resultaten frÅn samkontrollen av havsomrÅdet … · 2018-01-08 · under jämförelseperioden...

RESULTATEN FRÅN SAMKONTROLLEN AV HAVSOMRÅDET UTANFÖR

JAKOBSTAD 2016

Marjut Mykrä

Jakobstad 2017

Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry – Österbottens vatten och miljö rf PL/PB 87 68601 PIETARSAARI – JAKOBSTAD 06 724 4848; 0400 92 4848; www.vesiensuojelu.fi/pohjanmaa

SISÄLLYS

1. INLEDNING ...................................................................................................................................... 2

1.1 Grunderna för kontrollen ......................................................................................................... 2 1.2 Material och metoder .............................................................................................................. 3 1.3 Parametrar för ekologisk klassificering av ytvatten ................................................................. 4

2. VÄDERLEKSFÖRHÅLLANDEN OCH HYDROLOGI ............................................................................... 4

3. BELASTNINGEN ................................................................................................................................ 6

3.1 Avloppsvattenbelastning ......................................................................................................... 6 3.2 Värmebelastning ...................................................................................................................... 8 3.3 Larsmo‐Öjasjön ........................................................................................................................ 9

4. VATTENKVALITETEN I HAVSOMRÅDET ......................................................................................... 10

4.1 Vattenkvaliteten vintern 2016 ............................................................................................... 10 4.2 Vattenkvaliteten under perioden med öppet vatten år 2016 ............................................... 12 4.3 Resultat av perifytonundersökningen 2016 ........................................................................... 16 4.4 Förändringar i vattenkvaliteten 2000 – 2016 ........................................................................ 17 4.5 Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen ........................................ 21

5. FISKERIKONTROLLEN ..................................................................................................................... 24

6. ÖVERSIKT ÖVER ÖVRIGA UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR UNDER ÅR 2016 ................................... 26

6.1 Resultat från badstrands‐ och alguppföljningen .................................................................... 26 6.2 Bottenfaunaundersökningen år 2016 (Nyman 2017) ............................................................ 26 6.3 Kartering av vattenvegetation (Keränen 2017) ..................................................................... 28 6.4 Temperaturkarteringar .......................................................................................................... 29 6.5 Mässkärs naturstation ........................................................................................................... 29 6.6 Pörkenäs lägergård ................................................................................................................ 30 6.7 Fiskerikontrollen 2016 för muddringen av Jakobstads hamn och farleden samt deponeringsarbeten (Keränen 2017B) .............................................................................................. 30

7. SAMMANDRAG ............................................................................................................................. 31

KÄLLFÖRTECKNING ................................................................................................................................ 33

BILAGOR ................................................................................................................................................ 34

Översättning: Curt Nyman

Kannen kuva: Tiia Sillanpää

2

RESULTATEN FRÅN SAMKONTROLLEN AV HAVSOMRÅDET UTANFÖR JAKOBSTAD 2016

1. INLEDNING

1.1 Grunderna för kontrollen

Avloppsvattnet från Jakobstadsnejdens bosättning (Jakobstads Vatten) och UPM Kymmene Abp:s massa‐ och pappersfabrikers, BillerudKorsnäs Finland Ab:s samt övriga enheters avloppsvatten leds ut i havsområdet utanför Jakobstad. OSTP Finland Oy Ab:s avloppsvatten leds ut i havet via Labackörsviken på samma ställe som avloppsvattnet från UPM Kymmene. Kylvattnet från Alholmens Kraft Ab:s kraftverk leds till samma ställe. Även Jakobstads Hamn deltar i samkontrollen. Utsläppsplatserna framgår från figur 1.

Kontrollåliggandena för deltagarna i samkontrollen grundar sig på de i tabell 1 nämnda besluten från Västra Finlands miljöcentral (LSU), NTM‐centralen i Södra Österbotten, Västra Finlands miljötillstånds‐verk (LSY) och Vasa förvaltningsdomstol (VHO).

Vid övervakningen av tillståndet i havsområdet år 2016 följdes vattendrags‐ och fiskeriprogrammet för tiden 2008 – 2017 (Aaltonen 2008), som har godkänts av Västra Finlands miljöcentral genom beslut LSU‐2005‐Y‐524 (121) (16.4.2009) och av fiskerienheten vid Österbottens TE‐central genom beslut 2583/

Figur 1. Havsområdet utanför Jakobstad, dess utsläppsplatser samt provtagningspunkterna. Observationspunkterna för vattenkvaliteten ( ja ●) är totalt 16 st, varav 8 st ingår i inten‐sivuppföljningen (). (Innehåller material från Lantmäteriverkets terrängdatabas 02/2016 och Trafikverkets databas över sjökort 06/2016)

Purkuputket / Utläppsrör:

A Pietarsaaren Vesi / Jakobstads Vatten

B Alholmens Kraft

C UPM Kymmene

D Satama / Hamnen

E Mässkär luontoasema / Mässkär naturstation

F Pörkenäs leirikeskus / Pörkenäs lägergård

3

5723/ 2002 (18.12.2008). Vid uppdateringen av kontrollprogrammet år 2008 justerades antalet obser‐vationsplatser och provtagningsomgångar samt analysurval. Ändringar gjordes även för bottenfaunaun‐dersökningen.

I enlighet med kontrollprogrammet behandlas i detta sammandrag uppgifter om vattenkvaliteten och den årliga fiskeriuppföljningen från år 2016 samt sammanfattas övriga undersökningar som under året blivit utförda inom området: resultat från badstrands‐ och alguppföljningen (kap 6.1), den årliga botten‐faunaundersökningen (kap 6.2), karteringen av vattenvegetationen 2016 (kap. 6.3), temperaturkarte‐ringar på influensområdet för Alholmens Kraft Ab:s kylvatten (kap 6.4) och övervakning av avloppsbe‐handlingsanläggningen vid Mässkärs naturstation (kap 6.5) samt övervakning av avloppsvattnet vid Pör‐kenäs lägergård (kap 6.6). Ytterligare sammanfattas i kap 6.7 resultaten från den fiskeriekonomiska kon‐trollen 2016 gällande muddringarna i Jakobstads hamn och farled samt dumpningsarbeten (Keränen 2017b). Sammandraget har gjorts av Österbottens vatten och miljö rf. Provtagningarna och analyserna har utförts av Nab Labs Oy.

Tabell 1. Tillståndsbesluten gällade deltagarna i samkontrollen.

Toimija Lupa

Staden Jakobstad/ Jakobstads Vatten

LSY 45/2005/1 (30.11.2005) tillståndsbestämmelser 8) ja 9), VHO2007/0568/2 (8.11.2007) LSSAVI/74/04.08/2011 (10.12.2013)

UPM Kymmene Oyj, inkl. BillerudKorsnäs

LSY 85/2003/1 (29.12.2003) tillståndsbestämmelse 40) VHO 00282/04/5101 (13.5.2005)

OSTP Finland Oy Ab LSSAVI/180/04.08/2010 20.6.2013 tillståndsbestämmelser 1) ‐ 4) samt 14) och 17)

Alholmens Kraft Oy Ab LSY 71/2003/3 tillståndsbestämmelser C1 ja C3, VHO 01/0142/4

Jakobstads Hamn Ab LSY 43/2006/2 (15.12.2006) tillståndsbestämmelser 20), 22) ja 23)

Trafikverkets Västra Fin‐lands farledsenhet och Jakobstads hamn

ESAVI/187/04.09/2010 tillståndsbestämmelse 10), LSSAVI/117/04.09/2011, EPOELY/35/07.04/2010, 11.9.2012 Dnro POHELY/1822/5723/2011, VHO 27.6.2011 nro 11/0420/2, VHO 4.11.2011 nro 11/0757/2

1.2 Material och metoder

Övervakningsmaterialet för år 2016 består av följande delar:

• 1 vinterprovtagning från 16 observationspunkter i havet och från 2 insjöpunkter (figur 1, bilaga 1)

• 3 omfattande provtagningar vid öppet vatten från 16 punkter i havet och från 2 insjöpunkter • 6 provtagningar vid öppet vatten från 6 punkter i havet och från 2 punkter i Larsmosjön (inten‐

sivuppföljning) • resultaten från Södra Österbottens NTM‐centrals punkt P64 (bilaga 5) • uppföljning av perifytontillväxt under 1 period (2 veckor) från 7 observationspunkter • årlig insamling av uppgifter om fiskare, fiskeredskap och fångst på havsområdet • årlig insamling av uppgifter angående badvattenkvalitet och förekomst av alger

Analysresultaten för vattenkvalitet finns samlade i bilagorna 2 (vinterprovtagning och omfattande prov‐tagningar) och 3 (intensivövervakning).

Perifytonresultaten presenteras i bilaga 4 och vattenkvalitetsresultaten från Närings‐, trafik‐ och miljö‐centralen i Södra Österbotten (NTM) vid provpunkt P64 i bilaga 5. Efter år 2009 har NTM‐centralen inte tagit prov från provpunkt P62. Uppgifterna i fiskerikontrollen har insamlats av Norra svenska fiskeområ‐det (Wistbacka 2017) och dessa finns i bilaga 6. I bilaga 7 finns uppgifter om vattenkvaliteten vid de övervakade badstränderna, och resultaten av den nationella alguppföljningen från Ådö fiskehamn i bi‐laga 8. Resultaten över bottenfaunan finns i bilaga 9, belastningen från OSTP i bilaga 10 och en förteck‐ning över använda metoder finns som bilaga 11. Bilaga 12 presenterar provytornas enskilda ekologiska klassificeringsklasser beräknade enligt uppdaterade kriterier (Aroviita m.fl. 2012) på basen av vattenkva‐

4

litetsparametrarna åren 2012 – 2016.

En eutrofieringsmodell har blivit uppgjord för havsområdet utanför Jakobstad år 2004 i samband med Bottenviken Life‐projektet (Korpinen m.fl. 2004). Med hjälp av den kan man bedöma inverkan från olika belastningssituationer. En sammandragsrapport har gjorts över övervakningsmaterialet för havsområdet utanför Jakobstad för perioden 2006 – 2010 (Aaltonen och Kalliolinna 2011).

1.3 Parametrar för ekologisk klassificering av ytvatten

I samband med vattenförvaltningsplaneringen har man i Finland övergått till det allmäneuropeiska klas‐sificeringssystemet för vattenområden. I systemet klassas ytvattnen (sjöar, åar, och kustområden), på basen av referensegenskaper enligt deras typ i fem kvalitetsklasser: utmärkt, god, nöjaktig, försvarlig, dålig (Vuori m.fl. 2009). Målet för vattenvården är att bevara eller uppnå en god status på ytvattnen före år 2015. För en del vattenförekomster har man satt avvikande tids‐ och statusmål på grund av oöver‐komliga naturförhållanden eller teknisk orimlighet.

I havsområdet utanför Jakobstad hör vattenförekomsterna ”Jakobstads skärgård” och ”Larsmo skärgård” till Bottenvikens inre kustvatten (Ps). Vattenförekomsterna ”Kallan” och ”Nykarlebys yttre havsområde” hör till Bottenvikens yttre kustvatten (Pu) (Vuori m.fl. 2009).

Klassificeringens kriterier betonar biologiska faktorer, som stöds av fysikalisk‐kemiska vattenkvalitetsfak‐torer samt övrig information om egenskaper och belastning i området som klassificeras. Klassificerings‐kriterierna har uppdaterats (Aroviita m.fl. 2012) efter den första klassificeringsomgången som färdig‐ställdes år 2008 (Vuori m.fl. 2009). Som biologisk klassificeringsfaktor i Bottenvikens område används bottenfaunan, som beskrivs med hjälp av det s.k. BBI‐ELS‐indexet. Därtill beaktas växtplankton som klo‐rofyll‐a halt och som växtplanktonets biomassa. Som fysikalisk‐kemiska parametrar används siktdjup och totala näringshalter (kväve och fosfor) under sommaren (juli‐augusti + 1. veckan i september).

Den senaste bedömningen av ytvattnens ekologiska status färdigställdes år 2013. Tillståndet för Botten‐vikens kustvatten har behandlats i Åtgärdsprogrammet för Kustvattnen och små vattendrag fram till år 2021 som NTM‐centralen i Södra Österbotten har uppgjort (Westberg & Lax 2016).

På basen av vattenkvalitetsparametrarna i samkontrollresultaten har gjorts en klassificering för varje provtagningspunkt. Klassificeringen redovisas i kapitel 4.5. Motsvarande klassificering av provtagnings‐platserna på basen av bottendjursindexen återfinns i kapitel 6.2 (Nyman 2017).

2. VÄDERLEKSFÖRHÅLLANDEN OCH HYDROLOGI

Mätstation för nederbörd i Karleby Korplax har lagts ned i slutet av 2014. Från början av 2015 har i stället för Korplax inrättats en ny mätstation i Hållhagen i Karleby. Väderstationen på Kallan var under större delen av 2016 ur bruk och i denna rapport har i stället använts temperaturdata från Tankar i Karleby. Nederbörden i Hållhagen under 2016 samt temperaturen vid väderstationerna i Kronoby och på Tankar liksom referensperiondens data framgår från figurerna 2 och 3 (Meteorologiska institutet 2017). Antalet isdygn framgår ur tabell 1 (Meteorologiska institutet/ Istjänster 2017). Avtappningarna från Larsmosjön via Hästgrundet och Gertruds framgår ur figur 4. Variationerna i havsvattenståndet vid Jakobstads hamn visas i figur 5.

Under år 2016 var den totala nederbördsmängden (647 mm) i Hållhagen i Karleby en femtedel större än normalt (544 mm) och i de månatliga nederbördsmängderna fanns det en större variation än normalt. I mars, maj, september‐oktober samt i december regnade det mindre än genomsnittet. I januari var ne‐derbörden på normal nivå. Under de övriga månaderna översteg regnmängden långtidsmedelvärdet (figur 2). I juli‐september regnade det betydligt mera vanligt (figur 2). Årsmedeltemperaturen (4,2 °C) i Kronoby var nästan en grad varmare än långtidsmedelvärdet (3,4 °C). Vintern 2015/2016 och våren 2016 var mildare än under jämförelseperioden. Endast under januari var det kallare än normalt. Sommarens

5

temperaturer motvarade de normala, förhösten var varmare än normalt men blev sen svalare. I decem‐ber var det igen varmare än normalt. Lufttemparaturen var från mars till juli lägre vid Kallan än i Kronoby (figur 3).

Istäckets varaktighet vintern 2015 ‐ 2016 var i havsområdet utanför Jakobstad cirka tre månader, eller ca 1,5 månad kortare än under jämförelseperioden 1961 ‐ 1990.

Figur 2 och 3. Den månatliga nederbörden i Hållhagen år 2016 samt medeltalen i Korplax åren 1981‐2010 och den månat‐liga medeltemperaturen i Kronoby och Karleby Tankar år 2016 samt medelvärdet för Kronoby perioden 1981 ‐ 2010 (Me‐teorologiska institutet/Klimattjänst 2017).

Tabell 2. Tidpunkten för isläggning och islossningen samt antalet isdygn utanför Jakobstad under vintern 2015 – 2016 (Me‐teorologiska institutet/ Istjänster 2017) samt under jämförelseperioden 1961 – 1990 (Seinä & Peltola 1991). (A = första isläggningen, B = uppkomsten av stadigvarande istäcke, C = stadigvarande istäcke upphör, D = isens slutliga försvinnande, E = det verkliga antalet isdygn, M = medeltalet för antalet isdygn, 1961‐1990, min = minsta och max = största under perioden 1961 – 1990)

Plats Vintern 2015–2016 1961–1990

A B C D E M Min Max

Jakobstad, hamnen

14.12. 29.12. 3.4. 5.4. 100

143 102 187

Ådöskatan 29.12. 29.12. 3.4. 5.4. 98 143 91 178

Mässkär 29.12. 29.12. 28.3. 5.4. 95 137 77 166

Det humushaltiga sötvattnet från Larsmo‐Öjasjön tappas ut i Larsmos och Jakobstads skärgård via dammluckorna vid Gertruds och Hästgrundet (figur 1). Dessutom finns vid Gertruds, Storströmmen och Bågast i Öja (Krekilä) fiskleder, som huvudsakligen är öppna. Medelflödet vid Gertruds fiskled är 5 m3/s, vid Storströmmens fiskled 1 m3/s och vid Bågast 2 m3/s. Fisklederna stängs automatiskt då nivåskillnaden mellan havet och sjön är ca 5 – 10 cm. Regleringen av Larsmosjön lösgjordes från variationer i havsvat‐tenståndet år 1998 och den nuvarande målsättningen med regleringen är att hålla sjöns vattenstånd mellan +10 ‐ +20 cm (N60).

Figurerna 4 och 5. Avtappningen från Larsmosjön som månatlig medelvattenföring under 2016 (UPM Kymmene 2016a) och under jämförelseperioden 1999 ‐ 2015 samt havsvattenståndet (MW2016) vid Jakobstads hamn 2016 (Meteorologiska institutet/Havstjänster 2017).

0

20

40

60

80

100

120

140

I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII

mm

Kuukausi/ Månad

Sadanta/ Nederbörd

Hollihaka 2016 1981‒2010

Korplax / Hollihaka (2015-)

-15

-10

-5

0

5

10

15

20


OC

Kuukausi/ Månad

Lämpötila/ TemperaturKruunupyy 2016 Kokkola Tankar 2016 Kruunupyy 1981-2010

0

20

40

60

80

100


m3/s

Kuukausi/ Månad

Luodonjärven juoksutukset 2016Avtappningingar från Larsmosjön 2016

Kalatiet/ Fisklederna 16

Gertruds 16

Hästgrundet 16

1999-2015

-80

-60

-40

-20

0

20

40

60

80


cm

Kuukausi

Merenpinnan korkeus/ Havsvattenståndet2016


6

Vattenföringen från Larsmo‐Öjasjön har beräknats utgående från automatiskt uppmätta data om vat‐tenståndet samt dammluckornas och fiskledernas öppethållningstider (UPM Kymmene Oyj 2016a, figur 4). År 2016 var avtappningen från Larsmosjön i medeltal 41,4 m3/s, vilket är betydligt mera än den ge‐nomsnittliga avtappningen efter regleringsändringen (jämförelseperiod 1999 – 2015, 29,2 m3/s). Av‐tappningen fördelades så, att via Hästgrundet avtappades i medeltal 19,4 m3/s (ca 50 %) och vid Ger‐truds 19,3 m3/s (ca 50 %).

Avtappningarna från Larsmosjön var, förutom under våren och hösten, större än under jämförelseperi‐oden (1999 – 2013). Vårflödet inföll under mars till början av maj och de största avtappningarna upp‐mättes i april. I juli‐augusti avtappades det betydligt mera vatten från sjön än normalt. I september‐oktober låg avtappningarna på samma nivå som medeltalet under jämförelseperioden, i december nå‐got under den samma. År 2016 var fiskleden vid Gertruds stängd nästan hela januari, under augusti en dag och under slutet av december. Storströmmens fiskled var stängd några dagar i januari ‐ februari och en dag i augusti (UPM Kymmene Oyj 2016a).

3. BELASTNINGEN

Förutom av avlopps‐, kyl‐ och sjövatten, påverkas havsområdet utanför Jakobstad även av diffus belast‐ning som kommer via bäckar och diken från närområdet. Avloppsvattnet härstammar från UPM Kym‐mene Abp:s och BillerudKorsnäs Finland Ab:s fabriker och från Jakobstads Vattens avloppsreningsverk Alheda, samt i mindre del från reningsverken vid Pörkenäs lägergård och Mässkär lotsstation, som har sina egna belastnings‐ och vattendragskontroller. Avloppsvattnet från OSTP Finland Oy Ab leds till havet i samma kanal som UPM:s avloppsvatten. Sjövatten tappas ut i havsområdet via dammluckorna vid Häst‐grundet och Gertruds samt via fisklederna vid Gertruds och Storströmmen. Verkningsområdet för Bågast fiskled ligger norr om detta kontrollområde. Kylvatten leds till havet från Alholmens Krafts kraftverk och UPM Kymmene.

3.1 Avloppsvattenbelastning

Under år 2016 var totalproduktionen vid UPM Kymmene Abp:s fabriker i Jakobstad 781 950 AD ton cellulosa. Av den producerade massan blektes 92 % eller 722 485 ton. Cellulosaproduktionen var en aning mera än föregående år. Därtill tillverkade BillerudKorsnäs Finland Ab papper och kartong samman‐lagt 174 709 ton, alltså en aning mera än år 2015. Walki Ab:s totala produktion var 70 421 ton, som var något mindre (9 %) än under föregående år.

Det renade avloppsvattnet från UPM och BillerudKorsnäs leds till havet nordost om Alholmen via en aktivslamanläggning samt via efterluftning och sedimentering i Labackörsviken (figur 1). UPM Kymmenes tillståndsbestämmelser angett som månadsmedelvärde är för BOD 4,4 t O2/d (årsmedelvärde 3,6 t/d), COD 70 t O2/d (60 t/d), fosfor 60 kg/d (55 kg/d) och för AOX 600 kg/d (500 kg/d).

Belastningen av kväve och fast substans som leds ut med UPM:s (2016b) och BillerudKorsnäs renade avloppsvatten minskade från föregående år (figur 6). Också belastningen av totalfosfor och BOD var något lägre än föregående år. Belastningen av AOX motsvarade föregående års belastning och COD be‐lastningen var större än föregående år. Fosforbelastningen varierade mellan 13 – 60 kgP/d. Som högst var belastningen i juli och lägst i januari‐februari. Årsmedelvärdet (26 kgP/d) var lika stort som medelta‐let under de senaste fem åren (2010–2014). Fosforbelastningen låg i juli 2016 vid tillståndsgränsen (60 kgP/d), i övrigt underskreds den månatliga tillståndsgränsen (60 kgP/d) och årsgränsen (55 kg/d) liksom övriga belastningsgränser i UPM:s miljötillstånd.

Det renade avloppsvattnet från invånare inom avloppsnätena i Jakobstad och Nykarleby städer samt från Larsmo och Pedersöre kommuner (ca 30 000 invånare) leds ut i havet söder om Alholmens hamn (figur 1). Avloppsvattnet behandlas i Jakobstad i Alheda eftersedimenteringsanläggning. Dit leds också sanitetsvatten från de industrianläggningar som är med i samkontrollen.

7

Fosforbelastningen på vattenområdet låg på samma nivå och kvävebelastningen var något lägre än 2015 (figur 6). Belastningen av fast substans var en knapp fjärdedel större än föregående år. Tillståndsgrän‐serna för Alheda reningsverk uppfylldes inte till alla delar under samtliga av årets kvartal. Reningseffek‐ten var som hela årets medeltal följande: fast substans 90 %, BOD7 95 %, CODCr 89 % och fosfor 96 %. Kvävereduktionen var som årsmedeltal 22 % (Sillanpää & Virtanen 2017).

Cirka 89–91 % av avloppsvattnets organiska belastning (COD, BOD) och 91 % av fosforbelastningen kom från UPM och resten från stadens reningsverk. Kvävebelastningens fördelningn var: UPM (36 %), staden (60 %) och OSTP (4 %). Fosforbelastningen orsakad av avloppsvattnet har, med undantag för några år, minskat stadigt från 1980‐talet fram till år 2012 då den började öka en aning. På basen av belastningen år 2014 och 2016 ser den dock ut att minska igen. Gällande den organiska belastningen (BOD, COD) kan en sjunkande trend ses för COD medan BOD‐belastningen under de senaste åren varit oförändrad. Un‐der 2016 steg COD‐belastningen en aning från denna nivå. För kvävebelastningen kan ingen tydlig trend ses (figur 6).

Vid OSTP Finland Oy Ab:s fabriker i Jakobstad tillverkades under året ca 28 000 ton rostfria och syrabe‐ständiga rör och rördelar av stålskivor och ‐band (kapaciteten är ca 35 000 t/a). Rören betas i en syrabas‐säng med salpetersyra, fluorvätesyra och svavelsyra samt vatten.

Det avloppsvatten som uppkommer i samband med betningsprocessen behandlas i en tvåfasig NaOH‐sedimentering. I och med den processändring som togs i bruk år 2007, byttes största delen av salpeter‐syran ut mot svavelsyra. Det uppstår ca 900–1 600 m3 avloppsvatten/månad och det leds ut i havet via Labackörsviken i samma kanal som avloppsvattnet från UPM Kymmene (Pekka Pynttäri e‐post 2010).

0

1

2

3

4

5

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

t/d

BOD7UPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad

0

10

20

30

40

50

60

70

199

6

199

7

199

8

199

9

200

0

200

1

200

2

200

3

200

4

200

5

200

6

200

7

200

8

200

9

201

0

201

1

201

2

201

3

201

4

201

5

201

6

t/d

CODUPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

19

96

19

97

19

98

19

99

20

00

20

01

20

02

20

03

20

04

20

05

20

06

20

07

20

08

20

09

20

10

20

11

20

12

20

13

20

14

20

15

20

16

kg/d

Fosfori / FosforUPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1 000

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

kg/d

Typpi / KväveUPM Kymmene OSTP Pietarsaari / Jakobstad

0

1

2

3

4

5

6

7

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

t/d

Kiintoaine / FastsubstansUPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad

Figur 6. Avloppsvattenbelastningen 1996 – 2016.

Tillståndsvillkoren för Jakobstads Vatten som kvartals‐medelvärden: BOD7ATU 10 mg/l, 95 % CODCr 70 mg/l, 90 %, tot‐P 0,3 mg/l, 95 % och fast substans 20 mg/l, 90 %. Tillståndsvillkoren för UPM Kymmene som månads‐medelvärden: BOD7 4,4 t O2/d (3,6 t/d som årsmedel‐värde), CODCr 70 t O2/d (60 t/d), fosfor 60 kg/d (55 kg/d) och AOX 600 kg/d (500 kg/d).

8

Kvävebelastningen från OSTP år 2016 var 12 354 kg/a och underskred därmed det i tillståndet angivna målvärdet (30 000 kg/a). Belastnings‐ och koncentrationsgränser stadgade i miljötillståndet förverkliga‐des med god mariginal år 2016 (tabell 3). Utvecklingen för OSTP:s belastning under åren 2001 – 2016 samt belastnings‐/målvärden enligt det nu gällande tillståndet presenteras i bilaga 10.

Jakobstads hamns dagvattensystem för kajer och hamnområden uppgår till över hundra insamlings‐/slamavskiljningsbrunnar, varifrån dagvattnet leds ut i havet via fyra utsläpps‐/ventilbrunnar. Brunnarna är utrustade med sand‐ och slamavskiljare samt på Laukko I:s linje även med oljeavskiljare. Brunnarna töms efter behov men åtminstone två gånger om året (Kujala 2014). Från år 2009 har man har lagt sär‐skilt stor vikt vid att hålla dagvattenbrunnarna rena och man har försökt hindra att fast substans och näringsämnen hamnar i brunnarna genom att täcka dem med skyddsmattor under tiden för lastning och lossning. Det vatten som leds ut i havet kontrollerades år 2016 genom att besikta brunnarna i samband med dagliga kontrollomgångar och inga noterbara avivikelser har konstaterats.

På basen av dagvattenanalyser som gjordes under år 2007 har man uppskattat att den totala belastning‐en från hamnområdets dagvatten med en årsnederbörd om 500 mm är ungefär 120 kg N/a, 9 kg P/a och 1 400 kg fast substans/a (Kujala 2012). Hamnens sanitetsvatten leds delvis till avloppsnätet och till re‐ningsverket men en del av sanitetsvattnet samlas tillsvidare upp i sluten tank.

Tabell 3. OSTP‐ Finland OyAb:s gränsvärden för halter och belastning samt förverkligade halter och belastning är 2016.

3.2 Värmebelastning

Alholmens Kraft Ab:s kraftverk är ett kondenskraftverk med mottrycksuttag och använder sig av fast bränsle. Under år 2016 producerades elektricitet (631 GWh/a), fjärrvärme (227 GWh/a) och processånga (214 GWh/a), totalt 1072 GWh/a (3 859 TJ/a). Bränslenas energiinnehåll var ca 8 092 TJ. Som bränse användes torv (19 %), stenkol (21 %), trä (53 %), hushållsavfall (REF 4 %), åkerbiomassa (0,008 %), 12 bar ånga (1 %) samt olja (0,5 %) vid start av kraftverket. Andelen av kol var ungefär oförändrad från föregå‐ende år (2015: 22 %) och andelen av trä ökade (2015: 46 %). Kraftverkets (AK1 och AK2) driftstid var 9 295 timmar under år 2016, vilket är en aning mera än under år 2015. Alholmens Kraft Ab:s kylvattens värmebelastning till havet år 2016 var 3 129 TJ (figur 7) alltså 39 % av bränslens totala energiunderhåll.

År 2016 användes 145 milj. m3 kylvatten eller i medeltal 4,5 m3/s (tillstånd 7,2 m3/s). Kylvattnets tempe‐raturökning räknad som dygnsmedelvärden var högst i april, +10,3 °C (tillstånd +13 °C). Ett flertal pro‐duktionsstopp förekom: 26.1–13.2, 18.2–6.4, 30.4–21.5, 18.6–27.6, 2.7–16.7, 24.7–13.8, 18.12–31.12. Under mars uppstod ingen värmebelastning till havet alls (Keränen 2017a).

Förutom från Alholmens Kraft kommer värmebelastning till havet också från UPM Kymmene, Alheda avloppsreningsverk och Larsmosjön (figur 7). År 2016 var värmebelastningen från UPM Kymmene 5 224 TJ och från Jakobstads avloppsreningsverk 22 TJ (Keränen 2017a).

Koncentrati-onsgräns

Uppnådd halt 1. kvartalet 2016




Belastnings-gränsvärde

Uppnådd be-lastning 2016

Metall (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (kg/a (kg/a)

Krom 0,5 0,30 0,38 0,26 0,27 25 5,18

Nickel 0,5 0,20 0,02 0,02 0,13 16 1,68

Bly 0,5 0 0 0 0 25 0

Kadmium 0,01 0,00027 0,00003 0 0,00040 0,5 0,0029

Koppar 0,2 0 0 0 0 inget gränsvärde 0

Fluorid inget gränsvärde 12,0 11,1 10,5 13,0 1800 204

pH inget gränsvärde 9,9 10,1 10,3 9,6 inget gränsvärde -

Tot-N inget gränsvärde 806 747,1 674 693 30000 12354

9

Figur 7. Värmebelastning från olika källor på havet utanför Jakobstad 2002–2016.

3.3 Larsmo‐Öjasjön

Näringsämnesbelastningen på havet från Larsmo‐Öjasjön varierar beroende på avtappningarna från sjön (jfr figur 4). Mängden belastning från sjön har erhållits genom att räkna ihop materialflödet via damm‐luckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fisklederna. Det totala materialflödet av kväve och fos‐for från Larsmosjön var lägre än föregående år beroende på mindre vattenföring (figur 8).

Figur 8. Näringsämnesbelastningen på havsområdet utanför Jakobstad 1990–2016.

