reap katarina axelsson (sei) 14 april 2011

42
Klimatkommunernas årsmöte 2011: Kommunalt klimatarbete i praktiken vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare? Studera miljöpåverkan från konsumtion med REAP Katarina Axelsson, Stockholm Environment Institute 14 april, 2011 [email protected]

Upload: klimatkommunerna

Post on 24-Jun-2015

1.873 views

Category:

Documents


5 download

DESCRIPTION

Presentation på Klimatkommunernas årsmöte 2011. Verktyget REAP (Resources and Energy Analysis Programme) är framtaget för att hjälpa organisationer räkna på och åskådliggöra sin förbrukning av energi och resurser. Med REAP kan man också undersöka vilka scenarier olika klimat- och miljörelaterade beslut kan tänkas leda till.

TRANSCRIPT

Page 1: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Klimatkommunernas aringrsmoumlte 2011

Kommunalt klimatarbete i praktiken

ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Studera miljoumlparingverkan fraringn

konsumtion med REAP

Katarina Axelsson Stockholm Environment Institute

14 april 2011

katarinaaxelssonseise

bull Oberoende forskningsinstitut med 7

kontor (Sverige USA England (2)

Estland Tanzania Thailand)

bull Arbetar med fraringgor om utharingllig

utveckling och miljouml paring lokal

regional och global nivaring sedan 1989

bull Maringlsaumlttning

ldquoTo bring about change for

sustainable development by

bridging science and policyrdquo

Stockholm Environment Institute - SEI

httpsei-internationalorg

bull

Managing environmental systems

Reducing climate risks

Transforming governance

Rethinking development

Alternatives for a sustainable future

from the planetary scale down to local

on-the-ground solutions

- Sustainable consumption and

production sub-group

Fyra forskningsomraringden

Oumlversikt - Studera miljoumlparingverkan fraringn konsumtion med REAP

1 Utharingllig konsumtion och produktion

2 Vad aumlr REAP och hur kan det anvaumlndas

3 Metoder och data

4 Exempel paring tillaumlmpning

5 Diskussion

Utharingllig produktion

Tillgaringngssidan

ndash Direkta utslaumlpp

bull Minska de direkta utslaumlppen

vid kaumlllan

Tillgaringnssidan

ndash Direkt resursanvaumlndning

bull Minska resursanvaumlndningen vid

tillverkningen resurseffektivisering

Allt vi konsumerar aumlr inte producerat i Sverigehellip

Vaumlrldens leksaks-produktion

Vaumlrldens leksaks-konsumtion

Utharingllig konsumtion

Ta ansvar foumlr den paringverkan varingr konsumtion

har paring varingr miljouml oavsett var produkterna och

tjaumlnsterna har producerats

Utslaumlpp och resursanvaumlndning aumlr inbaumlddade i de produkter vi

konsumerar

Generationsmaringlet i miljoumlmaringlssystemet

bull rdquoDet oumlvergripande maringlet foumlr miljoumlpolitiken aumlr att till

naumlsta generation laumlmna oumlver ett samhaumllle daumlr de

stora miljoumlproblemen aumlr loumlsta utan att orsaka oumlkade

miljouml- och haumllsoproblem utanfoumlr Sveriges graumlnserrdquo

bull rdquoKonsumtionsmoumlnstren av varor och tjaumlnster

orsakar saring smaring miljouml- och haumllsoproblem som moumljligtrdquo

Vad vet vi om varingr konsumtion

Hur maumlter vi effekterna av varingr konsumtion

REAP

Resources and

Energy Analysis Programme

Ett planerings- och scenarioverktyg foumlr att

maumlta uppmaumlrksamma och minska

det globala fotavtrycket paring nationell

regional och lokal nivaring

katarinaaxelssonseise

REAP UKFaumlrdigt 2006 ndash Anvaumlnds idag oumlver hela UK

REAP Sweden 10Finansiering fraringn WWF

Faumlrdigt april 2011

EUREAPA

Arbete paringgaringr foumlr att ta fram REAP foumlr EU27 + 16

katarinaaxelssonseise

Paringverkan fraringn konsumtion i form av

Direkta utslaumlppTransporter

Uppvaumlrmning

Indirekta utslaumlppKonsumtion av varor och tjaumlnster

(Mat klaumlder moumlbler haumllsa rekreation

och kultur frisoumlr mm)

Vad kan REAP goumlra

Maumlta fotavtryck Databas med konsumtionsbaserade miljoumlindikatorer

- Ekologiskt fotavtryck Koldioxidfotavtryck Vaumlxthusgasfotavtryck

Planeringsverktyg- Scenarier om framtida fotavtryck

- Identifiera och jaumlmfoumlra fokusomraringden

Paring olika nivaringerNationellt regionalt och lokalt (kommun)

Per konsumtionskategoriOumlvergripande (boende mat transport mm)

COIOP kategorier

Vad kan REAP anvaumlndas till

1 Uppskatta utslaumlppen fraringn konsumtion inom ett givet omraringde

2 Identifiera prioriterade konsumtionskategorier

3 Informationsspridning till konsumenter - skapa engagemang i klimatfraringgan

4 Jaumlmfoumlra med andra kommuner och regioner

5 Vaumlrdefullt verktyg i arbetet med att uppnaring utharinglliga konsumtions- och produktionsmoumlnster och foumlr att etablera mer utharinglliga livsstilar

6 Intressant utgaringngspunkt och kompletterande information till det vi redan har

PLUShellip

Vilken effekt har olika politiska beslut paring varingrt fotavtryck

REAP kan anvaumlndas foumlr att testa antaganden och svara paring

fraringganldquoVad haumlnder omrdquo man aumlndrar olika parametrar som paringverkar

utslaumlpp fraringn varingr konsumtion i ett omraringde

Scenarier foumlr foumlljande omraringden

ndash Transporter

ndash Mat

ndash Konsumtionsvaror (klaumlder kapitalvaror tjaumlnster mm)

ndash Energikonsumtion

ndash Demografi

Studera moumljlig paringverkan fraringn politiska beslut

med hjaumllp av scenarier i REAP

Scenarier ndash naringgra anvaumlndningsomraringden

bull Bredda perspektiven och de alternativ som

diskuteras

bull Skapa en gemensam foumlrstaringelse foumlr problemen

bull Undersoumlka och utvaumlrdera olika angreppssaumltt

bull Skapa debatt

bull Identifiera de mest laumlmpliga angreppssaumltten och

ta beslut

bull Foumlrtydliga och kommunicera komplex information

och tekniska analyser

Metoder och data bakom REAP

Vilken data aumlr inkluderadNationella

utslaumlpp

Utslaumlpp fraringn

konsumtion

Traditionell statistik

bull Alla direkta utslaumlpp inom Sverige oavsett

varfoumlr

bull Inkluderar alltsaring aumlven utslaumlpp som

genererats av produkter som

exporterats

Konsumtionsbaserad statistik

bull Alla utslaumlpp av de produkter och tjaumlnster

som konsumeras i Sverige

bullInkluderar aumlven utslaumlpp som genererats av

produkter som importerats

bull Exkluderar utslaumlpp fraringn produkter som

exporterats

Baringda metoderna inkluderar

direkta utslaumlpp fraringn uppvaumlrmning

av varingra bostaumlder och varingra

transporter Karta fraringn Sverigeguidencom

Miljoumlparingverkan fraringn konsumtion ndash Indikatorer fraringn

hela kedjan

Biltillverkning Bilen

transporterasBilen

anvaumlnds

Aringterfoumlrsaumlljare

Bilen saumlljs

Direkta utslaumlppIndirekta utslaumlpp

Inkluderar aumlven det AVFALL som genereras i varje led

En miljoumldimension direkta utslaumlpp fraringn industrier fraringn varingramiljoumlraumlkenskaper

En import dimension en foumlrstaringelse foumlr andelen importeradeprodukter och de utslaumlpp som de genererar (4 regioner)

En husharingllsdimension en mer detaljerad beskrivning avslutanvaumlndningenhusharingllens konsumtion med hjaumllp av

1 Regionala och lokala data2 Geografisk demografi

REAP aumlr en vidareutvecklad input-

output metod

1 n

Intermediate flows between industries (n x n)

Value added (k x n)

Environmental Extension (r)

Final demand categories

(n x l)

GovernmentHouseholds

Capital InvestmentExports

Total output

Industries

Pro

du

cts

Legendn ndash no of industries

k ndash no of value added categories

l ndash no of final demand categories

r ndash no of carbon emissions

1

n

1 l

1

k

Total input

Input requirements

of industry

purchasers view

Output

sellers

view

products

that are

sold to

other

industries

Breakdown of final

demand into

household

consumption

categories

Eg Kt of CO2 from that

industry Emissions

intensity = Kt CO2 per unit

of input

Utvecklad

input ndash output

metodik

Utslaumlpp

fraringn

konsumtion

Datan delas upp mellan

socio-ekonomiska grupper

Geografiskt

omraringde

Mosaic konsumentprofiler Procent

Grupper Sverige Norge Storbritannien

A Sophisticated Singles 434 643 661

B Bourgeois Prosperity 1861 795 2158

C Career and Family 713 1533 973

D Comfortable Retirement 254 575 354

E Routine Service Workers 1140 823 1135

F Hard Working Blue Collar 559 1443 468

G Metropolitan Strugglers 2602 573 1597

H Low Income Elders 1025 909 439

I Post Industrial Survivors 289 1716 1684

J Rural Inheritance 1122 826 532

Datakaumlllorbull GTAP database (Global Trade Analysis Project)

bull International Energy Agency data

bull Nationella miljoumlraumlkenskaper (Eurostat SCB China

Australia Kanada USA Japan)

bull SCB

data om husharingllens konsumtion

regional och lokal energistatistik

bull Experian

MOSAIC globala data

bull Statistik fraringn bilprovningen

Svenska utslaumlppsfakta 2004

Nationella GHG-utslaumlpp 77 tcapita

GHG-fotavtryck 1321 tcapita

Sveriges ekologiska fotavtryck 588 ghacapita

51

634

55

654

535588 617

0

1

2

3

4

5

6

7

Malmouml Olofstroumlm Sollentuna Saumlffle Uppsala Vaumlxjouml Aringmaringl

Kaumllla REAP och

Global Footprint

Network (2010)

Ekologiska

fotavtrycket

foumlr 7 klimat-

kommuner

En titt paring Skaringne koldioxidutslaumlpp fraringn husharingllens konsumtion

Bostaumlder energi amp el

23

Haumllsa och utbildning

3Transport 25Rekreation

och kultur 10

Alkohol och tobak 1

Klaumlder och skor 5

Moumlbler och utrustning

7

Mat 21Kommunikati

on 2

Oumlvr (foumlrsaumlkr smycken frisoumlr) 3

Exempel paring REAP-tillaumlmpning

bull Leeds Scenarier foumlr att

minska CO2-

fotavtrycket inom

boendesektorn

bull Ashford Analys av det

ekologiska

fotavtrycket

bull Skottland Identifiera den baumlsta

dieten

Studie oumlver bostadssektorns CO2 fotavtryck

i Leedsregionen (UK 2008)

Befolkning 27 miljoner (2007)

Foumlrvaumlntad tillvaumlxt 13 fram till 2030

Planerad nybyggnation 263000 bostaumlder

fram till 2026

Utgaringngspunkt Bostadssektorn i Leeds

behoumlver minska CO2 utslaumlppen med 38 MT

CO2e till aringr 2026 foumlr att komma paring raumltt sparingr

och ha moumljlighet att uppnaring -80 till 2050

Projektet undersoumlkte vilka policy-aringtgaumlrder

som skulle behoumlvas foumlr att naring denna

minskning

Kostnadsberaumlkningar ingick inte i uppdraget

Alternativa scenarier

1 Renovera det befintliga

bostadsbestaringndet

2 Bygga nya energisnaringla hus

3 Beteendefoumlraumlndringar

4 Tekniker foumlr

energibesparing

Scenario 1 Renovera

532 av den minskning som behoumlvs

Scenario 2 Bygga nya hus

9 av den minskning som behoumlvs

Scenario 3 Beteendefoumlraumlndringar

22 av den minskning som behoumlvs

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 2: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

bull Oberoende forskningsinstitut med 7

kontor (Sverige USA England (2)

Estland Tanzania Thailand)

bull Arbetar med fraringgor om utharingllig

utveckling och miljouml paring lokal

regional och global nivaring sedan 1989

bull Maringlsaumlttning

ldquoTo bring about change for

sustainable development by

bridging science and policyrdquo

Stockholm Environment Institute - SEI

httpsei-internationalorg

bull

Managing environmental systems

Reducing climate risks

Transforming governance

Rethinking development

Alternatives for a sustainable future

from the planetary scale down to local

on-the-ground solutions

- Sustainable consumption and

production sub-group

Fyra forskningsomraringden

Oumlversikt - Studera miljoumlparingverkan fraringn konsumtion med REAP

1 Utharingllig konsumtion och produktion

2 Vad aumlr REAP och hur kan det anvaumlndas

3 Metoder och data

4 Exempel paring tillaumlmpning

5 Diskussion

Utharingllig produktion

Tillgaringngssidan

ndash Direkta utslaumlpp

bull Minska de direkta utslaumlppen

vid kaumlllan

Tillgaringnssidan

ndash Direkt resursanvaumlndning

bull Minska resursanvaumlndningen vid

tillverkningen resurseffektivisering

Allt vi konsumerar aumlr inte producerat i Sverigehellip

Vaumlrldens leksaks-produktion

Vaumlrldens leksaks-konsumtion

Utharingllig konsumtion

Ta ansvar foumlr den paringverkan varingr konsumtion

har paring varingr miljouml oavsett var produkterna och

tjaumlnsterna har producerats

Utslaumlpp och resursanvaumlndning aumlr inbaumlddade i de produkter vi

konsumerar

Generationsmaringlet i miljoumlmaringlssystemet

bull rdquoDet oumlvergripande maringlet foumlr miljoumlpolitiken aumlr att till

naumlsta generation laumlmna oumlver ett samhaumllle daumlr de

stora miljoumlproblemen aumlr loumlsta utan att orsaka oumlkade

miljouml- och haumllsoproblem utanfoumlr Sveriges graumlnserrdquo

bull rdquoKonsumtionsmoumlnstren av varor och tjaumlnster

orsakar saring smaring miljouml- och haumllsoproblem som moumljligtrdquo

Vad vet vi om varingr konsumtion

Hur maumlter vi effekterna av varingr konsumtion

REAP

Resources and

Energy Analysis Programme

Ett planerings- och scenarioverktyg foumlr att

maumlta uppmaumlrksamma och minska

det globala fotavtrycket paring nationell

regional och lokal nivaring

katarinaaxelssonseise

REAP UKFaumlrdigt 2006 ndash Anvaumlnds idag oumlver hela UK

REAP Sweden 10Finansiering fraringn WWF

Faumlrdigt april 2011

EUREAPA

Arbete paringgaringr foumlr att ta fram REAP foumlr EU27 + 16

katarinaaxelssonseise

Paringverkan fraringn konsumtion i form av

Direkta utslaumlppTransporter

Uppvaumlrmning

Indirekta utslaumlppKonsumtion av varor och tjaumlnster

(Mat klaumlder moumlbler haumllsa rekreation

och kultur frisoumlr mm)

Vad kan REAP goumlra

Maumlta fotavtryck Databas med konsumtionsbaserade miljoumlindikatorer

- Ekologiskt fotavtryck Koldioxidfotavtryck Vaumlxthusgasfotavtryck

Planeringsverktyg- Scenarier om framtida fotavtryck

- Identifiera och jaumlmfoumlra fokusomraringden

Paring olika nivaringerNationellt regionalt och lokalt (kommun)

Per konsumtionskategoriOumlvergripande (boende mat transport mm)

COIOP kategorier

Vad kan REAP anvaumlndas till

1 Uppskatta utslaumlppen fraringn konsumtion inom ett givet omraringde

2 Identifiera prioriterade konsumtionskategorier

3 Informationsspridning till konsumenter - skapa engagemang i klimatfraringgan

4 Jaumlmfoumlra med andra kommuner och regioner

5 Vaumlrdefullt verktyg i arbetet med att uppnaring utharinglliga konsumtions- och produktionsmoumlnster och foumlr att etablera mer utharinglliga livsstilar

6 Intressant utgaringngspunkt och kompletterande information till det vi redan har

PLUShellip

Vilken effekt har olika politiska beslut paring varingrt fotavtryck

REAP kan anvaumlndas foumlr att testa antaganden och svara paring

fraringganldquoVad haumlnder omrdquo man aumlndrar olika parametrar som paringverkar

utslaumlpp fraringn varingr konsumtion i ett omraringde

Scenarier foumlr foumlljande omraringden

ndash Transporter

ndash Mat

ndash Konsumtionsvaror (klaumlder kapitalvaror tjaumlnster mm)

ndash Energikonsumtion

ndash Demografi

Studera moumljlig paringverkan fraringn politiska beslut

med hjaumllp av scenarier i REAP

Scenarier ndash naringgra anvaumlndningsomraringden

bull Bredda perspektiven och de alternativ som

diskuteras

bull Skapa en gemensam foumlrstaringelse foumlr problemen

bull Undersoumlka och utvaumlrdera olika angreppssaumltt

bull Skapa debatt

bull Identifiera de mest laumlmpliga angreppssaumltten och

ta beslut

bull Foumlrtydliga och kommunicera komplex information

och tekniska analyser

Metoder och data bakom REAP

Vilken data aumlr inkluderadNationella

utslaumlpp

Utslaumlpp fraringn

konsumtion

Traditionell statistik

bull Alla direkta utslaumlpp inom Sverige oavsett

varfoumlr

bull Inkluderar alltsaring aumlven utslaumlpp som

genererats av produkter som

exporterats

Konsumtionsbaserad statistik

bull Alla utslaumlpp av de produkter och tjaumlnster

som konsumeras i Sverige

bullInkluderar aumlven utslaumlpp som genererats av

produkter som importerats

bull Exkluderar utslaumlpp fraringn produkter som

exporterats

Baringda metoderna inkluderar

direkta utslaumlpp fraringn uppvaumlrmning

av varingra bostaumlder och varingra

transporter Karta fraringn Sverigeguidencom

Miljoumlparingverkan fraringn konsumtion ndash Indikatorer fraringn

hela kedjan

Biltillverkning Bilen

transporterasBilen

anvaumlnds

Aringterfoumlrsaumlljare

Bilen saumlljs

Direkta utslaumlppIndirekta utslaumlpp

Inkluderar aumlven det AVFALL som genereras i varje led

En miljoumldimension direkta utslaumlpp fraringn industrier fraringn varingramiljoumlraumlkenskaper

En import dimension en foumlrstaringelse foumlr andelen importeradeprodukter och de utslaumlpp som de genererar (4 regioner)

En husharingllsdimension en mer detaljerad beskrivning avslutanvaumlndningenhusharingllens konsumtion med hjaumllp av

1 Regionala och lokala data2 Geografisk demografi

REAP aumlr en vidareutvecklad input-

output metod

1 n

Intermediate flows between industries (n x n)

Value added (k x n)

Environmental Extension (r)

Final demand categories

(n x l)

GovernmentHouseholds

Capital InvestmentExports

Total output

Industries

Pro

du

cts

Legendn ndash no of industries

k ndash no of value added categories

l ndash no of final demand categories

r ndash no of carbon emissions

1

n

1 l

1

k

Total input

Input requirements

of industry

purchasers view

Output

sellers

view

products

that are

sold to

other

industries

Breakdown of final

demand into

household

consumption

categories

Eg Kt of CO2 from that

industry Emissions

intensity = Kt CO2 per unit

of input

Utvecklad

input ndash output

metodik

Utslaumlpp

fraringn

konsumtion

Datan delas upp mellan

socio-ekonomiska grupper

Geografiskt

omraringde

Mosaic konsumentprofiler Procent

Grupper Sverige Norge Storbritannien

A Sophisticated Singles 434 643 661

B Bourgeois Prosperity 1861 795 2158

C Career and Family 713 1533 973

D Comfortable Retirement 254 575 354

E Routine Service Workers 1140 823 1135

F Hard Working Blue Collar 559 1443 468

G Metropolitan Strugglers 2602 573 1597

H Low Income Elders 1025 909 439

I Post Industrial Survivors 289 1716 1684

J Rural Inheritance 1122 826 532

Datakaumlllorbull GTAP database (Global Trade Analysis Project)

bull International Energy Agency data

bull Nationella miljoumlraumlkenskaper (Eurostat SCB China

Australia Kanada USA Japan)

bull SCB

data om husharingllens konsumtion

regional och lokal energistatistik

bull Experian

MOSAIC globala data

bull Statistik fraringn bilprovningen

Svenska utslaumlppsfakta 2004

Nationella GHG-utslaumlpp 77 tcapita

GHG-fotavtryck 1321 tcapita

Sveriges ekologiska fotavtryck 588 ghacapita

51

634

55

654

535588 617

0

1

2

3

4

5

6

7

Malmouml Olofstroumlm Sollentuna Saumlffle Uppsala Vaumlxjouml Aringmaringl

Kaumllla REAP och

Global Footprint

Network (2010)

Ekologiska

fotavtrycket

foumlr 7 klimat-

kommuner

En titt paring Skaringne koldioxidutslaumlpp fraringn husharingllens konsumtion

Bostaumlder energi amp el

23

Haumllsa och utbildning

3Transport 25Rekreation

och kultur 10

Alkohol och tobak 1

Klaumlder och skor 5

Moumlbler och utrustning

7

Mat 21Kommunikati

on 2

Oumlvr (foumlrsaumlkr smycken frisoumlr) 3

Exempel paring REAP-tillaumlmpning

bull Leeds Scenarier foumlr att

minska CO2-

fotavtrycket inom

boendesektorn

bull Ashford Analys av det

ekologiska

fotavtrycket

bull Skottland Identifiera den baumlsta

dieten

Studie oumlver bostadssektorns CO2 fotavtryck

i Leedsregionen (UK 2008)

Befolkning 27 miljoner (2007)

