rapport - harryda.se...gl c:\users\selarg.sweco\appdata\local\temp\temp1_mkb_tb_bilagor...

$: RAPPORT - harryda.se...GL c:\users\selarg.sweco\appdata\local\temp\temp1_mkb_tb_bilagor exbilaga3.zip\tb 130419_finalnj.docx 1 Inledning 4 1.1 Lokalisering 4 1.2 Uppdrag 5 2 Områdesbeskrivning$
1 (23)

Sw e co

Gullbergs Strandgata 3

Box 2203

SE-403 14 Göteborg, Sverige

Telefon +46 (0)31 627500

Fax +46 (0)31 627722

www.sweco.se

Swe co En v i r on me n t AB

Org.nr 556346-0327

Styrelsens säte: Stockholm

E r i k Card e l l

Miljöteknik, Göteborg

Telefon direkt +46 (0)31 627599

Mobil +46 (0)73 4122599

[email protected]

rep

o03.d

ocx 2

012-0

3-2

9

GL c:\users\selarg.sweco\appdata\local\temp\temp1_mkb_tb_bilagor exbilaga3.zip\tb 130419_finalnj.docx

RAPPORT

HÄRRYDA KOMMUN

Mölnlycke centrum Uppdragsnummer 1311702000

TEKNISK BESKRIVNING

PLANERADE DAGVATTENDAMMAR SAMT KAPACITETSFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER I

MÖLNDALSÅN, HÄRRYDA KOMMUN

2013-04-19

Sweco Environment AB

Gbg Miljöteknik

Erik Cardell/Niklas Johansson

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2 (23) RAPPORT

2013-04-19

MÖLNLYCKE CENTRUM

repo03.d

ocx 2

012-0

3-2

9


1 Inledning 4

1.1 Lokalisering 4

1.2 Uppdrag 5

2 Områdesbeskrivning 5

3 System i plan och höjd 6

4 Hydrologi 6

4.1 Avrinningsområde 6

4.2 Flöden och vattenstånd 7

5 Geotekniska förhållanden 8

6 Grundvatten 8

7 Planerad vattenverksamhet 10

7.1 Kapacitetsförbättrande åtgärder I Mölndalsån 10 7.1.1 Allmänt 10 7.1.2 Kriterier för val av åtgärd 10 7.1.3 Modellberäkning 12 7.1.4 Resultat 14

7.2 Erosionsskydd 15

7.3 Dagvattendammar 16

7.4 Dagvattenledningar 18

7.5 Förbiledningskanal genom Kulturhusparken 19

7.6 Spont södra sidan 19

7.7 Promenadbryggor 20

7.8 Utrivning av Hulebäcksbron 20

7.9 Nya GC-broar 20 7.9.1 Hulebäcksbron 21 7.9.2 Bro över Mölndalsån väster om ny förbiledningskanal 21 7.9.3 Ny bro över Mölndalsån vid Badhusgatan 22 7.9.4 Ny bro över Mölndalsån vid Parkbron 22 7.9.5 Anläggande av nya broar 22

7.10 Arbetsordning nya broar och arbeten i vatten 23

8 Tidplan 23

3 (23)

RAPPORT

2013-05-20

c:\users\selarg.sweco\appdata\local\temp\temp1_mkb_tb_bilagor exbilaga3.zip\tb

130419_finalnj.docx

9 Kostnader 23

Bilaga 1 Detaljerad stabilitetsutredning, PM Geoteknik

Bilaga 2 Hydrogeologiska förhållanden

Bilaga 3 Hydraulisk utredning – Översvämningsbegränsande åtgärder

Bilaga 4 Dagvattendammar

Bilaga 5 Plan och sektioner samlingsledning, promenadbryggor och nya broar

Bilaga 6 Befintliga broar

4 (23) RAPPORT

2013-04-19

MÖLNLYCKE CENTRUM

repo03.d

ocx 2

012-0

3-2

9


1 Inledning

Härryda kommun avser att anlägga dagvattendammar i Mölnlycke samhälle i syfte att

rena dagvattnet från centrala Mölnlycke innan det förs ut i Rådasjön. Kommunen avser

vidare att utföra kapacitetsförbättrade åtgärder i Mölndalsån, mellan Massetjärn och

Rådasjön, för att reducera risken för översvämningar i centrala Mölnlycke.

Stora delar av Mölndalsån har under de senaste åren drabbats av översvämningar och

ett antal översvämningsreducerande åtgärder har utförts såväl uppströms som nedströms

Mölnlycke centrum. Som ett ytterligare steg i arbetet planeras kapacitetsförbättrande

åtgärder i form av breddning och fördjupning av Mölndalsån genom centrala Mölnlycke.

Breddningen av ån medför att Hulebäcksbron (gc-bro) behöver rivas och ersättas av en

ny gc-bro i samma läge. Därtill planeras ytterligare tre gc-broar över Mölndalsån för att

knyta samman området söder om Mölndalsån med centrum inför kommande byggnation

av Götalandsbanan (fyrspårig järnväg genom Mölnlycke), etapp Göteborg och Borås.

Utöver de kapacitetsförbättrande åtgärderna avser kommunen att förstärka skyddet mot

föroreningar i Mölndalsån och Rådasjön (dricksvattentäkt) genom att anlägga

dagvattendammar längs Säterivägen i Mölnlycke samhälle. Dagvattendammarnas

funktion är, förutom dagvattenrening, även att utgöra katastrofskydd i samband med ett

eventuellt haveri i spillvattentunneln till Ryaverket i Göteborg. Genom att leda in

spillvattnet till dagvattendammar ökar möjligheterna att kunna behandla spillvattnet innan

det når ut i Rådasjön till skillnad mot dagens situation då orenat spillvatten i samband

med ett eventuellt haveri måste bräddas till Mölndalsån.

Dagvattendammarna kommer också att kunna fungera för uppsamling av utsläpp från

olycka med farligt gods (ex. petroleumprodukt) på den del av Säterivägen och dess

trafikplatser som ligger inom närområdet till dammarna samt det dagvatten som kommer

via dagvattensystemet i Mölnlycke centrum. Dagvattnet avses ledas fram till dammarna

via en samlingsledning på vardera sidan av ån.

För åtgärderna avser kommunen att inlämna tillståndsansökan enligt 11 kap. miljöbalken

till Vänersborgs tingsrätt, Mark- och miljödomstolen.

1.1 Lokalisering

De kapacitetsförbättrande åtgärder som föreslås kommer att utföras längs olika platser i

Mölndalsån i dess flöde mellan Massetjärn och Rådasjön, huvudsakligen i centrala

Mölnlycke, uppströms Parkbron.

Dagvattendammarna avser att förläggas i grönområdet mellan Säterivägen och

Mölndalsån innan Mölndalsåns utlopp till Rådasjön. Av nedanstående Figur 1 framgår

området som berörs av de planerade åtgärderna.

