region skånes kompetensförsörjningsplan 2021–2022

Region Skånes kompetensförsörjningsplan 2021– 2022

2

Kompetensförsörjningsplan för Region Skåne 2021–2022

Innehåll

FOTO: © REGION SKÅNE

LAYOUT: LENA GRANELL, COLLOCO GRAFISK FORM

Sammanfattning ..............................................2

Inledning och syfte ...........................................3

Kompetensanalys .............................................4

Utmaningar, förändringar och erfarenheter av pandemin ................................ 4

Tillgång och efterfrågan på arbetskraft inom hälso- och sjukvården i regionen .............. 4

Strategier för att möta kompetensförsörjningsutmaningen ................6

Använd kompetensen rätt ................................ 6 Skapa engagemang ......................................... 7 Stöd medarbetarutveckling ............................. 7 Stärk utbildningsuppdraget .............................. 7 Använd tekniken .............................................. 7 Möjliggör löneutveckling .................................. 8 Stärk arbetsgivarvarumärket ........................... 8 Bredda rekryteringen ...................................... 8 Förläng arbetslivet .......................................... 9 Öka heltidsarbetet ........................................... 9 Avslutande ord ..................................................9

Bilaga ..............................................................11Kompetensförsörjningsrapport 2020Bedömning av arbetsmarknads utbud på kort sikt för ett antal yrkesgrupper inom Region Skånes hälso- och sjukvård

SammanfattningKompetensförsörjningen är en av Region Skånes, och den svenska välfärdssektorns i sin helhet, största uppgift nu och framöver. Region Skånes kompetensförsörjningsplan består av tre delar. Först redogörs för ett inledande sammanhang och syftet med den regiongemensamma kompetensförsörjnings-planen. Därefter beskrivs den kompetensanalys, vilken innefat-tar utmaningar och förändringar i vår omvärld, närvärld och in-värld samt slutsatser, som ligger till grund för tio utarbetade strategier med sikte på att möta kompetensförsörjningsutma-ningen.

Sist i planen beskrivs Region Skånes strategier för att möta kompetensförsörjningsutmaningen. Strategierna utgör ett stöd och en gemensam riktning för arbetet. Strategierna är tio till antalet och handlar om att använda kompetensen rätt, skapa engagemang, stödja medarbetarnas utveckling, stärka utbild-nings uppdraget, använda tekniken, möjliggöra löne utveckling, stärka arbetsgivarvarumärket, bredda rekryteringen, förlänga arbetslivet samt öka heltidsarbetet.

I samtliga strategier ligger lärdomar från året som gått däri-bland de särskilda förutsättningar som orsakats av covid-19- pandemin som grund. I utarbetandet av strategierna har repre-sentanter från Region Skånes förvaltningar och funktioner inom koncernstab HR varit delaktiga.

33


Inledning och syfteKompetensförsörjningen är en av Region Skånes, och den svenska välfärdssektorns i sin helhet, största uppgift nu och framöver. Redan i nuläget är kompetensförsörjningen be-kymmersam och flera yrkesgrupper är mycket svårrekryte-rade. Samtidigt som kompetensbehoven är stora är arbets-lösheten hög. Detta beror på att den tillgängliga kom pe- tensen på arbetsmarknaden inte alltid matchar behoven. På längre sikt kvarstår problematiken med arbetskraftsbrist särskilt då yrkena inom välfärden och Region Skåne kräver rätt kompetens i kombination med utbildningskrav. Beho-vet av välfärdstjänster kommer dessutom att öka drastiskt de kommande åren. Covid-19-pandemins effekter har ac-celererat behovet av omställning. Region Skåne gör redan idag mycket för att möta kompetensutmaningen men kon-staterar att det finns en hel del kvar att göra.

Syftet med Region Skånes regiongemensamma kompe-tensförsörjningsplan är att skapa en beredskap i tanke och handling inom organisationen. Planen är ett verktyg i styr-ning och ledningsarbetet och ett underlag till budget och verksamhetsplaneringen. Arbetet med kompetensförsörj-ning pågår kontinuerligt och alla Region Skånes chefer och medarbetare behöver bidra utifrån sina förutsättningar. Planen belyser utmaningar och förändringar, redogör för en kompetensanalys samt tar upp tio strategier och strate-giska insatser som avser skapa förflyttning i kompetensför-sörjningsarbetet. Kompetensförsörjningsplanen ger förutsätt-ningar för en gemensam kunskapsbild av den kommande utvecklingen vad gäller tillgång till och bedömd efterfrå-gan på, några av Region Skånes större yrkeskategorier och kompetenser. Likaså innehåller planen en bedömning av det aktuella rekryteringsläget för ett antal utbildningsgrupper.

Region Skåne står för hälsa, hållbar utveckling, innova-tion, tolerans och tillväxt. Region Skåne finns till för dem som bor och verkar i Skåne. Vår verksamhet bygger på hög service och hållbar utveckling. Vi arbetar för en välfunge-rande sjukvård och kollektivtrafik, en innovativ regional utveckling och ett rikt kulturliv. Region Skånes vision, som gäller för hela organisationen och dess verksamheter är Framtidstro och livskvalitet. Genom de fem målen, som vän-der sig till all verksamhet ska vi nå visionen. Våra resurser är medarbetarna, verksamheten och ekonomin. Vår orga-nisationskultur utgår från de gemensamma värderingarna: välkomnande, drivande, omtanke och respekt. Detta gäller i allt ledarskap, medarbetarskap liksom i alla möten med de vi finns till för och samverkar med.

Framtidstro och

livskvalitet

Bättre liv och hälsa för fler

Långsiktigtstark ekonomi

Attraktiv arbetsgivare,professionellverksamhet

Hållbar utveckling i hela Skåne

Tillgänglighetoch kvalitet

Pandemin har inneburit en stor medial uppmärksamhet vilket ökat insikten om hur viktiga Region Skånes yrken är…

4


Utmaningar, förändringar och erfarenheter av pandeminI hela världen är urbaniseringen påtaglig. I Sverige är det de större städerna och förortskommunerna som omger dessa som ökar i sin befolkning. I Skåne ökar befolkningen något snabbare i de västra delarna. I takt med att befolkningen ökar blir den också äldre och behovet av välfärdstjänster växer. Samtidigt som detta sker minskar befolkningen i arbetsför ålder. Innovativa lösningar så som digital vård och distansvård kan stävja de negativa konsekvenserna av en ökande urbanisering och främja en jämlik vård.

Informations- och kommunikationsteknologin har revo-lutionerat samhället och våra liv. Digitaliseringen skapar stora möjligheter för hälso- och sjukvården men också ut-maningar i att lära den nya tekniken och att följa med ut-vecklingen och dess ständiga förändringar. I Region Skåne har digitaliseringens utveckling fått en skjuts framåt till följd av pandemin, inte minst har digitala vårdkontakter ökat och användningen av digitala arbetssätt har överlag använts i större utsträckning. Denna utveckling måste fort-sätta och ytterligare insatser krävs för att höja organisatio-nens digitala förmåga och mognad.

Den globala pandemin har inneburit stora prövningar för hela världen och det svenska samhället. Det är känt att kris är en katalysator för förändring och utveckling. I ljuset av pandemin har traditionella arbetssätt utmanats och för-ändrats. Region Skånes medarbetare och hela organisatio-nen har visat stor förmåga att ställa om och anpassa sig under denna prövande tid. En betydande lärdom för fram tiden är att Region Skåne klarar förändringar på ett framgångsrikt sätt när syftet är tydligt, arbetssättet lösnings fokuserat och tilliten till medarbetarnas kompetens är kännbar.

Kompetensanalys Tillgång och efterfrågan på arbetskraft inom hälso- och sjukvården i regionenUnder senhösten 2020 utgav koncernstab HR en kompetens-försörjningsrapport som också biläggs kompetensförsörj-ningsplanen. Syftet med rapporten är att visa på hur grup-perna har utvecklats numerärt de senaste åren och göra en kvalificerad bedömning om hur utvecklingen förväntas fortsätta. I rapporten redogörs för tillgången på en rad av Region Skånes efterfrågade yrken genom att studera utbild-ningsgrupper. Det redogörs för vilka utbildningsgrupper som bedöms öka respektive minska i antal under det närmsta året (fram till och med 2022). Vissa grupper kom-mer att minska i antal; distriktssköterskor, specialistsjuk-sköterskor utbildade inom medicinsk, kirurgisk, onkolo-gisk, psykiatrisk vård, biomedicinska analytiker, tand - sköterskor samt vård- och omsorgsutbildade på gymnasie-nivå. Dessa grupper bedöms dessutom redan idag vara bristyrken. Tillgången på övriga grupper som behandlas i rapporten bedöms dock öka. Huruvida denna ökning är tillräcklig för att möta efterfrågan är svårbedömt. Någon sådan bedömning görs följaktligen inte i rapporten som snarast syftar till att numerärt bestämma storleken på olika utbildningsgrupper och hur tillgången på arbetsmarknaden av dessa grupper kommer förändras på kort sikt.

