10 BYGGINDUSTRIN 1/2017 byggindustrin.se

ÅRETS BYGGEred@byggindustrin.se

n MISSA INTE! Tidigare publicerade nomineringar kan du läsa allt om på byggindustrin.se/arets-bygge-2017

När det nya badhuset skulle byggas i Umeå prova-des en ny löneform som uppmuntrade noggrann-het och att minimera framtida risker för läckor och fuktskador. Nu nomineras projektet till Årets bygge 2017.

Samma vecka som Umeås nya badhus öppnade i slutet av sommaren 2016 rasade taket in i den gamla simhallen som var byggd på 1970-talet. Behovet av en ny anläggning var med andra ord stort. Den nya anläggningen hade debatterats i många år, en av stötestenarna var i vilket område den skulle ligga och vem som skulle bygga. Tre badutredningar senare tillde-lades badhuset Navet en lite ovanlig plats för en simhall. Det blev en exklusiv tomt i Umeås absoluta stadskärna, precis bredvid Vasaplan som är knutpunkt för all buss-trafik.

– På så vis blev badhuset tillgängligt för fler och lätt att nå via kollektiv-trafik, berättar Gunnar Isaksson, projektledare på det kommunala bo-laget Infrastruktur i Umeå (INAB), vars dotterbolag Umeå Badhus stått som beställare av projektet.

Umeå har i och med Navet fått sin första 50-meters-bassäng, multibassäng med höj-och sänkbar bot-ten, hoppbassäng där även undervattensrugby kan spelas, upplevelsebad med vågmaskin, klättervägg, tre vattenrutschkanor, barnbas-säng, gym, relaxavdelning med mera. På platsen låg tidigare en parkeringsplats. För de förlorade p-platserna kompenserade man genom att ovanpå badhusets tre våningsplan bygga drygt 200 parkeringsplatser i två våningar. I dag har Navet tre hyresgäster: Umeå kommun som hyr badet, ett privat fö-retag som driver gymmet och det kommunala parkerings-bolaget (Upab).

Till byggstarten i slutet av 2013 hade den lokala bygg-entreprenören Rekab En-treprenad, handlats upp till totalentreprenaden. De hade tidigare erfarenhet av att ha byggt en simhall i Sundsvall. Som ett första steg reste Re-kab och representanter från beställaren runt till några simhallar i landet för att lära sig mer.

– Vi fick mycket input om vad som gått bra och dåligt från de projekten. Vi såg några skräckexempel på fukt i ytterväggar och takkrön och läckage här och var från genomföringar och bassäng-väggar, säger Rekabs arbets-chef Anton Johansson.

Hans kollega, platschefen Tore Karlsson fyller i:

– Badhus är en aggressiv miljö och belastningen på huset är högt. Vi såg exempel

på bland annat rostangrepp trots att de badhus vi besökte var gan-ska nya.

Studiebesöken bi-drog ännu mer till det de redan vis-

ste, att stort fokus måste läg-gas på att bygga tätt och fritt från fukt i konstruktionen. En fuktkonsult bjöds in för att föreläsa för de anställda och en fuktkonsult engage-rades i projekteringsskedet. Ett ”Att-tänka-på-dokument” togs fram som skulle läsas av all egen personal och alla un-derentreprenörer som vista-des på byggarbetsplatsen. Ett exempel på detaljnivån i vad som stod där var vikten av att yrkesarbetarna inte använde fel verktyg.

– En icke-rostfri skiftnyckel på en rostfri produkt smittar så att det kan börja rosta i alla fall. Sådana saker kände kanske inte alla till, berättar Anton Johansson.

Stort fokus lades på att inte skapa köldbryggor, båda i pro-jekteringsskedet och under

produktionen. Rampen upp till parkeringsgaraget blev en utmaning eftersom den skär genom badhuset och ger ett undertak med sned vinkel ovanför en av bassängerna.

– Rampen var svår att förhålla sig till och det var stor risk för köldbryggor där. Att bygga ett parkeringsdäck ovanpå ett badhus är inte så vanligt, säger Tore Karlsson.

