rapport lidköping 2011

Lidköping – hur står det till?

En beskrivning av näringslivets struktur och

utvecklingspotential.

PAR AB

Februari 2011

PAR AB | 117 90 Stockholm | 08-775 36 00

Lidköping – hur står det till? PAR AB, Februari 2011

2


3

Innehåll 1. Inledning .......................................................................................................................................... 5

2. Undersökta områden ...................................................................................................................... 5

3. Lokal förankring – företag och arbetsställen................................................................................... 7

Var finns arbetsplatsen – och var finns företaget? ............................................................................. 7

Anställda på arbetsplatser inom kommunen ...................................................................................... 9

Företagen med huvudkontor inom kommunen ................................................................................ 13

Sammanfattning ................................................................................................................................ 15

4. De privata företagen – struktur och utveckling ............................................................................ 17

Näringslivsmatrisen ........................................................................................................................... 17

Branschfördelning ............................................................................................................................. 18

Var har sysselsättningen ökat resp. minskat? ............................................................................... 20

Sysselsättningsförändring under senaste året .............................................................................. 22

Aktiebolagen ...................................................................................................................................... 23

Utveckling ...................................................................................................................................... 23

SME-kategorier .............................................................................................................................. 25

Utlandsägande ............................................................................................................................... 27

Sammanfattning ................................................................................................................................ 28

5. Nystartade företag ........................................................................................................................ 31

Nya jobb i nya företag ....................................................................................................................... 32


Nystartade aktiebolag ....................................................................................................................... 35

Sammanfattning ................................................................................................................................ 39

6. Företagarna – vilka är de? ............................................................................................................. 41


Nyföretagare ..................................................................................................................................... 47

Sammanfattning ................................................................................................................................ 50

7. Kommunranking ............................................................................................................................ 51

8. Definitioner.................................................................................................................................... 55

Datakällor .......................................................................................................................................... 55

Näringslivsmatrisen ........................................................................................................................... 56

Branschsektorer ................................................................................................................................ 58

SME-kategorier .................................................................................................................................. 59

Koncerner och moderbolag ............................................................................................................... 59

Nystartade företag ............................................................................................................................ 60

Ekonomiska uppgifter........................................................................................................................ 60

Årsvärden ...................................................................................................................................... 60

Bokslutsuppgifter och nyckeltal .................................................................................................... 61

Kommunranking ................................................................................................................................ 65

9. Diagrambilaga ................................................................................................................................ 67


Nystartade företag ............................................................................................................................ 71

10. Tabellbilaga.................................................................................................................................... 73


4


5

1. Inledning Den här rapporten beskriver näringslivets struktur och utveckling, dels i Lidköpings kommun, dels i

den omgivande regionen. Rapporten ger en fyllig bild av företagen inom kommunen och belyser

exempelvis branschfördelning, utlandsägande, företagsstorlek, nyföretagande. Genomgående har

rapporten fokus på sysselsättningsaspekten. Utöver nulägesbeskrivningen ger rapporten också en

unik bild av kommunens näringsliv genom att inkludera;

Utvecklingsperspektivet med trender som speglar näringslivets förändring under de senaste

tio åren,

Regionala jämförelser som visar näringslivets struktur och utveckling i den omgivande

regionen,

En kartläggning av företagarna – de näringsaktiva personer – som ansvarar för och driver

kommunens företag.

2. Undersökta områden I den här rapporten ligger huvudfokus på att beskriva näringslivet i Lidköping. En viktig del av kart-

läggningen handlar dock om att även visa det regionala perspektivet. Vilka skillnader och likheter

finns det gällande näringslivets struktur? Hur har näringslivet förändrats i kommunen och den

omgivande regionen? Förhoppningen är att de undersökta områdena i rapporten kan utgöra

underlag för beslut om hur projekt och samverkan utformas för att på bästa sätt matcha de lokala

och regionala förutsättningarna.

De områden som kartläggs i denna rapport är Lidköpings kommun samt två jämförelseområden

definierade enligt följande.

Område i rapporten Kommun

Lidköping Lidköping

Zon 30 min Grästorp, Vara, Götene, Skara

Zon 60 min Vänersborg, Trollhättan, Mariestad, Skövde, Falköping, Herrljunga, Essunga


6


7

3. Lokal förankring – företag och arbetsställen

Var finns arbetsplatsen – och var finns företaget? I den här rapporten beskrivs kommunens näringsliv. Men begreppet ”kommunens näringsliv” kan ha

olika innebörd beroende på vilka frågeställningar som ska belysas. Det är därför viktigt att definiera

vad ”kommunens näringsliv” avser, och i den här rapporten utgår vi från två aspekter.

Var utförs arbetet? Dvs. var finns arbetsplatsen där de anställda är placerade? I den här

rapporten är vi naturligtvis mest intresserade av de arbetsplatser som geografiskt finns inom

kommunens gränser.

Var finns företaget? Dvs. var – geografiskt – har företaget (eller organisationen, myndig-

heten, etc.) sitt huvudkontor? Även ur denna synvinkel är vi förstås mest intresserade av

företag med geografisk hemvist inom kommunens gränser.

Oftast sammanfaller dessa två aspekter så att de anställda i kommunens företag (dvs. med huvud-

kontoret inom kommunen) också är placerade på arbetsplatser inom kommunen. Men för att kunna

beskriva det lokala näringslivet i sin helhet behöver vi följande indelning:

Arbetsställets placering

Företagens hemort Inom kommunen Utanför kommunen

Inom kommunen A B

Utanför kommunen C D

I en tabell enligt ovan kan vi då kategorisera de anställda i kommunens näringsliv enligt följande.

A. Här finns alla anställda som utför sitt arbete på arbetsplatser inom kommunen, och som

också är anställda av företag som har sitt huvudkontor inom kommunen.

B. Här hamnar de anställda som har sin arbetsplats utanför kommunen, men som ändå är

anställda av företag som har sitt huvudkontor inom kommunen.

C. I denna kategori finns de anställda som har sin arbetsplats inom kommunens gränser, men

som är anställda av ett företag där huvudkontoret ligger ”någon annan stans”, dvs. utanför

kommunen.

D. Denna kategori intresserar vi oss inte för i denna rapport – den innehåller ju alla anställda

som inte har någon koppling till kommunen näringsliv!

I allmänhet innehåller kategori A flest anställda i kommunens näringsliv. Kategori B innehåller oftast

ganska få anställda. Ett exempel skulle kunna vara någon form av industriföretag med verksamhet

och huvudkontor inom kommunen, men med ett eller flera säljkontor på andra orter. De anställda

med placering på dessa säljkontor hamnar då i kategori B.

Kategori C kan innehålla betydligt fler anställda. Ett exempel är anställda inom detaljhandelskedjor

(livsmedel, vitvaror, kläder, etc.) som arbetar på varuhus (”köplador”) inom kommunen. Dessa

varuhus är då ofta filialer till detaljhandelsföretag med huvudkontor på annan ort, tex. i någon av

storstadsregionerna.


8

Kategori A + C beskriver alltså alla arbetsplatser inom kommunen, eller – annorlunda uttryckt – allt

arbete som utförs inom kommunens gränser. En översiktlig beskrivning antalet anställda i kategori A

+ C finns i avsnittet ”Anställda på arbetsplatser inom kommunen” på sidan 9.

Kategori A + B innehåller alla som är anställda av företag med huvudkontor inom kommunen. Detta

perspektiv är framför allt intressant när vi vill beskriva det lokala näringslivet i termer av de företag

som har sitt huvudkontor inom kommunen. En översiktlig beskrivning av de anställda, och företagen, i

kategori A + B finns i avsnittet ”Företagen med huvudkontor inom kommunen” på sidan 13.

Den faktiska indelningen av anställda i kategorierna A, B och C visas i Tabell 3-1. Observera att

kategori C har delats upp i två undergrupper:

Företag med huvudkontor i någon av de andra kommuner som ingår i denna rapports

jämförelseområde (”övriga regionen”).

Företag med huvudkontor utanför rapportens jämförelseområde (”övriga landet”).

Arbetsställets placering

Företagens hemort Lidköping Utanför kommunen

Lidköping 10579 825 11404

Övriga regionen 974 Övriga landet 3576

15129

Tabell 3-1: Antal anställda i det lokala näringslivet, indelade efter det anställande företagets hemort och

arbetsplatsens geografiska placering.

I Tabell 3-1 har alltså tabellcellerna följande färgkoder och betydelse:

Kommunens företag, anställda med arbetsplats inom kommunen

Kommunens företag, anställda på arbetsplatser utanför kommunen

Anställda med arbetsplats inom kommunen, men i företag med huvudkontor inom regionen

Anställda med arbetsplats inom kommunen, men i företag med huvudkontor i resten av landet


9

Anställda på arbetsplatser inom kommunen Med utgångspunkt från Tabell 3-1 på sidan 8 ger detta avsnitt en beskrivning av samtliga

arbetsplatser inom kommunen. Beskrivningen omfattar alltså alla anställda med placering på

arbetsställen inom kommunens gränser, men där det anställande företaget har sin hemvist inom

Kommunen

Någon av de andra kommunerna som ingår i rapportens jämförelseområde (”övriga

regionen” i Figur 3-1)

Utanför rapportens jämförelseområde (”övriga landet” i Figur 3-1).

I Figur 3-1 visas hur antalet anställda inom kommunen fördelar sig på dessa tre grupper.

Figur 3-1: Antal anställda på arbetsställen inom kommunen fördelat efter det anställande företagets

hemvist, dvs. var huvudkontoret är beläget.

Huvuddelen av de anställda inom kommunen är även anställda av företag som har sin hemvist (dvs.

huvudkontor) inom kommunens gränser. Men Figur 3-1 visar också att en betydande del av de

anställda med placering på arbetsplatser inom kommunen, arbetar för organisationer och företag

med huvudkontor på annan ort. I Tabell 3-2 visas därför en sammanställning1 av vilken typ av företag

som driver dessa filialer med arbetsplatser inom kommunen, och hur de anställda fördelar sig på

olika bolagsformer och företagskategorier.

1 Begreppen bolagsform och företagskategori i Tabell 3-2 beskrivs närmare i avsnittet ”Näringslivsmatrisen” på

sidan 56.

10579

974

3575

Lidköping

Övriga regionen

Övriga landet


10

Företagskategori

Bolagsform Statliga Lands-

ting Kommu-

nala Privata Övrigt Totalt

Enskild firma 0 0 0 0 0 0

Handelsbolag, Kommanditbolag 0 0 0 79 0 79

Aktiebolag 93 0 9 1930 0 2032

Stat, landsting, kommun 1328 890 0 0 0 2218

Utländska juridiska personer 0 0 0 17 0 17

Övriga svenska juridiska personer 13 0 0 23 167 203

Totalt 1434 890 9 2049 167 4549

Tabell 3-2: Antal anställda på arbetsställen inom kommunen som tillhör företag med hemvist

(=huvudkontor) på annan ort. Antalet i denna tabell motsvarar alltså summan av grupperna ”övriga

regionen” och ”övriga landet” i Figur 3-1.

Det totala antalet anställda på arbetsställen inom kommunen arbetar alltså på företag och inom

organisationer med

Hemvist inom kommunen.

Hemvist, dvs. huvudkontor, på annan ort (dessa anställda visas i Tabell 3-2).

Sammantaget fördelar sig dessa anställda på olika branschsektorer enligt Figur 3-2. Observera att

figuren visar samtliga företagskategorier, alltså anställda inom både statlig, landsting, kommunal och

privat verksamhet.

Vid tolkning av Figur 3-2 är det bland annat intressant att se inom vilka branschsektorer som de

anställda huvudsakligen arbetar i företag med hemvist inom kommunen. Motsatsen gäller också, de

branschsektorer med ett stort inslag av företag med hemvist i ”övriga regionen” eller ”övriga landet”

bör också noteras.


11

Figur 3-2: Branschfördelning för samtliga anställda på arbetsställen inom kommunen fördelat efter det

anställande företagets hemvist, dvs. var huvudkontoret är beläget.

Det totala antalet anställda på arbetsställen inom kommunen har också kartlagts med avseende på

företagsstorlek. I Figur 3-3 visas hur de anställda fördelar sig på storleksklasser enligt SME-

indelningen. Detta är alltså den av EU definierade indelningen av ”micro, small and medium-sized

enterprises” med följande storleksklasser2.

Micro: Antal anställda < 10 och nettoomsättning < 2M€ eller totala tillgångar < 2M€

Small: Antal anställda < 50 och nettoomsättning < 10M€ eller totala tillgångar < 10M€

Medium: Antal anställda < 250 och nettoomsättning < 50M€ eller totala tillgångar < 43M€

Large: Större än Medium!

Other: Ej privata företag (statliga, kommunala, etc.)

För att tolka Figur 3-3 gäller att det är de privata företagen som delats in i SME-storlekarna ”micro”,

”small”, ”medium” och ”large”. De anställda inom företagskategorierna stat, landsting och kommun

finns däremot i gruppen ”other” i Figur 3-3.

Även för Figur 3-3 är det intressant att se vilka storleksklasser som har ett stort inslag av anställda

som arbetar i företag med hemvist i ”övriga regionen” eller ”övriga landet”.

2 SME-indelningen av företag beskrivs närmare i avsnittet SME-kategorier på sidan 59.

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000

Energi & Miljö

Material

Industrivaror

Byggnadsindustri

Sällanköp

Dagligvaror

Hälsa & Utbildning

Finans & Fastighet

IT & Elektronik

Telekom & Media

Företagstjänster

Övrigt

Lidköping Övriga regionen Övriga landet


12

Figur 3-3: Storleksfördelning (SME-kategorier) för samtliga anställda på arbetsställen inom kommunen

fördelat efter det anställande företagets hemvist, dvs. var huvudkontoret är beläget.

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000

Micro

Small

Medium

Large

Other

Lidköping Övriga regionen Övriga landet


13

Företagen med huvudkontor inom kommunen I detta avsnitt fokuserar vi på företagen med hemvist inom kommunen. Enligt indelningen i avsnittet

”Var finns arbetsplatsen – och var finns företaget?” på sidan 7 och Tabell 3-1 på sidan 8 beskriver vi

här de anställda i grupperna A + B, alltså:

A. De anställda som utför sitt arbete på arbetsplatser inom kommunen, och som också är


B. De anställda som har sin arbetsplats utanför kommunen, men som ändå är anställda av

företag som har sitt huvudkontor inom kommunen.

Dessa anställda i kommunens företag fördelar sig på bolagsformer och företagskategorier3 enligt

Tabell 3-3.

Företagskategori


ting Kommu-


Enskild firma 0 0 0 379 0 379


Aktiebolag 0 0 85 6736 0 6821




Totalt 0 0 3992 7348 64 11404

Tabell 3-3: Antal anställda i företag med hemvist (=huvudkontor) i kommunen.