Foumlrvaumlntad tillvaumlxt 13 fram till 2030

Planerad nybyggnation 263000 bostaumlder

fram till 2026

Utgaringngspunkt Bostadssektorn i Leeds

behoumlver minska CO2 utslaumlppen med 38 MT

CO2e till aringr 2026 foumlr att komma paring raumltt sparingr

och ha moumljlighet att uppnaring -80 till 2050

Projektet undersoumlkte vilka policy-aringtgaumlrder

som skulle behoumlvas foumlr att naring denna

minskning

Kostnadsberaumlkningar ingick inte i uppdraget

Alternativa scenarier

1 Renovera det befintliga

bostadsbestaringndet

2 Bygga nya energisnaringla hus

3 Beteendefoumlraumlndringar

4 Tekniker foumlr

energibesparing

Scenario 1 Renovera

532 av den minskning som behoumlvs

Scenario 2 Bygga nya hus

9 av den minskning som behoumlvs

Scenario 3 Beteendefoumlraumlndringar

22 av den minskning som behoumlvs

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 3: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

bull

Managing environmental systems

Reducing climate risks

Transforming governance

Rethinking development

Alternatives for a sustainable future

from the planetary scale down to local

on-the-ground solutions

- Sustainable consumption and

production sub-group

Fyra forskningsomraringden

Oumlversikt - Studera miljoumlparingverkan fraringn konsumtion med REAP

1 Utharingllig konsumtion och produktion

2 Vad aumlr REAP och hur kan det anvaumlndas

3 Metoder och data

4 Exempel paring tillaumlmpning

5 Diskussion

Utharingllig produktion

Tillgaringngssidan

ndash Direkta utslaumlpp

bull Minska de direkta utslaumlppen

vid kaumlllan

Tillgaringnssidan

ndash Direkt resursanvaumlndning

bull Minska resursanvaumlndningen vid

tillverkningen resurseffektivisering

Allt vi konsumerar aumlr inte producerat i Sverigehellip

Vaumlrldens leksaks-produktion

Vaumlrldens leksaks-konsumtion

Utharingllig konsumtion

Ta ansvar foumlr den paringverkan varingr konsumtion

har paring varingr miljouml oavsett var produkterna och

tjaumlnsterna har producerats

Utslaumlpp och resursanvaumlndning aumlr inbaumlddade i de produkter vi

konsumerar

Generationsmaringlet i miljoumlmaringlssystemet

bull rdquoDet oumlvergripande maringlet foumlr miljoumlpolitiken aumlr att till

naumlsta generation laumlmna oumlver ett samhaumllle daumlr de

stora miljoumlproblemen aumlr loumlsta utan att orsaka oumlkade

miljouml- och haumllsoproblem utanfoumlr Sveriges graumlnserrdquo

bull rdquoKonsumtionsmoumlnstren av varor och tjaumlnster

orsakar saring smaring miljouml- och haumllsoproblem som moumljligtrdquo

Vad vet vi om varingr konsumtion

Hur maumlter vi effekterna av varingr konsumtion

REAP

Resources and

Energy Analysis Programme

Ett planerings- och scenarioverktyg foumlr att

maumlta uppmaumlrksamma och minska

det globala fotavtrycket paring nationell

regional och lokal nivaring

katarinaaxelssonseise

REAP UKFaumlrdigt 2006 ndash Anvaumlnds idag oumlver hela UK

REAP Sweden 10Finansiering fraringn WWF

Faumlrdigt april 2011

EUREAPA

Arbete paringgaringr foumlr att ta fram REAP foumlr EU27 + 16

katarinaaxelssonseise

Paringverkan fraringn konsumtion i form av

Direkta utslaumlppTransporter

Uppvaumlrmning

Indirekta utslaumlppKonsumtion av varor och tjaumlnster

(Mat klaumlder moumlbler haumllsa rekreation

och kultur frisoumlr mm)

Vad kan REAP goumlra

Maumlta fotavtryck Databas med konsumtionsbaserade miljoumlindikatorer

- Ekologiskt fotavtryck Koldioxidfotavtryck Vaumlxthusgasfotavtryck

Planeringsverktyg- Scenarier om framtida fotavtryck

- Identifiera och jaumlmfoumlra fokusomraringden

Paring olika nivaringerNationellt regionalt och lokalt (kommun)

Per konsumtionskategoriOumlvergripande (boende mat transport mm)

COIOP kategorier

Vad kan REAP anvaumlndas till

1 Uppskatta utslaumlppen fraringn konsumtion inom ett givet omraringde

2 Identifiera prioriterade konsumtionskategorier

3 Informationsspridning till konsumenter - skapa engagemang i klimatfraringgan

4 Jaumlmfoumlra med andra kommuner och regioner

5 Vaumlrdefullt verktyg i arbetet med att uppnaring utharinglliga konsumtions- och produktionsmoumlnster och foumlr att etablera mer utharinglliga livsstilar

6 Intressant utgaringngspunkt och kompletterande information till det vi redan har

PLUShellip

Vilken effekt har olika politiska beslut paring varingrt fotavtryck

REAP kan anvaumlndas foumlr att testa antaganden och svara paring

fraringganldquoVad haumlnder omrdquo man aumlndrar olika parametrar som paringverkar

utslaumlpp fraringn varingr konsumtion i ett omraringde

Scenarier foumlr foumlljande omraringden

ndash Transporter

ndash Mat

ndash Konsumtionsvaror (klaumlder kapitalvaror tjaumlnster mm)

ndash Energikonsumtion

ndash Demografi

Studera moumljlig paringverkan fraringn politiska beslut

med hjaumllp av scenarier i REAP

Scenarier ndash naringgra anvaumlndningsomraringden

bull Bredda perspektiven och de alternativ som

diskuteras

bull Skapa en gemensam foumlrstaringelse foumlr problemen

bull Undersoumlka och utvaumlrdera olika angreppssaumltt

bull Skapa debatt

bull Identifiera de mest laumlmpliga angreppssaumltten och

ta beslut

bull Foumlrtydliga och kommunicera komplex information

och tekniska analyser

Metoder och data bakom REAP

Vilken data aumlr inkluderadNationella

utslaumlpp

Utslaumlpp fraringn

konsumtion

Traditionell statistik

bull Alla direkta utslaumlpp inom Sverige oavsett

varfoumlr

bull Inkluderar alltsaring aumlven utslaumlpp som

genererats av produkter som

exporterats

Konsumtionsbaserad statistik

bull Alla utslaumlpp av de produkter och tjaumlnster

som konsumeras i Sverige

bullInkluderar aumlven utslaumlpp som genererats av

produkter som importerats

bull Exkluderar utslaumlpp fraringn produkter som

exporterats

Baringda metoderna inkluderar

direkta utslaumlpp fraringn uppvaumlrmning

av varingra bostaumlder och varingra

transporter Karta fraringn Sverigeguidencom

Miljoumlparingverkan fraringn konsumtion ndash Indikatorer fraringn

hela kedjan

Biltillverkning Bilen

transporterasBilen

anvaumlnds

Aringterfoumlrsaumlljare

Bilen saumlljs

Direkta utslaumlppIndirekta utslaumlpp

Inkluderar aumlven det AVFALL som genereras i varje led

En miljoumldimension direkta utslaumlpp fraringn industrier fraringn varingramiljoumlraumlkenskaper

En import dimension en foumlrstaringelse foumlr andelen importeradeprodukter och de utslaumlpp som de genererar (4 regioner)

En husharingllsdimension en mer detaljerad beskrivning avslutanvaumlndningenhusharingllens konsumtion med hjaumllp av

1 Regionala och lokala data2 Geografisk demografi

REAP aumlr en vidareutvecklad input-

output metod

1 n

Intermediate flows between industries (n x n)

Value added (k x n)

Environmental Extension (r)

Final demand categories

(n x l)

GovernmentHouseholds

Capital InvestmentExports

Total output

Industries

Pro

du

cts

Legendn ndash no of industries

k ndash no of value added categories

l ndash no of final demand categories

r ndash no of carbon emissions

1

n

1 l

1

k

Total input

Input requirements

of industry

purchasers view

Output

sellers

view

products

that are

sold to

other

industries

Breakdown of final

demand into

household

consumption

categories

Eg Kt of CO2 from that

industry Emissions

intensity = Kt CO2 per unit

of input

Utvecklad

input ndash output

metodik

Utslaumlpp

fraringn

konsumtion

Datan delas upp mellan

socio-ekonomiska grupper

Geografiskt

omraringde

Mosaic konsumentprofiler Procent

Grupper Sverige Norge Storbritannien

A Sophisticated Singles 434 643 661

B Bourgeois Prosperity 1861 795 2158

C Career and Family 713 1533 973

D Comfortable Retirement 254 575 354

E Routine Service Workers 1140 823 1135

F Hard Working Blue Collar 559 1443 468

G Metropolitan Strugglers 2602 573 1597

H Low Income Elders 1025 909 439

I Post Industrial Survivors 289 1716 1684

J Rural Inheritance 1122 826 532

Datakaumlllorbull GTAP database (Global Trade Analysis Project)

bull International Energy Agency data

bull Nationella miljoumlraumlkenskaper (Eurostat SCB China

Australia Kanada USA Japan)

bull SCB

data om husharingllens konsumtion

regional och lokal energistatistik

bull Experian

MOSAIC globala data

bull Statistik fraringn bilprovningen

Svenska utslaumlppsfakta 2004

Nationella GHG-utslaumlpp 77 tcapita

GHG-fotavtryck 1321 tcapita

Sveriges ekologiska fotavtryck 588 ghacapita

51

634

55

654

535588 617

0

1

2

3

4

5

6

7

Malmouml Olofstroumlm Sollentuna Saumlffle Uppsala Vaumlxjouml Aringmaringl

Kaumllla REAP och

Global Footprint

Network (2010)

Ekologiska

fotavtrycket

foumlr 7 klimat-

kommuner

En titt paring Skaringne koldioxidutslaumlpp fraringn husharingllens konsumtion

Bostaumlder energi amp el

23

Haumllsa och utbildning

3Transport 25Rekreation

och kultur 10

Alkohol och tobak 1

Klaumlder och skor 5

Moumlbler och utrustning

7

Mat 21Kommunikati

on 2

Oumlvr (foumlrsaumlkr smycken frisoumlr) 3

Exempel paring REAP-tillaumlmpning

bull Leeds Scenarier foumlr att

minska CO2-

fotavtrycket inom

boendesektorn

bull Ashford Analys av det

ekologiska

fotavtrycket

bull Skottland Identifiera den baumlsta

dieten

Studie oumlver bostadssektorns CO2 fotavtryck

i Leedsregionen (UK 2008)

Befolkning 27 miljoner (2007)

Foumlrvaumlntad tillvaumlxt 13 fram till 2030

Planerad nybyggnation 263000 bostaumlder

fram till 2026

Utgaringngspunkt Bostadssektorn i Leeds

behoumlver minska CO2 utslaumlppen med 38 MT

CO2e till aringr 2026 foumlr att komma paring raumltt sparingr

och ha moumljlighet att uppnaring -80 till 2050

Projektet undersoumlkte vilka policy-aringtgaumlrder

som skulle behoumlvas foumlr att naring denna

minskning

Kostnadsberaumlkningar ingick inte i uppdraget

Alternativa scenarier

1 Renovera det befintliga

bostadsbestaringndet

2 Bygga nya energisnaringla hus

3 Beteendefoumlraumlndringar

4 Tekniker foumlr

energibesparing

Scenario 1 Renovera

532 av den minskning som behoumlvs

Scenario 2 Bygga nya hus

9 av den minskning som behoumlvs

Scenario 3 Beteendefoumlraumlndringar

22 av den minskning som behoumlvs

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 4: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Oumlversikt - Studera miljoumlparingverkan fraringn konsumtion med REAP

1 Utharingllig konsumtion och produktion

2 Vad aumlr REAP och hur kan det anvaumlndas

3 Metoder och data

4 Exempel paring tillaumlmpning

5 Diskussion

Utharingllig produktion

Tillgaringngssidan

ndash Direkta utslaumlpp

bull Minska de direkta utslaumlppen

vid kaumlllan

Tillgaringnssidan

ndash Direkt resursanvaumlndning

bull Minska resursanvaumlndningen vid

tillverkningen resurseffektivisering

Allt vi konsumerar aumlr inte producerat i Sverigehellip

Vaumlrldens leksaks-produktion

Vaumlrldens leksaks-konsumtion

Utharingllig konsumtion

Ta ansvar foumlr den paringverkan varingr konsumtion

har paring varingr miljouml oavsett var produkterna och

tjaumlnsterna har producerats

Utslaumlpp och resursanvaumlndning aumlr inbaumlddade i de produkter vi

konsumerar

Generationsmaringlet i miljoumlmaringlssystemet

bull rdquoDet oumlvergripande maringlet foumlr miljoumlpolitiken aumlr att till

naumlsta generation laumlmna oumlver ett samhaumllle daumlr de

stora miljoumlproblemen aumlr loumlsta utan att orsaka oumlkade

miljouml- och haumllsoproblem utanfoumlr Sveriges graumlnserrdquo

bull rdquoKonsumtionsmoumlnstren av varor och tjaumlnster

orsakar saring smaring miljouml- och haumllsoproblem som moumljligtrdquo

Vad vet vi om varingr konsumtion

Hur maumlter vi effekterna av varingr konsumtion

REAP

Resources and

Energy Analysis Programme

Ett planerings- och scenarioverktyg foumlr att

maumlta uppmaumlrksamma och minska

det globala fotavtrycket paring nationell

regional och lokal nivaring

katarinaaxelssonseise

REAP UKFaumlrdigt 2006 ndash Anvaumlnds idag oumlver hela UK

REAP Sweden 10Finansiering fraringn WWF

Faumlrdigt april 2011

EUREAPA

Arbete paringgaringr foumlr att ta fram REAP foumlr EU27 + 16

katarinaaxelssonseise

Paringverkan fraringn konsumtion i form av

Direkta utslaumlppTransporter

Uppvaumlrmning

Indirekta utslaumlppKonsumtion av varor och tjaumlnster

(Mat klaumlder moumlbler haumllsa rekreation

och kultur frisoumlr mm)

Vad kan REAP goumlra

Maumlta fotavtryck Databas med konsumtionsbaserade miljoumlindikatorer

- Ekologiskt fotavtryck Koldioxidfotavtryck Vaumlxthusgasfotavtryck

Planeringsverktyg- Scenarier om framtida fotavtryck

- Identifiera och jaumlmfoumlra fokusomraringden

Paring olika nivaringerNationellt regionalt och lokalt (kommun)

Per konsumtionskategoriOumlvergripande (boende mat transport mm)

COIOP kategorier

Vad kan REAP anvaumlndas till

1 Uppskatta utslaumlppen fraringn konsumtion inom ett givet omraringde

2 Identifiera prioriterade konsumtionskategorier

3 Informationsspridning till konsumenter - skapa engagemang i klimatfraringgan

4 Jaumlmfoumlra med andra kommuner och regioner

5 Vaumlrdefullt verktyg i arbetet med att uppnaring utharinglliga konsumtions- och produktionsmoumlnster och foumlr att etablera mer utharinglliga livsstilar

6 Intressant utgaringngspunkt och kompletterande information till det vi redan har

PLUShellip

Vilken effekt har olika politiska beslut paring varingrt fotavtryck

REAP kan anvaumlndas foumlr att testa antaganden och svara paring

fraringganldquoVad haumlnder omrdquo man aumlndrar olika parametrar som paringverkar

utslaumlpp fraringn varingr konsumtion i ett omraringde

Scenarier foumlr foumlljande omraringden

ndash Transporter

ndash Mat

ndash Konsumtionsvaror (klaumlder kapitalvaror tjaumlnster mm)

ndash Energikonsumtion

ndash Demografi

Studera moumljlig paringverkan fraringn politiska beslut

med hjaumllp av scenarier i REAP

Scenarier ndash naringgra anvaumlndningsomraringden

bull Bredda perspektiven och de alternativ som

diskuteras

bull Skapa en gemensam foumlrstaringelse foumlr problemen

bull Undersoumlka och utvaumlrdera olika angreppssaumltt

bull Skapa debatt

bull Identifiera de mest laumlmpliga angreppssaumltten och

ta beslut

bull Foumlrtydliga och kommunicera komplex information

och tekniska analyser

Metoder och data bakom REAP

Vilken data aumlr inkluderadNationella

utslaumlpp

Utslaumlpp fraringn

konsumtion

Traditionell statistik

bull Alla direkta utslaumlpp inom Sverige oavsett

varfoumlr

bull Inkluderar alltsaring aumlven utslaumlpp som

genererats av produkter som

exporterats

Konsumtionsbaserad statistik

bull Alla utslaumlpp av de produkter och tjaumlnster

som konsumeras i Sverige

bullInkluderar aumlven utslaumlpp som genererats av

produkter som importerats

bull Exkluderar utslaumlpp fraringn produkter som

exporterats

Baringda metoderna inkluderar

direkta utslaumlpp fraringn uppvaumlrmning

av varingra bostaumlder och varingra

transporter Karta fraringn Sverigeguidencom

Miljoumlparingverkan fraringn konsumtion ndash Indikatorer fraringn

hela kedjan

Biltillverkning Bilen

transporterasBilen

anvaumlnds

Aringterfoumlrsaumlljare

Bilen saumlljs

Direkta utslaumlppIndirekta utslaumlpp

Inkluderar aumlven det AVFALL som genereras i varje led

En miljoumldimension direkta utslaumlpp fraringn industrier fraringn varingramiljoumlraumlkenskaper

En import dimension en foumlrstaringelse foumlr andelen importeradeprodukter och de utslaumlpp som de genererar (4 regioner)

En husharingllsdimension en mer detaljerad beskrivning avslutanvaumlndningenhusharingllens konsumtion med hjaumllp av

1 Regionala och lokala data2 Geografisk demografi

REAP aumlr en vidareutvecklad input-

output metod

1 n

Intermediate flows between industries (n x n)

Value added (k x n)

Environmental Extension (r)

Final demand categories

(n x l)

GovernmentHouseholds

Capital InvestmentExports

Total output

Industries

Pro

du

cts

Legendn ndash no of industries

k ndash no of value added categories

l ndash no of final demand categories

r ndash no of carbon emissions

1

n

1 l

1

k

Total input

Input requirements

of industry

purchasers view

Output

sellers

view

products

that are

sold to

other

industries

Breakdown of final

demand into

household

consumption

categories

Eg Kt of CO2 from that

industry Emissions

intensity = Kt CO2 per unit

of input

Utvecklad

input ndash output

metodik

Utslaumlpp

fraringn

konsumtion

Datan delas upp mellan

socio-ekonomiska grupper

Geografiskt

omraringde

Mosaic konsumentprofiler Procent

Grupper Sverige Norge Storbritannien

A Sophisticated Singles 434 643 661

B Bourgeois Prosperity 1861 795 2158

C Career and Family 713 1533 973

D Comfortable Retirement 254 575 354

E Routine Service Workers 1140 823 1135

F Hard Working Blue Collar 559 1443 468

G Metropolitan Strugglers 2602 573 1597

H Low Income Elders 1025 909 439

I Post Industrial Survivors 289 1716 1684

J Rural Inheritance 1122 826 532

Datakaumlllorbull GTAP database (Global Trade Analysis Project)

bull International Energy Agency data

bull Nationella miljoumlraumlkenskaper (Eurostat SCB China

Australia Kanada USA Japan)

bull SCB

data om husharingllens konsumtion

regional och lokal energistatistik

bull Experian

MOSAIC globala data

bull Statistik fraringn bilprovningen

Svenska utslaumlppsfakta 2004

Nationella GHG-utslaumlpp 77 tcapita

GHG-fotavtryck 1321 tcapita

Sveriges ekologiska fotavtryck 588 ghacapita

51

634

55

654

535588 617

0

1

2

3

4

5

6

7

Malmouml Olofstroumlm Sollentuna Saumlffle Uppsala Vaumlxjouml Aringmaringl

Kaumllla REAP och

Global Footprint

Network (2010)

Ekologiska

fotavtrycket

foumlr 7 klimat-

kommuner

En titt paring Skaringne koldioxidutslaumlpp fraringn husharingllens konsumtion

Bostaumlder energi amp el

23

Haumllsa och utbildning

3Transport 25Rekreation

och kultur 10

Alkohol och tobak 1

Klaumlder och skor 5

Moumlbler och utrustning

7

Mat 21Kommunikati

on 2

Oumlvr (foumlrsaumlkr smycken frisoumlr) 3

Exempel paring REAP-tillaumlmpning

bull Leeds Scenarier foumlr att

minska CO2-

fotavtrycket inom

boendesektorn

bull Ashford Analys av det

ekologiska

fotavtrycket

bull Skottland Identifiera den baumlsta

dieten

Studie oumlver bostadssektorns CO2 fotavtryck

i Leedsregionen (UK 2008)

Befolkning 27 miljoner (2007)

Foumlrvaumlntad tillvaumlxt 13 fram till 2030

Planerad nybyggnation 263000 bostaumlder

fram till 2026

Utgaringngspunkt Bostadssektorn i Leeds

behoumlver minska CO2 utslaumlppen med 38 MT

CO2e till aringr 2026 foumlr att komma paring raumltt sparingr

och ha moumljlighet att uppnaring -80 till 2050

Projektet undersoumlkte vilka policy-aringtgaumlrder

som skulle behoumlvas foumlr att naring denna

minskning

Kostnadsberaumlkningar ingick inte i uppdraget

Alternativa scenarier

1 Renovera det befintliga

bostadsbestaringndet

2 Bygga nya energisnaringla hus

3 Beteendefoumlraumlndringar

4 Tekniker foumlr

energibesparing

Scenario 1 Renovera

532 av den minskning som behoumlvs

Scenario 2 Bygga nya hus

9 av den minskning som behoumlvs

Scenario 3 Beteendefoumlraumlndringar

22 av den minskning som behoumlvs

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 5: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Utharingllig produktion

Tillgaringngssidan

ndash Direkta utslaumlpp

bull Minska de direkta utslaumlppen

vid kaumlllan

Tillgaringnssidan

ndash Direkt resursanvaumlndning

bull Minska resursanvaumlndningen vid

tillverkningen resurseffektivisering

Allt vi konsumerar aumlr inte producerat i Sverigehellip

Vaumlrldens leksaks-produktion

Vaumlrldens leksaks-konsumtion

Utharingllig konsumtion

Ta ansvar foumlr den paringverkan varingr konsumtion

har paring varingr miljouml oavsett var produkterna och

tjaumlnsterna har producerats

Utslaumlpp och resursanvaumlndning aumlr inbaumlddade i de produkter vi

konsumerar

Generationsmaringlet i miljoumlmaringlssystemet

bull rdquoDet oumlvergripande maringlet foumlr miljoumlpolitiken aumlr att till

naumlsta generation laumlmna oumlver ett samhaumllle daumlr de

stora miljoumlproblemen aumlr loumlsta utan att orsaka oumlkade

miljouml- och haumllsoproblem utanfoumlr Sveriges graumlnserrdquo

bull rdquoKonsumtionsmoumlnstren av varor och tjaumlnster

orsakar saring smaring miljouml- och haumllsoproblem som moumljligtrdquo

Vad vet vi om varingr konsumtion

Hur maumlter vi effekterna av varingr konsumtion

REAP

Resources and

Energy Analysis Programme

Ett planerings- och scenarioverktyg foumlr att

maumlta uppmaumlrksamma och minska

det globala fotavtrycket paring nationell

regional och lokal nivaring

katarinaaxelssonseise

REAP UKFaumlrdigt 2006 ndash Anvaumlnds idag oumlver hela UK

REAP Sweden 10Finansiering fraringn WWF

Faumlrdigt april 2011

EUREAPA

Arbete paringgaringr foumlr att ta fram REAP foumlr EU27 + 16

katarinaaxelssonseise

Paringverkan fraringn konsumtion i form av

Direkta utslaumlppTransporter

Uppvaumlrmning

Indirekta utslaumlppKonsumtion av varor och tjaumlnster

(Mat klaumlder moumlbler haumllsa rekreation

och kultur frisoumlr mm)

