2016

Jonna Johansson

Student- barometern

2

3

InnehållsförteckningBakgrund, syfte och metod 4

Bakgrundsfrågor 6Respondenter per akademi 6Nivå 6Kön 6Ålder 6Själv invandrat till Sverige 8En eller båda föräldrarna har invandrat till Sverige 8Föräldrar läst på högskola 8Bostadsort 8

Resultat 10Nöjd student - Index NSI 10Nöjd i relation till bakgrundsfrågorna 10Nöjdheten per indexområde 14Introduktion 14Utbildning 14

Nöjd med undervisning, kursmaterial och examination 16Nöjd med lärarna 18Nöjd med lärande 18Övrigt 20

Hälsofrämjande aktiviteter och ”klimat” 20Möjligheter 20Känner glädje stöd, trivsel 22

Servicefunktioner och information 24Servicefunktioner 24Information 26

Fysisk arbetsmiljö 28Campusmiljön 28Fysisk arbetsmiljö 28Studieutrymmen 30

Studentinflytande och delaktighet 31Övriga frågor 32Diskriminering 32Hinder för att lyckas med studier 36Utrymning vid brand 36Vid krissituation 36Rekommendera Högskolan i Halmstad 38Några slutliga frisvar 38

Analys av olika dimensioner 40

4

Syftet med Studentbarometern 2016 var att kartlägga Högskolans studenters upplevelser och erfarenheter av:

1. Utbildningen2. Hälsofrämjande aktiviteter och klimat3. Servicefunktioner och information4. Fysisk arbetsmiljö 5. Studentinflytande och delaktighet

Dessa benämns i denna rapport som ’indexom-råden’. Varje indexområde representerades av ett antal påståenden som ett urval av Högskolans studenter ombads att ta ställning till på en sexgradig skala (från instämmer inte alls=1 till instämmer helt=6. Vet ej/Ingen åsikt räknas inte med i indexvärden).1

För tre av undersökningens indexområden – utbild-ning, fysisk arbetsmiljö och studentinflytande och delaktighet, har alla enskilda svar på någon av skalor-nas två lägsta skalsteg gett den svarande en möjlighet att lämna egna kommentarer i ett fritextfält. Utöver påståenden inom nämnda indexområden innehåller undersökningen ett antal övriga frågor och påståenden som studenterna ombads ta ställning till.

Den population som har undersökts är de studenter som under vårterminen 2016 var registrerade på Hög-skolan i Halmstad. Det har gjorts ett stratifierat urval för att få en rimlig representation av män och kvinnor på högskolans olika akademier.

Bakgrund, syfte och metod

I denna rapport redovisas resultaten för Studentbarometern 2016 på Högskolan i Halmstad. Tidigare studentbarometrar har genomförts 2002, 2004, 2006, 2009 och 2013. Studentba-rometern 2009 omarbetades systematiskt både vad gäller innehåll och format och det har endast gjorts mindre ändringar (som bl.a. har att göra med att det har skett en del struk-turella förändringar inom Högskolan i Halmstads organisation sedan förra rapporten skrevs 2013) i denna rapport i jämförelse med rapporterna från 2009 och 2013. Dessa ändringar skall inte påverka resultatet. Studentbarometerns format överensstämmer nu med formatet för Högskolans personalbarometer och en jämförelse mellan resultaten för Studentbarome-tern 2009, 2013 och 2016 är möjlig och relevant.

Datainsamlingen till denna Studentbarometer genom-fördes via webbenkäter under perioden 2:e maj till 23:e juni 2016. Fem automatiska påminnelser skickades till respondenter som ej svarat eller slutfört sin un-dersökning inom tidsramen. De fick även påminnelse via sms. Undersökningen kunde besvaras på svenska eller engelska. Det totala antalet utskick var 986. Utav dessa 986 2 studenter besvarade 281 stycken enkäten (antal respondenter som påbörjat undersök-ningen var 302). Detta innebär en svarsfrekvens på 28 procent.3 Svarsfrekvensen baseras på antal respon-denter som fullföljt hela undersökningen. Ser man på svarsfrekvensen för flera av frågorna i enkäten lägger man dock märke till att fler än 281 har svarat på dem.

De resultat som redovisas i denna rapport ger en översiktsbild på lärosätesnivå. Resultat för akadem-inivå och resultat som är särskilt relevanta för olika delar av Högskolans förvaltning redovisas och följs upp inom respektive område. Som nämns ovan så har respondenten haft möjlighet att lämna frisvar i relation till vissa frågor. En kvalitativ analys har gjorts av frisvaren för att se vilka teman som återkommer i dessa svar och dessa redovisas för i möjligaste mån. Vidare inkluderas citat från dessa frisvar i denna rapport.4

5

Bakgrund, syfte och metod

1 I enkäten tillfrågades också respondenterna om de kunde tänka sig att besvara frågor om det planerade Common Core Curr-riculum (som nu går under namnet ’Common Core’). Dessa svaren kommer att behandlas separat av arbetsgruppen för detta program. Några citat från frisvaren är dock inkluderade i slutet av denna rapport då de belyser respondenternas syn på Högskolans framtida utveckling. 2 Planen var att göra ett strategiskt urval av 1000 studenter. 14 stycken föll dock bort p.g.a. dubbletter då vissa studenter var registrerade både på program och fristående kurser.

3 Svarsfrekvensen 2009 var 55 procent medan den var 78 pro-cent 2013. 2013 gjordes fylldes enkäterna i på plats i klass- rummet medan de gjordes elektroniskt 2009 och 2016.

4 Alla frisvar som getts kommer dock att finnas tillgängliga för de ansvariga på de olika akademierna att läsa.

6

Respondenter per akademiRespondenterna fick frågan om vilken akademi de huvudsakligen studerar vid. Fördelningen ses i dia-gram 1. Denna fråga har inte tidigare ställts så en jämför- else är inte möjlig. Det bör tilläggas att Högskolan tidigare var organiserad i sektioner men fr.o.m. 1 januari 2015 är den istället uppdelad i akademier.

NivåVidare ställdes en fråga om var i sin utbildning de befann sig. Detta är också en ny fråga och det finns därför inga siffror att jämföra med här heller. Respondenterna tillfrågades även om de huvudsak-ligen läser på program eller fristående kurs. 95 procent svarade att de huvudsakligen läser program medan 4 procent svarade att de läser fristående kurs medan 1 procent ’vet ej/kan ej svara’. Dessutom fick respondenterna även frågan om det var deras första termin vid högskolan i Halmstad. På denna fråga svarade 15 procent ’ja’ och 85 procent ’nej’.

KönVilket kön respondenterna har var också något man var intresserade av att veta (och om det påverkar hur de har svarat). 60 procent av de som medverkade i undersökning-en var kvinnor, 39 procent var män och 1 procent sva-rade ”annat/vill ej definiera”. 2009 var det 65 procent kvinnor och 35 procent män medan det 2013 var det 57 procent kvinnor och 43 procent män som besva-rade enkäten. Då fanns inte alternativet ”Annat/vill ej definiera” med. Med andra ord har kvinnliga studenter varit i tydlig majoritet som respondenter i de senaste tre Studentbarometrarna även om det är skillnaden i fördelningen mellan de olika undersökningarna.

Bakgrundsfrågor

Ålder Även ålder är något som man kan tänka sig skulle kunna påverka nöjdheten med utbildningen och därför tillfrågades respondenterna om detta. När det gäller åldersfördelning så har den varierat ganska mycket mellan de tre senaste Studentbarome-trarna: 3 procent var 19 år eller yngre 2016 (2009: 0 procent5; 2013: 5 procent), 52 procent var 20-24 år (2009: 26 procent; 2013: 65 procent), 29 procent var 25-29 år (2009: 40 procent; 2013: 17 procent) och 30 år och äldre var 16 procent (2009: 34 procent; 2013: 13 procent). Anledningen till dessa skillnader kan bl.a. bero på att urvalet har sett olika ut mellan de olika Studentbarometrarna.6

I undersökningen ingick ett antal bakgrundsfrågor i syfte att kunna karaktärisera undersök-ningsgruppen med avseende till vilken akademi och nivå respondenten studerar på, kön, ålder, om respondenten själv eller om föräldrarna invandrat till Sverige, om föräldrarna har studerat på högskola och slutligen, var respondenten bor.

5 I Studentbarometern 2009 var inga av studenterna 19 år eller yngre då man inte inkluderade studenter som läste sin första termin på högskolan.

6 2013 berodde eventuellt en del av skillnaden på att ny-börjarna utgjorde 20 procent av de svarande.

7

Bakgrundsfrågor

DIAGRAM 1. RESPONDENTER PER AKADEMI

DIAGRAM 2. NIVÅ

DIAGRAM 3. KÖN

DIAGRAM 4. ÅLDER

8

Själv invandrat till Sverige De som besvarade Studentbarometern fick frågan om de själva hade invandrat till Sverige eller ej. Siffrorna i relation till denna fråga har legat relativt konstanta i de tre senaste Studentbarometrarna. 2016 svarade 8 procent att de själva invandrat till Sverige (2009: 11 procent; 2013: 8 procent).

En eller båda föräldrarna har invandrat till Sverige Respondenterna fick även frågan om någon av föräldrarna invandrat till Sverige. Här svarade 16 procent ’ja’ (2009: 12 procent; 2013: 17 procent). Med andra ord har siffrorna fluktuerat lite mellan de olika mätningarna.

Föräldrar läst på högskolaStudentbarometern frågade även om respondenternas föräldrar har läst på högskola/universitet eller ej. 50 procent svarade att ingen av hens föräldrar har läst på högskola/universitet (2009: 56 procent; 2013: 42 procent). 33 procent svarade att en av hens föräldrar har läst på högskola/universitet (2009: 26 procent; 2013: 35 procent). Slutligen svarade 17 procent att båda hens föräldrar har läst på högskola/universitet (2009: 18 procent; 2013: 23 procent). Även här ser vi att siffrorna har varierat en del i de tre senast genom-förda Studentbarometrarna.

BostadsortDen sista bakgrundsfrågan handlade om bostadsort då man skulle kunna tänka sig att pendling påverkar nöjdheten inom de fem olika indexområdena. Siffrorna visar att cirka en tredjedel av respondent-erna pendlar medan resten är bosatta i Halmstad.

9

DIAGRAM 5. SJÄLV INVANDRAT TILL SVERIGE

DIAGRAM 6. EN ELLER BÅDA FÖRÄLDRARNA HAR INVANDRAT TILL SVERIGE

DIAGRAM 7. FÖRÄLDRAR LÄST PÅ HÖGSKOLA

DIAGRAM 8. BOR I HALMSTAD

10

Nöjd Student-Index (NSI)Syftet med Studentbarometern har framförallt varit att ta reda på studenternas upplevelser och erfarenheter i relation till de olika indexområdena. För att göra detta har Nöjd Student-Index (NSI) använts. NSI är ett värde, uttryckt i procent, som bygger på hur studenternas svar fördelar sig på svarsskalorna på alla påståenden som ingår i undersökningens fem index-områden. För varje enskilt påstående räknas index ut genom att antalet svar på varje skalsteg multipliceras med skalstegets värde (instämmer inte alls= 0 och instämmer helt= 5)7. Summan av de värden som gene-rerats för samtliga skalsteg utgör en andel av det totala möjliga utfallet (om alla svar är= 5) vilket är 100 procent. När ett index för varje enskild fråga har beräknats skapas ett helhetsindex (summan av alla index för alla påståenden delat på antalet påståenden) och index för olika delområden (summan av index för alla påståenden inom området delat med antalet påståenden inom området)

0–59 Icke godkänt

60–69 Förbättringspotential

70–100 Godkänt

Som påpekats tidigare så har det skett en utveckling och standardisering av Studentbarometerformatet som gör det möjligt, och relevant, att jämföra nöjdheten mellan de tre senaste Studentbarometrarna (och också möjligt att jämföra resultaten med dem i Personal-barometern vid Högskolan i Halmstad). Det totala Nöjd Student-Index (NSI) för Student-barometern 2016, som innefattar alla indexfrågor på lärosätesnivå, har beräknats till 68 procent vilket innebär en liten ökning jämfört med de två senast genomförda studentbarometrarna (2009: 67 procent; 2013: 66 procent). Denna siffra visar att nöjdheten hos studenterna vid Högskolan i Halmstad ligger relativt stabilt men att det finns förbättringspotential här.I detta kapitel redovisas först nöjdheten kopplat till bakgrundsfrågorna och sedan i relation till de fem olika indexområdena.

