regiongemensamma riktlinjer om tandvård till barn 3-19 år ...¥rdsenheten/2013... · 2. status 3....

Regiongemensamma

Riktlinjer om tandvård till barn 3-19 år 2013-01-01

R

Innehåll

1 Målet för Regionens tandvård till barn och ungdomar ...........................................3

1.1 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli ansvarar till och med 19 år .......................................3

2 Grundläggande bestämmelser för vårdgivarens ansvar ........................................4

2.1 Föreskrifter med grundläggande skyldigheter och riktlinjer ......................................................4 2.2 Vårdgivaren har ansvar för tandvårdspersonalens barnkompetens – exempel ........................4 2.3 Barns rätt till behandling med lustgas eller narkos ...................................................................4

3 Villkor i samband med behandling ..........................................................................5

3.1 Barns och ungdomars rättigheter och säkerhet .......................................................................5 3.2 Tillgänglighet – när och hur.....................................................................................................5 3.3 Akut omhändertagande ..........................................................................................................5 3.4 Regelbunden tandvård ...........................................................................................................5

4 Vårdkvalitet ...............................................................................................................7

4.1 Bemötande .............................................................................................................................7 4.2 Prevention ..............................................................................................................................7 4.3 Ansvar för diagnostik, riskbedömning och terapiplan ...............................................................8 4.3.1 Pedodonti ............................................................................................................................................ 8 4.4 Inskolning och behandling ......................................................................................................8 4.4.1 Strukturerad och individuell inskolning ................................................................................................. 8 4.4.2 Smärtfri behandling ............................................................................................................................. 8 4.4.3 Karies .................................................................................................................................................. 8 4.4.4 Parodontit och gingivit ........................................................................................................................ 9 4.4.5 Mineraliseringsstörningar .................................................................................................................... 9 4.4.6 Erosioner ............................................................................................................................................. 9 4.4.7 Olycksfallskador .................................................................................................................................. 9 4.4.8 Övriga patologiska tillstånd ................................................................................................................. 9 4.5 Vad som inte ingår i den fria tandvården .................................................................................9 4.5.1 Överprövning av beslut kring avgiftsfri behandling............................................................................... 9

5 Samverkan mellan allmäntandvård och specialisttandvård ................................10

5.1 Gränssnitt mellan specialisttandvård och allmäntandvård ..................................................... 10 5.2 Remissanledningar till specialist – exempel .......................................................................... 10 5.3 Fall som kan behandlas inom allmäntandvården ................................................................... 10

6 Ortodonti inom allmäntandvård och specialisttandvård ......................................11

6.1 Ansvarsfördelning ................................................................................................................. 11 6.2 Behandlingar inom allmäntandvården ................................................................................... 11 6.3 Konsultationer – visningar..................................................................................................... 11 6.4 Prioriterade avvikelser inom bett- och tandpositioner ............................................................ 12 6.5 Avvikelser med för litet objektivt behandlingsbehov – exempel .............................................. 13

7 Populationsinriktad prevention – FRAMM.............................................................14

7.1 Grundåtagande för barn och ungdomar mellan 3 och 19 år ................................................... 14 7.2 Tilläggsåtagande .................................................................................................................. 15

8 Guide för strukturerat hälsosamtal ........................................................................16

8.1 Bakgrund .............................................................................................................................. 16 8.2 Hälsosamtalets utformning ................................................................................................... 16

9 Bilaga 1 – Tandvård för asylsökande och gömda flyktingar ................................18

10 Bilaga 2 – Gränssnitt mellan Specialisttandvård och allmäntandvård ................19

3 Riktlinjer om tandvård till barn & ungdomar – mellan 3 och 19 år 2013-01-01 1.1

1 Målet för Regionens tandvård till barn och ungdomar

Alla mellan 3 och 19 år har rätt till förebyggande vård och vid behov även orsaksinriktad behandling.

En god tandhälsa – och tandvård på lika villkor för alla är målet inom barn- och ungdomstandvården i Västra Götaland.

Särskilda regler gäller för asylsökande barn och gömda barn – se Tandvårdsenhetens webbplats, www.vgregion.se/tandvardsenheten

1.1 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli ansvarar till och med 19 år

Den fria tandvården för alla upp till om med 19 år är lagstadgad och administreras av de Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli. Det år patienten fyller 20 tar Tandvårdsenheten över ansvaret för den fria tandvården för unga vuxna – den övre gränsen för denna ålderskategori beslutats av Regionfullmäktige och framgår av Tandvårdsenhetens webbplats, www.vgregion.se/Tandvardsenheten.

Från och med 1 januari det år patienterna inte längre anses som unga vuxna omfattas de fullt ut av de regler som gäller vuxentandvården.


