rapport narkotikakartläggning · 2016-12-16 · i denna rapport ingår resultatet av 2016 års...

www.regionostergotland.se

Rapport narkotikakartläggning

2016

Datum: 2016- 12-15

www.regionostergotland.se 2 (23)

http://www.regionostergotland.se/


Innehåll 1 Förord ............................................................................................. 4

2 Sammanfattning ............................................................................ 5

3 Bakgrund och metod ...................................................................... 6

3.1 Bakgrund ............................................................................................................. 6

3.2 Syfte ................................................................................................................... 7

3.3 Metod .................................................................................................................. 7

4 Resultat från narkotikakartläggningen 2016 ................................ 8

5 Resultat från andra källor ............................................................ 14

5.1 Nationella data ................................................................................................... 14

5.1.1 Dödsorsaksregistret .................................................................................. 14

5.1.2 Hälsa på lika villkor (HLV) .......................................................................... 14

5.1.3 Nationella ANDT indikatorer ....................................................................... 15

5.2 Regionala data ................................................................................................... 16

5.2.1 Om mig .................................................................................................... 16

5.2.2 Diagnosregistrering ................................................................................... 16

5.2.3 Narkotikapåverkade bilförare ..................................................................... 18

5.2.4 Data från smittskydd ................................................................................. 19

5.2.5 Data från Rättsmedicinalverket (RMV) ........................................................ 19

5.3 Omvärldsbevakning ............................................................................................ 21

5.3.1 Dolt missbruk ........................................................................................... 21

5.3.2 Dopning ................................................................................................... 22

6 Reflektion ..................................................................................... 23



1 Förord Vid sitt sammanträde 2015-06-12 beslutade Ledningsgruppen för vård och omsorg, LGVO att handlingsplan för metodutveckling av narkotikakartläggning i Östergötland 2016 – 2020 antas men betonar vikten av att även skapa kunskap kring socialt accepterat bruk av narkotika och dolt missbruk. Bilaga 1. Handlingsplan Narkotikakartläggning

I denna rapport ingår resultatet av 2016 års narkotikakartläggning, resultat från ungdomsenkäten Om mig, och kommunala avloppsmätningar. Dessa resultat har kompletterats med nationella data från enkäten Hälsa på lika villkor och från dödsorsaksregistret. Regionala data från Polismyndigheten angående drogfylla, data från Smittskyddsenheten angående hepatit C och data från Rättsmedicinalverket över antal analyserade prover under provtagningsperioden 160301–160531 ingår också. Rapporten är en del av ett femårigt utvecklingsarbete som påbörjats 2016. Dessa data speglar på olika sätt narkotikasituationen i Östergötland.

Resultaten kan användas för planering av prevention, tidiga insatser och behandling. Det kan också ge möjlighet till att:

upptäcka trender tidigt,

se vilka grupper som är mest utsatta,

få en uppfattning om hur ser det ut för barnen,

få en uppfattning om könsfördelning etc.



2 Sammanfattning Ledningsgrupp vård och omsorg som består av länets social-/vård-/omsorgschefer inom kommunerna samt regionens närsjukvårdsdirektörer, hälso- och sjukvårdsdirektör, tjänstemän från regionens ledningsstab samt sakområdets sekretariat beslutade våren 2015 att under perioden 2016-2020 utveckla en enkät för att kartlägga missbruket i länet. För att registreras för narkotikamissbruk så skulle missbruket vara fastställt antingen via test eller genom personens egen uppgift. Det är socialtjänst, polis, beroendevård, ungdomsmottagningar med flera som ska ge svar på bland annat hur många klienter/patienter de mött under en tremånadersperiod och vilka preparat som missbrukas. I det arbetet samverkar Region Östergötland, polisen, Länsstyrelsen Östergötland och länets kommuner.

I 2016 års narkotikakartläggning har 10 av länets 13 kommuner, Polismyndigheten, Studenthälsan och verksamheter inom Region Östergötland deltagit. Majoriteten av narkotikamissbrukarna var män och åldersspannet för personerna som registrerats var 15 – 73 år, flest har registrerats i ålderskategorin 25-39 år. I resultaten från kartläggningen förekommer en mängd olika preparat, både kända illegala droger och mer okända ännu inte illegala preparat. Cannabis är den vanligast uppgivna drogen, vilket är samma resultat som i andra nationella och regionala enkätundersökningar.

I enkätundersökningen Hälsa på lika villkor framkommer att knappt 2 procent av befolkningen har använt hasch eller marijuana under det senaste året. I åldersgruppen 20-24 år är det drygt 6 procent som använt det senaste året. Det är en liten andel av befolkningen i Östergötland som missbrukar narkotika. Flest som missbrukar finns i länets stora städer. I enkäten ”Om mig” framkommer att den allra största delen av eleverna cirka 94 procent inte använt narkotika.

I det nationella dödsorsaksregistret kan man konstatera att det skett en ökning av antalet döda på grund av läkemedels- och narkotikaförgiftningar i landet, denna ökning finns också bland män i Östergötland.

Under 2016 har spår av narkotika mätts i avloppsvatten i 12 av länets kommuner. Mätningar visar att det finns spår av narkotika i samtliga kommuner. Cannabis är vanligast men även amfetamin förekommer i alla kommuner. Spår av kokain har det hittats i 10 av kommunerna.

De olika datakällorna ger ingen tydlig bild av hur många narkotikamissbrukare som finns i Östergötland men vi vet att bruk av narkotika finns i alla kommuner i länet.



3 Bakgrund och metod

3.1 Bakgrund

Regeringen har under våren 2016 beslutat om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken gällande perioden 2016-2020. Det övergripande målet är ”Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk.” Det övergripande målet har varit detsamma under tidigare strategiperiod, 2011-2015.

Redan 2005 och 2006 genomfördes två länsövergripande kartläggningar av det kända narkotikamissbruket i några av Östergötlands kommuner, Länsstyrelsen ansvarade då och uppgifter hämtades in utifrån kommun, kön, födelseår och initialer. Även 2009 genomfördes en kartläggning då med Landstinget som huvudansvarig.

I länet finns ett regionalt ANDT-råd som verkat sedan 2011. Det leds av Landshövdingen och i övrigt finns representation från polisen, Region Östergötland och fyra av länets kommuner. Det regionala ANDT-rådet diskuterade redan vid sitt första möte hur stor narkotikakonsumtion vi har i Östergötland och om det på något sätt går att mäta. I regionala ANDT-rådet beslutades att verka för en kartläggning av det kända narkotikamissbruket.

Under 2014 genomfördes en pilotkartläggning i tre av länets kommuner med syfte att undersöka möjligheten att använda ett webbverktyg i arbetet. Kartläggningen genomfördes och resultat återrapporterades skyndsamt. Metodiken fungerande, men kritik uppkom om att bilden utelämnar delar av narkotikamissbruket eftersom vissa enheter eller befolkningsgrupper inte nåtts i tidigare kartläggningar.