Medelvärdet för hela årets totala fosforbelastning från sjön år 2016 var 180 kg/d, som är 40 % mera än medelvärdet (129 kg/d) för den pågående kontrollperioden (2008 – 2017). Kvävebelastningen (4 110 kg/d) var mindre än föregående år (5 396 kg/d) men en fjärdedel större än kontrollperiodens medeltal (2008–2016: 3 258 kg/d). Larsmosjöns fosfor‐ och kväveflöde var 2016 över sex gånger större än av‐loppsvattenbelastningen (figur 8, tabell 4). Speciellt i juli och augusti var näringsämnesflödena från sjön till havet större än normalt.

Avloppsvattnets andel av havsområdets totala belastning av näringsämnen varierar med årstiderna och är beroende av variationen i belastningen från Larsmosjön. Avloppsvattnets andel var under år 2016 för fosforns och kvävets del 14 %. Avloppsvattnets andel av fosfor‐ och kvävebelastningen var minst i april (P: 9 %, N: 7 %). Avloppsvattnets andel var beträffande fosfor störst i mars (20 %) och beträffande kväve i september‐oktober (24 %) (figur 9).

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

TJ/ a

Lämpökuorma/ VärmebelastningAlholmens Kraft UPM Oyj Alheda, jvp Luodonjärvi

0

50

100

150

200

250

300

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

kg/d

Merialueelle tuleva fosforivirtaama 2000 - 2016Fosforflöde till havsområdet 2000 - 2016

Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

kg/d

Merialueelle tuleva typpivirtaama 2000 - 2016Kväveflöde till havsområdet 2000 - 2016

Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön

10

Figur 9. Variationen i Jakobstads havsområdes näringsämnesbelastning månadvis under 2016.

Tabell 4. Medeltalet av belastningen per dygn (kg/d) på havsområdet utanför Jakobstad år 2016.

Muuttuja UPM Pietarsaari yht/tills. Järvestä Lähialue**) kg/d (2016) Kymmene Jakobstad 2016 Från sjön Närområdet

BOD7 856 111 967

CODCr 37 467 530 37 997

tot‐P 26 2,3 28,3 180 9

tot‐N 260* 389 649 4 110 160

vesimäärä m3/d 168 100 10 798 178 898 3,59 × 106 70

*) UPM + OSTP **) Lähivaluma‐alue + isoimmat purot ja Pörkenäs lägergård/ Närområdet + större bäckar och Pörkenäs lägergård (Aaltonen ym. 1998).

4. VATTENKVALITETEN I HAVSOMRÅDET

4.1 Vattenkvaliteten vintern 2016

Det uppstår till följd av avlopps‐ och sjövattenströmmarna en tydlig skiktning under isen, där ytvattnets kvalitet avviker från kvaliteten på den övriga vattenpelaren. Ytvattnets (1 m) pH‐värde liksom salthalten är lägre, vattnet är brunare och grumligare och halterna av totalnäringsämnen och organiskt kol (TOC) är tydligt förhöjda. Även järnhalterna i ytvattnet är betydligt högre än i det bottennära vattnet. Avlopps‐vattnets och sjövattnets influensområden överlappar varandra delvis och kan inte alltid särskiljas från varandra.

Vinterprovtagningen utfördes 15. – 17.3.2016. Isläget var dåligt och största delen av provtagningsområ‐det hade öppet vatten eller svag is. Punkterna P53, P55, P62, P64, P73, P75 och P78 kunde inte nås för provtagning. Avlopps‐ och åvattnets utbredning under isen visas i figur 10 på basen av ytvattnets (1 m) färg, surhet och ledningsförmåga samt halter av näringsämnen och organiskt kol (TOC).

De genomsnittliga avtappningarna via Hästgrundet och Gertruds var i januari–mars 2016 större än nor‐malt (figur 4). Gertuds utskovslucka var stängd i februari–mars sammanlagt en månads tid men luckan öppnades fyra dagar före provtagningen (9 m3/s). Avtappningen via Hästgrundet skedde hela tiden (9–24 m3/s) med undantag av en dag i mars före provtagningen. Avtappningen via fisklederna var jämn under tiden januari–mars (Gerdruds: 0‐7 m3/s; Storströmmen: 0‐1 m3/s).

Till följd av avsaknad av provtagningsresultat kan avlopps‐ och sjövattnets utbredning i mars 2016 inte beskrivas lika exakt som under tidigare år. Inverkan syntes dock på ett större område än under 2015. Avlopps‐ och sjövattnets inverkan syns tydligast i ytvattnet i skärgården innanför Ådön–Hälsingön. Från punkt P62 finns inte data. Vid punkterna P65, P71 och vid Mässkärs naturstations provtagningspunkt (MÄ1) kan en mindre inverkan ses. Från punkterna längre ut saknas data.

Inverkan av det vatten, som avtappas via Gertuds kan tydligt ses i det ytnära vattnet Kackursfjärden som lägre ledningsförmåga, förhöjda färgvärden samt högre närings‐ och järnhalter. Skiktningen är tydlig

0

50

100

150

200

250

300

350


kg/d

Kuukausi / Månad

Fosforikuormitus / Fosforbelastning 2016Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

9 000

10 000


kg/d

Kuukausi / Månad

Typpikuormitus / Kvävebelastning 2016Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön

11

också vid punktena P54 och P66 i den inre skärgåren, där ytvattnets ledningsförmåga och salinitet var tydligt lägre än i bottennära vattnet och ytvattnets näringsämnes‐ och järnhalter var högre. Färgvärden var förhöjda vid ytan i hela inre skärgården. Larsmosjöns vatten var under vintern 2016 inte speciellt surt (pH 6,4 – 6,6), varför surheten inverkade endast i ringa mån i havsområdet.

Utanför stadens avloppsreningsverk (P53) saknas data men något norr därom var vattnets hygieniska kvalitet god (P54: enterokocker 2 cfu/100 ml). Också inne mot Gamla hamn inom dagvattnets verk‐ningsområde (P51) och norr därom (P52) var mängderna indikatorbakterier för hygienisk kvalitet små (P51: 8 cfu/100 ml, P52: 11 cfu/100 ml). Provtagningspunkterna P64, P65, P73 och P75 ligger inom refe‐rensområdet. Under vintern 2016 kunde man av dessa komma fram endast till P65 där endast en ringa inverkan av avlopps‐ och sjövatten kunde konstateras (figur 10).

Syresituationen under isen var inom kontrollområdet i huvudsakligen tillfredsställande eller god (mätt‐nadsgrad 61–89 %) både i ytliga och bottennära vattenskikt. Inne i Gamla hamn viken var syresituationen nära bottnen försvarlig (57 %). Vid ytan var syresituationen något bättre (64 %).

Figur 10. Uppskattning av avlopps‐

och sjövattnets utbredningsområ‐

den i mars 2016 på basen av ytvatt‐

nets (1m) kvalitet. (Från alla punk‐

ter finns inte prov på grund av

dåliga isförhållanden). (Innehåller

data från Lantmäteriverkets Ter‐

rängdatabas 05/2017.)

12

4.2 Vattenkvaliteten under perioden med öppet vatten år 2016

De omfattande provtagningsomgångarna

Vid provtagningsomgången i maj (9. – 11.5.) var vattenkvaliteten i havsområdet normalt med tanke på tidpunkten. Avtappningen från Larsmo‐Öjasjön (Hästgrundet 20 m3/s, Gerdruds 17 m3/s) motsvarade genomsnittlig avtappning i maj och bägge utskovsluckorna var öppna vid provtagningstidpunkten. Inver‐kan av sjö‐ och avloppsvattnen kan ses tydligare än föregående år i havsområdet. Larsmo‐Öjasjöns vat‐tens inverkan kan ses utanför Hästgrundet (P55) och vidare ända till Hälsingöfjärden (P66) som, jämfört med havsvatten, brunare (150–200 mgPt/l) och ställvis grumligare ytvatten (3,1–6,1 FTU). Utanför Ger‐truds kunde sjövatten observeras ännu vid punkt P78 (färgtal 130 mgPt/l). Inverkan av kanalen som rin‐ner genom staden kan ses i punkterna P51 och P52. Elledningsförmågan (17–347 mS/m) var lägre inom de områden som påverkas av sjö‐ och avloppsvatten än i övriga delar av havsomårdet. Vid de yttre punk‐terna var elledeningsförmågan något lägre vid ytan (max. P75: 486 mS/m).

Ytvattnets temperatur varierade mellan 7 och 14 °C och temperaturskiktning kunde redan noteras vid de djupare punkterna. Vårens algproduktion hade förhöjt klorofyllhalterna över 5 µg/l (max. P51: 9,3 µg/l) vid flera punkter. Endast vid punkterna P64, P65, P75 och P78 var halterna något lägre (4,5–5,0 µg/l). Siktdjupet var inom hela havsområdet mindre än normalt (0,9‐2,6 m). Ammonium‐ och nitratkväve fanns i mätbara halter vid alla punkter, de högsta halterna fanns inom området som påverkas avlopps‐ och sjövatten.

På basen av temperaturkarteringens resultat under den omfattande provtagningsperioden i augusti (23. – 24.8.) var havsvattnet varmast på den norra sidan om Alholmen (max 20,7 °C). Vid de övriga punkterna nära kusten varierade ytvattnets temperatur mellan 14,5 och 16,5 °C. Temperaturskiktningen var obe‐tydlig. Endast vid Fallskär på Orrskärsfjärden var vattnet tydligt kallare nära bottnen än vid ytan.

Dammluckorna var stängda endast under några dagar i juli–augusti och avtappningen var mångfaldigt större än normalt. Havsområdets allmänna karaktär var trots detta rätt marint i skärgårdens yttre delar. Inom avlopps‐ och sjövattnets influensområde (P53, P54, P55, P66, P67, P78, P79) var ytvattnet betydligt brunare (130 – 260 mgPt/l) och mindre salt. I övrigt varierade ytvattnets färg inom havsområdet mellan 20 och 45 mg Pt/l. Inom avloppsvattnets och Larsmosjöns influensområde var halterna av organiskt kol (TOC), järn och näringsämnen tydligt förhöjda speciellt i ytvattnet och ställvis i hela vattenpelaren. Till följd av avtappningen vid Hästgrundet var vattnet vid punkterna P55 och P54 rätt grumligt och kvävehal‐terna i ytvattnet tydligt förhöjda.

Siktdjupet var i augusti mindre än föregående år inom hela undersökningsområdet. Klorofyllhalterna var störst i Kackursfjärden (P70 11,9 µg/l) och i Hälsningöfjärden (10,3 µg/l). De lägsta halterna i den inre skärgården uppmättes undantagsvis i närheten av utsläppsområdena (P52, P53 och P54: 4,3–4,7 µg/l). Inom övriga delar av den inre skärgården var halterna på en lindrigt eutrofierad nivå (6,2–8,6 µg/l). I de strandnära utsläppsområdena förekom bakterier i någon mån (25–86 cfu/100 ml). Vid Mässkär var bakteriemängderna mycket små (5 cfu/100 ml).

De yttre punkterna (P73 ja P75) kunde inte nås på grund av hård vind. Vid de övriga punkterna väster om axeln Ådö‐Hälsingön var halterna av näringsämnen i ytvattnet något förhöjda. Också klorofyllhalterna var något förhöjda (4,1–6,5 µg/l) och siktdjupet något försämrat (1,9–3,9 m).

I provet (P64, 1 m) som Södra Österbottens NTM‐central tog i mitten av augusti (12.8.) var klorofyllhal‐ten lägre (2,8 µg/l) och grumligheten större (2,1 FTU) än i samkontrollens prov från augusti. I övrigt var resultaten ganska lika (bilagor 2 och 5).

I oktober (18. – 20.10.) hade vattenpelaren avkylts till jämn temperatur (6–10 °C) och var i övrigt av mycket jämn kvalitet. I september–oktober var regnmängderna små och dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds var stängda under flera dagar. Avtappningen genom fiskvägarna var jämn under hela för‐hösten. Sjövattnets inverkan kunde ses vid Hästgrundets närpunkter (P55 och P54) samt i Kackursfjärden P79), Orrskärsfjärden (P78), Hälsingöfjärden (P66) och vid Lillgrundet (P67) som tydligt brunare och mera

13

järn‐ och närsalthaltigt vatten än i det övriga havsområdet. Inom dessa områden var också ellednings‐förmågan längre än inom andra områden.

Inom övriga delar av undersökningsområdet rådde tämligen marina förhållanden och vattnets färgtal varierade kring 10–30 mg Pt/l. Siktdjupet i den inre skärgården var 1,1–2,8 m och vid de yttre punkterna 2,6–4,8 m. Klorofyllhalterna varierade mellan 1,5 µg/l vid den yttersta punkten till 6,5 µg/l i Kackursfjär‐den. Vid provtagningspukterna nära industrins och stadens utsläpp uppmättes låga bakteriehalter (1–10 cfu/ 100ml).

Intensivprovtagning (provpunkterna P52, P54, P62, P64 och P67)

Figurerna 11 – 16 visar variationerna i vattnets siktdjup, grumlighet, färg och halter av totalfosfor och totalkväve samt variationerna i halterna klorofyll a från maj till oktober vid intensivpunkterna P52, P54, P62, P64 och P67.

Halterna varierar under perioden med öppet vatten till följd av spridningen av sjö‐ och avloppsvatten, förändringar i havsvattenståndet och vindförhållanden. Variationerna under sommaren var tämligen normala men till följd av sommarens stora avtappningar var skillnaderna mellan olika områden tydliga. Sjö‐ och avloppsvattnets inverkan syntes såsom under tidigare år som mindre siktdjup (figur 11), förhöjd grumlighet och färgtal (figurerna 12 och 13) och som förhöjda näringsämneshalter i närheten av ut‐släppsområdet (P54) och därifrån norrut (P67) (figurerna 14 och 15) samt beträffande inverkan av av‐loppsvatten också söder om utsläppsområdet (P52). Inverkan utsträcktes åtminstone i maj till punkterna P64, P73 och P75 utanför Mässkär.

De högsta färgtalen och totalfosforhalterna uppmättes med undantag för september vid punkten P54 (figurerna 13 och 14). De lägsta halterna uppmättes vid punkten P64. De högsta klorofyllhalterna (max. 18 µg/l) uppmättes vid nästan alla punkter i slutet av juli. Vid punkten P64 förekom inget lika tydligt max‐imum och den högsta halten uppmättes under provtagningen i juni (figur 16).

Fosforhalterna varierade mellan 75 µg/l vid den inre punkten (P54, slutet av juli) och 7,5 µg/l vid den yttre punkten (P64 i oktober). Kvävehalterna varierade vid motsvarande punkter mellan 1 300 µg/l (maj och juli) och 220 µg/l (oktober). Kvävehalten 1 300 µg/l uppmättas också i maj vid punkten P67 (figurer‐na 14 och 15).

Figur 11. Siktdjupet vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 i havsområdet utanför Jakobstad under perioden med öppet vatten år 2016.

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

9.5.

16.6

.

12.7

.

20.7

.

3.8.

23.8

.

8.9.

20.9

.

18./2

0.10

.

m

Näkösyvyys/ SiktdjupetP52 P54 P62 P64 P67

14

Figur 12. Ytvattnets (1 m) värden för grumlighet (FTU) vid punkterna 52, 54, 62, 64 ja 67 under perioden med öppet vatten år 2016.

Figur 13. Ytvattnets (1 m) färgvärden (mg Pt/l) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten 2016.

Figur 14. Ytvattnets (1 m) halter av totalfosfor (µg/l) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten år 2016.

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9.5.

16.6

.

12.7

.

20.7

.

3.8.

23.8

.

8.9.

20.9

.

18./2

0.10

.

FTU

SameusP52 P54 P62 P64 P67

0

50

100

150

200

250

300

9.5.

16.6

.

12.7

.

20.7

.

3.8.

23.8

.

8.9.

20.9

.

18./2

0.10

.

mg Pt/l

Väri/ Färg (komparaattori)P52 P54 P62 P64 P67

0

10

20

30

40

50

60

70

80

9.5.

16.6

.

12.7

.

20.7

.

3.8.

23.8

.

8.9.

20.9

.

18./2

0.10

.

µg/l

kok - P/ tot - PP52 P54 P62 P64 P67

15

Figur 15. Halter av totalkväve (µg/l) i ytvattnet (1 m) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten 2016.

Figur 16. Halterna av klorofyll a (µg/l) i ytvattnet (0 – 2 m) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten år 2016.

Eutrofieringsklassificeringen

Eutrofieringsklassificeringen för perioden med öppet vatten år 2016 visas i figur 17. I eutrofieringsklassi‐ficeringen har använts klorofyllmedelvärdena från hela perioden med öppet vatten (tabell 5, Aaltonen & Kyröläinen 1986), medan man i den ekologiska klassificeringen (kap 4.5) använder klorofyllmedelvärdena från juli‐augusti och den första veckan i september (Aroviita m.fl. 2012).

Tabell 5. Gränsvärden för eutrofieringsklassificeringen (Aaltonen & Kyröläinen 1986).

Klass a‐klo µg/l

Ytterst eutrof > 100 µg/l

Mycket eutrof 30 – 100 µg/l

Eutrof 10 – 30 µg/l

Måttligt eutrof 5 – 10 µg/l

På väg att eutrofieras 2 – 5 µg/l

Karg < 2 µg/l

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

9.5.

16.6

.

12.7

.

20.7

.

3.8.

23.8

.

8.9.

20.9

.

18./2

0.10

.

µg/l

kok - N/ tot - N P52 P54 P62 P64 P67

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

9.5.

16.6

.

12.7

.

20.7

.

3.8.

23.8

.

8.9.

20.9

.

18./2

0.10

.

µg/l

a - klorofylli/ a - klorofyllP52 P54 P62 P64 P67

16

På basen av klorofyllmedelvärdena delades undersökningsområdet in i två eutrofieringsklasser: på väg att eutrofieras och måttligt eutrof. Jämfört med föregående år var klorofyllvärdena högre 2016 inom nästa hela havsområdet utanför Jakobstad. Det måttligt eutrofa området sträckte sig från fastlandet ut till linjen Fäboda‐Mässkär‐Hälsingön. Punkterna P64, P65, P75 och P73 hörde till klassen på väg att eu‐trofieras.

4.3 Resultat av perifytonundersökningen 2016

Påväxtprov av perifyton gjordes på 10 platser med två veckors inkubationstid under tiden 20.7. – 3.8.2016. Påväxten mättes från parallella plexiglasskivor, varifrån algpåväxten lösgjordes i laboratorium efter inkubationstidens slut. Algpåväxten analyserades som klorofyll a (µg/m2) och fast substans (mg/m2). Perifytonproven ger väsentlig tilläggsinformation om utsläppsområdenas situation och beskri‐ver bättre värmebelastningens inverkan än vattnets klorofyllhalter. Med hjälp av påväxtproven kan man i allmänhet påvisa värmebelastningens influensområde men proven är svåra att upprepa, varför prov‐tagningsplatsernas resultat kan jämföras tillförlitligt endast inom samma växtperiod. Resultaten från 2016 är åskådliggjorda i figur 18. Provtagningsplatserna, deras koordinater och resultat framgår ur bilaga 4. Skivunderlagen vid provtagningsplatserna Ådö B och P10 (Pörkenäs) hade försvunnit och inga resultat finns från dessa platser.

Figur 17. Eutrofieringsklassificering

på basen av medelvärden för kloro‐

fyll a från hela sommarhalvåret

2016 (maj‐oktober). Medelvärden

för intensivuppföljning från punk‐

terna P 52, 54, 62, 64 och 67, 79 (n

= 9). Vid övriga punkter n=3. (Om‐

fattar data i Lantmäteriverkets

terrängdatabas 05/2017)

17

På basen av perifytonundersökningen var algtillväxten utanför UPM:s utsläppskanal som högst 9‐gånger större än på jämförelseområdena (Ådö, Mässkär, Pörkenäs). Också utanför hamnen och stadens av‐loppsreningsverks utsläpp var algtillväxten stor. Vid utsläppsområdet för Alholmens Krafts kylvatten var algtillväxten på samma nivå som jämförelseområdena. Kackursfjärden B avvek från övriga områden ge‐nom en 10‐faldig mängd fast substans (figur 18).

Figur 18. Resultaten från påväxt av perifyton i Jakobstads havsområde sommaren 2016.

4.4 Förändringar i vattenkvaliteten 2000 – 2016

Förändringar i ytvattnets kvalitet (syre, färg, tot‐P, tot‐N och klorofyll a) under perioden 2000 – 2016 vid intensivpunkterna P52, P54, P62, P64, P67 och P75 visas i figurerna 19 – 23. Vintertid och tid med öppet vatten visas var för sig. Issituationen vid kusten försvårar möjligheterna att nå de yttre provtagnings‐punkterna och på grund av det är resultaten från punkt P75 ersatta med data från punkt P77 för vintrar‐na 2000, 2001, 2005 och 2007, med data från punkt P78 för vintern 2009 och med data från punkt P73 för vintern 2010. Provpunkt P75 befann sig vintern 2011 inne i packisen och provet togs cirka 3 km längre söderut. Resultaten från punkt P75 har åren 2012‐2014 och 2016 ersatts med data från punkt P71. Punkt P71 motsvarar dock inte riktigt punkt P75, eftersom sjö‐/avloppsvattnet inverkar under vin‐tern, vilket ses i färgvärdena och näringshalterna. År 2016 kunde punkterna P62 och P64 inte nås på grund av dåliga isförhållanden likaså saknas resultat från vintern från punkterna P55, P73 och P78 (finns ej i figurerna).

Figur 19. Variationen i syremättnaden vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern under perioden 2000–2016.

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

70000

80000

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

16 000

18 000

AK UPM Sat Kaup Kackur A Kackur B Ådö A Ådö B Mässkär Pörkenäs

Kamg/m2

a-kloµg/m2

Perifyton

Klorofylli-a

Kiintoaine

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

110

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

kyll/mätt %

Happi/ Syre 2000 - 2016Talvi/ Vinter 1 m

P52 P54 P62 P64 P67 P75

18

SYRE

Under 2000‐talet har syresituationen stabiliserats inom hela området så att ytvattnets syrenivå är åt‐minstone nöjaktig men för det mesta god. Vintern 2016 var syremättnadgraden i Gamla hamnviken (P51), Kackursfjären (P79) nöjaktig (64–75 %). Punkten Ådö‐Gräsgrundet (P62) kunde inte nås på grund av dålig is. Vid Mässkär (Mä1; bilaga 2) samt vid punkterna P65 och P71 var syresituationen god (mätt‐nad 80–85 %).

Figur 20. Variationerna i vattnets färg vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 under vintern och tid med öppet vatten 2000–2016.

FÄRG

Vinterns färgvärden varierar mycket kraftigt till följd av att avlopps‐ och sjövattnet sprids olika beroende på avtappningssituationen. Larsmosjöns vatten kunde t.ex. vintern 2009 påvisas tydligare än vanligt på alla intensivpunkterna medan den mindre avtappningen vintern 2010 kunde ses i vattnets ljusare färg eller lägre färgtal. Data från vintern 2016 saknas från punkterna P62 och P64 och punkten P75 har er‐satts med data från P71. Området som påverkas av Larsmosjöns vatten kunde under vintern 2016 kon‐stateras stäcka sig väster om Ådön till punkt P71 (figur 20).

Under perioden med öppet vatten noterades en tydlig gradient i vattnets färg i riktning utåt från ut‐släppsområdena. De största variationerna förekommer i den omedelbara närheten av sjö‐ och avlopps‐vattnens utsläppspunkter (P52, P54 och P67), där särskilt ytvattnet även är betydligt brunare än på

0

30

60

90

120

150

180

210

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

mg Pt/l

Väri/ Färg 2000 - 2016Talvi/ Vinter 1 m (komparaattori)P52 P54 P62 P64 P67 P75

0

30

60

90

120

150

180

210

200

0

200

1

200

2

200

3

200

4

200

5

200

6

200

7

200

8

200

9

201

0

201

1

201

2

201

3

201

4

201

5

201

6

mg Pt/l

Avovesi/ Öppet vatten 1 m (komparaattori)

P52 P54 P62 P64 P67 P75

19

andra ställen (2016: 120–180 mg Pt/l). Vid de yttersta punkterna (P64 och P71) var färgvärdena låga (23 – 28 mg Pt/l) och variationerna små. Den stora avtappningen av sjövatten 2016 kan med undantag för de yttre punkterna tydligt ses i vattnets färg under den isfria tiden och inverkan var större än under de två föregående åren (figur 20). Vid punkterna P54 och P67 uppmättes de högsta genomsnittliga värdena under 2000‐talet.

Figur 21. Variationerna i totalfosforhalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern och under perioden med öppet vatten åren 2000–2016.

FOSFOR

Under vintern varierar totalfosforhalterna liksom färgvärdena beroende på avtappningarna av sjövatten under de olika åren. Halterna har varit konstant låga endast på den yttersta observationspunkten (P75/ersättande). År 2016 skiljer sig från tidigare år också beträffande den yttersta punkten (P71) genom en något högre halt. Avtappningarna från Larsmosjön under vintern 2008 och 2009 gjordes huvudsakli‐gen vid Hästgrundet och fosforhalterna var högre än normalt på ett större område (P62, P64 och P71) än bara på utsläppsområdet. Den mindre avtappningen under vintern 2010 gjorde att fosforhalterna sjönk till normal nivå. År 2011 var fosforhalterna en aning högre, men jämnades ut år 2012, varefter halterna visat en ökande trend vid provpunkterna P52, P54 och P67 i närheten av utsläppsområdet (figur 21).

Variationerna i fosforhalterna är under perioden med öppet vatten mindre och förhållandet är märkbart mer stabilt än under vintern. Under perioden med öppet vatten har fosforhalterna förblivit ganska sta‐bila på de yttersta punkterna under hela 2000‐talet, men i närheten av utsläppspunkterna (P52, P54 och

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

µg/l

Fosfori/ Fosfor 2000 - 2016Talvi/ Vinter 1 m

P52 P54 P62 P64 P67 P75

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

µg/l

Avovesi/ Öppet vatten 0 - 2 m/ 1 mP52 P54 P62 P64 P67 P75

20

P67) har man kunnat observera en svagt ökande trend under de senaste åren. Från fastlandet utåt sjun‐ker fosforhalterna till nivån 10 µg/l vid punkterna P64 och P75 (figur 22).

Figur 22. Variationerna i kvävehalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern och under perioden med öppet vatten åren 2000–2016.

KVÄVE

Under vintern varierar totalkvävehalterna liksom färgvärdena och fosforhalterna på olika sätt från år till år beroende på avtappningarna från sjön. De högsta halterna finns nära utsläppsområdena och de lägsta motsvarande ute i öppna havet. Vintern 2016 var kvävehalterna inom avloppsvattnets och sjövattnets influensområde betydligt lägre än föregående år och på nivån 1100–1300 µg/l.

Under perioden med öppet vatten är variationerna i kvävehalterna mindre och förhållandet är märkbart mer stabilt än på vintern. Nära utsläppsområdena (P52, P54, P67) ligger kvävenivån i genomsnitt på un‐gefär 600 – 1000 µg/l och sjunker till ungefär 200–400 µg/l ut mot havet. De genomsnittliga halterna har under de senaste åren ökat både inom utsläpps‐ och verkningsområdet liksom även längre ut (figur 22).

KLOROFYLL

På basen av klorofyll a ‐halten, som är indikerar eutrofiering, har skillnaderna mellan strandnära och yttre områden ökat under 2000‐talet och klorofyllhalterna varierar speciellt mycket vid observations‐punkterna närmast utsläppsområdet (P52, P54 och P67). Variationerna i avtappningarna från Larsmo‐

800

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

2000

2200

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

µg/l

Typpi/ Kväve 2000 - 2016Talvi/ Vinter 1 m

P52 P54 P62 P64 P67 P75

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

2000

2200

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

µg/l

Avovesi/ Öppet vatten 1 m

P52 P54 P62 P64 P67 P75

21

Öjasjön har en stor inverkan på klorofyllhalterna på dessa punkter. Klorofyllhalterna vid punkterna P52, P62, P64 och P75 har visat en sjunkande trend under 2000‐talet, som dock verkar ha planat ut eller t.o.m. börjat stiga igen under de senaste åren (figur 23). Klorofyllhalterna vid observationspunkt P75 har legat omkring bakgrundshalten. Vid punkten P52 pendlar halten något från år till år. Vid de strandnära punkterna P54 och P67 var klorofyllhalterna höga åren 2013 och 2014 när dammluckorna i stort sett var stängda. 2016 hade klorofyllhaltena ökat något jämfört med 2015 vid alla punkter. Rikligt med sjövatten avtappades under sommaren och dammluckorna var frånsett några enstaka dagar öppna från mitten av juni till slutet av augusti.

Figur 23. Variationerna i medelvärdet för klorofyllhalter vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 åren 2000–2016 (inten‐sivuppföljningens resultat, 9‐16/ år).

4.5 Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen

På basen av materialet från år 2016 och 2012–2015 har för varje observationspunkt gjorts en parame‐tervis bedömning enligt de uppdaterade kriterierna för den ekologiska klassificeringen som tillämpas i vattenförvaltningen (Vuori m.fl. 2009; Aroviita m.fl. 2012). I den ekologiska klassificeringen används klo‐rofyllhalterna från sensommarens provtagning (13.7 – 3.9) som mått på växtplanktonproduktionen. Som stödparametrar används de totala näringshalterna från sommaren samt siktdjupet. Observationspunk‐ternas vattenkvalitet klassificeras på basen av dessa parametrar enligt miljöförvaltningens anvisningar och klassgränser i klasserna utmärkt – dålig (se tabell 6). I de årssammandrag som gjorts före 2012 har klassificeringen följt de äldre klassificeringskriterierna och klassgränserna (Vuori m.fl. 2009) och de resul‐taten avviker därför från de som nu redovisas.

De ovan nämnda parametrarna för havsområdet utanför Jakobstad år 2016 framgår från tabell 7 samt visas på karta i figur 24. I materialtet finns, avvikande från de officiella anvisningarna, även resultaten från slutet av september. Materialet från perioden 2012 – 2016 har bearbetats på motsvarande sätt och visas i tabell 8 liksom också som karta. Även resultaten från bottenfaunaundersökningen har bearbetats enligt anvisningarna för den ekologiska klassificeringen (Vuori m.fl. 2009; Aroviita m.fl. 2012) och BBI‐indexen som beräknats platsvis från bottenfaunaresultaten placeras i klasserna utmärkt – dålig (Nyman 2017, tabell 10).

0

5

10

15

20

25

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

µg/l

a-klorofylli/ a-klorofyll 2000 - 2016Avovesi/ Öppet vatten 0 - 2 m/ 1 m

P52 P54 P62 P64 P67 P75

22

Tabell 6. Typspecifika klassgränser enligt klassificeringskriterierna samt jämförelsevärden för naturtillstånd för totalkväve (tot‐N), totalfosfor (tot‐P), siktdjupet (SD) och klorofyll a (a‐klo) (Aroviita m.fl. 2012). Pu = Bottenvikens yttre kustområde, Ps = Bottenvikens inre kustområde.