5 (23)

RAPPORT

2013-04-19

MÖLNLYCKE CENTRUM

repo03.d

ocx 2

012-0

3-2

9


Figur 1. Översiktskarta, området i Mölnlycke samhälle som berörs av planerad

vattenverksamhet. Blå pil visar flödesriktning.

1.2 Uppdrag

Sweco Environment har fått i uppdrag av Härryda kommun att upprätta en

miljökonsekvensbeskrivning samt teknisk beskrivning som underlag till ansökan om

tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken.

2 Områdesbeskrivning

Mölndalsån är längs sträckan mellan Massetjärn och Parkbron delvis kanaliserad och

överbyggd med ett flertal broar. Nedströms Parkbron har ån däremot en mer naturlig och

meandrande karaktär. Vid Mölndalsåns utlopp i Rådasjön finns ett större område med

lövskog och lövsumpskog som även omfattas av reservatsföreskrifter (Rådasjöns

naturreservat).

Området uppströms Parkbron består mestadels av bebyggelse och en del grönytor.

Längs Mölndalsåns kantområden finns grönytor med gräs, vass och lövträd i trädbården.

Det förekommer även en del tomtmark med bebyggelse samt ett antal mindre vägar i

närområdet. Uppströms Parkbron ligger Mölnlycke centrum med ett flertal parkeringsytor

och ett antal verksamheter så som kommunhus och skola med idrottshall. Bebyggelsen i

övrigt består till största delen av bostadshus och en del industriverksamheter, främst

Parkbron

6 (23) RAPPORT

2013-04-19

MÖLNLYCKE CENTRUM

repo03.d

ocx 2

012-0

3-2

9


längs Säterivägen, däribland ett resecentrum och en bensinstation. Järnvägen sträcker

sig i SV-NV riktning en bit söder om Mölndalsån.

3 System i plan och höjd

Koordinater i plan hänför sig till SWEREF 99 12 00.

Angivna höjder hänför sig till Göteborgs lokala höjdsystem GH88.

4 Hydrologi

4.1 Avrinningsområde

Mölndalsåns avrinningsområde är ca 268 km2 stort och sträcker sig från Nedsjöarna i

Härryda och Bollebygds kommuner till utloppet vid Göta älv i centrala Göteborg. Inom

Härryda kommun rinner Mölndalsån i västlig riktning genom samhällena Härryda,

Landvetter och Mölnlycke där ån rinner ut i Rådasjön och vidare till Mölndals kommun. Av

det egna tillrinningsområdet kommer ca 18 km2 från mindre bäckar och resterande

genom Mölndalsån.

I Mölndalsåns vattensystem ingår ett flertal sjöar där samtliga ursprungligen är reglerade

för användning inom vattenkraft och fabrikationsvatten. Alla sjöar inom vattensystemet är

reglerade efter gällande vattendomar. I dagsläget finns inom åsystemet endast två

mindre vattenkraftverk i bruk, vilka drivs som strömkraftverk.

Inom avrinningsområdet finns de största vattenmagasinen längst uppströms, vid Östra

och Västra Nedsjön med omgivande mindre sjöar. Nedsjöarna har en area på totalt ca 11

km2 och regleringshöjden för dessa är 2,85 m. De mindre sjöarna i området har en total

area av ca 6,2 km2 och en regleringshöjd på 2,2 – 3,0 m. Sjöarealen i avrinningsområdet

uppgår till mellan 10-20 %. Detta medför förhållandevis goda förutsättningar för att

magasinera vatten under perioder med höga vattenflöden. Den stora sjöarealen medför

även att vatten kan tappas ur under torrperioder då den naturliga avrinningen inte räcker

för erforderliga vattenuttag och för den vattenföring som är behövlig för att tillgodose

naturvärden i området. I dagsläget används främst Östra och Västra Nedsjön för

flödesutjämnande reglering.

Vattenförekomsterna längre ned i avrinningsområdet, Landvettersjön och Rådasjön -

Stensjön har mindre regleringsintervall, 0,41 m respektive 0,58 m. Avrinningsområdet för

dessa sjöar är ca 90 km2 respektive

26 km

2. I förhållande till avrinningsområdenas storlek

är sjöytan relativt liten med ca 2,5 km2 för respektive sjö. Landvettersjön och Rådasjön -

Stensjön används i dagsläget bland annat för att utjämna flödestoppar under

högflödesperioder. Den utjämnande förmågan begränsas dock av bristande

avbördningskapaciteter inom lovgivna regleringsintervall.

De kapacitetsökande åtgärder som planeras för den aktuella sträckan av Mölndalsån

ingår som en del i ett omfattande arbete med att öka flödeskapaciteten i hela

vattensystemet inför förväntade perioder av höga flöden och vattenstånd i sjöarna.

7 (23)

RAPPORT

2013-04-19

MÖLNLYCKE CENTRUM

repo03.d

ocx 2

012-0

3-2

9


Mölndal Stad har i mars 2013 lämnat in en tillståndsansökan för ombyggnad av Stensjö

dämme och Grevedämmet samt för rensningar och tillstånd till anpassad tappning för att

förebygga skador av höga vattenföringar i Mölndalsån.

4.2 Flöden och vattenstånd

Den stora magasineringskapaciteten i Nedsjöarna och Stora Härsjön m.fl. sjöar ger ett

flöde till Landvettersjön som i praktiken utgör två olika delflöden, dels det reglerade flödet

med oftast minimiflöde i samband med större flödestoppar och i övrigt ett kraftigt utjämnat

högflöde samt påfyllning av vatten under torrvädersperioden, dels den naturligt

varierande tillrinningen från den oreglerade delen av avrinningsområdet.

Tillrinningen från det oreglerade avrinningsområdet fram till Landvettersjöns utlopp har

beräknats för dygnsmedelflöden med data från SMHI. Denna utgörs dels av tillrinningen

till Mölndalsån i Landvetter och dels av de mindre bäckarna runt Landvettersjön. Flödet

från de mindre bäckarna har erhållits genom att proportionera flödet efter motsvarande

flöde i Kålleredsbäcken som ingår i samma åsystem.

Eftersom utjämningen i Landvettersjön är så kraftig redovisas enbart dygnsmedelvärden

respektive ett reglerat lågflöde flöde från de övre reglerade sjöarna, 1 m3/s, nedan.

MQ, hela området ca 3,4 m3/s

MHQ (medelhögvattenföring) 1 + 14 = 15 m3/s

HHQ50år 1 + 27 = 28 m3/s

Genom det prognosstyrda systemet för reglering av Mölndalsån tillsammans med de

ombyggnationer som utförts på dämmet vid Mölnlycke Fabriker förutsätts att tappning

upp till 20 m3/s vid högflöden med 50-100 års återkomsttid kommer att kunna ske till

Massetjärn. Vid extrema nödfall finns dock möjlighet tappa upp till ca 25 m3/s och om så

vore ännu mer genom att öppna nödutskovet ut på Långenäsvägen utmed södra sidan av

Mölnlycke Fabriker.