Målsättningen med att bredda kartläggningen är dels att få en så pass heltäckande bild som möjligt av narkotikamissbruk i Östergötland genom avidentifierad rapportering. Dels att nå de grupper som saknades i pilotundersökningen; unga och kvinnor men även narkotikamissbruk hos personer inom psykiatrisk vård, frivård och på Studenthälsan. Kartläggningen är första steget i en process för att hantera missbrukets omfattning. Nästa steg kommer att omfatta utveckling av former för samarbete mellan myndigheter och kommuner, för att hantera uppkomsten av nya substansers utbredning och för att förhindra nyrekrytering av narkotikamissbrukare. De samverkansavtal som ska finnas mellan kommunerna och polismyndigheten kommer att kunna utvecklas.

Ledningsgrupp vård och omsorg beslutade vid sitt sammanträde 2015-06-12 att under perioden 2016-2020 utveckla en enkät där socialtjänst, polis, beroendevård, ungdomsmottagningar med flera besvarar bland annat hur många klienter/patienter de mött under en tremånadersperiod och vilka preparat som missbrukas. I det arbetet samverkar Region Östergötland, polisen, Länsstyrelsen och länets kommuner.

2014 väcktes intresset för att genomföra mätningar av narkotikaspår i avloppsvatten och Norrköpings kommun genomförde ett antal provtagningar med stöd av personal från Karolinska Institutet. Dessa provtagningar väckte stort intresse och det regionala ANDT-rådet beslutade att erbjuda länets kommuner att delta i en gemensam insats under 2016.

En ungdomsenkät, ”Om mig” genomförs i länets kommuner. Enkäten är ett samarbete mellan Region Östergötland, länets kommuner och Länsstyrelsen. Elever i grundskolans årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet besvarar enkäten och svarsfrekvensen har varit mycket god. Ett av de områden som undersökts är elevernas narkotikaerfarenheter.

Sammantaget så kan dessa tre ovan beskrivna undersökningar ge en bild av nuläget men också bidra till underlag för utveckling av stöd, vård och behandling.



3.2 Syfte

Syftet med narkotikakartläggningen är att starta och implementera en metodutvecklingsprocess för uppskattning av och hantering av narkotikamissbrukets omfattning i Östergötland.

Detta är ett led i det arbete som bedrivs regionalt och kommunalt i Östergötland för att minska antalet narkotikaanvändare via både prevention, tidiga insatser och behandling. För att vi ska veta om vi gör rätt insatser på rätt ställe måste vi ha kunskap om hur narkotikamissbruket ser ut i länet.

3.3 Metod

Vi bygger upp en struktur av systematiskt organiserade rapportörer inom de engagerade verksamheterna, som meddelar avidentifierade data via en webblänk. Vissa variabler är gemensamma och andra specifika för de olika verksamheterna. Bilaga 2 Enkät.

Den regionala datainsamlingen kompletteras med nationellt insamlade data gällande Östergötland från till exempel dödsfallsregistret, Rättsmedicinalverkets data och Folkhälsomyndighetens uppföljning av de nationella ANDT – indikatorerna (alkohol, narkotika, dopning, tobak). Data från den regionala barn och ungdomsenkäten ”Om mig” kan förstärka helhetsbilden. Resultat från genomförda avloppmätningar är data som kan kompletterada de andra och som visar på det dolda missbruket i samhället.



4 Resultat från narkotikakartläggningen 2016

Mellan 1 mars och 31 maj rapporterade Polismyndigheten, Socialtjänsten i kommunerna, Region Östergötland, Verksamhet i samverkan mellan kommun och Region Östergötland samt Studenthälsan in data. För att registreras för narkotikamissbruk så skulle missbruket vara fastställt antingen av test eller genom personens egen uppgift. Vid tidigare kartläggningar kunde individerna i förekommande fall följas genom de olika instanserna och möjliggöra en total skattning av narkotikamissbruket. Inför kartläggningen 2014 konstaterades att det skulle krävas samtycke från personerna själva för att kunna samla in personuppgifter om en så pass känslig undersökningsgrupp. Samtyckesförfarandet skulle kunna göra det svårt att genomföra kartläggningen och därför anonymiserades undersökningen, vilket innebär att det inte går att följa individerna genom de olika myndigheterna och att det därför är svårt att besvara totalt hur många individer som missbrukar narkotika i länet.

Under undersökningsperiodens tre månader 2016 registrerade polismyndigheten 392, Region Östergötland 262, Socialtjänsten i kommunerna 256, Verksamheter i samverkan 48 och Studenthälsan 5 personer. Det blir sammanlagt 963 registreringar. Då ingen identitetskontroll var möjlig att genomföra mellan de inrapporterande parterna, så kan en person ha registrerats hos flera. Vid jämförelse av de medverkande myndigheterna kommer inte Studenthälsan att särredovisas då antalet inrapporterade narkotikamissbrukare var 5 personer. Bilaga 3.

Fler män än kvinnor

Det var fler män än kvinnor som registrerades och det gäller oavsett myndighet (figur 1). Den högsta andelen fanns hos polismyndigheten med 86 procent män och den lägsta andelen fanns hos Region Östergötland med 72 procent. Den mest förekommande åldersgruppen var 25-39 år. Den yngsta som registrerades var 15 år och den äldsta var 73 år. Verksamhet i samverkan är verksamhet till största del för ungdomar upp till 26 år och har därför en annan åldersstruktur än övriga verksamheter.

Figur 1. Andel missbrukare per kön, ålder och myndighet.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Männ=325

Kvinnorn=55

Männ=185

Kvinnorn=74

Männ=195

Kvinnorn=57

Männ=35

Kvinnorn=12

PolismyndighetenÖstergötland

Region Östergötland Kommun iÖstergötland

Verksamhet isamverkan

An

del

(%

)

upp till19 år 20-24 år 25-39 år 40 år elle äldre



Hemmavarande och umgängesbarn

Missbruk kan göra att förmågan att vara förälder försämras och att barn som har missbrukande föräldrar kan fara illa. Därför ställdes frågor om de missbrukande hade hemmavarande och/eller umgängesbarn. Totalt sett hade ungefär 14 procent barn, 49 procent hade inte barn och för resterande saknades uppgiften. Högsta andelen med barn fanns bland dem som besökt Region Östergötland (21,2 %) för kommunerna var det 19 procent och för det två övriga var det runt 7 procent. Polismyndigheten saknade information om barn på över 90 procent av sina registreringar, övriga myndigheter mellan 2 och 13 procent.

Typ av missbruk

Vid kartläggningen frågades om vilken typ av missbruk som bäst passar in på personen.

Missbruket är indelat i tre typer: 1. Personen har injicerat en eller flera gånger under undersökningsperioden. 2. Personen har använt narkotika dagligen eller dagligen i perioder (ej injicerat) under undersökningsperioden. 3. Personen har använt narkotika någon gång under mars-maj 2016.

Att ha använt narkotika dagligen eller dagligen i perioder under undersökningsperioden var vanligast bland dem som besökt Region Östergötland och verksamhet i samverkan (figur 2). Medan det i kommunerna var ganska jämt mellan daglig användning och använt någon gång. Polismyndigheten kunde inte identifiera typ av missbruk vid årets mätning.

Figur 2. Fördelning per myndighet av typ av missbruk (%).