JÄMFÖRELSEVÄRDEN KLASSGRÄNSER Parameter FÖR NATURTILLSTÅND Utmärkt God Nöjaktig Försvarlig Dålig

Tot‐P Pu 7,5 alle 9 9−11 11−15 15−20 yli 20 Tot‐P Ps 9,0 alle 11 11−14 14−18 18−27 yli 27 Tot‐N Pu 225 alle 270 270−315 315−350 350−400 yli 400 Tot‐N Ps 260 alle 305 305−340 340−370 370−420 yli 420 SD Pu 6,9 yli 5,2 3,3−5,2 2,3−3,3 1,4−2,3 alle 1,4 SD Ps 5,1 yli 3,8 2,4−3,8 1,7−2,4 1,0−1,7 alle 1,0 a‐klo Pu 1,3 alle 1,7 1,7−2,2 2,2−4,4 4,4−11 yli 11 a‐klo Ps 2,0 alle 2,5 2,5−3,3 3,3−6,5 6,5−16 yli 16

Vattenkvaliteten år 2016 och jämförelseperioden 2012 – 2016 enligt den ekologiska klassificeringens parametrar

År 2016

Nästan alla observationspunkter inom det inre kustområdet (Ps) placerade sig 2016 på basen av vatten‐kvalitetsparametrarna på gränsen mellan klasserna ”försvarlig” och ”dålig”. Punkten P61, där det inom klassificeringsperioden fanns data endast från en provtagning placerade sig i klasen ”nöjaktig”. Av punk‐terna inom det yttre kustområdet (Pu) placerade sig punkten P64 på basen av vattenkvaliteten i klassen ”nöjaktig” och punkten P71 (n=1) i klassen ”försvarlig”. Punkten P65 öster om Ören (n=1) låg på gränsen ”nöjaktig/försvarlig” och punkten P62 mellan Ådön‐Gräsgrundet på gränsen ”försvarlig/dålig”. På grund av hård vind kunde de yttre punkterna (P73 och P75) inte nås under den omfattande provtagningen i augusti och klassificeringen av dessa punkter saknas därför (tabell 7, figur 24).

Tabell 7. Klassificeringen av observationspunkterna i havsområdet utanför Jakobstad på basen av vattenkvalitetsresultaten år 2016 (n=antal observationer) samt vattenkvalitetens klass för perioden 2012 – 2016 (Aroviita m.fl. 2012)..

Under 2016 var vattenkvaliteten delvis sämre än under åren 2012–2015. Punkterna P64 och P65 har tidigare placerat sig i klasserna ”god” eller ”utmärkt” medan vattenkvalitetsklassificeringen 2016 gav klasserna ”nöjaktig och ”nöjaktig/försvarlig”. Också vattenkvaliteten vid punkterna P62 och P71 var tyd‐ligt sämre. Klassificeringen av punkterna P65 och P71 baseras endast på ett prov från sommaren och ger inte nödvändigtvis rätt bild av vattenkvaliteten. Data för punktern P62 och P64 är mera omfattande (n=6/år).

Tyyppi/ Vedenlaatu

Piste vesimuodostuma n tot‐P tot‐N a‐klo NS Vedenlaatu 2012‐2016

51 Ps Prs edusta 1 50 600 8,6 1,1 V/Hu V/Hu


53 Ps Prs edusta 1 34 710 4,7 1 V/Hu V/Hu



61 Ps Prs edusta 1 16 390 6,2 1,9 T T/V

62 Pu Kallan 6 22 540 5,2 1,8 V/Hu T

64 Pu Kallan 6 13 343 3,4 3,2 T H

65 Pu Kallan 1 13 350 6 2,7 T/V H

66 Ps Prs edusta 1 30 670 10,3 V/Hu V


71 Pu Kallan 1 19 410 8,5 1,9 V H

73 Pu Ukpyy ulko 0 E/H

75 Pu Kallan 0 E/H

78 Ps L‐saaristo 1 41 720 8,6 0,4 V/Hu T/V

79 Ps Prs edusta 6 53 990 10,7 0,9 V/Hu V

2016

23

Det regniga året 2015 och den milda förvintern ökade vattenföringen i åarna och därmed även avtapp‐ningen från Larsmo‐Öjasjön till havet. Med åvattnet fördes stora mängder kväve och fosfor till havet utanför Jakobstad. Rikliga regn under sommaren 2016 förde också med sig stora mängder näringsrikt sjövatten till havet. Dessa två maxima i näringsbelastning har förorsakat ökning i näringshalter, ökning i algproduktionen och minskat siktdjup i havsområdet utanför Jakobstad på sommaren 2016.

Jämförelseperioden 2012 – 2016

De yttre observationspunkterna P73 och P75 inom det yttre kustområdet (Pu) placerar sig på basen av data från 2012–2016 på gränsen mellan ”utmärkt” och ”god”. Från dessa punkter finns inte data från 2016. Punkterna P64, P65 och P71 finns inom klassen ”god” och observationspunkten P62 i klassen ”nöj‐aktig”. Av observationspunkterna inom det inre kustområdet (Ps) placerar sig på basen av samkontroll‐resultaten största delen på gränsen mellan klasserna ”försvarlig/dålig”. Punkterna P61 och P78 placerar sig på gränsen mellan klasserna ”nöjaktig” och ”försvarlig” och punkterna P66 och P79 hör till klassen ”försvarlig” (tabell 8, figur 24).

Den rikliga avtappningen av vatten från Larsmosjön 2015 och 2016 försämrade vattenkvaliteten vid ob‐servationspunkterna inom det inre kustområdet 2015 och 2016 även inom ytterskärgården. Siktdjupet var mindre och näringsämneshalterna högre än under tidigare år. Klassificeringen av punkterna P51, P53, P55, P61, P65, P66, P71 och P78 grundar sig vissa år endast på en provtagning (tabell 12).

På basen av bottendjursmaterialet är tillståndet i Jakobstads havsområde betydligt bättre än det som uppskattats på basen av vattenkvalitet. Bottenfaunan placerar sig enligt den ekologiska klassificeringens BBI‐index, beroende på platsen, antingen i klassen god eller utmärkt. Också inom perioden 2012–2016 har bottenfaunans tillstånd i huvudsak god eller utmärkt (s. 29).

Tabell 8. Klassificeringen av observationspunkterna i havsområdet utanför Jakobstad på basen av vattenkvalitetsmaterialet åren 2012 ‐ 2016 samt vattenkvalitetens klass för perioden 2012 – 2016. (Aroviita m.fl. 2012).

Vattenförekomstens egentliga klassificering görs för varje vattenförekomst i samband med vattenvår‐dens planeringsprocess och på basen av flera års resultat. Vattenkvaliteten är endast en del av de fak‐torer som bedöms i klassificeringen. I den helhetsutvärdering av ekologisk status som färdigställdes år 2013 som grund för vattenvårdplaneringen klassificerades tillståndet i vattenförekomsterna Jakobstads havsområde och Kallan som nöjaktiga (Westberg & Lax 2016). Vattenförekomsten ”Larsmo skärgård” och ”Nykarleby yttre havsområde” hade en god status. Helhetsutvärderingen baserar sig på materialet från åren 2006 – 2012 med tyngdpunkt på de biologiska parametrarna.

Tyyppi/

vesimuodostuma 2012 2013 2014 2015 2016

51 Ps Prs edusta V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu

52 Ps Prs edusta V V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu

53 Ps Prs edusta V/Hu V/Hu V V V/Hu V/Hu

54 Ps Prs edusta Hu Hu V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu

55 Ps Prs edusta Hu Hu Hu V/Hu V/Hu V/Hu

61 Ps Prs edusta V T/V V V T T/V

62 Pu Kallan T T T T V/Hu T

64 Pu Kallan H H H H T H

65 Pu Kallan H E/H H H T/V H

66 Ps Prs edusta V V Hu V V/Hu V

67 Ps Prs edusta V/Hu Hu Hu V/Hu V/Hu V/Hu

71 Pu Kallan T H H H V H

73 Pu Ukpyy ulko E E/H E E E/H

75 Pu Kallan E/H E/H E E E/H

78 Ps L‐saaristo V/Hu T T/V V/Hu V/Hu T/V

79 Ps Prs edusta V/Hu V V V/Hu V/Hu V

Piste

Jakso

2012‐2016

24

Figur 24. Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen enligt uppdaterade kriterier (Aroviita m.fl. 2012) på basen av vattenkvalitetsparametrarna år 2016 och perioden 2012 – 2016. (Innehåller material från Lantmäteriverkets terrängdatabas 05/2017)

5. FISKERIKONTROLLEN

Årlig insamling av uppgifter

Uppgifter om antalet fiskare och fångstredskap samt om fiskfångster erhölls enligt kontrollprogrammet från fiskeområdet (Norra svenska fiskeområdet), som har samlat in uppgifterna från fiskelagen i Jakob‐stad och Larsmo. I det följande presenteras ett sammandrag av 2016 års uppgifter om fisket på havsom‐rådet från Vestersundsby (Fiskelag, Fiskargille), Kyrkoby, Pörkenäs, Larsmo och Eugmo fiskelag (Wistbacka 2016, bilaga 6).

Antalet fiskare på området år 2016 var 537 personer. Av dessa var 51 yrkes‐ eller binäringsfiskare (Wistbacka 2017). I Larsmo var antalet yrkesfiskare sammanlagt 18, i Eugmo 20, i Vestersundsby 11 och i Pörkenäs 2. Som fångstredskap användes fortsättningsvis främst nät, av vilka de med 40 – 50 mm mask‐storlek var det mest använda. Dessutom fiskades det bl.a. med sikfällor, lakryssjor, kassar, kastspön och metspön (bilaga 6).

Under 2016 utfördes inget skötselfiske, som också kan ses som en mindre totalfångst (147 000 kg) än föregående år (2015: 203 000 kg). Minskningen i fångsten berodde på att fångsten av braxen halverades. Braxen var trots detta, liksom tidigare år, den dominerade fiskarten i fångsten (figur 25, tabell 9). Efter braxen var strömming och sik de följde mest allmänna fångstarterna. Strömmingsfångsten låg på samma nivå som tidigare år. Till följd av att lax‐ och sikfällor söndrats under sommarens stormar minskade sik‐fångsten med häften och laxfångsten med nästan 70 % från föregående år. Fångsten av de övriga fiskar‐terna ökade från föregående år. Mest ökade fångsten av gös, som var dubbelt större än föregående år. Fågsten av siklöja (innfattas i gruppen ”övriga”) ökade med 60 %, lake med 40 % och öring med 38 %.

25

Tabell 9. Fiskfångsterna (kg/år) i havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren 2004–2016 (Wistbacka 2017). Mört och id ingår i gruppen ”övriga” fram till år 2005.

Saalis/ Fångst 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

siika/sik 20 823 17 002 18 033 15 198 10 281 9 533 14 543 15 268 18 407 20 119 20 029 22 918 17 406

lohi/lax 7 867 9 926 7 949 5 841 4 128 5 458 4 981 7 451 10 736 5 256 7 273 8 662 2 853

taimen/öring 795 1 113 1 973 2 011 1 037 1 338 1 084 1 573 3 140 1 562 1 368 1 209 1 667

silakka/strömm. 10 702 26 621 10 776 22 529 704 869 1 582 1 826 2 656 2 350 27 751 36 086 37 526

made/lake 3 725 4 499 4 712 5 780 3 430 4 724 5 134 4 686 7 431 6 622 4 015 4 360 6 120

ahven/abborre 5 631 4 690 3 988 3 588 2 991 4 497 4 278 4 610 4 955 5 013 4 804 4 231 5 190

hauki/gädda 7 786 6 972 6 078 7 110 4 187 6 703 8 168 9 264 10 010 8 306 7 785 6 773 8 920

lahna/braxen 10 728 7 310 12 243 13 620 8 104 13 298 15 899 36 989 78 253 101 822 126 289 106 137 49 294

kuha/gös 414 800 1 334 4 480 913 1 339 2 060 1 953 1 121 1 136 1 212 1 213 2 561

särki/mört 2023 2520 1507 4 174 3 609 4 789 8 091 8 809 8 382 6 969 9 055

säynävä/id 1 967 1 852 1 291 1 878 2 968 2 782 3 654 3 273 3 666 4 084 5 470

muut/övrigt 4 722 3 994 1 687 5 490 4 192 4 446 1 297 1 686 1 741 1 424 2 877 575 1 331

Totalt 73 193 82 927 72 763 90 019 42 765 58 257 65 603 92 877 150 195 165 692 215 451 203 217 147 393

Figur 24. Andelen av olika fiskarter i totalfångsten från havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren 2005–2016 (Wistbacka 2006–2017). I gruppen ”övriga” inkluderas bl.a. fångsterna av siklöja, mört, nors och id.

Fiskeriförfrågan 2015

Förfrågan om fisket 2015 och förändringar i fisket 2010–2015 inom Jakobstads havsområde sändes till 461 personer. Mottagarna hade antingen löst ut fiskekort eller fanns 2015 i NTM‐centralens register över kommersiella fiskare. Över resultatet från förfrågningen har gjorts en särskild rapport (Wistbacka 2016).

Förfrågningen visar att både yrkesmässigt fiske och fritidsfiske bedrevs året om inom hela området, vin‐tertid närmare kusten och sommartid längre ut till havs. De mest betydelsefulla fångstarterna från fiske med nät och lakryssja var gädda, abborre, lake, sik, gös, braxen, id, mört och strömming. Med lax‐/sikfällor fås främst sik, lax och öring. Strömming fiskas med ryssjor (Wistbacka 2016).

En tredjedel av de kommersiella fiskarena har ökat sin arbetsinsats inom fisket under de senaste fem åren. Å andra sidan meddelade en tredjedel av fritidsfiskarna att de minskat sitt fiske. Orsaken till för‐ändringen i det kommersiella fisket var bl.a. förändringar i tillgången på fisk, vattenkvalitet och omfatt‐ningen av eutrofieringen samt förändringar i fiskbestånden liksom övergången mot fiske av mindre ut‐

0

25 000

50 000

75 000

100 000

125 000

150 000

175 000

200 000

225 000

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

kg/v

Kalasaalis / Fiskfångstsiika/sik lohi/lax taimen/öring silakka/strömm. made/lake

ahven/abborre hauki/gädda lahna/braxen kuha/gös muut/övrigt

26

nyttjade fiskarter. Inom fritidsfisket var orsakerna bl.a. tidsbrist och minskat intresse. Mest stördes fisket av överstora bestånd av mörtfiskar och slembildning på fiskeredskap (Wistbacka 2016).

Intensivfiske av braxen, mört och id har tydligt ökat det kommersiella fiskets fångster från 2010 till 2015. Också medelfångsten av sik har ökat. Den för området speciella sikformen, larsmosiken, utplanteras årligen i havsområdet inom utplanteringsåliggandena (Wistbacka 2016). För att förbättra situationen för fisket önskades att de nuvarande utplanteringarna fortsätts eller utökas, övervakningen av fisket intensi‐fieras, upplysning om fiskeförhallandena och dess regler inom havsområdet samt fredning av siken un‐der lektiden.

6. ÖVERSIKT ÖVER ÖVRIGA UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR UNDER

ÅR 2016

6.1 Resultat från badstrands‐ och alguppföljningen

Inom området Jakobstad och Larsmo finns sju officiella badstränder vid havet, vid vilka vattenkvaliteten regelbundet kontrolleras. Kittholmens badstrand vid Gamla hamn samt Lillsand och Café‐stranden i Fä‐boda är EU‐stränder, som övervakas noggrannare än övriga stränder. Badvattnet uppfyllde de gällande kvalitetskraven (Social‐ och hälsovårdsministeriets förordning 354/2008). I samband med provtagning‐arna vid EU‐stränderna observerades inga blågröna alger, olja, flytande partiklar, fenoler och inte heller några synliga förändringar i vattnets färg eller siktdjup. Ett sammandrag av resultaten från den badvat‐tenövervakning som hälsoinspektörerna vid Jakobstads social‐ och hälsovårdsverk utfört finns i bilaga 7.

I Finlands miljöcentrals nationella alguppföljning ingår Ådö fiskehamn som en observationsplats. Obser‐vationen sköts av Jakobstads miljövårdsbyrå och görs en gång i veckan. Sommaren 2016 observerades inga alger i Ådö fiskehamn (bilaga 8).

6.2 Bottenfaunaundersökningen år 2016 (Nyman 2017)

Resultaten från den årliga bottenfaunaundersökningen som görs vid sex observationspunkter presente‐ras i en separat rapport och nedan presenteras ett sammandrag av Nymans (2016) rapporterade resul‐tat.

6.2.1. Metoder

Proven togs 2.10.2016. Provtagningen utfördes i enlighet med standard SFS 5076. Proven togs med en Ekman‐hämtare (areal 246 m2) med fem hugg på var provpunkt. Varje hugg sållades skilt för sig i fält i enlighet med det nya kontrollprogrammet genom ett 0,5 och 1,0 mm dubbelsåll och resultaten från sållen sammanfördes. Djur från 1 mm:s såll plockades levande med hjälp av lupp i laboratoriet inom ett dygn efter provtagningen. Djuren från 0,5 mm:s såll förvarades i 70 % etanol och plockades senare med hjälp av stereomikroskop. Djuren vägdes efter en kort tids torkning med sugpapper. Biomassan för mus‐selkräftor och andra mycket små djur bedömdes på basen av deras uppskattade volym.

6.2.2. Artsammansättning, individtäthet och biomassa

Det påträffades sammanlagt 19 bottendjursarter eller ‐grupper på observationspunkterna år 2016. Den stationsvisa variationen var 7 – 13 arter/grupper. Fåbortsmaskar (Oligochaeta), av vilka Potamothrix hammoniensis var den dominerande arten, påträffades 2016, liksom tidigare år, på alla stationer. Limnodrilus hoffmeisteri förekom som dominerande art på gyttjebottnar den inre skärgården (P53 och P54). Den nya arten tillhörande släktet Naididae, Paranais frici, som påträffades år 2012 förekom fort‐

27

sättningsvis i området vid stationerna 53 och 62. Arten är en ny art i Östersjön men uppenbarligen oskadlig (Ljungberg m.fl. 2011). Amerikansk havsborstmask (Marenzelleria sp.) påträffades på alla prov‐tagningsplatser förutom vid punkten P54. Den dominerade biomassan på stationerna 62 och 65. Havs‐borstmasken (Manayunkia aestuarina), som på grund av den låga salthalten lever nära sin toleransgräns och som påträffades för första gången utanför Jakobstad år 2009, fanns fortfarande på provpunkterna 62 och 65. Av fjädermygglarver (Chironomidae) bestod största delen av arter i Procladius‐släktet tillhö‐rande underfamiljen Tanypodinae. År 2016 liksom föregående år var de ganska fåtaliga jämfört med tidigare år. De stora Chironomus‐larverna, som indikerar eutrofiering, påträffades i stort antal endast vid punkten 71. Musselkräftor (Ostracoda) som indikerar frisk botten (Vuori m.fl. 2009) förekom på alla punkter och speciellt rikligt vid punkterna 71 och 78. Vitmärla (Monoporeia affinis) och skorv (Saduria entomon) påträffades inte överhuvudtaget år 2016.

Individtätheten hos bottendjuren varierade mellan 700 – 7 300 ind./m2 och biomassan varierade mellan 0,4 – 7,9 g/m2 (figur 26, bilaga 9). Det totala individantalet och biomassan var störst på provpunkt 71 där det fanns fåbortsmaskar och musselkräftor i stort antal. Biomassan bestod främst av storvuxna Chiro‐nomus‐larver. Också platsen 65 skiljde sig från de övriga genom att biomassan nästan uteslutande best‐od av amerikansk havsborstmask.

Figur 26. Bottenfaunans individtäthet (st/m2) och biomassa (g/m2) vid provtagningspunkterna i havsområdet utanför Ja‐kobstad år 2016. (Nyman 2017)

Punkterna 53 och 71 har ingått i kontrollen från 2012. I närheten av punkten 53 har utförts muddrings‐arbeten 2012–2015. Amerikansk havsborstmask var vid punkt 53 färre till antalet år 2016 än under de två tidigare åren. Även om bottenfaunan uppenbarligen håller på att återhämta sig efter muddringen är den fortsättningsvis inte stabil. På provtagningsplatsen 54 kunde inte längre tydligt ses det skikt av lera som uppkom vid muddringen år 2012 och bottenfaunan var 2016 likartad med faunan 2014–2015. Prov‐tagningsplatsen 62 befinner sig i den djuphåla i yttre skärgården där farleden till Jakobstad går och där muddringar utfördes år 2015. Det totala individantalet har här hållit sig ganska stabilt även om samman‐sättningen varierat. På platsen har inte tydligt kunnat observeras nya sedimentavlagringer från mudd‐ringen men fåborstmaskarnas antal har minskat som, liksom andra förändringar, kan bero på mudd‐ringsarbetena i farleden och avlagring av lerpartiklar från dessa. På provtagningsplatsen 65 i Larsmo skärgård har det totala individantalet hållit sig på ungefär samma nivå. Från åren 2010–2011 framåt har största delen av individen och biomassan bestått av amerikansk havsborstmask. Bottenfaunan på prov‐tagningsplasten 71 i yttre skärgården består närmast av fåborstmaskar och storvuxna Chironomus‐larver. Dessa var 2016 något färre till antalet än föregående år. Provtagningsplatsen 78 ligger inom Larsom‐sjöns verkningsområde och bottenfaunan har där förblivit ganska konstant under de senaste åren.

6.2.3. Ekologisk klassificering på basen av bottenfaunaindexen

Enligt den inom vattenvårdsplaneringen år 2012 uppdaterade beräkningsmodellen (Perus & Österberg 2012)har bottenfaunans kvalitetsklasser i huvudsak förblivit på samma nivå och inga betydande förän‐

28

dingar, åtminstone inte åt det sämre hållet, kan ses. På basen av materialet från 2016 placerde sig vat‐tenförekomsterna Havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo skärgård i klassen ”god” och vattenföre‐komsten Kallan i klassen ”utmärkt” (tabell 10).

Vid tolkningen av kvalitetsindexen finns skäl att beakta att indexvärdet och klassificeringen som utförts på basen av det innehåller grova generaliseringar. Alla arter av fåborstmaskar och fjädermyggor har t.ex. getts vägningen ”dålig” även om gruppen innehåller många olika arter. Därtill är variationen i indexvär‐dena mellan olika år delvis slumpmässiga och dess noggrannhet beroende på den statistiska noggrann‐heten för arternas individtäthet. Den egentliga klassificeringen för vattenförekomsterna utförs i sam‐band med vattenvårdens planeringsprocess som baserar sig på resultat från ett flertal år och bottenfau‐nan är endast en del av de faktorer som bedöms i klassificeringen. I indexvärden beräknade för vattenfö‐rekomsterna i sin helhet och på basen av observationer från flera år utjämnas felen i någon mån och de avspeglar säkrare vattenområdets tillstånd. Den ekologiska klassificeringen görs dock av myndigheterna i samband med vattenvårdsplaneringen.

Tabell 10. Punktvisa BBI‐ELSindexvärden och dess tolkningar beräknade på bottenfaunamaterialet utanför Jakobstad åren 2008 ‐ 2016. E=utmärkt, H=god, T=nöjaktig, V=försvarlig.

6.3 Kartering av vattenvegetation (Keränen 2017)

Under 2016 gjordes en kartering av vattenvegetationen som en separat undersökning inom kontrollpro‐grammet. De undersökta vegetationslinjerna var 38 och alla var samma linjer som undersöktes vid karte‐ringarna 1996 och 2007. Karteringen gjordes genom att vada eller med räfsa från båt samt med hjälp av vattenkikare. Täckningsgraden vid linjerna bedömde med hjälp av Norrlins 7‐gradiga skala. Över karte‐ringen har gjorts en separat rapport (Keränen 2017).

Vattenvegetationen i havet utanför Jakobstad påverkas i hög grad av landhöjningen. Vattenväxterna avspeglar vattenområdets tillstånd eftersom arter som kräver näringsfattiga förhållanden inte finns i lindrigt eutrofierade områden. Arter som trivs in näringsrika förhållanden förekommer närmast i frodiga vikar.

På basen av vattenvegetationen var tillståndet i havsområdet utanför Jakobstad relativt gott och inga betydande förändringar efter 1996 kan påvisas. De arter som föredrar näringsrika förhållanden har blivit kvar på samma nivå. Arter från rena förhållanden (kransalger) förekommer mera än tidigare och på ba‐sen av detta kan konstateras att vattenkvaliteten förbättrats. De saknas dock från området utanför Al‐holmen (utsläppsområdet för avlopps‐ och kylvatten) och Larsmosjöns utloppsområde, vilket avspeglar påverkan av punktbelastning och diffus belastning i området. I närheten av Alholmen förekommer arter

Vuosi 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Asema

Vesimuodostuma Pietarsaaren edusta

0,71 0,76 0,76 0,61 0,53 0,66

H H H H T H

0,60 0,52 0,48 0,95 0,58 1,03 0,48 0,40 0,61

H T T H H E T T H

Vesimuodostuma Kallan

0,77 0,72 0,67 1,51 0,98 1,04 1,35 1,47 1,46

H H H E E E E E E

1,37 1,44 1,09 1,68 0,81 0,70 1,12 0,91 1,07

E E E E H H E H E

0,73 1,09 1,09 1,09 0,95 1,13

H E E E E E

Vesimuodostuma Luodon saaristo

1,00 0,92 0,76 0,95 0,92 0,90 0,89 0,92 0,95

E H H H H H H H H

62

71

65

78

53

54

29

som gynnas av näringsbelastning och orsaken till deras förekomst kan vara den ökning i närigshalterna som observerats under senare år. Förutom från industrins belastning påverkas områdets vegetation av Larsmosjöns näringsrika vatten. Vid vegetationslinjerna i närheten av Jakobstads hamn och utsläppen från stadens avloppsreningsverk var vattenväxtarterna få och vidsträckta vassbestånd begränsade up‐penbarligen förekomsten av andra arter. I den yttre skärgården är vattnet klart och näringsfattigt och där förekom inga makroalgbestånd som indikerar eutrofiering.

6.4 Temperaturkarteringar

På spridningsområdet för Alholmens Krafts kylvatten gjordes under år 2016 temperaturkarteringar i mars, maj, augusti och oktober. Resultaten har blivit rapporterade i en skild rapport (Keränen 2017a). Karteringsresultaten från år 2016 jämfördes med temperaturer uppmätta från de samma observations‐platser innan Alholmens Kraft startade (Samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad 1990 – 2001).

Under observationstillfället i mars 2016 var området utanför kylvattenkanalen isfritt liksom också ham‐nen och farleden ut förbi Ådön till öppna havet. Det undersökta områdets maximitemperaturer varie‐rade mellan 0,1–3,4 grader. Vattnet var varmast utanför utsläppsstället och därifrån något österut i rikt‐ning mot Risöhäll. Under februari förekom långa driftstopp vid Alholmens Krafts kraftverk och kraftver‐ket var ur bruk hela mars. Värmebelastningen under mars kom således från UPM‐Kymmenes fabriker. Verkningsområdet för det varma vattnet sträckte sig ungefär en kilometer norrut från utsläppskanalen i riktning mot Risöhäll. I närheten av utsläppskanalen var vattnet något varmare vid ytan än vid bottnen. Inverkan av Larsmosjöns vatten kunde ses i ytvattnet vid utsläppskanalen och därifrån norrut ända till Hälsingöfjärden samt i Kackursfjärden. I djupare vattenskikt var vattnet överallt salt brackvatten.

I maj 2016 var de maximala temperaturerna i observationsområdet mellan 2,5 – 14,4 grader. Den högsta temperaturen uppmättes utanför utsläppskanalen. I maj kunde man observera en temperaturskiktning och kylvattnens inverkan var lindriga och sträckte sig några hundra meter från utsläppskanalen. Larsmos‐jöns inverkan kunde observeras i ytvattnet i Kackursfjärden och utanför Hästgrundet.

I augusti 2016 var vattnets temperatur i snitt ca 2–3 grader kallare än under referensperioden och max‐imala temperaturer varierade mellan 14,5 – 20,7 °C. Kylvattnens influensområde sträckte sig i ytvattnet cirka 500 m norrut men i det bottennära vattnet fanns inte alls varmt kylvatten. Temperaturskiktningen var liten vid provpunkterna i augusti, även om man vid Fallskär kunde observera betydligt kallare vatten vid bottnen än i ytvattnet. Inverkan av sötvattnet kunde nästan inte alls ses annanstans än utanför slus‐sarna i Kackursfjärden och vid Hästgrundet.

I oktober 2016 var vattnets temperatur på observationsområdet i regel cirka 2 grader kallare än under referensperioden. Maximitemperaturerna vid observationspunkterna varierade mellan 5,3–8,8 °C. De högsta temperaturerna uppmättes utanför utsläppskanalen. På basen av temperaturskillnaderna be‐gränsade sig kylvattnets influensområde till ett 0,5 km2 stort område utanför utsläpsskanalen och ingen inverkan i djupare vattenskikt kunde noteras. Vid mätningsdagarna i oktober var Hästgundets och i hu‐vudsak också Gertruds dammluckor stängda och vattnet var salt brackvatten vid nästan alla observat‐ionspunkter.

6.5 Mässkärs naturstation

Den årliga vattenkonsumtionen på Mässkärs naturstation varierar kring 250 m3/år. Avloppsvattnet be‐handlas i ett Green Rock‐minireningsverk, från vilket belastningen till havet varierar enligt miljötillstån‐det (30.10.2012 LSSAVI/508/04.08/2010) mellan 0,14 ‐ 1 kgP/år. Tillståndsbestämmelserna trädde i kraft år 2013. Tillståndsgränsen för fast substans är 90 % och 35 mg/l, för den biologiska syreförbrukningen (BOD7ATU) 90 % och 30 mg/l och för den kemiska syreförbrukningen (CODCr) 75 % och 125 mg/l samt för totalfosfor 3 mg/l.

30

Enligt miljötillståndet tas vattenprov två gånger per år (juni och augusti) och recipientkontrollen kan avslutas. År 2016 togs avloppsvattenprov i oktober (25.10.). Då uppfyllde det utgående vattnet till‐ståndskraven till alla delar (fast substans: 100 % och 2,0 mg/l, BOD7ATU: >99,9 % och < 3 mg/l, CODCr: 99,1 % och 48 mg/l, tot‐P: 0,35 mg/l).

