Psykofarmaka-behandling av alkoholbe t ing ade post in t oxikat ions t ills t ind En dubbel-blind-undcrsijkning au klorprotixen - oxazepam - placebo

A K E B L I D I N G

I undersokningen har jamforts ett thiaxantenderivat (Truxale) och ett diazepinderivat (Sobrils) med placebo med utghgspunkt fr%n tv5 fr%ge- stallningar: 1. Har dessa typer av psykofarmaka &got berattigande vid behandling

av alkoholbetingade postintoxikationstillsthnd. 2 . Vilket preparat ar effektivast vid behandlingen av detta syndrom i en

dos som inte framkallar biverkningar lika besvarande som grundsym- tomen. PB senare %r har uppmarksamheten i fackpress och aven i dagspress rik-

tats mot riskerna vid forskrivning av psykofarmaka till alkoholister. Fram- for allt har tillvanjningsrisk och missbruksrisk for olika medikamenter dis- kuterats, men man har ocksH jamfort toxicitet och biverkningar hos olika preparat (8, 11, 12, 13, 14, 18, 24).

Vid manifest delirium anser m%nga (19, 28) att klometiazol (Heminev- rin) ar forstahandsmedlet, men vikten av snabb dosreducering och utsattan- de under loppet av 5-8 dagar betonas.

Vid ovriga uttalade postintoxikationssyndrom anvands numera mest an- tingen fentiaziner och thiaxantener eller benzodiazepin-derivat ( 2 3 ) .

Vid den dubbel-blind-undersokning som har rapporteras har ett prepa- rat ur vardera gruppen jamforts med placebo.

Fordelarna med fentiaziner och thiaxantener som klorprotixen (Truxal) ar bl. a. att tillvanjningsrisk saknas (24) , att den kroniska toxiciteten troli- gen ar relativt 1Hg( 2 1 ) , medan daremot den akuta toxiciteten a r tillracklig for letal utg%ngvid hogengingsdos (8, 10, 15, 17, 18).

Betraffande oxazepam (Sobril) har man for f% Brs erfarenhet for att siikert kunna utesluta tillvanjningsrisk - den finns mojligen liksom for ovrj- ga benzodiazepiner, aven om detta inte rapporterats an. Fordelen med oxazepam ar att toxiciteten ar extremt IHg (Ld 50 for moss = 5000 mg/kg kroppsvikt) . Eftersom sjalvforv&llad dod (ofta genom intoxikation med mer eller mindre oavsiktlig letal utgHng) kommer p i andra plats som dods- orsak hos alkoholister (6, 16, 26), kan det vara en klar fordel om patienten st%r pH ett preparat som ingen hittills lyckats g i ad mortem p i trots hero- iska doser (29). Den antikonvulsiva effekten hos oxazepam (27) ger vidare

FrHn Psyk. klin. 11, Lunds Universitet, S:t Lars sjukhus, 220 06 Lund. Chef: Professor Eberhard Nyinan.

299

Nor

d J

Psyc

hiat

ry D

ownl

oade

d fr

om in

form

ahea

lthca

re.c

om b

y U

nive

rsity

of

Tor

onto

on

11/2

8/14

For

pers

onal

use

onl

y.

en extra sakerhet under postintoxikationsfasen, medan klorprotixen tvartom kan ha en kramptroskelsznkande vcrkan (9, 22) .

En klar missbruksrisk finns vid all medikation till patienter med nigon form av toxicomani. En restriktivitet aven vid utdelning av >>tiIlvanjnings- fria>> preparat ar motiverad, dels darfor att man hos vissa patienter med kronisk alkoholism ser en ospecifik >>medicinhunger>> efter alla substanser med CNS-effekt och dels darfor att risken finns for s. k. >>blandfyllor>> dar patienten kombinerar alkohol och psykofarmaka jofta iivrn fentiaziner och benzodiazepiner) . (5, 25, 30)

Ett problem som sarskilt observerats p% senare tid (28) ar kombinationeii av CNS-dampande medel (vanligen hypnotika som t. ex. metakvalonprepa- rat) med coffein - betraffande kaffc tillampas ju i regel inga restriktioner for patienter i vare sig oppen eller sluten vHrd.