Bedömning av aktuellt rekryteringsläge för ett antal yrken inom Region Skåne har skett utifrån verksamheter-nas bedömningar och förvaltningarnas kompetensförsörj-ningsplaner, Region Skånes kompetensförsörjningsrapport 2020, nationella framskrivningar och den årliga läkarbe-mannings- och ST-planen. Den framtida efterfrågan på arbetskraft inom Region Skånes yrken kommer som ovan beskrivits ha många påverkansfaktorer.

I merparten av utbildningsgrupperna bedöms en tydlig obalans eller knapp balans föreligga. Särskilt allvarlig är si-tuationen i de grupper där tydlig obalans bedöms föreligga redan idag, och tillgången på arbetsmarknaden dessutom ser ut att minska under de kommande åren. Endast i ut-bildningsgrupperna socionom, apotekare, receptarier och tandläkare bedöms balansen som god.

55


God balans Knapp balans Tydlig obalans

Det är möjligt att rekrytera personal med rätt kompetens.

Det är ofta, men inte alltid, möjligt att rekrytera personal med rätt kompetens.

Det är svårt att rekrytera personal med rätt kompetens.

Utbildningsgrupp Exempel på yrkestitlar inom utbildningsgruppenSamlad bedömning av rekryteringsläget

Läkare Läkare (inom ett antal olika specialiteter) Röd/Gul

Grundutbildade sjuksköterskor Allmänsjuksköterska Röd

Röntgensjuksköterskor Röntgensjuksköterska Röd

Barnmorskor Barnmorska Röd

Specialistsjuksköterskor Specialistsjuksköterska: Anestesisjuk sköterska, Intensivvårdssjuksköterska, Operationssjuksköterska, Ambulanssjuk sköterska, Barnsjuksköterska, Distriktssjuksköterska, Geriatrik-sjuksköterska, Sjuksköterska medicin/kirurgi, onkologi-sjuksköterska, Psykiatrisjuksköterska, Akutsjuksköterska, ögonsjuksköterska

Röd

Arbetsterapeuter Arbetsterapeut Gul

Biomedicinsk analytikerutbildning Biomedicinsk analytiker Röd

Fysioterapeuter Fysioterapeut Gul

Audionomer Audionom Gul

Dietister Dietist Gul

Logopeder Logoped Gul

Sjukhusfysiker Sjukhusfysiker Gul

Socionomer Kurator Grön

Psykologer Psykolog Röd

VO-utbildade gymnasienivå Undersköterska, skötare, barnsköterska Gul

Medicinska sekreterare Medicinsk sekreterare Röd

Apotekare Apotekare Grön

Receptarier Receptarie Grön

Tandhygienister Tandhygienist Gul

Tandsköterskor Tandsköterska Gul

Tandläkare Tandläkare Grön

6


Strategier för att möta kompetensförsörjningsutmaningen

Använd kompetensen rättKompetensutmaningen löses inte genom att vi blir fler. Kontinuerlig verksamhetsut-veckling och anpassning av såväl arbets-sätt som arbetsupp gifter behöver genom-

föras för att möta morgondagens utmaningar. Medarbetarna i Region Skåne ska ges förutsätt-

ningar att kunna bidra till utveckling i sitt uppdrag så att verk-samhetsmålen uppnås. Genom att tillsammans se över arbets-uppgifternas innehåll, vem som utför uppgifterna och hur de genomförs kan den samlade kompetensen användas på ett bättre sätt. För att lyckas behöver normer och arbetssätt ut-manas.

• Arbeta med kompetenskartläggning och kompetenspla-nering för att bättre kunna stödja medarbetarutveck-ling. Strukturerade arbetssätt och planeringsverktyg ska finnas som stöd.

• Bejaka nya perspektiv och innovation genom att utmana och förändra de traditionella arbetssätten.

• Skapa nya och förändrade yrkesroller så att medarbetare använder sin kompetens till de uppgifter de har utbild-ning för.

• Skapa strukturer som stödjer arbetet med kompetens-växling och uppgiftsväxling.

• Använda och utveckla arbetet med kompetensstegar för att tydliggöra uppgifter och kompe tens krav. Imple-mentering och uppföljningsmodeller ska framarbetas där det ännu inte skett.

Region Skånes tio strategier för kom-petensförsörjning.

En genomtänkt strategisk kompetensförsörjning är en förutsättning för att klara framtidens uppdrag och kräver många olika insatser. Nedan följer tio nödvändiga strategier som visar på den gemensamma riktningen och behov av insatser för att möta kompetensförsörjningsutmaningen nu och i framtiden.

I samtliga strategier ligger lärdomar från året som gått däribland de särskilda förutsättningar som orsakats av pandemin som grund. I utarbetandet av strategierna har representanter från Region Skånes förvaltningar och funktioner inom koncernstab HR varit delaktiga.

77


Skapa engagemang Engagerade medarbetare som ges och tar ansvar på sin arbetsplats skapar hälsofrämj-ande och intressanta arbetsplatser som bi-

drar till verksamhetens utveckling. Region Skåne ska möjliggöra ett engagerat medarbe-

tarskap och medledarskap genom en kultur som präglas av tillit, transparens och lärande. Medarbetare ska göras delaktiga, ges och ta ett ökat ansvar för arbetsmiljö, verksamhetens utveckling och ständiga förbättringar. En attraktiv arbetsmiljö som är enkel att navigera i och där stöd finns i vardagen till såväl medarbe-tare som chefer, bidrar till att medarbetare vill stanna och ut-vecklas i Region Skåne.

• Arbeta med regelbundna medarbetarsamtal och dialog med arbetsgrupper och team, som medel för att ta till-vara medarbetarnas idéer, potential och kunskap.

• Möjliggöra för chefer att ta ett aktivt chefs- och ledar-skap, som är tydligt och närvarande, genom att fokusera på chefers organisatoriska förutsättningar och arbets-miljö.

• Underlätta chefers arbetsmiljöarbete, som en viktig fak-tor för att över tid skapa en hållbar arbetsmiljö för alla medarbetare.

• Rusta chefer att leda i förändring, komplexitet och på distans.

• Arbeta aktivt med målstyrning, uppföljning och åter-koppling.

Stöd medarbetarutveckling Det finns förväntan på lärande och kompe-tensutveckling under hela yrkeslivet. En att-raktiv arbetsgivare skapar utrymme till lär-

ande i vardagen och möjligheter till konti nu - erlig utveckling för sina medarbetare. Region

Skåne ska skapa de rätta förutsättningarna för medarbetarnas möjlighet till lärande i vardagen. Redan idag erbjuds en mängd möjligheter men arbetet för att vara en organisation där med-arbetare får växa ska stärkas ytter ligare.

• Stärka en lärandekultur där nya former av lärande och kompetensutveckling prioriteras.

• Tydliggöra möjligheterna för kompetens- och karriärut-veckling samt stimulera och attrahera till chefskap och specialistfunktioner.

• Nyttja medarbetarsamtal och kompetensstegar som ut-gångspunkt för kompetens- och karriärutveckling.

• Identifiera behov av kompetensutveckling vid omställ-ning för att underlätta för medarbetare att ta sig an nya eller förändrade arbetsuppgifter exempelvis i relation till digitaliseringen.

• Arbeta för att nya medarbetare får en god introduktion med individanpassad tillgång till stöd och handledning.

Stärk utbildningsuppdragetSamarbetet mellan välfärdsorganisationer och utbildningsan ordnare är avgörande för att ga-pet mellan behov och tillgänglig kompetens

ska minska. Region Skåne har ett stort utbild-ningsuppdrag, som spänner över alla utbildnings-

nivåer och innebär bland annat att studerande gör sin praktik i organisationen. Handledarna har en viktig roll i att ge de stude-rande en praktik med hög kvalitet och en god introduktion till Region Skåne som framtida arbetsgivare. Kompetensförsörj-ningsperspektivet ska lyftas fram för att säker ställa att studen-terna får rätt kompetens utifrån verksamheternas behov.

• Säkerställa att medarbetare har rätt förutsättningar och

kompetens för att handleda studerande och nya medar-betare.

• Fördjupa samverkan med utbildningsanordnare på alla nivåer för att utbildningarna ska överensstämma med våra behov av kompetens.