Badhuset konstruerades även så att det fick ett ventile-rat undertak, det vill säga att ett skikt mellan undertaket och yttertaket försågs med torr normalluft för att säkra konstruktionen från fukt. Faktum är att allt fokus på riskfaktorerna med kondens,

korrosion och köldbryggor till och med gjorde att Re-kabs projektledning valde en annan löneform för yrkesar-betare som de trodde skulle gynna kvalitetsarbetet. Efter förhandlingar med facket enades man om att inte använda ackordslön under byggnationen av Navet.

– Eftersom kvalitet och noggrannhet var en sådan viktig punkt för oss funderade vi över hur vi skulle kunna få alla att förstå och vara delak-tiga. Vi ville komma bort från ackordspress och ge bättre förutsättningar för kvalitet, förklarar Anton Johansson.

Tre fokuspunkter valdes ut i den alternativa lönemodel-

len som förhandlades fram med facket. Det handlade om extra fokus på kvalitet, arbetsmiljö och ekonomiskt resultat. I varje arbetsmo-ment premierades hur arbe-tet gick med fokuspunkterna. Uppfylldes kraven delades ett påslag på lönen ut.

– Ett exempel på det var när vi skulle gjuta bassäng-väggarna. Då hade vi täthet som fokuspunkt. Det gällde då att vara extra noggrann med bland annat renheten i formen, det vill säga att det inte får komma med träflis från formen i betongen för då är det risk att det börjar läcka där när allt är klart, berättar Anton Johansson.

Det var första gången Re-

kab provade att jobba enligt denna annorlunda löneform och de kan i efterhand kon-statera att det gick så pass bra att påslaget delades ut efter varje moment.

– Kanske drogs produk-tionstakten ner något men det var det helt klart värt, konstaterar platschef Tore Karlsson.

Ett annat exempel där det krävdes exakthet var att 50-metersbassängen inte fick vara ens en millimeter kortare än just 50 meter. Skvalprännan vid kanten fick endast skilja en millimeter i höjdled.

Under hela byggtiden fokuse-rade man mer på arbetsmiljö än i andra projekt hittills. Allvarligaste olyckan var en person som skar sig på en kap och under ett prefab-montage inträffade ett tillbud där ett felgjutet block ledde till att blocket gick mitt itu.

– Vi införde bland annat att efter skyddsronderna så skulle de brister som upptäcktes

Nytt badhus har ersatt fallfärdigt 70-talsbygge

Gunnar Isaksson, projektledare på det kommunala bolaget Infrastruktur i Umeå (INAB) tillsammans med Rekabs platschef Tore Karlsson, Rekabs arbetschef Anton Johansson samt längst till höger INAB:s vd Bertil Hammarstedt.

R

FO

TO

: JO

HA

NN

A Å

FR

ED

S

FO

TO

: JO

HA

NN

A Å

FR

ED

S

J O H A N N A Å F R E D S johanna@ byggindustrin.se

Umeå kan nu vara värd för större sim-tävlingar i och med att Navet innehål-ler stadens första 50-metersbassäng.Det krävdes enorm exakthet vid ut-formningen av 50-metersbas-sängen, som inte fick vara ens en mil-limeter kortare än just 50 meter.

BYGGINDUSTRIN 1/2017 11byggindustrin.se

DETTA ÄR ÅRETS BYGGER Kort text om tävlingen, antal nomineringar och prisutdelning samt jury. Kort text om tävlingen, antal nomineringar och prisutdelning samt jury. Kort text om tävlingen, antal nomineringar och prisutdelning.

VI ÄR NOMINERADER Spritmuseet: Nummer 22. R Spritmuseet: Nummer 22. R Spritmuseet: Nummer 22. R Spritmuseet: Nummer 22. R Spritmuseet: Nummer 22. R Spritmuseet: Nummer 22.

VECKANS NOMINERING

Badhuset Navet, Umeå.

FO

TO

: MA

TT

IAS

DE

FR

UM

ER

IE

Umeås nya badhus Navet har fått en placering mitt i stadskärnan och bredvid busstorget så att det ska vara lätt för alla att ta sig hit.