0

20

40

60

80

100


Region Östergötland Kommun iÖstergötland


An

del

(%

)

Typ 1 Injicerat en eller flera gånger under perioden

Typ 2 Dagligen eller dagligen i perioder (ej injicerat) under perioden

Typ 3 Använt någon gång under perioden

Vet ej

Annat



En uppdelning på ålder och myndighet visar att bland unga (upp till och med 24 år) som besökt Region Östergötland var det vanligast att ha använt narkotika dagligen eller dagligen i perioder medan unga som besökt kommunen hade majoriteten använt narkotika någon gång (figur 3). För verksamhet i samverkan har en majoritet av de yngsta (upp till 19 år) använt narkotika någon gång, för dem mellan 20-24 år så har majoriteten använt narkotika dagligen. För de äldsta (40 år eller äldre) injicerar 33 procent av dem som besökt Region Östergötland och 17 procent av dem som besökt kommunen. Sammanlagt var det 8 procent av registreringarna som injicerat en eller flera gånger under perioden.

Figur 3. Fördelning per myndighet och ålder av typ av missbruk (%).

0102030405060708090

100

upp till19 årn=32

20-24 årn=48

25-39 årn=109

40 årelleräldren=61

upptill19 år

n=36

20-24 årn=49

25-39 årn=98

40 årelleräldren=65

upptill19 år

n=14

20-24 årn=24

Region Östergötland Kommun i Östergötland Verksamhet isamverkan

An

del

(%

)

Typ 1 Injicerat en eller flera gånger under perioden

Typ 2 Dagligen eller dagligen i perioder (ej injicerat) under perioden

Typ 3 Använt någon gång under perioden

Vet ej

Annat



Boendekommun

En fråga var i vilken kommun den narkotikamissbrukande personen bor. Polismyndigheten har registrerat personer från länets alla kommuner, Region Östergötland från 12 kommuner (tabell 1). Det är tre kommuners Socialtjänst som i årets mätning inte har registrerat alls därför är andelen låg för Kinda, Motala och Ydre.

Tabell 1. Fördelning av boendekommun för de narkotikamissbrukande personerna

Polismyndigheten Östergötland n=388

Region Östergötland n=254

Kommun i Östergötland n=254

Verksamhet i samverkan n=48

Boxholm 0,3 0,4 1,2 0

Finspång 2,3 1,6 16,9 0

Kinda 3,6 1,6 0 0

Linköping 32,2 39,4 31,1 16,7

Mjölby 5,9 0,8 4,3 8,3

Motala 9,8 13,4 0,4 43,8

Norrköping 39,2 38,6 30,3 27,1

Söderköping 1,5 0,4 2,4 0

Vadstena 1,5 0,8 2,4 2,1

Valdemarsvik 0,5 0,4 3,9 0

Ydre 0,3 0 0 0

Åtvidaberg 2,3 2,0 3,5 2,1

Ödeshög 0,5 0,8 3,5 0



Substanser

Det är svårt att få en total bild av användningen av olika substanser då man vid provtagning inte söker efter alla substanser och alla substanser inte heller går att få fram vid provtagning. Rapporteringen av substanser visar att de mest förekommande i undersökningen är Cannabis, Amfetamin och Bensodiazepiner (tabell 2). GHB, Anabola androgena steroider och Khat är minst vanliga av de inrapporterade substanserna.

Tabell 2. Substanserna förekomst i kartläggningen per myndighet.

Polismyndigheten Östergötland

Region Östergötland

Kommun i Östergötland

Verksamhet i samverkan

Studenthälsan

Cannabis 300 169 178 41 5

Amfetamin 73 77 86 12 2

Bensodiazepiner 67 93 80 9 1

Buprenorfin 14 52 39 2 1

Annat 26 21 29 4 0

MDPV 0 30 33 2 0

Tramadol 1 20 24 4 1

Morfin 11 25 7 3 0

Kokain 19 17 5 4 0

Heroin 1 19 13 2 0

Fentanyl 2 21 9 0 1

Spice 0 14 6 1 0

Ecstasy 0 16 1 3 0

LSD 1 6 4 5 0

Svamp 0 5 1 1 0

GHB 0 5 0 0 0

Anabola androgena steroider

1 1 2 1 0

Khat 0 1 0 0 0

Beskrivning av preparaten finns i bilaga 4



Substans inköpt via Internet

Internetdroger var från början ett namn för de substanser man kan köpa och sälja via Internet. Men idag när man använder ordet Internetdroger är det inte så vanligt att man bara menar substanser som går att köpa via Internet. Nya psykoaktiva substanser beskriver vad det är man menar: nya substanser som inte hunnit bli narkotikaklassade.

Verksamhet i samverkan redovisar att 11 procent har köpt substans via Internet (figur 4). Motsvarande siffra för Region Östergötland och kommun i Östergötland är 8 respektive 6 procent. Men för en stor andel så har man inte kännedom om substansen köpts på Internet eller inte.

Figur 4. Fördelning per myndighet av andel som köpt substansen på Internet, inte köpt på Internet eller vet inte.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


RegionÖstergötland

Kommun iÖstergötland


An

del

(%

)

Ja Nej Vet ej



5 Resultat från andra källor

5.1 Nationella data

5.1.1 Dödsorsaksregistret

Antal dödsfall i Sverige som orsakats av läkemedels- och narkotikaförgiftningar (figur 5) har ökat i Sverige de senaste åren. Bland män dominerar överdoser medan självmord dominerar bland kvinnor. År 2015 dog totalt 950 personer på grund av läkemedels- och narkotikaförgiftningar, 70 procent var män.

Statistiken över dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar kan vara svårtolkad. Exempel på orsaker till detta kan vara: -De substanser som orsakar dödsfall varierar över tid. – Informationen på dödsorsaksintygen förbättrades efter 2006. – Rättsmedicinalverkets metoder utvecklas.(Socialstyrelsen, 2016, Narkotikarelaterade dödsfall - En analys av 2014 års dödsfall och utveckling av den officiella statistiken)

Figur 5. Antal döda per 100 000 i förgiftningar med läkemedel och narkotika, ålder 0-85+.

5.1.2 Hälsa på lika villkor (HLV)

Hälsa på lika villkor är en nationell undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor som Folkhälsomyndigheten skickar ut årligen. Region Östergötland har vissa år valt att göra ett tilläggsurval på 4 000 personer där omkring 2 400 personer i åldrarna 16-84 svarat. I enkäten finns bland annat en fråga: Har du någon gång använt hasch eller marijuana? Från enkäten som skickades ut under våren 2016 svarade knappt 2 procent att de använt hasch eller marijuana senaste året och 9 procent att de någon gång använt. Bland männen var det drygt 2 procent och bland kvinnor 1 procent som använt senaste året (figur 6). Motsvarande siffror för riket var drygt 3 respektive 2 procent.

0

2

4

6

8

10

12

14

Män Kvinnor Män Kvinnor

Riket Riket Östergötlands län Östergötlands län

2013

2014

2015



Figur 6. Andel som använt hasch eller marijuana i riket och Östergötland per kön.

I Östergötland när det gäller åldersgruppen 20-24 år var det drygt 6 procent som har använt hasch eller marijuana det senaste året. I åldersgruppen 20-24 år finns en tendens till en ökning från år 2006 till 2016 men det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad (figur 7). För övriga åldersgrupper var andelen ungefär den samma för alla tre åren.

Figur 7. Andel som använt hasch eller marijuana senaste året per ålder och år i Östergötland.