• Fördjupa och utveckla det interna samarbetet kring ut-bildningsuppdraget med fokus på kommunikation och arbetsprocesser

• Skapa gemensamma strategier tillsammans med kom-muner och utbildningsanordnare för att systematiskt utveckla praktikuppdraget genom bland annat pedago-giska modeller för att tillsammans möta regionala och nationella krav.

Använd teknikenEn ökad digitalisering av välfärdstjänsterna öpp-nar för både effektivare verksamhet och bättre

kvalitet. Region Skåne ska använda tekniken smart för att uppnå verksamhetens mål, förmedla trygghet och främja kommunikationen till medborgare. Den ska underlätta, avlasta och stödja medarbetarna i deras arbete. Alla medarbetare och chefer behöver kontinuerligt utveckla den kompetens som be-hövs för att förstå digitaliseringens påverkan och möjligheter inom verksamhetsområdet samt förstå den beteendeförändring som krävs för att hantera en alltmer digital arbetsplats.

• Genomföra och stimulera till förändring av de traditio-nella arbetssätten, vilket ställer stora krav på delaktig-het, ledarskap och digital kompetens.

• Inventera och behovsanalysera kompetens kring nuva-rande digitala verktyg och arbetssätt samt för att skapa handlingsberedskap i syfte att möta framtida behov.

• Utveckla medarbetares digitala kompetens kontinuer-ligt över tid både vad gäller generell digital kompetens och specifika system och verktyg. Medarbetare ska ges tid och förutsättningar att lära av varandra.

• Öka kunskapen att leda på distans samt möjligheten till effektivisering genom digitala möten och digitala ut-bildningar.

8


Möjliggör löneutveckling Lönefrågan kräver särskild uppmärksamhet när konkurrensen om arbetskraften ökar. Lönebildningen ska vara en positiv kraft i

Region Skånes verksamheter för att skapa förutsättningar så att individer stimuleras till

goda arbetsinsatser. Detta bidrar till att utveckla verksamheten så att den ligger i linje med medborgarnas behov samt att kunna rekrytera, utveckla och behålla den kompetens som behövs. • Följa upp medarbetares resultat utifrån verksamhetens

uppdrag och koppla detta till löneutvecklingen. Kriteri-erna för lönesättning ska vara relevanta och väl kända. Löner och villkor ska vara sakligt motiverade.

• Öka lönespännvidden i många yrken för att möjliggöra en löneutveckling i yrket. För detta krävs ett utvecklat lönebildningsarbete som ger cheferna förutsättningar att differentiera lönerna.

• Följa upp och analysera löneutvecklingen för våra yrkes-grupper i arbetet med önskvärd lönestruktur.

• Synliggöra våra yrkesgruppers lönestruktur och kom-municera dessa internt och externt.

Stärk arbetsgivarvarumärket Välfärdens kompetensutmaningar är stora och i konkurrensen om arbetskraft behöver Region Skåne fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare.

Det är centralt både för att nå framtida medarbe-tare men också för att ge nuvarande medarbetare förutsättning-ar att utvecklas, visa engagemang och känna stolthet över sitt arbete. Region Skåne behöver kontinuerligt lyfta fram goda ex-empel och resultat.

• Arbeta med arbetsgivarvarumärket i syfte att ytterligare stärka Region Skåne som en attraktiv arbetsgivare.

• Belysa bredden och utvecklingsmöjligheterna inom Region Skånes yrken i både rekryterings- och marknads-föringssammanhang.

• Budskapsanpassa och rikta information för att attrahera olika målgrupper.

• Samverka med andra organisationer och intressenter för att möta välfärdens behov av kompetens.

Bredda rekryteringen Samtidigt som kompetensbehoven är stora finns det många personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Den tillgängliga kompe-

tensen på arbetsmarknaden matchar inte alltid Region Skånes behov. Gapet kan minska genom proaktiva insat-ser bland annat riktade till unga. För att bättre ta tillvara den ar-betskraft som finns behöver fler inkluderas. Som Skånes största arbetsgivare ska Region Skåne vara en förebild, och en arbets-givare för många.

• Tillvara ta ungas intresse genom att tidigt skapa fler vägar in till våra yrken och vår organisation.

• Arbeta för inkluderande arbetsplatser där sammansätt-ningen av medarbetare speglar samhällsstrukturen.

• Möjliggöra för individuella och flexibla lösningar avse-ende arbetsuppgifter.

• Samarbeta med relevanta aktörer på arbetsmarknaden för att nå fler och nya grupper.

99


Avslutande ordRegion Skånes kompetensförsörjningsplan, och styrel-sers/nämnders kompetensförsörjningsplaner, är underlag för arbete, planering och genomförande av strategiska kompetensförsörjningsinsatser. Redan idag görs det mycket för att möta kompetensutmaningen inom organisationen och framförallt i Region Skånes verksamheter men det finns fortfarande en hel del kvar att göra. Arbetet omfat-tar alla yrkeskategorier och gemensamma ansträngningar krävs för att åstadkomma en förflyttning framöver. Kom-petensförsörjningsplanen i sin helhet följs upp årligen och återrapporteras till personalnämnden.

Öka heltidsarbetetEn stor andel medarbetare i välfärden arbetar fortfarande deltid. Region Skåne har en hög andel heltidsanställningar relativt andra väl-

färdsorganisationer. Arbetet med att erbjuda och skapa förutsättningar för heltidsarbete till alla som så önskar är en avgörande faktor. Samtidigt finns det fortsatt ett stort rekry-teringsbehov som kan minska om fler jobbar mer.

• Erbjuda de som arbetar deltid att gå upp i tid.• Arbeta för en god arbetsmiljö med flexibla lösningar, där

medarbetare ska vilja och kunna arbeta heltid.• Genomföra en fördjupad kartläggning över förekomst

av och orsaken till deltidsarbete.

Redan idag görs det mycket för att möta kompetensutmaningen inom organisationen...

Förläng arbetslivet Med fler år i yrkeslivet ökar välfärdens möjlig-heter att möta kompetensutmaningen. Region

Skåne ska ge möjligheten att börja arbeta tidi-gare och stanna kvar längre i arbetslivet genom att ta

tillvara varje medarbetares kompetens och erfarenhet. Arbets-livet ska vara hållbart och en god arbetsmiljö är avgörande för att medarbetare ska kunna och vilja förlänga tiden i arbetslivet.

• Stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv för att underlätta ingången till ett arbete hos oss.

• Erbjuda ett livslångt lärande med möjlighet att utbilda och fortbilda sig genom hela arbetslivet.

• Tillvara ta äldre medarbetares erfarenheter genom flexibla och situationsanpassade lösningar.

• Stärka nya medarbetares kompetens genom att systemati-sera kunskapsöverföring från erfarna medarbetare genom exempelvis handledning och mentorskap.

Bilaga

Kompetensförsörjningsrapport 2020Bedömning av arbetsmarknadsutbud på kort sikt för ett antal

yrkesgrupper inom Region Skånes hälso- och sjukvård

KONCERNSTAB HR 2020-08-30

2

Kompetensförsörjningsrapport Region Skåne

I slutet av 2019 publicerades den första upplagan av Region Skånes kompetensförsörjningsrapport. Tanken med denna var att erbjuda ett faktaunderlag, en liten uppslagsbok för alla som arbetar med kompetensförsörjning i Region Skåne, genom att visa på utbildningskrav för, och arbetsmarknadstill-gång på, ett antal yrkesgrupper verksamma inom hälso- och sjukvården.

Ambitionen är att rapporten skall utgöra ett (av flera) underlag för prioriteringar av strategiska insatser för att möta den framtida kompetensförsörjnings-utmaningen. I år har denna rapport uppdaterats bland annat genom att inkludera flera yrkesgrupper.

Som rapportens huvudförfattare utsågs Anton Petersson, analytiker vid koncernstab HR, i arbetet har också Anders Axelsson, analytiker vid avdelning-en för regional utveckling samt Ronny Wain, led-ningsstrateg vid koncernstab HR deltagit. Kommen-tarer och synpunkter har också lämnats av flertalet medarbetare vid koncernstab HR.