Vad kan REAP goumlra

Maumlta fotavtryck Databas med konsumtionsbaserade miljoumlindikatorer

- Ekologiskt fotavtryck Koldioxidfotavtryck Vaumlxthusgasfotavtryck

Planeringsverktyg- Scenarier om framtida fotavtryck

- Identifiera och jaumlmfoumlra fokusomraringden

Paring olika nivaringerNationellt regionalt och lokalt (kommun)

Per konsumtionskategoriOumlvergripande (boende mat transport mm)

COIOP kategorier

Vad kan REAP anvaumlndas till

1 Uppskatta utslaumlppen fraringn konsumtion inom ett givet omraringde

2 Identifiera prioriterade konsumtionskategorier

3 Informationsspridning till konsumenter - skapa engagemang i klimatfraringgan

4 Jaumlmfoumlra med andra kommuner och regioner

5 Vaumlrdefullt verktyg i arbetet med att uppnaring utharinglliga konsumtions- och produktionsmoumlnster och foumlr att etablera mer utharinglliga livsstilar

6 Intressant utgaringngspunkt och kompletterande information till det vi redan har

PLUShellip

Vilken effekt har olika politiska beslut paring varingrt fotavtryck

REAP kan anvaumlndas foumlr att testa antaganden och svara paring

fraringganldquoVad haumlnder omrdquo man aumlndrar olika parametrar som paringverkar

utslaumlpp fraringn varingr konsumtion i ett omraringde

Scenarier foumlr foumlljande omraringden

ndash Transporter

ndash Mat

ndash Konsumtionsvaror (klaumlder kapitalvaror tjaumlnster mm)

ndash Energikonsumtion

ndash Demografi

Studera moumljlig paringverkan fraringn politiska beslut

med hjaumllp av scenarier i REAP

Scenarier ndash naringgra anvaumlndningsomraringden

bull Bredda perspektiven och de alternativ som

diskuteras

bull Skapa en gemensam foumlrstaringelse foumlr problemen

bull Undersoumlka och utvaumlrdera olika angreppssaumltt

bull Skapa debatt

bull Identifiera de mest laumlmpliga angreppssaumltten och

ta beslut

bull Foumlrtydliga och kommunicera komplex information

och tekniska analyser

Metoder och data bakom REAP

Vilken data aumlr inkluderadNationella

utslaumlpp

Utslaumlpp fraringn

konsumtion

Traditionell statistik

bull Alla direkta utslaumlpp inom Sverige oavsett

varfoumlr

bull Inkluderar alltsaring aumlven utslaumlpp som

genererats av produkter som

exporterats

Konsumtionsbaserad statistik

bull Alla utslaumlpp av de produkter och tjaumlnster

som konsumeras i Sverige

bullInkluderar aumlven utslaumlpp som genererats av

produkter som importerats

bull Exkluderar utslaumlpp fraringn produkter som

exporterats

Baringda metoderna inkluderar

direkta utslaumlpp fraringn uppvaumlrmning

av varingra bostaumlder och varingra

transporter Karta fraringn Sverigeguidencom

Miljoumlparingverkan fraringn konsumtion ndash Indikatorer fraringn

hela kedjan

Biltillverkning Bilen

transporterasBilen

anvaumlnds

Aringterfoumlrsaumlljare

Bilen saumlljs

Direkta utslaumlppIndirekta utslaumlpp

Inkluderar aumlven det AVFALL som genereras i varje led

En miljoumldimension direkta utslaumlpp fraringn industrier fraringn varingramiljoumlraumlkenskaper

En import dimension en foumlrstaringelse foumlr andelen importeradeprodukter och de utslaumlpp som de genererar (4 regioner)

En husharingllsdimension en mer detaljerad beskrivning avslutanvaumlndningenhusharingllens konsumtion med hjaumllp av

1 Regionala och lokala data2 Geografisk demografi

REAP aumlr en vidareutvecklad input-

output metod

1 n

Intermediate flows between industries (n x n)

Value added (k x n)

Environmental Extension (r)

Final demand categories

(n x l)

GovernmentHouseholds

Capital InvestmentExports

Total output

Industries

Pro

du

cts

Legendn ndash no of industries

k ndash no of value added categories

l ndash no of final demand categories

r ndash no of carbon emissions

1

n

1 l

1

k

Total input

Input requirements

of industry

purchasers view

Output

sellers

view

products

that are

sold to

other

industries

Breakdown of final

demand into

household

consumption

categories

Eg Kt of CO2 from that

industry Emissions

intensity = Kt CO2 per unit

of input

Utvecklad

input ndash output

metodik

Utslaumlpp

fraringn

konsumtion

Datan delas upp mellan

socio-ekonomiska grupper

Geografiskt

omraringde

Mosaic konsumentprofiler Procent

Grupper Sverige Norge Storbritannien

A Sophisticated Singles 434 643 661

B Bourgeois Prosperity 1861 795 2158

C Career and Family 713 1533 973

D Comfortable Retirement 254 575 354

E Routine Service Workers 1140 823 1135

F Hard Working Blue Collar 559 1443 468

G Metropolitan Strugglers 2602 573 1597

H Low Income Elders 1025 909 439

I Post Industrial Survivors 289 1716 1684

J Rural Inheritance 1122 826 532

Datakaumlllorbull GTAP database (Global Trade Analysis Project)

bull International Energy Agency data

bull Nationella miljoumlraumlkenskaper (Eurostat SCB China

Australia Kanada USA Japan)

bull SCB

data om husharingllens konsumtion

regional och lokal energistatistik

bull Experian

MOSAIC globala data

bull Statistik fraringn bilprovningen

Svenska utslaumlppsfakta 2004

Nationella GHG-utslaumlpp 77 tcapita

GHG-fotavtryck 1321 tcapita

Sveriges ekologiska fotavtryck 588 ghacapita

51

634

55

654

535588 617

0

1

2

3

4

5

6

7

Malmouml Olofstroumlm Sollentuna Saumlffle Uppsala Vaumlxjouml Aringmaringl

Kaumllla REAP och

Global Footprint

Network (2010)

Ekologiska

fotavtrycket

foumlr 7 klimat-

kommuner

En titt paring Skaringne koldioxidutslaumlpp fraringn husharingllens konsumtion

Bostaumlder energi amp el

23

Haumllsa och utbildning

3Transport 25Rekreation

och kultur 10

Alkohol och tobak 1

Klaumlder och skor 5

Moumlbler och utrustning

7

Mat 21Kommunikati

on 2

Oumlvr (foumlrsaumlkr smycken frisoumlr) 3

Exempel paring REAP-tillaumlmpning

bull Leeds Scenarier foumlr att

minska CO2-

fotavtrycket inom

boendesektorn

bull Ashford Analys av det

ekologiska

fotavtrycket

bull Skottland Identifiera den baumlsta

dieten

Studie oumlver bostadssektorns CO2 fotavtryck

i Leedsregionen (UK 2008)

Befolkning 27 miljoner (2007)

Foumlrvaumlntad tillvaumlxt 13 fram till 2030

Planerad nybyggnation 263000 bostaumlder

fram till 2026

Utgaringngspunkt Bostadssektorn i Leeds

behoumlver minska CO2 utslaumlppen med 38 MT

CO2e till aringr 2026 foumlr att komma paring raumltt sparingr

och ha moumljlighet att uppnaring -80 till 2050

Projektet undersoumlkte vilka policy-aringtgaumlrder

som skulle behoumlvas foumlr att naring denna

minskning

Kostnadsberaumlkningar ingick inte i uppdraget

Alternativa scenarier

1 Renovera det befintliga

bostadsbestaringndet

2 Bygga nya energisnaringla hus

3 Beteendefoumlraumlndringar

4 Tekniker foumlr

energibesparing

Scenario 1 Renovera

532 av den minskning som behoumlvs

Scenario 2 Bygga nya hus

9 av den minskning som behoumlvs

Scenario 3 Beteendefoumlraumlndringar

22 av den minskning som behoumlvs

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 6: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Allt vi konsumerar aumlr inte producerat i Sverigehellip

Vaumlrldens leksaks-produktion

Vaumlrldens leksaks-konsumtion

Utharingllig konsumtion

Ta ansvar foumlr den paringverkan varingr konsumtion

har paring varingr miljouml oavsett var produkterna och

tjaumlnsterna har producerats

Utslaumlpp och resursanvaumlndning aumlr inbaumlddade i de produkter vi

konsumerar

Generationsmaringlet i miljoumlmaringlssystemet

bull rdquoDet oumlvergripande maringlet foumlr miljoumlpolitiken aumlr att till

naumlsta generation laumlmna oumlver ett samhaumllle daumlr de

stora miljoumlproblemen aumlr loumlsta utan att orsaka oumlkade

miljouml- och haumllsoproblem utanfoumlr Sveriges graumlnserrdquo

bull rdquoKonsumtionsmoumlnstren av varor och tjaumlnster

orsakar saring smaring miljouml- och haumllsoproblem som moumljligtrdquo

Vad vet vi om varingr konsumtion

Hur maumlter vi effekterna av varingr konsumtion

REAP

Resources and

Energy Analysis Programme

Ett planerings- och scenarioverktyg foumlr att

maumlta uppmaumlrksamma och minska

det globala fotavtrycket paring nationell

regional och lokal nivaring

katarinaaxelssonseise

REAP UKFaumlrdigt 2006 ndash Anvaumlnds idag oumlver hela UK

REAP Sweden 10Finansiering fraringn WWF

Faumlrdigt april 2011

EUREAPA

Arbete paringgaringr foumlr att ta fram REAP foumlr EU27 + 16

katarinaaxelssonseise

Paringverkan fraringn konsumtion i form av

Direkta utslaumlppTransporter

Uppvaumlrmning

Indirekta utslaumlppKonsumtion av varor och tjaumlnster

(Mat klaumlder moumlbler haumllsa rekreation

och kultur frisoumlr mm)

Vad kan REAP goumlra

Maumlta fotavtryck Databas med konsumtionsbaserade miljoumlindikatorer

- Ekologiskt fotavtryck Koldioxidfotavtryck Vaumlxthusgasfotavtryck

Planeringsverktyg- Scenarier om framtida fotavtryck

- Identifiera och jaumlmfoumlra fokusomraringden

Paring olika nivaringerNationellt regionalt och lokalt (kommun)

Per konsumtionskategoriOumlvergripande (boende mat transport mm)

COIOP kategorier

Vad kan REAP anvaumlndas till

1 Uppskatta utslaumlppen fraringn konsumtion inom ett givet omraringde

2 Identifiera prioriterade konsumtionskategorier

3 Informationsspridning till konsumenter - skapa engagemang i klimatfraringgan

4 Jaumlmfoumlra med andra kommuner och regioner

5 Vaumlrdefullt verktyg i arbetet med att uppnaring utharinglliga konsumtions- och produktionsmoumlnster och foumlr att etablera mer utharinglliga livsstilar

6 Intressant utgaringngspunkt och kompletterande information till det vi redan har

PLUShellip

Vilken effekt har olika politiska beslut paring varingrt fotavtryck

REAP kan anvaumlndas foumlr att testa antaganden och svara paring

fraringganldquoVad haumlnder omrdquo man aumlndrar olika parametrar som paringverkar

utslaumlpp fraringn varingr konsumtion i ett omraringde

Scenarier foumlr foumlljande omraringden

ndash Transporter

ndash Mat

ndash Konsumtionsvaror (klaumlder kapitalvaror tjaumlnster mm)

ndash Energikonsumtion

ndash Demografi

Studera moumljlig paringverkan fraringn politiska beslut

med hjaumllp av scenarier i REAP

Scenarier ndash naringgra anvaumlndningsomraringden

bull Bredda perspektiven och de alternativ som

diskuteras

bull Skapa en gemensam foumlrstaringelse foumlr problemen

bull Undersoumlka och utvaumlrdera olika angreppssaumltt

bull Skapa debatt

bull Identifiera de mest laumlmpliga angreppssaumltten och

ta beslut

bull Foumlrtydliga och kommunicera komplex information

och tekniska analyser

Metoder och data bakom REAP

Vilken data aumlr inkluderadNationella

utslaumlpp

Utslaumlpp fraringn

konsumtion

Traditionell statistik

bull Alla direkta utslaumlpp inom Sverige oavsett

varfoumlr

bull Inkluderar alltsaring aumlven utslaumlpp som

genererats av produkter som

exporterats

Konsumtionsbaserad statistik

bull Alla utslaumlpp av de produkter och tjaumlnster

som konsumeras i Sverige

bullInkluderar aumlven utslaumlpp som genererats av

produkter som importerats

bull Exkluderar utslaumlpp fraringn produkter som

exporterats

Baringda metoderna inkluderar

direkta utslaumlpp fraringn uppvaumlrmning

av varingra bostaumlder och varingra

transporter Karta fraringn Sverigeguidencom

Miljoumlparingverkan fraringn konsumtion ndash Indikatorer fraringn

hela kedjan

Biltillverkning Bilen

transporterasBilen

anvaumlnds

Aringterfoumlrsaumlljare

Bilen saumlljs

Direkta utslaumlppIndirekta utslaumlpp

Inkluderar aumlven det AVFALL som genereras i varje led

En miljoumldimension direkta utslaumlpp fraringn industrier fraringn varingramiljoumlraumlkenskaper

En import dimension en foumlrstaringelse foumlr andelen importeradeprodukter och de utslaumlpp som de genererar (4 regioner)

En husharingllsdimension en mer detaljerad beskrivning avslutanvaumlndningenhusharingllens konsumtion med hjaumllp av

1 Regionala och lokala data2 Geografisk demografi

REAP aumlr en vidareutvecklad input-

output metod

1 n

Intermediate flows between industries (n x n)

Value added (k x n)

Environmental Extension (r)

Final demand categories

(n x l)

GovernmentHouseholds

Capital InvestmentExports

Total output

Industries

Pro

du

cts

Legendn ndash no of industries

k ndash no of value added categories

l ndash no of final demand categories

r ndash no of carbon emissions

1

n

1 l

1

k

Total input

Input requirements

of industry

purchasers view

Output

sellers

view

products

that are

sold to

other

industries

Breakdown of final

demand into

household

consumption

categories

Eg Kt of CO2 from that

industry Emissions

intensity = Kt CO2 per unit

of input

Utvecklad

input ndash output

metodik

Utslaumlpp

fraringn

konsumtion

Datan delas upp mellan

socio-ekonomiska grupper

Geografiskt

omraringde

Mosaic konsumentprofiler Procent

Grupper Sverige Norge Storbritannien

A Sophisticated Singles 434 643 661

B Bourgeois Prosperity 1861 795 2158

C Career and Family 713 1533 973

D Comfortable Retirement 254 575 354

E Routine Service Workers 1140 823 1135

F Hard Working Blue Collar 559 1443 468

G Metropolitan Strugglers 2602 573 1597

H Low Income Elders 1025 909 439

I Post Industrial Survivors 289 1716 1684

J Rural Inheritance 1122 826 532

Datakaumlllorbull GTAP database (Global Trade Analysis Project)

bull International Energy Agency data

bull Nationella miljoumlraumlkenskaper (Eurostat SCB China

Australia Kanada USA Japan)

bull SCB

data om husharingllens konsumtion

regional och lokal energistatistik

bull Experian

MOSAIC globala data

bull Statistik fraringn bilprovningen

Svenska utslaumlppsfakta 2004

Nationella GHG-utslaumlpp 77 tcapita

GHG-fotavtryck 1321 tcapita

Sveriges ekologiska fotavtryck 588 ghacapita

51

634

55

654

535588 617

0

1

2

3

4

5

6

7

Malmouml Olofstroumlm Sollentuna Saumlffle Uppsala Vaumlxjouml Aringmaringl

Kaumllla REAP och

Global Footprint

Network (2010)

Ekologiska

fotavtrycket

foumlr 7 klimat-

kommuner

En titt paring Skaringne koldioxidutslaumlpp fraringn husharingllens konsumtion

Bostaumlder energi amp el

23

Haumllsa och utbildning

3Transport 25Rekreation

och kultur 10

Alkohol och tobak 1

Klaumlder och skor 5

Moumlbler och utrustning

7

Mat 21Kommunikati

on 2

Oumlvr (foumlrsaumlkr smycken frisoumlr) 3

Exempel paring REAP-tillaumlmpning

bull Leeds Scenarier foumlr att

minska CO2-

fotavtrycket inom

boendesektorn

bull Ashford Analys av det

ekologiska

fotavtrycket

bull Skottland Identifiera den baumlsta

dieten

Studie oumlver bostadssektorns CO2 fotavtryck

i Leedsregionen (UK 2008)

Befolkning 27 miljoner (2007)

Foumlrvaumlntad tillvaumlxt 13 fram till 2030

Planerad nybyggnation 263000 bostaumlder

fram till 2026

Utgaringngspunkt Bostadssektorn i Leeds

behoumlver minska CO2 utslaumlppen med 38 MT

CO2e till aringr 2026 foumlr att komma paring raumltt sparingr

och ha moumljlighet att uppnaring -80 till 2050

Projektet undersoumlkte vilka policy-aringtgaumlrder

som skulle behoumlvas foumlr att naring denna

minskning

Kostnadsberaumlkningar ingick inte i uppdraget

Alternativa scenarier

1 Renovera det befintliga

bostadsbestaringndet

2 Bygga nya energisnaringla hus

3 Beteendefoumlraumlndringar

4 Tekniker foumlr

energibesparing

Scenario 1 Renovera

532 av den minskning som behoumlvs

Scenario 2 Bygga nya hus

9 av den minskning som behoumlvs

Scenario 3 Beteendefoumlraumlndringar

22 av den minskning som behoumlvs

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 7: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Utharingllig konsumtion

Ta ansvar foumlr den paringverkan varingr konsumtion

har paring varingr miljouml oavsett var produkterna och

tjaumlnsterna har producerats

Utslaumlpp och resursanvaumlndning aumlr inbaumlddade i de produkter vi

konsumerar

Generationsmaringlet i miljoumlmaringlssystemet

bull rdquoDet oumlvergripande maringlet foumlr miljoumlpolitiken aumlr att till

naumlsta generation laumlmna oumlver ett samhaumllle daumlr de

stora miljoumlproblemen aumlr loumlsta utan att orsaka oumlkade

miljouml- och haumllsoproblem utanfoumlr Sveriges graumlnserrdquo

bull rdquoKonsumtionsmoumlnstren av varor och tjaumlnster

orsakar saring smaring miljouml- och haumllsoproblem som moumljligtrdquo

Vad vet vi om varingr konsumtion

Hur maumlter vi effekterna av varingr konsumtion

REAP

Resources and

Energy Analysis Programme

Ett planerings- och scenarioverktyg foumlr att

maumlta uppmaumlrksamma och minska

det globala fotavtrycket paring nationell

regional och lokal nivaring

katarinaaxelssonseise

REAP UKFaumlrdigt 2006 ndash Anvaumlnds idag oumlver hela UK

REAP Sweden 10Finansiering fraringn WWF

Faumlrdigt april 2011

EUREAPA

Arbete paringgaringr foumlr att ta fram REAP foumlr EU27 + 16

katarinaaxelssonseise

Paringverkan fraringn konsumtion i form av

Direkta utslaumlppTransporter

Uppvaumlrmning

Indirekta utslaumlppKonsumtion av varor och tjaumlnster

(Mat klaumlder moumlbler haumllsa rekreation

och kultur frisoumlr mm)

Vad kan REAP goumlra

Maumlta fotavtryck Databas med konsumtionsbaserade miljoumlindikatorer

- Ekologiskt fotavtryck Koldioxidfotavtryck Vaumlxthusgasfotavtryck

Planeringsverktyg- Scenarier om framtida fotavtryck

- Identifiera och jaumlmfoumlra fokusomraringden

Paring olika nivaringerNationellt regionalt och lokalt (kommun)

Per konsumtionskategoriOumlvergripande (boende mat transport mm)

COIOP kategorier

Vad kan REAP anvaumlndas till

1 Uppskatta utslaumlppen fraringn konsumtion inom ett givet omraringde

2 Identifiera prioriterade konsumtionskategorier

3 Informationsspridning till konsumenter - skapa engagemang i klimatfraringgan

4 Jaumlmfoumlra med andra kommuner och regioner

5 Vaumlrdefullt verktyg i arbetet med att uppnaring utharinglliga konsumtions- och produktionsmoumlnster och foumlr att etablera mer utharinglliga livsstilar

6 Intressant utgaringngspunkt och kompletterande information till det vi redan har

PLUShellip

Vilken effekt har olika politiska beslut paring varingrt fotavtryck

REAP kan anvaumlndas foumlr att testa antaganden och svara paring

fraringganldquoVad haumlnder omrdquo man aumlndrar olika parametrar som paringverkar

utslaumlpp fraringn varingr konsumtion i ett omraringde

Scenarier foumlr foumlljande omraringden

ndash Transporter

ndash Mat

ndash Konsumtionsvaror (klaumlder kapitalvaror tjaumlnster mm)

ndash Energikonsumtion

ndash Demografi

Studera moumljlig paringverkan fraringn politiska beslut

med hjaumllp av scenarier i REAP

Scenarier ndash naringgra anvaumlndningsomraringden

bull Bredda perspektiven och de alternativ som

diskuteras

bull Skapa en gemensam foumlrstaringelse foumlr problemen

bull Undersoumlka och utvaumlrdera olika angreppssaumltt

bull Skapa debatt

bull Identifiera de mest laumlmpliga angreppssaumltten och

ta beslut

bull Foumlrtydliga och kommunicera komplex information

och tekniska analyser

Metoder och data bakom REAP

Vilken data aumlr inkluderadNationella

utslaumlpp

Utslaumlpp fraringn

konsumtion

Traditionell statistik

bull Alla direkta utslaumlpp inom Sverige oavsett

varfoumlr

bull Inkluderar alltsaring aumlven utslaumlpp som

genererats av produkter som

exporterats

Konsumtionsbaserad statistik

bull Alla utslaumlpp av de produkter och tjaumlnster

som konsumeras i Sverige

bullInkluderar aumlven utslaumlpp som genererats av

produkter som importerats

bull Exkluderar utslaumlpp fraringn produkter som

exporterats

Baringda metoderna inkluderar

direkta utslaumlpp fraringn uppvaumlrmning

av varingra bostaumlder och varingra

transporter Karta fraringn Sverigeguidencom

Miljoumlparingverkan fraringn konsumtion ndash Indikatorer fraringn

hela kedjan

Biltillverkning Bilen

transporterasBilen

anvaumlnds

Aringterfoumlrsaumlljare

Bilen saumlljs

Direkta utslaumlppIndirekta utslaumlpp

Inkluderar aumlven det AVFALL som genereras i varje led

En miljoumldimension direkta utslaumlpp fraringn industrier fraringn varingramiljoumlraumlkenskaper

