resultatnätverket r9 rapport 2017 - eskilstuna kommun · 2018-01-23 · riket 9 555 893 9 644 864...

1

På

Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Södertälje Uppsala Västerås Örebro

Resultatnätverket R9

Rapport 2017

Resultatnätverket R9 Rapport 2017

2

Innehåll

Innehåll ..................................................................................................................................... 2

Inledning ................................................................................................................................... 4

Bakgrundsfakta ........................................................................................................................ 5

Könsskillnader i inkomst, utbildningsnivå, arbetslöshet och ohälsotal ........................ 11

Signalmått fördelade på verksamhetsområden ................................................................... 12

Förskola ............................................................................................................................... 12

Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, procent .................................... 12

Grundskola ......................................................................................................................... 13

Andel elever behöriga till något nationellt program på gymnasiet, procent ................................. 14

Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 ............................................................................................. 15

Gymnasieskola .................................................................................................................... 16

Andel elever med examen eller studiebevis inom fyra år, procent ............................................... 17

Andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad

gymnasieutbildning, procent ......................................................................................................... 18

Vuxenutbildning ................................................................................................................. 20

Slutförda kurser i svenska för invandrare sammanvägt för studieväg 1-3, procent ...................... 21

Grundläggande kurser andel godkända, procent ........................................................................... 22

Gymnasiala kurser andel godkända, procent ................................................................................. 23

Yrkesutbildningar andel godkända, procent .................................................................................. 23

Kultur och fritid ................................................................................................................. 24

Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare 7-20 år ......................................................... 25

Individ- och familjeomsorg ............................................................................................... 26

Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats, procent ................... 27

Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, procent ........ 28

Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ år ett år efter avslutad utredning eller

insats, procent ................................................................................................................................ 29

Arbetsmarknadsåtgärder .................................................................................................. 30

Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat arbeta eller

studera, procent ............................................................................................................................. 30

Ekonomiskt bistånd............................................................................................................ 31

Bidragshushåll med ekonomiskt bistånd, antal/1000 .................................................................... 32

Hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd i 10-12 månader under året, andel (%) ......................... 33

Funktionsnedsättning......................................................................................................... 34

Kvalitetsaspekter LSS grupp- och serviceboende, andel av maxpoäng, procent .......................... 34

Äldreomsorg ....................................................................................................................... 35

Brukarbedömning för särskilt boende – helhetssyn, andel nöjda eller mycket nöjda, procent ..... 35


3

Brukarbedömning för hemtjänst – helhetssyn, andel nöjda eller mycket nöjda, procent .............. 37

Ej verkställda biståndsbeslut om särskilt boende, totalantal minus dem som tackat nej till plats . 38

Näringsliv och samhällsbyggande ..................................................................................... 39

Antal nyregistrerade företag, per 1 000 invånare .......................................................................... 39

Färdigställda lägenheter i nybyggda hus, per 1 000 invånare ....................................................... 41

Bygglov som har beslutats inom föreskriven tid, procent ............................................................. 42

Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige ....................................................... 43

Miljö ..................................................................................................................................... 45

Andel fossiloberoende personbilar och lätta lastbilar av kommunens fordonsflotta ..................... 45

Bilaga1 Alla signalmått och analysmått ................................................................................. 1

Förskola ........................................................................................................................................... 1

Grundskola ...................................................................................................................................... 3

Gymnasieskola ............................................................................................................................... 10

Vuxenutbildning ............................................................................................................................ 14

Kultur och fritid ............................................................................................................................. 19

Individ- och familjeomsorg ............................................................................................................ 20

Arbetsmarknad .............................................................................................................................. 25

Ekonomiskt bistånd ....................................................................................................................... 27

Funktionsnedsättning .................................................................................................................... 29

Äldreomsorg .................................................................................................................................. 31

Näringsliv och samhällsbyggande ................................................................................................. 37

Miljö............................................................................................................................................... 41

Bilaga 2 Spindeldiagram per kommun för vissa signalmått .............................................. 42

Bilaga 3 Deltagare i R9-nätverket år 2017 ........................................................................... 52


4

Bakgrund

Ekonomidirektörerna i åtta kommuner, Eskilstuna, Gävle, Jönköping, Linköping, Norrköping, Uppsala, Västerås och Örebro, beslutade år 2012 att det skulle skapas ett nätverk för kommunernas resultatjämförelser. Under 2016 tillkom Södertälje kommun i samarbetet, och nätverket fick då namnet R9. R9 har i uppdrag att ta fram ett litet antal mått som kan användas för att följa och jämföra utvecklingen i de nio kommunerna ur ett kommunledningsperspektiv. Måtten ska avse områden som kommunerna har rådighet över och de ska könsuppdelas där så är möjligt. Resultatmåtten ska publiceras i en rapport i slutet av varje år och R9-nätverket ska presentera rapporten för ekonomidirektörerna i början av efterföljande år. R9-nätverket utser inom sig en projektledare för varje år och anlitar Servicepartner, Västerås stad, för delar av arbetet. Det här är 2017 års R9-rapport, då Gävle kommun har haft projektledarskapet.

Inledning

De resultatmått som ingår omfattar följande verksamhetsområden inom kommunerna:

Förskola

Grundskola

Gymnasium

Vuxenutbildning

Kultur och fritid

Individ- och familjeomsorg

Arbetsmarknadsinsatser

Ekonomiskt bistånd

Funktionsnedsättning

Äldreomsorg

Näringsliv och samhällsbyggande

Miljö För varje verksamhetsområde finns signalmått som redovisas i stapeldiagram med mätvärden för tre år och ovägda medelvärden avseende det sista året för de nio kommunerna och för riket, vilka visas som linjer. I diagrammen anger färgen på staplarna vilket år som avses. De signalmått som kan redovisas uppdelat på kön har en tabell till höger om diagrammet som visar förhållandet mellan kvinnor och män för det senaste årets värden. Till varje verksamhetsområde finns även ett antal analysmått som kan användas för den som vill fördjupa sig i ett område. Alla signalmått och analysmått finns i tabeller i bilaga 1, där de även redovisas könsuppdelade för det senaste året, där så är möjligt. Rapporten inleds med bakgrundsfakta för de nio kommunerna. Dessutom finns i bilaga 2 spindeldiagram där ett antal signalmått finns fördelade på respektive kommun i jämförelse med medelvärden för de nio kommunerna och för riket.


5

Bakgrundsfakta

Folkmängd och skatter

Skattesatser 2017 Skatteväxlat

Kommun

Antal invånare

1 nov 2017

Andel av rikets

medel- skatte kraft 2017

Kommun

Lands-ting

Totalt 2017

Till kommunen

för hemsjuk-

vård

Från kommunen

för kollektiv-

trafik

Eskilstuna 104 616 87 22,08 10,77 32,85 0,20 0

Gävle 100 550 97 22,26 11,51 33,77 0,22 -0,26

Jönköping 137 171 97 21,34 11,26 32,60 0,34 -0,48

Linköping 158 245 100 20,20 10,70 30,90 0,25 -0,45

Norrköping 140 851 91 21,75 10,70 32,45 0,25 -0,45

Södertälje 95 834 89 20,15 12,08 32,23 0,02 0

Uppsala 219 295 103 21,14 11,71 32,85 0,29 -0,49

Västerås 149 898 102 20,36 10,88 31,24 0,16 -0,04

Örebro 149 793 94 21,35 11,55 32,90 0,54 -0,34

Källa: Statistiska centralbyrån

Södertälje är nätverkets minsta kommun och Uppsala den största räknat till antal invånare. Eskilstuna har lägst andel av rikets medelskattekraft av kommunerna och Uppsala högst. Södertälje har den lägsta kommunalskatten och Gävle den högsta. Den totala skattesatsen är dock lägst i Linköping.


6

Hundralappen

Användningen av 100 skattekronor i de olika kommunerna i R9-nätverket

Källa: Kommunernas räkenskapssammandrag Not: Verksamheter i fetstil med utsatta etiketter

Kommunerna skiljer sig åt i fördelningen av skattekronor på de olika verksamheterna. Området funktionshinder uppvisar störst skillnad, där Södertälje använder 17 kronor av varje hundralapp jämfört med tio kronor i Västerås. Inom äldreomsorgen är förhållandet det motsatta, då Södertälje använder 13 kronor mot Västerås 20 kronor per hundralapp. Södertälje avsätter även störst andel av hundralappen på grundskola (23 kronor), och Jönköping och Linköping störst andel inom R9-kommunerna på förskoleverksamhet (17 kronor vardera). Södertäljes fördelning av hundralappen är förväntad och speglar befolkningsstrukturen i kommunen. Både andelen barn i åldersklassen 6-15 år och andelen funktionsnedsatta är högre än i övriga kommuner och andelen äldre är lägre. Att andelen funktionsnedsatta är högre beror på den koncentration av alternativa utförare med antroposofisk grund som under lång tid har varit verksamma i Järna. Hur en hundralapp fördelar sig är relativt och då Södertälje har den lägsta skattesatsen av kommunerna i nätverket har man också färre skattekronor att fördela ut. Både verksamheten för funktionshindrade och grundskoleverksamheten ligger i linje med statistiskt förväntade kostnader. I Jönköping har förskolan varit politiskt prioriterad i många år. Principer om att så långt det är möjligt anställa förskollärare och politiska mål om små barngrupper förklarar att Jönköpings förskoleverksamhet kostar mer relativt andra kommuner. Linköpings fördelning förklaras av förhållandet till övriga verksamheter, avvikelse mot referenskostnaden är -19,9 för äldreomsorg 2015, -8,5 för LSS och +3,7 för förskola.

14 16 17 17 15 14

15 15 15

19 21 20 22

20 23 20 20 20

8 8 7

7

7 9 8 8 7

19 19 20 16

19 13 19 20 19

11 12 13 11

13 17 14 10 15

7 6 5 6

7 7 6 7

7

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


Kronor Kollektivtrafik

Försörjningsstöd

Individ- ochfamiljeomsorgFunktionshindrade

Äldreomsorg

Övrig utbildning

Gymnasieskola

Grundskola

Förskoleverksamhetoch skolbarnsomsorgKultur- ochfritidsverksamhetRäddningstjänst

Gator, vägar ochparkerArbetsmarknadsåtg

Övrig verksamhet

Politisk verksamhet


7

Befolkningsutveckling 2012-2017, antal invånare

Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 1 nov 2017

Eskilstuna 98 765 99 729 100 923 102 065 103 684 104 616

Gävle 96 170 97 236 98 314 98 877 99 788 100 550

Jönköping 129 478 130 798 132 140 133 310 135 297 137 171

Linköping 148 521 150 202 151 881 152 966 155 817 158 245

Norrköping 132 124 133 749 135 283 137 035 139 363 140 851

Södertälje 89 473 91 072 92 235 93 202 94 631 95 834

Uppsala 202 625 205 199 207 362 210 126 214 559 219 295

Västerås 140 499 142 131 143 702 145 218 147 420 149 898

Örebro 138 952 140 599 142 618 144 200 146 631 149 793

R9 1 176 607 1 190 715 1 204 458 1 216 999 1 237 190 1 256 253

Riket 9 555 893 9 644 864 9 747 355 9 851 017 9 995 153 10 104 036

Källa: Statistiska Centralbyrån Samtliga kommuner i R9-nätverket har haft en positiv befolkningsutveckling under de senaste fem åren. Störst procentuell utveckling har Uppsala haft då kommunen har ökat med drygt åtta procent sedan 2012. Under samma period har Gävle ökat sin befolkning med knappt fem procent, vilket är minst inom R9. Under åren 2012 till 2017 ökade rikets befolkning med drygt en halv miljon personer, vilket motsvarar närmare sex procent.

Åldersfördelning 2016, procent

Kommun 0-5 år 6-15 år 16-18 år 19-24 år 25-64 år 65-79 år 80 år -

Eskilstuna 7,5 12,0 3,5 7,6 49,8 14,8 4,9

Gävle 6,9 11,4 3,2 8,0 50,5 15,1 4,9

Jönköping 7,4 11,5 3,2 9,0 49,8 13,8 5,3

Linköping 7,2 11,2 3,1 10,7 50,4 12,5 5,0

Norrköping 7,4 11,7 3,3 8,1 50,6 14,0 4,9

Södertälje 7,5 12,2 3,5 8,0 52,7 12,1 3,9

Uppsala 7,2 11,0 2,9 10,3 51,9 12,7 4,0

Västerås 7,1 11,5 3,3 7,8 50,6 14,5 5,1

Örebro 7,6 11,4 3,2 9,5 50,2 13,5 4,5

Riket 7,2 11,5 3,2 7,5 50,9 14,7 5,1


Kommunerna skiljer sig främst åt för ålderskategorin 19-24 år, det vill säga unga vuxna. De stora studentstäderna har högst andelar i den kategorin, och Linköping ligger högst med 10,7 procent. I åldersgruppen 25-64 år har Södertälje högst andel, 52,7 procent. Högst andel invånare över 80 år har Jönköping, 5,3 procent.


8

Kommunmottagna vuxna och barn enligt ersättningsförordningen samt barn i asylprocessen (inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem), 2016

Kommun

Antal mottagna med uppehålls-tillstånd 2016,

totalt

Varav barn 0-17 år

Antal inskrivna barn 0-17 år i

MV:s mottagnings-

system

Eskilstuna 1 119 375 456

Gävle 592 218 287

Jönköping 803 206 347

Linköping 844 339 367

Norrköping 1 395 428 466

Södertälje 967 187 315

Uppsala 1 314 472 979

Västerås 1 110 358 641

Örebro 841 312 360

R9 8 985 2 895 4 218

Riket 68 761 26 051 50 975

Källa: Migrationsverket

Norrköping tog under 2016 emot flest personer enligt ersättningsförordningen (1 395 personer). Relativt kommunens storlek tog Eskilstuna emot flest personer med uppehållstillstånd under 2016 (1 119 personer, vilket motsvarar 1,1 % av befolkningen). I Uppsala bodde år 2016 979 barn under 18 år som var i asylprocessen.

Sammanräknad medelinkomst av förvärvsarbete boende i Sverige hela året, 20-64 år, tkr

Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 Kvinnor Män

Eskilstuna 251 256 261 267 274 246 302

Gävle 274 279 284 291 299 263 334

Jönköping 273 280 285 295 303 263 342

Linköping 269 275 282 290 298 259 334

Norrköping 257 264 269 276 285 248 321

Södertälje 255 261 266 268 274 240 307

Uppsala 271 279 285 293 301 268 335

Västerås 284 293 298 306 312 270 354

Örebro 261 268 274 281 290 258 321

R9 266 273 278 285 293 257 328

Riket 280 288 294 302 310 272 346

Källa: Statistiska Centralbyrån

Av R9-kommunerna hade Västerås högst medelinkomst av förvärvsarbete för både män och kvinnor år 2015 (354 tkr/år respektive 270 tkr/år) även om skillnaden mellan könen också är störst Västerås då kvinnorna tjänar 76 procent av vad männen gör. Lägst skillnad mellan könen är det i Eskilstuna, där kvinnornas inkomst motsvarar 81 procent av männens. Lägst medelinkomst har Södertälje och Eskilstuna (274 tkr/år) och kvinnorna i Södertälje har lägst inkomst av samtliga grupper i R9-kommunerna (240 tkr/år).