5.1.3 Nationella ANDT indikatorer

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att årligen följa upp den nationella ANDT strategin. Det görs genom ett 100 tal indikatorer som redovisas löpande. Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att följa upp utvecklingen genom indikatorerna. Dessutom ska myndigheterna med ansvar inom ANDT-området regelbundet redogöra för sin verksamhet till regeringen. Ett utvecklingsarbete pågår för att fler indikatorer ska kunna redovisas på läns- och kommunnivå. Indikatorerna som gäller narkotikaanvändning kommer från centralförbundet för

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Män Kvinnor Män Kvinnor

Senaste året Någon gång

An

del

(%

) Riket Östergötland

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

16-19 år 20-24 år 25-39 år 40 år eller äldre

An

del

(%

)

År 2006 År 2011 År 2016



alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) enkäten när det gäller skolungdomar och från Hälsa på lika villkor (HLV) när det gäller åldern 16-69 år.

5.2 Regionala data

5.2.1 Om mig

Om mig är en webbenkät om hälsa och livsstil till ungdomar i årskurs 8 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasieskolan i Östergötland. Ungdomar från länet tillfrågades 2013 i fokusgruppsintervjuer om vad som är betydelsefullt för bland annat hälsa och deras svar kom att bredda enkäten till att omfatta fem olika frågeområden (Familj & Vänner, Hälsa & Livsstil, Tobak & Alkohol, Skola & Fritid samt Livet & Framtiden). Om mig genomfördes första gången hösten 2014 och genomförs därefter årligen. År 2015 besvarade 6 291 elever enkäten som är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen Östergötland och Region Östergötland.

På frågan ’har du någon gång använt narkotika’ svarade drygt 6 procent av alla elever att de använt narkotika en eller flera gånger. Bland tjejerna var det knappt 5 procent, bland killarna drygt 7 procent och för dem som uppger annan könsidentitet 19 procent (figur 8). Totalt sett så hade nästan 15 procent blivit erbjudna att prova och 6 procent erbjudna att köpa narkotika.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Tjejern=2 914

Killarn=2 730

Annan könsidentitetn=100

An

del

(%

)

Ja, en gång Ja, flera gånger

Figur 8. Andel som använt narkotika en eller flera gånger per kön.

Det var fler elever i årskurs 2 på gymnasiet som provat narkotika än elever i årskurs 8 (12 % respektive 2 %). Bland de elever i årskurs 8 som provat narkotika hade 35 procent använt narkotika för första gången i årskurs 6 eller tidigare. Bland elever i årskurs 2 så hade nästan hälften provat för första gången på gymnasiet och ungefär 7 procent i årskurs 6 eller tidigare. Cannabis är den vanligaste typen, därefter kommer centralstimulerande preparat och Spice.

Det vanligaste sättet att få tag på narkotika är från kompisar och från någon som säljer narkotika. Det är relativt ovanligt att själv köpa från Internet.

5.2.2 Diagnosregistrering

Från Vårddatalagret som är Region Östergötlands administrativa databas, som innehåller individdata om vårdkontakter, har besök på de tre sjukhusens akutmottagningar med vissa diagnoser valts ut. De diagnoser som valts ut är F11-F16, F19, T40 och T42 dessa finns både som huvuddiagnos och/eller som bidiagnos vid



besöket. Den vanligaste diagnosen var ’Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av flera droger i kombination och av andra psykoaktiva substanser (F19). Antalet besök under det första halvåret 2016 med någon av dessa diagnoser var 53 på Universitetssjukhuset (US), 54 på Vrinnevisjukhuset (ViN) och 28 på Lasarettet i Motala (LIM). Antal enskilda individer som gjorde besöken var 49 på US, 48 på ViN respektive 28 på LiM.

Tabell 3. Diagnoskoder från ICD-10

Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av:

F11 opioider

F12 cannabis

F13 Sedativa (lugnande) och hypnotika (sömnmedel)

F14 kokain

F15 av andra stimulantia, däribland koffein

F16 hallucinogener

F19 flera droger i kombination och av andra psykoaktiva substanser

T40 Förgiftning med narkotiska och psykodysleptiska medel [hallucinogener] exempel Opium, Heroin, Kokain, Cannabis

T42 Förgiftning med antiepileptika och medel vid parkinsonism samt lugnande medel och sömnmedel

Antalet personer som besökt akutmottagningen på Universitetssjukhuset var ungefär 40 personer varje halvår. Motsvarande för Vrinnevisjukhuset var runt 60 personer och Lasarettet i Motala var det runt 20 personer (figur 9). Det var fler män än kvinnor som besökt akutmottagningarna. Den yngsta som besökte akutmottagningen var 15 år och den äldsta var 93 år.

Figur 9. Antal personer som besökt akutmottagningarna med utvalda diagnoser per halvår.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Universitetssjukhuset Vrinnevisjukhuset Lasarettet i Motala

An

tal

per

son

er

Jan-Juni 2014 Juli-Dec 2014 Jan-Juni 2015

Juli-Dec 2015 Jan-Juni 2016



Under första halvåret 2016 var en majoritet av dem som besökt någon akutmottagning i åldrarna 25-39 år (figur 10). Det är få personer som är yngre än 19 år. På Lasarettet i Motala var det bara 4 kvinnor så därför redovisas de tillsammans med männen. Åldersspannet varierar från 17-88 år på Universitetssjukhuset, 19- 71 på Vrinnevisjukhuset och 17-83 på Lasarettet i Motala.

Figur 10. Andel personer per kön, ålder och akutmottagning första halvåret 2016.

5.2.3 Narkotikapåverkade bilförare

Från polisens register har statistik hämtats över antalet ertappade rattfyllerister inom polisområdet Östergötland där föraren endast har varit påverkad av narkotika. Under perioden 1 mars till 31 maj 2016 ertappades 100 förare vara påverkade av narkotiska preparat då de framfört någon form av motordrivet fordon inom Östergötland (tabell 4). I de stora kommunerna ertappades de flesta. Utöver dessa 100 finns det sannolikt ett flertal förare som under perioden har ertappats vara påverkade av alkohol, men som även varit påverkade av andra droger. Dessa finns inte medräknade i denna sammanställning.

Tabell 4. Antal ertappade narkotikapåverkade förare i Östergötland under perioden 1 mars till 31 maj 2016

Kommun Antal Norrköping 44

Linköping 25

Motala 12

Mjölby 8

Kinda 4

Finspång 3

Vadstena 1

Söderköping 1

Boxholm 1

Valdemarsvik 1

0102030405060708090

100

Männ=34

Kvinnorn=15

Männ=34

Kvinnorn=14

Både män ochkvinnor

n=24

Universitetssjukhuset Vrinnevisjukhuset Lasarettet iMotala

An

del

(%

)

upp till19 år 20-24 år 25-39 år 40 år elle äldre



5.2.4 Data från smittskydd

Hepatit C är en leverinflammation och orsakas av ett virus, som framför allt sprids genom blod. Det vanligaste sättet att få infektionen är genom att dela drog med orena sprutor. Viruset kan också i sällsynta fall spridas vid sex eller blod från blodgivare som inte kontrollerats. I Sverige har blodet vid blodgivning testats för hepatit C sedan början av 1990-talet.