2 Grundläggande bestämmelser för vårdgivarens ansvar

2.1 Föreskrifter med grundläggande skyldigheter och riktlinjer

1. Tandvårdslagen SFS 1985:125

2. Patientdatalagen SFS 2008:355

3. Socialtjänstlagen SFS 2001:453

4. State of the Art. Barn och smärta, Socialstyrelsen 2002

5. Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn, Socialstyrelsen ISBN 91-7201-831-3. Artikelnummer 2004-101-1

6. Föräldrabalken 6 kap 11 §, 1949:381

7. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9

8. Barn som far illa. Kunskap och kvalitet: Nr 9. Sveriges Tandläkarförbund, 2011.

9. Prioriteringar och patientsäkerhet, Svenska Pedodontiföreningen 2008

10. FN:s konvention om barnets rättigheter, 1989

11. Regiongemensamma riktlinjer för hantering av patienter utan papper Dnr 208 - 2008

12. Etik i barn- och ungdomstandvården. Värdegrund och rekommendation.Svenska Pedodontiföreningen 2004

2.2 Vårdgivaren har ansvar för tandvårdspersonalens barnkompetens – exempel

1. Kunskap om och förståelse för barnets biologiska, psykologiska och sociala utveckling i ett åldersperspektiv

2. Förmåga att värdera vad som är variationer i den normala utvecklingen och vad som är avvikande och därför behöver bedömas eller utredas mer noggrant

3. Kunskap om såväl risk- och skyddsfaktorer som möjliga strategier och metoder för att gynna barns utveckling

4. Förmåga att uppmärksamma och förstå sammanhang mellan kroppsliga och själsliga symtom

5. Förmåga att kommunicera och interagera med barnet och vårdnadshavare så att ömsesidig förståelse och förtroende kan uppstå

6. Förståelse för föräldraskapets villkor i dagens samhälle

2.3 Barns rätt till behandling med lustgas eller narkos

Barn har rätt att behandlas med lustgas eller narkos om situationen kräver det. Det är vårdgivarens ansvar att erbjuda det – antingen i egen verksamhet eller genom samarbete med annan vårdgivare eller specialistklinik.


3 Villkor i samband med behandling

3.1 Barns och ungdomars rättigheter och säkerhet

Alla mellan 3 och 19 år ska ha en ansvarig tandläkare. Patienterna ska om möjligt få möta samma tandvårdsteam under uppväxten.

Enligt socialtjänstlagen 14 kap 1 § är var och en i vårdpersonalen skyldig att anmäla till socialnämnden om man i verksamheten misstänker att ett barn far illa. Detta gäller exempelvis när ett barn med stort behandlingsbehov vid ett flertal tillfällen uteblir från behandling.

Barn ska kunna erbjudas sedering vid varje klinik.

3.2 Tillgänglighet – när och hur

För att alla barn ska ges goda möjligheter att få tandvård bör tandvårdsklinikerna ha öppet dagtid alla vardagar. När kliniken är stängd ska patienterna hänvisas till en annan angiven klinik.

Tandvårdsklinikernas lokaler ska vara tillgängliga för personer med funktionsnersättning och vara utformade i enlighet med regionens riktlinjer och standard för fysiskt tillgänglighet. Enkelt avhjälpta hinder ska identifieras och åtgärdas. Kliniken ska tillhandahålla information till besökare om den fysiska tillgängligheten genom den så kallade Tillgänglighetsdatabasen. Informationen ska uppdateras när en förändring i den fysiska miljön har skett minst en gång per år.

3.3 Akut omhändertagande

Barn med värk eller akut skadade tänder ska behandlas så fort som situationen kräver – helst inom 24 timmar.

Om behov finns att söka akuttandvård på annan klinik än hemmakliniken ska denna om möjligt först kontaktas av den akutbehandlande kliniken. Debitering mellan klinikerna ska - om inte annat överenskommits vid kontakten - bestå av undersökningsåtgärd 103 eller 107 i Folktandvårdens prislista för allmäntandvård.

3.4 Regelbunden tandvård

Varje barn ska kallas regelbundet till undersökning utifrån individuella behov, med hänsyn till riskbedömning och indikatoråldrar. Undersökningen ska utföras av legitimerad tandvårdspersonal.

Det år barnet fyller tre år ska undersökningen utföras av tandläkare. För barn med låg risk att utveckla sjukdom eller bettavvikelser bör intervallet mellan undersökningar inte överstiga 18 månader. Intervallet mellan undersökningar utförd av tandläkare ska inte överstiga 36 månader. Undersökning av tandläkare planeras om möjligt så att den infaller det kalenderår barnet fyller 3, 6, 12 och 19 år (indikatoråldrar). Patientansvarig tandläkare ansvarar för att undersökningsintervallet är anpassat med hänsyn till barnets risk att utveckla sjukdom och bettavvikelse.

I undersökningen ingår:

1. anamnes 2. status 3. diagnos 4. riskbedömning och riskgruppering


5. registrering epi-uppgifter utöver status 6. nytt revisionsintervall och vid behov terapiplanering

Revisionsintervallen: tiden mellan två revisionsundersökningar utförda av legitimerad

tandvårdspersonal – bör inte överstiga 18 månader.

Indikatoråldrar: 3, 6, 12 och 19 år.


4 Vårdkvalitet

4.1 Bemötande

Barn ska alltid bemötas så att de inte känner rädsla eller obehag inför och under behandlingen. Ta hänsyn till barnets mognad och utveckling och se till att barnets integritet bevaras.

Behandlingen ska utgå från barnets behov – i nuet och på längre sikt – och bygga på respekt för barnets självbestämmande och okränkbarhet i samråd med vårdnadshavaren.

Tolk är en rättighet för de barn och vårdnadshavare som av språkskäl eller kommunikativ funktionsnedsättning inte kan kommunicera med vårdpersonalen vid behandlingen.