Av Tabell 3-3 framgår hur antalet anställda i kommunens företag fördelar sig på olika

företagskategorier. Antalet anställda i kategorin privata företag utgör naturligtvis en stor

procentandel av kommunens näringsliv. Andelen anställda inom de olika företagskategorierna

varierar dock mellan olika kommuner/områden, och i Figur 3-4 visas hur fördelningen på

företagskategorier skiljer sig mellan rapportens jämförelseområden4.

3 Begreppen bolagsform och företagskategori beskrivs närmare i avsnittet ”Näringslivsmatrisen” på sidan 56.

4 Se även Tabell 10-1 i rapportens tabellbilaga.


14

Figur 3-4: Procentuell fördelning av anställda med avseende på företagskategori. Gäller antalet anställda i

företag med hemvist inom kommunen samt inom respektive jämförelseområde.

En annan intressant aspekt av kommunens näringsliv är företagens geografiska spridning. För att

förstå detta begrepp måste vi åter referera till avsnittet ”Var finns arbetsplatsen – och var finns

företaget?” på sidan 7. För kommunens företag delade vi där in de anställda i grupperna:

A. De anställda som utför sitt arbete på arbetsplatser inom kommunen, och som också är


B. De anställda som har sin arbetsplats utanför kommunen, men som ändå är anställda av

företag som har sitt huvudkontor inom kommunen.

Med geografisk spridning menar vi då hur stor andel5 av de anställda som finns i grupp B. Eller,

annorlunda uttryckt, hur stor andel an de anställda i kommunens företag arbetar på arbetsställen

utanför kommunens gränser.

I Figur 3-5 visas den geografiska spridningen för kommunens företag, samt motsvarande mått för

företagen i rapportens jämförelseområden.

5 Vi beräknar alltså den geografiska spridningen som B/(A + B).

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Lidköping Zon 30 min Zon 60 min

Statliga Landsting Kommunala Privata Övrigt


15

Figur 3-5: Geografisk spridning – företagens anställda fördelat på arbetsställen i olika områden.

Sammanfattning I detta avsnitt har vi kartlagt näringslivet inom kommunens gränser. För att kunna visa hela bilden

har vi betraktat näringslivet ur följande två infallsvinklar.

Samtliga anställda med placering på arbetsplatser inom kommunens gränser.

Samtliga företag och organisationer med hemvist – dvs. huvudkontor – inom kommunens

gränser.

I denna översikt har vi bland annat kunnat konstatera följande.

Drygt 15000 anställda finns på arbetsplatser inom Lidköpings kommun.

Av dessa är cirka 30 % anställda av företag som har sitt huvudkontor på annan ort.

Branschsektorn Hälsa & Utbildning sysselsätter flest av de 15000 anställda.

Drygt 40 % av de anställda finns inom SME-grupperna Micro, Small eller Medium. Dessa

företag är också huvudsakligen lokala, dvs. med huvudkontoret inom kommunen.

De företag och organisationer som har huvudkontoret inom kommunens gränser har sammantaget

drygt 11000 anställda. Bland dessa kan vi konstatera följande.

Andelen anställda i kommunala sektorn (kommunal förvaltning + kommunalt ägda bolag) är

något högre i Lidköping än i rapportens jämförelseområden.

Företagen i Lidköping har en betydligt lägre grad av geografisk spridning än företagen i

rapportens jämförelseområden. Det betyder alltså att en stor del av Lidköpingsföretagens

anställda också finns på arbetsplatser inom kommunens gränser.

0%

20%

40%

60%

80%

100%


Egna kommunen Regionen Övriga landet


16


17

4. De privata företagen – struktur och utveckling

Näringslivsmatrisen I Tabell 3-3 på sidan 13 visades hur antalet anställda i kommunens företag fördelade sig med

avseende på bolagsform och företagskategori. På motsvarande sätt kan förstås antalet företag inom

kommunen beskrivas, vilket framgår av Tabell 4-1.

Som framgår av tabellen är de privata företagen antalsmässigt den absolut största gruppen. Det är

också den gruppen – de privata företagen – som vi fokuserar på i detta avsnitt.

Företagskategori


ting Kommu-


Enskild firma 0 0 0 2394 0 2394


Aktiebolag 0 0 8 1015 0 1023




Totalt 0 0 10 3673 29 3712

Tabell 4-1: Antal företag med hemvist (=huvudkontor) i kommunen.

I det följande beskrivs kommunens privata företag med avseende på:

Vilka branschsektorer dominerar?

Inom vilka branschsektorer har anställningstillväxten skett?

De privata aktiebolagen utgör en viktig del av kommunens privata näringsliv. Antalsmässigt finns det

flest enskilda firmor (se Tabell 4-1) men ur sysselsättningssynpunkt är aktiebolagen den absolut

dominerande typen av arbetsgivare inom det privata näringslivet (se Tabell 3-3 på sidan 13). För

aktiebolagen finns det också betydligt mer detaljerad företagsinformation6 vilket möjliggör en

fördjupad statistik. Därför görs i det följande också en beskrivning av de privata aktiebolagen med

avseende på:

Utveckling av nettoomsättning, antal anställda, och nettoomsättning per anställd

Förekomst av utlandsägande, och utvecklingen för svensk- respektive utlandsägda företag.

6 Se avsnittet ”Ekonomiska uppgifter” på sidan 60.


18

Branschfördelning I Figur 4-1 visas hur antalet anställda i kommunens privata företag fördelar sig på branschsektorer7.

Observera att branschsektorerna har rangordnats i figuren så att den största branschsektorn med

flest anställda finns ”högst upp” i figuren.

Figur 4-1: Antal anställda per bransch under senaste året. Avser anställda i kommunens privata företag

Vid tolkning av Figur 4-1 är det förstås viktigt att komma ihåg att de olika branschsektorerna är olika

stora oavsett vilka områden/regioner som betraktas. Exempelvis är branschsektorn ”Energi & Miljö”

nästan alltid en betydligt mindre bransch än ”Företagstjänster” eller ”Industrivaror”. Det är därför

viktigt att jämföra kommunens storleksfördelning med något annat område. I Figur 4-2 visas av den

anledningen hur kommunens branschfördelning ser ut relativt den sammantagna branschfördel-

ningen i rapportens jämförelseområden.

I Diagrambilaga på sidan 67 finns därtill detaljerade figurer som visar branschfördelningen i vart och

ett av rapportens jämförelseområden8.

7 Se avsnittet ”Branschsektorer” på sidan 58 för en närmare beskrivning av de verksamheter som ingår i

respektive sektor. 8 Se även Tabell 10-3 i rapportens tabellbilaga.

0 500 1000 1500 2000 2500

Energi & Miljö

Telekom & Media

IT & Elektronik

Material

Övrigt

Dagligvaror

Finans & Fastighet

Hälsa & Utbildning

Byggnadsindustri

Sällanköp

Företagstjänster

Industrivaror

Lidköping


19

Figur 4-2: Branschfördelning i kommunen samt i rapportens jämförelseområden. Avser anställda under

senaste året i privata företag

För att tolka Figur 4-2 gäller generellt att en branschsektor är överrepresenterad i kommunen om

andelen anställda är högre än motsvarande andel i jämförelseområdena. Men samtidigt ”betyder”

förstås en sådan över- eller underrepresentation mest för de större branscherna i den övre delen av

Figur 4-2. I den nedre delen av figuren representerar branschsektorerna tämligen få anställda och en

iakttagen över- eller underrepresentation kanske i praktiken handlar om något tiotal anställda.

Med denna reservation i minnet kan det ändå vara intressant att ta fram ett index som direkt visar

vilka branschsektorer som är över- respektive underrepresenterade i kommunen relativt rapportens

jämförelseområde. Ett indexvärde på 100 betyder då att branschsektorn sysselsätter lika stor andel i

kommunen som inom de sammanlagda jämförelseområdena. De branschsektorer som är över-

representerade i kommunen erhåller ett indexvärde som är större än 100, medan de under-

representerade branschsektorerna har ett indexvärde under 100.

I Figur 4-3 visas branschsektorernas indexvärde för kommunen relativt rapportens jämförelse-

områden.

0% 10% 20% 30% 40% 50%

Energi & Miljö

Telekom & Media

IT & Elektronik

Material

Övrigt

Dagligvaror

Finans & Fastighet

Hälsa & Utbildning

Byggnadsindustri

Sällanköp

Företagstjänster

Industrivaror

Lidköping Jämförelseområdena


20

Figur 4-3: Branschindex som visar vilka branschsektorer som är över- respektive underrepresenterade i

kommunen relativt jämförelseområdena. Avser anställda under senaste året i privata företag.

Var har sysselsättningen ökat resp. minskat?

I föregående avsnitt visades vilka branschsektorer som dominerar inom kommunen samt hur

branschstrukturen ser ut relativt jämförelseområdena. I detta avsnitt visar vi istället inom vilka

branschsektorer som sysselsättningen ökat respektive minskat. Tidsperspektivet är relativt långt, vi

mäter här sysselsättningsförändringen från 2001 fram till nuläget9.

I Figur 4-4 visas alltså branschsektorerna rangordnade efter anställningstillväxten inom kommunen. I

den övre halvan av figuren finns de sektorer som expanderat mest ut sysselsättningssynpunkt sedan

2001.

I Figur 4-5 finns motsvarande anställningstillväxt i rapportens jämförelseområden. För att underlätta

jämförelsen är branschsektorerna presenterade i samma ordning som i Figur 4-4. I Diagrambilaga på

sidan 67 finns därtill detaljerade figurer avseende förändringen av antalet anställda i vart och ett av

rapportens jämförelseområden.

9 I nästa avsnitt visas dock förändringen jämfört med föregående år.

0% 50% 100% 150% 200% 250%

Hälsa & Utbildning

Industrivaror

Övrigt

Material

Dagligvaror

Energi & Miljö

Sällanköp

IT & Elektronik

Företagstjänster

Byggnadsindustri

Finans & Fastighet

Telekom & Media


21

Figur 4-4: Förändring av antal anställda från 2001 till nuläge. Avser anställda i kommunens privata

företag.

Figur 4-5: Förändring av antal anställda i rapportens jämförelseområden. Avser anställningsförändring

från 2001 till nuläge privata företag.

-300 -200 -100 0 100 200 300 400

Övrigt

Industrivaror

Finans & Fastighet

Energi & Miljö

Företagstjänster

Dagligvaror

Telekom & Media

Material

IT & Elektronik

Hälsa & Utbildning

Byggnadsindustri

Sällanköp

Lidköping

-6000 -4000 -2000 0 2000

Övrigt

Industrivaror

Finans & Fastighet

Energi & Miljö

Företagstjänster

Dagligvaror

Telekom & Media

Material

IT & Elektronik

Hälsa & Utbildning

Byggnadsindustri

Sällanköp

Jämförelseområdena


22

Sysselsättningsförändring under senaste året

Den långsiktiga sysselsättningsförändringen enligt föregående avsnitt säger naturligtvis mest om det

lokala näringslivets strukturförändring. Men det kan ändå vara intressant att se hur sysselsättningen

har förändrats i ett kortare perspektiv. Exempelvis kan vi då se hur konjunkturförändringar påverkar

sysselsättningen i kommunens näringsliv. Man bör dock komma ihåg att det ”korta perspektivet”

också kan påverkas av enstaka händelser som inte direkt är kopplade till varken konjunktur- eller

strukturförändringar – exempelvis företag som flyttar verksamheten till eller från den aktuella

kommunen.

I Figur 4-6 visas hur sysselsättningen förändrats under det senaste året. Återigen är figurens bransch-

sektorer rangordnade så att sektorerna med mest positiv utveckling visas högst upp i figuren.

Figur 4-6: Förändring av antal anställda under senaste året. Avser anställda i kommunens privata

företag.

-250 -200 -150 -100 -50 0 50 100

Industrivaror

Företagstjänster

Material

Övrigt

Byggnadsindustri

Finans & Fastighet

Energi & Miljö

Dagligvaror

Telekom & Media

IT & Elektronik

Sällanköp

Hälsa & Utbildning

Lidköping


23

Aktiebolagen I detta avsnitt fokuserar vi på aktiebolagen bland de privata företagen. Som framgick av Tabell 4-1 på

sidan 17 utgör antalet aktiebolag endast en mindre del av det totala antalet privata företag10. Men av

Tabell 3-3 på sidan 13 framgick också att ur anställningssynpunkt är aktiebolagen den absolut

dominerande typen av arbetsgivare bland de privata företagen.

Därtill gäller att den mer detaljerade företagsinformationen för aktiebolagen möjliggör en djupare

beskrivning av dessa företags struktur och utveckling. I resten av detta avsnitt ska vi därför visa bland

annat hur aktiebolagens nettoomsättning – dvs. företagens ”försäljning” – har utvecklats över tiden.

Vi ska också se hur utlandsägandet har förändrats inom kommunen och inom rapportens

jämförelseområden.

Utveckling

I Figur 4-7 visas hur antalet anställda har utvecklats i kommunens privata aktiebolag, samt i mot-

svarande bolag inom rapportens jämförelseområden. Figuren visar anställningsutvecklingen som

index med basår 2000. För att tolka figurens kurvor gäller alltså att ett indexvärde på 110 betyder att

sysselsättningen ökat med 10 procent sedan år 2000. På liknande sätt gäller att ett indexvärde på 80

tolkas som att sysselsättningen minskat med 20 procent jämfört med sysselsättningsnivån år 2000.

Figur 4-7: Antal anställda i de privata aktiebolagen. Utveckling från och med 2000. Beräknat som index

med basår 2000.

10

Detta beror på att antalet enskilda firmor ofta är stort, även om dessa alltså ur sysselsättningssynpunkt spelar

en mindre roll.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

140%

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009



24

På motsvarande sätt visar Figur 4-8 hur de privata aktiebolagens nettoomsättning utvecklats under

perioden. Nettoomsättningen visar företagens intäkter från sålda varor och utförda tjänster. I den

här rapporten mäter vi genomgående nettoomsättningen (och andra företagsekonomiska mått) i

löpande priser, alltså utan korrigering för inflation och allmän prisutveckling.

För att tolka Figur 4-8 gäller därför att kurvorna speglar både företagens försäljningsvolymer och

prisnivåns utveckling. Det intressanta är dock hur kommunens företag utvecklats relativt företagen i


Figur 4-8: Nettoomsättning i de privata aktiebolagen. Utveckling från och med 2000. Beräknat som index

med basår 2000.

I de två föregående figurerna har vi sett hur antalet anställda respektive nettoomsättningen

utvecklats för de privata aktiebolagen. Det är dock intressant att även se hur kombinationen av dessa

två mått har utvecklats över tiden. I Figur 4-9 visas därför hur nyckeltalet nettoomsättning per

anställd har utvecklats i kommunens företag samt i rapportens jämförelseområden.

