är man ingen matematiker. men kan man inte läsa är man · malin sandlund skolporten 2013 44 ....

Läs- och skrivutveckling i

grundsär- och träningsskolan

Glädjen i språket

Malin Sandlund Skolporten 2013 1

”Om man inte kan räkna

är man ingen

matematiker. Men kan

man inte läsa är man

dum i huvudet.”


Eftermiddagens innehåll:

O Hur stödjer jag lärprocessen för elever i särskolan?

O Vilka hinder kan uppkomma på elevens väg till läsning och hur kommer man vidare då?

O Hur individanpassa läs- och skrivundervisningen när elever befinner sig på olika nivåer?

O Hur definieras läsa? Vad innebär läsförståelse?

O Hur försäkrar jag mig om att vi följer styrdokumenten?

3 Malin Sandlund Skolporten 2013

Eleverna går i skolan en liten del

av sitt liv, men ack en så viktig

del. Det är under den tiden

eleverna har större möjlighet

till lärande och utveckling i

kunskap.


Läsningens komplexitet


Våga utmana

Elever med stark motivation, hög självkänsla

och lärare med positiva uppfattningar om

elevens förmåga att lära sig, lär sig mer om

läsning och skrivning än elever med

avsevärt högre intelligens men med låg

motivation, låg självkänsla och omotiverade

lärare.

(Irene Johansson)


Undervisningen år 1903 och framåt?

* Kärnan i undervisningen var sinnesträning och rörelseträning.

* Undervisningen rekommenderades att gå från det lätta till det svårare, från det enkla till det sammansatta och från det kända till det okända.

* Undervisningen skulle ha ett långsamt tempo och att åskådlighetsmetodik skulle användas.

* Undervisningen skulle organiseras i grupper, som var förhållandevis små (helst högst 10 elever per grupp), för att ge läraren möjlighet att ha nära kontakt med varje elev.


Lsä73

”Eftersom träningsskolans elever har mycket varierande förutsättningar finns det elever,

som aldrig kommer längre än till träning… det finns elever som kan tränas i språkförståelse och muntlig framställning, men som inte kommer att ha utbyte av träning i läsning och skrivning.”


Centralt innehåll i kursplan i kommunikation i grundsärskolan

inriktning träningsskolan 2011 Genom undervisningen inom ämnesområdet kommunikation ska

eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att O samspela med andra, O kommunicera med olika avsikt, O tolka olika kommunikativa intryck, O söka och förmedla information i vardagssituationer, samt O använda vardagliga begrepp och symboler.

Läsa och skriva -- Kända ordbilder utifrån elevens erfarenhet och intresse, till

exempel elevens namn. -- Bokstavsformer. Sambandet mellan ljud och bokstav. -- Ordföljd och meningsbyggnad. -- Lässtrategier, till exempel bildläsning och ljudning. -- Skriva för hand eller på dator. -- Digitala kommunikationsverktyg.


Centralt innehåll i kursplan i svenska i grundsärskolan 2011

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att O tala och samtala i olika sammanhang, O läsa och förstå olika texter, O skriva texter för olika syften och mottagare, O bearbeta innehållet i litteratur, bilder, film, teater, drama och andra

medier, samt O söka och värdera information från olika källor.

Läsa och skriva år 1-6 -- Lässtrategier för att avkoda och förstå texter. -- Ordbilder i närmiljön samt utifrån elevens erfarenhet och intresse. -- Alfabetet och den alfabetiska ordningen. Sambandet mellan ljud och

bokstav. -- Handstil och att skriva på dator. -- Skrivverktyg. Hur till exempel ordbehandlingsprogram med bildstöd,

talsyntes och stavningskontroll kan användas när man skriver. -- Skriftspråkets uppbyggnad. Mellanrum mellan ord, stor bokstav och

punkt.


Skolinspektionens kritik

Skolorna ger inte eleverna förutsättningar att fullt ut

utveckla de förmågor som uttrycks i kursplanens

mål att sträva mot i ämnet svenska.

Undervisningen är mer inriktad på omsorg än att ge

eleverna utmaningar som stimulerar deras

kunskapsutveckling.

(2010:9)


Förebyggande pedagogik

O struktur och systematik, O bred praktisk metodkompetens och

teoretisk förståelse, O betydelsen av meningsfullhet, O god självbild, O motivation och sammanhang för eleven, O pedagogik som knyter samman tala, läsa

och skriva och O goda läs- och skrivmiljöer

Myrberg (2003)


Att läsa är som att bygga ett hus


Vilka läshinder möter vi lärare?

Utvecklingsstörning

Koncentrationssvårigheter

Dyslektiska svårigheter

Språkstörning

Språkförsening

Perceptionssvårigheter

Motoriska svårigheter

Motivation

Tonus


Vilka läshinder kan våra elever möta?