Det kan sagas att synpunkter p i tillvanjningsrisk och toxicitet inte a r sar- skilt betydelsefulla nZr behandlingsperioden bara omfattar nagra veckors sluten vHrd som vid denna undersokning. A andra sidan har det frbri minga hill (28) betonats vikten av att patienter mrd alkoholproblem gars medvetna om riskcrna vid medikamentell behandling och man bor av psykologiska skid stalla samma skarpta krav vid Val av preparat i sluten vHrd som vid ambulant behandling. Det sjukdomstillstind den aktuella un- dersokningen beror behandlas ju mycket ofta polikliniskt.

Material Undersokningen 5r genomfiird 1967-68 vid en av Socialstyrelsens er-

kanda alkoholistanstalter (Bjorstorpshemmet) avsedd for enbart frivilligt ingkgna patienter, huvudsakligen yngre och mcdclilders personer, varav 10 "/o utan kriterier p i alkoholism i medicinsk mening och resten med kri- terier sedan i genomsnitt 2-6 %r, i regel utan tecken p% alkoholdemens. De flesta (mer an 70 %) placeras vid psykiatriskt diagnossattning i nigon neu- rosgrupp, ett mindre antal (c:a 20 "/o) bedoms som pers. abn.

Av nedan angivna skal har c:a 25 % av de under den aktuella tidsperio- den nyintagna patienterna inte ingitt i undersokningen. Drygt 10 % av patientcrna befann sig vid inkomsten i tillfredsstallande skirk och behovde inte medicinering. Ungefar 10 % hade endogena eller reaktiva depressioner som kravde specifik behandling. Ett litet antal patienter (mindrc an 5 %) var vid intagningen predeliriosa och sattes d% p% klometiazol (Hemincv- rin) under 6 dagar efter ett fast schema med sjunkande dos. I ett par fall dar fortsatt medikationsbehov ansetts fareligga fordes dessa patienter over p i ett av prcparaten i undersokningen med registrering av 7:nde dagen efter inkomsten som forsta behandlingsdag. Ytterligare n%gra patienter hade fore inkomsten st5tt p% klometiazol, men har tagits med i undersokningen, eftersom klometiazol utsondras snabbt ( 1, 27) och darfor inte interfererar med den senare behandlingen. Daremot har man inte tagit med de patien-

300

Nor

d J

Psyc

hiat

ry D

ownl

oade

d fr

om in

form

ahea

lthca

re.c

om b

y U

nive

rsity

of

Tor

onto

on

11/2

8/14

For

pers

onal

use

onl

y.

ter som fore intagningen stHtt pH fentiaziner eller diazepiner (som j u har betydligt langre utsondringstid) . Vidare har uteslutits patienter med kom- plicerande psykiatrisk eller somatisk sjukdom som kravt sarskild behandling eller forsvHrat observationerna. I sex fall upptacktes detta forst sedan pati- enterna pHborjat undersokningen och denna mHste dH avbrytas innan nH- gon skattning kunnat goras. (I tre fall rorde det sig om depressionstillstlnd som inte diagnostiserades forran nlgra dagar efter inkomsten. I tre fall gall- de det patienter som fick akuta somatiska komplikationer (pneumoni resp. akut infektios hepatit resp. ischias).

Ingen annan medikation an den kodade substansen har tillltits undei observationstiden, s%ledes inte heller hypnotika t. n.

Av de resterande 75 patienter som deltog i undersokningen visade det sig sedan koden brutits att 24 st. fHtt klorprotixen (Truxal), 25 st. oxazepam (Sobril) och 26 st. placebo under de tre behandlingsveckorna.

NHgon skillnad mellan de tre grupperna fanns inte betraffande sbdnna variabler som llder (klorprotixen 44,l Hr, oxazepam 47,6, placebo 48,3 Hr) . psykiatrisk diagnos, forekomst av kriterier pH alkoholism i medicinsk me- ning, langden av den aktuella alkoholperioden, grad av nedsatt allmiin- tillstHnd vid inkomsten, frekvens av rapporterade postintoxikationssymtom vid inkomsten (klorprotixen 18,0, oxazepam 20,0, placebo 18,O) samt sjuk- vHrdarens skattning av eventuella postintoxikationssymtom inkomstdagen.