Resultat

Nöjdhet i relation till bakgrundsfrågorna

AkademiSyftet med undersökningen har bl.a. varit att se om nöjdheten skiljer sig åt mellan studenterna på de olika akademierna. Diagram 9 visar att det finns skillnader i nöjdhet; index ligger mellan 65 och 71 procent. En akademi, HOV, får godkänt medan de tre andra anses ha förbättringspotential. Som nämndes tidigare så finns det inga siffror att jämföra med från tidigare Student-barometrar då frågan inte ställdes då.

NivåSom nämndes tidigare så ställdes en fråga om man var ’nybörjare’ eller ej då Studentbarometern genomfördes 2013 (index bland nybörjare var 67 procent jämfört med övriga studenters index som var 66 procent). I Studentbarometern 2016 har vi istället valt att ställa frågan om på vilken nivå i utbildningen respondenten befann sig på för att se om detta påverkar nöjdheten. Som kan ses i diagram 10 så är indexsiffrorna rel-ativt jämn mellan första till tredje året. Det är relativt höga siffror men det finns förbättringspotential även här. Mest nöjda är de som läser på avancerad nivå (magister, master, etc.) De som är minst nöjda är de som läser annan typ av utbildning.

11

DIAGRAM 9. AKADEMI

Resultat

DIAGRAM 10. NIVÅ

DIAGRAM 11. KÖNSFÖRDELNING

7 På själva enkäten är svarsalternativen: 1= instämmer inte alls till 6= instämmer helt

8 Här inkluderas inte resultatet från de som svarat ’Annat/vill inte definiera’. Anledningen till detta är att det måste vara minst 5 stycken som svarat p.g.a. anonymitetsskäl.

KönsfördelningDet ansågs också relevant att undersöka om det finns skillnader i nöjdhet mellan kvinnliga och manliga studenter. Som kan ses i diagram 11 så var de kvinnliga re-spondenterna mer nöjda än de manliga 2016. Samma skillnad fanns också både 2009 och 2013 (2009 var index för kvinnliga studenter 69 procent medan det var 65 procent för manliga studenter. 2013 var index för kvinnliga studenter 68 procent medan index för manliga studenter var 64 procent).8 Med andra ord

har det skett en mindre förbättring i nöjdheten sedan 2013 bland både de kvinnliga och manliga studenterna men dessa siffror visar också att det fortfarande finns förbättringspotential i relation till båda grupperna.

12

ÅldersfördelningMålet med denna undersökning har också varit att ta reda på om åldern spelar roll då det gäller nöjdhet. Resultaten presenteras i diagram 12. 2009 och 2013 visade det sig att de äldre studenterna tenderade att vara mer nöjda än yngre studenter. I denna undersök-ning är resultaten inte lika tydliga. Värt att poängtera dock är att denna Studentbarometer, och de som genomfördes 2009 och 2013, visar på relativt små skillnader mellan de olika åldersgrupperna. De som är mest nöjd är de som är 19 år och yngre eller mellan 25 och 29 år gamla. Index för dessa grup-per är 69 procent. I Studentbarometern 2009 var inga av studenterna 19 år eller yngre då man inte inklude-rade studenter som läste sin första termin på högsko-lan. År 2013 hade man dock valt att inkludera den åldersgruppen precis som vi har gjort år 2016. År 2013 var index för studenterna som var 19 år eller yngre 66 procent, alltså har nöjdheten för denna grupp gått upp. Vidare har index för gruppen 25-29 år också ökat jämfört med de två senaste undersökningarna (2009: 65 procent; 2013: 66 procent). Den största åldersgruppen (20-24 år gamla) är ock-så den som är minst nöjd enligt den senaste undersök-ningen med ett index på 67 procent. Det var också den minst nöjda gruppen 2013 (65 procent) och näst minst nöjda gruppen 2009 (66 procent; gruppen 25-29 år hade ett index på 65 samma år). I mellan dessa grupper hamnar de som är 30 år och äldre. Nöjdheten har dock sjunkit något för denna grupp. 2016 var index 68 procent jämfört med 71 pro-cent 2009 och 70 procent 2013. Med andra har denna grupps index fallit från att ha varit godkänt till att det finns förbättringspotential.

Har själv invandrat till SverigeI diagram 13 kan man se att de som inte har invan-drat är något mer nöjda än de som har invandrat. Här finns också förbättringspotential då det gäller nöjdhetsgraden för båda grupperna. Siffrorna såg annorlunda ut 2009 och 2013. 2009 var index för de som svarade ’ja’ 68 procent medan index för de som svarade ’nej’ var 67 procent. 2013 var siffrorna 67 procent versus 66 procent. Med andra ord var de som invandrat själva tidigare mer nöjda en de som inte gjort det. Nu är det tvärt om. Det är en liten förändring i procent men intressant att de som själva invandrat inte längre är den grupp som är mest nöjda.

Föräldrar har invandrat till SverigeÄven de studenter som har föräldrar som invandrat är något mindre nöjda än de som inte har föräldrar som invandrat även om skillnaderna är små. Också här finns förbättringspotential. Resultatet på denna fråga kan ses i diagram 14. 2009 var index för ’ja’ 68 procent medan siffran för ’nej’ var 67 procent. 2013 var siffrorna för ’ja’ 65 procent medan index för de som svarade ’nej’ var 66 procent. Här syns att de studenter som har en eller båda föräldrarna som invandrat var mer nöjda än de som inte hade det i Studentbarometern som genom-fördes 2009. Som jämförelse, i Studentbarometern 2013 och 2016 är det gruppen som inte har föräldrar som invandrat som är mer nöjda, även om skillnaden är liten.

Föräldrars utbildningNär det gäller föräldrars utbildningsnivå verkar den inte ha någon större inverkan på nöjdheten hos student-erna. Resultatet på denna fråga ses i diagram 15. De mest nöjda, med ett index på 69 procent (2009:69 procent; 2013: 66 procent) är de som har en förälder med högskoleutbildning medan de minst nöjda är de som har två föräldrar som har högsko-leutbildning med ett index på 66 procent (2009: 66 procent; 2013 65 procent). Där i mellan, med ett index på 67 procent (2009: 67 procent; 2013: 66 procent) i nöjdhet återfinns de vars föräldrar inte har någon högskoleutbildning. Med andra ord är siffrorna för de tre senaste Studentbarometrarna relativt lika (2009 och 2016 har identiska index) även om studenterna verkade något mindre nöjda 2013 än vad de var 2009 och 2016.

BostadsortI enkäten fanns en bakgrundsfråga rörande bostadsort, i.e. om studenten är boende i Halmstad eller ej. Frågan ställdes för att se om de studenter som pendlar möjligt-vis känner sig mindre nöjda då de lägger mer tid på att ta sig till högskolan och eventuellt tillbringar mindre tid på campus för att slippa resor. Från siffrorna i diagram 16 kan man utläsa att det inte finns någon skillnad alls mellan de som pendlar och de som inte gör det.

13

DIAGRAM 13. HAR SJÄLV INVANDRAT TILL SVERIGE

DIAGRAM 12. ÅLDERSFÖRDELNING

DIAGRAM 14. FÖRÄLDRAR HAR INVANDRAT TILL SVERIGE

DIAGRAM 15. FÖRÄLDRARS UTBILDNINGSNIVÅ

DIAGRAM 16. BOSATT I HALMSTAD

14

IntroduktionSom betonades tidigare är syftet med denna undersök-ning bl.a. att ta reda på hur nöjda respondenterna är i relation till de fem olika indexområdena. Nedan redo-görs både för nöjdheten för indexområdena i stort och för svaren till påståendena inom varje indexområde. I diagram 17 och 18, framkommer att responden-terna uttrycker störst nöjdhet med servicefunktioner och information. Detta indexområde anses vara god-känt medan de andra fyra indexområdena bedöms ha förbättringspotential. Indexområdena ’Hälsofrämjande aktiviteter & ”Klimat”’ och ’Fysisk arbetsmiljö’ ligger just under godkänd-nivån medan de två sista index-områdena, i.e. ’Utbildningen’ och ’Studentinflytande och Delaktighet’ behöver utvecklas mer. Det kan ses som en positiv utveckling att ’Servi-cefunktioner & information’ får en så pass hög siffra. Här har det skett en ökning från 69 procent till 73 procent sedan 2013 och indexsiffran är tillbaka på samma nivå som 2009. Detta indexområde anses åter-igen vara godkänt. Det visar på att de organisatoriska förändringar som har genomförts sedan 2013 upp-fattas som positiva. Vidare kan det kanske också ses som positivt att två till indexområden, i.e. ’Fysisk arbetsmiljö’ och ’Hälsofrämjande aktiviteter och ”klimat”’ ligger just under godkänt med ett index på 69 procent.

DIAGRAM 17. NÖJDHET PER INDEXOMRÅDE ÖVER TID

När det gäller indexområdet ’Hälsofrämjande akti-viteter & ”klimat”’ har det dock skett en försämring från 71 procent till 69 procent sedan 2013 (2009: 67 procent). Med andra ord anses detta indexområde inte längre vara godkänt. Detta är det enda av indexområ-dena där nöjdheten har gått ned sedan förra Student-barometern genomfördes 2013. Vidare har det skett en förbättring gällande index-området ’Studentinflytande & Delaktighet’ där siffran har gått från relativt låga 60 procent till 64 procent. Den ligger dock fortfarande 4 procent från vad den var 2009. Slutligen, när det gäller indexområdet ’Utbild-ning’ så har det inom detta område skett en marginell ökning från 63 procent till 64 procent sedan 2013 och ligger på samma nivå som det låg 2009. Låt oss titta närmare på indexområdet ’Utbildning’ och responden-ternas nöjdhet i relation till detta indexområde.

UtbildningSom nämns ovan så ligger indexområdet ’Utbildning’ relativt lågt, med ett index på 64 procent, men stabilt, i relation till de flesta andra indexområden. I diagram 19 och 20 redovisas index för vart och ett av de påstå-enden inom indexområdet ”utbildning” som studenter-na i undersökningen tog ställning till. Sex påståenden hamnar inom spannet för godkänt, fyra påståenden faller inom spannet för förbättringspotential medan sex stycken återfinns inom spannet ’icke godkänt’. Det påstående som tydligt sticker ut på ett negativt sätt är ’Betydande internationell anknytning’. Med ett index på 36 procent är det det påstående med lägst index i hela undersökningen.

Nöjdheten per indexområde

Den fysiska arbetsmiljön anses ha förbättrats. Index för 2016 är 69 procent jämfört med 65 procent 2009 och 66 procent 2013. Detta kan kanske kopp-las till det arbete som har skett med lokaler sedan den senaste undersökningen.

15

DIAGRAM 18. NÖJDHET PER INDEXOMRÅDE

DIAGRAM 19. PÅSTÅENDEN INOM INDEXOMRÅDET ”UTBILDNING”

16

Som diagrammet ovan visar så har index gått upp för nio påståenden gällande utbildning och ner för sju påståenden. Ett mönster som kan skönjas är att de aspekter av utbildningen som ibland betraktas som ”inomakademiska” och ”bildningsorienterade”, t.ex. ”utveckla förmåga att söka kunskap” och ”uppnått breddad allmänbildning” har högre index än aspekter av utbildningen som relaterar till livet utanför Högsko-lan, t.ex. ”inspirerats till företagsamhet” och ”möjlig- heter till samverkan med samhället” (detta är ett mönster som också är tydligt i Studentbarometrarna från 2009 och 2013). Nedan redovisas nöjdheten när det gäller utbild-ning i relation till påståenden rörande ’undervisning, litteratur och examination’, ’lärare’ och ’lärande’.

