protokoll fört vid sammanträde med fältforsksagenda/20151218-161821.pdf2015/12/18 · 2009 2009...

Protokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s

ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Linköpings Missionsförsamling Konferens AB Linköping 2015-11-24

Närvarande:

Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, ämnesansvarig SLU, ordförande i kommittén vall och

grovfoder

Ola Hallin, region Försök i Väst, ämnesansvarig Hushållningssällskapet, sekreterare i

kommittén vall och grovfoder

Anders Ericsson, region Sveaförsöken, Hushållningssällskapet

Anders H Gustafsson, Växa

Anders Månsson, Hushållningssällskapet

Anna Carlsson, Svenska Vallföreningen

Anna Linell, Hushållningssällskapet

Anneli Lundkvist, SLU Uppsala

Cecilia Lindahl, Eurofins

Christer Persson, Lantmännen Lantbruk

Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket

Elisabet Nadeau, SLU Skara/Hushållningssällskapet

Gunnar Danielsson, Olssons frö AB

Karin Andersson, Hushållningssällskapet

Karl-Oskar Andersson, Scandinavian Seed

Ingemar Gruveaus, Yara

Magnus Halling, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi

Malin Lovang, Lovanggruppen

Maria Wahlquist, Skånesemin

Marie Rask-Johansson, Kalmar Lantmännen

Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Sofia Kämpe, Agroväst -förhinder

§ 1 Öppnande, presentation

Anne-Maj öppnade mötet och hälsade välkommen, därefter gjordes en presentationsrunda av

närvarande deltagare.

§ 2 Föregående minnesanteckningar

Föregående minnesanteckningar för möte den 2015-04-14 godkändes.

§ 3 Meddelande

Vallkonferens 7-8 februari 2017, Uppsala

EGF 2016, 4-8 september Trondheim, Norge

(Poster till EGF deadline 15 december, abstract 200 ord)

Anna Carlsson är ny ordförande i Svenska Vallföreningen

Anneli Lundkvist är ny samordnare på Fältforsk efter Björn Andersson

§ 4 Tema för dagen: Utfodring, kvalitetsanalyser smältbarhet, för

rörsvingel/rörsvingelhybrid jämfört med andra vallgräs;

Bestämning av näringskvalitet kring och vid skördetillfället för vallsortprovning, Magnus

Halling SLU Uppsala, bilaga 1.

Rörsvingel och timotejensilage till mjölkkor, Elisabet Nadeau SLU Skara

Fiberkvalitet och näringsvärde i olika gräsarter, Elisabet Nadeau SLU Skara

Vill ni få tillgång till Elisabets presentationer får ni ta en kontakt med Elisabet. Elisabet vill

vänta med att sprida resultaten till att man har bearbetat resultaten mer och fått alla analyser

klara.

Pilotstudie, jämförelse mellan rörsvingel och timotej vid olika skördetidpunkter, Anne-Maj

Gustavsson SLU Umeå, bilaga 2.

§ 5 Hur och varför mäter man grovfodrets smältbarhet? Via länk presenterade Sophie Krizsan SLU Umeå, MilkGrass 2015/16; Förbättrat utnyttjande

av vallensilage i mjölkproduktionen. – Skördestrategi och fodervärde. Syfte att optimera

utnyttjande av vallensilage i mjölkproduktionen genom att utveckla fodervärderingsverktyg

och utfodringsmodeller i praktisk skala för gårdsbruk, bilaga 3.

§ 6 Pågående vallförsök och förändringar inom Sverigeförsöken,

Ola Hallin, Hushållningssällskapet. Sverigeförsöken utförde 76 försök under 2015 inom vall

och grovfoder. Försöksserierna framgår i presentationen Sverigeförsöken nov 2015, bilaga 4.

Förändringsarbete pågår för fältförsöksverksamheten mellan Hushållningssällskapet och SLF.

Större förändringen som är under diskussion är att beställningen från SLF till

Hushållningssällskapen blir treårig med start 2017och att SLF kommer att utse ett branschråd.

Branschrådets uppgift är att bedöma framtida behov av fältförsök, ansvara för kommunikation

och uppföljning av fältförsöksprogrammen mot Hushållningssällskapet.