Metodik Dos-respons-teknik har anvants. En fixerad dygnsdos av preparaten skul-

le givetvis underlattat utvarderingen av resultaten, men skulle inte motsva- rat den praktiska sjukvHrdsrutinen, dar hansyn till individuell kanslighet och symtomens svlrighetsgrad kraver en styrbar dosering. I synnerhet galler detta vid tillstind dar symtomen spontant g k i regress och dH man hela tiden bedomer biverkningsfrekvens vid optimal dosering.

Identiskt lika drageer av Truxal 15 mg, Sobril 30 mg och placebo forde- lades efter slumptalstabell i en lopande nummerserie, dar varje patient for- des in i ankomstordning. Ingen p l anstalten kande till koden, som givetvis brots forst efter slutvarderingen av undersokningsresultaten.

Vid inkomsten gavs i regel 2 tabletter x 4, vid behov okades dosen snabbt. Efter en resp. tvH veckor omprovades dosen, i regel med reducering som foljd. For klorprotixens (Tmxals) del blev dosen s%ledes 60-120 mg, i enstaka fall upp till 240 mg/dag, for oxazepam (Sobril) 120-240, i enstaka fall upp till 480 mg/dag.

Korstoleransen med alkohol och symtomens svHrighctsgrad motiverade de initialt ibland tamligen hoga doserna. Genom den tillampade principen med dos-respons-teknik kunde komplikationer i placebogruppen helt und- vikas, vilket inte minst ur etisk synvinkel innebar en avsevard fordel. I Sam- manlagt 7 fall (Truxal 1, Sobril 1, placebo 5) fick preparatet sattas ut fore

6 a 30 1

Nor

d J

Psyc

hiat

ry D

ownl

oade

d fr

om in

form

ahea

lthca

re.c

om b

y U

nive

rsity

of

Tor

onto

on

11/2

8/14

For

pers

onal

use

onl

y.

undersokningsperiodens slut p g a utebliven effekt och behov av en mer aktiv substans.

Behandlingsperioden omfattade 3 veckor, i regel siledes med dosreduce- ring framfor allt den tredje veckan. Den fjarde veckan fordes samtliga pa- tienter over p% placebodrageCr med samma utseende som de kodade drage- h a i undersokningen. Den sammanlagda undersokningsperiodden omfat- tade s5ledes 4 veckor. I 10 fall (klorprotixen 6, oxazepam 0, placebo 4) firk medikationen emellertid avbrytas i fortid d% patienterna rapporterat besvarande biverkningar trots att man sankt dosen till en niv% dar det te- rapeutiska svaret inte langre uppfattades som tillfredsstallande.

Postintoxikationsfascns relativt akuta pragel och korta duration ( 10 -20 dagar) har gjort att nHgon dubbel-blind-cross-over-metodik inte kunnat an- vandas. Bediirnningsmrtodik

Den allmanna forbattringen, medicineffekt och biverkningar har registre- rats p% olika satt genom psykometrisk testning och genom skattningar (se fig. 1) . De senare har utforts dels av patienterna, dels av personalen och dels av kons. psykiatern (forf.).

Fig. 1 Bedomningsmetodik

Patient

I ,

Fig. 1 Bedomningsmetodik .

/ x ‘/

/ /

Det psykometriska testbatteriet har omfattat en statisk tremometer och en reaktionstidsmatare. For den delen av undersokningen har vHr bitradan- de psykolog ansvarat ( 3 ) .

302

Nor

d J

Psyc

hiat

ry D

ownl

oade

d fr

om in

form

ahea

lthca

re.c

om b

y U

nive

rsity

of

Tor

onto

on

11/2

8/14

For

pers

onal

use

onl

y.

Fig. 2. P.0 (inom 1 dygn e ink) j-nr u-nr

Markera med en siffra (0-1-2-3) framfor varje rad i vilken grad Ni nu vid inkomsten till Bjorstorp marker av de besvar, som raknas upp.