Nöjd med undervisning, kursmaterial och examinationMest nöjda, bland dessa tre områden, är respondenter-na med examinationen. Något mindre nöjda är studen-terna med undervisningen. Det som studenterna här är minst nöjda med (och där en majoritet ser förbättring-spotential) är i relation till kursmaterial/litteratur. I diagram 21, kan man se svarsfördelningen i relation till påståenden rörande nöjdhet med undervisning, kursmaterial och examination.

DIAGRAM 20.TREND- NÖJDHET I RELATION TILL UTBILDNING

UndervisningSom kan ses i diagram 19 och 20 så ligger index för undervisning på 65 procent. Med andra ord har det skett en minskning av nöjdheten i relation till under-visningen (2009: 66 procent och 2013: 68 procent) och den ligger inom spannet för förbättringspotential. I frisvaren nämndes bl.a. att man ansåg att utbild-ningens organisation och struktur var av dålig kvalitet och att det saknades en röd tråd. Vidare menade man att kommunikation lärare i mellan ibland fungerat dåligt. Dessutom talar en student att hen finner att man gjort lite för drastiska förändringar på vissa kurser från ett år till ett annat. Det anses också att lärare bör bli bättre gällande de metoder de använde. Som en student uttryckte det: ”undervisningen måste bli mer kreativ” och lärare behöver bli bättre på att inspirera studenterna och väcka deras intresse och samtidigt få studenterna att förstå och klara tentamen. En annan student vill se fler konkreta exempel i undervisningen. Hen menar att det ”(k)änns ibland som att lärare har pluggat in en föreläsning men senare har svårare att vidareutveckla och svara på frågor”. Slutligen, i relation till utbildning, var syftet med denna undersökning att ta reda på hur respondenterna känner i relation till sin arbetsbörda. Vissa tycker att de har för mycket att göra medan andra hade velat ha en snabbare studietakt. Det lyfts även fram att man ser vissa delar/föreläsningar som ’onödiga’ och att kopplin-gen till utbildningen är otydlig. Man nämner också att man tycker att man har för få undervisningstimmar. Alla studenter är inte kritiska dock. Bl.a. lyfts vissa arbetsformer fram som positiv. En student skriver att ”fokus på arbete i projekt är briljant”. Vidare lyfts praktik fram som något uppskattat.

KursmaterialIndex för ’kursmaterial’ är 59 procent och faller med andra ord inom spannet för ’icke godkänt’. Detta är en försämring jämfört med 2009 och 2013 då ’kursmate-rial’ hamnade inom spannet för förbättringspotential (index var 62 procent i de två senaste Studentbaro-metrarna). När det gäller kurslitteratur så nämns i frisvaren bl.a. att vissa böcker är på för svår engelska. Vidare anser en student att litteraturen för en kurs hen läst är på för låg nivå jämfört med nivån på kursen. En annan student påpekar att man inte ”haft nytta av all dyr litteratur man köpt. Man behöver inte böckerna för att

17

DIAGRAM 21. PÅSTÅENDEN RÖRANDE NÖJDHET MED UNDERVISNING, KURSMATERIAL OCH EXAMINATION

klara kurserna”. Dessutom anser vissa att litteraturen ibland är föråldrad. Detta går kanske att koppla till kommentarer om att litteraturen ofta är slut hos förla-get och inte går att hitta begagnad heller. Det förslås att uppdatering av kurslitteraturlistor i mellan åt vore bra. En student berättar också att man när kursen bör-jar fått höra att en del av litteraturen inte behövs (men då är den redan inköpt). Vidare, rörande kurslitteratur, så uttrycker en student missnöje över att hen på en kurs haft många vetenskapliga artiklar på kurslitteraturlistan. Hen vill se mer fokus på böcker. Slutligen, i relation till kursplaner, nämner en student att hen är kritisk till att man ibland fått kurs- planen då kursen börjat.

ExaminationExamination får ett index på 65 procent i denna undersökning. Detta är samma nivå som 2009 men en nedgång med två procentenheter sedan Student-barometern 2013. Med andra ord ligger nivån relativt stabilt men det finns förbättringspotential. I relation till utformningen av examinationerna så uttrycks i frisvaren bl.a. att man anser att examinatio-nerna är för svåra i relation till det yrke man utbildar sig till. Man vill ha mer praktisk kunskap och mindre teori. Dessutom menar en student att det är för många stora tentamina medan en annan student är missnöjd med att en kurs hen gått hade två gruppexaminationer. Vidare nämner en student bl.a. att examinationer inte

Jag är överlag nöjd med undervisningen i min utbildning

Jag är överlag nöjd med kurslitteraturen och annat kursmaterial i min utbildning

Jag är överlag nöjd med examinationerna i min utbildning

18

som ansåg att ”lärare ibland blir tilldelade uppgifter som inte passar deras kvalifikationer”. När det gäller nöjdheten med lärarna så tillfråga-des respondenterna också om de ansåg att lärare visar intresse för studenter. Index är här 64 procent. Det är en liten nedgång från 2009 och 2013 då siffran var 65 procent. Med andra ord är detta ännu ett område där det finns förbättringspotential. Där respondenterna är minst nöjda är i relation till påståendet ”Lärarna på min utbildning ger exempel på hur kursens innehåll är användbart i arbetslivet (Lä-rare anknyter till arbetslivet). Index är här 56 procent (2009: 54 procent; 2013: 59 procent). Med andra ord är det en nedgång jämfört med 2013 men en liten upp-gång sedan 2009. Men det är en låg siffra som faller inom spannet för icke godkänt (precis som den gjorde vid de två senaste undersökningarna). Detta lyfts ock-så fram av vissa i frisvaren. En student skriver att lärare bör bli bättre på att ”(k)onkretisera hur kunskapen kan vara nyttig i arbetslivet för att skapa en helhetsbild”. Det är ”(s)tundtals svårt att sätta ”teorin” i kontext” menar samma student. I diagram 22, kan man se svarsspridningen i rela-tion till påståendena som hade med lärarna att göra.

Nöjd med lärandeRespondenterna tillfrågades också om deras nöjdhet i relation till det egna lärandet. Här frågas om nöjdhe-ten i relation till breddad allmänbildning, yrkesrelate-rade färdigheter, förmåga att söka kunskap, förmåga att tänka kritiskt, förmåga att tänka i nya banor och om studenterna känner att de har inspirerats till före-tagsamhet. Tidigare, i diagram 19 och 20 visades att fyra av sex påståenden i relation till lärande får godkänt. Dessa resultat diskuteras nedan. Man kan även se i vilken utsträckning respondenterna instämmer med de olika påståendena i diagram 23 som återger svars-fördelningen. När det gäller ’uppnått breddad allmänbildning’ så är index 75 procent. Det är en uppgång med fyra pro-centenheter sedan 2013 och på samma nivå som 2009.Index för påståendet rörande ’utvecklat förmåga att söka kunskap’ är också 75 procent och även här kan man se en uppgång med fyra procentenheter jämfört med 2013 men fortfarande två procentenheter under jämfört med 2009. Det var även ett relativt högt index, 74 procent, i relation till påståendet angående om studenten ’utvecklat förmåga att tänka kritiskt’. Detta är en

blivit av och att ändringar i relation till examinationer har skett under kursens gång. Slutligen, i relation till examinationer, så menar en student att när tentamina översätts från svenska till engelska så går något förlorat och att de senare inte är lika bra som de svenska origi-nalen. Slutligen, rörande hantering av examinationer och betyg, så påpekas bl.a. att rättning av uppsatser och arbeten varit inkonsekvent och att tentor inte blivit rättade inom de tre veckor som är föreskrivet.

Nöjd med lärarnaVissa av påståendena i relation till utbildning fokus-erade på lärarna. Det påståendet som visar på störst nöjdhet är ”Lärarna på min utbildning är kunniga inom utbildningens ämnesinnehåll”. Med ett index på 78 procent är detta område tydligt inom spannet för godkänt och den högsta indexsiffran inom indexområ-det ’Utbildning’. Det är en liten uppgång jämfört med siffrorna 2009 och 2013 (då siffrorna var 74 respektive 77 procent). De som besvarade enkäten var dock mindre nöjda med lärarna som undervisare än med deras ämneskun-skaper. Här är nöjdhetsgraden 58 procent (detta är en nedgång på 3 procent sedan 2013 och på samma nivå som 2009) och faller nom spannet för icke godkänt. Med andra ord är det en stor skillnad mellan hur studenterna ser på lärarnas kunnighet inom sitt ämne-sområde och deras skicklighet som pedagoger. I frisvars som gavs i relation till lärarna menar en student att ”Mer modern arbetsformer behövs VERKLIGEN. Att undervisa med overhead och tradi-tionella prov är inte okej för en högskola som profilerar sig på innovation och långsiktighet”. Samma student anser vidare att ”Lärare har goda kunskaper, men stör-sta fokus behöver läggas på att rekrytera på passion, driv och kreativitet vad gäller pedagogik och hur man lägger upp utbildningar.” En annan student tycker att lärarna är ”tämligen gammaldags och ouppdaterade, skulle behöva vara ute i arbetslivet och inte bara i bib-lioteket”. Dessutom menar en student att ”en del lärare saknar pedagogisk förmåga och har därmed svårt att förmedla sina kunskaper”. Vidare tycker en annan student att lärare verkar oengagerade och överarbetade och motvilligt undervisar. Hen menar att lärare borde arbeta mer med att skapa ett intresse hos studenterna för ämnet. Det påpekades även att ”(t)ill följd av för få undervisningstimmar har man ingen bra kontakt med lärare som stressar igenom sina föreläsningar för att hinna undervisa något”. Slutligen var det en student

19

uppgång med två procentenheter sedan 2013 men tre procentenheter lägre än siffran 2009. Ännu ett område som ansågs godkänt berör på-ståendet om studenten ’utvecklat förmåga att tänka i nya banor’. Index är här 73 procent jämfört med 71 procent 2013 och 73 procent 2009. Med andra ord en liten uppgång jämfört med den senaste undersökning-en och på nivå med den 2009. Alla påståenden rörande lärande ansågs dock inte godkända. När det gäller påståendet om studenten ’uppnått yrkesrelaterade färdigheter’ så var index 65 procent vilket faller inom spannet för förbättrings-

DIAGRAM 22. LÄRARNA

DIAGRAM 23. LÄRANDE

DIAGRAM 24. ÖVRIGT

potential. Det är dock en liten uppgång jämfört med 2009 och 2013 då index var 64 respektive 62 procent.Det påstående som får tydligt lägsta indexsiffra i relation till lärande är om studenten ’inspirerats till företagsamhet’. Här blir index 50 procent vilket är tydligt inom spannet för icke godkänt. Det är en liten nedgång jämfört med 2009 och 2013 då index var 52 respektive 53 procent. Med andra ord är detta det enda av de sex påståendena i relation till lärande där index har minskat sedan förra Studentbarometern genomfördes 2013.