§ 7 Prioriteringslista, arbetsgrupper och ansökningar

Varje deltagare fick framföra tre frågeställningar, sedan skulle man inom mindre grupper

prioritera fram den viktigaste frågeställningen. De viktigaste prioriteringar är markerade med

1 i sammanställningen nedan. Sammanställning av förslag/priorteringslista från Ämneskommitté vall och grovfoder möte den

24 november 2015. 1=prioriterat förslag från varje grupp, 2=alla förslag, sammanslagit liknande

förslag.

Kvävegödsling markleverans

2, Kvävegödsling i vall, gräs, gräs + klöver, Nya kvävegödslingsrekommendationer till blandvall.

2, Delad N-giva i tidiga områden till förstasskörden, hur kan det ge högre och bra proteinkvalité i

förstaskörden?

2, Markleverans/kväveupptag i vall under våren. Nollrutemätningar i vall!

2, Skördar efter förstaskörd, hur gödsla/göra så att kvaliteten blir bättre

2, Optimera gödsling, maximera avkastning, näringskvalitet, odlingssäkerhet

Kaliumgödsling

1, Kaliumgödsling, olika jordar, magnesium, mikronäring, gödslingsrespons, växter, djur, lätta

jordar/lerjord K-AL/ K i fodret/K-gödslingsnivåer, föra ut

Svavelgödsling

2, Svavelgödsling i slåttervall, olika nivåer, avkastning och kvalitet, fler eko + konv

Vallsortförsök

1, Konkurrensförmåga i vallsortförsök, provning av sorter i konkurrens, systematiserad, nya sorter

2, Näringsanalyser i sortförsök, fortsätta med art/sort jämförelse, flera år

2, Stallgödsel i sortförsök, (motsvarar handelsgödsel i försöken ”verkligheten” som stallgödslas?)

2, Prioritera analysparametrar i vallförsök för bra foderstat

2, Olika arters energitapp efter optimal skördetidpunkt

2, Utreda arters och sorters olika smaklighet i utfodringsförsök och koppla detta till parametrar som t

ex socker och smältbarhet

Växtföljd

1, ”Klövertrötthet”, varför, åtgärd, växtföljdsaspekter för blålusern

2, Vall i växtföljd, sjukdomsbärare gentemot övriga grödor

2, Odlingsteknik blålusern, säkrare odling,

2, Växtföljd på ”vallpressade jordar”

Jordbearbetning markpackning

2, Markpackning inverkan på arter och sorter? fasta körspår, påverkan på skörd och

artsammansättning

2, Minskad jordbearbetning i vallväxtföljd/minimerad bearbetning, plöjning

Vallprognos, analyser, näringskvalité

1, Prognoser temperatursummor, temperatursummor/vallprognos, vallprognoser samband väder

utveckling kvalitet, vallkvalitet och temperatur

2, Vallprognos ny eller se över Modell för hur protein, NDF och energi förändras inför

skörd/utvecklingsstadie

2, Kan vi få ordning på vallanalyser? Fodervärdering

2, Smältbarhetsanalyser, Vad kan vi tro på? Hur gör övriga Europa?

Management

1, Rationella produktionssystem, grovfoderkedja, lönsamma foderstater, ökad samverkan

husdjur/växtodlare

2, Att försöka samordna de resultat man får fram och ge stöd för lantbrukaren t ex Hur mycket mer

man tjänar om smältbarheten ökar.

2, Strategier för ökad koppling och helhetssyn mellan växtodling och husdjursproduktion,

fodervärdering

2, Rationella och säkra hanteringssystem för vallkedjan på enskilda gården eller i samverkan med

grannar

2, Modell för tolkning och tillämpning på gård av vallodling/sorter mm över till en lönsam foderstat

2, Effekter av årsmån, medeltemperatur (norr/syd) och nederbörd (väst/öst) på vallodling, sortval mm

2, Klimatsmart mjölkproduktion av vall –grovfoder, vilket system ger minst footprint

2, Syntisera det som redan finns även populärvetenskapligt

Övrigt

2, Höstgödsling av nötflyt, tidpunkt, påverkan på övervintring och sammansättning av vallens

förstaskörd. Bladandel etc.

2, Bete, System för kombinationer av slåtter och bete

2, Långliggande jämfört med kortliggande vallar.