0 = inga besvar alls 1 = ej sarskilt markbara besvar, besvar som kommer mer siillan 2 = piitagliga besvar, besvar som kommer regelbundet eller ofta 3 = svHra besvar, som finns standigt eller 1,astan standigt

spandhet, svhrighet att slappna av rastloshet o ro angslan attacker av stark or0 - 5ngest gnger, nedstamdhet djup nedstamdhet, depression svHrighet att somna in till natten orolig somn, mardrommar ow. somnloshet storre delen av natten retlighet, svhrt beharska humoret, latt for att bli arg trotthet, latt uttrottbarhet hjartklappning i Vila eller efter latt anstrangning svettningar i Vila eller efter latt anstrangning darrhanthet, skakighet huvudvark illamiende yrsel, ostadig ghng forstoppning diarrC nigot annat, namligen

Patienten har vid inkomsten f%tt fylla i ett formular (po - figur 2 ) med frhgor betraffande 20 aktuella symtom vid postintoxikationssyndromet med gradering av varje symtom fr%n 0-3. Samma fr5geformular (p4) har pa- tienten sedan fyllt i 4 veckor senare, d. v. s. efter de 3 behandlingsveckorna och den darp% foljande placeboveckan.

Efter varje behandlingsvecka har patienten tillfrHgats ( p1.3) av sjuk- virdaren om forandringar i allmantillstHndet, om eventuell effekt av medi- cinen och om eventuella biverkningar (graderade enligt skala 0-3).

Efter placeboveckan har patienten fhtt gora en skriitlig slutskattning av allmanforbattring, effekt av medikationen samt biverkningar (se figur 3 och 4). PH frHgan >>Vilken verkan tycker Ni att medicinen Ni provar haft?, liar patienten informerats att har enbart awes medlets formHga att kontrol-

303

Nor

d J

Psyc

hiat

ry D

ownl

oade

d fr

om in

form

ahea

lthca

re.c

om b

y U

nive

rsity

of

Tor

onto

on

11/2

8/14

For

pers

onal

use

onl

y.

W

0

P

Klo

rpro

tixe

n (T

ruxa

l)

Fig.

3.

Effe

kt.

Oxa

zepa

m

Plac

ebo

(Sob

ril)

myc

ket

god - g

od 3

-2

obet

. - o

tillf

reds

st.

1 in

gen

0

Klo

rpro

tixe

n (T

ruxa

l)

Pat

sj

v la

k sl

utbe

d.

12

15

13

8 2

24

9

10

7 7

7 3-

2: 1

8 1-

0: 1

6

Oxa

zepa

m (

Sob

ril)

Pa

t sj

v la

k sl

utbe

d.

17

18

18

16

53

3

5 3

44

4

3-2:

16

1-0:

9

I Pl

aceb

o I P

at

sjv

lak

slut

bed.

23

2

5 14

13

14

14

, 10

10

10

7

3-2:

7

1-0:

19

mkt

bes

vara

nde:

3

hesv

aran

de:

2 ob

etyd

liga

: 1

inga

: 0

Pat

sj

v la

k 9

9 10

3

11

10

50

0

74

4

3-2

: 20

1-0:

24

Pat

sj

v la

k 1

21

1

22

7

56

16

16

16

3-

2:

3 1-

0:22

Pat

sj

v Ia

k 4

44

0

33

1

11

21

18

18

3-

2:

7 1-

0: 1

9

Nor

d J

Psyc

hiat

ry D

ownl

oade

d fr

om in

form

ahea

lthca

re.c

om b

y U

nive

rsity

of

Tor

onto

on

11/2

8/14

For

pers

onal

use

onl

y.

lera hans besvar, d. v. s. symtom som oro, spanning, somnstorning etc. Om han tyckt att medlet samtidigt givit biverkningar som slohet, yrsel, huvud- vark etc., har han instruerats att inte lhta detta inverka i denna skattning utan enbart i den samtidigt gjorda separata skattningen av biverkningar. Denna instruktion har utformats efter erfarenheter frhn tidigare lakcme- delsprovningar, dar man observerat att patienter schablonmassigt tenderat att sanka sin skattning av effekten ett steg, om de instruerats att vaga in sina ofta tamligen obetydliga biverkningar i skattningen. (Undersoknings- ledaren har storre referensram och darfor battre forutsiittningar att efter diskussion med patient och sjukvhrdare i en slutvardering gora denna in- vagning av pitagl igt besvarande biverkningar, som givetvis miste influera pb en klinisk bedomning av ett preparats varde) .