Detta nyckeltal kan betraktas som ett mått på företagens effektivitet. Det visar alltså i vilken

utsträckning företagen lyckas ta tillvara personalens kapacitet och kompetens för att svara upp mot

marknadens behov, och därmed skapa försäljningsintäkter. En hög och ökande effektivitet är

naturligtvis gynnsamt för företagens framtid, expansionsmöjligheter, etc.

För att tolka Figur 4-9 är det därför intressant att jämföra nyckeltalets nivå i kommunen jämfört med

de andra områdena, men naturligtvis också utvecklingen över tiden.

Detaljerade uppgifter om aktiebolagens ekonomiska utveckling finns i rapportens tabellbilaga, se

Tabell 10-7, Tabell 10-8 och Tabell 10-9.

0%

50%

100%

150%

200%

250%

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009



25

Figur 4-9: Nettoomsättning per anställd i de privata aktiebolagen. Utveckling från och med 2000.

Nettoomsättning anges i TKR.

SME-kategorier

För gruppen av privata aktiebolag gäller – precis som för näringslivet i sin helhet – att huvuddelen av

företagen är ”ganska små” medan andelen ”stora” företag är tämligen liten. Men, när vi betraktar

näringslivet ur anställningssynpunkt är naturligtvis de ”stora” företagen viktiga och står ofta för

betydande del av sysselsättningen.

Det är därför intressant att se hur antalet anställda i de privata aktiebolagen fördelar sig på företag

av olika storleksklasser. I Figur 4-10 visas anställningsfördelningen inom kommunen samt inom

rapportens jämförelseområden. I figuren används återigen den av EU definierade indelningen av

”micro, small and medium-sized enterprises” med följande storleksklasser11.

Micro: Antal anställda < 10 och nettoomsättning < 2M€ eller totala tillgångar < 2M€

Small: Antal anställda < 50 och nettoomsättning < 10M€ eller totala tillgångar < 10M€

Medium: Antal anställda < 250 och nettoomsättning < 50M€ eller totala tillgångar < 43M€

Large: Större än Medium!

För att tolka Figur 4-10 gäller alltså att det är kategorierna ”micro”, ”small” och ”medium” som utgör

det av EU definierade SME-segmentet inom näringslivet. Kategorin ”large” innehåller alltså de

företag som är större än SME-segmentet.

11

SME-indelningen av företag beskrivs närmare i avsnittet SME-kategorier på sidan 59.

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009



26

Figur 4-10: Antal anställda i de privata aktiebolagen fördelade på SME-kategorier.

Sysselsättningen i de olika SME-kategorierna förändras i allmänhet över tiden. Delvis beror detta på

näringslivets långsiktiga strukturförändring, med kopplingar till branschförändringar (jfr Figur 4-4),

utlandsägande (jfr Figur 4-13), nyföretagande (jfr Figur 5-5) och andra långsiktiga trender. Men

naturligtvis kan även konjunkturvariationer påverka sysselsättningen i olika företagsgrupper. I Figur

4-11 visas därför hur sysselsättningen inom kommunens privata aktiebolag har utvecklats i de fyra

SME-kategorierna.

Figur 4-11: Antal anställda i kommunens privata aktiebolag fördelade på SME-kategorier. Utveckling

från och med 2000.

0%

20%

40%

60%

80%

100%


Micro Small Medium Large

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Micro Small Medium Large


27

Utlandsägande

För aktiebolagen gäller att ägarna – aktieinnehavarna – kan utgöras av privatpersoner eller av andra

företag och organisationer. I det senare fallet inkluderar vi generellt sett även ägare av typen

kommuner och landsting. Men i hela detta avsnitt fokuserar vi på de privatägda aktiebolagen, vilket

alltså innebär att ägarna är:

Privatpersoner .

Andra privata företag.

När ett aktiebolag ägs till mer än 50 procent av ett annat företag innebär det att aktiebolaget ingår i

en koncern. Och när koncernmodern är ett utländskt företag definierar vi aktiebolaget som

utlandsägt.

Mot den bakgrunden visar Figur 4-12 hur andelen anställda i utlandsägda aktiebolag har utvecklats i

kommunens näringsliv, samt inom rapportens jämförelseområden.

Figur 4-12: Andel av de privata aktiebolagens anställda som arbetar i utlandsägda företag.

Kommunens utvecklingskurva i Figur 4-12 visar alltså hur stor andel av de anställda som arbetar i

utlandsägda aktiebolag. Men denna beräknade procentandel påverkas naturligtvis av hur antalet

anställda utvecklas både bland de svenska och bland de utlandsägda bolagen. Exempelvis, om antalet

anställda i de utländska bolagen ligger på en konstant nivå samtidigt som sysselsättningen ökar i de

svenska bolagen, så innebär det att andelen anställda i utländska bolag minskar.

Som komplement till Figur 4-12 visar därför Figur 4-13 hur sysselsättningen utvecklats i kommunens

svenskägda respektive utlandsägda aktiebolag.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009



28

Figur 4-13: Anställningsutveckling i de svenska respektive utlandsägda privata aktiebolagen. Beräknat

som index med basår 2000.

För de svenska respektive utlandsägda aktiebolagen i kommunen finns mer detaljerade uppgifter i

rapportens tabellbilaga, se Tabell 10-10 till Tabell 10-15.

Sammanfattning I det här avsnittet har vi kartlagt de privata företagens struktur och utveckling. De flesta företag i

denna grupp drivs som enskild firma. Ur sysselsättningssynpunkt spelar dock de enskilda firmorna en

liten roll och istället är det aktiebolagen som dominerar. I Lidköping står aktiebolagen för mer än 90

procent av sysselsättningen bland de privata företagen.

De branschsektorer som sysselsätter flest i Lidköping är

Industrivaror

Företagstjänster

Sällanköp

I rapportens jämförelseområden är branschsektorn Industrivaror ännu mer dominerande, medan

Lidköping har proportionellt sett fler anställda inom Företagstjänster och Sällanköp.

Under perioden 2001 fram till nuläget har sysselsättningen i första hand ökat inom

branschsektorerna

Sällanköp

Byggnadsindustri

Hälsa & utbildning

Sysselsättningen har däremot minskat tydligt inom branschsektorerna Industrivaror och Övrigt. Den

senare sektorn inkluderar huvudsakligen jordbruksverksamhet. Under det senaste året (2009) har

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

140%

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Svenska bolag Utländska bolag


29

sysselsättningen fortsatt att öka inom Sällanköp samt Hälsa & Utbildning, men även inom IT &

Elektronik.

Ur storlekssynpunkt har de privata företagen i Lidköping en tydlig SME-profil. Företag klassade som

Micro, Small och Medium står för cirka 90 procent av sysselsättningen i Lidköpings privata näringsliv.

I rapportens jämförelseområden är motsvarande siffra endast 60 procent.

Sysselsättningen i utlandsägda företag har gradvis minskat under de senaste 10 åren. I Zon 2 har dock

minskningen varit ännu tydligare, men fortfarande står de utlandsägda företagen för en högre andel

sysselsatta i Zon 2 än i Lidköping.


30


31

5. Nystartade företag En viktig aspekt av näringslivets utveckling är förstås tillkomsten av nya företag. Definitionen av vad

som egentligen utgör ett ”nytt företag” är dock inte helt självklar. Ur juridisk synvinkel är emellertid

nyregistrering ett grundvillkor som visar på att ett nytt företag har bildats. Beroende på bolagsform

innebär nyregistrering följande.

För enskilda firmor görs nyregistrering hos Skatteverket. Någon ny och egen juridisk person

bildas dock inte, utan det är privatpersonen – den enskilde näringsidkaren – som driver och

ansvarar för företaget.

För andra bolagsformer (tex. aktiebolag) gör nyregistrering hos både Bolagsverket och

Skatteverket. I dessa fall bildar det nya företagen en ny juridisk person, med eget

organisationsnummer och namn.

I det senare fallet – och speciellt för aktiebolagen – kan det nyregistrerade företaget ibland betraktas

som en ”avknoppning”, dvs. ett företag som startas inom ramen för en redan verksam koncern. Det

typiska är då att nya dotterbolag registreras och startas av en redan verksam koncernmoder, som

kan vara svensk eller utlandsbaserad12. Men det kan också vara så att ett nytt koncernmoderbolag

skapas som ett ägarbolag till redan existerande och verksamma dotterbolag.

Huvuddelen av de nyregistrerade aktiebolagen startas dock på ”egen hand” utan att ingå i någon

koncern eller vara ägda av stat, landsting eller kommun. Dessa benämner vi då som fristående bolag,

och kan därmed också betraktas som ”genuint nya aktiebolag”.

I Figur 5-1 visas hur antalet nyregistrerade företag har utvecklats inom kommunen sedan 2001.

Antalsmässigt dominerar de enskilda firmorna, medan antalet nya aktiebolag är färre. Längre fram

(se Figur 5-4 på sidan 34) ska vi dock se hur sysselsättningen ser ut i kommunens nya företag, och då

framstår aktiebolagen som betydligt viktigare.

Figur 5-1: Antal nyregistrerade privata företag per år i kommunen.

12

En typ av specialfall är när kommunala bolag startas som en ”avknoppning” med kommunen som ägare och

därmed ”koncernmoder”.

0

50

100

150

200

250

300

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Enskilda firmor AB, fristående AB, knc-mödrar

AB, knc-döttrar AB, utländska döttrar


32

Figur 5-1 visar alltså antalet nyregistrerade företag men naturligtvis förekommer det även att företag

avslutar sin verksamhet. Figur 5-2 sammanfattar därför det totala antalet nyregistrerade och

nedlagda företagen under perioden.

I figuren visas också hur det totala antalet aktiva företag har utvecklats i kommunen. Denna kurva

visas som ett index med basår 2002. Kurvan tolkas så att ett indexvärde på exempelvis 105 % betyder

att antalet aktiva företag ökat med 5 procent jämfört med motsvarande antal år 2002.

Som framgår av Figur 5-2 är antalet nyregistrerade företag i allmänhet högre än antalet företag som

avslutat sin verksamhet (via konkurs eller nedläggning). När så är fallet uppstår ett positivt netto-

tillskott av företag inom kommunens näringsliv, och detta framgår också av den gröna indexkurvan i

Figur 5-2 som alltså visar hur det totala antalet företag i kommunen då har ökat.

Om däremot antalet företag som avslutat verksamheten är lika stort eller större än antalet

nyregistrerade företag blir nettotillskottet noll eller negativt. I Figur 5-2 visas då detta genom att den

gröna indexkurvan planar ut eller vänder nedåt under motsvarande år.

Figur 5-2: Antal privata företag i kommunen som startat respektive avslutat verksamheten sedan 2002.

Därtill det totala antalet aktiva privata företag i kommunen uttryckt som index med basår 2002.

Nya jobb i nya företag Bildandet av nya företag kan på många sätt bidra positivt till det lokala näringslivets utveckling. Men

naturligtvis är sysselsättningseffekten alltid intressant att beskriva. Det kan dock vara vanskligt att se

på detta med ett alltför kort tidsperspektiv. Dels kan det ta tid för nya företag att ”komma igång”,

och dels kan variationen vara ganska stor och slumpartad gällande vilka företag som faktiskt starta

ett visst år.

I det här sammanhanget mäter vi därför sysselsättningen genom att definiera ”nyregistrerade

företag” som samtliga företag som registrerats från 2001 och framåt. I Tabell 5-1 visas antalet

94%

96%

98%

100%

102%

104%

106%

108%

110%

112%

0

50

100

150

200

250

300

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Inregistrerade Konkurs + nedlagda Antal aktiva företag, index


33

anställda i nuläget bland de företag som registrerats 2001 eller senare, samt – som jämförelse – det

totala antalet anställda i de privata företagen.

Antal anställda i privata företag

Totalt Därav i nyregistrerade företag

Lidköping 7348 1515

Zon 30 min 13013 3301

Zon 60 min 35696 8335

Tabell 5-1: Antal anställda i nyregistrerade privata företag. Som ”nyregistrerade” räknas här samtliga

företag som registrerats 2001 eller senare.

Det är också intressant att se hur stor procentandel av de anställda som är sysselsatta i

nyregistrerade företag. Med utgångspunkt frånföregående tabell visar därför Figur 5-3 andelen

anställda i nyregistrerade företag, dels inom kommunen, dels i rapportens jämförelseområden.

Figur 5-3: Andel anställda i nyregistrerade privata företag.

I Figur 5-1 på sidan 31 visades att de flesta nya företagen utgörs av enskilda firmor. Ur syssel-

sättningssynpunkt spelar dock de enskilda firmorna en mindre roll, och i Figur 5-4 visas hur

aktiebolagen dominerar när det gäller att skapa nya jobb i nya företag. Speciellt intressant är de

fristående aktiebolagen. Dessa kan alltså betraktas som ”genuint nya företag”, till skillnad från de

aktiebolag som startar genom ”avknoppning” inom existerande och redan verksamma koncerner.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%


Andel anställda i nyregistrerade företag


34

Figur 5-4: Anställda i nyregistrerade privata företag fördelat på bolagsformer.

Branschfördelning Kommunens nyregistrerade företag är naturligtvis verksamma i olika branschsektorer, men det är

inte självklart att kommunens ”traditionellt” starka branschsektorer13 också dominerar bland de nya

företagen. Tvärtom ligger de nya företagens betydelse bland annat i att kunna komplettera och

”modernisera” den etablerade branschstrukturen i kommunen.

Figur 5-5: Antal anställda per bransch i kommunens nystartade företag. Avser privata företag som

registrerats 2001 eller senare.

13

Jämför Figur 4-1 på sidan 18 som visar vilka branschsektorer som totalt sett dominerar inom kommunen.

0%

20%

40%

60%

80%

100%


Enskilda firmor AB, fristående AB, knc-mödrar

AB, knc-döttrar AB, utländska döttrar

0 100 200 300 400 500

Energi & Miljö

Telekom & Media

Material

Dagligvaror

Hälsa & Utbildning

IT & Elektronik

Finans & Fastighet

Industrivaror

Byggnadsindustri

Företagstjänster

Sällanköp

Lidköping


35

I Figur 5-5 visas antalet anställda per branschsektor som de nyregistrerade företagen bidrar med14.

Återigen definierar vi alltså gruppen av ”nyregistrerade” som de företag som registrerats 2001 eller

senare.

I rapportens jämförelseområden ser branschfördelningen något annorlunda ut, och i Figur 5-6 visas

antalet anställda i nyregistrerade företag inom rapportens jämförelseområden. Observera att

branschsektorerna presenteras i samma ordning i Figur 5-6 som i Figur 5-5.

I avsnittet Nystartade företag i Diagrambilaga på sidan 71 finns därtill detaljerade figurer avseende

fördelningen av antalet anställda i vart och ett av rapportens jämförelseområden.

Figur 5-6: Antal anställda i nystartade företag inom rapportens jämförelseområden. Avser privata företag

som registrerats 2001 eller senare.