Barn med allvarlig eller kronisk sjukdom, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning ska beaktas särskilt och erbjudas tandvård anpassad efter sina egna behov och förutsättningar.

4.2 Prevention

Barntandvården ska vara hälsofrämjande och lägga särskild vikt vid förebyggande åtgärder. Preventionen ska så långt som möjligt vara evidensbaserad. Det är viktigt att ge råd till barn och vårdnadshavare och motivera dem till egenvård under barnets hela uppväxt. Vårdnadshavare ska också uppmuntras att tidigt lägga grunden för goda vanor. All tandvårdspersonal ska samverka och skapa en positiv attityd till förebyggande tandvård.

Vid varje revision ska följande genomföras och dokumenteras:

Hälsosamtal om mat, mellanmål, sötade drycker och godis – samt vikten av tandborstning

morgon och kväll med fluortandkräm (kapitel 8).

Fluorlackning approximalt

För barn med kronisk sjukdom, fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar ska hänsyn tas till aktuella vårdprogram.

Västra Götalandsregionens riktlinje för populationsinriktad prevention – ska bedrivas som ett områdesansvar av Folktandvården i Västra Götalandsregionen, se kapitel 7.

Det är vårdgivaren som ansvarar för att tandvårdspersonalen har kunskap om riktlinjen och att de motiverar barn, ungdomar och vårdnadshavare att medverka i insatserna. Varje individuellt anpassad prevention ska ta hänsyn till att den populationsinriktade preventionen bedrivs.


4.3 Ansvar för diagnostik, riskbedömning och terapiplan

Diagnostik: Den patientansvariga tandläkaren ansvarar för att samtliga diagnoser

dokumenteras. Tandhygienister ansvarar för diagnostik inom sitt formella kompetensområde.

All karies – initial karies i olika stadier och manifest karies – i primära och permanenta bettet ska dokumenteras. I annat fall ska skälet anges i journal och terapiplan.

All röntgenundersökning ska ske på individuella indikationer.

Tandläkaren ansvarar för bedömning av barnets bettutveckling gällande diagnostik, planering, behandling och prognosbedömning. Det sker vid behov i samråd med specialist i ortodonti enligt särskild anvisning.

Riskbedömningen ska vara en samlad bedömning av odontologiska, medicinska och sociala frisk- och riskfaktorer som kan påverka munhälsan. Bedömningen ska utmynna i en sammanfattande riskgruppering – lågrisk, mellanrisk eller högrisk.

Både riskbedömningen och riskgrupperingen ska dokumenteras.

Terapiplanen ska vara skriftlig och alltid upprättas vid varje revisionsundersökning. Orsaken till

att eventuellt inte behandla diagnostiserad sjukdom ska anges.

4.3.1 Pedodonti

Den specialiserade tandvården för barn och ungdomar – ska stödja allmäntandläkarna i fråga om diagnostik, riskbedömning, omhändertagande av barn- och ungdomspatienter (se kapitel 5).

4.4 Inskolning och behandling

4.4.1 Strukturerad och individuell inskolning

Alla barn ska ges en strukturerad och individuell inskolning så att de vänjer sig och lär sig att samspela för att behandlingen ska bli bästa möjliga. Som exempel kan nämnas att barn utan erfarenhet av invasiv behandling behöver inskolning innan ortodontiska extraktioner.

4.4.2 Smärtfri behandling

All behandling ska vara så smärtfri som möjligt. Lokalanestesi bör användas vid ingrepp i orala vävnader.

Vid behov har barn rätt till behandling under sedering med lustgas, bensodiazepin eller generell anestesi. Tandläkare ska kunna utföra sedering oralt och rektalt med bensodiazepiner. Midazolam, både oral och rektal lösning, ska finnas på kliniken och användas i enlighet med sederingsutbildning och lokala anvisningar.

4.4.3 Karies

Karies ska behandlas orsaksinriktat och på individuella indikationer i både primära och permanenta bettet. Behandling ska ske så att nya skador inte uppkommer, initiala skador ges möjlighet till remineralisation och progression av manifesta skador ska om möjligt förhindras.

Vid restaurering av primära tänder ska åtgärden med hänsyn till prognos och kvarvarande funktionstid beaktas och vid val av restaureringsmaterial ska både kariesaktivitet och framtida kariesrisk vägas in. Vid omfattande behandlingsbehov i det permanenta bettet och/eller behov av endodontisk behandling ska extraktionsalternativ övervägas.


4.4.4 Parodontit och gingivit

Parodontit och gingivit ska behandlas och följas upp. Vid parodontala skador i primära och permanenta bettet ska behandling ske i samverkan med specialisttandvård.

4.4.5 Mineraliseringsstörningar

Mineraliseringsstörningar ska terapiplaneras tidigt. Vid behov görs detta i samråd med specialist. Vid svåra störningar bör extraktion övervägas.

4.4.6 Erosioner

Erosioner ska diagnostiseras och behandlas så tidigt som möjligt. Vid grava erosionsskador där orsaken är oklar bör remiss till specialist övervägas.

4.4.7 Olycksfallskador

Vid olycksfallskador ansvarar tandläkare för diagnostik, planering, behandling och prognosbedömning av bettet. Vid allvarliga skador eller större senkomplikationer bör specialist konsulteras.

4.4.8 Övriga patologiska tillstånd

Övriga patologiska tillstånd i tänder, käkar och orala mjukvävnader ska diagnostiseras, journalföras, terapiplaneras och behandlas.

