relation nr 5 2010

inspiration, kunskap, kontakter och nje i uppsala ln

nuMMer 5 2010

ljunggren frgar ut: SnllhetSfreSprkaren Stefan einhorn

Nringsrikt:karrirtrender

apokalypsenfondsnack

nr fan blir

gaMMal ...

Betyg p

vrldens

vlgrare

Profilen: Rosling krigar p

de godas sida med statistik

Mesig eller egocentrisk?

Owe Wikstrm & Jna Kristjnsdttir

reder ut begreppen

teMa: snllhet

sOm lNaR sig i hJRNaN p JObbet

2 R E L A T I O N2 R E L A T I O N R E L A T I O N 3

Start 26 oktober

TV nr du vill!

24 UNT r en TV-kanal som vnder sig till alla som r intresserade av vad som hnder lokalt. Kanalen kommer att snda dygnet runt, sju dagar i veckan. 24 UNT innehller nyheter, sport, kultur, nje, vder och lokala program. Sjlvklart gr det ocks att se inslagen p unt.se. Hur gr jag? Gr en vanlig kanalskning p din TV. Mer information hittar du p 24unt.se


R E L A T I O N N u m m E R f E m T j u g O h u N d R A T I O

10. relaterat Vad r nytt under Uppsalasolen?

14. frukostklubben Jna kristjnsdttir och owe Wikstrm om vad snllhet egentligen r.

18. profilen Hans rosling r hela vrldens favoritstatistiker.

26. knns bra att ge och f ke plshammar om hjrnan och snllhetens win-win situation.

28. snlla och sMarta fretagare kan godhet lna sig? tre fretagare berttar.

36. subjektivt nr fan blir gammal ... Janne Bylund betygstter pamparna.

42. s Mobbar vuxna knner du igen din arbetsplats?

44. ljunggren frgar ut: stefan einhorn snllhetsmissionren som vgrar vara mesig.

51. nringsrikt din guide till framgng inom: ekonomi. p fikarasten. reflektion. nystartaren. p nytt jobb. drmmar. trender.

68. p g nringsliv. idrott, kultur.

72. trivialt & tnkvrt knep och knp med lokal anknytning.

5innehll

18

14 66

26 44


Morgonpasset i P3Sitter p min deltidspappaledighet och sllyssnar. Det talas om att det r inne att vara snll. Radion str som vanligt p hela dagen, och p eftermiddagen kommer frmodligen vrldens mest politiskt korrekta radioprogram, Christer. Hela programmet r ett under av snllhet, men man lyckas alltid balansera p den hala spngen utan att trilla ner i mestrsket. Efter att ha lst igenom alla artiklar till detta nummer av Relation mrker jag att det r just det det handlar om. Snllhet kontra mesighet. Vare sig det r Stefan Einhorn, Jna Kristjnsdttir, Owe Wikstrm eller Hans Rosling vi intervjuar, s har de samma sikt: Mesighet och snllhet r inte samma sak. Men det tror jag kan bero p t vilket hll vinden blser. Just nu r det, som Morgonpasset ppekade, inne att vara snll. Drfr r det inte mesigt. Fretag och maktpersoner vnder kappan efter denna vind och sknker arbetstid och pengar till vlgrande ndaml. I vrsta hgkonjunkturen var det snarare inne att satsa p sig sjlv, ta s bra betalt som mjligt och visa sin framgng med bling bling (se sid 72), dyra viner och lyxkrogbesk. Nu gr lyxkrogarna p knna, inte bara fr att vi haft en ekonomisk kris, utan fr att folk vill ha fredagsmys och vrme istllet fr stela sjurttersmid-dagar. I Gteborg serverar Mannerstrm schnitzel med pommes, i Stockholm funderar Dahlgren p att ppna snabbmatskiosk. I Uppsala satsar vi p lokal-producerat, maten ska vara snll mot dig och mot naturen. Det hela bevisas i nya tvlingen Lokala kocken, vars final gr av stapeln p Mtesplats Relations aktivitet den 18 november. Dit kommer bland annat Janne Bylund, som under vin-jetten Subjektivt fick uppgiften att betygstta maktpam-parna som blivit snlla ngot bara en vass komikertunga kan lyckas med. Fr en tidning som handlar om snllhet kan ju inte bara vara snll d faller vi i mestrsket. Och inte r vi srskilt politiskt korrekta heller. Trots klar majori-tet av starka kvinnor i redaktionen, blev det mestadels mn i artiklarna. Men de r i alla fall snlla!

Relation ges ut av Relation aB, Box 1201, 751 42 uppsala.

tel: 018-60 44 80. Fax: 018-10 70 40. [email protected] | www.Relation.se

CheFRedaktR: Anders Melldn, [email protected]

skRiBenteR: Kristina Tilvemo, Hannah Hggstrm, Stig-Bjrn Ljunggren, Marjo Brask, Johan kesson, Frida Andersson.

FotogRaFeR: Alex&Martin

ansvaRig utgivaRe: Magnus Axelid, tel: 018-60 44 80,

0706-66 25 57. [email protected]

gRaFisk FoRm: Daniel Hansson, Zellout.

annonsFRsljning: Relation AB, tel: 018-60 44 80, fax: 018-10 70 40. Anna Larsson, tel: 0705-83 44 80. Anna Wikestedt, tel: 0703-10 44 80. Helena Axelid, tel: 0705-69 44 80.

[email protected]

tRyCk: V-TAB Vimmerby.

milj: VTT Grafiska AB har licens att miljmrka enligt

Svanen vilket innebr att Relation produceras p ett miljriktigt stt. Fr du fr mnga tidningar?

Hr av dig till [email protected]

upplaga: 14 000.

distRiBution: Posten.

pRenumeRation: Vill du prenumerera p Relation?

G in p www.relation.se och anml dig.

Fr icke bestllt material ansvaras ej. Tidningen fr ej kopieras. Citera oss grna men

ange kllan. Relation r TS-kontrollerad. Annonsera i TS-kontrollerade tidskrifter s du vet vad du fr fr pengarna. Tidningsstatistik AB, tel: 08-507 424 00.

koRt om Relation: gs och drivs av Magnus Axelid, som grundade

tidningen 1999. Distribueras till valda delar av Upp-salas nringsliv och organisationer. r en oberoende tidskrift och fristende frn alla organisationer med koppling till nringsliv, politik och religion. Utkommer

med sex nummer per r.

Relations medaRBetaRe: Vrldens snllaste person?

Karin har nu arbetat en mnad p Relation, och hunnit stta sig in i arbetsuppgifter som utstllningsplatser och exponering p Relations evenemang. Eftersom hon bor i Enkping lgger hon lite extra krut p hemmamarknaden. Spontant tnker jag p tomten nr man talar snllhet. Bttre gldjespridare finns vl knappast.

Varenda bild ni ser i Relation har Johannas skarpa blick kollat och fixat. Ibland skapar hon ocks illustrationer, som de p omslaget. Snllast i vrlden r hennes mormor. Hon r en riktig bullmormor som funnits dr i vtt och torrt. Trots att hon har en sjukdom som sakta tar ver varje cell i hennes kropp, lter hon det inte stra hennes varma personlighet. Och hon har ven gett min mamma lite av sina goda gener.

Marjo har trffat Hans Rosling, talat hjrna och, som vanligt, sam-manfattat sina reflektioner infr detta nummer. Trots att hon vet att hon borde svara Dalai Lama eller ngon annan erknt snll person blir det en som finns betydligt nrmre. Min mamma Liisa r vldigt empatisk och stter aldrig sig sjlv i frsta rummet. Hon frdmer ingen, nstan oavsett vad de gjort, och hon stller upp i alla vder.

kaRin lindBeRg, PRoJeKTSLJARemaRjo BRask, SKRiBenT

ledare

andeRs melldn, CHEFREDAKTR. [email protected]

johanna kallin, ReTUSCH oCH iLLUSTRATioneR


mteSplatS relation

Relationssidorna_-10 november.indd 1-2 2010-10-13 13.44


mteSplatS relation

Relationssidorna_-10 november.indd 1-2 2010-10-13 13.44Relationssidorna_-10 november.indd 1-2 2010-10-13 13.44


relaterat

nu lser du nringslivsny -heterna direkt p relation.se. dessutom kan du tipsa av -undsjuka vnner och kollegor om att hela tidningen kan lsas p hemsidan, och vi bjuder p skna krnikor och mycket mer. Som vanligt finns ven all information om mtesplats relation.

.se

Visdom det kan lta som ngot oupp-neligt, gammaldags och pass. Idag talar vi hellre om flexibilitet, kompetens och att vara smart. Inget kunde vara mer fel, menar Stefan Einhorn som i sin nya bok p ett hgst konkret och nra stt ger rd om hur vi alla kan vxa i visdom. S introduceras Stefan Einhorns senaste bok. Einhorn, som r talare p Mtesplats Relations temadag om Snllhet, intervjuas lngre fram i tidningen av Stig-Bjrn Ljung-gren. Men redan hr har du mjlighet att vinna ett exemplar av boken Vgar till visdom.

Relation har ftt tre exemplar av Stefan Einhorns bok Vgar till visdom frn Forum Bokfrlag som du har chansen att vinna. G in p www.relation.se och var med och tvla.

nya

Stockholm-Uppsalaregionen str fr 60 procent av landets samlade sysselsttning inom life science. Life science, en av Sveriges mest exporttunga branscher, har kartlagts. Stockholm-Uppsalaregionen str fr 60 procent av landets samlade sysselsttning inom branschen. Mer n hlften av alla fretag verksamma inom svensk life science finns i ett omrde som omfattar Stockholm, Uppsala och Sdermanland. Sammanlagt finns hr 576 fretag med tillsammans ver 23 000 anstllda. Det visar en ny kartlggning som presenterades vid mssan BioTech Forum i Kpenhamn. Rapporten har tagits fram av Centrum fr studier av innovationer och nringslivs-omvandling (CIND) vid Uppsala universitet.

Vinn Vgar tillvisdom

Uppsala r tillsammans med 16 andra kom-muner nominerad till tvlingen rets nyfretagar-kommun. Vinnaren utses p Stockholmsmssan i lvsj den 21 oktober. 2009 startades 1 201 nya fretag i Uppsala och antalet nystartade fretag frsta halvret 2010 verstiger fjolrets frsta halvr. Statistiken frn NyfretagarCentrum och Bolagsverket ver nyfretagandet i landet ligger till grund fr nomineringen och sifforna mts och jmfrs med motsvarande 18-mnadersperiod ren innan.

jobbar Med life science i vr region23 000

Jag ser det som en vldigt positiv ter-koppling till alla vra engagerade, rdgivande och inspirerande organisationer, till initiativ fr entreprenrskap i skolan, bland kvinnor, gentemot studenterna, Gottsunda Factory, Fretagslotsen med flera, sger nringslivsdirektr Eva Sterte. Tvlingen rets nyfretagarkommun arr an-geras av Visma Spcs i samarbete med NyfretagarCentrum. Priset r 100 000 kronor som den vinnande kommunen fr disponera fr stipendier till lokala inspiratrer.

uppsala rets nyfretagarkoMMun?

Foto: Uppsala BIO.


Vi tar ansvar fr Uppsalas unga. Gr du?

Vi p Swedbank tror att praktik r en sprngbrda till frsta jobbet och har drren ppen fr ungdomar som vill vxa tillsammans med oss. Projektet heter Unga Jobb och drivs av Swedbank/Sparbankerna och Arbetsfrmedlingen till-sammans. Och som samhllsengagerad bank vill vi sprida mjligheten och f fler Uppsalafretag att hjlpa till.

Praktiken bygger p ett vl genomtnkt koncept. Somfretag konkretiserar vi en arbetsbeskrivning och enkravprofil till Arbetsfrmedlingen. Drefter kallasintressanta ungdomar till intervju vilket i sig r en rik erfarenhet fr den som aldrig ntt nda fram i en rekryteringsprocess. Det knns helt fantastiskt att ge ungamjligheter och se dem vxa med ansvaroch nya insikter. Vi fr dessutom tillflleatt trna ledarskap och rekrytering,sger Christina Holmqvist, som tillsammans med Carl-Johan Bjrlingson ansvarar fr urvalet av praktikanter och kontinuerlig vgledning. Alla fretag kan agera sprngbrdaoch forma framtidens arbetstagarefr att gra Uppsala till en n mer attraktiv plats att verka och bo p.