Lärarna på min utbildning visar intresse för att jag skall klara mina studier

Lärarna på min utbildning är kunniga inom utbildningens ämnesinnehåll

Lärarna på min utbildning ger exempel på hur kursens innehåll är användbart i arbetslivet

Lärarna på min utbildning är skickliga undervisare

Jag har genom min utbildning uppnått en breddad allmänbildning

Jag har genom min utbildning uppnått yrkesrelaterade färdigheter

Jag har genom min utbildning utvecklat förmågan att självständigt söka kunskap

Jag har genom min utbildning utvecklat förmågan att tänka kritiskt och analytiskt

Jag har genom min utbildning blivit mer inriktad på att tänka i nya banor

Jag har genom min utbildning inspirerats till företagsamhet

Min utbildning har givit goda möjligheter till samverkan/möten med människor i samhället utanför högskolan

Min utbildning har en betydande internationell anknytning

Jag ger min egen insats i studierna ett sammantaget högt betyg

20

ÖvrigtRespondenterna fick också ta ställning till några övriga frågor som hade med utbildning att göra. Dessa handlade om möjligheten till samverkan med samhället, betydande internationell anknytning och nöjd med egen insats i studierna. Svaren kan ses i diagram 19 och 20 tidigare och svarsfördelningen kan ses i diagram 24 på sid 19. Bland dessa påståenden var det påståendet om ’nöjd med egen insats i studierna’ som fick högst index. Index var 74 procent vilket är en ökning jämfört med 2013 (70 procent) men en liten nedgång jämfört med 2009 (75 procent). Med andra ord är detta resultat inom spannet för godkänt. De två andra övriga påståenden fick mycket lägre index och hamnade inom spannet för icke godkänt. Påståendet kring ’möjlighet till samverkan med sam-hället’ fick index 51 procent vilket i och för sig var en liten ökning jämfört med 2013 (49 procent) och på samma nivå som 2009. I relation till ’möjligheter till samverkan med sam-hället’ uttryckte en student en önskan om fler besök från/möten med företag och arbetsmässor/job fairs. En annan student betonade att det varit för få studiebesök och gästlärare generellt under utbildningen. Det påstående som fick lägst index rörde ’betydan-de internationell anknytning’. Här var indexsiffran 36 procent vilket i och för sig var en liten ökning jämfört med 2009 (33 procent) och 2013 (34 procent). Detta är dock det lägsta index i hela undersökningen. Önskan om mer internationell anknytning i utbildningen var något som togs upp i frisvaren. Att ha internationell forskning som del av kurslitteraturen räcker inte menar man. Bl.a. skulle man vilja se ett större internationellt fokus i utbildningen bl.a. genom större samarbete mellan föreläsningar och interna-tionella besök. I frisvaren betonades även vikten av att det som ut-lovas gällande utlandsstudier också måste vara möjligt i verkligheten. Det påpekas att det är viktigt att vi inte skapar program, med t.ex. obligatoriska terminer, som gör utlandsstudier omöjliga. Vi måste leva upp till de löften vi ger om utbildningarna. Slutligen poängterade en student att hen skulle vilja ha mer hjälp av internationella kontoret och lärare då det gäller att besluta var man skall studera och vilka kurser man skall ta.

Hälsofrämjande aktiviteter och ”klimat”Indexområdet ’Hälsofrämjande aktiviteter och ”kli-mat”’ var ett av områdena som låg på gränsen till godkänt med ett index på 69 procent. Det är en liten nedgång från 2013 då området fick 71 procent och godkänt. Resultatet är dock något bättre än det 2009 som var 67 procent. I diagram 26 redovisas index för vart och ett av påståendena inom indexområdet ”Hälsofrämjande aktiviteter och ”klimat”’ medan i diagram 25 kan vi se skillnader i relation till de olika påståendena över tid.

Som diagrammet ovan visar så har index gått ner i relation till sex av tio påståenden rörande Hälsofräm-jande aktiviteter och ”klimat” sedan förra undersök-ningen 2013. Kan nämnas dock att minskningarna är mestadels små. Vidare, hälften av påståendena får ett index inom spannet för godkänt. Inom indexområdet ”Hälsofrämjande aktiviteter och ”klimat”’ finns det en uppsättning påståenden som belyser olika aspekter av det studenterna upplever som möjligheter som ”erbjuds” eller ”möjliggörs” vid Högskolan. En annan uppsättning påståenden (dia-gram 28-32) belyser studenternas direkta upplevelser av studieglädje, stöd och trivsel, m.m. På sidorna 22 och 23 redovisas frekvensfördelningen för dessa två typer av påståenden var för sig.

MöjligheterDet påstående rörande möjligheter som fick högst index rör ’lika möjligheter utifrån kön/ålder etc’. Index är här 85 procent jämfört med 80 procent 2009

DIAGRAM 25. TREND- NÖJDHET I RELATION TILL INDEXOMRÅDET

’ HÄLSOFRÄMJANDE AKTIVITETER OCH ”KLIMAT”’

21

DIAGRAM 27. MÖJLIGHET SJÄLV LÄGGA UPP SINA STUDIER

och 87 procent 2013. Med andra ord är det en liten nedgång sedan förra undersökningen men ändå en hög siffra och tydligt inom spannet för godkänt. Detta påstående går också att koppla till frågorna kring diskriminering som presenteras senare. Det påstående som får näst högst index gäller mo-tion. Här är indexsiffran 82 procent vilket är en liten nedgång sedan förra Studentbarometern genomfördes men en högre siffra än 2009 (2009: 80 procent; 2013: 85 procent). Detta är ett påstående som ligger på en rätt stabil hög och godkänd nivå. Även påståendet gällande möjligheter att styra egna studier hamnar inom spannet för godkänt med ett

index på 72 procent. Det är en liten uppgång från de två senaste undersökningarna 2009 och 2013 då index var 68 respektive 71 procent. Svarsfördelningen i relation till påståendet rörande möjlighet att själv lägga upp sina studier ses nedan i diagram 27. Vidare tillfrågades respondenterna om möjligheten att utveckla sociala relationer. Index var här 66 procent (2009: 68 procent; 2013: 73 procent). Här ser vi att det har skett en sjuprocentig minskning i nöjdhet och att det har gått ifrån att vara godkänt till att det har förbättringspotential.

DIAGRAM 26. NÖJDHET I RELATION TILL INDEXOMRÅDET ’ HÄLSOFRÄMJANDE AKTIVITETER OCH ”KLIMAT”’

22

Samma indexsiffra, 66 procent, får även påståendet rörande möjligheten till bra mat. Här har det skett en liten förbättring i nöjdhet sedan 2009 och 2013 då siffrorna var 62 respektive 65 procent. Det påstående rörande möjligheter som fick lägst index är möjligheter till återhämtning/rekreation. Här var siffran 56 procent jämfört med 53 respektive 57 procent 2009 och 2013. Med andra ord har det skett en liten nedgång. Vi ser också från nöjdheten gällande återhämtning/rekreation ligger relativt stabilt och lågt inom spannet för icke godkänt.I diagram 28 nedan ses svarfördelningen i relation till påståendena rörande möjligheter. I diagram 28 presenterades resultaten i relation till påståendena kring möjligheter. Låt oss nu titta när-mare på de påståenden som har mer med välmående och glädje att göra.

Känner glädje, stöd, trivsel och att studiemiljön inspirerar till innovation, kreativitet och företagsamhetDet påstående inom detta område som studenterna i högsta grad instämmer i är att de känner glädje i sina studier. Här är index 72 procent, vilket är en liten nedgång från 2009 och 2013 då index var 73 procent. Vad man kan se här är dock att siffran ligger på en relativt stabil och hög nivå, inom spannet för godkänt. I diagram 29 visas svarsfördelningen då det gäller påståendet om glädje i studierna. Respondenterna är även relativt nöjda då det gäller att känna stöd från sina studiekamrater. Här är index

70 procent vilket är samma siffra som 2009 men dock en sexprocentig nedgång jämfört med 2013. Svarsfördelningen i relation till detta påstående syns i diagram 30. När det gäller att ha en studiemängd man trivs med så är index 66 procent vilket är samma som 2009 och 2013. Med andra ord ligger nöjdheten stabilt men det finns förbättringspotential här. Svarsfördelningen i relation till detta påstående syns i diagram 31. Slutligen, rörande studiemiljö som inspirerar till innovation/företagsamhet så var index 56 procent vilket är en liten uppgång i relation till de två senaste Studentbarometrarna (2009: 51 procent; 2013: 54 procent) men ligger fortfarande inom spannet för icke godkänt. Svarsfördelningen till detta påstående syns i diagram 32. Att känna sig utanför och inte del av en gemen-skap kan påverka arbetsmiljön och studieglädjen. En student kände att hens utbildning är isolerad och har lite kontakt med andra studenter. Hen anser också att de får väldigt lite information om vad som sker på campus. Eftersom de började på våren så fick de inte heller delta i nollning. En annan student föreslog att ”varje program/klass borde se till att alla i klassen känner varandra och försöka arbeta bort ’grupperingar’ som finns i klasser-na. Jag går mitt andra år och kan känna att jag knappt vet vad hälften av klassen heter och det är mycket ’vi’ och ’de’ känsla. Det borde inte finnas det på en hög-skola kan man tycka”.

DIAGRAM 28. MÖJLIGHETER

Motion och fysisk aktivitet

Avkoppling, återhämtning och rekreation

Att utveckla goda sociala relationer

Att äta bra mat

23

DIAGRAM 29. KÄNNER GLÄDJE I SINA STUDIER

DIAGRAM 30. KÄNNER ATT STUDIEKAMRATER BRYR SIG OM HUR MAN MÅR

DIAGRAM 31. UPPLEVER ATT MAN HAR NORMAL STUDIEMÄNGD MAN TRIVS MED

DIAGRAM 32. KÄNNER ATT STUDIEMILJÖN STIMULERAR TILL INNOVATION, KREATIVITET OCH FÖRETAGSAMHET

24

Servicefunktioner och informationSyftet med denna undersökning har också varit att ta reda på hur nöjda studenterna är med de olika service- och informationsfunktioner som finns vid Högskolan.Som nämndes tidigare i denna rapport så är detta det indexområde som har högst index. Det ligger på 73 procent vilket är på samma nivå som 2009 och en fyraprocentig ökning sedan 2013. 2013 var det index-området ’Hälsofrämjande aktiviteter och ”klimat” som hade högst index.

ServicefunktionerDetta område i undersökningen innehåller påståenden om i vilken utsträckning studenterna instämmer i att de är nöjda med den service som har erbjudits när de har varit i kontakt med olika service- och informa-tionsverksamheter på Högskolan. Innan studenterna har fått ta ställning till dessa påståenden har de tillfrågats huruvida de ”känner till”, ”känner till och har varit i kontakt med” eller ”känner inte till” respektive verksamhet. Svarsfördelningen på dessa frågor kan ses på sidan 25. Som kan ses i diagram 35 så känner en majoritet av studenterna i undersökningsgruppen till och har varit i kontakt med högskolebiblioteket (79 procent) och Servicecenter (79 procent). Här har dock siffrorna gått ner. 2009 hade 84 procent haft kontakt med biblio-teket och 84 procent haft kontakt med expeditionen på sin sektion (Servicecenter har nu ersatt expeditio-nerna på sektionerna). De verksamheter som färre av studenter känner till och har varit i kontakt med är högskolans stöd för att utveckla skrivande och texter (48 procent känner inte till denna funktion)9, ”stöd för internationell verksam-het” (48 procent känner inte till denna funktion)10, högskolans karriärsförberedande aktiviteter (51 pro-cent känner inte till denna funktion) och högskolans stöd och inspiration till eget företagande (66 procent känner inte till denna funktion). Dessa siffror visar på att vi kan bli bättre på att informera studenter om vil-ka service- och informationsfunktioner som finns att tillgå på Högskolan i Halmstad (även om det är färre som inte känner till de olika verksamheterna jämfört med senaste undersökningen 2013).

Som påpekats tidigare så har relativt stora förändringar gjorts gällande servicefunktionerna vid Högskolan. Detta syns bl.a. i diagrammet ovan då det finns flera nya servicefunktioner. Det handlar om funktioner som fått nya namn och till viss del nya uppgifter. Ser-vicecenter har tagit över uppgifter från de nu nedlag-da expeditionerna ute på sektionerna (som nämndes tidigare har blivit ersatta av akademier) och Student-centrums expedition.11 Index för Servicecenter är höga 84 procent. Vidare kan nämnas att det tidigare fanns ett Karriärscentrum (index var 67 procent 2013) som idag har ersatts av karriärsförberedande aktiviteter med ett index på 71 procent.

Ytterligare en aspekt rör hur nöjda respondenterna är med de servicefunktioner de har varit i kontakt med.