4.5 Vad som inte ingår i den fria tandvården

Nedanstående ingår inte i den kostnadsfria barntandvården

1. Tandskydd

2. Tandsmycken

3. Kosmetisk tandvård som blekning eller omformning av tand eller yta

4. Förlorad tandregleringsapparat eller bettskena

En merkostnad för material och tekniker för en restaurativ behandling som barnet eller vårdnadshavaren begär får bekostas av barnet/vårdnadshavaren själv – om den behandlande tandläkaren bedömer att den önskade behandlingen kostar mer än vad som är nödvändigt från odontologisk synpunkt. Den behandling som tandläkaren föreslår ska i dessa fall ge ett funktionellt och utseendemässigt godtagbart resultat.

4.5.1 Överprövning av beslut kring avgiftsfri behandling

Vårdgivaren har ett tillämpningsansvar i frågor som rör vad som ingår i avgiftsfri behandling. En särskild regional prövningsgrupp kan överpröva vårdgivarens tillämpning och beslut. Överprövning sker efter begäran av patient eller vårdnadshavare, men kan också initieras av vårdgivare.


5 Samverkan mellan allmäntandvård och specialisttandvård

Den specialiserade tandvården för barn och ungdomar – pedodonti – ska stödja allmäntandläkarna i fråga om diagnostik, riskbedömning och omhändertagande av barn- och ungdomspatienter. Specialisttandvården ska även medverka i allmäntandvårdens kompetensutveckling, delta i konsultationer och ge förslag på vårdprogram och erbjuda ämnesspecifik kunskapsuppdatering. Specialisttandvården har ansvar för att informera såväl privata som offentliga vårdgivare om sina tjänster. Ett fåtal patienter kan behöva en pedodontist som sin huvudansvariga tandläkare.

5.1 Gränssnitt mellan specialisttandvård och allmäntandvård

Se Bilaga 2 – Gränssnitt mellan specialisttandvård och allmäntandvård; en rapport från Folktandvården.

5.2 Remissanledningar till specialist – exempel

1. Svåra behandlingsproblem som kräver specifikt omhändertagande exempelvis på grund av icke förväntat resultat, psykolog- och/eller narkosbehandling

2. Funktionsnedsättning, allvarlig sjukdom och kronisk sjukdom med orala/behandlingsmässiga manifestationer eller där den orala situationen är svårbedömd

3. Komplicerade trauma eller senkomplikationer efter trauma där kontakter med övriga specialiteter kan bli aktuell

4. Grava tandutvecklingsstörningar

5. Grav karies

6. Grava parodontala tillstånd

7. Allvarliga patologiska tillstånd i käkar och mjukvävnader

8. Behov av komplicerade protetiska ersättningar

5.3 Fall som kan behandlas inom allmäntandvården

1. Strukturerad inskolning till tandvård för barn över tre år

2. Sederingar med bensodiazepiner på barn över ett år och >10kg, vid tveksamheter

kontakta pedodontist

3. Lustgassedering

4. Lagningar och extraktioner

5. Enklare traumafall

6. Enklare friläggningar

7. Enklare incisioner och excisioner, t ex frenulumplastik

8. Vanliga tandutvecklingsstörningar

9. Enklare protetiska fall


6 Ortodonti inom allmäntandvård och specialisttandvård

6.1 Ansvarsfördelning

Allmäntandläkaren har det primära ansvaret för att avgöra om och när en patient ska visas för ortodontispecialist. Patienten ska då erbjudas remiss till specialistklinik. Allmäntandläkaren har också det yttersta ansvaret för att en uppföljning och en helhetssyn tillämpas på patientens käk- och bettutveckling.

På patienter som behandlas på specialistklinik ska allmäntandvården vara behjälplig med akuta åtgärder samt kontrollera och underhålla retentionsapparatur efter avslutad specialistbehandling. Allmäntandvården ska även bistå med behandlingsåtgärder som krävs för att genomföra en specialistbehandling exempelvis extraktioner och friläggningar.

Ortodontispecialisten ger skriftliga rekommendationer som stöd för allmäntandläkaren i beslutet

kring diagnostik, planering, behandling, och prognosbedömning. Ortodontispecialisten ska vid behov bistå med en bedömning av tandregleringsbehovet.

6.2 Behandlingar inom allmäntandvården

Behandlingar som allmäntandvården kan planera, utföra och ansvara för - exempel:

1. Bettslipning

2. Extraktioner

3. Avtagbar apparatur (klammerplåtar, aktivatorer mm)

4. Lingualbågar

5. Quad Helix

6. Crosselastic

7. Diastemaslutare

8. EOD

9. Omvänt EOD

6.3 Konsultationer – visningar

Allmäntandvården ska i samråd med ortodontispecialist arrangera konsultationer (visningar) och ansvara för att beslutade ortodontibehandlingar kan påbörjas vid lämplig tidpunkt. Allmäntandläkaren ska närvara vid konsultationerna och presentera frågeställning, anamnes, status, diagnos och helst ett behandlingsförslag. Patient och vårdnadshavare ska informeras om syftet och formen för konsultationen. Nödvändiga registreringar i form av röntgen, foto och modeller ska finnas tillhands vid konsultationen.