Hur kan ditt fretag hjlpa till?

Mnga unga r arbetslsa och str utanfr arbetsmarknaden. De saknar ofta arbetslivserfarenhet och en betydelsefull rad i sin cv. Vad kan vi lokala aktrer gra fr att hjlpa dessa ungdomar till en bra framtid?

Vlkommen att kontakta Christina Holmqvist, fretags-rdgivare tele 018-17 35 06 eller Carl-Johan Bjrlingson, fretagsrdgivare smfretag tele 018-17 37 42 om du vill hra mer om Swedbanks skrddarsydda upplgg eller kontakta Elin Hilding p Arbetsfrmedlingen tele 010-487 56 56.

Unga Jobb/ PraktikantDejan Ilic


relaterat

I frra numret av Relation var Ingelsson profilen. Hon hade d utsetts till Framtidens Ledare i Sverige. Nu str det klart att hon tilldelas priset i den globala finalen fr Fram-tidens Ledare. Hon r drmed frsta svenska kvinna genom tiderna att tilldelas priset. Motiveringen kan sammanfattas med att Maria Ingelsson fr priset fr hennes utomor-dentliga insatser att sprida entreprenrsanda och jmstlldhet. Hon fr priset i kategorin Legal & Political Affairs. Det knns jttekul, det r ju ett etablerat pris som funnits i nstan 70 r, sger hon till Relation. Som medlem i Uppsala styrelsentverk blev Maria Ingelsson inbjuden att delta i Veckans Affrers/Novares mentorskapsprogram fr unga karrirkvinnor. Sedan dess har Maria grundat Stockholms Handelskammares nt-verk fr Unga rdgivare och Q-ics, ett ntverk fr unga kvinnliga ledare i Uppsala.

i gott sllskapInternationella Juniorhandelskammaren, JCI:s, pris Framtidens Ledare har sedan starten

Riksdagsvalet 2010 r att betrakta som en Win Win-situation Ls Stig-Bjrn Ljunggrens analys p Relation.se

relationsprofilen ingelsson tog hem priset som framtidens ledaremaria ingelsson tilldelas den internationella utmrkelsen framtidens ledare. i november reser hon till Japan fr att motta priset och trffa pristagarna i de vriga kategorierna.

Utbildnings- och arbetsmarknadsnmnden har beviljat nstan tre miljoner kronor till Gottsunda Factory som nu fr mjlighet att prva sina meto-der fr att bryta utanfrskap p nya grupper. Gottsunda Factory drivs gemensamt av Fretagarna, kommunen, Arbetsfrmedlingen, Frskringskassan och Uppsala freningsrd. Fretagarna har under drygt tv rs tid varit projektgare fr Gottsunda Factory, som r ett arbetsmarknadsprojekt finansierat av europeiska socialfonden. Syftet har varit att ge fler mnniskor mjlighet att komma ut i arbete och hittills har 257 personer av de 300 som startade projektet ftt jobb, startat eget eller brjat studera.

pengar satsas p freden Uppsala universitets planering fr nsta r ser ljus ut. 2011 fr universitet en ny, delvis friare organisationsform och studieavgifter fr utomeuropeiska studenter infrs. Med ett verskott p 142 miljoner kronor vid halvrsskiftet ser det ekonomiska lget fr Upp-sala universitet ljust ut infr nsta r. verskot-tet ska bland annat anvndas inom forskningen, och framfrallt ska medlen anvndas fr ny - rekryteringar, men ocks till kompetensut -veckling och satsningar p infrastruktur i form av ny utrustning. Universitet kommer ocks att starta ett nytt kandidatprogram inom freds- och utveck-lingsstudier nsta hst. Programmet r ett samarbete mellan Institutionen fr freds- och konfliktforskning och Statsvetenskapliga institutionen. Det kommer att ha en utprg-lad internationell inriktning och innefatta en termins praktik.

3

1931 delat ut pris till personer i ldrarna 1840 r vars extraordinra grning in -spirerar andra. Bland tidigare pristagare mrks bland andra John. F. Kennedy, Linus Torvalds, Henry Kissinger, Anthony Robbins, Jackie Chan och Elvis Presley. Samtliga har ftt priset innan de ntt nationell och inter-nationell bermmelse. David Lega fick som frsta svensk utmrkelsen 2005. Jmstlldhet och modernt ledarskap i advokatyrket r frgor som den 34-riga delgaren p Advokatfirman Lindahl, Maria Ingelsson, brinner fr. Och det hr r verkligen en bekrftelse p att jag r p rtt vg. Nu fr jag dess-utom mjligheten att n ut. Den 3 november ker hon till Japan och tar emot priset. Som resesllskap har hon sin mamma. Det ska bli vldigt kul att mta alla de andra pristagarna i Japan. Man vet aldrig vad de nya kontakterna kan leda till.

Miljoner till gottsunda factory


ekebybruk

Miljoner till gottsunda factory

P Ekeby Bruk ger vi ditt kk personlighetKket r hemmets hjrta och speglar bostadens sjl. Samtidigt r kket en arbetsplats som ska inspirera till kreativitet och vara funktionell. Vi ser ditt nya kk lika mycket som en investering i ditt vlbefinnande som i din bostad. P Ekeby Bruk hittar du allt ifrn rustikt lantligt till minimalistiskt ultramodernt. Vlkommen in p ett personligt mte med vra duktiga kksinredare.

Ekeby Bruk ingng A4 Telefon 018-50 40 45 [email protected] www.ekebybruk.se Mndag - Fredag: 07.00 - 18.00, Lrdag: 10.00 - 15.00


tema: Snllhet frukostklubben

Owe Wikstrm

14 R E L A T I O N

Jna Kristjnsdttir

Man lskar slarna p

Grnland, Men Man Vill inte jobba i lnG-Vrden.



text: KRiSTinA TiLVeMo Foto: ALex&MARTin

klubbenfrukost

Jna dyker upp strax fre nio. Hon ursktar sig fr att hon behller mobilen p, dottern r just p vg till BB fr att fda sitt frsta barn. I vanliga fall arbetar Jna Kristjns-dttir p Akademiska sjukhuset och Upp-sala kommun som klinisk psykolog, dr hon trffar bde gamla och unga. Hon forskar ven p hur ungdomar skattar sin hlsa, samt frekomsten och upptckten av depression i samma grupp. Owe Wikstrm r frfattaren och pro-fessorn i religionspsykologi som fick en hype med Lngsamhetens lov, boken som tillsammans med Bodil Jnssons Tio tankar om tid blev en tankestllare i utbrndhetens tid. Den hr morgonen sveper han in med trjan knuten ver axlarna, men fr ngra r sedan drabbades han sjlv av hjrtstil-lestnd p Svettis. Efter att i flera dagar sv-vat mellan liv och dd tervnde han, och under hsten r han aktuell som sprkrr fr Hjrt- och lungfondens kampanj kring behovet av hjrtstartare. Fr ngra r sedan slppte han dessutom boken Sonjas godhet, om medknsla i en sjlvupptagen tid.

Temat fr dagen r snllhet, vilket visar sig tangera sjlva krnan fr livets villkor. Definierasnllhet. jna kRistjnsdttiR: Att vara snll r att vilja vl, vilket frutstter frmgan att knna empati och medlidande. Evolu-tionrt r det avgrande fr att mnniskan som art ska verleva, allts f del av bytet, vara med i gemenskapen, f bekrftelse och knna trygghet i gruppen. owe wikstRm: S r det. Men snll? Sjlv har jag svrt fr det ordet. Fr mnga r snll kopplat till mesighet. Jag skulle hellre vilja kalla det godhet, som signalerar en mer aktiv handling. VardetinteliteavdetStefanEinhornvndesigemot,attsnllinterdetsammasommenls? ow: Jo. Att vara god kan innebra att man r bde arg eller bestmd. Det r samma sak med aggressivitet, som inte behver vara negativt. Ibland mste man vara aggressiv fr att st upp fr en sikt eller annan mnniska. Jag tror Einhorn satte ord p ett latent behov med sin bok, dr intresset fr ordet snllhet blev en

mesig eller egocentriskvadrsnllhet?knn p ordet snll. r snll hopplst frknippat med menls, eller finns det alternativ? Vi tog ett snack med tv snlla paneldeltagare i frukost-klubben, om motreaktioner, bondfrnuft och konsten att bli snll p allvar.

motreaktion mot samhllets fokus p sjlv-frverkligande, bli-vad-du-vill och positiva affirmationer. Idag fr du nstan skylla dig sjlv om du mr dligt, det behvs bara lite positiv psykologi. Men det kan bli cyniskt mnga gnger. jk: Ngonstans har man tappat helheten. Man gr sin sak men inte mer, vilket blir absurt. Frst skapar man organisationer med psykisk press, dr individen tvingas vara snv i sitt agerande och tnk fr att hinna. Sedan ska alla g kurs i bemtande, fr att de inte klarar att uppfra sig och ta hand om kunderna. ow: Stress har otroligt stor betydelse fr frmgan att vara god. Har du orimliga krav p dig s gr ngot av empatin frlorad p vgen. Samtidigt har vissa lrt sig hantera det hr, medan andra har det i sig. Men snllhet r ett stt att gra livet smidigare. Jag tycker jag mrker p studenterna att de har blivit artigare mot varandra. Det r lite kontinentala influenser, att ppna drren och frga hur det str till. Finnspositivegoism?Alltsattdusertilldigsjlvfrstfrattorkagetillandra? jk: Jag tror inte egoism mste innebra ngot negativt. Gaudi, till exempel, hjrnan bakom s mnga fantastiska skapelser i Bar-celona, var ju helt inne i sitt skapande, men hans konst betyder ju oerhrt mycket fr andra mnniskor. ow: Eller Strindberg, som lr ha varit en riktig skitstvel. Men litteraturen var fantas-tisk. Jag tnker p vad Jesus sa, att du ska lska din nsta som du lskar dig sjlv. Det r bra, fr det innebr bde att du ska se till dina medmnniskor men ocks att du fr gilla dig sjlv. Har du inte sjlvrespekt och inre balans s hnger du dig fast p andra fr att f bekrftelse.