9

Utbildningsnivå 2016, 25-64 år, andel med högskoleutbildning eller högre, procent

Kommun Total Kvinnor Män

Eskilstuna 34,8 40,3 29,6

Gävle 39,8 46,4 33,3

Jönköping 43,1 48,8 37,7

Linköping 52,6 54,9 50,4

Norrköping 37,6 42,6 32,8

Södertälje 33,9 37,7 30,5

Uppsala 56,5 61,2 51,9

Västerås 43,7 48,3 39,1

Örebro 44,6 51,1 38,2

R9 43,0 47,9 38,2

Riket 32,4 39,1 26,1

Källa: Statistiska centralbyrån via Kolada

Utbildningsnivån, räknat som andelen av befolkningen med högskoleutbildning eller högre, skiljer sig kraftigt mellan de nio kommunerna. Högst ligger Uppsala och lägst Södertälje. Bland kvinnorna är det genomgående en högre andel som har som lägst högskoleutbildning än bland männen. Skillnaden mellan könen är störst i Gävle (13,1 procentenheter) och minst i Linköping (4,5 procentenheter).

Årlig relativ förändring av antalet förvärvsarbetande 16- år 2012-2016,

dagbefolkning, procent

Kommun 2012 2013 2014 2015 2016

Eskilstuna 0,5 1,3 0,3 1,7 2,5

Gävle 0,6 1,5 0,4 1,3 2,2

Jönköping 1,0 0,2 1,2 2,0 3,6

Linköping 1,9 1,9 2,4 2,3 2,6

Norrköping 0,9 1,4 -0,1 2,6 3,3

Södertälje 2,1 -0,3 0,1 2,9 2,8

Uppsala 3,0 1,8 1,1 2,4 2,9

Västerås 1,8 2,1 -0,1 1,2 0,8

Örebro 1,4 0,7 0,9 2,2 2,2

R9 1,6 1,4 0,9 2,1 2,5

Riket 1,4 0,9 0,8 1,7 2,2


Den relativa förändringen av antalet förvärvsarbetande i dagbefolkningen kan ses som utvecklingen av antalet arbetstillfällen i kommunen. Samtliga R9-kommuner har haft en positiv utveckling mellan år 2015 och 2016. Störst utveckling hade Norrköping med 3,3 procentenheter. Endast Västerås hade en utveckling som låg under rikssnittet.


10

Andel arbetslösa inklusive i program med aktivitetsstöd september 2017, av den registerbaserade arbetskraften, 16-64 år, procent

Kommun Totalt Kvinnor Män


Gävle 10,6 10,5 10,6

Jönköping 5,3 5,3 5,4

Linköping 6,1 5,6 6,5



Uppsala 6,0 5,3 6,7

Västerås 9,2 8,8 9,5

Örebro 7,5 6,8 8,2

Riket 7,4 7,1 7,7

Källa: Arbetsförmedlingen

Andel arbetslösa inklusive i program med aktivitetsstöd september 2017, av den registerbaserade arbetskraften, 18-24 år, procent

Kommun Totalt Kvinnor Män


Gävle 16,2 14,3 18,2

Jönköping 6,3 5,1 7,4

Linköping 7,7 5,8 9,6



Uppsala 7,9 5,9 10,0

Västerås 13,0 10,2 15,7

Örebro 10,0 7,1 13,1

Riket 10,4 8,5 12,2

Källa: Arbetsförmedlingen

Statistiken över arbetslösa, inklusive i program med aktivitetsstöd, redovisas som andel av den registerbaserade arbetskraften1. Södertälje hade i september 2017 den högsta arbetslösheten bland de nio kommunerna för gruppen 16-64 år medan Eskilstuna hade den högsta arbetslösheten för unga vuxna i åldern 18-24 år. Lägst var arbetslösheten i Jönköping för båda åldersgrupperna. Män hade generellt en högre arbetslöshet än kvinnor utom i Södertälje där förhållandet var det motsatta i åldersgruppen 16-64 år.

1 Den registerbaserade arbetskraften utgörs av yrkesverksamma personer plus summan av öppet arbetslösa

och antalet med aktivitetsstöd för föregående år. Den registerbaserade arbetskraften är genomgående ett lägre tal jämfört med befolkningstalen. En konsekvens av detta blir att den procentuella arbetslösheten blir högre än vid en jämförelse mot befolkningstalen. Källa: Arbetsförmedlingen


11

Ohälsotal, antal utbetalade ersättningsdagar per person och år i åldern 16-64 år, 2012-2016

Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 Kvinnor Män

Eskilstuna 29,3 29,4 29,6 30,8 30,7 36,2 25,4

Gävle 25,2 25,3 25,7 26,5 26,6 32,6 20,7

Jönköping 27,1 27,4 28,3 29,4 29,6 35,7 23,7

Linköping 21,0 20,6 20,8 21,2 21,0 26,1 16,3

Norrköping 28,2 27,8 27,8 28,6 28,0 33,8 22,5

Södertälje 27,5 27,3 27,6 27,5 26,7 29,5 23,0

Uppsala 21,7 21,5 22,1 22,7 22,3 26,3 18,3

Västerås 27,8 27,1 27,4 28,5 28,8 35,2 22,6

Örebro 25,8 25,5 26,3 27,1 27,4 33,0 21,9

R9 26,0 25,8 26,2 26,9 26,8 32,0 21,6

Riket 27,0 26,8 27,3 28,0 27,8 33,6 22,1

Källa: Försäkringskassan

Ohälsotalen för kvinnor och män skiljer sig åt såväl för riket som för R9-kommunerna, då män har väsentligt lägre tal. Den lägsta skillnaden mellan män och kvinnor fanns 2016 i Södertälje kommun där män i snitt hade 6,5 dagar färre i ersättning från Försäkringskassan. Störst skillnad mellan könen var det i Västerås där män hade 12,6 färre ersättningsdagar.

Könsskillnader i inkomst, utbildningsnivå, arbetslöshet och ohälsotal

Könsskillnader i socioekonomisk status har betydelse för kommunens förutsättningar att bidra till en jämställd service och ett jämställt samhälle. De flesta R9-kommuner följer samma mönster för könsskillnader som finns för riket: • Kvinnor tjänar mindre än män • Kvinnor har högre andel högskoleutbildade än män • Kvinnor har lägre arbetslöshet än män • Kvinnor har ett högre ohälsotal än män När det gäller befolkningens utbildningsnivå, arbetslöshet och ohälsotal är könsskillnaden för R9-kommunerna i genomsnitt på samma nivå som för riket eller något lägre. Könsskillnaderna för befolkningens inkomster är däremot betydligt högre för R9-kommunerna än för riket. Det finns över lag stora variationer i könsskillnader mellan R9-kommunerna. I Södertälje är det till exempel vanligare att kvinnor är arbetslösa än män, medan det i resterande åtta kommuner är tvärtom. Könsskillnaden för ungdomsarbetslösheten är tre gånger så stor i Örebro som i Jönköping, och Södertälje har knappt någon skillnad alls mellan könen. Det finns också stora könsskillnader mellan kommunerna när det gäller andelen högskoleutbildade och ohälsotalet.


12

Signalmått fördelade på verksamhetsområden

Förskola

Signalmått Definition

Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen

Andel årsarbetare i förskolan med förskollärar-, fritidspedagog- eller lärarexamen. Källa: Skolverket

Inom förskolan finns det inga resultatmått som direkt mäter barnens utveckling. Men enligt forskning är personalens utbildningsnivå av högsta betydelse för barnens lärande i förskolan. Implicit mäter således detta signalmått förskolans kvalitet.

Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, procent

Källa: Skolverket

Jönköping har högst andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen och Södertälje har lägst. Samtliga kommuner har vikande andelar. I SCB:s lista över alla utbildningsgrupper där arbetsgivare har rapporterat brist på nyutexaminerade placerar sig förskollärare på plats 4 och 87 procent av arbetsgivarna har rapporterat brist. Antalet förskolebarn har ökat under flera år och barnkullarna väntas fortsätta växa de närmaste åren. Det innebär att det är stor konkurrens mellan kommunerna om att rekrytera legitimerade förskollärare och att konkurrensen kommer att bli ännu större framöver utifrån pensionsavgångar och det ökade antalet barn till förskolorna. I Jönköping har stadens högskola åter börjat examinera förskollärare och i flera av städerna, såsom Norrköping, finns utbildningen redan. Framöver är det av vikt för kommunerna att arbeta för att göra förskolläraryrket attraktivt för att fler ska söka sig till yrket. Jönköping har i många år, före den nya skollagen, haft tydligt uttalat från politiskt håll att i första hand anställa utbildade förskollärare, vilket kan förklara R9-nätverkets högsta andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen. Som många kommuner är konkurrensen om

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


Andel (%)

2014 2015 2016 R9 2016 Riket 2016


13

legitimerade förskollärare stor och Jönköping har i takt med en kraftig ökning av barn inte förmått att rekrytera förskollärare i samma grad vilket förklarar att andelen minskat något. Förskollärarutbildning finns vid Jönköping University (JU). Kommunen genomför rekryteringsinsatser för att blivande förskollärare vid JU ska välja att stanna i staden efter avslutad utbildning. En utmaning är också att säkerställa en likvärdig tillgång till förskollärare i kommunens förskolor. Södertälje kommun har lägst andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen (30 procent). Rekryteringsläget i Stockholms län är ansträngt och bristen på förskollärare är mycket stor. Under flera år har det utbildats för få förskollärare jämfört med det behov som funnits i länet. Stora pensionsavgångar och en växande befolkning i Södertälje, likväl som i övriga länet, gör att behovet av förskollärare ökar ännu mer framöver. Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen har samtidigt minskat i samtliga kommuner. Bristen på förskollärare blir alltmer utbredd i riket men är ännu inte lika akut som i Stockholms län. Utifrån förskollärarens särskilt uttalade ansvar för undervisningen inom förskolan är bristen på denna yrkeskategori ett nationellt problem.

Medelvärdet av andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen är något lägre för R9 än för riket. För området förskola finns även tre analysmått, andel 2-åringar i förskolan, barn per årsarbetare samt ett kostnadsmått.

Grundskola


Andel elever behöriga till något nationellt program på gymnasiet

Andel elever i åk 9 som minst är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram, hemkommun, procent. Elever med okänd bakgrund är borträknade. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket

Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Måttet avser alla elever som är folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket

Signalmåttet Andel elever behöriga till något nationellt program på gymnasiet avser andelen elever som minst uppnått behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram, det vill säga de lägsta behörighetskraven och därutöver. Måttet kan alltså ses som andelen som klarar tröskeln till gymnasiet. Signalmåttet Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 anger den genomsnittliga nivån på betygen från grundskolan.


14

Andel elever behöriga till något nationellt program på gymnasiet, procent

Observera att y-axeln inte börjar på 0 Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket

Uppsala ligger högst när det gäller behörighet till gymnasieskolan och Norrköping och Eskilstuna ligger lägst.

Uppsala har högst andel elever med behörighet till gymnasieskolan, vilket bland annat kan förklaras med att Uppsala har den högsta andelen elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning. Föräldrarnas utbildning är en faktor som uppvisar ett starkt samband med skolresultatet. Jämfört med Uppsala har dock Linköping en lika hög andel så orsakerna till de goda resultaten behöver sökas på flera håll. Sett över en längre tid har Uppsala haft en svagt positiv utveckling vad gäller behörighet till gymnasieskolan, med 2015 som ett undantag. I den statistik som visas har elever med okänd bakgrund räknats bort. Det får effekter för resultaten både 2016 och 2017 då Uppsala tog emot ett stort antal flyktingar under 2016 och många av dem placerades i årskurs 8 och 9. Under 2017 har många av de nyanlända fått personnummer och räknas därför in i årets statistik. Det blir med andra ord svårt att dra långtgående slutsatser av de resultat som presenteras. De kommunala grundskolorna i Norrköping har stor betydelse för utfallet. Flera insatser har gjorts för att öka behörigheten till yrkesprogram i dessa grundskolor, bl.a. kring studiehandledning på modersmål och extra anpassningar samt särskilt stöd. Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats under läsåret 16/17, dock syns ännu inte någon tydlig effekt på resultaten i åk 9. Likheten i behörighet till nationellt program mellan könen är förvånande och saknar förklaring i nuläget. Eskilstunas kommunala skolor påverkades av det stora flyktingmottagandet under åren 2015-2016. Orsaken till utfallet beror inte i försämrad undervisning utan är ett resultat av att andelen elever som kom till Sverige inför och under årskurs 9 ökade mycket kraftigt. Årskullens utveckling över tiden och jämförelser med resultat för tidigare avgångsklasser blev allt mer irrelevanta. Andelen elever i 2016 års årskurs 9 som bott i Sverige fyra år eller kortare tid var vid utgången av vårterminen nästan 19 procent. Vårterminen 2015 var motsvarande siffra knappt sju procent. Drygt tolv procent av dessa elever hade dessutom kommit till Sverige inför och under årskurs 9. Majoriteten i denna grupp var pojkar. I underlaget som SKL tagit fram

40

50

60

70

80

90

100


Andel (%)

2015 2016 2017 R9 2017 Riket 2017

2017: Kvinnor i förhållande till män,

procentenheter

Eskilstuna +2,5

Gävle +4,2

Jönköping +2,2

Linköping +4,6

Norrköping -0,2

Södertälje +2,1

Uppsala +2,7

Västerås +1,5

Örebro 0,0

R9 +2,2

Riket +5,0


15

inför Öppna Jämförelser 2017 placerar sig Eskilstuna mycket bra i de olika modellberäkningar som gjorts. Kommunens samtliga skolor, liksom de kommunala skolorna, placerar sig över förväntat resultat i alla nyckeltalen och i den övre delen inom jämförelsegruppen.

Genomsnittligt meritvärde årskurs 9

Observera att y-axeln inte börjar på 0 Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket. Uppsala har högst genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, och Norrköping har lägst.