Recipientkontrollen för reningsverket vid Mässkärs naturstation (Mä1) år 2016 utfördes i samband med samkontrollen (16.3. och 23.8.) och resultaten ingår i resultattabellerna för mars och augusti (bilagor 2.1 och 2.3). På basen av resultaten kunde ingen inverkan noteras. I mars varierade vattnets färgvärden mellan 25 – 40 mgPt/l och kvävehalten var lägre än föregående år (tot‐N: 330–510 µg/l) och lägre än i ytvattnet vid andra provtagningspunkter. Också fosforhalterna var lägre än vid andra provtagningspunk‐ter (14 µg/l). Syresituationen var tämligen god (85 – 88 %) och i vattnet förekom inga bakterier (<1 cfu/100 ml). I augusti var vattnet nästan klart (1,2–1,3 FTU) och nästan färglöst (35 mg Pt/l). Näringshal‐terna låg på en nivå som är typisk för området (tot‐N: 330 – 350 µg/l, tot‐P: 14 – 16 µg/l). Även den hy‐gieniska situationen var bra (enterokocker 5 cfu/100ml).

6.6 Pörkenäs lägergård

Pöreknäs lägergårds avloppsreningsverk renar avloppsvattnet från Pörkenäs och Merilä lägergårdar och de har ett eget obligatoriskt kontrollprogram. Reningsanläggningen som installerades år 2012 är ett Oy KWH‐Pipe Ab:s 70‐minireningsverk och fungerar enligt satsreningsprincipen. Innan dess (2006 – 2011) renades avloppsvattnet i ett UPO‐Metoxy minireningsverk.

Miljötillståndet (LSSAVI/229/04.08/2010) ålägger verksamhetsutövaren att utföra bruks‐ och utsläpp‐skontroll för avloppsvattnet så att den ena provtagningsomgången sker sommartid under den högsta brukstiden. Kontrollen utförs av Ahma Ympäristö Oy och resultaten från år 2016 har rapporterats sepa‐rat (Nurttila 2017).

År 2016 behandlas 1 792 m3 avloppsvatten i anläggningen. Enligt det nya kontrollprogrammet (Ahma Ympäristö Oy, 4.5.2015) återgick lägerområdets minireningsverks kontroll till provtagningsfrekvensen i miljötillståndet från 2016 (2 provtagningar per år). År 2016 togs proven i juli (7.7.) och augusti (2.8.) (Nurttila 2017).

Reningsverket fungerade bristfälligt 2016 och tillståndsvillkoren uppfylldes endast beträffande retnings‐effekt för BOD7ATU (97,1 %), fastsubstans (97,4 %) och COD (93,5 %). Belastningen av totalfosfor var 0,019 kg/d, totalkväve 0,38 kg/d och BOD 0,22 kg/d. Vid recipientkontrollen 2.8. och 8.9. kunde ingen inverkan från avloppsreningsverket observeras. Vattenkvaliteten var god: syrehalten var i hela vattenpe‐laren hög (8,7–10,0 mg/l), halterna totalfosfor (17–18 µg/l) var på lätt eutrof nivå och klorofyllhalterna (3,5–5,0 mg/l) på gränsen till karg nivå. Också värdena för grumlighet var låga och den hygieniska kvali‐teten var god vid alla punkter (Nurttila 2017)

6.7 Fiskerikontrollen 2016 för muddringen av Jakobstads hamn och farleden samt deponeringsarbeten (Keränen 2017B)

I det följande refereras resultaten 2016 för fiskerikontrollen för muddringen av Jakobstads hamn och farleden samt deponeringsarbeten (2011–2015) (Keränen 2017B). Kontrollen har delvis utförts inom samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad. Österbottens NTM‐central har godkänt kontrollpla‐nen med beslut 15.9.2011 (POHELY/1822/5723/2011) och kontrollprogrammet för deponeringen i havet med beslut 11.9.2012 (POHELY/1822/5723/2011).

Fiskerikontroll har gjorts enlingt kontrollprogrammet under muddringsarbetnenas gång med början från 2012. Kontrollen forsätts tre år efter att muddringen avslutats (2016–2018). Provfisket 2010 inom sam‐kontrollen för havsområdet utanför Jakobstad används som förhandsundersökning. Till fiskerikontrollen 2016 hörde yngelnotning av sik, provfiske med nät och yngelfångst av strömming. Provfiske utfördes på fem områden, vid Gräggören och Risöhäll i närheten av hamnens muddringsområden och i Hälsingöfjär‐

31

den längre bort i den inre skärgården, vid Algrundet i den yttre skärgården samt i ett, jämfört med det övriga havsområdet, något grundare område i närheten av dumpningsområdet. På alla områden var fångstansträngningen 10 nätdygn.

Enligt den tidigare fiskerikontrollen har de största förändringarna i fiskbestånden inträffat vid Gräggören där totalfångsten ökade över dubbelt under åren 2014–2015 och individantalet trefaldigades. Speciellt fångsten av mört ökade men också fångsten av abborre ökade märkbart. Tillväxten av mört‐ och abborr‐stammarna kan ha ett strakt samband med muddringarna eftersom muddringen av bottnarna frigör näringsämnen och ökar primärproduktionen, varvid specillt tillgången på föda för fiskyngel ökar. Också bottendjur lösgörs till föda speciellt för abborre. Vid efterkontrollen 2016 vid Gräggören hade fångsten återgått till samma nivå som fångsten under förhandskontrollen (2010). Individantalen var ännu tydligt större än under förhandskontrollen. På övriga provfiskeområden hade under muddringsåren inte obser‐verats förändringar i fiskstammarna som kunde kopplas till muddringarna. Provfisket vid dumpningsom‐rådet gav under 2015 och 2016 större fångst än under tidigare år. Dumpningarna har uppenbarligen inte påverkat fångsten utan fångststorleken påverkas av andelen av havsarter (t.ex. strömming och nors) i fångsten.

Vid notning av sikyngel var fångsten relativt bra och sikyngel fångades vid alla provområden. Liksom tidigare år var det bästa området för sikyngel Västra Ådö. På basen av resultaten från åren 2012–2016 har sikens förökning inte märkbart störts av muddringarna.

Fångstområdet för strömmingsyngel befinner sig ca 1,8 km öster om havsdumpningsplatsen. Från områ‐det finns inte förhandskontrolldata. Ingen fångst ficks 2016 liksom inte heller under tidigare år. Inte hel‐ler från det grundare referensområdet ficks nångon fångst. Området är uppenbarligen inte föröknings‐område för strömming.

7. SAMMANDRAG

I denna rapport presenteras resultaten av samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad år 2016, vilket var det nionde året av kontrollperioden 2008 – 2017. Parter i samkontrollen är UPM Kymmene Abp, BillerudKorsnäs Finland Oy, OSTP Finland Oy, Jakobstads Vatten, Jakobstads Hamn Oy och Alhol‐mens Kraft Ab:s biokraftverk (AK1 och AK2).

Vattnets kvalitet i havsområdet utanför Jakobstad påverkas, förutom av avloppsvattenbelastningen från industrin och bosättningen, även av kylvatten samt av det humushaltiga och ibland sura vatten som avtappas från Larsmo‐Öjasjön. Stadens avloppsreningsverk uppnådde inte fullt ut tillståndsvillkoren un‐der något kvartal. UPM Kymmene Abp, OSTP och Alholmens Kraft uppföljde tillståndsvillkoren för alla parametrar år 2016.

Av den avloppsvattenmängd som leddes ut till havet härstammade 94 % från UPM Kymmene liksom även 89 – 99 % av den organiska belastningen (BOD och COD), det resterande härstammade från sta‐dens reningsverk. UPM Kymmenes andel i avloppsvattnets näringsbelastning år 2016 var 91 % av fosforn och 36 % av kvävet. 9 % av fosforbelastningen och 60 % av kvävebelastningen härstammade från sta‐dens reningsverk. De resterande 4 % av kvävebelastningen härstammade från OSTP Finland Oy Ab.

Avloppsbelastningen låg på samma nivå som föregående år gällande den organiska belastningen (BOD och COD) och belastningen av totalfosfor och totalkväve var en aning lägre än föregående år. Avtapp‐ningarna via dammluckorna och fisklederna från Larsmosjön ut i havsområdet var, med undantag av våren och hösten, större än genomsnittet. Sjövattnets andel i näringsbelastningen var ungefär 6 gånger större jämfört med näringsämnesbelastningen från avloppsvattnet. Materialflödet av fosfor och kväve från Larsmosjön var 2016 lägre än föregående år.

Under vintern, då vattenutbytet är som sämst, strömmar avlopps‐ och sjövattnet med ytvattnet och under isen uppstår en tydlig skiktning i vattnet beträffande nästan alla vattenkvalitetsparametrar. Karak‐teristiskt för vattenkvaliteten vintertid är den stora variationen mellan olika områden men även mellan olika år. Sjö‐ och avloppsvattnens inverkan syntes under vintern 2016 på ett större område än tidigare år

32

och tydligast i ytvattnet i skärgården innanför Ådön–Hälsingön. Längre ut saknas data på grund av dåliga isförhållanden.

Under perioden med öppet vatten är utspädningsförhållandena bättre och sjö‐ och avloppsvattnet blan‐das i hela vattenmassan. Halterna i ytvattnet är lägre än på vintern och skiktning förekommer nästan inte alls. Våren 2016 observerades avlopps‐ och sjövattnets inverkan tydligast från området utanför Hästgrundet till Hälsingöfjärden som, jämfört med havsvattnen, brunt och ställvis grumligt ytvatten. Längre norrut kunde sjövatten observeras ända ut till Orrskärsfjärden. Sommartid kan avlopps‐ och sjö‐vatten synas som förhöjda färgtal, näringshalter och järnhalter i det närmaste kustområdet. Siktdjupet var på hela undersökningsområdet mindre än under föregående år.

På basen av klorofyllvärdena delades havsområdet utanför Jakobstad in i två eutrofieringsklasser. Det måttligt eutrofa området sträckte sig från fastlandet till linjen Fäboda–Mässkär–Hälsingön. Området utanför detta klassificerades som på väg att eutrofieras. På basen av perifytonundersökningen var alg‐tillväxten störst i närheten av UPM:s utsläppskanal. Också utanför hamnen och stadens avloppsrenings‐verks utsläpp var algproduktionen stor.

Målsättningen inom vattenvården är att uppnå eller bibehålla en god ytvattenstatus i Finland. På basen av vattenkvalitetsparametrarna för samkontrollen utanför Jakobstad (åren 2012 – 2016) har man gjort en ekologisk klassificeringen för enskilda provpunkter enligt de uppdaterade kriterierna. På basen av vattenkvalitetsparametrarna år 2016 placerades vattnets kvalitet vid provpunkterna i Bottenvikens inre kustområde i klasserna ”försvarlig – dålig”. Provpunkterna i Bottenvikens yttre kustområde hörde till klasserna ” nöjaktig–försvarlig”. År 2016 låg provpunkternas vattenkvalitetsklasser speciellt inom det yttre området lägre än genomsnittet för perioden 2012 – 2016. Detta berodde på närings‐ och humusbe‐lastningen i den rikliga avtappningen från Larsmo‐Öjasjön. I helhetsbedömningen för kustvattnens eko‐logiska status som färdigställdes år 2013 som stöd för vattenvårdsplanen, klassades vattenförekomster‐na Havsområdet utanför Jakobstad och Kallan till den ekologiska klassen nöjaktig.

Enligt uppgifterna från fiskeområdet var de vanligaste fångade fiskarterna i havsområdet utanför Jakob‐stad år 2016 braxen, strömming och sik. Skötselfiske gjordes inte år 2016, som syns som mindre total‐fångst (147 000 kg) jämfört med föregående år. Minskningen av fångsten berodde på en halverad fångst av braxen. Fångsten av övriga arter ökade. Nät var det mest använda fiskeredskapet. På basen av förfrå‐gan om fisklet 2015 och förändringarna i fisket under åren 2010–2015 har arbetsinsatsen inom det kommersiella fisket ökat och fritidsfisket minskat inom området. Den ökade fångsten av braxen mört, och id inom skötselfisket har tydligt ökat de kommersiella fiskarenas fångster från 2010 till 2015. Också genomsnittsfångsten av sik har ökat.

Vid provtagningsplatserna inom den årliga bottendjursundersökningen var bottenfaunans artsamman‐sättning i stort sett likadan som tidigare år. Musselkräftor (Ostracoda) förekom överallt och fåborstmas‐kar (Oligochaeta) samt Amerikansk havsborstmask (Marenzelleria) förekom på nästan alla stationer. Största delen av fjädermyggornas larver var Procladius‐arter inom underfamiljen Tanypodinae. Liksom de två tidigare åren var mängden larver ganska liten jämfört med tidigare år. Stora Chironomus‐larver, som indikarear eutrofiering påträffades i tämligen stort antal på station 71. Enligt den ekologiska klassifi‐ceringens BBI‐index var bottenfaunans tillstånd på hela området god‐utmärkt eller tydligt bättre än be‐dömningen på basen av vattenkvalitet.

På basen av karteringen av vattenväxtligheten 2016 var tillståndet i Jakobstads havsområde relativt gott. Arter typiska för rena områden förekom till följd av förbättrad vattenkvalitet rikligare än tidigare. I när‐heten av Alholmen förekom arter som gynnas av näringsbelastning. I närheten av Jakobstads hamn och utsläppsområdet för stadens avloppsreningsverk var antalet vattenväxter litet och vassbestånden be‐gränsade andra arters förekomst. I den yttre skärgården var vattnet klart och näringsfattiga och makro‐algbestånd som skulle tyda på eutrofiering förekom inte.

Vattnet vid övervakade badstränderna uppfyllde de ikraftvarande kvalitetskraven sommaren 2016. I samband med den nationella alguppföljningen observerades sommaren 2016 inga blågröna alger vid Ådö fiskehamn.

33

Fiskeriundersökningen för muddringen av Jakobstads hamn och djupfarled samt havsdeponeringen fort‐satte under 2016 som eftergranskning. Inverkan av muddrings‐ och deponeringsarbetena har kunnat konstateras endast i närheten av Gräggören. Under 2016 hade fångsten återgått till nästan samma nivå som fångsten i förhandsundersökningarna.

KÄLLFÖRTECKNING

Aaltonen E ‐ K 2008: Pietarsaaren edustan merialueen vesistö‐ ja kalataloustarkkailuohjelma 2008 – 2015. Mo‐niste 9 s. Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Pietarsaari.

Aaltonen E‐K & Kalliolinna M 2011: Pietarsaaren merialueen tila jakson 2006 – 2010 velvoitetarkkailutulosten perusteella. Moniste 24 s. Pietarsaari 2011.

Aroviita J, Hellsten S, Jyväsjärvi J, Järvenpää L, Järvinen M, Karjalainen S M, Kauppila P, Keto A, Kuoppala M, Manni K, Mannio J, Mitikka S, Olin M, Perus J, Pilke A, Rask M, Riihimäki J, Ruuskanen A, Siimes K, Sutela T, Vehanen T & Vuori K‐M 2012: Ohje pintavesien ekologisen ja kemiallisen tilan luokitteluun vuosille 2012–2013 − päivitetyt arvioin perusteet ja niiden soveltaminen. Suomen ympäristökeskus, Ympäristö‐hallinnon ohjeita 7/2012. 144 s.

Ilmatieteen laitos/ Ilmastopalvelu 2017: Kuukausittainen sadanta Kokkolan Hollihaassa ja Kruunupyyssä ja kuu‐kausittainen lämpötila Kruunupyyssä ja Tankarissa vuonna 2016. (Sähköposti 18.1.2017)

Ilmatieteen laitos/ Jääpalvelu 2017: Jääpäivien lukumäärä talvella 2015/2016. (Sähköposti 11.1.2017)

Ilmatieteen laitos/ Meripalvelut 2017: Meriveden korkeus Pietarsaaren mareografilla 2016. (Sähköposti 12.1.2016)

Keränen J 2017a: Oy Alholmens Kraft Ab. Pietarsaaren lämpövoimalan vesistötarkkailut Pietarsaaren merialu‐eella vuonna 2016. Pöyry Finland Oy. Moniste 17 s + liitteet.

Keränen J 2017b: Pietarsaaren Satama. Pietarsaaren satama‐ ja väyläruoppauksien kalataloudellinen tarkkailu 2016. Pöyry Finland Oy. 21 s + liitteet.

Korpinen P, Kiirikki M, Lauri H & Inkala A 2004: Bothnian Bay 3‐D‐water quality and ecosystem model: Technical Report. Manuscript 57 s.

Kujala N 2012: Pietarsaaren satama, vuosiyhteenveto 2011.

Kujala N 2014: Pietarsaaren Sataman hule‐ ja sadevesijärjestelmien täsmennys (s‐posti 17.6.2014)

Ljungberg, R., Pikkarainen, A., Lehtiniemi, M. Urho, L. 2011. Vieraslajien havaitseminen Suomen merialueen seurannoissa. Suomen ympäristö 10/2011.

Nurttila R 2017: Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä. Pörkenäsin leirikeskuksen jätevedenpuhdistamon velvoitetarkkailu. Vuosiyhteenveto 2016. Ahma ympäristö Oy.

Nyman C 2017: Pietarsaaren merialueen pohjaeläinseuranta 2017. Moniste 9 s + liitteet.

UPM Kymmene Oyj 2016a: Luodon‐Öjanjärven pinnankorkeudet ja juoksutukset 2016.

UPM Kymmene Oyj 2015b: Kuormitusraportit 2016.

Perus, J. & Österberg, M. 2012. BBI‐excel makron opas (v. lokakuu 2012).

Seinä A & Peltola J 1991: Jäätalven kesto ja kiintojään paksuustilastoja Suoman merialueella 1961 ‐ 1990. Fin‐nish Marine Research. N:o 258. 46 s. Helsinki 1991.

Sillanpää T & Virtanen J 2017. Pietarsaaren Vesi. Alhedan jätevedenpuhdistamon yhteenvetoraportti vuosi 2016. Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry. Pietarsaari 2017. 15 s + liitteet.

Westberg V & Lax H‐J (toim.) 2016: Rannikkovesien ja pienten vesistöjen vesienhoidon toimenpideohjelma. Vesienhoidon toimenpideohjelma vuoteen 2021. Etelä‐Pohjanmaan elinkeino‐, liikenne‐ ja ympäristö‐keskus. Raportteja 51 2016

Wistbacka B 2017: 2005‐ 2016: Kalataloustarkkailun vuosittainen tiedonkeruu.

Vuori K‐M, Mitikka S & Vuoristo H 2009: Pintavesien ekologisen tilan luokittelu. Ympäristöhallinnon ohjeita 3/ 2009. Suomen ympäristökeskus. Helsinki 2009.

34

BILAGOR

1 Förteckning över observartionspunkter i samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad

2 Analysresultat (omfattande provtagningar)

3 Analysresultat (intensivprovtagningar)

4 Perifytonresultat

5 NTM‐centralens i Södra Österbotten analysresultat år 2016 från punkt P64

6 Uppgifter från fiskelagen år 2016 (Norra svenska fiskeområdet)

7 Övervakningsresultat från badstränderna 2016

8 Algobservationer vid Ådö fiskehamn 2016

9 Sammanfattning av bottenfaunaresultat år 2016 (Curt Nyman)

10 OSTP Finland Oy Ab:s belastning 2002 – 2016

11 NabLabs Oy: Analysmetoder 2016 / Jakobstads havsområde

12 Ekologiska klassificeringklasser beräknade enligt uppdaterade kriterier på basen av vattenkvalitet‐

sparametrarna åren 2012 – 2016.

Havaintopaikkaluettelo, Pietarsaaren edustan yhteistarkkailu 2008–2017

Tunnus ja nimi/ Kod och namn

YK‐pohj. YK‐itä Näytesyvyys, m HUOM

kartoituskierrokset*) **)

P 51, Vanha Hamina/ Gamla Hamn 7072628 3286840 1, ‐1

P 52, Alholmsfjärden 7073780 3287045 1, ‐1

ja pintavesi intensiivipiste,

bakteerit

P 53, Gräggören 7076082 3286652 1, 5, ‐1

ja pintavesi bakteerit

P 54, Risöhäll = Sandgrundet 7076904 3287492 1, ‐1

ja pintavesi intensiivipiste,

bakteerit

P 55, Svinören 7076134 3288958 1, ‐1

P 61, Rajstall 7075404 3285318 1, ‐1

P 62, Ådön ‐ Gräsgrundet 7077173 3283899 1, 5, 10, ‐1 intensiivipiste

P 64, Nygrundet ‐ Mässkär 7078628 3280662 1, 5, 10, 15, ‐1 intensiivipiste

P 65, Ören ‐ Ripgrundet 7080584 3281655 1, 5, 10, ‐1

P 66, Hälsingöfjärden 7081433 3284900 1, ‐1

P 67, Lillgrundet 7078919 3287236 1, ‐1 intensiivipiste

P 71, Truthällan 7073741 3282335 1, 5, ‐1

P 73, Fäboda 3 km W 7072738 3273517 1, 5, ‐1

P 75, Kallan 2,5 km W 7080043 3277149 1, 5, 10, 15, ‐1

P 78, Orrskärsfjärden 7086455 3286739 1, 5, ‐1

P 79, Kackursfjärden 7082782 3288169 1, ‐1 intensiivipiste

L 5, Larsmosjön, Gertruds 7084400 3291450 1, ‐1 intensiivipiste

L 6A, Fårholmsströmmen 7073178 3290472 1, ‐1 intensiivipiste

Mä 1 Mässkär N 1, ‐1 optio

Pö 1 Pörkenäs W 1, ‐1 optio

*) Kartoituskierroksen näytteenottosyvyydet: taulukon mukaiset näytesyvyydet + avovesiajalla 0‐2 m **) Intensiivikierroksella näytteet 1 m + 0‐2 m

Analyysivalikoimat:

Kartoituskierrokset (yhteensä 4 kertaa: helmi‐maaliskuu, toukokuu, elokuu ja lokakuu) - 1m ja ‐1 m näytteet: lämpötila, näkösyvyys, pH, johtokyky/ saliniteetti, O2 + kyll‐% (maalis‐ ja elokuu),

väri (komparaattori), sameus, kok‐N, NO2+3‐N ja NH4‐N, kok‐P ja PO4‐P, TOC, Fe- Välisyvyyksien näytteet: lämpötila, johtokyky/ salin (talvella kokonaisravinteet)- 0 – 2 m kokoomanäytteet: avovesiajalla a‐klorofylli- Pintavesinäytteet (P51, 52 ja 53): fekaaliset streptokokit eli enterokokit

Intensiivikierrokset (yhteensä 6 kertaa avovesiajalla: kesäkuu 1, heinä‐elokuu yhteensä 4, syyskuu 1) - 1 m näytteet: lämpötila, näkösyvyys, pH, johtokyky/ saliniteetti, väri (komparaattori), sameus, kok‐N,

NO2+3‐N, NH4‐N, kok‐P ja PO4‐P- 0 – 2 m näytteet: a‐klorofylli

Liite/ Bilaga 1

TU

TK

IMU

ST

OD

IST

US

2016

E-

4126

-1

Ta

rkk

ail

u:

Pie

tars

aare

n m

eria

lue

Ta

rkk

ail

uk

ierr

os

:M

aalis

kuu

Til

aa

ja:

Pie

tars

aa

ren

me

ria

lue

en

yh

teis

tark

kailu

työ

ryh

mä

Ha

vain

top

aik

ka

Tu

nn

us

Erä

-n

um

ero

Ott

o p

vm.

Tu

lo p

vm.

Tu

tkim

uk

se

nlo

pe

tus

pvm

.N

äk

ö-

syv

yys

[m]

Ko

ko

na

is-

syv

yys

[m]

Jä

än

pa

ks

uu

s[m

]

Lu

me

np

ak

su

us

[m

]

Nä

ytte

en

-o

tta

jaL

isä

tie

do

t

P51

. V

anha

Ham

ina

P51

4126

15.3

.201

616

.3.2

016

30.3

.201

60

.62

.70.

380.

13K

aK

P52

. Alh

olm

sfjä

rden

P52

4127

15.3

.201

616

.3.2

016

30.3

.201

60

.84

.00.

370.

13K

aK

P53

, Grå

ggör

enP

53ha

vain

topa

ikal

le e

i pää

sty

jäät

ilant

een

taki

a

P54

. Ris

öhäl

l=S

andg

rund

P54

4124

17.3

.201

618

.3.2

016

23.3

.201

60

.93

.90.

350.

06K

aK

P55

, Svi

nöre

nP

55ha

vain

topa

ikal

le e

i pää

sty

jäät

ilant

een

taki

a

P61

. R

ajst

all

P61

4122

16.3

.201

617

.3.2

016

23.3

.201

60

.94

.40.

350.

03K

aK

P62

, Ådö

n-G

räsg

rund

etP

62ha

vain

topa

ikal

le e

i pää

sty

jäät

ilant

een

taki

a

P64

, Nyg

rund

et-M

ässk

ärP

64ha

vain

topa

ikal

le e

i pää

sty

jäät

ilant

een

taki

a

P65

. Öre

n-R

ipgr

und

P65

4119

17.3

.201

618

.3.2

016

23.3

.201

61

.213

.30.

250.

06K

aK

P66

. Häl

sing

öfjä

rden

P66

4118

17.3

.201

618

.3.2

016

23.3

.201

61

.23

.10.

390.

04K

aK

P67

. Lill

grun

det

P67

4117

17.3

.201

618

.3.2

016

23.3

.201

61

.02

.70.

340.

03K

aK

P71

. T

ruth

ällä

nP

7141

1616

.3.2

016

17.3

.201

623

.3.2

016

0.9

9.1

0.35

0.03

KaK

P73

, F

äbod

aP

73ha

vain

topa

ikal

le e

i pää

sty

jäät

ilant

een

taki

a

P75

, Kal

lan

P75

hava

into

paik

alle

ei p

ääst

y jä

ätila

ntee

n ta

kia

P78

, O

rrsk

ärsf

järd

enP

78ha

vain

topa

ikal

le e

i pää

sty

jäät

ilant

een

taki

a

P79

. K

acku

rsfjä

rden

P79

4112

17.3

.201

618

.3.2

016

23.3

.201

60

.84

.50.

230.

06K

aK

L5 L

uodo

njär

vi (

Ger

trud

s)L5

4111

16.3

.201

617

.3.2

016

22.3

.201

61

.07

.40

.30.

09K

aK

L6A

Luo

donj

ärvi

(La

mm

assa

aren

salm

i)L6

A41

1016

.3.2

016

17.3

.201

622

.3.2

016

0.9

2.0

00

KaK

Mä1

. Mäs

skär

NM

ä 1

4125

16.3

.201

617

.3.2

016

24.3

.201

62

.05

.90.

240

KaK

Tul

okse

t pä

tevä

t vai

n te

stat

uille

näy

tteill

e. M

ittau

sepä

varm

uude

t saa

pyy

dettä

essä

.T

utki

mus

todi

stuk

sen

saa

kopi

oida

vai

n ko

kona

an. M

uuss

a ta

pauk

sess

a ko

pioi

nnis

ta o

n sa

atav

a lu

pa.

*=

Näy

te t

utki

ttu

akkr

edito

idul

la m

enet

elm

ällä

. Lau

sunt

o ei

kuu

lu a

kkre

dito

inni

n pi

iriin

.

Ta

us

tati

ed

ot:

Sä

äti

ed

ot:

18.4

.201

6A

rja P

alom

äki

Mer

ived

en k

orke

us 1

5.3.

-19

,0 c

m, 1

6.3.

-21

,0 c

m, 1

7.3.

-18

,0 c

m15

.3.

16.3

.17

.3.

ympä

ristö

asia

ntun

tija

Häs

tgru

ndet

in ja

Ger

trud

in p

atol

uuku

t oliv

at k

iinni

15.

-17.

3.P

ilvis

yys

2/8

4-7/

85-

8/8

050

427

3067

Läm

pötil

a+

6 a

st.

C3

-6 a

st.

C+

3 a

st.

Car

ja.p

alom

aki@

nabl

abs.

fiT

uule

n no

peus

5 m

/s6

m/s

3-10

m/s

Ja

ke

lu:

Tuu

len

suun

taS

WW

NU

PM

Kym

men

e O

yjP

ohja

nmaa

n E

LY-k

esku

sA

lhol

men

skra

ft O

y A

bLu

odon

ym

p.su

oj. l

tk. /

Milj

önäm

den

i Lar

smo

Pie

tars

aare

n V

esi

Pie

tars

aare

n ym

p.su

oj. l

tk. /

Milj

önäm

den

i Jak

obst

adO

ST

P F

inla

nd O

yP

ohja

nmaa

n ve

si ja

ym

päris

tö r

yF

ören

ing

Mäs

skär

s Lo

tsst

atio

n r.

f.N

orra

sve

nska

fis

keom

råde

Bill

erud

Kor

snäs

Fin

land

Oy

Pie

tars

aare

n S

atam

a

Nab

Lab

s O

y |

ww

w.n

abla

bs.f

i |

Pää

kont

tori:

Ups

eerin

katu

1,

0260

0 E

spoo

|

VA

T n

o. F

I028

3126

2S

ivu

1/1

Liite/Bilaga 2.1

Pie

tars

aare

n m

eria

lue

Maa

lisku

uP

ieta

rsaa

ren

mer

ialu

een

yhte

ista

rkka

iluty

öryh

mä

2016

E-

4126

-1

TC

O2

liuk

O2

kyll%

Sam

eus

Säh

k.jo

ht.

pHV

äri

Ent

erok

okit

Sal

inite

etti

Kok

.NN

H4-

NN

H4-

NN

O2+

3-N

NO

23-N

Kok

.PP

O4-

PT

OC

Fe

Ken

ttä

mitt

aus

SF

S-E

N25

813:

1996

SF

S-E

N25

813

1996

SF

S-E

N I

SO

7027

:200

0S

FS

-EN

2788

8:19

94S

FS

3021

:197

9S

FS

-EN

IS

O78

87:2

012.

kom

para

atto

ri

SF

S-E

N I

SO

7899

-2:2

000

Lask

ettu

sähk

önjo

h-ta

vuud

esta

SF

S-E

N I

SO

1190

5-1:

98(m

odi

f.)

SF

S-E

N I

SO

1173

2:20

05S

is.

me

n.J-

046

Sis

. m

en.

J-04

2S

FS

-EN

IS

O13

395:

1996

(mo

dif.

)

Sis

. m

en.

J-04

0S

is.

me

n.J-

041

SF

S-E

N14

84:1

997

SF

S-E

N I

SO

1188

5:09

mod

if.

**

**

**

**

**

**

**

*

Ott

o-

pis

teN

äyte

-n

um

ero

Ott

o-

syvy

ys[m

]

°Cm

g/l

%F

TU

mS

/mm

g P

t/l

pmy/

100

ml

ppt

µg

/lµ

g/l

µg

/lµ

g/l

µg

/lµ

g/l

µg

/lm

g/l

µg

/l

P51

0.1

m 4

126-

10

.18

P51

1m

412

6-2

1.0

0.5

9.3

644

.823

16

.914

01.

221

300

510

320

5846

15.3

1 30

0P

51 2

m 4

126-

31

.08

.157

2.3

394

7.3

702.

141

000

450

240

3221

11.5

800

P52

0.1

m 4

127-

10

.111

P52

1m

412

7-2

1.0

0.5

10.9

752

.726

97

.212

01.