En mer vagt formulerad frhga till patienten i linje med ,bur nojd ar Ni med medicinen Ni provat?>> har forsokts i andra sammanhang, men sva- ren har ofta visat sig ge uttryck for en okritiskt positiv attityd till behand- lingen overhuvudtaget vid sjukvhrdsinrattningen. Ett betydande problem ar ju att f H patienten inriktad p h en kritisk vardering av dels preparatets effekt och dess biverkningar och dels att skilja medikamentell effekt frbn den >>spontanforbattring>> som foljer med substitueringen av etylika med naringsrik kost, etc.

S juku i rdarea som gjort de psykometriska bestamningarna har ocksh efter varje behandlingsvecka skattat effekt och biverkningar med gradering 0-2 enligt samma princip som gallt for patienten.

Kons . psykiatern har undersijkt patienten veckan efter inkomsten, samt vid ytterligare ett eller tvH tillfallen under behandlingen samt efter 4-vec- korsperiodens slut och darvid gjort skattningar enligt samma principer som patienten och sjukvhrdaren.

Slutvardering Till skit har kons. psykiatern gjort en sammanstalhing och vardering av

inedlens terapeutiska verkan. Harvid har patienten tillfrhgats om sin be- diimning av preparatets effekt med hansyn tagen aven till biverkningar. Endast i de fall det klart framghtt att dessa varit pdtagligt besvairande har den skattade effekten dh reducerats ett steg. Denna slutvardering skall siledes vara mer representativ far en klinisk bedomning av ett preparats fiirmhga att reducera postintoxikationssymtom u t a n atl som biuerkan till- f5ra nya, lika besvarande symtom.

Denna slutvardering kommer ocksh att korrigera tendensen i placeho- gruppen att ange effekten som god och uppfatta de kvarsthende postintoxi- kationssymtomen som stijrande biverkningar av det givna preparatet.

Kesultat E f f ek t : Preparatens effekt, som den skattats av patient, sjukvkdare resp.

kons. psykiater och i slutvarderingen framgir av tabellerna i figur 3. Utta-

305

Nor

d J

Psyc

hiat

ry D

ownl

oade

d fr

om in

form

ahea

lthca

re.c

om b

y U

nive

rsity

of

Tor

onto

on

11/2

8/14

For

pers

onal

use

onl

y.

lade, besvarande biverkningar (grad 3 och i nHgra fall grad 2 ) har efter princip som beskrivits ovan sankt slutvarderingspoangen frhn 2 till 1 i 5 fall for klorprotixens (Truxals) del, i 2 fall for oxazepams (Sobrils) del och i 3 fall for placebos del.

Vid den statistiska bearbetningen har man slagit samman grupperna >>mycket god verkam och >>god verkan>> % ena sidan samt grupperna >>otill- fredsstallande ~ obetydlig verkan>> och >>ingen verkam 5 andra sidan. Xz- analys av slutvarderingen visar signifikant skillnad mellan oxazepam (So- bril) och placebo: p < 0,Ol (med Yate’s korrektion p < 0,02). Tabellen visar vidare att klorprotixen (Truxal) genomgiende skattats battre an placebo, men skillnaden ar inte statistiskt signifikant.

Biverkningar Frekvensen av biverkningar framgir av tabellerna i figur 4. Mycket be-

s v k n d c cller bcsvarande biverkningar anges vid oxazepam-medikation endast i 3 fall och vid placebo-medikation i 7 fall. (For placebos del ror det sig sannolikt om postintoxikationssymtom, som av patienten uppfattats som preparatbiverkningar) . For klorprotixens del ar besvarande biverknin- gar signifikant ( p < 0,001) vanligare an for placebo. Att patienterna i alla tre preparatgrupperna tenderat att skatta biverkningsfrekvensen lagre an sjukvhrdarcn och kons. psykiatern gjort, beror som tidigare namnts p% att patientrapporten p1.3 skett muntligen till tjanstemannen, noterats av denne och darfor inte registrerats som patientrapport. Patientbedomnin- gen har darfor noterats frHn formular p4, dH patienten sthtt p5 placebo en vecka och darfor inte haft tidigare biverkningar sh aktuella vid skattningen.