14 R E L A T I O N


jna kristjnsdttirFdd: 1959. Bor: I Uppsala.Gr: Leg psykolog, Uppsala universitet. Har arbetat kliniskt med vuxna, barn- och ungdomar p bl a UAS, Uppsala kommun och Rda korset. Arbetar frebyggande i WHO-ntverket Hlsofrmjande sjukhus; temagrupp Psykisk hlsa, samt med infor-mationsmaterial avseende psykisk hlsa. Bedriver forskning vid sidan av arbetet.Frukost: Pannkakor, toast med skinka, gg, kallrkt lax. Frsk frukt, kaffe.

owe wikstrMFdd: 1945. Bor: I Uppsala.Gr: Frelser om kultur och livsskd-ningsfrgor, skriver p en bok om Skn-hetens roll hos Marcel Proust.Frukost: Lite omelett, bacon, stekta toma-ter och rgfralla. Yoghurt med branflakes. Kaffe och ppeljuice.

jk: Godhet r inte att vara mesig och ge efter. Om jag ger mitt barn godis varje gng vi passerar en godishylla s r det inte snll-het, eller om jag tar p mig fler uppgifter n jag orkar. Men det hnger ihop med din sjlvbild, vilket bemtande du ftt under uppvxten. Det r dr bilden av respekt fr andra mnniskor formas. Kanmanlrasigattblisnll? jk: Vissa kan inte p grund av sin sjlv-bild, eller har svrigheter som Aspergers syndrom. Men det gr att lra sig koder som gr relationer enklare. Inom lkekonsten r vi hyfsade p att reparera det mesta, som kroppen och sjlvbilden. Men har du frlo-rat din vrldsbild, s har du frlorat tron p mnniskans godhet. D mste man frska bygga upp ny tillit, vilket tar tid. Jag r inte s sker p att det kan repareras, men jag vill tro att det gr. ow: Jag vill ocks tro det. Ibland trffar jag fre detta alkoholister som blivit nyfrl-sta och gtt med i Anonyma Alkoholister. De r vldigt entusiastiska och man tror det r en vergende frlskelsefas. Men det r det inte. Forskning har visat att religion r vldigt bra p att hrbrgera fasor. jk: Nr allt r borta ropar man efter Gud och mamma. ow: Ja, man vill hem. I yttersta fasan regredierar man och ropar efter Gud, eller Maria, och i religionen tillts man vara liten och verlmna sig. Sdant kan ibland vara flykt, andra gnger ge stor trygghet. jk: Jag tror man kan lra sig de flesta beteenden. Vi gr det med vra barn, eller hundar fr den delen. Tnk om det fanns lika mnga program om barnuppfostran och hur vi ska bete oss mot varandra. Nr man bemter mnniskor med godhet kn-ner de sig lugna och trygga, vilket i sin tur underlttar kommunikation och inlrning. ow: Men det handlar inte bara om att vara snll mot kompisar eller familjen. Det har ocks med solidaritet att gra, vilket man mste lra varje ny generation. I dag finns en minskad tillit till dem som ska skapa det kollektiva. Och distansmoralen r hg. Man lskar slarna p Grnland, men man vill inte jobba i lngvrden. jk: S r det. Mnga vill jobba som volon-trer, fast inte hr. Jag tror det har att gra med att vi vill skapa distans, men distansen i sig hindrar oss frn att vara snlla. Hrom-dagen fick jag hra om en 80-rig kvinna som behvde hjlp med att byta gardiner. Men i hemtjnstens arbetsregler fanns frbehllet att de inte fick arbeta p hgre hjder. Det hela resulterade i att personalen

hll i stegen, medan den 80-riga kvinnan sjlv fick klttra upp och byta gardinerna. Sibristenpbondfrnuft.Hurblirmansnll? jk: Det gr tillbaka till de tio budorden: lska din nsta som dig sjlv. ow: I know that guy, Jesus. Och det r lika i alla religioner, buddhism, islam, hin-duism. Du mste lska dig sjlv och ha res-pekt fr andra. Vilket innebr att du mste f vara egoistisk ibland, nr du kanske inte orkar annat. jk: Och att tycka om mnniskor som lyckas bttre n man sjlv. Att fortstta vara en god vn, ven i medgng. ow: Jag tror nyckelordet r sjlvknne-dom. Ett bra stt r att ha lnga, goda sam-tal med vnner som inte bara sger snlla saker. Dr r det viktigt att ge lika stort sam-talsutrymme t alla. rfolkplandetsnllarenistorstan? jk: Man kan sga s hr: I sm samhl-len finns en trygghet som vi behver. Mn-niskan har svrt att greppa strre stder, vilket r frklaringen till varfr vi hela tiden skapar en slags ny bygemenskap i olika nt-verk. Det kan till exempel vara i en bostads-frening, i Relation eller p Facebook.


ow: Tillvaron r rrig och behver struk-tur. Men landsbygden i sig behver inte vara snllare. Jag bor sjlv i en liten by p sommaren och de sm miljerna kan vara ganska svra. Fr mnga innebr storstder anonymitet. Men ocks stor frihet.


Idrottsgatan 2, Uppsala 018-727 49 50 www.fyrishov.se

Ett vrmande mte...

Brasan sprakar hemtrevligt och vrmen sprider sig sakta igenom kroppen. Efter ett uppiggande dopp smakar det hrligt med en skummande l och lite snacks hos kvllens bastuvrd i serveringslyan.

Bastulandskapet, som bokas exklusivt fr grupper, ger en annorlunda och avslappnad upplevelse med knsla av att befinna sig mitt i vildmarken. Perfekt som avslutning p konferensen eller innan en middag som serveras i restaurangen. Vlkommen att boka p 727 49 63.

oktober_2010.indd 1 2010-09-15 13:56:35


brasilien har idaG saMMa eko-noMi och hlsa soM sVeriGe

hade r 1960. Vi Var i-land d, Men Varfr r inte brasilien i-land nu?

Rosling med sina bubbelgrafer.


tema: Snllhet profilen

hans rosling oM vrlden:

Vi mste veta och inte bara tycka

text: MARJo BRASK. Foto: ALex&MARTin


hhans Rosling R FRvnad och upp-rrd ver den okunskap som vi har om vr vrld. Vi delar fortfarande vrlden i tv delar, i-lnder och u-lnder, och anvnder en upp-delning som en gng i tiden var relevant. Vad r det man menar? frgar han upp-rrd. Sjlva ordvalet gr en uppdelning som r frlegad. Vi betraktar vrlden precis som riddarna gjorde nr de infrde adeln och hade sina fina riddarrustningar och bor-gar. De sg alla andra som ofrlse. Ibland kunde en frlse adla en och annan ofrlse. S tnker vi om vrlden fortfarande och betraktar Japan som en adlad asiat. Enligt honom myntades begreppen i-land och u-land nr Vsteuropa och Nordamerika hade en fantastisk utveckling under 150 r. Den upp-delningen var relevant d, men gller inte lngre. Vad r Turkiet, Syd-korea och Brasilien nr man ska dela vrlden i tv? Brasilien har idag samma ekonomi och hlsa som Sverige hade r 1960. Vi var i-land d, men varfr r inte Brasilien i-land nu? Flyttar man grnser hela tiden? undrar han.

synsttet mste ndRas

Hans mission r att ndra synsttet och att f mnniskor att frst att man mste se vrlden i flera nyanser n svart och vitt. Att vi ocks mste se mer in i framtiden istl-let fr att mentalt ha gonen bakt. Vi kan inte tro att allt var som frr och att vi som frst blev rika och friska ska tro att de andra skulle vara kvar i fattigdom och ohlsa. De rr sig nu snabbare mot bra ekonomi och hlsa n de rika lnderna gjorde. Barna-ddligheten i Egypten, Bangladesh och Brasilien sjunker snabbare n den ngonsin gjorde i Sverige. Vi kan inte prata om vrldens lnder som de var frr. Vi klumpar vl inte heller ihop Tage Erlander och Karl den tolfte i samma kapitel nr vi pratar om Sverige, ppekar han. Pltsligt reser han sig upp och gr bak-lnges och sger: Ser du? S hr r vi mnniskor. Vi vnder ryggen mot framtiden och tittar p det som var frr. De flesta vet nr deras farmor och farfar fddes, men vldigt f tnker igenom


hans rosling r professor i interna-

tionell hlsa som frelser i hela vrlden. hans presentationer har setts av hundratusentals mn-

niskor p Youtube. han befriade sta-tistiken frn trkstmpeln genom sina animerade bubbelgrafer dr man kan se utvecklingen i vrldens lnder. han r kafferostarsonen frn Uppsala som

rr sig bland vrldstopparna. han r eldsjlen med ett viktigt bud-

skap: alla mnniskor ska ha rtt att leva ett bra liv.

Till dom tv miljarder fattiga rknas de flesta afrikanska lnderna. Som exempel p kol-lapsade lnder, med befolkning p hundra miljoner, r Somalia och Afghanistan. De medelrika lnderna r de s kallade tillvxtekonomierna, som har mycket snab-bare tillvxt n vi har.

Placerar du dina pensionspengar i dom lnderna fr du mycket snab-

bare ekonomisk tillvxt jmfrt med om du placerar till exem-

pel i Sverige. Enligt honom r det

tgrdbart att f det bttre fr de fattiga. Det finns hur mycket pengar som helst och mnniskor r kapabla att gra saker. Det kalla kriget r ver och vi har fler tvbarns-familjer vrlden ver n frut. Jag r possibilist, konstaterar han kort.

Min uppgift r att se mnniskorna i siffrorna

och siffrorna i mnniskorna. Jag har haft frmnen att stu-

dera och inse att det finns goda mjligheter att ha en bra vrld om

femtio eller hundra r. Goda mjlig-heter, upprepar han eftertnksamt.

Men det kan g t skogen ocks. Mnga diskuterar vrlden och framtiden i psyko-logiska och knslomssiga termer. Ngon mste ocks vara lite kylig och stta sig ner och rkna p detta. Varfr gr vi inte det? Vi planerar ju framt i vra dagliga liv annars, till exempel nr vi kper en bostad. Vi tittar p priserna, rntorna och inkomsterna. Vi kollar om omgivningen r trivsam.

opinionsBildaRe R eFteR sin tid

Vrlden kan aldrig frsts utan statistik och den kan aldrig frsts med bara statistik. Hans Rosling bidrar till att ka kunskapen om vrlden genom hrda fakta och genom att gra statistiken begriplig. Han gr det p ett underhllande stt. Jag har ftt mycket berm, men inte resultat. Eller vldigt mttligt resultat jm-frt med bermmet, sger eldsjlen lite uppgivet. Jag har inte lyckats att tillhanda-hlla nya begrepp fr hur man kan beskriva vrlden. Media, fretagare och politiker r 15-25 r efter sin tid i uppfattning om vrl-dens lnder. Man tror att Iran var som fr 25 r sen, och jag var nog en av dom frsta som sa att Kina skulle kpa Volvo.

dr knarket fldar in. Man frstr inte sitt eget bsta! Nr han pratar om vrlden r 2050 tycker folk att det r lngt dit. Han konstaterar att ingen av hans barnbarn har fyllt femtio r d, och att ngra av hans barnbarn kommer att leva efter r 2100. Dit vi r p vg hr har aldrig en mn-niska varit frut, medan Kina, Indien och Nigeria och alla andra mer eller mindre vet vart dom r p vg. Vi rika har ingen aning vart vi ska!

goda mjligheteR FR en BRa vRld

P hans arbetsbord ligger en utskrift p hans bermda bubbelgraf om hlsa och inkomster i vrldens alla lnder. Med snabba drag med pennan drar han en ny klassificering av vrlden. Han berttar om fyra kategorier av lnder; de rika, medelrika, fattiga samt kollapsade lnder. Halva jordens befolkning, eller fyra mil-jarder, befinner sig i den medelrika sfren eller som Sverige var under 1900-talet. Det r till exempel lnder som Kina, Mexiko och Brasilien. En miljard har det som vi har nu.

hur lnge deras barnbarn kommer att leva. Vi brukar sga att man r sig sjlv nr-mast. Men vad r en sjlv? r det bra fr mina barnbarn med ett kollapsat Afghanistan


tema: perSonligt VarUmrke profilen

hans roslingFdd: i Uppsala 1948. Bor: i Flogsta. Familj: Gift, tre barn och sju barnbarn. Karrir: Lkarexamen frn Uppsala universitet 1975. Arbetade som distrikts-lkare i Moambique 19791981. Docent i invrtes- medicin 1990. Lrare i u-landshlsovrd vid Uppsala universitet fram till 1996 och sedan dess universitetslektor vid Karolinska Institutet. Professor i internationell hlsa vid Karolinska institutet 1999. Har varit rdgivare t bland annat Sida och WHO. En av grundarna till Gapminder 2005, som ska bidra till en god global utveckling genom att gra statistik lttare att anvnda och frst. Flitigt anlitad frelsare i Sverige och interna-tionellt. Nr amerikanska magasinet Foreign Policy listade de 100 tnkare vars ider har format vrlden under ret som gtt 2009, hamnade Hans Rosling p 96:e plats med motivering fr att han fr vra tankar att svindla med banbrytande statistik. I media: Dokumentren Roslings vrld sndes i SVT. Sommarpratare i Sveriges Radio. Deltog 2009 i avsnitt fyra av SVT:s tv-serie Sommarpratarna. Var med i P Spret 2009. Kulturintresse: Gillar att g p teater, Kulturnatten i Uppsala var p tapeten nr intervjun gjordes. Om klimatet: Frbannad ver att klimatfrgorna inte tas p allvar. Sen 2008 har inte Sverige redovisat koldioxidutslppen, men bruttonational-produkten och arbetslshetssiffrorna uppdateras hela tiden. Miljdebatten r inte nnu seris det som man r mn om mter man! Om ekonomier: De rika lnderna gr mot underhllningsekonomi medan t ex Kina satsar p solceller, nya batterier och elektriska bilar. Arg: Jag blir jvligt frbannad nr Vsteuropas och Nordamerikas demokratier fungerar s dligt fr att bidra till framtiden. De arbetar ytligt, inte faktabaserat och gr inte det som r mjligt!