2, Blandvallar alt. renbestånd, betydelse för foderintag/konsumtion

2, Ensileringsmedel, salter, bakterier, syror, nyttan, avkastning, hygien, kvalitet, konsumtion

§ 8 Övriga frågor

Inga övriga frågor.

§ 9 Nästa möte

Preliminärt den 15 mars 2016 i Linköping.

Förslag på tema; vallen ”under mark” markpackning, jordbearbetning, rotutveckling,

näringsupptag.

Sekreterare: Justeras:

Ola Hallin Anne-Maj Gustavsson

Bestämning av näringskvalitet kring och vid skördetillfället för vallsortprovning Magnus Halling Forskningsledare, SLU, Växtproduktionsekologi Linköping 20151124

Projekt: Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök Målsättning: Följa utvecklingen av näringsvärdet kring första och andra skörd för ett antal marknadssorter i sex gräsarter: timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, rajsvingel och engelskt rajgräs i officiella sortförsök på fyra platser i södra och mellersta Sverige. Metodik Första årets vall valdes Provtagning en vecka innan första skörd, vid första skörd, en vecka efter första skörd samt en vecka innan andra skörd och vid andra skörd

Analys av näringsinnehåll Fördelning blad och strå

L6-4429 - försöksplan

Led-beteckn.

T40Ä35E15 (A)T30Ä55 (B)Ä40E45 (C)Ä40H45 (D)Ä40RA45 (E)Ä40RÖ45 (F)T30Ä40E15 (G)T30Ä40H15 (H)T30Ä40RA15 (I)T30Ä40RÖ15 (J)T40Ä35E30 (K)T40Ä35E15H15 (L)T40Ä35E15RA15 (M)E30H30RA30 (N) 30 30 3010

15 155 10 20 3515 155 10 20 35

15+155 10 20 35155 10 30 40

155 10 30 40155 10 30 40

155 10 30 40455 10 40

455 10 40455 10 40

455 10 405 10 30 55

1510 40 35

svingel(VK) (RK) (TI) (ÄS) (ER) (HR) (RS), (RS),

svingel rajgräs rajgräs svingelklöver klöverVit Röd Timotej Ängs- Engelskt Hybrid Raj- Rör-

De följande figurerna baseras på 17 st L6-4429-försök under perioden 2005-2008

Kvävegödsling i alla led 80 + 70 + 50 = 200 kg N/ha

Raj- och rörsvingel L6-4429

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

Vall I,sk 1

Vall I,sk 2

Vall I,sk 3

Vall II,sk 1

Vall II,sk 2

Vall II,sk 3

Vall III,sk 1

Vall III,sk 2

Vall III,sk 3

Proc

ent i

skö

rden Ä40RA45 (E)

Ä40RÖ45 (F)T30Ä40RA15 (I)T30Ä40RÖ15 (J)T40Ä35E15RA15 (M)

Källa: 4429_botgräs2005-2008_ny.xls

Sortförsök som ingått i projekt

Art Serie Plats Skördeår E. rajgräs 204 Jönköping, Riddersberg 2009 E. rajgräs 204 Varberg, Tvååker 2009 E. rajgräs 204 Varberg, Tvååker 2010 E. rajgräs 204 Borås, Rådde 2009 E. rajgräs 204 Borås, Rådde 2010 Timotej 201 Jönköping, Riddersberg 2009 Timotej 201 Jönköping, Riddersberg 2010 Timotej 201 Gotland, Hallfreda 2009 Timotej 201 Gotland, Hallfreda 2010 Timotej 201 Borås, Rådde 2009 Timotej 201 Borås, Rådde 2010 Timotej 201 Borås, Rådde 2011 Ängssvingel 202 Enköping, Hacksta 2009 Ängssvingel 202 Enköping, Hacksta 2010 Ängssvingel 202 Enköping, Hacksta (vall 2) 2010 Ängssvingel 202 Kalmar 2009 Ängssvingel 202 Borås, Rådde 2009 Ängssvingel 202 Borås, Rådde 2010 Ängssvingel 202 Borås, Rådde 2011

Totalt 19 st

Kvalitetsanalyser

Analys VOS referensmetod OE gräs MJ/kg ts Aska g/kg ts - Metod/ref 71/393/EEG NDF fiber - Metod/ref enligt Mertens ISO/CD 16472 iNDF g/kg NDF - Metod NIR/NorFor in Råprotein - NIR metod