Styrningen av vattenstånden i de samverkande sjöarna Rådasjön och Stensjön sker i

Stensjöns utlopp. Reglering ska ske mellan i vattendomar fastställda dämnings- och

sänkningsgränser. Efter justering för att senare tids avvägningar visar på lägre nivå för

den lokala referenspunkt som anges i vattendomarna blir de aktuella gränserna, uttryckt i

Göteborgs lokala system:

Sänkningsgräns +59,09 m

Dämningsgräns +59,67 m.

Den faktiska nivån i Rådasjön beror av flödets storlek i Ståloppet, som förbinder de båda

sjöarna, och den fallförlust detta medför. Idag är dessa förluster betydande vid stort flöde.

Målsättningen med den ansökta upprensningen av Ståloppet är att förlusterna ska kunna

begränsas till ca 0,1 m vid dämningsgränsen i Stensjön och flödet 20 m3/s.

8 (23) RAPPORT

2013-04-19

MÖLNLYCKE CENTRUM

repo03.d

ocx 2

012-0

3-2

9


5 Geotekniska förhållanden

Som underlag för tillståndsansökan har en detaljerad stabilitetsutredning utförts (Sweco

Infrastructure AB, daterad 2013-03-28) vilken bifogas i sin helhet i Bilaga 1. Utredningen

baseras på såväl tidigare utförda som nya geotekniska undersökningar i området.

De geotekniska förhållandena varierar kraftigt längs Mölndalsåns sträckning från

Massetjärnsbron i öster till utloppet i Rådasjön i väster. Uppströms Parkbron utgörs

jordlagren generellt av en siltig sand med mäktigheter upp mot 5 m under ett tunnare

lager av fyllnadsmassor (0,5-1m). Den siltiga sanden underlagras av lera som vilar på ett

lager med friktionsjord innan berget tar vid.

I de västra delarna av området, strax uppströms Parkbron fram till åns utlopp i Rådasjön,

förekommer jordlager med torv (mäktighet ca 0,5-5 m) under ytliga fyllnadsmassor eller

direkt i markytan. Torven underlagras av ca 5-10 m lera.

Stabilitetsförhållandena mot Mölndalsån och planerade dagvattendammar har analyserats i

11 representativa sektioner för befintliga förhållanden och med avseende på planerade

översvämningsåtgärder i ån. Slänterna mot Mölndalsån är mycket begränsade i höjd längs

hela sträckningen. Slänterna har normalt en nivåskillnad på ca 3-5 m.

Stabilitetsförhållandena för befintliga slänter är huvudsakligen tillfredsställande (F är ca

1,5-2,5) med undantag för vissa begränsade partier där en låg säkerhetsfaktor mot brott (F

är ca 1,0-1,2) har konstaterats i strandlinjen (korta glidytor med en utbredning ca 1-5 m).

Med avseende på stabilitetsförhållandena för den kapacitetsförbättrade åsektionen

erfordras längs huvuddelen av åsträckningen en släntlutning på minst 1:1,7 för att uppfylla

rekommenderad säkerhetsnivå enligt IEG rapport 4:2010. Strax uppströms Parkbron (från

ca 70-80 m uppströms bron fram till bron) förekommer ett ytligt jordlager med torv.

Stabilitetsförhållandena i slänterna på denna delsträcka är sämre än längs övrig

åsträckning. För att uppnå en tillräcklig stabilitet för naturliga slänter erfordras en

släntlutning på ca 1:4 vilket skulle innebära att ett stort markområde skulle behöva tas i

anspråk för slänterna. Den nya åsektionen planeras i detta avsnitt därmed att utföras med

spont.

Då åbreddning och slänter till stor del kommer att utföras i erosionskänsliga material

(siltig sand) erfordras att slänterna utföres med erosionsskydd för att säkerställa dess

beständighet.

6 Grundvatten

Hydrogeologiska undersökningar har utförts för att utröna lagerföljd, nuvarande grund-

vattenförhållanden och hur dessa kan komma att påverkas av planerade markarbeten

och dagvattenanläggningar se Bilaga 2.

De ytliga jordlagren är relativt genomsläppliga och bildar ett ytligt grundvattenmagasin,

som sannolikt står i god hydraulisk kontakt med Mölndalsån. Därunder finns lerlager som

är relativt täta. Under leran finns åter grövre jordlager (t.ex. sand) som är mer genom-

släppliga, och således utgör ett undre, slutet, grundvattenmagasin. Detta undre magasin

9 (23)

RAPPORT

2013-04-19

MÖLNLYCKE CENTRUM

repo03.d

ocx 2

012-0

3-2

9


har sannolikt högre grundvattentrycknivå än det ytliga, eftersom det förses med vatten

från omgivande höjdområden via sand-, grus- eller moränlager.

Allt grundvatten dräneras slutligen till Mölndalsån eller till Rådasjön, varför dessa

ytvattens nivå reglerar den lägsta grundvattennivån i trakten. Grundvattennivån i jord-

lagren i dalen är således vanligen något högre än åns nivå. Vid snabba nivåhöjningar i

ån, t ex vid kraftiga nederbördstillfällen, kan ån stiga snabbare än vad grundvattennivån

gör; speciellt gäller detta det undre grundvattenmagasinet. Vid sådana tillfällen kan

således grundvattennivån under en tid vara lägre än åns nivå.

Grundvattennivåerna påverkas tydligt av åns nivå och denna samvarierar med Rådasjöns

nivå och flödets storlek. Det kan observeras att ett av de grundvattenrören har en grund-

vattennivå som är ca 0,8 m högre än åns nivå och därmed är artesisk, d.v.s. vattennivån i

röret står över markytan. Detta förklaras av att dalen omges av höjdpartier, delvis

bestående av sandlager. Dessa sandlager fortsätter in under leran i dalen och leder så

vatten till ån och till Rådasjön. Trycknivån i dessa delvis slutna grundvattenmagasin är

således högre än Rådasjöns och Mölndalsåns nivå och det sker ett grundvattenflöde ut

till dalen och ån.

Grundvattenröret som står närmast Rådasjön har sin filterdel i lerlager med sandskikt,

och vattennivån är relativt hög men inte artesisk, och dess variation är mindre än åns.

Vattennivåerna i övriga rör följer Mölndalsåns nivåvariation.

Där dagvattendammarna planeras utgöras de ytliga marklagren av torvlager med

sandskikt eller sand med torvskikt ner till ca +58 m.ö.h. Härunder finns lerskikt och

mäktiga lerlager med sandskikt. Dessa ytliga marklager bedöms vara relativt

genomsläppliga för grundvatten och de står i hydraulisk förbindelse med Mölndalsån.

