POSIVA OY

Arbetsrapport-97-1 5s

Regionbeskrivning över Lovisa

Taina Ollikainen

Anni Rimpiläinen

Plancenter Ltd

Juni 1997

Mikonkatu 15 A, FIN-001 00 HELSIN Kl, FINLAND

Tel. +358-9-2280 30

Fax +358-9-2280 3719

Arbetsrapport-97-1 5s

Regionbeskrivning över Lovisa

Taina Ollikainen

Anni Rimpiläinen

Plancenter Ltd

Juni 1997

--- ----- - -- ~~~~~~~~~-------

KONSULT: Plancenter Ltd PB 68 Semaforbron 6 00520 HELSINGFORs

BEST ÄLLARE: Posiva Oy Mikaelsgatan 15 A 00100 HELSINGFORs

BEST ÄLLNINGS-NUMMER: 9583/97/JMA

BEST ÄLLARENS /; _jv Jj)Jj . .:_ KONTAKTPERSON: FM ~~ana Avolahti

KONSULTENS KONTAKTPERSON: FM Taina Ollikainen

ARBETSRAPPORT-97-15

Posiva Oy

Plancenter Ltd

REGIONBESKRIVNING ÖVER LOVISA

UTFÖRD AV:

ÖVERSATT TILL SVENSKAAV:

GRANSKAD A V:

'

-~~ Taina Ollikainen

· , forskare, FM

Oy Astilbe Text Ab

Jfr/~ Stig Wilkman

Anni Rimpiläinen miljöplanerare, FM

I rapporten framförda slutsatser och åsikter är författarnas egna och behöver nödvändigtvis inte sammanfalla med Posiva Oy:s.

REGIONBESKRIVNING ÖVER LOVISA

RESUME

I beskrivningen över Lovisaregionen granskas samhällsstrukturens nuläge och utveckling. Undersökningsområde är Hästholmen som ligger i den sydöstra delen av Lovisa stad. Kärnkraftverket i Lovisa ligger också på Hästholmen. Regionbeskrivningen berör uppgörandet av program för bedömning av miljökonsekvenser i anslutning till projektet för slutförvaring av använt kärnbränsle och innehåller i huvudsak sådana uppgifter som behövs för bedömningen av sociala verkningar. De uppgifter som finns i regionbeskrivningen har sammanställts ur befintliga källor med forsknings- statistik, kart- o.dyl. material.

Lovisa har något under 8000 invånare. Befolkningsmängden i Lovisa ökade på 1960-talet och särskilt kraftigt på 1970-talet då byggandet av Lovisa kärnkraftverk i och med de nya arbetsplatserna hämtade nya invånare till orten. Efter byggnadsskedets slut skedde en utflyttning från staden och befolkningsmängden minskade. Enligt prognos kommer utflyttningen och minskningen av befolkningsmängden även i framtiden att fortsätta.

Det dåliga sysselsättningsläget som redan länge varit rådande i Lovisa stad är det svagaste i Lovisaregionen och har för sin del inverkat på utflyttningen och den minskande befolkningsmängden. Den totala mängden arbetsplatser minskade kraftigt efter kraftverkets byggnadsskede och minskningen har fortsatt under 1980- och 1990-talet. År 1994 fanns det sammanlagt 3 582 arbetsplatser i Lovisa. Servicen och förädlingen har en betydande ställning i näringsstrukturen i Lovisa. Jord- och skogsbruket har däremot anmärkningsvärt liten betydelse med hänsyn till utkomsten.

I Lovisa liksom på hela kustområdet i Östra Ny land är växtodling jordbrukets huvudsakliga produktionsinriktning. I Hästholmens närmaste omgivning idkas ganska lite jordbruk. Mer än hälften av lovisaborna får sin utkomst från servicenäringarna. Kvantitativt är social- och hälsovårdsservicen, handeln och trafiken de största sysselsättarna inom servicebranschen. Imatran Voima Oy:s kraftverk är den största sysselsättaren i Lovisa. I Lovisa är el- gas- och vattenförsörjningens betydelse som sysselsättare större än i medeltal, liksom också industrins och särskilt metallindustrins betydelse.

U n dersökningsområdet ligger på Imatran V oima Oy: s kraftverksområde på Hästholmen. Kraftverket disponerar över holmens centrala del och stränderna är huvudsakligen obebyggda. I närheten av Hästholmen finns riklig fritidsbebyggelse. Största delen av den fasta bosättningen i omgivningen ligger i Valkom och Lovisa centrum på den nordvästra sidan om Hästholmen. Den närmaste enskilda bostadsbyggnaden ligger i Bodängen knappt två kilometer från Hästholmen. Hästholmen har fastställd stadsplan. I regionplanen för Östra Nyland har holmen betecknats som område för samhällsteknisk försörjning. I närheten av Hästholmen finns rikligt med skyddsområden. De närmaste naturskyddsområdena finns i Strömfors ca två kilometer från Hästholmen.

Nyckelord: regionutveckling, befolkning, arbetsplatser, service, markanvändning, bedömning av miljökonsekvenser, bedömning av sociala verkningar

LOVIISA SPATIAL DESCRIPTION

ABSTRACT

The Loviisa spatial description views the present state and development of the settlement structure. The study area is Hästholmen, situated in the sontheastern part of the city of Lo vii sa. The re is a nuclear power plant owned by Imatran V oima Oy on the island of Hästholmen. The spatial description is part of the environmental impact assessment pro­gramme of the project for the final disposal of spent nuclear fuel and primarily contains information for the assessment of social impact. The information in the spatial description has been compiled from existing research, statistics, mapsand other sources.

There are just under 8000 inhabitants in Loviisa. The population of Loviisa increased in the 1960s and especially in the 1970s, as the Loviisa Power Plant has constructed. After that especially in the last few years the population of Loviisa has decreased rapidly. The decrease is mostly due to a migration movement, which Loviisa has had after the 1970s. The population of Loviisa has been forecasted to decline also at the beginning of the 2000s.

The employment situation has been long poorer in Loviisa than in its neighboring municipa­lities. The employment situation worsened dramatically in the end of the 1970s as the number of j obs decreased. The decrease in j obs has continued in 1980s and in the beginning of the 1990s. In 1994 there were 3582 jobs in Loviisa. Services and refined industries are prominent in the economic structure of Loviisa. Consequently agriculture and forestry have a lesser significance.

The main production sector in agriculture in Loviisa as in all of ltä-Uusimaa region is grain. There are quite few farms in Hästholmens surroundings. Over half of the population of Lo vii sa w orks in the service sector. In the service sector the main employers are health and social welfare services, trade and traffic. The greatest employer in the city is the Loviisa Power Plant. Electric, gas and water management has a significantly greater employment effect in Loviisa than in the country on average.

The Hästholmen research area is on the Hästholmen Island on the Gulf of Finland. There is the Loviisa Power Plant in the middle of the Island. There are lo t of summer cottages in the surroundings of Hästholmen. The dosest densel y populated areas are V alko and the Loviisa city centre so me l O kilornetres northwest of Hästholmen. The n earest inhabitations are in Bodängen under two kilornetres north of Hästholmen. Hästholmen has a building plan. There are several nature conservation areas in the vieini ty of Hästholmen. The nearest nature conservation areas are situated some two kilornetres east of Hästholmen in Ruotsinpyhtää municipality.

Key words: region development, population, jobs, services, land use, environmental impact assessment, social impact assessment

o ••

INNEHALLSFORTECKNING

TITELSIDA

RESUME

ABSTRACT

l 1.1 1.2 1.3

2 2.1 2.2 2.3

3 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5

4 4.1 4.2 4.3

5 5.1 5.2 5.3

6 6.1 6.2

7 7.1 7.2 7.3

8 8.1 8.2

9

lO

INLEDNING Projektet för slutförvaring av använt kärnbränsle Bedömning av projektets miljökonsekvenser Definiering av uppgiften

LÄGESBEST ÄMNING Undersökningsområdets läge i Lovisa Lovisa som en del av ekonomiregionen, landskapet och hela landet Trafikmässigt läge

BEFOLKNING OCH BEBYGGELSE Befolkningsmängd och -struktur Befolkningens flyttningsrörelse Bosättningens utbredning och struktur Nya bostadsområden Fritidsbebyggelse

ARBETSKRAFf Arbetskraft och struktur Arbetstillfällen Sysselsättningsläget

NÄRINGSVERKSAMHET Antalet arbetsplatser och näringsstruktur Antalet företag ldkandet av olika näringar

SERVICE Servicestruktur Serviceutbud

MARKANVÄNDNING OCH PLANLÄGGNING Nuvarande markanvändning Planläggningssituation Markanvändningsplaner

MILJÖ OCH KULTURHISTORIA skyddsområden och -objekt Kulturhistoriskt värdefulla områden och speciella landskapsobjekt

SAMHÄLLSAKTIVITET

SAMMANDRAG

KÄLLFÖRTECKNING

Bilaga l Utdrag ur Östra Nylands regionplan vid Lovisa

l

3

4

6 6 6 8

9 9

lO lO

12 12 15 15 16 17

18 18 19 20

21 21 23 23

25 25 26

28 28 29 30

31 31 31

32

32

34

37

l INLEDNING

1.1 slutförvaringsprojekt för använt kärnbränsle

6

Finlands kärnkraftverk på Olkiluoto i Euraåminne och på Hästholmen i Lovisa har varit i användning sedan slutet av 1970-talet. Enligt Finlands lagstiftning har de som producerar kärnenergi, Teollisuuden Voima Oy och Imatran Voima Oy, ansvaret för försörjning av det kärnavfall som uppstår vid deras kraftverk. Finlands nuvarande lagstiftning förutsätter att det använda kärnbränslet som uppstår vid kärnkraftverken slutförvaras i Finland.

Allt sedan slutet av 1970-talet har man gjort forsknings-, utvecklings- och planeringsarbete i anslutning till försörjningen av använt kärnbränsle. Enligt statsrådets principbeslut från år 1983 samt handels- och industriministeriets beslut från år 1991 är de huvudsakliga målsättningarna och tidtabellen för slutförvaring av använt kärnbränsle följande (Posiva Oy 1996a):

val av slutförvaringsplats före utgången av år 2000 och anhållan om statsrådets principbeslut som krävs i detta sammanhang, beredning av slutförvaringsanläggningens byggnadslovshandlingar före utgången av år 2010 samt att slutförvaringen inleds år 2020.

Inkapslingsanläggning och utrymmen för slutförvaringen

slutförvaringsanläggningen för använt kärnbränsle består av en inkapslingsanläggning som ligger vid markplanet, underjordiska slutförvaringstunnlar och transportschakt som förbinder inkapslingsanläggningen med slutförvaringstunnlama. Förutom de byggnader som finns i direkt anslutning till inkapslingsanläggningen finns det på området bl.a. hisschakt till slutförvaringstunnlarna, stenkross, lagringsplats för stenmaterial, bentonitstation, besökscentrum samt allmänna byggnader såsom verkstad, värmecentral, brandstation och vattenverk. (Posiva Oy 1996b ). Principlösningen för inkapslingsanläggningen och slutförvaringsutrymmena framgår ur figur l.