Vrlden kan frsts lttare med anime-rad statistik. Hans son Ola och sonhustrun Anna har utvecklat mjukvaran. De startade tillsammans stiftelsen Gapminder som har utvecklat innovativ metodik fr att animera statistik. Mjukvaran sldes 2007 till Google. Det tog en sekund fr mig att komma p prototypen. Jag vet precis var jag satt och vilken kvll det var. Jag skulle frelsa p kursen Mnniskan och naturen i Uppsala och frskte visa barnaddligheten efter inkomst p jorden. Det gick inte att visa alla lnder p en gng, nr man ocks skulle ta med storleken p befolkning. D kom tanken som en puff fr mig, att jag skulle gra en bubbelgraf. Klockan ett p natten var frsta prototypen klar. Nr man fr en id ska man inte prata om det, utan gra det p en gng. Uppfinna r helt annorlunda mot att forska.

kyss Finaste eRknnandet

Jag frgar honom vad det finaste erkn-nandet som han har ftt r. Det blir tyst en stund, men pltsligt ler han och svarar blixtsnabbt. Utan tvekan mste det vara nr min fru kysste mig sista ret i gymnasiet! De har tre barn och fyra barnbarn. Jag leker med barnbarnen, fr jag som svar p mina frgor om drivkraften och fritiden. Han ppnar sin laptop och visar bilder nr de nyligen var p cirkus Maxim. Han pekar vidare stolt p ett annat foto, dr han br ett av barnbarnen i sin gamla ryggsck frn femtiotalet. Vi kommer oskt in p temat fr detta nummer av tidningen; snllhet. Jag r snll, men jag beter mig inte alltid p ett snllt stt. Jag passar inte tider, jag kan bli frnvarande och tnker p annat, lyssnar inte p folk. Ibland kan jag bli vl-digt elak. Chefen p vrldsbanken var jag inte snll mot. Vrldsbanken samlar ihop all data om utvecklingen i vrlden, men slpper inte data fri utan sljer den s att andra har svrt att distribuera den. Det gr dom trots att den har samlats med skattepengar. Jag begriper inte att de s kallade vstlndernas organisationer fr demokratisk och ekono-misk utveckling beter sig som Sovjet vad gller statistiken med sitt monopol. Dr-

det toG en sekund fr MiG att koMMa p prototypen till bubbelGrafen.

fr ironiserade jag mot chefen fr vrlds-banken. Man kan sga att jag har anvnt stupp-komik fr att befria data!

Roligt att skapa tillsammans

Det bsta med hans arbete r samarbetet med forskare, medarbetare p Gapminder och sonen och sonhustrun och andra kon-takter. Han drar sig fr att skriva, eftersom det r ett ensamt arbete. Att skapa tillsam-mans r det roligaste. Jag har det bsta jobbet man kan tnka sig. Jag har ftt frmnen att jobba med olika mnniskor och det har gett mig mycket man frstr vrlden genom andra mnniskors forskning och kontakter. Jag fr mina flesta ider nr jag samtalar med mnniskor eller str p scen. Han beundrar mnniskor som idogt arbetar fr sina ml. En del har kommit frn svra frhllanden och nd lyckats, som till exempel Anna Tibaijuka, vars mamma arbe-tade p kern i Tanzania. Trots hennes bak-grund sitter hon nu som vice chef fr FN, r chef fr FN:s habitat i Kenya och r ansvarig fr vettig statsplanering i vrlden. Hon r imponerande. Det var henne den afrikanska unionen skickade fr att tala Robert Mugabe till rtta. Men inte ens hon klarade det. En annan som mot alla odds har kommit lngt r Graa Machel. Hon kom frn fattiga frhllanden och blev utbildningsminister i Moambique. Mina barn gick i hennes skolsystem, och lrde sig att lsa nr vi bodde i Moam-bique. Hon gifte sig senare med Nelson Mandela och fortsatte sitt engagemang fr vlfrd i Afrika. Jag beundrar ocks Lady Gaga och Brit-ney Spears, sger han med glimten i gat. Melinda Gates beundrar han nnu mera n Bill Gates. Enligt honom har hon en mer social inriktning med deras donation. Hon frstr att sjukvrden krver sjuk-vrdspersonal, och att de som vaccinerar barnen r lika viktiga som sjlva vaccinen. Det personliga engagemanget r bra, fast jag r inte s mycket fr miljardrer i USA. Hon har sett till att de r serisa med det de gr. Han hrde frn hlsoministern i Moam-bique att alla hlsoministrar frn Afrika blev bjudna till Seattle p ett mte med

22 R E L A T I O N22 R E L A T I O N R E L A T I O N 23R E L A T I O N 23

rster oM hans rosling

BiRgitta RuBenson, lektoR p kaRolinska institutet i stoCkholm.

Vr vnskap och vrt samarbete brjade nr jag rekryterade Hans, nyss hemkommen frn Moambique, som lrare vid Uppsala universitet. Jag

fngslades redan d fr trettio r sen av hans stt som lrare med en oerhrd kreativitet, och hans frmga att entusiasmera och vara rolig som undervisare. Han har en optimistisk personlighet och r en drastisk kritiker av dumhet och

bristande kunskap hos dom som borde veta bttre. Nu har jag tagit ver hans kursansvar p Karolinska efter att han gick ver till

Gapminder. Vr vnskap r spnnande och utvecklande. Han engagerar sig och bryr sig om sina vnner p ett genuint stt. Vi har samma vrderingar, men inte alltid. Han brukar sga till mig: Otroligt hur en inbiten hedning som jag och en missionr som

du kan arbeta s bra ihop.

magnus Rosling, son oCh lkaRstudeRande Jag r vldigt stolt ver honom! Som pappa har han alltid varit till fr oss trots att han har arbetat 200 procent. Nr jag gick i skolan och frgade honom ngot han inte kunde svaret p, s tog han alltid reda p det. Han har inspirerat mig i att det gr att gra vad som helst. Man ska lita p sig sjlv och allt r mjligt.

Han har dock avrtt mig att sluka svrd. Han har ocks lrt mig att alltid sga emot om man tycker att ngot r fel. Man ska inte heller att vara rdd att ndra

saker i sitt liv, fr man ska ha gldje i det man gr det som r roligt r mjligt.

Hans Rosling omgiven av sitt team.



Gates-stiftelsen. Dr blev de bjudna p middag i Melinda och Bill Gates hem fr att diskutera hlsofrgor. Det har aldrig hnt att en chef fr ngon bistndsorganisation i Europa har samlat alla. Detta vittnar ocks om enga-gemanget.

som en tsunami vaRje mnad

Jag har kommit i kontakt med de allra fattigaste mnniskorna. Det glmmer man aldrig. De kloka och frstndiga mnnis-korna som beskriver att de r instngda, fjttrade och bundna vid fattigdomen och inte kommer ur den. Jag har ett ansvar att frmedla och frska gra ngot t det. Det har aldrig varit s stor skillnad mel-lan de fattigaste och de rikaste i vrlden. De strsta hlsohoten r att man inte har bra vatten, mat, bra hlsovrd och att man eldar inomhus utan skorsten. Nio miljoner barn dr varje r bara i lunginflammation, som p andra platser har botats med penicillin sen 50 r tillbaka. Det r en tsunami varje mnad. Varje mnad! upprepar han upprrt. Enligt honom r antibiotikabristen ett mycket strre problem n antibiotikaresis-tensen. De som inte har tillrcklig tillgng till antibiotika bor i de allra fattigaste ln-derna. De lnder som vi fr femtio r sen betraktade som u-lnder har kommit frbi detta problem. Fattigdom, undernring och infektioner r de strsta hlsohoten, men till exempel i Bangladesh r den strsta ddsorsaken efter ett rs lder drunkning. Psykiska sjukdomar r ett stort problem i de mellanrika lnderna. Sjlvmord r den vanligaste ddsorsaken hos unga kvinnor p landsbygden i Kina. I fattigare lnder r mnniskorna vana vid dden. Vi borde lra oss sttet att ta hand om de dda. Vi har en ofrmga att hantera dden, eftersom den r s ovanlig. Vi und-

viker att g hem till de anhriga vid dds-fall, vilket r fullstndigt sjlvklart i mnga andra lnder. Man ska finnas till och sitta tillsammans med dom som srjer. Det finns mycket vrdigare stt att ta hand om och stdja de nra och kra n vad vi klarar av.

veRlevt CanCeR

Han berttar om sin cancer som han har verlevt. Han har till och med levt tv r lngre efter cancern n fre den. Det var jttesvrt. Min drm var att se ett av mina barn att brja i skolan, men nu har jag sett mina barnbarn att gra det. Har man en gng legat under strlkanonen i kl-

har Man en GnG leGat

under strlkano-nen i kllaren p onkoloGen p ackis en hel soM-Mar Varje daG ja d Vet Man att liVet r koMplext.

laren p onkologen p ackis en hel sommar varje dag ja d vet man att livet r komplext. Den officiella definitionen av hlsa r att det inte bara r frnvaro av sjukdom utan ett tillstnd av komplett socialt, fysiskt och psykiskt vlbefinnande. Enligt den definitionen har jag bara varit frisk i en timme. Det var efter att jag hade doktorerat och innan min far hade ftt alzheimerdiagnosen. Vi var i vr lilla segel-bt och hade seglat ut. Barnen var glada och vi var njda. Men sen upptckte vi att jag hade glmt lunchkorgen. Och d frsvann det sociala vlbefinnandet, sger han och skrattar hjrtligt.


Tackar!

www.tallinksilja.se 08-22 08 30Pris per person. Erbjudandet gller t o m 27.12 2010.

*Under perioden 18.1126.12 (Helsingfors) och 18.1130.12 2010 (Riga) serveras julbord med ett tillgg p 19:- per person.

Fr tredje ret i rad har Tallink Silja arrangerat Relationsbten. Vi vill tacka alla utstllare och deltagare som var med ombord p Galaxy den 27 september med konferenserbjudanden till rabatterat pris.

Upptck vrt nya hotell Tallink Hotel Riga ett elegant 4-stjrnigt hotell centralt i Riga som har alla frutsttningar fr en trevlig och givande konferens. Hela paketet med en vernattning p hotellet fr

ni frn bara 1684:- per person. F en konferens med julstmning p Galaxy dr det mellan 18 november och 26 december serveras julbord, fr 878:- per person fr konferens med julbord. P en 40-timmars konferens till

Helsingfors hinner ni med bde mten, mat, underhllning och en tur i staden fr 1287:- per person. Vlkommen p konferens!

