methods. QLR 12: 229–238

10

Informationsbrev till patienter inför intervjuerna, exempel PROMIS GH: På [verksamhetens namn] kommer vi att börja följa upp hur det går för våra patienter inte bara rent medicinskt utan också avseende hur patienterna själva tycker att deras hälsa är. Vi har valt att följa upp den självskattade hälsan med ett internationellt frågeformulär som precis har översatts till svenska. Det heter PROMIS Global Health (Allmän hälsa), och innehåller 10 allmänna hälsofrågor som är viktiga för alla patienter, oavsett sjukdom/diagnos. Innan vi börjar använda frågeformuläret för alla patienter på avdelningen så vill vi först säkerställa att de översatta frågorna har blivit bra och tydlig formulerade. Detta vill vi göra genom att intervjua några patienter om vad de tycker om frågorna, om de är relevanta och lätta att förstå, om svarsalternativen är bra osv. Om vi upptäcker att det finns frågor i frågeformuläret som inte fungerar bra, kommer dessa att omformuleras till den slutliga versionen av frågeformuläret. Härmed inbjuds du att vara en av de patienter vi intervjuar. Ditt deltagande är helt frivilligt och dina svar kommer att behandlas anonymt. Om du inte kan eller vill delta kommer detta inte på något sätt att påverka din fortsatta vård. Exempel på dataprotokoll för intervjudata Allmän information ID Kön Ålder Intagningsorsak Tid Praktiskt genomförande

1

2

3

4

5

ID Allmän bedömning av enkäten som helhet

1

2

3

4

5

Följande tabeller upprepas för varje fråga i enkäten/itembanken ID Förstå frågan

1

2

3

4

5

ID Välja svarsalternativ

1

2

3

4

5

ID Frågans relevans

1

2

3

4

5

11

Analyser: validitetsanalyser och eventuella andra analyser, tex kvalitetsuppföljningar

Validitetsanalyser genomförs lokalt eller eventuellt via PROMIS nationella koordinator enligt

överenskommelse.

• Kriterievaliditet: korrelationsanalyser på medelvärdesnivå och andra jämförande analyser på itemnivå

mot uppställt kriterium (guld-standard) om sådant finns (concurrent validity). Ett exempel på vad som

kan utgöra guld-standard är den enkät som för närvarande anses vara den bästa inom aktuellt område

(om den håller tillräckligt hög standard i sig själv förstås, den måste förstås vara bra och inte bara

minst dålig). Kompletterande journaldata kan behövas.

• Begreppsvaliditet och responsivitet: hypoteser formuleras om grupper av patienter som kan

förväntas ha olika svarsmönster (vid viss tidpunkt och för förändringar över tid), vilka sedan jämförs

för att se om hypoteserna är korrekta (known groups validity). Hypoteser kan också formuleras och

testas avseende om hur PROMIS-data kan samvariera med andra data (convergent och divergent

validity), tex andra patientrapporterade mått, vid viss tidpunkt och för förändringar över tid.

Kompletterande journaldata kan behövas.

• Reliabilitet: Itemkaraktäristikfunktioner (ICC), Informationsfunktioner på item- och testnivå,

mätfelsfunktioner, allt enligt itemresponsteori (IRT) metodik, framförallt Graded Response Model.

Även om dylika analyser gjorts på PROMIS i originalversion, behöver de göras igen på den svenska

översättningen, och man behöver också alltid göra nya valideringar om man planerar att använda PROMIS för

patientgrupper där valideringar inte tidigare genomförts. Framöver kommer internationella översättnings-

valideringar att genomföras i samarbete med den internationella PROMIS organisationen, tex genom sk DIF

analyser där man jämför olika språkversioner för att säkerställa att man mäter samma sak oavsett språk-

version (säkerställer att eventuella skillnader bara beror på äkta skillnader mellan populationerna).

Kalibreringsanalyser görs med IRT-metodik för att skapa den rangordning som krävs för att kunna använda en

CAT-funktion; utförs huvudsakligen av huvudprojektledningen

Analyser i kvalitetsarbetessyfte genomförs lokalt utifrån lokala frågeställningar. Goda exempel kan fås från

PROMIS kunskapsförvaltning via PROMIS nationella koordinator.

