rapport - med ny energi

8/4/2019 Rapport - Med ny energi

1/30

Rapport

Med ny energi

Om behovet av att stlla om Vrldsbankens

energipolitik r en ramgngsrik

attigdomsbekmpning


2/30

Stockholm 2011

Text: Gran Ekl

Projektsamordning och textgranskning:Gran Ek, Sara Svensson, Naturskyddsreningen

Layout: Carina Grave-Mller, Naturskyddsreningen

Omslagsfoto: Istockphoto

ISBN: 978-91-558-0053-6

Producerad med ekonomiskt std rn Sida. Sida har ej medverkat i utormningen av publikationenoch tar ej stllning till de sikter som ramrs.

Frord 1

Inledning 2

Energiattigdomen 4

Investeringsbehovet 6

Vrldsbankens energiportlj 7Mer rnybar energi... 8

... men nnu mer a ossil 10

Vem gynnas ? 12

Vrldsbankens energipolicy 14

En ny energistrategi 16

Fattigdomsbekmpning som bieekt eller ml? 17

Utvinning r utveckling? 20

Vrldsbankens roll i en grn energirevolution 22

Rekommendationer till svenska beslutsattare 24

Fotnoter 25

Reerenser 26

Innehll


3/30

1

Mer n var emte mnniska p jorden saknar ortarande

tillgng till elektricitet.1 2,7 miljarder mnniskor mer n

halva beolkningen i utvecklingslnderna mste orta-

rande rlita sig p ved, jordbruksavall, kodynga och andra

lokalt tillgngliga brnslen nr de ska laga sin mat.

2

Det rbde ineektivt och hlsoarligt, srskilt drabbade r kvin-

nor och barn. En kad tillgng til l energi r ett mste r att

vrldens attiga ska kunna sin rttmtiga del av utveckling

och vlstnd. En trygg och sker energirsrjning ger er

och bttre inkomstmjligheter, och rutsttningar r en

hgre produktivitet. Energirsrjningen har ven avg-

rande betydelse r hlsa, utbildning och jmstlldhet.

En analys av Vrldsbankens investeringar i ossil res-

pektive rnybar energi visar att valet av energik llor och

energibrare spelar en stor roll r i vilken mn produktio-

nen bidrar till att gra mera energi tillgnglig r attigamnniskor. Samt att den enskilt viktigaste aktorn r att ge

era mnniskor tillgng till elektricitet r att det fnns ett

lngsiktigt tagande rn regeringar och myndigheter om

att elektriferingen r en prioriterad utvecklingsrga.

Srskilt viktigt r det att stdja staten som den centrala ak-

tren r att planera och rankra en elektrifering genom

ppna processer och med brett olkligt deltagande.3

Siror rn Bank Inormation Center (BIC)4 visar att

Vrldsbankens ln till ossila projekt kat med 400 procent

mellan 2006 och 2010 (rn 1.5 miljarder til l 6.6 miljarder

USD) och att 2010 var ett rekordr vad gller utlning till

kolkratprojekt som uppgick till hela 4.4 miljarder USD.

Sverige har ett omattande kunskaps- och erarenhets-

utbyte med Vrldsbanken och betraktar institutionen som

en ledare i den globala kampen mot attigdomen. Sveriges

positiva syn p Vrldsbanken tog sig bl.a uttryck i det strs-

ta svenska bidraget ngonsin i den senaste pyllnaden av

bankens ond r utlning till de attigaste lnderna, IDA,

under 2010. Sverige har tagit sig att bidra med 7,4 miljarder

kronor r kommande tresperiod, vilket gr Sverige til l det

nionde strsta givarlandet .Naturskyddsreningen granskar i denna rapport vilket

genomslag utvecklingen av Vrldsbankens energipolicies

och -riktlinjer har hat p investeringarna under det se-

naste rtiondet. Den vergripande slutsatsen r att den f-

nansiering som gr till ossila energislag, och som orta-

rande dominerar Vrldsbankens energiinvesteringar, i stortsett inte alls bidrar till rverkligandet av bankens uppdrag

att bekmpa attigdomen. Bankens kommande energistra-

tegi mste istl let prioritera investeringar som bidrar til l att

attiga mnniskor r kad tillgng t ill energi, och okusera

p kostnadseektiva och miljvnliga tekniklsningar som

ger positiva sociala eekter.

Naturskyddsreningen anser att Vrldsbanken i sin nya

energistrategi mste lgga ast principer och prioriteringar

som mycket tydligare n tidigare kombinerar de vergripan-

de utvecklingsmlen med en glasklar inriktning p attig-

domsbekmpning med hjlp av investeringar i attiga mn-niskors tillgng till energi rn hllbara energikllor. Strategin

mste bygga p att maximera de eekter som just Vrldsbanken

kan uppn, p ett stt som kompletterar investeringar och

initiativ rn andra institutioner, av stater och i de privata och

ideella sektorerna. Detta kan Banken bl.a bidra till genom att

stlla sig i spetsen r En grn energirevolutionsom med

hjlp av en global ond r eed-in tarier inriktar sig direkt

p att ka attiga mnniskors tillgng p rnybar energi rn

sol, vind och eektivare anvndning av biobrnslen utirn

ett rslag rn UN-DESA som Naturskyddsreningen hel-

hjrtat stder, denna id beskrivs utrligt p sida 22.

Att Sverige r nrvarande innehar den nordisk/baltiska

stolen i Vrldsbankens styrelse ger oss srskilt goda rut-

sttningar att pverka den nya strategin och vi hoppas att

de rekommendationer som terfnns p sida 24 kommer att

beaktas i policydiskussionerna i den nordisk/baltiska valk-

resten!

Svante Axelsson,Generalsekreterare, Svenska Naturskyddsreningen

Frord


4/30

Mednyenergi

2

Vrldsbanken r vrldens enskilt strsta rmedlare av ut-

vecklingsbistnd. Att bekmpa attigdomen str i centrum

r Vrldsbankens uppdrag. Banken anvnder, enligt egen

utsago, FN:s Millennieml r utveckling6 som ml och

mttstock r att mta sina resultat.7

En rutsttning r att miljarder mnniskor ska kunna

ta sig ur attigdomen r att de r til lgng till ndamlsen-

liga och trygga energitjnster som de har rd med. Men inte

minst beroende av klimatkrisen str Vrldsbanken nu ven

inr utmaningen att skerstlla att deras insatser r attka attiga mnniskors tillgng ti ll energi i strsta mjliga

mn bygger p energikllor med en minimal k limat- och

miljpverkan.

Den globala energianvndningen uppskattas komma att

ka med 45 procent mellan 2006 och 2030. Industrilnderna

inom OECD vntas svara r bara 13 procent av den k-

ningen, medan 87 procent antas ga rum i attigare lnder.

Enligt samma scenario kommer de attigare lnderna, ut-

anr OECD, att svara r 97 procent av de kade koldiox-

idutslppen.8

FN:s klimatkonvention erknner tydligt utvecklingsln-

dernas rtt att ka sina utslpp om det r ndvndigt r att

tillgodose deras utvecklingsbehov.9 Men att tillhandahl la

elektricitet r att til lgodose de grundlggande behoven hos

alla mnniskor som idag saknar ti llgng till el skulle nd

bara ka vrldens elrbrukning med 2 procent, medan de

globala koldioxidutslppen skulle ka med en enda procent-

enhet.10

Det r likvl angelget att utvecklingslnderna i strsta

mjliga mn kan tillgodose sina energibehov rn kllor som

orsakar minsta mjliga utslpp och andra miljskador.

Vrldsbanksgruppen (se Faktaruta 1) spelar en stor och

vxande roll som fnansir av investeringar utvecklingsln-

dernas energiproduktion och rsrjning. Frn att ha inves-

terat i storleksordningen 2 miljarder USD om ret i brjan

av 2000-talet har nivn de senaste ren stigit till ca 8 miljar-der ren 2008-2009, och hela 13 miljarder 2010.

Men resultaten av investeringarna r otillredsstllande,

ur ett attigdomsperspektiv svl som r miljn. Trots att

banken under mer n ett rtionde lovat kade satsningar p

ren och rnybar energi och att tillhandahlla energitjns-

ter till attiga mnniskor s grs merparten av investering-

arna ortarande i ossila energikl lor, och med kommersi-

ella och betalningsstarka kunder som rmsta mlgrupp.

2009 inledde Vrldsbanken en revidering av strategin r

sina insatser inom energisektorn, och en ny energistrategi

kommer att presenteras under 2011. versynen innebr enviktig mjlighet r banken att styra om sina investeringar

till rnybar energi med en tydlig inriktning p att ti llgo-

dose attiga mnniskors behov.

Inledning

Vrt uppdrag r att bekmpa fattigdomen, med pas-

sion och professionalism fr bestende resultat, och

att hjlpa mnniskor hjlpa sig sjlva och sin milj...

Om oss p Vrldsbankens hemsida

5

Solpanel p taket till Kyainya rskola i Kenya. Foto: Solaraid


5/30

Mednyenergi

3

Denna rapport granskar vi lket genomslag utvecklingen av

Vrldsbankens energirelaterade policies och riktlinjer har

hat p investeringarna under det senaste rtiondet. Den

vergripande slutsatsen r att den fnansieringen som gr

till ossila energislag, och som ortarande dominerarVrldsbankens energiinvesteringar, i stort sett inte a lls bi-

drar til l rverkligandet av bankens uppdrag att bekmpa

attigdomen. Den nya strategin mste istllet prioritera in-

vesteringar som bidrar til l att attiga mnniskor r kad

tillgng ti ll energi, och okusera p kostnadseektiva och

miljvnliga tekniklsningar som ger positiva sociala e-

ekter.

Faktaruta 1: Vrldsbanksgruppen

Vrldsbanken bildades, liksom Internationella Valutaonden (IMF), som resultat av rhandlingar i BrettonWoods i USA 1944. Sytet var att de nya institutionerna skulle bidra till ekonomisk stabilitet och teruppbygg-

nad eter andra vrldskrigets slut. Vrldsbanken r idag egentligen samlingsnamnet r tv institutioner:

The International Bank or Reconstruction and Development, IBRD, som ger ln p marknadsvillkor tillmedel- och lginkomstlnder, och

The International Development Association, IDA, som ger ln till lginkomstlnder p mjuka eller kon-cessionella villkor.