Teoretisk okunskap

Störande kamrater

Stora grupper

Små grupper

Ostrukturerad undervisning

Ger upp för fort!

Träning hemma

15

Biologiska förutsättningar När vi läser en text har minnet olika

funktioner. Korttidsminne/arbetsminne: Uppgiften

är att bearbeta informationsinnehållet i texten genom utbyte av information med långtidsminnet. Syftet kan vara att bilden av texten ska hållas i minnet tillräckligt länge för att vi ska hinna identifiera bokstäverna i en textrad.

Långtidsminnet: har till uppgift att lagra

all information så att vi kan känna igen bokstäver och ord, att veta hur de uttalas och vad de betyder.


Skador på hjärnan

Genetiska skador

Förgiftningar (bly, alkohol,

havandeskapsförgiftning)

Syrebrist vi förlossning

Andningsproblem vid födseln

Infektioner i hjärnan

Traumatiska skador (trafik,

våld)

Epilepsi


Dysfunktion

Vänster

Svårigheter Att se detaljer Vid högläsning

Med fonemuppfattning

Höger Svårigheter Att se helheter Långsam inlärning i början Överblicka ny process Beräkna tid Visuell neglekt Tolka handstilar, ser till detaljer Nedsatt uppmärksamhet och koncentration Långsam och noggrann läsning

Hjärnbalken Svårigheter

Handdominans

Växla mellan delar

och helhet

Koncentration på en

ska i taget 18 Malin Sandlund Skolporten 2013

Pedagogik

Vänster Minnesstöd med bilder Överinlärning Börja med ett enkelt språk Utgå från elevens språk Konkreta övningar i grammatisk uppbyggnad av språket Överlägsen på minnesspel Bristfällig myelinisering? LTG Ordbilder

Höger Repetition och inlärning som sker systematiskt 1-1 stöd Ge stöd och förklaring inför en ny uppgift. Visa att detaljer blir en helhet. Arbeta med ett sinne åt gången. Ljudmetoden

Nyinlärning,

ser helheter Förfinar och utvidgar

färdigheter till delar

Hjärnbalken

Undvik att blanda

mellan höger och

vänster hjärnhalva 19 Malin Sandlund Skolporten 2013

Vi lär oss på olika sätt

Ex strandpromenaden

Auditiv strandpromenad

Vågornas brus, vindens sus…

Visuell strandpromenad

Blått hav, vitt skum, härliga moln..

Rörelseinriktad strandpromenad

Vågorna slår hårt, molnen flyttade

sig snabbt på himlen… 20 Malin Sandlund Skolporten 2013

Läs- och skrivförmåga;

"Förmågan att använda text för att fungera

i samhället och fylla kraven i olika

vardagssituationer, kunna tillgodose sina

behov och personliga mål förkovra sig och

utvecklas i enlighet med sina personliga

förutsättningar.”

(OECD 1995)


Läs- och skrivkunnig är den person som kan "med förståelse

både läsa och skriva ett kort textstycke om

hans eller hennes vardagsliv”

(UNESCO,1993)


Vad innebär det att kunna läsa?

L= A x F ordbilder ljuda

Avkodning= identifiera det skrivna ordet.

Förståelsen= används både när man lyssnar och

läser.


I mötet med nya elever

Vem är eleven?

Var befinner sig eleven?

Grundsärskola eller

träningsskolan?

Val av läsmetod?

Val av långsiktiga/kortsiktiga mål?

Val av arbetssätt?

När ska utvärdering ske?

Hur ska alla informeras?


Observation i träningsskolan alt grundsärskolans yngre år

O God läsutveckling Lundberg, Herrlin

O Lägesbegrepp; före, efter och sist. Förskoleövningar.

O Kategorisering/språk; Karlstadsmodellen O Språkförståelse; lästester. Vilken bild är rätt?

Ordförråd, NIL bild

O Kognitiv/språklig förmåga; lika-olika, lång-kort. Förskoleövningar.

O Fonologisk medvetenhet; Bornholm.

O Läsriktning; ögats arbete vänster- höger.


Diagnos/kartläggning, grundsärskolan

O Regelbunden diagnostisering /kartläggning

O Normerade test. Staninevärden.


Diagnos/kartläggning, grundsärskolan

Ordavkodning

O H4

O Läsettan

O Ordkedjor

Läsförståelse

O Vilken bild är rätt?

O DLS

Skrivning/rättstavning

O 2L

O 3L

O DLS

O Elevernas egna texter

Läsintresse

O Intervjuer med eleverna


Diagnos/kartläggning

Underlag för IUP och skriftliga omdömen

Analysera resultat

Diagnos- åtgärd-

utvärdering

Arbetssätt som bygger på elevens starka sidor


Ljuda- eller helordsmetoden?


Syntetisk läsinlärningsmetodik-ljudmetod

O Traditionell läs- och skrivinlärning

O En bokstav/ett ljud i taget.