Nystartade aktiebolag I föregående avsnitt visades hur gruppen av företag som registrerats under 2001 eller senare

sammantaget har bidragit till kommunens sysselsättning och utveckling. Men det är också intressant

att titta på hur enskilda ”årskullar” av nya företag har utvecklas över tiden. Med ”årskullar” – eller

cohorter – menar vi då företag vars aktiva verksamhet startat under ett visst år.

I det här sammanhanget begränsar vi oss då till att beskriva de nya aktiebolagens utveckling.

Anledningen är att vi vill kunna fastställa exakt vilket år som verksamheten startat, i meningen att

14

Se även Tabell 10-16 i rapportens tabellbilaga.

0 500 1000 1500 2000 2500 3000

Energi & Miljö

Telekom & Media

Material

Dagligvaror

Hälsa & Utbildning

IT & Elektronik

Finans & Fastighet

Industrivaror

Byggnadsindustri

Företagstjänster

Sällanköp

Jämförelseområdena


36

företaget har anställt personal och påbörjat försäljning av produkter eller tjänster15. I många fall är

detta startår detsamma som företagets registreringsår, men det förekommer också att verksam-

hetens start inträffar ett eller flera år efter registreringstidpunkten.

I följande tabell visas hur många aktiebolag som ingår i kommunens olika ”årskullar” – cohorter –

samt hur många anställda dessa bolag sysselsatt under startåret respektive i nuläget.

Antal Företagens Anställda Anställda

Grupp företag startår under startåret i nuläget

Cohort: 2000 41 2000 67 80

Cohort: 2001 32 2001 101 89

Cohort: 2002 35 2002 138 119

Cohort: 2003 31 2003 88 68

Cohort: 2004 28 2004 67 72

Cohort: 2005 40 2005 159 106

Cohort: 2006 41 2006 182 144

Cohort: 2007 46 2007 108 117

Cohort: 2008 47 2008 125 137

Tabell 5-2: Nystartade aktiebolag inom kommunen, uppdelade på cohorter avseende verksamhetens

startår.

Av föregående tabell framgår alltså sysselsättningen inom varje cohort, dels under startåret och dels i

nuläget. För att tydliggöra hur sysselsättningen typiskt utvecklas inom en cohort av nystartade

företag visas även i Figur 5-7 hur tre av kommunens cohorter utvecklats fram till nuläget.

Figur 5-7: Antal anställda per år för tre cohorter av nystartade privata aktiebolag inom kommunen.

15

För aktiebolagen kan vi med större exakthet avgöra när verksamheten verkligen startat eftersom årsboksluten

innehåller detaljerade ekonomiska uppgifter om bland annat nettoomsättning, tillgångar och antalet årsarbeten

som presterats under bokslutsperioden.

0

20

40

60

80

100

120

140

160

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Cohort: 2000 Cohort: 2002 Cohort: 2004


37

Ur sysselsättningssynpunkt är det naturligtvis bra att de nystartade företagen anställer personal i

samband med att verksamheten startar. Men det är också bra om dessa företag bidrar till en ökande

sysselsättning över tiden. I Figur 5-7 framgår i så fall detta genom att kurvorna ökar successivt år från

år.

Figur 5-8: Antal anställda i cohort 2000 av nystartade privata aktiebolag i kommunen. Antal anställda

uppdelat på kvarvarande och tillkommande anställda. Index med basår 2000.

Beskrivningen av cohorternas utveckling kan också fördjupas genom att dela upp varje enskilt

företags anställda i kvarvarande och tillkommande anställda för varje år efter starttillfället16.

I Figur 5-8 visas på detta sätt utvecklingen för cohort 2000. Här gäller alltså att sysselsättningen

under startåret17 är omräknad till indexvärde 100. Följande år har några av företagen inom denna

cohort expanderat så att de sammantaget sysselsatte fler personer än under startåret. Detta

markeras i Figur 5-8 som tillkommande anställda.

Bland övriga företag i cohort 2000 har emellertid några också minskat sin verksamhet – eller upphört

helt – så att antalet kvarvarande anställda har minskat. Detta framgår av Figur 5-8 genom att stapeln

16

Om ett företag exempelvis har haft 5 anställda under startåret 2000 och har 7 anställda året därpå, så definierar

vi följande uppdelning. Företaget har:

5 kvarvarande anställda under 2001,

2 tillkommande anställda under 2001.

Om ett annat företag också har haft 5 anställda under startåret 2000 men har 3 anställda året därpå, så gäller

följaktligen att företaget har:

3 kvarvarande anställda under 2001,

0 tillkommande anställda under 2001.

Metoden ser alltså enbart till antalet anställda och bortser från eventuell personalomsättning.

Även för följande år (2002,2003, osv.) görs denna uppdelning i kvarvarande och tillkommande anställda med

referens till antalet anställda under startåret 2000. 17

Se Tabell 5-2 för exakt antal anställd under startåret.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

140%

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Kvarvarande anställda Tillkommande anställda


38

avseende kvarvarande anställda successivt minskar. Den samlade nettoeffekten utgörs alltså av

summan av:

Successivt minskande antal kvarvarande anställda, beroende på att en del av företagen som

startade år 2000 har minskat på personalen eller upphört helt med verksamheten.

Successivt tillkommande anställda i en del av företagen som startade år 2000.

På motsvarande sätt kan anställningsutvecklingen i kommunens övriga cohorter beskrivas, och i Figur

5-9 och Figur 5-10 visas utvecklingen för ytterligare två cohorter.





0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009


0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

140%

2004 2005 2006 2007 2008 2009



39

Sammanfattning Antalet nyregistrerade företag varierar med konjunkturen och under 2009 har därför relativt få nya

företag tillkommit i Lidköpings näringsliv. Ur sysselsättningssynpunkt ser vi dock att antalet anställda

i nya företag är lägre i Lidköping än i rapportens jämförelseområden.

De branschsektorer där de nya företagen bidragit mest till sysselsättningen i Lidköping är

Sällanköp

Företagstjänster

Byggnadsindustri

I rapportens jämförelseområden har dessa branschsektorer också varit viktiga ur sysselsättnings-

synpunkt. Skillnaden är dock att nya företag inom Industrivaror bidragit mycket till sysselsättningen

inom jämförelseområdena, men i Lidköping kommer Industrivaror först på fjärde plats gällande nya

jobb i nya företag.


40


41

6. Företagarna – vilka är de? Huvuddelen av den här rapporten handlar om det lokala näringslivets struktur och hur de lokala

företagen har utvecklats under de senaste åren. Men det är också intressant att beskriva de personer

– företagarna – som startar, driver och ansvarar för de lokala företagen. I det här avsnittet ska vi

därför översiktligt visa vilka företagarna är, vilken typ av företag de driver och hur läget har

förändrats under perioden18.

I följande tabell visas antalet företagare uppdelat på kön, samt vilken typ av bolagsform de driver.

Kategorin ”enskilda näringsidkare” utgörs av de personer som har en inregistrerad enskild firma19.

Kategorin ”styrelsemedlemmar” utgörs av de personer som har en ordinarie styrelseplats i ett

aktiebolags styrelse20. Observera att enskilda personer kan både ha en inregistrerad enskild firma

och sitta i ett aktiebolags styrelse. Därför kan Tabell 6-1 i viss mån innehålla personer som

”dubbelräknas” på grund av dubbla engagemang.

Enskilda näringsidkare

Styrelsemedlemmar i aktiebolag

Män Kvinnor Män Kvinnor Totalt

Lidköping 1932 757 1417 235 4341

Zon 30 min 3946 1460 1919 317 7642

Zon 60 min 9451 4016 5350 964 19781

Tabell 6-1: Antal företagare fördelat på kön och bolagsform i kommunens företag, samt inom rapportens


I Figur 5-2 på sidan 32 visades hur antalet företag har utvecklats i kommunen. Naturligtvis är detta

relaterat till hur många företagare som är engagerade i kommunens näringsliv. Men det kan även

vara intressant att direkt beskriva hur antalet företagare har utvecklats, och i Figur 6-1 och Figur 6-2

visas hur antalet enskilda näringsidkare respektive styrelsemedlemmar har förändrats under

perioden. Figurerna visar utvecklingen dels i kommunens näringsliv, dels inom rapportens


I båda dessa figurer är antalet företagare beräknade som indexvärden med basår 2001. Om en av

figurens kurvor exempelvis visar på indexvärdet 120 %, så tolkas alltså detta som att antalet

företagare detta år har ökat med 20 procent jämfört med basåret.

18

Kartläggningen omfattar företagare med engagemang i de privata företagen. Se Tabell 4-1 på sidan 17. 19

I denna grupp räknas även de relativt få personer som är bolagsmän i handels- och kommanditbolag. 20

Suppleanter och arbetstagarrepresentanter ingår alltså inte i underlaget för tabellen.


42

Figur 6-1: Utveckling av antal enskilda näringsidkare. Beräknat som index med basår 2001.

Figur 6-2: Utveckling av antal styrelseledamöter i aktiebolag. Beräknat som index med basår 2001.

Andelen kvinnor i börsbolagens styrelser har fått stor uppmärksamhet under de senaste åren. Minst

lika viktigt är det dock att uppmärksamma och driva frågan om kvinnors representation och

engagemang i det lokala näringslivet. I följande figurer visas därför andelen kvinnor bland de enskilda

näringsidkarna (Figur 6-3) samt i aktiebolagens styrelser (Figur 6-4). I båda figurerna visas hur

kvinnors representation har utvecklats över tiden, samt hur andelen skiljer sig mellan kommunen och


80%

90%

100%

110%

120%

130%

140%

150%

160%

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009


80%

90%

100%

110%

120%

130%

140%

150%

160%

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009



43

Figur 6-3: Andel kvinnor bland de enskilda näringsidkarna.

Figur 6-4: Andel kvinnor bland aktiebolagens styrelseledamöter.

Bland mindre företag och i det lokala näringslivet är frågan om ”generationsväxling” ständigt aktuell.

I många fall innebär detta inget problem, när ett företags ägare och ledning vill trappa ner kan en

yngre generation inom familjen ta över. Alternativt kan företaget säljas så att verksamheten

fortsätter och drivs vidare med ny ägare och ledning.

Men i andra fall kan frågan om ”generationsväxling” vara ett reellt problem. Kanske finns det ingen

”yngre generation” som kan eller vill ta över. Och för att kunna sälja ett företag måste det finnas en

intresserad köpare som vill driva verksamheten vidare. Ur ett lokalt perspektiv kan det också vara ett

”problem” om företaget faktiskt säljs, men till ägare som flyttar verksamheten till någon annan ort.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009


0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009



44

Det är därför intressant att även kartlägga företagarnas ålder. I Figur 6-5 visas ålderprofilen för

kommunens privata företagare. Här har alltså alla personer delats in i grupper – cohorter – baserade

på födelseår. Exempelvis räknas samtliga företagare födda 1940 till 1949 till ”cohort 1940”. I figuren

visas åldersprofilen uppdelat på enskilda näringsidkare respektive styrelseledamöter i aktiebolag.

Figur 6-5: Åldersprofil för samtliga näringsidkare och styrelseledamöter i kommunen.

I Figur 6-5 visas alltså åldersprofilen för samtliga privata företagare i kommunen. Men det är också

intressant att se företagarnas åldersprofil i de nyregistrerade privata företagen. Här har vi använt

samma definition av nyregistrerade företag som i avsnittet ”Nya jobb i nya företag” på sidan 32,

alltså samtliga företag som registrerats 2001 eller senare. I Figur 6-6 visas på detta sätt åldersprofilen

för de enskilda näringsidkarna samt för styrelseledamöterna i kommunens nyregistrerade privata

företag.

0

100

200

300

400

500

600

700

800

Cohort 1930

Cohort 1940

Cohort 1950

Cohort 1960

Cohort 1970

Cohort 1980

Cohort 1990

Enskilda firmor + övrigt Aktiebolag


45

Figur 6-6: Åldersprofil för näringsidkare och styrelseledamöter i kommunens nyregistrerade företag.

Frågan om ”generationsväxling” i kommunens företag är naturligtvis inte entydigt kopplad till någon

speciell ”pensionsålder”. Men för 40-talisterna blir förstås frågan mer och mer aktuell, och i Figur 6-7

visas andelen företagare som är 40-talister eller äldre. Som referens visas också motsvarande andel i


Figur 6-7: Andel näringsidkare och styrelseledamöter som är 40-talister eller äldre.

0

50

100

150

200

250

300

350

400

Cohort 1930

Cohort 1940

Cohort 1950

Cohort 1960

Cohort 1970

Cohort 1980

Cohort 1990

Enskilda firmor + övrigt Aktiebolag

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%


Enskilda näringsidkare Styrelsemedlemmar i AB


46

Branschfördelning I tidigare avsnitt har vi betraktat kommunens branschfördelning ur ett storleksperspektiv. I Figur 4-1

på sidan 18 visas således branschsektorerna rangordnade efter antalet sysselsatta i kommunens

företag.

I detta avsnitt fokuserar vi däremot på kommunens företagare, och Figur 6-8 visar därför antalet

företagare – enskilda näringsidkare och styrelseledamöter – fördelade på branschsektorer. I figuren

ser vi att antalet enskilda näringsidkare dominerar, vilket också framgick av Tabell 6-1. Men från

Tabell 3-3 på sidan 13 vet vi också att antalet anställda i gruppen av enskilda firmor är lågt. Detta är

alltså en huvudorsak till att branschprofilen enligt Figur 6-8 skiljer sig från storleksfördelningen i Figur

4-1.

Figur 6-8: Antal enskilda näringsidkare respektive styrelseledamöter i kommunens företag fördelat per

bransch.

Vid tolkning av Figur 6-8 bör man också komma ihåg att branschsektorn ”övrigt” inkluderar jord-

bruksverksamhet, vilket är en verksamhet som innehåller stora mängder enskilda firmor. I många

kommuner kommer därför branschsektorn ”övrigt” att placera sig i topp i Figur 6-8.

För att tolka Figur 6-8 är det naturligtvis också intressant att jämföra branschfördelningen med andra

områden. I Figur 6-9 visas därför kommunens branschfördelning tillsammans med den sammantagna

branschfördelningen inom rapportens jämförelseområden.

0 200 400 600 800 1000 1200

Telekom & Media

Dagligvaror

IT & Elektronik

Energi & Miljö

Hälsa & Utbildning

Material

Finans & Fastighet

Industrivaror

Byggnadsindustri

Företagstjänster

Sällanköp

Övrigt

Enskilda Aktiebolag


47

Figur 6-9: Andel företagare (näringsidkare + styrelseledamöter) fördelat per bransch. Kommunen

jämfört med summan av de övriga områdena.