I Vrldsbanksgruppen ingr ven den alltmer betydande International Finance Corporation, IFC, som inansie-rar privata retags investeringar i utvecklingslnder. IBRD, IDA och IFC leds av en gemensam styrelse. Denordiska och baltiska lnderna delar p en styrelsepost, som r nrvarande (eb 2011) innehas av svenskaAnna Brandt.De mindre medlemmarna i gruppen r Multilateral Investment Guarantee Agency, MIGA , som tillhandahllerriskrskringar, och tvistlsningsmekanismen International Center or Settlement o Investment Disputes.

Barn p en skola i Malawi hlsar koordinatorn r ett solenergiprojekt

vlkommen. Projektet har bidragit till att skolan r rsta gngen har

tillgng till elektriskt ljus. Med det extra ljuset de r p kvllarna r-

bttras utbildningsmjligheterna. Foto: Solaraid.


6/30

Mednyenergi

4

Mellan ren 1800 och 2000 trettiodubblades energirbruk-

ningen i vrlden. Under samma period kade den samlade

BNP r alla vrldens lnder hundraalt. Men trots all denna

tillvxt lever ortarande halva beolkningen i utvecklings-

lnderna 2,5 miljarder mnniskor under den globalaattigdomsgrnsen p 2 dollar per person och dag.11

Tillgngen till energi r lika ojmlikt rdelad: en ge-

nomsnittlig svensk rbrukar mer energi n 30 personer i

Bangladesh, eller 12 personer i Tanzania.12 Fr elrbruk-

ningen r det nnu vrre: en svensk motsvarar dr ver 100

innevnare i Bangladesh, och nstan 200 tanzanier.

1,4 miljarder mnniskor - mer n var emte mnniska p

jorden - saknar ortarande tillgng till elektricitet.14

I Arika sder om Sahara har bara 30 procent av hushllen

tillgng ti ll elektricitet. Fr Sydasien r andelen 60-65 pro-

cent. Vrldsbanken konstaterar att om den nuvarande tren-

den bestr s kommer hlten av lnderna i Arika sder om

Sahara nnu r 2050 inte att ha ntt mlet att ge alla til lgngtill elektricitet, och antalet mnniskor som inte har elektri-

citet kommer att ortstta ka nda till 2030.15

2,7 miljarder mnniskor mer n halva beolkningen i

utvecklingslnderna mste ortarande rlita sig p ved,

jordbruksavall, kodynga och andra lokalt tillgngliga

brnslen nr de ska laga sin mat.16 Det r bde ineektivt

och hlsoarligt, srskilt drabbade r kvinnor och barn.

Energiattigdomen

2,7 miljarder mnniskor mste ortarande rlita sig p ved, jordbruksavall, kodynga och andra lokalt tillgngliga brnslen nr de ska laga sin mat. Det r

bde ineektivt och hlsoarligt, srskilt drabbade r kvinnor och barn. Hesna Hana p bilden har i ett projekt, stttat av Vrldsbanken i Bangladesh,kunnat inrskaa en biogasspis.


7/30

Mednyenergi

5

Tillgng till energi r en avgrande aktor r mnniskors

vlbefnnande. En trygg och sker energirsrjning ger er

och bttre inkomstmjligheter, och rutsttningar r en

hgre produktivitet. Energirsrjningen har ven avg-

rande betydelse r hlsa, utbildning och jmstlldhet.

Mnga kvinnor och ickor anvnder era timmar per dag

r att samla brnsle till matlagning, tid som de istllet

skulle kunna anvnda till exempelvis skolgng eller arbete

i jordbruk och andra produktiva sysselsttningar. Kvinnor

och ickor r ocks srskilt utsatta r de lutroreningar

som orsakas av rbrnningen, srskilt nr matlagningen

sker inomhus. Enligt WHO orsakar lutroreningar inom-

hus 1,6 miljoner rtida ddsall rligen. Det r lika mnga

ddsall som i tuberkulos, och er n i malaria. Av dessa r

59 procent kvinnor, och 900 000 barn under em r.17

Eekterna av den ojmlika energitillgngen kan tydligt

avlsas i statistiken. Lnder med en lg rbrukning har

mycket lga vrden p FN: s index r mnsklig utveckling

(HDI). Men r dessa lnder leder en ngot hgre energir-

brukning ti ll mycket betydande kningar i HDI. kad till-

gng til l energi r ett mste r att vrldens attiga ska kunna

sin rttmtiga del av utveckling och vlstnd. Om attiga

mnniskors energibehov inte tas p allvar s minskar r-

utsttningarna r att bekmpa attigdomen, liksom ven

att n era andra utvecklingsml. Fr att kunna uppn FN:s

millennieml att mellan 1990 och 2015 halvera andelen

mnniskor som lever i extrem attigdom p mindre n en

dollar om dagen mste ytterligare 395 miljoner mnniskor

tillgng till elektricitet och en miljard till bttre energi-

alternativ r matlagning, skriver OECD:s energiorgan IEA

i sin senaste rsrapport.18

Graen visar hur FN:s index r mnsklig utveckling (HDI, Human Development index) kar med tillgngen p energi.

Klla: World economic and social survey 2009, FN.


8/30

Mednyenergi

6

Investeringsbehovet

Den rdgivande gruppen om energi och k limatrndring-

ar, som FN:s generalsekreterare tillsatte r att belysa r-

gorna inr FN-konerensen om Mil lenniemlen 2010, kom

i sin slutrapport19 ram till att omkring 35-40 miljarder

USD behver investeras rligen ram till 2030 r att uppnmlet om moderna energitjnster r att mta alla mn-

niskors grundlggande energibehov.20 Cirka 15 av dessa

miljarder antogs behva ges som gvobistnd r investe-

ringar och kapacitetsuppbyggnad i de minst utvecklade

lnderna. Resterande ca 20-25 miljarder behver tillhanda-

hllas som ln r oentliga och privata investeringar, ut-

ver den fnansiering som nd kommer att fnnas tillgng-

lig utan srski lda insatser.

Investeringar p sammanlagt 700 miljarder dollar kan

lta mycket, men som generalsekreteraren noterat utgr det

bara 3 procent av de rvntade globala energiinvestering-arna under samma 20-rsperiod.21

S lt oss investera rnutigt. Vi mste prioritera rtt,

konstaterar Ban Ki-Moon. FN:s generalrsamling har r

vrigt utlyst 2012 som det Internationella ret r hllbar

energi t alla.22

Investeringar i en eektivare energianvndning r ocksangelgna r att den til lgngliga energin att rcka lng-

re, minska energikostnaderna och minimera energianvnd-

ningens miljpverkan. Enligt FN-rapporten behver lg-

inkomstlnderna investera 30-35 miljarder USD om ret i

eektivisering, och medelinkomstlnderna hela 140-170

miljarder. ven dessa siror gller investeringar utver bu-

siness as usual. Att eektivisera energianvndningen r

vanligen lnsamt, konstaterar rapportrattarna, men de

kan krva stora kapitalinsatser som betalar av sig rst eter

ngra r. Fr attiga lnder r problemet att kapitalkostna-

derna ota r hga, och de behver drr tillgng till fnan-siering p rmnligare villkor.

Montering av solceller p tak i Bangladesh. P lokalkontoret r retaget Grameen Shakti (sv. byenergi) strmmar bestllningarna p nya sm solcellssys-

tem r hemmet in eter skrdarna d smbrukarna har lite extra pengar att spendera. Foto: Anders Fristrm


9/30

Mednyenergi

7

Vrldsbankens utlning till energisektorn lg under de r-

sta em ren p 2000-talet omkring 2,4 mi ljarder USD per

r, vilket var en tredjedel lgre n genomsnittet p 1990-

talet. P direkt initiativ rn bankens styrelse lanserades

2003 en plan r kade investeringar i inrastruktur. Planenbidrog till att bankens energifnansiering dreter kat kra-

tigt.23 Budgetren 2008 och 2009 investerades 8,2 respek-

tive 8,3 miljarder USD mer n en tredubbling jmrt med

i brjan av decenniet. 2010 kade investeringarna kratigt,

till 13 miljarder.24

I de senaste rens siror ingr ven en kande del av f-

nansiering via Vrldsbanken til l mnga nya klimatonder.

I mars 2010 hade 13 givare utlovat 6,1 miljarder USD i anslag

till bankens Climate Investment Funds, CIF.25 Vrldsbanken

administrerar dessutom 13 olika onder r utslppshandel,

till et t sammanlagt vrde av 2,3 miljarder USD.26

Men de kade investeringarna rklaras inte bara av att

banken satsat p energi och kl imat. De r ven en speglingav Vrldsbanksgruppens kratigt stigande omsttning.

Mellan 2006 och 2009 nstan rdubblades den samlade

utlningen rn de tre strsta institutionerna IBRD, IDA

och IFC rn 30 t ill 57,5 miljarder USD, r att 2010 hamna

p ver 70 miljarder. Energiinvesteringarnas andel av om-

sttningen har under perioden pendlat mellan 11 och 21

procent.

Vrldsbankens energiportlj


10/30

Mednyenergi

8

Vrldsbanken har lnge tt utst skarp kritik r att deras

fnansiering p energiomrdet alltr ensidigt gtt till utvin-

ning, transport och anvndning av ossila brnslen.

Frnybar energi och energieektivisering stod i brjan av

2000-talet bara r omkring 5 procent av investeringarnaSedan FN:s toppmte om hllbar utveckling, i

Johannesburg 2002, inte lyckats enas om ngon meningsull

strategi eller taganden r att ka til lgngen p ren energi

tog en mindre grupp lnder ett initiativ som ledde ram till

en internationell konerens om rnybar energi i Bonn 2004.