En import dimension en foumlrstaringelse foumlr andelen importeradeprodukter och de utslaumlpp som de genererar (4 regioner)

En husharingllsdimension en mer detaljerad beskrivning avslutanvaumlndningenhusharingllens konsumtion med hjaumllp av

1 Regionala och lokala data2 Geografisk demografi

REAP aumlr en vidareutvecklad input-

output metod

1 n

Intermediate flows between industries (n x n)

Value added (k x n)

Environmental Extension (r)

Final demand categories

(n x l)

GovernmentHouseholds

Capital InvestmentExports

Total output

Industries

Pro

du

cts

Legendn ndash no of industries

k ndash no of value added categories

l ndash no of final demand categories

r ndash no of carbon emissions

1

n

1 l

1

k

Total input

Input requirements

of industry

purchasers view

Output

sellers

view

products

that are

sold to

other

industries

Breakdown of final

demand into

household

consumption

categories

Eg Kt of CO2 from that

industry Emissions

intensity = Kt CO2 per unit

of input

Utvecklad

input ndash output

metodik

Utslaumlpp

fraringn

konsumtion

Datan delas upp mellan

socio-ekonomiska grupper

Geografiskt

omraringde

Mosaic konsumentprofiler Procent

Grupper Sverige Norge Storbritannien

A Sophisticated Singles 434 643 661

B Bourgeois Prosperity 1861 795 2158

C Career and Family 713 1533 973

D Comfortable Retirement 254 575 354

E Routine Service Workers 1140 823 1135

F Hard Working Blue Collar 559 1443 468

G Metropolitan Strugglers 2602 573 1597

H Low Income Elders 1025 909 439

I Post Industrial Survivors 289 1716 1684

J Rural Inheritance 1122 826 532

Datakaumlllorbull GTAP database (Global Trade Analysis Project)

bull International Energy Agency data

bull Nationella miljoumlraumlkenskaper (Eurostat SCB China

Australia Kanada USA Japan)

bull SCB

data om husharingllens konsumtion

regional och lokal energistatistik

bull Experian

MOSAIC globala data

bull Statistik fraringn bilprovningen

Svenska utslaumlppsfakta 2004

Nationella GHG-utslaumlpp 77 tcapita

GHG-fotavtryck 1321 tcapita

Sveriges ekologiska fotavtryck 588 ghacapita

51

634

55

654

535588 617

0

1

2

3

4

5

6

7

Malmouml Olofstroumlm Sollentuna Saumlffle Uppsala Vaumlxjouml Aringmaringl

Kaumllla REAP och

Global Footprint

Network (2010)

Ekologiska

fotavtrycket

foumlr 7 klimat-

kommuner

En titt paring Skaringne koldioxidutslaumlpp fraringn husharingllens konsumtion

Bostaumlder energi amp el

23

Haumllsa och utbildning

3Transport 25Rekreation

och kultur 10

Alkohol och tobak 1

Klaumlder och skor 5

Moumlbler och utrustning

7

Mat 21Kommunikati

on 2

Oumlvr (foumlrsaumlkr smycken frisoumlr) 3

Exempel paring REAP-tillaumlmpning

bull Leeds Scenarier foumlr att

minska CO2-

fotavtrycket inom

boendesektorn

bull Ashford Analys av det

ekologiska

fotavtrycket

bull Skottland Identifiera den baumlsta

dieten

Studie oumlver bostadssektorns CO2 fotavtryck

i Leedsregionen (UK 2008)

Befolkning 27 miljoner (2007)

Foumlrvaumlntad tillvaumlxt 13 fram till 2030

Planerad nybyggnation 263000 bostaumlder

fram till 2026

Utgaringngspunkt Bostadssektorn i Leeds

behoumlver minska CO2 utslaumlppen med 38 MT

CO2e till aringr 2026 foumlr att komma paring raumltt sparingr

och ha moumljlighet att uppnaring -80 till 2050

Projektet undersoumlkte vilka policy-aringtgaumlrder

som skulle behoumlvas foumlr att naring denna

minskning

Kostnadsberaumlkningar ingick inte i uppdraget

Alternativa scenarier

1 Renovera det befintliga

bostadsbestaringndet

2 Bygga nya energisnaringla hus

3 Beteendefoumlraumlndringar

4 Tekniker foumlr

energibesparing

Scenario 1 Renovera

532 av den minskning som behoumlvs

Scenario 2 Bygga nya hus

9 av den minskning som behoumlvs

Scenario 3 Beteendefoumlraumlndringar

22 av den minskning som behoumlvs

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 8: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Generationsmaringlet i miljoumlmaringlssystemet

bull rdquoDet oumlvergripande maringlet foumlr miljoumlpolitiken aumlr att till

naumlsta generation laumlmna oumlver ett samhaumllle daumlr de

stora miljoumlproblemen aumlr loumlsta utan att orsaka oumlkade

miljouml- och haumllsoproblem utanfoumlr Sveriges graumlnserrdquo

bull rdquoKonsumtionsmoumlnstren av varor och tjaumlnster

orsakar saring smaring miljouml- och haumllsoproblem som moumljligtrdquo

Vad vet vi om varingr konsumtion

Hur maumlter vi effekterna av varingr konsumtion

REAP

Resources and

Energy Analysis Programme

Ett planerings- och scenarioverktyg foumlr att

maumlta uppmaumlrksamma och minska

det globala fotavtrycket paring nationell

regional och lokal nivaring

katarinaaxelssonseise

REAP UKFaumlrdigt 2006 ndash Anvaumlnds idag oumlver hela UK

REAP Sweden 10Finansiering fraringn WWF

Faumlrdigt april 2011

EUREAPA

Arbete paringgaringr foumlr att ta fram REAP foumlr EU27 + 16

katarinaaxelssonseise

Paringverkan fraringn konsumtion i form av

Direkta utslaumlppTransporter

Uppvaumlrmning

Indirekta utslaumlppKonsumtion av varor och tjaumlnster

(Mat klaumlder moumlbler haumllsa rekreation

och kultur frisoumlr mm)

Vad kan REAP goumlra

Maumlta fotavtryck Databas med konsumtionsbaserade miljoumlindikatorer

- Ekologiskt fotavtryck Koldioxidfotavtryck Vaumlxthusgasfotavtryck

Planeringsverktyg- Scenarier om framtida fotavtryck

- Identifiera och jaumlmfoumlra fokusomraringden

Paring olika nivaringerNationellt regionalt och lokalt (kommun)

Per konsumtionskategoriOumlvergripande (boende mat transport mm)

COIOP kategorier

Vad kan REAP anvaumlndas till

1 Uppskatta utslaumlppen fraringn konsumtion inom ett givet omraringde

2 Identifiera prioriterade konsumtionskategorier

3 Informationsspridning till konsumenter - skapa engagemang i klimatfraringgan

4 Jaumlmfoumlra med andra kommuner och regioner

5 Vaumlrdefullt verktyg i arbetet med att uppnaring utharinglliga konsumtions- och produktionsmoumlnster och foumlr att etablera mer utharinglliga livsstilar

6 Intressant utgaringngspunkt och kompletterande information till det vi redan har

PLUShellip

Vilken effekt har olika politiska beslut paring varingrt fotavtryck

REAP kan anvaumlndas foumlr att testa antaganden och svara paring

fraringganldquoVad haumlnder omrdquo man aumlndrar olika parametrar som paringverkar

utslaumlpp fraringn varingr konsumtion i ett omraringde

Scenarier foumlr foumlljande omraringden

ndash Transporter

ndash Mat

ndash Konsumtionsvaror (klaumlder kapitalvaror tjaumlnster mm)

ndash Energikonsumtion

ndash Demografi

Studera moumljlig paringverkan fraringn politiska beslut

med hjaumllp av scenarier i REAP

Scenarier ndash naringgra anvaumlndningsomraringden

bull Bredda perspektiven och de alternativ som

diskuteras

bull Skapa en gemensam foumlrstaringelse foumlr problemen

bull Undersoumlka och utvaumlrdera olika angreppssaumltt

bull Skapa debatt

bull Identifiera de mest laumlmpliga angreppssaumltten och

ta beslut

bull Foumlrtydliga och kommunicera komplex information

och tekniska analyser

Metoder och data bakom REAP

Vilken data aumlr inkluderadNationella

utslaumlpp

Utslaumlpp fraringn

konsumtion

Traditionell statistik

bull Alla direkta utslaumlpp inom Sverige oavsett

varfoumlr

bull Inkluderar alltsaring aumlven utslaumlpp som

genererats av produkter som

exporterats

Konsumtionsbaserad statistik

bull Alla utslaumlpp av de produkter och tjaumlnster

som konsumeras i Sverige

bullInkluderar aumlven utslaumlpp som genererats av

produkter som importerats

bull Exkluderar utslaumlpp fraringn produkter som

exporterats

Baringda metoderna inkluderar

direkta utslaumlpp fraringn uppvaumlrmning

av varingra bostaumlder och varingra

transporter Karta fraringn Sverigeguidencom

Miljoumlparingverkan fraringn konsumtion ndash Indikatorer fraringn

hela kedjan

Biltillverkning Bilen

transporterasBilen

anvaumlnds

Aringterfoumlrsaumlljare

Bilen saumlljs

Direkta utslaumlppIndirekta utslaumlpp

Inkluderar aumlven det AVFALL som genereras i varje led

En miljoumldimension direkta utslaumlpp fraringn industrier fraringn varingramiljoumlraumlkenskaper

En import dimension en foumlrstaringelse foumlr andelen importeradeprodukter och de utslaumlpp som de genererar (4 regioner)

En husharingllsdimension en mer detaljerad beskrivning avslutanvaumlndningenhusharingllens konsumtion med hjaumllp av

1 Regionala och lokala data2 Geografisk demografi

REAP aumlr en vidareutvecklad input-

output metod

1 n

Intermediate flows between industries (n x n)

Value added (k x n)

Environmental Extension (r)

Final demand categories

(n x l)

GovernmentHouseholds

Capital InvestmentExports

Total output

Industries

Pro

du

cts

Legendn ndash no of industries

k ndash no of value added categories

l ndash no of final demand categories

r ndash no of carbon emissions

1

n

1 l

1

k

Total input

Input requirements

of industry

purchasers view

Output

sellers

view

products

that are

sold to

other

industries

Breakdown of final

demand into

household

consumption

categories

Eg Kt of CO2 from that

industry Emissions

intensity = Kt CO2 per unit

of input

Utvecklad

input ndash output

metodik

Utslaumlpp

fraringn

konsumtion

Datan delas upp mellan

socio-ekonomiska grupper

Geografiskt

omraringde

Mosaic konsumentprofiler Procent

Grupper Sverige Norge Storbritannien

A Sophisticated Singles 434 643 661

B Bourgeois Prosperity 1861 795 2158

C Career and Family 713 1533 973

D Comfortable Retirement 254 575 354

E Routine Service Workers 1140 823 1135

F Hard Working Blue Collar 559 1443 468

G Metropolitan Strugglers 2602 573 1597

H Low Income Elders 1025 909 439

I Post Industrial Survivors 289 1716 1684

J Rural Inheritance 1122 826 532

Datakaumlllorbull GTAP database (Global Trade Analysis Project)

bull International Energy Agency data

bull Nationella miljoumlraumlkenskaper (Eurostat SCB China

Australia Kanada USA Japan)

bull SCB

data om husharingllens konsumtion

regional och lokal energistatistik

bull Experian

MOSAIC globala data

bull Statistik fraringn bilprovningen

Svenska utslaumlppsfakta 2004

Nationella GHG-utslaumlpp 77 tcapita

GHG-fotavtryck 1321 tcapita

Sveriges ekologiska fotavtryck 588 ghacapita

51

634

55

654

535588 617

0

1

2

3

4

5

6

7

Malmouml Olofstroumlm Sollentuna Saumlffle Uppsala Vaumlxjouml Aringmaringl

Kaumllla REAP och

Global Footprint

Network (2010)

Ekologiska

fotavtrycket

foumlr 7 klimat-

kommuner

En titt paring Skaringne koldioxidutslaumlpp fraringn husharingllens konsumtion

Bostaumlder energi amp el

23

Haumllsa och utbildning

3Transport 25Rekreation

och kultur 10

Alkohol och tobak 1

Klaumlder och skor 5

Moumlbler och utrustning

7

Mat 21Kommunikati

on 2

Oumlvr (foumlrsaumlkr smycken frisoumlr) 3

Exempel paring REAP-tillaumlmpning

bull Leeds Scenarier foumlr att

minska CO2-

fotavtrycket inom

boendesektorn

bull Ashford Analys av det

ekologiska

fotavtrycket

bull Skottland Identifiera den baumlsta

dieten

Studie oumlver bostadssektorns CO2 fotavtryck

i Leedsregionen (UK 2008)

Befolkning 27 miljoner (2007)

Foumlrvaumlntad tillvaumlxt 13 fram till 2030

Planerad nybyggnation 263000 bostaumlder

fram till 2026

Utgaringngspunkt Bostadssektorn i Leeds

behoumlver minska CO2 utslaumlppen med 38 MT

CO2e till aringr 2026 foumlr att komma paring raumltt sparingr

och ha moumljlighet att uppnaring -80 till 2050

Projektet undersoumlkte vilka policy-aringtgaumlrder

som skulle behoumlvas foumlr att naring denna

minskning

Kostnadsberaumlkningar ingick inte i uppdraget

Alternativa scenarier

1 Renovera det befintliga

bostadsbestaringndet

2 Bygga nya energisnaringla hus

3 Beteendefoumlraumlndringar

4 Tekniker foumlr

energibesparing

Scenario 1 Renovera

532 av den minskning som behoumlvs

Scenario 2 Bygga nya hus

9 av den minskning som behoumlvs

Scenario 3 Beteendefoumlraumlndringar

22 av den minskning som behoumlvs

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 9: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

REAP

Resources and

Energy Analysis Programme

Ett planerings- och scenarioverktyg foumlr att

maumlta uppmaumlrksamma och minska

det globala fotavtrycket paring nationell

regional och lokal nivaring

katarinaaxelssonseise

REAP UKFaumlrdigt 2006 ndash Anvaumlnds idag oumlver hela UK

REAP Sweden 10Finansiering fraringn WWF

Faumlrdigt april 2011

EUREAPA

Arbete paringgaringr foumlr att ta fram REAP foumlr EU27 + 16

katarinaaxelssonseise

Paringverkan fraringn konsumtion i form av

Direkta utslaumlppTransporter

Uppvaumlrmning

Indirekta utslaumlppKonsumtion av varor och tjaumlnster

(Mat klaumlder moumlbler haumllsa rekreation

och kultur frisoumlr mm)

Vad kan REAP goumlra

Maumlta fotavtryck Databas med konsumtionsbaserade miljoumlindikatorer

- Ekologiskt fotavtryck Koldioxidfotavtryck Vaumlxthusgasfotavtryck

Planeringsverktyg- Scenarier om framtida fotavtryck

- Identifiera och jaumlmfoumlra fokusomraringden

Paring olika nivaringerNationellt regionalt och lokalt (kommun)

Per konsumtionskategoriOumlvergripande (boende mat transport mm)

COIOP kategorier

Vad kan REAP anvaumlndas till

1 Uppskatta utslaumlppen fraringn konsumtion inom ett givet omraringde

2 Identifiera prioriterade konsumtionskategorier

3 Informationsspridning till konsumenter - skapa engagemang i klimatfraringgan

4 Jaumlmfoumlra med andra kommuner och regioner

5 Vaumlrdefullt verktyg i arbetet med att uppnaring utharinglliga konsumtions- och produktionsmoumlnster och foumlr att etablera mer utharinglliga livsstilar

6 Intressant utgaringngspunkt och kompletterande information till det vi redan har

PLUShellip

Vilken effekt har olika politiska beslut paring varingrt fotavtryck

REAP kan anvaumlndas foumlr att testa antaganden och svara paring

fraringganldquoVad haumlnder omrdquo man aumlndrar olika parametrar som paringverkar

utslaumlpp fraringn varingr konsumtion i ett omraringde

Scenarier foumlr foumlljande omraringden

ndash Transporter

ndash Mat

ndash Konsumtionsvaror (klaumlder kapitalvaror tjaumlnster mm)

ndash Energikonsumtion

ndash Demografi

Studera moumljlig paringverkan fraringn politiska beslut

med hjaumllp av scenarier i REAP

Scenarier ndash naringgra anvaumlndningsomraringden

bull Bredda perspektiven och de alternativ som

diskuteras

bull Skapa en gemensam foumlrstaringelse foumlr problemen

bull Undersoumlka och utvaumlrdera olika angreppssaumltt

bull Skapa debatt

bull Identifiera de mest laumlmpliga angreppssaumltten och

ta beslut

bull Foumlrtydliga och kommunicera komplex information

och tekniska analyser

Metoder och data bakom REAP

Vilken data aumlr inkluderadNationella

utslaumlpp

Utslaumlpp fraringn

konsumtion

Traditionell statistik

bull Alla direkta utslaumlpp inom Sverige oavsett

varfoumlr

bull Inkluderar alltsaring aumlven utslaumlpp som

genererats av produkter som

exporterats

Konsumtionsbaserad statistik

bull Alla utslaumlpp av de produkter och tjaumlnster

som konsumeras i Sverige

bullInkluderar aumlven utslaumlpp som genererats av

produkter som importerats

bull Exkluderar utslaumlpp fraringn produkter som

exporterats

Baringda metoderna inkluderar

direkta utslaumlpp fraringn uppvaumlrmning

av varingra bostaumlder och varingra

transporter Karta fraringn Sverigeguidencom

Miljoumlparingverkan fraringn konsumtion ndash Indikatorer fraringn

hela kedjan

Biltillverkning Bilen

transporterasBilen

anvaumlnds

Aringterfoumlrsaumlljare

Bilen saumlljs

Direkta utslaumlppIndirekta utslaumlpp

Inkluderar aumlven det AVFALL som genereras i varje led

En miljoumldimension direkta utslaumlpp fraringn industrier fraringn varingramiljoumlraumlkenskaper

En import dimension en foumlrstaringelse foumlr andelen importeradeprodukter och de utslaumlpp som de genererar (4 regioner)

En husharingllsdimension en mer detaljerad beskrivning avslutanvaumlndningenhusharingllens konsumtion med hjaumllp av

1 Regionala och lokala data2 Geografisk demografi

REAP aumlr en vidareutvecklad input-

output metod

1 n

Intermediate flows between industries (n x n)

Value added (k x n)

Environmental Extension (r)

Final demand categories

(n x l)

GovernmentHouseholds

Capital InvestmentExports

Total output

Industries

Pro

du

cts

Legendn ndash no of industries

k ndash no of value added categories

l ndash no of final demand categories

r ndash no of carbon emissions

1

n

1 l

1

k

Total input

Input requirements

of industry

purchasers view

Output

sellers

view

products

that are

sold to

other

industries

Breakdown of final

demand into

household

consumption

categories

Eg Kt of CO2 from that

industry Emissions

intensity = Kt CO2 per unit

of input

Utvecklad

input ndash output

metodik

Utslaumlpp

fraringn

konsumtion

Datan delas upp mellan

socio-ekonomiska grupper

Geografiskt

omraringde

Mosaic konsumentprofiler Procent

Grupper Sverige Norge Storbritannien

A Sophisticated Singles 434 643 661

B Bourgeois Prosperity 1861 795 2158

C Career and Family 713 1533 973

D Comfortable Retirement 254 575 354

E Routine Service Workers 1140 823 1135

F Hard Working Blue Collar 559 1443 468

G Metropolitan Strugglers 2602 573 1597

H Low Income Elders 1025 909 439

I Post Industrial Survivors 289 1716 1684

J Rural Inheritance 1122 826 532

Datakaumlllorbull GTAP database (Global Trade Analysis Project)

bull International Energy Agency data

bull Nationella miljoumlraumlkenskaper (Eurostat SCB China

Australia Kanada USA Japan)

bull SCB

data om husharingllens konsumtion

regional och lokal energistatistik

bull Experian

MOSAIC globala data

bull Statistik fraringn bilprovningen

Svenska utslaumlppsfakta 2004

Nationella GHG-utslaumlpp 77 tcapita

GHG-fotavtryck 1321 tcapita

Sveriges ekologiska fotavtryck 588 ghacapita

51

634

55

654

535588 617

0

1

2

3

4

5

6

7

Malmouml Olofstroumlm Sollentuna Saumlffle Uppsala Vaumlxjouml Aringmaringl

Kaumllla REAP och

Global Footprint

Network (2010)

Ekologiska

fotavtrycket

foumlr 7 klimat-

kommuner

En titt paring Skaringne koldioxidutslaumlpp fraringn husharingllens konsumtion

Bostaumlder energi amp el

23

Haumllsa och utbildning

3Transport 25Rekreation

och kultur 10

Alkohol och tobak 1

Klaumlder och skor 5

Moumlbler och utrustning

7

Mat 21Kommunikati

on 2

Oumlvr (foumlrsaumlkr smycken frisoumlr) 3

Exempel paring REAP-tillaumlmpning

bull Leeds Scenarier foumlr att

minska CO2-

fotavtrycket inom

boendesektorn

bull Ashford Analys av det

ekologiska

fotavtrycket

bull Skottland Identifiera den baumlsta

dieten

Studie oumlver bostadssektorns CO2 fotavtryck

i Leedsregionen (UK 2008)

Befolkning 27 miljoner (2007)