Hotellkonferens Riga fr 1684:-/pers*Ingr: Btresa, del i B2-hytt, 4 timmar konferens inkl kaffebuff, 2 frukost, smrgsbord inkl 2 drinkkuponger,

3-rtters la cartemeny exkl dryck. 1 hotellnatt med del i dubbelrum inkl frukost. Kod: CONF HOTEL

Konferenskryssning till bo med Galaxy fr 878:-/persIngr: Btresa, del i B2-hytt, 4 timmar konferens inkl kaffebuff, frukost, julbord inkl vin/l/alkoholfritt,

3-rtters la cartemeny exkl dryck. Kod: CONF BLITZ

Konferenskryssning till Helsingfors fr 1287:-/pers*Ingr: Btresa, del i B2-hytt, 4 timmar konferens inkl kaffebuff, 2 frukost, smrgsbord inkl vin/l/alkoholfritt,

3-rtters la cartemeny exkl dryck. Kod: CONF BLITZ

Vill Ni veta mer om Tallink Siljas grupp- och konferensmjligheter kommer vi grna p ett besk hos Er. Kontakta Hans Markstrm, Regionchef Tallink Silja 070-542 80 81 eller [email protected]

Julbord p Galaxy Underhllning ombordDessert p Tallink Hotel Riga


det knns behagligt nr vi r snlla eller upplever snll-het frn ngon. Sakens krna ligger lngt in i hjrnan. i hjrnan pgr en full aktivitet som styr om vi vill fortstta att vara snlla, sger ke plshammar, neuro-psykolog och frelsare p hjrnfonden.

det knnS bra att ge och f

snllhetens win-win situation:

text: MARJo BRASK. Foto: ALex&MARTin

tema: Snllhet


Under vinjetten frukostklubben i detta nummer diskuterar panelen bestende av: birgitta Wistrand, mats dafns och niklas lundengrd* det personliga varumrket. relation tog tillfllet i akt och bad om panelens betyg p 50 av Uppsalas starkaste varu-mrken, helt subjektivt. p de fljande sidorna ser

du resultatet av ett gediget tankearbete

text: AnDeRS MeLLDn. Foto: ALex&MARTin

et R en ngra millimeter stor krna av cellntverk i hjrnan (accumbens nucleus) som avgr om vi ska gra ngot vnligt

som att hjlpa ngon, ge en present eller ta oss tid fr ngon. Det r samma omrde i hjrnan som ger lustfyllda upplevelser nr vi har sex, ter god mat eller ser eller hr ngot vackert som gr oss extra glada och varma inombords. Detta lilla omrde tillhr knslosystemet (det limbiska systemet) i hjrnan. Detta tttliggande cellntverk har mnga celler, vars utskott snder nervim-pulser som frs vidare till andra celler. Nr de skickar impulser till varandra uppstr ljuv musik. Signalmnet dopamin utsndras mellan cellerna och vi fr starka lustupplevelser. Det knns hrligt, varmt och glatt, sger ke Plshammar. Nr man har varit snll, ftt aktivering av dopamin i belningsomrdena i hjrnan, skapar det en behaglig knsla som leder till att vi vill upprepa den knslan, det vill sga vara snlla igen. Det var s mysigt jag gr det igen! Beslutet tas i pannloben; prefrontal cortex.

tidigaRe eRFaRenheteR spelaR in

Beslutet fattas alltid i pannloben. Kommu-nikationen mellan pannloben och kns-losystemet avgr vad man beslutar. Vilket beslut man fattar beror p tidigare erfaren-heter och av situationen som sdan. Man kan ha haft negativa erfarenheter av att vara bussig och snll. Ngon har kanske hnat en, eller man har blivit lurad eller utnyttjad. D slr hjrnan bakut p en gng i en liknande situation. Ett terhllsamt kroppssprk kan tolkas av andra som avstndstagande, trist och osocialt. Detta behver inte betyda att man inte r snll, utan att man uppvisar ett bete-ende som hrrr frn en gammal situation dr man har sina utgngspunkter nr man till exempel blivit hnad eller utnyttjad. Att inte ha tid fr ngon kan ocks tolkas som att man inte r snll. Det kan snarare vara s att man r frustrerad eller har ett annat fokus fr sin uppmrksamhet och mste hinna med. Chefer kan ofta uppfattas s.

elakhet

Det finns mnniskor vars handlingar inte r snlla. De kan ha dliga kontrollmekanis-mer i pannloben. Normalt tnker vi bara tanken att gra ngot tokigt nr vi till exempel r arga. De som gr dliga saker har inte tillrckligt starka sprrar. Dessa mnniskor har ofta ocks en dlig utvecklad knsloapparat. De fr inte knslan av att man blir straffad eller illa sedd nr man gr dliga saker. De knner inte i magen eller fr snabbare hjrtslag bara av tanken att skada ngon. Den mekanismen verkar i vanliga fall hmmande fr dliga handlingar. Man kan d till exempel sparka en buckla i bilen bara fr att man r arg.I vissa kretsar kan man f en positiv fr-strkning genom berm nr man gr ngot frkastligt, vilket ger en belning i samma knslosystem dr man normalt knner vlbehag nr man r snll.

det finns Mnniskor

Vars handlinGar inte r snlla. de kan ha dliGa kontrollMekanis-Mer i pannloben.

R E L A T I O N 27

att vaRa snll

hjRnans Beslut utiFRn: Knslor som du knner just i situationen. Alla gamla erfarenheter och knslor. Beslut fattas i pannloben som kommunice-rar med knslosystemet.

eFFektlagen Positiv effekt kar sannolikheten att upp-repa beteendet. Ger hg aktivitet i knslo-systemet (accumbens nucleus) och hgt pslag av dopamin, som i sin tur skickar signal till de frontala pannloberna fr beslut. Negativ effekt minskar sannolikheten att upprepa beteende. Ingen fart i dopamin-drivna omrden, ingen signal till de frontala pannloberna fr beslut.

Fotnot:Vad hnder i hjrnan? Hjrnfonden har en pg-ende kampanj testa hjrnan p www.hjarnfonden.se/testahjarnan/

tema: Snllhet

28 R E L A T I O N28 R E L A T I O N R E L A T I O N 2928 R E L A T I O N


det r ute med fretag som bara fokuserar p att tjna pengar. nu krver vi att fretagen har samveten och engagerar sig i frgor som ska frbttra villkoren fr mnniska och milj. begreppet som ofta nmns r cSr, corporate Social responsibility, fretagens sam-hllsansvar. konsumenterna gillar helt enkelt snlla fretag bttre. relation tog hjlp av cSr-experter fr att bena i vad vra lokala fretag kan gra p temat snllhet.

SnllaSmarta fretagare&text: HAnnAH HGGSTRM. Foto: ALex&MARTin

tema: Snllhet snllaochsMartafretagare

28 R E L A T I O N R E L A T I O N 29


tema: Snllhet snlla och smarta fretagare

R det talas om CSR r det ofta de strsta bolagen som str i fokus, de multi-nationella med frgreningar och verksam-heter vrlden ver. Men det kan lika grna vara lokala smfretag. Fr ett socialt och samhlleligt ansvarstagande funkar lika bra p lokal niv ven om det inte ger inter-nationella rubriker. Relation har pratat med tre experter inom omrdet. tommy BoRglund, CsR-konsult

p konsultBolaget hallvaRsson &

halvaRson. Vadtyckerduattsmfretagskagra? Det finns mnga olika saker de kan gra. Mnga mindre fretag blir stressade av begreppet CSR nr de hr om allt stora bolag gr, men det ska de inte bli. Egentli-gen r det ingen skillnad om det r ett stort eller litet fretag. Alla har frtroendefrgor att ta hand om. SkafretagenmarknadsfrasittCSR-arbete? Om de kan st fr det. Om det har en identitetsskapande effekt. Om det spelar roll d r det bra att bertta. Men de ska inte hitta p att de gr en massa saker. Det r sunt frnuft. KanfretagtjnapengarpCSR? P lng sikt kan det ge effekter. Det r ju en frga om anseende och rykte och kan leda till att kunderna fr en mer positiv instllning s att fretaget fr igen det p s stt. P kort sikt r det nog svrt att se hur man tjnar p det. Det finns natur-ligtvis fretag som kan infrliva sitt arbete i produkten p en gng, till exempel Lf-bergs lila, som kan ta med det p frpack-ningen. Men s r det inte fr alla. Freta-gen behver inte gra allt. Det kanske r en eller tv saker de ska fokusera p. IdettavidabegreppsomCSRrfinnsdetngraelementsomrextramycketiropet?

Klimatfrgorna definitivt, samt arbets-villkor i Asien.

smaRt kontRa dumt

Per Grankvist kom ut med boken CSR i praktiken fr ett r sedan. Han bde talar och skriver om smarta eller dumma fr-hllningsstt inte snllhet. Till exempel nr det handlar om resurser: det finns bara tv stt att anvnda dem ett smart och ett dumt. Vadmenardumedsmartaochdummastt? Tydligast blev det nr jag frelste fr en grupp smfretagare. En av dem, en bagare, sa till mig: Menar du att jag ska fylla bakpltarna p ett sdant stt att jag bara behver anvnda ugnen tre gnger per natt istllet fr fyra? Och det r precis vad det handlar om. Det r ju bara dumt att baka fyra gnger per natt om det inte behvs.

Vadtyckerduattfretagenkangraplokalniv? Egentligen s tycker jag att sm fre-tag har det enklare n strre. Bara nr det gller energianvndning s kan de direkt frbttra och effektivisera. rdettangotfretagenmarknadsfr? Min erfarenhet r att fretag ofta r duktiga p att jobba och gra saker, men de r smre p att kommunicera. Det finns exempel p fretag som gr vldigt mnga bra saker, men de berttar inte om det fr ngon. D anvnder de inte heller sina resurser maximalt. Vadtjnarmanpengarp? Det gr naturligtvis att rkna hem allt. Men varfr skulle du inte dela med dig av dina resurser om det inte kostar dig ngot. Det finns till exempel hotell som upplter sin pool till lokala skolor nr den inte an vnds av hotellgster. Varfr ska man

ett skl soM fretaG ofta anGer r att de uppleVer att de

fr lttare att rekrytera personal eller att attrahera kunder.kaRolina windell, FoRskaRe vid uppsala oCh stoCkholms univeRsitet.



inte gra s? Det finns ingen anledning alls. Det r ju bara dumt om den inte blir anvnd. Frga dig exempelvis vilka resurser ditt fretag har, som skulle kunna komma exempelvis en ideell frening till nytta?

kaRolina windell, FoRskaRe vid

Bde uppsala univeRsitet oCh

stoCkholms univeRsitet, dispute-

Rade p temat CsR FR FyRa R sedan.

VadinnebrCSRfrensmfretagare? Ja, CSR kanske inte innebr s mycket fr en smfretagare som begrepp. Det r frmst stora fretag som pratar om att de arbetar med CSR och tar ett socialt och mil-jmssigt ansvar. Det betyder s klart inte att inte smfretagare tar ansvar fr sam-hlle och milj. Det kan de mycket vl gra i mnga sammanhang. CSR i praktiken kan handla om s mnga olika saker saker som smfretagare gr till vardags utan att tnka p det som socialt ansvar. Det kan handla om friskvrd fr personalen, att arbeta mot diskriminering, skapa mngfald

p arbetsplatsen, skriva ut papper dubbel-sidigt fr att inte pverka miljn. Men det kan ven handla om att man som sm-fretagare har koll p hur det r stllt med etiken hos leverantrerna eller att man vl-jer att engagera sig i lokalsamhllet genom sponsring eller att man donerar sin tid till att medverka i ngot projekt som stttar lokalsamhllet. VarfrskamanjobbamedCSR? Bra frga. Det r inte skert att man ska jobba med CSR. Det handlar om att sjlv definiera varfr man anser att man ska ta ett socialt och miljmssigt ansvar utver det som lagen krver. Det kan finnas mnga goda skl till det. Ett gott skl r att man tycker det r rtt och riktigt att gra. Ett annat skl som fretag ofta anger r att de upplever att de fr lttare att rekrytera personal eller att attrahera kunder. Mnga stora fretag har gtt i br-schen fr CSR och varit mer eller mindre tvungna, eftersom deras aktiviteter och affrsoperationer granskas av svl medier

som kunder. De mste exempelvis sker-stlla att leverantrerna inte har barnarbe-tare eller bryter mot mnskliga rttigheter. I mnga fall gr mediedrevet mot en hel bransch, vilket gr att de tvingas omprva sitt handlingsstt fr att inte frlora anse-endet. Fr storfretag r det helt enkelt vik-tigt att vara i samklang med omgivningens frvntningar. Frvntningarna frndras och det stlls stndigt nya krav som man som fretag mste vara i linje med. Kanmantjnapengarpdet?Ellerhandlardetomattspara? En del pstr det. Att man kan spara pengar genom att dra ner p energifrbruk-ningen r klart och likas kan det natur-ligtvis vara lnsamt att bygga upp ett starkt anseende som attraherar svl kunder som personal. Men det frmsta sklet fr CSR kanske inte r att tjna pengar, utan att det r rtt och riktigt att ta moralisk hnsyn i sin affrsverksamhet, sger Karolina Windell.

S hr kan 7,5 basbelopp se ut fr dig

Bilen p bilden r extrautrustad.