Etik: Enkäten är tänkt att bli en del av verksamhetens vanliga kvalitetsuppföljning och studien behöver därför

inte ses som ett forskningsprojekt, varför godkännande från etikprövningsnämnd (EPN) då heller inte är

nödvändigt. Dock är resultatet, och särskilt av valideringsanalyserna, förhoppningsvis högst publicerbart och

därför bör man ändå ha ett EPN-godkännande innan uppstart, för att inte minska publicerbarheten. Exempel

på EPN-ansökan kan fås av PROMIS nationella koordinator.

12

Bilaga 3. PROMIS användning inom primärvården

Det mesta av det som är publicerat hittills om PROMIS rör specialiserad vård. Bryan et al [1] argumenterar för

att man inom primärvården bör använda generiska patientrapporterade utfallsmått eftersom så många olika

sjukdomstillstånd hanteras där, och har därför genomfört en litteratur-genomgång för att identifiera lämpliga

mått. PROMIS Global Health framhålls som ett av de mest lämpliga, med den stora fördelen av att vara licens-

och avgiftsfri (till skillnad mot de övriga två främsta kandidaterna EQ-5D och SF-36; den senare finns dock som

gratisversionen RAND-36, dock utan möjlighet till att beräkna summascorer PCS och MCS). Davis et al [2] är

inne på samma spår och menar att de inom primärvården mycket vanliga symptomen sömnproblem, smärta

(pain), ångest (anxiety), depression och energibrist, sammanfattade som SPADE, med fördel kan analyseras

som ett gemensamt SPADE-mått på symptombörda, och har testat att göra så baserat på fem PROMIS-mått för

de nämnda hälsodomänerna. Av 250 primärvårdspatienter med långvarig muskuloskeletal smärta hade över

80% en poängscore som indikerade kliniskt signifikanta hälsoproblem (som kanske tidigare inte

uppmärksammats tillräckligt) och över 90% hade minst två SPADE symptom.

Hinami et al [3] har utvecklat en metod för enkel datainsamling av patientrapporterade data inom

primärvården, och har bland annat inkluderat PROMIS Global Health i försöken. Med hjälp av dator med

pekskärm och ett audiovisuellt dataprogram, där patienten med hjälp av tal (via hörlurar) och text guidas

genom enkäten, insamlas data på mottagningen före det planerade besöket. Bland annat erbjuds

träningsfrågor innan den egentliga datainsamlingen börjar. Data analyseras sedan genast och finns tillgängliga

vid besöket. Metoden är designad för att underlätta för personer med låg hälsolitteracitet, och audiovisuella

hjälpmedel för att svara på enkäter anses vara underutnyttjade i detta syfte.

Shortell et al [4] valde att använda bland annat PROMIS kortformer (fysisk och social funktion) för en studie

med syfte att undersöka om en patientcentrerad vård som arbetade aktivt med patientmedverkan också fick

bättre hälsoutfall mätt med patientrapporterade mått. Patienter med diabetes och/eller hjärtkärlsjukdom fick

bättre mätvärden för fysisk funktion (och depression, mätt med PHQ-4) i de verksamheter som mer aktivt

arbetade med patientcentrering och detsamma gällde för patienter som hade fördelaktiga mätvärden på PAM

(Patient Activation Measure). De senare hade även bättre mätvärden för social funktion.

1. Bryan S, Davis J, Broesch J, Doyle-Waters M, Lewis S, McGrail K. Choosing Your Partner for the PROM: A Review of Evidence on Patient-Reported Outcome Measures for Use in Primary and Community Care. Healthcare Policy. 2014, 10(2): 38–51

2. Davis L, Kroenke K, Monahan P, Kean J, Stump T. The SPADE Symptom Cluster in Primary Care Patients with Chronic Pain. Clinical Journal of Pain. 2016, 32(5): 388–393

3. Hinami K,. Health perceptions and symptom burden in primary care: measuring health using audio computer-assisted self-interviews. Quality of Life Research. 2015, 24:1575–83

4. Shortell S, Poon B, Ramsay P, Rodrigues H, Ivey S, Huber T, Rich J, Summerfelt T. A Multilevel Analysis of Patient Engagement and Patient-Reported Outcomes in Primary Care Practices of Accountable Care Organizations. Journal of General Internal Medicine. 2017, 32(6):640–7

13

Bilaga 4. PROMIS användning inom hjärtkärlområdet

Inom hjärtkärlområdet finns en del publicerat om PROMIS rörande hjärtsvikt och hjärttransplantationer, bland

annat en serie av artiklar som undersöker validiteten hos några av PROMIS itembanker (med CAT-funktion) och

där hjärtsvikt är en av flera kroniska sjukdomar. Hjärtsviktsgruppen undersöks före och efter hjärttrans-

plantation och god reliabilitet och validitet, inklusive longitudinell validitet (responsitivitet), uppvisas både för

itembankerna (nedstämdhet, fatigue/trötthet, fysisk funktion och social funktion), och för dito kortformer [1-

5]. Se Figur 1 för några exempel.