Vrldsbanken deltog p konerensen, och lovade d att ka

sina investeringar i ny rnybar energi (se rklaring i

Faktaruta 2) och energieektivisering med i genomsnitt 20

procent per r under ren 2005-2009. Som utgngsvrde

valde dock banken ret 2001, vilket hndelsevis var det

bland de regende tio ren d banken investerat allra

minst i rnybar energi och eektivisering. Ltet innebar

drr bara att investeringarna skulle ka til l 520 miljoner

USD 2009 ett belopp som aktiskt lg under vad bankenhade investerat r 2000.27

Utlningen til l nya rnybara energikllor och energie-

ektiviseringen har lyckligtvis kat betydligt mer n s, rn

i genomsnitt 750 miljoner per r 2005-07 till drygt 2,7 mil-

jarder per r under perioden 2008-2010.

Investeringarna i storskalig vattenkrat ligger under

samma perioder kring 500 mi ljoner per r, dock med stora

variationer mellan de enskilda ren.28

Mer rnybar energi...

Naturgastankning i Bangladesh. Foto: Anders Fristrm


11/30

Mednyenergi

9

Tabell: Vrldsbankens investeringar i ossil energi, rnybart och eektivisering, miljoner USD. Sirorna inkluderar saminansiering med Globala

miljonden (GEF) och Vrldsbankens klimatonder. Klla: Energy Data p http://go.worldbank.org/ERF9QNT660 den 11 mars 2011.

* Sammanrkning av invester ingar i ossil energi rn Mainhardt-Gibbs (2010).

Faktaruta 2: Nya frnybara energikllor

Termen nya rnybara energikllor avser i rsta hand:

modern, eektiv och uthllig anvndning av biomassa vattenkratverk som r mindre n 10 MW och som uppyller WCDs riktlinjer geotermisk energi vindkrat solkrat och solvrme energi som utvinns ur tidvatten och havsvgor

Till de energikllor som kallas r rnybara, men som inte ingr i den nya deinitionen, hr rmst:

storskalig vattenkrat mindre vattenkratverk som inte uppyller WCD-kraven ineektiv, icke-uthllig anvndning av biomassa

De nya rnybara energikllorna kan ha lera rdelar n att vara just rnybara. Det gller kanske srskilt iutvecklingslnder dr de kan bidra till att

minska belastningen p kvinnor, som ota r slita hrt r att samla ved och andra lokalt tillgnligabrnslen

rbttra inomhusmiljn genom eektivare rbrnning och mindre rk ka sjlvrsrjningen r mnniskor som idag betalar en stor del av sin inkomst r otogen, batterier och

stearin- eller vaxljus ka antalet arbetstillllen i energisektorn minska den orutsgbarhet som ljer av kratiga prissvngningar p ossila brnslen, och srbarheten

hos centraliserade system r energidistribution

Klla: The Future is Renewable Declaration or Renewables 2004. Citizens United or Renewable Energy andSustainability (CURES)

2006 2007 2008 2009 2010

Energiutlning 4653 3604 7545 8328 13013

Fossil energi* 1505 1551 3137 3042 6577

% av energiutlningen 32 43 42 36 51

Eektivisering 761 262 1192 1711 1771Nya rnybara 344 421 473 1571 1584

% av energiutlningen 23 19 22 39 26

Storskalig vattenkrat 250 751 1007 177 284

Andel investerad i tillgng 22 34 25 26 8


12/30

Mednyenergi

10

Bankens hgsta rsnotering r ny rnybar energi och e-

ektivisering 3,355 miljarder USD r 2010 r bara mar-

ginellt hgre n investeringen i ett enda av bankens senaste

kolprojekt.

Mellan 2006 och 2010 mer n yrdubblades Vrlds-banksgruppens utlning till projekt baserade p ossila

brnslen rn 1,5 miljarder till 6,6 miljarder USD. En del

av den dramatiska kningen har sin rklaring i Bankens

ln 2010 p 3 miljarder dollar till Eskoms gigantiska kol-

kratverk i Sydarika, men ven utan detta projekt har ut-

lningen ti ll ossilprojekt rdubblats de senaste em ren.

En annan tydlig trend r den kade utlningen til l just

kolsektorn. r 2006 och 2007 svarade kolet r mindre n

10 procent av fnansieringen till ossilbaserade projekt. 2008

och 2009 hade andelen kat till 33 respektive 32 procent.

Till ljd av Eskom-lnet rdubblades denna andel, som r

2010 landade p 67 procent.29

Vrldsbankens std till kolbrytning har dock varit myck-et litet under det senaste decenniet. Nr banken 2001 initie-

rade sin Extractive Industries Review EIR en oberoende

versyn av bankens engagemang i olje-, gas- och gruvsekto-

rerna; se Faktaruta 3 rdde i praktiken ett inormellt stopp

r all sdan fnansiering. Sedan EIR presenterade sin rap-

port, med rslag p att stoppet permanentades, har nd en

viss utlning ortsatt. Enligt Vrldsbanken motsvarar den

dock bara 0,2 procent av energifnansieringen.30

... men nnu mera ossil


13/30

Mednyenergi

11

Faktaruta 3: Extractive Industries Review

Fr att bemta en omattande kritik utirn tillsatte Vrldsbanken 2001 en oberoende granskning av bankens enga-

gemang i olje- kol och gruvindustrierna. Utvrderingen, Extractive Industries Review (EIR), leddes av Indonesiens

tidigare miljminister Emil Salim. Den grundlggande frgan att besvara var om Vrldsbankens std till dessa sekto-

rer kan vara renlig med bankens vergripande ml om en hllbar utveckling och attigdomsbekmpning.

Eter tv rs arbete kom EIR ram till att Vrldsbanken br ortstta stdja projekt inom dessa sektorer bara om

ett antal strikta villkor r uppyllda.31 Ngra av de viktigaste r:

Staten i det berrda landet eller lnderna mste ha tillrcklig kapacitet och vilja att hantera de sociala, miljms-

siga och administrativa risker som projekten medr. Banken skall endast stdja projekt som gynnar alla berrda

lokala grupper, inklusive urbefolkningar, kvinnor och omrdets fattigaste, och dessa ska ha gett sitt uttryckliga

medgivande r projekten.

Reglerna r social utveckling och miljskydd mste bli starkare n vad Banken krver idag. Vissa av Bankens

policies behver revideras, andra kompletteras med nya krav och riktlinjer. Banken mste infra ett absolut stopp frstd till projekt som pverkar knslig natur, och ingen tvngsryttning av mnniskor skall rekomma.

Banken mste integrera respekten r mnskliga rttigheter i alla sina policyomrden, och anlita oberoende be-

dmare r att verifera att mnskliga rttigheter respekteras i alla projekt. Banken skall inte engagera sig i projekt

om ursprungsolkens rtt att ga och kontrollera sina resurser inte r skerstllda.

Slutligen mste Bankens utlning fokuseras p en vergng till frnyelsebar energi, och till fossilgas som ett ver-

gngsbrnsle. Konkret rekommenderas banken:

att avveckla all utlning till oljeutvinning senast r 2008, och inte gra ngra ytterligare investeringar alls i

kolbrytning

att prioritera ln r utveckling av rnybara energikllor, projekt som minskar utslpp, ren energiteknik,

energieektivisering och sparande

att ka investeringarna i rnybar energi med 20 procent per r

I sitt formella svar p utredningen skrev Vrldsbankens ledning att bankens fortsatta engagemang i utvinningsindu-

strierna skulle bli mer selektivt och lgga strre vikt vid attiga mnniskors behov, och vid att rmja en ekonomiskt

och miljmssigt hllbar utveckling. Banken skulle dock ortstta att fnansiera investeringar i bde olje- och kolin-

dustrierna, med argumentet att banken d kan verka r att dessa industrier blir bttre p att ta miljhnsyn och

bidra till att minska attigdomen. Men ven om Banken stllde sig allmnt positiv till en bttre kontroll av utveck-

lingseekter och miljpverkan, s avvisades de esta av utvrderingens rslag p bindande regler exempelvis

om att berrda grupper rst skall ge sitt medgivande till projekten och rbud.32


14/30

Mednyenergi

12

Vem gynnas?

Hur terspeglas d Vrldsbankens uppdrag att bidra til l

att bekmpa attigdomen i energiinvesteringarna? I hur

stor utstrckning bidrar de till att ge attiga mnniskor till-

gng til l de energitjnster de behver r sitt vlbefnnande

och utveckling? Och har valet av energislag ngon bety-delse r utallet?

Budgetren 2000-2008 investerade Vrldsbanken, enligt

egna uppgiter, sammanlagt 3,949 miljarder USD i projekt

som sytade til l att ka til lgngen p energi r attiga mn-

niskor.33 Baserat p bankens egna berkningsgrunder mot-

svarar det ca 20 procent av energiutlningen.

Nstan hl ten 1,866 miljarder avsg att ka attiga

mnniskors tillgng till elektricitet. Denna sira r dock

antas vara verdriven, etersom banken rknar med att alla

investeringar i kad elproduktion i lginkomstlnderna

bidrar till att attiga r kad tillgng p el (r medelin-komstlnder rknas dremot enbart projekt som har kad

tillgng som direkt syte).34

Men r att avgra om och nr investeringar bidrar till

kad tillgng krvs en betydligt bttre analys. Ngra all-

mnt accepterade kriterier fnns inte, men organisationen

OilChange International har uti rn en rad olika kllor

(dribland Vrldsbanken) sammanstllt och anvnt ett

antal indikatorer:

Projekt som har som ml att ge ett antal lginkomst-

hushll til lgng till nya energitjnster

Projekt som kar ti llgngen p energi r verksam-

heter som r viktiga r de attiga, t ex skolor, hlso-

kliniker och telekommunikation

Projekt som kar tillrlitligheten i energirsrj-

ningen i lginkomstomrden eller till verksamheter

som r viktiga r de attiga

Projekt som sytar ti ll att gra energitjnster ekono-

miskt til lgngliga r attiga mnniskor, til l exempel

genom riktade subventioner

Ytterligare aktorer som indirekt kan indikera att attiga

mnniskor r kad tillgng ti ll energi r nr elntet byggs

ut till rstder och landsbygdsomrden, eller utbyggnad av

energirsrjningen i omrden som inte r anslutna till

elntet.