220hk BioPowerAutomatldaSaab Bluetooth Handsfree17 alu flgHuvudinstrument med fullfrgsdisplayParkeringssensor fram och bakBi-Xenonstrlkastare med signaturljusStrlkastare med frdrjd slckning (Follow you home)Dimljus2-zons klimatanlggningNyckellst Start/Stopp

USB/AUX-ingngElektroniskt stabilitetssystemESP & Antispinn TCSElektronisk handbromsFarthllareFrddatorNightpanelUrkopplingsfunktion fr passagerar-airbag framBagagerum med paraplyhllaresamt krokar fr shoppingkassar12v-uttag i mittarmstd (2 st) samt bagagerum

Frmnsvrde 2.127:-/mnvid 52% marginalskatt*

Nya Saab 9-5

*Baserat p en 9-5 Linear SportSedan 2,0T BioPower med automatlda, Activepaket och Horisontpaket

Frsljning Mnfre 918 Lr 1015 Sn 1115

BIVAStlgatan 8, FyrislundTel 018-67 87 00

www.biva.se/uppsalaVerkstadMnfre 718


ska Man byGGa en bank fr fat-tiGt folk och f det att funka

s Mste Man Vara lnsaM.laRs-oloF hellgRen, noRdiC miCRoCap investment aB.



Det blir mnga kilo varje vecka, sger vd och garen Jan Palm. Attnisknkerbortkasseradfrukttillhstarringetniskriveromperwebbplats.Dre-motskriverniomertengagemangfrStock-holmsochUppsalastadsmissionvarfrvljerniattuppmrksammadet? Vi hoppas att folk ska tycka att det r ett bra initiativ, att man uppskattar den insats vi gr. Det r viktigt att stdja den hr typen av verksamheter. Ett fretag ska

Mikroln uppmrksammades vrlden ver genom Nobels fredspris 2006. I Uppsala finns Nordic Microcap Investment AB ett bolag som investerar i och bygger upp ban-ker i Afrika. Det handlar inte om vlgren-het. Bolagets investerare ska tjna pengar, men pengarna har ett annat syfte. Visst finns det banker i dessa lnder, men inte fr fattiga mnniskor. De fr inte ppna ett konto, spara pengar och de har inte heller ngon mjlighet att f ln. Allt vi gr har dubbla avkastningseffekter bde lnsamhet och nytta. Fr vi ska vara ln-samma. Ska man bygga en bank fr fattigt folk och f det att funka s mste man vara lnsam, sger vd Lars-Olof Hellgren. Bolaget frvaltar omkring 130 miljoner kronor. Kyrkliga samfund utgr ungefr

Visst ska en investering generera frtjnst till sin gare, men vissa investeringar kan ven bygga upp fattiga lnders eko-nomi under tiden. det r i alla fall tanken med nordic microcap investment, dr man genom att bygga upp banker fr fattiga mnniskor vill skapa grunden fr ett fungerande samhlle.

fretagsvxter sljer och levererar fruktkorgar och vxter till arbetsplatser runt om i stora delar av landet. men den frukt som kasseras istllet fr att n slutkund kommer istllet lokala stall till nytta. fr den frukten fr hstarna ta upp.

investeringar med dubbelt syfte

ger frukt till barn, hemlsa och hstar


inte bara vara kommersiellt. Man ska visa omtanke och tnka lite bredare. Varfrharnivaltattsatsapjusthemlsa? Fr att dessa mnniskor inte har sr-skilt bra matvanor. Drfr knns det bra att bidra med frukt till stadsmissionernas verk-samhet. Detta har vi gjort i tskilliga r och har blivit ngot som de ser fram emot. Fretaget byggde nyligen modernare lokaler i Knivsta dr miljtnk och energi-anvndning sttt i fokus.

60 procent av bolagets investerare, men ven privata fretag, fonder, stiftelser och rika privatpersoner finns representerade. Jag kallar dem rika privatpersoner, eftersom minsta summa att investera r 500 000 kronor. Hittills har Nordic Microcap Invest-ment investerat i 13 banker i lika mnga afrikanska lnder. Fr att lyckas krvs ett noggrant samarbete med institutioner och mnniskor i landet i frga. Tidigare har bistnd genom gvor och bidrag varit dominerande och det har varit s vi hjlpt fattigt folk. Men nu har mycket hnt. Det finns vad som liknar en bank-lagstiftning, vilket innebr att vi kan bygga banker. Fr lsningen r en privat sektor som tror p fattigas frmga.

Hurmarknadsfrnier? Det r vldigt svrt att annonsera sig till intresse. Vi marknadsfr oss genom kontakter och ntverk, frsker frdjupa och frklara vad vrt arbete handlar om. Fr det finns s mycket frdomar om Afrika och om fattigt folk. Harningotsamarbetemeddesvenskastorbankerna? Nej, vi r fr udda fr dem. Storban-kerna vet inte vad de ska gra med oss. Hurlngsiktigainvesteringarhandlardetomfrinvesterarna? Vi har sagt tio r. Man kan inte bygga upp en bank p bara ngra r. Det krvs en uthllighet hos investerarna, sger Lars-Olof Hellgren.

noRdiC miCRoCap investment.Fretaget grundades 2006 och ingr i Mikrofinanshuset i Uppsala. Antal anstllda: 3.Omsttning: Fretaget frvaltar 130 miljoner kronor.

Genom bergvrme frsker vi utnyttja energin optimalt. Vi har ocks installerat rrelsereglerad belysning samt byggt in logistiken i byggnaden s att all lossning och lastning kan gras inomhus. I samband med olika UNT-cuper i Upp-sala sknker fretaget frukt till barnen som deltar. Det handlar om tio olika cuper och lika mnga r som Fretagsvxter gjort detta. Vi knner att barn och hemlsa r tv bra saker att stdja, sger Jan Palm.

FRetagsvxteRFretaget startades av Jan Palm 1990. Han r vd och gare.Antal anstllda: 30.Omsttning: 40 miljoner kronor.


frn knatte till elit s kan man sammanfatta mklar-firman Widerlv & co:s idrottsliga engagemang. drygt 15 lag i Uppsalatrakten har Widerlvs logga tydligt p matchtrjan. andra engagemang hos fretaget r de betydligt mer tystltna om.

idrott och hemlshet


wideRlv & Cogs av brderna Tomas och Stefan Widerlv. Antal anstllda: 40 i Uppsala.Omsttning: 53 miljoner kronor (2009).

34 R E L A T I O N


ls Mer CSR: Fretagsansvar i frndring. Av Maria Grafstrm, Pauline Gthberg och Karolina Windell. Vrdeskapande CSR Hur fretag tar socialt ansvar. Av Tommy Borglund, Hans de Geer, Mats Hallvarsson. CSR i praktiken. Av Per Grankvist. www.csripraktiken.se csrmedia.blogspot.com

Vi tycker inte att Vi behVer basunera ut VlGrenhet. det hr Gr Vi fr att

det knns bra att hjlpa till.tomas wideRlv, wideRlv & Co.

Vadgrnifrattvarasnlla? Roligt att du kallar det snllt. Ngot som ligger oss varmt om hjrtat eftersom det har koppling till vad vi gr r Grottan. Vi arbetar med bostder och hr r det mn-niskor som saknar bostad. Vi har sknkt pengar och kpt saker p auktion dr fr-tjnsten oavkortat gtt till Grottan, sger vd Tomas Widerlv. Detringentingnimarknadsfrellerskriveromperhemsida? Det kanske verkar otydligt, men vi tycker inte att vi behver basunera ut vl-grenhet. Det hr gr vi fr att det knns bra att hjlpa till. Hurvljernivadniskaengageraeri? Det vi gr fr knattarna och fr Storvreta innebandy r olika saker. Med Storvreta r det en kombination av bra exponering fr oss samt att det gr bra fr

Uppsalas idrott. Det r ocks bra fr stan. Att vi fixar trjor till knattarna dr det str Widerlv p ryggen r ingenting som driver frsljningen uppt. Det r bara roligt att hjlpa till. Det kan vara medarbetare som frgar om vi kan sponsra barnens lag till exempel. Det ringer folk hela tiden som sker sponsring. Niharvensponsratisbanorikommunen.Vadvarsyftetmeddet? Det var en rolig grej. Vi ville vara lite innovativa d vi lt folk g in och rsta vilken bana som vi skulle spola. Det var ett stt att f uppmrksamhet. Harnienpottibudgetenfrsponsringochvlgrenhet? Ja, vi har en grundbudget. Sedan r det en frga om hur ret utvecklar sig, sger Tomas Widerlv.


Karolina Windells enklast mjliga frklaring av begrep-pet CSR, Corporate Social Responsibility: Frivilligt ansvar utver det som lagen krver.

Tysk Precision

www.opel.se

Opel Insignia

Frn ca 249 900 krMnadskostnad 2 770:-*

nskar du tysk kvalit och precision utan att behva betala extra fr mrket i grillen? Kom in till oss p Biva och se vad Opel har att erbjuda dig. Just nu kan du kpa en Opel Insignia Sport Tourer med 2.0 Cdti och automatlda fr oslagbara 249.900:-. D bjuder vi ven p komfortpaket och fretagspaket. I paketen ingr bl a 2 zons klima, avancerad parkeringshjlp fram och bak, 17 lttmetall flg, adaptiva Bi-xenon och ergonomiska sportstolar.

CO2 136 277 g/km, 5,2 11,8 l/100 km gller brnslefrbrukning vid blandad krning. Euro 5. Bilarna p bilden r extrautrustad. *30% kontant 72 mn 4.45% rnta. Kan ej kombineras med andra ebjudanden.

Tysk Precision

Diesel automatE85 Skatte- befriad

5 r

Frsljning VerkstadMnfre 918 Mnfre 718Lr 1015 Sn 1115

BIVAStlgatan 8, FyrislundTel 018-67 87 00

www.biva.se/uppsala

Just nu sparardu upp till

53 500 kr

34 R E L A T I O N


alex schulMan Ville Vara farliG,

on the edGe, Men Miss-lyckades eftersoM det inte fanns nGot hjrta.

tema: Snllhet subjektivt

36 R E L A T I O N



text: KRiSTinA TiLVeMo. Foto: PReSSBiLDeR

relation har satt samman listan med vlgrare, som i vissa fall gtt frn kaxig stockholmsjvel till beskedlig helyllepappa. Janne bylund, rets programledare p relations temadag om Snllhet,

fick uppdraget att bedma hur vl de lyckats.

P hemsidan ligger diplomet frn 2004 nr Expressens lsare utsg honom till Sveriges bsta stupp-komiker. I fjol ledde han fre-lsarna p Relationsbten. Janne Bylund, en av vra roligaste stupp-artister, brjade karriren p lokalradion i Vsterbotten, dr han tv gnger lyckades f sparken efter anmlningar i Radionmnden. Det var dock inte anledningen till att han sedermera vergav Ume, hvdar han. I stllet hngde Janne med dvarande flick-vnnen till Gteborg, i avsikten att ervra ocks resten av landet. Idag frelser han om sjlvfrtroende, trygghet p jobbet och personligt ledarskap. Med goda erfarenhe-ter, fr som han sger, egentligen r han ocks sljare med kunder som trffas lr-dagskvllar kl 23.00, r fulla och vill ragga.

Sjlv har han aldrig gjort ngon helom-vndning frn brkstake till helyllekille. Att ver huvud taget gra en helomvndning har individuella frklaringar, tror han. Ngra styrs av media eller hamnar dr av en slump. Andra gr det medvetet som ett led i karriren. Ta Filip och Fredrik, till exempel, som gjorde ytterst hnfulla inter-vjuer, satte p folk dumskalle-t-shirtar och annat. I dag har de blivit otroligt folkliga. Jag tror det r oerhrt medvetet, men de har vl ocks mognat. Varfrrdetsfkvinnorpvrlista? Jag tror det handlar om att mn av tra-dition tar mer utrymme. De talar frst och tnker sedan, det ska brtas och lta. Men efter ett tag lr man knna dem och inser att de faktiskt r riktigt ok, trots allt.


nr fa n Blir gammal ...

