RE-DE-SI-GNFORMGIVNING FÖR FRAMTIDEN.

RE-DE-SI-GNFORMGIVNING FÖR FRAMTIDEN.

s.35

sid 21

INNEHÅLL

PLAST

sid 31

GLAS

sid 39GUMMI

s.7TRÄ

PAPPER

sid 15ELEKTRONIK

sid 45

INDU

STRIS

PILL

TEXTIL sid 25

RE-DE-SI-GN / 5

Med nätverk, entreprenörskap, hållbarhet och design som ledord formas un-

der två år en mötesplats för design i Kronoberg. Vi kallar den C’reD – Centrum

för redesign. C’reD är ett centrum där kunnande inom design och redesign kan

möta kommersiell affärs- och produktutveckling. Vi är ett nätverk som bjuder

in rådgivare, universitet och offentliga organisationer att vara med när vi kopp-

lar samman tillverkningsföretag, entreprenörer, designers, produktutvecklare,

kulturlivet och designstudenter.

Redesign är ett begrepp som ligger i tiden – men vad menas egentligen med

det? För C’reD handlar det i första hand om att arbeta med återvunnet mate-

rial, spillmaterial från tillverkningsindustrin men även återbruk. Och genom ny

formgivning och ny funktion skapas nya hållbara affärsmöjligheter.

I boken visar vi fjorton starka exempel på hur man kan arbeta med just redesign

som inriktning. Det är exempel utvalda från utställningen Rum för Rester som

ägde rum på Smålands museum i Växjö under sommaren 2012. C´reD brinner

för att skapa affärsmöjligheter för designområdet. Vi vill skapa en bubblande

mötesplats och ser samverkan som en förutsättning för att lyckas. Oavsett om

du studerar, arbetar som formgivare eller är företagsledare inom tillverknings-

industrin vill vi bjuda in dig till C’reD.

Välkommen att ta plats!

Ingela Eriksson Projektledare C´reD

Redesign ligger i tiden.

TRÄ

8 / RE-DE-SI-GN

RE-DE-SI-GN / 9

– Duo Pall kom till på en workshop med pinn-

stolar. Jag ville skapa en funktionell produkt

med anor. Hemma har jag flera gamla mjölk-

pallar som ofta används, både till att sitta på

och kliva upp på för att nå en sak som står hö-

gre. Min pall skapades av ben från olika pinn-

stolar och sits från skivmaterial. Att göra två

som fungerar ihop och hålls ihop med ett hål

på den mindre blev avgörande för den unika

känslan. Det skapar också flera funktioner,

som t ex en trappstege.

Duo Pall

ANDREAS FLINKAndreas Flink har utbildat sig på Hantverk & Design på Nääs Fabriker,

Capellagården samt Möbeldesignkurs i Pukeberg, Linnéuniversitetet.

Efter att ha arbetat tre år på snickeri, startar Andreas upp egen verk-

samhet hösten 2012. Han arbetar oftast med återanvändning i olika

former, dock mest genom att laga och restaurera möbler eller bygg-

nadsvård.

10 / RE-DE-SI-GN

– Även de mest miljövänliga nya produkterna

innebär ett uttag av resurser som jorden inte

har hur mycket som helst av. Därav ambitio-

nen att i största möjliga utsträckning arbeta

med material som redan finns och där resurs-

uttaget redan ägt rum. En inspirationskälla är

efterkrigstidens skräddare som skapade nya

kläder genom att ta olika stycken och delar av

andar obrukbara kläder eller uniformer. Det

ger objekten en patina men även nya mönster

och kombinationer.

– Lamporna är till största delen tillverkade

av skivmaterial och fanér som tillvaratagits

från återvinning. Genom öppna snittytor och

mycket fina spår skapas flera facetter i mate-

rialet. Snittytorna återkopplar också till mate-

rialets ursprung. Storleken på lamporna varie-

ras i vinkel, längd och materialets karaktär.

Lampor i trä

MAXIMILIAN WINKELMaximilian Winkel är utbildad vi fakulteten för Design und Konst vid Freie

Universität Bozen i Italien. Maximilian läser förnärvarande Masterkur-

sen i Industridesign på Konstfack.