O Från delarna (bokstäverna) och strävar

mot helheten (orden).

O För att eleverna ska kunna läsa meningar

lär de sig bindeord, till exempel och, med

helordsmetoden.


För- och nackdelar med syntetisk metod

Fördel

O Tydlig och välstrukturerad överblick över sina elever då alla arbetar med samma bokstav på samma sätt.

Nackdel

O Eleverna ska förstå

att talet består av

fonem (språkliga

byggstenar som i sig

själv är

meningslösa).


Analytisk undervisningsmetod- helhetsmetoden

O Utgår från helheten (orden) än från delarna (bokstäverna)

O Ulrika Leimar (1974)

O Använder elevens språk

O Skriver egna texter

O Regelbunden kartläggningen


För- och nackdelar med analytisk metod

Fördel

Arbetar med text utifrån

intressen och motivation.

Nackdel

Eleven möter alla lästekniska

svårigheter på en gång.


Inkludering med grundskolans elever


Utmana till att läsa meningar med ordbilder

Börja ganska snart att

bygga meningar med orden

som eleven kan läsa.

Använd en enkel bok som

utgångspunkt för att eleven

ska kunna känna glädje i att

kunna läsa på egen hand


Bygga meningar


Läsa meningar med ordbilder


När eleven börjar ljuda… När eleven stöter på

nya ordbilder som inte

går att känna igen…

finns det möjlighet att

motivera att börja ljuda

orden.

Hjälper eleven att se att

flera ord börjar på samma

eller slutar på samma

bokstav.


Läser ordbilder men börjar här att ljuda Pojke, träningsskolan år 5


Faktorer för en god läsförståelse

O avkodning

O förförståelse

O ett rikt ordförråd

O begreppsförståelse

O säker grammatisk struktur


Svårigheter hos eleverna

Begränsat ordförråd,

svårt med begrepp och

dålig meningsbyggnad.


Högläsning O Läraren fungerar som modell

O Samtal

O Anknyta till egna erfarenheter

O Förklara och fråga

O Högläsning ger våra elever möjligheten att ta del av texter som är för svåra för dem att läsa själva.


Skriva

Metakognition - ”Aha, man vill säga något med det man skriver”

Det jag skriver duger! Innehållet det viktiga, inte formen. Träna skrivning i många former (sagor, faktatexter, intervjuer)


Valet av metod

”Det handlar dock inte om vilken metod man

som pedagog använder för att lära sina elever

läsa och skriva utan det handlar om att ”bra

lärare är alltid duktig på att använda det som

fungerar när de ser att det kan fungera, även

om de inte är säkra på varför det fungerar”

(Smith, 2003).


Fortsatta tankar för lärare på skolan: Fundera på hur era elever lär sig?

Vilken är din inlärningsstil?

Vilka inlärningsstilar har era elever?

Hur kan ni mötas på bästa sätt?


Fortsatta tankar för lärare på skolan: Vad är din bärande idé i läsundervinsningen?

Mentalisera vad du tänker om hur elever

lär sig läsa? Vilka är dina byggstenar för att elever ska

lära sig läsa? Vad är din roll, elevens roll och hemmets

roll? Varför gör du som du gör? Vad behöver du mer kunskap i? Hur får du

denna kunskap? Malin Sandlund Skolporten 2013 46

Fortsatta tankar för lärare på skolan: Vilka läromedel använder du?

Titta över de läromedel som du har på skolan och som du använder.

Varför använder du just dessa?

För- och nackdelar med läromedlen som du använder.

Når du alla elever med dessa läromedel?

Utmanar du eleven?


Kontakta mig Malin Sandlund

[email protected]

www.frokenmalin.nu


mailto:[email protected]

http://www.frokenmalin.nu/

Läsa mer?


O Bornholmsmodellen : vägen till läsning : språklekar i förskoleklass (Häftad) av Ingvar Lundberg

O Lundberg, I. & Herrlin, K. (2005) God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och Kultur.

O Myrberg, M. (1997) Att möta och förebygga läs- och skrivsvårigheter En forskningsöversikt på uppdrag av Läs- och skrivkommittén. SOU 1997:108 Linköpings Universitet

O Läskedjor och DLS bas för skolår 1 och 2 www.hogrefe.se

O Kom och läs! Vilken bild är rätt? : en enkel klassdiagnos av läsförståelse (Häftad) av Ingvar Lundberg

O LäsEttan Kartläggningstester för åk 1 av Maj-Gun Johansson

O Utvecklingsmöjligheter för barn med avvikande hjärnfunktion : Neuropedagogi – neuropedagogik av Susanne Freltofte. Natur & Kultur, Svenska, 1999

http://www.hogrefe.se/

är man ingen matematiker. men kan man inte läsa är man · malin sandlund skolporten 2013 44 ....

Documents