1.2 Bedömning av slutförvaringsprojektets miljökonsekvenser

Enligt lagen om bedömning av miljökonsekvenser (MKB) som trädde i kraft år 1994 och dess kompletterande förordning faller anläggningar som är avsedda för behandling av radioaktivt avfall, permanent förvaring och slutförvaring inom ramen för förfarandet vid bedömning av miljökonsekvenser.

Bedömningen av miljökonsekvenser är en väsentlig del av slutförvaringsanläggningens tillståndsförfarande som baserar sig på kärnenergilagen. Miljökonsekvensbeskrivningen skall bifogas till ansökan om principbeslut enligt kärnenergilagen. Dessutom fungerar MKB som hjälp vid bedömning och jämförelse av de undersökta områdenas lämplighet för slutförvaring av använt bränsle. Områden som undersöks är Olkiluoto i Euraåminne, Rornuvaara i Kuhmo, Hästholmen i Lovisa och Kivetty i Äänekoski. (Posiva Oy 1996a). Undersökningsområdenas läge framgår ur figur 2.

7

Upplagsyta for bergmassor

Reningsverk

Inkapslingsanläggning för avloppsvatten Krossanläggning

Transformator

Figur l . Slutförvaringsutrymmenför använt bränsle, baslösning (Källa: Posiva Oy 1996b).

Posiva Oy uppgör under år 1997 ett program för bedömning av miljökonsekvenser beträffande projektet för slutförvaringen av använt kärnbränsle. Programmet är en plan över behövliga utredningar och arrangemangen för bedömningsförfarandet På basen av utredningarna och bedömningen av miljökonsekvenser uppgörs en miljökonsekvensbeskrivning där man presenterar uppgifter om slutförvaringsprojektet och dess alternativ samt en enhetlig bedömning av projektets miljökonsekvenser. Innehållet i bedömningen av miljökonsekvenser för slutförvaringsprojeket för använt kärnbränsle har delats i fem temaområden: inverkan på naturen, inverkan på hälsan, ekonomiska verkningar, sociala verkningar samt information och kommunikation. (Posiva Oy 1996a).

Euraåminne Olkiluoto

Lovisa Hästholmen

Kuhmo Rornuvaara

8

Figur 2. Alternativa lokaliseringsplatser för slutförvaringsanläggningen för använt kärn­bränsle (Källa: Posiva Oy 1996a).

1.3 Definiering av uppgiften

I detta arbete uppgörs en beskrivning av samhällsstrukturens nuläge i Lovisa och den presumtativa utvecklingen. Regionbeskrivningen berör uppgörandet av program för bedöm­ning av miljökonsekvenser i anslutning till projektet för slutförvaring av använt kärnbränsle och innehåller i huvudsak sådana uppgifter som behövs för bedömningen av sociala verk­ningar. De uppgifter som finns i regionbeskrivningen har sammanställts ur befintliga källor som innehåller forsknings- statistik, kart- o.dyl. material. Basuppgifterna har huvudsakligen sammanställts av FM Susanna Koivujärvi vid Imatran Voima Oy.

Man har ansett det vara nödvändigt att använda olika områdesgränser beroende på huruvida det undersökta objektet är betydande på lokal, kommunal, regional eller landskapsmässig nivå. Vissa uppgifter, t.ex. befolknings- och arbetsplatsutvecklingen, har beskrivits för ett större område än Lovisa stad m.a.o. också för Lovisa grannkommuner, vissa för hela Östra Ny land.

9

2 LÄGESBEST ÄMNING

2.1 Undersökningsområdets läge i Lovisa

Undersökningsområdet ligger inom Imatran Voima Oy:s kraftverksområde på Hästholmen i den sydöstra delen av Lovisa stad. Lovisa centrum ligger ca 12 kilometer nordväst om Hästholmen.

Figur 3. Hästholmens läge i Lovisa (Copyright Karttakeskus Oy ·Tillstånd L1795/97).

10

2.2 Lovisa som en del av ekonomiregionen, landskapet och hela landet

Lovisa stad ligger i Östra Nyland och bildar tillsammans med Lappträsk, Liljendal, Pemå och Strömfors kommuner Lovisa ekonomiregion som är Östra Nylands östligaste ekonomis­ka region. Lovisa ekonomiregion är ett tämligen sammanhängande område beträffande arbetsplatser och samarbetsförfarande.

Av Lovisa grannkommuner ligger Lappträsk och Liljendal norr om Lovisa, Pemå på den västra sidan och Strömfors på den östra sidan. Öster om Strömfors, rätt så nära Lovisa och Hästholmen, ligger Pyttis kommun som hör till Kymmene län. I söder gränsar Lovisa till Finska viken.

2.3 Det trafikmässiga läget

Vägtrafiken

Riksväg 7 m.a.o Europaväg E 18 sträcker sig på den norra sidan förbi Lovisa centrum. Landsväg 170 sträcker sig i öst-västlig riktning genom Lovisa centrum. Landsväg 1583, den sk. Atomvägen sträcker sig från landsväg 170 till Hästholmen. Trafiken på Atomvägen till Hästholmen är anmärkningsvärt stor m.a.o. 550 bilar i dygnet. Vägen till Hästholmen går på en 200meter lång vägbank och en bro över Kirmosundet. (lmatran Voima Oy 1996).

Via landsväg är avståndet från Hästholmen till Lovisa 17 kilometer, till Strömfors 28 km, till Lappträsk 30 km samt till P ernå kyrkby 30 km och till Fors by 35 km. A vs tåndet från Hästholmen till Borgå är 55 km och till Helsingfors 105 km, till Kouvola 80 km och till Kotka 55 km.

Byggandet av motortrafikleden mellan Forsby och Lovisa är områdets mest betydande vägförbättringsprojekt Vägen blir färdig hösten 1998. Fortsättningen på riksväg 7 österut från Lovisa är under planering. (lmatran Voima Oy 1997 och Nummenpää mfl. 1996).

En förstudie för förbättring av Atomvägen från riksväg 7 till Hästholmen har färdigställts. En noggrannare planering blir aktuell ifall man beslutar att bygga en ny kraftverksenhet i Lovisa. (lmatran Voima Oy 1997).

Järnvägstrafiken

Den närmaste stationen för godstrafik ligger i Lovisa. Järnvägen mellan Valkom och Lahtis går via stationen i Lovisa. Järnvägen har endast godstrafik. (lmatran Voima Oy 1997).

Flygtrafiken

Den närmaste flygstationen för ruttrafik är Helsingfors-V anda flygstation som ligger på drygt l 00 kilometers avstånd från Hästholmen. Småplan kan använda flygfälten i Malm och Utti (lmatran Voima Oy 1997).

11

Vattentrafiken

Hästholmen har ingen egen hamn. Den närmaste havshamnen finns i Valkom på Lovisavikens motsatta strand. Farleden till Lovisa sträcker sig på den sydvästra sidan om Hästholmen och närmast ligger en kilometer från holmens strand. Det finns planer på att fördjupa farleden till Lovisa från 8,5 meter till 9 meter, men det finns inga noggrannare uppgifter om tidpunkt och utförande (Imatran Voima Oy 1997 och Nummenpää mfl. 1996)

Mellan Hästholmen och fastlandet finns en 1,2 meter djup småbåtsled. De närmaste båthamnarna ligger i Kirmosundet vid vägbanken som leder till Hästholmen (Löfgren mfl. 1995). Vägverkets båthamn ligger i ändan av Atomvägen vid porten till kraftverksområdet I närheten av kraftverksområdet finns tre båthamnar som förvaltas av Imatran Voima Oy. Sommartid arrangeras dagligen kryssningsturer till Svartholm som ligger ca två kilometer sydväst om Hästholmen. Kryssningsbåtarna kör runt Svartholm och besöker området utanför kärnkraftverket. (Lovisa turistbyrå 1996).

• över 1 00 000 invånare

8 50 000 - 1 00 000 invånare

• under 50 000 invånare

- riksväg - stamväg - jämväg

o 50 ·100 kin

Figur 4. Lovisa stads trafikmässiga läge samt huvudvägs- och järnvägsnät (Leskinen mfl. 1996).

12

3 BEFOLKNING OCH BEBYGGELSE

3.1 Befolkningsmängd och -struktur

Befolkningsmängden

I slutet av år 1995 var befolkningstalet i Lovisa 7758 personer. Vid årsskiftet 1996/97 hade Lovisa 771 O invånare (Befolkningsregistercentralen 1997). Befolkningsmängden i Lovisa ökade på 1960-talet och särskilt kraftigt på 1970-talet. Byggandet av kärnkraftverket inverkade positivt på befolkningsutvecklingen och de nya arbetsplatserna förde också med sig ny befolkning till orten. Under den tid kärnkraftverket byggdes bodde det i Lovisa ca 3500 byggnadsarbetare. Alla finns inte med i officiella statistiker. Efter att byggnadsskedet avslutades och den tillfälliga arbetskraften hade flyttat minskade befolkningsmängden i Lovisa. Befolkningen ökade ännu 1980-81 men därefter har befolkningsutvecklingen varit negativ. (Buddas 1993).

Tabell l. Befolkningsmängd åren 1960-1995 (Statistikcentralen: 1971, 1972 och Regiondatabas ).

Område Befolkningsmängd 31.12.

1960 1970 1980 1990 1995

Lovisa 6569 6984 8870 8396 7758

Lappträsk 4853 4099 3614 3306 3139

Liljendal 1761 1450 1388 1537 1509

P ernå 5178 4360 3820 3687 3817

Strömfors 4095 3612 3509 3350 3263 ············································-························'"····················································-·························-··························

Lovisaregionen 22456 20505 21201 20276 19486

Östra Nyland 69479 73161 80277 85063 86474

Hela landet 4446222 4622299 4787778 4998478 5116826

Befolkningsprognosen

Enligt statistikcentralens befolkningsprognos (trendkalkyl) kommer befolkningsmängden i Lovisa åren 2000-2030 i medeltal att minska snabbare än i den övriga Lovisaregionen. Det här påverkas för sin del av flyttningsrörelsen. Enligt prognoserna lider Lovisa av utflyttningsöverskott då Lovisaregionens övriga kommuner får ett inflyttningsöverskott. Enligt befolkningsprognosen kommer Lovisa år 2030 att ha 6368 invånare, vilket är 18 % färre än år 1995. I Lovisaregionens kommuner Lappträsk och Pernå kommer befolkningen enligt prognosen att öka under åren 2000-2020 och därefter under 2020-talet vända mot nedgång. I regionens övriga kommuner, Lovisa, Liljendal och Strömfors kommer befolkningen enligt prognosen att minska under hela prognosperioden.

13

Tabell 3. Befolkningsprognos för åren 2000-2030 (Statistikcentralen: Regiondatabas J.