Figur 1. Förändring efter intervention för några vanliga långvariga sjukdomstillstånd. CHF=hjärtsvikt (före och efter hjärttransplantation).

PROMIS-värdena presenteras som en T-score, där 50 är genomsnittet för referenspopulationen (amerikansk befolkning) och alla värden

över 50 innebär att patienten har mer av det som mäts (vare sig det som mäts är något positivt eller negativ) än genomsnittet i

befolkningen, och vice versa för värden under 50 [3-5].

14

I studie från 2015 testar Bruckel et al med gott resultat modern datainsamling (pekplatta på avdelningen) av

PROM-data, inklusive PROMIS Global Health-10 som generiskt mått, bland patienter som genomgår

koronarangiografi/PCI [6]. Har inte funnit någon artikel rörande PROMIS och perifer artärsjukdom, varicer eller

sjukdomar i aorta.

Det svenska kärlkirurgiregistret Swedvasc använder idag VascuQol-6 (VQ-6). Några av de i VQ-6 ingående sex

items har generiska mot-svarigheter inom PROMIS, men just nu finns ingen som arbetar med att inkorporera

kärlsjukdomsspecifika item i PROMIS. Det finns ju ett antal sjukdomsspecifika mått (där VQ-6 är ett), och

möjligen kommer något av dem att utvecklas till en sjukdomsspecifik itembank i framtiden, men inget sådant

arbete är för närvarande känt.

De flesta traditionella enkäter som används som patientrapporterade mått idag har begränsningar i hur mycket

av aktuell hälsodomän som täcks in av enkäten; detta gäller även tex VascuQol. För att slippa behöva

kombinera flera enkäter inom samma hälsodomän för att täcka hela spektret kan man istället arbeta med

itembanker (som själva täcker hela spektret). En diagnosöverskridande (generisk, liksom PROMIS) disability

itembank är The AMC (Academic Medical Center) Linear Disability Score (ALDS). Denna itembank har jämförts

med tex VascuQol för patienter med perifer artärsjukdom, och uppvisat en itembanks förväntade mätfördelar

[7].

1. Flynn et al (2015). Reliability and construct validity of PROMIS measures for patients with heart failure who undergo heart transplant. QLR 24:2591–2599

2. Cook et al (2016). PROMIS measures of pain, fatigue, negative affect, physical function, and social function demonstrated clinical validity across a range of chronic conditions. J Clin Epi 73: 89-102

3. Schalet et al (2016). Validity of PROMIS physical function measured in diverse clinical samples. J Clin Epi 73: 112-118 4. Cella et al (2016). PROMIS Fatigue Item Bank had Clinical Validity across Diverse Chronic Conditions J Clin Epi 73: 128-134 5. Hahn et al (2016). The PROMIS satisfaction with social participation measures demonstrated responsiveness in diverse clinical

populations. J Clin Epi 73: 135-141 6. Bruckel et al (2015). Feasibility of a Tablet Computer System to Collect Patient-reported Symptom Severity in Patients

Undergoing Diagnostic Coronary Angiography. Crit Pathways in Cardiol 14: 139–145 7. Met et al (2009). The AMC Linear Disability Score (ALDS): a cross-sectional study with a new generic instrument to measure

disability applied to patients with peripheral arterial disease. Health and Quality of Life Outcomes 2009, 7:88

15

Bilaga 5. PROMIS användning inom intensivvården

Inom intensivvården finns några studier där PROMIS använts; endast en av dem har använt de fulla bankerna

med CAT-funktion. Det finns även några studier gjorda inom akutvården.

I en studie rörande föräldrar till barn på neonatal-IVA uppvisade föräldrarnas enkätsvar ett samband mellan

olika former av stress och PROMIS mått på oro, nedstämdhet, sömnstörning och fatigue, vilket bör föranleda

någon form av åtgärd från vårdens sida [1].

Postoperativ kognitiv störning har undersökts med hjälp av PROMIS måttet kognitiv förmåga och har funnits

korrelera till EEG suppression under operationen. Förhoppningen är att en bättre titrering av anestesimedel ska

kunna minska postoperativ kognitiv störning [2].