35

Fossil energi till industrin...

OilChange International publicerade i slutet av 2010 en

granskning av Vrldsbankens fnansiering av projekt base-

rad p ossil energi, utirn perspektivet att t illgodose at-

tiga mnniskors behov av energi.36 Granskningen omattar

26 projekt inom utvinning av olja och gas (men ej kol),

kra tproduktion och verring samt sektorstd. OilChange

har hr anvnt de ovan beskrivna indikatorerna, men ven

bett Vrldsbanken att redovisa sin egen bedmning projekt

r projekt.Fr energiportljen i sin helhet anger Banken att 15 pro-

cent av investeringarna under ren 2009 och 2010 sytar ti ll

att ka ti llgngen till energi r attiga mnniskor. Delvis

p grund av det stora Eskom-projektet, som inte har ngot

sdant syte, sjnk dock andelen rn ver 25 procent 2009

til l endast 7,7 procent 2010.

Oljeutslpp, Rukpokwu, Nigeria. Enligt miljorganisationer och Nigerias re-

gering har mer n 9 miljoner at rolja spridits via utslpp i Nigerdeltat och

drabbat miljontals mnniskors uppehlle. Foto: Oilwatch


15/30

Mednyenergi

13

Vrldsbanken gr dremot sjlv bedmningen att inget av

de kol- eller oljebaserade projekt man fnansierat under

dessa tv r bidrar till att ka att iga mnniskors energitill-

gng. I samtliga all dr anvndarna av den producerade

energin identiferas s rr det sig om industriel la och kom-mersiella anvndare.

Vad gller ossilgas anger Vrldsbanken att tv projekt (i

Bangladesh respektive Nigeria)bidrar till kad energitill-

gng r attiga mnniskor. Bedmningen irgastts dock

av OilChanges utredare som pekar p att projekten sytar

till att producera ytterligare elektricitet till befntliga stads-

nt, men att attiga omrden inte r anslutna till dessa nt

och det inte ingr ngra tgrder r att vidga kretsen av

anvndare.

... och frnybart till de fattiga

Endast inom den rnybara sektorn vatten- och solkrat

fnns projekt som svl Banken som OilWatchs utredare

menar kommer att ka attiga mnniskors tillgng till

energi.ven om underlaget r begrnsat till endast tv r r

trenden nd tydlig: valet av energikllor och teknik har

betydelse r vem som gynnas av investeringarna. En kad

satsning p rnybar energi har bttre rutsttningar att

gynna attiga mnniskor, medan en avveckling av stden

till ossila energislag inte skulle medra att attiga grupper

inte r tillgng till energi.


16/30

Mednyenergi

14

Vrldsbanken saknar idag en sammanhllen energistrategi.

Bankens engagemang i energisektorn styrs istllet av ett er-

tal dokument av olika karaktr och varierande aktualitet.

Redan 1999 antog banken en specifk miljstrategi r

energisektorn, Fuel or Thought (FFT), som ortarande gl-ler. Tv r senare inarbetades huvudelementen rn denna

strategi dels i bankens bredare miljstrategi Making

Sustainable Commitments: An Environment Strategy or

the World Bank, dels i programdokumentet The World Bank

Groups energy program: poverty alleviation, sustainability,

and selectivity, ett som utgr en inormell energistrategi. 37

Fuel or Thought slog ast att Vrldsbanken skulle driva

p r en mer hllbar energianvndning, och til lsammans

med lntagarlnderna prioritera insatser vars bidrag till

attigdomsbekmpning och andra utvecklingsml var tyd-

liga och omedelbara. Den satte dremot inte upp ngrakvantitativa ml eller tidtabeller r att omorientera ban-

kens energiinvesteringar, som d nstan uteslutande gick

till ossil energi. Tyngdpunkten i dokumentet ligger sna-

rare p behovet av struktur- och policyreormer inom en-

ergisektorn, och inte minst r att ka utrymmet r aktrer

inom den privata sektorn.

Under samma period var Vrldsbanken reml r skarp

kritik r sin roll som fnansir och pdrivare dels r byggetav stora dammar (rmst r vattenkra t och bevattning),

dels inom gruvindustrin (inklusive utvinningen av kol, olja

och gas). Tillsammans med Internationella naturvrdsu-

nionen (IUCN) tog banken initiativ till den oberoende

Vrldskommissionen om dammar (WCD), som lmnade

sin rapport i november 2001.38

Ngra mnader dessrinnan utsg Vrldsbanken ven

en oberoende kommission med uppdrag att lmna rekom-

mendationer om bankens ortsatta engagemang i olje-,

kol- och gruvindustrierna. Denna Extractive Industries

Review (EIR) lmnade sin rapport i november 2003 (seaktaruta 3).39

Vrldsbankens svar p de bda rapporterna har det gemen-

samt att banken, samtidigt som den stl ler sig bakom en del

Vrldsbankens energipolicy

Cana Brava-dammen r en av sju dammar i Rio Tocantins i Brasilien. Dammen byggdes 2002 . Fortarande vntar ler n 1 300 mnniskor p ersttning r

sin mark och p mjligheter till ett nytt liv. I Brasilien har ler n 1 miljon mnniskor rlorat sin mark i samband med dammbyggen, ca 70 % av dem har

aldrig tt ngon kompensation r deras rlust. Foto: Anders Fristrm


17/30

Mednyenergi

15

generella principer och slutsatser, avvisar ngra av de re-

kommendationer som skulle ha strst betydelse r ram-

tida projekt och prioriteringar exempelvis kravet p att

lokalbeolkningar ska ges mjlighet att ge sitt medgivande

innan nya projekt startas.

40

Rekommendationerna harocks bara delvis integrerats i bankens policies inom res-

pektive sektor.

Ineffektiva strategier

G8-mtet i skotska Gleneagles 2005 gav Vrldsbanken i

uppdrag att, til lsammans med andra utvecklingsbanker,

utarbeta ramverk r investeringar i renare och eektivare

energiteknik och kade investeringar i rnybar energi.

Resultatet blev ett Investment Framework or Clean Energy

and Development (CEIF);41 som presenterades 2006.

Vrldsbankens tolkning av begreppet ren energi inneat-tar dock alltirn nya kol- och gaskratverk till krnkrat

och storskalig vattenkrat, och hgsta prioritet lggs vid

investeringar som r fnansiellt attraktiva. Ramverket

betonar ter behovet av reormer inklusive en utkad han-

del med utslppsrtter som sytar till att stimulera pri-

vata investeringar inom energisektorn. Naturskydds-

reningen har dock, liksom mnga andra bedmare, pekat

p att sdana strategier av sig sjlva inte r eektiva verktyg

r att kanalisera resurser till attiga lnder eller att til lhan-

dahlla energi till resurssvaga grupper.42 Ngra mnader

eter lanseringen kompletterades Vrldsbankens dokument

med en rdjupad analys av instrument och strategier r

att ka attiga mnniskors tillgng til l energi. Samtidigt som

banken gr bedmningen att dess befntliga instrument r

tillrckliga s resls att en handlingsplan behver utarbe-

tas, med srskilt okus p Arika sder om Sahara.43

2008 antog Vrldsbanken ven ett strategiskt ramverk

r utveckling och klimatrndringar Development and

Climate Change: A Strategic Framework or the World Bank

Group (DCCSF),44 och en Sustainable Inrastructure Action

Plan (SIAP).45

Fokus r DCCSF ligger p tgrder r att minska kli-

matpverkan, och p anpassning ti ll klimatrndringar.

Ramverket ska, med garlndernas ord, hjlpa Vrldsbanken

att ull lja sitt centrala uppdrag att rmja ekonomisk till-

vxt och minska attigdomen.46

Genom DCCSF tar sig banken nu att ka fnansieringenav nya rnybara energikl lor och eektivisering med i ge-

nomsnitt 30 procent per r.

Samtidigt aviseras kad fnansiering r vattenkrat, utan

hnvisning till WCD eller ngra andra nya riktlinjer annat

n att k limatriskerna med dammarna ska analyseras. Med

detta avses dock inte risken r att dammarna bidrar till

klimatproblemen47 tvrtom klassas vattenkra t som low-

carbon projects utan bara de risker som klimatrnd-

ringarna medr r dammarnas skerhet och lnsamhet.

Banken hller ven ppet r ortsatt std till kolkrat,

rutsatt: att projekten har pvisbara utvecklingseekter,

ssom kad energiskerhet, minskad elbrist eller

kad eltillgng r attiga mnniskor

att std ven ges r att utveckla projekt med mindre

klimatpverkan, och r att utreda mjligheter

att til lgodose elbehov genom eektivisering och

sparande

att alla realistiska alternativ till den billigaste lsning-

en underskts, och det saknas fnansiering rn gi-

vare r att tcka merkostnaden r dyrare alternativ

att den mest klimatvnliga tillgngliga tekniken

anvnds, och

att metoder utvecklas r att rkna in external iteter

(t ex de ekonomiska konsekvenserna av miljpver-

kan) i analysen av projekt.48

Kolprojekt kan ti ll och med std genom bankens Clean

Technology Fund (CTF) en uttalad klimatond som ven

den lanserades 2008 om investeringarna anses bidra til l

minskade utslpp av vxthusgaser (jmrt med konven-

tionella kolkratverk) och kra tverken har beredskap rkoldioxidlagring.49


18/30

Mednyenergi

16

En ny energistrategi

Trots de 10 senaste rens strida strm av policydokument

r Vrldsbanksgruppen nu i rd med att utarbeta en ny

samlad strategi r sitt arbete inom energisektorn. I oktober

2009 publicerades ett Energy Strategy Approach Paper

(ESAP) som underlag r en rad regionala konsultationer,som hlls under rsta halvret 2010.50 Ett utkast til l ener-

gistrategin skulle ha oentliggjorts i oktober 2010, men i

ebruari 2011 skriver banken att det kommer att presenteras

rst till senvren.51

Parallellt med energistrategin revideras ven bankens mil-

jstrategi rn 2001.52 I augusti 2009 publicerades ett under-

lag ti ll en rsta runda av konsultationer.53 Ett utkast till

miljstrategin ska presenteras i mitten av 2011.