,,


percy barnevikFdd 1941. ABB-ledare och styrelseledare fr Investor som lmnade fretaget en knapp miljard rikare 2002. Starkt engagerad i Hand in hand, dr han investerat cirka 100 miljoner kronor.

janne Bylunds kommentaR: Hans ondska r mediestyrd rakt igenom, det var tacksamt att hnga p i uppmrksamheten. Jag tror han alltid varit snll, det vittnar anstllda p ABB om. Han hade nog planen klar nr han lmnade sin post. Dels gav han tillbaka en stor del, resten har han satt av till mikroln t nystartade fretag i Indien. Ingen tvekan om att han lyckats.

Mikael persbrandtFdd 1963. Omskriven skdespelare med hett temperament och gott ga till kvinnor. Hngiven Unicef-ambassadr och rttvisemrkt rebell.

janne Bylunds kommentaR: Hr r det papparollen som inverkat. I dag knns han mildare, tunnare. Samtidigt har han gjort sig knd som en kaxig jvel, cool, tuff och farlig. Plus att han vl hade alkoholproblem som var tacksamt fr media att snaska i. Till synes r han mycket mjukare nu nr han blivit pappa. Men har lyckats s dr, tycker jag.

thorsten flinckFdd 1961. Lynnig skdespelare och demonregissr med ett otal utmrkelser. Engagerade Christer Sjgren till Fadren vilket ledde till otippad sngdebut i Allsng p Skansen.

janne Bylunds kommentaR: En knepig figur, hr r det vl snarast sjukdoms-relaterat, kanske andra problem. Jag tycker mest synd om honom. Och s medias bild av Flinck, nr de i sjlva verket inte frstr hans situation. Men det r all-tid tacksamt att sl p sdana som redan ligger. Kicki Danielsson och Linda Rosing r andra exempel.


38 R E L A T I O N


bill gatesFdd 1955. Datorgeni som i begynnelsen anklagades fr att snedvrida konkurrensen nr fretaget avtalat fram datorer med frinstallerat Windows. Donerar 90 procent av sin frmgenhet till Bill & Linda Gates Foundation, bland annat i kampen mot HIV/Aids.

janne Bylunds kommentaR: Folk har bara inte vetat om att Gates r den strste filantrop som funnits. Bilden av honom har alltid varit lite nrdig, men han har struntat i folks bild och sknkt miljarders miljarder under alla r. Det r bara det att han aldrig berttat det fr ngon. Enastende.

skandiabankenSvindleriernas bank nr hela Skandia Livs styrelse talades fr grov trolshet mot huvudman. Fredrik Sauter samarbetar i dag med Ecpat, fr att stoppa barnporno grafi genom att hindra betalnings - strmmarna ver internet.

janne Bylunds kommentaR: Dr kom de nog p ngra girigbukar och banken fick gra en pudel. Det har funkat bra samtidigt r bankfolk trgflytande, vi accepterar mer n vi kanske borde. Men Skandiabanken har lyckats ndra bilden. Tack vare ointresset frn media och trga kunder: En fyra.

jan guillouFdd 1944. Frfattare och journalist som efter IB-affren, KGB-kontakter och ordd attityd ftt ryktet hrdkokt. Romanerna om Arn har tonat ned imagen mot helyllekille och folkbildare. Mnar om unga fr -fattares avtal p bland annat Piratfrlaget.

janne Bylunds kommentaR: Han har s mycket pondus i samhllet att han skiter i vad folk tycker, en av de f som kan styra resten av Mediesverige. Ta spionaffren som studsade p honom. Han skrev nog Arnbckerna medvetet kvinn-ligt fr att ge manssamhllet en knga. Jag tror han har en rak och klar linje. Han studsar, en stark fyra.




alex schulManFdd 1976. Rakbladsvass frfattare, journalist och bloggare som med hnfulla krnikor p Aftonbladet hnade vriga Mediesverige. Efter helomvndningen 2007 gett ut romanen Skynda att lska och skrivit Pappabloggen, om livet som vanlig, snll och nybliven far.

janne Bylunds kommentaR: I hans fall handlar det om effektskeri. Han var sjlva sinnebilden av en kaxig stockholmsjvel men frstod nog inte genomslaget, att det ledde till hota och hata. Han har helt enkelt gtt frn omogen till mogen, och har nog hittat hem nu, med sin pappablogg. Alex Schulman ville vara farlig, on the edge, men misslyckades eftersom det inte fanns ngot hjrta. Men samtidigt ska han bli program-ledare fr Paradise Hotel. Han hoppar lite som Robert Aschberg, frn prutt-tv till serist. Han har mycket kvar att frklara, en trea.

ingvar kaMpradFdd 1926. Ikeas grundare som p 1940-talet gick med i Nysvenska Rrelsen, ngot han flera gnger gjort avbn fr. Donerar stora summor till cancerforskning, Unicef och Vrldsnaturfonden.

janne Bylunds kommentaR: Nazisthistorien, ja. Och s boken, av killen som var anstlld, den fick inte heller srskilt stor uppmrk-samhet. Men Kamprad hr till den generationen, man accepterar att de var med. Sedan har vi barnen som r anstllda, och fretaget som r en stiftelse. Ikea r s stora att de har en egen medieapparat och jobbar med story-telling dr de skapar sina egna myter. Kamprad r larger than life, och drmed tlig mot attacker. Han har lyckats bra.

MadonnaFdd 1958. Popcorndyrkande stilikon och artist som sedan 1980-talet provocerat med sex, religion och snarstuckna pojkvnner. Idag snarare urmoder och ren-levnadsmnniska som 2007 utsgs till Bsta stilikon av tidskriften Elle.

janne Bylunds kommentaR: Hennes frvandling har med ldern att gra. Hon har egentligen aldrig varit bst p ngonting, inte p sng, inte p dans. Men Madonna knner av trenderna, hon r fantastisk p det. Hon r ju gammal som Lill-Babs men fortfarande cool hos unga. Dr handlar det om att omge sig med rtt folk, och hon styr. Jag lovar, snart kommer en duett med Lady Gaga som r hetast nu. En stark fyra.


40 R E L A T I O N


Besk grna vr blogg www.marcopoloiuppsala.blogg.se

Dragarbrunns torg 4-6Telefon 018-13 55 00


1

Mobbning handlar om makt. En mobbare r ute efter att skaffa sig makt i en grupp. Sedan finns det vissa som gr detta av ofr-stnd, men om de blir tillsagda s slutar de omedelbart, sger Kristina stberg, psyko-terapeut och frfattare till boken Mobbning p arbetsplatsen handbok i konsten att sl tillbaka med hedern i behll. Boken r skri-ven med Lasse Eriksson.

knneR du igen din egen aRBetsplats?

Kristina stberg listar fem vanliga mobb-ningssituationer p en arbetsplats.

1. CheFen haR FavoRiteR.

Det behver inte vara den mest kompetenta personen som blir favorit. Signalerna r inte s stora frn brjan. P ett mte kanske inte vissa personers inlgg bejakas. Sedan kan-ske chefen fredrar att samarbeta med vissa och utestnger andra. Nr chefen kritiserar ser han/hon endast styrkor hos vissa och svagheter hos andra.

2. CheFen pRataR om en anstlld

med andRa.

S gr ofta ovana chefer och detta r totalt utlmnande. Det kan ocks vara s att che-fen inte hlsar p alla, s vissa blir bekrf-tade men andra inte.

3. nyanstllda inFoRmeRas.

Det r nr du kommer ny till en arbetsplats och p en gng fr information om hur du ska bete dig mot vissa kollegor, till exempel den dr personen ska du inte prata med fr hon klarar sig sjlv. P detta stt har mobb-ningen blivit helt legitim p arbetsplatsen.

4. konFliktlsning.

Vad som egentligen r mobbning hanteras ibland som en arbetsplatskonflikt dr facket kan kopplas in. Det kan vara vldigt svrt fr ngon att se och knna igen att det handlar om mobbning och inte en konflikt. Men man kan inte lsa mobbning med en konfliktlsningsstrategi.

Vi vuxna anvnder inte fysiskt vld vid mobbning eftersom vi r just det vuxna. Vi r socialiserade och inte impuls-drivna som barn och ungdomar. Vi har allts lrt oss att man

inte ska sl ngon men varfr har vi inte lrt oss att vara snlla mot vra kollegor och medmnniskor?

s Mobbar vuxnate

xt:

HAn

nAH

HG

GST

R

M.

kristina stberg:gr: Legitimerad psykoterapeut, arbetar med kognitiv beteendeterapi, privatmottagning i Uppsala. Frelser om psykosocial arbets-milj. Frelser om mobbning tillsammans med Lasse Eriksson. lder: 59 r. Bor: Upp-sala. Familj: Maken Lasse Eriksson (medfr-fattare till Mobbning p arbetsplatsen).

hieRaRki ppnaR FR moBBning:I Sverige str en chef fr 50 procent av mobbningsfallen, och kollegor fr den andra hlften. I andra lnder r det en chef som mobbar i 75 procent av fallen. Orsaken r att mer hierarkiska organisationer ppnar fr fler fall dr chefer mobbar. Mn mobbas av mn. Kvinnor mobbas av bde mn och kvinnor. Ungefr lika mnga mn som kvinnor mobbas p sina arbetsplatser. Dremot pgr ofta mobbning av mn under lngre tid. Kvinnor sker hjlp i ett tidigare skede.

5. den som vaRit utsatt FR

moBBning slutaR.

Ngon som tidigare varit utsatt fr mobb-ning har lmnat organisationen. Detta tyder p att det finns en mobbare dr som ser sig om efter nya offer.

tema: Snllhet

42 R E L A T I O N


1

VRME FR MILJMEDVETNA

r du en miljhjlte utan att veta om det?Du som bor i ett hem som vrms med fjrrvrme bidrar till en bttre milj. Antagligen tnker du inte ens p det. Fjrrvrmen fungerar och sprider skn vrme i ditt hem, utan att du behver gra ngonting.

Och egentligen r det vldigt enkelt: Det r bttre fr miljn att elda och producera vrme p ett enda stlle med modern rening, n att varje hus eldar i en egen panna.

S r du en av de fyra miljoner mnniskor som vrmer ditt hem eller din arbetsplats med fjrrvrme? Gr som Birgitta Blom, Jenny Myhr och Jan-Ola Ek p Previa i Uppsala strck p dig lite extra. Du r faktiskt en miljhjlte.

Ls om fjrrvrme och vad du kan gra mer fr att bidra till en bttre milj p vattenfall.se.

Foto: Lennart Kaltea

Birgitta Blom, Jenny Myhr och Jan-Ola Ek p Previa i Uppsala

42 R E L A T I O N


att Vara snll r inte att passiVt

flja Med, det r den snllheten Vi tillskri-Ver korna p land."

SDERBYGOLF & KROG

Vrt uppskattade julbord bestr av traditionellt hemlagade julrtter, vilt frn Kiplingeberg samt ett magnifikt dessertbord.

Hos oss upplever Ni en knsla av rofylld grdsmilj och personligt bemtande. Bussresa gr att ordna fr strre sllskap, frmnliga dryckespaket gr att frboka.

Lek & videohrna finns fr barnen.

26 november-22 december

Tel 018-430 19 73 www.soderbygk.se

Julbord

Varmt Vlkomna!nskar Jonaz & Fam Ekstrm

Pris 395:- (inkl glgg & Kaffe)

V I N T E R P S D E R B Y G R D U P P S A L A N S

annons_relation_okt_10.indd 1 2010-10-12 14:05:46


lJUnggren frgar Ut

text: STiG-BJRn LJUnGGRen Foto: ALex&MARTin

arne anka har ngon gng sagt att tnka innan man talar r som att torka sig i ndan innan man skiter. relations talare p temadagen om snllhet, Stefan einhorn, r raka motsatsen. han r en dmjuk person av den dr sllsynta sorten som antingen redan funderat grundligt, eller tillstr att han inte tnkt frdigt.

stefaneinhorn en snll rationalist

R E L A T I O N 45

SDERBYGOLF & KROG

Vrt uppskattade julbord bestr av traditionellt hemlagade julrtter, vilt frn Kiplingeberg samt ett magnifikt dessertbord.