Någon direkt förbindelse med djupare liggande, delvis artesiska, grundvattenmagasin

finns således inte i dammarnas lägen. Dammens utsträckning bör dock begränsas mot ån

så att den inte når fram till området med artesiskt vatten.

Dammarna kommer att stå i hydraulisk kontakt med ån via grundvattnet i våtmarken,

d.v.s. vid högre nivå i dammarna sker ett utläckage av vatten mot ån och när åns nivå är

högre kan det ske ett inläckage till dammarna från ån via våtmarken.

Om dammarna förses med tätskikt i botten och framförallt i slänter kommer detta vatten-

utbyte att bli mindre.

Föroreningar i dagvattnet i form av suspenderade partiklar kommer i första hand att

sedimentera i dammarna. Vid tillfällen med högre vattennivå i dammarna än i ån kommer

en del dagvatten och därmed partiklar att kunna läcka ut i torvlagren, där de kommer att

fastläggas i marklagren nära dammarna. Eventuella lätta föroreningar, främst petroleum-

produkter och andra diffusa föroreningar från vägdagvattnet, kan tänkas läcka ut från

dammarna i samband med tillfälliga extremsituationer då hela dalen är översvämmad.

För olyckor med farligt gods utmed vägen eller inom Mölnlycke samhälle bör det finnas

beredskap i dammarna för att uppehålla exempelvis ett petroleumutsläpp tillräckligt länge

för att det skall hinna tas om hand av Räddningstjänsten.

10 (23) RAPPORT

2013-04-19

MÖLNLYCKE CENTRUM

repo03.d

ocx 2

012-0

3-2

9


När dagvattendammarna anläggs måste risken för bottenupptryckning beaktas ur ett

geotekniskt perspektiv, liksom släntstabiliteten.

7 Planerad vattenverksamhet

Den planerade vattenverksamheten består av följande moment:

Kapacitetsförbättrande åtgärder i Mölndalsån (breddning och fördjupning).

Anläggande av erosionsskydd.

Anläggande av dagvattendammar inkl. tillhörande anordningar.

Anläggande av en dagvattenledning delvis förlagd i Mölndalsån innanför en spont.

Anläggande av förbiledningskanal genom Kulturhusparken.

Anläggande av spont på södra sidan av Mölndalsån strax uppströms Parkbron.

Anläggande av promenadbryggor längs med Mölndalsån på norra sidan.

Utrivning av Hulebäcksbron samt anläggande av en ny bro med större spännvidd i

samma läge.

Anläggande av tre nya gc-broar för kommande byggnationer i området.

7.1 Kapacitetsförbättrande åtgärder I Mölndalsån

7.1.1 Allmänt

En hydraulisk utredning har genomförts i syfte för att bestämma nuvarande kapacitet i

aktuell del av Mölndalsån och vilka åtgärder som erfordras för att begränsa risken för

översvämningar i centrala Mölnlycke, se Bilaga 3.

7.1.2 Kriterier för val av åtgärd

Idag stiger vattenståndet i Stensjön och Rådasjön i stort sett årligen över

dämningsgränsen på grund av den begränsade tappningskapaciteten.

Kapacitetsförbättrande åtgärder har sedan tidigare genomförts i delar av ån, exempelvis

mellan Mölndal och Göteborg, liksom i Landvetter och planering har utförts för åtgärder i

sundet mellan Rådasjön och Stensjön samt utloppet ur Stensjön. Dessa åtgärder ger,

förutom ökad flödeskapacitet vid stora flöden och höga vattenstånd i sjöarna, även en

väsentligt förbättrad utjämningskapacitet i sjöarna genom att det finns möjlighet att

11 (23)

RAPPORT

2013-04-19

MÖLNLYCKE CENTRUM

repo03.d

ocx 2

012-0

3-2

9


förtappa dessa ner till låga nivåer inför förväntade högflöden. Kapaciteten vid Stensjöns

utlopp kommer att bli 23 – 24 m3/s vid dämningsgränsen. Styrningen av hela

Mölndalsåsystemet sker idag centralt baserat på on-line-mätningar och prognoser om

nederbörd/högflöden från SMHI.

Vattenståndet i Rådasjön var vid översvämningen i december 2006 ca +60,8 m. I

utredningen om Rådasjön – Stensjön – systemet har analyser gjorts av ett stort antal

flödessituationer som gett överdämning av Stensjön och Rådasjön med speciellt focus på

översvämningen 2006, som av SMHI har bedömts vara ett 50 – årsflöde. I framtiden

kommer överdämning av Stensjön ske med betydligt lägre frekvens, i storleksordningen

mindre än vart 10 år. En 10 – 20-årshändelse kan därför efter utbyggnaden nedströms

Rådasjön vara ett vattenstånd motsvarande dämningsgränsen i Stensjön, vilket med

förluster i Ståloppet medför ca +59,8 m i Rådasjön. Vid ett flöde av 2006 års karaktär, 50-

årsflöde, skulle en väl utförd reglering kunna medföra en överdämning av 0,3 – 0,4 m i

Stensjön och ca 0,5 m i Rådasjön, motsvarande +60,2 m utan att det inträffar

översvämningar i Mölndal och Göteborg vid en motsvarande regn-/flödessituation.

Beräkningar av nivåförhållanden i Mölnlycke har dock utförts för nivån + 60,50 m i

Rådasjön för att ta höjd för vad som kan bedömas, med viss marginal, bli ett högsta

vattenstånd i Rådasjön vid ett 100-årsflöde.

För ännu större flöden än de med ca 100 års återkomsttid, eller för flöden med kortare

återkomsttid om regleringen av åsystemet inte drivits så optimalt, bör det vara rimligt att

även räkna med ett något högre vattenstånd i Rådasjön, +60,60 m, men dock inte så

högt som år 2006. Som en jämförelse kan redovisas att det utbyggda å-systemet skulle

med en helt ideal reglering kunna klara ett flöde som är 1,3 gånger så stort som 2006,

dock då med ett vattenstånd av +60,8 m i Rådasjön, dvs. samma nivå som vid

översvämningen år 2006. Ett så stort flöde har dock en återkomsttid på flera hundra år,

vilket inte är rimligt som dimensioneringsgrund.

Regleringsberäkningar för Mölndalsån nedströms om Nedsjöarna pekar på att tappningen

från Landvettersjön bör vara ca 20 m3/s vid högflöden av 50 – 100 års återkomsttid. Detta

för att balansera den planerade kapaciteten för tappning ur Stensjön, flödeskapaciteten i

Mölndal/Göteborg och vattenståndshöjningarna i Landvettersjön och Rådasjön –

Stensjön mot varandra. Även vid t.ex. ett 20-årsflöde kan dock utflödet från

Landvettersjön under kulminationsfasen tänkas uppgå till 20 m3/s.