Under 2015 anmäldes 96 fall av hepatit C i länet, varav 69 var män och 27 var kvinnor. Majoriteten av anmälningarna var i åldersgrupperna 20-59 år. Åldersspridningen låg mellan 1–81 år. Det var 40 procent som var smittade via intravenöst missbruk, men sannolikt är andelen högre då uppgift om smittväg saknades eller var okänd i mer än hälften av fallen.

Östra länsdelen har det högsta insjuknandet i länet med 18,5 fall per 100 000 invånare (figur 11). Jämfört med 2014 har incidensen ökat både i centrala och västra länsdelen 2015.

Figur 11. Antal hepatit C fall per 100 000 invånare per länsdel och år.

(Källa: Smittskyddsenheten Region Östergötland)

5.2.5 Data från Rättsmedicinalverket (RMV)

Kommuner och sjukvård

I tabell 5 redovisas antal inkomna ärenden till Rättsmedicinalverket, rättskemiska verksamheten från kommuner och sjukvård i Östergötlands län under perioden 2016-03-01--2016-05-31. Resultatet har beräknats med hjälp av postnummer i intervallet 570 34 - 697 93. Ett företag i Karlstad tar prover både i Linköping, Norrköping och ett fåtal i Motala. Det är svårt att veta var eftersom det inte framgår på remissen. Karlstad är därför redovisat separat nedan.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

2012 2013 2014 2015

An

tal f

all p

er 1

00

00

0 in

vån

are

Centrala länsdelen Västra länsdelen Östra länsdelen



Tabell 5. Antal ärenden till Rättsmedicinalverket från Östergötlands län uppdelat på länsdel

Polis

I tabell 6 redovisas de vanligaste fynden i polisens inkomna ärende (40 ärende eller fler) till Rättsmedicinalverket, rättskemiska verksamheten från region Öst (polisområde Södermanland, Jönköping, Östergötland) under perioden 2016-03-01--2016-05-31.

Analysordning för polisens ringa narkotikabrott, eget bruk och drograttfylleriärende för urin och blodprover som analyseras hos Rättsmedicinalverket, rättskemiska verksamheten är följande:

Screening: amfetaminer, cannabis, kokainer, opiater, metadon (ej blod), buprenorfin (ej blod) och bensodiazepiner.

Verifikation: utförs på det som har blivit positiv i screeningen. Polisen kan välja om de vill att alla positiva eller enbart en positiv ska verifieras. Om polisen valt att en positiv screening ska verifieras och flera screeningar är positiva redovisas de som ej blivit verifierade men med tillägg att de ej är säkra resultat och ej ska ligga till någon påföljd med tanke på screeningars korsreaktivitet.

Tilläggsanalyser: polisen kan begära att vi ska analysera andra substanser utöver de som ingår i screeningen, tex internetdroger, tramadol, GHB mfl.

Ärende från polisen som gäller grövre brott inkluderas fler substanser i analyserna än ovan och samtliga resultat verifieras.

Enhet Antal ärenden

Centrala Östergötland 219

Kisa

Linköping

Vikingstad

Västra Östergötland 201

Mjölby

Motala

Vadstena

Östra Östergötland 445

Finspång

Gusum

Kimstad

Kolmården

Norrköping

Skärblacka

Söderköping

Vikbolandet

Åby

Karlstad 16

Totalt 881



Tabell 6. Antal ärenden från polisens inkomna till Rättmedicinalverket, rättskemiska verksamheten från region Öst

* En indikation på att det troligen finns någon substans från den testade substansgruppen i provet. Förekomsten är i denna analys inte rättssäkert fastställd.

5.3 Omvärldsbevakning

5.3.1 Dolt missbruk

Under 2016 har tolv av länets kommuner mätt spår av narkotika i avloppsvatten. Analys har genomförts av Karolinska sjukhuset i Huddinge och gäller cannabis, amfetamin och kokain. Proverna har tagits under 72 timmar och resultaten redovisas i mikrogram/kubikmeter, totalt antal doser per 72 timmar samt doser per 1 000 invånare och 72 timmar. För beräkningar av resultat lämnades uppgifter om totalt flöde under provtagningsperioden samt om antalet anslutna personer till reningsverket. För att kunna jämföra resultaten med andra kommuner har antalet doser per 1 000 invånare räknats om till 1 000 invånare och 24 timmar. Provtagningarna har skett tre gånger i samtliga kommuner. I tabell 7 redovisas medelvärdet när det gäller doser per 1 000 invånare, för de tre mätningarna.

Substans Antal ärenden

THC syra (cannabismetabolit) 788

Amfetamin 472

THC (cannabis) 288

Bensodiazepiner positivt* 273

Etanol 216

Cannabis positivt* 202

7-amino-klonazepam 110

Alprazolam 109

Bensoylekgonin 89

Klonazepam 80

Nordazepam 78

Kokainmetaboliter positivt* 78

Metamfetamin 77

MDMA 73

Oxazepam 66

Alfa-hydroxyalprazolam 59

Buprenorfin positivt* 57

Kokain 55

MDA 54

Morfin 53

Buprenorfin 52

Temazepam 48

Opiater positivt* 48

Norbuprenorfin 48

Totalt 3 473



Tabell 7. Avloppsmätningar

Kommun/reningsverk Prov Cannabis per 1000 inv/24 h

Kokain per 1000 inv/24 h

Amfetamin per 1000 inv/24 h

Boxholm Medelvärde 17 0,3 4

Finspång Medelvärde 32 0,2 15

Kinda, Kisa Medelvärde 27 0 2

Kinda, Rimforsa Medelvärde 32 0 3

Kinda, Horn Medelvärde 14 0 7

Linköping Medelvärde 28 0,6 14

Mjölby Medelvärde 22 0,4 32

Motala Medelvärde 36 0,3 29

Norrköping Medelvärde 46 0,8 9

Vadstena Medelvärde 13 0,2 6

Valdemarsvik Medelvärde 62 0,1 1

Ydre Medelvärde 23 0 10

Åtvidaberg Medelvärde 30 0,1 5

Ödeshög Medelvärde 17 0,4 9

Medelvärdet av mätningarna visar att Valdemarsvik har högst andel doser cannabis och därefter kommer Norrköping. Amfetamindoser är medelvärdet högst i Mjölby och Motala. Kokain är det preparat som uppmätts i lägst doser i samtliga länets kommuner. Inga spår av kokain har funnits i Kisa och Ydre.

Resultaten presenteras också i en separat rapport, Narkotikaspår i avloppsvatten.

5.3.2 Dopning

I narkotikakartläggningen förekommer få registreringar för dopning. I rapporten: Dopning Översikt, vård och behandling, som är en slutrapport från ett nationellt kompetensutvecklingsprojekt för dopningsproblematik (NKD) 2013-2015, gör man ett försök att uppskatta dopningens utbredning i Sverige. Där konstaterar man att det råder stor osäkerhet kring hur omfattande bruket av AAS och övriga dopningspreparat är. Olika uppskattningar visar på mellan 10 000 – 33 000 användare i landet. I rapporten rekommenderar man att en nationell kartläggning av antalet dopningsproblematiker, såväl experimentella som frekventa användare genomförs.

För att få en indikation på dopningens omfattning kan man räkna om den nationella uppskattningen på mellan 10 000 – 33 000 användare till Östgötanivå. Östergötlands befolkning motsvarade 2015 cirka 4,5 procent av landets befolkning (se scb.se). Om man antar att Östergötlands andel av landets användare är densamma som länets befolkningsandel så ger det en uppskattning på cirka 45o – 1 500 användare i länet.