9 I undersökningen 2013 kände 53 procent inte till Skrivpunkten som fanns innan.

10 I undersökningen 2013 kände 67 procent inte till Internationella Avdelningen som fanns innan.

11 Indexsiffran för expeditionerna på sektionerna var 75 procent 2009 och 74 procent 2013. För Studentcentrums expedition var index 75 procent 2009 och 70 procent 2013.

DIAGRAM 33. TREND- NÖJDHET I RELATION TILL INDEXOMRÅDE

’SERVICEFUNKTIONER OCH INFORMATION’

25

DIAGRAM 34. PÅSTÅENDEN INOM INDEXOMRÅDET SERVICEFUNKTIONER OCH INFORMATION

DIAGRAM 35. JAG KÄNNER TILL, HAR VARIT I KONTAKT MED ELLER KÄNNER INTE TILL (OLIKA SERVICE- OCH INFORMATIONSFUNKTIONER)

Högskolebiblioteket

Högskolans stöd för internationell verksamhet och utbyten

Högskolans karriärförberedande aktiviteter

Servicecenter

Högskolans stöd för att utveckla skrivande och texter

Högskolans stöd och inspiration till eget företagande

Studenthälsan (studenthälsovård)

Högskolans studie- och karriärvägledning

DIAGRAM 36. NÖJDHET MED SERVICE SOM ERBJUDITS

Högskolebiblioteket

Högskolans stöd för internationell verksamhet och utbyten

Högskolans karriärförberedande aktiviteter

Servicecenter

Högskolans stöd för att utveckla skrivande och texter

Högskolans stöd och inspiration till eget företagande

Studenthälsan (studenthälsovård)

Högskolans studie- och karriärvägledning

26

Dessutom har Skrivpunkten (2009: 83 procent; 2013: 63 procent) ersatts av ’Stöd för att utveckla skrivande och texter’ som har ett index på 77 procent. Slutligen har de organisatoriska förändringar som gjorts vid högskolan också inneburit att man lagt ner Internationella Avdelningen (2009: 77 procent; 2013: 63 procent) och istället skapat något som kallas ’Stöd för internationell verksamhet’. Denna funktion har ett index på 72 procent. Med andra ord anses alla de nya servicefunktionerna uppnå nivån för godkänt. I diagram 36, redovisas svarsfördelningar för vart och ett av de påståenden som hade med servicefunk-tionerna vid Högskolan att göra. Servicefunktionerna är, som diagrammen ovan visar, något som studenterna är relativt nöjda med och det lämnades få frisvar i relation till denna del. Det uttrycktes dock visst missnöje med tiden det tar att få resultat inregistrerade i Ladok och för resultaten att sedan bli synliga i Studentportalen. En student nämner också att det har hänt att man har missat att registrera poäng och avsluta kurser (så att studenten kan få ut poängen för hela kursen).

InformationStudentbarometern visar också hur nöjda studenterna är med informationsfunktionerna vid Högskolan i Halmstad. Sedan förra Studentbarometern genom-fördes har förändringar skett i relation till dessa och vi har därför valt att inkludera några fler frågor (än vid tidigare Studentbarometrar) i relation till hur student-ernas söker och vill söka information kring sina studier vid Högskolan i Halmstad. I diagram 33 och 34 redovisas, förutom värden för studenternas nöjdhet med servicefunktioner, också övergripande index för olika aspekter av information kring den utbildning de läser. Värt att nämna är att studenterna i undersökningsgruppen är sammantaget mindre nöjda med informationen kring utbildningen jämfört med de olika servicefunktionerna. När det gäller information kring examinationskrav i god tid är index 68 procent vilket är samma nivå som 2009 och en procent högre än vad den var 2013. Med andra ord finns det förbättringspotential. Index för informationen om kurserna, i vid mening, är 61 procent, vilket är en liten nedgång från 2009 och 2013 då index var 62 procent respektive 63 procent. Nöjdheten här är relativt stabil men det finns gott om förbättringspotential.

När det gäller nöjdheten i relation till information om schema och litteraturlistor är index 54 procent jämfört med 55 procent 2009 och 59 procent 2013. Med andra ord anser studenterna som besvarat denna enkät att informationen kring schema och litteraturlistor är icke godkänt. I diagram 37 redovisas svarsfördelningar för vart och ett av de påståenden som hade med informations-funktionerna vid Högskolan att göra. Vad diagrammet bl.a. visar är att studenterna i undersökningsgruppen värderar sin egen insats vad gäller att söka information högre än de värderar tillgängligheten av information som Högskolan ”ansvarar” för. I diagram 38 redovisas svarsfördelningar för vart och ett av de påståenden som hade med hur ofta respondenten använde sig utav de olika informations-funktionerna vid Högskolan. Som kan ses från svarsfördelningen så är Student-portalen den informationskanal som studenternaoftast använder sig av följt av Högskolans webbplats, www.hh.se. De kanaler som används minst är Facebook-sidan ’Studentliv’, Högskolan nyhetsbrev, Servicecenter och folders och flyers. Det har inte bara varit av intresse att ta reda på vilka informationskanaler respondenterna använder och i vilken utsträckning. Syftet med denna undersökning har också varit att också ta reda på vilka informations-kanaler studenterna själva skulle vilja få information igenom. Här lyfts Studentportalen fram som den mest populära kanalen. Relativt många lyfte även fram Högskolans webbplats och lärarna som informations-kanaler de föredrog. Dessa resultat kan ses i diagram 39. Tittar man på diagrammet så finns inte Blackboard med som svarsalternativ. Blackboard lyftes dock fram i frisvaren som en bra kanal för information tillsam-mans med e-post. En student menade att Blackboard skulle kunna komplettera den information man får via mail och direkt från lärare. Alla är dock inte positiva till att få information via mail och Blackboard. En student svarade att ”Jag anser att en mail portal kan i bland kännas lite klumpig. Vi studenter har redan så många portaler att hålla reda på. Det hade varit superbra om man kunde få infor-mation via sms, eller kanske att man kan få sms om att man fått mail eller liknande. Blackboard-appen fungerar väldigt dåligt”.

Jag upplever att information om kurserna har funnits tillgänglig i god tid inför kursstart.

Jag upplever att scheman och litteraturlistor för kurserna har funnits tillgängliga i god tid inför kursstart

Jag upplever att information om examinationskrav har funnits tillgänglig i god tid inför examinationerna

Jag söker själv aktivt efter information och service som behövs för att jag skall kunna fullfölja olika delar av mina studier.

Studentportalen

Facebook-sidan ”Studentliv på Högskolan”

Högskolans studentnyhetsbrev (mejlas till alla studentmejladresser 2-3 gånger per termin)

Högskolans webbplats, hh.se

Informationsfoldrar/flyers

Anslagstavlor på campus

I Servicecenter

Via mina lärare

27

DIAGRAM 37. INFORMATION

DIAGRAM 38. HUR OFTA OCH VILKA KANALER MAN ANVÄNDER FÖR INFORMATION

DIAGRAM 39. KANALER MAN HELST VILL FÅ INFORMATION GENOM

Jag upplever att information om kurserna har funnits tillgänglig i god tid inför kursstart.

Jag upplever att scheman och litteraturlistor för kurserna har funnits tillgängliga i god tid inför kursstart

Jag upplever att information om examinationskrav har funnits tillgänglig i god tid inför examinationerna

Jag söker själv aktivt efter information och service som behövs för att jag skall kunna fullfölja olika delar av mina studier.

Studentportalen

Facebook-sidan ”Studentliv på Högskolan”

Högskolans studentnyhetsbrev (mejlas till alla studentmejladresser 2-3 gånger per termin)

Högskolans webbplats, hh.se

Informationsfoldrar/flyers

Anslagstavlor på campus

I Servicecenter

Via mina lärare

28

När det gäller indexområdet rörande fysisk arbets miljö så har det skett en liten förbättring i relation till under-sökningarna 2009 och 2013 då index var 65 respektive 66 procent jämfört med siffran för 2016 som är 69 procent. Denna siffra innebär att index fortfarande ligger inom spannet för förbättringspotential men att det gränsar till godkänt. Man kan tänka sig att denna förbättring kan kopplas till det arbete som har bedri-vits de senaste åren i relation till den fysiska arbets- miljön på Högskolan. I diagram 40 och 41 redovisas index för vart och ett av påståendena inom indexområdet ”Fysisk ar-betsmiljö”. De studenter som har medverkat i under-sökningen är relativt nöjda med campusmiljön och arbetsmiljön, vilka båda faller inom spannet för god-känt. Bl.a. påpekades att man tycker att skolan känns trygg och lagom stor. Man är dock mindre nöjda med studieutrymmena (vilka i och för sig kanske kan ses som del av den fysiska arbetsmiljön) som man anser vara precis inom spannet för förbättringspotential.

DIAGRAM 40. TREND- NÖJDHET I RELATION TILL INDEXOMRÅDET ’FYSISK ARBETSMILJÖ’

Ovan kan man se index för de tre olika områdena i relation till ”Fysisk arbetsmiljö”. Nedan redovisas resultaten för de tre olika områdena och vad respond-enterna hade att säga om dem i sina frisvar.

Campusmiljön Index för Campusmiljön är den högsta siffran inom detta indexområde med 76 procent vilket är en liten nedgång jämfört med 2013 då index var 78 procent (2009 var den 73 procent). Med andra ord ligger nivån relativt högt och stabilt och inom spannet för godkänt. Svarfördelningen i relation till påståendet rörande till campusmiljön ses i diagram 41.

När det gäller utomhusmiljön så påpekades i frisvaren att det saknas ett övergångsställe utanför högskolans entré i Halmstad. Vidare nämns att ”farthindret vid Kristiansväg är livsfarligt. Har flera gånger bevittnat cyklister som nästan blivit påkörda p.g.a. de har svängt ut framför bilar. Gångtunnel/tydliga skyltar behövs. Dessutom är cykelparkeringen vid huvudentrén fruk-tansvärt ologisk. Ska man från Nyhem till Café Fram-kanten får man sick-sacka över cykelparkeringen”.

Fysisk arbetsmiljöNär det talas om ’fysisk arbetsmiljö’ handlar det my-cket om miljön inomhus i Högskolans lokaler. Här är index 72 procent (2009: 68 procent; 2013: 70 procent)Svarsfördelningen i relation till påståendet rörande fysisk arbetsmiljö ses i diagram 43. Diagrammen visar att respondenterna är relativt nöjda med den fysiska arbetsmiljön. Det fanns dock vissa delar av den fysiska arbetsmiljön som man är mindre nöjd med (även om svarsfrekvensen här är låg; bara 12 personer tyckte till), vilket kan ses i diagram 44. Framförallt är man kritisk gällande studie-/arbets-utrymmen (som diskuteras mer i detalj nedan), inom-husklimat och ljudnivån. Det lämnades också relativt många frisvar rörande detta. Bl.a. var man kritiska gällande luften och temperaturen i lokalerna. R-huset anses väldigt kallt och T-huset för varmt (och att luft-en därför blir dålig) och det ses som negativt att vissa föreläsningssalar saknar fönster/naturligt ljus. När det gäller tillgång till mat på campus påpeka-des att det vore trevligt med ett stort studentcafé. Det nämndes också att man önskar fler ställen där man kan äta och ”fräschare mikrovågsugnar”.