421

300

600

290

4630

16.8

1 20

0P

52 3

m 4

127-

33

.00

.710

.876

1.3

556

7.5

353.

0655

012

017

018

106

.720

0P

54 0

.1m

412

4-1

0.1

2P

54 1

m 4

124-

21

.02

.810

743

.511

87

.218

0<

0.9

51

100

120

330

6142

24.6

1 40

0P

54 2

.7m

412

4-3

2.9

0.5

11.9

831

.344

17

.350

2.41

640

9620

022

139

.739

0P

61 1

m 4

122-

11

.00

.711

.177

2.1

267

7.3

100

1.42

970

210

260

3522

25.2

850

P61

3.8

m 4

122-

23

.40

.611

.580

0.84

531

7.5

352.

9257

011

018

015

87

.423

0P

65 1

m 4

119-

11

.00

.211

.780

1.2

404

7.1

702

.276

094

250

2311

10.4

500

P65

5m

411

9-2

5.0

0.1

518

440

11P

65 1

0m 4

119-

310

.00

.157

6P

65 1

2.6m

411

9-4

12.3

0.1

1389

0.39

574

7.3

153.

1733

08

110

83

5.2

55P

66 1

m 4

118-

11

.00

.89

.970

2.4

136

6.7

170

< 0

.95

1 30

010

051

043

2721

.41

400

P66

2.1

m 4

118-

22

.11

.58

.661

1.8

339

6.9

901.

8294

075

360

2916

13.3

770

P67

1m

411

7-1

1.0

1.8

10.2

733

.313

67

.114

0<

0.9

51

100

120

370

6142

24.6

1 30

0P

67 2

.1m

411

7-2

1.7

1.7

10.7

762

.623

37

.213

01.

221

100

130

320

5840

21.5

1 00

0P

71 1

m 4

116-

11

.00

.212

.384

1.2

415

7.3

702.

2588

013

025

028

1510

.345

0P

71 5

m 4

116-

25

.00

.056

639

023

P71

7.5

m 4

116-

38

.10

.312

.486

0.39

583

7.6

203.

2136

013

120

94

5.3

81P

79 1

m 4

112-

11

.01

.110

.474

2.7

18.2

6.1

200

< 0

.95

1 60

010

060

051

3326

1 70

0P

79 3

.2m

411

2-2

3.5

1.1

10.5

741

.338

87

.080

2.09

960

5936

028

1612

610

L5 1

m 4

111-

11

.00

.711

771

.89

.16

.417

0<

0.9

51

500

100

360

4126

22.7

1 40

0L5

5m

411

1-2

6.4

2.5

6.5

473

.511

.86

.424

0<

0.9

51

700

8833

060

4026

.12

400

L6A

1m

411

0-1

1.0

0.7

11.3

793

.18

.36

.614

0<

0.9

51

100

7734

036

2318

1 50

0M

ä1 1

m 4

125-

11

.00

.112

.485

0.75

493

7.5

400

2.7

510

3918

014

526

0M

ä1 -

1m 4

125-

24

.90

.012

.988

0.39

542

7.5

250

2.97

370

1513

09

312

0

Nab

Lab

s O

y |

ww

w.n

abla

bs.f

i |

Pää

kont

tori:

Ups

eerin

katu

1, 0

2600

Esp

oo

| V

AT

no.

FI0

2831

262

Siv

u 1

/1

Liite/ Bilaga 2.1

TU

TK

IMU

ST

OD

IST

US

2016

E-

8786

-1

Tar

kkai

lu:

Pie

tars

aare

n m

eria

lue

Tar

kkai

luki

erro

s:T

ouko

kuu

Til

aaja

:P

ieta

rsaa

ren

mer

ialu

een

yhte

ista

rkka

iluty

öryh

mä

Hav

ain

top

aikk

aT

un

nu

sE

rä-

nu

mer

oO

tto

pvm

.T

ulo

pvm

.T

utk

imu

ksen

lop

etu

s p

vm.

Näk

ö-

syvy

ys[m

]K

oko

nai

s-sy

vyys

[m

]Jä

änp

aksu

us

[m]

Lu

men

pak

suu

s [

m]

Näy

ttee

n-

ott

aja

Lis

ätie

do

t

P51

, V

anha

Ham

ina

P51

8786

9.5.

2016

10.5

.201

612

.5.2

016

1,30

2,70

KiK

a

P52

, A

lhol

msf

järd

enP

5287

879.

5.20

1610

.5.2

016

12.5

.201

61,

204,

10K

iKa

P53

, G

rågg

ören

P53

8788

9.5.

2016

10.5

.201

612

.5.2

016

1,00

14,4

0K

iKa

P54

, R

isöh

äll=

San

dgru

ndP

5487

899.

5.20

1610

.5.2

016

12.5

.201

60,

903,

90K

iKa

P55

, S

vinö

ren

P55

8790

9.5.

2016

10.5

.201

612

.5.2

016

0,90

4,20

KiK

a

P61

, R

ajst

all

P61

8791

9.5.

2016

10.5

.201

612

.5.2

016

1,30

4,40

KiK

a

P62

, Å

dön-

Grä

sgru

ndet

P62

8792

9.5.

2016

10.5

.201

612

.5.2

016

1,50

14,8

0K

iKa

P64

, N

ygru

ndet

-Mäs

skär

P64

8793

9.5.

2016

10.5

.201

612

.5.2

016

2,20

18,0

0K

iKa

P65

, Ö

ren-

Rip

grun

dP

6587

949.

5.20

1610

.5.2

016

12.5

.201

61,

8013

,20

KiK

a

P66

, H

älsi

ngöf

järd

enP

6687

959.

5.20

1610

.5.2

016

12.5

.201

61,

103,

10K

iKa

P67

, Li

llgru

ndet

P67

8796

9.5.

2016

10.5

.201

612

.5.2

016

1,10

2,70

KiK

a

P71

, T

ruth

ällä

nP

7187

979.

5.20

1610

.5.2

016

12.5

.201

61,

509,

20K

iKa

P73

, F

äbod

aP

7387

989.

5.20

1610

.5.2

016

12.5

.201

61,

7011

,90

KiK

a

P75

, K

alla

nP

7587

999.

5.20

1610

.5.2

016

12.5

.201

62,

6020

,40

KiK

a

P78

, O

rrsk

ärsf

järd

enP

7888

009.

5.20

1610

.5.2

016

12.5

.201

61,

4010

,80

KiK

a

P79

, K

acku

rsfjä

rden

P79

8801

9.5.

2016

10.5

.201

612

.5.2

016

1,20

4,50

KiK

a

L5 L

uodo

njär

vi (

Ger

trud

s)L5

8802

10.5

.201

611

.5.2

016

12.5

.201

61,

107,

20K

iKa

L6A

Luo

donj

ärvi

(La

mm

assa

aren

salm

i)L6

A88

0311

.5.2

016

12.5

.201

616

.5.2

016

0,90

2,70

KiK

aT

ulok

set

päte

vät

vain

tes

tatu

ille

näyt

teill

e. M

ittau

sepä

varm

uude

t sa

a py

ydet

täes

sä.

Tut

kim

usto

dist

ukse

n sa

a ko

pioi

da v

ain

koko

naan

. M

uuss

a ta

pauk

sess

a ko

pioi

nnis

ta o

n sa

atav

a lu

pa.

2.8.

2016

*=

Näy

te t

utki

ttu

akkr

edito

idul

la m

enet

elm

ällä

. La

usun

to e

i kuu

lu a

kkre

dito

inni

n pi

iriin

.

Tau

stat

ied

ot:

Mer

ived

en k

orke

us 9

.5.

-11,

2 cm

, 10

.5.

-14,

9 cm

, 12

.5.

-23

cmS

ääti

edo

t:9.

5.10

.5.

11.5

.P

atol

uuku

t: 9.

5. G

ertr

udin

ja H

ästg

rund

etin

toi

nen

luuk

ku a

uki,

toin

en k

iinni

; 10

.5.

Ger

trud

in m

olem

mat

luuk

utLä

mpö

tila

10-

11 a

st.

C9

ast

C9

ast

CA

rja

Pal

omäk

iki

inni

; 11

.5.

Ger

trud

in m

olem

mat

luuk

ut k

iinni

, H

ästg

rund

etin

toi

nen

luuk

ku a

uki,

toin

en k

iinni

Tuu

len

nope

us4-

5 m

/s3

m/s

3 m

/sym

päris

töas

iant

untij

aT

uule

n su

unta

NN

EN

050

427

3067

Jake

lu:

Pilv

isyy

s5

/87

/81

/8

UP

M K

ymm

ene

Oyj

Poh

janm

aan

ELY

-kes

kus

Alh

olm

ensk

raft

Oy

Ab

Luod

on y

mp.

suoj

. ltk

. /M

iljön

ämde

n i L

arsm

oP

ieta

rsaa

ren

Ves

iP

ieta

rsaa

ren

ymp.

suoj

. ltk

. /

Milj

önäm

den

i Jak

obst

ad

OS

TP

Fin

land

Oy

Poh

janm

aan

vesi

ja y

mpä

ristö

ry

För

enin

g M

ässk

ärs

Lots

stat

ion

r.f.

Nor

ra s

vens

ka f

iske

områ

deB

iller

udK

orsn

äs F

inla

nd O

yP

ieta

rsaa

ren

Sat

ama

Nab

Lab

s O

y |

ww

w.n

abla

bs.f

i |

Pää

kont

tori:

Ups

eerin

katu

1,

0260

0 E

spoo

|

VA

T n

o. F

I028

3126

2S

ivu

1/1

Liite/ Bilaga 2.2

Pie

tars

aa

ren

me

ria

lue

To

uko

kuu

Pie

tars

aa

ren

me

ria

lue

en

yh

teis

tark

kailu

työ

ryh

mä

20

16

E-

87

86

-1

TC

Sa

me

us

Sä

hk.

joh

t.p

HV

äri

Klo

rofy

lli-a

En

tero

koki

tS

alin

itee

tti

Ko

k.N

NH

4-N

NH

4-N

NO

2+

3-N

NO

23

-NK

ok.

PP

O4-

PT

OC

Fe

Ke

ntt

äm

itta

us

SF

S-E

NIS

O7

02

7:2

00

0

SF

S-E

N2

78

88

:19

94

SF

S3

02

1:1

97

9

SF

S-E

N IS

O7

88

7:2

01

2,

kom

pa

raa

tto

ri

SF

S5

77

2:1

99

3S

FS

-EN

ISO

78

99

-2:2

00

0L

ask

ett

usä

hkö

njo

hta

vu

ud

est

a

SF

S-E

N IS

O1

19

05

-1:9

8(m

od

if.)

Sis

. m

en

.J-

04

6S

FS

-EN

ISO

11

73

2:2

00

5S

is.

me

n.

J-0

42

SF

S-E

N IS

O1

33

95

:19

96

(mo

dif.

)

Sis

.m

en

. J-

04

0

Sis

. m

en

.J-

04

1S

FS

-EN

14

84

:19

97

SF

S-E

N IS

O1

18

85

:09

mo

dif.

**

**

**

**

**

**

**

*

Ott

o-

pis

teN

äyt

e-

nu

me

roO

tto

-s

yvyy

s[m

]

°CF

TU

mS

/mm

g P

t/l

µg

/lp

my/

10

0 m

lp

pt

µg

/lµ

g/l

µg

/lµ

g/l

µg

/lµ

g/l

µg

/lm

g/l

µg

/l

P5

1 0

,1m

87

86

-1,1

0P

51

1m

87

86

-21

.01

1,8

03

,63

47

7,4

10

01

,87

82

04

42

10

36

11

12

,89

00

P5

1 2

m 8

78

6-3

1,7

11

,70

3,5

34

87

,41

00

1,8

78

00

43

20

03

71

11

2,5

1 0

00

P5

1 0

-2m

87

86

-40

- 2

9,3

P5

2 0

,1m

87

87

-1,1

0P

52

1m

87

87

-21

.01

2,7

03

,22

63

7,3

12

01

,40

1 1

00

19

02

50

35

12

14

,39

30

P5

2 3

m 8

78

7-3

3,1

11

,60

3,2

26

77

,31

10

1,4

21

20

02

40

30

04

41

41

5,3

15

0P

52

0-2

m 8

78

7-4

0 -

27

,2P

53

0,1

m 8

78

8-1

,10

P5

3 1

m 8

78

8-2

1.0

13

,70

4,7

88

,67

,01

80

< 0

,95

1 3

00

90

38

06

12

02

2,7

1 6

00

P5

3 5

m 8

78

8-3

5.0

10

,00

40

9P

53

9,1

m 8

78

8-4

13

,41

3,4

01

,15

33

7,5

30

2,9

43

70

19

11

01

43

6,4

15

0P

53

0-2

m 8

78

8-5

0 -

27

,3P

54

0,1

m 8

78

9-1

,10

P5

4 1

m 8

78

9-2

1.0

13

,10

5,2

45

,66

,72

00

< 0

,95

1 3

00

91

41

05

72

02

0,2

1 7

00

P5

4 2

,7m

87

89

-32

,91

2,8

05

,26

7,8

6,7

18

0<

0,9

51

30

09

74

00

56

20

20

,21

70

0P

54

0-2

m 8

78

9-4

0 -

27

,2P

55

1m

87

90

-11

.01

2,8

06

,11

6,7

6,5

18

0<

0,9

51

30

07

74

10

62

23

19

,11

80

0P

55

3,2

m 8

79

0-2

3,2

11

,80

4,7

15

26

,91

50

< 0

,95

1 1

00

11

03

20

49

18

17

,71

20

0P

55

0-2

m 8

79

0-3

0 -

28

,5P

61

1m

87

91

-11

.01

2,0

02

,72

71

7,3

12

01

,44

95

07

02

90

35

91

5,7

91

0P

61

3,8

m 8

79

1-2

3,4

11

,80

2,7

29

37

,41

10

1,5

69

10

65

28

03

09

14

,78

10

P6

1 0

-2m

87

91

-30

- 2

6,6

P6

2 1

m 8

79

2-1

1.0

11

,70

2,2

28

47

,49

01

,51

86

04

02

90

31

71

3,9

73

0P

62

5m

87

92

-25

.09

,30

42

0P

62

10

m 8

79

2-3

10

.03

,70

52

2P

62

13

,7m

87

92

-41

3,8

2,6

00

,75

54

17

,62

02

,97

33

08

10

09

25

,78

4P

62

0-2

m 8

79

2-5

0 -

26

,6P

64

1m

87

93

-11

.08

,30

1,8

44

07

,66

02

,39

66

01

02

90

17

48

,63

00

P6

4 5

m 8

79

3-2

5.0

7,9

04

44

P6

4 1

0m

87

93

-31

0.0

3,3

05

37

P6

4 1

5m

87

93

-41

5.0

2,6

05

51

P6

4 1

6,7

m 8

79

3-5

17

.02

,10

0,5

15

56

7,6

15

3,0

63

00

59

68

< 2

5,3

55

P6

4 0

-2m

87

93

-60

- 2

4,6

P6

5 1

m 8

79

4-1

1.0

8,9

01

,94

23

7,5

60

2,3

07

00

10

28

02

04

9,1

35

0P

65

5m

87

94

-25

.07

,30

45

8P

65

10

m 8

79

4-3

10

.04

,20

52

6P

65

12

,6m

87

94

-41

2,2

3,2

00

,54

54

17

,62

02

,97

42

05

11

01

0<

25

,58

0P

65

0-2

m 8

79

4-5

0 -

24

,8

Na

b L

ab

s O

y |

ww

w.n

ab

lab

s.fi

| P

ää

kon

tto

ri:

Up

see

rin

katu

1,

02

60

0 E

spo

o

| V

AT

no

. F

I02

83

12

62

Siv

u 1

/2

Liite/ Bilaga 2.2

Pie

tars

aa

ren

me

ria

lue

To

uko

kuu

Pie

tars

aa

ren

me

ria

lue

en

yh

teis

tark

kailu

työ

ryh

mä

20

16

E-

87

86

-1

TC

Sa

me

us

Sä

hk.

joh

t.p

HV

äri

Klo

rofy

lli-a

En

tero

koki

tS

alin

itee

tti

Ko

k.N

NH

4-N

NH

4-N

NO

2+

3-N

NO

23

-NK

ok.

PP

O4-

PT

OC

Fe

Ke

ntt

äm

itta

us

SF

S-E

NIS

O7

02

7:2

00

0

SF

S-E

N2

78

88

:19

94

SF

S3

02

1:1

97

9

SF

S-E

N IS

O7

88

7:2

01

2,

kom

pa

raa

tto

ri

SF

S5

77

2:1

99

3S

FS

-EN

ISO

78

99

-2:2

00

0L

ask

ett

usä

hkö

njo

hta

vu

ud

est

a

SF

S-E

N IS

O1

19

05

-1:9

8(m

od

if.)

Sis

. m

en

.J-

04

6S

FS

-EN

ISO

11

73

2:2

00

5S

is.

me

n.

J-0

42

SF

S-E

N IS

O1

33

95

:19

96

(mo

dif.

)

Sis

.m

en

. J-

04

0

Sis

. m

en

.J-

04

1S

FS

-EN

14

84

:19

97

SF

S-E

N IS

O1

18

85

:09

mo

dif.

**

**

**

**

**

**

**

*

Ott

o-

pis

teN

äyt

e-

nu

me

roO

tto

-s

yvyy

s[m

]

°CF

TU

mS

/mm

g P

t/l

µg

/lp

my/

10

0 m

lp

pt

µg

/lµ

g/l

µg

/lµ

g/l

µg

/lµ

g/l

µg

/lm

g/l

µg

/l

P6

6 1

m 8

79

5-1

1.0

13

,50

3,1

11

87

,11

50

< 0

,95

1 1

00

63

35

04

71

31

9,1

1 3

00

P6

6 2

,1m

87

95

-22

,11

3,2

02

,71

39

7,2

14

0<

0,9

59

60

35

29

03

81

11

6,9

1 2

00

P6

6 0

-2m

87

95

-30

- 2

6,0

P6

7 1

m 8

79

6-1

1.0

13

,20

4,0

10

47

,11

80

< 0

,95

1 3

00

85

41

05

21

72

1,2

1 4

00

P6

7 2

,1m

87

96

-21

,71

3,2

04

,01

05

7,0

18

0<

0,9

51

30

08

53

60

53

16

21

,31

50

0P

67

0-2

m 8

79

6-3

0 -

25

,5P

71

1m

87

97

-11

.01

0,5

02

,14

08

7,6

70

2,2

17

70

93

50

22

59

,53

50

P7

1 5

m 8

79

7-2

5.0

9,6

04

13

P7

1 7

,5m

87

97

-38

,27

,80

1,8

43

77

,66

02

,38

67

01

22

70

18

48

,62

90

P7

1 0

-2m

87

97

-40

- 2

5,7

P7

3 1

m 8

79

8-1

1.0

9,1

02

,33

88

7,5

70

2,1

18

30

12

39

02

35

9,9

11

0P

73

5m

87

98

-25

.05

,00

53

0P

73

10

m 8

79

8-3

10

,93

,70

0,4

75

38

7,5

20

2,9

53

20

41

00

7<

25

,36

9P

73

0-2

m 8

79

8-4

0 -

25

,0P

75

1m

87

99

-11

.07

,40

1,1

48

67

,53

52

,67

53

03

20

01

52

7,0

20

0P

75

5m

87

99

-25

.04

,00

54

6P

75

10

m 8

79

9-3

10

.02

,70

55

3P

75

15

m 8

79

9-4

15

.02

,20

56

2P

75

19

m 8

79

9-5

19

,41

,80

0,2

95

69

7,6

10

3,1

32

90

48

97

< 2

4,8

27

P7

5 0

-2m

87

99

-60

- 2

4,5

P7

8 1

m 8

80

0-1

1.0

11

,40

2,2

53

,96

,81

30

< 0

,95

92

03

02

80

40

11

15

,01

50

0P

78

5m

88

00

-25

.06

,10

48

9P

78

10

m 8

80

0-3

9,8

4,0

00

,73

51

67

,53

02

,83

40

02

71

10

16

35

,92

70

P7

8 0

-2m

88

00

-40

- 2

4,9

P7

9 1

m 8

80

1-1

1.0

12

,30

2,4

26

,86

,81

40

< 0

,95

1 0

00

41

27

04

71

11

6,2

1 2

00

P7

9 3

,2m

88

01

-23

,51

2,1

02

,53

3,4

6,8

14

0<

0,9

51

00

04

62

90

42

12

16

,71

20

0P

79

0-2

m 8

80

1-3

0 -

25

,0L

5 1

m 8

80

2-1

1.0

12

,20

2,1

7,1

6,6

12

0<

0,9

51

10

04

12

80

45

12

16

,31

30

0L

5 5

m 8

80

2-2

6,2

11

,20

2,6

7,1

6,6

12

0<

0,9

51

10

04

02

80

44

12

16

,51

40

0L

5 0

-2m

88

02

-30

- 2

7,4

L6

A 1

m 8

80

3-1

1.0

12

,30

5,8

8,5

6,3

20

0<

0,9

51

30

08

23

00

59

19

20

,72

20

0L

6A

0-2

m 8

80

3-2

0 -

29

,3

Na

b L

ab

s O

y |

ww

w.n

ab

lab

s.fi

| P

ää

kon

tto

ri:

Up

see

rin

katu

1,

02

60

0 E

spo

o

| V

AT

no

. F

I02

83

12

62

Siv

u 2

/2

Liite/ Bilaga 2.2

TU

TK

IMU

ST

OD

IST

US

2016

E-

2006

9-4

Tar

kkai

lu:

Pie

tars

aare

n m

eria

lue

Ta

rkk

ail

uk

ierr

os

:E

loku

uT

ilaa

ja:

Pie

tars

aare

n m

eria

luee

n yh

teis

tark

kailu

työr

yhm

ä

Ha

vain

top

aik

ka

Tu

nn

us

Erä

-n

um

ero

Ott

o p

vm

.T

ulo

pv

m.

Tu

tkim

uk

sen

lop

etu

s p

vm.

Nä

kö

-sy

vyys

[m]

Ko

ko

na

is-

syvy

ys[m

]

Jä

än

pa

ks

uu

s[m

]

Lu

me

np

ak

su

us

[m

]

Nä

ytte

en

-o

tta

jaL

isä

tie

do

t

P51

, Van

ha H

amin

aP

51

2006

923

.8.2

016

24.8

.201

630

.8.2

016

1,1

2,9

00

Juh

P52

, Alh

olm

sfjä

rden

P5

220

068

23.8

.201

624

.8.2

016

29.8

.201

61,

44,

30

0Ju

h

P53

, Grå

ggör

enP

53

2006

723

.8.2

016

24.8

.201

628

.9.2

016

1,0

14,7

00

Juh

P54

, Ris

öhäl

l=S

andg

rund

P5

420

066

23.8

.201

624

.8.2

016

29.8

.201

60,

64,

00

0Ju

h

P55

, Svi

nöre

nP

55

2006

523

.8.2

016

24.8

.201

629

.8.2

016

0,5

4,4

00

Juh

P61

, Raj

stal

lP

61

2006

423

.8.2

016

24.8

.201

629

.8.2

016

1,9

4,6

00

Juh

P62

, Ådö

n-G

räsg

rund

etP

62

2006

323

.8.2

016

24.8

.201

629

.8.2

016

1,9

14,6

00

Juh

P64

, Nyg

rund

et-M

ässk

ärP

64

2006

223

.8.2

016

24.8

.201

629

.8.2

016

3,9

17,8

00

Juh

P65

, Öre

n-R

ipgr

und

P6

520

061

23.8

.201

624

.8.2

016

29.8

.201

62,

713

,10

0Ju

h

P66

, Häl

sing

öfjä

rden

P6

620

060

23.8

.201

624

.8.2

016

29.8

.201

60,

83,

40

0Ju

h

P67

, Lill

grun

det

P6

720

059

23.8

.201

624

.8.2

016

29.8

.201

60,

63,

00

0Ju

h

P71

, Tru

thäl

län

P7

120

058

23.8

.201

624

.8.2

016

30.8

.201

61,

99,

00

0Ju

h

P73

, Fäb

oda

P7

320

057

24.8

.201

6Ju

hH

avai

ntop

aika

lle e

i pää

sty

kova

n tu

ulen

taki

a

P75

, Kal

lan

P7

520

056

24.8

.201

6Ju

hH

avai

ntop

aika

lle e

i pää

sty

kova

n tu

ulen

taki

a

P78

, Orr

skär

sfjä

rden

P7

820

055

23.8

.201

624

.8.2

016

29.8

.201

60,

410

,90

0Ju

h

P79

, Kac

kurs

fjärd

enP

79

2005

423

.8.2

016

24.8

.201

629

.8.2

016

0,5

4,6

00

Juh

L5 L

uodo

njär

vi (

Ger

trud

s)L5

2005

322

.8.2

016

23.8

.201

61.

9.20

160,

66,

8Ju

h

L6A

Luo

donj

ärvi

(La

mm

assa

aren

salm

i)L6

A20

052

22.8

.201

623

.8.2

016

1.9.

2016

0,4

2,7

Juh

Mä1

, Mäs

skär

NM

ä 1

2005

123

.8.2

016

24.8

.201

629

.8.2

016

2,1

5,9

00

Juh

Tul

okse

t pät

evät

vai

n te

stat

uille

näy

tteill

e. M

ittau

sepä

varm

uude

t saa

pyy

dettä

essä

.T

utki

mus

todi

stuk

sen

saa

kopi

oida

vai

n ko

kona

an. M

uuss

a ta

pauk

sess

a ko

pioi

nnis

ta o

n sa

atav

a lu

pa.

* =

Näy

te tu

tkitt

u ak

kred

itoid

ulla

men

etel

mäl

lä. L

ausu

nto

ei k

uulu

akk

redi

toin

nin

piir

iin.

Ta

us

tati

ed

ot:

Sä

äti

ed

ot:

23.8

.5.

10.2

016

Arja

Pal

omäk

iM

eriv

eden

kor

keus

23.

8. +

22 c

mLä

mpö

tila

16-1

9 as

t. C

ympä

ristö

asia

ntun

tija

Ger

trud

in to

inen

pat

oluu

kku

auki

, toi

nen

kiin

ni, H

ästg

rund

etin

pat

oluu

kut a

uki

Tuu

len

nope

us3-

4 m

/s05

0427

3067

Tuu

len

suun

taS

W-W

Pilv

isyy

s2-

8/8

Ja

ke

lu:

UP

M K

ymm

ene

Oyj

Poh

janm

aan

ELY

-kes

kus

Alh

olm

ensk

raft

Oy

Ab

Luod

on y

mp.

suoj

. ltk

. /M

iljön

ämde

n i L

arsm

oP

ieta

rsaa

ren

Ves

iP

ieta

rsaa

ren

ymp.

suoj

. ltk

. / M

iljön

ämde

n i J

akob

stad

OS

TP

Fin

land

Oy

Poh

janm

aan

vesi

ja y

mpä

ristö

ry

För

enin

g M

ässk

ärs

Lots

stat

ion

r.f.

Nor

ra s

vens

ka fi

skeo

mrå

deB

iller

udK

orsn

äs F

inla

nd O

yP

ieta

rsaa

ren

Sat

ama

Nab

Lab

s O

y |

ww

w.n

abla

bs.fi

|

Pää

kont

tori:

Ups

eerin

katu

1, 0

2600

Esp

oo |

VA

T n

o. F

I028

3126

2S

ivu

1/1

Liite/ Bilaga 2.3

Pie

tars

aare

n m

eria

lue

Elo

kuu

Pie

tars

aare

n m

eria

luee

n yh

teis

tark

kailu

työr

yhm

ä

2016

E-

2006

9-4

TC

O2

liu

kO

2 k

yll%

Sam

eus

Säh

k.jo

ht.

pHV

äri

Klo

rofy

lli-a

Ent

erok

okit

Sal

inite

etti

Kok

.NN

H4-

NN

O2+

3-N

NO

23-N

Kok

.PP

O4-

PT

OC

Fe

Ken

ttä

mitt

aus

SF

S-E

N25

813:

1996

SF

S-E

N25

813:

1996

SF

S-E

NIS

O70

27:2

000

SF

S-E

N27

888:

199

4

SF

S30

21:1

979

SF

S-E

NIS

O78

87:2

012,

kom

par.

SF

S57

72:1

993

SF

S-E

N IS

O78

99-2

:200

0La

sket

tusä

hkön

joht

avuu

dest

a

SF

S-E

NIS

O 1

1905

-1:

98(m

odif.

)

Sis

. men

.J-

046

Sis

. men

.J-

042

SF

S-E

NIS

O13

395:

1996

(mod

if.)

Sis

.m

en. J

-04

0

Sis

.m

en. J

-04

1

SF

S-

EN

1484

:19

97

SF

S-E

NIS

O11

885:

09m

odif.

**

**

**

**

**

**

**

*O

tto

-p

iste

Näy

te-

nu

mer

oO

tto

-sy

vyys

[m]

°Cm

g/l

%F

TU

mS

/mm

g P

t/l

µg/

lpm

y/10

0 m

lpp

tµ

g/l

µg/

lµ

g/l

µg/

lµ

g/l

µg/

lm

g/l

µg/

l

P51

0,1

m 2

0069

-10,

186

P51

2m

200

69-3

1,9

11,8

9,1

844

520

7,5

452,

8649

044

8632

107,

553

0P

51 1

m 2

0069

-21,

013

,19,

490

448

77,

470

2,67

600

4196

5017

< 0

,448

0P

51 0

-2m

200

69-4

0 -

28,

6P

52 0

,1m

200

68-1

0,1

80P

52 1

m 2

0068

-21,

013

,29,

894

2,6

511

7,6

502,

8146

038

8426

118,

580

0P

52 3

m 2

0068

-33,

312

,89,

994

2,3

525

7,7

402,

8844

050

7521

6<

0,4

430

P52

0-2

m 2

0068

-40

- 2

4,3

P53

0,1

m 2

0067

-11,

046

P53

1m

200

67-2

1,0

15,2

9,0

893,

236

07,

413

01,

9471

054

140

3411

15,4

1 10

0P

53 5

m 2

0067

-35,

013

,451

4P

53 9

,1m

200

67-4

13,7

9,2

9,7

842

581

7,6

253,

2137

067

8016

56

230

P53

0-2

m 2

0067

-50

- 2

4,7

P54

0,1

m 2

0066

-10,

125

P54

1m

200

66-2

1,0

14,3

7,5

735,

712

56,

926

0<

0,9

51

100

8325

061

2624

,22

300

P54

2,7

m 2

0066

-33,

014

,38,

381

5,8

289

7,2

140

1,53

860

7618

050

2216

,41

300

P54

0-2

m 2

0066

-40

- 2

4,7

P55

1m

200

65-1

1,0

15,6

7,6

776,

399

,56,

724

0<

0,9

51

200

8726

062

2923

,43

100

P55

3,2

m 2

0065

-23,

412

,69,

488

2,4

494

7,5

602,

748

052

9126

79,

450

0P

55 0

-2m

200

65-3

0 -

26,

8P

61 1

m 2

0064

-11,

013

,59,

894

1,7

517

7,7

402,

8539

08

5516

28,

132

0P

61 3

,8m

200

64-2

3,6

13,5

10,1

971,

852

47,

735

2,88

380

1156

15<

27,

734

0P

61 0

-2m

200

64-3

0 -

26,

2P

62 1

m 2

0063

-11,

014

,39,

997

1,5

522

7,7

302,

8637

08

5215

< 2

7,7

170

P62

5m

200

63-2

5,0

14,2

522

P62

10m

200

63-3

10,0

13,7

519

P62

13,

7m 2

0063

-413

,610

,49,

888

1,4

560

7,5

303,

0838

044

7914

36,

822

0P

62 0

-2m

200

63-5

0 -

26,

5P

64 1

m 2

0062

-11,

014

,69,

795

0,74

560

7,8

203,

0829

06

4110

< 2

6,3

51P

64 5

m 2

0062

-25,

014

,555

9P

64 1

0m 2

0062

-310

,014

,556

0P

64 1

5m 2

0062

-415

,011

,855

7P

64 1

6,7m

200

62-5

16,8

9,1

9,7

840,

7158

57,

515

3,22

290

1875

10<

25,

980

P64

0-2

m 2

0062

-60

- 2

4,1

Nab

Lab

s O

y |

ww

w.n

abla

bs.fi

|

Pää

kont

tori:

Ups

eerin

katu

1, 0

2600

Esp

oo |

VA

T n

o. F

I028

3126

2S

ivu

1/2

Liite/ Bilaga 2.3

2016

E-

2006

9-4

TC

O2

liu

kO

2 k

yll%

Sam

eus

Säh

k.jo

ht.

pHV

äri

Klo

rofy

lli-a

Ent

erok

okit

Sal

inite

etti

Kok

.NN

H4-

NN

O2+

3-N

NO

23-N

Kok

.PP

O4-

PT

OC

Fe

Ken

ttä

mitt

aus

SF

S-E

N25

813:

1996

SF

S-E

N25

813:

1996

SF

S-E

NIS

O70

27:2

000

SF

S-E

N27

888:

199

4

SF

S30

21:1

979

SF

S-E

NIS

O78

87:2

012,

kom

par.