Område Befolkningsprognos (trendkalkyl)

2000 2010 2020 2030 Ändring-% 1995-2030

Lovisa 7434 7005 6725 6368 -17.9

Lappträsk 3411 3540 3582 3544 12.9

Liljendal 1474 1424 1393 1362 -9.7

P ernå 4043 4320 4451 4447 16.5

Strömfors 3206 3124 3045 2932 -10.1 ············································-·························-··············································································································

Lovisaregionen

Östra Nyland

Hela landet

1960 1970

19568 19413 19196 18653

88401 90430 90822 89070

5172121 5233104 5222494 5095169

1980 1990 2000 2010 2020

-4.3

3.0

-0.4

2030

Figur 5. Befolkningsmängden i Lovisaregionens kommuner 1960-1995 och befolkningsprog­noser 2000-2030.

Den svenskspråkiga befolkningens andel

Alla kommuner i Lovisaregionen är tvåspråkiga. Under 1960- och 1970-talet bildade de svenskspråkiga ännu majoritet i Lovisa. Den relativa andelen svenskspråkiga har minskat under hela granskningsperioden åren 1960-1995. Förfinskningen har varit betydligt snabbare i Lovisa än i regionens övriga kommuner. Orsaken till den relativa minskningen av svensk­språkiga är den kraftiga inflyttningen i början av 1970-talet m.a.o. under den tid då kärn­kraftverket byggdes. År 1995 bildade svenskspråkiga fortsättningsvis majoritet i Liljendal och Pemå.

14

Tabell 2. Svenskspråkigas andel av hela befolkningen (Statistikcentralen: 1971, 1972 och Regiondatabas).

Område Andelen svenskspråkiga %

Lovisa

Lovisaregionen

Östra Ny land

Hela landet

1960

58.1

56.6

52.6

7.4

Befolkningens åldersstruktur

1970

53.0

52.5

46.7

6.6

1980

41.9

46.5

41.3

6.3

1990

41.0

45.0

38.4

5.9

1995

40.7

44.6

37.0

5.8

Befolkningen i Lovisa stad och Lovisaregionen var år 1995 i medeltal äldre än i Östra Ny land och hela landet. Åldringarnas andel har ökat och andelen barn under 15 år har under 1980- och 1990-talet minskat betydligt snabbare i Lovisa och Lovisaregionen än i Östra Nyland. Orsaken är delvis utflyttningsöverskottet som drabbade Lovisa under 1980- och 1990-talet.

Enligt statistikcentralens befolkningsprognos kommer befolkningen i Lovisa stad även i fortsättningen att bli allt äldre. Andelen barn under 15 år och människor i arbetsför ålder minskar och åldringarnas andel ökar kraftigt. Enligt prognos kommer år 2030 nästan en tredje del av befolkningen i Lovisa att vara över 65 år, vilket i medeltal är betydligt mer än i hela Lovisaregionen och Östra Nyland.

Tabell4. Befolkningens åldersstruktur år 1995 och prognos för år 2030 (Statistikcentralen: Regiondatabas ).

Område Åldersstruktur 31.12.1995 Åldersstruktur 31.12.2030

0-14 år 15-64 år 65- år 0-14 år 15-64 år 65- år % % % % % %

Lovisa 15.4 66.5 18.1 14.1 54.0 31.9 ············································-·························-··················································· -·························-·························-··························

Lovisaregionen 17.5 63.3 19.0 16.1 57.7 26.3

Östra Nyland 19.8 65.9 14.3 17.3 58.6 24.0

Hela landet 19.0 66.7 14.3 16.3 59.7 23.9

Befolkningens könsfördelning

I Lovisaregionen var kvinnornas andel år 1995 störst i Lovisa och Liljendal. I Pernå och Strömfors var andelen kvinnor under 50 % av hela befolkningen. Enligt befolkningsprogno­sen ökar kvinnornas andel en aning i Lovisa fram till år 2030, då andelen kvinnor i hela Lovisaregionen enligt prognosen däremot kommer att minska.

15

Tabell5. Befolkningens könsfördelning åren 1980-1995 och prognosför åren 2000-2030 ( Statistikcentralen: Regiondatabas ).

Område Andelen kvinnor av hela befolkningen, o/o

Lovisa

Lovisaregionen

Östra Nyland

Hela landet

3.2

1980

51.1

51.1

51.3

51.7

1990

50.8

50.4

50.7

51.5

Befolkningens flyttningsrörelse

1995

51.3

50.5

50.7

51.3

2000

51.6

50.1

50.6

51.1

2030

51.9

49.5

50.6

50.9

Den totala nettoflyttningen i Lovisa stad (flyttningsrörelsen mellan kommunerna och migrationens in- och utflyttningsskillnad) var positiv i slutet av 1970-talet. Inflyttningsöverskottet bytte till utflyttningsöverskott då man kom in på 1980-talet. Lovisa stad upplevde det största utflyttningsöverskottet under 1990-talet. Eftersom flyttningsrörelsen ofta är selektiv och de utflyttade huvudsakligen är unga är den åldrande befolkningen ett specifikt problem i kommuner med utflyttningsöverskott I Lovisa har medelåldern för befolkningen stigit betydligt snabbare än i Östra Nyland. (Statistikcentralen: Regiondatabas).

I hela Lovisaregionen var den totala nettoflyttningen positiv under 1990-talets första år men blev negativ efter år 1993. Flyttningsrörelsen har också inverkat på befolkningsstrukturen i Lovisaregionen så att den relativa andelen barn har blivit mindre och åldringarnas relativa andel har i medeltal ökat snabbare än i Östra Nyland. (Statistikcentralen: Regiondatabas).

Enligt befolkningsprognoserna kommer Lovisa även i fortsättningen att lida av utflyttningsöverskott Enligt prognos kommer Lovisaregionen att ha inflyttningsöverskott. Beroende på utflyttningsöverskottet kommer den arbetsföra åldersgruppens andel enligt prognosen att minska och åldringarnas relativa andel att öka i Lovisa betydligt snabbare än medeltalet för Lovisaregionen och Östra Nyland (Statistikcentralen: Regiondatabas).

3.3 Bosättningens lokalisering och bosättningsstruktur

På den nordvästra sidan om Hästholmen i Lovisa bor det sammanlagt något under 8000 personer. Tätorterna i kommunerna runt Lovisa är till befolkningsmängden mindre. Tessjö (l l km norr om Hästholmen), Strömfors kyrkby (19 km nord-nordost) och Pyttis kyrkby (17 km nordost) är tätorter med mindre än l 000 invånare. Mindre tätorter i Pernå är Kuggom, Pernå kyrkby och Isnäs samt Bäckby i Pyttis. (Imatran Voima Oy 1997).

Det närmaste bosatta huset ligger i Bodängen under två kilometer nordväst om Hästholmen. Enligt situationen i slutet av år 1993 bodde det inom två kilometers radie från Hästholmen två personer, inom fem kilometers radie bodde det 45 personer och inom 20 kilometers radie 13000 personer. Bosättningens lokalisering enligt situationen i slutet av år 1993 framgår ur följande figur.

~ / \_.... .~ ~ ··~-··· l

-.""- r- -J/ ...... :

~~-. : \

............. ;

\_ ..

Figur 6. Bosättningens lokalisering.

16

• '--!~ ~ . ~ ' ·

r·- . .;_j ·· .. _/ _ .. _i

\ "\) : '.(': .

\,~ .. . i .-il 'v ,~ KraftverKet · .. J' . . . . ......- ·. . il

Befolkningsmängd personer/km2 1 : 300 000

1. 9 • 10. 99 • 100 - 499

JOO. 000 1000

Trots att tätortsbefolkningens andel av hela befolkningen har ökat i alla kommuner i Lovisaregionen är regionens bosättningsstruktur, med undantag av Lovisa stad, ganska glesbygdsdominerad. År 1990 var tätortsbefolkningens andel i Lovisa 97,4 % av hela befolkningen. Av de övriga kommunerna var endast i Strömfors tätortsbefolkningens andel av hela befolkningen över 50 %.

Tabell 6. Tätortsbefolkningens andel av hela befolkningen 1990 (Östra Nylands förbund 1994a).

Område

Lovisa Lappträsk Liljendal P ernå Strömfors

3.4

Tätortsgrad 1990 %

97,4 34,8 29,2 36,9 55,0

Nya bostadsområden

Planering av nya bostadsområden pågår inte i Lovisa. Närmast i Märlax och Valkom finns en riklig mängd stadsplanerade bostadstomter med kommunalteknik. Ä ven på annat håll i Lovisa finns det utbud på enskilda bostadstomter. Staden kan dessutom vid behov ganska snabbt planlägga nya bostadsområden och bygga ut kommunaltekniken för dem. (Lovisa stad 1995a).

--------------------------------

3.5 Fritidsbebyggelse

Antalet sommarstugor

17

År 1995 fanns det 348 sommarstugor i Lovisa. Antalet sommarstugor har ökat med l O o/o under den första hälften av 1990-talet. Sommarstugorna i Lovisa är rätt så gamla, över hälften av stugorna är byggda före år 1960.

Tabell7. Antalet sommarstugor år 1990 och 1995 (Statistikcentralen 1996b och Regionda­tabas J.

Område Antalet sommarstugor

Lovisa

Lappträsk

Liljendal

P ernå

Strömfors

1990

315

421

176

1415

768

1995 Ändring 1990-95

%

348 10.5

472 12.1

210 19.3

1540 8.8

843 9.8

Strandlinjens längd i relation till en fritidsbostad var i Lovisa 340 meter strandlinje, då det i hela landet var 450 meter strandlinje per fritidsbostad. Strandområdet anses vara utbyggt, ifall det finns minst en byggnad på en 200 meters sträcka (se Matkailun koulutus- ja tutkimuskeskus 1994 ). I närheten av Hästholmen finns det mycket få fria byggbara stränder och därför kommer det inte att byggas nya fritidsbostäder på området. Byggandet kommer närmast att vara förnyande av befintligt byggnadsbestånd.

Enligt en utredning, som publicerats av miljöministeriets ( 1995), om blockeringen av havsstränderna i Finland är 59 % av Lovisas stränder blockerade. Med blockerad strand avses att de byggnader som ligger inom strandzonen (bl.a. fritidsbostäder) försvårar nyttjan­det av stranden och begränsar rekreationsbruk som baserar sig på allemannsrätten. Stranden definieras som blockerad då det finns en eller flera byggnader på en 200 meters sträcka. Havsstränder på hela det finländska fastlandet är till 37,3 % blockerade. I de olika landska­pen är havsstränderna minst blockerade i Lappland 21,9% och mest blockerade i Satakunta 53,8 %.

Fritidsbebyggelsens lokalisering

Inom ett avstånd under fem kilometer från Hästholmen finns det ca 350 sommarstugor. Kraftverkets inkvarteringsområde ligger ca en kilometer väster om Hästholmen. Söder om inkvarteringsområdet samt på Hästholmen ligger ca 20 fritidsstugor som ägs av IVO. Den sk. gäststugan ligger på Hästholmens västra strand. Ca två kilometer nordväst om Hästhol­men finns en allmän simstrand och Lovisa stads campingplats för tältinkvartering. Läger­platsen har kök och bastu. (Imatran Voima Oy 1997).