Nyföretagare I Figur 6-6 på sidan 45 såg vi att företagarnas åldersprofil skiljer sig i gruppen av nyregistrerade

företag, jämfört med kommunens totala näringsliv. Det kan därför vara intressant att beskriva

nyföretagarna något närmare.

Även här definierar vi nyregistrerade företag som den grupp som registrerats 2001 eller senare. Figur

6-10 visar hur stor andel av kommunens företagare – enskilda näringsidkare och styrelseledamöter –

som på detta sätt kan betraktas som nyföretagare. Figuren visar också motsvarande andel

nyföretagare i rapportens jämförelseområden.

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30%

Telekom & Media

Dagligvaror

IT & Elektronik

Energi & Miljö

Hälsa & Utbildning

Material

Finans & Fastighet

Industrivaror

Byggnadsindustri

Företagstjänster

Sällanköp

Övrigt

Andel i kommunen Andel i övriga områden


48

Figur 6-10: Andel företagare i nyregistrerade företag.

De nyregistrerade företagen har tidigare beskrivits yr ett sysselsättningsperspektiv. I Figur 5-5 på

sidan 34 visas hur antalet anställda i kommunen nyregistrerade företag fördelar sig på bransch-

sektorer. Här kompletterar vi dock beskrivningen ur ett företagarperspektiv, och Figur 6-11 visar hur

antalet enskilda näringsidkare och styrelseledamöter fördelar sig på branschsektorerna.

Figur 6-11: Antal enskilda näringsidkare respektive styrelseledamöter i kommunens nyregistrerade

företag fördelat per bransch.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

50%


Enskilda näringsidkare Styrelsemedlemmar i AB

0 100 200 300 400 500

Telekom & Media

Dagligvaror

Energi & Miljö

IT & Elektronik

Material

Hälsa & Utbildning

Industrivaror

Finans & Fastighet

Byggnadsindustri

Övrigt

Företagstjänster

Sällanköp

Enskilda Aktiebolag


49

Som vanligt underlättas tolkning genom att relatera kommunens branschfördelning med

motsvarande fördelning i rapportens jämförelseområden, vilket framgår av Figur 6-12.

Figur 6-12: Andel företagare (näringsidkare + styrelseledamöter) i nyregistrerade företag fördelat per

bransch. Kommunen jämfört med summan av de övriga områdena.

För att summera detta avsnitt har vi också undersökt frågan: Hur ser den typiske nyföretagaren ut i

kommunens näringsliv?

Här har vi då klassificerat samtliga nyföretagare med avseende på

Kön

Bolagsform (enskild firma eller aktiebolag)

Branschsektor.

Alla förekommande kombinationer av dessa tre aspekter har tagits fram, och i Figur 6-13 visas de tio

vanligaste ”typerna” av nyföretagare i kommunens privata näringsliv. Naturligtvis finns det många

fler kombinationer än dessa tio, men faktum är att Figur 6-13 täcker in och beskriver nära 70 procent

av samtliga nyföretagare i kommunen.

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30%

Telekom & Media

Dagligvaror

Energi & Miljö

IT & Elektronik

Material

Hälsa & Utbildning

Industrivaror

Finans & Fastighet

Byggnadsindustri

Övrigt

Företagstjänster

Sällanköp

Andel i kommunen Andel i övriga områden


50

Figur 6-13: De vanligaste företagarkategorierna bland kommunens nyregistrerade företag.

Sammanfattning I det här avsnittet har vi kartlagt de näringsaktiva personerna i Lidköpings näringsliv. Som

näringsaktiva räknar vi då personer som är styrelseledamöter i bolag eller som driver enskild firma.

Antalet näringsaktiva personer har ökat successivt sedan 2001, speciellt i gruppen styrelseledamöter

där antalet ökat nästan 40 procent. Andelen kvinnor har varit relativt konstant under perioden. Bland

de enskilda näringsidkarna är andelen kvinnor drygt 25 procent men i gruppen av styrelseledamöter

är andelen kvinnor knappt 15 procent.

Ur ålderssynpunkt är cirka 25 procent av de näringsaktiva personerna födda på fyrtiotalet eller

tidigare. Det betyder alltså att dessa personer närmar sig eller har passerat normal pensionsålder.

Branschsektorerna med flest näringsaktiva personer i Lidköping är

Företagstjänster

Sällanköp

Övrigt

Den senare branschsektorn innehåller huvudsakligen jordbruksverksamhet. Ur nyföretagarsynpunkt

är det också dessa tre branschsektorer som har flest näringsaktiva i nyregistrerade företag.

0 50 100 150 200

Kvinna, Enskild, Sällanköp

Man, Enskild, Övrigt

Man, Enskild, Sällanköp

Man, Enskild, Företagstjänster

Man, Aktiebolag, Företagstjänster

Man, Enskild, Byggnadsindustri

Man, Aktiebolag, Sällanköp

Kvinna, Enskild, Övrigt

Kvinna, Enskild, Företagstjänster

Man, Aktiebolag, Finans & Fastighet


51

7. Kommunranking Den här rapportens huvudfokus är att beskriva kommunens näringslivsstruktur och utvecklings-

trender under de senaste åren. Syftet är dock framåtblickande, genom att belysa trender och nuläge

ökar också möjligheten att planera och genomföra näringslivsprogram som kan stärka kommunens

utveckling.

Mot den bakgrunden är det intressant att också komplettera rapportens tidigare avsnitt med en

bedömning av den förväntade utvecklingen under kommande år. I det här avsnittet presenteras

därför en del av PAR:s Kommunranking, avseende kommunen och rapportens jämförelseområde.

PAR:s Kommunranking baseras på en analys av Sveriges samtliga 290 kommuner och syftar till att

bedöma förväntad framtida anställningstillväxt i respektive kommuns privata näringsliv. Den

kommun som erhåller högst bedömd framtida anställningstillväxt hamnar också på första plats i

PAR:s Kommunranking. Kommunrankingen publiceras årligen och beskrivs närmare i avsnittet

”Kommunranking” på sidan 65.

För de kommuner som ingår som underlag för denna rapport presenteras den bedömda framtida

anställningstillväxten i Figur 7-1.

Figur 7-1: Kommunerna i rapportens jämförelseområden rangordnade efter bedömd framtida

anställningsutveckling i det privata näringslivet.

-1,5%

-1,0%

-0,5%

0,0%

0,5%

1,0%

1,5%

2,0%

2,5%

3,0%

Predikterad trend


52

Analysen bakom PAR:s Kommunranking väger in och tar hänsyn till ett flertal faktorer som gäller för

respektive kommuns näringsliv. Det finns dock sex huvudfaktorer som är intressanta att beskriva och

följa över tiden.

Faktor Betydelse i PAR:s Kommunranking

Lokalanställda Mäter hur stor andel av de sysselsatta i kommunen som arbetar på företag som också har sitt huvudkontor i kommunen. Se även Figur 3-1 på sidan 9.

Koncentration Mäter andelen anställda i stora företag, vilket också indikerar förekomst av ”lokala draglok”, dvs. stora företag vars kontaktnät och kompetensbas också kan gynna mindre företags utveckling. Koncentrationen mäts med begreppet ”Gini-koefficient”, men är relaterat till näringslivets storleksfördelning enligt Figur 4-10 på sidan 26.

Utlandsägande Mäter hur stor andel av de sysselsatta i kommunen som arbetar i utlandsägda företag. Se även Figur 4-12 på sidan 27.

Avkastning Mäter avkastningen på totalt kapital bland de privata aktiebolagen. Mäts som övre kvartilen och visar därmed lönsamheten inom den framgångsrika delen av kommunens näringsliv.

Soliditet Mäter soliditeten bland de privata aktiebolagen. Mäts som övre kvartilen och visar därmed den finansiella styrkan inom den framgångsrika delen av kommunens näringsliv.

Tillväxt Mäter tillväxten avseende nettoomsättning bland de privata aktiebolagen. Mäts som övre kvartilen och visar därmed försäljningsutvecklingen inom den framgångsrika delen av kommunens näringsliv.

I Figur 7-2 visas hur dessa faktorer har utvecklats över tiden inom kommunens näringsliv. För att

tolka figuren gäller följande

Högre andel lokalanställda bidrar till en högre förväntad anställningstillväxt, och därmed en

bättre placering i kommunrankingen.

Högre koncentration bidrar till en högre förväntad anställningstillväxt, och därmed en bättre

placering i kommunrankingen

Högre andel anställda i utlandsägda företag bidrar till en lägre förväntad anställningstillväxt,

och därmed en sämre placering i kommunrankingen.

Högre avkastning bidrar till en högre förväntad anställningstillväxt, och därmed en bättre


Högre soliditet bidrar till en högre förväntad anställningstillväxt, och därmed en bättre


Högre tillväxt (nettoomsättning) bidrar till en högre förväntad anställningstillväxt, och

därmed en bättre placering i kommunrankingen


53

Figur 7-2: Faktorerna bakom kommunrankingen. Utveckling i kommunen från 2001 till nuläge.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Lokalanställda Koncentration Utlandsägande

Avkastning Soliditet Tillväxt


54


55

8. Definitioner

Datakällor Angreppssättet för att fånga en hel region, kommun eller bransch går ”nedifrån och upp” på så vis att

uppgifter om enskilda företag summeras till bransch- och regionvärden. Metoden är möjlig tack vare

att datainsamlingen kan göras genom datautsökningar i redan befintliga register. De relevanta

registren upprätthålls inte för statistiska ändamål och många av uppgifterna samlas primärt in för

andra syften än för att ackumuleras i register. Därför måste datainsamlingen göras med försiktighet

och flera typer av korrigeringar vidtas. I detta avsnitt sammanfattas några speciella förhållanden som

har betydelse för hur resultaten ska användas och tolkas.

De använda registren kommer från olika håll, främst Statistiska Centralbyrån (företagsregistret med

branschkoder med mera), Bolagsverket (inregistreringar och avregistreringar av företag) och PAR AB

(bokslutsinformation, och koncernförhållanden).

Det största antalet återgivna uppgifter i rapporten kommer från PAR:s historikdatabas, som bland

annat innehåller räkenskapsuppgifter som dataregistrerats manuellt från kopior av de årsredovis-

ningar som de allra flesta företag måste lämna till Bolagsverket. Årsredovisningarna ska följa god

redovisningssed och svensk lag och att så är fallet kontrolleras av företagens revisorer. Av naturliga

orsaker använder inte alla företag och revisorer exakt samma redovisningsprinciper ner i minsta

detalj. Inte heller görs den företagsmässiga redovisningen med tanke på att det ska göras statistik på

den.


56

Näringslivsmatrisen Underlaget för statistiken i denna rapport omfattar de flesta typer av företag och organisationer i

näringslivet21. I följande tabell anges vilka juridiska former som ingår i statistiken, samt hur de olika

bolagsformerna presenteras i rapportens figurer och tabeller.

Bolagsform i rapporten Underliggande koder enligt SCB

Enskild firma 10 = enskild firma

Handelsbolag, kommanditbolag

31 = handelsbolag, kommanditbolag

Aktiebolag 49 = aktiebolag

Stat, landsting, kommun 81 = statliga enheter 82 = primärkommuner 83 = kommunalförbund 84 = landsting 85 = allmänna försäkringskassor 87 = offentliga kooperationer och anstalter 89 = statliga regionala myndigheter

Utländska juridiska personer 96 = utländska juridiska personer

Övriga svenska juridiska personer

22 = partrederier 23 = värdepappersfonder 41 = bankaktiebolag 42 = försäkringsaktiebolag 51 = ekonomiska föreningar 88 = hypoteksföreningar 92 = ömsesidiga försäkringsbolag 93 = sparbanker

Bolagsform enligt tabellen ovan är en viktig aspekt när det handlar om att beskriva näringslivets

struktur. Dels visar det under vilka villkor som verksamheten bedrivs, tex. är regelverk, ansvars-

förhållanden, etc. olika för enskilda firmor jämfört med aktiebolag. Men bolagsformen avgör också

hur mycket information som finns tillgänglig som underlag för statistiken. Exempelvis finns boksluts-

information tillgänglig för aktiebolagen – min inte för andra bolagsformer – vilket möjliggör en

betydligt djupare ekonomisk beskrivning av dessa företag.

Bolagsformen säger dock inte allt om företagens villkor. Exempelvis drivs många verksamheter inom

stat, landsting och kommun som aktiebolag, men alltså med ”det offentliga” som enda ägare. För att

visa på hela bilden har PAR även kartlagt och kategoriserat alla juridiska personer med avseende på

”företagskategori”, dvs. vilken typ av intressenter/ägare som driver och kontrollerar verksamheten.

De företagskategorier som används i denna rapport är följande:

Statliga

Landsting

Kommunala

Privata

Övrigt

21

I underlaget för rapportens statistik har vi dock valt att exkludera juridiska personer av typen Bostadsrätts-

föreningar, Ideella föreningar, Samfälligheter, Registrerade trossamfund, Stiftelser samt Oskiftade dödsbon.


57

De fyra första företagskategorierna är – förhoppningsvis – tämligen självförklarande. Kategorin

”övrigt” används i första hand för att kategorisera företag med en mix av intressenter, exempelvis

ekonomiska föreningar.

Kombinationen av bolagsform och företagskategori används i den här rapporten för att ge en

översiktlig bild av näringslivets struktur. Denna näringslivsmatris har alltså följande utseende.

Företagskategori


ting Kommu-

nala Privata Övrigt

Enskild firma

Handelsbolag, Kommanditbolag

Aktiebolag

Stat, landsting, kommun

Utländska juridiska personer

Övriga svenska juridiska personer

Näringslivsmatrisen används huvudsakligen för att beskriva hur antalet anställda (eller antalet

företag) fördelar sig med avseende på företagskategori och bolagsform.


58

Branschsektorer Rapporten redovisar företagens verksamheter uppdelade på 11 branschsektorer enligt följande.