Hos oss upplever Ni en knsla av rofylld grdsmilj och personligt bemtande. Bussresa gr att ordna fr strre sllskap, frmnliga dryckespaket gr att frboka.

Lek & videohrna finns fr barnen.

26 november-22 december

Tel 018-430 19 73 www.soderbygk.se

Julbord

Varmt Vlkomna!nskar Jonaz & Fam Ekstrm

Pris 395:- (inkl glgg & Kaffe)

V I N T E R P S D E R B Y G R D U P P S A L A N S

annons_relation_okt_10.indd 1 2010-10-12 14:05:46


tema: perSonligt VarUmrke ljunggren frgar ut

R E L A T I O N 46

det finns inGa beVis fr Vare siG

Guds existens eller icke-existens. Vi fr aVVakta fortsatt utredninG.


ans genomBRottsBok handlade om snllhet, Konsten att vara snll (2005). Han har drefter publicerat Medmnnis-kor (2007) och Vgar till visdom (2009) som lite grann spinner p samma tema. Nr jag frgar honom om varfr begrep-pet snll ibland drar oss ivg mot synony-mer som dum och enfaldig s utvecklar han sitt resonemang s att ven vi frhr-dade egoistfresprkare kan hlla med. Snllhet behver inte innebra en total sjlvuppoffring, menar Einhorn. Eftersom vi sjlva tjnar p att vara snlla och sjlv-uppoffrande. Vi r ofta inte, sger han, berknande nr vi r hjlpsamma och vnliga mot andra. Vi gr det naturligt, nstan instinktivt, drfr att evolutionen vaskat fram detta beteende. Det r gynnsamt i det lnga loppet. Och om vi tar en sdan biologisk argumenta-tion p allvar s har vi inga problem att intellektuellt frst resonemanget.

snllhet gynnaR veRlevnad

Vi r, sger Einhorn, snlla drfr att vi r medmnskliga, drfr att det gynnar mnsklighetens verlevnad, och drmed krasst fr vr egen skull. Min tolkning av hans resonemang r enkel. Det finns en artspecifik egenskap hos mnniskor som gr dem till djur i strvan efter sin egen verlevnad, men samtidigt lter oss vara i stnd att tnka p helheten. Det finns snarast nedrvt i den uppfostran och samhlleliga ideologi som vi absorberar redan p spdbarnsstadiet, med moders-mjlken, som det brukar heta. Fast Einhorn tror att det finns en gene-tisk grund fr snllhet ocks. Kanske r det helt enkelt en egenskap som frs vidare biologiskt och sedan frstrks av vra sam-hlleliga normer. Stefan Einhorn menar att vi helt enkelt r snlla rationalister. Jag frsker f Stefan Einhorn att hlla med om att personer som r helt altru-istiska och bara verlter t andra att be -stmma lgger sig platt och vgrar driva en egen linje ofta r outhrdliga. Att vara snll r inte att passivt flja med, menar han, det r den snllheten vi tillskriver korna p land. Och dr ord som dum-snll och naiv passar in. Snllhet ska pendla mellan knsla och resonemang. Det r inte snllt att lta bli att ppeka fr en person att de har dlig andedrkt, menar

Einhorn. Eller ge andra hintar till mn-niskor som kanske frst blir srade, men sedan faktiskt kan ndra sig och drmed bli bttre mnniskor.

osnll sllan lnsamt

Ibland gr vi en brutal gir och r osnlla mot andra drfr att vi tror det r lnsamt fr vr egen del. Och det kan det vara, sger Einhorn, men i det lnga loppet r det antagligen inte s. Snllhet r sledes ngot vi knner fr intuitivt, ofta utan en rationell kalkyl. Ste-fan Einhorn lyfter ocks fram vr intuitiva frmga i andra sammanhang. I en av sina bcker berttar Stefan Einhorn om hur han r p restaurang med ett strre sllskap. En kvinna brjar systematiskt analysera menyn utan att kunna bestmma sig. Efter en halv-timme landar hon slutligen i den matrtt hon redan frn brjan tnkte sig vlja. Vi br, sger Einhorn, oftare lita till vr magknsla. Stefan Einhorn har ocks skrivit om reli-gisa frgor och drmed lagt sig i den stora debatt som blossat upp kring tro och veten-skap. Som lkare och professor fr han drfr den enkla frgan: FinnsGud? Einhorn svarar lika enkelt: Det vet jag inte!

inga Bevis FR gud

Einhorn r agnostiker, och skiljer sig dr-med frn ateisterna, som frkunnar att Gud inte finns lika trosvisst som religisa hv-dar att Gud finns. Det finns inga bevis fr vare sig Guds existens eller icke-existens, sger han. Vi fr avvakta fortsatt utredning. Sjlv har han bidragit med en bok om frgan, En dold Gud. Men den viktiga frgan, med tanke p Einhorns snllhetsbudskap, r om det spelar roll om Gud finns eller inte. Jo, det spelar roll. Men inte fr snllhe-ten. Den gagnas vi av nd, vi fr ett bttre liv. S Einhorn stller inte upp p argumen-tet att samhllet frvandlas till ett barbariskt allas krig mot alla om vi inte har ett bak-grundsbrus bestende av en dmande Gud som skickar de elaka till helvetet och de snlla till himmelen. Men hur stller sig d Stefan Einhorn till berttelsen om den frlorade sonen?

htema: Snllhet ljunggren frgar ut


tema: Snllhet ljunggren frgar ut

Den som inte minns sin bibliska historia kan f en kort repetition: Sonen till en vlbrgad man begr ut sitt arv i frskott. Han vill ut i vrlden och sjlvfrverkliga sig. Han lever loppan p pengarna och hamnar till slut i rnnstenen. Utmrglad som ett lik slpar han sig hem till fadershuset. Pappa blir verlycklig ver att terf sin frlorade son och stller till med stor fest. Han slaktar till och med den finaste gdkalven och lyssnar inte till sysko-nens mumlande om att den lille skiten blir inbjuden med rda mattan.

FRlta inte stRaFFa

Jag frgar Stefan Einhorn om det verkligen r en rimlig snllhet som fadern visar. Inte s att han borde ha stngt drren, men vl frvisat honom till drngstugan och ltit honom jobba fr brdfdan. Hans svar r lite tvekande. Han frstr min irritation, men menar att det hr r en historia frn en annan tid. tskilligt i Bibeln mste tolkas historiskt. Men pongen r snarast att vi ska vara frltande. Inte straf-fande. Det r en del av det kristna krleks-budskapet. Vi ska behandla andra som vi sjlva vill bli behandlade. Menhurrdetdmedvldet? Einhorn har en annan fantastisk historia i en av sina bcker, dr ngra struliga grab-bar p kollo disciplineras av att kollofrken gr in i deras logement och slr knytnven i en skpdrr, s att den gr snder. Drefter r grabbarna mer hnsynstagande. Visarintedetattvidsidanomsnllhets-strateginsrdetiblandbefogatmedliteknyt-nve? Det r frsts en provokativ frga. Einhorn vrider lite p sig och sger, politiskt korrekt, att vld inte lser ngra problem. Jag framhrdar. Vld kan faktiskt vara tminstone en del av lsningen. I det hr fallet med kollofrestndaren r det frvisso vld mot en skpdrr. Men i grabbarnas vrld s var det tydligt att de gtt ver en grns dr deras vlbefinnande pltsligt befann sig i fara. Och det hjlper!

iBland BRa att BRyta noRmeR

Vi fr ingen riktig konsensus. Stefan vill inte generellt fresprka vld mot skp-drrar, utan vill med sitt exempel visa att vi ibland kanske ska bryta mot en norm och finna en okonventionell lsning. Stefan Einhorns bcker vimlar av djupa frgestllningar kombinerat med enkla var-dagshistorier. En av frklaringarna till hans framgngar r just detta: Han kan hoppa

raskt frn en klassisk frgestllning i ngon av Mosebckerna till erfarenheterna av sin praktik som lkare. Eller hmta anekdoter frn sin egen uppvxt, eller anvnda sina slktingars mktiga historia. Ibland fr man knslan av att hans texter bara r en del av en strre berttelse dr han sjlv tagit p sig uppdraget att skriva ner historien. Styrkan r att han lyckas gra det ibland triviala till tankevckande. Han petar liv i vra egna primitiva resone-mang om det dr som Ulf Lundell kallar tillvarons hundar. Vra vardagsfilosofiska reflektioner reser sig som ett stort tlt nr Einhorn lotsar oss genom sina texter.

slktingaRs eRFaRenheteR geR

intRyCk

Nr han skriver om sdant som Frintelsen. Om frfljelse och mnskligt lidande, men ocks frmgan att verleva. Om tron p mnniskans frmga att hva sig ver ondskan, d blir det tydligt att han inte str sjlv, utan har sllskap av sina slktingars erfarenheter. Jag frgar honom om mitt intryck r riktigt, att hans frfder hnger ver axeln p honom nr han skriver. Stefan Einhorn blir frst tyst. Sen sger han: Jag kper det. Men det r inte medvetet. Jag br en tradi-tion. Det r nog s.

Fotnot:Stefan Einhorn frelser p Mtesplats Relations temadag om Snllhet, den 18 november.

Vinn einhorns

bok

Vgar till visdom

.

se sidan 10.

startsida: Google.obama eller madonna: Obama!Favoritdryck: Pronsoda.Cykelhjlm: Ja, absolut!Foppatofflor eller trskor: Trskor.styrdans? Vad r det? Foxtrot? Jo, det kan jag!Finns troll? Osannolikt tupplur: Ja, det hnder.sista mltid: Kinesisk rtt med kall spa-getti, jordntsss, kyckling, gurka, purjolk. Lter jtteckligt, r jttegott.

9 stefan einhornsnabba Med


Serva bilen medandu r p semester.Lmna bilen till oss p Arlanda nr du drar i vg p semesterveckan. Utnyttja vr Flygservice medan du sjlv kopplar av och passa p att ge bilen den service den s vl behver. Och vill du vara lite lyxig och komma hem och gldjas t doften av nybil och skumtvttade mattor, boka en rekonditionering samtidigt. D r hela bilen lika uppiggad som du sjlv. Med vr Flygservice slipper du dessutom en veckas parkeringsavgift. Och bilen r i skert frvar. Det r en bonus som vi bjuder p!

Vi tror p riktigt bra service. Det gller bde dig och din bil.Ring och boka vr Flygservice. Du kan ocks gra det p upplandsmotor.se

Uppsala 018-160 160 Arlandastad 08-597 89 910 Stockholm Akalla 08-580 00 860

1011264tg-UPMO_Service09_Flygservice_217x298.indd 1 2010-01-04 16.17


Gangstern r inte en hlsning, utan snarare en kombination av olika hand-slag utfrda i bestmd takt. Hlsningen kan strka vi-knslan och stnger

effektivt ute oinvigda. Vissa har missuppfattat gangstern totalt och knpper, flrper och knockar hnderna med alla de trffar. Gr aldrig s.

zello

ut.se

lektion nr. 5

GanGstern

exit presenterar en serie lektioner i konsten att mtas.

ingen marknadsfring i vrlden slr ett personligt mte. Kanske r det srskilt sant i dag, nr kommunikation sker under stressade villkor och ofta med hjlp av ettor och nollor. Exit ritar och bygger riktiga mtes-

EXIT exhibitions AB Kungsngsvgen 14, 753 23 Uppsala 018-17 25 00 www.exitab.se Vi bygger mtesplatser

platser. Receptioner, butiker, konferens-rum och mssmontrar. Vi skapar inspirerande miljer som andas varumrkets vrderingar. Som lyfter upplevelsen och strker din affr. Lt oss frbereda ditt nsta mte.

09-0059_Exit_Lektion5_Gangstern.indd 1 09-11-07 12.47.29


nringsrikt

drMMarVis r medelhavets hemlighet.

p nytt jobbVem r var i Uppsala ln, och varfr?

1 3 s I d O R f R E T T b T T R E A R b E T s L I v

reflektionmarjo brask har varit p locktngsrea.

p fikarastenSvart eller vitt? hur du n jobbar krver kaffepausen stil.

relation nr 5 2010

Documents