18

I det söndriga skärgårdsområdet som sträcker sig från Lovisaviken och Hästholmen österut till Vaahterpää, Mogenpört och Krokö i Pyttis ligger sommarstugorna huvudsakligen spridda, men på Klabbfjärdens stränder samt på Abborfjärdens östra strand och på Lilla­Krokö i Pyttis och på Krokö i Svartbäck finns tät fritidsbebyggelse. I Pemå södra skärgård väster om Hästholmen har fritidsbebyggelsen brett ut sig på ett ganska vidsträckt område. (Imatran Voima Oy 1997).

Enligt Östra Ny lands omnejdsplan ( 1994a) och regionplanen ( 1996c) finns det betydande lokaliseringsområden för fritidsbebyggelse i närheten av Hästholmen i Lovisa bl.a. Lovisavi­kens stränder i Lovisa, Pemåvikens stränder i Pemå samt områden i Strömfors. Hela kusten har å andra sidan definierats som känslig zon med hänsyn till bebyggelse.

4 ARBETSKRAFT

4.1 Arbetskraft och struktur

Mängden av arbetskraft

Utvecklingen av den totala arbetskraften i Lovisa och Lovisaregionen motsvarar utveckling­en i hela landet. Arbetskraften ökade under 1970- och 1980-talet men började minska under den första hälften av 1990-talet. Minskningen beror huvudsakligen på minskad befolknings­mängd och flyttningsrörelse. De utflyttade är huvudsakligen unga människor i arbetsför ålder.

Tabell 8. Arbetskraft (sysselsatta och arbetslösa) åren 1970-1994 (Statistikcentralen: Regiondatabas ).

Område

Lovisa

Lovisaregionen

Östra Nyland

Hela landet

Arbetskraft

1970

3252

9380

33889

2118257

1980

4057

9639

37064

2222139

1990

4144

9661

43169

2473243

1994

3736

8993

41881

2408607

Arbetskraftens ålder- och könsfördelning samt utbildning

År 1994 var arbetskraften i Lovisa stad liksom i hela Lovisaregionen äldre än i Östra Nyland och hela landet i medeltal. År 1994 var 15% av arbetskraften i Lovisa och 14,2% i Lovisa­regionen under 30 år. Samma år var 21 % av arbetskraften i Lovisa och 21,9 % i Lovisare­gionen över 50 år. Arbetskraftens åldersstruktur hos sysselsatta och arbetslösa var så till vida avvikande att en relativt större andel av de arbetslösa var unga jämfört med de syssel­satta. (Statistikcentralen: Regiondatabas).

19

År 1994 var arbetskraften i Lovisa och Lovisaregionen mera mansdominerad än i hela landet i medeltal. I Lovisa var männens andel 53 % och i Lovisaregionen 54 % av arbetskraften. V arken i Lovisa eller i Lovisaregionen fanns det betydande skillnader beträffande könsför­delningen hos sysselsatta och arbetslösa. (Statistikcentralen: Regiondatabas).

År 1994 hade i Lovisa 60,4% av arbetskraften avlagt examen. 47,6% hade mellanstadieexa­men och 12,8% hade högskoleexamen. I Lovisaregionen hade 58,4% av arbetskraften avlagt examen. 47,2% av arbetskraften hade mellanstadieexamen och 11,2% högskoleexamen.

Den sysselsatta arbetskraftens fördelning enligt bransch

År 1993 fick l ,6 % av den sysselsatta arbetskraften i Lovisa sin utkomst från jord- och skogsbruk, 34,6 % från förädling och 61,7 % från servicebranscherna. Andelen av den sysselsatta arbetskraften i Lovisa som får sin utkomst från jord- och skogsbruk är anmärk­ningsvärt liten jämfört med hela regionen och Östra Ny land.

Andelen som i Lovisa och Lovisaregionen får sin utkomst från förädling är större än i medeltal i hela landet. Förädlingens andel ökade i Lovisa på 1970-talet, var oförändrad under 1980-talet och minskade under de första åren på 1990-talet. Utvecklingen har gått i samma riktning i hela Lovisaregionen.

Den andel som får sin utkomst av servicenäringar var betydligt större i Lovisa än i Lovisare­gionen, men mindre än i medeltal i hela landet. Servicenäringarnas andel minskade i Lovisa under 1970-talet en aning, var oförändrad under 1980-talet och ökade kraftigt under de första åren på 1990-talet.

Tabell9. Den sysselsatta arbetskraftensfördelning enligt bransch år 1993 (Statistikcentra­len: Regiondatabas).

Område Sysselsatt arbetskraft år 1993

Lovisa

Lovisaregionen

Östra Ny land

Hela landet

4.2 Arbetstillfällen

Prim.prod. %

1.6

15.2

10.1

8.6

Förädling o/o

34.6

30.8

31.3

25.3

Service %

61.7

51.9

56.2

63.7

Okänd %

2.1

2.1

2.4

2.4

Sammanlagt

2942

7202

47524

1877721

År 1993 uppgick den sysselsatta arbetskraften som bodde i Lovisa till 2942 personer. Av dem arbetade 2455 personer i Lovisa och 487 personer utanför Lovisa. Lovisabornas arbetsresor utanför staden riktade sig huvudsakligen till Borgå och till huvudstadsregionen (Statistikcentralen 1993).

År 1993 fanns det sammanlagt 3538 arbetsplatser i Lovisa. Av dem som arbetade i Lovisa bodde 2455 personer i Lovisa och 1083 personer utanför Lovisa. Över hälften av dem som reste till arbete i Lovisa från andra orter kom från Pernå och Strömfors. År 1993 var skillnaden i pendlingen till och från Lovisa 596 personer.(Statistikcentralen 1993).

Tabel/10. Måletför arbetsresornas i Lovisa år 1993 (Statistikcentralen 1993).

Område Den sysselsatta arbetskraf­ten i Lovisa enligt arbetsplatsens lokalisering

Personer som arbetar i Lovisa enligt bos­tadsort

Lovisa 2455 2455 ··············································································································-····················································

Elimä 16 15

Esbo

Helsingfors

Vanda

hnatra

Kotka

Kouvola

Lappträsk

Liljendal

Mariehamn

Mörskom

P ernå

Borgå

Pyttis

19

99

21

23

lO

19

16

17

28

117

34

11

15

51

68

60

17

231

66

76

Strömfors 40 351

... 9.Y.~~g~····················································~·~··································-······················~~ ......................... . Sammanlagt

4.3 Sysselsättningsläget

2942 3538

20

Arbetslöshetsgraden i Lovisa har redan länge varit den högsta i Lovisaregionen. I början av 1990-talet försämrades sysselsättningsläget kraftigt. Då arbetslöshetsgraden år 1990 i Lovisa var 5,7 %, fanns det år 1991 10,3% arbetslösa och år 1995 var redan 21,8% av arbetskraf­ten arbetslös.

I slutet av februari 1997 var arbetslöshetsgraden i Lovisa enligt arbetsministeriets ( 1997) arbetsförmedlingsstatistik 21,0 %, vilket fortfarande var Lovisaregionens högsta. Arbets­löshetsgraden i Lovisaregionens övriga kommuner var: Lappträsk 15,5 %, Liljendal 16,5 %, Pemå 15,3% och Strömfors 17,0 %.

21

Tabell11. Arbetslöshetsgraden 1981-1997 (Finlands kommunförbund 1996 ochArbetsmi­nisteriet 1997).

Område Arbetslöshetsgrad

1981 1990 1995 1997

Lovisa 4.0 5.7 21.8 21.0 ············································-·············································································-··························

Lappträsk 2.7 3.6 16.3 15.5 f Liljendal 1.6 2.9 13.6 16.5

P ernå 2.6 2.2 15.5 15.3

Strömfors 3.0 4.1 20.2 17.0

I slutet av februari 1997 fanns det i Lovisa sammanlagt 770 arbetslösa arbetssökande och i Lovisaregionen 1596. I Lovisa var 52 % män av de arbetslösa arbetssökande och 48 % kvinnor. Av de arbetslösa arbetssökande var 13 % under 25 år. Granskat enligt olika branscher fanns det mest arbetslösa arbetssökande inom industrin och servicebranschen. (Arbetssministeriet 1997).

5 NÄRINGSVERKSAMHET

5.1 Antalet arbetsplatser och näringsstruktur

Det totala antalet arbetsplatser ökade kraftigt i Lovisa på 1970-talet i samband med kärn­kraftverksbygget. Byggnadsskedet gav en tillväxtimpuls i Lovisa och dess grannkommun Strömfors (Östra Nylands förbund 1994a). Arbetsplatserna började minska på 1980-talet såväl i Lovisa som i hela Lovisaregionen och nedgången fortsatte under de första åren på 1990-talet.

Tabell12. Antalet arbetsplatser under åren 1970-1994 (Statistikcentralen: Regiondatabas J

Område Antalet arbetsplatser

1970 1980 1990 1992 1994

Lovisa 3935 5044 4577 3776 3582

Lappträsk 1724 1543 1272 1111 1047

Liljendal 599 538 545 472 480

P ernå 1626 1271 1066 818 765

Strömfors 1462 1290 1030 910 824 ············································-·························-········································································································

Lovisaregionen 9346 9686 8490 7087 6698

Östra Nyland 32531 34534 36924 32470 30565

Hela landet 2111799 2208838 2332192 2014430 1893131

22 6000

5000

4000

3000

2000

1000

1970 1980 1990 1994

Figur 7. Arbetsplatsernas utveckling i Lovisaregionens kommuner åren 1970-1994.

Näringsstrukturen i Lovisa är servicedominerad. År 1994 var servicens andel 56,8 % av alla arbetsplatser, vilket är mera än medeltalet för Lovisaregionen och Östra Nyland. Servicear­betsplatsernas relativa andel minskade en aning i Lovisa under 1970- och 1980-talet, men ökade igen under den första hälften av 1990-talet. I Lovisaregionen ökade servicearbetsplat­semas relativa andel under 1970-, 1980- och 1990-talet.

Den relativa andelen arbetsplatser inom förädlingen är anmärkningsvärt stor i näringsstruk­turen i Lovisa. År 1994 vara den relativa andelen arbetsplatser inom förädlingen större i Lovisa än i Lovisaregionen och Östra Nyland i medeltal. De relativa andelen arbetsplatser inom förädlingen ökade i Lovisa under 1970- och 1980-talet, då andelen däremot minskade i Lovisaregionen och Östra Nyland. Den relativa andelen arbetsplatser inom förädlingen minskade under de första åren på 1990-talet såväl i Lovisa som i Lovisaregionen och Östra Ny land.

Inom primärproduktionen har arbetsplatsernas relativa andel av alla arbetsplatser redan länge varit liten i Lovisa. År 1994 utgjorde primärproduktionens arbetsplatser 2,2 % av alla arbetsplatser, vilket var betydligt mindre än i Lovisaregionen och Östra Nyland i medeltal.

Tabell 13. Arbetsplatsernas fördelning enligt branscher år 1994 (Statistikcentralen: Regiondatabas ).