Karin MelanderHR-direktör, Malmö, augusti 2020

Förord Innehåll

Förord .................................................................................. 2

Introduktion ........................................................................ 3Så här läser du rapporten ....................................................... 3

YrkesgrupperLäkare ................................................................................... 4Grundutbildade sjuksköterskor ................................................ 5Röntgensjuksköterskor ........................................................... 6Barnmorskor .......................................................................... 6Specialistsjuksköterskor ......................................................... 7Specialistsjuksköterskor utbildade inom anestesi-, intensiv-, operations- eller ambulanssjukvård ........................... 7Specialistsjuksköterskor utbildade inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar ........................................................... 8Distriktssköterskor ................................................................. 8Specialistsjuksköterskor utbildade inom geriatrisk vård............ 9Specialistsjuksköterskor utbildade inom medicinsk, kirurgisk eller onkologisk vård ................................................. 9Specialistsjuksköterskor utbildade inom psykiatrisk vård.........10Specialistsjuksköterskor utbildade inom annan specialisering ..10Biomedicinska analytiker .......................................................11Arbetsterapeuter ...................................................................11Fysioterapeuter .................................................................... 12Audionomer .......................................................................... 12Dietister ............................................................................... 13Logopeder ........................................................................... 13Sjukhusfysiker .......................................................................14Medicinska sekreterare ..........................................................14Vård- och omsorgsutbildade på gymnasienivå ........................ 15Socionomer ..........................................................................16Psykologer ............................................................................17Apotekare .............................................................................17Receptarier .......................................................................... 18Tandhygienister .................................................................... 18Tandsköterskor ..................................................................... 19Tandläkare ........................................................................... 20

Metod ................................................................................ 21Sektorsindelning................................................................... 21RMI, indikator U3 samt prognosmetod ................................... 21Komponenter och prognosmetoder ....................................... 22

33


Årets kompetensförsörjningsrapport bygger liksom fjolårets på framskrivningar baserade på Statistiska centralbyråns (SCB) så kallade Regionala matchningsindikatorer (RMI), specifikt tabellen U3 som innehåller uppgifter om ålders in och utträden, examinerade och vidareutbildade samt ut och inflyttare till regionen (för mer information se slutrapport RMI1). Genom att studera hur de olika grupperna numerärt har förändrats de senaste åren och göra approximativa framskrivningar av detta går det att, åtminstone mellan tummen och pekfingret, uttala sig om hur stora grupperna kommer att vara de närmaste åren. Framskrivningsmetoderna är något justerade till årets rapport, mer om detta kan läsas under rubriken Metod i slutet av rapporten.

Alla framskrivningar innehåller per definition osäkerhetsfaktorer. Syftet med rapporten är inte att med exakthet förutspå hur många sjuksköterskor, medicinska sekreterare eller tandläkare som kommer finnas på den skånska arbetsmarknaden om tre, fyra år. Syftet är snarare att visa på hur grupperna har utvecklas numerärt de senaste åren och göra en kvalificerad bedömning om hur utvecklingen förväntas fortsätta.

Data i rapporten bygger på utfallsdata fram till 2018 vilket är den senast tillgängliga datan från SCB. I rapporten redovisas utfallen för åren 20142018 (i rapporten kallat utfallsperioden), samt en framskrivning för åren 20192023 (i rapporten kallat prognosperioden). Delar av den så kallade prognosperioden har således redan förlöpt vid denna rapports publicering, detta är dock en förutsättning om man skall arbeta med den typ av statistik som redovisas i rapporten.

Introduktion

1. Reglabs slutrapport om indikatorerna: https://tillvaxtverket.se/download/18.4b8f901016a534f238aab6cf/1557215554120/Regionala%20Matchningsindikatorer.pdf <hämtad 20-08-04>

Så här läser du rapportenI rapporten kommer ett antal utbildningsgrupper att presenteras genom: 1. En faktaruta med en kort beskrivning av utbildningskraven för

gruppen. 2. En illustration på hur förvärvsarbetande i Skåne inom

utbildningsgruppen fördelar sig efter sektor. I denna används så kallat dagbefolkning, det vill säga de som har sin arbets-plats i länet.

3. En figur som dels anger hur utbildningsgruppen förändrats under de senaste åren, dels innehåller en framskrivning hur den bedöms att förändras under åren som kommer. I denna används så kallad nattbefolkning, det vill säga de som har sin bostad i länet.

4. Respektive avsnitt avslutas med en kortare skriftlig kommen-tar kring arbetsmarknadsutbudet de närmaste åren.

4


Läkare

Legitimerat yrke Ja

Utbildningskrav Läkarexamen (330 hp/5,5 år) därefter 18 månaders AT-tjänstgöring, ger rätt att ta ut legitimation från Socialstyrelsen.Efter erhållen legitimation kan specialist-tjänstgöring påbörjas, denna pågår 5 år och därefter kan Socialstyrelsen utfärda specialistbevis. Från och med 2021 kommer utbildningen förändras så att grundutbildningen utgör 6 år, och att legitimation kan utfärdas direkt efter genomförd utbildning, AT försvinner således successivt. Tillkommer gör dock den nya så kallade basttjänstgöringen, BT.

I Skåne ges utbildningen vid

Lunds universitet

Region79 %

Kommun1%

Stat3 %

Privata bolag och

övrigt17 %

Läkare i Skåne län Andel förvärvsarbetande per sektor (dagbefolkning, tot n=5583)

Antal examinerade, nettoförändring samt framskrivning

0

50

100

150

200

250

300

Nettoförändring av utbildnings-gruppen jämfört med år-1

Examineradei utbildningsgruppen

Prognosperiod2019–2023

(årligt genomsnitt)

20182017201620152014

214 212

255

233242 233

78

249

174

122

210

181

Inom utbildningsgruppen läkare i Skåne arbetar den stora merparten inom regionsektorn. För Region Skåne innebär detta att konkurrensen om arbetskraften, relativt sett, bör vara begränsad. Under utfallsperioden 2014-2018 utexa-minerades mellan 212 upp till 255 läkare årligen. Netto-förändringen har varit positiv under dessa år och varierat mellan 78 och 249, det relativt låga nettotillskottet 2017 förklaras till stor del av ett större antal utflyttare detta år. Under prognosperioden bedöms antalet i utbildningsgrup-pen läkare öka årligen med i genomsnitt 181 personer.

Mer information om situationen gällande olika specialist-inriktningar finns i Region Skånes Läkarbemannings- och ST-plan2.

2. https://vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/st/#176879 <hämtad 2020-08-04>

1

2

3

4

I rapporten finns således uppgifter som visar både natt och dagbefolkning, vilket innebär att totalsummorna inte är de samma (på grund av pendling över läns och landsgränser). Vi har dock valt att i denna rapport redovisa de olika siffrorna, då dagbefolkningen är det som vanligtvis används för att beskriva arbetsmarknaden i en geografisk region. Men U3tabellen, som beskriver hur gruppen årligen förändras baseras på nattbefolkningen, för att kunna beräkna in och utflyttning ur länet. Mer utförligt om datakällor och metod finns i den avslutande delen Metod.

I rapporten används löpande begreppen positiv och negativ utveckling. Det kan poängteras att dessa begrepp skall tolkas rent matematiskt, det vill säga ökar eller minskar antalet i varje given utbildningsgrupp. Huruvida en grupp bör öka eller minska är inget som denna rapport uttalar sig om. Rapporten skall endast visa ett faktaunderlag som kan användas i diskussioner kring prioriteringar och planering.

4


Läkare

Legitimerat yrke Ja

Utbildningskrav Läkarexamen (330 hp/5,5 år) därefter 18 månaders AT-tjänstgöring, ger rätt att ta ut legitimation från Socialstyrelsen.Efter erhållen legitimation kan specialist-tjänstgöring påbörjas, denna pågår 5 år och därefter kan Socialstyrelsen utfärda specialistbevis. Från och med 2021 kommer utbildningen förändras så att grundutbildningen utgör 6 år, och att legitimation kan utfärdas direkt efter genomförd utbildning, AT försvinner således successivt. Tillkommer gör dock den nya så kallade basttjänstgöringen, BT.


Lunds universitet

Region79 %

Kommun1%

Stat3 %

Privata bolag och

övrigt17 %

Läkare i Skåne län Andel förvärvsarbetande per sektor (dagbefolkning, tot n=5583)


0

50

100

150

200

250

300





20182017201620152014

214 212

255

233242 233

78

249

174

122

210

181

Inom utbildningsgruppen läkare i Skåne arbetar den stora merparten inom regionsektorn. För Region Skåne innebär detta att konkurrensen om arbetskraften, relativt sett, bör vara begränsad. Under utfallsperioden 20142018 utexaminerades mellan 212 upp till 255 läkare årligen. Nettoförändringen har varit positiv under dessa år och varierat mellan 78 och 249, det relativt låga nettotillskottet 2017 förklaras till stor del av ett större antal utflyttare detta år. Under prognosperioden bedöms antalet i utbildningsgruppen läkare öka årligen med i genomsnitt 181 personer.