SF

S57

72:1

993

SF

S-E

N IS

O78

99-2

:200

0La

sket

tusä

hkön

joht

avuu

dest

a

SF

S-E

NIS

O 1

1905

-1:

98(m

odif.

)

Sis

. men

.J-

046

Sis

. men

.J-

042

SF

S-E

NIS

O13

395:

1996

(mod

if.)

Sis

.m

en. J

-04

0

Sis

.m

en. J

-04

1

SF

S-

EN

1484

:19

97

SF

S-E

NIS

O11

885:

09m

odif.

**

**

**

**

**

**

**

*O

tto

-p

iste

Näy

te-

nu

mer

oO

tto

-sy

vyys

[m]

°Cm

g/l

%F

TU

mS

/mm

g P

t/l

µg/

lpm

y/10

0 m

lpp

tµ

g/l

µg/

lµ

g/l

µg/

lµ

g/l

µg/

lm

g/l

µg/

l

P65

1m

200

61-1

1,0

14,2

9,9

971,

153

47,

830

2,94

350

663

13<

27,

413

0P

65 5

m 2

0061

-25,

014

,154

1P

65 1

0m 2

0061

-310

,014

,154

9P

65 1

2,6m

200

61-4

12,1

14,1

9,9

960,

7855

07,

825

3,03

300

650

10<

26,

792

P65

0-2

m 2

0061

-50

- 2

6,0

P66

1m

200

60-1

15,0

15,8

8,9

902,

623

97,

413

01,

2667

024

7230

616

,11

400

P66

2,1

m 2

0060

-22,

413

,76,

865

2,9

295

7,4

100

1,58

680

4811

029

813

,162

0P

66 0

-2m

200

60-3

0 -

210

,3P

67 1

m 2

0059

-11,

015

,38,

787

4,6

283

7,4

160

1,51

820

6016

047

1417

,61

900

P67

2,1

m 2

0059

-22,

015

,38,

585

4,8

286

7,3

160

1,53

830

5716

048

1617

,82

000

P67

0-2

m 2

0059

-30

- 2

7,0

P71

1m

200

58-1

1,0

14,6

9,9

971,

650

77,

745

2,79

410

995

19<

28,

420

0P

71 5

m 2

0058

-25,

014

,550

7P

71 7

,5m

200

58-3

8,0

12,8

1094

1,2

541

7,6

302,

9733

013

6514

< 2

8,5

150

P71

0-2

m 2

0058

-40

- 2

8,5

P78

1m

200

55-1

1,0

14,3

988

2,9

221

7,2

170

1,17

720

4185

419

16,8

1 50

0P

78 5

m 2

0055

-25,

010

,455

8P

78 1

0m 2

0055

-39,

98,

29,

681

1,2

581

7,4

153,

2130

033

7914

< 2

5,7

110

P78

0-2

m 2

0055

-40

- 2

8,6

P79

1m

200

54-1

1,0

16,6

8,2

844,

911

,46,

720

0<

0,9

597

055

120

6319

21,9

2 60

0P

79 3

,2m

200

54-2

3,6

16,1

8,2

833,

381

6,9

200

< 0

,95

860

5990

4913

19,7

2 10

0P

79 0

-2m

200

54-3

0 -

211

,9L5

1m

200

53-1

1,0

16,1

8,6

874,

58,

16,

720

0<

0,9

593

048

6658

1722

,93

100

L5 5

m 2

0053

-25,

816

8,2

834,

78,

16,

724

0<

0,9

592

049

6555

1822

,83

100

L5 0

-2m

200

53-3

0 -

212

,4L6

A 1

m 2

0052

-11,

016

,17,

677

6,5

8,5

6,4

230

< 0

,95

1 20

079

190

6629

26,5

3 00

0L6

A 0

-2m

200

52-2

0 -

29,

2M

ä1 1

m 2

0051

-11,

014

10,1

981,

352

27,

735

52,

8635

05

6416

< 2

160

Mä1

-1m

200

51-2

4,9

13,9

10,1

981,

252

57,

735

52,

8833

035

6214

< 2

170

Mä1

0-2

m 2

0051

-30

- 2

7,2

Nab

Lab

s O

y |

ww

w.n

abla

bs.fi

|

Pää

kont

tori:

Ups

eerin

katu

1, 0

2600

Esp

oo |

VA

T n

o. F

I028

3126

2S

ivu

2/2

Liite/ Bilaga 2.3

TU

TK

IMU

ST

OD

IST

US

2016

E-

2706

8-1

Tar

kkai

lu:

Pie

tars

aare

n m

eria

lue

Ta

rkk

ail

uk

ierr

os

:Lo

kaku

uT

ilaa

ja:

Pie

tars

aare

n m

eria

luee

n yh

teis

tark

kailu

työr

yhm

ä

Ha

vain

top

aik

ka

Tu

nn

us

Erä

-n

um

ero

Ott

o p

vm

.T

ulo

pv

m.

Tu

tkim

uk

sen

lop

etu

s p

vm.

Nä

kö

-sy

vyys

[m]

Ko

ko

na

is-

syvy

ys[m

]

Jä

än

pa

ks

uu

s[m

]

Lu

me

np

ak

su

us

[m

]

Nä

ytte

en

-o

tta

jaL

isä

tie

do

t

P51

, Van

ha H

amin

aP

51

2706

818

.10.

2016

19.1

0.20

1625

.10.

2016

1,80

2,50

KiK

a

P52

, Alh

olm

sfjä

rden

P5

227

067

18.1

0.20

1619

.10.

2016

25.1

0.20

162,

103,

90K

iKa

P53

, Grå

ggör

enP

53

2706

618

.10.

2016

19.1

0.20

1625

.10.

2016

2,20

13,3

0K

iKa

P54

, Ris

öhäl

l=S

andg

rund

P5

427

065

18.1

0.20

1619

.10.

2016

25.1

0.20

161,

103,

60K

iKa

P55

, Svi

nöre

nP

55

2706

418

.10.

2016

19.1

0.20

1625

.10.

2016

1,10

4,00

KiK

a

P61

, Raj

stal

lP

61

2706

318

.10.

2016

19.1

0.20

1625

.10.

2016

2,30

4,20

KiK

a

P62

, Ådö

n-G

räsg

rund

etP

62

2706

218

.10.

2016

19.1

0.20

1625

.10.

2016

2,80

14,4

0K

iKa

P64

, Nyg

rund

et-M

ässk

ärP

64

2706

118

.10.

2016

19.1

0.20

1625

.10.

2016

3,80

17,4

0K

iKa

P65

, Öre

n-R

ipgr

und

P6

527

060

18.1

0.20

1619

.10.

2016

25.1

0.20

163,

3012

,70

KiK

a

P66

, Häl

sing

öfjä

rden

P6

627

059

18.1

0.20

1619

.10.

2016

25.1

0.20

161,

203,

00K

iKa

P67

, Lill

grun

det

P6

727

058

18.1

0.20

1619

.10.

2016

25.1

0.20

161,

102,

60K

iKa

P71

, Tru

thäl

län

P7

127

057

18.1

0.20

1619

.10.

2016

25.1

0.20

162,

608,

60K

iKa

P73

, Fäb

oda

P7

327

056

20.1

0.20

1621

.10.

2016

28.1

0.20

164,

8011

,00

KiK

a

P75

, Kal

lan

P7

527

055

20.1

0.20

1621

.10.

2016

28.1

0.20

164,

5019

,60

KiK

a

P78

, Orr

skär

sfjä

rden

P7

827

054

18.1

0.20

1619

.10.

2016

25.1

0.20

161,

8010

,80

KiK

a

P79

, Kac

kurs

fjärd

enP

79

2705

318

.10.

2016

19.1

0.20

1625

.10.

2016

1,10

4,40

KiK

a

L5 L

uodo

njär

vi (

Ger

trud

s)L5

2705

217

.10.

2016

18.1

0.20

1621

.10.

2016

0,80

7,00

KiK

a

L6A

Luo

donj

ärvi

(La

mm

assa

aren

salm

i)L6

A27

051

17.1

0.20

1618

.10.

2016

21.1

0.20

160,

902,

90K

iKa

Tul

okse

t pät

evät

vai

n te

stat

uille

näy

tteill

e. M

ittau

sepä

varm

uude

t saa

pyy

dettä

essä

.T

utki

mus

todi

stuk

sen

saa

kopi

oida

vai

n ko

kona

an. M

uuss

a ta

pauk

sess

a ko

pioi

nnis

ta o

n sa

atav

a lu

pa.

* =

Näy

te tu

tkitt

u ak

kred

itoid

ulla

men

etel

mäl

lä. L

ausu

nto

ei k

uulu

akk

redi

toin

nin

piir

iin.

Ta

us

tati

ed

ot:

Sä

äti

ed

ot:

17.1

0.18

.10.

20.1

0.29

.12.

2016

Arja

Pal

omäk

iM

eriv

eden

kor

keus

18.

10. -

30,9

cm

Läm

pötil

a6

ast.

C6

ast.

C3

ast.

Cym

päris

töas

iant

untij

aG

ertr

udin

ja H

ästg

rund

etin

kai

kki p

atol

uuku

t kiin

niT

uule

n no

peus

1-4

m/s

5-8

m/s

5-6

m/s

0504

2730

67T

uule

n su

unta

SS

SP

ilvis

yys

8/8

8/8

7/8

Ja

ke

lu:

UP

M K

ymm

ene

Oyj

Poh

janm

aan

ELY

-kes

kus

Alh

olm

ensk

raft

Oy

Ab

Luod

on y

mp.

suoj

. ltk

. /M

iljön

ämde

n i L

arsm

oP

ieta

rsaa

ren

Ves

iP

ieta

rsaa

ren

ymp.

suoj

. ltk

. / M

iljön

ämde

n i J

akob

stad

OS

TP

Fin

land

Oy

Poh

janm

aan

vesi

ja y

mpä

ristö

ry

För

enin

g M

ässk

ärs

Lots

stat

ion

r.f.

Nor

ra s

vens

ka fi

skeo

mrå

deB

iller

udK

orsn

äs F

inla

nd O

yP

ieta

rsaa

ren

Sat

ama

Nab

Lab

s O

y |

ww

w.n

abla

bs.fi

|

Pää

kont

tori:

Ups

eerin

katu

1, 0

2600

Esp

oo |

VA

T n

o. F

I028

3126

2S

ivu

1/1

Liite/ Bilaga 2.4

Pie

tars

aa

ren

me

rialu

eL

oka

kuu

Pie

tars

aa

ren

me

ria

lue

en

yh

teis

tark

kailu

työ

ryh

mä

20

16

E-

27

06

8-1

TC

Sa

me

us

Sä

hk.

joh

t.p

HV

äri

Klo

rofy

lli-a

En

tero

koki

tS

alin

itee

ttiK

ok.

NN

H4

-NN

O2

+3

-NN

O2

3-N

Ko

k.P

PO

4-P

TO

CF

e

Ke

ntt

äm

itta

us

SF

S-E

NIS

O 7

02

7-

1:2

01

6

SF

S-E

N2

78

88

:19

94

SF

S3

02

1:1

97

9

SF

S-E

N IS

O7

88

7:2

01

2,

kom

pa

raa

ttori

SF

S5

77

2:1

99

3S

FS

-EN

ISO

78

99

-2:2

00

0L

ask

ett

usä

hkö

njo

hta

vuu

de

sta

SF

S-E

NIS

O 1

19

05

-1

:98

Sis

. m

en

.J-

04

6S

is.

me

n.

J-0

42

SF

S-E

N IS

O1

33

95

:19

96

Sis

.m

en

. J-

04

0

Sis

.m

en

. J-

04

1

SF

S-E

N1

48

4:1

99

7

SF

S-E

N IS

O1

18

85

:09

mo

dif.

**

**

**

**

**

**

**

Ott

o-

pis

teN

äyt

e-

nu

mer

oO

tto

-s

yvyy

s[m

]

°CF

TU

mS

/mm

g P

t/l

µg

/lp

my/

10

0 m

lp

pt

µg

/lµ

g/l

µg

/lµ

g/l

µg

/lµ

g/l

mg

/lµ

g/l

P5

1 0

,1m

27

06

8-1

,13

P5

1 1

m 2

70

68

-21

,06

,10

1,8

54

47

,63

02

,99

53

01

80

99

16

36

,52

40

P5

1 2

m 2

70

68

-31

,56

,10

1,8

54

57

,63

02

,99

52

01

90

99

15

36

,82

40

P5

1 0

-2m

27

06

8-4

0 -

23

,4P

52

0,1

m 2

70

67

-1,1

10

P5

2 1

m 2

70

67

-21

,06

,70

1,4

54

87

,62

53

,01

50

01

80

87

13

26

,82

10

P5

2 3

m 2

70

67

-32

,96

,70

1,3

54

97

,63

03

,03

51

01

80

87

13

36

,91

90

P5

2 0

-2m

27

06

7-4

0 -

23

,7P

53

0,1

m 2

70

66

-1,1

3P

53

1m

27

06

6-2

1,0

6,7

01

,35

48

7,7

25

3,0

13

90

83

82

12

26

,61

80

P5

3 5

m 2

70

66

-35

,06

,60

54

7P

53

9,1

m 2

70

66

-41

2,3

6,6

01

,45

48

7,6

25

3,0

13

90

83

83

13

26

,41

80

P5

3 0

-2m

27

06

6-5

0 -

23

,9P

54

0,1

m 2

70

65

-1,1

1P

54

1m

27

06

5-2

1,0

8,4

04

,54

05

7,5

11

02

,20

75

01

20

16

04

61

31

6,7

1 1

00

P5

4 2

,7m

27

06

5-3

2,6

8,4

04

,44

04

7,5

12

02

,20

75

01

20

16

04

41

41

6,3

1 1

00

P5

4 0

-2m

27

06

5-4

0 -

23

,9P

55

1m

27

06

4-1

1,0

9,8

03

,24

72

7,6

90

2,5

86

50

13

01

30

45

13

16

,87

20

P5

5 3

,2m

27

06

4-2

3,0

9,7

03

,24

76

7,4

90

2,6

16

80

13

01

20

42

11

15

,96

30

P5

5 0

-2m

27

06

4-3

0 -

23

,8P

61

1m

27

06

3-1

1,0

6,1

01

,25

48

7,7

25

3,0

13

90

86

83

13

< 2

6,7

16

0P

61

3,8

m 2

70

63

-23

,26

,10

1,2

54

87

,72

53

,01

39

08

18

31

22

6,8

18

0P

61

0-2

m 2

70

63

-30

- 2

4,5

P6

2 1

m 2

70

62

-11

,06

,80

0,9

45

52

7,7

20

3,0

42

60

46

21

0<

26

,29

3P

62

5m

27

06

2-2

5,0

6,7

05

51

P6

2 1

0m

27

06

2-3

10

,07

,10

55

5P

62

13

,7m

27

06

2-4

13

,47

,10

1,1

55

67

,72

03

,06

25

05

55

9<

26

,07

3P

62

0-2

m 2

70

62

-50

- 2

3,5

P6

4 1

m 2

70

61

-11

,08

,20

0,5

25

60

7,7

15

3,0

82

20

75

47

< 2

5,6

34

P6

4 5

m 2

70

61

-25

,08

,30

55

9P

64

10

m 2

70

61

-31

0,0

8,2

05

58

P6

4 1

5m

27

06

1-4

15

,08

,20

55

9P

64

16

,7m

27

06

1-5

16

,48

,10

0,6

75

59

7,7

15

3,0

82

30

85

68

< 2

5,8

49

P6

4 0

-2m

27

06

1-6

0 -

23

,3

Na

b L

ab

s O

y |

ww

w.n

ab

lab

s.fi

| P

ää

kon

tto

ri:

Up

see

rinka

tu 1

, 0

26

00

Esp

oo

|

VA

T n

o.

FI0

28

31

26

2S

ivu

1/2

Liite/ Bilaga 2.4

20

16

E-

27

06

8-1

TC

Sa

me

us

Sä

hk.

joh

t.p

HV

äri

Klo

rofy

lli-a

En

tero

koki

tS

alin

itee

ttiK

ok.

NN

H4

-NN

O2

+3

-NN

O2

3-N

Ko

k.P

PO

4-P

TO

CF

e

Ke

ntt

äm

itta

us

SF

S-E

NIS

O 7

02

7-

1:2

01

6

SF

S-E

N2

78

88

:19

94

SF

S3

02

1:1

97

9

SF

S-E

N IS

O7

88

7:2

01

2,

kom

pa

raa

ttori

SF

S5

77

2:1

99

3S

FS

-EN

ISO

78

99

-2:2

00

0L

ask

ett

usä

hkö

njo

hta

vuu

de

sta

SF

S-E

NIS

O 1

19

05

-1

:98

Sis

. m

en

.J-

04

6S

is.

me

n.

J-0

42

SF

S-E

N IS

O1

33

95

:19

96

Sis

.m

en

. J-

04

0

Sis

.m

en

. J-

04

1

SF

S-E

N1

48

4:1

99

7

SF

S-E

N IS

O1

18

85

:09

mo

dif.

**

**

**

**

**

**

**

Ott

o-

pis

teN

äyt

e-

nu

mer

oO

tto

-s

yvyy

s[m

]

°CF

TU

mS

/mm

g P

t/l

µg

/lp

my/

10

0 m

lp

pt

µg

/lµ

g/l

µg

/lµ

g/l

µg

/lµ

g/l

mg

/lµ

g/l

P6

5 1

m 2

70

60

-11

,08

,10

0,6

55

60

7,7

15

3,0

82

30

75

49

< 2

5,6

43

P6

5 5

m 2

70

60

-25

,08

,20

55

9P

65

10

m 2

70

60

-31

0,0

8,1

05

58

P6

5 1

2,6

m 2

70

60

-41

1,7

7,9

00

,77

55

87

,71

53

,08

22

06

55

9<

25

,76

8P

65

0-2

m 2

70

60

-50

- 2

3,5

P6

6 1

m 2

70

59

-11

,05

,70

3,0

31

87

,51

20

1,7

16

70

25

14

03

71

01

5,2

1 3

00

P6

6 2

,1m

27

05

9-2

2,0

5,7

03

,03

18

7,5

12

01

,71

68

02

51

40

34

91

5,2

1 3

00

P6

6 0

-2m

27

05

9-3

0 -

26

,0P

67

1m

27

05

8-1

1,0

6,8

03

,93

91

7,6

11

02

,12

66

07

31

60

37

12

16

,71

10

0P

67

2,1

m 2

70

58

-21

,66

,70

3,9

39

17

,61

20

2,1

26

60

73

16

04

11

21

7,0

1 0

00

P6

7 0

-2m

27

05

8-3

0 -

24

,8P

71

1m

27

05

7-1

1,0

6,8

01

,15

38

7,6

25

2,9

53

10

59

41

12

6,9

14

0P

71

5m

27

05

7-2

5,0

6,8

53

9P

71

7,5

m 2

70

57

-37

,66

,90

1,1

54

07

,72

52

,97

32

06

92

10

< 2

6,8

13

0P

71

0-2

m 2

70

57

-40

- 2

4,2

P7

3 1

m 2

70

56

-11

,08

,60

0,3

45

67

7,6

15

3,1

21

90

10

49

5<

25

,31

4P

73

5m

27

05

6-2

5,0

8,7

05

66

P7

3 1

0m

27

05

6-3

10

,08

,60

0,3

65

67

7,6

10

3,1

22

00

13

50

6<

25

,31

4P

73

0-2

m 2

70

56

-40

- 2

1,5

P7

5 1

m 2

70

55

-11

,08

,60

0,4

45

64

7,4

10

3,1

07

50

11

46

7<

25

,61

4P

75

5m

27

05

5-2

5,0

8,7

05

66

P7

5 1

0m

27

05

5-3

10

,08

,70

56

6P

75

15

m 2

70

55

-41

5,0

8,6

05

65

P7

5 1

9m

27

05

5-5

18

,68

,20

0,3

75

63

7,5

15

3,1

02

00

74

96

< 2

5,3

17

P7

5 0

-2m

27

05

5-6

0 -

22

,4P

78

1m

27

05

4-1

1,0

7,2

02

,12

67

7,4

16

01

,42

58

03

11

20

33

10

13

,81

10

0P

78

5m

27

05

4-2

5,0

8,0

05

24

P7

8 1

0m

27

05

4-3

9,8

8,4

01

,15

49

7,4

25

3,0

32

90

25

82

14

36

,31

60

P7

8 0

-2m

27

05

4-4

0 -

23

,8P

79

1m

27

05

3-1

1,0

6,0

03

,57

0,2

7,1

23

0<

0,9

51

00

05

72

00

56

20

19

,72

60

0P

79

3,2

m 2

70

53

-23

,46

,70

2,8

26

17

,31

80

1,3

87

50

54

16

03

71

21

6,2

1 6

00

P7

9 0

-2m

27

05

3-3

0 -

26

,5L

5 1

m 2

70

52

-11

,06

,30

4,0

8,8

6,8

28

0<

0,9

51

10

05

01

70

58

22

24

,23

20

0L

5 5

m 2

70

52

-26

,06

,30

4,0

8,8

6,7

28

0<

0,9

51

10

05

01

70

63

23

23

,33

20

0L

5 0

-2m

27

05

2-3

0 -

25

,3L

6A

1m

27

05

1-1

1,0

5,2

07

,39

,26

,82

30

< 0

,95

1 0

00

82

21

05

02

72

0,6

2 6

00

L6

A 0

-2m

27

05

1-2

0 -

24

,2

Na

b L

ab

s O

y |

ww

w.n

ab

lab

s.fi

| P

ää

kon

tto

ri:

Up

see

rinka

tu 1

, 0

26

00

Esp

oo

|

VA

T n

o.

FI0

28

31

26

2S

ivu

2/2

Liite/ Bilaga 2.4

TU

TK

IMU

ST

OD

IST

US

2016

E-

1339

0-2

Tar

kkai

lu:

Pie

tars

aare

n m

eria

lue

Tar

kkai

luki

erro

s:V

iikko

24

Til

aaja

:P

ieta

rsaa

ren

mer

ialu

een

yhte

ista

rkka

iluty

öryh

mä

Hav

ain

top

aikk

aT

un

nu

sE

rä-

nu

mer

oO

tto

pvm

.T

ulo

pvm

.T

utk

imu

ksen

lop

etu

s p

vm.

Näk

ö-

syv

yys

[m]

Ko

kon

ais-

syv

yys

[m]

Jään

pak

suu

s[m

]

Lu

men

pak

suu

s [

m]

Näy

ttee

n-

ott

aja

Lis

ätie

do

t

P52

, A

lhol

msf

järd

enP

5213

390

16.6

.201

617

.6.2

016

21.6

.201

61,

103,

800,

000,

00K

aK

P54

, R

isöh

äll=

San

dgru

ndP

5413

389

16.6

.201

617

.6.2

016

21.6

.201

61,

003,

600,

000,

00K

aK

P62

, Å

dön-

Grä

sgru

ndet

P62

1338

816

.6.2

016

17.6

.201

621

.6.2

016

2,00

14,6

00,

000,

00K

aK

P64

, N

ygru

ndet

-Mäs

skär

P64

1338

716

.6.2

016

17.6

.201

621

.6.2

016

2,50

17,5

00,

000,

00K

aK

P67

, Li

llgru

ndet

P67

1338

616

.6.2

016

17.6

.201

621

.6.2

016

1,20

2,50

0,00

0,00

KaK

P79

, K

acku

rsfjä

rden

P79

1338

516

.6.2

016

17.6

.201

621

.6.2

016

1,20

4,30

0,00

0,00

KaK

L5 L

uodo

njär

vi (

Ger

trud

s)L5

1339

216

.6.2

016

17.6

.201

621

.6.2

016

0,90

4,50

0,00

0,00

KaK

L6A

Luo

donj

ärvi

(La

mm

assa

aren

salm

i)L6

A13

391

16.6

.201

617

.6.2

016

21.6

.201

60,

802,

600,

000,

00K

aK

Tul

okse

t pä

tevä

t va

in t

esta

tuill

e nä

ytte

ille.

Mitt

ause

päva

rmuu

det

saa

pyyd

että

essä

.2.

8.20

16T

utki

mus

todi

stuk

sen

saa

kopi

oida

vai

n ko

kona

an.

Muu

ssa

tapa

ukse

ssa

kopi

oinn

ista

on

saat

ava

lupa

.

* =

Näy

te t

utki

ttu

akkr

edito

idul

la m

enet

elm

ällä

. La

usun

to e

i kuu

lu a

kkre

dito

inni

n pi

iriin

.

Tau

stat

ied

ot:

Sää

tied

ot:

16.6

.M

eriv

eden

kor

keus

-35

cm

Läm

pötil

a16

-19

ast.

CA

rja

Pal

omäk

iG

ertr

udin

ja H

ästg

rund

etin

pat

oluu

kut

auki

Tuu

len

nope

us1-

6 m

/sym

päris

töas

iant

untij

aT

uule

n su

unta

E05

0 42

7 30

67P

ilvis

yys

5-7/

8

Jake

lu:

UP

M K

ymm

ene

Oyj

Poh

janm

aan

ELY

-kes

kus

Alh

olm

ensk

raft

Oy

Ab

Luod

on y

mp.

suoj

. ltk

. /M

iljön

ämde

n i L

arsm

oP

ieta

rsaa

ren

Ves

iP

ieta

rsaa

ren

ymp.

suoj

. ltk

. /

Milj

önäm

den

i Jak

obst

ad

OS

TP

Fin

land

Oy

Poh

janm

aan

vesi

ja y

mpä

ristö

ry

För

enin

g M

ässk

ärs

Lots

stat

ion

r.f.

Nor

ra s

vens

ka f

iske

områ

deB

iller

udK

orsn

äs F

inla

nd O

yP

ieta

rsaa

ren

Sat

ama

Nab

Lab

s O

y |

ww

w.n

abla

bs.f

i |

Pää

kont

tori:

Ups

eerin

katu

1,

0260

0 E

spoo

|

VA

T n

o. F

I028

3126

2S

ivu

1/1

Liite/ Bilaga 3.1

Pie

tars

aare

n m

eria

lue

Viik

ko 2

4P

ieta

rsaa

ren

mer

ialu

een

yhte

ista

rkka

iluty

öryh

mä

2016

E-

1339

0-2

TC

Sam

eus

Säh

k.jo

ht.

pHV

äri

Klo

rofy

lli-a

Sal

inite

etti

Ko

k.N

NH

4-N

NO

2+3-

NN

O23

-NK

ok.

PP

O4-

P

Ke

nttä

mitt

aus

SF

S-E

N IS

O70

27:2

000

SF

S-E

N27

888:

1994

SF

S30

21:1

979

SF

S-E

N IS

O78

87:2

012,

kom

para

atto

ri

SF

S57

72:1

993

Lask

ettu

sähk

önjo

hta

vuud

esta

SF

S-E

N IS

O11

905-

1:98

(mo

dif.

)

Sis

. men

.J-

046

Sis

. men

.J-

042

SF

S-E

N IS

O13

395:

1996

(mo

dif.

)

Sis

. men

.J-

040

Sis

. men

.J-

041

**

**

**

**

**

*O

tto

-p

iste

Näy

te-

nu

mer

oO

tto

-sy

vyys

[m]

°CF

TU

mS

/mm

g P

t/l

µg

/lpp

tµ

g/l

µg

/lµ

g/l

µg

/lµ

g/l

µg

/l

P52

0-2

m 1

3390

-20

- 2

10,7

P52

1m

133

90-1

1,0

14,0

03

,443

37

,860

2,36

610

5010

273

P54

0-2

m 1

3389

-20

- 2

12,4

P54

1m

133

89-1

1,0

17,0

03

,225

07

,813

01,

3381

020

1538

6P

62 0

-2m

133

88-2

0 -

27

,5P

62 1

m 1

3388

-11

,013

,00

1,9

473

8,1

402,

5840

07

414

< 2

P64

0-2

m 1

3387

-20

- 2

5,8

P64

1m

133

87-1

1,0

11,1

01

,153

18

,020

2,92

300

519

8<

2P

67 0

-2m

133

86-2

0 -

29

,9P

67 1

m 1

3386

-11

,016

,20

2,3

278

7,8

801,

4763

013

1223

4P

79 0

-2m

133

85-2

0 -

27

,0P

79 1

m 1

3385

-11

,015

,90

2,5

110

7,2

120

< 0

,95

880

1116

031

5L5

0-2

m 1

3392

-20

- 2

11,6

L5 1

m 1

3392

-11

,015

,20

4,8

7,7

6,9

150

< 0

,95

970

1314

045

10L6

A 0

-2m

133

91-2

0 -

216

,6L6

A 1

m 1

3391

-11

,016

,30

7,2

9,4

6,9

180

< 0

,95

1 00

015

6454

14

Nab

Lab

s O

y |

ww

w.n

abla

bs.f

i |

Pää

kont

tori:

Ups

eerin

katu

1,

0260

0 E

spoo

|

VA

T n

o. F

I028

3126

2S

ivu

1/1

Liite/ Bilaga 3.1

TU

TK

IMU

ST

OD

IST

US

2016

E-

1423

2-2

Tar

kkai

lu:

Pie

tars

aare

n m

eria

lue

Tar

kkai

luki

erro

s:V

iikko

28

Til

aaja

:P

ieta

rsaa

ren

mer

ialu

een

yhte

ista

rkka

iluty

öryh

mä

Hav

ain

top

aikk

aT

un

nu

sE

rä-

nu

mer

oO

tto

pvm

.T

ulo

pvm

.T

utk

imu

ksen

lop

etu

s p

vm.