440

490

540

590

640

7 dagarföre 1

Skörd 1 7 dagarefter 1

7 dagarföre 2

Skörd 2

ND

F, g

/kg

ts

Provtagningstillfälle

Timotej NDF

Grindstad

Lischka

Ragnar

Switch

440

490

540

590

640

7 dagarföre 1


7 dagarföre 2

Skörd 2

ND

F, g

/kg

ts


Ängssvingel NDF

Felina (RSH)

Hykor (RSH)

Kora (RÖS)

Sigmund

Swaj (RÖS)2:a juni

9:e juni

NDF analyserat med referensmetod enligt Mertens

Skörd 1 vid axgång (axet/vippan synlig 50 % på 50 % av fertila skott) på mätaren Switch Skörd 2 i genomsnitt 40 dagar efter skörd 1 i timotej

Skörd 1 vid axgång (axet/vippan synlig 50 % på 50 % av fertila skott) på mätaren Sigmund Skörd 2 i genomsnitt 39 dagar efter skörd 1 i ängsvingelförsöken

NDF, ängssvingel Rådde 2009 (ett försök)

450

470

490

510

530

550

570

590

610

1 2 3 4 5

NDF

, g/k

g ts


Ängssvingel, Rådde 2009

Sigmund

Hykor, rörsv.hyb.

Felopa, rajsv.

Swaj, rörsv.

Felina, rörsv.hyb.

Kora, rörsv.

Skillnad mellan provtagningar och samspel provtagning och sort

Slutsatser 1 • Timotej NDF 2009-2011:

• skörd 1 hade Ragnar och Switch lägst halt. Skörd 2 inga skillnader

• sorterna uppförde sig enhetligt över skördetid, plats och år

• Ängsvingel NDF 2009-2011: • Hykor, Felina, Swaj och Kora lika halt alla tillfällen • Sigmund högre halt 1 vecka före skörd 1 och lägre halt

runt skörd 2 • ett tydligt samspel mellan plats*skördeår*tillfälle

440

490

540

590

640

7 dagarföre 1


7 dagarföre 2

Skörd 2

ND

F, g

/kg

ts


E. rajgräs NDF

Felopa (RS)

Malta

Perun (RS)

SW Birger

0

20

40

60

80

100

120

140

160

1 2 3 1 2 3 1 2 3

2009 2009 2009 2010 2010 2010 2011 2011 2011

iND

F, g

kg -

1 ts

-1iNDF första skörd 2009-2011

Hykor (RSH)

Swaj (RÖS)

Switch (TIM)

5:e juni

Skörd 1 vid axgång (axet/vippan synlig 50 % på 50 % av fertila skott) på mätaren SW Birger Skörd 2 i genomsnitt 37 dagar efter skörd 1 i e. rajgräs

iNDF analyserat med NIR

Slutsatser 2 • E. rajgräs NDF 2009-2011:

• rajsvinglarna Felopa hade högst halt runt skörd 1 och Perun runt skörd 2

• E. rajgräs Malta (tidig) låg halt 1 vecka före skörd 1 • Ett tydligt samspel mellan plats*skördeår*tillfälle

• iNDF första skörd 2009-2011: • timotej hade högre halt än de andra två arterna

rörsvingelhybrid och rörsvingel • rörsvingelhybrid och rörsvingel lika alla år (ett undantag) • Årsmånsskillnader

Ängsvingel – rörsvingel NDF (g/kg ts) sortförsök 2014

Två värden utan gemensam bokstav skiljer sig åt på nivå p=0,05

iNDF • Beräknad med NIR hos Eurofins – idag räknas fram • Den del av fibern (NDF) som inte är smältbar i vommen • Mycket starkt negativt samband mellan iNDF och VOS • Används för beräkning nedbrytningshastighet och

passagehastighet av fibern (NDF) genom vommen • Påverkar foderstaten kraftigt genom att ett höjt iNDF leder

till att kon äter mindre vallfoder • Beräkningar med NIR har viss osäkerhet

Källa: Rolf Spörndly, HUV, SLU

Tack för uppmärksamheten

• Tack framföres till • Stiftelsen Lantbruksforskning som beviljat medel under

perioden 2009-2012 till projekt H0841008, • försöksledare Jan Jansson,

Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad • Hushållningssällskapen som utfört försöken