Mer information om situationen gällande olika specialistinriktningar finns i Region Skånes Läkarbemannings- och ST-plan2.

2. https://vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/st/#176879 <hämtad 2020-08-04>

55


Grundutbildade sjuksköterskor

Legitimerat yrke Ja

Utbildningskrav Sjuksköterskeexamen (180 hp/3 år).Högskoleutbildning sedan 1993, dessför innan var landstingen utbildnings-huvudmän.


Lunds universitetMalmö universitetHögskolan Kristianstad

Region62 %

Kommun17 %

Stat1 %

Privata bolag och

övrigt20 %

Grundutbildade sjuksköterskor i Skåne län Andel förvärvsarbetande per sektor (dagbefolkning, tot n=8713)


0

100

200

300

400

500





20182017201620152014

460441

497

432

479 491

70

143119113

156

104

Bland de förvärvsarbetande grundutbildade sjuksköterskorna är en majoritet (62 procent) anställda i regionsektorn. Men kommuner och privat sektor utgör också stora arbetsgivare för denna grupp, sannolikt finns således mellansektoriell konkurrens om arbetskraften.

Under utfallsperioden har utbildningsgruppen kontinuerligt ökat med mellan 70143 personer årligen. Ökningen har dock varit väsentligen lägre än antalet utexaminerade, en förklaring är att en stor andel inom sjuksköterskegruppen lämnar utbildningsgruppen på grund av vidareutbildning, sannolikt till specialistsjuksköterskor. Under prognosperioden bedöms antalet öka med 156 årligen.

6


Röntgensjuksköterskor

Legitimerat yrke Ja

Utbildningskrav Röntgensjuksköterskeexamen infördes år 2000, dessförinnan fanns såväl direktut-bildningar som specialistutbildningar för befintliga sjuksköterskor.


Lunds universitet

Region77 %

Kommun3 %

Stat1 %

Privata bolag och

övrigt19 %

Röntgensjuksköterskor i Skåne län Andel förvärvsarbetande per sektor (dagbefolkning, tot n=468)


-5

0

5

10

15

20

25

30





20182017201620152014

20

24

29

23

-1 -4

19

25

17

29

9

Den stora merparten röntgensjuksköterskor arbetar inom regionsektorn (77 %). Utbildningsgruppen ökade något i storlek under början av utfallsperioden, men under 2017 och 2018 har nettoförändringaren varit negativ. Under prognosperioden bedöms antalet dock öka med 9 personer årligen.

Barnmorskor

Legitimerat yrke Ja

Utbildningskrav Barnmorskeexamen (90 hp/1,5 år) för att antas till utbildningen skall en legitimation som sjuksköterska innehas.


Lunds universitet

Region75 %

Kommun2 %

Stat1 %

Privata bolag och

övrigt22 %

Barnmorskor i Skåne län Andel förvärvsarbetande per sektor (dagbefolkning, tot n=808)


-10

-5

0

5

10

15

20

25

30

35

40





20182017201620152014

36

26 27

40

3633

4 3

17

-7

8

15

Inom barnmorskegruppen arbetar en övervägande majoritet (77 %) i regionsektorn. Gruppen har haft en mindre nettoökning fyra av fem år under utfallsperioden, och bedöms öka endast med 3 årligen under prognosperioden.

77


I gruppen specialistsjuksköterskor utbildade inom anestesi, intensivvård, operations eller ambulanssjukvård är en stor majoritet anställda inom landstingssektorn. Nettoförändringen har varit positiv under utfallsperioden, och antalet bedöms öka med 45 årligen under prognosperioden.

Specialistsjuksköterskor

Legitimerat yrke Nej, men legitimation som sjuksköterska krävs för att påbörja utbildningen, därefter gäller examensbevis från lärosäte som specialistbevis.

Utbildningskrav Specialistsjuksköterskeexamen 60 hp/ 1 år för samtliga inriktningar utom distriktssjuksköterska där examen utgör 90 hp/1,5 år.


Lunds universitetMalmö universitetHögskolan Kristianstad

Region74 %

Kommun4 %

Stat2 %

Privata bolag och

övrigt20 %

Specialistsjuksköterskor utbildade inom anestesi-, intensiv-, operations- eller ambulanssjukvård

Andel förvärvsarbetande per sektor (dagbefolkning, tot n=2218)


0

20

40

60

80

100

120





20182017201620152014

9287

93

109104

97

47

5

3742

16

39

Rätt att kalla sig specialistsjuksköterska tillfaller den som är legitimerad sjuksköterska och avlagt specialistsjuksköterskeexamen, bestämmelser om detta finns i patientsäkerhetsförordningen3. Det finns elva definierade specialistinriktningar i högskoleförordningen4, samt en möjlighet för lärosäten att utefter lokala behov anordna egna inriktningar.

De så kallade utbildningsgrupper (definierade av SCB) som denna rapport bygger på, är färre och därmed bredare än de inriktningar som finns för specialistsjuksköterskor. Sju olika utbildningsgrupper för specialistsjuksköterskor är definierade av SCB. Detta kapitel, som behandlar specialistsjuksköterskor, är upplagt så att vart och en av de redovisade utbildningsgrupperna kort diskuteras och RMIdata för respektive undergrupp presenteras.

3. Se: SFS 2010:1369 4 kap. §4.4. Se: SFS 1993:100

8


Även bland specialistsjuksköterskorna utbildade inom sjukvård för barn och ungdomar är regionsektorn den dominerande arbetsgivaren, men i denna grupp är en väsentligen större andel anställda inom kommunsektorn. Nettoförändringen har varit kontinuerligt positiv under utfallsperioden, under prognosperioden bedöms antalet öka med 15 årligen.

Distriktssköterskorna är till lika stor del anställda inom kommun som regionsektorn. Konkurrens om arbetskraften finns således sannolikt. Gruppen har, trots inflöde från utbildningsystemet, kontinuerligt minskat under början av utfallsperioden med mellan 44 och 28 personer per år, med ett blygsamt nettotillskott om 1 under 2018. Denna nettominskning förklaras till stor del av åldersutträden. Minskningen bedöms fortsätta under prognosperioden, med en nettoförändring om 15 årligen.

Region58 % Kommun

24 %

Stat1 %

Privata bolag och

övrigt17 %

Region36 %

Kommun38 %

Stat1 %

Privata bolag och

övrigt25 %

Specialistsjuksköterskor utbildade inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar i Skåne län


Distriktssköterskor i Skåne länAndel förvärvsarbetande per sektor (dagbefolkning, tot n=1469)



0

10

20

30

40

50

60

70

80





20182017201620152014

4037

54

36

66

47

2

252020

15

30

-50

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

40

50

60

70

80





20182017201620152014

64 61 62

38

6358

-44

-35 -35-28

-15

1

Specialistsjuksköterskor forts.

99


Inom undergruppen specialistsjuksköterskor inom geriatrisk vård är majoriteten anställda i kommunsektorn. Under utfallsperioden har gruppen de flesta år haft en positiv nettoförändring. Under prognosperioden bedöms gruppen fortsatt öka med 8 personer årligen.

Även sjuksköterskorna inom medicin/kirurgi/onkologi arbetar i huvudsak inom regionsektorn. Gruppen har minskat under hela utfallsperioden, och inflödet från utbildningsystemet är förhållandevis lågt. Ett stort antal åldersutträden förklarar utfallet. Även framgent under prognos perioden beräknas gruppen minska med 46 årligen. En förklaring till den relativt sett höga andelen åldersavgångar i denna grupp skulle kunna vara att de sjuksköterskor som utbildade sig innan 1993, i vissa fall blev direktspecialiserade inom ramen för grundutbildningen5. Gruppen direktspecialiserade har sannolikt under de senaste åren börjat nå pensionsålder, och är sannolikt överrepresenterade i denna utbildningsgrupp.

Region32 %

Kommun56 %

Stat 6 %

Privata bolag och övrigt 6 %

Region65 % Kommun

14 %

Bolag ägda av region

eller kommun1 %

Stat2 %

Privata bolag och

övrigt18 %

Specialistsjuksköterskor utbildade inom geriatrisk vård i Skåne län


Specialistsjuksköterskor utbildade inom medicinsk, kirurgisk eller onkologisk vård i Skåne län




-5

0

5

10

15

20

25





20182017201620152014

10

5

15

18

24

1412

13

-2

9 9

19

-50

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

40





20182017201620152014

18

1015

34

17 19

-40

-47-49-46-49

-46


5. https://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e2b89/1487841902636/1005R-sjukskoterskor-specialistutbild.pdf s.13 <hämtad 20-08-12>

10


Majoriteten specialistsjuksköterskor utbildade inom psykiatrisk vård arbetar i regionsektorn. Gruppen har haft en nettominskning under hela utfallsperioden exklusive år 2016, under prognosperioden bedöms en fortsatt minskning om 3 personer årligen.