Område Arbetsplatser 1994

Prim.prod. Förädling Service Okänd o/o % % %

Lovisa 2.2 38.9 56.8 2.1

Lovisaregionen 15.5 32.8 49.1 2.6

Östra Nyland 8.7 36.7 51.9 2.7

Hela landet 8.1 26.4 62.7 2.7

23

5.2 Antalet företag

År 1995 fanns sammanlagt 437 affärsföretag i Lovisa. Branschvis fanns det mest affärsföre­tag inom handeln. Därefter kommer affärsföretag med verksamhet inom fastigheter, uthyrning- och forskningsservice som betjänat affärslivet, transport-, lagrings- och kommu­nikationsservice samt inom industrin och byggnadsverksamheten.

Tabell 14. Antalet företag och fördelning enligt bransch år 1995 (Statistikcentralen: Re g iandatabas ).

Bransch

Mineralschaktning

Industri

El-, gas- och vattenförsörjning

Byggnadsverksamhet

Handel

Inkvarterings- och förplägnadsrörelse

Transport, lagring och kommunikation

Finansieringsverksamhet

Fastighets-, uthyrnings- och forskningsservice som betjänar näringslivet

Utbildning

Hälso- och socialvårdsservice

Övrig samhälls- och individuell service

Branschen okänd

Sammanlagt

5.3 Idkandet av näringar

Jord- och skogsbruk

Affärsföretag år 1995 Lovisa

antal %

l 0.2

50 11.4

4 0.9

44 10.1

136 31.1

28 6.4

63 14.4

8 1.8

64 14.6

l 0.2

14 3.2

23 5.3

l 0.2

437 100.0

Antalet personer som arbetar inom jord- och skogsbruk (omfattar också jakt och fiske) är mycket litet i Lovisa. År 1993 fick endast 47 personer, m.a.o. 1,6% av stadens sysselsatta arbetskraft sin utkomst från jord- och skogsbruk. I Lovisa grannkommuner är däremot den andel som får sin utkomst från jord- och skogsbruk större än i medeltal. År 1993 arbetade i Pemå 19,6 %, i Strömfors 16,4% och i Pyttis 12,6% av den sysselsatta befolkningen inom jord- och skogsbruket. (Statistikcentralen 1996a)

På det nyländska kustområdet har växtodlingen vanligen en framträdande roll. Kreaturssköt­selns andel ökar mot inlandet. De viktigaste odlingsväxtema är kom, vårvete, hö och foder samt havre (Jord- och skogsbruksministeriet 1995). Inom Nylands landsbygdsnäringsdistrikt produceras i medeltal 3600 kg spannmål per hektar, vilket är ca 200 kg/ha över medeltalet

r-----

1

24

för hela Finland. Mer än 40% av hela Finlands odlingsareal för vårvete finns inom Ny lands landsbygdsnäringsdistrikt

I Hästholmens närområde idkas rätt så lite jordbruk. Den närmaste lägenheten som är i produktion ligger på fem kilometers avstånd i Bullers. På lägenheten odlas huvudsakligen havre och där produceras också hö. År 1995 fanns det i Lovisa och dess närliggande kommuner sammanlagt 549lägenheter, varav 8ligger i Lovisa, 208 i Pernå, 182 i Pyttis och 151 i Strömfors. (Jord- och skogsbruksministeriets informationscentral 1995). I de närlig­gande kommunerna runt Lovisa fanns det år 1995 i Pernå, Pyttis och Strömfors dessutom ca 15 kommersiella grönsaksodlare.

skogsbrukets betydelse ökar i Lovisas grannkommuner då man rör sig österut. Hela indu­strin i Kymmene län baserar sig på skogsindustri (Kymmene länsstyrelse 1985). På den västra sidan om Lovisa minskar skogsbrukets betydelse (Nylands länsstyrelse 1985).

Fiske

År 1995 idkade fem matlag yrkesfiske på Hästholmsfjärdens havsområde (5 km:s avstånd från Hästholmen). Av dessa var tre heltidsyrkesfiskare och två hade fiske som binäring. Antalet yrkesfiskare har sjunkitjämt sedan 1970-talet. Orsaken är att yrkesfiskarna har blivit gamla. En del av de nuvarande är pensionerade och nya företagare har inte sökt sig till branschen. År 1993 idkade 260 matlag husbehovs- och fritidsfiske på området. (Lovisa kraftverk).

Yrkesfiske idkas ganskajämt under hela året. Tyngdpunkten för husbehovs- och fritidsfiske ligger under tiden maj-september. Vintertid fiskar endast 5-15 % av de matlag som ingår i denna fiskargrupp. (Lovisa kraftverk).

Strömmingens andel av den totala fångsten har minskat betydligt då strömmingsfisket har avtagit p.g.a. avsättningssvårigheter. Ännu år 1988 var strömmingens andel 69 % och år 1991 36 %. Under åren 1992-1995 har strömmingens andel varierat mellan 2,6-22 %. I början av 1990-talet har fångsten huvudsakligen bestått av lax, gös, abborre och strömming. Ur ekonomisk synpunkt är laxfiskarna det viktigaste fångstobjektet (Lovisa kraftverk).

Fiskodling

På Hästholmen verkar Oy Loviisan Smoltti Ab, som producerar fiskyngel för utplantering i vattendragen (Lovisa kraftverk). Fiskynglet odlas i bassänger som byggts på land och man utnyttjar där varmt kylvatten från Lovisa kraftverk. Odlingsanläggningen har tre fast anställda förutom två säsonghjälpar under tiden december-maj. strålsäkerhetscentralen kontrollerar fiskarnas radioaktivitet genom regelbundna provtagningar. Vid anläggningen uppföds yngel av lax, regnbågsforell och havsöring som hämtas sommargamla från Hanka­salroi eller Rautalampi till Lovisa. Uppfödningstiden i Lovisa är ca 9 månader. Förutom Oy Loviisan Smoltti Ab fungera det i Lovisa en anläggning som odlar fiskyngel för utplantering. I Pernå finns fem och i Pyttis sju fiskodlingar som producerar matfisk. I Strömfors finns inga fiskodlingsanläggningar.

Industri- och förädlingsnäringar

År 1993 fick 34,6 % av den sysselsatta arbetskraften i Lovisa och 30,8 % i hela Lovisaregio­nen sin utkomst från förädlingsnäringar (mineralschaktning, industri, el-, gas- och vattenför­sörjning samt byggnadsverksamhet). (Statistikcentralen 1996a).

25

El-, gas- och vattenförsörjningen, som år 1993 sysselsatte 299 personer m.a.o. 10,2 % av hela den sysselsatta arbetskraften är en särskilt betydande sysselsättare i Lovisa. Andelen är förhållandevis mycket större än medeltalet för hela landet. I Lovisa har även industrin en mycket större betydelse som arbetsgivare jämfört med medeltalet för hela landet. År 1993 arbetade i Lovisa 591 personer m. a. o. 20, l % av den sysselsatta arbetskraften inom indu­strin. Nästan hälften av industriföretagen finns inom metallbranschen. I Lovisa är den del som får sin utkomst av byggnadsbranschen en aning mindre än i medeltal. (Statistikcentralen 1996a).

De största förädlingsföretagen i Lovisa samt deras bransch och antalet arbetsplatser var år 1995 följande (Lovisa stads företagsregister 1995 och Lovisa statistikfolden 1997):

lmatran Voima Oy (el produktion, 460) Loval Oy (tillverkning av elmotstånd, 200) Eltete Oy,Ab (förädling av pappersprodukter, 110) Loviisa W orks Oy (tillverkning av maskiner och anläggningar för träskivsindustrin, 98) Corenso United Oy Ltd (tillverkning av kartongprodukter, 60)

Servicenäringarna och turismen

Servicenäringarna i Lovisa dominerar näringsstrukturen jämfört med grannkommunerna. Handeln, trafiken och turismen sysselsätter lovisaborna, likaså olika slag av kommunal service. År 1993 uppgick den sysselsatta arbetskraften inom servicebranschen (handel, trafik, finansiering och samhällsservice) i Lovisa till 1814 personer m. a. o. 61,7 % av den sysselsatta arbetskraften, vilket motsvarade medeltalet för hela landet. A v servicebranscher­na var trafikens och finansieringens betydelse som arbetsgivare i Lovisa större än medeltalet för hela landet. (Statistikcentralen 1996a).

Turismen är en betydande näring för lovisaborna. Turistservicen tillsammans med olika evenemang och attraktionsfaktorer i anslutning till kultur samt med Lovisa kärnkraftverk lockar huvudsakligen sommartid turister till Lovisa. Inkomsten från turismen i Lovisa ger utkomst för många lovisabor. Turismens sysselsättande verkan syns speciellt i minuthan­deln, inkvarterings- och förplägnadsverksamhet samt trafikservicen. Utvecklingen av turismen anses också i fortsättningen vara en av de viktigaste tyngdpunktsområdena såväl i Lovisa som i hela Östra Ny land.

6 SERVICEN

6.1 Servicestrukturen

Då man jämför arbetsplatserna andel inom servicebranschen i Lovisa med motsvarande i Östra Nyland kan man konstatera att transport-, lagrings- och kommunikationsservicen, finansieringsverksamheten samt den offentliga förvaltningen har en mera betydande sysselsättande verkan i Lovisa än i det övriga Östra Nyland. Servicen inom handeln samt hälso- och socialservicen har en mindre sysselsättande verkan än i Östra Nyland.

26

Tabel/15. Arbetsplatserna inom servicen enligt bransch 1994 (Statistikcentralen: Regionda­tabas).

Servicen har indelats i följ ande grupper:

g= parti- och minuthandel h= inkvarterings- och förplägnadsverksamhet t= transport, lagring och kommunikation J= finansieringsverksamhet k= fastighets-, uthyrnings- och forskningsservice l= offentlig förvaltning, försvar o.s.v. m= utbildning n= hälso- och socialservice o= övrig samhälls- och personlig service

Område Arbetsplatser inom servicebranschen (%av alla arbetsplatser)

Lovisa

Lovisaregionen

Östra Ny land

Hela landet

6.2 Serviceutbud

g h

9.7 2.6

8.5 2.6

10.1 2.3

12.0 2.6

Social- och hälsovårdsservice

1 k

8.5 2.3 7.7

7.8 1.9 5.9

6.0 1.6 6.9

7.5 2.7 8.4

m n o Arbets:Ql. tot.

5.8 6.0 10.5 3.7 3582

4.2 5.1 9.5 3.6 6698

3.5 6.0 11.9 3.6 30565

6.2 6.6 13.0 4.9 1893131

Hälsocentralen och sjukhuset som tillhör Samkommunen för hälsovården i Lovisanejden finns i Lovisa. Lovisa hälsovårdscentral erbjuder sjuktransportservice, läkar-, tandläkar-och veterinärmottagning, skolhälsovård och arbetshälsovård, fysioterapiservice samt sjukhusser­vice. Huvudhälsostationen finns i Lovisa och en regional hälsostation i Valkom. (Lovisa stad 1995a). Förutom den kommunala hälsovården finns det också privat hälsovårdsservice i Lovisa. (Lovisa företagsregister 1995).