6 Reflektion I 2016 års narkotikakartläggning har 10 av länets 13 kommuner deltagit. Dessutom har polisen i Östergötland, Studenthälsan, Beroendeklinikerna i Norrköping, Linköping och Motala, Mini-Maria mottagningarna i Linköping och Motala, Moa mottagningen i Norrköping, länets ungdomsmottagningar, psykiatriska klinikerna i regionen, studenthälsan och en vårdcentral (på prov) besvarat enkäterna. Resultaten visar att narkotikaanvändare finns i alla kommuner i länet.

I narkotikakartläggningen har betydligt fler män än kvinnor registrerats inom alla verksamheter. Vi vet inte om det är en korrekt beskrivning av fördelningen mellan könen, när det gäller antalet missbrukare, eller om det förekommer en underregistrering för kvinnor. Det finns rapporter som lyfter att kvinnor inte blir föremål för öppenvårdsbehandling i samma utsträckning som män och att de kvinnor som är aktuella för vård mår sämre och har svårare sociala omständigheter. ( Mattias Gullberg, Tjejer och cannabis – eller en oväntat lång semester, 2015, ISBN: 978-91-87099-10-6) Vi kan inte med denna kartläggning konstatera om så är fallet även i Östergötland.

Det har varit relativt svårt att få in uppgifter om det finns hemmavarande barn eller ungängesbarn till de personer som registrerats. Detta är ett utvecklingsområde som bör förbättras i 2017 års kartläggning. Vid allt missbruk är det viktigt att ha ett barnperspektiv, då man vet att det påverkar möjligheten att vara en bra vårdnadshavare.

När det gäller typ av missbruk visar det sig att gruppen som injicerar narkotika är relativt liten. Personer som injicerar narkotika är en riskgrupp för att få Hepatit C, den vanligaste smittvägen för Hepatit C är att man delat orena sprutor. Det finns idag inget vaccin mot hepatit C och det läkemedel som kan bota utan biverkningar är dyrt. Därför behövs hälsofrämjande insatser för att få missbrukarna att avstå från sitt injektionsmissbruk eller att få dem att ändra sitt beteende så att risken för smitta minskar.

I resultaten från kartläggningen förekommer en mängd olika preparat, både kända illegala droger och mer okända ännu inte illegala preparat. Cannabis är den vanligast uppgivna drogen, vilket är samma resultat som i andra nationella och regionala enkätundersökningar. Flera studier visar att tobak är en inkörsport till annat missbruk så om vi arbetar med tobaksförebyggande insatser kan vi kanske även minska cannabiskonsumtionen.

I det nationella dödsorsaksregistret kan man konstatera att det skett en ökning av antalet döda på grund av läkemedels- och narkotikaförgiftningar i landet, denna ökning finns också bland män i Östergötland. Socialstyrelsen har haft ett särskilt uppdrag att titta på vad som orsakat denna ökning. I sin rapport beskriver man flera tänkbara orsaker, några är rena metodförändringar i datainsamlingen och analyserna men också att det kan finnas en reell ökning i antalet dödsfall.

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att föreslå en åtgärdsplan med särskild inriktning på att motverka narkotikarelaterad dödlighet. Åtgärdsplanen ska omfatta legalt och illegalt användande av narkotiska preparat och bland annat tydliggöra olika aktörers roll i arbetet med att få ned den narkotikarelaterade dödligheten. Åtgärdsplanen ska tas fram i samverkan med Folkhälsomyndigheten och ska omfatta perioden 2017–2020. Uppdraget ska genomföras i samråd med bland andra Sveriges Kommuner och Landsting, Kriminalvården, Polismyndigheten, Läkemedelsverket och andra berörda myndigheter. Det civila samhället ska ges möjlighet att delta i arbetet.

Det är en liten andel av befolkningen i Östergötland som missbrukar narkotika. I enkäten ”Om mig” framkommer att den allra största delen av eleverna cirka 94 procent inte använt narkotika. Dessa typer av mätningar är viktiga för att få information om det sker en förändring bland ungdomar vad det gäller att prova narkotika. Ökar eller minskar andelen som provat kan man utgå från att det har skett en attitydförändring. Därför är det viktigt att behålla en negativ inställning till narkotikabruk så att andelen som provat narkotika minskar.

I det fortsatta arbetet inom projektet bör enkäten och tillvägagångssättet vid undersökningen kontinuerligt utvärderas och korrigeras. En fortsatt omvärldsbevakning av andra lokala, regionala, nationella och internationella data bör ingå. Här är de nationella uppdragen som Socialstyrelsen har fått av särskild betydelse.


Dnr: EFH-2015-27

Handlingsplan för metodutveckling av narkotikakartläggning i

Östergötland Syfte

Syftet är att starta och implementera en metodutvecklingsprocess för uppskattning av och hantering

av narkotikamissbrukets omfattning i Östergötland.

Bakgrund

År 2011 tog regeringen en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken.

Strategin omfattar 2011-2015. Det övergripande målet med ANDT-strategin är:

”Ett samhälle, fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador

orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk.”

Med utgångspunkt från den nationella strategin skrevs en regional ANDT- strategi (2014- juni 2016).

Syftet med den regionala strategin är:

att arbeta för att förverkliga målen i den nationella ANDT- strategin,

att lyfta fram det arbete som görs i länet,

att ge ökad kunskap om varandras uppdrag,

att för ett mera offensivit arbetsätt ytterligare utveckla samarbetet mellan organisationer

och professionella inom området,

att våra samlade och kompletterande kompetenser ger ett mervärde inom ANDT-området.

Detta är ett led i det arbete som bedrivs regionalt och kommunalt i Östergötland för att minska

antalet narkotikaanvändare både via prevention, tidiga insatser och behandling. För att vi ska veta

om vi gör rätt insatser på rätt ställe måste vi ha kunskap om hur narkotikamissbruket ser ut i länet.

Vid tre tidigare tillfällen har kartläggningar av det kända narkotikamissbruket genomförts i

Östergötland. Kartläggningarna är unika i sitt slag i Sverige och fyller behov som planering och

jämförelser samt ger möjlighet att nära följa substansers utbredning.

Under 2014 genomfördes en pilotkartläggning i tre av länets kommuner med syfte att undersöka

möjligheten att använda ett webbverktyg i arbetet. Kartläggningen genomfördes och resultat

återrapporterades skyndsamt. Metodiken fungerande, men kritik uppkom om att bilden utelämnar

delar av narkotikamissbruket eftersom vissa enheter eller befolkningsgrupper inte nåtts.

Målsättningen med en breddad kartläggning är dels att få en så pass täckande bild som möjligt av

narkotikamissbruk i Östergötland genom avidentifierad rapportering. Målsättningen är också att nå

de grupper som saknades i pilotundersökningen; unga och kvinnor men även narkotikamissbruk hos

personer inom psykiatrisk vård, frivård och på studenthälsan. Kartläggningen är första steget i en

46hj

Maskinskriven text

Bilaga 1

process för att hantera missbrukets omfattning. Nästa steg kommer att omfatta utveckling av former

av samarbete mellan myndigheter och kommuner för att hantera uppkomsten av nya substansers

utbredning och förhindra nyrekrytering av narkotikamissbrukare. De samverkansavtal som ska finnas

mellan kommunerna och polismyndigheten kommer att kunna utvecklas.