Sjuksköterskor med annan specialistutbildning arbetar till stor del inom regionsektorn. Utvecklingen i gruppen är negativ under utfallsperioden. Under 2017 och 2018 har det dock examinerats enskilda personer in i denna grupp. Den negativa utvecklingen bedöms fortsätta under prognosperioden. Det skall dock understrykas att gruppen är liten, och gruppen består till stor del av äldre utbildningar6. Sanno likt äldre utbildningar som har varit svårkategoriserade, och därför är utvecklingen i sig i inte nödvändigtvis alarmerande.

Region70 %

Kommun11 %

Stat3 %

Privatabolag och

övrigt16 %

Region41 %

Kommun24 %

Stat2 %

Privatabolag och

övrigt33 %

Specialistsjuksköterskor utbildade inom psykiatrisk vård i Skåne län


Specialistsjuksköterskor utbildade inom annan specialisering i Skåne län




-30

-20

-10

0

10

20

30

40

50





20182017201620152014

15

33

50

19

30 29

-9 -3

-20

13

-6

-22

-30

-25

-20

-15

-10

-5

0

5





20182017201620152014

0 0 02 2

1

-21

-15

-29

-18

-26

-11


6. SCB konstaterar att stor del av gruppen har sina utbildningsuppgifter från Folk- och bostadsräkningen 1990, vilket indikerar att det rör sig som äldre utbildningar. Detta konstaterades av SCB efter kontakt via e-post i frågan.

1111


Biomedicinska analytiker Arbetsterapeut

Legitimerat yrke Ja

Utbildningskrav Arbetsterapeutexamen (180 hp/3 år)


Lunds universitet

Legitimerat yrke Ja

Utbildningskrav Biomedicinsk analytikerexamen (180 hp/3 år)


Malmö universitetHögskolan Kristianstad

Region31%

Kommun52%

Bolag ägda av region eller

kommun1 %

Stat3 %

Privata bolag och

övrigt13%

Region65 %

Kommun2 %

Stat8 %

Privata bolag och

övrigt25 %

Arbetsterapeuter i Skåne län Andel förvärvsarbetande per sektor (dagbefolkning, tot n=1289)

Biomedicinska analytiker i Skåne län Andel förvärvsarbetande per sektor (dagbefolkning, tot n=1347)



-10

0

10

20

30

40

50

60





20182017201620152014

51

41

49

40

54

45

-3

57

16

9

22

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

40

50

60

70

80





20182017201620152014

53

63

50 78

52

-31

-15 -4

66

-37-39

61

-8

En majoritet av arbetsterapeuterna är anställda inom kommunsektorn. Nettoförändringen har varit positiv fyra av fem år under utfallsperioden, under prognosperioden bedöms antalet öka med 9 årligen.

Biomedicinska analytiker arbetar till största del inom region sektorn. Gruppen har under utfallsperioden haft en kontinuerlig nettominskning vilken bedöms fortsätta under prognosperioden med 8 årligen.

12


Fysioterapeuter Audionomer

Legitimerat yrke Ja

Utbildningskrav Fysioterapeutexamen (180 hp/3 år)


Lunds universitet

Legitimerat yrke Ja

Utbildningskrav Audionomexamen (180 hp/3 år)


Lunds universitet

Region37 %

Kommun25 %Bolag ägda

av region eller kommun

1 %

Stat2 %

Privata bolag och

övrigt35 %

Region33 %

Kommun4 %

Stat1 %

Privata bolag och

övrigt62 %

Fysioterapeuter i Skåne län Andel förvärvsarbetande per sektor (dagbefolkning, tot n=1826)

Audionomer i Skåne län Andel förvärvsarbetande per sektor (dagbefolkning, tot n=135)



-10

0

10

20

30

40

50

60

70

80





20182017201620152014

67

55

66

73

64

58

-2

15

26

92

23

-5

0

5

10

15

20





20182017201620152014

18

7

1213

9

12

-4

5

11

-2

9

4

Fysioterapeuter är till nästan lika stora delar anställda inom regionsektorn som bland bolagen. En viss nettoökning har skett under stora delar av under utfallsperioden. Gruppen bedöms öka även under prognosperioden.

De flesta audionomer arbetar inom bolagssektorn. Antalet audionomer har ökat under 2014, 2016 samt 2017, men minskat under 2015 och 2018. Det finns ett inflöde och enligt framskrivningen kommer antalet att fortsätta öka under prognosperioden.

1313


Dietister Logopeder

Legitimerat yrke Ja

Utbildningskrav Logopedexamen (240 hp/4 år)


Lunds universitet

Legitimerat yrke Ja

Utbildningskrav Dietistexamen (180 hp/3 år)


Ges för närvarande inte på något utav de skånska lärosätena men på universiteten i Göteborg, Uppsala samt Umeå)

Region66 %

Kommun8 %

Stat1 %

Privata bolag och

övrigt25 %

Region52 % Kommun

33 %

Stat3 %

Privata bolag och

övrigt12 %

Logopeder i Skåne län Andel förvärvsarbetande per sektor (dagbefolkning, tot n=295)

Dietister i Skåne län Andel förvärvsarbetande per sektor (dagbefolkning, tot n=148)


0

5

10

15

20

25





20182017201620152014

11

18

1617

10

1515

21

12

10

14

7

Drygt hälften av de logopedutbildade arbetar inom regionsektorn. Under hela utfallsperioden har gruppen ökat i storlek, en utveckling som enligt framskrivningen förväntas fortsätta under prognosperioden, med i snitt +14 årligen.

Bland dietistutbildade är regionen den vanligaste arbetsgivaren. Ingen av de skånska lärosätena utbildar för närvarande dietister (att det trots detta förekommer examinerade i länet i SCB:s data har att göra med att denna går efter folkbokföringsadressen. Om en nyutexaminerad flyttar till Skåne kommer det räknas till Skåne i statistiken detta år). Antalet har ökat under utfallperioden, och förväntas fortsätta öka under prognosperioden. På grund av sekretesskäl redovisas inte tabell över examinerade, nettoförändring samt framskrivning.

14


Sjukhusfysiker

Legitimerat yrke Ja

Utbildningskrav Sjukhusfysikerexamen (300 hp/5 år)


Lunds universitet

Region51 %

Stat27 %

Privata bolag och

övrigt22 %

Sjukhusfysiker i Skåne län Andel förvärvsarbetande per sektor (dagbefolkning, tot n=45)

Sjukhusfysiker är den minsta utbildningsgruppen som redovisas i föreliggande rapport, cirka hälften arbetar i regionsektorn. På grund av sekretesskäl redovisas inte tabell över examinerade, nettoförändring samt framskrivning.

Gruppen har haft en negativ tillväxt under utfallsperioden, vilken bedöms fortsätta under prognosperioden. Observera dock att små grupper är särskilt känsliga för mindre förändringar av de underliggande parametrarna, som kan ge oproportionerligt stort utslag i framskrivningarna.

Medicinska sekreterare har haft en positiv nettoförändring under senare delen av utfallsperioden, men utvecklingen var negativ 2014. Under prognosperioden bedöms nettoförändringen bli positiv med en ökning om 24 personer årligen.

Medicinska sekreterare

Legitimerat yrke Nej

Utbildningskrav YH-utbildning inom vårdadministration alternativt äldre läkarsekreterarutbildning


Yrkeshögskole-anordnare som ger utbildningen finns i Landskrona, Lund, Kristianstad samt Malmö

Region72 % Kommun

4 %

Stat3 %

Privata bolag och

övrigt21 %

Medicinska sekreterare i Skåne län Andel förvärvsarbetande per sektor (dagbefolkning, tot n=1499)


-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

40

50

60

70

80





20182017201620152014

45

7075 73 76

68

1435

-34

10

24

1515


Vård- och omsorgsutbildade på gymnasienivå


Utbildningskrav Vård och omsorgsprogram från ungdoms-gymnasium eller Komvux alternativt gamla vårdlinjen eller äldre vårdutbildning på gymnasial nivå.