Staden anordnar socialservice för bl.a. barn, åldringar och handikappade. Daghemsservice för barn anordnas vid daghemmen, familjedagvård och i öppet daghem som tillsammans har 250 dagvårdsplatser. I Lovisa finns fyra barndaghem. Det kommunala åldringshemmet i Lovisa, grupphemmet för dementpatienter samt två kommunala och två privata servicehus erbjuder service för åldringar. Åldringshemmet har också servicebostäder. (Lovisa stad 1995a och Lovisa statistikfalden 1997)

Utbildningsservice

I Lovisa finns fyra finskspråkiga grundskolor (2 lågstadie, l specialskola och l högstadie) samt fyra svenskspråkiga grundskolor (2 lågstadie, l specialskola och l högstadie ). I Lovisa finns två gymnasier, ett svenskspråkigt och ett finskspråkigt. Lovisa har dessutom både finskspråkigt och svenskspråkigt medborgarinstitut Medborgarinstituten har också verksam­hetspunkter i kommunerna runt Lovisa. (Lovisa stad 1995a).

27

Beroende på att huvudstadsregionen ligger nära finns det inga egna högsskolor i Östra Nyland. Yrkesskolan (3 studielinjer) och Näringslivets utbildningscentral erbjuder yrkesut­bildning i Lovisa. (Östra Nylands förbund 1994a).

Kultur-, turist- och fritidsservice

Lovisa är en betydande kulturstad tack vare sin långa kulturhistoria. Kännetecknande för Lovisa är det nygotiska centrumet från 1800-talet med sina parker, den gamla trästaden och bastionerna Ungern och Rosen som bevarats från 1700-talet på den norra sidan om Lovisa östra infartsväg samt Svartholms sjöbefästning i Lovisavikens mynning. I Lovisa verkar två museer: Lovisa stadsmuseum och Sjöfartsmuseet. Lovisa stadsmuseum verkar i kommen­dantshuset som härstammar från 1700-talet. Förutom baskollektionerna anordnar museet olika utställningar. (Lovisa stad 1995a,b ).

I Lovisa anordnas också regelbundet olika kultur- och fritidsevenemang, varav många har riksomfattande betydelse. Evenemang med de största besökarantalen är Seglingsfestivalen, Fredsforum och Lovisa traven som vart och ett har ca 6000 besökare. Förutom historiska sevärdheter och olika evenemang i Lovisa är Lovisa kärnkraftverk ett viktigt besöksobjekt med ca 10000 besökare årligen. (Imatran Voima Oy 1997 och Lovisa stad 1995a,b).

Huvudbiblioteket, biblioteksfilialen i Valkom och anstaltsbiblioteket står för biblioteksser­vicen i Lovisa. Problemet är att huvudbiblioteket verkar under flere olika adresser (avdel­ningen för vuxna, barn- och musikavdelningen, katalogföring, fjärrlager). Under de närmaste åren torde det nya kombinerade biblio-mediateket förverkligas, som förutom den konventio­nella biblioteksservicen erbjuder elektroniska tjänster. (Lovisa stad 1995a,b ).

Platser för hallidrott i Lovisa är bl.a. fritidscentrum (bowlingbanor, squashhall), idrottshal­len, allaktivitetshuset, judosalen, flera gymnastiksalar samt simhallen i anslutning till servicehuset för åldringar och handikappade. Platser för utomhusidrott finns både för sommar- och vinterbruk (Lovisa 1996). I Lovisa, som ligger vid havet, kan man också idka båtsport, segling och övriga vattenaktiviteter. De närmaste båthamnarna vid Hästholmen ligger i Kirmosundet vid vägbanken som leder till Hästholmen. På Lovisa stads område finns servicehamnarna vid Varvet och i V alkom, Skeppsbrons gästhamn samt Tull bron, gästkajerna i Märlax och på Svartholm. I Strömfors finns hemhamnen i Tallbacka. (Imatran Voima Oy 1997).

Lovisa är i synnerhet en sommarturiststad. Turismens dragningskraft i Lovisa baserar sig huvudsakligen på de tidigare nämnda kulturhistoriska sevärdheterna och olika evenemang samt läget vid havet. Degerby Rotel och Hotell Zilton samt Motell Z och Helgas Resande­hem erbjuder inkvarteringsservice i Lovisa. I Lovisa finns dessutom en campingplats som ligger på den västra stranden vid Lovisaviken. (Imatran Voima Oy 1997).

Kommersiell service och företagsservice

Som ett regioncentrum erbjuder Lovisa också service för grannkommunernas invånare. Speciellt handeln och företagsservicen har koncentrerats till Lovisa. Lovisa erbjuder som stadscentrum och som regionens centrum förutom dagligvaruhandel också riklig service inom specialvaruhandeln. Bokförings-, revisions-, advokat-, ingenjörs- och arkitekt- samt reklambyråerna erbjuder företagsservice i Lovisa. I Lovisa finns dessutom service- och underleverantörsföretag inom byggnads-, VVS och elbranschen. (Lovisa stads företagsregis­ter 1995).

28

7 MARKANVÄNDNING OCH PLANLÄGGNING

7.1 Nuvarande markanvändning

Hästholmens undersökningsområde ligger på Hästholmen bredvid Lovisa kärnkraftverk . . Holmens centrala del är i kraftverkets användning, stränderna är i huvudsak obebyggda. Områdets natur är typisk för kustskärgården; marktäcket är tunt och på många ställe före­kommer berg i dagen. På fastlandet i Lappom, en dryg kilometer från undersökningsområ­det, finns ett inkvarteringsområde i anslutning till kärnkraftverkets funktioner. Väster om det ligger Källa campingområde. Med undantag av Bodängen finns det rikligt med fritidsbosätt­ning på holmarna söder och sydost om Hästholmen och på Lovisavikens östra stränder. Till övriga delar består omgivningen närmast av skog och hav. De närmaste tätorterna är V alkom, Lovisa och Tessjö. Det närmaste bostadshuset finns i Bodängen under två kilome­ter från Hästholmen.

1: 50000

Figur 8. Hästholmens näromgivning (Lantmäteriverket, tillstånd nr 182/MAR/97).

r--------------------------------------------·-- ----- ·----

7.2 Planläggningssituation

Regionplan

29

Lovisa hör till Östra Nylands regionplaneområde. Östra Nylands förbund har fastställt regionplanekartan 1.1.1996 som till sitt innehåll motsvarar den nya planen som har ändrats och kompletterats. Den kompletterade regionplanen har fastställts av miljöministeriet i mars 1997 och exemplaret har ännu inte slutarbetats. En etapplan över byar och åsar med granskningar och kompletteringar av tidigare etapplaner har godkänts 12.10.1994. En regionplan över rekreations- skydds- samt vissa skogsbruksområden har fastställts 8.10.1981. En etapplan som berör tätorter, trafik och områden för teknisk försörjning har fastställts 21.2.1986.

Hästholmen och Bodängen har i regionplanen betecknats som områden för samhällsteknisk försörjning (ET). Runt kärnkraftverket finns ett skyddsområde med fem kilometers radie, där svårt evakuerade funktioner inte bör placeras. Skärgården söder om Hästholmen har betecknats som jord- och skogsbruksdominerat område där det finns behov av att styra friluftslivet eller som innehåller miljövärden (MU), likaså Lovisavikens östra kustområde mot fastlandet. Skärgården utanför nordväst om Hästholmen är naturskyddsområde. Befästningarna på Svartholm är fornminnesområde. Smedsholmarna som ligger några kilometer norr om Hästholmen har betecknats som område för läger- och friluftsliv. storholmen och kustområdena väster om Smedsholmarna, samt Smedsnäs på deras nordöstra sida har betecknats som rekreationsområde. Hudön och Lilla-Hudön med sina närliggande småholmar, som ligger på mindre än fem kilometers avstånd från Hästholmen, har betecknats som naturskyddsområde (SL). Det närmaste bostadsområdet som angetts i regionplanen är Valkom som ligger på den motsatta stranden i Lovisaviken.

Utdrag ur Östra Nylands regionplan vid Lovisa, bilaga l.

General- och stadsplaner

Generalplanen för Lovisa har godkänts 9.12.1987. I generalplanen har Hästholmen anvisats som område för kärnkraftverk (E-l) och inkvarteringsområdet i Lappom som kärnkraftverkets stödområde (E-2). Området får användas för nödvändiga funktioner som betjänar kärnkraftverket. Av de holmar som ligger söder om Hästholmen har Småholmen anvisats som område för fritidsbostäder (RA), Måsholmen som naturskyddsområde (SL) samt Kojholmen, storstenholmen och Björkholmen som ströv- och friluftsområde (VR). Stora Täktam har betecknats som ströv- och friluftsområde (VR) och de övriga holmarna på den södra sidan har anvisats som naturskyddsområde (SL). I generalplanen har den största delen av Lovisavikens östra strand reserverats förströv-och friluftsområde. Svartholm och holmarna på dess norra sida har betecknats som fornminnesområde (SM). I generalplanen har de mindre holmarna reserverats för naturskyddsändamåL Faroområde (v) har reserverats för högspänningslinjerna. För övrigt är områdena väster om Lovisaviken jord- och skogsbruksområde, där det på en del finns behov att styra friluftslivet eller naturvärden (MT och MU).

stadsplanen för Hästholmens undersökningsområde har ursprungligen fastställts år 1972. Därefter har planen ändrats år 197 4 och 1993. Holmens centrala delar är kvartersområde för industrifunktioner och lagerbyggnader (T). En del av stränderna är områden som skall bevaras i naturtillstånd och avsett för kraftverkets användning och där man får anlägga

30

konstruktioner som är nödvändiga för kraftverkets bevakning (ELL). Området kring gäststugan har givits beteckningen ER-2, område för byggnader som betjänar kombinerad kursverksamhet och kortvarig inkvartering i anslutning till kraftverkets verksamhet. Det finns två intagsplatser för kylvatten (EK). Syftet med den senaste planändringen var att bereda möjlighet för att bygga ett underjordiskt utrymme. I den fastställda planen 8.1.1993 tillåts byggandet av ett sammanlagt 500 000 m3 stort underjordiskt arbets- och lagerutrymme på kraftverksområdet Dessutom tillåter planen uppförandet av byggnader och konstruktio­ner på markplanet som betjänar utrymmena under marken (ma). Användningsändamålet för de underjordiska utrymmena är förvaring av låg- och medelaktivt avfall.

På fastlandet i Lappom by finns en byggnadsplan som har fastställts år 1989. I närheten av Atomvägen som leder till Hästholmen finns småbåtshamnar (L V) och parkeringsområde. Det södra strandområdet och området på vägens östra sida är specialområde som skall bevaras i naturtillstånd (E-1). Kraftverkets ägare kan vid behov begränsa vistelse på områ­det. På området tillåts byggnader och konstruktioner som är erforderliga för samhällsteknik och övervakning. I kvarter 1204 finns kvartersområde för inkvarteringsbyggnader (A-4). Området är avsett för tillfällig inkvartering. På området tillåts också affärs-, butiks-, lager­och kontors byggnader. Planen anvisar inte fast bosättning på området. Området på den norra sidan om inkvarteringsområdet har reserverats som kvartersområde för industri- och lagerbyggnader (T). I väster har stadsplanens gräns dragits så att campingplatsen och simstranden på Källaudden ligger utanför plan området.