De besvarande biverkningar som registrerats har i alla tre grupperna va- rit trotthet, matthet, yrsel m. m. - d. v. s. symtom som ocksh kan forekom- ma vid postintoxikationssyndromet, vilket kan forklara placebogruppens hoga >>biverkningsfrekvens>>. Uttorkning av slemhinnorna ar ett annat post- intoxikationssymtom och har rapporterats som ett obetydligt problem i alla tre grupperna. Rtdukt ionen av notcradc symtompoang ( po-p4 - patientens skattning av sina synitom fore och efter behandlingen) (ligur 5 ) har studcrats dels genom en regressions-korrelations-analys och dels genom berdkning av pretreatment-posttreatment-score enligt Bowman (29). I bida fallen fbr man en hogre grad av reduktion for oxazepam (Sobril) jamfort med placebo ( p < 0,02 resp. 0,05). Skillnaden mellan klorprotixen (Truxal) och placebo ar mindre och inte signifikant.

Gruppen patienter som rapporterat >>ingm effekt, trots medikation med aktiv substans besthr av 7 patienter ur klorprotixen (Truxal) -gruppen och 4 patienter ur oxazepam (Sobril) -gruppen. Samtliga misslyckade oxazepam- fall rapporterade kriterier ph alkoholism i medicinsk mening sedan nicr an 5 Hr. Diagnoserna var i 3 fall pers. abn. och 1 fall lesion. I den >>misslyc-

306

Nor

d J

Psyc

hiat

ry D

ownl

oade

d fr

om in

form

ahea

lthca

re.c

om b

y U

nive

rsity

of

Tor

onto

on

11/2

8/14

For

pers

onal

use

onl

y.

Klorprotixen (Truxal)

medeltal symtompoang pat P,, 18,62 p4 8,69 P,-P, 9,93

kade, delen av klorprotixengruppen hade bara drygt halften (4 fall) kriterier p i alkoholism sedan mer an 5 %r och diagnoserna var 3 pers. abn., 2 pers. neurot., 1 lesion och 1 utan diagnos.

N%gra slutsatser kan givetvis inte dras av denna del av materialet om sammanlagt 11 fall, men trenden overensstammer med det kliniska intryck vi har av erfarenheterna fr%n preparaten utom ramen for undersokningen: de patienter som i synnerhet svarar bra p% oxazepam (Sobril) a r de medel- %lders och yngre pat. med kortare alkoholanamnes. Har ar utebliven effekt sallsynt. Dessa patienter upplever 5 andra sidan biverkningarna vid klor- protixen (Truxal) -medikation som besvarande redan vid en dos som natt och jamnt kontrollerar deras symtom. Patienter med I h g alkohol- anamnes och predemens eller demenstecken reagerar ofta battre p% klor- protixen (Truxal) . Sammanfattning

Resultatet av en jamforande dubbel-blind-undersokning med klorprotix- en (Truxal) , oxazepam (Sobril) och placebo redovisas. Syftet har varit att bedoma om psykofarmaka (ett fentiazinbeslaktat och ett diazepin-deri- verat preparat) har nlgot berattigande vid behandling av alkoholbetingade postintoxikationstilIst5nd i doser som ar effektiva utan att framkalla biverk- ningar lika besvarande som grundsymtomen.

Materialet omfattar 75 personer, varav drygt 90 % med kriterier pi alko- holism i medicinsk rnening vid en alk.anstalt for frivilligt ingingna patien- ter. Effekten p% postintoxikationssymtom under en 3 veckors behandiings- period med initialt genomsnittliga doser klorprotixen (Truxal) 60-1 20 mg, oxazepam (Sobril) 120-240 mg under de forsta 1-2 veckorna och darefter i regel dossankning tredje veckan och placebomedicinering fjarde veckan har jamforts med genomg5ende placebomedikation under 4 veckor. Dos-

Oxazepam Placebo (Sobril) 20,oo 17,71 6,43 9,23

13,57 8,48

307

Nor

d J

Psyc

hiat

ry D

ownl

oade

d fr

om in

form

ahea

lthca

re.c

om b

y U

nive

rsity

of

Tor

onto

on

11/2

8/14

For

pers

onal

use

onl

y.

respons-teknik har anvants av etiska och praktiska skal. Resultaten har re- gistrerats dels genom psykometrisk testning och dels genom skattningar utfijrda av patienterna, personalen och dcn kons. psykiatern (forf.), som aven gjort den sammanfattande slutvarderingen av den kliniska effekten.