Fysisk arbetsmiljö

29

DIAGRAM 43. NÖJDHET GÄLLANDE FYSISK ARBETSMILJÖ

DIAGRAM 44. KRITIK GÄLLANDE FYSISK ARBETSMILJÖ

DIAGRAM 41. CAMPUSMILJÖN

DIAGRAM 42. NÖJDHET I RELATION TILL INDEXOMRÅDET ’FYSISK ARBETSMILJÖ’

30

StudieutrymmenSom har nämnts innan så är respondenterna mindre nöjda med studie-/arbetsutrymmena. Det verkar dock ha skett en positiv utveckling då index har ökat med tio procent sedan förra undersökningen 2013 (och nivån är sju procent högre än 2009). Det är den största förbättringen procentuellt gällande nöjdhet över alla fem indexområden. I diagram 45 på sidan 31 kan man också se svars-fördelningen i relation till påståendet om studie- utrymmen. I frisvaren lyfter studenterna fram behovet av fler ytor. Detta verkar vara något som är ett generellt pro-blem för alla akademier och både campus Halmstad och Varberg. En student skulle vilja se fler öppna ytor istället för många små utrymmen. Detta skulle öka känslan av gemenskap menar hen. Andra nämner att de vill ha fler grupprum. De som finns idag är svåra att få tag på/boka. Man menar också att t.ex. projektrum-men ofta är fulla så man får sitta i korridoren istället. Rummen som finns blir också ofta överfulla vilket leder till högre ljudnivåer som gör det svårt att studera. Ljudnivåerna anses också vara ett problem i dator-rummen där ”folk …skriker till varandra” och spelar högljudda spel på datorerna. Detta kan kopplas till önskemål om fler tysta studieplatser, i t.ex. biblioteket, för egenstudier. Ett förslag till skapa mer studieplatser som lades fram var att ta bort fåtöljerna i biblioteket och istället skapa arbetsplatser. Biblioteket är ofta fullt menar hen. En annan student påpekar att Q-huset ofta fylls på snabbt och att det inte är roligt att behöva leta sittplats i ett annat hus. Detta kan kanske kopplas till det en annan student skrev; att det är trevligt att kunna sitta i anslutning till sina klasskompisar och plugga och även kunna hjälpa varandra. Slutligen skriver en student att det vore bra med möjlighet till utomhusstudier vid fint väder.

31

DIAGRAM 45. TILLGÅNG TILL STUDIEUTRYMMEN

32

Att studenter känner att de har inflytande och känner sig delaktiga är viktigt för Högskola i Halmstad. Index för detta område är 64 procent och innebär att det finns förbättringspotential här. Siffran var 68 procent 2009 och 60 procent 2013. Det har med andra ord skett en lite förbättring jämfört med förra Student-barometern men vi når inte upp till siffrorna från 2009 i denna undersökning.

I diagram 46 och 47 redovisas index för vart och ett av de påståendena inom indexområdet ”Studentinflytande och delaktighet”. Som framgår av diagrammet instämmer de medverkande studenterna i hög grad i att kursvärdering-ar genomförs regelbundet. Index för 2016 är 82 procent (2009: 82 procent; 2013: 73 procent) och klart godkänt.Det finns andra områden där det finns förbättringspoten-tial. Detta gäller påståendet om att studenterna medverkar i kursvärderingarna med ett index på 68 procent (2009: 81 procent; 2013: 64 procent). Med andra ord är vi tillbaks på samma nivå som 2009 efter att ha haft en relativt stor försämring mellan 2009 och 2013. Dessutom menar respondenterna att de i relativt hög utsträckning håller med om att hen kommer väl förbe-redda till undervisningen. Siffran 2016 var 68 procent vilket ligger i paritet med 2009 och 2013 då nöjdhets-siffrorna var 69 respektive 67 procent. Det finns dock även områden som faller inom spannet för icke godkänt. Detta gäller påståendet om ’studenters synpunkter tas till vara’. Där är index 58 procent (2009: 58 procent; 2013: 53 procent). Det gäller även påståendet att ”Studenter bidrar till diskussionerna”. Index är här 57 procent (2009: 63 procent; 2013: 53 procent). Slutligen gäller det påståendet om att ”Studenter delaktiga i ut-

DIAGRAM 46. TREND- NÖJDHET I RELATION TILL INDEXOMRÅDET ’STUDENTINFLYTANDE

OCH DELAKTIGHET’

Studentinflytande och delaktighet

formningen av kurser” där index är 54 procent (2009: 56 procent; 2013: 53 procent). Vad som kan utläsas från dessa siffror är att siffrorna från 2013 är lägst i relation till alla påståenden rörande ”Studentinfly-tande och delaktighet”. Det har skett en ökning sedan dess men vi har fortfarande inte riktigt nått upp till siffrorna från 2009. I diagram 48, ses svarsfördelningen i relation till de olika påståendena i relation till studentinflytande och delaktighet. Det som respondenterna framförallt lyfter fram i frisvaren i relation till studentinflytande och delaktig-het är att de inte känner att de får tydlig återkoppling i relation till kursutvärderingarna. Man menar också att man inte ser några förändringar i kurserna som resultat av kursutvärderingarna. Det uttrycks också en känsla av att när man generellt påtalar problem inom utbildningen så sker ingenting. En student menar att det känns ”rätt meningslöst att fylla i dem och man ändå inte kan påverka något genom dem”. Vidare när det gäller kursutvärderingar så menade en student att de ”skickas ut för tidigt, oftast innan examination och alltid innan tentan är rättad. Där av vill man inte svara på frågor om hur kursen varit, innan man vet helheten, dvs. hur tentan rättas osv.”. Dessutom skrev en student att ”jag visste inte att man kunde ha ett inflytande på kursernas utform-ning”. En internationell student undrar om kursutvär-deringar finns på engelska. Det finns det men det är problematiskt om våra inkommande studenter inte är medvetna om det.

33

DIAGRAM 47. NÖJDHET I RELATION TILL INDEXOMRÅDET ’STUDENTINFLYTANDE OCH DELAKTIGHET’

DIAGRAM 48. STUDENTINFLYTANDE OCH DELAKTIGHET

34

student kände sig kränkt då hen blev kallad han istäl-let för hen. Vidare uttryckte en student att hen känt sig kränkt i relation till sin kristna tro. Dessutom nämnde en student att hen kände sig kränkt av klasskamrater, handledare och chefer p.g.a. hens tillbakadragenhet. Vidare kände sig en student kränkt av att ”folk som ej klarat en tentamen fick den ändå godkänd då de skulle utomlands en termin eller känt sig nere”. Slutligen ut-tryckte två studenter att de ansåg att vissa lärare hade en nedlåtande attityd till förkunskapsnivåerna och hur man bemötte de studenter som ej klarat examinatio-nerna. Vissa kommentarer kom ifrån inkommande ut-bytesstudenter och rörde dels hur de bemöts av lärare och andra studenter men också hur deras boende har organiserats. En student kände att hen undveks av andra studenter p.g.a. att hen kommer från Afrika. Vidare så kände en indisk student att Studentkåren diskriminerat de indiska studenterna genom att ge alla indiska studenter boende på samma ställe (Strandpar-ken) – segregerade från andra studenter. En utländsk student kände att hen hade blivit illa bemött gällande sina svenskkunskaper - av både klasskamrater och vissa lärare - då hen valt att läsa en kurs som gavs på svenska.

I enkäten ställdes också ett antal övriga frågor och påståenden. Svaren på dessa diskuteras nedan.

Diskriminering Denna undersökning har också haft som mål att ta reda på respondenternas upplevelse av diskriminering vid Högskolan. Dels ställdes en mer allmän fråga om hur man upplever möjligheterna till utveckling vid Högskolan i Halmstad Svarsfördelning i relation till detta påstående kan ses i diagram 49. Dessutom ombads de medverkande studenterna att svara på frågan: ”Anser du att du under den senaste 12-månadersperioden har varit utsatt för diskrimine-ring på Högskolan i Halmstad?”. I direkt anslutning till frågan fanns en länk till en definition av diskri-mineringsgrunder och information om vart man kan vända sig om man blir utsatt för diskriminering. På denna fråga svarade 95 procent att de inte blivit utsatta för diskriminering under de senaste 12 måna-derna medan 5 procent (12 stycken) svarade att hade blivit utsatta för diskriminering. Detta är liknande siffror som 2009 (94 % ”inte diskriminerade”, 6 % ”diskriminerade”) och 2013 (96 % ”inte diskriminera-de” och 4 % ”diskriminerade”).De som svarat ’ja’ på frågan om de upplevt att de blivit diskriminerade fick då en följd fråga rörande om de sökt hjälp eller ej. Som syns i diagram 51 nedan så sökte bara 1/3 (5 st.) hjälp för den upplevda diskrimi-neringen. De som sökt hjälp fick följdfrågan om det skett någon förbättring efter att de gjort detta. Svaren kan ses i diagram 52. De studenter som svarat att de ansåg att de blivit utsatta för diskriminering fick följande följdfråga: ”På vilket sätt anser du att du under den senaste tolvmå-nadersperioden har blivit utsatt för diskriminering på Högskolan i Halmstad?”. Svaren på denna fråga läm-nades som kommentarer i ett fritextfält. Sammanlagt 11 frisvar gavs. Dessa handlade bl.a. om studenter som kände sig kränkta p.g.a. att lärare uttryckt sig på så-dant sätt som studenten uppfattade som sexistiskt och rasistiskt. En student påpekade att en lärare använde sig av ”nedvärderande sexuellt anspelande skämt. Inte elakt syfte men kände mig flera gånger kränkt”. En

Övriga frågor

35

DIAGRAM 50. UTSATT FÖR DISKRIMINERING ELLER EJ

DIAGRAM 51. SÖKT HJÄLP

DIAGRAM 52. HAR DET GETT RESULTAT?

DIAGRAM 49. MÖJLIGHETER TILL UTVECKLING

36

Hinder för att lyckas med studierDenna undersökning har också haft som syfte att ta reda på vad som kan påverka studenters studieresultat. Respondenterna fick frågan:

”Har du någon gång upplevt att något av följande har varit ett stort hinder för att du skall lyckas i dina studier?”

Svaren på denna fråga kan ses i diagram 53 nedan. Om man jämför med undersökningen 2013 har siffran för de som svarar ’igen av dessa faktorer har varit ett stort hinder’ gått ner. 2016 är den 41 procent jämfört med 51 procent 2013. Siffran för om man ser psykisk ohälsa och stress som ett hinder har istället ökat från 21 till 27 procent. Ekonomin låg på tredje plats 2013 med 20 procent men har nu ökat till 27 procent. Även boendet ses nu som ett större hinder. Siffran har ökat från 11 till 17 procent. Vidare ses brist på kontakter som ett större problem idag än för tre år sedan. Siffran har ökat från 6 till 13 procent. Familjeförhållanden och språksvårigheter låg också på 6 procent 2013 men är idag 12 respektive 7 procent. Även fysisk sjukdom och andra relationer ses idag som större problem med en ökning från 4 procent vardera till 5 respektive procent. Den enda siffran som gått ner (som man vill skall gå ner) är i relation till alkohol som ett hinder. Där har det skett en minskning från 2 till 1 procent. Som kan se ovan så handlar hindren om saker som ligger utanför studenten. Men undersökningen har också velat ta reda på om det fanns hinder som hade mer att göra med vem studenten är.

Det var få studenter (5 st.) som besvarade denna fråga varav en inte såg några hinder) så det går kanske inte att läsa för mycket in i siffrorna här. Men som kan ses i diagram 54 så var det en student som kände att hens könsöverskridande identitet har varit ett hinder. En annan student såg sin religion som ett hinder. Slutli-gen var det två studenter som ansåg att deras etniska bakgrund var ett hinder. Dessa kommentarer går att koppla till diskrimineringen som diskuterades ovan.

Utrymning vid brandI relation till vad man skall göra om det börjar brin-na på Högskolan så fick studenterna ta ställning till följande påstående:

Om vi måste utrymma högskolan på grund av brand så vet jag vad jag skall göra.

Siffrorna i diagram 55 är relativt problematiska. Men det kan nämnas att siffrorna för 2013 var ännu sämre. Då svarade 25 procent ’Instämmer inte alls’ medan 17 procent svarade ’Instämmer helt’. Även om det har skett förbättringar gällande kunskap om vad man skall göra vid en brand så är uppenbart att Högskolan behöver bli bättre på att informera sina studenter om vad de skall göra vid en brand.