Strandgeneralplaner och strandplaner

Lovisa stranddelgeneral plan är från år 1985. Hästholmen ligger utanför denna. I stranddelge­neralp lanen har de bebyggda områdena på holmarna söder om Hästholmen anvisats som område för fritidsbostäder (RA). De övriga områdena på holmarna är jord- och skogsbruk­sområde (MU). Svartholm och Krutkällarholmen är fornminnesområde som bör skyddas (SLM). De övriga holmarna norr om Svartholm är skydds- och friluftsområde (SLR). På Lovisavikens östra strand finns tät fritidsbebyggelse och den har därför nästan helt reserve­rats som område för fritidsbosättning.

I Strömfors på den norra sidan om Hästholmen finns en gällande strandgeneralplan som godkänts 7.4.1982 och separata strandplaner, varav Långstrandens och Gäddbergsöns strandplaner ligger närmast Hästholmen. Förutom de områden som reserverats i regionpla­nen har bl. a. naturskyddsområdet på Kristiansland betecknats separat. I Strömfors har man för avsikt att uppgöra strandgeneralplan för hela strand- och kustområdet. (Imatran Voima Oy 1997). Uppgörandet av strandgeneralplanen har inletts år 1997.

De fastställda strandplaneområdena som ligger närmast Hästholmen finns på Hudö och Hummelholmen i Pernå. Man har för avsikt att inte bygga flere sommarstugor på Hudö strandplaneområde och det finns statsrådets beslut om att ansluta ön till Östra Finska vikens nationalpark. (Imatran Voima Oy 1997).

7.3 Markanvändningsplaner

Lovisa och Strömfors har definierats som Östra Ny lands strukturförändringsområde fram till år 1999. I Lovisa strävar man till att skapa förutsättningar för utveckling och tillväxt inifrån genom den nuvarande befolkningens och företagens verksamhet. Man väntar sig att områ­dets gateway-position skapar förutsättningar för nya internationella kontakter. I Strömfors

------ ---------------------------------------------------------------

31

baserar sig näringslivets utveckling på bruksområdet samt på beaktandet av natur- och kulturmiljön samt på kommunens läge vid Europaväg E18. Utvecklingen av lantbruksnä­ringarna anses där vara viktiga. (Östra Nylands förbund 1996b). Slutförandet av delgeneral­planearbetet för Kymmene älvs västra fåra är ett av utvecklingsprojekten.

8 MILJÖ OCH KULTURHISTORIA

8.1 skyddsområden och -objekt

I Lovisa finns två naturskyddsområden som grundats enligt Nylands miljöcentrals beslut. Haruddens skogsområde ligger på Lovisavikens östra strand. På ett ca sex hektar stort område växer ca 160 år gammal moskog i naturtillstånd. Förutom gran består skogen av ståtliga tallar och några lövträd. På den motsatta stranden i Lovisaviken finns en ca två hektars Bolougnelund som utgör en del av Bolougneskogen.

Närmare Hästholmen på Strömfors kommuns sida ligger naturskyddsområdena Bastuängen och Björnvikens strand. Bastuängen är bevuxen med blandskog i närapå naturtillstånd och den ligger ca 1,5 kilometer från Hästholmen. På den steniga stranden i Bjömviken, som ligger ca 2,5 kilometer från Hästholmen, finns stora flyttblock och gamla tallar.

Kuggens kobbe med sina vattenområden är ett fredat fågelskyddsområde som ligger på Pemå kommuns sida. Avståndet mellan Kuggen och Hästholmen är tre kilometer.

Staten har köpt Hudö och Lilla Hudö med sina småholmar, som ligger ca fyra kilometer från Hästholmen, i Pemå kommun för att anslutas till Östra Finska vikens nationalpark. Dessa ingår i programmet Natura 2000 som en del av havsskyddsområdet över P ernåviken och Pemå skärgård. (Miljöministeriet 1997).

Källaudden-Vistholmen som ligger på Lovisavikens östra strand är också på förslag till objekt i Natura 2000-programmet.

Kvarnåsen i Lovisa samt Källa och Hamnholmen ingår i ett riksomfattande skyddsprogram för åsar. Kvarnåsen ligger vid Tullbron söder om stadens centrum. Åsen är geologiskt, landskapsmässigt och med hänsyn till sin mångsidiga användning ett betydande åsområde. Källan och Hamnholmen ligger ca två kilometer från Hästholmens kärnkraftverk på den västra sidan om inkvarteringsområdet Åsavsnittet är representativt för sin vegetation, sitt landskap och sin geomorfologi samt för sin utveckling som landhöjningen har föranlett (Miljöministeriet 1997).

8.2 Kulturhistoriskt värdefulla områden och speciella landskapsobjekt

En del av centrumområdet i Lovisa tillhör betydande kulturhistoriska miljöer av riksintresse. Degerby huvudbyggnad Degerby Gille är enligt Nylands länsstyrelse beslut skyddat byg­gandsobjekt

32

sjöbefästningarna som ligger på Svartholm härstammar från 1700-talet och ingår i betydan­de kulturhistoriska miljöer (Museiverket och miljöministeriet 1993). Holmarna norr om Svartholm disponeras också huvudsakligen av Museiverket. Befästningens begravningsplats finns på Begravningsholmen och ruinerna av det gamla krutlagret finns på Krutkällarhol­men.

På Lilla Vådholmen i Strömfors drygt fyra kilometer från Hästholmen finns en permanent fornlämning som fredats med stöd av fornminneslagen, eventuellt ett gravkummel från jämtiden (Museiverket 1997).

Enligt arbetsgruppen för landskapsregionen finns det inga landskapsområden som klassats till värdefulla områden av riksintresse i närheten av Hästholmen. På ca nio kilometers avstånd vid stranden av Tessjö å ligger Kulla gård som är en kulturhistoriskt och landskaps­mässigt värdefull helhet (Museiverket, Miljöministeriet 1993).

De ovannämnda natur- och kulturhistoriskt värdefulla objekten är också landskapsmässigt värdefulla.

9 SAMHÄLLSAKTIVITETER

I Lovisa verkar en förening som motsätter sig slutförvaring av kärnbränsle i Lovisa. Före­ningen grundades våren 1997. Dessutom har enskilda personer tagit ställning mot kärnkraft. Enligt patent- och registerstyreisens ( 1997) föreningsregister finns det sammanlagt 163 verksamma föreningar i Lovisa. Föreningarna fördelar sig enligt verksamhet på följ ande sätt:

föreningar för idrott, kultur o.dyl. hobbyverksamhet politiska partiers lokalavdelningar och partiavdelningar fackföreningar och deras lokalavdelningar övriga föreningar

Enligt registret verkar det varken byaråd eller invånarföreningar i Lovisa.

lO SAMMANDRAG

53 st. 20 st. 47 st. 43 st.

Lovisa har knappt 8000 invånare. Befolkningsmängden i Lovisa ökade på 1960-talet och särskilt kraftigt på 1970-talet då kärnkraftverket i Lovisa byggdes och hämtade med sig nya arbetsplatser och därigenom nya invånare. Efter att byggnadsarbetsskedet avslutades inleddes flyttningsrörelsen bort från staden och befolkningsmängden började minska. Enligt prognos kommer utflyttningen och befolkningsnedgången att fortsätta också i framtiden.

Den dåliga sysselsättningen har för sin del inverkat på befolkningsminskningen och utflytt­ningen i Lovisa, där läget redan länge varit det sämsta i Lovisaregionen. Det totala antalet arbetsplatser minskade kraftigt efter det att kärnkraftverkets arbetsskede avslutades och minskningen har fortsatt under hela 1980- och 1990-talet. År 1994 fanns det sammanlagt 3582 arbetsplatser i Lovisa. Servicen och förädlingen har en viktig ställning då det gäller näringsstrukturen i Lovisa. J ord- och skogsbrukets betydelse som inkomstkälla är anmärk­ningsvärt liten.

33

J ordbrukets huvudsakliga produktionsinriktning är växtodling liksom i hela Östra Ny lands kustområde. I Hästholmens näromgivningen idkas dock jordbruk i rätt så liten omfattning. Över hälften av lovisaborna får sin utkomst från servicenäringarna. Till antalet är social- och hälsovårdsservicen, handeln samt trafiken de största sysselsättama. Imatran Voima Oy:s kraftverk är den största arbetsgivaren i Lovisa. El-, gas- och vattenförsörjningens betydelse som sysselsättare är också större i Lovisa än i medeltal - likaså industrins och speciellt metallindustrins betydelse.

Hästholmens undersökningsområde ligger på Imatran Voima Oy:s kraftverksområde på Hästholmen. Holmens centrala områden är i kraftverkets användning och stränderrna är huvudsakligen obebyggda. I Hästholmens näromgivning finns rikligt med fritidsbostäder. Största delen av den fasta befolkningen i närheten ligger på Hästholmens nordvästra sida i Valkom och Lovisa centrum. Den närmaste enskilda bostadsbyggnaden finns i Bodängen knappt två kilometer från Hästholmen. Hästholmen har fastställd stadsplan. I Östra Ny lands regionplan har holmen betecknats som område för samhällsteknisk försörjning. I närheten av Hästholmen finns ett stort antal skyddsområden. De närmaste naturskyddsområdena finns i Strömfors på ca två kilometers avstånd från Hästholmen.

34

KÄLLFÖRTECKNING

Arbetsministeriet (1997). Työnvälitystilasto. Tilannekatsaus 28.2.1997. Tabell14A och 26.

Banförvaltningscentralen (1996). Oikorata Kerava/Järvenpää-Lahti. Alustava yleissuunnitelma. Y mpäristövaikutusten arviointiselostus. Sammandrag.

Befolkningsregistercentralen (1997). Suomen asukasluku-vuodenvaihde 1996-1997. Helsingfors 1997.

Buddas Annele (1993). Muuttoliikkeen kehitys Loviisassa. Joensuun yliopisto, Maantieteen ja aluesuunnittelun laitos. Syventävien opintojen tutkielma.

Finlands Kommunförbund ( 1996). Kommunstatistik 8/96. Kommunuppgifter. Helsingfors 1996.

Imatran Voima Oy (1997). Loviisan aluekuvaus - taustamateriaalia 10.4.1997. Imatran Voima Oy, Ympäristönsuojeluyksikkö.

Imatran Voima Oy (1996). Loviisan voimalaitoksen modemisointihankkeet. Y mpäristövaikutusten arviointiselostus. Helsingfors 1996.

J ord- och skogsbruksministeriet (1995). IACS-tietokanta pellonkäytöstä. Maa- ja metsätalousrninisteriön tietopalvelukeskus.

Kymenlaakson liitto, Östra Nylands förbund och Nylands förbund (1994). Suomenlahden rannikkovyöhykkeen kehittärnisohjelma. Kymenlaakson liitto, publikation B 110.

Kymmene länsstyrelse (1985). Kymen läänin alustava tavoitesuunnitelma v. 1985-1995. Luonnos. Kotka.