Pilotstudie av rörsvingelkvalitet Anne‐Maj Gustavsson, SLU Umeå

2015‐11‐24

1

Rörsvingel i vallen

Anne‐Maj Gustavsson, SLU

Resultat från:

• Pilotstudie sommaren 2010

• Litteraturstudie

• Nu har rörsvingel blivit aktuell igen i Sverige

• Alltid varit intressant i USA ”tall fescue”

– Kora (Ohlssons frö)

– Swaj (Lantmännen)Bra avkastning

Vi vet mindre om fodervärdet

Vi vet inte vad den avkastar i ett 3‐skördesystem

Upplever den som sträv och gummiartad

Sorter

REN RÖRSVINGEL

• Swaj (SWSeed)

• Kora (Olssons frö)

USA –använt ”tall fecue” länge

FÖRDELAR

• Mycket uthållig

• Klarar en stor variation av jordar och klimat

• Tål avbetning väl

• Hög avkastning

NACKDEL

• Kan innehålla endofyter

– Starka gifter för nötkreatur

– Europeiska sorter ska dock vara kontrollerade

– Kan även finnas i ängssvingel (dock ej giftig – bara osmaklig)

– Även i engelskt rajgräs


2015‐11‐24

2

Rörsvingel jämfört med ängssvingel ‐ litteraturen

Rörsvingel

Ängssvingel

Källa: Wurtzeatlas

• Djupa rötter• Torktålig• Tål fuktiga

marker‐stående ytvatten kort tid

• Tål lägre pH än timotej och ängssvingel

• Långlivad• Bra vinter‐

härdighet• Mycket bra

återväxtförmåga = 3 skördar

• Kraftig konkurrent år 2

• Svag konkurrent under etable‐ringsfasen

• Kommer igång lite sent i 1:a skörd i vall I

Källa: Virkajärvi, 2008

8 kg timotej12 kg ängssvingel

20 kg rörsvingel

Utvecklingen

• Kräver en period av kyla som följs av långdags‐förhållanden för att bilda strå (alla bladgräs)

0.00

0.10

0.20

0.30

0.40

0.50

0.60

0.70

0.80

0.90

1.00

05-jun 12-jun 19-jun 26-jun 03-jul 10-jul 17-jul 24-jul 31-jul 07-aug

Prop

ortio

n

Datum

Svaj rörsvingel vall 1

Bladstadie

Nodstadie

2:a mellan‐rummet

1:a mellan‐rummet = axansvällning

Synlig axtopp

Bladstadie

0.00

0.10

0.20

0.30

0.40

0.50

0.60

0.70

0.80

0.90

1.00


Axel

rubr

ik

Date

Grindstad timotej vall 2

Bladstadie

Nodstadie

Flaggbladstadie

2:a mellan‐rummet


Synlig axtopp

Synlig axtopp

Hela axet/vippan synligt Hela axet/vippan synligt

Bladstadie

Nodstadie



2015‐11‐24

3

0.00

0.10

0.20

0.30

0.40

0.50

0.60

0.70

0.80

0.90

1.00


Prop

ortio

n

Date

Kasper ängssvingel vall 2

Bladstadium

Bladstadium

Nodstadium

Synlig axtopp2:a mellan‐rummet


Kora vall 2 Kasper vall 2

0.00

0.10

0.20

0.30

0.40

0.50

0.60

0.70

0.80

0.90

1.00


Axel

rubr

ik

Date

Kora rörsvingel vall 2

Bladstadium

Bladstadium

Nodstadium

2:a mellan‐rummet


Synlig axtoppFörsta skörd• Axansvällning samtidigt• Grindstad 2 % bladstadium• Kasper 50 % bladstadium• Swaj 69 % bladstadium• Kora 77 % bladstadium

• Svinglar: Hög andel i bladstadiet – får aldrig några strån

• Kasper 2003‐2006 varierade mellan 8 % och 51 % skott utan strån

Återväxt

• Bara timotej bildar strån

• Grindstad 20 % bladstadium

• Kasper 0 % bladstadium

• Swaj 0 % bladstadium

• Kora 0 % bladstadium

Vi har bara kollat ett år

• Vet ej om näringsvärdet är normalt

• Måste ha uppgifter från fler år

• Pilotstudie för att se om rörsvingel är intressant

Planthöjd


2015‐11‐24

4

Bladskiveandel Smältbarhet 2010

Energihalt

Askhalt NDF 2010


2015‐11‐24

5

INDF med NIRS Slutsatser

• Rörsvinglarna är definitivt intressanta

• KOM IHÅG! Pilotstudie – bara ett år – farligt att tro att det alltid är så här!

