Religionshistoria?

Att studera religion

- Olika svar på livets stora frågor: mytologier, livsåskådningar

- Förståelse för olika kulturers traditioner och tankesätt

- Förstå hur religion interagerar med kultur/samhälle

- Personliga intressen: nyfikna, religiösa, sökare, ateister

- Konfessionellt eller inte: ”Observatörens objektivitet”

- Teologisk hjälpvetenskap till mångfald av perspektiv

- Idéämne till kulturämne

- Det dubbla ”dubbla perspektivet”

- Det enskilda och det generella

- Avgränsat och integrerat

- Religion: En konstruktion?

Traditionell och modern religionsforskning

Traditionell religionsuppfattning:All religion har en eller flera gemensamma nämnare

Modern religionsuppfattning:Ifrågasätter de grunder man använt sig av när man pratat om ”religion” och om begreppet verkligen kan gälla för alla kulturer eller om det snarare är präglat av ett västerländskt/kristet sätt att tänka om religion

Religionsdefinitioner är mer pragmatiska, inte universellt giltiga, måste anpassas beroende på situation och syfte

Teori och metod???

- Medvetandegöra egna och andras utgångspunkter

- Förstå olika sätt att tänka om religion

- Utveckla kritiskt förhållningssätt

- Att välja perspektiv

- Förstå forskningens kontext och referensramar

- Att positionera sig

Att definiera religion

- Definition påverkar metod

- Problematisering

- Praktiska konsekvenser: ekonomi och lagstiftning

- Tro, moral, handling, rit?

- Kristendomen som modell

- Avgränsat fält eller kulturellt integrerat?

- Universellt eller kulturspecifikt?

Förståelsehorisonter

- Grundläggande utgångspunkter

- Hur man ”förstår” religion

- Hur man vill definiera och teoretisera

- 1. Essentialistisk

- 2. Reduktionistisk

- 3. Hermeneutisk

Essentialistisk förståelsehorisont

- Religion har en inre kärna, en ”essens”, bakom yttre former

- Religion har en unik kvalité som andra fenomen inte har

- Försöker förstå vad religion verkligen är, innerst inne

- Religion är något sui generis, något oreducerbart

- Har ofta en föreställning om ”det heliga”

- Negativ syn på sekulära samhället?

- Positiv syn på religion!

- Otto, Eliade, Berger

Reduktionistisk förståelsehorisont

- Religion är inte vad det ser ut att vara

- Religion är uttryck för andra processer

- Försöker förklara religionens egentliga funktion

- Psykologiska, biologiska, sociala etc

- Freud, Jung, Marx, Durkheim

Hermeneutisk förståelsehorisont

- Religiösa uttryck måste tolkas för att få fram dess mening

- Sättas in i sitt rätta sammanhang

- Skiljer på metodisk och ontologisk reduktionism

- Skiljer på emic och etic

- Ofta fokuserat på språk, text, berättelser, symboler

- Flood, Geertz

Mer om förståelsehorisonter

- En fjärde: Deskriptivistisk

- Fokuserar på specifika religioner, beskrivning, historieskrivning

- Horisonter svarar mot olika intressen

- Essentialistisk: förstå religionens ”väsen”

- Reduktionistisk: förklara eller ”förklara bort” religion

- Hermeneutisk: förstå vad religion förmedlar till människor

Religionsdefinitioner

- Substantiella och funktionella: är och gör

- Edward Tylor”Tro på andliga väsen.”

- Armin Geertz”Religion är ett kulturellt system och en social mekanism (eller institution) som styr och främjar idealtolkningen av tillvaron och ideal-praxis med hänvisning till en eller flera transempiriska makter.”

- Gavin Flood”Religioner är värdeladdade berättelser och beteenden som binder människor till deras mål, till varandra och till icke-empiriska krav och väsen.”

Fler religionsdefinitioner

- Clifford Geertz”Religion är ett system av symboler som bidrar till att etablera starka, genomgripande och bestående stämningar och motivationer hos människor genom att formulera föreställningar som har med verklighetsuppbyggnad att göra, och genom att ikläda dessa föreställningar en sådan aura av fakticitet att de nämnda stämningarna och motivationerna framstår somutomordentligt realistiska.”

-Gilhus och Mikaelsson”Religion är människors förhållande till föreställningsuniversa som kännetecknas av kommunikation om och med hypotetiska gudar och makter.”

Ännu fler religionsdefinitioner

- Karl Marx”Religion är opium för folket.”

- Sigmund Freud”Religion är en kollektiv neurotisk projektion.”

- Mircea Eliade”Religion är manifestationer av det heliga (hierofanier) i historien.”

- Definition genom ”familjelikhet”

Religionshistoriska paradigm

- Allmän, ofta outtalad, uppfattning om ”rätt” metod

- Dominerande sätt att tänka

- Thomas Kuhn

- ”Vetenskapliga revolutioner”

- G & M: ”Tongivande trender”

- 1. Evolutionistisk

- 2. Fenomenologisk

- 3. Kulturvetenskapligt

Evolutionistiskt paradigm

- Religionens ursprung?

- Utvecklats genom stadier, från det enkla till det komplexa

- Influerade av Darwin och Spencer

- Comte: teologiska, metafysiska och vetenskapliga stadiet

Fenomenologiskt paradigm

- Religion har en inneboende logik, oberoende av tid och rum

- Söker universella mönster

- Vill förstå den ”religiösa upplevelsen”

- ”Homo Religiosus”

- Jämför religioner med varandra

- Ser religion som egen sektor

Kulturvetenskapligt paradigm

- Vill inte generalisera om religion

- Religion är en del av större kulturell kontext

- Religion ser olika ut i olika sammanhang

- ”Levande” vardagsreligion i fokus, inte texter

- Postmodernism, diskursteori

Andra religionshistoriska paradigm

- Naturvetenskapligt

- Antropologiskt

- Historiskt

”Grand Tours” finito!

Religionsforskningens ämnen

- Religionsvetenskap

- Religionsfilosofi

- Religionshistoria

- Religionsantropologi

- Religionssociologi

- Religionspsykologi

Religionshistorisk historia I

- Evhemeros 300 fvt

- Mission

- Upplysningsidealet

- Romantiken

- Evolutionistisk skrivbordsantropologi

- Max Müller

- Sigmund Freud

-Carl Gustav Jung

-William James

- Emile Durkheim

- Max Weber

- Karl Marx

Religionshistorisk historia II

- Rudolf Otto

- Mircea Eliade

- Bronislav Malinowski

- Alfred R. Radcliffe-Browne

- Edward Evan Evans-Pritchard

- Claude Levi-Strauss

- Clifford Geertz

- Victor Turner

- Mary Douglas