rattfylleri – många bestämningsfaktorer
DESCRIPTION
Vad vet vi, hur ser det ut ? Fokus: utveckling, indikatorer Tylösandsseminariet, 3 -5 september Håkan Leifman, Direktör, CAN. Rattfylleri – många bestämningsfaktorer. Alkoholvanornas utveckling - Konsumtionsvolym - Dryckesmönster – intensivkonsumtion, vardagsdrickande - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Vad vet vi, hur ser det ut?Fokus: utveckling, indikatorer
Tylösandsseminariet, 3 -5 septemberHåkan Leifman, Direktör, CAN
Rattfylleri – många bestämningsfaktorer• Alkoholvanornas utveckling
- Konsumtionsvolym- Dryckesmönster – intensivkonsumtion, vardagsdrickande
• Inställning till alkohol-trafik- Attityder
• Kontrollsystemet - rattfyllerikontroller, lagstiftning: allmänprevention – upptäcktsrisk och hot om sanktioner – båda behövs
Om alkoholkonsumtionsutvecklingen - högre nivå än 1980-90 – talet men minskning sedan 2004/05, så även berusningsdrickande
0
2
4
6
8
10
12
1996 1998 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Lit
er
10
0 %
alk
oh
ol
15
år
+
Totalt
VinStarköl
SpritFolköl
Cider
Inte minst minskningar bland yngre (här: 16-29 år)(Andel storkonsumenter bland män mer än 14 “standardglas”/vecka)
Om alkoholens koppling till rattfylleri
• Tidsseriesamband alkohol – rattfylleri : en ökning av alkoholkonsumtionen leder i regel i sig (historiska data) till en ökning av rattfylleriet
• Men inget självklart och kan förändras över tid• Räcker ej med alkoholutvecklingen som indikator
på rattfylleriutvecklingen• Behövs andra indikatorer direkt – indirekta mått
som på olika sätt tillsammans ”fångar in”/mäter utvecklingen av rattfylleri
Indikatorer• Ett omfattande arbete med ANDT-indikatorer
pågår på uppdrag av Socialdep.• Även rattfylleri inkluderas• Finns inget enskilt bra mått – många behövs• Dessutom – underutvecklat – olika siffror
presenteras på samma data!! Skapar stor förvirring (varför tar man fram data?)
• Bättre komma överens om några som man följer och hålla sig till dem – också som styrindikatorer
Följande indikatorer kommer att följas/utvecklas vidare inom ramen för ANDT-strategin
(tre av dem redovisas = *):Följande indikatorer kommer att följas/ utvecklas vidare
inom ramen för ANDT-strategin:• *Alkoholrelaterade dödsfall i trafiken (Antal döda förare i trafiken
rättsmedicinskt undersökta med blodalkoholkoncentration om minst 0,2 promille) (RMV, SoS)
• *Fordonsförare i singelolyckor med personskada nattetid (personskadade förare i singelolyckor nattetid (kl. 22.00–05.59) (STRADA, Transportstyrelsen)
• *Positiva utandningsprov (minst 0,2 promille) (Antal positiva utandningsprov per 100 000 genomförda utandningsprov) (VTI)
• Positiva utandningsprov (minst 0,2 promille) bland skadade motorfordonsförare (Antal/andel positiva utandningsprov bland skadade motorfordonsförare) (RPS)
Andra mått (* = redovisas):• *Andel som i frågeundersökning (enkäter) uppger
att de kört bil efter druckit alkohol utöver lättöl (redovisad idag, men osäkert med ökande bortfall underrapportering)
• Vägtrafikolyckor – skadade personbilsförare med misstanke om påverkan (för osäker – inkl. andra ämnen, saknas inf. från många).
• Rattfylleribrott – anmälda/lagförda ( proaktivt brott, antalet betingas av polisens insatser , dfr för osäker)
Antal alkoholpositiva (minst 0,2 prom.) bland döda personbilsförare avlidna i trafiken. Basen -- alla
personbilsförare som obduceras. Per 100 000 inv., 15+
0
0.1
0.2
0.3
0.4
0.5
0.6
0.7
0.8
0.9
1
A: Nya uttag RMV/obducerade: Antal alkoholpositiva personbilsförare
B: Trafikverket: An-tal alkoholpositiva personbilsförare
C: Trafikanalys: Antal alkoholpositiva per-sonbilsförare
Antal per 100' inv., 15+
Andel alkoholpositiva (minst 0,2 prom.) bland döda personbilsförare avlidna i trafiken. Basen -- alla personbilsförare som obduceras
19941996
19982000
20022004
20062008
20100
5
10
15
20
25
30
35
A: Nya uttag RMV/ob-ducerade: Andel alko-holpositiva personbils-förare
B: Trafikverket: Andel alkoholpositiva per-sonbilsförare
C: Trafikanalys: Andel alkoholpositiva per-sonbilsförare
Procent
Andel som svarat att de någon gång under de sen. 12 mån. kört bil efter att ha druckit alkohol utöver lättöl (Källa: Trafikverket)
19811983
19851987
19891991
19931995
19971999
20012003
20052007
20092011
0
2
4
6
8
10
12
14
16Procent
Antal singelolyckor nattetid (kl. 21.59-04.59), per 100 000 inv., 15+ (Källa: FHI)
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
0
2
4
6
8
10
12
14
Antal per 100' inv, 15+
Antal positiva utandningsprov per 100 000 genomförda utandningsprov (polisens fasta
kontroller) (Källa: VTI)
År Andel nyktra förare (ej alkoholpositiva)
2007 99.71 %
2008 99.71 %
2009 99.73 %
2010 99.74 %
2011 99.75 %
Utvecklingen baserat på olika indikatorer (Index: år 2010=100)
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
0
50
100
150
200
250
300
350
400
Index B -- Trafikverket, antal alkoholpåverkade pbfIndex B -- Trafikverket, andel alkoholpåverkade pbfIndex -- andel som uppgett att de kört efter druckit alkoholIndex - singelolyckorIndex andel positiva fasta kontroller
Index: år 2010=100
Summa för fyra index
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
0
50
100
150
200
250
Sammanfattningsvis
Trots ofullständiga data –• Sannolikt en nedgång under senaste 6-7 åren • Flera sannolika förklaringar – en av dessa –
minskad alkoholkonsumtion
• Viktigt att bättre utveckla mått och använda som goda indikatorer – styrindikatorer – vi vet för lite