Det finns en risk för att den tappning från Landvettersjön på Långenäsvägen förbi

Mölnlycke fabriker som är tillåten om vattenståndet i Massetjärn når över nivån + 60,70 m

kommer igång vid 50 – 100-årsflöden med en fördröjning som ger oönskat högt

vattenstånd i Landvettersjön och/eller att tillflödet till Landvettersjön och därmed

vattenståndshöjningen i sjön sker snabbare än prognostiserat av övervakningssystemet.

För detta fall kan det vara rimligt att även kalkylera med flöden upp till 25 m3/s, som vid

väl utförd reglering motsvarar mer än ett 100-årsflöde.

Baserat på ovanstående förutsättningar har hydrauliska modellberäkningar utförts med

tre olika kombinationer av flöden och vattenstånd i Rådasjön enligt Tabell 1 nedan.

12 (23) RAPPORT

2013-04-19

MÖLNLYCKE CENTRUM

repo03.d

ocx 2

012-0

3-2

9


Tabell 1. Förväntade flödesförutsättningar i Mölndalsån vid tre olika fall.

Fall Flöde i Mölndalsån (m3/s) Nivå i Rådasjön (m)

A 20 60,5

B 25 60,6

C 20 60,2

I tabellen representerar Fall A förväntade förutsättningar för ett flöde upp till 100 års

återkomsttid och väl skött reglering av åsystemet. Fall B representerar ett fall med ännu

längre återkomsttid eller att brister i åsystemet eller dess reglering har gjort att sjöarna

blivit ännu mer överfyllda och att tappningen från Landvettersjön därigenom har ökats

ytterligare för att skydda Landvetter samhälle och/eller Mölnlycke fabriker. Fall C

motsvarar ungefär en 20-årssituation

Besvärande översvämningar i Mölnlycke samhälle uppstår inte förrän nivån närmar sig

+61,0 m. För Mölnlycke fabriker, vid Massetjärn, måste dock förberedelser inledas med

en hel serie av åtgärder när vattenståndet närmar sig +60,7 m. Senast vid den nivå eller

lite lägre behöver flödet i huvudgrenen under fabriken gradvis börja reduceras för att det

inte ska ske upptryckningar av bjälklag under fabriken och risk för skador genom

upptryckningen eller genom inträngning av vatten i fabriken. Genom reducering av flödet

genom huvudgrenen och genom att släppa vatten längs Långenäsvägen kan dock

fabriken hantera översvämningsrisken upp till i alla fall +61,0 m. Målsättningen med

kapacitetsförbättringarna genom Mölnlycke samhälle bör vara att vattenstånd över +60,7

m i Massetjärn endast inträffar med långa tidsintervall. Högre vattenstånd än +61,0 m bör

kunna undvikas vid händelser upp till 100 års återkomsttid, eller mer.

Fall A och B har använts som dimensioneringsfall för de kapacitetshöjande åtgärderna.

Kontrollberäkning har därefter utförts för Fall C för det valda utbyggnadsalternativet.

7.1.3 Modellberäkning

Först utfördes en övergripande studie av fallförlusterna genom Mölnlycke samhälle.

Under utredningsarbetet och vid samråd framkom att det obebyggda området nedströms

Säterileden/Parkbron har stora naturvärden, varför en urgrävning inom detta område

uteslöts från de fortsatta studierna av lämplig form för urgrävningar. Dock måste det för

framtiden finnas en rättighet att rensa i enstaka punkter nedströms Parkbron om

sektionen minskar till mindre än ca 25 m2 vid ett vattenstånd av +60,5 m.

En hydraulisk beräkningsmodell har upprättats och använts för att genomföra beräkningar

av fallförluster i ån från Massetjärn till Rådasjön1. Utifrån åfårans och broarnas geometri,

topografisk information samt randvillkor (som flödes- och nivåuppgifter) har beräkningar

1 Sweco 2012. Dagvattenutredning Mölnlycke, Mölndalsåns flöde genom Mölnlycke -

Översvämningsbegränsande åtgärder.

13 (23)

RAPPORT

2013-04-19

MÖLNLYCKE CENTRUM

repo03.d

ocx 2

012-0

3-2

9


genomförts. Tre olika åtgärdsalternativ har tagits fram för utökning av olika sektioner av

Mölndalsån i dess passage mellan Massetjärn och Rådasjön, se Figur 2. Vid denna

beräkning förutsattes en släntlutning på 1:2.

Figur 2. Mölndalsåns flöde genom Mölnlycke samhälle med markeringar av inmätta

sektioner i ån samt tre föreslagna sträckor där kapacitetshöjande åtgärder kan genomföras.

Sträckan mellan Kulturhusbron-Hamnbron berörs inte i alternativ 1.

Samtliga alternativ medför sektionsökningar mellan Massetjärn och Parkbron. Vid

befintliga broar behöver åtgärder vidtas för flera av dessa, se Bilaga 3. Längs åsträckan

mellan Hamnbron och Parkbron avses dagvattnet ledas i en ledning som delvis kommer

att förläggas innanför spont på norra sidan av Mölndalsån.

Alternativ 1

Alternativ 1 innebär att åsträckan mellan Kulturhusbron och Hamnbron lämnas orörd.

Breddning och fördjupning av åfåran sker mellan Massetjärn och Kulturhusbron samt

mellan Hamnbron och Parkbron. Mellan Massetjärnsbron och Hulebäcksbron ansätts en

större sektion med bottenbredden 5,5 m, då detta område är mindre känsligt än vid andra

sektioner i ån avseende markanvändning. Nedströms om Hamnbron antogs en bredd av

14 m mellan spont på ömse sidor av ån.

14 (23) RAPPORT

2013-04-19

MÖLNLYCKE CENTRUM

repo03.d

ocx 2

012-0

3-2

9


Alternativ 2

Alternativ 2 innebär fördjupning till nivån +57 samt breddning av åbotten till 3 m i en jämn

sektion mellan Kulturhusbron och Hamnbron. I övrigt samma sektioner som i Alternativ 1.

Alternativ 3

Alternativ 3 innebär fördjupning till nivån +57 samt breddning av åbotten till 5 m i en jämn

sektion mellan Kulturhusbron och Hamnbron. I övrigt samma sektioner som i Alternativ 1.

Det bottendjup som planeras för Mölndalsåns sträcka mellan Massetjärn och Hamnbron

har generellt bestämts till +57 m. Detta bottendjup har valts efter nivån vid de djupaste

delarna av ån och med avsikten att uppnå önskad sektionsyta med minsta möjliga

påverkan på markytorna längs ån. Breddning av botten kommer huvudsakligen att ske

längs åns högra sida (i strömningsriktningen), dvs. norra sidan av ån, med syftet att

bevara skuggförhållanden i ån. Uppströms Parkbron erfordras dock av utrymmesskäl

breddning på södra sidan av ån.