Bland R9-kommunerna har Uppsala som tidigare beskrivits en hög andel föräldrar med eftergymnasial utbildning, vilket har ett samband med skolresultat. Den positiva utvecklingen av meritvärdet ger en signal om att arbetet med att utmana samtliga elever, även dem med goda förutsättningar, burit frukt. Skillnaden mellan flickors och pojkars resultat kvarstår och är påtaglig, om än något lägre i Uppsala än i riket. Det finns fortfarande stora skillnader mellan olika skolor och ett utvecklingsarbete pågår för att förbättra likvärdigheten. Det är viktigt att varje verksamhet ges goda förutsättningar att påverka varje individs resultat och i den kommunala huvudmannens kvalitetsarbete görs därför en satsning på att kunna följa elevers utveckling över tid. Det genomsnittliga meritvärdet i de kommunala grundskolorna i Norrköping, som har stor betydelse för detta utfall, har under de senaste åren förändrats negativt. Under läsåret 16/17 har flera insatser genomförts för att stärka det systematiska kvalitetsarbetet, bland annat har det centrala arbetet med att ta fram statistiska underlag förbättrats. Tydliga resultatsammanställningar underlättar skolornas arbete med att analysera sina kunskapsresultat. Kvalitetsarbetet har ännu inte gett någon tydlig positiv effekt på det genomsnittliga meritvärdet, förutom att nedgången avstannat. Jönköping har den största skillnaden mellan pojkar och flickors meritvärde 2017. Det genomslittliga meritvärdet har minskat för såväl flickor som pojkar men mer för pojkarna. Även om gruppen nyanlända elever, som i majoritet är pojkar, exkluderas så kvarstår skillnanden nästan oförändrad. Det finns skolor där pojkar som grupp har ett högre meritvärde än vad flickor som grupp har på andra skolor i kommunen. Men inte på någon skola har pojkar som

100

120

140

160

180

200

220

240

260


Meritvärde

2015 2016 2017 R9 2017 Riket 2017


meritvärdespoäng

Eskilstuna +22

Gävle +27

Jönköping +28

Linköping +24

Norrköping +18

Södertälje +15

Uppsala +20

Västerås +22

Örebro +13

R9 +21

Riket +28


16

grupp högre meritvärde än flickorna som grupp på den skolan. Vid en kommunal skola skiljer dock mindre än 1 meritpoäng mellan flickor och pojkars genomsnitt. De två kommunala skolorna med högst genomsnittligt meritvärde är också de skolor med största skillnaderna mellan flickors och pojkars genomsnitt. Jönköping har som kommun kunskapsresultat som ligger över rikets genomsnitt i många avseenden. Den största utmaningen är likvärdighetsskillnader i utbildningen, inte bara mellan flickor och pojkar utan mellan andra socioekonomiska grupper och mellan skolor. Det genomsnittliga meritvärdet har ökat sedan 2009 i Linköping. Statistiken visar att flickor har fortsatt högre meritvärde jämfört med pojkar och att meritvärdet stigit för de elever som inte är nyanlända. Ökningen i meritvärde gäller både elever med höga meritvärden och elever med låga meritvärden. Detta innebär att eleverna som skolan haft möjlighet att jobba med under minst fyra år, har lyckats bättre i år än tidigare årskullar. Det höjda meritvärdet beror bland annat på att fler elever nått minst E i betyg. I Skolverkets statistik finns meritvärden där alla elever är inkluderade men även meritvärden där elever med okänd bakgrund (tillfälliga personnummer) är exkluderade. I jämförelse med samarbetskommunerna ligger Linköpings meritvärde över snittet, både vad gäller alla elever och exklusive elever med okänd bakgrund. När det gäller eleverna exklusive okänd bakgrund finns det några kommuner som ligger tydligt över Linköpings nivå. Medelvärdet för R9-kommunerna ligger på ungefär samma nivå som för riket när det gäller behörighet till gymnasiet och något högre när det gäller meritvärde. För måttet behörighet till gymnasieskolan har pojkar i Norrköping något högre värden än flickor och i Örebro är det ingen skillnad mellan pojkar och flickor för samma mått. För signalmåttet genomsnittligt meritvärde årskurs 9 har flickor högre värden än pojkar i samtliga kommuner.

Flera av analysmåtten för grundskolan visar elevernas resultat på olika sätt. Dessutom finns analysmått för lärartäthet och olika kostnadsmått.

Gymnasieskola


Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom fyra år, hemkommun

Antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för fyra år sedan som fått examen eller studiebevis inom fyra år, inkl. IM dividerat med antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för fyra år sedan, inkl. IM. Källa: Statistiska centralbyrån

Andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning

Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan och som påbörjat studier på universitet eller högskola eller börjat arbeta efter två år, oberoende var arbetet ligger. Även andra utbildningar som berättigar till studiebidrag räknas in som studier. Exempel på detta är KY-utbildningar och Komvux. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket


17

Gymnasieskolan ska rusta eleverna för fortsatta studier, arbetslivet och ett aktivt deltagande i samhällslivet. En fullständig gymnasieutbildning är en viktig förutsättning för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden.

Andel elever med examen eller studiebevis inom fyra år, procent

Observera att y-axeln inte börjar på 0 Källa: Statistiska centralbyrån

Jönköping ligger högst i andel elever med examen eller studiebevis inom fyra år och Södertälje lägst.

Att Jönköping har en hög andel elever med examen eller studiebevis inom fyra år är en följd av att Jönköping tack vare hög behörighet från grundskolan har haft lägre andel elever på introduktionsprogram än rikets genomsnitt. Det är också en effekt av att särskilt män på yrkesprogram i stor grad når examen inom 3 år, relativt andra kommuner. Vad gäller årets resultat syns dock en viss minskning av andel elever med examen från yrkesprogram medan andelen med examen från högskoleförberedande program ökat med fem procentenheter jämfört med ifjol. Minskningen på yrkesprogram förklaras bland annat av den goda arbetsmarknaden för tillfället där många yrkesstudenter har arbete redan innan gymnasieutbildningen är avslutad, vilket bedöms påverka motivationen att slutföra utbildningen. Andelen elever på introduktionsprogram av alla elever som börjar gymnasieskolan har ökat kraftigt de två senaste åren i Jönköping, vilket ännu inte syns i utfallet av andel elever med examen eller studiebevis inom fyra år. Då en liten andel från introduktionsprogram klarar av att fullfölja ett nationellt program inom fyra år riskerar resultatet att sjunka framöver. Gymnasieskolorna prioriterar därför studiehandledning för att matcha kunskaper och kompetens hos elever på introduktionsprogram med lämplig utbildning och yrkesintroduktion, där målet inte alltid är en examen utan istället ett arbete. Södertälje har liksom tidigare år lägst andel elever som avslutar sina studier med examen eller studiebevis inom fyra år, 69,8 procent. Det är 2-12 procentenheter lägre övriga kommuner i nätverket. En orsak till detta är att en hög andel elever som lämnade Södertäljes grundskolor våren 2013 (ca 19 procent) inte var behöriga till nationellt program på gymnasiet. Det var 4-10 procentenheter lägre än övriga kommuner i nätverket. En stor andel, ca 17 procent, av Södertälje kommuns elever som började gymnasiet 2013 gick på introduktionsprogram (IM)

40

50

60

70

80

90

100


Andel (%)

2015 2016 2017 R9 2017 Riket 2017


procentenheter

Eskilstuna +5,8

Gävle +3,6

Jönköping +0,5

Linköping +0,2

Norrköping +5,0

Södertälje +4,7

Uppsala +2,1

Västerås +2,5

Örebro +3,4

R9 +3,1

Riket +4,6


18

och en stor del av dessa gick på språkintroduktion. För att kunna avsluta med examen eller studiebevis inom fyra år krävs att eleverna klarar av att övergå till ett nationellt program inom ett år vilket är för svårt för målgruppen. Statistiken visar att endast en minoritet elever på introduktionsprogram skrivs in på ett nationellt program året därpå. Södertälje kommuns egna gymnasieskolor har under flera år bedrivit ett målmedvetet systematiskt kvalitetsarbete för att förbättra resultaten och en försiktig positiv utveckling kan ses. Fokus i kvalitetsarbetet har varit språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning mot bakgrund av att eleverna i stor omfattning har bristande kunskaper i svenska och engelska. Vidare har skolorna utvecklat särskilda anpassningar och stödet till eleverna för att få elevernas måluppfyllelse att öka. Utöver detta arbetar skolorna med att säkra och utveckla de förebyggande och främjande elevhälsoinsatserna samt elevinflytandet. Inom R9-kommunerna har en något mindre andel elever examen eller studiebevis inom fyra år än eleverna totalt i riket. Skillnaden är också något mindre mellan könen inom R9 än i riket.

Andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad

gymnasieutbildning, procent

Observera att y-axeln inte börjar på 0 Åren i diagrammet avser avgångsår från gymnasieskolan Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket

När det gäller andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning ligger Södertälje högst och Örebro lägst. Södertälje kommun har högst andel elever som arbetar eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning vilket har flera samverkande orsaker. En orsak är att Södertälje har en i jämförelse låg andel som avslutar sina gymnasiestudier (nämnaren) vilket tekniskt får en positiv påverkan på nyckeltalet. Detta kan också i praktiken innebära att de blir mer efterfrågade på arbetsmarknaden. Södertälje har också en hög andel elever som går vidare till högskolan direkt efter gymnasiet i jämförelse med genomsnittet i R9-nätverket. Ytterligare en faktor är att Södertälje geografiskt ligger gynnsamt till där en stor arbetsmarknad finns inom pendlingsavstånd. Samarbetet mellan Södertälje kommun, Arbetsförmedlingen och det kommunala bolaget Telge tillväxt (som hyr ut 18-29 åringar i syfte att motverka ungdomsarbetslösheten) har fungerat väl.

40

50

60

70

80

90

100


Andel (%)

2013 2014 2015 R9 2015 Riket 2015


procentenheter

Eskilstuna +7,2

Gävle +3,1

Jönköping -4,0

Linköping +5,9

Norrköping -0,1

Södertälje -2,3

Uppsala -0,3

Västerås +2,1

Örebro +7,5

R9 +2,1

Riket +2,5


19

Örebro har lägst andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning jämfört med övriga R9-kommuner men ligger i samma nivå som tidigare år. Under året har kommunen haft ungdomsanställningar för gruppen 20-25 år, så kallade Komjobb, som är en arbetsmarknadsanställning. När det gäller arbetslösheten har den fortsatt att sjunka för ungdomar i åldern 18-24 år och Örebro ligger i mitten av R9-kommunerna. Eskilstuna kommun har haft en hög arbetslöshet under många år. Det pågår en snabb strukturomvandling i näringslivet, många befattningar i tillverkningsindustrin automatiseras och kompetenskraven höjs kontinuerligt. Det finns en matchningsproblematik, då flera tjänster kräver högre kompetens än vad en elev med gymnasieexamen har. I dagens arbetslöshetssiffror är det till en helt övervägande del utlandsfödda ungdomar som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Många av dem har kommit till Eskilstuna under tonårstiden och har inte hunnit göra sig behöriga till något nationellt program på gymnasieskolan utan blir då antagna till ett introduktionsprogram. Eskilstuna ligger högt (16 %) i jämförelse med riket (11 %) i andelen elever som går ett introduktionsprogram. Flertalet av dessa elever hinner inte läsa in grundskolan för att göra sig behöriga före 20-årsdagen och får då ett gymnasieintyg som ett slutdokument. De flesta arbetsgivare kräver gymnasieexamen även för relativt okvalificerade arbeten. Ett stort fokus i Eskilstuna gällande introduktionsprogrammen är att öka genomströmningen med olika insatser. Elever som gått ett nationellt gymnasieprogram, oavsett om det är ett yrkes- eller högskoleförberedande program, får arbete eller fortsätter att studera på eftergymnasiala utbildningar. I Eskilstuna är det 28 procent som inom två år går vidare till högre studier; något lägre än rikssnittet (31 %). Gymnasieskolan har ett gott samarbete med de flesta arbetsgivare i Eskilstuna. Elever som går ett yrkesprogram ska under gymnasietiden genomföra arbetsplatsförlagt lärande (APL) omfattande minst 15 veckor under sin utbildningstid på en eller flera arbetsplatser. På yrkesprogrammen finns även 145 elever som väljer lärlingsupplägget där över hälften av utbildningstiden genomförs på en arbetsplats. Alla elever får denna möjlighet och det blir många gånger en fortsättning i form av en anställning. En av de bakomliggande faktorerna till varför Eskilstunas ungdomar har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden efter gymnasiet är den låga utbildningsgraden bland de vuxna i kommunen och i viss mån strukturen på näringslivet lokalt. Man kan säga att de unga saknar målbilder och förebilder inom vuxenvärlden och saknar insikter i hur arbetslivet fungerar och vilka möjligheter som finns inom det. Inte minst gäller det bland de nyanlända som kanske inte har någon i sin närhet som har ett arbete. Samtidigt brottas näringslivet med svåra matchningsproblem för sina lediga tjänster och hittar i många fall inte lämplig personal till dem. Därför vill Eskilstuna nu stärka samarbetet med arbetslivet och erbjuda alla elever olika kontaktytor med arbetslivet. Under 2017 startar gymnasieskolan ett pilotprojekt som benämns Eskilstunautmaningen. Det innebär att ett utökat samarbete mellan gymnasieskolan och näringslivet. Skolan utmanar eller snarare bjuder in näringslivet till ett ökat samarbete. Företagare kan bidra med att delta med föresläsningar, studiebesök, feriejobb, handledning i examensarbete, vara fadder för en klass eller enskilda elever. Detta kan bli ett ömsesidigt vinnande för alla berörda och dessutom sjunker arbetslösheten. R9-kommunernas medelvärde av andel elever med examen eller studiebevis inom fyra år ligger lägre än medelvärdet för riket, och andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller


20

studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning ligger på samma nivå som för riket. Flickor tar examen inom fyra år i högre utsträckning än pojkar i alla R9-kommunerna medan skillnaden mellan könen avseende etablering på arbetsmarknaden alternativt studier varierar mellan de olika kommunerna.

Bland analysmåtten finns ytterligare mått som belyser resultat från gymnasieskolan och genomströmning. Dessutom finns gymnasiefrekvens och kostnadsmått.

Vuxenutbildning


Andel som fullföljt svenska för invandrare, samt som fullföljt grundläggande kurs, gymnasial kurs och yrkesutbildning och som fått lägst E/godkänt

Slutförda kurser i svenska för invandrare, sammanvägt för studieväg 1-3, procent Källa: Skolverket

Andelen för dem som slutfört kurs och som fått lägst E/godkänt, årsbas. Visas som tre mått: Grundläggande kurser, andel godkända,

procent Källa: Eget verksamhetssystem

Gymnasiala kurser, andel godkända, procent Källa: Eget verksamhetssystem

Yrkesutbildningar, andel godkända, procent Källa: Eget verksamhetssystem

Vuxenutbildningen är en frivillig skolform som ska rusta eleverna för fortsatta studier, arbetslivet och ett aktivt deltagande i samhällslivet. En slutförd kurs eller utbildning med lägst godkänt/E blir därför en viktig förutsättning för personen för att kunna ta nästa steg. Av det skälet används signalmåtten andel som slutfört kurs för svenska för invandrare, samt andel som har fått lägst E eller godkänt efter grundläggande kurser, gymnasiala kurser samt yrkesutbildningskurser. Då verksamhetsområdet har flera signalmått redovisas analyserna i direkt anslutning till respektive diagram, för att göra materialet mer överskådligt.


21

Slutförda kurser i svenska för invandrare sammanvägt för studieväg 1-3, procent

Källa: Skolverket Eskilstuna har högst andel slutförda kurser i svenska för invandrare sammanvägt för studieväg 1-3 och Linköping har lägst andel.