PROMIS dimensionerna/bankerna har använts som ramverk för en kvalitativ studie, som visar att alla de

undersökta dimensionerna är viktiga för patienter som behandlats på en intensivvårdsavdelning, och att dessa

patientrapporterade data skulle kunna utgöra ett viktigt underlag för patientcentrerad och individualiserad

post-IVA vård [3].

PROMIS mått (oro, nedstämdhet, rörlighet, smärtpåverkan, sociala relationer, fatigue, anger; CAT funktion

utom för sociala relationer, där kortform användes) har nyligen validerats för användning (efter den akuta

vården) bland barn med traumatiska hjärnskador av olika grad, och visat goda psykometriska egenskaper, både

för egenrapportering och proxy [4].

1. Busse M, Stromgren K, Thorngate L, Thomas KA. Crit Care Nurse. Parents' responses to stress in the neonatal intensive care unit. 2013 Aug;33(4):52-9.

2. Fritz BA, Kalarickal PL, Maybrier HR, Muench MR, Dearth D, Chen Y, Escallier KE, Ben Abdallah A, Lin N, Avidan MS. Intraoperative Electroencephalogram Suppression Predicts Postoperative Delirium. Anesth Analg. 2016 Jan;122(1):234-42.

3. Hashem MD, Nallagangula A, Nalamalapu S, Nunna K, Nausran U, Robinson KA, Dinglas VD, Needham DM, Eakin MN. Patient outcomes after critical illness: a systematic review of qualitative studies following hospital discharge. Crit Care. 2016 Oct 26;20(1):345.

4. Bertisch H, Rivara FP, Kisala PA, Wang J, Yeates KO, Durbin D, Zonfrillo MR, Bell MJ, Temkin N, Tulsky DS. Psychometric evaluation of the pediatric and parent-proxy Patient-Reported Outcomes Measurement Information System and the Neurology and Traumatic Brain Injury Quality of Life measurement item banks in pediatric traumatic brain injury. Qual Life Res. 2017 Mar 7. doi: 10.1007/s11136-017-1524-6. [Epub ahead of print]

16

Bilaga 6. PROMIS användning inom hudsjukvården

När det gäller psoriasis har inga publicerade artiklar hittats, bara ett Letter to the Editor avseende en klinisk

prövning av en TNF-hämmare, där PROMIS måttet avseende nedstämdhet användes som ett utfallsmått (oklart

om det var hela banken med CAT-funktion eller den fasta kortformen som användes) [1]. Det finns däremot en

del publicerat rörande systemiska reumatiska sjukdomar, som även kan involvera huden.

1. S. Tyring, J. Bagel, C. Lynde, P. Klekotka, E.H.Z. Thompson, S.R. Gandra, Y. Shi, G. Kricorian. Patient-reported outcomes in moderate-to-severe plaque psoriasis with scalp involvement: results from a randomized, double-blind, placebo-controlled study of etanercept. Journal of the European Academy of Dermatology and Venereology. 2013, 27, 124–130

17

Bilaga 7. PROMIS användning inom reumatologin

En hel del av det som finns publicerat om PROMIS gäller just reumatologiområdet. Hör dr Patricia Katz berätta

om PROMIS inom reumatologin http://www.rheumatologynetwork.com/acr-2014/promise-promis-assessing-

rheumatic-diseases. PROMIS-mått inkluderas numera också i The American College of Rheumatology’s 2015

Guidelines for the Treatment of Rheumatoid Arthritis. [1]

För patienter med reumatoid artrit (n=177) har god validitet och reliabilitet påvisats för flera PROMIS

itembanker (fysisk funktionsförmåga, fatigue/trötthet, nedstämdhet, oro/ångest, smärtintensitet,

smärtpåverkan, sömnstörningar, ilska, förmåga att delta i sociala aktiviteter och nöjdhet med sociala

aktiviteter), och detta även för patienter med låg sjukdomsaktivitet/remission, där traditionella mått ofta har

kraftiga golv-och takeffekter [2]. PCORI (Patient Centered Outcomes Research Institute (http://www.pcori.org)

i USA har genomfört pilotstudier med bland annat patienter med reumatisk sjukdom och påvisat att patienter

fann det motiverande ta få del av sina PROMIS mätresultat, att det förbättrade kommunikationen med

vårdpersonalen och hjälpte dem att fatta beslut om sin fortsatta vård [3]. Studierna fastslog också vikten av att

mätresultaten presenteras på ett lättförståeligt och inspirerande sätt.