Den strategi som resls i ESAP har tv huvudsakliga ml :

att ka ti llgngen och plitligheten i energirsrj-

ningen att bidra till en omstllning mot miljmssigt mer

hllbara energisystem I dessa tv mlsttningar koncentreras, enligt dokumentet,

de centrala aspekterna av 1999 och 2001 rs strategier.

Banken konstaterar att universell ti llgng till energi r en

ouppndd utmaning, men utster sig bara att bemda

sig om (strive to) att bidra till att vrldens attiga r t ill-

gng till moderna energitjnster. Det r ett milt uttryckt

ga utvrderingsbart ml.

ESAP hvdar i rbigende att mlen i 2001 rs energistra-

tegi om kad tillgng till el, minskad koldioxidintensitet och

minskad energiintensitet har uppntts. Men inte minst med

tanke p att dokumentet slr ast att tillgngen till mo-

derna och plitliga energitjnster kommer att ortstta vara

rsta prioritet s r resonemangen anmrkningsvrt ritt

rn reektioner kring eekterna av de senaste tio rens

investeringar r att iga mnniskors energitillgng i stort,

och inte minst r sjlva attigdomen. Dokumentet identi-

ferar dessutom kade inkomster som den rmsta strategin

r att ka attiga mnniskors tillgng till energi. Detta stm-

mer illa med de erarenheter som dragits tidigare, svl av

andra internationella institutioner som i bankens egna ut-vrderingar.

Huset i en by i Uganda r resultatet av ett solenergiprojekt som drivit s av

elever rn Chalmers i samarbete med Rda korset. Byn har hat problem

med rekventa och ibland lngvariga strningar p deras tidigare enda el-

klla, i orm av en enda elkabel som kapas. Solpaneler har placerats p ta-

ket som producerar el till byborna s att de kan ladda sina mobiler r en

liten slant. Energin som genereras driver ven ett par datorer som inns i

huset. Foto: Johan Persson

Elen som genereras av solpanelen p taket anvnds till att driva ett par

datorer som installerats i huset och r att byborna mot en liten summaska kunna ladda sina mobilteleoner. Foto: Holger Jonasson


19/30

Mednyenergi

17

Som den tidigare redovisade analysen av hur Vrldsbankens

investeringar i ossil respektive rnybar energi visat, s

spelar valet av energikllor och energibrare stor roll r i

vilken mn produktionen bidrar til l att gra mera energi

tillgnglig r attiga mnniskor.Satsningar p ossileldad kondenskrat och storskalig

vattenkrat tenderar att i rsta hand leverera strm till n-

ringslivet srskilt elintensiv industri och strre retag

och till en urban medel- och verklass. Utv inning av os-

sila brnslen r liksom ven vissa vattenkratsprojekt ota

inriktad p export snarare n p lokala behov.

Vrldsbankens ortsatta investeringar i ossil energi och

storskalig vattenkrat rsvaras i huvudsak med tv argu-

ment. Bda argumenten har hittills ven tt std i den o-

fciella svenska hllningen se aktaruta 4.

Det rsta argumentet r att det r mottagarlndernasprioriteringar som ska styra bankens utlning. Och det r

rvisso sant att utvecklingslndernas representanter i

Vrldsbankens styrelse hittills har motsatt sig inskrnk-

ningar i bankens mjligheter att fnansiera ossilbaserade

energiprojekt. ven delar av civi lsamhllet i utvecklings-

lnderna argumenterar mot sdana bindande regler, d de

uppattas som att den rika vrlden inskrnker attiga ln-

ders valmjligheter p ett stt som inte har std i FN:s kli-

matkonvention. De senares invndningar r dock snarast

av ormell art, etersom dessa organisationer nd vill se en

snabb omstyrning av bankens investeringar till rnybar

energi som bttre ti llgodoser attiga mnniskors behov.

Det andra argumentet som ven anges som rmsta skl

till utvecklingslndernas motstnd handlar om att kad

energiproduktion och/eller energiexport r ndvndiga r

att mjliggra en ekonomisk tillvxt. Bakom detta ligger den

s kallade trickle down-tanken: att delar av ett vxande

vlstnd i samhl let i stort sipprar ner till samhllets lgre

skikt. Fattiga mnniskor antas gynnas genom att eterrgan

p varor och arbete kar, och att staten r strre resurser r

att tillhandahlla utbildning, vrd och andra tjnster.

Men ven i de all sdana investeringar aktiskt bidrar til l

en til lvxt som ven kommer de attiga til lgodo (i avsnittet

utvinning r utveckling diskuteras varr export av en-

ergirvaror snarare hmmar tillvxt och utveckling), s r

det inget som per automatik lserproblemen med tillgngtill energi.

Att attiga mnniskor r kade inkomster r bara en

bland era rutsttningar r att de ska kunna ka sin en-

ergianvndning. ven om energi ota r betydligt billigare

n i industri lnderna en kWh el kostar i de esta utveck-

lingslnder 20-30 re s rcker en inkomst strax ver at-

tigdomsstrecket nd inte lngt. Mnniskor som bara har

tillgng ti ll el rn generatorer och batterier betalar dess-

utom ota mngdubbelt mer per kWh n de som r anslut-

na till elntet.

En kad betalningsrmga r heller ingen universal-lsning om man bor dr utbudet av tillgngliga energitjns-

ter r begrnsat. kad ti llgng till decentraliserade och

smskaliga energilsningar r en viktig del i attigdomsbe-

kmpningen, menar FN:s utvecklingsprogram UNDP.54

International Energy Agency, IEA, menar att det behvs

nya och riktade insatser r att attiga mnniskor ska kunna

sina energibehov tillgodosedda. Utan sdana insatser

menar IEA att antalet mnniskor som mste rlita sig p

traditionella brnslen r sin matlagning kommer att ka,

rn 2,7 till 2,8 miljarder r 2030. Antalet mnniskor utan

tillgng til l el kommer bara att minska rn 1,4 till 1,2 mil-

jarder.55

Effektivare strategier

ven rn Vrldsbanken sjlv fnns behovet av medvetna

satsningar och strategier r att ka mnniskors tillgng till

energi dokumenterat. En rsk analys av bankens investe-

ringar inom detta omrde beskriver satsningar p att ana-

lysera attiga mnniskor energibehov, och att utveckla ram-

verk, institutioner och metoder r riktade insatser.

Elektrifering av landsbygden, policyreormer r att ge st-

Fattigdomsbekmpning som bieekt eller ml?


20/30

Mednyenergi

18

dernas attiga tillgng till energi, och ett rnyat okus p

brnslen r matlagning pekas srski lt ut. Behovet av att i

allmnhet ka energiproduktionen noteras, men str inte i

centrum. Samtidigt noterar rapporten att det fnns stora

brister i uppljningen och utvrderingen av mnga ener-giprojekt, vilket gr det svrt att bedma i vilken grad de

rmjar utveckling och bidrar till uppyllelsen av millen-

niemlen.56

En analys som Vrldsbanken ltit gra inr versynen av

energistrategin kommer ram till att den enskilt viktigaste

aktorn r att ge era mnniskor tillgng till elektricitet r

att det fnns ett lngsiktigt tagande rn regeringar och

myndigheter om att elektriferingen r en prioriterad utveck-

lingsrga. Rapporten pekar kanske ngot rvnande

srskilt p vikten av att stdja staten som den centrala akt-

ren r att planera och rankra en elektrifering genomppna processer och med brett olkligt deltagande.57

Det r drr angelget att de resurser som Vrldsbanken

rogar ver koncentreras p att fnansiera insatser med ett

tydligt okus p utveckling och attigdomsbekmpning. Att

bygga ut elnten till omrden dr har mjlighet att kon-

sumera srskilt mycket el kan vara lnsamt p lngre sikt,men ter sig knappast optimalt r en vinstdriven investe-

rare. Decentraliserade energilsningar, inklusive ristende

elproduktion, r i mnga lgen det mer realistiska alterna-

tivet r landsbygden, men kan behva std r att v idareut-

vecklas och anpassas till lokala rutsttningar. Riktade och

tidsbegrnsade subventioner kan skapa en kritisk massa som

gr det mjligt att ortstta utbyggnaden p mer marknads-

mssig bas. Nr attiga mnniskor r kad tillgng til l en-

ergi kan de ocks behva std r att anvnda den produk-

tivt, och drmed rd att betala r mer energitjnster.58

Det r ocks angelget att Vrldsbankens pengar anvnds

strategiskt, i betydelsen dr de gr mest skillnad. Behovet

av stora initiala investeringar r en aktor som bromsar

utbyggnaden av rnybar energi, ven om dritkostnaderna

r lga och investeringarna lnsamma p lngre sikt.

Detsamma gller r mnga lnsamma investeringar i e-

ektivisering. Problemet r strre i utvecklingslnder n hos

oss, etersom kostnaderna r att ti llgng till kapital ge-

nerellt r hgre. Vrldsbanken, som kan erbjuda fnansie-

ring p jmrelsevis rmnliga villkor, kan gra betydligt

strre skillnad hr n genom att som nu investera mer-parten av sina medel i olja, kol och gas.

Installering av solpanel p en klinik p n Chole utanr Tanzanias kust.