Ett flertal ungdoms- och vuxengymnasie-skolor i länets kommuner

Region16 %

Kommun50 %


kommun2 %

Stat2 %

Privata bolag och

övrigt30 %

VO-utbildade gymnasienivå i Skåne län Andel förvärvsarbetande per sektor (dagbefolkning, tot n=26241)


-400

-200

0

200

400

600

800

1000

1200





20182017201620152014

1035 10261093 1067 1087 1062

-231-318

-81-220

-365

-141

Vård och omsorgsutbildade på gymnasienivå arbetar bland annat som undersköterskor och skötare. I Region Skåne ställs delvis skilda utbildningskrav på dessa två yrkeskategorier med hänsyn till olika kursinnehåll. I rapporten redovisas dock hela utbildningsgruppen gemensamt. Vård och omsorgsutbildade på gymnasienivå arbetar i huvudsak i kommunsektorn, enbart 16 procent arbetar i regionsektorn. Gruppen är stor, och många har under utfallsperioden examinerats in i utbildningsgruppen årligen. Trots detta har gruppen kontinuerligt minskat i storlek under utfallsperioden, mycket på grund av åldersutträden, men också på vidareutbildning. Minskningen bedöms fortsätta under prognosperioden.

16


Socionomer

Legitimerat yrke Ja, delvis. Socionom är inte en skyddad yrkestitel, men en legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer infördes den 1 juli 2019. För att erhålla legitimation finns i nuläget övergångsbestämmelser där socionomutbildad skall ha varit verksam som kurator under 5 år inom hälso- och sjukvård för att kunna erhålla legitimation som hälso- och sjukvårds-kurator. Framgent kommer en påbygg-nadsutbildning för socionomutbildade att krävas för legitimation som hälso- och sjukvårdskurator.

Utbildningskrav Socionomexamen (310 hp/3,5 år).För hälso- och sjukvårdskuratorer ges från hösten 2020 en utbildning (60 hp/1 år) på Lunds universitet. Socionomexamen krävs för att antas.


Malmö universitetLunds universitet (påbyggnadsutbildning hälso- och sjukvårdskurator)

Region9 %

Kommun69 %

Stat 7 %

Privata bolag och

övrigt15 %

Socionomer i Skåne län Andel förvärvsarbetande per sektor (dagbefolkning, tot n=6548)


Socionomer är en stor grupp, endast 9 procent arbetar inom regionsektorn. Socionomutbildade arbetar inom en rad olika yrken, i regionsektorn ofta som kuratorer. En ny reglering av kuratorer på hälso och sjukvårdsområdet infördes 2019 (se ruta ovan). Framgent kommer således en mindre del av socionomerna vara anställningsbara som hälso och sjukvårdskuratorer, men då utbildningen är ny (den första ges hösten 2020), redovisas här siffror för hela socionomgruppen. Gruppen har ökat i storlek och bedöms fortsätta att växa.

0

100

200

300

400

500





20182017201620152014

361

401435

312 306

166143

274

222237

198

342

1717


Psykologer Apotekare

Legitimerat yrke Ja

Utbildningskrav Psykologexamen (300 hp/5 år)


Lunds universitet

Legitimerat yrke Ja

Utbildningskrav Apotekareexamen (300 hp/5 år)


Ges för närvarande inte på något utav de skånska lärosätena, utan finns på universiteten i Göteborg och Uppsala, samt på distans vid Umeå universitet.

Region41 %

Kommun19 %

Stat 13 %

Privata bolag och

övrigt27 %

Region16 %

Stat 16 %

Privata bolag och

övrigt68 %

Psykologer i Skåne län Andel förvärvsarbetande per sektor (dagbefolkning, tot n=1229)

Apotekare i Skåne län Andel förvärvsarbetande per sektor (dagbefolkning, tot n=456)



0

20

40

60

80

100





20182017201620152014

50

93

69

58

48

70

35

6

36

74

23

52

0

5

10

15

20

25

30

35

40





20182017201620152014

36

21 20

32

17

26

34

13

19

9

25

21

Psykologer arbetar till stor del inom regionsektorn, men gruppen har större spridning vad gäller sektorer än många andra grupper som redovisas i rapporten. Nettoförändringen har varit positiv under hela utfallsperioden och bedöms fortsätta vara så under prognosperioden.

Den stora merparten apotekare arbetar inom bolagssektorn, sannolikt verksamma på apotek. Kliniskt verksamma apotekare anses dock ha ökat under senare år7. Gruppen har en stabil tillväxt och beräknas fortsätta öka under prognosperioden.

7. Se Eriksson, Tomas, Lunds universitet (2014): https://www.med.lu.se/content/download/92554/635004/file/Rapport%2025%20Tommy%20Eriksson.pdf <hämtad 20-08-11>

18


Receptarier arbetar såsom apotekare inom i huvudsak inom bolagssektorn. Under inledningen av utfallsperioden har nettoförändringen varit negativ, men positiv under 2018, till följd av minskat antal åldersutträden. Under prognosperioden bedöms antalet öka med 6 årligen.

Receptarier

Legitimerat yrke Ja

Utbildningskrav Receptarieexamen (180 hp/3 år)


Ges för närvarande inte på något utav de skånska lärosätena, utan finns på universiteten i Göteborg, Uppsala, Umeå (distans) samt Linneuniversitetet i Kalmar (både på plats och distans).

Stat32 %

Region 3 %

Privata bolag och

övrigt65 %

Receptarier i Skåne län Andel förvärvsarbetande per sektor (dagbefolkning, tot n=473)


-30

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25





20182017201620152014

18 1821

2421 22

-2-7

-26

-20

8 6

Även tandhygienister fördelar delar sig i huvudsak mellan kommun/regionägda bolag samt privata bolag. Nästan 40 procent av de tandhygienistutbildade arbetar inom kommun/regionägda bolag, vilket sannolikt förklaras av att Region Skåne bedriver folktandvården som helägt aktiebolag. I början av utfallsperioden var utvecklingen negativ, för att sedan försiktigt öka i antal. Under prognosperioden beräknas förändringen till 0, det vill säga inflödet och utflödet beräknas bli lika stort.

Tandhygienister

Legitimerat yrke Ja

Utbildningskrav Tandhygienistexamen (180 hp/3 år)


Högskolan i Kristianstad

Kommun4 %


kommun38 %

Stat 1 %

Privata bolag och

övrigt57 %

Tandhygienister i Skåne län Andel förvärvsarbetande per sektor (dagbefolkning, tot n=413)


-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

30

35





20182017201620152014

17

29

32

42 6

-12

-2

25

13

23

0

1919


En tredjedel av de tandsköterskeutbildade arbetar inom kommun/regionägda bolag, vilket sannolikt förklaras av att Region Skåne bedriver folktandvården som helägt aktie bolag. Nettoförändringen har varit negativ under hela utfallsperioden, till stor del som följd av relativt högt antal åldersutträden. Under 2014 utexaminerades också väsentligen färre än övriga år, varför nettominskningen var ännu större detta år. Under prognosperioden beräknas gruppen fortsätta minska i antal med 7 årligen.

Tandsköterskor


Utbildningskrav YH-utbildning (yrkeshögskolan) som tandsköterska (1,5 år) alternativt äldre tandsköterskeutbildning.


Yrkeshögskole-anordnare som ger utbildningen finns i Kristianstad och Malmö.

Region 4 %

Kommun7 %


kommun32 %

Stat 5 %

Privata bolag och

övrigt52 %

Tandsköterskor i Skåne län Andel förvärvsarbetande per sektor (dagbefolkning, tot n=1223)


-60-50-40-30-20-10

01020304050607080





20182017201620152014

57 54

68

-7

3

-4

-55

-7

78

24

56

-7

20


Såsom de två andra grupperna verksamma inom tandvård fördelar sig de förvärvsarbetande i huvudsak mellan privatägda respektive kommun/regionägda bolag. En dryg tredjedel av de tandläkarutbildade arbetar inom kommun/regionägda bolag, vilket sannolikt förklaras av att Region Skåne bedriver folktandvården som helägt aktiebolag. Bland de tand läkarutbildade finns en kontinuerligt positiv utveckling under utfallsperioden, och enligt framskrivningen bedöms antalet öka med 30 årligen under prognosperioden.

Tandläkare

Region 3 %

Kommun1 %


kommun36 %

Stat 9 %

Privata bolag och

övrigt51 %

Tandläkare i Skåne län Andel förvärvsarbetande per sektor (dagbefolkning, tot n=1168)


0

10

20

30

40

50

60

70

80





20182017201620152014

38 38

5249

63

56

19

46

2632

9

30

Legitimerat yrke Ja

Utbildningskrav Tandläkarexamen (300 hp/5 år)


Malmö universitet

2121


Exempel: Sjuksköterskor 2017-2018

Metod

I detta avsnitt följer en mer utförlig beskrivning av datakällor och beräkningar som är utförda i rapporten. Rapporten baseras på specialbeställd statistik från SCB över utbildningsflöden för olika utbildningsgrupper. Uppgifterna skyddas av sekretess och får endast utlämnas till avgränsad statistikverksamhet. I Region Skåne är det enheten för samhällsanalys på avdelningen för regional utveckling som utgör den avgränsade sekretessfunktionen.