Inflödet av elever i Eskilstuna har under året varit fortsatt stort och avbrotten samt de underkända betygen är färre än tidigare. Kvaliteten hos extern utbildningsanordnare har förbättrats och undervisningen generellt har utvecklats och blivit mer flexibel. Elever avslutas på SFI med ”§ 9”, vilket betyder att en språkutveckling inte kan ses i nuläget men återgång till studier kan ske vid senare tillfälle efter exempelvis en språkutvecklande praktikperiod. Därigenom sätts inga underkända betyg utan måluppfyllelse kan ske senare. Skolverkets kommunblad för Linköping 2016 anger att andelen elever på SFI som slutfört kurs uppgår till 65 procent för Linköping och 64 procent för samtliga kommuner. Den statistiken avser dock andel nybörjare 2014 som erhållit betyget Godkänd eller Väl Godkänd på någon kurs 2014, 2015 eller 2016. En vidare analys måste göras avseende Linköpings resultat. Troligtvis är det en hög andel elever som inte avslutar sina studier för att de får jobb. Skolverket skrev i en rapport under 2017 att ”Elever som under sin studietid inte är godkända i någon kurs är i högre utsträckning etablerade på arbetsmarknaden än elever som fullföljt kurs 3 D med godkänt resultat och elever som är godkända i en lägre kurs”.

R9-kommunernas medelvärde ligger i paritet med medelvärdet för riket.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


Andel (%)

2014 2015 2016 R9 2016 Riket 2016


22

Grundläggande kurser andel godkända, procent

Källa: Eget verksamhetssystem Not: Data saknas för Västerås år 2014 och Linköping 2016 Jönköping har högst andel godkända elever när det gäller grundläggande kurser och Uppsala har lägst. Anledningen till det höga antalet som har nått godkänt betyg i grundläggande vuxenutbildning i Jönköping är att målgruppen till stor del har varit elever med akademisk bakgrund och god studievana. Medelåldern på de studerande har varit relativt låg. En hög motivation till vidare studier har gjort att elevernas progression har varit snabb och betygsvalören har varit av underordnad betydelse. Många har dessutom varit i Sverige ganska länge och väntat på asyl och har under tiden lärt sig språket på egen hand. Kurserna har delats in i ett lite snabbare och ett lite långsammare spår. Efter en kartläggning och validering, har eleven blivit placerad i lämpligt spår utifrån tidigare kunskaper och erfarenheter. Detta har möjliggjort ett ökat stöd för dem som behöver det. En annan anledning till ökad måluppfyllelse, har också varit att eleverna med annat modersmål än svenska har läst till och med SFI D, vilket har visat sig ger större förutsättningar för vidare studier. I Uppsala kommun har utbildningsanordnarna utifrån de svaga resultaten inom grundläggande vuxenutbildning sett behov av att stärka den individuella anpassningen i studierna och även förbättra för elever där både engelska och svenska är nybörjarspråk. Ett arbete att stärka kurserna ur ett andraspråksperspektiv har därför också gjorts genom bland annat språkutvecklande arbetssätt. Ytterligare insatser i syfte att göra kurserna mer lättillgängliga för andraspråkstalare är planerade under kommande år. Ett konsultativt vuxteam med stödresurser som till exempel speciallärare och kurator har börjat sitt arbete i Uppsala kommun och samarbetet med detta ska förstärkas ytterligare. Antalet lektionstimmar har för vissa kurser setts över och prioriterats i schemaläggningen. Eskilstuna har sänkt andelen procent godkända betyg från föregående år. Anledningen till det är främst att målgruppen har förändrats och stödresurser skjutits till för att stödja elever, men det tar tid att uppnå resultat. Ändrad tillgänglighet till lektioner och lektionsinnehåll för eleverna har gett högre resultat i måluppfyllelse. Inspelade lektioner och tydliga lektions- och kursupplägg som tillgängliggörs på lärplattform används som ett led i högre måluppfyllelse.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


Andel (%)

2014 2015 2016 R9 2016


23

Gymnasiala kurser andel godkända, procent

Källa: Eget verksamhetssystem Data saknas för Linköping år 2016

Västerås har högst andel godkända på gymnasiala kurser, medan Eskilstuna har lägst.

Kundvalsmodellen i Västerås stad triggar anordnarna att göra ett allt bättre jobb för att få fler studerande och att måna om att hålla dem kvar i utbildningen. I beställningarna styrs antalet lektioner, som sedan följs sedan upp i återkommande kvalitetsuppföljningar. Många anordnare ger i sin tur en rad olika pedagogiska upplägg. De studerande får på så sätt större förutsättningar att på individnivå hitta ett upplägg som passar var och en. Eskilstuna ser en tydlig förändring i målgruppen och deras förkunskaper när de kliver in i gymnasiala utbildningar. Ett större grepp tas om den specialpedagogiska insatsen och man formerar på ett nytt sätt kring eleverna för att vända trenden. Även distansstudier frångås, som varit vanligt, för målgruppen då den studieformen passar dåligt för målgruppen.

Yrkesutbildningar andel godkända, procent

Källa: Eget verksamhetssystem Not: Data saknas för Västerås år 2014 och för Linköping år 2016

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


Andel (%)

2014 2015 2016 R9 2016

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


2014 2015 2016 R9 2016


24

Örebro har högst andel godkända elever på vuxenutbildningens yrkesutbildningar medan Eskilstuna har lägst. Örebros resultat har framförallt två orsaker, men båda kan förmodligen härledas till att arbetet inför utbildningen har startat. Det första är att kommunen i princip inte tar emot några Yrkesutbildningsansökningar utan att individen pratat med en studievägledare där man från kommunens sida kan påverka individen att söka rätt. Det andra skälet är att Örebro kommun framgångsrikt arbetar med individuella samtal med de antagna vid registreringstillfället där utbildaren och kommunen har en dialog med den studerande om förutsättningarna finns att klara utbildningen. Här finns också chans att ta en diskussion om individuella faktorer som skulle kunna vara hinder för att klara studierna och utbildaren kan anpassa utbildningen utifrån det. Är det tydligt att förutsättningarna inte finns kan man även vid registreringstillfället komma fram till att det inte är läge att påbörja en utbildning, på så sätt kan man undvika F-betyg och således även avhopp. Eskilstuna har haft lägst andel godkända på vuxenutbildningens yrkesutbildningar men är sakta på väg uppåt. Förkunskapskraven har förändrats och förtydligats samt felval minimeras genom en aktiv studie- och yrkesvägledning. Detta leder till en förbättrad måluppfyllelse. Sammanfattningsvis kan konstateras ett samband mellan förkunskapskrav och utbildningarnas längd kopplat till studieresultat. Inom vuxenutbildningsområdet finns ett antal analysmått som berör avbrott från utbildning, antal studietimmar och kostnader.

Kultur och fritid

Signalmått Definition Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv 7-20 år

Antal deltagartillfällen i åldern 7-20 år i LOK-stödsberättigade idrottsföreningar under året, dividerat med antal invånare 7-20 år den 31/12. Deltagartillfällen är summan av antalet närvarande deltagare i av RF godkända sammankomster för vilken föreningen sökt LOK-stöd (Statligt lokalt aktivitetsstöd). LOK-stödet ges till aktiviteter för pojkar och flickor 7-20 år. Stöd ges även till handikappidrottare som är äldre än 20 år, men detta är exkluderat i denna sammanräkning. En sammankomst är en ledarledd gruppaktivitet inriktad mot föreningens idrottsliga verksamhet. Källa: Riksidrottsförbundet

Kultur och fritid är områden som till den absolut största delen består av frivillig kommunal verksamhet. Kommunerna satsar därför olika mycket inom kultur och fritid och har olika inriktning på sina verksamheter. Signalmåttet inom fritid rör sådant som genomförs i alla kommunerna och har därför valts för jämförelse; barns och ungas deltagande i idrottsföreningar.


25

Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare 7-20 år

Källa: Riksidrottsförbundet När det gäller deltagartillfällen i idrottsföreningar per invånare mellan 7 och 20 år ligger Gävle högst och ökar mest, medan Södertälje ligger lägst. I Gävle har barn och ungdomar ett högt antal deltagartillfällen i idrottsföreningar. En anledning kan vara att Gävle kommun har ett bra utbud av anläggningar vilket skapar goda förutsättningar för föreningar att bedriva sin verksamhet. I Gävle finns en god blandning av elit- och breddidrott. Gävle har flera stora idrotter som har visat bra resultat i seriesammanhang t ex innebandy, hockey och fotboll. Lagens framgångar har inspirerat många barn och ungdomar att börja träna dessa idrotter. Lagidrotter är generellt träningsintensiva och bidrar därför till det höga antalet deltagartillfällen i statistiken. Barn och ungdomar har också inspirerats och ökat intresset för andra typer av idrotter så som exempelvis parkour, tricking och gymnastik. Även inom gymnastiken har Gävles flickor och pojkar haft framgångar på elitnivå. De senaste åren har Gävle kommun arbetat intensivt med ett idrottspolitiskt program för att få en bra hållbar idrott i Gävle. Syftet är att skapa goda förutsättningar för barn och ungdomar att ha en aktiv fritid. En viktig del i arbetet ligger i att försöka hitta vägar att nå och stödja dem som inte är aktiva idag. Undersökningar visar att allt fler barn och ungdomar, där flickor utgör en stor andel, söker sig till privata aktörer inom dans- och gymverksamhet men även till de lokala motionsspåren. Det är aktiviteter som inte registreras som deltagartillfällen och därmed inte heller syns i statistiken. Södertälje har lägst antal deltagartillfällen i idrottsföreningar per invånare. Det är svårt att helt förklara orsakerna, men demografiska, sociala och ekonomiska faktorer har en betydelse i sammanhanget. Södertälje kan dock se en positiv utveckling av antal deltagartillfällen de senaste fem åren både vad gäller pojkars och flickors deltagande. Rapporter från Centrum för idrottsforskning pekar på att flickor med utländsk bakgrund deltar i lägre grad inom idrotten. Detta bekräftas i Södertäljes statistik där framförallt flickorna i ådersgruppen 7-12 år har ett förhållandevis lågt antal deltagartillfällen. Mer än hälften av Södertäljes befolkning har utländsk bakgrund. Den kulturella skillnaden har en påverkan både på engagemanget och de aktiviteter som erbjuds inom föreningslivet. Många nysvenskar startar egna föreningar men dessa är inte alltid riktade till åldersgruppen 7-20 år. Några av Södertäljes större föreningar har dessutom varit dåligt organiserade och inrapporteringen har inte alltid varit så disciplinerad vilket också har haft en negativ påverkan statistiken.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45


Deltagartillfällen

2014 2015 2016 R9 2016 Riket 2016


deltagartillfällen

Eskilstuna -13

Gävle -25

Jönköping -20

Linköping -9

Norrköping -12

Södertälje -13

Uppsala -10

Västerås -19

Örebro -17

R9 -15

Riket -10


26

I jämförelse med riket ligger medelvärdet för R9-kommunerna högre. Inom området kultur och fritid finns två kostnadsmått med som analysmått.



Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats

Andel barn i åldern 0-12 år som inte återaktualiseras i socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Mätperiod är första halvåret. Källa: Eget verksamhetssystem, KKiK.

Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats

Andel ungdomar i åldern 13-20 år som inte återaktualiserats i socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insats/insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Mätperiod är första halvåret. Källa: Eget verksamhetssystem, KKiK

Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ år ett år efter avslutad utredning eller insats

Andel vuxna med missbruk 21+ år som inte återaktualiserats i socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insats/insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Mätperiod är första halvåret. Källa: Eget verksamhetssystem, KKiK

Individ- och familjeomsorgens insatser kan vara avgörande för människor i behov av stöd och hjälp. Det är svårt att fånga en utrednings eller insats kvalitet. Dessa tre signalmått bygger på antagandet att en träffsäker utredning eller insats hjälper människor så att de inte behöver söka stöd och hjälp på nytt. De flesta R9-kommunerna medverkar i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) och har därför levererat in data i Kolada. Övriga kommuner levererar informationen direkt från sina verksamhetssystem.


27

Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats, procent

Källa: Eget verksamhetssystem Gävle och Norrköping har högst andel ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats och Jönköping har lägst andel. Gävle hänvisar till att det till stor del handlar om ”mäteffekter”, även om det är positivt att procentvärdet för ej återaktualiserade har ökat. SKL har varit otydliga tidigare angående gränsen för ålderspannen; i det här fallet om man ska räkna tills barnet fyller 12 år eller tills det fyller 13 år. Tidigare rapporter är utifrån det förstnämnda alternativet, men nu för 2017 har SKL gett tydligare direktiv att räkna ända till barnet fyller 13 år. Detta kan ha betydelse för mätresultatet. En annan faktor som kan påverka är att att man tidigare helt konsekvent inte bara tagit med ärenden ett år efter avslutad utredning utan det har kunnat ”hänga med” ärenden 13 eller 14 månader efter avslutad utredning. När uppgifterna tagits fram för 2017 har brytdatum konsekvent varit efter 12 månader. I Jönköping noteras en minskning av ej återaktualiserade barn. Antalet avslutade insatser eller utredningar ligger på samma nivå som tidigare år och skillnaden är att många fler barn återaktualiserats. Jönköping noterar denna minskning inom alla tre grupper som mäts, även ungdomar och vuxna med missbruksproblem. En snabb analys av den negativa förändringen har inte varit möjlig, dels på grund av att utfallen rapporterats sent på året, dels då det är genomgående minskningar som kräver djupare analys. Detta är prioriterat av kommunen.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


Andel (%)

2015 2016 2017 R9 2017


procentenheter

Eskilstuna -4

Gävle -4

Jönköping -1

Linköping +1

Norrköping +6

Södertälje -1

Uppsala +5

Västerås +1

Örebro 0

R9 -


28

Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, procent

Källa: Eget verksamhetssystem Örebro har högst andel ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats och Jönköping har lägst andel. Örebro kommun arbetar kontinuerligt med verksamhetsutveckling som i olika utsträckning kan ha påverkan på såväl täljare som nämnare i nyckeltalet. Samtidigt kan förändringar i omvärlden, samt osäkerheter i hanteringen av aktuella datamängder, ha påverkan på utfallen. Sammantaget anser ansvarig förvaltning att såväl måttets validitet som reliabilitet är för låg för att utfall ska kunna användas som grund för resultatanalys. Utveckling pågår av lokalt framtagna alternativa mått, som förhoppningsvis kan ge signaler om resultatet av individ- och familjeomsorgens stöd till berörda barn, ungdomar och vuxna. Den relativt stora minskningen för Jönköping är oförklarad. Antalet avslutade utredningar och insatser har minskat medan antalet ungdomar som återaktualiserats ligger kvar på samma nivå som förra året. Det framgångsrika samarbetet mellan Region och skolan kring barn och ungas psykiska hälsa har fortsatt. Då utfallet kommit sent under 2017 krävs djupare analys av den genomgående minskningen.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


Andel (%)