7.1.4 Resultat

De hydrauliska beräkningar som genomförts har sammanställts i nedanstående tabell.

Resultaten avser nivåer före respektive efter åtgärder och gäller för två olika

beräkningsfall.

Tabell 2. Sammanställning från hydrauliska beräkningar av vattennivå och fallförlust i

befintlig situation och efter olika åtgärdsalternativ.

Åtgärdsalternativ Fall A Fall B

Nivå i

Massetjärn

(m)

Fallförlust (cm) Nivå i

Massetjärn

(m)

Fallförlust (cm)

Befintligt +61,03 53 +61,25 65

Alternativ 1 +60,87 37 +61,05 45

Alternativ 2 +60,80 30 +60,97 37

Alternativ 3 +60,77 27 +60,95 35

Av ovanstående resultat framgår att inget alternativ uppfyller det önskade kriteriet för

högvattenstånd i Massetjärn enligt normalsituationen, Fall A (+60.7 m). I Fall B, en

extremsituation, klaras kriterienivån (+61,0 m) i Alternativ 2 och Alternativ 3.

Med hänsyn till att Alternativ 2 innebär ett begränsat ingrepp i ån inom Biblioteksparken

och att ytterligare breddningar av ån ger högst begränsade förbättringar, har Härryda

kommun valt att gå vidare med detta alternativ. Därtill har under utredningens gång tagits

fram förslag för en förbättrad landskapsbild inom tätortsområdet och med möjlighet att

komma nära vattnet genom ett längsgående trädäck utmed en längre sträcka. Vidare har

15 (23)

RAPPORT

2013-04-19

MÖLNLYCKE CENTRUM

repo03.d

ocx 2

012-0

3-2

9


framkommit önskemål att inte behöva ta bort en grupp av träd som växer nära ån inne i

Kulturhusparken, varför en förbigångskanal ersätter urgrävning av ån inom en del av

området inne i parken.

Ett slutligt förslag till utförande baserat på Alternativ 2 har därför tagits fram. Av ritningar

bifogade till denna tekniska beskrivning och i Bilaga 2 framgår vilka sträckor som avses

breddas samt fördjupas, liksom typsektioner för olika delar av den sträcka som ska

grävas ur. Geotekniska utvärderingar visar att något brantare slänter, 1:1,7, kan

användas än ursprungligen antaget. Detta medför en något ökad bottenbredd, men

mindre dagöppning. Närmast Parkbron är dock de geotekniska förhållandena så

ogynnsamma att en spont används för att inte få en mycket bred dagöppning på ån.

Vattenstånden längs ån har beräknats med den hydrauliska modellen för den föreslagna

utformningen. Erhållna vattenståndsnivåer i Massetjärn framgår av Tabell 3.

Tabell 3 Nivåer i Massetjärn med föreslagen utformning av ån

Fall A, ung. 100 år +60,81 m

Fall B, större än 100 år +60,99 m

Fall C, ung. 20 år +60,48 m

Den totala schaktvolymen uppgår preliminärt uppskattat till ca 3300 m3 fördelat enligt

nedan.

Mellan Massetjärnsbron och Kulturhusbron: ca 500 m3

Förbigången genom parken: ca 800 m3

Från förbigångens utlopp i ån till Parkbron: ca 2000 m3

Det finns osäkerheter i bedömningarna vilket medför att den totala volymen kan uppgå till

ca 4000 m3.

7.2 Erosionsskydd

Erosionsskydd avses anläggas där pågående erosion riskerar att fälla ytterligare träd eller

där ytterligare erosion ur stabilitetssynpunkt ej är önskvärt. Därtill kommer nyschaktade

slänter att förses med erosionsskydd. Den del av erosionsskyddet som kommer att vara

belägen under medelvattenytan kommer att bestå av ett ca 0,5 m tjockt lager av

sprängsten (150-300mm). Från medelvattenytan upp till släntkrön förses slänten med ett

lager av natursten alternativt marktäckande väv av naturfiber för att gynna

vegetationsetablering. Strömhastigheterna i denna del av ån kommer att vara tämligen

låga. Anledningen till materialvalet, dvs sprängsten, under medelvattenytan är att gynna

åns kräftbestånd. Håligheterna mellan stenarna skapar gömslen samt bohål för

signalkräftan.

Av Bilaga 5 framgår en principiell utformning av erosionsskyddet.

16 (23) RAPPORT

2013-04-19

MÖLNLYCKE CENTRUM

repo03.d

ocx 2

012-0

3-2

9


7.3 Dagvattendammar

Kommunen avser att anlägga en serie om totalt fyra dagvattendammar i området.

Dammarnas totala areal uppgår till ca 8 000 m2 medan deras permanenta ytor

(vattenarea) uppgår till ca 7200 m2. Dimensioneringen av dagvattendammarna har till

stora delar skett efter de riktlinjer och riktvärden som gäller Göteborgs Stad,

Miljöförvaltningen, beträffande utsläpp av förorenat dagvatten till recipient.

Dammarna föreslås anläggas mellan Säterivägen och Mölndalsån, se Figur 3. Storleken

(vattenarean) på varje enskild damm i serien uppgår till ca 520 m2, ca 2900 m

2, ca 190

m2 respektive 3500 m

2.

Dagvattendammarnas funktion är, förutom dagvattenrening, även att utgöra

katastrofskydd i samband med ett eventuellt haveri i spillvattentunneln till Ryaverket i

Göteborg. Genom att kunna leda in spillvattnet till dagvattendammar ökar möjligheterna

till att kunna behandla spillvattnet innan det når ut i Rådasjön till skillnad mot dagens

situation då orenat spillvatten i samband med ett eventuellt haveri måste bräddas till

Mölndalsån. Dagvattendammarna kommer också att kunna fungera för uppsamling av

utsläpp från olycka med farligt gods (ex. petroleumprodukt) på den del av Säterivägen

och dess trafikplatser som ligger inom närområdet till dammarna. Även utsläpp som sker i

Mölnlycke samhälle skall kunna uppehållas i dammarna tills Räddningstjänsten hunnit

sanera eller omhänderta föroreningarna.

Längs sträckan mellan Hamnbron och Parkbron avses dagvattnet att ledas i ledning fram

till den första dammen i serien. Vid inloppet till den första dammen anläggs även en s.k.

”by-pass” i syfte att kunna reglera dagvattnets nivå och flöde. Vid utloppet från den sista

dammen i serien ansluter dagvattnet till Rådasjön via ett utloppsdike.

Dagvattendammarna utformas med permanent vattenyta och djup (ca 1 m). Av

säkerhets- och anläggningstekniska skäl kommer dammarna att omges av en 1-2 m bred

vattenzon med ett djup av ca 2 dm, se Figur 4.