Branschsektor Underliggande verksamheter

Energi & Miljö Olja & Gas, Elektricitet, Energi, Vatten & avlopp,

Avfallshantering

Material Skogsprodukter, Gruv & metall, Kemiska produkter

Industrivaror Tillverkningsindustri, Byggvaror, Fordon & transportmedel,

Livsmedelsindustri

Byggnadsindustri Bygg & anläggning

Finans & Fastighet Banker, Försäkring, Fastigheter, Uthyrning & leasing, Övriga

finansiella tjänster

Företagstjänster Personalutbildning, Konsulter, Tryckerier, Övriga tjänster,

Reparation kommunikationsutr., Transport av gods,

Reparation datorer, Reparation (industri), Byggkonsulter,

Underhåll av transportmedel, Lokalvård etc., Bemanning &

outsourcing

IT & Elektronik IT-konsulter, Programvara, Övriga IT-tjänster,

Kommunikationsutrustning, Kontorsutrustning, Elektronisk

utrustning och instrument

Telekom & Media Media, Telekomoperatörer

Sällanköp Tjänster, Hotell & restaurang & fritid, Transport av

passagerare, Övr. handel, Beklädnad, Hemutrustning,

Elektronik, Bygghandel, Bilhandel

Dagligvaror Hygienprodukter, Livsmedelsdistribution

Hälsa & Utbildning Forskning, Utbildning, Hälsorelaterade tjänster, Preparat,

Medicinsk teknik


59

SME-kategorier I denna rapport använder vi EU:s definitioner av ”micro, small and medium-sized enterprises

(SMEs)”. Den fullständiga definitionen kan hämtas via följande länk:

http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sme/facts-figures-analysis/sme-definition/index_en.htm

Enligt EU-definitionen har följande SME-kategorier definierats:

Kategori Antal anställda Nettoomsättning Tillgångar

Micro <10 <€ 2 miljoner < € 2 miljoner

Small <50 <€ 10 miljoner < € 10 miljoner

Medium <250 <€ 50 miljoner < € 43 miljoner

Large Övriga, dvs. större än Medium

Storleksvillkoren används på följande sätt: För att exempelvis kvalificera ett företag som ”micro”

gäller att antal anställda < 10 och nettoomsättning < 2M€ eller tillgångar < 2M€.

Som underlag för SME-indelningen används de enskilda företagens registrerade storleksuppgifter (se

avsnittet Datakällor ovan). Det innebär att för aktiebolagen har den fullständiga SME-definitionen

enligt ovan kunnat användas, baserad på antal anställda, nettoomsättning och totala tillgångar. För

övriga bolagsformer (enskilda firmor, handelsbolag, etc.) finns i allmänhet inga boksluts med

uppgifter om nettoomsättning och tillgångar. För dessa bolagsformer har alltså SME-indelningen

baserats på företagens storleksklass avseende antal anställda.

Enligt EU:s SME-definition ska indelningen ta hänsyn till om företaget är fristående (autonomous)

eller om det har koncernrelationer med andra företag (linked). För att uppfylla detta har PAR:s

koncernregister använts för att identifiera alla företag som ägs av en koncernmoder och/eller äger

ett eller flera dotterbolag. För de företag som ingår i en koncern har sammanvägda storleksmått

avseende anställda, nettoomsättning och tillgångar använts för indelningen i de fyra SME-

kategorierna.

Koncerner och moderbolag Koncernbokslut upprättas för att en koncerns ställning sedan mellanhavanden inom koncernen

eliminerats. I denna undersökning används enbart företagens egna redovisningsuppgifter. Viss

förekomst av koncerntransaktioner kan alltså förekomma i materialet.

http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sme/facts-figures-analysis/sme-definition/index_en.htm


60

Nystartade företag För att ett nytt företag ska kunna bildas måste det först registreras – detta innebär bland annat att

ett namn väljs och att ett nytt unikt organisationsnummer tilldelas företag. Med hjälp av dessa

identitetsuppgifter registreras därefter företaget hos Bolagsverket22.

Registrering av ett nytt företag innebär dock inte med automatik att företagets verksamhet därmed

också har startat – tvärtom förekommer det att nyregistrerade företag är vilande under en kortare

eller längre tid (ibland flera år) innan verksamheten startar.

I den här rapporten används i första hand företagens registreringsdatum för att visa när nya företag

har tillkommit. Se exempelvis Figur 5-1 på sidan 31.

I avsnittet om nya aktiebolag (se sidan 35) har vi dock även kartlagt när verksamheten verkligen

startade. Nya företag har då definierats som nystartade under det kalenderår som de för första

gången bedriver aktiv verksamhet. Detta har i sin tur definierats som att företaget redovisar

omsättning och/eller har anställda under det aktuella året.

I avsnittet om nystartade aktiebolag fokuserar vi därtill på ”genuint nystartade” företag, dvs. företag

som etablerats utan direkt medverkan eller koppling till andra existerande företag eller organisa-

tioner. Detta betyder att tabeller och diagram i det avsnittet exkluderar nystartade företag som är:

Nystartade kommunala, landstingsägda eller statliga bolag,

Nystartade dotterbolag inom existerande koncerner (svenska eller utländska),

Nystartade koncernmödrar (holdingbolag) till redan existerande och verksamma företag (eller grupper av företag).

Ekonomiska uppgifter

Årsvärden

För att kunna sammanställa den ekonomiska statistiken med årsvisa värden är det nödvändigt att i

viss mån transformera och modifiera de registrerade uppgifterna i databaserna till jämförbara

kalenderårsvärden. I första hand gäller detta för bokslutsuppgifter som avviker från kalenderår, men

även vissa andra registeruppgifter måste i en del fall översättas till kalenderårsvärden.

En särskild typ av tidsmässigt bortfall som förekommer är att sista mätperioden slutar i december

samtidigt som vissa bolags senast registrerade bokslut avser en period som slutar i april, juni eller

augusti. Det får lösas genom att fylla ut med uppgifter som beräknas med ledning av de närmast

föregående. Sista årets ekonomiuppgifter (2009i det här fallet) kan alltså komma att revideras i

senare upplagor av statistiken, när full täckning uppnåtts i registren.

22

För enskilda firmor gäller dock att registreringen görs hos Skatteverket. Dessa erhåller inte heller något eget

nytt organisationsnummer. Firman identifieras istället med den enskilde näringsidkarens personnummer.


61

Bokslutsuppgifter och nyckeltal

Följande uppgifter redovisas i Tabellbilagans resultat- och balansräkningar i Tabell 10-7 till 10-15.

Resultaträkning Kommentar

Nettoomsättning Redovisad nettoomsättning

Övriga rörelseintäkter Redovisade övriga rörelseintäkter

Jämförelsestörande poster Redovisade jämförelsestörande poster

Personalkostnader Beräknat som summan av redovisningsposterna

Löner och ersättningar

Sociala kostnader

Avskrivningar Redovisade avskrivningar

Övriga rörelsekostnader Bokslut typ K23

: Beräknat som summa redovisade rörelsekostnader inklusive

Lagerförändring

Aktiverat arbete men exklusive

Jämförelsestörande poster

Personalkostnader (enligt ovan). Bokslut typ F: Beräknat som summa redovisade rörelsekostnader exklusive

Jämförelsestörande poster

Personalkostnader (enligt ovan)

Rörelseresultat Redovisat rörelseresultat

Alltså: Nettoomsättning + övriga rörelseintäkter +/- jämförelsestörande

poster – personalkostnader – avskrivningar – övriga rörelsekostnader

Finansiella intäkter Redovisade finansiella intäkter, alltså summa av redovisningsposterna:

Positiva resultatandelar i koncern- och intressebolag

Ränteintäkter från koncernbolag

Externa ränteintäkter

Övriga finansiella intäkter

Positiva jämförelsestörande finansiella poster

Finansiella kostnader Redovisade finansiella kostnader, alltså summan av redovisningsposterna:

Negativa resultatandelar i koncern- och intressebolag

Räntekostnader till koncernbolag

Externa räntekostnader

Övriga finansiella kostnader

Negativa jämförelsestörande finansiella poster

Finansiellt resultat internt Beräknat som finansiellt nettoresultat avseende

Finansiella intäkter exklusive externa ränteintäkter

Finansiella kostnader exklusive externa räntekostnader

Finansiellt resultat externt Beräknat som finansiellt nettoresultat avseende

Externa ränteintäkter

Externa räntekostnader

Resultat efter finansnetto Redovisat resultat efter finansnetto

Bokslutsdispositioner Redovisade bokslutsdispositioner, alltså summan av redovisningsposterna:

Koncernbidrag

Aktieägartillskott

Övriga bokslutsdispositioner

Skatter Redovisad skatt

Årets resultat Redovisat årets resultat

23

Bokslutstyp: K = kostnadsslagsindelat, F = funktionsindelat


62

Balansräkning Kommentar

Immateriella

anläggningstillgångar

Redovisad summa immateriella anläggningstillgångar, alltså summan av

redovisningsposterna

Balanserade utgifter för forskning och utveckling

Patent, licenser, koncessioner, mm

Goodwill

Övriga immateriella anläggningstillgångar

Materiella


Redovisad summa materiella anläggningstillgångar, alltså summan av


Byggnader och mark

Maskiner och inventarier

Övriga materiella anläggningstillgångar

Maskiner och inventarier Anger redovisningsposten Maskiner och inventarier, alltså en del av

ovanstående summa.

Finansiella


Redovisad summa finansiella anläggningstillgångar, alltså summan av


Andelar i koncern och intressebolag

Långfristiga fordringar koncern och intressebolag

Lån till delägare och närstående

Övriga finansiella anläggningstillgångar

Summa anläggningstillgångar Redovisad summa anläggningstillgångar

Varulager Beräknat som summan av redovisningsposterna

Summa lager

Kundfordringar

Kortfristiga fordringar koncern och intressebolag

Övriga kortfristiga fordringar

Likvida medel Beräknat som summan av redovisningsposterna:

Likvida medel

Kortfristiga placeringar

Summa

omsättningstillgångar

Redovisad summa omsättningstillgångar

Summa tillgångar Redovisad summa tillgångar

Summa eget kapital Redovisad summa eget kapital, alltså summan av redovisningsposterna:

Aktiekapital

Överkursfond

Uppskrivningsfond

Övrigt bundet eget kapital

Balanserat resultat

Årets resultat

Obeskattade reserver Redovisade obeskattade reserver

Avsättningar Redovisade avsättningar

Summa korta skulder Redovisade fortfristiga skulder. Alltså summan av redovisningsposterna

Leverantörsskulder

Kortfristiga skulder kreditinstitut

Kortfristiga skulder koncern och intressebolag

Övriga kortfristiga skulder

Korta skulder till

kreditinstitut

Anger redovisningsposten Kortfristiga skulder kreditinstitut, alltså en del av

ovanstående summa.


63

Summa långa skulder Redovisade fortfristiga skulder. Alltså summan av redovisningsposterna

Långfristiga skulder kreditinstitut

Långfristiga skulder koncern och intressebolag

Övriga långfristiga skulder

Långa skulder till

kreditinstitut

Anger redovisningsposten Långfristiga skulder kreditinstitut, alltså en del av

ovanstående summa.

Summa eget kapital och

skulder

Redovisad summa eget kapital och skulder


64

Nyckeltal

Vid nyckeltalsberäkning används följande justerade bokslutsuppgifter:

Justerat rörelseresultat: Beräknas som rörelseresultat (efter avskrivningar) justerat för jämförelse-

störande poster.

Justerat rörelseresultat efter finansiella intäkter: Beräknas som justerat rörelseresultat (enligt ovan)

+ finansiella intäkter – jämförelsestörande finansiella intäkter.

Justerat nettoresultat: Beräknas som resultat efter finansnetto justerat för jämförelsestörande

finansiella poster.

Justerat eget kapital: Beräknas som Summa eget kapital + Obeskattade reserver – Latent skatte-

skuld.

Den latenta skatteskulden beräknas i sin tur som aktuell skattesats (för närvarande 28 %) multi-

plicerat med Obeskattade reserver.

Justerad summa skulder: Beräknas som Långfristiga skulder + Kortfristiga skulder + Avsättningar +

Latent skatteskuld.

Den latenta skatteskulden beräknas enligt ovan.

Förädlingsvärde: Beräknas som justerat rörelseresultat + arbetskraftskostnader + avskrivningar.

Arbetskraftskostnader är beräknat som summan av redovisningsposterna löner och sociala avgifter.

Nyckeltal Kommentar

Avkastning på totalt kapital Justerat rörelseresultat efter finansiella intäkter dividerat med

summa tillgångar

Avkastning på eget kapital Justerat nettoresultat dividerat med justerat eget kapital

Skuldränta (räntekostnad) Finansiella kostnader minus jämförelsestörande finansiella

kostnader dividerat med justerad summa skulder

Skuldsättningsgrad Justerade summa skulder dividerat med justerat eget kapital

Rörelsemarginal Justerat rörelseresultat dividerat med nettoomsättning

Nettomarginal Justerat nettoresultat dividerat med nettoomsättning

Vinstprocent Justerat rörelseresultat efter finansiella intäkter dividerat med

nettoomsättning

Nettoomsättning per anställd Nettoomsättning dividerat med antal anställda

Förädlingsvärde per anställd Förädlingsvärde dividerat med antal anställda

Soliditet Justerat eget kapital dividerat med summa tillgångar

Kapitalets omsättningshastighet Nettoomsättning dividerat med summa tillgångar

Rörelsekapital i procent av

nettoomsättning

Summa omsättningstillgångar minus summa kortfristiga skulder,

dividerat med nettoomsättning

Kassalikviditet Summa omsättningstillgångar minus summa lager, dividerat med

summa kortfristiga skulder

Förändring nettoomsättning Procentuell förändring jämfört med föregående år

Förändring antal anställda Procentuell förändring jämfört med föregående år

Samtliga nyckeltal har beräknats från de summerade uppgifterna i respektive bransch resultat- och

balansräkning. Nyckeltalen utgör därmed vägda genomsnittsvärden för respektive bransch


65

Kommunranking PARs Kommunranking baseras på en årlig undersökning av alla företag i Sveriges 290 kommuner. I

undersökningen ingår alla typer av företag och organisationer24, men de rankinglistor som presen-

teras fokuserar på de privatägda aktiebolagen inom kommunernas näringsliv. Det innebär att

kommunalt ägda bolag, kommunala förvaltningar, statliga myndigheter, etc. inte ingår i eller

påverkar de rankinglistor som presenteras.

Syftet med PARs Kommunranking är alltså att beskriva det privatägda näringslivets struktur inom

landets kommuner. Grundtanken är att nuläget i det lokala näringslivet avspeglar förutsättningarna

för tillväxt och anställningsutvecklingen under kommande år.

Alla enskilda företag är naturligtvis unika, vart och ett på sitt sätt. De skiljer sig åt avseende bakgrund,

affärsidé, kompetensprofil, kundrelationer, ägarsituation, etc. Kommunernas lokala näringsliv är

därför mångfacetterat, och det finns inga enkla, entydiga och fullt rättvisande sätt fånga in ”allt” om

de lokala företagen. Men ändå är det intressant att försöka analysera de lokala näringslivens struk-

tur, och hur de olika kommunerna skiljer sig åt avseende nuläge och förutsättningar för framtida

utveckling. PARs Kommunranking baseras i första hand på sex faktorer som på olika sätt beskriver

nuläget i det lokala näringslivet.

Faktor Kommentar

Andel anställda i lokalt förankrade företag

Visar hur stor andel som arbetar i företag som har huvudkontoret i kommunen.

Koncentration Visar hur dominerande storföretagen är ur sysselsättningssynpunkt i kommunen.

Andel anställda i utlandsägda företag

Visar hur stor andel som arbetar i dotterbolag med utländsk koncernmoder.

Avkastning på totalt kapital

Visar medianvärdet för nyckeltalet avkastning på totalt kapital bland företagen i kommunen.