Anders Axelsson på enheten för samhällsanalys har varit ansvarig kontaktperson med SCB i detta arbete och ansvarat för bearbetningen av statistiken för att säkerställa att ingen röjanderisk föreligger. Vad gäller cirkeldiagrammen med uppgift om förvärvs arbetande dagbefolkning är den baserad på den register baserade arbetsmarknadsstatistiken, mer information om denna finns på SCB:s hemsida8. Stapeldiagrammen med uppgift om antalet examinerade och nettoförändring av gruppen är en redovisning av SCB:s Regionala matchningsindikatorer (RMI), indikator U3. Data är specialbeställd från SCB för denna rapport. En del öppna data finns på SCB:s hemsida9, men då är vissa grupper redovisade på en högre aggre geringsnivå än i denna rapport.

En förändring i årets rapport är att prognosen/framskrivningen sträcker sig fem år fram från sista år med utfall, istället för fyra år.

SektorsindelningI cirkeldiagrammen under varje rubrik redovisas andelen förvärvsarbetande i aktuell utbildningsgrupp per sektor, vissa sammanslagningar har gjorts för att förenkla redovisningen. Exempelvis kategoriserar Övriga offentliga institu-tioner i gruppen Bolag och övrigt, då det inte framgår vilken

10. Se https://tillvaxtverket.se/download/18.4b8f901016a534f238aab6cf/1557215 554120/Regionala%20Matchningsindikatorer.pdf <hämtad 2020-08-04>

11. Just ålderinträden är i detta fall (sjuksköterskor) per definition 0, då det är en treårig högskoleutbildning, för att ens börja på högskolan krävs fullständiga gymnasiebetyg.

8. Se: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/sysselsattning-forvarvsarbete-och-arbetstider/registerbaserad-arbetsmarknads statistik-rams/produktrelaterat/Fordjupad-information/beskrivning-av-register baserad-arbetsmarknadsstatistik-rams/ <hämtad 2020-08-04>

9. Se: http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM9906__AM9906B/RegionInd19U3/ <hämtad 2020-08-04>

Sektorsindelning Kod Sektor i rapport

11 Statlig förvaltning Stat12 Statliga affärsverk Stat23 Statligt ägda företag och Stat organisationer 14 Regioner Region15 Övriga offentliga institutioner Privata bolag och övrigt21 Aktiebolag, ej offentligt ägda Privata bolag och övrigt22 Övriga företag, ej offentligt ägda Privata bolag och övrigt25 Övriga organisationer Privata bolag och övrigt13 Primärkommunal förvaltning Kommun24 Kommunalt ägda företag Bolag ägda av och organisationer kommun eller region

RMI, indikator U3 samt prognosmetodIndikatorn U3 från SCB beskriver hur utbildningsgrupper förändras i storlek från år till år, en nettoförändring10. Detta görs enligt ett antal komponenter listade enligt nedan: Inflöde/plusposter

+ Åldersinträden (18åringar)+ Inflyttare till regionen+ Examinerade inom regionen

Utflöde/minusposter

- Åldersutträden (65åringar)- Utflyttare från regionen- Vidareutbildade inom regionen

Se ovan för ett exempel på gruppen sjuksköterskor året 2018 (med jämförelseår 2017). Vid en summering av plusposterna (examinerade, inflyttade, åldersinträden11) ökar antalet med 736, men det sker också en minskning (på

800600400200

0-200-400-600-800

varav examinerade inom regionen +varav vidareutbildade inom regionen –

Pluspostersumma +736

Minuspostersumma -632

varav inflyttade till regionen +varav utflyttare från regionen –

varav åldersinträden (18-åringar) +varav åldersutträden (65-åringar) –

479

257

-153-135

-344

del av den offentliga sektorn som dessa institutioner tillhör. Denna sektor är också mycket liten, 2018 arbetade endast 0,005% (n=3) av de förvärvsarbetande som ingår i materialet i denna sektor. Effekten av denna redovisningsmässiga förenkling får således se som ytterst begränsad.

I rapporten redovisas andelen förvärvsarbetande per sektor enligt nedan, avrundad till närmaste hela procent. Om andelen för en sektor understiger 1 % redovisas ej sektorn.

22


Komponenter och prognosmetoder

Åldersinträden (18-åringar) = 0 Har satts till 0 i alla grupper. Samtliga grupper som bygger på efter-gymnasial utbildning har av förklarliga skäl vanligtvis 0 i utfall. I två grupper finns små utfall vissa år. Bland VO-utbildade på gymnasienivå är högsta värde 23, de flesta år ännu lägre, i gruppen tandsköterskor finns enstaka förekomster enstaka år. Bedömningen är att 0 är ett rimligt antagande i samtliga redovisade grupper.

Åldersutträden (65-åringar) Här används tabellen RMI U4 från SCB, värdet andelen förvärvsarbe-tande 60-64 år. Detta värde visar hur stor andel av hela populationen som är 60-64 år, vid ett antagande om en konstant pensionerings-ålder om 65 kan man således använda denna parameter för att avgöra kommande pensionsavgångar. Denna andel divideras med 5 (för att utgöra ett årssnitt under prognosperioden). Detta värde multipliceras därefter med populationen i U3, som är en annan popula-tion (bl a utgörs den av nattbefolkningen, se ovan). Att det är uppgifter om en population som används för att skriva fram förändringen i en annan är givetvis en svaghet, men bedömningen är att metoden ger ett tillräckligt tillfredställande resultat.

Inflyttare till regionen Medelvärdet av utfallet 2014, 2015, 2016, 2017 och 2018.

Utflyttare från regionen Medelvärdet av utfallet 2014, 2015, 2016, 2017 och 2018.

Examinerade inom regionen På de utbildningar som är högskoleutbildningar om minst 3 år har antalet programnybörjare utifrån data från universitetskanslers-ämbetet, UKÄ, sammanställts efter beräknat avgångsår (beräknat såsom tillträdestermin + utbildningslängd i terminer, omräknat till kalenderår). Den procentuella differensen mellan medelvärdet av antalet nybörjare med beräknat avgångsår 2014,2015, 2016 2017 samt 2018 jämfört med antalet nybörjare med beräknat avgångsår 2019, 2020, 2021, 2022 samt för utbildningar på minst fyra år 2023 (UKÄ:s data om nybörjare sträcker sig till 2019) beräknas, och utgör en multiplika-tionsfaktor. Denna multiplikationsfaktor används sedan för att skriva upp (eller ned) medelvärdet av utfallet på komponenten Examinerade inom regionen för åren 2014, 2015, 2016, 2017 samt 2018. För icke-högskoleutbildningar och högskoleutbildningar kortare än 3 år används medelvärdet av utfallet på komponenten Examinerade inom regionen för åren 2014, 2015, 2016, 2017 samt 2018.

Vidareutbildade inom regionen Medelvärdet av utfallet 2014, 2015, 2016, 2017 och 2018.

grund av vidareutbildade som lämnar gruppen och träder in i en annan, utflyttare, samt åldersutträden) som summeras till 632. Nettoförändringen blir således +104 (736632).

Observera att de cirkeldiagram som redovisar antalet förvärvsarbetande per sektor använder sig av så kallad dagbefolkning, emedan RMI U3 bygger på nattbefolkning. Dagbefolkningen är de personer som arbetar på arbetsplatser i (detta fall) Skåne. Nattbefolkningen är de som är folkbokförda på bostadsadress i (detta fall) Skåne. Dagbefolkningen är det som vanligtvis beskrivs i arbetsmarknadssammanhang, men för att U3 skall kunna beräkna in och utflyttare från regionen används istället nattbefolkningen12.

I denna rapport redovisas utfallet för U3parametern exa-minerade inom regionen samt nettoförändringen. En framskrivning har räknats fram för att uttala sig om hur läget bedöms se ut under en prognosperiod. Prognosmodellen är enkelt konstruerad, och bedöms därmed som något osäker. Den bedöms dock som relevant då den ger en approximativ uppgift om hur utvecklingen kan tänkas fortskrida de närmast kommande åren. I tabellen nedan listas prognosmetod för respektive komponent. Några mindre justeringar med hänsyn till tillgång på datakällor vid rapportens skrivande har gjorts i jämförelse med förra årets rapport.

12. ibid

Region Skåne291 89 KristianstadTelefon: 044-309 30 00www.skane.sewww.skane.se/kontakt

region skånes kompetensförsörjningsplan 2021–2022

Documents