Foto: Solaraid

Ett nyinstallerat solenergisystem i en klinik p n Chole utanr Tanzanias

kust. Foto: Solaraid


21/30

Mednyenergi

19

Faktaruta 4: Sveriges hllning

Sveriges regeringar har i huvudsak uttryckt sitt std till Vrldsbankens energiarbete under de senaste tio ren, och

ven rsvarat beslut som inneburit grnt ljus r ortsatta storskaliga satsningar p ossil energi. Den socialde-

mokratiska regeringen gav sitt std till att Vrldsbanken 2004 avvisade EIR:s rekommendationer om att asa ut

fnansieringen av olja och kol, Alliansregeringen opponerade sig heller inte mot lnet p ver 3 miljarder USD, som

banken beviljade 2010 till sydarikanska Eskoms gigantiska kolkratverk. Bistndsminister Gunilla Carlsson hnvi-

sade i en riksdagsdebatt till att en expertpanel givit sitt std till investeringen, p grundval av Vrldsbankens kri-

terier r nr investeringar i kolkrat kan godtas. Ministern konstaterade samtidigt att det fnns anledning att se

ver dessa kriterier i takt med att klimatvnliga alternativ eektiviseras och tillgngliggrs i strre skala ven r

utvecklingslnder. 59

Alliansregeringen skriver, i 2010 rs policy r milj- och klimatrgor i utvecklingssamarbetet, att god och

sker tillgng till hllbara energilsningar spelar en viktig roll r att uppn era av Millenniemlen. Policyn slr

ast:Sverige ska verka r kad tillgng till energi r mnniskor i attigdom och strva eter kad andel rnybar

energi i utvecklingslndernas energisystem, kad energieffektivisering och anvndning av teknik som minskar

koldioxidutslppen.60

Policyn medger nd att Sverige kan ortstta stdja investeringar i icke rnybar energi i de all rnybar en-

ergi eller teknik som minskar koldioxidutslppen inte r ett mjligt alternativ r att tcka behoven p kort sikt. I

sdana all br investeringen dock ske med den mest miljvnliga tekniken som r tillgnglig samt ha en tydlig

mlsttning att minska attigdom. Detta ligger i vl i linje med Vrldsbankens gllande policy om n inte med

dess praktik.

I mars 2011 antog regeringen en strategi r sitt std till Vrldsbanksgruppen. Energirgorna behandlas hr i

avsnittet om milj och klimat. Regeringen vill verka r att Vrldsbanken i hgre grad integrerar milj- och klimat-

hnsyn i sitt arbete inom olika sektorer exempelvis energisektorn. Konkret nmns att fnansieringen till rnybar

energi och eektiviseringen br ka, dremot sgs inget om att minska stdet till ossil energi eller att satsa mer

p attiga mnniskors energibehov.61

EU-parlamentet ppekade dremot i en resolution i brjan av 2011 att Vrldsbankens strategi srskilt br upp-

mrksamma rgan om hur tillgng till energi kan hjlpa mnniskor att ta sig ur attigdomen, samtidigt som man

underlttar vergngen till ett miljmssigt hllbart utvecklingsmnster p energiomrdet.62


22/30

Mednyenergi

20

Utvinning r utveckling?

Vrldsbanken motiverar sitt ortsatta std till utv inning av

olja och gas med att det bidrar til l att minska attigdomen

genom att generera ekonomisk tillvxt och exportinkom-

ster. Det hr r ett antagande som har mycket svagt std i

den historiska erarenheten.Lnder med mycket naturresurser uppvisar tvrtom en

genomsnittlig lgre ti llvxt, och ven smre resultat p ett

antal andra utvecklingsindikatorer, n lnder med mindre

naturrikedomar. I de oljeproducerande lnderna inom

OPEC minskade exempelvis BNP per capita med ver en

procent per r under de sista 35 ren av 1900-talet, medan

den i andra utvecklingslnder kade med 2,2 procent.63

Fenomenet gr under mnga namn: resursernas rban-

nelse (the resource curse), rikedomsparadoxen (the paradox

o plenty). Problemet r inte bara ett u-landsproblem: det

r ven knt som hollndska sjukan eter de svrigheterNederlnderna eror sedan gas hittades i Nordsjn. Valutan

strktes av de nyunna rikedomarna, med ljden att expor-

ten rn andra sektorer hmmades.

Men srskilt i stater med redan svaga demokratiska in-

stitutioner bidrar stora intkter rn rvaruexport ven til l

att gra den inhemska eliten oberoende av den ekonomiska

och sociala utvecklingen inom andra sektorer.

Rvarumarknader knnetecknas dessutom av stora pris-

uktuationer, vilket gr exportinkomsterna oskra.

Resultatet har i ertalet oljeproducerande lnder blivit

starkt segregerade samhllen prglade av despoti och kor-

ruption, dr ett tal rodas medan majoriteten hlls kvar i

attigdom. Den senaste tidens protestrrelser i mnga olje-

rika stater r delvis en reaktion mot detta.

Utvinningen av olja och gas kan ven leda till miljpro-

blem och sociala eekter som har en direkt negativ pverkan

p attiga mnniskors levnadsvillkor. Den miljrstring

som orsakats av oljeindustrins hrjningar i Nigerdeltat, och

de konikter som ljt i dess spr, hr til l de mer knda ex-

emplen. Men runt om i vrlden drabbas lokal- och ur-

sprungsbeolkningar av en industri som sker sig till allt

mer knsliga miljer och avlgsna trakter r att erstta

produktionen rn sinande kl lor.64

Drmed inte sagt att utvinning av olja, gas eller andra

naturresurser inte kan ge vervgande positiva utvecklings-

eekter. Extractive Industries Review, EIR, understrk dock

vikten av att de rutsttningar som krvs r att sker-

stlla sdana resultat mste fnnas p plats innan

Vrldsbanken och andra internationella fnansinstitutioner

investerar i utvinning. Det handlar om allt irn ulldiga

konsekvensbeskrivningar och ekonomiska analyser som tar

med kostnaderna r alla negativa eekter i berkningarna,

De strsta rbrnningsaktiviteterna av restolja sker i Nigeria.

Foto: Oilwatch


23/30

Mednyenergi

21

till ungerande regelverk r miljskydd, reellt inytande

rn berrda beolkningar och mekanismer som gr att

intkterna verkligen kommer attiga mnniskor til lgodo.

Hur svrt det kan vara att skra positiva utvecklingse-

ekter av investeringar i oljeutvinning har Vrldsbankensjlv erarenhet av rn den oljepipeline genom Tchad och

Kamerun som man var med och fnansierade. Trots starka

varningar rn civilsamhllets organisationer skrev banken

r 2000 ett avtal med Tchads regering om att en del av in-

tkterna skulle investeras i utbildning, hlsovrd med mera.

verenskommelsen, som banken beskrev som ett redme,

innebar ven lpande samrd och vervakning. Men 2008

kunde banken konstatera att oljeintkterna rmst t jnade

til l att strka presidentens grepp ver landet. Vrldsbanken

drog sig ut projektet, och Tchad betalade tillbaka sina

ln.65

EIR argumenterade r att Vrldsbanken helt skulle asa ut

utlningen till oljeutvinning, t ill rmn r energiinveste-

ringar som har bttre mjligheter att rbttra villkoren r

attiga mnniskor. Men sedan EIR presenterade sina slut-

satser har Vrldsbanksgruppens investeringar i utvinnings-industrierna nstan rdubblats, rn 500-600 miljoner

USD ren 2002-2003 ti ll en miljard USD 2010. r 2010 gick

tre jrdedelar (731,5 miljoner USD) av dessa investeringar

till olje- och gassektorn, och mindre n en emtedel till

gruvindustrin. Knappt 90 miljoner investerades i att ka

kapaciteten r att hantera policy, milj och sociala rgor.66

Av nstan en halv miljard som investerades i oljesektorn

2009 gick drygt hlten til l ett amerikanskt och ett brittiskt

retag som bedriver oshore-utvinning av olja och gas i

Ghana en verksamhet med hgst marginella, om ens

ngra, lokala utvecklingseekter.67


24/30

Mednyenergi

22

Vrldsbankens roll i en grn energirevolution

En grn energirevolution kallas en strategi som istllet

inriktar sig direkt p att ka attiga mnniskors tillgng p

rnybar energi rn sol, vind och eektivare anvndning

av biobrnslen (se Faktaruta 5).

Grundidn i rslaget, som lanserades i en FN-rapport2009, r kratiga satsningar r att snka priset p el och

drigenom skapa en eterrgeboom rn attiga mnniskor.

Det rmsta verktyget r att inra garantipriser, eller eed-

in tari s, r hllbar elproduktion. Garantipriser anvnds

redan i ett emtiotal lnder och har bidragit till att kra tigt

hja andelen rnybar el i bland annat Tyskland och

Spanien.

Frslaget rutstter att det skapas kanaler r pengar rn

rika lnder som kan subventionera mellanskillnaden mellan

vad attiga mnniskor har rd att betala r el och vad nya

elproducenter behver betalt r att vga investera.Frgan r vilken roll Vrldsbanken skulle kunna spela i

rhllande till ett sdant system?

Genom FN:s klimatkonvention har alla industrilnder

gjort ett bindande tagande om att hjlpa attigare lnder

med fnansiering bde r att stl la om till en k limatsmar-

tare utveckling, och r att anpassa sig till de klimatrnd-

ringar som nd pgr. tagandet innebr ven att indu-

strilnderna mste bidra med nya pengar r dessa ndaml,

s att de inte urholkar lndernas tidigare taganden om

utvecklingsbistnd och annan fnansiering.

Vrldsbankens fnansiering hrrr dock till strsta delen

rn anslag rn de industrialiserade medlemslndernas

bistndsbudgetar. Finansieringen sker dessutom nstan

uteslutande i orm av ln, vilket r en ytterst tvivelaktig

orm r att fnansiera subventioner.

Utver den lnefnansiering som Vrldsbanken til lhan-

dahller, s spelar banken ven en betydande roll i kapaci-

tetsutveckling, i policydialoger med regeringar och andra

institutioner, och som initiativtagare och pdrivare p en

rad omrden. Dessa roller r ibland vlkomna, men ota

ven irgasatta. Det gller inte minst p klimatomrdet,

dr svl regeringar i Syd som strre delen av det civila sam-

hllet menar att Vrldsbanken ibland ges, men ocks sjlv-

mant tar p sig, roller som rtteligen br ligga under klimat-

konventionens kontroll.

Likvl r Vrldsbankens inytande p alla dessa omr-den de acto betydande. Det r drr angelget att det ka-

naliseras mot att understdja policies och initiativ som bi-

drar till att minska bde energiattigdomen och den

klimatpverkan som orsakas av energianvndningen.