Oxazepam (Sobril) visade sig ha en battre effekt an placebo ( p < 0,Ol- p < 0,05). Fler patienter rapporterade battre effekt av klorprotixen (Truxal) an placebo, men skillnaden ar inte statistiskt signiiikant.

Biverkningarna var signifikant lagre for placebo Sn for klorprotixen ( p < 0,Ol) och ungefar lika stora for oxazepam och placebo. (KvarstHendc postintoxikationssymtom tolkades troligen ofta som medicinbiverkan) . Re- duccringen av postintoxikationssymtomen (skattade av patienterna sjalva vid inkomsten och efter behandlingens slut) var mer uttalad for oxazepam an fijr placebo (p < 0,02). Skillnaden mellan klorprotixen och placebo ar inte statistiskt signifikant.

Patienterna undersoktes varje vecka med tremometer och reaktionstids- matare, resultaten kommer att redovisas separat av anstaltens psykolog. Enligt preliminara resultat forellg ingen okad ataxi eller reaktionstidsfor- Iangning hos nHgon av grupperna med aktiv medikation jamfort med placebogruppen.

Risker och fordelar med fentiaziner och thiaxantener H ena sidan samt diazepinforeningar H andra sidan diskuteras. Den forra gruppen har troli- gen lagre tillvanjningsrisk medan den senare gruppen har lagre toxicitet och battre antikonvulsiv effekt. Missbruksrisken vid all medikation till patienter med n%gon form av toxicomani understryks.

Det aktuella patientmaterialet best%r huvudsakligen av yngre och medel- HIders neurotiker med kriterier p2 alkoholism i medicinsk mening sedan i genomsnitt 2-6 %r och i regel utan tecken p% alkoholdemens. Dessa patien- ter forefaller kansligare for biverkningar av preparat som klorprotixen redan i lagsta mojliga terapeutiskt verksamma dos, medan de svarar utmarkt pH oxazepam. L%ng alkoholanamnes och predemens eller demenstecken tycks eventuellt indicera ett >>tyngre>> preparat som klorprotixen.

Litteratur: 1 . Allgkn m. fl. Tissue distribution, excretion and metabolism of Heminevrin.

Nord. Psykiat. Tidskr. 1963:17:13. - 2. Baumler, J. Psychopharmaka und deren Nachweiss bei Missbrauch. Chimia 1963:17:257. - 3. Bliding, G. Studier av statisk tremor och reaktionstid vid alkoholbetingade postintoxikationstiIlst5nd under be- handling med klorprotixen, oxazepam och placebo. Opublicerad undersokning. - 4. Bomman, E. H. och Timan, J. Treatment of alcoholism in the subacute stage. Diseases Nerv. System 1966:27:342. - 5. Burge, E. Einfluss von Tranquillizer- substanzen auf die Alkoholwirkung. Hefte Unfallheilk. 1961 :24:99. - 6. Carlsson, C. Medicinska synpunkter pH alkoholism, Goteborg 1968. - 7. Christensen, L. & Spar- rcvohn, Oxazepam vid behandling av psykomotorisk epilepsi. Nord. Medicin 1968 : 80:945. - 8. Ehlers, H. Poisoning with psychopharmaca and barbiturate-free hyp- notics. Danish Med. Bull. 1963:10:117. - 9. Fier, M. & Goldberg, M. A. Convulsive

308

Nor

d J

Psyc

hiat

ry D

ownl

oade

d fr

om in

form

ahea

lthca

re.c

om b

y U

nive

rsity

of

Tor

onto

on

11/2

8/14

For

pers

onal

use

onl

y.