2015 2016 2017 R9 2017


procentenheter

Eskilstuna -5

Gävle +1

Jönköping +1

Linköping -9

Norrköping -10

Södertälje -7

Uppsala -5

Västerås -4

Örebro +4

R9 -


29

Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ år ett år efter avslutad utredning eller

insats, procent

Källa: Eget verksamhetssystem Not: Data saknas för Gävle år 2016-2017

Södertälje har högst andel ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ år ett år efter avslutad utredning eller insats och Norrköping har lägst andel. Södertälje har under de senaste fem åren haft en hög andel brukare som inte återaktualiserats inom ett år. I Södertälje finns öppna motivationsgrupper för att motivera brukare att påbörja en behandling för sitt missbruk/beroende. Personer som ansöker om behandling eller andra insatser får också snabbt komma in i motivationsgrupp, eller i vissa fall behandlingsprogram, under utredningstiden, vilket leder till färre avbrott under utredningen. Södertälje erbjuder också en rad behandlingsprogram i öppenvård. Detta innebär att klienter kan gå mellan olika program utan att behöva avbryta verkställighet av insats om man inte slutför en behandling. Södertälje har också många interna boendeplatser och köper förhållandevis litet extern behandling. De interna boendeplatserna gör att klienterna har en förhållandevis stabil social situation vilket eventuellt kan bidra till att de klienter som avslutas inte återkommer lika snabbt, eller inte återkommer alls. I den senaste mätningen hade ingen kvinna återaktualiserats. Detta resultat är sannolikt mer slumpmässigt än något annat då antalet aktualiserade kvinnor endast var åtta år 2016. Norrköping har lägst andel ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem av R9-kommunerna. Andelen ej återaktualiserade har minskat med 8 procentenheter sedan föregående år och med 31 procentenheter sedan 2015. Socialkontoret har ännu inte gjort en djupare analys av orsaken till detta. En möjlig förklaring kan vara att socialkontoret de senaste åren arbetat aktivt med att stänga ärenden snabbare än tidigare år om det inte finns en pågående insats eller utredning. Förändringen visar därmed också en förändrad administrativ hantering av ärenden. Inom verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg finns analysmått som speglar kostnader, andel placerade och antalet vårddygn.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


Andel (%)

2015 2016 2017 R9 2017


procentenheter

Eskilstuna +1

Gävle -

Jönköping -3

Linköping +7

Norrköping -7

Södertälje +13

Uppsala -5

Västerås +8

Örebro -1

R9 -


30

Arbetsmarknadsåtgärder


Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat arbeta eller studera

Börjat arbeta avser osubventionerade och subventionerade anställningar på den reguljära arbetsmarknaden. För att räknas som en anställning ska denna ha pågått minst en sammanhängande månad. Som arbete räknas inte kommunala arbetsmarknadsanställningar eftersom dessa anställningar kommit till för att mildra verkningar av arbetslöshet och varit förbehållna en viss grupp arbetssökande. Källa: Egen undersökning i kommunen Börjat studera, avser utbildning inom ramen för Komvux, folkhögskola, högskola eller annan utbildning. För att ha studier som avslutsorsak, måste studierna vara studiemedelsberättigade. Källa: Egen undersökning i kommunen

Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat arbeta eller

studera, procent

Källa: Egen undersökning i kommunen Not: Gävle har inga värden för 2016. Eskilstuna har inte könsuppdelad statistik för detta mått

Andelen som börjat arbeta eller studera efter kommunens arbetsmarknadsverksamhet är högst i Uppsala och lägst i Södertälje.

I Uppsala har andelen som avslutar från arbetsmarknadsverksamhet på grund av arbete eller studier legat på 40 procent eller högre minst de senaste sju åren. Det förklaras delvis av att Uppsala har en klart lägre arbetslöshet än många av R9-kommunerna, vilket gynnar framför allt de deltagare som står närmast arbetsmarknaden. Andra förklaringar är ett utökat samarbete med det privata näringslivet, anpassade arbetsmarknadsinsatser samt att ekonomiskt bistånd, vuxenutbildning och arbetsmarknadsverksamhet ligger under samma nämnd och har ett nära samarbete. Exempelvis har Uppsala under flera år satsat på kommunala arbetsmarknadsanställningar som underlättar för personer som varit utan jobb länge att komma in på arbetsmarknaden igen. Andelen som går till arbete eller studier efter arbetsmarknadsanställningen är relativt hög. Uppsala beviljar även sociala företag och ideella föreningar bidrag för att utföra arbetsträning. Antalet som avslutade sin arbetsträning därifrån är få 2016 men andelen som gick till arbete var hög bland annat för att de anställer personer inom den egna verksamheten.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


Andel (%)

2014 2015 2016 R9 2016 Riket 2016


procentenheter

Eskilstuna -

Gävle -

Jönköping -4

Linköping -1

Norrköping 1

Södertälje -1

Uppsala 3

Västerås 10

Örebro -7

R9 1

Riket -1


31

Södertälje har under 2016 lägst andel deltagare som börjat arbeta eller studera i jämförelse med övriga kommuner i nätverket. En stor utmaning är att målgruppen generellt har en låg utbildningsnivå och att matchande arbetstillfällen inte alltid finns i Södertälje. För att öka möjligheterna till anställning behöver hela regionens arbetsmarknad tas till vara och målgruppens benägenhet att pendla öka. Den stora minskningen i Södertäljes resultat, som kan ses mellan 2015 och 2016, beror dels på brister i statistiken då uppgifter från det kommunägda bolaget Telge tillväxt oavsiktligt inte räknades in. Telge tillväxt har som verksamhet att anställa unga vuxna som är 18-29 år, ge dem arbetsträning för att sedan hyra ut dem till privata företag under kortare perioder med mål om anställning, och har goda resultat. En annan förklaring är att verksamheten under 2016 har lagt en hel del resurser på att starta upp det ESF-delfinansierade projektet MAP2020, som har som fokus att matcha ut mot arbetsmarknad. Uppstarten drog ut på tiden och projektet kom inte riktigt kom igång förrän under 2017.

Ett av skälen till att Norrköping låg lågt 2014 var att man skrivits in i systemet för arbetsmarknadsinsatser mycket tidigt i kontakterna med arbetsmarknadskontoret. Det var inte alls säkert att kontakten verkligen ledde till en arbetsmarknadsinsats, utan en del hamnade i gruppen slutförda uppdrag. Under 2015 skedde det en förändring av arbetsgången i Norrköping då personer inte skrevs in i systemet förrän en insats verkligen var aktuell. Förändringen i arbetssätt slog igenom fullt ut under 2016.

En ytterligare förklaring till att andelen har ökat i Norrköping mellan 2015 och 2016 är att man enbart arbetar med subventionerade anställningar/insatser på vanliga arbetsplatser. Många platser är inom vård och omsorg, skola och förskola. Just nu är det högkonjunktur och kompetensbrist inom dessa yrken och möjligheten för deltagarna att faktiskt få en ”vanlig” anställning efter avslutad insats har ökat.

Medelvärdet för R9-kommunerna ligger något lägre än för riket. Som analysmått finns andelar av dem som genomgått kommunal arbetsmarknadsverksamhet som överförts till annan myndighet, som hör till slutförda uppdrag eller till gruppen övrigt. Summan av signalmåttet och analysmåtten blir 100 procent.

Ekonomiskt bistånd


Bidragshushåll ekonomiskt bistånd, antal/1000 invånare

Antal hushåll med ekonomiskt bistånd, dividerat med antal 1000-tal invånare totalt i kommunen vid tidpunkten 31/12. Källa: SCB via Kolada

Hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd, 10-12 månader under året

Antal hushåll med ekonomiskt bistånd i 10-12 månader under kalenderåret, dividerat med antal hushåll 31/12, multiplicerat med 100. Källa: SCB via Kolada

Andelen hushåll av den totala befolkningen som får försörjningsstöd, även kallat ekonomiskt bistånd eller socialbidrag, anger i vilken grad som befolkningen inte är självförsörjande. Kommunens ansvar för biståndet inträder först när medborgarens egna inkomster och övriga


32

försäkringssystem inte ger en skälig levnadsnivå för medborgaren. Forskning visar att bidragstiden är en väsentlig faktor för om andra kommunala insatser ska behöva sättas in.

Bidragshushåll med ekonomiskt bistånd, antal/1000

Källa: Statistiska centralbyrån Eskilstuna har högst andel hushåll med ekonomiskt bistånd och Jönköping har lägst. Södertälje visar störst minskning av bidragshushåll/1000 inv.

Arbetslösheten är hög i Eskilstuna och många är i behov av ekonomiskt bistånd för att klara sin försörjning. Den höga arbetslösheten, tillsammans med en generellt sett låg utbildningsnivå, är faktorer som delvis förklarar den stora andelen hushåll med ekonomiskt bistånd i Eskilstuna kommun. Bland infödda svenska medborgare är arbetslösheten fem procent och bland utrikesfödda är den 35 procent. Ungdomsarbetslösheten minskar dubbelt så fort som rikssnittet. Antalet hushåll i försörjningsstöd har minskat stadigt sedan 2013 trots att Eskilstunas befolkning har ökat cirka 5 000 personer sedan 2013. Jönköping har en stark arbetsmarknad, men även i förhållande till andra kommuner med stark arbetsmarknad är utbetalningen av försörjningsstöd låg. Förklaringen är ett målmedvetet arbete under många år, både från socialtjänsten och från kommunens arbetsmarknadsavdelning. Ett exempel är en stor satsning på de så kallade välfärdsjobben, a-kassegrundande extratjänster inom skola och omsorg för arbetssökande som behöver komma närmare anställning eller studier. Södertälje har störst minskning i antal hushåll med ekonomiskt bistånd under perioden. Andelen ligger fortfarande över riksgenomsnittet men idag strax under genomsnittet för R9-kommunerna. Trots att befolkningen i Södertälje har ökat under perioden har inflödet av nya hushåll med behov av ekonomiskt bistånd minskat. Idag aktualiseras få nya ärenden per månad. Både antal hushåll med kortvarigt bistånd och antal hushåll som fått bistånd under längre tid har minskat. Förklaringarna till minskningen kan både kopplas till yttre faktorer, som en gynnsammare konjunktur, vilket även kan ses i övriga kommuner i nätverket, men är också ett resultat av ett samlat fokus på försörjningsstöds inre och yttre arbete utifrån arbetslinjen, riktlinjer och tydliggörande av myndighetsroller. Verksamheten arbetar aktivt utifrån att

0

10

20

30

40

50

60


Antal/1000

2014 2015 2016 R9 2016 Riket 2016


33

försörjningsstöd är ett högst tillfälligt stöd och att det ska vara ett sista alternativ till individens egen försörjning.

Hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd i 10-12 månader under året, andel (%)

Källa: Statistiska centralbyrån Södertälje har högst andel hushåll med långvarigt bistånd och Jönköping har lägst. Södertälje är den kommun där minskningen är störst vad gäller andel hushåll som erhåller ekonomiskt bistånd under hela eller nästan hela året. Mellan 2012 och 2016 har andelen minskat med 30 procent, från 5,6 till 3,9 procent. Befolkningen i Södertälje har ökat under denna period samtidigt som få nya hushåll har blivit långtidsberoende av ekonomiskt bistånd. Trots denna minskning har Södertälje fortfarande störst andel långvariga biståndshushåll av befolkningen jämfört med övriga R9-kommuner. Under åren 2008-2012 hade Södertälje ett högt inflöde av nya biståndsmottagare och många av dessa har sedan haft behov av ekonomiskt bistånd i många år. Idag ser situationen annorlunda ut med en god arbetsmarknad och mer strukturerade arbetssätt för att förhindra att nya hushåll blir långtidsberoende. En stor andel av de som idag erhåller ekonomiskt bistånd har likväl gjort det under en längre tid och står långt ifrån arbetsmarknaden, vilket kräver långsiktiga insatser anpassade efter målgruppens behov. Jönköping har en stark arbetsmarknad, men även i förhållande till andra kommuner med stark arbetsmarknad är utbetalningen av försörjningsstöd låg. Förklaringen är ett målmedvetet arbete under många år, både från socialtjänsten och från kommunens arbetsmarknadsavdelning. Ett exempel är en stor satsning på de så kallade välfärdsjobben, a-kassegrundande extratjänster inom skola och omsorg för arbetssökande som behöver komma närmare anställning eller studier. Medelvärdet för R9-kommunerna ligger högre än för riket för andelen hushåll med ekonomiskt bistånd, både per 1 000 invånare och för långvarigt ekonomiskt bistånd.

Bland analysmåtten finns även kostnadsmått och andel unga vuxna med ekonomiskt bistånd.

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0


Procent

2014 2015 2016 R9 2016 Riket 2016


34



Kvalitetsaspekter LSS grupp- och serviceboende

Baseras på resultatet av ett antal delnyckeltal, kvalitetsaspekter, inom LSS grupp- och serviceboende. Källa: Delnyckeltalen är publicerade av kommunen i Kolada. Maxpoängen tas fram inom SKL:s projekt KKiK

Måttet som jämför kvalitetsaspekter inom LSS grupp- och serviceboenden är ett mått från nätverket Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK. Syftet är att ge en samlad bild av vilka kvalitetsaspekter som finns inom LSS grupp- och serviceboende som är finansierad av kommunen.

Kvalitetsaspekter LSS grupp- och serviceboende, andel av maxpoäng, procent

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Not: Norrköping har inga värden för åren 2015-2017. Södertälje har inga värden för 2015 och Örebro har inga värden för 2017 Gävle har högst andel av de maxpoäng som kan fås vid de sammanvägda delnyckeltalen om kvalitetsaspekter inom LSS grupp- och serviceboende. Jönköping har lägst. Gävle har det högsta resultatet av R9-kommunerna och visar överlag stigande resultat i de olika kvalitetsaspekterna som finns inom måttet. En kvalitetsapekt som dock avviker och har ett lägre uppmätt resultat än föregående år är ”där hot och våld mot brukare inte förekommit under de senaste sex månaderna”. En viss osäkerhet finns också i mätningen, till exempel när det gäller Gävles förändrade värde mellan 2016 och 2017, då detta i del beror på att fler chefer svarade ”ja” på frågan om det är möjligt att bli sambo på enheten. Här handlar det om att några chefer svarade fel förra året och att detta nu rättats till; möjligheten att bli sambo finns på samtliga grupp- och servicebostäder. Jönköping har det resultat som försämrats mest gällande kvalitetsaspekter LSS grupp- och serviceboende. De frågor som sticker ut negativt är möjlighet att bli sambo, att välja aktiviter och måltider. I Jönköping har man aktivt arbetat för att ta fram vägledning kring just samboende som ska förtydliga den juridiska aspekten av frågan. Det har även arbetats fram en garanti för en lägsta nivå av antal aktiviter/vecka i grupp- och servicebostad. Resultatet på

0

20

40

60

80

100


Procent

2015 2016 2017 R9 2017 Riket 2017


35

frågorna är ojämnt och den främsta förklaringen är att verksamheten har haft en stor omsättning på enhetschefer det senaste året. För att kunna säkerställa att samtliga verksamheter känner till riktlinjerna kommer ledningen informera och kommunicera resultatet med enhetscheferna. Som analysmått finns andel personer med funktionsnedsättningar som har insatser av olika slag.