I en studie som jämförde traditionella mått på fysisk funktionsförmåga som ofta används inom reumatologin

(HAQ och PF-skalan i SF-36) med PROMIS bland patienter med reumatoid artrit (n=690) visade sig PROMIS ha

bättre psykometriska egenskaper med mindre golv- och takeffekter. Även om man använde en egenskapad

kortversion, där man ur banken valt ut items särskilt anpassade för personer med reumatisk sjukdom, och inte

hela itembanken med CAT-funktion, så var PROMIS mycket mer informativt än de traditionella måtten [4].

PROMIS har även uppvisat god validitet och reliabilitet för patienter med andra reumatiska sjukdomar än

reumatoid artrit, tex SLE och fibromyalgi [5-6].

1. Singh et al (2015). 2015 American College of Rheumatology Guideline for the Treatment of Rheumatoid Arthritis. Arthritis Care

& Research doi 10.1002/acr.22783

2. Bartlett et al (2015). Reliability and Validity of Selected PROMIS Measures in People with Rheumatoid Arthritis. PLoS ONE 10(9):

e0138543. doi:10.1371/journal.pone.0138543

3. Bingham et al (2016). Using patient-reported outcomes and PROMIS in research and clinical applications: experiences from the

PCORI pilot projects. QLR 25:2109–2116

4. Oude Voshaar et al (2015). Validity and measurement precision of the PROMIS physical function item bank and a content

validitydriven 20-item short form in rheumatoid arthritis compared with traditional measures. Rheumatology 54:2221-2229

5. Mahieu et al (2016). Fatigue, patient reported outcomes, and objective measurement of physical activity in systemic lupus

erythematosus. Lupus 25: 1190–1199

6. Merriwether et al (2016). Reliability and Construct Validity of the Patient-Reported Outcomes Measurement Information

System (PROMIS) Instruments in Women with Fibromyalgia. Pain Medicine 2016; 00: 1–11. doi 10.1093/pm/pnw187.

18

Bilaga 8. PROMIS användning inom bröstcancerområdet

Ett flertal av PROMIS itembanker och kortformer har använts inom forskning bland bröstcancerpatienter; fysisk

funktionsförmåga, fatigue/trötthet, nedstämdhet, oro/ångest, smärtintensitet, smärtpåverkan, sexuell

funktion, sömnstörningar, kognitiv förmåga och allmän hälsa (Global Health-10; ett alternativ till SF/RAND-36

och EQ-5D). Nedan ges några exempel på dessa studier (alla från USA):

I en jämförande studie mellan PROMIS och EORTC QLQ-C30 tillfrågades både vårdprofession och patienter med

bröst- eller prostatacancer (n=224, medelålder 66 år) om det upplevda värdet av hälsomätningarna och om hur

mätresultatet användes i praktiken; patienterna tillfrågades också om hur lätt eller svårt det var att besvara

enkäterna. Generellt upplevde patienterna större nytta än vårdprofessionen, och det var ingen signifikant

skillnad i upplevd nytta mellan PROMIS och QLQ-C30; i de fria kommentarerna kunde man dock se att ett skäl

till att föredra QLQ-C30 var att PROMIS upplevdes som för generellt. Vårdprofessionen inom

bröstcancervården upplevde större nytta än vårdprofessionen inom prostatacancervården. Både PROMIS och

EORTC QLQ-C30 ansågs av patienterna vara lätta att besvara [1].

Flera PROMIS itembanker besvarades en gång i veckan under fyra veckor av en grupp med 85 kvinnor (medel-

ålder 51 år) med bröstcancer som genomgick kemoterapi. Jämförelser gjordes med dagligt insamlade mått från

så kallade end-of-the-day dagböcker, för att studera PROMIS ekologiska validitet, dvs överensstämmelse med

vardagliga upplevelser i en individs naturliga miljö. Studien fann en god överensstämmelse, vilket stärker att

PROMIS mäter för patienterna viktiga aspekter på ett tillförlitligt sätt [2].

I en befolkningsstudie med ca 25000 deltagare (≥18 år) användes PROMIS Global Health-10 (som kan generera

två summamått, för fysisk respektive psykisk hälsa) för att undersöka hälsorelaterad livskvalitet. En grupp där vi

idag har otillräckligt kännedom om deras hälsorelaterade livskvalitet är canceröverlevare. Cirka 7% cancer-

överlevare identifierades i studiepopulationen och deras hälsorelaterade livskvalitet jämfördes med resten av

populationen samt mellan olika cancerdiagnoser. Bröstcanceröverlevare befanns ha bättre genomsnittsvärden

än andra canceröverlevare; värdena var till och med i paritet med resten av populationen (som inte hade haft

cancer), både avseende fysisk och psykisk hälsa [3].