seizures in chlorprothixene ovrrdose. Am. J. Psychiat. 1964:121:76. - 10. Frcundt, K. J., Eberhardt, H. Rr Liebaldt, G. Fatal poisoning with chlorprothixene. Deut. Z . Ges. Gerichtl. Med. 1963:54:297. - 11. Gunnc, L-M. Om tillvanjningsrisken vid mcdikamentell behandling av alkoholabstinens. Nord. Psykiat. T. 1965:19:352. - 12. Hambert , 0. & Steg, G. Extrapyramidala biverkningar vid behandling nied neuroleptika. Lakartidningen 1969: vol. 66 Suppl. IV. - 13. Holrnberg, G. Miss- brukas diazepam? Lakartidningen 1969:66 Suppl. 1. - 14. Idestrorn, C-M. Miss- bruk och olycksfall. Lakartidningen 1969:66 Suppl. I. - 15. Jacobsen, P. Causes of death in narcotic intoxication in recent years. Danish Med. Bull. 1963:10:115. - 16. Kendello, S. The fate of untreated alcoholics. Quart J. Stud. Alcohol 1966: 27:30. - 17. Liebnldt, G. Suicide mit Chlorprothixen. Arzneimittek-Forsch. 1964: 14:596. - 18. L i n g j m d e , 0. Akutt og kronisk overdosering av diazepam (Valium). Nord. Psykiat. 1965:19. - 19. Lundquist , G. Psykofarmaka, Halsingborg 1967. - 20. Moller-Niesen, I. & Nezihold, K. Comparative studies on the pharmacology and toxicology of chlorprothixene and chlorpromazine. Acta Pharmacol. Toxicol. 1959:15:335. - 21. R a v n , J. Chlorprothixene (Truxal and Taractan). Nord. Psykiat. Tidskr. 1963:27:69. - 22. Rernvig, J. Nedsat krampetaerskel ved hOj dosering af klorprotiksen (Truxal). Ugeskr. Latger 1960:112:1152. - 23. Salum, Heminevrinets klinik. Nord. Psykiat. 'L. 1963:17:20. - 24. Sedvall, Kliniskt farmakologiska syn- punkter p4 behandling av oro, bges t och somnsv5righeter. Lakartidningen 1969:66 Suppl. I. - 25. Seidel, G. & Soehring, K. Zur Frage der Anderung der Blutalkohol- werte durch Medikamente. Arzneiniittel-Forsch. 1965 :15 :472. - 26. Sundby, Alco- holism and Mortality, Osio 1967. - 27. Svcdin, C-0. Tissue distribution of chlo- methiazole and compatibility with ethanol and certain drugs. Chlormethiazole. Ed by P. Frisch. Copenhagen 1966:27. - 28. Socialstyrelsens konferens for liikare vid alk.anstalter maj 1969. Referat under tryckning. - 29. Tobin , J-M. et al. Clinical evaluation of oxazepam. Disease Nervsyst. 1964:25:689. - 30. Wagner , H-J. & Schrnitr, B. Uber den Einfluss verschiedener Gruppen von Pharmaka auf die Alko- holoxydation. Deut. Z. Ges. Ger. Med. 1966:57:240.

Dr. R k r Bliding, Psyk. klin. 11, S:t Lars sjukhus, 2 2 0 06 Lund.

Doxepin, et tricyclisk antidepressivum med anxiolytisk effekt

Et pilotforsog

M A R T I N L O T Z

Firmaet Pfizer har fremstillet et tricyclisk antidepressivum af ny type. Sinquanm. Fra allcrede foreliggende unders!agelser ved vi, at przeparatet er effektivt bHde som antidepressivum og anxiolyticum, og at bivirkningsfre- kvensen er lav.

K e m i og farmakologi: Den vzsentligste forskel fra amitriptylin er, at et kulstofatom i den mid-

terste syvleddede ring er erstattet af et iltatom. Vi fHr sHledes 11 (3-dime-

Sct. Hans Hospital, afd. C. Chcfer: K . H . Fremrning og P. SkovgBrd Jensen.

Nordisk psyk. tidsskrift 7 309

Nor

d J

Psyc

hiat

ry D

ownl

oade

d fr

om in

form

ahea

lthca

re.c

om b

y U

nive

rsity

of

Tor

onto

on

11/2

8/14

For

pers

onal

use

onl

y.