Vid krissituationI relation till vad man skall göra vid krissituation, så som t.ex. allvarlig olycka eller tillbud, på Högskolan så fick studenterna ta ställning till följande påstående:

DIAGRAM 53 HINDER FÖR ATT LYCKAS MED STUDIER

37

DIAGRAM 54. HINDER FÖR UTVECKLING

DIAGRAM 55. UTRYMNING VID BRAND. ( ANTAL RESPONDENTER: 282)

DIAGRAM 56. VID KRISSITUATION. (ANTAL RESPONDENTER: 281)

Om det skulle uppstå en krissituation (t ex allvarlig olycka eller tillbud) på högskolan, så är jag informerad om vad jag skall göra.

Även i relation till vad man skall göra om en krissitu-ation uppstår har det skett en förbättring sedan förra mätningen. 2013 svarade 43 procent ’Instämmer inte alls’ jämfört med 32 procent 2016. Vidare svarade 5 procent ’Instämmer helt’ 2013 jämfört med 6 procent 2016. Dessa siffror är ännu sämre än de som rör vad

man skall göra vid brand och visar att Högskolan behöver se över hur man informerar kring båda dessa situationer. En student skrev i ett frisvar, i relation till vad man skall göra i krissituation, att ”(u)nder mitt år vid HH har jag fått noll information om detta. Det är något min klass har pratat om själva, att man inte har någon aning om något som berör säkerheten. Det hade varit bra om varje klass hade fått en 30-60 min när de bör-jar vid HH för att få reda på sådan här information”.

38

Rekommendera Högskolan i Halmstad 12 En av de sista frågorna i undersökningen, som ligger utanför indexområdena, är om studenterna är så pass nöjda med sina studier vid Högskolan i Halmstad att de skulle rekommendera högskolan i Halmstad som studieort för en vän eller bekant. För att räkna ut sannolikhet använde vi oss av Net promoter score (NPS). NPS är en metod för at mäta rekommendationsgraden och lojaliteten hos studenter-na. Kärnan i metoden utgörs av frågan ”Hur sannolikt är det att du skulle rekommendera en vän eller bekant att studera på Högskolan i Halmstad”. Medarbetarna besvarar frågan på en skala från 0 (Inte alls sannolikt) -10 (Extremt sannolikt). Respondenterna kategoriseras beroende på hur de svarar. 0-6 är s.k. kritiker. Dessa personer ser brister i verksamheten och skulle kunna sprida en negativ bild av högskolan. 7-8 är passivt nöjda. De tillför verken positivt eller negativt till Hög-skolans rykte. De som svarar 9-10 kategoriseras som ambassadörer – lojala och entusiastiska studenter som med glädje talar gott om högskolan för sina vänner och bekanta. NPS-värdet räknas ut genom att ta andelen ambassadörer och subtrahera med andelen kritiker. Resultatet blir ett värde mellan -100 och 100. Ett positivt värde innebär att det finns fler ambassadörer än kritiker.

Som syns i diagram 57 och 58 så är studenterna som har besvarat frågan om sannolikheten att hen skulle rekommendera en vän eller bekant att studera vid Högskolan i Halmstad passivt nöjda. Med andra ord finns det förbättringspotential när det gäller denna fråga. I frisvaren nämnde en student att anledningen till att hen rekommenderar Högskolan i Halmstad ”baseras inte mycket på min utbildning är jag rädd, men definitivt på det runt omkring, så som studentliv och studentengagemang”. Kopplat till frågan om de skulle rekommendera Högskolan i Halmstad som lärosäte så tillfrågades respondenterna också om de skulle rekommendera den utbildning de läser på.

Diagram 59 på sidan 39 visar att respondenterna förefaller relativt positiva till att rekommendera den utbildning de själva studerar på.

Några slutliga frisvarNågra studenter gav förslag på hur de tycker att Högskolan i Halmstad skulle kunna utvecklas och förbättras i framtiden. En student skrev att hen ”hade uppskattat om man såg över möjligheten att införa någon motsvarighet till en ’Honours track’/’Excellence programme’. En chans för framtida studenter att förd-jupa sig inom programspecifikt ämne i samråd med en mentor, exempelvis en doktorand. Det hade förhöjt ambitionsnivån hos studenter och skapat ytterligare incitament till elever att sträva efter bättre studie-prestationer”. Ett ämne som flera studenter nämnde i sina frisvar var det planerade Common Core Curriculum- pro-grammet (CCC)13. Studenterna verkar oeniga i rela-tion till om detta är ett bra initiativ eller ej. En student tyckte att det låter väldigt spännande och att två av de viktigaste sakerna i utbildningssammanhang idag är

DIAGRAM 58. NPS-VÄRDET

DIAGRAM 57. SANNOLIKHETEN ATT DU SKULLE REKOMMENDERA EN VÄN ELLER BEKANT ATT

STUDERA VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD(ANTAL RESPONDENTER: 282)

39

tvärvetenskap och globala utmaningar, vilka är viktiga delar av CCC-programmet. Studenten menade att detta initiativ skulle ”sätta Halmstad på kartan”. Bland de som var tveksamma/negativa så menade en student att högskolan kanske inte borde ”försöka vara experimentell som med CCC utan hålla sig till mer traditionella undervisningsmedel och idéer”. En annan åsikt var att ”Vi behöver en djupare specialk-unskap, INTE bredare kunskap”. En student ansåg att man borde ”göra fler undersökningar om vad andra studenter tycker om CCC, och fundera på om det är rimligt att göra det obligatoriskt. Jag tycker att det verkar intressant och hjälpsamt, men det kanske inte alla framtida studenter tycker”. I relation till den utveckling som skett vid Högsko-lan menade en student att ”Högskolan har ett problem i att de förändringar som genomförs sker under en relativt kort tidsrymd. Blackboard och de nya kraven för att få vara examinator borde ha implementerats un-der en längre period. Dessutom verkar det som att det är osynkat mellan HPC och lärarkåren och det borde göras en utredning på när lärare har tid att ta till sig informationen ifrån HPC. Sedan hittar jag inga nya miljömål från högskolan trots att dessa skall uppdate-ras vart tredje år”.

DIAGRAM 59. REKOMMENDERA SIN UTBILDNING (ANTAL RESPONDENTER: 282)

12 Net Promoter was introduced to the business world in a 2004 Harvard Business Review article by Fred Reichheld, based on research supported by Satmetrix. The research proved the link between higher Net Promoter Score ® (NPS®) and business growth.

En annan student lyfter fram att hen hade velat ha mer information ”om hur saker och ting fungerar i början av sina studier. T.ex. hur långa är läsperioderna? Hur många veckor från kursstart till tentamen? Hur fungerar tentamen? Var anmäler jag mig till tentamen? Hur kommer programmets upplägg att se ut? När kan man börja förbereda sig och leta praktik/utlands-studier? Hjälper skolan till att hitta praktik/plats vid utländskt universitet? Om en olycka sker på högskolan var ska jag vända mig? Hur hittar jag studievägledare? Var hittar jag sjukskötare? Hur tillgodoräknar jag mig tidigare högskolepoäng? Dessutom ville studenten se tydligare och tidigare information om vad det innebär att skriva akademiska texter. Det behöver inte vara en kurs om detta men kanske ett antal föreläsningar om t.ex. vad en akademisk uppsats bör se ut, vilka delar den bör innehålla, hur man jobbar med var del, hur refererar man, vilket typsnitt, storlek, etc. Under den-na ’kurs’ kunde man få öva på att skriva en uppsats”. Slutligen, också i relation till information, så skri-ver en student att det vore bra med mer information till-gänglig innan man börjar sin utbildning, så att man kan fundera på om utbildningen är möjlig med tanke på ens familjesituation. T.ex. är det möjligt att flexa mellan studier och annat?

13 Man talar idag bara om CC, i.e. Common Core.

40

Det är naturligt att försöka analysera dimensioner i materialet som mäter de 5 indexområdena. Det görs här genom en principalkomponentanalys (PCA), som innebär att korrelationer mellan de svar som student-erna gett används för att skapa huvudsakliga dimen-sioner i materialet. Därefter kan enskilda svars likhet med dessa huvudsakliga dimensioner skapa en ny variabel för varje dimension som i sin tur relateras till olika faktorer som man anser viktiga, såsom akademi, nivå, kön, ålder, själv invandrat till Sverige, en eller båda föräldrarna invandrat till Sverige, föräldrar läst på högskola, bostadsort, osv. På det sättet förenklas

Analys av olika dimensioner

Tabell 1. Huvudsakliga dimensioner i sambanden mellan studenters svar på frågor om undervis- ningen, den egna utvecklingen, delaktighet, den fysiska miljön och samverkan (en PCA-analys).

analysen till det som är de huvudsakliga skiljelinjerna i det man vill studera, samtidigt som man kan väga de olika förklaringsfaktorerna mot varandra, med statistisk kontroll för varandra och med bedömning av statistisk signifikans. Man kan alltså vaska fram det viktigaste man vill veta och få fram de mest betydelse-fulla bakgrundsfaktorerna till varför det är så. En första PCA av ett första batteri frågor ger följande dimensioner (tabell 1).

Anm. Varimaxrotering med Kaiser-normalisation. KMO: 0,865; total förklarad varians: 62,977 procent; Chronbachs alfa för de fem dimensionerna: 0,874; 0,850; 0,777; 0,777; 0,583. Frågor som sänker Chronbachs alfa borttagna. Med fet stil anges de värden som ligger till grund för uppdelningen i de fem dimensionerna.

Studenters svar på följande frågor: Nöjhet Egen Studenters Nöjdhet med Samverkan med med lärare utveckling delaktighet fysisk miljö omgivande samhället

153697 Lärare är skickliga undervisare 0,813 0,001 0,127 0,145 0,313 153773 Lärare anknyter till arbetslivet 0,743 0,110 0,059 0,089 0,393 153713 Lärare visar intresse för studenter 0,712 0,223 0,199 0,024 0,298 153675 Lärare är kunniga i ämnet 0,702 0,191 0,043 0,162 -0,233 153732 Nöjd med undervisning 0,695 0,247 0,069 0,076 0,203 153679 Uppnått yrkesrelaterade färdigheter 0,639 0,286 0,099 0,087 0,195 153755 Nöjd med examination 0,562 0,370 0,087 0,180 -0,012 153693 Studenters synpunkter tas tillvara 0,471 0,203 0,339 0,168 0,165 153686 Utvecklat förmåga att tänka kritiskt 0,217 0,805 0,121 0,122 0,245 153700 Utvecklat förmåga att söka kunskap 0,206 0,794 0,125 0,044 0,205 153708 Utvecklat förmåga att tänka i nya banor 0,226 0,716 0,196 0,225 0,202 153678 Uppnått breddad allmänbildning 0,444 0,654 0,077 0,127 -0,066 153736 Studenter delaktiga i utformning av kurser 0,020 0,019 0,815 0,029 0,194 153734 Studenter bidrar till diskussioner 0,019 0,154 0,713 0,014 0,086 153677 Studenters deltagande i kursvärderingar 0,192 0,015 0,679 -0,004 -0,304 153748 Studenter är förberedda inför undervisning 0,244 0,214 0,656 0,060 0,001 153760 Nöjd med Campusmiljö 0,149 0,127 0,081 0,835 0,142 153707 Bra fysisk arbetsmiljö 0,193 0,128 0,004 0,825 0,036 153750 Tillräcklig tillgång till studieutrymmen 0,071 0,098 0,025 0,768 0,176 153682 Möjlighet till samverkan med samhälle 0,260 0,150 0,048 0,062 0,706 153701 Betydande internationell anknytning 0,227 0,121 -0,121 0,245 0,609 153720 Inspirerats till företagsamhet 0,145 0,297 0,198 0,170 0,556

Nöjhet med lärare Egen delaktighet Nöjdhet med

Huvudsakliga sambandsdimensioner i studenters svar

41

Analys av olika dimensioner

Slutsatserna är att det finns fem huvudsakliga dimen-sioner i de frågor som gäller utbildningen som erbjuds på HH, hur den egna utvecklingen har varit under utbildningen, hur delaktiga studenterna har varit, hur nöjd man är med den fysiska miljön och hur man ser på samspelet med det omgivande samhället inklusive internationell anknytning och företagsamhet. Dessa fem dimensioner förklarar ca. 63 procent av varia-tionen i svar på de listade frågorna.