Metod/ genomförandebeskrivning

Handlingsplanen omfattar en gedigen implementeringsprocess som kommer att genomföras stegvis.

Varje steg omfattar i sin tur ett antal arbetspaket.

Steg I

a. Utforma webbsida för aktörer där information om narkotikakartläggningen finns.

b. Identifiera aktörer och förankra:

Kommunen

o Socialtjänsten

o Fältassistenter

o Boenden/olika utförare

Region Östergötland

o Beroendeklinikerna i Linköping och Norrköping

o Psykiatri- och habiliteringsenheten NSV

o Moamottagningen och Mini-Maria

o VC

o Ungdomsmottagningarna

o Psykiatri

o Akuten

o Flyktingmedicin

Polisen

Frivården

Studenthälsan

En manual ska tas fram för dem som ska lämna uppgifter.

Hösten 2015 ska det genomföras informationsinsatser för dem som ska utföra kartläggningen så att

de vet varför, hur osv. Samma webverktyg som användes i pilotstudien som genomfördes år 2014 ska

användas.

Steg II: Datainsamling

Genom att systematiskt organisera en struktur av rapportörer som meddelar avidentifierade data via

en webblänk. Antalet variabler kommer inte att överstiga de som tidigare använts. Men vissa

kommer att vara gemensamma och andra specifika för de olika verksamheterna.

Den regionala datainsamlingen kompletteras med nationellt insamlade data gällande Östergötland

från t.ex. dödsfallsregistret, Rättsmedicinalverkets data och Folkhälsomyndighetens uppföljning av

de nationella ANDT - indikatorerna.

Data från barn och ungdomsenkäten ”Om mig” kan förstärka helhet bilden.

Avloppmätningar är en metod som kan komplettera de andra data.

Steg III: Rapportering och analys

a. Löpande på en webbsida

b. Regional sammanställning och dialog

c. Fördjupad analys (mer av när fler rapporteringsperioder kan läggas ihop). Analysseminarier

med inrapporterande verksamheter. I analysen ingår även underlag från ungdomsenkäten

och andra aktuella undersökningar inom området för att få en helhetsbild av

narkotikamissbruket i länet i alla åldrar.

Steg IV: Utifrån steg II och steg III utforma nya samarbetsformer/insatser

a. Utveckla samarbetsformer och insatser inom de samarbetsorgan som finns, polis-kommun-

Region Östergötland-frivården- Länsstyrelsen Östergötland, för att kunna möta nya frågor

och situationer.

Tidplan

Metodutvecklingen bör pågå i 4 år och utvärderas år 5.

Start hösten 2015 med förankringsarbete.

Våren 2016 kartläggning kommunerna, hälso- och sjukvården, polisen och frivården

Analys

Hösten 2016 återkoppling till berörda verksamheter

Våren 2017 ny kartläggning osv.

Kommunikationsplan

En kommunikationsplan ska gemensamt upprättas för projektet.

Återkoppling

En modell för återkoppling tas fram där alla intressenter identifieras. Uppföljande träffar bör ske

kommunvis eller länsdelsvis.

Seminarier kan anordnas kring olika tema t ex ungdomar, nya droger, kvinnor, föräldraskap.

Utvärdering

Bör ske löpande genom kontinuerliga dialoger med verksamhetsföreträdare och 2020 för den totala

perioden och inför beslut om att permanenta/avsluta processen.

Projektorganisation

Beställare: Ledningsgrupp vård och omsorg (LGVO) som består av länets social-/vård-/omsorgschefer

inom kommunerna samt regionens närsjukvårdsdirektörer, hälso- och sjukvårdsdirektör, tjänstemän

från regionens ledningsstab samt sakområdets sekretariat.

Styrgrupp: Utses av LGVO

Arbetsgrupp: Björn Folkesson polisen, Lotta Hjalmarsson Österholm Länsstyrelsen Östergötland,

Kerstin Hellberg Norrköpings kommun, Madeleine Borgstedt Risberg Region Östergötland och Annika

Larsson Region Östergötland

Referensgrupp: Länsstyrelsens nätverk för ANDT förebyggande arbete

Finansiering

Arbetet med narkotikakartläggningen kräver metodstöd både när det gäller information om enkäten,

stöd vid sammanställning och återrapportering av resultaten. Metodstöd behövs också för websidan.

Projektet behöver en projektledare som samordnar aktiviteterna.

Tid för inrapportering måste avsättas, inom alla verksamheter som berörs, av alla aktörer som ingår.

Kostnader för eventuella workshops och seminarier tillkommer. Eventuellt kan vissa medel sökas för

detta från Folkhälsomyndigheten.

Risker med projektet

Risker bör hanteras inom projektet och värderas. Inte minst med tanke på det som tidigare riskerat

målsättningar med kartläggningar.

Resultatet

Resultatet kommer att presenteras i en årlig rapport som presenteras för berörda politiker i regionen

och kommunerna, ledningsgruppen för vård och omsorg och länets ANDT-råd.

Resultaten kan användas för planering av prevention, tidiga insatser och behandling. Det kan också

ge möjlighet till att:

upptäcka trender tidigt,

se vilka grupper som är mest utsatta,

få en uppfattning om hur ser det ut för barnen,

få en uppfattning om könsfördelning etc.

Komplettering till handlingsplan för narkotikakartläggning På önskemål från LGVO:s presidie kommer här en komplettering och förtydligande

till handlingsplan för narkotikakartläggning i Östergötland.

Handlingsplanen är framtagen utifrån ett tydligt önskemål från både Linköpings- och

Norrköpingskommun.

I arbetet med pilotprojektet har polisens representant klart uttryckt att detta kan bli ett användbart

underlag för de lokala samverkansöverenskommelserna mellan polis och kommun.

Länsstyrelsens roll är att delta i kartläggningsarbetet genom del av projektledning och att via sina

nätverk sprida resultatet.

Kostnadskalkyl

Projektledning och metodstöd totalt 20 %:15 % finansieras av Enheten för hälsoanalys ( inom befintlig

personal) 5% finansieras av Länsstyrelsen i Östergötland via länssamordnartjänsten.

Registrering ca 15 minuter per registrering: kostnaden finansieras av kommunerna (inom befintlig

personal) och är beroende av hur många registreringar som görs i respektive kommun och de

registerandes lön. Vid tidigare registreringar under pilotprojektet gjordes drygt 2000 registreringar i

länet.

Seminarier ca 50 000kr: 50 % finansieras av Länsstyrelsen i Östergötland och 50 % av Region

Östergötland. Under förutsättning att vi inte beviljas externa medel från t.ex. Folkhälsoinstitutet.

Projektets totala kostnad är beroende av hur många registreringar som görs. Projektledning och

metodstöd är dimensionerade för att täcka oavsett antal registreringar.