RE-DE-SI-GN / 11

12 / RE-DE-SI-GN

RE-DE-SI-GN / 13

– Detta var ett uppdrag för Macken Design

som har en grundläggande ambition att ut-

veckla möbler och andra produkter som till 98

% består av återanvända komponenter. Det är

ett högt mål som de också lyckas med i ett an-

tal fall. I andra fall tillkommer av hygien- eller

hållfasthetsskäl nödvändiga inköp av nyprodu-

cerade delar.

– Jag arbetar ofta i två parallella spår. För det

första, vad vill jag göra för produkt och för det

andra, vilka material finns att tillgå. Skivmate-

rial är en högt förädlad möbelkomponent som

slängs i stora mängder. Det är hyllplan, hyllsi-

dor, bordskivor, skåp och dörrar. Problemet är

att de kommer i många olika och oregelbund-

na storlekar vilket är begränsande. Syftet var

att skapa ett bord av återanvänt material. Idén

om lapptäckebord föddes. Med utgångspunkt

i strukturen hos ett lapptäcke kunde vi på

samma sätt göra ”lappar” av skivmaterialet. Vi

sågade ner allting till tre fasta storlekar och se-

dan sammanfogades bitarna efter behov. Nu

kunde vi skapa mosaiker som inte bara blev

helt unika mönster utan kunde tillverkas i alla

storlekar och även i olika former.

– Borden fick stor uppmärksamhet, kanske för

att man i delarna lätt kan associera till egna

minnen – fasters kök, familjens perstorpsplat-

ta, konferensrumsbordet osv. Varje bord blir

ett koncentrat av vår nyaste forntid.

– Alla koncept tillverkas med öppen källkod.

Om någon vill och kan tillföra något så gagnar

det många. Det är ett modernt sätt att utveck-

la produkter. Till exempel så har lapptäckebor-

den inspirerats av Peit Hein Eeks arbeten.

Lapptäcksbord

LARS APELMOLars Apelmo är utbildad möbelformgivare på Capellagården i Vickleby

på Öland. Han har en egen verksamhet under Apelmo Produktutveck-

ling och Surprise Lab samt är lärare vid Institutionen för Design vid Lin-

néuniversitetet.

ELEKTRONIK

16 / RE-DE-SI-GN

Kan du berätta om din designprocess när du

skapade nyckelhållaren?

– Ja, för det första så gillar jag kretskort. De

har fina mönster och man kan få till rätt bra

kontraster när man tar det ur sitt samman-

hang. Jag hade tidigare sett att andra gjort

saker med kretskort, fast mindre saker som

manschettknappar. Det tyckte jag om. Min

process började med att jag irriterade mig på

att vi bara hade en krok att hänga nycklarna

på hemma. Det var helt opraktiskt så jag efter

en del skisser bestämde jag mig för att arbeta

med kretskort och magneter. Det blev en ka-

nin för att en av mina goda vänner älskar kani-

ner men i förlängningen skulle det kunna vara

vilken form som helst.

Samlar du på kretskort?

– Ja absolut. Jag har rätt många. Oftast hittar

man de stora i gamla datorskärmar och de har

ju inget som helst värde i sig. Rött är egentli-

gen vanligare än man tror.

Hur ser du på att man tar upp någon annans

idé och går vidare med den?

– För mig är det så att alla kan inspireras av

varandra. Det är ju bara bra om vi kan inspi-

rera och hjälpa fler till nya hållbara idéer.

Nyckelhållare

ANNA-KARIN HEDLUNDAnna-Karin Hedlund är beteendevetare i grunden men har alltid strä-

vat efter att arbeta som designer. Hon gick Recycle-Design-Återbruk

på Eskilstuna folkhögskola med fokus på hantverk. Många olika tek-

niker blandas där, men en gemensam nämnare är återbruk och rede-

sign. Anna-Karin läser nu till tapetserare vid Tibro Hantverkscentrum

och ser fram emot att skapa nya värden i gamla möbler genom åter-

bruk.

RE-DE-SI-GN / 17

18 / RE-DE-SI-GN

RE-DE-SI-GN / 19

Hur tänkte du när du skapade halsbandet?