Naturskyddsreningen har mot den bakgrunden upp-

manat Vrldsbanken att medverka till att en ond upprttas

som kan rmedla std till program r utbyggnad av ny

rnybar elproduktion baserat p garantipriser.68

Solpanelsmodell som tagits ram i Zambia rmst utvecklad r att anvndas

av mindre retag. Foto: Solaraid


25/30

Mednyenergi

23

Faktaruta 5: En energirevolution mot fattigdomen...?

Priset r den helt avgrande aktorn r vem som r til lgng till energi, och hur mycket. I ett utvecklingslanddr stora delar av beolkningen tjnar mindre n 15 kronor per dag r ven ett typiskt energipris p 30 re

per kWh en stor begrnsning. ven om 10 procent av inkomsten lggs p energi, s rcker det inte ti ll mer n

5 kWh per dag.

Det jmrelsevis lga priset har lnge varit en viktig drivkrat r investeringar i ossila energikllor.

Industrilnder anvnder numera koldioxidskatter och andra styrmedel som sytar till att utjmna prisskill-

naden och gra de rnyelsebara alternativ mer konkurrenskrat iga. Men r attiga mnniskor r problemet

att alls ha rd med den energi de behver. Att hja priset p ossil energi skulle bara leda til l att nnu er mn-

niskor blir helt utan. Fr utvecklingslnderna r det istllet avgrande att den klimatvnliga energin kan bli

billigare.

A Global Green New Deal kal las ett FN-rslag om kratiga satsningar r att snka priset och ka ti ll-

gngen p rnybar energi rn sol, v ind och eektivare anvndning av biobrnslen.Grundidn rslaget, som lanserades 2009 i FN-rapporten Promoting Development, Saving the Planet,

r att skapa en eterrgeboom p hllbar el t ill attiga mnniskor.69 Det rmsta verktyget r att inra ga-

rantipriser, eller eed-in taris, r hllbar elproduktion. Garantipriser anvnds redan i ett emtiotal lnder

och har bidragit till att kratigt hja andelen rnybar el i bland annat Tyskland och Spanien.

Principen r att den som investerar i rnybar el garanteras att slja elen til l verenskomna priser som

gr att de kan rkna hem en vinst. Konsumentpriset stts sedan p en niv som gr att ocks attiga mn-

niskor har rd att betala. Skillnaden i pris subventioneras av industrilnderna genom en srskild ond. Enligt

FN:s uppskattning skulle det krvas ca 100 miljarder dollar rligen under 10-20 r r att pressa ner priserna

till en niv d subventionerna inte lngre behvs.

FN-rslaget har era egenskaper som borde gra det till en attraktiv strategi r de givarlnder som mste

bidra till att fnansiera subventionerna:

Betalning sker rst d ny, rnybar energi aktiskt levereras. Det fnns ingen risk r att pengar spen-

deras till ingen nytta.

Stdet r subventionerna r tidsbegrnsat. Ju snabbare kostnaderna r nya investeringar sjunker,

desto snabbare rsvinner ocks behovet av subventionerna.

Sjunkande priser och kad eterrgan kommer ocks att skapa jobb och underltta den ndvndiga

energiomstllningen i industrilnderna.


26/30

Mednyenergi

24

Vrldsbanken mste i sin nya energistrategi lgga ast prin-

ciper och prioriteringar som mycket tydligare n tidigare

kombinerar de vergripande utvecklingsmlen med en glas-

klar inriktning p attigdomsbekmpning med hjlp av

investeringar i attiga mnniskors tillgng till energi rnhllbara energikl lor. Strategin mste bygga p att maxi-

mera de eekter som just Vrldsbanken kan uppn, p ett

stt som kompletterar investeringar och initiativ rn andra

institutioner, av stater och i de privata och ideella sekto-

rerna.

Att Sverige r nrvarande innehar den nordisk/baltiska

stolen i Vrldsbankens exekutivstyrelse ger landet srskilt

goda rutsttningar att pverka den nya strategin.

Naturskyddsreningen har redan, til lsammans med andra

svenska organisationer, tagit initiativ till en dialog om en-

ergistrategin med den svenske exekutivdirektren.70 Sverigebr rst och rmst, med utgngspunkt i de teman som

diskuterats i denna rapport, driva p r att Vrldsbanken

ska:

Prioritera investeringar som bidrar till att attiga

mnniskor r kad til lgng till energi, med okus

p kostnadseektiva och miljvnliga teknikls-

ningar som ger positiva sociala eekter. Att n 700

miljoner mnniskor med rena, plitliga och hll-

bara energitjnster anges som ett mjligt ml til l r

2021 i det strategirslag som presenterats av en

grupp internationella utvecklings- och miljorga-

nisationer.71

Inra krav p att a lla energiprojekt ska analysera,

lja upp och rapportera hur projekten pverkar at-

tiga mnniskors tillgng til l energi. Projektplanerna

br ange de tnkta mlgrupperna r den energi som

ska produceras, och stta upp ml r andelen at-

tiga i mlgruppen.

Utvrdera tillsammans med lntagarlnder och ippna och trovrdiga processer olika energislag

och teknologier, srskilt med avseende p hur tek-

nikvalen pverkar de mest attiga och srbara grup-

perna i samhllet.

Utveckla rutiner och metoder r att systematiskt

lja upp hur attigdomen pverkas av bankens en-

ergiinvesteringar.

Avbryta alla fnansiering till projekt baserade p

ossila brnslen, svida dessa inte har som sitt enda

syte att ka attiga mnniskors tillgng till energi.

ka utlningen til l rnybar energi med minst 40procent per r, och mainstreama energieektivi-

sering inom Vrldsbankens utlning i alla sekto-

rer.

Lgga strre vikt vid att utveckla smskaliga och

decentraliserade energilsningar, inklusive eektiv

och miljvnlig elproduktion r omrden som inte

r anslutna till elntet.

Finansiera strre vattenkratsprojekt endast om de

uppyller de riktlinjer och kriterier som utarbetats

av World Commission on Dams, WCD.

Medverka til l att det skapas en ond eller mekanism

r att fnansiera investeringar i utbyggnad av r-

nybar el med hjlp av subventionerade garantipriser

till producenterna.

Rekommendationer till svenska beslutsattare


27/30

Mednyenergi

25

1. International Energy Agency (2010b).


3. World Bank Group (2010a).

4. Mainhardt-Gibbs, Heike, World Bank Group Energy Sector

Financing Update, November 2010. http://www.bicusa.org/en/

Issue.Resources.48.aspx

5. http://go.worldbank.org/3QT2P1GNH0 den 10 mars 2011.

6. http://www.un.org/millenniumgoals/7. http://go.worldbank.org/DM4A38OWJ0 den 10 mars 2011.


9. United Nations (1992).


11. http://go.worldbank.org/45FS30HBF0

12. Energy use (kg o oil equivalent per capita), 2007: http://data.world-

bank.org/indicator/EG.USE.PCAP.KG.OE/

13. Electric power consumption (kWh per capita), 2007: http://data.

worldbank.org/indicator/EG.USE.ELEC.KH.PC




17. World Health Organisation (2011).

18. International Energy Agency (2010a).


20. Med detta avses minimibehov av energi r matlagning, uppvrm-

ning, belysning, kommunikation, hlsa och utbildning. Ibid, s 10.

21. Secretary-Generals remarks at Fourth World Future Energy

Summit, Abu Dhabi, United Arab Emirates, 17 January 2011. http://

www.un.org/apps/sg/sgstats.asp?nid=5036

22. http://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/65/436


24. Ibid och Mainhardt-Gibbs, Heike (2010).

25. Detta var den senaste o iciella uppgiten som anns tillgnglig den

22 ebruari 2011. http://www.climateinvestmentunds.org/ci/un-

ding-basics

26. www.carboninace.org den 22 ebruari 2011.

27. World Bank Group (2006b).

28. http://go.worldbank.org/ERF9QNT660

29. Bank Inormation Center(2010b).


31. Extractive Industries Review (2003).

32. World Bank Group (2004).

33. World Bank Group (2010c).

34. World Bank Group (odaterad).

35. Mainhardt-Gibbs, Heike (2010).

36. Ibid.

37. World Bank Group (1999), World Bank Group (2001a) respektive

World Bank Group (2001b).

38. http://www.dams.org/

39. Extractive Industries Review (2003).

40. World Bank Group (2001c) respektive World Bank Group (2004).

41. World Bank Group (2006a)

42. Lundin, Nannan och Linus Hagberg (2008), Bank Inormation

Center, m l (2006).

43. World Bank Group och IMF: (2005)

44. http://climatechange.worldbank.org/climatechange/overview/stra-

tegic-ramework-documents

45. World Bank Group (2008d).


47. Vattenkra tsdammar kan i visssa tropiska miljer slppa ut mervxthusgaser per producerad kWh el n samma mngd el rn ett

kolkratverk. Ekl, Gran (2006).


49. World Bank Group (2008c). Se ven http://siteresources.world-

bank.org/INTCC/Resources/CTFcriteriainancingcoalandgas-Jan16.

pd


51. http://go.worldbank.org/U5WIWMPUV0 den 21 ebruari 2011.

52. A New Environment Strategy or the World Bank Group. http://go.

worldbank.org/K0BH79OE50


54. UNDP (2004).

55. International Energy Agency (2010a).

56. World Bank Group (2010c).


58. Enligt amerikanska kongressens utrikesutskott har utvecklingsban-

kerna hittills okuserat r mycket p utbudet av energitjnster, men

inte tillrckligt p att skapa rutsttningar r en hllbar eterr-

gan rn attiga grupper. The International Financial Institutions: A

Call or Change. A Report to the Committee on Foreign Relations

United States Senate. 111th Congress 2nd Session. March, 2010.

Tillgnglig via http://www. gpoaccess.gov/congress/index.html

59. Sveriges Riksdag (2010).

60. Utrikesdepartementet (2010).

61. Utrikesdepar tementet (2011).

62. Europaparlamentet (2011).

63. Gylason, Thorvaldur (2000). Samma trend beskrivs och analyseras

i Sachs, Jeery och Andrew Warner (1995).