Om allmäntandläkaren har få barn- och ungdomspatienter och därigenom saknar underlag för regelrätta konsultationer, får denna verksamhet arrangeras på annat sätt i överenskommelse med den aktuella specialistkliniken.


6.4 Prioriterade avvikelser inom bett- och tandpositioner

Bett- och tandpositionsavvikelser är i sig ingen sjukdom men kan vara en orsak till både medicinsk och psykosocial ohälsa. Syftet med tandregleringen inom den avgiftsfria tandvården för 3- till 19-åringar är att förebygga just ohälsa. När en behandling mer anses ha en kosmetisk verkan för allmänt höjande av livskvaliteten, ska den däremot inte finansieras av de offentliga medlen i barntandvårdspengen1.

Bedömningen av risken för medicinsk och psykosocial ohälsa

Bedömningen ska ha en så hög vetenskaplig förankring som möjligt – och präglas av en helhetssyn på patienten. Det utesluter i princip index som bygger på en kvantifiering av avvikelsens storlek2. För patient och anhöriga är en förklarande beskrivning av avvikelsen att föredra, framför att precisera millimetermått. En avvikelse som beskrivs som ”måttlig till lätt” antyder att behandlingen höjer patientens livskvalitet. Beskrivs avvikelsen däremot som ”grav” eller ”extrem” bedöms risken för ohälsa som stor. Exempelvis ökar risken för trauma mot framtänder om avvikelsen är ett extremt överbett och risken för mobbning ökar vid grava

felställningar som påverkar utseendet.

Eftersom det saknas säkra urvalsinstrument3 kan icke evidensbaserade index ge en viss vägledning och hjälp i urvalsprocessen. Det slutliga ställningstagandet måste dock alltid bygga på en helhetsbedömning av patientens ansikte, tänder och tandrader4.

1 1996/97:SoU14

2 SBU Nr 176/2005

3 SBU Nr 176/2005

4 I Västra Götalandsregionen har av tradition två snarlika index använts, IOTN index (Index of Treatment Need; Brook och

Shaw 1992) och Socialstyrelsens behandlingsbehovsindex (MF nr 71, 1967), där bettavvikelser i det primära och permanenta bettet enligt graderna 5 och 4 respektive grad 4 och 3 skulle berättiga till avgiftsfri ortodontibehandling. Inom vuxentandvården finns numera också anvisningar för vilka bett- och tandpositionsavvikelser som berättigar till ersättning inom det nya tandvårdsstödet (SFS 2008:193).


6.5 Avvikelser med för litet objektivt behandlingsbehov – exempel

Sagittala avvikelser

Horisontell överbitning (HÖB) med kompetent läppslutning

Invertering av alla fyra incisiver med HÖB till och med cirka -1 mm, eller invertering av enstaka tänder, i båda fallen utan tvångsförning

Postnormal eller prenormal ocklusion utan andra anomalier

Transversella avvikelser

Bilateralt korsbett utan tvångsförning eller andra avvikelser (exempelvis platsbrist)

Korsbitning/saxbitning utan artikulationsstörning

Vertikala avvikelser

Frontalt eller lateralt öppet bett till och med cirka 2 mm

Djupbett med gingival kontakt utan irritation

Avvikelser inom tandbågarna

Smärre kontaktpunktsförskjutning

Mindre mittlinjeförskjutning ök i förhållande till ansiktet

Smärre glesställningar och diastema mediale understigande 2 mm


7 Populationsinriktad prevention – FRAMM

Populationsinriktad prevention ska utföras av Folktandvården och ingår i verksamhetens områdesansvar för barn- och ungdomstandvården. Syftet är tydliga och gemensamma riktlinjer som ska ge en likvärdig behandling oavsett var i Regionen patienterna bor. Arenorna för de hälsofrämjande insatserna är vardagliga mötesplatser, främst BVC, skola och Folktandvården.

Folktandvården ansvarar för att sin tandvårdspersonal har kunskap om FRAMM och att de motiverar barn, ungdomar och vårdnadshavare att medverka i insatserna. Varje individuellt anpassad prevention ska ta hänsyn till att den populationsinriktade preventionen bedrivs.

Arbetsmodellen för den populationsinriktade preventionen i Västra Götalandsregionen heter FRAMM och personal som arbetar med den finns inom både allmäntandvården och specialisttandvården.

7.1 Grundåtagande för barn och ungdomar mellan 3 och 19 år

Insatserna omfattar alla barn och ungdomar i Regionen – oavsett individernas tandhälsotillstånd. Skolan som arena omfattar även grundsärskolan.

Det grundläggande hälsobudskapet inom FRAMM är:

Tandborstning med fluortandkräm morgon och kväll

Sunda matvanor

Ålder Tillfälle Åtagande/insats Arena

Blivande föräldrar

FTV etablerar samverkan med MVC, som lämnar informationsmaterial om munhälsa och betydelsen av god munvård

MVC

0 år 1:a hembesöket FTV etablerar samverkan med BVC (som erbjuder fluoridanalys av vatten i privat brunn)

Bostad

6 mån BVC-besök BVC informerar föräldrar att barnet får munhälsopaket från FTV

BVC

6 mån FTV skickar ut broschyr, tandborste och fluortandkräm

FTV Bostad

1 år Munhälso- bedömning

Hälsosamtal om mat, dryckesvanor, godis samt om vikten av tandborstning med fluortandkräm morgon och kväll.