Mätningar med PROMIS fatigue/trötthets-itembank i en grupp med 77 kvinnor (medelålder 51 år) med

bröstcancer som genomgick kemoterapi (två olika behandlingscykelregimer) visade på gruppnivå ett gemen-

samt fatigue/trötthetsmönster med först något lite högre än normala nivåer vid behandlingscykelns start, sen

höjdes nivåerna under behandlingen, för att sedan klinga av igen till ungefär samma nivåer som före starten.

Vid subgruppsanalyser identifierades dock tre skilda mönster: ”låg”, ”övergående hög” och ”hög” fatigue/

trötthet. Inga signifikanta demografiska skillnader fanns mellan dessa tre grupper, men skillnader sågs när det

gällde relationen till andra PROMIS mått (Global Health-10 och nedstämdhets-itembanken), där ”hög”-gruppen

mådde sämst. Kunskap om denna typ av skillnader kan ligga till grund för mer individanpassade behandlings-

insatser [4].

Det är viktigt att kunna följa (cancer)patienter över tid, därför behöver mätinstrumenten vara responsiva och

kunna fånga alla relevanta förändringar, både på gruppnivå och på individnivå. Det faktum att de flesta av

dagens mätinstrument inte är anpassade till att mäta förändringar på individnivå har varit ett diskussions-

område inom livskvalitetsforskningen en längre tid. PROMIS fatigue itembanken och kortformen jämfördes

med ett klassisk fatiguemått i en blandad cancerpopulation (n=224, medelålder 52), inklusive bröstcancer, men

inget av måtten visade sig vara optimalt för att mäta förändringar på individnivå. Detta fortsätter vara ett

allmänt utvecklingsområde, där både ingående items i enkäterna/bankerna och analysmetoderna kan behöva

19

förfinas. Problemet gäller dessutom troligen inte bara patientrapporterade mått, utan utfallsmått i allmänhet,

dvs även kliniska mått [5].

1. Snyder et al (2014). When Using Patient-Reported Outcomes in Clinical Practice, the Measure Matters: A Randomized

Controlled Trial. Journal of oncology practice; 10 (5): 299-306

2. Stone et al (2016). PROMIS fatigue, pain intensity, pain interference, pain behavior, physical function, depression, anxiety, and

anger scales demonstrate ecological validity. Journal of Clinical Epidemiology; 74: 194-206

3. Weaver et al (2012). Mental and Physical Health–Related Quality of Life among U.S. Cancer Survivors: Population Estimates from

the 2010 National Health Interview Survey Cancer. Epidemiol Biomarkers Prev; 21(11): 2108-16

4. Junghaenel et al (2015). Identification of distinct fatigue trajectories in patients with breast cancer undergoing adjuvant

chemotherapy. Support Care Cancer; 23:2579–87

5. Moinpour et al (2016). The challenge of measuring intra-individual change in fatigue during cancer treatment. Qual Life Res; DOI

10.1007/s11136-016-1372-9. Epub ahead of print: 28 July 2016

20

Bilaga 9. PROMIS användning inom diabetesområdet

Inom diabetesområdet finns några studier publicerade där PROMIS använts; ingen av dem har dock använt en

full bank med CAT-funktion.

I en amerikansk kvalitativ studie rörande vilka hälsoaspekter som är viktigast för personer med diabetes typ 2

befanns befintliga diabetesspecifika mått vara otillräckliga för att mäta alla relevanta aspekter[1]. PROMIS

föreslås kunna utgöra en lämplig bas att bygga vidare på och komplettera med eventuella sjukdomsspecifika

frågor.

Patienter vid en diabetesklinik för låginkomsttagare uppvisade ett samband mellan osäker tillgång till

diabetesanpassad mat och olika hälsoaspekter, såsom sömnstörningar, oro/ångest (mätt med PROMIS

kortform), nedstämdhet och diabetesstress [2].

Primärvårdspatienter med diabetes deltog i en kvalitativ studie, som visade att en verksamhet med ett

systematiskt arbete runt patientcentrerad vård uppnådde bättre hälsoresultat i ett flertal hälsodimensioner. De

patientrapporterade mått som användes inkluderade PROMIS kortformer för fysisk funktionsförmåga och

social aktivitet [3].