• Axansvällning samtidigt – ovanligt – svinglarna brukar vara tidigare än timotejen –måste kolla fler år – borde vara bra att förklara varför det skiljer sig mellan år

• Stor andel kvar i bladstadiet i första skörd (50‐77 %) – är det normalt? (annan studie Kasper 8 – 51 %)

• Alltid bara bladstadium i återväxten hos svinglar – trots det minskar smältbarheten/energihalten

• Högre smältbarhet än timotej i första skörd och återväxt

• Lägre NDF än timotej i första skörd

• Både högre och lägre NDF i andra skörd

• Vi måste undersöka detta när man skördar 3 gånger – rörsvingel ska aldrig skördas mindre än 3 gånger! Annars ska man inte ha den!!

Tack till länsstyrelserna i de nordliga länen för att ha finansierat denna pilotstudie.

Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskapSLU Umeå

Möte Svenska Vallföreningen 2015-11-24

Kungliga skogs och lantbruksakademien i 2011

Utvärdering av laboratoriemetoderför bestämning av in vivo

smältbarheten av organisk substansför olika grovfoder

Sophie KrizsanInstitutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU Umeå

MilkGrass i 2015/16

Förbättrat utnyttjande avvallensilage i mjölkproduktionen- skördestrategi och fodervärde

Samarbetsprojekt med Valio Ltd. och MTT Agrifood Research Finland

Syfte

Att optimera utnyttjandet av vallensilage i mjölkproduktionen genom att utvecklafodervärderingsverktyg & utfodringsmodelleri praktisk skala för gårdsbruk

Bra grovfoder

• Smältbarhet viktigaste kvalitetskriteriet – på analysbevis• Foderstatens näringsvärde och produktionsresultat

• Hög andel grovfoder och mest varierande näringsvärde

• Energiinnehåll & i NorFor för att beräkna grovfodrets fyllnadsvärde

• Vallprognos.se

• Smältbarhetskoefficienter bestämda in vivo med underhållsutfodrade får

Det är inte möjligt att kompensera ett sämre ensilage genom att öka mängden kraftfoder för att uppnå likvärdig mjölkproduktion som med ett tidigt skördat ensilage i foderstaten (Randby et al., 2012).

Bra grovfoder i produktionen

In vitro metoder i Norden

• Sverige: Vomvätskelöslig organisk substans (VOS) en in vitro digestion i vomvätska i 96 tim

• Norge: Klassisk 2-stegs in vitro metod (Tilley & Terry, 1963)

• Danmark: Tilley & Terry mest använd, men också EFOS (=enzymfordøjeligt organisk stof)

• Finland: Enzymbaserad in vitro digestion i 2-steg med pepsin och cellulase och osmältbar NDF

NIRS kalibrerad mot in vitro resultat, som ärrelaterade till in vivo data

Laboratorier

Sverige Danmark Norge FinlandEurofins, Lidköping

Eurofins, Holstebro

Eurofins, Moss Valio, Helsingfors

Agrilab, Uppsala

BLGG, Oosterbeek

Felleskjøpet(BLGG), Stavanger

SLU, Kungsängen, Uppsala

DJF, Århus UMB, Ås

NorFor parametrar räknas ut via Feed AnalysisSystem (FAS; Svensk Mjölk) erbjuds via Eurofins

Analysrapporter i Norden

Kan också vara IVOS eller EFOS

Värdera olika laboratoriemetoder som referensmetod för NIRS

kalibrering av smältbarheten av organisk substans för flera

olika typer grovfoder

Grovfodermedel• In vivo data från smältbarhetsförsök med får

utförda som kontinuerliga utfodringsförsök eller som latinska kvadrater

• Nederländska prover:– Majsensilage (9)

– Gräsensilage (9)

– Hö (5)