BVC eller FTV

10-16 år En hälsolektion om munhälsa och tobak under åk 4-6 och åk 7-9

Skola

13-16 år Fluorlackning och kort tandhälsobudskap en gång per termin i åk 6-9 (totalt 8 gånger)

Skola


7.2 Tilläggsåtagande

Befolkningsgrupper med stora behov får extra insatser.

Socioekonomiskt i utsatta områden


0-19 år FTV samverkar med andra hälsoaktörer i området och i skolan

Lämplig

6-12 år Undersökning /behandling

Fissurförsegling av första och andra permanenta molaren vid lämplig ålder och tillfälle

FTV

6-16 år Fluorlackning och kort tandhälsobudskap 4 gånger per termin under åk 0-9.

Samverkan om utbudet i skolcaféer och kioskverksamhet

Skola

Träningsskola


0-1 år Om barnet inte finns i BVC ser FTV till att remiss kommer från sjukvården för tandvård

6-16 år – Personalen motiveras och instrueras att genomföra daglig tandborstning på eleverna.

– Professionell tandborstning med fluorgel en gång per månad under skolterminerna.

– Hälsobudskap med olika tema till personalen.

– Samverkan med andra aktörer i skolan

Tränings-skola


8 Guide för strukturerat hälsosamtal

8.1 Bakgrund

Den dagliga kosten och våra matvanors betydelse för uppkomst av karies får inte nedvärderas. I den populationsinriktade preventionsmodellen FRAMM är den grundläggande strategin att stimulera och stötta alla till sunda matvanor och tandborstning med fluortandkräm morgon och kväll. Folktandvården i Västra Götaland har därför hälsosamtal med alla revisionspatienter mellan 8 och 19 år samt med föräldrarna till barnpatienter upp till sju år. Samtalen handlar om patientens munhygien och kostvanor.

Tandvården har med framgång arbetat med fluorprevention i kampen mot karies. Forskningen har också visat att detta är den största orsaken till förbättrad munhälsa bland barn och ungdomar de senaste 30 åren. Dock är den främsta anledning till karies felaktiga mat- och dryckesvanor med frekvent intag av socker i allt fler produkter. Två oberoende nordiska studier har dessutom visat att omkring 25 % av 14-åringarna inte borstar tänderna dagligen, vilket innebär att tänderna inte regelbundet tillförs viktigt fluor, som finns i fluortandkrämen.

Hälsosamtalet har av dessa två skäl koncentrerats till patientens matvanor och intag av söta drycker och godis samt vikten av tandborstning med fluortandkräm morgon och kväll. Syftet med samtalet är inte bara att ge bättre förutsättningar för god munhälsa utan även mindre risk för fetma och diabetes. Här är barnen särskilt viktiga då våra beteende grundläggs redan i barndomen.

8.2 Hälsosamtalets utformning

Vid revisionsundersökningen ställs tre öppna frågor – utifrån en modern pedagogik, MI (motivational interviewing) – och svaren skrivs i daganteckningen. Därefter får patienten/föräldern frågan om han/hon vill veta vad som är bra för munhälsan. Syftet är att goda vanor ska förstärkas, och att patienter med en ohälsosam livsstil ska motiveras till en positiv förändring.

Hälsosamtal med föräldrar till barn upp till sju år

Hälsofrågorna Hälsobudskapet

Vad ger du ditt barn att dricka? Saft och läsk är inte vardagsdryck.

Hur ofta äter ditt barn godis? Vänta med godis så länge det går.

Tillåt godis högst en gång i veckan.

Hur går det med borstningen av ditt barns tänder?

Du som förälder ska borsta ditt barns tänder morgon och kväll med fluortandkräm.


Hälsosamtal med barn och ungdomar mellan åtta och 19 år

Hälsofrågorna Hälsobudskapet

Vad brukar du dricka? Saft och läsk är inte vardagsdryck.

Hur ofta äter du godis? Ät godis högst en gång i veckan.

Hur går det med tandborstningen? Tandborstning morgon och kväll med fluortandkräm.

Hälsosamtalet har stöd på nationell nivå av Livsmedelsverkets och Statens Folkhälsoinstituts underlag för handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet, där det i insats 25 står: ”Hälsosamtal om barnets och familjens matvanor bör rutinmässigt genomföras som en del av tandhälsokontrollerna.


9 Bilaga 1 – Tandvård för asylsökande och gömda flyktingar

Landsting och regioner ska erbjuda en god tandvård till alla som är bosatta i Sverige. Omedelbar tandvård ska även ges till den som befinner sig här utan att vara bosatt landet.

Skyldigheten för landsting och regioner att ge vård anges i: - Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) - Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. - Tandvårdslag (1985:125)

Definitioner Asylsökande är en utländsk medborgare som har tagit sig till Sverige och begärt skydd mot

förföljelse men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket eller migrationsdomstol. Alla asylsökande har LMA-kort. LMA-kort visar att innehavaren är asylsökande och därmed berättigad till tandvård enligt

gällande bestämmelser. (LMA – Lagen om Mottagande av Asylsökande.) Gömd flykting och person utan papper vistas i Sverige utan tillstånd – exempelvis efter att ha

fått avslag på sin asylansökan eller meddelats beslut om avvisning/utvisning men håller sig undan så att beslutet inte kan verkställas. Det kan även vara en person som inte har sökt asyl och som saknar uppehålls- eller arbetstillstånd eller visum. Dessa personer har inga giltiga LMA-kort.