– Jag har alltid gillat kretskort, där finns ett liv

i spåren som fascinerar. Men det är svårt att

hitta bra kretskort. De som sitter i miniräknare

är de snyggaste. Har man väl fått tag i ett par

så måste man jobba hårt med att rensa dem

från alla motstånd på baksidan. Så det är en

mycket tidskrävande produktionsprocess.

För att ge mer liv åt halsbandet har jag deko-

rerat nitarna som håller samman delarna med

stenar.

– Mitt halsband är mera för gala än vardag. Jag

skulle gärna utveckla det till en hel kollektion,

men någon massproduktion blir det inte tal

om. Varje halsband kommer att bli speciellt.

Och det är så jag arbetar direkt mot kund och

varje objekt blir unikt.

Punkt och Prickar

PAULINE THOMSENPauline Thomsen är utbildad guldsmed och gick Hantverksprogram-

met med guldsmedsinriktning i Mjölby. Hon driver sedan 2008 Guld-

smed Pauline Thomsen med ateljé i Alvesta.

Pauline arbetar med olika former av smide, både modernt och klas-

siskt, men inte så ofta med återanvändning som tema.

PLAST

22 / RE-DE-SI-GN

– Det var vid övergången från CD till spotify på

datorn. Vi hade samlat ihop alla CD-skivorna

och bar dem till förrådet. Där stod redan alla

vinylskivor. Bortsett från ett par samlarexem-

plar är de inget värda idag. Då började jag

arbeta med vinylen som material för att un-

dersöka vad man kunde göra av det. Vinylen i

sig är ett vackert material med en tydlig indi-

vidualitet i sina spår där låtarna går fram. Idén

till Record Ball kom efter ett tags funderande.

Både formen och hålet i mitten inbjöd till att

göra en lampa. Som discokulor. Jag provade

med olika kombinationer och kom fram till att

det måste vara ett udda antal halva skivor, an-

nars lyser ljuset rakt igenom. Det blir ett däm-

pat allmänljus som reflekteras snyggt i spåren.

– Nu fortsätter jag arbeta och undersöka an-

dra material som det finns mycket av, persien-

ner till exempel. Jag ser gärna att andra desig-

ners testar mina koncept. Kan jag inspirera till

återanvändning, och få andra att ta tag i detta

så är det bara bra. När materialet lämnar ur-

sprungsformen och antar en ny skepnad är

det i lika stor grad innovatörens som desig-

nerns roll som räknas.

Record Ball

JOAKIM THEDINJoakim Thedin arbetar sedan 14 år som produktdesigner i eget bolag.

Innan dess arbetade han 15 år med scenkonst och som musiker. Han

är självlärd som formgivare och arbetar till ca 25% med spillmaterial.

Han gör ofta unika objekt, t ex prisplaketter i plexiglas. I nyproduktion

går mycket material till spillo och han försöker därför använda stuvbi-

tar där det går och har också kontakt med en leverantör som lägger

undan spill för att minimera resursuttaget.

RE-DE-SI-GN / 23

RE-DE-SI-GN / 25

TEXTIL

26 / RE-DE-SI-GN

RE-DE-SI-GN / 27

Hur startade du med din kollektion?

– Det började september 2010 med ett upp-

drag för Macken Design som gick ut på att

skapa produkter som kunde tillverkas av tex-

tilverkstaden på en sådan nivå att de skulle

kunna säljas. Vi skulle använda de tyger som

kommer in som spill. Jag valde att ta fram en

barnklädes-kollektion. Jag kände, trots att det

finns en ganska stor konkurrens inom det seg-

mentet, att en sådan kollektion kunde hitta

sin marknad om den var tillräckligt speciell.

Dessutom är det vanligt att vi får in ganska

små kvantiteter av samma tyg och därför var

passade det bra att tillverka kläder i mindre

storlekar.

– Vi startade en process med sömmerskorna

på Macken Design för att utveckla och be-

stämma möjlig svårighetsgrad. T ex så gjorde

vi bara helfodrade kläder. Tygerna sorteras ef-

ter möjliga modeller och åldersgrupper. Vissa

tyger funkar för t ex för femåringar men inte

för tvååringar. Även knapparna är second

hand. Helheten blev mycket lyckad med håll-

bar design i ett framgångsrikt format parad

med integration.