DETTA ÄR ÅRETS BYGGER Årets Bygge premierar goda ex-empel på det bästa byggsektorn preste-rar. God samverkan och måluppfyllelse avseende kvalitet, tid och ekonomi, teknik och innova-tion, hållbarhet och arbetsmiljö är viktiga krite-rier i bedömningen. Nominerade projekt till Årets Bygge 2017 är sådana som avslutas under 2016. Bedömningen, som görs av en jury under ledning av Mårten Lindström, lägger särskild vikt vid att hela processen från byggherre, konsulter och entreprenörer till överlämnande till nyttjare, har fungerat föredömligt. Tid-ningens artiklar ut-gör nomineringar till priset Årets Bygge. Som underlag för juryns arbete kom-pletteras artiklarna med ett research-arbete av Svensk Byggtjänst. Vid Årets Bygge-galan på Cir-kus i Stockholm den 27 mars, samarrang-erad med Svensk Byggtjänst, presen-teras vinnaren.

VI ÄR NOMINERADER Nr 27: Munktellbadet, Eskilstuna. R Nr 28: HSB Living Lab, Göteborg. R Nr 29: Lejonpannan, Linköping. R Nr 30: Nya Kungliga Musikhögskolan, Stockholm. R Nr 31: Stockholm Continental, Stockholm. R Nr 32: Malmö Salu hall, Malmö. R Nr 33: Kvarteret Anden/Baggstedtsgården, Hjo.R Nr 34: Bergrumsgaraget, Stockholm.R Nr 35: Rättspsykiatrtiskt centrum i Trelleborg.R Nr 36: Ubåtshallen i Malmö.R Nr 37: Kista torn i Stockholm.R Nr 38: Park49 i Göteborg.R Nr 1: Badhuset Navet i Umeå.

12 BYGGINDUSTRIN 1/2017 byggindustrin.se

n MISSA INTE! Se filmerna om de nominerade projekten på byggindustrin.se/arets-bygge-2017

åtgärdas direkt. Det var inte tillåtet att vänta ända fram till

nästa skyddsrond med att ta tag i det. Skyddsombudet hade arbetsmiljön som ett heltidsjobb och gjorde inget annat under projektet, säger Tore Karlsson.

Som mest befann sig drygt hundra personer ute på byg-get samtidigt, varav cirka 35 var anställda hos Rekab, berättar Tore Johansson. Var fjortonde dag hölls samord-ningsmöte med en represen-tant från varje yrkesgrupp. En stor utmaning var att arbetsplatsen var väldigt trång på grund av det cen-trala läget.

– Tomten är inringad av gator och på dem pågick Umeå kommuns gatuarbe-ten samtidigt. En av gatorna hade varit bakgata tidigare men skulle göras om för att fungera som entré till badet med nedgrävd markvärme bland annat, säger Gunnar Isaksson.

Byggarbetsplatsen fick lov att delas upp i två delar, en del där bygget pågick och tvärs över vägen en annan inhägnad del där bodarna kunde stå. Utanför passerade bland annat 900 bussar om dagen och i detta stråk tving-ades de anställda att passera till och från.

– Badhuset grävdes ner sex meter under mark och

kanten till bassängerna gick i stort sett ända ut till avspärrningarna mot gatan. Att mellanlagra material var svårt. Leveranser just in time gick inte alltid att få till och därför fick vi lov att hyra ytor runtom i Umeå där vi kunde mellanlagra materialet, be-rättar Tore Karlsson.

En ny erfarenhet för tea-met i Umeå var också mycket utländsk arbetskraft hos underentreprenörerna. Glas-fasaden importerades från Ungern, murarna var från Rumänien och plattsättarna från Tyskland.

– Hittills har det inte varit så vanligt med så mycket utländsk arbetskraft så här långt norrut. Deras arbets-ledare var svenskar så kom-munikationen fungerade bra, säger Gunnar Isaksson.

Taket på 50-metersbas-sängen levererades nattetid så att E4:an kunde stängas av från Örnsköldsvik där leve-rantören Strängbetong har sin fabrik. Detta pågick under tre veckor. Efter det var 35 betongkassetter med 38 meters längd i ett enda stycke och utan pelare på plats. Bassängerna gjöts under bar himmel men från marknivån och uppåt var det prefab- betong som gällde.