17 (23)

RAPPORT

2013-04-19

MÖLNLYCKE CENTRUM

repo03.d

ocx 2

012-0

3-2

9


Figur 3. Utsträckningen av planerade dagvattendammar, reningsanläggningar samt gångväg

mellan Säterivägen och Mölndalsån.

Figur 4, Typsektion dagvattendammar.

18 (23) RAPPORT

2013-04-19

MÖLNLYCKE CENTRUM

repo03.d

ocx 2

012-0

3-2

9


7.4 Dagvattenledningar

Dagvattnet från området norr om Mölndalsån avses avledas via en samlingsledning

(Ø 600-1000 mm) utmed åns norra strand invid trädäcket och strax utanför spont, se

Figur 5 samt Bilaga 5.

Ca 3,5 m arbetsutrymme krävs i sidled för att kunna anlägga ledningen mellan spont och

fasta konstruktioner. Befintliga ledningar i Badhusgatan avses anslutas till den nya

samlingsledning. Den kvarstående sponten längs ån avslutas något väster om P-husets

sydöstra hörn. Dagvattenledningen förläggs därefter i marken fram till Säterivägen. För

att kunna anlägga ledningen längs P-huset krävs troligvis spont på ömse sidor om

ledningen. Ledningen avses sedan borras under Säterivägen och möjligen ända fram till

den första i serien av dammar nedströms Parkbron.

Dagvattnet från området söder om Mölndalsån avses ledas via en samlingsledning

(Ø 1200 mm) i mark söder om ån med en dykarledning under Mölndalsån fram till den

första dagvattendammen. Sandfång bör anläggas på väl valda platser i anslutning till

samlingsledningen för att minska behovet av underhåll på dykarledning under

Mölndalsån mm.

Sponter dimensioneras enligt TK Geo 11.

Figur 3, Dagvattenledningar, generaliserat markerade, fram till dagvattendammarna.

Flygfoto, Källa: Google earth.

Badhusgatan

Säterivägen

19 (23)

RAPPORT

2013-04-19

MÖLNLYCKE CENTRUM

repo03.d

ocx 2

012-0

3-2

9


7.5 Förbiledningskanal genom Kulturhusparken

För att undvika att bredda och fördjupa åkröken vid Kulturhusparken och på så sätt

bevara trädridån i åns innerkurva anläggs en förbiledningskanal genom Kulturhusparken,

se Figur 6 samt Bilaga 5.

Kanalens sidor kommer att bestå av vertikalt spont upp till nivån +61,0. Slänt från spont

och upp till marknivå förses med betongplattor. Botten på kanalen förläggs på nivån +57,

dvs samma nivå som i den fördjupade delen uppströms och nedströms om kanalen.

Kanalen blir ca 3 m bred och kommer längs hela sträckningen att förses med ett lock av

gallerdurk. Överbyggnad bärs upp av stålbalkar som ställs på spont. Gallerdurken utförs

5,0 m bred. Bakom gallerdurk placeras granitstenar som ansluter till befintlig mark.

Överkant gallerdurk anpassas till befintlig marknivå, ca +61,50 m.

Förbiledningskanalen byggs genom att sponter som utgör kanalens väggar först slås.

Efter schakt, delvis under vatten, kan stålbalkar, gallerdurk, betongplattor och granitsten

monteras.

Spont samt överbyggnad dimensioneras enligt TK Geo11 och TrVK bro 11.

Figur 4, Förbiledningskanal genom Kulturhusparken. Flygfoto, Källa: Google earth.

7.6 Spont södra sidan

På södra sidan närmast Parkbron behövs en uträtning av Mölndalsån för att få plats med

en promenadbrygga längs ån och för att uppnå de sektioner som erfordras för att höja

åns kapacitet. I detta område förekommer ett jordlager bestående av torv. Med avseende

på stabilitetsförhållandena kan naturliga slänter i detta avsnitt därmed ej ställas brantare

än lutning 1:4, vilket skulle innebära att den södra slänten får en utbredning ända fram till

Kulturhusparken

20 (23) RAPPORT

2013-04-19

MÖLNLYCKE CENTRUM

repo03.d

ocx 2

012-0

3-2

9


Säterivägen. I stället för att göra flacka slänter föreslås att spont slås från Parkbron och

ca 80 m österut enligt Bilaga 5. Sponten avslutas på nivån +59,10 m.

7.7 Promenadbryggor

Längs Mölndalsåns norra strandkant mellan Kulturhusparken och Hamnbron samt mellan

Lejontrappan och Parkbron planeras promenadbryggor utmed ån, se Bilaga 5. Mellan

Kulturhusparken och Hamnbron planeras en promenadbrygga bestående av ett ca 3 m

brett trädäck på nivån +60,2 grundlagd på träpålar. Pålarna (1-2 pålrader) slås efter att ån

längs sträckan fördjupats och breddats. När pålar är slagna monteras trädäcket.

Mellan Lejontrappan och P-huset uppströms Parkbron planeras ett ca 3 m bred

promenadbrygga av trä, som till skillnad mot sträckan uppströms, grundläggs på spont i

framkant och med träpålar i bakkant. Även denna brygga förläggs med en överyta på

nivån +60,2 vilket gör att bryggan är översvämmad med vatten vid högvattenflöden. För

att bygga denna brygga slås först spont och pålar. Därefter monteras trädäcket.

Bryggor dimensioneras enligt TrVK bro 11. Spont dimensioneras enligt TK Geo 11.

7.8 Utrivning av Hulebäcksbron

En genomgång av befintliga broar över Mölndalsån mellan Massetjärn och Parkbron har

visat att endast Hulebäcksbron behöver rivas ut i samband med planerade

kapacitetsförbättrande åtgärder i ån, se Bilaga 6.

Hulebäcksbron är en fritt upplagd balkbro av stål med brobaneplatta av trä. Bron som

byggdes år 1995 har en teoretisk spännvidd på 10,15 m. Bron är grundlagd på

betongfyllda betongrör. Hur djupt betongrören går ned i marken framgår ej av befintliga

ritningar. Bron är avsedd för gång- och cykeltrafik.

Botten under bron ligger idag på nivån ca +58,5 och har flacka slänter upp till stenmurar

på ömse sidor. Stenmurarna är byggda före bron och går från Allébron och en liten bit

förbi Hulebäcksbron. Grundläggning och grundläggningsdjup av murarna är dock okända.

Utrivning av Hulebäcksbron påbörjas med att överbyggnaden lyfts av. Därefter kan

rivning av de befintliga landfästen som består av betongfyllda betongrör och vingar av

betong påbörjas. För att kunna riva landfästena behöver spont slås runt stöden. Rivning

av landfästen utförs genom krossning, alternativt sågas de bort på lämplig nivå.

Rivningen utförs så att betongavfall eller annat avfall från broarbetet inte tillåts falla ned i

vattendraget.