– Under tiden har vissa modeller utgått och

andra anpassats till efterfrågan. Två butiker i

Stockholm säljer kollektionen och flera är på

gång. Det verkligt roliga i projektet är att ha

förmånen att utveckla en genomgripande hel-

het, där olika aspekter av hållbar konsumtion

kuggar i varandra.

Barnklädeskollektion

SARA BIRGERSDOTTERSara Birgersdotter är utbildad sömmerska och har studerat design,

sömnad och mönster-konstruktion. Hon gick även en tid som lärling

hos en skräddare. Hon arbetar nu som projektledare och leder textila

språkverkstäder samt driver egen studio för kläddesign och sömnad.

28 / RE-DE-SI-GN

Hur länge har du hållit på med retrotyger?

– Redan under min tid på Beckmans gillade jag

äldre textilmönster. Det var inte så populära

då, utan sågs snarare som något kontroversi-

ellt och lite bakåtsträvande. Men detta synsätt

har ändrats sedan dess.

Hur arbetar du fram dina modeller?

– Jag letar tyger hela tiden och hittar ofta

fantastiska mönster. Många gånger är det

gardiner som är ursprungsmaterialet. Sedan

inspireras jag av klänningsmodeller från 50-

och 60-talet och ritar om dem så de ska passa

dagens mått. Jag försöker skapa så allmänna

modeller som möjligt. Tillgången på tyger är

inte så stor, så det blir små kollektioner. Att sy

upp större kollektioner skulle vara en dröm

men det tar helt andra resurser i anspråk. Jag

syr även upp enklare produkter som iPhone-

skal och plånböcker. Då får jag ut många flera

av ett material och det är så klart lättare att

sälja i volym.

Klänningar i retrotyger

BOEL OLSSON Boel Olsson gick ut Beckmans modelinje 1990 samt har en fil. kand.

i konstvetenskap. Hon läser för närvarande konstteori på magister-

nivå och tränger där djupare in i designbegreppet. Efter examen från

Beckman, arbetade Boel i London hos Laura Ashley’s designarkiv. Hon

flyttade sedan tillbaks till Sverige och Pukeberg och fortsatte där att

arbeta med design och historiska perspektiv på design. Hon idag en

egen ateljé och syr på uppdrag från olika kunder samt efter egen de-

sign. Hon driver även butiken Redo Designstore i Kalmar och ser där

direkt den praktiska tillämpningen av olika idéer.

RE-DE-SI-GN / 29

GLAS

32 / RE-DE-SI-GN

RE-DE-SI-GN / 33

– Processen började i en fritt gestaltad upp-

gift på HDK på temat yta. För mig var det klart

att mitt projekt skulle handla om återbruk. Jag

gillar glaset i vinflaskor, både färg och ytans

struktur. Samt att det finns i sådan mängd så

det borde gå att göra något spännande av det.

I början arbetade jag med ljus och flaska. Hu-

vudsakligen med elektriskt ljus, ljusslingor

mm.

– Efter en tid blev jag mera intresserad av att

använda en hel flaska och inte bara delar av

en. Genom att skära den i tre sektioner fick

jag direkt tre olika ljusstakar och det var den

första delen i The bottle collection. Jag kallade

den One bottle different lights, för varje ljus-

stake kunde hålla olika ljus; stearinljus, vär-

meljus och klotljus. Jag vann en designtävling

med denna del och fick i samband med den

också värdefulla synpunkter på hur man kan

utveckla kollektionen, som idag innehåller så-

väl vas som dricksglas.

– Jag hade inte själv sett liknande saker inn-

an jag började utveckla The bottle collection,

men efter hand inser man att många arbetar

med flaskor på olika sätt. Det mest anmärk-

ningsvärda var dock när jag kom till Milano-

mässan och såg att väldigt många designers

hade bara under det senaste året jobbat just

med flaskan som basmaterial. Men egentligen

är det bara bra, ju fler som jobbar med åter-

bruk desto bättre.