PROMIS är ett av de mått som utvärderas i en reviewartikel om patientrapporterade mått för barn med kronisk

sjukdom, såsom diabetes [4].

1. Koh O, Lee J, Tan ML, Tai ES, Foo CJ, Chong KJ, Goh SY, Bee YM, Thumboo J, Cheung YB, Singh A, Wee HL. Establishing the

thematic framework for a diabetes-specific health-related quality of life item bank for use in an English-speaking Asian

population. PLoS One. 2014 Dec 22;9(12):e115654

2. Bermúdez-Millán A, Pérez-Escamilla R, Segura-Pérez S, Damio G, Chhabra J, Osborn CY, Wagner J. Psychological Distress

Mediates the Association between Food Insecurity and Suboptimal Sleep Quality in Latinos with Type 2 Diabetes Mellitus. J

Nutr. 2016 Oct;146(10):2051-2057

3. Shortell SM, Poon BY, Ramsay PP, Rodriguez HP, Ivey SL, Huber T, Rich J, Summerfelt T. A Multilevel Analysis of Patient

Engagement and Patient-Reported Outcomes in Primary Care Practices of Accountable Care Organizations. J Gen Intern Med.

2017 Feb 3. doi: 10.1007/s11606-016-3980-z. [Epub ahead of print]

4. Cantrell MA, Kelly MM. Health-related quality of life for chronically ill children. MCN Am J Matern Child Nurs. 2015 Jan-

Feb;40(1):24-31

21

Bilaga 10. PROMIS användning inom obesitaskirurgi

Det finns tyvärr inte några publikationer om användningen av PROMIS inom obesitaskirurgi. I en studie där man

använt PROMIS Global Health (GH) bland patienter med gynekologisk cancer för att jämföra hälsorelaterad

livskvalitet preoperativt mellan normalviktiga kvinnor och kvinnor med BMI ≥30 [1]. De senare befanns

preoperativt ha lägre fysisk hälsorelaterad livskvalitet mätt med GH än normalviktiga kvinnor, vilket bör vägas

in vid tolkningen av post-operativa livskvalitetsmätningar. För psykisk hälsorelaterad livskvalitet mätt med GH

syntes också en liknande skillnad, men den var inte signifikant.

1. Doll K, Davis J, Kalinowski A, Snavely A, Irwin D, Bensen J, Bae-Jump J, Kim K, Van Le L, Clarke-Pearson D & Gehrig P (2015). Obesity is associated with worse quality of life in women with gynecologic malignancies: An opportunity to improve patient-centered outcomes. Cancer. 121(3): 395–402

22

Bilaga 11. PROMIS användning inom ortopedin

Brodke et al argumenterar för användning av PROMIS inom ortopedin, då PROMIS vid validering för

patientgrupper med ortopediska åkommor rörande fot/fotled, övre extremitet och ryggrad uppvisat en

markant förbättring i mätprecision och minskad respondent- och administrativ börda jämfört med traditionella

mått [1]. Författarna uppmanar till validering för fler ortopediska åkommor, vilket också har skett.

Papuga et al [2] och Brodke et al [3] har undersökt korrelationen med vanliga mått inom ortopedin, såsom ODI,

NDI och SF-36, och funnit en måttlig till stark korrelation, samt god mätprecision och förenklad datainsamling.

Ortopedi är troligen det område där PROMIS idag är mest använt, det finns en hel del publicerade studier, och

en publiceringslista planeras att göras tillgängligt via svenska PROMIS Kunskapsförvaltning i april 2018. Detta

gäller även patienter med artros. Kontakta PROMIS nationella koordinator John Chaplin john.chaplin@gu.se för

närmare besked.

1. Brodke DJ, Saltzman CL, Brodke DS (2016). PROMIS for Orthopaedic Outcomes Measurement. Journal of the American Academy of Orthopaedic Surgeons 24 (11): 744-749

2. Papuga MO, Mesfin A, Molinari R, & Rubery PT (2016). Correlation of PROMIS Physical Function and Pain CAT Instruments With Oswestry Disability Index and Neck Disability Index in Spine Patients. Spine 41 (14): 1153-1159

3. Brodke DS1, Goz V, Voss MW, Lawrence BD, Spiker WR, & Hung M (2017). PROMIS PF CAT Outperforms the ODI and SF-36 Physical Function Domain in Spine Patients. Spine (Phila Pa 1976) 15;42(12):921-929

23

Bilaga 12. PROMIS användning inom psykiatrin

Riley et al framför argument för användning av PROMIS inom forskning rörande psykisk hälsa [1]. En

publiceringslista rörande PROMIS inom psykiatrin planeras att göras tillgängligt via svenska PROMIS

Kunskapsförvaltning i april 2018. Kontakta PROMIS nationella koordinator John Chaplin john.chaplin@gu.se för

närmare besked.