Foumlrvaumlntad tillvaumlxt 13 fram till 2030

Planerad nybyggnation 263000 bostaumlder

fram till 2026

Utgaringngspunkt Bostadssektorn i Leeds

behoumlver minska CO2 utslaumlppen med 38 MT

CO2e till aringr 2026 foumlr att komma paring raumltt sparingr

och ha moumljlighet att uppnaring -80 till 2050

Projektet undersoumlkte vilka policy-aringtgaumlrder

som skulle behoumlvas foumlr att naring denna

minskning

Kostnadsberaumlkningar ingick inte i uppdraget

Alternativa scenarier

1 Renovera det befintliga

bostadsbestaringndet

2 Bygga nya energisnaringla hus

3 Beteendefoumlraumlndringar

4 Tekniker foumlr

energibesparing

Scenario 1 Renovera

532 av den minskning som behoumlvs

Scenario 2 Bygga nya hus

9 av den minskning som behoumlvs

Scenario 3 Beteendefoumlraumlndringar

22 av den minskning som behoumlvs

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 10: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

REAP UKFaumlrdigt 2006 ndash Anvaumlnds idag oumlver hela UK

REAP Sweden 10Finansiering fraringn WWF

Faumlrdigt april 2011

EUREAPA

Arbete paringgaringr foumlr att ta fram REAP foumlr EU27 + 16

katarinaaxelssonseise

Paringverkan fraringn konsumtion i form av

Direkta utslaumlppTransporter

Uppvaumlrmning

Indirekta utslaumlppKonsumtion av varor och tjaumlnster

(Mat klaumlder moumlbler haumllsa rekreation

och kultur frisoumlr mm)

Vad kan REAP goumlra

Maumlta fotavtryck Databas med konsumtionsbaserade miljoumlindikatorer

- Ekologiskt fotavtryck Koldioxidfotavtryck Vaumlxthusgasfotavtryck

Planeringsverktyg- Scenarier om framtida fotavtryck

- Identifiera och jaumlmfoumlra fokusomraringden

Paring olika nivaringerNationellt regionalt och lokalt (kommun)

Per konsumtionskategoriOumlvergripande (boende mat transport mm)

COIOP kategorier

Vad kan REAP anvaumlndas till

1 Uppskatta utslaumlppen fraringn konsumtion inom ett givet omraringde

2 Identifiera prioriterade konsumtionskategorier

3 Informationsspridning till konsumenter - skapa engagemang i klimatfraringgan

4 Jaumlmfoumlra med andra kommuner och regioner

5 Vaumlrdefullt verktyg i arbetet med att uppnaring utharinglliga konsumtions- och produktionsmoumlnster och foumlr att etablera mer utharinglliga livsstilar

6 Intressant utgaringngspunkt och kompletterande information till det vi redan har

PLUShellip

Vilken effekt har olika politiska beslut paring varingrt fotavtryck

REAP kan anvaumlndas foumlr att testa antaganden och svara paring

fraringganldquoVad haumlnder omrdquo man aumlndrar olika parametrar som paringverkar

utslaumlpp fraringn varingr konsumtion i ett omraringde

Scenarier foumlr foumlljande omraringden

ndash Transporter

ndash Mat

ndash Konsumtionsvaror (klaumlder kapitalvaror tjaumlnster mm)

ndash Energikonsumtion

ndash Demografi

Studera moumljlig paringverkan fraringn politiska beslut

med hjaumllp av scenarier i REAP

Scenarier ndash naringgra anvaumlndningsomraringden

bull Bredda perspektiven och de alternativ som

diskuteras

bull Skapa en gemensam foumlrstaringelse foumlr problemen

bull Undersoumlka och utvaumlrdera olika angreppssaumltt

bull Skapa debatt

bull Identifiera de mest laumlmpliga angreppssaumltten och

ta beslut

bull Foumlrtydliga och kommunicera komplex information

och tekniska analyser

Metoder och data bakom REAP

Vilken data aumlr inkluderadNationella

utslaumlpp

Utslaumlpp fraringn

konsumtion

Traditionell statistik

bull Alla direkta utslaumlpp inom Sverige oavsett

varfoumlr

bull Inkluderar alltsaring aumlven utslaumlpp som

genererats av produkter som

exporterats

Konsumtionsbaserad statistik

bull Alla utslaumlpp av de produkter och tjaumlnster

som konsumeras i Sverige

bullInkluderar aumlven utslaumlpp som genererats av

produkter som importerats

bull Exkluderar utslaumlpp fraringn produkter som

exporterats

Baringda metoderna inkluderar

direkta utslaumlpp fraringn uppvaumlrmning

av varingra bostaumlder och varingra

transporter Karta fraringn Sverigeguidencom

Miljoumlparingverkan fraringn konsumtion ndash Indikatorer fraringn

hela kedjan

Biltillverkning Bilen

transporterasBilen

anvaumlnds

Aringterfoumlrsaumlljare

Bilen saumlljs

Direkta utslaumlppIndirekta utslaumlpp

Inkluderar aumlven det AVFALL som genereras i varje led

En miljoumldimension direkta utslaumlpp fraringn industrier fraringn varingramiljoumlraumlkenskaper

En import dimension en foumlrstaringelse foumlr andelen importeradeprodukter och de utslaumlpp som de genererar (4 regioner)

En husharingllsdimension en mer detaljerad beskrivning avslutanvaumlndningenhusharingllens konsumtion med hjaumllp av

1 Regionala och lokala data2 Geografisk demografi

REAP aumlr en vidareutvecklad input-

output metod

1 n

Intermediate flows between industries (n x n)

Value added (k x n)

Environmental Extension (r)

Final demand categories

(n x l)

GovernmentHouseholds

Capital InvestmentExports

Total output

Industries

Pro

du

cts

Legendn ndash no of industries

k ndash no of value added categories

l ndash no of final demand categories

r ndash no of carbon emissions

1

n

1 l

1

k

Total input

Input requirements

of industry

purchasers view

Output

sellers

view

products

that are

sold to

other

industries

Breakdown of final

demand into

household

consumption

categories

Eg Kt of CO2 from that

industry Emissions

intensity = Kt CO2 per unit

of input

Utvecklad

input ndash output

metodik

Utslaumlpp

fraringn

konsumtion

Datan delas upp mellan

socio-ekonomiska grupper

Geografiskt

omraringde

Mosaic konsumentprofiler Procent

Grupper Sverige Norge Storbritannien

A Sophisticated Singles 434 643 661

B Bourgeois Prosperity 1861 795 2158

C Career and Family 713 1533 973

D Comfortable Retirement 254 575 354

E Routine Service Workers 1140 823 1135

F Hard Working Blue Collar 559 1443 468

G Metropolitan Strugglers 2602 573 1597

H Low Income Elders 1025 909 439

I Post Industrial Survivors 289 1716 1684

J Rural Inheritance 1122 826 532

Datakaumlllorbull GTAP database (Global Trade Analysis Project)

bull International Energy Agency data

bull Nationella miljoumlraumlkenskaper (Eurostat SCB China

Australia Kanada USA Japan)

bull SCB

data om husharingllens konsumtion

regional och lokal energistatistik

bull Experian

MOSAIC globala data

bull Statistik fraringn bilprovningen

Svenska utslaumlppsfakta 2004

Nationella GHG-utslaumlpp 77 tcapita

GHG-fotavtryck 1321 tcapita

Sveriges ekologiska fotavtryck 588 ghacapita

51

634

55

654

535588 617

0

1

2

3

4

5

6

7

Malmouml Olofstroumlm Sollentuna Saumlffle Uppsala Vaumlxjouml Aringmaringl

Kaumllla REAP och

Global Footprint

Network (2010)

Ekologiska

fotavtrycket

foumlr 7 klimat-

kommuner

En titt paring Skaringne koldioxidutslaumlpp fraringn husharingllens konsumtion

Bostaumlder energi amp el

23

Haumllsa och utbildning

3Transport 25Rekreation

och kultur 10

Alkohol och tobak 1

Klaumlder och skor 5

Moumlbler och utrustning

7

Mat 21Kommunikati

on 2

Oumlvr (foumlrsaumlkr smycken frisoumlr) 3

Exempel paring REAP-tillaumlmpning

bull Leeds Scenarier foumlr att

minska CO2-

fotavtrycket inom

boendesektorn

bull Ashford Analys av det

ekologiska

fotavtrycket

bull Skottland Identifiera den baumlsta

dieten

Studie oumlver bostadssektorns CO2 fotavtryck

i Leedsregionen (UK 2008)

Befolkning 27 miljoner (2007)

Foumlrvaumlntad tillvaumlxt 13 fram till 2030

Planerad nybyggnation 263000 bostaumlder

fram till 2026

Utgaringngspunkt Bostadssektorn i Leeds

behoumlver minska CO2 utslaumlppen med 38 MT

CO2e till aringr 2026 foumlr att komma paring raumltt sparingr

och ha moumljlighet att uppnaring -80 till 2050

Projektet undersoumlkte vilka policy-aringtgaumlrder

som skulle behoumlvas foumlr att naring denna

minskning

Kostnadsberaumlkningar ingick inte i uppdraget

Alternativa scenarier

1 Renovera det befintliga

bostadsbestaringndet

2 Bygga nya energisnaringla hus

3 Beteendefoumlraumlndringar

4 Tekniker foumlr

energibesparing

Scenario 1 Renovera

532 av den minskning som behoumlvs

Scenario 2 Bygga nya hus

9 av den minskning som behoumlvs

Scenario 3 Beteendefoumlraumlndringar

22 av den minskning som behoumlvs

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 11: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Paringverkan fraringn konsumtion i form av

Direkta utslaumlppTransporter

Uppvaumlrmning

Indirekta utslaumlppKonsumtion av varor och tjaumlnster

(Mat klaumlder moumlbler haumllsa rekreation

och kultur frisoumlr mm)

Vad kan REAP goumlra

Maumlta fotavtryck Databas med konsumtionsbaserade miljoumlindikatorer

- Ekologiskt fotavtryck Koldioxidfotavtryck Vaumlxthusgasfotavtryck

Planeringsverktyg- Scenarier om framtida fotavtryck

- Identifiera och jaumlmfoumlra fokusomraringden

Paring olika nivaringerNationellt regionalt och lokalt (kommun)

Per konsumtionskategoriOumlvergripande (boende mat transport mm)

COIOP kategorier

Vad kan REAP anvaumlndas till

1 Uppskatta utslaumlppen fraringn konsumtion inom ett givet omraringde

2 Identifiera prioriterade konsumtionskategorier

3 Informationsspridning till konsumenter - skapa engagemang i klimatfraringgan

4 Jaumlmfoumlra med andra kommuner och regioner

5 Vaumlrdefullt verktyg i arbetet med att uppnaring utharinglliga konsumtions- och produktionsmoumlnster och foumlr att etablera mer utharinglliga livsstilar

6 Intressant utgaringngspunkt och kompletterande information till det vi redan har

PLUShellip

Vilken effekt har olika politiska beslut paring varingrt fotavtryck

REAP kan anvaumlndas foumlr att testa antaganden och svara paring

fraringganldquoVad haumlnder omrdquo man aumlndrar olika parametrar som paringverkar

utslaumlpp fraringn varingr konsumtion i ett omraringde

Scenarier foumlr foumlljande omraringden

ndash Transporter

ndash Mat

ndash Konsumtionsvaror (klaumlder kapitalvaror tjaumlnster mm)

ndash Energikonsumtion

ndash Demografi

Studera moumljlig paringverkan fraringn politiska beslut

med hjaumllp av scenarier i REAP

Scenarier ndash naringgra anvaumlndningsomraringden

bull Bredda perspektiven och de alternativ som

diskuteras

bull Skapa en gemensam foumlrstaringelse foumlr problemen

bull Undersoumlka och utvaumlrdera olika angreppssaumltt

bull Skapa debatt

bull Identifiera de mest laumlmpliga angreppssaumltten och

ta beslut

bull Foumlrtydliga och kommunicera komplex information

och tekniska analyser

Metoder och data bakom REAP

Vilken data aumlr inkluderadNationella

utslaumlpp

Utslaumlpp fraringn

konsumtion

Traditionell statistik

bull Alla direkta utslaumlpp inom Sverige oavsett

varfoumlr

bull Inkluderar alltsaring aumlven utslaumlpp som

genererats av produkter som

exporterats

Konsumtionsbaserad statistik

bull Alla utslaumlpp av de produkter och tjaumlnster

som konsumeras i Sverige

bullInkluderar aumlven utslaumlpp som genererats av

produkter som importerats

bull Exkluderar utslaumlpp fraringn produkter som

exporterats

Baringda metoderna inkluderar

direkta utslaumlpp fraringn uppvaumlrmning

av varingra bostaumlder och varingra

transporter Karta fraringn Sverigeguidencom

Miljoumlparingverkan fraringn konsumtion ndash Indikatorer fraringn

hela kedjan

Biltillverkning Bilen

transporterasBilen

anvaumlnds

Aringterfoumlrsaumlljare

Bilen saumlljs

Direkta utslaumlppIndirekta utslaumlpp

Inkluderar aumlven det AVFALL som genereras i varje led

En miljoumldimension direkta utslaumlpp fraringn industrier fraringn varingramiljoumlraumlkenskaper

En import dimension en foumlrstaringelse foumlr andelen importeradeprodukter och de utslaumlpp som de genererar (4 regioner)

En husharingllsdimension en mer detaljerad beskrivning avslutanvaumlndningenhusharingllens konsumtion med hjaumllp av

1 Regionala och lokala data2 Geografisk demografi

REAP aumlr en vidareutvecklad input-

output metod

1 n

Intermediate flows between industries (n x n)

Value added (k x n)

Environmental Extension (r)

Final demand categories

(n x l)

GovernmentHouseholds

Capital InvestmentExports

Total output

Industries

Pro

du

cts

Legendn ndash no of industries

k ndash no of value added categories

l ndash no of final demand categories

r ndash no of carbon emissions

1

n

1 l

1

k

Total input

Input requirements

of industry

purchasers view

Output

sellers

view

products

that are

sold to

other

industries

Breakdown of final

demand into

household

consumption

categories

Eg Kt of CO2 from that

industry Emissions

intensity = Kt CO2 per unit

of input

Utvecklad

input ndash output

metodik

Utslaumlpp

fraringn

konsumtion

Datan delas upp mellan

socio-ekonomiska grupper

Geografiskt

omraringde

Mosaic konsumentprofiler Procent

Grupper Sverige Norge Storbritannien

A Sophisticated Singles 434 643 661

B Bourgeois Prosperity 1861 795 2158

C Career and Family 713 1533 973

D Comfortable Retirement 254 575 354

E Routine Service Workers 1140 823 1135

F Hard Working Blue Collar 559 1443 468

G Metropolitan Strugglers 2602 573 1597

H Low Income Elders 1025 909 439

I Post Industrial Survivors 289 1716 1684

J Rural Inheritance 1122 826 532

Datakaumlllorbull GTAP database (Global Trade Analysis Project)

bull International Energy Agency data

bull Nationella miljoumlraumlkenskaper (Eurostat SCB China

Australia Kanada USA Japan)

bull SCB

data om husharingllens konsumtion

regional och lokal energistatistik

bull Experian

MOSAIC globala data

bull Statistik fraringn bilprovningen

Svenska utslaumlppsfakta 2004

Nationella GHG-utslaumlpp 77 tcapita

GHG-fotavtryck 1321 tcapita

Sveriges ekologiska fotavtryck 588 ghacapita

51

634

55

654

535588 617

0

1

2

3

4

5

6

7

Malmouml Olofstroumlm Sollentuna Saumlffle Uppsala Vaumlxjouml Aringmaringl

Kaumllla REAP och

Global Footprint

Network (2010)

Ekologiska

fotavtrycket

foumlr 7 klimat-

kommuner

En titt paring Skaringne koldioxidutslaumlpp fraringn husharingllens konsumtion

Bostaumlder energi amp el

23

Haumllsa och utbildning

3Transport 25Rekreation

och kultur 10

Alkohol och tobak 1

Klaumlder och skor 5

Moumlbler och utrustning

7

Mat 21Kommunikati

on 2

Oumlvr (foumlrsaumlkr smycken frisoumlr) 3

Exempel paring REAP-tillaumlmpning

bull Leeds Scenarier foumlr att

minska CO2-

fotavtrycket inom

boendesektorn

bull Ashford Analys av det

ekologiska

fotavtrycket

bull Skottland Identifiera den baumlsta

dieten

Studie oumlver bostadssektorns CO2 fotavtryck

i Leedsregionen (UK 2008)

Befolkning 27 miljoner (2007)

Foumlrvaumlntad tillvaumlxt 13 fram till 2030

Planerad nybyggnation 263000 bostaumlder

fram till 2026

Utgaringngspunkt Bostadssektorn i Leeds

behoumlver minska CO2 utslaumlppen med 38 MT

CO2e till aringr 2026 foumlr att komma paring raumltt sparingr

och ha moumljlighet att uppnaring -80 till 2050

Projektet undersoumlkte vilka policy-aringtgaumlrder

som skulle behoumlvas foumlr att naring denna

minskning

Kostnadsberaumlkningar ingick inte i uppdraget

Alternativa scenarier

1 Renovera det befintliga

bostadsbestaringndet

2 Bygga nya energisnaringla hus

3 Beteendefoumlraumlndringar

4 Tekniker foumlr

energibesparing

Scenario 1 Renovera

532 av den minskning som behoumlvs

Scenario 2 Bygga nya hus

9 av den minskning som behoumlvs

Scenario 3 Beteendefoumlraumlndringar

22 av den minskning som behoumlvs

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 12: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Vad kan REAP goumlra

Maumlta fotavtryck Databas med konsumtionsbaserade miljoumlindikatorer

- Ekologiskt fotavtryck Koldioxidfotavtryck Vaumlxthusgasfotavtryck

Planeringsverktyg- Scenarier om framtida fotavtryck

- Identifiera och jaumlmfoumlra fokusomraringden

Paring olika nivaringerNationellt regionalt och lokalt (kommun)

Per konsumtionskategoriOumlvergripande (boende mat transport mm)

COIOP kategorier

Vad kan REAP anvaumlndas till

1 Uppskatta utslaumlppen fraringn konsumtion inom ett givet omraringde

2 Identifiera prioriterade konsumtionskategorier

3 Informationsspridning till konsumenter - skapa engagemang i klimatfraringgan

4 Jaumlmfoumlra med andra kommuner och regioner

5 Vaumlrdefullt verktyg i arbetet med att uppnaring utharinglliga konsumtions- och produktionsmoumlnster och foumlr att etablera mer utharinglliga livsstilar

6 Intressant utgaringngspunkt och kompletterande information till det vi redan har

PLUShellip

Vilken effekt har olika politiska beslut paring varingrt fotavtryck

REAP kan anvaumlndas foumlr att testa antaganden och svara paring

fraringganldquoVad haumlnder omrdquo man aumlndrar olika parametrar som paringverkar

utslaumlpp fraringn varingr konsumtion i ett omraringde

Scenarier foumlr foumlljande omraringden

ndash Transporter

ndash Mat

ndash Konsumtionsvaror (klaumlder kapitalvaror tjaumlnster mm)

ndash Energikonsumtion

ndash Demografi

Studera moumljlig paringverkan fraringn politiska beslut

med hjaumllp av scenarier i REAP

Scenarier ndash naringgra anvaumlndningsomraringden

bull Bredda perspektiven och de alternativ som

diskuteras

bull Skapa en gemensam foumlrstaringelse foumlr problemen

bull Undersoumlka och utvaumlrdera olika angreppssaumltt

bull Skapa debatt

bull Identifiera de mest laumlmpliga angreppssaumltten och

ta beslut

bull Foumlrtydliga och kommunicera komplex information

och tekniska analyser

Metoder och data bakom REAP

Vilken data aumlr inkluderadNationella

utslaumlpp

Utslaumlpp fraringn

konsumtion

Traditionell statistik

bull Alla direkta utslaumlpp inom Sverige oavsett

varfoumlr

bull Inkluderar alltsaring aumlven utslaumlpp som

genererats av produkter som

exporterats

Konsumtionsbaserad statistik

bull Alla utslaumlpp av de produkter och tjaumlnster

som konsumeras i Sverige

bullInkluderar aumlven utslaumlpp som genererats av

produkter som importerats

bull Exkluderar utslaumlpp fraringn produkter som

exporterats

Baringda metoderna inkluderar

direkta utslaumlpp fraringn uppvaumlrmning

av varingra bostaumlder och varingra

transporter Karta fraringn Sverigeguidencom

Miljoumlparingverkan fraringn konsumtion ndash Indikatorer fraringn

hela kedjan

Biltillverkning Bilen

transporterasBilen

anvaumlnds

Aringterfoumlrsaumlljare

Bilen saumlljs

Direkta utslaumlppIndirekta utslaumlpp

Inkluderar aumlven det AVFALL som genereras i varje led

En miljoumldimension direkta utslaumlpp fraringn industrier fraringn varingramiljoumlraumlkenskaper

En import dimension en foumlrstaringelse foumlr andelen importeradeprodukter och de utslaumlpp som de genererar (4 regioner)

En husharingllsdimension en mer detaljerad beskrivning avslutanvaumlndningenhusharingllens konsumtion med hjaumllp av

1 Regionala och lokala data2 Geografisk demografi

REAP aumlr en vidareutvecklad input-

output metod

1 n

Intermediate flows between industries (n x n)

Value added (k x n)

Environmental Extension (r)

Final demand categories

(n x l)

GovernmentHouseholds

Capital InvestmentExports

Total output

Industries

Pro

du

cts

Legendn ndash no of industries

k ndash no of value added categories

l ndash no of final demand categories

r ndash no of carbon emissions

1

n

1 l

1

k

Total input

Input requirements

of industry

purchasers view

Output

sellers

view

products

that are

sold to

other

industries

Breakdown of final

demand into

household

consumption

categories

Eg Kt of CO2 from that

industry Emissions

intensity = Kt CO2 per unit

of input

Utvecklad

input ndash output

metodik

Utslaumlpp

fraringn

konsumtion

Datan delas upp mellan

socio-ekonomiska grupper

Geografiskt

omraringde

Mosaic konsumentprofiler Procent

Grupper Sverige Norge Storbritannien

A Sophisticated Singles 434 643 661

B Bourgeois Prosperity 1861 795 2158

C Career and Family 713 1533 973

D Comfortable Retirement 254 575 354

E Routine Service Workers 1140 823 1135

F Hard Working Blue Collar 559 1443 468

G Metropolitan Strugglers 2602 573 1597

H Low Income Elders 1025 909 439

I Post Industrial Survivors 289 1716 1684

J Rural Inheritance 1122 826 532

Datakaumlllorbull GTAP database (Global Trade Analysis Project)

bull International Energy Agency data

bull Nationella miljoumlraumlkenskaper (Eurostat SCB China

Australia Kanada USA Japan)

bull SCB

data om husharingllens konsumtion

regional och lokal energistatistik

bull Experian

MOSAIC globala data

bull Statistik fraringn bilprovningen

Svenska utslaumlppsfakta 2004

Nationella GHG-utslaumlpp 77 tcapita

GHG-fotavtryck 1321 tcapita

Sveriges ekologiska fotavtryck 588 ghacapita

51

634

55

654

535588 617

0

1

2

3

4

5

6

7

Malmouml Olofstroumlm Sollentuna Saumlffle Uppsala Vaumlxjouml Aringmaringl

Kaumllla REAP och

Global Footprint

Network (2010)