7.9 Nya GC-broar

Fyra nya broar planeras mellan Massetjärnsbron och Parkbron, se Figur 7. De nya

broarna är utformade så att underytan på överbyggnaderna förläggs så högt att de inte

berörs av högvattenstånd i ån vid framtida högflöden. Broarna kommer inte att påverka

dämning, vattenstånd eller vattenhastighet.

Broarna dimensioneras enligt TrVK bro 11.

21 (23)

RAPPORT

2013-04-19

MÖLNLYCKE CENTRUM

repo03.d

ocx 2

012-0

3-2

9


Figur 7. Nya gc-broar

7.9.1 Hulebäcksbron

Ny Hulebäcksbro över Mölndalsån placeras i samma läge som befintlig bro. Ny bro är

avsedd för gc-trafik. Den nya bron över Mölndalsån utformas med en prefabricerad

överbyggnad av trä på platsgjutna betonglandfästen, se Bilaga 5. Bron förutsätts

grundläggas på pålar.

Bron utformas med teoretisk spännvidd på ca 16,5 m och den fria brobredden blir 3,0 m.

Underkant överbyggnad placeras på +61,10 m för att klara beräknade framtida

förändringar av vattenflöden.

Ny bro byggs i samband med att man river den befintliga för att kunna nyttja temporära

sponter och för att påverka Mölndalsåns så lite som möjligt. Befintliga stenmurar på ömse

sida justeras och ansluts till de nya landfästena. Botten under bron förses med

erosionsskydd.

7.9.2 Bro över Mölndalsån väster om ny förbiledningskanal

Ny bro över Mölndalsån placeras strax väster om ny förbiledningskanal. Ny bro är avsedd

för gångtrafik. Den nya bron över Mölndalsån föreslås utformas med en prefabricerad

överbyggnad av trä på platsgjutna betonglandfästen, se Bilaga 5. Bron förutsätts

E ny bro vid Badhusgatan

En ny bro vid Parkbron

En ny bro väster om ny kanal

En ny Hulebäcksbro

22 (23) RAPPORT

2013-04-19

MÖLNLYCKE CENTRUM

repo03.d

ocx 2

012-0

3-2

9


grundläggas på pålar. Brons norra landfäste kommer att stå bakom spont på norra sidan

som är en förlängning av kanalen.



förändringar av vattenflöden. Botten under bron förses med erosionsskydd.

7.9.3 Ny bro över Mölndalsån vid Badhusgatan

Ny gc-bro över Mölndalsån placeras i förlängningen av Badhusgatan. Ny bro är avsedd

för gc-trafik. Den nya bron föreslås utformas med en prefabricerad överbyggnad av trä på

platsgjutna betonglandfästen, se bilaga 5. Bron förutsätts grundläggas på pålar. Brons

landfästen kommer att stå bakom spont på södra och norra sidan. För det norra

landfästet ska hänsyn tas till ny dagvattenledning som ska placeras bakom landfästet.



förändringar av vattenflöden. Botten under bron förses med erosionsskydd.

7.9.4 Ny bro över Mölndalsån vid Parkbron

Gc-trafiken ska ledas över Mölndalsån i nära anslutning till befintlig Parkbro. Ny bro är

avsedd för gc-trafik. Den nya bron föreslås utformas med en prefabricerad överbyggnad

av trä på platsgjutna betonglandfästen och med stålrörspålar som mittstöd, se bilaga 5.

Bron förutsätts grundläggas på pålar. Placering av mittstödet ska följa Mölndalsåns

riktning och placeras i samma läge som mittstödet för befintlig bro.

Bron utformas med teoretiska spännvidderna på ca 16,5 m + 16,5 m och den fria

brobredden blir 4,0 m. Underkant överbyggnad placeras på +61,10 m för att klara

beräknade framtida förändringar av vattenflöden. Botten under bron förses med

erosionsskydd.

7.9.5 Anläggande av nya broar

För de broar där permanent spont är placerad längs Mölndalsån slås sponten innan

gjutning av landfästen. För övriga broarna behöver tät spont slås för gjutning av

landfästen/mellanstöd i torrhet. Broarna grundläggs på stödpålar. Efter schakt delvis

under vatten och länspumpning kan bottenplattorna och resterande delar av

underbyggnaderna gjutas i torrhet.

Överbyggnaden för de nya broarna lyfts på plats efter att landfästena/mellanstöd är klara.

Innan överbyggnaderna lyfts på dras sponter för stöden alternativt kapas i nivå med

åbotten för de broar där spont inte ska vara kvarsittande.

Erosionsskydd kommer att krävas i strandkanten, åbotten och som återfyllning kring

nyanlagda landfästen. Erosionsskydd krävs för att inte framtida erosionsskador skall

uppstå. Erosionsskyddet läggs med en mäktighet av min 0,5 m.

23 (23)

RAPPORT

2013-04-19

MÖLNLYCKE CENTRUM

repo03.d

ocx 2

012-0

3-2

9


7.10 Arbetsordning nya broar och arbeten i vatten

Anläggande av nya broar samt rivning av befintlig innebär arbetsmoment som medför att

arbete kommer att ske i eller nära ån. Följande arbetsmoment kommer att ske i

direkt/nära kontakt med vatten och kan medföra påverkan på vattnet:

Rivning av befintlig Hulebäcksbro inklusive dess landfästen

Slagning av spont för förbiledningskanal och för delar längs med Mölndalsån på södra sidan

Slagning av spont runt landfästen för broar

Pålning för landfästen till broar och bryggor

Schakt för landfästen och hantering av massor

Ev. länspumpning av schaktgropar och vid gjutning

Gjutning av landfästen till broar

Dragning, alternativt skärning av spont för landfästen för broarna där spont ej är kvarsittande

Erosionsskydd

Återställande av stenmurar vid Hulebäcksbron

Montage av broöverbyggnad, bryggor samt överdäckning

8 Tidplan

Arbetstiden för enskilda moment beräknas till följande:

Schakt Mölndalsån: 2-3 månader

Dagvattendammar: 5-6 månader

Spont: ca 3-4 månader

Förbiledningskanal: Spont ca 1-2 månader, Överbyggnad ca 2 månader

Promenadbryggor: Grundläggning bryggor ca 2 månader, däck bryggor ca 3 månader

Rivning Hulebäcksbron: ca 2 månader

Nya broar: Förberedelser nya broar ca 2 månader, spont ca 1 månad/bro, landfästen ca 2

månad/bro. Överbyggnad 1 månad/bro, och återställande ca 1 månad/bro.

Dagvattenledningar 3-6 månader

9 Kostnader

Den totala anläggningskostnaden för den sökta verksamheten beräknas uppgå till ca 35

Mkr.

rapport - harryda.se...gl c:\users\selarg.sweco\appdata\local\temp\temp1_mkb_tb_bilagor...

Documents