Näk

ö-

syv

yys

[m]

Ko

kon

ais-

syv

yys

[m]

Jään

pak

suu

s[m

]

Lu

men

pak

suu

s [

m]

Näy

ttee

n-

ott

aja

Lis

ätie

do

t

P52

, A

lhol

msf

järd

enP

5214

232

12.7

.201

613

.7.2

016

17.7

.201

60,

904,

200,

000,

00K

aK

P54

, R

isöh

äll=

San

dgru

ndP

5414

233

12.7

.201

613

.7.2

016

17.7

.201

60,

803,

900,

000,

00K

aK

P62

, Å

dön-

Grä

sgru

ndet

P62

1423

412

.7.2

016

13.7

.201

617

.7.2

016

1,50

14,6

00,

000,

00K

aK

P64

, N

ygru

ndet

-Mäs

skär

P64

1423

512

.7.2

016

13.7

.201

617

.7.2

016

2,50

17,8

00,

000,

00K

aK

P67

, Li

llgru

ndet

P67

1423

612

.7.2

016

13.7

.201

617

.7.2

016

0,90

2,90

0,00

0,00

KaK

P79

, K

acku

rsfjä

rden

P79

1423

712

.7.2

016

13.7

.201

617

.7.2

016

1,20

4,70

0,00

0,00

KaK

L5 L

uodo

njär

vi (

Ger

trud

s)L5

1423

811

.7.2

016

12.7

.201

614

.7.2

016

1,00

6,80

0,00

0,00

KaK

L6A

Luo

donj

ärvi

(La

mm

assa

aren

salm

i)L6

A14

231

11.7

.201

612

.7.2

016

14.7

.201

60,

802,

700,

000,

00K

aK

Tul

okse

t pä

tevä

t va

in t

esta

tuill

e nä

ytte

ille.

Mitt

ause

päva

rmuu

det

saa

pyyd

että

essä

.3.

8.20

16T

utki

mus

todi

stuk

sen

saa

kopi

oida

vai

n ko

kona

an.

Muu

ssa

tapa

ukse

ssa

kopi

oinn

ista

on

saat

ava

lupa

.

* =

Näy

te t

utki

ttu

akkr

edito

idul

la m

enet

elm

ällä

. La

usun

to e

i kuu

lu a

kkre

dito

inni

n pi

iriin

.

Tau

stat

ied

ot:

Sää

tied

ot:

12.7

.M

eriv

eden

kor

keus

11.

7. +

12 c

m,

12.7

. +

13 c

mLä

mpö

tila

16-2

0 as

t. C

Arj

a P

alom

äki

Ger

trud

in t

oine

n pa

tolu

ukku

auk

i, to

inen

kiin

ni,

Häs

tgru

ndet

in p

atol

uuku

t au

kiT

uule

n no

peus

2-3

m/s

ympä

ristö

asia

ntun

tija

Tuu

len

suun

taE

050

427

3067

Pilv

isyy

s5-

6/8

Jake

lu:

UP

M K

ymm

ene

Oyj

Poh

janm

aan

ELY

-kes

kus

Alh

olm

ensk

raft

Oy

Ab

Luod

on y

mp.

suoj

. ltk

. /M

iljön

ämde

n i L

arsm

oP

ieta

rsaa

ren

Ves

iP

ieta

rsaa

ren

ymp.

suoj

. ltk

. /

Milj

önäm

den

i Jak

obst

ad

OS

TP

Fin

land

Oy

Poh

janm

aan

vesi

ja y

mpä

ristö

ry

För

enin

g M

ässk

ärs

Lots

stat

ion

r.f.

Nor

ra s

vens

ka f

iske

områ

deB

iller

udK

orsn

äs F

inla

nd O

yP

ieta

rsaa

ren

Sat

ama

Nab

Lab

s O

y |

ww

w.n

abla

bs.f

i |

Pää

kont

tori:

Ups

eerin

katu

1,

0260

0 E

spoo

|

VA

T n

o. F

I028

3126

2S

ivu

1/1

Liite/ Bilaga 3.2

Pie

tars

aare

n m

eria

lue

Viik

ko 2

8P

ieta

rsaa

ren

mer

ialu

een

yhte

ista

rkka

iluty

öryh

mä

2016

E-

1423

2-2

TC

Sam

eus

Säh

k.jo

ht.

pHV

äri

Klo

rofy

lli-a

Sal

inite

etti

Ko

k.N

NH

4-N

NO

2+3-

NN

O23

-NK

ok.

PP

O4-

P

Ke

nttä

mitt

aus

SF

S-E

NIS

O70

27:2

000

SF

S-E

N27

888:

199

4

SF

S30

21:1

979

SF

S-E

N IS

O78

87:2

012,

kom

para

atto

ri

SF

S57

72:1

993

Lask

ettu

sähk

önjo

htav

uude

sta

SF

S-E

N IS

O11

905-

1:98

(mo

dif.

)

Sis

. men

.J-

046

Sis

. men

.J-

042

SF

S-E

N IS

O13

395:

1996

(mo

dif.

)

Sis

. men

.J-

040

Sis

. men

.J-

041

**

**

**

**

**

*O

tto

-p

iste

Näy

te-

nu

mer

oO

tto

-sy

vyys

[m]

°CF

TU

mS

/mm

g P

t/l

µg

/lpp

tµ

g/l

µg

/lµ

g/l

µg

/lµ

g/l

µg

/l

P52

0-2

m 1

4232

-20

- 2

9,3

P52

1m

142

32-1

1,0

16,7

04

,529

57

,212

01,

581

100

160

120

6112

P54

0-2

m 1

4233

-20

- 2

11,4

P54

1m

142

33-1

1,0

19,0

05

,735

,97

,024

0<

0,9

51

300

6326

069

22P

62 0

-2m

142

34-2

0 -

26

,0P

62 1

m 1

4234

-11

,016

,80

2,1

356

7,6

901,

9370

059

9324

5P

64 0

-2m

142

35-2

0 -

23

,8P

64 1

m 1

4235

-11

,016

,10

0,99

486

7,8

302,

6638

022

4611

2P

67 0

-2m

142

36-2

0 -

210

,0P

67 1

m 1

4236

-11

,018

,60

4,3

76,2

7,2

200

< 0

,95

1 00

037

200

5111

P79

0-2

m 1

4237

-20

- 2

12,0

P79

1m

142

37-1

1,0

18,5

02

,531

,16

,916

0<

0,9

582

021

100

437

L5 0

-2m

142

38-2

0 -

210

,5L5

1m

142

38-1

1,0

17,0

02

,88

,26

,816

0<

0,9

591

024

100

428

L6A

0-2

m 1

4231

-20

- 2

16,0

L6A

1m

142

31-1

1,0

17,3

06

,79

,16

,520

0<

0,9

51

300

8324

074

25

Nab

Lab

s O

y |

ww

w.n

abla

bs.f

i |

Pää

kont

tori:

Ups

eerin

katu

1,

0260

0 E

spoo

|

VA

T n

o. F

I028

3126

2S

ivu

1/1

Liite/ Bilaga 3.2

TU

TK

IMU

ST

OD

IST

US

2016

E-

1778

9-2

Tar

kkai

lu:

Pie

tars

aare

n m

eria

lue

Tar

kkai

luki

erro

s:V

iikko

29

Til

aaja

:P

ieta

rsaa

ren

mer

ialu

een

yhte

ista

rkka

iluty

öryh

mä

Hav

ain

top

aikk

aT

un

nu

sE

rä-

nu

mer

oO

tto

pvm

.T

ulo

pvm

.T

utk

imu

ksen

lop

etu

s p

vm.

Näk

ö-

syv

yys

[m]

Ko

kon

ais-

syv

yys

[m]

Jään

pak

suu

s[m

]

Lu

men

pak

suu

s [

m]

Näy

ttee

n-

ott

aja

Lis

ätie

do

t

P52

, A

lhol

msf

järd

enP

5217

789

20.7

.201

621

.7.2

016

26.7

.201

60,

904,

30K

iKa

P54

, R

isöh

äll=

San

dgru

ndP

5417

788

20.7

.201

621

.7.2

016

26.7

.201

60,

904,

00K

iKa

P62

, Å

dön-

Grä

sgru

ndet

P62

1778

720

.7.2

016

21.7

.201

626

.7.2

016

1,0

14,6

KiK

a

P64

, N

ygru

ndet

-Mäs

skär

P64

1778

220

.7.2

016

21.7

.201

626

.7.2

016

5,20

17,8

0K

iKa

P67

, Li

llgru

ndet

P67

1778

620

.7.2

016

21.7

.201

626

.7.2

016

0,90

2,90

KiK

a

P79

, K

acku

rsfjä

rden

P79

1778

520

.7.2

016

21.7

.201

626

.7.2

016

0,80

4,70

KiK

a

L5 L

uodo

njär

vi (

Ger

trud

s)L5

1778

420

.7.2

016

21.7

.201

626

.7.2

016

0,90

6,80

KiK

a

L6A

Luo

donj

ärvi

(La

mm

assa

aren

salm

i)L6

A17

783

20.7

.201

621

.7.2

016

26.7

.201

60,

802,

70K

iKa

Tul

okse

t pä

tevä

t va

in t

esta

tuill

e nä

ytte

ille.

Mitt

ause

päva

rmuu

det

saa

pyyd

että

essä

.3.

8.20

16T

utki

mus

todi

stuk

sen

saa

kopi

oida

vai

n ko

kona

an.

Muu

ssa

tapa

ukse

ssa

kopi

oinn

ista

on

saat

ava

lupa

.

* =

Näy

te t

utki

ttu

akkr

edito

idul

la m

enet

elm

ällä

. La

usun

to e

i kuu

lu a

kkre

dito

inni

n pi

iriin

.

Tau

stat

ied

ot:

Sää

tied

ot:

20.7

.M

eriv

eden

kor

keus

20.

7. +

16.9

Läm

pötil

a19

-21

ast.

CA

rja

Pal

omäk

iG

ertr

udin

ja H

ästg

rund

etin

toi

nen

pato

luuk

ku a

uki,

toin

en k

iinni

Tuu

len

nope

us0

m/s

ympä

ristö

asia

ntun

tija

Tuu

len

suun

ta-

050

427

3067

Pilv

isyy

s1-

2/8

Jake

lu:

UP

M K

ymm

ene

Oyj

Poh

janm

aan

ELY

-kes

kus

Alh

olm

ensk

raft

Oy

Ab

Luod

on y

mp.

suoj

. ltk

. /M

iljön

ämde

n i L

arsm

oP

ieta

rsaa

ren

Ves

iP

ieta

rsaa

ren

ymp.

suoj

. ltk

. /

Milj

önäm

den

i Jak

obst

ad

OS

TP

Fin

land

Oy

Poh

janm

aan

vesi

ja y

mpä

ristö

ry

För

enin

g M

ässk

ärs

Lots

stat

ion

r.f.

Nor

ra s

vens

ka f

iske

områ

deB

iller

udK

orsn

äs F

inla

nd O

yP

ieta

rsaa

ren

Sat

ama

Nab

Lab

s O

y |

ww

w.n

abla

bs.f

i |

Pää

kont

tori:

Ups

eerin

katu

1,

0260

0 E

spoo

|

VA

T n

o. F

I028

3126

2S

ivu

1/1

Liite/ Bilaga 3.3

Pie

tars

aare

n m

eria

lue

Viik

ko 2

9P

ieta

rsaa

ren

mer

ialu

een

yhte

ista

rkka

iluty

öryh

mä

2016

E-

1778

9-2

TC

Sam

eus

Säh

k.jo

ht.

pHV

äri

Klo

rofy

lli-a

Sal

inite

etti

Kok

.NN

H4-

NN

O2+

3-N

NO

23-N

Kok

.PP

O4-

P

Ken

ttäm

ittau

sS

FS

-EN

IS

O70

27:2

000

SF

S-E

N27

888:

1994

SF

S30

21:1

979

SF

S-E

N I

SO

7887

:201

2,ko

mpa

raat

tori

SF

S57

72:1

993

Las

kett

usä

hkön

joht

avuu

dest

a

SF

S-E

N I

SO

1190

5-1:

98(m

odif.

)

Sis

. m

en.

J-04

6S

is.

men

.J-

042

SF

S-E

N I

SO

1339

5:19

96(m

odif.

)

Sis

. m

en.

J-04

0S

is.

men

.J-

041

**

**

**

**

**

*O

tto

-p

iste

Näy

te-

nu

me

roO

tto

-sy

vyys

[m]

°CF

TU

mS

/mm

g P

t/l

µg/

lpp

tµ

g/l

µg/

lµ

g/l

µg/

lµ

g/l

µg/

l

P52

0-2

m 1

7789

-20

- 2

14,7

P52

1m

177

89-1

1,0

19,5

04

,420

37

,816

01,

061

100

9515

053

10P

54 0

-2m

177

88-2

0 -

218

,0P

54 1

m 1

7788

-11

,021

,50

6,8

77,3

7,1

220

< 0

,95

1 30

063

230

7520

P62

0-2

m 1

7787

-20

- 2

9,5

P62

1m

177

87-1

1,0

18,9

03

,026

57

,514

01,

4182

046

120

356

P64

0-2

m 1

7782

-20

- 2

2,1

P64

1m

177

82-1

1,0

16,7

00,

5552

87

,820

2,90

350

1228

11<

2P

67 0

-2m

177

86-2

0 -

214

,8P

67 1

m 1

7786

-11

,019

,30

4,1

128

7,3

160

< 0

,95

1 00

035

180

5011

P79

0-2

m 1

7785

-20

- 2

16,1

P79

1m

177

85-1

1,0

19,2

03

,322

,36

,820

0<

0,9

598

015

9545

10L5

0-2

m 1

7784

-20

- 2

21,1

L5 1

m 1

7784

-11

,020

,00

4,1

8,5

6,7

200

< 0

,95

1 00

010

7249

10L6

A 0

-2m

177

83-2

0 -

220

,2L6

A 1

m 1

7783

-11

,019

,10

7,4

7,9

6,5

200

< 0

,95

1 20

031

160

6824

Nab

Lab

s O

y |

ww

w.n

abla

bs.f

i |

Pää

kont

tori:

Ups

eerin

katu

1,

0260

0 E

spoo

|

VA

T n

o. F

I028

3126

2S

ivu

1/1

Liite/ Bilaga 3.3

TU

TK

IMU

ST

OD

IST

US

2016

E-

1910

1-1

Tar

kkai

lu:

Pie

tars

aare

n m

eria

lue

Tar

kkai

luki

erro

s:V

iikko

31

Til

aaja

:P

ieta

rsaa

ren

mer

ialu

een

yhte

ista

rkka

iluty

öryh

mä

Hav

ain

top

aikk

aT

un

nu

sE

rä-

nu

mer

oO

tto

pvm

.T

ulo

pvm

.T

utk

imu

ksen

lop

etu

s p

vm.

Näk

ö-

syv

yys

[m]

Ko

kon

ais-

syv

yys

[m]

Jään

pak

suu

s[m

]

Lu

men

pak

suu

s [

m]

Näy

ttee

n-

ott

aja

Lis

ätie

do

t

P52

, A

lhol

msf

järd

enP

5219

101

3.8.

2016

4.8.

2016

5.8.

2016

1,4

4,1

KiK

a

P54

, R

isöh

äll=

San

dgru

ndP

5419

100

3.8.

2016

4.8.

2016

5.8.

2016

0,9

4,0

KiK

a

P62

, Å

dön-

Grä

sgru

ndet

P62

1909

93.

8.20

164.

8.20

165.

8.20

162

,014

,4K

iKa

P64

, N

ygru

ndet

-Mäs

skär

P64

1909

83.

8.20

164.

8.20

165.

8.20

16K

iKa

P67

, Li

llgru

ndet

P67

1909

73.

8.20

164.

8.20

165.

8.20

160

,82

,9K

iKa

P79

, K

acku

rsfjä

rden

P79

1909

63.

8.20

164.

8.20

165.

8.20

161

,04

,6K

iKa

L5 L

uodo

njär

vi (

Ger

trud

s)L5

1909

53.

8.20

164.

8.20

165.

8.20

160

,96

,9K

iKa

L6A

Luo

donj

ärvi

(La

mm

assa

aren

salm

i)L6

A19

094

3.8.

2016

4.8.

2016

5.8.

2016

0,8

2,7

KiK

a

Tul

okse

t pä

tevä

t va

in t

esta

tuill

e nä

ytte

ille.

Mitt

ause

päva

rmuu

det

saa

pyyd

että

essä

.T

utki

mus

todi

stuk

sen

saa

kopi

oida

vai

n ko

kona

an.

Muu

ssa

tapa

ukse

ssa

kopi

oinn

ista

on

saat

ava

lupa

.

* =

Näy

te t

utki

ttu

akkr

edito

idul

la m

enet

elm

ällä

. La

usun

to e

i kuu

lu a

kkre

dito

inni

n pi

iriin

.

Tau

stat

ied

ot:

Sää

tied

ot:

3.8.

5.10

.201

6A

rja

Pal

omäk

iM

eriv

eden

kor

keus

3.8

. +

16,4

cm

Läm

pötil

a14

-20

ast.

Cym

päris

töas

iant

untij

aLu

odon

järv

en v

eden

kork

eus

3.8.

+21

cm

Tuu

len

nope

us2-

5 m

/s05

0427

3067

Ger

trud

in ja

Häs

tgru

ndet

in m

olem

mat

pat

oluu

kut

kiin

niT

uule

n su

unta

EP

ilvis

yys

5-7/

8

Jake

lu:

UP

M K

ymm

ene

Oyj

Poh

janm

aan

ELY

-kes

kus

Alh

olm

ensk

raft

Oy

Ab

Luod

on y

mp.

suoj

. ltk

. /M

iljön

ämde

n i L

arsm

oP

ieta

rsaa

ren

Ves

iP

ieta

rsaa

ren

ymp.

suoj

. ltk

. /

Milj

önäm

den

i Jak

obst

ad

OS

TP

Fin

land

Oy

Poh

janm

aan

vesi

ja y

mpä

ristö

ry

För

enin

g M

ässk

ärs

Lots

stat

ion

r.f.

Nor

ra s

vens

ka f

iske

områ

deB

iller

udK

orsn

äs F

inla

nd O

yP

ieta

rsaa

ren

Sat

ama N

ab L

abs

Oy

| w

ww

.nab

labs

.fi

| P

ääko

ntto

ri: U

psee

rinka

tu 1

, 02

600

Esp

oo

| V

AT

no.

FI0

2831

262

Siv

u 1/

1

Liite/ Bilaga 3.4

Pie

tars

aare

n m

eria

lue

Viik

ko 3

1P

ieta

rsaa

ren

mer

ialu

een

yhte

ista

rkka

iluty

öryh

mä

2016

E-

1910

1-1

TC

Sam

eus

Säh

k.jo

ht.

pHV

äri

Klo

rofy

lli-a

Sal

inite

etti

Kok

.NN

H4-

NN

O2+

3-N

Kok

.PP

O4-

P

Ken

ttäm

ittau

sS

FS

-EN

IS

O70

27:2

000

SF

S-E

N27

888:

1994

SF

S30

21:1

979

SF

S-E

N I

SO

7887

:201

2,ko

mpa

raat

tori

SF

S57

72:1

993

Las

kett

usä

hkön

joht

avuu

dest

a

SF

S-E

N I

SO

1190

5-1:

98(m

odif.

)

Sis

. m

en.

J-04

6S

is.

men

.J-

042

Sis

. m

en.

J-04

0S

is.

men

.J-

041

**

**

**

**

**

Ott

o-

pis

teN

äyte

-n

um

ero

Ott

o-

syvy

ys [

m]

°CF

TU

mS

/mm

g P

t/l

µg/

lpp

tµ

g/l

µg/

lµ

g/l

µg/

lµ

g/l

P52

1m

191

01-1

1,0

19,2

3,2

467

7,5

402,

5673

022

022

295

P52

0-2

m 1

9101

-20

- 2

6,3

P54

1m

191

00-1

1,0

20,3

4,7

142

7,3

140

< 0

,95

950

6347

6116

P54

0-2

m 1

9100

-20

- 2

8,2

P62

1m

190

99-1

1,0

19,6

1,5

453

7,7

452,

4748

024

2521

4P

62 0

-2m

190

99-2

0 -

23

,0P

64 1

m 1

9098

-11

,019

,10,

5652

87

,820

2,9

330

1614

13<

2P

64 0

-2m

190

98-2

0 -

2<

1P

67 1

m 1

9097

-11

,019

,75

,219

17

,412

00,

9989

049

3460

16P

67 0

-2m

190

97-2

0 -

212

,5P

79 1

m 1

9096

-11

,020

,74

,525

,16

,818

0<

0,9

598

040

3450

11P

79 0

-2m

190

96-2

0 -

28

,5L5

1m

190

95-1

1,0

20,8

5,3

8,4

6,6

180

< 0

,95

1 00

045

3056

13L5

0-2

m 1

9095

-20

- 2

10,0

L6A

1m

190

94-1

1,0

20,1

6,4

6,9

6,7

180

< 0

,95

1 00

033

7965

18L6

A 0

-2m

190

94-2

0 -

220

,5

Nab

Lab

s O

y |

ww

w.n

abla

bs.f

i |

Pää

kont

tori:

Ups

eerin

katu

1,

0260

0 E

spoo

|

VA

T n

o. F

I028

3126

2S

ivu

1/1

Liite/ Bilaga 3.4

TU

TK

IMU

ST

OD

IST

US

2016

E-

2273

5-1

Ta

rkk

ailu

:P

ieta

rsa

are

n m

eri

alu

eT

ark

ka

iluk

ierr

os

:V

iikko

36

Tila

aja

:P

ieta

rsa

are

n m

eri

alu

ee

n y

hte

ista

rkka

iluty

öry

hm

ä

Ha

vain

top

aik

ka

Tu

nn

us

Erä

-n

um

ero

Ott

o p

vm.

Tu

lo p

vm.

Tu

tkim

uks

enlo

pet

us

pvm

.N

äk

ö-

syv

yys

[m]

Ko

ko

na

is-

syv

yys

[m]

Jä

än

pak

suu

s[m

]

Lu

me

np

aksu

us

[m

]

Nä

ytte

en

-o

ttaj

aL

isä

tied

ot

P52

, Alh

olm

sfjä

rden

P5

22

27

35

8.9

.20

16

9.9

.20

16

14

.9.2

01

61,

14,

3K

iKa

P5

4, R

isö

hä

ll=S

an

dg

run

dP

54

22

73

48

.9.2

01

69

.9.2

01

61

4.9

.20

16

1,2

4,0

KiK

a

P6

2, Å

dö

n-G

räsg

run

de

tP

62

22

73

38

.9.2

01

69

.9.2

01

61

4.9

.20

16

1,6

14

,6K

iKa

P6

4, N

ygru

nde

t-M

äss

kär

P6

42

27

32

8.9

.20

16

9.9

.20

16

14

.9.2

01

62,

81

7,7

KiK

a

P67

, Lill

grun

det

P6

72

27

31

8.9

.20

16

9.9

.20

16

14

.9.2

01

61,

32,

9K

iKa

P7

9, K

ack

urs

fjärd

en

P7

92

27

30

8.9

.20

16

9.9

.20

16

14

.9.2

01

60,

84,

8K

iKa

L5

Lu

od

on

järv

i (G

ert

rud

s)L

52

27

29

8.9

.20

16

9.9

.20

16

14

.9.2

01

60,

87,

0K

iKa

L6

A L

uo

do

njä

rvi (

La

mm

ass

aa

ren

salm

i)L

6A

22

72

87

.9.2

01

69

.9.2

01

61

4.9

.20

16

0,6

2,8

KiK

a

Tu

loks

et p

äte

vät v

ain

test

atu

ille

nä

ytte

ille

. Mitt

au

sep

äva

rmu

ud

et s

aa

pyy

de

ttäe

ssä

.T

utk

imu

sto

dis

tuks

en

sa

a k

op

ioid

a v

ain

ko

kon

aa

n. M

uu

ssa

tap

au

kse

ssa

ko

pio

inn

ista

on

sa

ata

va lu

pa

.

* =

Nä

yte

tutk

ittu

akk

red

itoid

ulla

me

ne

telm

ällä

. La

usu

nto

ei k

uu

lu a

kkre

dito

inn

in p

iiriin

.

Tau

sta

tied

ot:

Sä

äti

ed

ot:

8.9

.5

.10

.20

16

Arj

a P

alo

mä

kiM

eri

ved

en

ko

rke

us

8.9

. +2

3,5

cm

Läm

pötil

a1

2-1

4 a

st. C

ympä

rist

öasi

antu

ntija

Lu

od

on

järv

en

ve

de

nko

rke

us

8.9

. +1

6 c

mT

uu

len

no

pe

us

5-1

0 m

/s0

50

42

73

06

7G

ert

rud

in ja

Hä

stg

run

de

tin to

ine

n p

ato

luu

kku

au

ki, t

oin

en

kiin

ni

Tu

ule

n s

uu

nta

NW

Pilv

isyy

s0

-1/8

Ja

ke

lu:

UP

M K

ymm

ene

Oyj

Po

hja

nm

aa

n E

LY

-ke

sku

sA

lho

lme

nsk

raft

Oy

Ab

Lu

od

on

ym

p.s

uo

j. ltk

. /M

iljö

nä

md

en

i L

ars

mo

Pie

tars

aa

ren

Ve

siP

ieta

rsa

are

n y

mp

.su

oj.

ltk. /

Milj

ön

äm

de

n i

Jako

bst

ad

OS

TP

Fin

lan

d O

yP

oh

jan

ma

an

ve

si ja

ym

pä

rist

ö r

y

Fö

ren

ing

Mä

sskä

rs L

ots

sta

tion

r.f

.N

orr

a s

ven

ska

fisk

eo

mrå

de

Bill

erud

Kor

snäs

Fin

land

Oy

Pie

tars

aa

ren

Sa

tam

a

Na

b L

ab

s O

y |

ww

w.n

ab

lab

s.fi

| P

ää

kon

ttori

: Up

see

rin

katu

1, 0

26

00

Esp

oo

| V

AT

no

. FI0

28

31

26

2S

ivu

1/1

Liite/ Bilaga 3.5

Pie

tars

aare

n m

eria

lue

Viik

ko 3

6P

ieta

rsaa

ren

mer

ialu

een

yhte

ista

rkka

iluty

öryh

mä

2016

E-

2273

5-1

TC

Sam

eus

Säh

k.jo

ht.

pHV

äri

Klo

rofy

lli-a

Sal

inite

etti

Kok

.NN

H4-

NN

H4-

NN

O2+

3-N

NO

23-N

Kok

.PP

O4-

P

Ken

ttä

mitt

aus

SF

S-E

NIS

O70

27:2

000

SF

S-E

N27

888:

199

4

SF

S30

21:1

979

SF

S-E

N I

SO

7887

:201

2,ko

mpa

raat

tori

SF

S57

72:1

993

Las

kett

usä

hkön

joht

avuu

dest

a

SF

S-E

N I

SO

1190

5-1:

98(m

odif.

)

Sis

. m

en.

J-04

6S

FS

-EN

IS

O11

732:

2005

Sis

. m

en.

J-04

2S

FS

-EN

IS

O13

395:

1996

(mod

if.)

Sis

. m

en.

J-04

0S

is.

men

.J-

041

**

**

**

**

**

**

Ott

o-

pis

teN

äyte

-n

um

ero

Ott

o-

syvy

ys[m

]

°CF

TU

mS

/mm

g P

t/l

µg/

lpp

tµ

g/l

µg/

lµ

g/l

µg/

lµ

g/l

µg/

lµ

g/l

P52

1m

227

35-1

1,0

13,7

4,4

484

7,6

120

2,65

800

300

8635

9P

52 0

-2m

227

35-2

0 -

25

,6P

54 1

m 2

2734

-11

,013

,54

,443

17

,680

2,34

650

2399

317

P54

0-2

m 2

2734

-20

- 2

5,4

P62

1m

227

33-1

1,0

13,7

2,5

490

7,7

502,

6851

039

8023

4P

62 0

-2m

227

33-2

0 -

24

,1P

64 1

m 2

2732

-11

,013

,41

,454

57

,830

2,99

360

1063

18<

2P

64 0

-2m

227

32-2

0 -

22

,9P

67 1

m 2

2731

-11

,013

,74

,334

37

,512

01,

8577

025

120

4010

P67

0-2

m 2

2731

-20

- 2

7,3

P79

1m

227

30-1

1,0

14,1

4,4

19,8

6,8

200

< 0

,95

1 20

037

170

6418

P79

0-2

m 2

2730

-20

- 2

8,6

L5 1

m 2

2729

-11

,014

,15

8,4

6,7

230

< 0

,95

1 20

038

110

6820

L5 0

-2m

227

29-2

0 -

28

,1L6

A 1

m 2

2728

-11

,013

,78

,810

,26

,528

0<

0,9

51

400

9721

073

32L6

A 0

-2m

227

28-2

0 -

25

,8

Nab

Lab

s O

y |

ww

w.n

abla

bs.f

i |

Pää

kont

tori:

Ups

eerin

katu

1,

0260

0 E

spoo

|

VA

T n

o. F

I028

3126

2S

ivu

1/1

Liite/ Bilaga 3.5

TU

TK

IMU

ST

OD

IST

US

2016

E-

2464

8-1

Tar

kkai

lu:

Pie

tars

aare

n m

eria

lue

Tar

kkai

luki

erro

s:V

iikko

38

Til

aaja

:P

ieta

rsaa

ren

mer

ialu

een

yhte

ista

rkka

iluty

öryh

mä

Hav

ain

top

aikk

aT

un

nu

sE

rä-

nu

mer

oO

tto

pvm

.T

ulo

pvm

.T

utk

imu

ksen

lop

etu

s p

vm.