Äldreomsorg

Signalmått Definition Brukarbedömning för särskilt boende – helhetssyn

Måttet avser helhetsbedömningen bland personer 65 år och äldre i särskilt boende och ger ett sammanfattande värde av den äldres bedömning av sitt äldreboende beaktat ur tre dimensioner, utifrån den äldres erfarenhet, förväntning och uppfattning av idealt stöd. Källa: Socialstyrelsen

Brukarbedömning för hemtjänst – helhetssyn

Brukarnas omdöme om hjälpen och omvårdnaden i sin helhet från hemtjänsten. Källa: Socialstyrelsen

Antal ej verkställda biståndsbeslut om särskilt boende inom tre månader

Antal beslut om särskilt boende som ännu inte är verkställda och som är äldre än tre månader, totalantalet minus de som har tackat nej till en plats. Andra kvartalet respektive år. Källa: Eget verksamhetssystem

Socialstyrelsen genomför enkätundersökningar som vänder sig till personer inom äldreomsorgen, både för personer i särskilt boende och med hemtjänst. De äldre svarar på frågor och ska även bedöma hur nöjda de är med den service de får i sin helhet. En stor andel äldre får hjälp av anhöriga eller personal för att kunna besvara frågorna.

Brukarbedömning för särskilt boende – helhetssyn, andel nöjda eller mycket nöjda, procent

Observera att y-axeln inte börjar på 0 Källa: Socialstyrelsen

40

50

60

70

80

90

100


Andel (%)

2015 2016 2017 R9 2017 Riket 2017


procentenheter

Eskilstuna -1

Gävle +6

Jönköping +2

Linköping -3

Norrköping -2

Södertälje +2

Uppsala +1

Västerås +3

Örebro -8

R9 0

Riket +1


36

När det gäller helhetssynen på särskilt boende för äldre var andelen nöjda eller mycket nöjda högst för Jönköping och lägst för Eskilstuna och Västerås. Jönköpings kommun har fortsatt högt betyg i den nationella brukarundersökningen när det gäller särskilt boende. Bra bemötande av personalen samt att man känner sig trygg på äldreboende är de frågor där Jönköping får högst betyg, 95 procent respektive 92 procent. De tidigare åtgärderna som kan ha bidragit till den stora andelen nöjda medborgare har man fortsatt att arbeta aktivt med i Jönköping; det har varit ett ökat fokus på det salutogena arbetssättet. På respektive äldreboende arbetar man systematiskt med förbättringsarbeten som gynnar medborgarna i direkt påverkan till exempel hur man aktivt kan arbeta med måltidsmiljöer, utomhusmiljöer och hur de äldre kan vara med att påverka sin vardag. Att skapa en delaktighet för medborgarna kan vara en del i det goda betyget som Jönköping har. Eskilstunas vård- och omsorgsboenden har ett brett spann mellan högsta och lägsta resultat i brukarenkäten; flera får toppbetyg medan andra drar ner resultatet på kommunnivå. Alla enheter arbetar med sina resultat, det pågår även ett gemensamt arbete för att lära av goda exempel, de enheter som visar höga nivåer av nöjdhet hos de äldre delger sina arbetssätt, utvecklingsarbeten som genomförts och visat goda resultat och ger inspiration och kunskap till de som behöver lyfta sina verksamheter. I Västerås uppgår andelen lägenheter i servicehus till 40 procent av det totala antalet lägenheter. Sammantaget är andelen som är mycket eller ganska nöjda med sitt boende något lägre för servicehus, två procent. Spridningen mellan olika enheter varierar. För servicehusen är det en spridning från 66 procent till 88 procent. På övriga äldreboenden är spridningen något större men där har flera enheter nått upp till 100 procent. Lägst värde är 53 procent. De som bor på servicehus bedömer sitt allmänna hälsotillstånd och sin rörlighet lite mer positivt än de på äldreboende och de besväras också mindre av ängslan, oro och ensamhet. De är nöjdare med sitt rum men mindre nöjda med de gemensamma utrymmena och utomhusmiljön. När det gäller maten är det en ganska stor skillnad. Andelen som tycker att maten smakar bra är 13 procentenheter lägre för servicehus och det är också 11 procentenheter färre som upplever att måltiderna är en trevlig stund. Skillnaderna i resultat kan bero på att de som bor i servicehus har mindre behov av stöd och omvårdnad jämfört med de som bor på äldreboende. Förväntningarna på vad det särskilda boendet är, ser kanske annorlunda ut. Det som framkommer när personer söker lägenhet i servicehus är många gånger att man söker ett boende som är mer lättskött än villa. Den allmänna bostadsmarknaden, med brist på lägenheter, påverkar också valet att söka servicehuslägenhet. För att förbättra möjligheterna att komma ut i trädgårdarna, året runt, har en satsning på ett trädgårdsprojekt genomförts. Projektet utmynnade i att ett par trädgårdar iordningsställdes och handledning/metod togs fram för att stimulera enheterna till ett aktivt arbete för att öka utevistelse och aktiviteter. Nu pågår ett projekt som syftar till att öka nöjdheten med måltider och måltidsmiljö. Projektet startade 2006 och pågår till och med 2018. Dessa satsningar förväntas ge en ökad nöjdhet.


37

Brukarbedömning för hemtjänst – helhetssyn, andel nöjda eller mycket nöjda, procent

Observera att y-axeln inte börjar på 0 Källa: Socialstyrelsen För helhetssynen på hemtjänsten var andelen nöjda eller mycket nöjda högst för Jönköping och lägst för Södertälje. Jönköpings kommun har fortsatt högt betyg i den nationella brukarundersökningen när det gäller hemtjänst. Medborgarna upplever att de får ett mycket bra bemötande från personalen, medborgarna känner förtroende och de är sammantagna nöjda med hemtjänsten. På frågan ”Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt?” svarar 98% ”Ja, alltid” eller ”Oftast”. Det finns ingen märkbar skillnad mellan privata utförare inom hemtjänsten gentemot kommunal hemtjänst utan resultatet i brukarundersökningen är högt oberoende av utförare. De tidigare åtgärderna som kan ha bidragit till den stora andelen nöjda medborgare har man fortsatt att arbeta aktivt med i Jönköping; det har varit ett ökat fokus på det salutogena arbetssättet. Inom respektive hemtjänstområde arbetar man systematiskt med förbättringsarbeten som gynnar medborgarna i direkt påverkan, till exempel bättre kontakt med sin kontaktperson, mer delaktig i sin genomförandeplan och tydligare information till medborgarna vid förändringar. Att skapa en delaktighet för medborgarna kan vara en del i det goda betyget som Jönköping har. Södertäljes lägsta andel mycket nöjda/nöjda brukare i förhållande till övriga kommuner i R9-nätverket under de tre senaste åren har flera orsaker. En av förklaringarna till det låga resultatet 2015 är sannolikt relaterad till att ett stort antal av brukarna var tvungna att byta utförare av hemtjänst i slutet av 2014 och in på 2015. Anledningen var att kommunen upphörde med LOV och upphandlade i stället hemtjänst enligt LOU med färre utförare. År 2016 har brukarnöjdheten ökat igen. Trots detta har Södertälje en lägre andel nöjda än övriga kommuner i jämförelsen. Vid en djupare analys av resultaten kan man se att Södertäljes brukare upplever att de inte har lika stort förtroende för personalen och att brukarna är mindre nöjda med frågan om det finns tillräckligt med tid än övriga kommuner. År 2017 har andelen mycket nöjda/nöjda brukare ånyo minskat. Ändrade riktlinjer med minskade volymer som följd, införande av digital social dokumentation, införande av digitalt planeringssystem och registrering av ”kom-och-gå” har sammantaget gett verksamheterna möjlighet att införa nya arbetssätt för att möta de nya kraven. Denna omställning har verksamheterna inte fullt ut klarat av att göra.

40

50

60

70

80

90

100


Andel (%)

2015 2016 2017 R9 2017 Riket 2017


procentenheter

Eskilstuna -1

Gävle -2

Jönköping 0

Linköping -1

Norrköping +1

Södertälje +3

Uppsala +1

Västerås -1

Örebro -1

R9 0

Riket -1


38

Medelvärdet för de nio kommunerna är något lägre än för riket avseende hemtjänst. För särskilt boende är R9-kommunernas medelvärde i paritet med rikets.

Ej verkställda biståndsbeslut om särskilt boende, totalantal minus dem som tackat nej till plats

Källa: Eget verksamhetssystem Not: Där det saknas staplar är värdet noll

Uppsala hade år 2017 lägst antal ej verkställda biståndsbeslut medan antalet för Örebro var högst. I Uppsala kommun har antalet ej verkställda beslut under de senaste fyra åren varit noll eller nära noll, med undantag för år 2015 då 26 beslut inte verkställdes inom tre månader. Under andra kvartalet 2015 fanns det markant fler personer som väntade på verkställighet av sitt beslut om särskilt boende än övriga år. År 2016 var antalet ej verkställda beslut åter nere på noll. Under 2017 är utvecklingen fortsatt stabil med ett enda beslut som inte verkställts inom tre månader. En relativt kraftig utbyggnad av vård- och omsorgsbostäder har ägt rum mellan hösten 2015 till hösten 2017 (totalt ca 170 lägenheter). Detta är den främsta orsaken till att antalet ej verkställda beslut åter sjunkit ner till noll eller nära noll när hänsyn tagits till dem som tackat nej till erbjuden plats. Örebro har ett ökat antal icke-verkställda beslut jämfört med 2016 och ligger högst bland R9-kommunerna. Av de 45 vars beslut inte har verkställts, är det 24 som inte fått någon anvisning. Inflödet av nya beslut är högre än antalet avslutade, det finns därmed en brist på lägenheter att anvisa. En viss förbättring av värdet har skett i kvartal 3 då det är 16 personer som ej anvisats jämfört med 24 stycken vid kvartal 2. Planen för byggnationer av nya vård- och omsorgsboendeplatser följer prognosen. I början av 2018 öppnar 25 nya platser och i slutet av 2018 öppnar ytterligare 68 platser. Många av de som väntar på en permanent plats finns på korttidsplatser. Viss problematik finns kring omställning av korttidsplatser till permanenta platser. Dessutom syns en minskad omsättningshastighet på platserna 2017 jämfört med 2016.

Bland analysmåtten finns även mått som visar andel av de äldre invånarna som bor i särskilt boende respektive har hemtjänst, andel i ålder 65+ av befolkningen, två KKiK-mått med omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänsten samt kvalitetsaspekter av särskilt boende liksom tre kostnadsmått.

0

10

20

30

40

50

60

70


Antal

2015 2016 2017 R9 2017


39



Antal nyregistrerade företag, antal/1 000 invånare

Antal nyregistrerade företag per 1 000 invånare i kommunen. Avser helåret 2015. Källa: Nyföretagarcentrums företagsbarometer

Färdigställda lägenheter i nybyggda hus, antal/1 000 invånare

Antal färdigställda lägenheter i nybyggda hus, flerbostadshus och småhus, per 1 000 invånare i kommunen. Källa: Statistiska centralbyrån

Bygglov som har beslutats inom föreskriven tid

Tiden från det att ansökan om bygglov inkommit för registrering till det att expediering av beslut sker. Perioder då ärendet registreras som vilande ingår inte i mätningen. Måttet redovisas som medelvärde. Källa: Eget verksamhetssystem

Nils Holgersson-fastigheten, kostnad fördelad per nyttighet, kr/kvm inkl. moms

Som metod för undersökningen har valts att ”förflytta” en bostadsfastighet till landets alla kommuner och jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. Enbart förbrukningsavgifter (fasta och rörliga avgifter) har beräknats. Den är beräknad utifrån: Kostnaden i kommunen [kr/kvm inkl. moms] x 1000 [kvm] / (15 [antal lägenheter i NH-fastigheten] x 12 [månader]) Källa: EKAN Gruppen

Antal nyregistrerade företag per tusen invånare är ett signalmått som visar nyföretagandet i kommunerna och fångar skillnader i benägenhet att registrera nya företag. Näringslivsstruktur, befolkningsunderlag och befolkningens sammansättning är faktorer som kan förklara skillnader mellan kommunerna.

Antal nyregistrerade företag, per 1 000 invånare

Källa: Nyföretagarcentrums företagsbarometer Nyföretagandet är högst i Örebro och lägst i Eskilstuna och Gävle. Södertälje har brutit sin nedgång och ökade mest.

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10


Antal/1000 inv

2014 2015 2016 R9 2016 Riket 2016


40

Örebro hade det högsta antalet nyregistrerade företag per 1 000 invånare inom R9. Den starka befolkningsutvecklingen och kraftiga byggnationen bidrar till ökad efterfrågan inom ett flertal områden. Kommunen arbetar aktivt för att förbättra företagsklimatet. Örebro kommun har en stadig trend från 2010 där andelen startade företag konstant ökat per 1 000 invånare. År 2010 var Örebro kommun på 101:a plats i Sverige och 2016 på 29:e plats. Det finns flera faktorer bakom detta. En av dem är införandet av LOV som lett till att många företag har startats för att erbjuda sina tjänster. Örebro kommun arbetar t.ex. med lotsmöten, där företagare har möjlighet att träffa flera myndigheter samtidigt istället för att ha olika möten. På lotsmötena får företagen hjälp att tänka rätt från början. Kommunen får också möjlighet att ta del av företagarnas synpunkter vilket bidrar positivt i utvecklingsarbetet. Kommunen har bland annat satsat på Ung Företagsamhet vilket gett resultat. Forskningsresultatet visar att 20 procent av de som drivit ett UF-företag sedan driver ett riktigt företag, bland kvinnor är procenttalet så högt som 80 procent. Södertälje har den största positiva förändringen av antal nyregistrerade företag under perioden. I Södertälje påverkas nyföretagandet i hög grad av industrierna Scanias och AstraZenecas konjunkturväxlingar. Under perioden 2013-2015 har industrierna haft en stark konjunktur vilket har påverkat viljan att starta nya företag. För att stärka nyföretagandet arbetar Södertälje, tillsammans med näringslivet, aktivt för att skapa ett positivt företagsklimat samt avsätter ökade resurser till nyföretagarrådgivning. De branscher där flest företag startades under 2016 var bygg, detaljhandel, företagstjänster samt besöksnäring. Under 2016 startade 630 företag vilket var det högsta antalet företagsstarter sedan mätningarna började göras i mitten av 80-talet. Näringslivets lönsamhet och omsättning ökade tio respektive åtta procent samtidigt som konkurserna minskade med 29 procent i förhållande till 2015. Sammantaget blev 2016 ett mycket framgångsrikt näringslivsår i Södertälje. Gävle tappar något i mätningen mot föregående år. Någon djupare analys av orsakssamband är inte genomförd. Antalet nyregistrerade företag per 1 000 invånare är högre för R9-kommunerna än för riket.


41

Färdigställda lägenheter i nybyggda hus, per 1 000 invånare

Källa: Statistiska centralbyrån Not: Glidande medelvärde Örebro hade högst bostadsbyggande under perioden 2014-2016 och Eskilstuna hade lägst. Örebro har det högsta bostadsbyggandet av R9-kommunerna. Örebro kommun är en stor markägare och kan därför styra bostadsproduktionen efter behovet som finns. Kommunen bygger rekordmycket och cirka 60 – 70 procent av bostäderna produceras på kommunens mark. Det råder balans i efterfrågan på nya lägenheter, men brist på äldre lägenheter. Sammantaget betraktas det som att Örebro kommun har en brist, eftersom kommunen inte kan tillgodose alla segment. Kvaliteten och konkurrensen har ökat de senaste åren, så många nya bostadsproducenter har etablerat sig i kommunen. Norrköpings uppgifter i diagrammet visar på en stor ökning av bostadsbyggandet de två senaste redovisade tidperioderna. Under 2015 och 2016 byggdes det omkring 1 000 lägenheter i Norrköping per år, från att under flera år ha haft ett lågt tillskott av nybyggda bostäder. Eskilstuna har lägst färdigställda lägenheter i nybyggda hus men nybyggnadstaken har ökat kraftigt så bedömningen är att antalet färdigställda bostäder kommer att öka i samma takt.