64. Fr mnga exempel p hoten, och p det motstnd som mobiliseras

bland lokala grupper, se www.oilwatch.org och www.oilwatchari-

ca.org

65. The Guardian (2008).

66. World Bank Group (2010d).


68. Brev har snts bde till Vrldsbankens ansvariga r energi- och kli-

matrgor (2010-10-08) och till den nordisk/baltiska representan-

ten i bankens exekutivstyrelse (2010-05-03).


70. Brev till Anna Brandt, Exekutivdirektr vid den nordisk-baltiska val-

kretsen i Vrldsbanken, 28 ebruari 2011. Diakonia, Forum Syd,

Naturskyddsreningen, Svenska Kyrkan.

71. Bank Inormation Center (2010a).

Fotnoter


28/30

Mednyenergi

26

Reerenser

Bank Inormation Center, m l (2006): How the World Banks Energy

Framework Sells the Climate and Poor People Short. A Civil Society

Response to the World Banks Investment Framework or Clean Energy

and Development. http://www.bicusa.org/proxy/Document.9515.aspx

Bank Inormation Center (2010a):Sustainable Energy or Equitable

Development. Contribution to the World Bank Groups Energy Strategy

Rewiew and Development.

Bank Inormation Center(2010b): World Bank Group Energy Sector

Financing Update.

Extractive Industries Review (2003): Striking a Better Balance. The Final

Report o the Extractive Industries Review. http://go.worldbank.org/

T1VB5JCV61

Ekl, Gran (2006): Ulv i raklder? Vattenkrat och vxthusgaser.

Svenska Naturskyddsreningen.

Europaparlamentet (2011): EU-parlamentets resolution av den 17 ebruari

2011 om Vrldsbankens energistrategi r utvecklingslnderna. http://

www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRe=-//EP//TEXT+TA+P7-

TA-2011-0067+0+DOC+XML+V0//SV

The Guardian (2008): Bank pulls out o pioneering oil deal with Chad., 11

september. http://www.guardian.co.uk/world/2008/sep/11/chad

Gylason, Thorvaldur (2000): Natural Resoources, Education and

Economic Growth. Centre or Economic Policy Research. http://www.hi.

is/~gylason/pd/dp2594.pd

International Energy Agency (2010a): Energy Poverty. How to make mo-

dern energy access universal? Special early excerpt o the World Energy

Outlook 2010 or the UN General Assembly on the Millennium

Development Goals. http://www.worldenergyoutlook.org/docs/weo2010/

weo2010_poverty.pd

International Energy Agency (2010b): World Energy Outlook 2010. http://

www.worldenergyoutlook.org

Lundin, Nannan och Linus Hagberg (2008): An Assessement o the World

Banks Clean Energy or Development Investment Framework.

Naturskyddsreningen. http://www.naturskyddsoreningen.se/upload/

Foreningsdokument/Rapporter/engelska/Report_Assessement_World_

Bank.pd

Mainhardt-Gibbs, Heike (2010): World Bank Group Energy Financing:

Energy or the Poor? OilWatch International.

Sachs, Jeery och Andrew Warner (1995): Natural Resource Abundance

and Economic Growth. National Bureau o Econmomic Research. http://

www.nber.org/papers/w5398.pd

Sveriges regering (2011): Organisationsstrategi r Vrldsbanksgruppen r

2011-2014. Antagen 2 mars 2011.

Sveriges Riksdag (2010): Svar p interpellation 2010/11:42 om Sverigesstd till kolkratverk i Sydarika. Riksdagens protokoll 2010/11:19, tisda-

gen den 23 november 2010. http://www.riksdagen.se/webbnav/index.

aspx?nid=101&bet=2010/11:19

UNDP (2004): World Energy Assessment. http://www.undp.org/energy/

weaover2004.htm

United Nations (1992): United Nations Framework Convention on Climate

Change, 1992. www.unccc.int

United Nations (2009): World Economic and Social Survey 2009

Promoting Development, Saving the Planet. Department o Economic and

Social Aairs. http://www.un.org/en/development/desa/policy/wess/

wess_archive/2009wess.pd

United Nations (2010): Energy or a Sustainable Future. Summary Report

and Recommendations. The Secretary-Generals Advisory Group on

Energy and Climate Change (AGECC). http://www.un.org/millenniumgo-

als/pd/AGECCsummaryreport[1].pd

Utrikesdepartementet (2010): Policy r milj- och klimatrgor inom

svenskt utvecklingssamarbete 2010- 2014. http://www.regeringen.se/sb/

d/5347/a/153708

Utrikesdepartementet (2011). Organisationsstrategi r

Vrldsbanksgruppen r 2011-2014. Antagen av Sveriges regering 2 mars

2011.

World Bank Group (1999): Fuel or Thought: An Environmental Strategy

or the Energy Sector. http://go.worldbank.org/92RT0XPT30

World Bank Group (2001a): Making Sustainable Commitments: An

Environment Strategy or the World Bank. http://go.worldbank.org/

WE4YP61N70

World Bank Group (2001b): The World Bank Groups Energy Program

Poverty Reduction, Sustainability and Selectivity. http://siteresources.

worldbank.org/INTENERGY/Publications/20269216/energybrochure.pd.

World Bank Group (2001c): The World Bank Position on the Report o the

World Commission on Dams. http://www.adb.org/water/topics/dams/pd/

TheWBPositionontheReportotheWCD.pd


29/30

Mednyenergi

27

World Bank Group (2004): World Bank Group Management Response to

the Extractive Industries Review. http://go.worldbank.org/AN049A4070

World Bank Group (2006a): Clean Energy and Development: Towards an

Investment Framework. http://siteresources.worldbank.org/

DEVCOMMINT/Documentation/20890696/DC2006-0002(E)-

CleanEnergy.pd

World Bank Group (2006b): World Bank Group Progress on Renewable

Energy and Energy E iciency Fiscal Year 2005. http://siteresources.

worldbank.org/EXTENERGY2/Resources/4114199-

1270246260417/2005Full.pd

World Bank Group (2008a): Development Committee Communiqu, 12 ok-

tober. http://siteresources.worldbank.org/DEVCOMMINT/

NewsAndEvents/21937474/FinalCommunique101208.pd

World Bank Group (2008b): Strategic Framework on Development and

Climate Change. Technical Report. Vrldsbanken 2008. http://siteresour-

ces.worldbank.org/EXTCC/Resources/407863-1219339233881/

DCCSFTechnicalReport.pd

World Bank Group (2008c): The Clean Technology Fund. Design document

antaget 8 maj 2008. http://www.climateinvestmentunds.org/ci/node/78

World Bank Group (2008d): World Bank Group Sustainable Inrastructure

Action Plan FY20092011. http://siteresources.worldbank.org/

INTSDNETWORK/Resources/SIAPinal.pd.

World Bank Group (2009a): Energy Strategy Approach Paper. http://site-

resources.worldbank.org/EXTESC/Resources/Approach-paper.pd

World Bank Group (2009b): The World Bank Group Environment Policy

Concept Note. August 5, 2009.

World Bank Group (2010a): Addressing the Electric ity Gap. Background

Paper or the World Bank Group Energy Strategy. Vrldsbanken 2010.

http://go.worldbank.org/1CT2D4GSO0

World Bank Group (2010b): Fith Implementation Repor t o the

Management Response to the Extractive Industries Review. http://

go.worldbank.org/PMSHHP27M0

World Bank Group (2010c): Modernizing Energy Services or the Poor: A

World Bank Investment Review Fiscal 200008. Barnes, Singh och Shi,

World Bank Energy Sector Management Assistance Program (ESMAP).

http://siteresources.worldbank.org/EXTENERGY2/Resources/

EnergyForThePoor.pd

World Bank Group (2010d): The World Bank Group in Extract ive Industries

2010 Annual Review. http://go.worldbank.org/AN049A4070

World Bank Group (odaterad): Classiications Used in World Bank Group

Energy Lending Reporting. http://siteresources.worldbank.org/

INTENERGY2/Resources/WBGDeinitions.pd

World Bank Group och IMF: (2005): An Investment Framework or Clean

Energy and Development: A Progress Report. http://siteresources.world-

bank.org/DEVCOMMINT/Documentation/21046509/DC2006-0012(E)-CleanEnergy.pd

World Health Organisation: Indoor air pollution and health. http://www.

who.int/mediacentre/actsheets/s292/en/index.html den 18 ebruari

2011.


30/30

Naturskyddsreningen granskar i denna rapport vilket genomslag utvecklingen av

Vrldsbankens energipolicies och -riktlinjer har ha t p investeringarna under det senaste r-

tiondet. Den vergripande slutsatsen r att den fnansiering som gr till ossila energislag, ochsom ortarande dominerar Vrldsbankens energiinvesteringar, i stort sett inte al ls bidrar til l

rverkligandet av bankens uppdrag att bekmpa attigdomen. Bankens kommande energistra-

tegi mste istllet prioritera investeringar som bidrar till att attiga mnniskor r kad tillgng

till energi, och okusera p kostnadseektiva och miljvnliga teknik lsningar som ger posi-

tiva sociala eekter.

Att Sverige r nrvarande innehar den nordisk/baltiska stolen i Vrldsbankens styrelse ger

oss srskilt goda rutsttningar att pverka den nya strategin och vi hoppas att de rekommen-

dationer som Naturskyddsreningen lmnar i rapporten kommer att beaktas i policydiskus-

sionerna i den nordisk/baltiska valkresten!

Naturskyddsreningen. Box 4625, 11691Stockholm. Tel 08-702 65 00. [email protected]

Naturskyddsreningen r en ideell miljorganisationmed krat att rndra. Vi sprider kunskap, kartlggermiljhot, skapar lsningar samt pverkar politiker och

myndigheter svl nationellt som internationellt.Freningen har ca 190 000 medlemmar och fnns ilokalreningar och lnsrbund ver hela landet.

Vi str bakom vrldens tuaste miljmrkningBra Miljval.

www.naturskyddsoreningen.seMobil hemsida (wap): mobil.naturmob.se

rapport - med ny energi

Documents