Soliditet Visar medianvärdet för nyckeltalet soliditet bland företagen i kommunen.

Omsättningstillväxt Visar medianvärdet för nyckeltalet förändring av nettoomsättning bland företagen i kommunen.

Utöver faktorerna ovan har den totala rankingmodellen även tagit hänsyn till följande bakgrunds-

uppgifter för respektive kommun.

Kommunstorleken mätt som antalet anställda i de lokala privatägda aktiebolagen, samt det totala antalet anställda inom kommunen.

Kommunens ”plats” inom länet: hur stor andel av länets arbetsmarknad som kommunen representerar.

Stödområde: om kommunen ingår i stödområde A eller B, vilket på olika sätt påverkar eller underlättar att starta och driva företag inom kommunen.

Branschstrukturen i det privata, lokala näringslivet.

PARs Kommunranking baseras alltså på ovanstående faktorer och syftar till att bedöma förut-

sättningen för positiv anställningsutveckling i det privata näringslivet under kommande år.

24

Dock ej enskilda firmor


66

I korthet gäller då följande.

För alla 290 kommuner har vi beräknat anställningsutvecklingen i det privata näringslivet under åren 2001 fram till nuläget.

Med tanke på konjunkturläget har vi ställt oss frågan: vilka kommuner har haft den bästa anställningsutvecklingen efter förra konjunktursvackan under första halvan av 2000-talet? Och hur såg ”nuläget” ut då – vilka faktorer kan förklara varför sysselsättningen därefter utvecklades bra eller dåligt i de olika kommunernas lokala näringsliv?

Genom att analysera sambandet mellan kommunernas näringslivsstruktur (under första halvan av 2000-talet) och den följande sysselsättningsutvecklingen har vi utvecklat en bedömningsmodell som visar hur de sju faktorerna påverkar den följande anställnings-utvecklingen i det privata näringslivet.

Denna modell har vi därefter använt för att bedöma kommunernas näringslivsstruktur i nuläget – vilka kommuner har bäst respektive sämst förutsättningar för en positiv sysselsättningsutveckling under kommande år? Den sammanfattande rangordningen av kommunerna baseras på denna bedömning, som alltså i sin tur är en sammanvägning av de sju faktorerna som speglar nuläget i det lokala näringslivet.

Observera att analysen och bedömningsmodellen avspeglar de faktorer som inverkade på anställ-

ningsutvecklingen efter förra konjunktursvackan. Det är inte självklart att sambanden ser exakt

likadana ut nu, efter den senaste konjunkturnedgången. Naturligtvis är också de sju faktorerna bara

en del av förklaring bakom utvecklingen i varje enskild kommun. Men vi har ändå valt att utforma

den sammanfattande kommunrankingen på detta sätt eftersom vi då:

Utnyttjar erfarenheterna från den senaste konjunktur ned- och uppgången,

Baserar rankingen på faktorer som är mätbara och jämförbara för Sveriges samtliga 290 kommuner.


67

9. Diagrambilaga

Branschfördelning I denna bilaga finns mer detaljerade figurer avseende branschfördelning i rapportens jämförelse-

områden. Figurerna kompletterar beskrivningen i avsnittet Branschfördelning på sidan 18.

Figur 9-1: Antal anställda per bransch under senaste året. Avser anställda i kommunens privata företag.

(Denna figur finns även på sidan 18 som Figur 4-1)

0 500 1000 1500 2000 2500

Energi & Miljö

Telekom & Media

IT & Elektronik

Material

Övrigt

Dagligvaror

Finans & Fastighet

Hälsa & Utbildning

Byggnadsindustri

Sällanköp

Företagstjänster

Industrivaror

Lidköping


68

Figur 9-2: Antal anställda per bransch under senaste året. Avser privata företag i första

jämförelseområdet.

Figur 9-3: Antal anställda per bransch under senaste året. Avser privata företag i andra


0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000

Energi & Miljö

Telekom & Media

IT & Elektronik

Material

Övrigt

Dagligvaror

Finans & Fastighet

Hälsa & Utbildning

Byggnadsindustri

Sällanköp

Företagstjänster

Industrivaror

Zon 30 min

0 5000 10000 15000 20000

Energi & Miljö

Telekom & Media

IT & Elektronik

Material

Övrigt

Dagligvaror

Finans & Fastighet

Hälsa & Utbildning

Byggnadsindustri

Sällanköp

Företagstjänster

Industrivaror

Zon 60 min


69

Figur 9-4: Förändring av antal anställda från 2001 till nuläge. Avser anställda i kommunens privata

företag. (Denna figur finns även på sidan 21 som Figur 4-4)

-400 -200 0 200 400

Övrigt

Industrivaror

Finans & Fastighet

Energi & Miljö

Företagstjänster

Dagligvaror

Telekom & Media

Material

IT & Elektronik

Hälsa & Utbildning

Byggnadsindustri

Sällanköp

Lidköping


70

Figur 9-5: Förändring av antal anställda från 2001 till nuläge. Avser privata företag i första


Figur 9-6: Förändring av antal anställda från 2001 till nuläge. Avser privata företag i andra


-400 -200 0 200 400 600 800

Övrigt

Industrivaror

Finans & Fastighet

Energi & Miljö

Företagstjänster

Dagligvaror

Telekom & Media

Material

IT & Elektronik

Hälsa & Utbildning

Byggnadsindustri

Sällanköp

Zon 30 min

-8000 -6000 -4000 -2000 0 2000

Övrigt

Industrivaror

Finans & Fastighet

Energi & Miljö

Företagstjänster

Dagligvaror

Telekom & Media

Material

IT & Elektronik

Hälsa & Utbildning

Byggnadsindustri

Sällanköp

Zon 60 min


71

Nystartade företag

Figur 9-7: Antal anställda per bransch i kommunens nystartade företag. Avser privata företag som

registrerats 2001 eller senare. (Denna figur finns även på sidan 34 som Figur 5-5)

0 100 200 300 400 500

Energi & Miljö

Telekom & Media

Material

Dagligvaror

Hälsa & Utbildning

IT & Elektronik

Finans & Fastighet

Industrivaror

Byggnadsindustri

Företagstjänster

Sällanköp

Lidköping


72

Figur 9-8: Antal anställda per bransch i nystartade företag. Avser privata företag som registrerats 2001

eller senare inom rapportens första jämförelseområde.

Figur 9-9: Antal anställda per bransch i nystartade företag. Avser privata företag som registrerats 2001

eller senare inom rapportens andra jämförelseområde.

0 500 1000 1500 2000

Energi & Miljö

Telekom & Media

Material

Dagligvaror

Hälsa & Utbildning

IT & Elektronik

Finans & Fastighet

Industrivaror

Byggnadsindustri

Företagstjänster

Sällanköp

Zon 30 min

0 500 1000 1500 2000 2500

Energi & Miljö

Telekom & Media

Material

Dagligvaror

Hälsa & Utbildning

IT & Elektronik

Finans & Fastighet

Industrivaror

Byggnadsindustri

Företagstjänster

Sällanköp

Zon 60 min


73

10. Tabellbilaga

Tabell 10-1: Antal företag och anställda senaste året

Antal företag Antal anställda

Kommun Kategori Totalt antal

Därav aktiebolag

Totalt antal

Därav i aktiebolag

Lidköping Statliga

Lidköping Landsting

Lidköping Kommunala 10 8 3992 85

Lidköping Privata 3673 1015 7348 6736

Lidköping Övrigt 29 0 64

Totalt 3712 1023 11404 6821

Zon 30 min Statliga

Zon 30 min Landsting

Zon 30 min Kommunala 18 13 5139 123

Zon 30 min Privata 6479 1350 13013 11925

Zon 30 min Övrigt 70 0 638

Totalt 6567 1363 18790 12048

Zon 60 min Statliga 2 0 634

Zon 60 min Landsting 2 1 44420 14

Zon 60 min Kommunala 55 36 20128 604

Zon 60 min Privata 17877 4332 35696 33319

Zon 60 min Övrigt 141 0 1114

Totalt 18077 4369 101992 33937

Hela regionen Statliga 2 0 634

Hela regionen Landsting 2 1 44420 14

Hela regionen Kommunala 83 57 29259 812

Hela regionen Privata 28029 6697 56057 51980

Hela regionen Övrigt 240 0 1816

Totalt 28356 6755 132186 52806

Tabell 10-2: Företagens anställda senaste året fördelat på arbetsställen i olika områden

Anställda fördelat på arbetsställen i:

Kommun Egna

kommunen Regionen Övriga landet Totalt

Lidköping 10579 414 411 11404

Zon 30 min 15968 268 2555 18790

Zon 60 min 61648 1758 38586 101992


74

Tabell 10-3: De privatägda företagens fördelning på branschsektorer. Uppgifterna avser senaste året.

Antal företag Antal anställda Nettoomsättning (MKR)

Lidköping Zon 30 min Zon 60 min Lidköping Zon 30 min Zon 60 min Lidköping Zon 30 min Zon 60 min

Energi & Miljö 22 76 84

48 12 258

245 366 651

Material 213 493 1904

170 170 915

253 326 2735

Industrivaror 241 364 906

2126 5889 14364

6017 10592 28566

Byggnadsindustri 305 515 1499

928 1026 3155

1387 1545 3763

Sällanköp 696 958 3191

1491 2471 5725

2905 5391 13545

Dagligvaror 53 79 308

213 309 941

636 867 2692

Hälsa & Utbildning 129 149 626

247 175 2466

218 150 3041

Finans & Fastighet 261 433 1175

231 259 619

478 328 1567

IT & Elektronik 66 69 384

86 72 385

146 92 308

Telekom & Media 30 54 161

74 56 190

80 73 677

Företagstjänster 655 936 3165

1556 1994 5921

4117 5072 10546

Övrigt 894 2214 4139

178 578 754

232 665 561

SNI07 saknas 108 139 335 0 2 3 19 34 17

Totalt 3673 6479 17877

7348 13013 35696

16733 25501 68669


75

Tabell 10-4: Förändring av antal anställda och nettoomsättning under perioden 2001 till nuläget. Nettoomsättning anges i MKR.

Ökning antal anställda Ökning nettoomsättning

Lidköping Zon 30 min Zon 60 min Lidköping Zon 30 min Zon 60 min

Energi & Miljö -33 6 76

-41 277 277

Material 23 122 -237

32 275 91

Industrivaror -205 638 -6073

1658 3776 -18424

Byggnadsindustri 198 319 489

658 801 1602

Sällanköp 355 466 -61

887 2731 2504

Dagligvaror 8 6 63

179 352 511

Hälsa & Utbildning 141 56 1401

155 80 2281

Finans & Fastighet -151 -114 -284

-29 34 -91

IT & Elektronik 63 32 228

133 9 154

Telekom & Media 12 -99 -9

15 -152 453

Företagstjänster -28 -202 402

1214 1500 1781

Övrigt -229 21 -417

38 54 -282

SNI07 saknas -42 2 -56 -1 32 8

Totalt 112 1253 -4478

4898 9769 -9135


76

Tabell 10-5: Antal anställda per år i kommunen fördelat per branschsektor.

Lidköping Energi &

Miljö Material Industri-

varor Byggnads

industri Sällanköp Daglig-varor

Hälsa & Utbildning

Finans & Fastighet

IT & Elektronik

Telekom & Media

Företags-tjänster Övrigt

SNI07 saknas Totalt

2001 81 147 2331 730 1136 205 106 382 23 62 1584 407 42 7236

2002 77 205 2266 812 1323 195 106 274 19 66 1634 269 56 7302

2003 79 215 2134 794 1377 201 114 289 45 67 1587 199 3 7104

2004 79 216 2115 819 1178 197 134 293 39 67 1625 200 8 6970

2005 70 181 2079 799 1259 189 158 215 44 68 1720 200 6 6988

2006 55 179 2125 819 1392 206 167 219 48 74 1657 173 2 7116

2007 52 205 2243 883 1443 201 187 218 56 74 1697 178 0 7437

2008 49 208 2349 931 1460 210 201 233 59 67 1749 182 0 7698

2009 48 170 2126 928 1491 213 247 231 86 74 1556 178 0 7348

Tabell 10-6: Nettoomsättning per år i kommunen fördelat per branschsektor.

Lidköping Energi &

Miljö Material Industri-

varor Byggnads

industri Sällanköp Daglig-varor

Hälsa & Utbildning

Finans & Fastighet

IT & Elektronik

Telekom & Media

Företags-tjänster Övrigt

SNI07 saknas Totalt

2001 286 221 4359 729 2018 457 63 507 13 65 2903 194 20 11835

2002 298 285 4283 853 2331 475 70 408 13 67 3074 219 11 12387

2003 317 312 4107 818 2447 499 84 388 31 69 3306 189 20 12587

2004 305 335 3839 860 2451 517 97 400 45 71 3421 210 28 12579

2005 299 370 3917 940 2527 529 113 366 36 75 3556 209 22 12959

2006 231 348 4643 1046 2790 571 114 440 38 80 3755 193 15 14264

2007 225 373 5457 1193 3150 570 124 492 92 85 4039 209 7 16016

2008 248 334 6475 1377 3046 613 179 534 118 84 4341 239 10 17598

2009 245 253 6017 1387 2905 636 218 478 146 80 4117 232 19 16733


77

Tabell 10-7: Sammanlagd resultaträkning för alla privata aktiebolag i kommunen.

År Netto-

omsättn.

Övriga rörelse-intäkter

Jämför. störande

poster Personal-kostnader

Avskriv-ningar

Övriga rörelse-

kostn. Rörelse-resultat

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

Finans. resultat internt

Finans. resultat externt

Resultat efter

fin.netto Boksluts-

disp Skatter Årets

resultat Antal bolag Antal anställda

2000 11246 462 -2 -2092 -379 -8747 488 2760 -607 2326 -172 2641 -7 -95 2539 761 6625

2001 11833 553 -2 -2149 -393 -8867 975 912 -567 524 -178 1320 -56 -89 1174 808 6515

2002 12386 114 22 -2277 -401 -9324 520 556 -488 248 -180 588 -92 -68 428 829 6682

2003 12587 110 30 -2251 -407 -9665 402 294 -442 -1 -147 255 -108 -73 74 853 6597

2004 12579 134 6 -2304 -421 -9505 490 533 -362 257 -86 661 -97 -49 516 858 6457

2005 12960 176 3 -2345 -452 -9692 650 2556 -311 2354 -110 2894 -252 -98 2545 892 6453

2006 14263 182 4 -2459 -491 -10772 727 523 -402 241 -120 848 -214 -125 510 913 6522

2007 16017 347 5 -2718 -563 -12258 829 2740 -530 2391 -181 3039 -326 -148 2565 938 6837

2008 17597 234 0 -3012 -578 -13553 689 730 -586 366 -222 833 -125 -101 608 1019 7133

2009 16732 270 0 -3029 -599 -12695 678 836 -389 635 -188 1126 -159 -135 832 1015 6736

Tabell 10-8: Sammanlagd balansräkning för alla privata aktiebolag i kommunen.