1. Riley WT, Pilkonis PJ, & Cella D (2011). Application of the National Institutes of Health Patient-Reported Outcomes Measurement Information System (PROMIS®) to Mental Health Research. J Ment Health Policy Econ, 14(4): 201–208

24

Bilaga 13. PROMIS Levnadsvanemått

Inom PROMIS finns för vuxna itembanker avseende alkoholbruk [1] och rökning [2-3], men ej fysisk aktivitet

eller ohälsosamma matvanor. Det finns banker avseende fysisk funktion, men de är mer inriktade på förmåga

än på vanor. Dessutom finns banker avseende sömn men inte avseende stress. För barn finns däremot banker

avseende fysisk aktivitet och stress, men inte avseende alkohol, rökning, matvanor eller sömn.

De alkoholbanker som finns inom PROMIS handlar om dryckesvanor samt om positiva (tex gott humör, sexuellt

intresse, kreativitet, avkoppling) och negativa (tex kan inte tänka klart, människor blir ohyfsade och oansvariga,

kan orsaka sjukdom) förväntningar på och konsekvenser av alkoholdrickandet. Det finns även rena

alkoholmängdfrågor (men nationella sådana finns ju redan i Sverige via Socialstyrelsen). Exempel på frågor i

vanebanken:

Under de senaste 30 dagarna…

• …tillbringade jag för mycket tid med att dricka

• …drack jag för mycket

• …drack jag mer än jag hade tänkt mig

• …hade jag svårt att hålla mitt drickande under kontroll

• …hade jag svårt att sluta dricka efter ett eller två glas alkohol

• …drack jag mig kraftigt berusad vid något till tillfälle

• …hade jag svårt att få drickandet ur tankarna

För att se måtten själv, gå till http://www.healthmeasures.net/search-view-measures?task=Search.search och

skriv ordet alcohol i rutan Measure name, så kommer en länklista till de olika måtten fram för påsyn (på

engelska).

De rökningsbanker som finns inom PROMIS (i samarbete med non-profit forskningsorganisationen RAND

Corporation) handlar om nikotinbegäret, psykologiska skäl till att röka (tex tröst), positiva känslor vid rökning

(ex avkopplande), sociala skäl till att röka (tex samhörigheten bland rökare), negativa hälsokonsekvenser av att

röka (tex andfåddhet, sjukdomsrisk), positiva sociala följder om jag skulle sluta röka (tex att jag inte längre stör

andra med min rök). Även för rökning finns frågor om mängden cigaretter (vilket ju Socialstyrelsen också redan

har), när man röker, hur längre man har rökt, om man försökt sluta och hur det isåfall gick, samt hur motiverad

man är att sluta just nu. Se måtten här http://www.rand.org/health/projects/promis-smoking-initiative/item-

banks-short-forms.html#nicotine-dependence-

Utöver ovan nämnda itembanker finns inom PROMIS dessutom banker avseende användning och beroende av

droger.

1. Pilkonis et al (2016). Validation of the alcohol use item banks from the Patient-Reported Outcomes Measurement Information

System (PROMIS®) Drug and Alcohol Dependence, 161: 316-22

2. Stucky et al (2016). The Psychometric Performance of the PROMIS Smoking Assessment Toolkit: Comparisons of Real-Data Computer Adaptive Tests, Short Forms, and Mode of Administration. Nicotine & Tobacco Research 18(3): 361–5

3. Edelen et al (2016). Additional Validity Evidence for the PROMIS Smoking Assessment Toolkit. Addict Behav. 58:80-4

25

Bilaga 14. PROMIS inom barnsjukvård

PROMIS itembanker för vuxna finns, med några undantag, även i en version för barn och ungdomar upp till 18

år. En publiceringslista planeras att göras tillgängligt via svenska PROMIS Kunskapsförvaltning i april 2018.

Kontakta PROMIS nationella koordinator John Chaplin john.chaplin@gu.se för närmare besked.