Narkotikakartläggning 2016

Vilken är din uppdragsgivare/arbetsplats? *

nmlkjVerksamhet i samverkan kommun och Region Östergötland

nmlkji Kommun i Östergötland

nmlkj Polismyndigheten Östergötland

nmlkj Region Östergötland

nmlkj Studenthälsan

Vilken kommun?

nmlkj Boxholms kommun

nmlkj Finspångs kommun

nmlkj Kinda kommun

nmlkj Linköpings kommun

nmlkj Mjölby kommun

nmlkj Motala kommun

nmlkj Norrköpings kommun

nmlkj Söderköpings kommun

nmlkj Vadstena kommun

nmlkj Valdemarsviks kommun

nmlkj Ydre kommun

nmlkj Åtvidabergs kommun

nmlkj Ödeshögs kommun

Vilken verksamhet?

nmlkj Beroendeklinikerna

nmlkj Psykiatrin

nmlkj Vårdcentral

nmlkj Annan

Vilken verksamhet?

nmlkj Beroendemottagning

46hj

Maskinskriven text

Bilaga 2

nmlkj MiniMaria

nmlkj Moa-mottagning

nmlkj Ungdomsmottagning

nmlkj Annan

Är personen sedan tidigare känd för sitt narkotikabruk på den verksamhet du representerar?

nmlkj Nej

nmlkj Ja, personen har haft kontakt en gång tidigare

nmlkjJa, personen har haft kontakt flera gånger tidigare

nmlkj Vet ej

Känner du till om personen med anledning av sitt narkotikabruk har kontakter med andra myndigheter utöver den du representerar?

Du kan ange flera myndigheter

gfedc Ja, med polisen

gfedc Ja, med kommunen

gfedc Ja, med regionen

gfedc Nej

gfedc Vet ej

Personens kön

nmlkj Man

nmlkj Kvinna

Personens födelseår

Välj

Hemmavarande barn

Finns det barn som personen bor tillsammans med?

nmlkj Ja

nmlkj Nej

nmlkj Vet ej

Umgängesbarn

Finns det barn som personen har regelbundet umgänge med?

nmlkj Ja

nmlkj Nej

nmlkj Vet ej

Personens boendekommun

nmlkj Boxholm

nmlkj Finspång

nmlkj Kinda

nmlkj Linköping

nmlkj Mjölby

nmlkj Motala

nmlkj Norrköping

nmlkj Söderköping

nmlkj Vadstena

nmlkj Valdemarsvik

nmlkj Ydre

nmlkj Åtvidaberg

nmlkj Ödeshög

Typ av bruk

Välj det som passar bäst in på personens narkotikabruk. Vill du förtydliga så skriv i rutan Annat.

nmlkj Typ 1 Injicerat en eller flera gånger under perioden

nmlkj Typ 2 Dagligen eller dagligen i perioder (ej injicerat) under perioden

nmlkj Typ 3 Använt någon gång under perioden

nmlkj Vet ej

nmlkj Annat

Substanser

Ange en eller flera substanser. Är det något som saknas i listan finns en ruta för annat.

Centralstimulerande

gfedc Amfetamin

gfedc Ecstasy

gfedc Kokain

gfedc MDPV

gfedc Khat

Opioider

gfedc Heroin

gfedc Morfin

gfedc Buprenorfin

gfedc Tramadol

gfedc Fentanyl

Lugnande tabletter och liknande

gfedc Bensodiazepiner

gfedc GHB

Hallucinogener

gfedc Cannabis

gfedc LSD

gfedc Svamp

gfedc Spice

Övrigt

gfedc Anabola androgena steroider

gfedc Annat

Har personen själv införskaffat substansen via Internet?

nmlkj Ja

nmlkj Nej

nmlkj Vet ej

Övriga kommentarer

Bilaga 3.

Tabell. Antal ifyllda enkäter från de deltagande verksamheterna.

Myndighet Verksamhet Antal

Polismyndigheten Östergötland 392

Region Östergötland Beroendeklinikerna 170

Psykiatrin 90

Vårdcentral 1

Uppgift saknas 1

Kommun i Östergötland Linköpings kommun 84

Norrköpings kommun 75

Finspångs kommun 45

Mjölby kommun 11

Valdemarsviks kommun

10

Ödeshögs kommun 8

Åtvidabergs kommun 7

Söderköpings kommun

6

Vadstena kommun 6

Boxholms kommun 3

Uppgift saknas 1

Verksamhet i samverkan kommun och Region Östergötland

MiniMaria 31

Moa-mottagning 9

Ungdomsmottagning 4

Beroendemottagning 3

Annan 1

Studenthälsan 5

Totalt 963

Bilaga 4

Cannabis samlingsnamn för hasch och marijuana.

Amfetamin kemiskt tillverkat centralstimulerande preparat.

Bensodiazepiner är narkotikaklassade läkemedel. De är ångestdämpande, lugnande och muskelavslappnande och används mot oro och ångest samt mot sömnsvårigheter.

Buprenorfin preparatnamn Subutex är ett preparat som är godkänt för substitutionsbehandling vid opioidberoende.

Annat under denna rubrik förekommer ett 40 tal olika preparat. Exempel: 3-CMC, 4-CMC, metaamfetamin, Lyrica, kristaller, metadon, MPHP.

MDPV är en drog som narkotikaklassades 2010. Effekterna liknar de av amfetamin och ecstasy. En av de så kallade nätdrogerna.

Tramadol är ett beroendeframkallande, smärtstillande läkemedel som tillhör klassen opioider.

Morfin är opiater som kommer från växten opiumvallmo. På grund av sina smärtstillande och berusande egenskaper har opiumvallmon används under flera tusen år. Morfin används idag i kontrollerade former som smärtstillande läkemedel inom sjukvården.

Kokain ett centralstimulerandepreparat som framställs av kokabuskens blad.

Heroin är opiater som kommer från växten opiumvallmo. Heroin är den opiat som används mest i missbrukssyfte på grund av sitt kraftiga rus.

Fentanyl hör till en grupp starka smärtstillande medel som heter opioider. Finns som plåster. Starkt beroendeframkallande.

Spice är ett namn för olika substanser som liknar cannabis, så kallade syntetiska cannabinoider som röks. Det består av torkade örter eller torkade växtdelar (det är därifrån namnet kommer) där man har tillsatt syntetiska cannabinoider med hjälp av lösningsmedel.

Ecstasy är ett centralstimulerande preparat som liknar amfetamin och den hallucinogena drogen meskalin. Förekommer oftast I form av tabletter.

LSD tillhör gruppen hallucinogener, det vill säga droger som kan ge hallucinationer och vanföreställningar. Förekommer ofta i indränkta mönstrade pappersbitar som läggs på tungan.

Svamp tillhör gruppen hallucinogener.

GHB är från början ett narkosmedel med lugnande egenskaper. Det påverkar sömn, vakenhet och känslor som aggressivitet och sexualitet. GHB som används för missbruk kan vara egentillverkat, köpt från annat land eller på Internet. GHB är en klar, lite simmig och luktfri vätska med salt smak.

Anabola androgena steroider (AAS) är ett samlingsnamn för substanser som ger dels en anabol effekt, det vill säga uppbyggande, som gör så att musklerna växer och en dels en androgen effekt, som utvecklar det manliga könet och ger mer hårväxt. AAS innehåller det manliga könshormonet testosteron.

Khat tuggas, innehåller amfetaminliknande substanser, även om de inte är lika potenta som amfetamin. Finns både som buske och träd

rapport narkotikakartläggning · 2016-12-16 · i denna rapport ingår resultatet av 2016 års...

Documents