– Halm (5)

– Lusern (3)

– Majsstrå (2)

• Finska prover:– Helsädesensilage (8)

– Gräsensilage (2)

– Rödklöverensilage (7)

Vomvätskelöslig organisk substans (VOS)

• Ett malt prov inkuberas i 49 ml buffert och 1 ml vomvätska i 38°C i 96 timmar

• Den olösliga resten tvättas med vatten och aceton

• Filterröret torkas i 103°C i 3 timmar

• Provet föraskas vid 500°C i 40 minuter

Enzymbaserad in vitro analys (PC)

• Förbehandling i pepsin-HCl lösning (1000 ml 0.5 N HCl och 2 g pepsin) vid 40°C i 24 timmar

• Inkubering i cellulas-buffert lösning vid 40°C i 48 timmar

• Tvättade, torkade över natten och föraskade vid 520°C i 3 timmar

Tilley & Terry (TT)• En in vitro digestion med vomvätska i 2 steg:

Osmältbar NDF (iNDF)

Påsar i 288 timmar igen…..

Empiriska förhållanden

• OMDVOS= -2.0 + 0.90 × VOSOMDVOS= 23.0 + 0.62 × VOS (>50% baljväxter)

• OMDTT= 4.10 + 0.959 × TTOMDTT= 6.73 + 0.950 × TT (majsensilage)

• OMDPC= 40 + 0.89 × PC (alla grovfoder)

• OMDiNDF = 839 – 1.32 × iNDF (alla grovfoder)

Swedish University of Agricultural Scienceswww.slu.se

Enzymbaserad in vitro analys (PC)

• OMDPC (hö & gräsensilage) = 36 + 0.90 × PC

• OMDPC (förstaskörd GS) = 77 + 0.86 × PC

• OMDPC (baljväxtensilage) = 3 + 0.93 × PC

• OMDPC (helsädesensilage) = 290 + 0.52 × PC


Osmältbar NDF (iNDF)

• OMDiNDF (hö & gräsensilage) = 0.848 – 1.46 × iNDF

• OMDiNDF (förstaskörd GS) = 0.851 – 1.51 × iNDF

• OMDiNDF (baljväxtensilage) = 0.832 – 1.15 × iNDF

• OMDiNDF (helsädesensilage) = 0.867 – 1.52 × iNDF


Kemisk sammansättning

TS RP NDF iNDF In vivo OMD

Halm 816 62 742 166 496Lusern 318 210 420 199 650Majsstrå 207 79 663 178 573Majsensilage 278 85 425 97 708Gräsensilage 355 172 520 90 724Hö 859 176 605 119 692Helsäd 353 107 442 133 679Rödklöver 245 208 358 109 722

Alla 414 139 498 121 677SD 233.6 62.0 131.1 48.8 91.0Minimum 165 27 281 52 386Maximum 914 261 795 264 808


Resultat

Residual Halm LusernMajs-strå

Majs GS Hö HSRöd-klöver

OMD-OMDiNDF1 -111 86 -18 9 11 22 3 14

OMD-OMDiNDF2 -110 60 -18 1 15 30 2 2

OMD-OMDGP -78 62 -13 10 31 33 -7 -4

OMD-OMDOMS1 29 19 -5 -4 -12 4 -57 -29

OMD-OMDOMS2 24 23 -10 32 -21 -5 -25 -18

OMD-OMDVOS -44 8 7 42 7 35 -16 -46

OMD-OMDTT -58 58 -4 26 12 26 4 2

Tabell 2. Effekt av grovfoder på differensen mellan observerad och skattad smältbarhet


Resultat

Metod Nivåbias P-värdeLutnings-

biasP-värde RMSEP

OMDiNDF1 -1.9 0.80 0.17 0.16 52.0

OMDiNDF2 -5.3 0.44 0.21 0.06 49.0

OMDGP 3.1 0.57 0.26 <0.01 41.6

OMDOMS1 -22 <0.01 -0.04 0.47 38.2

OMDOMS2 -10 0.05 -0.01 0.89 35.1

OMDVOS -9.4 0.10 0.09 0.23 40.7

OMDTT 4.3 0.42 0.22 <0.01 39.9

Tabell 3. Väntevärdesfel för in vitro och in situ baserade skattningar av smältbarheten