Anm. Areadiagram som visar frekvenser på vertikala axeln och värden på de fem dimensionerna på horisontella axeln.

Studenters svar på följande frågor: Nöjhet Egen Studenters Nöjdhet med Samverkan med med lärare utveckling delaktighet fysisk miljö omgivande samhället

153697 Lärare är skickliga undervisare 0,813 0,001 0,127 0,145 0,313 153773 Lärare anknyter till arbetslivet 0,743 0,110 0,059 0,089 0,393 153713 Lärare visar intresse för studenter 0,712 0,223 0,199 0,024 0,298 153675 Lärare är kunniga i ämnet 0,702 0,191 0,043 0,162 -0,233 153732 Nöjd med undervisning 0,695 0,247 0,069 0,076 0,203 153679 Uppnått yrkesrelaterade färdigheter 0,639 0,286 0,099 0,087 0,195 153755 Nöjd med examination 0,562 0,370 0,087 0,180 -0,012 153693 Studenters synpunkter tas tillvara 0,471 0,203 0,339 0,168 0,165 153686 Utvecklat förmåga att tänka kritiskt 0,217 0,805 0,121 0,122 0,245 153700 Utvecklat förmåga att söka kunskap 0,206 0,794 0,125 0,044 0,205 153708 Utvecklat förmåga att tänka i nya banor 0,226 0,716 0,196 0,225 0,202 153678 Uppnått breddad allmänbildning 0,444 0,654 0,077 0,127 -0,066 153736 Studenter delaktiga i utformning av kurser 0,020 0,019 0,815 0,029 0,194 153734 Studenter bidrar till diskussioner 0,019 0,154 0,713 0,014 0,086 153677 Studenters deltagande i kursvärderingar 0,192 0,015 0,679 -0,004 -0,304 153748 Studenter är förberedda inför undervisning 0,244 0,214 0,656 0,060 0,001 153760 Nöjd med Campusmiljö 0,149 0,127 0,081 0,835 0,142 153707 Bra fysisk arbetsmiljö 0,193 0,128 0,004 0,825 0,036 153750 Tillräcklig tillgång till studieutrymmen 0,071 0,098 0,025 0,768 0,176 153682 Möjlighet till samverkan med samhälle 0,260 0,150 0,048 0,062 0,706 153701 Betydande internationell anknytning 0,227 0,121 -0,121 0,245 0,609 153720 Inspirerats till företagsamhet 0,145 0,297 0,198 0,170 0,556

Figur 1. Fördelning över dimensionerna översiktligt bland akademierna (grå siluett är genomsnitt vertikalt på varje dimension och blå siluett akademiernas fördelningar av värden på dessa)

Fördelningen av dimensionerna över akademierna kan man illustrera i en figur (Figur 1).

42

HH som helhet har en profil i grå siluett över varje dimension (vertikalt), men akademierna har olika för-delningar av värden på de olika dimensionerna som de blå siluetterna visar. Stora ytor blått över gränsen av den grå siluetten innebär alltså värden som en akademi har mycket av enligt studenterna. Eftersom värdena är högre till höger än till vänster, innebär det alltså en styrka att ha mycket blått över gränsen till det gråa till höger i varje siluettdiagram. Försöker man därefter förklara dessa dimensioner med hjälp av de bakgrundsfaktorer som finns i materi-alet är det svårt att uppnå statistisk signifikans. Det beror säkerligen på att nöjdhet med lärare, exempelvis, beror mer på lärarna än på studenterna. Likadant är det med den egna utvecklingen och samverkan; den beror mer på högskolan än studenten. Beträffande den fysiska miljön betyder inte studenternas bakgrund någon roll, utan naturligtvis miljön själv. Den enda dimension som statistiskt signifikant förklaras av stu-dentbakgrund är studentdelaktighet (se tabell 2). Tabellen visar den enda regression av olika bak-grundsfaktorer på dimensionerna i materialet som har tillräcklig statistisk signifikans. Modellen har dimen-sionen studentdelaktighet som beroende variabel men bakgrundsfaktorerna förklarar bara 0,071 av den totala variationen, vilket betyder att det är avgörande fakto-rer som saknas i materialet. Studentens bakgrund (i form av de faktorer som listas i tabellen) betyder alltså bara 7 procent i förklaring av dimensionen. Bland

dessa bakgrundsfaktorer är det också bara en enda förklaringsfaktor med statistiskt signifikant betydelse: ålder (signifikans 0,015, dvs. på 95-procentsnivån). Äldre studenter är således mer benägna än yngre (efter-som betavärdet och b-värdet är positiva) att anse att studenter deltar i kursutformning, diskussioner och kursvärderingar, vilka är de frågor som ingår i dimen-sionen. Det beror antagligen helt enkelt på att äldre studenter är mer mogna och därför mer delaktiga än yngre. Detta är egentligen den enda statistiska kon-klusion man kan dra i analysen av bakgrundsfaktorers förklaring av fördelning över dimensioner i frågorna som listas i tabell 1. Det innebär alltså att skillnader i svarsfrekvenser i olika undergrupper som man kan upptäcka med hjälp av deskriptiva diagram och tabel-ler lika gärna kan vara skapade av slumpen. Emellertid finns ju också ett antal frågor där student-bakgrund spelar mycket större roll, nämligen i hur mycket man är nöjd med olika aspekter av studierna vid Högskolan i Halmstad. I en ny principalkompo-nentanalys kan man få fram dimensioner i dessa mer subjektiv bedömningar (tabell 3).

43

Tabell 2. Regression av bakgrundsfaktorer på dimensionen studentdelaktighet

Anm. Enkel linjär regression. R2=0,071**.

Tabell 3. Huvudsakliga dimensioner i sambanden mellan studenters svar på frågor om studie- möjligheter, olika aspekter av livskvalitet på HH, HH-information, studentinformation och information från lärare (en PCA-analys).

Anm. Varimaxrotering med Kaiser-normalisation. KMO: 0,733; total förklarad varians: 64,033 procent; Chronbachs alfa för de fyra dimensionerna med mer än en variabel, dvs. alla utom den sista: 0,814; 0,725; 0,638; 0,296. Frågor som sänker Chronbachs alfa borttagna. Med fet stil anges de värden som ligger till grund för uppdelningen i de fem dimensionerna.

153752 Trivs med studiemängd 0,813 0,080 -0,007 0,071 0,124 153767 Studiemiljö insp. till innovationföretagssamhet 0,797 0,120 0,074 -0,034 0,025 153743 Känner glädje i studier 0,795 0,248 0,031 -0,168 0,061 153757 Möjlighet att styra egna studier 0,756 0,050 -0,073 0,216 -0,052 153712 Möjlighet till bra mat 0,078 0,781 0,038 0,082 0,124 153691 Möjlighet till återhämtningrekreation 0,153 0,757 0,062 -0,211 -0,006 153753 Möjlighet till motion 0,034 0,681 -0,001 0,272 -0,349 153683 Möjlighet att utveckla sociala relationer 0,295 0,668 0,001 -0,138 0,274 249159 Information Foldrar och flyers 0,044 0,008 0,836 0,009 -0,072 249160 Information Anslagstavlor 0,020 0,040 0,737 0,066 -0,007 249179 Information I Servicecenter -0,054 0,037 0,696 0,070 0,197 249172 Information Studentportalen -0,023 -0,013 -0,068 0,803 0,143 249173 Information Studentnyhetsbrev 0,096 -0,022 0,248 0,593 -0,065 249156 Information Via lärare 0,106 0,089 0,089 0,095 0,878

Nöjd med studie- möjligheter

Nöjd med livskvalitet

Nöjd med HH-infor- mation

Nojd med studentinfo

Nöjd infor- mation från lärare

Huvudsakliga dimensioner i studenters nöjdhet

44

Materialet uppvisar fem dimensioner som tillsam-mans förklarar 64 procent av alla variation i de listade variablerna. Frågorna klustrar sig i dimensioner som rör studiemöjligheter, livskvaliten på campus, HH:s information centralt, information via studentportal och nyhetsbrev, respektive en ensam variabel som utan direkt samband med andra handlar information som ges av lärare direkt. Tyvärr kan ingen bakgrundsvariabel förklara statistiskt signifikant någon av värdenas variation på

Anm. Areadiagram som visar frekvenser på vertikala axeln och värden på de fem dimensionerna på horisontella axeln.

dessa dimensioner. Återigen tycks det alltså vara så att de förklaras av faktorer som inte har med studenternas bakgrunder att göra. Det enda vi kan prestera här blir då en beskrivan-de areadiagramuppsättning för varje dimension och akademi, liknande den som gjordes ovan för den första dimensionsanalysen.

Figur 2. Fördelning över dimensionerna översiktligt bland akademierna (grå siluett är genomsnitt vertikalt på varje dimension och blå siluett akademiernas fördelningar av värden på dessa)

45

Anm. Areadiagram som visar frekvenser på vertikala axeln och värden på de fem dimensionerna på horisontella axeln.

Kommentaren till denna figur är att den avspeglar till stor del slumpens skördar. Livskvaliteten på campus och HH-informationen är ju konstant och skiljer sig ju inte bland studenterna och ändå är värdenas fördelning bland dessa tre dimensioner olika för de olika akade-mierna. Eftersom slumpen har möjlighet att påverka så mycket i materialet (urvalet är för litet) blir det svårt att förklara något med hjälp av enbart studentbakgr-

und. Vill man ändå beskriva studenternas attityder till olika förhållanden blir det just beskrivande men några orsakssamband eller starka korrelationer är svåra att finna i detta material. Resultaten kommer alltså att vara svar på den grupp som intervjuats men kan inte generaliseras statistiskt till HH-nivå.

Bilaga 1Arbetsprocessen

Februari 2016Jonna Johansson utsågs till projektledare för Studentbarometern 2016 av Kvalitetsrådet vid Högskolan i Halm-stad i februari 2016.

Mars-april 2016Under mars och april 2016 arbetade projektledaren med att uppdatera det frågebatteri som använts vid de två senaste Studentbarometrarna 2009 och 2013. Detta gjordes i samarbete med en referensgrupp och Kvalitetsrå-det. Det gjordes också ett urval av ca. 1000 studenter bland studentpopulationen.

Maj 2016Enkäten öppnades den 2 maj 2016.

Juni 2016Vid Kvalitetsrådets möte 7 juni deltog och rapporterade projektledaren för Studentbarometern kring hur arbetet fortskred, bl.a. om hur svarsfrekvensen såg ut. Enkäten stängdes 23 juni 2016.Quick Search genomförde en snabbanalys av resultatet som skickades till projektledaren innan midsommar.

Augusti-oktoberAnalys av resultaten genomfördes under höstterminen. Under denna period diskuterades resultaten och analysen i Kvalitetsrådet där projektledaren deltog.

November 2016En slutgiltig rapport presenterades vid Kvalitetsrådets möte den 15 november.Rapporten rapporterades och diskuterades även vid Rektorns ledningsråds möte den 21 november.Quick Search har också tagit fram svarsresultaten i relation till var och en av de fyra akademierna. Akademichefer-na har fått tillgång till den rapport med resultat som rör den akademi hen är chef för. Utifrån dessa rapporter kommer akademicheferna att arbeta fram åtgärds-/handlingsplan för den akademi hen ansvarar för.

Vårterminen 2017Under vårterminen 2017 kommer akademichefer och gemensamma stödet ge återkoppling till Kvalitetsrådet om hur de planerar att arbeta med de aspekter som studenterna lyfter i Studentbarometern.

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3Postadress: Box 823, 301 18 HalmstadTelefon: 035-16 71 00E-post: registrator@hh.sewww.hh.se