När allt var klart provtrycktes byggnaden och energimässigt uppfyller själva skalet kraven för passivhus, enligt projekt-gruppen. Den energikrävande

verksamheten inne i huset måste dock läggas till utöver det. Olika energisparåtgärder har dock vidtagits.

– Vi har återvinning av värme från till exempel duschvatten. Genom ultra-filtrering återvinner vi även så mycket som är möjligt av badvattnet så att vi slipper ta in nytt vatten och värma upp det, säger Gunnar Isaksson.

En annan finess är drunk-ningslarmet som finns både i hoppbassängen och 50-me-tersbassängen. Med hjälp av kameror i taket och under vattenytan registreras alla rörelser i vattnet. Om något ligger stilla på botten mer än tio sekunder går larmet.

– Vi ser det som ett kom-plement utöver de badvakter vi har, säger Gunnar Isaks-son.

Bygget var vid starten fem månader försenat på grund av överklagande till förvalt-ningsrätten. Men i maj 2016 var allt arbete klart och i augusti var det invigning. Då hade 30 000 kubikmeter schaktmassor fraktats bort, 650 pålar slagits ned, 3 300 kvadratmeter spontning gjorts, 6 000 kubikmeter betong använts enbart till de platsgjutna bassängerna, och 60 000 byggtimmar lagts på badhuset. 4,5 tusen kubikme-ter vatten finns i dag i tankar och bassänger och hela anläggningen har klätts med 500 000 kakelplattor. "

UMEÅ BADHUS I KORTHETR Byggherre: Umeå Badhus.R Totalentreprenör: Rekab Entreprenad. R Hyresgäster: Umeå kommun, Umeå Parkerings AB, Umeå Sport och Motion.R Projektledning: Infra-struktur i Umeå. R Arkitekt skiss: Erséus Arkitekter.R Arkitekt bygghandling: Link Arkitektur.R Brandkonsult: Säker-hetspartner Norden.R Akustikkonsult: Tyréns.R Elentreprenör: Bravida

Sverige.R VS-entreprenör: Bra-vida Nord.R Ventilationsentre- prenör: Bravida Sverige.R Vattenrening: Proces-singgruppen.R Golventreprenör: Högsbo Plattsättning.R Konstruktör: WSP. Byggprojektering.R Markentreprenör: Umeå Entreprenad.R Markprojektering: WSP Samhällsbyggnad.R Målningsentreprenör: Larssons Måleri i Umeå. R Plattsättning: Högsbo

Plattsättning. R Stomleverantör: Strängbetong.R Undertaksentreprenör: Boings Akustikentre-prenader.R VVS-konsult: Sweco Systems.R El-konsult: Ramböll.R Entreprenadform: Total-entreprenad.R Ersättningsform: Fast pris.R Entreprenadkostnad ex. moms: Ca. 390 miljoner kronor.R Totalkostnad ex. moms: Ca. 445 miljoner kronor.

R

Allt fokus på riskfaktorerna med kondens, korrosion och köldbryggor gjorde att Rekabs projektledning valde en annan löneform för yrkesarbetare som de trodde skulle gynna kvalitetsarbetet. Efter förhand-lingar med facket enades man om att inte använda ackordslön under byggnationen av Navet.

Badhuset byggdes på en tidigare en parkeringsplats. De förlorade p-platserna kompenserade man genom att bygga 200 parkeringsplatser i två våningar ovanpå badhusets tre våningsplan.

60 000 byggtimmar lades på badhuset Navet.

Sandfilter. Ledningen för badhuset räknar med att det tar ett år att trimma in alla installationer. Referensprover av badvattnet tas två gånger per dag.

FO

TO

: JO

HA

NN

A Å

FR

ED

S

FO

TO

: JO

HA

NN

A Å

FR

ED

S

FO

TO

: JO

HA

NN

A Å

FR

ED

SF

OT

O: J

OH

AN

NA

ÅF

RE

DS

ÅRETS BYGGE