Ekologiska

fotavtrycket

foumlr 7 klimat-

kommuner

En titt paring Skaringne koldioxidutslaumlpp fraringn husharingllens konsumtion

Bostaumlder energi amp el

23

Haumllsa och utbildning

3Transport 25Rekreation

och kultur 10

Alkohol och tobak 1

Klaumlder och skor 5

Moumlbler och utrustning

7

Mat 21Kommunikati

on 2

Oumlvr (foumlrsaumlkr smycken frisoumlr) 3

Exempel paring REAP-tillaumlmpning

bull Leeds Scenarier foumlr att

minska CO2-

fotavtrycket inom

boendesektorn

bull Ashford Analys av det

ekologiska

fotavtrycket

bull Skottland Identifiera den baumlsta

dieten

Studie oumlver bostadssektorns CO2 fotavtryck

i Leedsregionen (UK 2008)

Befolkning 27 miljoner (2007)

Foumlrvaumlntad tillvaumlxt 13 fram till 2030

Planerad nybyggnation 263000 bostaumlder

fram till 2026

Utgaringngspunkt Bostadssektorn i Leeds

behoumlver minska CO2 utslaumlppen med 38 MT

CO2e till aringr 2026 foumlr att komma paring raumltt sparingr

och ha moumljlighet att uppnaring -80 till 2050

Projektet undersoumlkte vilka policy-aringtgaumlrder

som skulle behoumlvas foumlr att naring denna

minskning

Kostnadsberaumlkningar ingick inte i uppdraget

Alternativa scenarier

1 Renovera det befintliga

bostadsbestaringndet

2 Bygga nya energisnaringla hus

3 Beteendefoumlraumlndringar

4 Tekniker foumlr

energibesparing

Scenario 1 Renovera

532 av den minskning som behoumlvs

Scenario 2 Bygga nya hus

9 av den minskning som behoumlvs

Scenario 3 Beteendefoumlraumlndringar

22 av den minskning som behoumlvs

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 13: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Vad kan REAP anvaumlndas till

1 Uppskatta utslaumlppen fraringn konsumtion inom ett givet omraringde

2 Identifiera prioriterade konsumtionskategorier

3 Informationsspridning till konsumenter - skapa engagemang i klimatfraringgan

4 Jaumlmfoumlra med andra kommuner och regioner

5 Vaumlrdefullt verktyg i arbetet med att uppnaring utharinglliga konsumtions- och produktionsmoumlnster och foumlr att etablera mer utharinglliga livsstilar

6 Intressant utgaringngspunkt och kompletterande information till det vi redan har

PLUShellip

Vilken effekt har olika politiska beslut paring varingrt fotavtryck

REAP kan anvaumlndas foumlr att testa antaganden och svara paring

fraringganldquoVad haumlnder omrdquo man aumlndrar olika parametrar som paringverkar

utslaumlpp fraringn varingr konsumtion i ett omraringde

Scenarier foumlr foumlljande omraringden

ndash Transporter

ndash Mat

ndash Konsumtionsvaror (klaumlder kapitalvaror tjaumlnster mm)

ndash Energikonsumtion

ndash Demografi

Studera moumljlig paringverkan fraringn politiska beslut

med hjaumllp av scenarier i REAP

Scenarier ndash naringgra anvaumlndningsomraringden

bull Bredda perspektiven och de alternativ som

diskuteras

bull Skapa en gemensam foumlrstaringelse foumlr problemen

bull Undersoumlka och utvaumlrdera olika angreppssaumltt

bull Skapa debatt

bull Identifiera de mest laumlmpliga angreppssaumltten och

ta beslut

bull Foumlrtydliga och kommunicera komplex information

och tekniska analyser

Metoder och data bakom REAP

Vilken data aumlr inkluderadNationella

utslaumlpp

Utslaumlpp fraringn

konsumtion

Traditionell statistik

bull Alla direkta utslaumlpp inom Sverige oavsett

varfoumlr

bull Inkluderar alltsaring aumlven utslaumlpp som

genererats av produkter som

exporterats

Konsumtionsbaserad statistik

bull Alla utslaumlpp av de produkter och tjaumlnster

som konsumeras i Sverige

bullInkluderar aumlven utslaumlpp som genererats av

produkter som importerats

bull Exkluderar utslaumlpp fraringn produkter som

exporterats

Baringda metoderna inkluderar

direkta utslaumlpp fraringn uppvaumlrmning

av varingra bostaumlder och varingra

transporter Karta fraringn Sverigeguidencom

Miljoumlparingverkan fraringn konsumtion ndash Indikatorer fraringn

hela kedjan

Biltillverkning Bilen

transporterasBilen

anvaumlnds

Aringterfoumlrsaumlljare

Bilen saumlljs

Direkta utslaumlppIndirekta utslaumlpp

Inkluderar aumlven det AVFALL som genereras i varje led

En miljoumldimension direkta utslaumlpp fraringn industrier fraringn varingramiljoumlraumlkenskaper

En import dimension en foumlrstaringelse foumlr andelen importeradeprodukter och de utslaumlpp som de genererar (4 regioner)

En husharingllsdimension en mer detaljerad beskrivning avslutanvaumlndningenhusharingllens konsumtion med hjaumllp av

1 Regionala och lokala data2 Geografisk demografi

REAP aumlr en vidareutvecklad input-

output metod

1 n

Intermediate flows between industries (n x n)

Value added (k x n)

Environmental Extension (r)

Final demand categories

(n x l)

GovernmentHouseholds

Capital InvestmentExports

Total output

Industries

Pro

du

cts

Legendn ndash no of industries

k ndash no of value added categories

l ndash no of final demand categories

r ndash no of carbon emissions

1

n

1 l

1

k

Total input

Input requirements

of industry

purchasers view

Output

sellers

view

products

that are

sold to

other

industries

Breakdown of final

demand into

household

consumption

categories

Eg Kt of CO2 from that

industry Emissions

intensity = Kt CO2 per unit

of input

Utvecklad

input ndash output

metodik

Utslaumlpp

fraringn

konsumtion

Datan delas upp mellan

socio-ekonomiska grupper

Geografiskt

omraringde

Mosaic konsumentprofiler Procent

Grupper Sverige Norge Storbritannien

A Sophisticated Singles 434 643 661

B Bourgeois Prosperity 1861 795 2158

C Career and Family 713 1533 973

D Comfortable Retirement 254 575 354

E Routine Service Workers 1140 823 1135

F Hard Working Blue Collar 559 1443 468

G Metropolitan Strugglers 2602 573 1597

H Low Income Elders 1025 909 439

I Post Industrial Survivors 289 1716 1684

J Rural Inheritance 1122 826 532

Datakaumlllorbull GTAP database (Global Trade Analysis Project)

bull International Energy Agency data

bull Nationella miljoumlraumlkenskaper (Eurostat SCB China

Australia Kanada USA Japan)

bull SCB

data om husharingllens konsumtion

regional och lokal energistatistik

bull Experian

MOSAIC globala data

bull Statistik fraringn bilprovningen

Svenska utslaumlppsfakta 2004

Nationella GHG-utslaumlpp 77 tcapita

GHG-fotavtryck 1321 tcapita

Sveriges ekologiska fotavtryck 588 ghacapita

51

634

55

654

535588 617

0

1

2

3

4

5

6

7

Malmouml Olofstroumlm Sollentuna Saumlffle Uppsala Vaumlxjouml Aringmaringl

Kaumllla REAP och

Global Footprint

Network (2010)

Ekologiska

fotavtrycket

foumlr 7 klimat-

kommuner

En titt paring Skaringne koldioxidutslaumlpp fraringn husharingllens konsumtion

Bostaumlder energi amp el

23

Haumllsa och utbildning

3Transport 25Rekreation

och kultur 10

Alkohol och tobak 1

Klaumlder och skor 5

Moumlbler och utrustning

7

Mat 21Kommunikati

on 2

Oumlvr (foumlrsaumlkr smycken frisoumlr) 3

Exempel paring REAP-tillaumlmpning

bull Leeds Scenarier foumlr att

minska CO2-

fotavtrycket inom

boendesektorn

bull Ashford Analys av det

ekologiska

fotavtrycket

bull Skottland Identifiera den baumlsta

dieten

Studie oumlver bostadssektorns CO2 fotavtryck

i Leedsregionen (UK 2008)

Befolkning 27 miljoner (2007)

Foumlrvaumlntad tillvaumlxt 13 fram till 2030

Planerad nybyggnation 263000 bostaumlder

fram till 2026

Utgaringngspunkt Bostadssektorn i Leeds

behoumlver minska CO2 utslaumlppen med 38 MT

CO2e till aringr 2026 foumlr att komma paring raumltt sparingr

och ha moumljlighet att uppnaring -80 till 2050

Projektet undersoumlkte vilka policy-aringtgaumlrder

som skulle behoumlvas foumlr att naring denna

minskning

Kostnadsberaumlkningar ingick inte i uppdraget

Alternativa scenarier

1 Renovera det befintliga

bostadsbestaringndet

2 Bygga nya energisnaringla hus

3 Beteendefoumlraumlndringar

4 Tekniker foumlr

energibesparing

Scenario 1 Renovera

532 av den minskning som behoumlvs

Scenario 2 Bygga nya hus

9 av den minskning som behoumlvs

Scenario 3 Beteendefoumlraumlndringar

22 av den minskning som behoumlvs

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 14: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Vilken effekt har olika politiska beslut paring varingrt fotavtryck

REAP kan anvaumlndas foumlr att testa antaganden och svara paring

fraringganldquoVad haumlnder omrdquo man aumlndrar olika parametrar som paringverkar

utslaumlpp fraringn varingr konsumtion i ett omraringde

Scenarier foumlr foumlljande omraringden

ndash Transporter

ndash Mat

ndash Konsumtionsvaror (klaumlder kapitalvaror tjaumlnster mm)

ndash Energikonsumtion

ndash Demografi

Studera moumljlig paringverkan fraringn politiska beslut

med hjaumllp av scenarier i REAP

Scenarier ndash naringgra anvaumlndningsomraringden

bull Bredda perspektiven och de alternativ som

diskuteras

bull Skapa en gemensam foumlrstaringelse foumlr problemen

bull Undersoumlka och utvaumlrdera olika angreppssaumltt

bull Skapa debatt

bull Identifiera de mest laumlmpliga angreppssaumltten och

ta beslut

bull Foumlrtydliga och kommunicera komplex information

och tekniska analyser

Metoder och data bakom REAP

Vilken data aumlr inkluderadNationella

utslaumlpp

Utslaumlpp fraringn

konsumtion

Traditionell statistik

bull Alla direkta utslaumlpp inom Sverige oavsett

varfoumlr

bull Inkluderar alltsaring aumlven utslaumlpp som

genererats av produkter som

exporterats

Konsumtionsbaserad statistik

bull Alla utslaumlpp av de produkter och tjaumlnster

som konsumeras i Sverige

bullInkluderar aumlven utslaumlpp som genererats av

produkter som importerats

bull Exkluderar utslaumlpp fraringn produkter som

exporterats

Baringda metoderna inkluderar

direkta utslaumlpp fraringn uppvaumlrmning

av varingra bostaumlder och varingra

transporter Karta fraringn Sverigeguidencom

Miljoumlparingverkan fraringn konsumtion ndash Indikatorer fraringn

hela kedjan

Biltillverkning Bilen

transporterasBilen

anvaumlnds

Aringterfoumlrsaumlljare

Bilen saumlljs

Direkta utslaumlppIndirekta utslaumlpp

Inkluderar aumlven det AVFALL som genereras i varje led

En miljoumldimension direkta utslaumlpp fraringn industrier fraringn varingramiljoumlraumlkenskaper

En import dimension en foumlrstaringelse foumlr andelen importeradeprodukter och de utslaumlpp som de genererar (4 regioner)

En husharingllsdimension en mer detaljerad beskrivning avslutanvaumlndningenhusharingllens konsumtion med hjaumllp av

1 Regionala och lokala data2 Geografisk demografi

REAP aumlr en vidareutvecklad input-

output metod

1 n

Intermediate flows between industries (n x n)

Value added (k x n)

Environmental Extension (r)

Final demand categories

(n x l)

GovernmentHouseholds

Capital InvestmentExports

Total output

Industries

Pro

du

cts

Legendn ndash no of industries

k ndash no of value added categories

l ndash no of final demand categories

r ndash no of carbon emissions

1

n

1 l

1

k

Total input

Input requirements

of industry

purchasers view

Output

sellers

view

products

that are

sold to

other

industries

Breakdown of final

demand into

household

consumption

categories

Eg Kt of CO2 from that

industry Emissions

intensity = Kt CO2 per unit

of input

Utvecklad

input ndash output

metodik

Utslaumlpp

fraringn

konsumtion

Datan delas upp mellan

socio-ekonomiska grupper

Geografiskt

omraringde

Mosaic konsumentprofiler Procent

Grupper Sverige Norge Storbritannien

A Sophisticated Singles 434 643 661

B Bourgeois Prosperity 1861 795 2158

C Career and Family 713 1533 973

D Comfortable Retirement 254 575 354

E Routine Service Workers 1140 823 1135

F Hard Working Blue Collar 559 1443 468

G Metropolitan Strugglers 2602 573 1597

H Low Income Elders 1025 909 439

I Post Industrial Survivors 289 1716 1684

J Rural Inheritance 1122 826 532

Datakaumlllorbull GTAP database (Global Trade Analysis Project)

bull International Energy Agency data

bull Nationella miljoumlraumlkenskaper (Eurostat SCB China

Australia Kanada USA Japan)

bull SCB

data om husharingllens konsumtion

regional och lokal energistatistik

bull Experian

MOSAIC globala data

bull Statistik fraringn bilprovningen

Svenska utslaumlppsfakta 2004

Nationella GHG-utslaumlpp 77 tcapita

GHG-fotavtryck 1321 tcapita

Sveriges ekologiska fotavtryck 588 ghacapita

51

634

55

654

535588 617

0

1

2

3

4

5

6

7

Malmouml Olofstroumlm Sollentuna Saumlffle Uppsala Vaumlxjouml Aringmaringl

Kaumllla REAP och

Global Footprint

Network (2010)

Ekologiska

fotavtrycket

foumlr 7 klimat-

kommuner

En titt paring Skaringne koldioxidutslaumlpp fraringn husharingllens konsumtion

Bostaumlder energi amp el

23

Haumllsa och utbildning

3Transport 25Rekreation

och kultur 10

Alkohol och tobak 1

Klaumlder och skor 5

Moumlbler och utrustning

7

Mat 21Kommunikati

on 2

Oumlvr (foumlrsaumlkr smycken frisoumlr) 3

Exempel paring REAP-tillaumlmpning

bull Leeds Scenarier foumlr att

minska CO2-

fotavtrycket inom

boendesektorn

bull Ashford Analys av det

ekologiska

fotavtrycket

bull Skottland Identifiera den baumlsta

dieten

Studie oumlver bostadssektorns CO2 fotavtryck

i Leedsregionen (UK 2008)

Befolkning 27 miljoner (2007)

Foumlrvaumlntad tillvaumlxt 13 fram till 2030

Planerad nybyggnation 263000 bostaumlder

fram till 2026

Utgaringngspunkt Bostadssektorn i Leeds

behoumlver minska CO2 utslaumlppen med 38 MT

CO2e till aringr 2026 foumlr att komma paring raumltt sparingr

och ha moumljlighet att uppnaring -80 till 2050

Projektet undersoumlkte vilka policy-aringtgaumlrder

som skulle behoumlvas foumlr att naring denna

minskning

Kostnadsberaumlkningar ingick inte i uppdraget

Alternativa scenarier

1 Renovera det befintliga

bostadsbestaringndet

2 Bygga nya energisnaringla hus

3 Beteendefoumlraumlndringar

4 Tekniker foumlr

energibesparing

Scenario 1 Renovera

532 av den minskning som behoumlvs

Scenario 2 Bygga nya hus

9 av den minskning som behoumlvs

Scenario 3 Beteendefoumlraumlndringar

22 av den minskning som behoumlvs

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 15: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Scenarier ndash naringgra anvaumlndningsomraringden

bull Bredda perspektiven och de alternativ som

diskuteras

bull Skapa en gemensam foumlrstaringelse foumlr problemen

bull Undersoumlka och utvaumlrdera olika angreppssaumltt

bull Skapa debatt

bull Identifiera de mest laumlmpliga angreppssaumltten och

ta beslut

bull Foumlrtydliga och kommunicera komplex information

och tekniska analyser

Metoder och data bakom REAP

Vilken data aumlr inkluderadNationella

utslaumlpp

Utslaumlpp fraringn

konsumtion

Traditionell statistik

bull Alla direkta utslaumlpp inom Sverige oavsett

varfoumlr

bull Inkluderar alltsaring aumlven utslaumlpp som

genererats av produkter som

exporterats

Konsumtionsbaserad statistik

bull Alla utslaumlpp av de produkter och tjaumlnster

som konsumeras i Sverige

bullInkluderar aumlven utslaumlpp som genererats av

produkter som importerats

bull Exkluderar utslaumlpp fraringn produkter som

exporterats

Baringda metoderna inkluderar

direkta utslaumlpp fraringn uppvaumlrmning

av varingra bostaumlder och varingra

transporter Karta fraringn Sverigeguidencom

Miljoumlparingverkan fraringn konsumtion ndash Indikatorer fraringn

hela kedjan

Biltillverkning Bilen

transporterasBilen

anvaumlnds

Aringterfoumlrsaumlljare

Bilen saumlljs

Direkta utslaumlppIndirekta utslaumlpp

Inkluderar aumlven det AVFALL som genereras i varje led

En miljoumldimension direkta utslaumlpp fraringn industrier fraringn varingramiljoumlraumlkenskaper

En import dimension en foumlrstaringelse foumlr andelen importeradeprodukter och de utslaumlpp som de genererar (4 regioner)

En husharingllsdimension en mer detaljerad beskrivning avslutanvaumlndningenhusharingllens konsumtion med hjaumllp av

1 Regionala och lokala data2 Geografisk demografi

REAP aumlr en vidareutvecklad input-

output metod

1 n

Intermediate flows between industries (n x n)

Value added (k x n)

Environmental Extension (r)

Final demand categories

(n x l)

GovernmentHouseholds

Capital InvestmentExports

Total output

Industries

Pro

du

cts

Legendn ndash no of industries

k ndash no of value added categories

l ndash no of final demand categories

r ndash no of carbon emissions

1

n

1 l

1

k

Total input

Input requirements

of industry

purchasers view

Output

sellers

view

products

that are

sold to

other

industries

Breakdown of final

demand into

household

consumption

categories

Eg Kt of CO2 from that

industry Emissions

intensity = Kt CO2 per unit

of input

Utvecklad

input ndash output

metodik

Utslaumlpp

fraringn

konsumtion

Datan delas upp mellan

socio-ekonomiska grupper

Geografiskt

omraringde

Mosaic konsumentprofiler Procent

Grupper Sverige Norge Storbritannien

A Sophisticated Singles 434 643 661

B Bourgeois Prosperity 1861 795 2158

C Career and Family 713 1533 973

D Comfortable Retirement 254 575 354

E Routine Service Workers 1140 823 1135

F Hard Working Blue Collar 559 1443 468

G Metropolitan Strugglers 2602 573 1597

H Low Income Elders 1025 909 439

I Post Industrial Survivors 289 1716 1684

J Rural Inheritance 1122 826 532

Datakaumlllorbull GTAP database (Global Trade Analysis Project)

bull International Energy Agency data

bull Nationella miljoumlraumlkenskaper (Eurostat SCB China

Australia Kanada USA Japan)

bull SCB

data om husharingllens konsumtion

regional och lokal energistatistik

bull Experian

MOSAIC globala data

bull Statistik fraringn bilprovningen

Svenska utslaumlppsfakta 2004

Nationella GHG-utslaumlpp 77 tcapita

GHG-fotavtryck 1321 tcapita

Sveriges ekologiska fotavtryck 588 ghacapita

51

634

55

654

535588 617

0

1

2

3

4

5

6

7

Malmouml Olofstroumlm Sollentuna Saumlffle Uppsala Vaumlxjouml Aringmaringl

Kaumllla REAP och

Global Footprint

Network (2010)

Ekologiska

fotavtrycket

foumlr 7 klimat-

kommuner

En titt paring Skaringne koldioxidutslaumlpp fraringn husharingllens konsumtion

Bostaumlder energi amp el

23

Haumllsa och utbildning

3Transport 25Rekreation

och kultur 10

Alkohol och tobak 1

Klaumlder och skor 5

Moumlbler och utrustning

7

Mat 21Kommunikati

on 2

Oumlvr (foumlrsaumlkr smycken frisoumlr) 3

Exempel paring REAP-tillaumlmpning

bull Leeds Scenarier foumlr att

minska CO2-

fotavtrycket inom

boendesektorn

bull Ashford Analys av det

ekologiska

fotavtrycket

bull Skottland Identifiera den baumlsta

dieten

Studie oumlver bostadssektorns CO2 fotavtryck

i Leedsregionen (UK 2008)

Befolkning 27 miljoner (2007)

Foumlrvaumlntad tillvaumlxt 13 fram till 2030

Planerad nybyggnation 263000 bostaumlder

fram till 2026

Utgaringngspunkt Bostadssektorn i Leeds

behoumlver minska CO2 utslaumlppen med 38 MT

CO2e till aringr 2026 foumlr att komma paring raumltt sparingr

och ha moumljlighet att uppnaring -80 till 2050

Projektet undersoumlkte vilka policy-aringtgaumlrder

som skulle behoumlvas foumlr att naring denna

minskning

Kostnadsberaumlkningar ingick inte i uppdraget

Alternativa scenarier

1 Renovera det befintliga

bostadsbestaringndet

2 Bygga nya energisnaringla hus

3 Beteendefoumlraumlndringar

4 Tekniker foumlr

energibesparing

Scenario 1 Renovera

532 av den minskning som behoumlvs

Scenario 2 Bygga nya hus

9 av den minskning som behoumlvs

Scenario 3 Beteendefoumlraumlndringar

22 av den minskning som behoumlvs

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 16: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Metoder och data bakom REAP