Antalet färdigställda lägenheter i nybyggda hus visar bostadsbyggandet i kommunerna, det vill säga nytillskottet av bostäder i respektive kommun. Bostadsbyggandet kan variera mycket mellan åren, varför man inte bör fokusera på enskilda år vid en analys. Det finns ett starkt samband mellan bostadsbyggande och kommunens befolkningsstorlek och befolkningstillväxt.

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10


Antal/1000 inv

2012-2014 2013-2015 2014-2016 R9 2014-2016 Riket 2014-2016


42

Bygglov som har beslutats inom föreskriven tid, procent

Källa: Eget verksamhetssystem Not: Data saknas för Västerås år 2015 Norrköping har högst andel bygglov som har beslutats inom föreskriven tid och Södertälje har lägst. I Norrköping har andelen bygglov som beslutats inom föreskriven tid legat över snittet för R9-kommunerna under samtliga jämförda år (2013-2016). Under år 2016 var andelen 98 procent, vilket var en ökning med tre procentenheter sedan år 2015. Norrköping arbetar ständigt med att effektivisera och strukturera handläggningsrutinerna. Detta gäller även rutiner mellan övriga enheter och förvaltningar inom kommunen, det sk. Sesam2-arbetet. Dialogen med byggherrar i tidiga skeden har intensifierats för att skapa bättre ansökningshandlingar. En omorganisation 2015, med samordnare med ansvar för löpande verksamhet och arbetsfördelning, har nu börjat ge resultat. Kommunen har lyckats rekrytera och behålla personal så man har en erfaren skara handläggare. Trots ökande ärendeingång har därför handläggningstiderna inte ökat. Södertälje har lägst andel bygglov som har beslutats inom föreskriven tid (85 procent). Utfallet beror i huvudsak på ett markant ökat antal ärenden under våren 2016 men också på flera vakanta handläggartjänster. Det har således inte funnits tillräckliga resurser för att klara tio veckors handläggningstid. Ytterligare en faktor som påverkar 2016 års utfall är att Södertälje tidgare år använt en annan definition för när ett ärende ska räknas som komplett. Den nya definitionen är mer stringent och påverkar både 2016 års resultat och möjligheten att jämföra Södertälje kommuns utfall över tid. För att kunna öka andelen bygglov som beslutas inom föreskriven tid har bygglovenheten dels rekryterat nya medarbetare till de vakanta tjänsterna

2 SESAM ─Samordnad Effektiv SAMhällsbyggnad ─ är ett projekt som ska skapa bättre förutsättningar för

samordning och effektivitet inom utvalda områden i samhällsbyggnadsprocessen. Stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret, bygg- och miljökontoret samt Norrköping Vatten och Avfall AB samarbetar i projektet för att till exempel tydliggöra och effektivisera arbetsflöden, lösa upp knutar i flödet och förbättra den interna kommunikationen.

0

20

40

60

80

100


Andel (%)

2014 2015 2016 R9 2016


43

och dels arbetat med utveckling av verksamheten med bland annat nya handläggningsrutiner och mallar. Uppsala har fortsatt att utveckla rutiner och riktlinjer för verksamheten. Stort fokus har lagts på att öka förutsägbarheten och transparensen i handläggningen. Uppsala har även satsat extra på proaktiv och rådgivande verksamhet genom utökning av resurser vid informationstillfällen och igångsättning av Bygglovbilen, som främst rullar på landsbygden. Att kommunen har en procentuellt stor ökning av andelen ärenden som klaras inom 10 veckor beror också på utgångsläget som det såg ut för 3-4 år sedan. Kommunen har sedan dess ökat personalstyrkan till en rimlig nivå, ändrat taxa och delegationsordning samt infört en annan arbetsordning för ärenden med fler tidiga kontrollpunkter och möjlighet till förankring i handläggningen.

Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige

Utgångspunkten är en flerbostadsfastighet på 1 000 kvadratmeter och kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning jämförs för fastigheten om den hade stått i någon av resultatnätverkets nio kommuner. Måttet tar inte i beaktande de olika kommunernas satsningar på underhåll eller miljöfokus. Kostnaderna för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning för en genomsnittlig flerbostadsfastighet med följande förutsättningar:

Area 1 000 kvm Antal lägenheter 15 (i medeltal ca 67 kvm/lgh) Årsförbrukning Elenergi Fastighetsel (35A) 15 000 kWh Hushållsel (16A) 34 500 kWh Fjärrvärme Energibehov 193 000 kWh Flöde 3 860 m³ Avfall 3 st 370 liters kärl/vecka Vatten och avlopp 2 000 m³


44

Sammanräknad kostnad av förbrukningsavgifter för Nils Holgersson-fastigheten

Källa: EKAN Gruppen Södertälje har högst kostnader per kvadratmeter för förbrukningsavgifter och Västerås har lägst. Södertälje ligger högst bland de jämförda kommunerna. Förklaringen återfinns inom VA, Återvinning och fjärrvärme. Gemensamt för nyttigheterna är att investeringsbehoven är stora, dels i form av reinvesteringar till följd att stora delar av infrastrukturen är gammal, dels i form av nyinvesteringar då staden växer fort. Då Södertälje tidigare har haft en hög skuldsättning så har dessa investeringar till stora delar behövt självfinansieras med höga taxor till följd. Inom VA finns stora investeringsbehov för att säkerställa kvantitet (Telge Nät införde bevattningsförbud 2017) och kvalitet (produktionsanläggningen var gammal). Dessa stora investeringar i samband med en tidigare underfinansierad taxa innebar stora höjningar. Taxan kommer att sänkas framöver. Inom Återvinning har Södertälje haft höga ambitioner. Bland annat så införde man tidigt insamling av organiskt avfall. Även utvecklingen av fastighetsnära sortering har legat i framkant. Samtidigt har avsättningar gjorts för framtida återställning av återvinningsanläggningen. Då denna avsättning nu är klar kommer en viss taxesänkning att ske framöver. Inom fjärrvärme så har förnyelsebara bränslen använts vilket ökar produktionskostnaden. I samband med en stad som är delad av en kanal och fysiskt utspridd så är kostnaden för infrastrukturen högre än för städer som ligger i mindre kuperat landskap. Inom elhandel och elnät så har Södertälje ett relativt gammalt nät. Då åldern på nätet avgör kapitalbasen som är basen för hur mycket som får debiteras så har Södertälje en relativt låg taxa. Västerås hade vid jämförelsen lägst kostnad med 1 525 kr/lägenhet. Västerås ökade sin snittkostnad med 0,5 procent jämfört med året innan. Det kan jämföras med att medelkommunen bland de nio hade en prissänkning med 0,1 procent. Det innebär att Västerås kostnader ökar lite mer än övriga kommuners i jämförelsen, men är ändå lägst.

0

50

100

150

200

250

300

350


Kronor/kvm

2015 2016 2017 R9 2017 Riket 2017


45

Att Västerås har så låga kostnader beror på att det är låga kostnader för fjärrvärme, el och VA i Västerås. Kostnaderna för fjärrvärme och el är inte lägst av de jämförda kommunerna, men på VA-sidan hade Västerås lägst kostnad. Västerås har cirka 11 procent högre kostnad för fjärrvärme än den kommun som har lägst kostnader. På samma sätt ser det ut för elpriserna. Generellt verkar de kommunägda elföretagen ha lägre elpriser. Nätverkets kommuner har lägre förbrukningskostnader än riket i stort. I tabellbilagan finns kostnaderna nedbrutna per nyttighet: avfall, VA, el och fjärrvärme.

Miljö


Fossiloberoende personbilar och lätta lastbilar enligt MFS, andel (%)

Andel personbilar och lätta lastbilar som drivs med icke-fossila drivmedel. Avser bilar som enligt Transportstyrelsen är registrerade på kommunen och dess majoritetsägda bolag. Källa: Miljöfordon Syd (MFS)

Omställningen till fossiloberoende drivmedel har en stor betydelse för miljö- och klimatarbetet. Det är därför relevant att följa kommunernas omställning till fossiloberoende fordon. I Kolada finns ett mått för andelen miljöbilar där bland annat bensin- och dieseldrivna fordon kan ingå. R9 använder istället den miljövänligaste delmängden av det måttet, nämligen fossiloberoende fordon.

Andel fossiloberoende personbilar och lätta lastbilar av kommunens fordonsflotta

Källa: Miljöfordon Syd Jönköping har högst andel registrerade fossiloberoende personbilar och lätta lastbilar i sin fordonsflotta och Uppsala har lägst.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


Andel (%)

2014 2015 2016 R9 2016 Riket 2016


46

Jönköping har under många år haft en politiskt fastställd ambition att i samband med fordonsbyten alltid i första hand välja biogas eller el. När detta inte är möjligt med hänsyn till körsträckor, avstånd till gastankstation, tekniska krav på fordonet etc. har andra förnybara bränslen valts i andra hand. Personfordon som drivs med fossila bränslen får endast köpas efter särskilt godkännande av förvaltningschef. Kommunen har även en egen HVO-tank som gör det möjligt att tanka förnybart bränsle i de dieselfordon som ännu inte har bytts ut enligt gällande regler eller där det av tekniska skäl inte är möjligt. Målsättningen är att samtliga personfordon ska drivas med förnybara bränslen senast år 2020. Uppsala har sedan 2014 förstärkt styrningen över hur kommunens fordonsflotta utvecklas. Målsättningarna kring fossilfria fordon har skärpts. I den tidigare beställar-utförarorganisationen var det upp till beställaren att själv avgöra vilken typ av fordon som skulle leasas eller köpas in. Från och med 2015-16 finns en mer samordnad hantering av vilka krav som ska ställas på fordonen. Allt eftersom leasingavtal upphör sker en övergång till fossilfria fordon. Verksamheterna har fått en ökad förståelse och medvetenhet för kommungemensamma miljömål. Det har numera även blivit lättare att få fram statistik över i vilken mån fordonen tankas med fossilfria bränslen. Kommunen räknar med att 40 procent av fordonen kommer att vara fossilbränslefria vid utgången av 2017, 75 procent vid utgången av 2018 och 100 procent vid utgången av 2020. R9-kommunerna har väsentligt högre andel fossiloberoende fordon än riket i stort.


1

Bilaga1 Alla signalmått och analysmått

S = signalmått, A = analysmått Nummer efter måttets namn, till exempel. (N11102) avser nummer på måttet i Kolada

Förskola

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 S Anställda, årsarbetare i förskolan med pedagogisk

högskoleexamen, andel (%) Definition: Andel årsarbetare med pedagogisk förskollärarexamen från förskollärarutbildning, fritidspedagogutbildning eller lärarutbildning. Källa: Skolverket. Genom förändring av definitionen (från högskoleutbildning till –examen) av detta nyckeltal sker en mer rättvis jämförelse mellan kommunerna.

Eskilstuna - - 38 38 35

Gävle - - 56 54 52

Jönköping - - 64 61 57

Linköping - - 43 41 37

Norrköping - - 49 46 44

Södertälje 34 33 30

Uppsala - - 40 37 35

Västerås - - 47 47 43

Örebro - - 53 50 47

R9 - - 47 45 42

Riket - - 50 49 45

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 S Andel 2-åringar i förskolan (%)

Definition: Antal 2-åringar som den 31 december respektive år nyttjade förskoleplats dividerat med antalet 2-åringar som bodde i kommunen den 31 december respektive år. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi, men däremot inte familjedaghem. Källa: Respektive kommun samt Statistiska centralbyrån.

Eskilstuna 92 93 92 92 94

Gävle 91 90 89 90 94

Jönköping 86 84 83 87 86

Linköping 94 87 83 87 74

Norrköping 95 94 94 95 93

Södertälje 91 92 90 93 91

Uppsala 85 68 83 87 86

Västerås - 91 91 92 90

Örebro 91 92 90 91 90

R9 86 88 90 88

Riket 89 89 87 92 94


2

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Barn per årsarbetare i förskola (N11102)

Definition: Antal barn, i åldern 1-5 år, i förskola totalt, dividerat med totalt antal årsarbetare. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: Skolverket via Kolada

Eskilstuna 5,7 5,7 5,5 5,1 5,2

Gävle 5,3 5,4 5,7 5,4 5,4

Jönköping 4,4 4,8 4,9 4,8 4,7

Linköping 5,5 5,7 5,6 5,3 5,1

Norrköping 6,0 5,5 5,3 5,7 5,3

Södertälje 5,4 5,6 5,0 5,4 5,3

Uppsala 5,0 5,4 5,7 5,5 5,3

Västerås 5,3 5,2 5,1 5,1 5,2

Örebro 5,1 5,3 5,4 5,3 5,2

R9 5,3 5,4 5,4 5,3 5,2

Riket 5,4 5,4 5,4 5,3 5,2

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Kostnad förskola kr per barn (N11008)

Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskola, dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola vid mätning 15/10 föregående och innevarande år. Avser samtlig regi. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket via Kolada

Eskilstuna 129 152 127 286 134 133 137 302 142 715

Gävle 129 521 128 293 129 779 133 224 138 792

Jönköping 138 516 134 239 133 503 143 137 148 318

Linköping 122 988 125 727 132 085 141 167 144 857

Norrköping 114 326 117 101 120 808 122 000 129 186

Södertälje 126 975 134 379 139 279 142 672 141 410

Uppsala 131 456 133 497 134 461 144 419 147 113

Västerås 126 446 130 441 133 453 139 720 137 807

Örebro 122 194 120 487 123 856 130 417 134 569

R9 126 842 127 939 131 262 137 118 140 530

Riket 123 085 125 593 130 784 136 715 142 232


3

Grundskola

Mått Kommun 2013 2014 2015 2016 2017 Kvinnor Män S Andel elever i åk 9 som uppnår minst lägsta

behörighet till gymnasieskolan, hemkommun, andel (%) (N15428) Definition: Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket via Kolada

Eskilstuna 85,6 82,8 83,9 81,8 80,5 81,8 79,3

Gävle 86,1 87,9 83,4 84,7 85,4 87,5 83,3

Jönköping 89,1 86,1 88,8 90,4 85,6 86,7 84,5

Linköping 88,7 88,1 86,6 86,9 85,5 87,9 83,3

Norrköping 85,5 82,4 81,5 82,9 80,2 80,1 80,3

Södertälje 80,9 84,7 82,0 83,9 84,2 85,2 83,1

Uppsala 90,5 91,5 89,2 92,0 87,5 88,9 86,1

Västerås 85,2 87,3 84,8 85,0 82,6 83,3 81,9

Örebro 84,9 84,4 83,6 85,8 84,6 84,6 84,6

R9 86,3 86,1 84,9 85,9 84,0 85,1 82,9

Riket 87,5 86,4 85,2 86,4 83,7 86,4 81,3

Mått Kommun 2013 2014 2015 2016 2017 Kvinnor Män S Genomsnittligt meritvärde åk 9 (N15405)

Definition: Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever folkbokförda i kommunen, oavsett var de går i skola. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Källa: SCB och Skolverket.