Näk

ö-

syv

yys

[m]

Ko

kon

ais-

syv

yys

[m]

Jään

pak

suu

s[m

]

Lu

men

pak

suu

s [

m]

Näy

ttee

n-

ott

aja

Lis

ätie

do

t

P52

, A

lhol

msf

järd

enP

5224

648

20.9

.201

621

.9.2

016

22.9

.201

61

,84

,0S

Bi

P54

, R

isöh

äll=

San

dgru

ndP

5424

649

20.9

.201

621

.9.2

016

22.9

.201

61

,23

,8S

Bi

P62

, Å

dön-

Grä

sgru

ndet

P62

2465

020

.9.2

016

21.9

.201

622

.9.2

016

2,6

14,4

SB

i

P64

, N

ygru

ndet

-Mäs

skär

P64

2465

120

.9.2

016

21.9

.201

622

.9.2

016

3,2

17,5

SB

i

P67

, Li

llgru

ndet

P67

2465

220

.9.2

016

21.9

.201

622

.9.2

016

1,2

2,6

SB

i

P79

, K

acku

rsfjä

rden

P79

2465

320

.9.2

016

21.9

.201

622

.9.2

016

1,0

4,4

SB

i

L5 L

uodo

njär

vi (

Ger

trud

s)L5

2464

720

.9.2

016

21.9

.201

622

.9.2

016

0,8

7,2

SB

i

L6A

Luo

donj

ärvi

(La

mm

assa

aren

salm

i)L6

A24

654

20.9

.201

621

.9.2

016

22.9

.201

60

,72

,7S

Bi

Tul

okse

t pä

tevä

t va

in t

esta

tuill

e nä

ytte

ille.

Mitt

ause

päva

rmuu

det

saa

pyyd

että

essä

.T

utki

mus

todi

stuk

sen

saa

kopi

oida

vai

n ko

kona

an.

Muu

ssa

tapa

ukse

ssa

kopi

oinn

ista

on

saat

ava

lupa

.

* =

Näy

te t

utki

ttu

akkr

edito

idul

la m

enet

elm

ällä

. La

usun

to e

i kuu

lu a

kkre

dito

inni

n pi

iriin

.

Tau

stat

ied

ot:

Sää

tied

ot:

20.9

.5.

10.2

016

Arj

a P

alom

äki

Mer

ived

en k

orke

us 2

0.9.

-17

cm

Läm

pötil

a1

0 a

st.

Cym

päris

töas

iant

untij

aLu

odon

järv

en v

eden

kork

eus

20.9

. +

20 c

mT

uule

n no

peus

1-2

m/s

0504

2730

67G

ertr

udin

ja H

ästg

rund

etin

pat

oluu

kut

kiin

niT

uule

n su

unta

SE

Pilv

isyy

s7

/8

Jake

lu:

UP

M K

ymm

ene

Oyj

Poh

janm

aan

ELY

-kes

kus

Alh

olm

ensk

raft

Oy

Ab

Luod

on y

mp.

suoj

. ltk

. /M

iljön

ämde

n i L

arsm

oP

ieta

rsaa

ren

Ves

iP

ieta

rsaa

ren

ymp.

suoj

. ltk

. /

Milj

önäm

den

i Jak

obst

ad

OS

TP

Fin

land

Oy

Poh

janm

aan

vesi

ja y

mpä

ristö

ry

För

enin

g M

ässk

ärs

Lots

stat

ion

r.f.

Nor

ra s

vens

ka f

iske

områ

deB

iller

udK

orsn

äs F

inla

nd O

yP

ieta

rsaa

ren

Sat

ama

Nab

Lab

s O

y |

ww

w.n

abla

bs.f

i |

Pää

kont

tori:

Ups

eerin

katu

1,

0260

0 E

spoo

|

VA

T n

o. F

I028

3126

2S

ivu

1/1

Liite/ Bilaga 3.6

Pie

tars

aare

n m

eria

lue

Viik

ko 3

8P

ieta

rsaa

ren

mer

ialu

een

yhte

ista

rkka

iluty

öryh

mä

2016

E-

2464

8-1

TC

Sam

eus

Säh

k.jo

ht.

pHV

äri

Klo

rofy

lli-a

Sal

inite

etti

Kok

.NN

H4-

NN

O2+

3-N

NO

23-N

Kok

.PP

O4-

P

Ken

ttäm

ittau

sS

FS

-EN

ISO

7027

:200

0

SF

S-E

N27

888:

199

4

SF

S30

21:1

979

SF

S-E

N I

SO

7887

:201

2,ko

mpa

raat

tori

SF

S57

72:1

993

Las

kett

usä

hkön

joht

avu

udes

ta

SF

S-E

N I

SO

1190

5-1:

98(m

odif.

)

Sis

. m

en.

J-04

6S

is.

men

.J-

042

SF

S-E

N I

SO

1339

5:19

96(m

odif.

)

Sis

. m

en.

J-04

0S

is.

men

.J-

041

**

**

**

**

**

*O

tto

-p

iste

Näy

te-

nu

me

roO

tto

-sy

vyys

[m]

°CF

TU

mS

/mm

g P

t/l

µg/

lpp

tµ

g/l

µg/

lµ

g/l

µg/

lµ

g/l

µg/

l

P52

1m

246

48-1

1,0

13,0

2,1

498

7,6

602,

7457

013

076

243

P52

0-2

m 2

4648

-20

- 2

5,9

P54

1m

246

49-1

1,0

14,3

3,0

319

7,4

130

1,71

800

130

150

4011

P54

0-2

m 2

4649

-20

- 2

6,0

P62

1m

246

50-1

1,0

12,7

1,0

527

7,7

352

,936

020

6112

< 2

P62

0-2

m 2

4650

-20

- 2

4,4

P64

1m

246

51-1

1,0

12,5

0,93

522

7,7

352,

8635

012

6216

< 2

P64

0-2

m 2

4651

-20

- 2

4,4

P67

1m

246

52-1

1,0

13,2

2,9

291

7,4

140

1,55

780

2613

039

7P

67 0

-2m

246

52-2

0 -

29

,4P

79 1

m 2

4653

-11

,013

,03

,379

,57

,024

0<

0,9

599

038

170

5014

P79

0-2

m 2

4653

-20

- 2

9,5

L5 1

m 2

4647

-11

,013

,24

,68

,56

,726

0<

0,9

51

100

4313

066

22L5

0-2

m 2

4647

-20

- 2

12,2

L6A

1m

246

54-1

1,0

12,4

8,7

10,7

6,7

280

< 0

,95

1 20

097

230

6930

L6A

0-2

m 2

4654

-20

- 2

10,1

Nab

Lab

s O

y |

ww

w.n

abla

bs.f

i |

Pää

kont

tori:

Ups

eerin

katu

1,

0260

0 E

spoo

|

VA

T n

o. F

I028

3126

2S

ivu

1/1

Liite/ Bilaga 3.6

TU

TK

IMU

ST

OD

IST

US

2016

E-

1779

8-1

Ta

rkk

ail

u:

Pie

tars

aa

ren

me

rialu

ee

n p

erif

yto

nT

ark

ka

ilu

kie

rro

s:

20

.7.-

3.8

.20

16

Til

aa

ja:

Pie

tars

aa

ren

me

rialu

ee

n y

hte

ista

rkka

iluty

öry

hm

ä

Ha

vain

top

aik

ka

Tu

nn

us

Erä

-n

um

ero

Ott

o p

vm.

Tu

lo p

vm.

Tu

tkim

uk

se

n

lop

etu

s p

vm.

Nä

kö

- s

yvyy

s

[m]

Ko

ko

na

is-

syv

yys

[m

]

Jä

än

pa

ks

uu

s[m

]

Lu

me

np

ak

su

us

[m

]

Nä

ytte

en

-o

tta

jaL

isä

tie

do

t

Åd

o A

Åd

o A

17

79

83

.8.2

01

64

.8.2

01

61

7.1

.20

17

2,7

KiK

a

Åd

o B

Åd

o B

17

79

43

.8.2

01

64

.8.2

01

6K

iKa

lau

tta

ja r

ipu

stu

s o

liva

t h

ävi

nn

ee

t

Ka

cku

rin

lah

ti A

Ka

ck A

17

79

53

.8.2

01

64

.8.2

01

61

7.1

.20

17

2,7

KiK

a

Ka

cku

rin

lah

ti B

Ka

ck B

17

79

63

.8.2

01

64

.8.2

01

61

7.1

.20

17

3,1

KiK

a

Alh

olm

en

skra

ft B

Alh

o B

17

79

73

.8.2

01

64

.8.2

01

61

7.1

.20

17

2,8

KiK

a

UP

M K

ymm

en

e C

UP

M C

17

80

33

.8.2

01

64

.8.2

01

61

7.1

.20

17

2,4

KiK

a

Sa

tam

a D

Sa

t D

17

79

93

.8.2

01

64

.8.2

01

61

7.1

.20

17

2,8

KiK

a

Ka

up

un

ki A

Ka

u A

17

80

03

.8.2

01

64

.8.2

01

61

7.1

.20

17

2,9

KiK

a

Mä

sskä

r E

Mä

ss E

17

80

13

.8.2

01

64

.8.2

01

61

7.1

.20

17

3,0

KiK

a

P1

0P

10

17

80

23

.8.2

01

64

.8.2

01

6K

iKa

lau

tta

ja r

ipu

stu

s o

liva

t h

ävi

nn

ee

t

Tu

loks

et

pä

tevä

t va

in t

est

atu

ille

nä

ytte

ille

. M

itta

use

pä

varm

uu

de

t sa

a p

yyd

ett

äe

ssä

. T

utk

imu

sto

dis

tuks

en

sa

a k

op

ioid

a v

ain

ko

kon

aa

n.

Mu

uss

a t

ap

au

kse

ssa

ko

pio

inn

ista

on

sa

ata

va lu

pa

.

* =

Nä

yte

tu

tkitt

u a

kkre

dito

idu

lla m

en

ete

lmä

llä.

La

usu

nto

ei k

uu

lu a

kkre

dito

inn

in p

iiriin

.

23

.2.2

01

7A

rja

Pa

lom

äki

Ta

us

tati

ed

ot:

20

.7.2

01

6ym

pä

rist

öa

sia

ntu

ntij

am

eri

ved

en

ko

rke

us

+1

6,4

cm

05

04

27

30

67

läm

pö

tila

15

-20

°C

pilv

isyy

s5

-7/8

tuu

len

no

pe

us

2-5

m/s

20

16

E-

17

79

8-1

Ei n

äyt

ett

äK

iinto

aK

iinto

a h

hK

loro

fAS

is.

me

n.

K-

10

7S

is.

me

n.

K-1

07

Sis

. m

en

. K

-1

07

Ott

o-

pis

teN

äyt

e-

nu

me

roO

tto

-s

yvyy

s [

m]

mg

/m2

mg

/m2

mg

/m2

Åd

o A

1,2

17

79

8-1

40

00

11

18

3,2

1Å

do

B 1

,2 1

77

94

-1z

Ka

ck A

1,2

17

79

5-1

11

10

46

11

,67

Ka

ck B

1,2

17

79

6-1

69

51

63

43

1,7

8A

lho

B 1

,2 1

77

97

-11

51

07

61

1,6

4U

PM

C 1

,2 1

78

03

-15

83

22

33

81

5,6

7S

at

D 1

,2 1

77

99

-16

82

92

06

98

,34

Ka

u A

1,2

17

80

0-1

57

13

16

44

5,2

1M

äss

E 1

,2 1

78

01

-12

94

29

11

2,9

7P

10

1,2

17

80

2-1

z

Liite/ Bilaga 4

Etelä‐Pohjanmaan ELY‐keskuksen

tulokset 2016/ Vattenanalyser av NTM

‐cen

tralen

i Södra Österbotten

2016 (haettu 20.4.2017)

P‐64 Pietarsaaren edusta

Näytepvm

Syvyys

Kok.syv.

Näkösyv.

lämpötila

pH

Sähkö

nj.

Salin

.Hap

pi

Hap

pi

Sameus

Väri

kok‐N

NH4N

NO

2+3N

kok‐P

PO4P

TOC

SIO2

klorof.

mm

°CmS/m

‰kyll.%

mg/l

FNU

mg/l Pt

µg/l

µg/l

µg/l

µg/l

µg/l

mg/l

mg/l

µg/l

11.8.2016

115,6

2,5

18,2

7,7

510

2,8

96

8,9

2,1

30

330

31

12

13

2,4

6,9

1,3

11.8.2016

515,6

18

550

394

8,7

1,3

11.8.2016

10

15,6

18

550

393

8,6

15,3

11.8.2016

17

15,6

13,8

7,6

560

379

82,8

30

250

30

13

32,2

1,8

11.8.2016

0‐6

15,6

2,8

20.9.2016

115,6

3,2

12,6

7,8

530

2,8

94

9,9

1,3

45

380

13

41

9,1

18,4

2,1

20.9.2016

515,6

12,4

540

2,9

93

9,9

1,3

20.9.2016

10

15,6

11,4

580

3,1

93

10,1

0,7

5,5

20.9.2016

16

15,6

9,5

7,6

590

3,2

88

9,9

0,5

10

240

16

43

3,9

12

20.9.2016

0‐6

15,6

4,6

Pisteeltä P62 ELY‐keskus ei ole analysoinut näytteitä vuosina 2009‐2016

E‐P ELY‐keskuksella ei talvinäytteitä vuosina 2009, 2010 ja 2014‐2016

Liite/ Bilaga 5

FÅNGSTSTATISTIK FRÅN HAVSOMRÅDET UTANFÖR JAKOBSTAD 2016; statistik uppsamlad från delägarlagen

Fångster 2016 LARSMO EUGMO FISKELAG FISKARGILLE KYRKOBY PÖRKENÄS TOTALT 2015

sik 11862 2400 1964 120 700 360 17406 22918lax 1595 220 928 110 2853 8662gädda 4892 2920 493 400 150 65 8920 6773abborre 2473 1360 362 300 500 195 5190 4231

öring 907 240 70 370 80 1667 1209

lake 3759 1900 203 70 150 38 6120 4360nors 27 80 167 70 25 30 399 220strömm. 37188 70 118 70 50 30 37526 36086gös 2087 330 74 40 30 0 2561 1213siklöja 281 20 0 301 188id 1732 2920 26 500 250 42 5470 4084braxen 39119 2050 5365 900 1400 460 49294 106137mört 5360 3000 100 300 250 45 9055 6969övrigt 40 590 630 167ål 1 1 0harr

totalt 111323 17270 10630 2840 3875 1455 147393 203217

Kommentarer till årets statistik: Lax fångsten. En våldsam storm härjade i trakten i juni. En mängd lax- och sikfällor gick sönder. Laxarna simmade förbi norrut, p.g.a. dettaSik fångsten: Sikfångsten går ner p.g.a. sälproblem, sälarna äter sikarna från nätenBraxen fångsten: Inga statliga bidrag för fiske av underutnyttjade arter 2016

ANVÄNDA REDSKAP 2016

Larsmo ** Eugmo fiskelag fiskargille Kyrkoby Pörkenäs

Nät: < 40 mm 396 ** 25 x x 50 xNät: 40 – 50 mm maskstorlek 696 ** 865 x x 95 xNät: > 50 mm maskstorlek 90 ** 10 x x 10 xStrömm fällor 2 ** Sikfällor/Laxryssja 23 ** 7 x x Lakryssjor 85 44 x x Gäddsaxar x Katsor x 32 x x 7 Kastspön x 70 x x xLakkrokar Sikkrokar metspön x x x 10 x

** yrkesfisket x=används

ANTAL FISKARE 2016

Fritidsfiskare Kommersiella f Totalt 2016 Totalt 2015

Larsmo by 174 18 192 185Eugmo by 197 20 217 230Vestersundsby 58 5 63 64

V:fiskargille 18 6 24 18

Kyrkoby 25 25 24Pörkenäs 14 2 16 11

537 532

VESTERSUNSBY

Vestersundsby

Liite/ Bilaga 6

Pietarsaaren edustan merialueen yhteistarkkailu 2016/ Samkonroll av havsområdet utanför Jakobstad 2016

Vattenkvalitet vid allmänna badstränder 2016/ Yleisten uimarantojen veden laatu 2016Jakobstads social- och hälsovårdsverket/ Pietarsaaren sosiaali- ja terveysvirastoLähde: www.sochv.jakobstad.fi/ (luettu 10.4.2017)

Badstrand/ Uimaranta Datum E. coli Colilert Intest enterok Sinilevä- Obs Bedömning

pvm MPN/ 100 ml cfu/ 100 ml havainto Huom Arvio

< 500 < 200

Bosund/ Brännbacka 13.6.2016 50 < 10 ei ei ok

7.7.2016 130 10 ei ei ok

26.7.2016 10 < 10 ei ei ok

Kackur 13.6.2016 10 < 10 ei ei ok

7.7.2016 74 52 ei ei ok

26.7.2016 < 10 < 10 ei ei ok

Sonamo 13.6.2016 < 10 < 10 ei ei ok

7.7.2016 10 < 10 ei ei ok

26.7.2016 < 10 <10 ei ei ok

Kittholmen* 6.6.2016 100 < 10 ei ei okFI 143598001 29.6.2016 120 20 ei ei ok

20.7.2016 < 10 < 10 ei ei ok

12.8.2016 31 < 10 ei ei ok

Lillsand/ Pikkuhiekka* 6.6.2016 < 10 10 ei ei ok

FI 143598002 29.6.2016 120 40 ei ei ok

20.7.2016 20 10 ei ei ok

12.8.2016 200 63 ei ei ok

Storsand/ Isohiekka 6.6.2016 20 < 10 ei ei ok

29.6.2016 20 20 ei ei ok

20.7.2016 210 20 ei ei ok

Fäboda Cafestrand* 6.6.2016 < 10 < 10 ei ei ok

FI 195598003 29.6.2016 40 10 ei ei ok

20.7.2016 30 < 10 ei ei ok

12.8.2016 63 40 ei ei ok

* Klassificerad som EU strand, d.v.s. > 100 besökare / dag vid högsäsong* Luokiteltu EU-rannaksi eli > 100 kävijää/ päivä sesonkiaikan

Arvio ok: Vesi täyttää tutkimushetkellä Sosiaali- ja terveysministeriön asetuksen 354/2008 vaatimukset.ok: Vattnet uppfyller vid tidpunkten för undersökningen de krav som ställs på badvattnen enligtSocial- och hälsovårdsministeriets förordning nr 354/ 2008.

Kursiivi: Tulos ei täytä laatuvaatimuksia./ Resultatet uppfyller inte kraven.

OBS/ Huom: Aistinvaraiset havainnot/ Organoleptiska observationer.

Laatuvaatimus/ Krav (STM 354/2008)

Liite/ Bilaga 7

Algobservationer 2016 Ingår i Finlands miljöcentrals riksomfattande algobservationsprogram.

Levähavainnot 2016 Sisältyy Suomen ympäristökeskuksen valtakunnalliseen levähavainto-ohjelmaan. Observationsplats / havaintopaikka: Ådö fiskehamn / Ådön kalasatama

Period / Ajanjakso 6.6. – 30.9.2015 Observationerna för det mesta på måndagar / Havainnot yleensä maanataisin

Vecka Blågröna alger Viikko Sinilevää 23 0 24 0 25 0 26 0 27 0 28 - 29 - 30 0 31 0 32 0 33 0 34 0 35 0 36 0 37 0 38 0 39 0 Bedömningsskala / Arviointiasteikko 0 – 3

0 = Ingen synbar förekomst / Ei havaittavaa esiitymistä 1 = Få alger / Vähän levää 2 = Rikligt med alger / Runsaasti levää 3 = Mycket rikligt med alger / Erittäin runsaasti levää - = Uppgifter saknas / Ei havaintoja

Observatörer / Havainnoitsijat: Esa Koskela, Elinor Slotte Lähde: Järviwiki, www.jarviwiki.fi/ (luettu 9.5.2017)

Liite/ Bilaga 8

Pietarsaaren edustan merialueen pohjaeläinten yksilömäärien keskiarvot ja lajiluvut sekä biomassojen (märkäpaino) keskiarvot vuonna 2016. Lajiluvussa ei ole otettu huomioon Oligochaeta indet. jos samassa näytteessä on lajilleen määritettyjä harvasukasmatoja. (Nyman 2017)

Yksilömäärä

Paikan nimi 53 54 62 65 71 78

Pohjatyyppi silltti lieju lieju siltti lieju lieju

Näytteenoton syvyysväli [m] 7,5 ‐ 8,0 3,9 ‐ 4,0 14,7 ‐ 14,8 14,8 ‐ 14,9 8,6 ‐ 8,6 10,0 ‐ 10,0

Näytteiden lukumäärä 5 5 5 5 5 5

Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo

Ryhmä ja laji yks/m² yks/m² yks/m² yks/m² yks/m² yks/m²

Hydra ‐ ‐ 16 8 ‐ ‐

TURBELLARIA ‐ ‐ ‐ 33 ‐ ‐

Cyanophthalma obscura 8 146 179 8 33 24

NEMATODA ‐ ‐ ‐ 740 ‐ 8

Marenzelleria 41 ‐ 203 715 98 57

Manayunkia aestuarina ‐ ‐ 57 81 ‐ ‐

OLIGOCHAETA indet. 171 1577 33 89 2057 407

Limnodrilus ‐ ‐ ‐ ‐ 16 ‐

Limnodrilus hoffmeisteri 187 772 ‐ ‐ ‐ ‐

Potamothrix hammoniensis 33 106 89 16 626 252

Paranais frici 41 ‐ 163 ‐ ‐ ‐

Piscicola geometra ‐ ‐ 8 ‐ 8 ‐

CLADOCERA 8 ‐ ‐ 8 24 ‐

OSTRACODA 179 984 780 89 4114 2179

COPEPODA 16 24 24 8 24 122

Neomysis integer ‐ ‐ ‐ 8 ‐ ‐

Chaoborus flavicans ‐ 49 ‐ ‐ ‐ 171

Procladius 49 114 49 33 122 16

Chironomini ‐ ‐ ‐ 8 ‐ ‐

Chironomus semireductus‐t. ‐ ‐ ‐ ‐ 146 ‐

Summa 732 3772 1602 1846 7268 3236

Lajiluku, excl. Oligochaeta indet. 9 7 10 13 10 8

Märkäpaino

Paikan nimi 53 54 62 65 71 78

Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo

Ryhmä ja laji g WW/m² g WW/m² g WW/m² g WW/m² g WW/m² g WW/m²

Hydra ‐ ‐ 0,002 0,002 ‐ ‐

TURBELLARIA ‐ ‐ ‐ 0,007 ‐ ‐

Cyanophthalma obscura 0,016 0,163 0,179 0,007 0,307 0,028

NEMATODA ‐ ‐ ‐ 0,037 ‐ 0,001

Marenzelleria 0,148 ‐ 1,413 5,446 0,985 0,317

Manayunkia aestuarina ‐ ‐ 0,011 0,016 ‐ ‐

OLIGOCHAETA 0,124 2,140 0,143 0,055 1,811 1,295

Piscicola geometra ‐ ‐ 0,008 ‐ 0,010 ‐

CLADOCERA 0,001 ‐ ‐ 0,001 0,002 ‐

OSTRACODA 0,018 0,098 0,078 0,009 0,411 0,218

COPEPODA 0,002 0,002 0,002 0,003 0,002 0,007

Neomysis integer ‐ ‐ ‐ 0,005 ‐ ‐

Chaoborus flavicans ‐ 0,157 ‐ ‐ ‐ 0,546

Procladius 0,082 0,207 0,032 0,038 0,146 0,020

Chironomini ‐ ‐ ‐ 0,002 ‐ ‐

Chironomus semireductus‐t. ‐ ‐ ‐ ‐ 4,231 ‐

Summa 0,39 2,768 1,867 5,628 7,907 2,433

Liite/ Bilaga 9

OSTP Finland Oy Ab:n kuormitus vuosina 2001 – 2016. Belastning från OSTP Finland Oy Ab under ären 2001 – 2016.

0

10

20

30

40

50

60

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

t/ vuosikok-N

Tavoitearvo 30 t/a

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

1 800

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

kg/vuosi

Fluoridi

Luparaja 1800 kg/a

0

5

10

15

20

25

30

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

kg/ vuosi

Cr

Luparaja 25 kg/a

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

kg/ vuosi

Ni

Luparaja 16 kg/a

0,01 0,01 0,01 0,0022 0 00

5

10

15

20

25

30

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

kg/vuosi

Pb

Luparaja 25 kg/aLuparaja 25 kg/aLuparaja 25 kg/aLuparaja 25 kg/a

00

0,5

1

1,5

2

2,5

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

kg/vuosi

Cd

Luparaja 2 kg/a

0 0,000 0,000 0,0000

0,5

1

1,5

2

2,5

3

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

kg/vuosi

Cu

Liite/ Bilaga 10

MENETELMÄLIITE

Pietarsaaren merialueen tarkkailu 2016

Nab Labs Oy / Espoo • www.nablabs.fi • Survontie 9 D 40500 Jyväskylä • VAT no. FI 02831262

Analyysi (T111)

Akkreditointi

Yksikkö Menetelmä Määritys-

raja Mittausepävarmuus

Enterokokit (36 °C 2 vrk) kpl/100 ml SFS-EN ISO 7899-2:2000

Fe (ICP-MS) *

µg/l SFS-EN ISO 17294-2:05 modif. 0,5 0,5-3,0 ± 0,3,

> 3 ±10 %

Fe (ICP-OES) *

µg/l SFS-EN ISO 11885:09 modif. 5 5-20 ± 3,

> 20 ±15 %

Happi *

mg/l SFS-EN 25813:1993 0,1 0,1-5 mg/l ±0,4 mg/l,

>5 mg/l ±8%

Kiintoaine *

mg/l SFS-EN 872:2005 0,5 0,5-4 mg/l ±0,3 mg/l,

>4 mg/l ±15%

Klorofylli-A *

µg/l SFS 5772:1993 1 1-4 µg/l ± 0,4 µg/l,

>4 µg/l ±10 %

Kok. N *

µg/l Sis. men. A14, perustuu SFS-EN ISO 11905-1:98 50

50-100 ±15, >100 ± 15%

Kok. P *

µg/l Sis. men. J-040 3 3-15 ±1,5, >15 ±10 %

NH4-N *

µg/l Sis. menJ-046 3 3-15 µg/l ±2 µg/l, >15 µg/l ±15%

NO2,3-N *

µg/l SFS-EN ISO 13395:1996 (modif.) 2 2-20 µg/l ±2 µg/l, >20 µg/l ±10%

pH * SFS-EN ISO 10523:2012 0,2

PO4-P *

µg/l Sis. men. J-041 2 2-20 µg/l ±2 µg/l, >20 µg/l ±10%

Saliniteetti ppt

Sameus *

FTU SFS-EN ISO 7027:2000 0,1 0,1- 1 FTU ± 0,1 FTU,

>1 FTU ±15 %

Sähkönjohtavuus *

mS/m SFS-EN 27888 0,1 0,1-1 mS/m ±0,2 mS/m,

>1 mS/m ±5%

TOC *

mg/l SFS-EN 1484:1997 0,4 0,4-2 ±0,2, >2 ±10 %

Väri komp.

*

mg Pt/l SFS-EN ISO 7887:2012 5

5-50 mgPt/l ±5 mgPt/l, 50-100 ±10,

>100 mgPt/l ±10%

Liite/ Bilaga 11

Päivitettyjen

kriteerien (Aroviita ym

. 2012) mukaiset param

etrikohtaiset ved

enlaatuluokat Pietarsaaren edustan

havaintopisteillä

vuosina 2012–2016. N

= kokonaistyppi, P = kokonaisfosfori, N

S = näkösyvyys ja a‐klo = a‐klorofylli.

Päivitetyt kriteerit (Aroviita ym

. 2012)

Tyy

pp

i/

ve

sim

uo

do

stu

ma

PN

Ch

lN

SP

NC

hl

NS

PN

Ch

lN

SP

NC

hl

NS

PN

Ch

lN

S51

Ps Prs edusta

38460

14,0

1,5

2656

016

,51,1

29440

9,5

1,4

36640

9,7

1,3

50600

8,6

1,1

52Ps Prs edusta

24558

7,9

1,6

27502

8,0

1,1

25490

6,5

1,0

32650

8,3

1,3

38793

6,1

1,3

53Ps Prs edusta

51630

6,2

1,3

30503

7,0

1,3

21380

6,1

1,3

24633

5,6

1,7

34710

4,7

154

Ps Prs edusta

47763

9,7

1,0

41727

17,3

1,1

45711

13,0

1,1

42825

6,9

1,2

561017

7,1

0,9

55Ps Prs edusta

46770

10,1

0,9

60820

19,4

0,8

42640

16,0

1,1

30820

6,9

1,1

621200

6,8

0,5

61Ps Prs edusta

19470

4,8

1,8

19315

4,5

1,5

19320

7,5

1,7

18473

5,2

1,6

16390

6,2

1,9

62Pu Kallan

14345

3,8

2,6

17346

2,45

2,5

15286

3,0

3,0

13380

2,7

2,5

22540

5,2

1,8

64Pu Kallan

9287

2,5

3,6

11331

1,6

4,1

11235

1,6

5,2

627

32,

04,

213

343

3,4

3,2

65Pu Kallan

13200

1,2

3,2

6270

1,3

3,8

11220

1,6

4,2

435

02,

03,

613

350

62,7

66Ps Prs edusta

23470

9,7

1,4

18520

6,3

1,3

33550

12,0

0,9

36650

6,0

1,3

30670

10,3

67Ps Prs edusta

29603

10,5

1,2

30512

17,1

1,2

39622

19,8

1,2

30638

7,2

1,4

48877

9,7

0,9

71Pu Kallan

14230

3,6

3,0

8320

1,6

3,8

13220

2,0

4,2

11340

1,7

3,8

19410

8,5

1,9

73Pu Ukpyy ulko

8140

1,5

4,5

7310

1,7

6,0

10200

1,6

6,6

8260

0,5

5,1

75Pu Kallan

6160

1,9

4,8

8300

1,8

5,5

9150

1,5

5,6

431

01,2

6,2

78Ps L‐saaristo

34550

6,3

1,5

13530

2,6

2,0

19340

5,7

1,6

28590

9,7

1,2

41720

8,6

0,4

79Ps Prs edusta

37720

8,6

1,2

23592

10,8

1,6

23443

7,3

1,6

39768

7,7

1,2

53990

10,7

0,9

2015

2016

Pis

te2

01

22013

2014

Param

etri

Erinomainen

Hyvä

Tyydyttävä

Välttävä

Huono

Kok‐P Pu

alle

99−11

11−15

15−20

yli 20

Kok‐P Ps

alle

11

11−14

14−18

18−27

yli 27

Kok‐N

Pu

alle

270

270−31

5315

−350

350−400

yli 400

Kok‐N

Ps

alle

305

305−34

0340

−370

370−420

yli 420

NS Pu

yli 5,2

3,3−5,2

2,3−3,3

1,4−2,3

alle

1,4

NS Ps

yli 3,8

2,4−3,8

1,7−2,4

1,0−1,7

alle

1,0

a‐klo Pu

alle

1,7

1,7−2,2

2,2−4,4

4,4−11

yli 11

a‐klo Ps

alle

2,5

2,5−3,3

3,3−6,5

6,5−16

yli 16

Liite/ Bilaga 12

resultaten frÅn samkontrollen av havsomrÅdet … · 2018-01-08 · under jämförelseperioden...

Documents