Vilken data aumlr inkluderadNationella

utslaumlpp

Utslaumlpp fraringn

konsumtion

Traditionell statistik

bull Alla direkta utslaumlpp inom Sverige oavsett

varfoumlr

bull Inkluderar alltsaring aumlven utslaumlpp som

genererats av produkter som

exporterats

Konsumtionsbaserad statistik

bull Alla utslaumlpp av de produkter och tjaumlnster

som konsumeras i Sverige

bullInkluderar aumlven utslaumlpp som genererats av

produkter som importerats

bull Exkluderar utslaumlpp fraringn produkter som

exporterats

Baringda metoderna inkluderar

direkta utslaumlpp fraringn uppvaumlrmning

av varingra bostaumlder och varingra

transporter Karta fraringn Sverigeguidencom

Miljoumlparingverkan fraringn konsumtion ndash Indikatorer fraringn

hela kedjan

Biltillverkning Bilen

transporterasBilen

anvaumlnds

Aringterfoumlrsaumlljare

Bilen saumlljs

Direkta utslaumlppIndirekta utslaumlpp

Inkluderar aumlven det AVFALL som genereras i varje led

En miljoumldimension direkta utslaumlpp fraringn industrier fraringn varingramiljoumlraumlkenskaper

En import dimension en foumlrstaringelse foumlr andelen importeradeprodukter och de utslaumlpp som de genererar (4 regioner)

En husharingllsdimension en mer detaljerad beskrivning avslutanvaumlndningenhusharingllens konsumtion med hjaumllp av

1 Regionala och lokala data2 Geografisk demografi

REAP aumlr en vidareutvecklad input-

output metod

1 n

Intermediate flows between industries (n x n)

Value added (k x n)

Environmental Extension (r)

Final demand categories

(n x l)

GovernmentHouseholds

Capital InvestmentExports

Total output

Industries

Pro

du

cts

Legendn ndash no of industries

k ndash no of value added categories

l ndash no of final demand categories

r ndash no of carbon emissions

1

n

1 l

1

k

Total input

Input requirements

of industry

purchasers view

Output

sellers

view

products

that are

sold to

other

industries

Breakdown of final

demand into

household

consumption

categories

Eg Kt of CO2 from that

industry Emissions

intensity = Kt CO2 per unit

of input

Utvecklad

input ndash output

metodik

Utslaumlpp

fraringn

konsumtion

Datan delas upp mellan

socio-ekonomiska grupper

Geografiskt

omraringde

Mosaic konsumentprofiler Procent

Grupper Sverige Norge Storbritannien

A Sophisticated Singles 434 643 661

B Bourgeois Prosperity 1861 795 2158

C Career and Family 713 1533 973

D Comfortable Retirement 254 575 354

E Routine Service Workers 1140 823 1135

F Hard Working Blue Collar 559 1443 468

G Metropolitan Strugglers 2602 573 1597

H Low Income Elders 1025 909 439

I Post Industrial Survivors 289 1716 1684

J Rural Inheritance 1122 826 532

Datakaumlllorbull GTAP database (Global Trade Analysis Project)

bull International Energy Agency data

bull Nationella miljoumlraumlkenskaper (Eurostat SCB China

Australia Kanada USA Japan)

bull SCB

data om husharingllens konsumtion

regional och lokal energistatistik

bull Experian

MOSAIC globala data

bull Statistik fraringn bilprovningen

Svenska utslaumlppsfakta 2004

Nationella GHG-utslaumlpp 77 tcapita

GHG-fotavtryck 1321 tcapita

Sveriges ekologiska fotavtryck 588 ghacapita

51

634

55

654

535588 617

0

1

2

3

4

5

6

7

Malmouml Olofstroumlm Sollentuna Saumlffle Uppsala Vaumlxjouml Aringmaringl

Kaumllla REAP och

Global Footprint

Network (2010)

Ekologiska

fotavtrycket

foumlr 7 klimat-

kommuner

En titt paring Skaringne koldioxidutslaumlpp fraringn husharingllens konsumtion

Bostaumlder energi amp el

23

Haumllsa och utbildning

3Transport 25Rekreation

och kultur 10

Alkohol och tobak 1

Klaumlder och skor 5

Moumlbler och utrustning

7

Mat 21Kommunikati

on 2

Oumlvr (foumlrsaumlkr smycken frisoumlr) 3

Exempel paring REAP-tillaumlmpning

bull Leeds Scenarier foumlr att

minska CO2-

fotavtrycket inom

boendesektorn

bull Ashford Analys av det

ekologiska

fotavtrycket

bull Skottland Identifiera den baumlsta

dieten

Studie oumlver bostadssektorns CO2 fotavtryck

i Leedsregionen (UK 2008)

Befolkning 27 miljoner (2007)

Foumlrvaumlntad tillvaumlxt 13 fram till 2030

Planerad nybyggnation 263000 bostaumlder

fram till 2026

Utgaringngspunkt Bostadssektorn i Leeds

behoumlver minska CO2 utslaumlppen med 38 MT

CO2e till aringr 2026 foumlr att komma paring raumltt sparingr

och ha moumljlighet att uppnaring -80 till 2050

Projektet undersoumlkte vilka policy-aringtgaumlrder

som skulle behoumlvas foumlr att naring denna

minskning

Kostnadsberaumlkningar ingick inte i uppdraget

Alternativa scenarier

1 Renovera det befintliga

bostadsbestaringndet

2 Bygga nya energisnaringla hus

3 Beteendefoumlraumlndringar

4 Tekniker foumlr

energibesparing

Scenario 1 Renovera

532 av den minskning som behoumlvs

Scenario 2 Bygga nya hus

9 av den minskning som behoumlvs

Scenario 3 Beteendefoumlraumlndringar

22 av den minskning som behoumlvs

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 17: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Vilken data aumlr inkluderadNationella

utslaumlpp

Utslaumlpp fraringn

konsumtion

Traditionell statistik

bull Alla direkta utslaumlpp inom Sverige oavsett

varfoumlr

bull Inkluderar alltsaring aumlven utslaumlpp som

genererats av produkter som

exporterats

Konsumtionsbaserad statistik

bull Alla utslaumlpp av de produkter och tjaumlnster

som konsumeras i Sverige

bullInkluderar aumlven utslaumlpp som genererats av

produkter som importerats

bull Exkluderar utslaumlpp fraringn produkter som

exporterats

Baringda metoderna inkluderar

direkta utslaumlpp fraringn uppvaumlrmning

av varingra bostaumlder och varingra

transporter Karta fraringn Sverigeguidencom

Miljoumlparingverkan fraringn konsumtion ndash Indikatorer fraringn

hela kedjan

Biltillverkning Bilen

transporterasBilen

anvaumlnds

Aringterfoumlrsaumlljare

Bilen saumlljs

Direkta utslaumlppIndirekta utslaumlpp

Inkluderar aumlven det AVFALL som genereras i varje led

En miljoumldimension direkta utslaumlpp fraringn industrier fraringn varingramiljoumlraumlkenskaper

En import dimension en foumlrstaringelse foumlr andelen importeradeprodukter och de utslaumlpp som de genererar (4 regioner)

En husharingllsdimension en mer detaljerad beskrivning avslutanvaumlndningenhusharingllens konsumtion med hjaumllp av

1 Regionala och lokala data2 Geografisk demografi

REAP aumlr en vidareutvecklad input-

output metod

1 n

Intermediate flows between industries (n x n)

Value added (k x n)

Environmental Extension (r)

Final demand categories

(n x l)

GovernmentHouseholds

Capital InvestmentExports

Total output

Industries

Pro

du

cts

Legendn ndash no of industries

k ndash no of value added categories

l ndash no of final demand categories

r ndash no of carbon emissions

1

n

1 l

1

k

Total input

Input requirements

of industry

purchasers view

Output

sellers

view

products

that are

sold to

other

industries

Breakdown of final

demand into

household

consumption

categories

Eg Kt of CO2 from that

industry Emissions

intensity = Kt CO2 per unit

of input

Utvecklad

input ndash output

metodik

Utslaumlpp

fraringn

konsumtion

Datan delas upp mellan

socio-ekonomiska grupper

Geografiskt

omraringde

Mosaic konsumentprofiler Procent

Grupper Sverige Norge Storbritannien

A Sophisticated Singles 434 643 661

B Bourgeois Prosperity 1861 795 2158

C Career and Family 713 1533 973

D Comfortable Retirement 254 575 354

E Routine Service Workers 1140 823 1135

F Hard Working Blue Collar 559 1443 468

G Metropolitan Strugglers 2602 573 1597

H Low Income Elders 1025 909 439

I Post Industrial Survivors 289 1716 1684

J Rural Inheritance 1122 826 532

Datakaumlllorbull GTAP database (Global Trade Analysis Project)

bull International Energy Agency data

bull Nationella miljoumlraumlkenskaper (Eurostat SCB China

Australia Kanada USA Japan)

bull SCB

data om husharingllens konsumtion

regional och lokal energistatistik

bull Experian

MOSAIC globala data

bull Statistik fraringn bilprovningen

Svenska utslaumlppsfakta 2004

Nationella GHG-utslaumlpp 77 tcapita

GHG-fotavtryck 1321 tcapita

Sveriges ekologiska fotavtryck 588 ghacapita

51

634

55

654

535588 617

0

1

2

3

4

5

6

7

Malmouml Olofstroumlm Sollentuna Saumlffle Uppsala Vaumlxjouml Aringmaringl

Kaumllla REAP och

Global Footprint

Network (2010)

Ekologiska

fotavtrycket

foumlr 7 klimat-

kommuner

En titt paring Skaringne koldioxidutslaumlpp fraringn husharingllens konsumtion

Bostaumlder energi amp el

23

Haumllsa och utbildning

3Transport 25Rekreation

och kultur 10

Alkohol och tobak 1

Klaumlder och skor 5

Moumlbler och utrustning

7

Mat 21Kommunikati

on 2

Oumlvr (foumlrsaumlkr smycken frisoumlr) 3

Exempel paring REAP-tillaumlmpning

bull Leeds Scenarier foumlr att

minska CO2-

fotavtrycket inom

boendesektorn

bull Ashford Analys av det

ekologiska

fotavtrycket

bull Skottland Identifiera den baumlsta

dieten

Studie oumlver bostadssektorns CO2 fotavtryck

i Leedsregionen (UK 2008)

Befolkning 27 miljoner (2007)

Foumlrvaumlntad tillvaumlxt 13 fram till 2030

Planerad nybyggnation 263000 bostaumlder

fram till 2026

Utgaringngspunkt Bostadssektorn i Leeds

behoumlver minska CO2 utslaumlppen med 38 MT

CO2e till aringr 2026 foumlr att komma paring raumltt sparingr

och ha moumljlighet att uppnaring -80 till 2050

Projektet undersoumlkte vilka policy-aringtgaumlrder

som skulle behoumlvas foumlr att naring denna

minskning

Kostnadsberaumlkningar ingick inte i uppdraget

Alternativa scenarier

1 Renovera det befintliga

bostadsbestaringndet

2 Bygga nya energisnaringla hus

3 Beteendefoumlraumlndringar

4 Tekniker foumlr

energibesparing

Scenario 1 Renovera

532 av den minskning som behoumlvs

Scenario 2 Bygga nya hus

9 av den minskning som behoumlvs

Scenario 3 Beteendefoumlraumlndringar

22 av den minskning som behoumlvs

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 18: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Miljoumlparingverkan fraringn konsumtion ndash Indikatorer fraringn

hela kedjan

Biltillverkning Bilen

transporterasBilen

anvaumlnds

Aringterfoumlrsaumlljare

Bilen saumlljs

Direkta utslaumlppIndirekta utslaumlpp

Inkluderar aumlven det AVFALL som genereras i varje led

En miljoumldimension direkta utslaumlpp fraringn industrier fraringn varingramiljoumlraumlkenskaper

En import dimension en foumlrstaringelse foumlr andelen importeradeprodukter och de utslaumlpp som de genererar (4 regioner)

En husharingllsdimension en mer detaljerad beskrivning avslutanvaumlndningenhusharingllens konsumtion med hjaumllp av

1 Regionala och lokala data2 Geografisk demografi

REAP aumlr en vidareutvecklad input-

output metod

1 n

Intermediate flows between industries (n x n)

Value added (k x n)

Environmental Extension (r)

Final demand categories

(n x l)

GovernmentHouseholds

Capital InvestmentExports

Total output

Industries

Pro

du

cts

Legendn ndash no of industries

k ndash no of value added categories

l ndash no of final demand categories

r ndash no of carbon emissions

1

n

1 l

1

k

Total input

Input requirements

of industry

purchasers view

Output

sellers

view

products

that are

sold to

other

industries

Breakdown of final

demand into

household

consumption

categories

Eg Kt of CO2 from that

industry Emissions

intensity = Kt CO2 per unit

of input

Utvecklad

input ndash output

metodik

Utslaumlpp

fraringn

konsumtion

Datan delas upp mellan

socio-ekonomiska grupper

Geografiskt

omraringde

Mosaic konsumentprofiler Procent

Grupper Sverige Norge Storbritannien

A Sophisticated Singles 434 643 661

B Bourgeois Prosperity 1861 795 2158

C Career and Family 713 1533 973

D Comfortable Retirement 254 575 354

E Routine Service Workers 1140 823 1135

F Hard Working Blue Collar 559 1443 468

G Metropolitan Strugglers 2602 573 1597

H Low Income Elders 1025 909 439

I Post Industrial Survivors 289 1716 1684

J Rural Inheritance 1122 826 532

Datakaumlllorbull GTAP database (Global Trade Analysis Project)

bull International Energy Agency data

bull Nationella miljoumlraumlkenskaper (Eurostat SCB China

Australia Kanada USA Japan)

bull SCB

data om husharingllens konsumtion

regional och lokal energistatistik

bull Experian

MOSAIC globala data

bull Statistik fraringn bilprovningen

Svenska utslaumlppsfakta 2004

Nationella GHG-utslaumlpp 77 tcapita

GHG-fotavtryck 1321 tcapita

Sveriges ekologiska fotavtryck 588 ghacapita

51

634

55

654

535588 617

0

1

2

3

4

5

6

7

Malmouml Olofstroumlm Sollentuna Saumlffle Uppsala Vaumlxjouml Aringmaringl

Kaumllla REAP och

Global Footprint

Network (2010)

Ekologiska

fotavtrycket

foumlr 7 klimat-

kommuner

En titt paring Skaringne koldioxidutslaumlpp fraringn husharingllens konsumtion

Bostaumlder energi amp el

23

Haumllsa och utbildning

3Transport 25Rekreation

och kultur 10

Alkohol och tobak 1

Klaumlder och skor 5

Moumlbler och utrustning

7

Mat 21Kommunikati

on 2

Oumlvr (foumlrsaumlkr smycken frisoumlr) 3

Exempel paring REAP-tillaumlmpning

bull Leeds Scenarier foumlr att

minska CO2-

fotavtrycket inom

boendesektorn

bull Ashford Analys av det

ekologiska

fotavtrycket

bull Skottland Identifiera den baumlsta

dieten

Studie oumlver bostadssektorns CO2 fotavtryck

i Leedsregionen (UK 2008)

Befolkning 27 miljoner (2007)

Foumlrvaumlntad tillvaumlxt 13 fram till 2030

Planerad nybyggnation 263000 bostaumlder

fram till 2026

Utgaringngspunkt Bostadssektorn i Leeds

behoumlver minska CO2 utslaumlppen med 38 MT

CO2e till aringr 2026 foumlr att komma paring raumltt sparingr

och ha moumljlighet att uppnaring -80 till 2050

Projektet undersoumlkte vilka policy-aringtgaumlrder

som skulle behoumlvas foumlr att naring denna

minskning

Kostnadsberaumlkningar ingick inte i uppdraget

Alternativa scenarier

1 Renovera det befintliga

bostadsbestaringndet

2 Bygga nya energisnaringla hus

3 Beteendefoumlraumlndringar

4 Tekniker foumlr

energibesparing

Scenario 1 Renovera

532 av den minskning som behoumlvs

Scenario 2 Bygga nya hus

9 av den minskning som behoumlvs

Scenario 3 Beteendefoumlraumlndringar

22 av den minskning som behoumlvs

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 19: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

En miljoumldimension direkta utslaumlpp fraringn industrier fraringn varingramiljoumlraumlkenskaper

En import dimension en foumlrstaringelse foumlr andelen importeradeprodukter och de utslaumlpp som de genererar (4 regioner)

En husharingllsdimension en mer detaljerad beskrivning avslutanvaumlndningenhusharingllens konsumtion med hjaumllp av

1 Regionala och lokala data2 Geografisk demografi

REAP aumlr en vidareutvecklad input-

output metod

1 n

Intermediate flows between industries (n x n)

Value added (k x n)

Environmental Extension (r)

Final demand categories

(n x l)

GovernmentHouseholds

Capital InvestmentExports

Total output

Industries

Pro

du

cts

Legendn ndash no of industries

k ndash no of value added categories

l ndash no of final demand categories

r ndash no of carbon emissions

1

n

1 l

1

k

Total input

Input requirements

of industry

purchasers view

Output

sellers

view

products

that are

sold to

other

industries

Breakdown of final

demand into

household

consumption

categories

Eg Kt of CO2 from that

industry Emissions

intensity = Kt CO2 per unit

of input

Utvecklad

input ndash output

metodik

Utslaumlpp

fraringn

konsumtion

Datan delas upp mellan

socio-ekonomiska grupper

Geografiskt

omraringde

Mosaic konsumentprofiler Procent

Grupper Sverige Norge Storbritannien

A Sophisticated Singles 434 643 661

B Bourgeois Prosperity 1861 795 2158

C Career and Family 713 1533 973

D Comfortable Retirement 254 575 354

E Routine Service Workers 1140 823 1135

F Hard Working Blue Collar 559 1443 468

G Metropolitan Strugglers 2602 573 1597

H Low Income Elders 1025 909 439

I Post Industrial Survivors 289 1716 1684

J Rural Inheritance 1122 826 532

Datakaumlllorbull GTAP database (Global Trade Analysis Project)

bull International Energy Agency data

bull Nationella miljoumlraumlkenskaper (Eurostat SCB China

Australia Kanada USA Japan)

bull SCB

data om husharingllens konsumtion

regional och lokal energistatistik

bull Experian

MOSAIC globala data

bull Statistik fraringn bilprovningen

Svenska utslaumlppsfakta 2004

Nationella GHG-utslaumlpp 77 tcapita

GHG-fotavtryck 1321 tcapita

Sveriges ekologiska fotavtryck 588 ghacapita

51

634

55

654

535588 617

0

1

2

3

4

5

6

7

Malmouml Olofstroumlm Sollentuna Saumlffle Uppsala Vaumlxjouml Aringmaringl

Kaumllla REAP och

Global Footprint

Network (2010)

Ekologiska

fotavtrycket

foumlr 7 klimat-

kommuner

En titt paring Skaringne koldioxidutslaumlpp fraringn husharingllens konsumtion

Bostaumlder energi amp el

23

Haumllsa och utbildning

3Transport 25Rekreation

och kultur 10

Alkohol och tobak 1

Klaumlder och skor 5

Moumlbler och utrustning

7

Mat 21Kommunikati

on 2

Oumlvr (foumlrsaumlkr smycken frisoumlr) 3

Exempel paring REAP-tillaumlmpning

bull Leeds Scenarier foumlr att

minska CO2-

fotavtrycket inom

boendesektorn

bull Ashford Analys av det

ekologiska

fotavtrycket

bull Skottland Identifiera den baumlsta

dieten

Studie oumlver bostadssektorns CO2 fotavtryck

i Leedsregionen (UK 2008)

Befolkning 27 miljoner (2007)

Foumlrvaumlntad tillvaumlxt 13 fram till 2030

Planerad nybyggnation 263000 bostaumlder

fram till 2026

Utgaringngspunkt Bostadssektorn i Leeds

behoumlver minska CO2 utslaumlppen med 38 MT

CO2e till aringr 2026 foumlr att komma paring raumltt sparingr

och ha moumljlighet att uppnaring -80 till 2050

Projektet undersoumlkte vilka policy-aringtgaumlrder

som skulle behoumlvas foumlr att naring denna

minskning

Kostnadsberaumlkningar ingick inte i uppdraget

Alternativa scenarier

1 Renovera det befintliga

bostadsbestaringndet

2 Bygga nya energisnaringla hus

3 Beteendefoumlraumlndringar

4 Tekniker foumlr

energibesparing

Scenario 1 Renovera

532 av den minskning som behoumlvs

Scenario 2 Bygga nya hus

9 av den minskning som behoumlvs

Scenario 3 Beteendefoumlraumlndringar

22 av den minskning som behoumlvs

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 20: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

1 n

Intermediate flows between industries (n x n)

Value added (k x n)

Environmental Extension (r)

Final demand categories

(n x l)

GovernmentHouseholds

Capital InvestmentExports

Total output

Industries

Pro

du

cts

Legendn ndash no of industries

k ndash no of value added categories

l ndash no of final demand categories

r ndash no of carbon emissions

1

n

1 l

1

k

Total input

Input requirements

of industry

purchasers view

Output

sellers

view

products

that are

sold to

other

industries

Breakdown of final

demand into

household

consumption

categories

Eg Kt of CO2 from that

industry Emissions

intensity = Kt CO2 per unit

of input

Utvecklad

input ndash output

metodik

Utslaumlpp

fraringn

konsumtion

Datan delas upp mellan

socio-ekonomiska grupper

Geografiskt

omraringde

Mosaic konsumentprofiler Procent

Grupper Sverige Norge Storbritannien

A Sophisticated Singles 434 643 661

B Bourgeois Prosperity 1861 795 2158

C Career and Family 713 1533 973

D Comfortable Retirement 254 575 354

E Routine Service Workers 1140 823 1135

F Hard Working Blue Collar 559 1443 468

G Metropolitan Strugglers 2602 573 1597

H Low Income Elders 1025 909 439

I Post Industrial Survivors 289 1716 1684

J Rural Inheritance 1122 826 532

Datakaumlllorbull GTAP database (Global Trade Analysis Project)

bull International Energy Agency data

bull Nationella miljoumlraumlkenskaper (Eurostat SCB China

Australia Kanada USA Japan)

bull SCB

data om husharingllens konsumtion

regional och lokal energistatistik

bull Experian

MOSAIC globala data

bull Statistik fraringn bilprovningen

Svenska utslaumlppsfakta 2004

Nationella GHG-utslaumlpp 77 tcapita

GHG-fotavtryck 1321 tcapita

Sveriges ekologiska fotavtryck 588 ghacapita

51

634

55

654

535588 617

0

1

2

3

4

5

6

7

Malmouml Olofstroumlm Sollentuna Saumlffle Uppsala Vaumlxjouml Aringmaringl

Kaumllla REAP och

Global Footprint

Network (2010)