The bottle collection

LINN BJELKNELinn Bjelkne har en Kandidatexamen från HDK i Göteborg samt har

gått Möbeldesignkursen i Pukeberg på Linnéuniversitetet. Hon driver

det egna produktdesignföretaget design for life som är helt inriktat på

hållbar design, återbruk och redesign. Tillsammans med Boel Olsson

driver hon även designbutiken Re-do designstore i Kalmar. De starta-

de för ett år sedan i kölvattnet av den designgrupp för hållbar design

som båda tillhörde.

RE-DE-SI-GN / 35

PAPPER

36 / RE-DE-SI-GN

– Vi fick ett uppdrag att utveckla en produkt av

gamla böcker som ju finns i mängder. Min am-

bition var att göra en användbar produkt med

tydlig koppling till böcker. Jag tycker mycket

om böckerna från 50- och 60 talet. Det finns

en skönhet i pärmarna. Tidigare har jag an-

vänt makulatur från tryckerier och kopierings-

maskiner och gjort anteckningsblock, det har

länge stört mig att så mycket papper bara an-

vänds på en sida och kastas utan att det tas till

vara på. Nu kom jag på att man kan använda

böckernas pärmar och skapa en känsla av be-

stående värde.

– Det jag gillar mest med mina antecknings-

böcker är den tydliga igenkänningen och att

det verkligen går att använda dem.

Anteckningsbok

JENNY KANDERJenny Kander gick Estetisk inriktning i Bild och Form på gymnasiet

samt har studerat Kursen Recycle, design, återbruk på Eskilstuna folk-

högskola. Hon går nu en fördjupningskurs inom konst på Eskilstuna

folkhögskola och förbereder att starta ett eget företag inom återbruk

och redesign. Hon är en av sju som delar en gemensam verkstad un-

der namnet reForm.

RE-DE-SI-GN / 37

GUMMI

RE-DE-SI-GN / 41

– C’reD och Mackens designtävling blev start-

skottet för mig. Jag ville för det första göra en

användbar produkt och för det andra utgå från

ett material som det fanns stor tillgång på. Jag

ringde runt och fann en cykelreparatör som

berättade att dels fanns det hur mycket som

helst att tillgå och dels var cykelslangar väldigt

svåra att återvinna.

– I min designprocess utgick jag helt från ma-

terialet. Som formgivare har jag arbetat med

att icke-textila material i olika plagg och bör-

jade även där med cykelslang. Det blev dock

inte särskilt användbart, utan en klänning i

slang skulle bara blivit ett konstverk. Så jag

vände tillbaka till ursprunget – till cykeln och

tillverkade en sadel. Jag prövade flera meto-

der att sammanfoga delarna, men fastnade

för flätning som visade passa bäst för det här

materialet.

Cykelsadel i cykelslang

RONJA REUBERRonja Reuber har gått Hantverksprogrammet, Mode och sömnad på

Anders Ljungstedts gymnasium samt studerat Konsthantverk och de-

sign på Grimslövs Folkhögskola. Hon går nu på Steneby, första året

med Textilinriktning.

42 / RE-DE-SI-GN

Cykelslangar slits och slängs dagligen men

återvinns inte i samma utsträckning som

många andra vardagsprodukter. Därför tyckte

vi att det var ett spännande material att utgå

ifrån.

Vi har sökt och funnit inspiration i näverslöjd

och därmed flätat samman ett modernt ma-

terial med en gammal svensk hantverkstradi-

tion. Det som fascinerar oss med näverslöjden

är enkelheten och den totala fokusen på ma-

terialet; hur vackra och funktionella föremål

kan tillverkas helt utan verktyg eller maskiner

och fästas utan lim, tråd eller andra hjälpme-

del. Som en hyllning till hantverket vi inspire-

rats av har vi valt att fläta slangarna enligt ett

klassiskt mönster som är typiskt för just nä-

verslöjd. Med gummits mjukhet i motsats till

nävrets styvhet får den traditionella formen

ett helt nytt uttryck.