Aktuell information finns på Tandvårdsenhetens webbplats På Tandvårdsenhetens webbplats under rubriken Asylsökande – tandvård finns information om:

Tandvård till barn och ungdom som inte fyllt 18 år

Asylsökande som fyllt 18 år

Gömda flyktingar och personer utan papper som fyllt 18 år

Definition av omedelbar tandvård och tandvård som inte kan vänta

Förhandsbedömning

Tolk

Fakturering

http://vgr.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/Tandvardsenheten/Asylsokande---tandvard1/


10 Bilaga 2 – Gränssnitt mellan Specialisttandvård och allmäntandvård

Rapport från Folktandvården – 14 oktober 2009.

Bakgrund Följande dokument är en sammanställning av ett arbete med att ta fram ett gränssnitt mellan allmäntandvård (ATV) och specialisttandvård (STV) som gjorts inom Folktandvården Västra Götaland 2009. I dokumentet anges de utredningar, den diagnostik och de behandlingsmoment som anses ingå i ATV. För STV:s del anges exempel på vad som anses höra hemma inom respektive specialitet.

Syfte ATV och STV ska gemensamt sträva efter att förenkla och möjliggöra tidig kontakt. Syftet är att ge varje patient rätt vård vid rätt tillfälle på ett kostnadseffektivt sätt. Förutom hjälp med viss akutbehandling och behandling efter remiss ska STV stödja ATV genom rådgivning, konsultation, auskultation och vägledning.

Remiss Remiss till STV bör föregås av terapidiskussion på ATV-kliniken där man ställer sig frågorna:

• Kan någon kollega på kliniken lösa problemet?

• Kan någon kollega på närliggande ATV-klinik lösa problemet?

För att underlätta remissbedömning och prioritering ska remiss till STV alltid utformas enligt gällande remissrutiner och enligt anvisningar för elektroniska remisser i T4. Frågeställningarna är ibland komplicerade och STV:s tandläkare tillsammans med remittenten avgör i sådana fall om den aktuella remissfrågeställningen utgör grund för omhändertagande inom STV eller inte.

Ansvar Innan STV har påbörjat sin behandling av patienten ansvarar remitterande tandläkare för patientens behandling och eventuellt omhändertagande av akuta besvär. Huvudansvarig tandläkare är patientens allmäntandläkare. I ett fåtal fall kan STV ta över ansvaret för hela behandlingen efter överenskommelse med remittenten. Utförande och/eller uppföljning av behandling sker inom ATV eller STV efter överenskommelse mellan remittör och STV.

Mål Målsättningen är att flertalet patienter efter avslutad behandling vid STV ska återgå till ATV. Om en patient under pågående STV-behandling ska få delar av behandlingen utförd inom ATV ska ett system för överförande till ATV finnas. En sådan patient ska handläggas med förtur inom ATV.


Beskrivning av gränssnitt per specialitet

Bettfysiologi ATV

• Tidigt identifiera, diagnostisera och behandla orofaciala smärttillstånd och/eller funktionsstörningar i käksystemet • Smärtutredning och eliminering av dental/bettfysiologisk smärta • Diagnostisera och behandla käkmuskelutlöst spänningshuvudvärk STV STV

• Diagnostisera och behandla oklara smärttillstånd i huvud- hals- nacke samt övriga orofaciala smärttillstånd och/eller funktionsstörningar i käksystemet på remitterade patienter

Endodonti ATV

• Diagnostik av sjukdomar i pulpa och periradikulär vävnad • Akut behandling av pulpit och apikal parodontit • Omhändertagande av traumaskadade tänder med pulpainvolvering • Successiv exkavering och överkappning • Pulpaektomi och rotbehandling av tänder där inga särskilda svårigheter föreligger • Revision av rotfyllning med bristande teknisk kvalitet och där inga särskilda svårigheter föreligger STV • Utredning och endodontisk behandling av patienter som led i behandling av svåra allmänmedicinska tillstånd med krav på hög infektionskontroll, symtom och/eller fynd som avviker från det normalt förväntade • Endodontisk utredning och behandling när adekvat endodontisk behandling ej lett till önskat resultat eller stora tekniska svårigheter förväntas

Käkkirurgi ATV • Diagnostisera dentala och dentoalveolära avvikelser • Tandextraktioner • Dentoalveolär kirurgi: Rotrester, retinerade tänder, enklare friläggning, frenulumplastik • Biopsi av förmodade benigna slemhinneförändringar på alveolarutskott och i bucca • Kirurgiskt avlägsnande av mucocele i underläppen • Dentala abscesser med buccala incisioner • Smärtutredning och eliminering av dental/bettfysiologisk smärta • Diagnostik, behandling och uppföljning av tandtrauma STV

• Övrig käkkirurgi, till exempel förändringar med malignitetsmisstanke, anomalikirurgi, komplexa dentoalveolära traumata, käktraumata, och mjukdelsskador • Implantatkirurgi • Vidare när behandlingssvårigheter av teknisk natur förväntas eller då patienten är en medicinsk riskpatient • Infektioner med spridning och infektioner i munbotten