Outliers

• Halm & lusern

y = -0.1544x + 87.091R² = 0.87

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

0 100 200 300

In

vivo

OM

D, %

iNDF, g/kg of DM

All forages

Alfalfa

Straw


Utan halm & lusern

• Minskade väntevärdesfelet till 26.9, 29.2 & 36.5 g/kg vid skattningar av in vivo smältbarheten med OMDiNDF, OMDVOS & OMDPC

Implikation

• Ett väntevärdesfel på 2-3 % innebär cirka 3-5 MJ OE/ko/dag

• Marginell respons 100 g mjölk/MJ OE

• Accepterar ett fel på < 0.5 kg mjölk/ko/dag

Metabolizable energy in grass and red

clover silage fed to sheep

Sophie J. Krizsan1*, Farhang Fatehi1, 2, Degong Pang1, Marketta

Rinne3 and Pekka Huhtanen1

Målsättning

• Att bestämma OE-värdet för gräs - & klöverensilagesom utfodrats till får i smältbarhetsförsök.

• Att utvärdera olika OE ekvationer: Barber et al. (1984) eller ARC/MAFF referenser, Yan & Agnew (2004), Volden & Nielsen (2011) & NRC (2001).

• Att uppdatera foderrådgivningsverktygen.

Energy metabolism

Gross energy (=heat of combustion)

Faecal energy

Urine

energy CH4

energy Metabolizable energy

Digestible energy

(=energy of digested food)

Regional Jordbruksforskning

för norra Sverige

&

Valio Ltd. & Yara Finland Ltd.

Vallförsök inom Sverigeförsöken och

samverkan SLU FältForsk

SLU FältForsk

FältForsk är ett kontaktorgan mellan SLU och externa intressenter gällande fältforskning inom jordbruksområdet. Huvuduppgiften för FältForsk

är att samordna och utveckla fältforskningen ifråga om såväl planering och

resultatbearbetning som metodik och teknik i fält och på laboratorier.

Ämneskommittéer (Forskning)

Ämneskommittéerna ska vara mötesplatser för intressenter inom resp. kommittés ämnesområde och arbeta med idé- och behovsformulering samt information och resultatspridning. Kommittéerna

kan även medverka till att initiera projektansökningar och att finna

finansieringsvägar för verksamheten inom resp. ämnesområde.

Ämneskommittéer 8 stycken

Vatten Växtnäring

Ogräs Växtskydd

Odlingsmaterial (sortprovning) Jordbearbetning och hydroteknik

Odlingsteknik och växtföljd Vall och grovfoder

Sverigeförsökens vision: ”Fältförsöksverksamheten skall med effektivitet, god kvalitet och

oberoende vara en drivande kraft för att omsätta forskning och innovationer till en konkurrenskraftig utveckling av svenskt

lantbruk.”

Detta gör vi genom att: Utföra officiella fältförsök med hög kvalitet och precision

Med en bred kontaktyta nå hela Sveriges växtodlingsintressenter, från lantbruk till forskning i alla riktningar

Sverigeförsöken I Sverigeförsöken ingår försöksregionerna Skåneförsöken, Animaliebältet, Försök i Väst, Östra Sverige Försöken, Sveaförsöken och Norrlandsförsöken

Vall- och grovfoderförsök inom Sverigeförsöken

Försöksserie Antal

L6-111 Rödklöversorters konkurrensförmåga 3

L6-4430 Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel 3

L6-703 Fodermajs, sort 9

L3-2298 Svavelgödsling till ekologisk blandvall 2

L6-101-201-202-204 Vallväxtsortprovning komplettering, vallår I-II 18

L6-101-201-202-204 Vallväxtsortprovning komplettering, anläggning 9

R8-21,22/23 Sortprovning Vallväxter i Norra Sverige 24

R8-21,22/23 Sortprovning Vallväxter i Norra Sverige, anläggning 8

Summa 76

Sortprovning Vallväxter Norra Sverige ett samarbete mellan Regional Jordbruksforskning för Norra

Sverige, RJN, sortföreträdare och institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, NJV,

vid SLU i Umeå.

Förändringar av Sverigeförsöken

protokoll fört vid sammanträde med fältforsksagenda/20151218-161821.pdf2015/12/18 · 2009 2009...

Documents