Det slitstarka och vattentåliga gummit gör att

korgen även kan användas utomhus och i fuk-

tiga miljöer. Korgen kan göras platt för att un-

derlätta transport och då inga andra material

är inblandade i konstruktionen är korgen i sin

tur lätt att plocka isär och återvinna i nästa led

när tiden är inne – en viktig aspekt som tyvärr

ofta glöms bort i sammanhang där man arbe-

tar med återvunna material.

Flätad korg i cykelslang

ELLEN FELIXON & MINA KARAMIEllen Felixon och Mina Karami har en utbildning i Industridesign vid

Lunds Universitet. Produkten flätad korg i cykelslang är vinnaren i

C’reD och Mackens Designtävling 2012.

INDUSTRISPILL

46 / RE-DE-SI-GN

Old News samlar dagstidningar i väntan på

pappersåtervinning. Old News låser fast tid-

ningarna när den lyfts och är enkel att bära

med till återvinningsplatsen när den är full.

Old News är utvecklad tillsammans med form-

givaren Jonas Forsman. Old News är gjord av

teknisk filt som blir över vid en fabrik i Halm-

stad som tillverkar inomhustennisbanor.

Grävmaskinen är den andra hängaren i serien

Larri Motori Constructions. Det är hängare

som är särskilt lämpade för barn och barnrum.

När produkter laserskärs fram ur stora plåtar

uppstår ofta spillytor som inte går att utnyttja.

Krokarna är utformade för att passa in i dessa

spillytor och med ett tillägg i programmerings-

koden skärs krokarna ut samtidigt som de or-

dinarie produkterna.

Old News & Grävmaskin

CREATABLESCreatables startades 2008 av Erik Thorstensson (se foto), Petter

Danielson och Oscar Ternbom. Erik är civilingenjör i Maskinteknik från

Linköpings Tekniska Högskola, medan Petter och Oscar har inriktning-

en Teknisk Design från Chalmers. Creatables är ett nätverk av formgi-

vare och ingenjörer som hjälper industriföretag att minska mängden

materialspill i sin tillverkning. I materialytor som tidigare blivit spill i

olika processer, ritas istället in nya produkter som skärs ut i samma

tillverkningsmoment. Produkterna säljs sedan genom Creatables

varumärke och kanaler.

Det är i mötet mellan människor som utveckling sker. Erfaren-

heter utbyts, tankar delas och såväl nya idéer som samarbeten

tar fart. På C’reDs mötesplats för design vill vi främja samverkan,

innovation och nätverkande kring design. Därför utformar vi nu

ett utvecklingsprogram för designföretagare, kallat Kunskapsverk-

staden. Vi har genomfört såväl designtävlingar, workshops som

seminarier och ett flertal nya aktiviteter är på gång.

Behöver du som designer en utställningslokal eller ett kontor för

en dag? Arbetar du i ett tillverkningsföretag och vill göra något

av spillmaterial i produktionen? Möjligheter till nya kontakter och

nya idéer och affärer finns närmare än du tror.

Välkommen - vi vill bjuda in just dig till C’reD!

Mer information om C’reD hittar du på:

www.designmötesplats.se

www.facebook.com/designmötesplats

Efterord

VÄLKOMMEN ATT TA PLATS.

www.designmötesplats.se

CENTRUM FÖR REDESIGN.C’reD vill vara ett centrum där kunnande inom design och redesign kan möta kommersiell affärs- och

produktutveckling i Kronoberg.

Vi är ett nätverk som bjuder in rådgivare, universitet och offentliga organisationer att vara med när

vi sträcker oss ut till tillverkningsföretag, entreprenörer, designers, produktutvecklare, kulturlivet och

designstudenter. Genom att skapa nya bindningar och strukturer återanvänds delar och material som

skapar nytt värde och affärsmöjligheter inom nya områden. Kom med och öka din dragningskraft!

kreation.se 12-0328 | Foto: M

alin Glännestrand

(sid 9), M

aximilian W

inkel (sid 10 +

11), Ronny Waltersson (sid

13), Linda H

imsel (sid

18) ,PeterKlem

ensberg

er (sid 22), M

agnus G

illberg

(sid 27), Linnéa Josefsson (sid

32 + 33), utställning

sbild

er Nina G

illberg

.