Leskinen Teuvo ja Vihervuori Marko (1996). Käytetyn ydinpolttoaineen kuljetusselvitys. Suunnittelukeskus Oy. Posiva Oy. Työraportti TEKA-96-01. Helsingfors 1996.

Lovisa stad (1995a). Kommunberättelse 1995.

Lovisa stad (1995b). Budget och budgetplan samt verksamhetsplan 1996-2000.

Lovisa stads företagsregister 1995.

Lovisa statistikfalden 1997.

Lovisa turistbyrå (1996). Kryssningar 1996. Lovisa.

Lovisa kraftverk. Jäähdytys- jajätevesien tarkkailuraportit 1991-1995. Imatran Voima Oy. Helsingfors.

Löfgren, Kaj-Erik ja Merenkulkulaitos (1995). Käyntisatamat, rannikko. Jyväskylä 1995.

Matkailun koulutus- ja tutkimuskeskus (1994). Vapaa-ajan asutus ja sen alueelliset hyödyntärnismahdollisuudet Suomessa. MKTK:s publikation A: 54 1994. Helsingfors 1994.

35

Miljöministeriet (1997). Finlands Natura 2000 -objekt l Nylands miljöcentral

Miljöministeriet ( 1995). Rakennetut merenrannat - Suomen merenrannikon sulkeutuneisuus. Ympäristöministeriö, alueidenkäytön osasto.Undersökningsrapport 5/1995. Helsingfors 1995.

Miljöministeriet, miljöskyddsavdelningen(1993). Arvokkaat maisema-alueet Maisema­aluetyöryhmän mietintö II. Betänkande 66/1992. Helsingfors 1993. Vägverket (1996). Utbyggnad av riksväg 7 till motortrafikled avsnittet Forsby-Lovisa -broschyr. Vägverket, Nylands vägdistrikt

Museiverket ( 1997). Lo viisan ympäristön muinaismuistot DNRO 92/30411997.

Museiverket, Miljöministeriet (1993). Rakennettu kulttuuriympäristö. Valtakunnallisesti merkittävät kulttuurihistorialliset ympäristöt Museiverkets byggnadshistoriska avdelnings publikationer 16. Helsingfors 1993.

Nummenpää Jorma ja Ollikainen Taina (1996). Loviisan kaupungin yhdyskuntaselvitys. Suunnittelukeskus Oy. Posiva Oy. Arbetsrapport LOVIISA-96-01. Helsingfors 1996.

Nylands länsstyrelse (1985). Läänin alueellinen kehittämissuunnitelma 11.3.1985. Luonnos. Helsingfors.

Patent- och registerstyrelsen (1997). Föreningsregistret

Posiva Oy. Kenen käsiin ydinjätteet uskaltaa jättää?

Posiva Oy (1996a). Käytetyn ydinpolttoaineen loppusijoitus- ohjelma 1997-2010.

Posiva Oy (1996b). Emäksisten kivilajien tutkimukset Arbetsrapport PATU-96-73. Helsingfors 1996.

Statistikcentralen. Aluetietokanta 411997.

statistikcentralen ( 1996a). Työssäkäyntitilasto 1993-1994. Statistikcentralen. SVT. Väestö 1996:5. Helsingfors 1996.

statistikcentralen (1996b). Kesämökit 1995. Statistikcentralen. SVT. Asuminen 1996:4. Helsingfors 1996.

statistikcentralen (1995). Suomen tilastollinen vuosikirja 1995. Helsingfors 1995.

statistikcentralen (1993). Työssäkäyntitilasto 1993. Tabell K22 och K23.

statistikcentralen (1972). Suomen tilastollinen vuosikirja 1972. Helsigfors 1972.

statistikcentralen (1971 ). Suomen tilastollinen vuosikirja 1971. Helsingfors 1971.

Svartholm-broschyren.

Utvecklingsprogram för Lovisanejden 8.5.1990.

36

Vägverket (1995). Trafikmängdskarta - trafikmängder ÅMD-94. Vägverket, Nylands vägdistrikt

Vägverket (1992). Förbättring av landsväg 1583 (Atomvägen) avsnittet lv 170- bv 11927. Förstudie. Vägverket, Nylands vägdistrikt Lovisa

Östra Nylands förbund (1996a). Itä-Uudenmaan tavoite 2 -alue: Loviisa ja Ruotsinpyhtää. Tavoite 2-ohjelma 1997-1999. Borgå 1996.

Östra Nylands förbund (1996b). Itä-Uudenmaan rakennemuutosalue: Loviisa Ja Ruotsinpyhtää. Kehittämisohjelma 1996. Borgå 1996.

Östra Nylands förbund (1996c). Itä-Uudenmaan seutukaavaehdotus 1996. Östra Nylands förbund 1996 publikation 42. Borgå 1996.

Östra Nylands förbund (1994a). Östra Nylands omgivningsplan1994. Östra Nylands förbunds pubfkation 32. Borgå 1994.

Östra Nylands förbund (1994b). Itä-Uudenmaan aluekehittämisohjelma 1994.

Östra Nylands regionplaneförbund (1988). Östra Nylands omgivningsplan 1988. Borgå 1988.

Östra Ny lands regionplaneförbund ( 1973). Sköldvikin rekrytointi 1963-71 ja työssäkäynti 1972. Borgå 1973.

BILAGA l Utdrag ur Östra Nylands regionplan vid Lovisa

SEUTUKAAVAMERKINNAT ~ Yhdyskuntatektlisen t..ollcn aluo

REGIONPLANEBETECKNINGAR !loorb flSr ....,.llstekn1sk 1!5rs&-jn1ng

G::!! l'taanltanaran ainesten ottoalue ~Sde

f:!:] Taajarrwrtoi•intojen a ·lue

Erity1stoiflrtntojen alue. o..rSde f" O.. tätor-tsfunk t 1oner G:l l11k....,1nen roJ<>itet:t..a

~ K,ollialue Sc;lecia1Diflr"~11 begrlnsad v1stelse

o,.,....b

~ Suojel...,lue - ICeskustat.oi•intojen alue ~Sde

OorSde flSr oent.--funktioner •' .;.J Kult:tuur1historlallisest.i huoaatt.av1C!Il rattenrusten • Palvelu,jen j& ha111mon alue suojolua koskovan laindldlnnön nojalla rauho11:.ettu

OorSde för ...-vice och f"<Srva ltni ng 'Qi rauhoitetUvaksi tarkoitcttu aluo: o.rlde för fredat. eller :lr avsett att: frodas ..cd

cg Teoll1suustoiaintojan alue stöd av lagstiftningen rörande slcydc.fandet .v Oorlde f"O.. industrifunktioner kulturi>ist.crisk oolri<Hga ~

V1rkistys.alue .AV Vesilatnsäädämön "ojalla suojeltu ta1

Rekreat i~ suojeltavaksi Qrkoitettu alue Oorlde ..,. f...mts e l ler lir avsett att fredats

L.ähivirlti~lue ..t st:öcl av vatt..nl;agstiftn1._-.

O....Jde f"O.. närrel<reat1on Pl:i&siassa r-alcronnusl;ain 135 §:n nojalla amewlla

Retl<eily- ja ulkoilualue rg .:iärli_yksellli auojeltavaksi tarko1tettu alue

fri lufts- och st..-ilde Oorilde avsett att slcyddas huvudsak H gen ooed hest.lilo-_1...,. utflirdade ..t stild av 135 § byggnodsl_,

~ lcN~toalue OorJde fllr fritidsbostäder - '--'nonsuoje lua l .Je

...® Naturslcyddsc.-Sde .. Hatkailupalvelujen alue Oorlde för turistanläggningar '--'nonsuojelualue, joka on ranto,jensuojeluol\jel.assa

a NOtturs~Qddsonride. aa. finns !led

II!::] M,;,a,Hilc.ontcen aloo 1striW1ds~t

Ow-ådc f"Or landtrafik - "-'1na1S~a~istoAlue

~ Ves1liUentccn .. lue fonw1nnesa.-Jda

o.r-&r» \f'"ör "atb::nt:r~fik

~ Maa- ja .et:s:it:.alOUSll'alt.ainen alue

i!:] Erityisaluc Jord- och skogsbruksdoooinerat ~

Specia.,._.Sde

EJ

~,-~~·:,

3J~:· .. ~_:::::_.-~ . .-+--~:~.'' .·/:,I~\~.~:·~· : .. ~•.--:--:r-" ~;r· P ··-· , . ..

t ·;; ~.

~-

... :.----.---,~-\\

---~ : •,•\ ...

: "" . -

.. ~M l {O • '

. ~ ·~'

r J ' .;'-;, : • ' ' ..

E::J

~

__ p_

__ p>_

__ p_

__ p>_

__ ?._

--~-__ J!'_

. __ :f_

-~

--~

HM- j;a -tsätalousvaltai'*' alue, ulkoilun ohjaaistan.etta ta1 )OOI>IIMstllarvoja

Jord- och ~---· ...-Sde, bohov att styr-a friluftslivet eller •iljövärden

Maa- ja ""tslltalousvaltainen allle/ )OIPIIristllarvoja Jord- och skogshrulcsdaoonar;at .--Lle/ IIi ljövlnMn

Seut:ukaava-al...,... raja Rogionpl..._.Sdets grins

Osa-a.l..-n r-.2• Gr-äns f"cSr de 1arSde

Sk!llclv1kin sl-1 suojavylihyke Den inre s~ 1 Sk!lldvik

Sk!llclvikin ul011p1 suoj~ Den yttre ~l Sl<ölclvik

Ves11Hken-. v~ Zon f"O.. lill-afik

HlirlholMnin ulcoopi ~~e HlistholMnS yttre ·~

T~lkka- J;a ritylsto1-'~ Zon fcSr arbetsplats och spoc:1a l funktionor

KA.lttuur1)101>11r1s1:llt KA.ltur.lljöer

Rantojensuojel~l..an s1sältyvä olue Otrlde soa tnglr- i strandsk)ddsprograa..ct

1\.utui-Övriga l...tskap

-+-

37

=~.:i:.=..,=l}i-lel)

Soudulli,_ plilvli_yli/Val- ta1 -i• . Regional huvudled/Riks- eller staMvig

~!:!l~~~~!,!lr" tie1>

Kokoojakatu/IGoloooja- tal yhlystio Hotargata/Hata..vlig eller förl>inde lsevllg

Liitt)llll ARslutning

Eritasoliitt)llll Planskild anslutning

Er1tasor1steys il.an Hitt)llllll Planskild kot-sning utan anslutning

~~·=!~t~)

~~·~!:~~~=-:~dobana l)

Ulkoilureittl Friluftsled

Pää.sählclllinja1> Ell-uvuclledning l)

Pää.kaasujohto Gashuvudledning

Kuot:lava..-klntll Upphlivorde betecl<n1ng

~ ~ :,u:~:~= :.:.:-=v::.=! lista -'tintlili

rikt9ivande beteckning

~'u.lnt.l\\\t.Wlrt\.t.t\.> .. .. · ....

l -.l