Oral protetik ATV • Identifiera och diagnostisera protetiskt behandlingsbehov • Informera patienten om möjliga behandlings- och kostnadsförslag • Utföra protetisk behandling av normal svårighetsgrad enligt nedan:

- Platt- och partialprotetik - Okomplicerad kombinationsprotetik - Kron- och broprotetik oberoende av utsträckning - Implantatprotetik om tandläkaren har tilläggsutbildning - Reparaturer

STV • Vara behjälplig med terapiplanering efter att allmäntandläkaren gjort undersökning och inledande utredning • Hjälpa till om problem uppstår under behandlingens gång eller om behandlingen misslyckas • Utreda det protetiska behandlingsbehovet samt då behov föreligger även utföra den protetiska behandlingen på patienter där tekniska svårigheter eller svårigheter av medicinsk eller psykologisk natur förväntas • Käkprotetiska behandlingar

Röntgen ATV och övrig specialisttandvård

• Utföra bildtagning med intraoralt, i förekommande fall även extraoralt, placerad detektor för olika typer av patienter och frågeställningar inkl OPG om tandläkaren har adekvat utbildning • Radiologiskt ledningsansvarig tandläkare ansvarar för kvalitetssäkring av filmbaserat och digitalt system, inklusive strålhygieniskt arbetssätt • Vid osäkerhet om tolkning och diagnostik eller när annan teknik krävs, remitteras till specialist STV

• Utredningar som kräver utrustning och kompetens utöver vad som finns på kliniker i ATV • Stöd för ATV vid bildtagning, bildtolkning och kvalitetssäkring


Ortodonti ATV Identifiera och diagnostisera ortodontiskt behandlingsbehov. Baskompetens:

• Bettslipning • Extraktionsbehandlingar • Avtagbar apparatur (klammerplåtar, aktivatorer mm) • Lingualbågar • Quad Helix • Crosselastic • EOD • Underhåll av retentionsapparatur Utökad kompetens:

• Enklare fast apparatur • Omvänt EOD STV • Diagnostik, terapiplanering och fortlöpande behandlingsrådgivning i samband med visning av patienter på ATV-kliniker • Behandling av bettavvikelser efter remiss • Utredning och behandling av fall som kräver specialistkompetens

Parodontologi ATV

• Diagnostisera förekomst, utbredning och svårighetsgrad av parodontal sjukdom och infektioner kring implantat samt identifiera riskpatienter i ett tidigt skede. Upprätta en terapiplan • Genomföra icke-kirurgisk parodontal kausal behandling • Utföra begränsad parodontalkirurgisk behandling • Utvärdera den parodontala behandlingen • Ansvara för parodontal stödbehandling STV • Omhändertagande av patienter med aggressiva gingivala eller parodontala problem. Behandling av patienter med peri-implantit • Diagnostik, terapiplanering och behandling av patienter med kronisk parodontit, där behandling i allmäntandvården ej gett förväntat eller önskat resultat • På begäran bistå med terapiplanering efter att allmäntandläkaren gjort undersökning


Pedodonti ATV • Konventionell tandbehandling på barn och ungdomar • Strukturerad inskolning till tandvård • Sedering med midazolam och bensodiazepiner • Lustgassedering om tandläkaren har adekvat tilläggsutbildning • Omhändertagande samt uppföljning av trauma • Dentoalveolär kirurgi • Handlägga patienter med tandutvecklingsstörningar STV

• Svåra behandlingsproblem som kräver specifikt omhändertagande • Uteblivet förväntat resultat av insatt behandling • Utreda och behandla funktionsnedsättningar, allvarliga sjukdomar och kroniska sjukdomar med orala/behandlingsmässiga manifestationer eller där den orala situationen är svår att bedöma

Sjukhustandvård Sjukhustandvården arbetar ofta med komplicerade frågeställningar inte bara av dontologisk utan också medicinsk, social och psykologisk natur. ATV

Patienter med • tandvårdsrädsla där inte särskilda skäl för omhändertagande av sjukhustandläkare finns • fysiska funktionshinder där tillgång till klinikens faciliteter är möjlig • hög ålder med/utan psykogeriatrisk sjukdom utan risk för allvarliga medicinska komplikationer • okomplicerad blödningsproblematik • blodburen smitta (till exempel hepatit, HIV) • välkontrollerad allmänsjukdom (till exempel hjärtsjukdom, diabetes, KOL, RA) • psykiska eller mentala funktionshinder med mindre omfattande kooperationssvårigheter • omfattande tandsjukdomar; karies och parodontit STV

• Akut tandvård för patienter som är inneliggande på sjukhus • Tandvård för patienter där god munhälsa är särskilt viktig för prognosen beträffande allvarliga sjukdomstillstånd och behandlingar • Utreda och behandla patienter med svåra oralmedicinska tillstånd

Underlag för rapporten Uppdragshandling ”Mall för framtagande av gränssnitt mellan allmän- och specialisttandvård”. Göran Stegersjö; 2009: 2009 04 06. Ämnesrådens avrapporteringar av ovanstående uppdrag. Uppdragshandling ”Sammanställning av gränssnitt mellan allmän- och specialisttandvård”. Göran Stegersjö; 2009: 2009 09 02.

regiongemensamma riktlinjer om tandvård till barn 3-19 år ...¥rdsenheten/2013... · 2. status 3....

Documents