Summa Omsättnings- Summa Summa

Anläggningstillgångar anläggn. tillgångar omsättn. Summa Summa Obestatt. Avsätt- Korta skulder Långa skulder eget

Immateriella Materiella Därav Finan- tillgångar Varu- Likvida tillgångar tillgångar eget reserver ningar Summa Därav Summa Därav kapital

År maskiner siella lager medel kapital kreditinst. kreditinst. o skulder

2000 54 4021 1828 4533 8608 13531 713 14244 22852 8799 900 182 7175 292 5797 3070 22852

2001 48 3632 1791 4903 8583 5505 813 6318 14901 5269 994 188 3372 316 5079 3211 14900

2002 70 3836 1942 4813 8719 5290 829 6119 14838 5068 1063 225 3294 320 5189 2855 14838

2003 74 4098 2093 4926 9098 5306 839 6145 15244 4497 1166 221 3721 393 5639 2994 15244

2004 68 4483 2432 4903 9454 5393 936 6329 15783 4797 1217 265 3262 517 6243 2674 15783

2005 110 5001 2577 5038 10148 7928 1067 8995 19144 7074 1453 293 3468 572 6855 2973 19143

2006 146 5583 2903 5148 10877 6401 1107 7508 18385 5352 1661 240 3815 582 7318 3220 18386

2007 99 6141 3578 5634 11874 8606 1207 9813 21688 7679 1939 260 4731 653 7079 3674 21688

2008 111 6563 3694 5815 12489 6357 1399 7756 20245 6834 2123 296 4926 695 6067 3796 20245

2009 130 6774 3881 5766 12670 5361 1509 6870 19539 6740 2253 281 4529 634 5737 3746 19539


78

Tabell 10-9: Nyckeltal för alla privata aktiebolag i kommunen.

År

Avkastn. totalt

kapital

Avkastn. eget

kapital Skuld-ränta

Skuldsätt-ningsgrad

Rörelse-marginal

Netto-marginal

Vinst-procent

Netto-omsättn. per

anställd

Förädlings-värde per

anställd Soliditet

Kapitalets omsättn. hastighet

Rörelse-kapital

Kassa-likviditet

Förändr. netto-

omsättn.

Förändr. antal

anställda Inves-

teringar

2000 14,2% 28,7% 4,0% 1,4 4,4% 24,1% 28,9% 1697 447 41% 49% 62,9% 178%

2001 12,7% 22,1% 6,3% 1,5 8,3% 11,2% 16,0% 1816 540 40% 79% 24,9% 143% 5,2% -1,7% 4

2002 7,1% 10,1% 5,4% 1,5 4,0% 4,8% 8,5% 1854 475 39% 83% 22,8% 142% 4,7% 2,6% 606

2003 4,4% 4,7% 4,5% 1,9 3,0% 2,0% 5,3% 1908 459 35% 83% 19,3% 130% 1,6% -1,3% 669

2004 6,4% 11,6% 3,6% 1,8 3,8% 5,2% 8,1% 1948 497 36% 80% 24,4% 151% -0,1% -2,1% 806

2005 16,7% 35,6% 2,8% 1,4 5,0% 22,3% 24,7% 2008 534 42% 68% 42,6% 220% 3,0% -0,1% 969

2006 6,8% 13,3% 3,2% 1,8 5,1% 6,1% 8,7% 2187 563 36% 78% 25,9% 157% 10,1% 1,1% 1074

2007 16,1% 32,8% 4,2% 1,4 5,1% 18,6% 21,9% 2343 600 42% 74% 31,7% 164% 12,3% 4,8% 1121

2008 7,0% 10,0% 4,9% 1,4 3,9% 4,7% 8,1% 2467 600 41% 87% 16,1% 115% 9,9% 4,3% 1000

2009 7,7% 13,5% 3,5% 1,3 4,1% 6,7% 9,0% 2484 639 43% 86% 14,0% 111% -4,9% -5,6% 810


79

Tabell 10-10: Sammanlagd resultaträkning för alla svenska privata aktiebolag i kommunen.

År Netto-

omsättn.


Jämför. störande


Avskriv-ningar

Övriga rörelse-






Resultat efter

fin.netto Boksluts-

disp Skatter Årets


2000 7398 439 -13 -1563 -278 -5623 360 210 -223 135 -148 348 -23 -70 255 734 5016

2001 8121 82 3 -1646 -290 -5821 449 146 -244 56 -154 352 -88 -63 201 778 5104

2002 8524 106 -6 -1730 -303 -6155 435 122 -264 15 -157 292 -105 -57 130 805 5153

2003 8995 102 4 -1827 -318 -6547 409 158 -233 60 -135 334 -81 -59 195 826 5244

2004 9440 125 6 -1911 -350 -6807 503 206 -221 102 -117 488 -76 -86 325 830 5119

2005 9835 163 3 -1989 -378 -7035 600 305 -182 226 -103 723 -211 -99 413 861 5295

2006 11107 159 4 -2082 -421 -8106 661 271 -215 173 -117 717 -190 -127 400 881 5507

2007 11903 312 5 -2225 -476 -8801 718 432 -253 341 -162 898 -302 -99 497 902 5556

2008 12759 207 0 -2482 -487 -9447 551 373 -301 249 -178 622 -119 -94 409 983 5914

2009 12008 226 0 -2433 -497 -8710 593 361 -281 203 -123 673 -172 -109 391 981 5554

Tabell 10-11: Sammanlagd resultaträkning för alla utlandsägda privata aktiebolag i kommunen.

År Netto-

omsättn.


Jämför. störande


Avskriv-ningar

Övriga rörelse-






Resultat efter

fin.netto Boksluts-

disp Skatter Årets


2000 3847 23 11 -528 -100 -3125 127 2550 -384 2191 -25 2293 16 -25 2284 27 1609

2001 3712 471 -5 -503 -103 -3046 525 765 -323 467 -25 967 32 -26 973 30 1411

2002 3863 9 28 -547 -98 -3169 85 434 -224 233 -23 295 14 -11 298 24 1529

2003 3591 8 27 -424 -90 -3118 -6 136 -209 -61 -12 -80 -27 -14 -121 27 1353

2004 3139 9 0 -394 -71 -2697 -13 328 -141 155 32 174 -21 38 190 28 1338

2005 3125 13 0 -356 -73 -2657 51 2250 -129 2128 -7 2172 -41 1 2132 31 1158

2006 3156 24 0 -377 -70 -2666 66 252 -187 69 -4 131 -23 3 110 32 1015

2007 4114 35 0 -494 -86 -3458 110 2308 -277 2050 -20 2141 -24 -49 2068 36 1281

2008 4838 28 0 -530 -91 -4106 139 358 -285 117 -44 211 -5 -7 199 36 1219

2009 4724 44 0 -596 -102 -3985 85 475 -107 432 -64 453 13 -25 440 34 1182


80

Tabell 10-12: Sammanlagd balansräkning för alla svenska privata aktiebolag i kommunen.





2000 42 2912 1480 1004 3957 2597 542 3139 7096 1482 695 125 2198 272 2596 2176 7096

2001 43 3160 1462 1402 4605 2618 666 3284 7889 1686 834 129 2230 297 3010 2290 7888

2002 68 3314 1580 1317 4700 2495 702 3198 7897 1676 915 137 2300 319 2869 2279 7897

2003 72 3637 1767 1424 5133 2602 708 3309 8442 1836 1002 142 2332 377 3129 2502 8442

2004 66 4021 2106 1345 5432 2811 830 3641 9073 2088 1057 144 2555 466 3228 2558 9073

2005 97 4528 2270 1472 6097 3081 941 4021 10119 2405 1279 174 2805 499 3457 2714 10118

2006 113 5079 2593 1522 6714 3517 1021 4538 11253 2684 1491 176 3147 505 3755 2933 11253

2007 43 5606 3212 1661 7309 4006 1127 5134 12443 3010 1768 161 3515 595 3988 3181 12442

2008 61 5920 3316 1846 7827 4299 1272 5572 13398 3308 1907 178 3775 664 4231 3209 13398

2009 84 6144 3509 1832 8061 3970 1405 5374 13435 3448 2057 152 3633 612 4145 3195 13434

Tabell 10-13: Sammanlagd balansräkning för alla utlandsägda privata aktiebolag i kommunen.





2000 12 1110 349 3529 4651 10934 171 11105 15756 7316 204 58 4977 20 3201 894 15756

2001 5 471 329 3501 3978 2887 147 3034 7012 3583 159 58 1142 19 2069 921 7012

2002 2 522 362 3495 4019 2795 127 2922 6941 3392 148 87 994 1 2320 576 6941

2003 2 462 326 3502 3965 2705 132 2836 6801 2661 164 79 1389 16 2509 492 6801

2004 2 463 326 3557 4023 2582 105 2688 6710 2708 160 120 707 51 3015 116 6710

2005 13 473 307 3566 4051 4848 126 4974 9025 4670 174 119 664 73 3399 259 9025

2006 33 504 310 3626 4163 2884 86 2970 7133 2667 171 64 668 77 3562 287 7133

2007 57 536 366 3973 4565 4600 80 4680 9245 4669 170 98 1216 58 3091 494 9245

2008 50 643 378 3969 4662 2057 127 2184 6846 3526 216 118 1151 31 1836 587 6846

2009 46 630 373 3934 4609 1392 104 1495 6104 3292 196 129 896 21 1592 551 6104


81

Tabell 10-14: Nyckeltal för alla svenska privata aktiebolag i kommunen.

År

Avkastn. totalt

kapital

Avkastn. eget



Rörelse-marginal

Netto-marginal

Vinst-procent

Netto-omsättn. per

anställd


anställd Soliditet


Rörelse-kapital

Kassa-likviditet

Förändr. netto-

omsättn.

Förändr. antal

anställda Inves-

teringar

2000 8,2% 17,3% 4,4% 2,6 5,0% 4,6% 7,8% 1475 442 28% 104% 12,7% 107%

2001 7,5% 15,6% 4,3% 2,4 5,5% 4,4% 7,3% 1591 467 29% 103% 13,0% 111% 9,8% 1,8% 539

2002 7,1% 12,7% 4,7% 2,4 5,2% 3,5% 6,6% 1654 480 30% 108% 10,5% 103% 5,0% 1,0% 457

2003 6,6% 12,9% 4,0% 2,3 4,5% 3,7% 6,2% 1715 486 30% 107% 10,9% 106% 5,5% 1,8% 640

2004 7,7% 17,1% 3,5% 2,2 5,3% 5,2% 7,4% 1844 539 31% 104% 11,5% 107% 4,9% -2,4% 734

2005 8,9% 21,7% 2,7% 2,0 6,1% 7,3% 9,2% 1857 560 33% 97% 12,4% 106% 4,2% 3,4% 885

2006 8,3% 19,1% 2,9% 2,0 5,9% 6,5% 8,4% 2017 574 33% 99% 12,5% 108% 12,9% 4,0% 972

2007 8,7% 19,5% 3,1% 1,9 6,0% 7,0% 9,1% 2142 615 34% 96% 13,6% 107% 7,2% 0,9% 1003

2008 6,9% 13,3% 3,5% 1,9 4,3% 4,9% 7,2% 2157 595 35% 95% 14,1% 108% 7,2% 6,4% 801

2009 7,1% 13,7% 3,3% 1,7 4,9% 5,6% 7,9% 2162 634 37% 89% 14,5% 111% -5,9% -6,1% 722

Tabell 10-15: Nyckeltal för alla utlandsägda privata aktiebolag i kommunen.

År

Avkastn. totalt

kapital

Avkastn. eget



Rörelse-marginal

Netto-marginal

Vinst-procent

Netto-omsättn. per

anställd


anställd Soliditet


Rörelse-kapital

Kassa-likviditet

Förändr. netto-

omsättn.

Förändr. antal

anställda Inves-

teringar

2000 16,9% 31,7% 3,7% 1,1 3,0% 61,6% 69,3% 2391 463 47% 24% 159,3% 210%

2001 18,5% 26,2% 9,7% 0,9 14,3% 26,1% 34,9% 2631 806 53% 53% 51,0% 206% -3,5% -12,3% -535

2002 7,1% 8,4% 6,5% 1,0 1,5% 7,6% 12,7% 2526 460 50% 56% 49,9% 231% 4,1% 8,4% 149

2003 1,5% -2,9% 5,2% 1,4 -0,9% -2,2% 2,9% 2654 356 41% 53% 40,3% 170% -7,0% -11,5% 29

2004 4,7% 6,2% 3,6% 1,4 -0,4% 5,5% 10,0% 2346 337 42% 47% 63,1% 312% -12,6% -1,1% 72

2005 25,5% 45,3% 3,1% 0,9 1,6% 69,5% 73,6% 2699 415 53% 35% 137,9% 697% -0,5% -13,5% 84

2006 4,5% 5,6% 3,7% 1,6 2,1% 5,0% 10,1% 3109 506 39% 44% 72,9% 387% 1,0% -12,3% 102

2007 26,2% 44,7% 6,2% 0,9 2,7% 52,0% 58,8% 3211 539 52% 44% 84,2% 329% 30,3% 26,2% 118

2008 7,2% 5,7% 9,0% 0,9 2,9% 4,4% 10,3% 3969 624 54% 71% 21,4% 138% 17,6% -4,8% 199

2009 9,2% 13,2% 4,0% 0,8 1,8% 9,6% 11,9% 3997 663 56% 77% 12,7% 111% -2,4% -3,0% 89


82

Tabell 10-16: Nyregistrerade privata företag i kommunen med registreringsår 2001 eller senare. Antal anställda under det senaste året.

Anställda i nyregistrerade företag

Aktiebolag

Bransch Enskilda

firmor Fristående Moder-

bolag Dotter-

bolag Utländska

dotterbolag Sammanlagt Anställda

totalt Andel i

nyregistrerade

Energi & Miljö 0 2 0 0 0 2 48 4%

Material 4 16 0 8 0 28 170 16%

Industrivaror 6 118 9 8 2 143 2126 7%

Byggnadsindustri 41 166 0 0 0 207 928 22%

Sällanköp 96 252 19 83 0 450 1491 30%

Dagligvaror 8 22 0 20 0 50 213 23%

Hälsa & Utbildning 6 20 18 8 0 52 247 21%

Finans & Fastighet 78 17 0 6 0 101 231 44%

IT & Elektronik 2 14 44 1 0 61 86 71%

Telekom & Media 0 15 0 2 0 17 74 23%

Företagstjänster 16 240 7 96 0 359 1556 23%

Övrigt 14 31 0 0 0 45 178 25%

SNI07 saknas 0 0 0 0 0 0 0

Totalt 271 913 97 232 2 1515 7348 21%

rapport lidköping 2011

Documents