Ekologiska

fotavtrycket

foumlr 7 klimat-

kommuner

En titt paring Skaringne koldioxidutslaumlpp fraringn husharingllens konsumtion

Bostaumlder energi amp el

23

Haumllsa och utbildning

3Transport 25Rekreation

och kultur 10

Alkohol och tobak 1

Klaumlder och skor 5

Moumlbler och utrustning

7

Mat 21Kommunikati

on 2

Oumlvr (foumlrsaumlkr smycken frisoumlr) 3

Exempel paring REAP-tillaumlmpning

bull Leeds Scenarier foumlr att

minska CO2-

fotavtrycket inom

boendesektorn

bull Ashford Analys av det

ekologiska

fotavtrycket

bull Skottland Identifiera den baumlsta

dieten

Studie oumlver bostadssektorns CO2 fotavtryck

i Leedsregionen (UK 2008)

Befolkning 27 miljoner (2007)

Foumlrvaumlntad tillvaumlxt 13 fram till 2030

Planerad nybyggnation 263000 bostaumlder

fram till 2026

Utgaringngspunkt Bostadssektorn i Leeds

behoumlver minska CO2 utslaumlppen med 38 MT

CO2e till aringr 2026 foumlr att komma paring raumltt sparingr

och ha moumljlighet att uppnaring -80 till 2050

Projektet undersoumlkte vilka policy-aringtgaumlrder

som skulle behoumlvas foumlr att naring denna

minskning

Kostnadsberaumlkningar ingick inte i uppdraget

Alternativa scenarier

1 Renovera det befintliga

bostadsbestaringndet

2 Bygga nya energisnaringla hus

3 Beteendefoumlraumlndringar

4 Tekniker foumlr

energibesparing

Scenario 1 Renovera

532 av den minskning som behoumlvs

Scenario 2 Bygga nya hus

9 av den minskning som behoumlvs

Scenario 3 Beteendefoumlraumlndringar

22 av den minskning som behoumlvs

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 21: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Utslaumlpp

fraringn

konsumtion

Datan delas upp mellan

socio-ekonomiska grupper

Geografiskt

omraringde

Mosaic konsumentprofiler Procent

Grupper Sverige Norge Storbritannien

A Sophisticated Singles 434 643 661

B Bourgeois Prosperity 1861 795 2158

C Career and Family 713 1533 973

D Comfortable Retirement 254 575 354

E Routine Service Workers 1140 823 1135

F Hard Working Blue Collar 559 1443 468

G Metropolitan Strugglers 2602 573 1597

H Low Income Elders 1025 909 439

I Post Industrial Survivors 289 1716 1684

J Rural Inheritance 1122 826 532

Datakaumlllorbull GTAP database (Global Trade Analysis Project)

bull International Energy Agency data

bull Nationella miljoumlraumlkenskaper (Eurostat SCB China

Australia Kanada USA Japan)

bull SCB

data om husharingllens konsumtion

regional och lokal energistatistik

bull Experian

MOSAIC globala data

bull Statistik fraringn bilprovningen

Svenska utslaumlppsfakta 2004

Nationella GHG-utslaumlpp 77 tcapita

GHG-fotavtryck 1321 tcapita

Sveriges ekologiska fotavtryck 588 ghacapita

51

634

55

654

535588 617

0

1

2

3

4

5

6

7

Malmouml Olofstroumlm Sollentuna Saumlffle Uppsala Vaumlxjouml Aringmaringl

Kaumllla REAP och

Global Footprint

Network (2010)

Ekologiska

fotavtrycket

foumlr 7 klimat-

kommuner

En titt paring Skaringne koldioxidutslaumlpp fraringn husharingllens konsumtion

Bostaumlder energi amp el

23

Haumllsa och utbildning

3Transport 25Rekreation

och kultur 10

Alkohol och tobak 1

Klaumlder och skor 5

Moumlbler och utrustning

7

Mat 21Kommunikati

on 2

Oumlvr (foumlrsaumlkr smycken frisoumlr) 3

Exempel paring REAP-tillaumlmpning

bull Leeds Scenarier foumlr att

minska CO2-

fotavtrycket inom

boendesektorn

bull Ashford Analys av det

ekologiska

fotavtrycket

bull Skottland Identifiera den baumlsta

dieten

Studie oumlver bostadssektorns CO2 fotavtryck

i Leedsregionen (UK 2008)

Befolkning 27 miljoner (2007)

Foumlrvaumlntad tillvaumlxt 13 fram till 2030

Planerad nybyggnation 263000 bostaumlder

fram till 2026

Utgaringngspunkt Bostadssektorn i Leeds

behoumlver minska CO2 utslaumlppen med 38 MT

CO2e till aringr 2026 foumlr att komma paring raumltt sparingr

och ha moumljlighet att uppnaring -80 till 2050

Projektet undersoumlkte vilka policy-aringtgaumlrder

som skulle behoumlvas foumlr att naring denna

minskning

Kostnadsberaumlkningar ingick inte i uppdraget

Alternativa scenarier

1 Renovera det befintliga

bostadsbestaringndet

2 Bygga nya energisnaringla hus

3 Beteendefoumlraumlndringar

4 Tekniker foumlr

energibesparing

Scenario 1 Renovera

532 av den minskning som behoumlvs

Scenario 2 Bygga nya hus

9 av den minskning som behoumlvs

Scenario 3 Beteendefoumlraumlndringar

22 av den minskning som behoumlvs

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 22: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Mosaic konsumentprofiler Procent

Grupper Sverige Norge Storbritannien

A Sophisticated Singles 434 643 661

B Bourgeois Prosperity 1861 795 2158

C Career and Family 713 1533 973

D Comfortable Retirement 254 575 354

E Routine Service Workers 1140 823 1135

F Hard Working Blue Collar 559 1443 468

G Metropolitan Strugglers 2602 573 1597

H Low Income Elders 1025 909 439

I Post Industrial Survivors 289 1716 1684

J Rural Inheritance 1122 826 532

Datakaumlllorbull GTAP database (Global Trade Analysis Project)

bull International Energy Agency data

bull Nationella miljoumlraumlkenskaper (Eurostat SCB China

Australia Kanada USA Japan)

bull SCB

data om husharingllens konsumtion

regional och lokal energistatistik

bull Experian

MOSAIC globala data

bull Statistik fraringn bilprovningen

Svenska utslaumlppsfakta 2004

Nationella GHG-utslaumlpp 77 tcapita

GHG-fotavtryck 1321 tcapita

Sveriges ekologiska fotavtryck 588 ghacapita

51

634

55

654

535588 617

0

1

2

3

4

5

6

7

Malmouml Olofstroumlm Sollentuna Saumlffle Uppsala Vaumlxjouml Aringmaringl

Kaumllla REAP och

Global Footprint

Network (2010)

Ekologiska

fotavtrycket

foumlr 7 klimat-

kommuner

En titt paring Skaringne koldioxidutslaumlpp fraringn husharingllens konsumtion

Bostaumlder energi amp el

23

Haumllsa och utbildning

3Transport 25Rekreation

och kultur 10

Alkohol och tobak 1

Klaumlder och skor 5

Moumlbler och utrustning

7

Mat 21Kommunikati

on 2

Oumlvr (foumlrsaumlkr smycken frisoumlr) 3

Exempel paring REAP-tillaumlmpning

bull Leeds Scenarier foumlr att

minska CO2-

fotavtrycket inom

boendesektorn

bull Ashford Analys av det

ekologiska

fotavtrycket

bull Skottland Identifiera den baumlsta

dieten

Studie oumlver bostadssektorns CO2 fotavtryck

i Leedsregionen (UK 2008)

Befolkning 27 miljoner (2007)

Foumlrvaumlntad tillvaumlxt 13 fram till 2030

Planerad nybyggnation 263000 bostaumlder

fram till 2026

Utgaringngspunkt Bostadssektorn i Leeds

behoumlver minska CO2 utslaumlppen med 38 MT

CO2e till aringr 2026 foumlr att komma paring raumltt sparingr

och ha moumljlighet att uppnaring -80 till 2050

Projektet undersoumlkte vilka policy-aringtgaumlrder

som skulle behoumlvas foumlr att naring denna

minskning

Kostnadsberaumlkningar ingick inte i uppdraget

Alternativa scenarier

1 Renovera det befintliga

bostadsbestaringndet

2 Bygga nya energisnaringla hus

3 Beteendefoumlraumlndringar

4 Tekniker foumlr

energibesparing

Scenario 1 Renovera

532 av den minskning som behoumlvs

Scenario 2 Bygga nya hus

9 av den minskning som behoumlvs

Scenario 3 Beteendefoumlraumlndringar

22 av den minskning som behoumlvs

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 23: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Datakaumlllorbull GTAP database (Global Trade Analysis Project)

bull International Energy Agency data

bull Nationella miljoumlraumlkenskaper (Eurostat SCB China

Australia Kanada USA Japan)

bull SCB

data om husharingllens konsumtion

regional och lokal energistatistik

bull Experian

MOSAIC globala data

bull Statistik fraringn bilprovningen

Svenska utslaumlppsfakta 2004

Nationella GHG-utslaumlpp 77 tcapita

GHG-fotavtryck 1321 tcapita

Sveriges ekologiska fotavtryck 588 ghacapita

51

634

55

654

535588 617

0

1

2

3

4

5

6

7

Malmouml Olofstroumlm Sollentuna Saumlffle Uppsala Vaumlxjouml Aringmaringl

Kaumllla REAP och

Global Footprint

Network (2010)

Ekologiska

fotavtrycket

foumlr 7 klimat-

kommuner

En titt paring Skaringne koldioxidutslaumlpp fraringn husharingllens konsumtion

Bostaumlder energi amp el

23

Haumllsa och utbildning

3Transport 25Rekreation

och kultur 10

Alkohol och tobak 1

Klaumlder och skor 5

Moumlbler och utrustning

7

Mat 21Kommunikati

on 2

Oumlvr (foumlrsaumlkr smycken frisoumlr) 3

Exempel paring REAP-tillaumlmpning

bull Leeds Scenarier foumlr att

minska CO2-

fotavtrycket inom

boendesektorn

bull Ashford Analys av det

ekologiska

fotavtrycket

bull Skottland Identifiera den baumlsta

dieten

Studie oumlver bostadssektorns CO2 fotavtryck

i Leedsregionen (UK 2008)

Befolkning 27 miljoner (2007)

Foumlrvaumlntad tillvaumlxt 13 fram till 2030

Planerad nybyggnation 263000 bostaumlder

fram till 2026

Utgaringngspunkt Bostadssektorn i Leeds

behoumlver minska CO2 utslaumlppen med 38 MT

CO2e till aringr 2026 foumlr att komma paring raumltt sparingr

och ha moumljlighet att uppnaring -80 till 2050

Projektet undersoumlkte vilka policy-aringtgaumlrder

som skulle behoumlvas foumlr att naring denna

minskning

Kostnadsberaumlkningar ingick inte i uppdraget

Alternativa scenarier

1 Renovera det befintliga

bostadsbestaringndet

2 Bygga nya energisnaringla hus

3 Beteendefoumlraumlndringar

4 Tekniker foumlr

energibesparing

Scenario 1 Renovera

532 av den minskning som behoumlvs

Scenario 2 Bygga nya hus

9 av den minskning som behoumlvs

Scenario 3 Beteendefoumlraumlndringar

22 av den minskning som behoumlvs

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 24: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Svenska utslaumlppsfakta 2004

Nationella GHG-utslaumlpp 77 tcapita

GHG-fotavtryck 1321 tcapita

Sveriges ekologiska fotavtryck 588 ghacapita

51

634

55

654

535588 617

0

1

2

3

4

5

6

7

Malmouml Olofstroumlm Sollentuna Saumlffle Uppsala Vaumlxjouml Aringmaringl

Kaumllla REAP och

Global Footprint

Network (2010)

Ekologiska

fotavtrycket

foumlr 7 klimat-

kommuner

En titt paring Skaringne koldioxidutslaumlpp fraringn husharingllens konsumtion

Bostaumlder energi amp el

23

Haumllsa och utbildning

3Transport 25Rekreation

och kultur 10

Alkohol och tobak 1

Klaumlder och skor 5

Moumlbler och utrustning

7

Mat 21Kommunikati

on 2

Oumlvr (foumlrsaumlkr smycken frisoumlr) 3

Exempel paring REAP-tillaumlmpning

bull Leeds Scenarier foumlr att

minska CO2-

fotavtrycket inom

boendesektorn

bull Ashford Analys av det

ekologiska

fotavtrycket

bull Skottland Identifiera den baumlsta

dieten

Studie oumlver bostadssektorns CO2 fotavtryck

i Leedsregionen (UK 2008)

Befolkning 27 miljoner (2007)

Foumlrvaumlntad tillvaumlxt 13 fram till 2030

Planerad nybyggnation 263000 bostaumlder

fram till 2026

Utgaringngspunkt Bostadssektorn i Leeds

behoumlver minska CO2 utslaumlppen med 38 MT

CO2e till aringr 2026 foumlr att komma paring raumltt sparingr

och ha moumljlighet att uppnaring -80 till 2050

Projektet undersoumlkte vilka policy-aringtgaumlrder

som skulle behoumlvas foumlr att naring denna

minskning

Kostnadsberaumlkningar ingick inte i uppdraget

Alternativa scenarier

1 Renovera det befintliga

bostadsbestaringndet

2 Bygga nya energisnaringla hus

3 Beteendefoumlraumlndringar

4 Tekniker foumlr

energibesparing

Scenario 1 Renovera

532 av den minskning som behoumlvs

Scenario 2 Bygga nya hus

9 av den minskning som behoumlvs

Scenario 3 Beteendefoumlraumlndringar

22 av den minskning som behoumlvs

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 25: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

En titt paring Skaringne koldioxidutslaumlpp fraringn husharingllens konsumtion

Bostaumlder energi amp el

23

Haumllsa och utbildning

3Transport 25Rekreation

och kultur 10

Alkohol och tobak 1

Klaumlder och skor 5

Moumlbler och utrustning

7

Mat 21Kommunikati

on 2

Oumlvr (foumlrsaumlkr smycken frisoumlr) 3

Exempel paring REAP-tillaumlmpning

bull Leeds Scenarier foumlr att

minska CO2-

fotavtrycket inom

boendesektorn

bull Ashford Analys av det

ekologiska

fotavtrycket

bull Skottland Identifiera den baumlsta

dieten

Studie oumlver bostadssektorns CO2 fotavtryck

i Leedsregionen (UK 2008)

Befolkning 27 miljoner (2007)

Foumlrvaumlntad tillvaumlxt 13 fram till 2030

Planerad nybyggnation 263000 bostaumlder

fram till 2026

Utgaringngspunkt Bostadssektorn i Leeds

behoumlver minska CO2 utslaumlppen med 38 MT

CO2e till aringr 2026 foumlr att komma paring raumltt sparingr

och ha moumljlighet att uppnaring -80 till 2050

Projektet undersoumlkte vilka policy-aringtgaumlrder

som skulle behoumlvas foumlr att naring denna

minskning

Kostnadsberaumlkningar ingick inte i uppdraget

Alternativa scenarier

1 Renovera det befintliga

bostadsbestaringndet

2 Bygga nya energisnaringla hus

3 Beteendefoumlraumlndringar

4 Tekniker foumlr

energibesparing

Scenario 1 Renovera

532 av den minskning som behoumlvs

Scenario 2 Bygga nya hus

9 av den minskning som behoumlvs

Scenario 3 Beteendefoumlraumlndringar

22 av den minskning som behoumlvs

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 26: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Exempel paring REAP-tillaumlmpning

bull Leeds Scenarier foumlr att

minska CO2-

fotavtrycket inom

boendesektorn

bull Ashford Analys av det

ekologiska

fotavtrycket

bull Skottland Identifiera den baumlsta

dieten

Studie oumlver bostadssektorns CO2 fotavtryck

i Leedsregionen (UK 2008)

Befolkning 27 miljoner (2007)

Foumlrvaumlntad tillvaumlxt 13 fram till 2030

Planerad nybyggnation 263000 bostaumlder

fram till 2026

Utgaringngspunkt Bostadssektorn i Leeds

behoumlver minska CO2 utslaumlppen med 38 MT

CO2e till aringr 2026 foumlr att komma paring raumltt sparingr

och ha moumljlighet att uppnaring -80 till 2050

Projektet undersoumlkte vilka policy-aringtgaumlrder

som skulle behoumlvas foumlr att naring denna

minskning

Kostnadsberaumlkningar ingick inte i uppdraget

Alternativa scenarier

1 Renovera det befintliga

bostadsbestaringndet

2 Bygga nya energisnaringla hus

3 Beteendefoumlraumlndringar

4 Tekniker foumlr

energibesparing

Scenario 1 Renovera

532 av den minskning som behoumlvs

Scenario 2 Bygga nya hus

9 av den minskning som behoumlvs

Scenario 3 Beteendefoumlraumlndringar

22 av den minskning som behoumlvs

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 27: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Studie oumlver bostadssektorns CO2 fotavtryck

i Leedsregionen (UK 2008)

Befolkning 27 miljoner (2007)

Foumlrvaumlntad tillvaumlxt 13 fram till 2030

Planerad nybyggnation 263000 bostaumlder

fram till 2026

Utgaringngspunkt Bostadssektorn i Leeds

behoumlver minska CO2 utslaumlppen med 38 MT

CO2e till aringr 2026 foumlr att komma paring raumltt sparingr

och ha moumljlighet att uppnaring -80 till 2050

Projektet undersoumlkte vilka policy-aringtgaumlrder

som skulle behoumlvas foumlr att naring denna

minskning

Kostnadsberaumlkningar ingick inte i uppdraget

Alternativa scenarier

1 Renovera det befintliga

bostadsbestaringndet

2 Bygga nya energisnaringla hus

3 Beteendefoumlraumlndringar

4 Tekniker foumlr

energibesparing

Scenario 1 Renovera

532 av den minskning som behoumlvs

Scenario 2 Bygga nya hus

9 av den minskning som behoumlvs

Scenario 3 Beteendefoumlraumlndringar

22 av den minskning som behoumlvs

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 28: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Alternativa scenarier

1 Renovera det befintliga

bostadsbestaringndet

2 Bygga nya energisnaringla hus

3 Beteendefoumlraumlndringar

4 Tekniker foumlr

energibesparing

Scenario 1 Renovera

532 av den minskning som behoumlvs

Scenario 2 Bygga nya hus

9 av den minskning som behoumlvs

Scenario 3 Beteendefoumlraumlndringar

22 av den minskning som behoumlvs

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 29: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Scenario 1 Renovera

532 av den minskning som behoumlvs

Scenario 2 Bygga nya hus

9 av den minskning som behoumlvs

Scenario 3 Beteendefoumlraumlndringar

22 av den minskning som behoumlvs

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 30: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Scenario 2 Bygga nya hus

9 av den minskning som behoumlvs

Scenario 3 Beteendefoumlraumlndringar

22 av den minskning som behoumlvs

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 31: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Scenario 3 Beteendefoumlraumlndringar

22 av den minskning som behoumlvs

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 32: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Scenario 4 Tekniker foumlr energibesparing (LZC)

124 av den minskning som behoumlvs

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 33: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Ytterligare aringtgaumlrder

bull Scenario 5 Ytterligare isolering (av vaumlggar)

bull 5000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 6 Ytterligare LZC tekniker

bull ytterligare 10000 per aringr mellan 2010 och 2026

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull Scenario 7 Riva och bygga nytt

bull 3000 hem per aringr

bull 34 av 38 mt (den faststaumlllda minskningen)

bull

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 34: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Slutsatser - Leedsprojektet

Renovera det befintliga bostadsbestaringndet (532)

Bygga nya energisnaringla hus (9)

Beteendefoumlraumlndringar (22)

Tekniker foumlr energibesparing (124)

Ombyggnation eller ytterligare isoleringLZC teknologier (34)

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 35: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Ashford - Analys av det ekologiskafotavtrycket (2008)

bull Analysera

miljoumlkonsekvenserna av

Ashfordrsquos tillvaumlxt

bull Analysera hur fotavtrycket

kan minskas

bull Tvaring scenarier ldquoBusiness

as plannedrdquo amp nya

aringtgaumlrder

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 36: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Ashford - Ekologiska fotavtryck

Utgaringngspunkt

bull Ekologiska fotavtrycket = 599 ghacapita

bull Detta behoumlver minska med -47 till 2031 foumlr att vara paring raumltt

vaumlg mot att naring -80 till 2050

Slutsatser

bull ldquoBusiness as plannedrdquo - 17

bull Nya policyaringtgaumlrder inom sektorerna boende resor mat och

shopping ytterligare ndash 30

bull Tex Energieffektivering bilpooler minskat matavfall

lokalproducerad mat aringtervinning och system foumlr att hyra

utrustning (istaumlllet foumlr att koumlpa) etc

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 37: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Skottland - Identifiera den baumlsta dieten (2006)

Diet Fotavtryck Nettofoumlraumlndr

(ghacap)

100 Import 123 63

Nuvarande genomsnitt 075 Baseline

Standarddiet 064 -15

100 Organisk diet 063 -16

100 Lokalt prod diet 053 -29

100 Vegetarisk diet 050 -34

Baumlsta dieten (haumllso 046 -39

organisk vegetarisk lokal)

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 38: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Tack

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 39: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

Kommunalt klimatarbete i praktiken ndash vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare

Diskussion Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha foumlr ert

rdquoklimatarbete i praktikenrdquo

1 Diskuteras konsumtionsmaringl i era kommuner idag

2 Tror ni att era kommuner aumlr redo att agera foumlregaringngare och inkludera

konsumtionsmaringl i ert arbete (tex i er upphandling och utvaumlrdera alla

varor och tjaumlnster fraringn deras ekologiska fotavtryck)

3 Om inte vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behoumlva foumlr att goumlra det

4 Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest anvaumlndbara och

varfoumlr

5 Vilka omraringden och sakfraringgor behoumlver ni som klimatkommuner arbeta

vidare med ndash var ligger de stoumlrsta utmaningarna

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)

Page 40: REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

REAP - Kostnad foumlr kommunen1 Licens

Avgiftsfri Kostnad i framtiden naumlr infrastrukturen fullt utbyggd

2 Grundkurs REAP

1 dag 3500 krperson (minst 10 max 15)

3 Fortsaumlttningskurs REAP 1 dag

1 dag 5000 krperson (minst 10 max 15)

4 Datasupport och naumltverk

10 timmar samt deltagande i naumltverk

15000 krkommun (5000 kr i rabatt till de 5 foumlrsta)