Eskilstuna 211 213 214 212 213 225 203

Gävle 202 208 204 211 212 226 199

Jönköping 213 212 220 225 220 234 206

Linköping 215 218 218 222 222 235 210

Norrköping 208 203 207 209 209 219 201

Södertälje 202 210 214 218 218 225 210

Uppsala 223 227 229 234 231 241 221

Västerås 211 215 215 219 217 229 207

Örebro 208 211 212 217 218 225 212

R9 210 213 215 219 218 229 208

Riket 209 210 212 214 213 227 199


4

Mått Kommun 2013 2014 2015 2016 2017 Kvinnor Män A Genomsnittligt meritvärde åk 9, avser alla som

går i skolor i kommunen oavsett regi och folkbokföringsort (N15501)

Definition: Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i skolor belägna i kommunen, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Det möjliga maxvärdet är 320 poäng.

Källa: SCB och Skolverket via Kolada

Eskilstuna 213 214 215 205 212 225 200

Gävle 203 208 203 212 210 225 197

Jönköping 212 212 218 221 217 234 200

Linköping 215 218 217 218 218 234 203

Norrköping 207 203 208 205 207 219 197

Södertälje 204 210 213 216 217 224 209

Uppsala 221 227 228 222 224 240 210

Västerås 211 213 214 204 211 226 196

Örebro 209 212 212 218 218 226 210

R9 211 213 214 214 215 228 203

Riket 208 209 215 209 207 225 191

Mått Kommun 2013 2014 2015 2016 2017 Kvinnor Män A Elever i åk. 9 som uppnått kravnivån, totalt,

andel (%) (N15418) Definition: Andel (%) av avgångseleverna som uppnått målen, d v s betyget Godkänd eller högre, i samtliga ämnen under läsåret. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Källa: Skolverket via Kolada

Eskilstuna 73,9 75,1 75,5 73,6 70,8 75,1 67,1

Gävle 70,6 74,0 69,5 70,1 71,5 75,6 67,7

Jönköping 79,2 75,5 78,4 81,5 75,9 80,4 71,4

Linköping 78,3 79,1 76,9 78,9 75,6 81,4 70,4

Norrköping 74,5 73,6 72,2 73,0 68,5 70,3 67,0

Södertälje 67,5 70,0 71,8 74,6 72,0 74,8 69,3

Uppsala 78,7 83,3 80,5 82,3 75,3 82,0 69,2

Västerås 76,6 76,8 75,7 72,5 68,0 73,1 63,4

Örebro 74,3 77,1 73,3 79,0 76,9 78,6 75,3

R9 74,8 76,1 74,9 76,2 72,7 76,8 69,0

Riket 76,7 76,2 75,3 76,4 71,4 77,4 66,6


5

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 Kvinnor Män A Elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla

ämnen (som eleven läser), hemkommun, andel (%) (N15543) Definition: Antal elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven (betyg A-E) i samtliga ämnen som eleven läser dividerat med antal elever i årskurs 6 totalt. Avser elever folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skola. Elever med okänd bakgrund ingår. OBS! Måttet är inte direkt jämförbart mellan kommunerna på grund av att eleverna läser olika ämnen och olika antal ämnen i årskurs 6. Källa: Skolverket och SCB via Kolada

Eskilstuna 74,7 74,9 72 74 76,9 71,1

Gävle 76,6 74,9 78,2 76,9 78,6 75,4

Jönköping 85,1 83,1 86,2 86,5 91,7 81,5

Linköping 81,7 77,7 82,6 79,2 82,7 75,5

Norrköping 78 72,8 75,1 75,5 78,6 72,7

Södertälje 60,4 66,7 75,1 65,1 67,9 62,6

Uppsala 84,2 83,5 84,8 83,8 85,3 82,3

Västerås 76,3 73,8 77,7 76,5 78,3 74,8

Örebro 79 80 76,9 77,7 79,2 76,2

R9 77,3 76,4 78,7 77,2 79,9 74,7

Riket 80,0 79,1 79,5 77,9 81,9 74,2

Mått Kommun 2013 2014 2015 2016 2017 Kvinnor Män A Elever som klarat alla delprov för ämnesproven i

svenska, svenska som andraspråk och matematik i åk 3, genomsnittlig andel (%) (N15474)

Genomsnittlig procentsats för de elever som klarat samtliga ämnesprov i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3. Beräknas som antal godkända elever i matematik + antal godkända elever i svenska och svenska som andraspråk/alla elever i åk 3 per hemkommun. Avser elever folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skolan.

Källa: Skolverket via Kolada

Eskilstuna 61 63 68 62 64 67 62

Gävle 78 72 75 71 71 74 68

Jönköping 76 73 74 75 77 78 76

Linköping 66 67 67 69 71 76 67

Norrköping 59 64 66 64 68 71 66

Södertälje 56 63 49 64 64 66 63

Uppsala 73 74 78 75 78 82 75

Västerås 63 65 68 65 66 71 62

Örebro 66 64 69 67 67 70 65

R9 67 63 70 68 70 73 67

Riket 68 68 70 68 69 73 65


6

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Elever/lärare (årsarbetare) i grundskola totalt,

antal (N15033) Definition: Antal elever per lärare i årskurs 1-9 omräknat till heltidstjänster, i kommunala och fristående skolor i kommunen. Övrig pedagogisk personal (förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare) ingår inte. Avser läsår, mätt den 15 oktober. Källa: Skolverket (Siris) via Kolada

Eskilstuna 13,1 12,6 13,2 13,4 13,1

Gävle 12,2 13,0 12,7 12,8 12,8

Jönköping 11,3 12,2 11,6 12,0 11,7

Linköping 12,0 12,2 12,5 12,0 11,1

Norrköping 13,2 12,8 11,6 11,5 11,6

Södertälje 13,0 12,9 11,7 11,3 11,4

Uppsala 12,7 13,0 12,6 13,4 13,3

Västerås 12,9 12,9 12,8 13,1 13,1

Örebro 12,1 11,7 12,0 12,4 12,0

R9 12,6 12,5 12,5 12,4 12,2

Riket 11,6 11,5 11,7 11,9 11,7

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev

(N15006) Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för grundskola hemkommun, kr/elev dividerat med antal elever i grundskola som är folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser samtlig regi Källa: SCB och Skolverket via Kolada

Eskilstuna 84 411 89 871 93 925 96 349 104 257

Gävle 87 935 90 969 94 236 95 909 103 715

Jönköping 91 062 90 003 91 071 94 363 98 308

Linköping 91 791 94 042 99 059 103 499 111 705

Norrköping 86 410 86 345 88 990 93 311 99 754

Södertälje 81 442 82 947 98 031 105 269 107 180

Uppsala 88 640 91 600 93 877 92 322 96 232

Västerås 82 372 85 275 86 585 87 615 91 374

Örebro 85 096 88 414 90 577 96 045 98 021

R9 87 684 89 941 92 928 96 076 101 172

Riket 96 698 98 466 100 463 102 976 110 999


7

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Kostnad för kommunal grundskola (enl.

Skolverket), kr/elev (N15008) Definition: Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, skolmåltider, elevvård, undervisning, läromedel, utrustning och skolbibliotek, övriga kostnader, till exempel SYV-verksamhet. Källa: SCB via Kolada

Eskilstuna 83 993 88 844 93 561 95 961 105 617

Gävle 87 353 89 639 92 919 95 090 105 493

Jönköping 89 236 87 510 88 477 92 419 96 729

Linköping 89 979 93 214 98 252 104 049 113 298

Norrköping 85 053 84 445 86 125 90 644 98 470

Södertälje 91 556 92 855 97 709 104 318 108 710

Uppsala 87 353 88 713 90 825 90 028 -

Västerås 82 112 86 391 86 347 87 213 92 420

Örebro 82 863 86 622 89 480 95 335 -

R9 86 611 88 693 91 522 95 006 102 962

Riket 92 092 93 868 95 566 98 419 106 629

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Nettokostnadsavvikelse grundskola inkl.

förskoleklass, (%) (N15001) Avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad för grundskola inkl. förskoleklass, kr/inv. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Referenskostnaden bygger på nettokostnaden för grundskola och förskoleklass i riket, andel 6-15-åringar i kommunen, barn med utländsk bakgrund samt antaganden om merkostnader för små skolor och skolskjuts. Därutöver tillkommer del av standardkostnaderna från delmodellerna löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. Källa: SKL

Eskilstuna -11,2 -5,9 -5,7 -6 -8,1

Gävle -4,5 -3,1 -3,4 -3,2 0,1

Jönköping -0,2 -1,5 -2,4 -3,1 -3,8

Linköping -0,3 -0,0 3,0 3,9 6,9

Norrköping -5,5 -7,2 -7,6 -7,5 -5,2

Södertälje -5,3 -6,1 -2,9 -0,5 0,7

Uppsala -1,7 -2,6 -3,6 -7,1 -7,2

Västerås -9,8 -8,9 -8,9 -10,1 -12

Örebro -5,4 -4,3 -3,9 -2,6 -3,7

R9 -4,9 -4,4 -3,9 -4 -3,6

Riket 3,8 2,9 2,7 2,3 1,7


8

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Elever inskrivna i grundsärskola, andel (%)

(N18890)

Antal inskrivna elever i grundsärskola*) (förskoleklass och år 1-10; tidigare ”obligatorisk särskola”) dividerat med antal elever i grundskola (f-9), särskola (f-10) och specialskola (f-9) grupperat på hemkommun. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10.


*) avser enbart kommunal regi

- Bortfall . Ej tillämplig .. Sekretess

Eskilstuna 1,1 1,0 0,8 1,1 1,3

Gävle 1,4 1,2 1,4 .. .

Jönköping 0,9 .. . ..

Linköping .. 0,9 . ..

Norrköping 1,0 .. .. ..

Södertälje 1,5 1,3 1,4 1,2 1,2

Uppsala 0,6 0,9 0,9 0,7 0,8

Västerås 1,5 1,4 1,3 1,3 1,2

Örebro 0,9 0,8 0,8 0,8 0,7

R9 1,1 1,1 1,1 1,0 1,0

Riket 1,1 1,0 1,0 0,9 0,9

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Kostnad grundsärskola, kr/elev (18021)

Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för grundsärskola (tidigare obligatorisk särskola), dividerat med antal elever folkbokförda i kommunen (hemkommun). Uppgiften avser kalenderår. Avser grundsärskola för barn med utvecklingsstörning i åldrarna 1-10 år samt träningsskola. Kostnader och intäkter för elever som är inskrivna i grundsärskolan men integrerade i grundskolan redovisas under grundskolan. Avser samtlig regi.

Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag och Skolverket via Kolada

Eskilstuna 547 318 525 429 625 167 409 073 396 660

Gävle 294 481 277 504 281 290 317 098 353 738

Jönköping 461 383 449 929 479 720 531 783 441 993

Linköping 387 689 398 610 368 480 425 884 411 669

Norrköping 370 056 346 923 356 696 370 343 382 038

Södertälje 345 497 378 486 336 588 370 548 349 746

Uppsala 679 951 517 075 432 262 454 255 443 339

Västerås 502 897 494 957 476 500 467 082 482 114

Örebro 571 869 560 880 488 549 411 118 447 195

R9 462 349 438 866 427 250 417 465 412 055

Riket 585 326 523 235 555 161 545 457 564 577


9

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Årsarbetare i fritidshem med pedagogisk

högskoleexamen, andel (%) (N13015) Definition: Antal årsarbetare totalt med pedagogisk högskoleexamen (förskollärar-, fritidspedagog- respektive lärarutbildning) totalt som arbetar med barn i fritidshem dividerat med totalt antal årsarbetare i fritidshem. Antal anställda som arbetar med barn har omräknats till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: SCB och Skolverket via Kolada

Eskilstuna 60,6 63,2 59,1 56,5 43,8

Gävle 83,7 85,2 82,4 79,2 71,1

Jönköping 87,9 88,0 89,8 83,4 71,1

Linköping 58,1 58,0 54,9 52,5 47,6

Norrköping 68,1 67,2 61,5 56,4 47,1

Södertälje 23,4 26,1 21,3 18,9 14,9

Uppsala 36,4 33,5 32,5 35,6 32,6

Västerås 56,6 55,6 55,9 53,8 46,8

Örebro 65,8 63,8 62,1 53,7 47,5

R9 60,1 60,1 57,7 54,4 47,0

Riket 59,7 59,2 55,9 51,8 44,3

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Inskrivna barn/årsarbetare i fritidshem, antal

(N13014) Definition: Antal inskrivna barn i fritidshem totalt dividerat med totalt antal årsarbetare som arbetar med barn i fritidshem. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: SCB och Skolverket via Kolada


Gävle 21 22 21 21 21

Jönköping 16 15 16 16 15

Linköping 17 21 21 21 19



Uppsala 34 38 38 37 34

Västerås 20 23 23 23 21

Örebro 24 28 27 28 27

R9 22 24 24 24 22

Riket 21 22 22 23 22


10

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Kostnad fritidshem, kr/inv 6-12 år (N13007)

Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för fritidshem, dividerat med antal invånare 6-12 år 31/12. Avser samtlig regi. Källa: SCB via Kolada

Eskilstuna 13 229 12 933 12 069 13 089 13 046

Gävle 17 686 17 815 17 980 19 955 21 225

Jönköping 21 162 20 705 21 033 21 743 22 787

Linköping 20 580 20 208 21 827 22 266 23 144

Norrköping 16 531 16 620 17 182 17 520 16 731

Södertälje 12 548 11 487 12 488 13 788 11 724

Uppsala 11 932 11 440 10 512 12 968 14 535

Västerås 14 286 14 040 16 032 15 918 15 484

Örebro 14 478 14 784 15 518 12 377 16 279

R9 15 826 15 559 16 071 16 625 17 217

Riket 16 540 16 839 17 273 17 626 18 141

Gymnasieskola

Mått Kommun 2015 2016 2017 Kvinnor Män S Gymnasieelever med examen eller studiebevis

inom 4 år, hemkommun, andel (%) (N17457) Definition: Antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för fyra år sedan som fått examen eller studiebevis inom fyra år, inkl. IM, dividerat med antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för fyra år sedan, inkl. IM. Källa: SCB via Kolada

Eskilstuna 75,1 74,8 71,0 74,0 68,2

Gävle 78,4 80,8 74,4 76,2 72,6

Jönköping 80,1 81,1 81,6 81,8 81,3

Linköping 79,0 81,1 77,4 77,6 77,3

Norrköping 74,9 76,5 74,7 77,2 72,2

Södertälje 66,9 69,9 69,8 72,4 67,6

Uppsala 79,0 76,2 80,2 81,3 79,2

Västerås 79,8 79,4 80,4 81,6 79,1

Örebro 79,5 81,0 78,9 80,6 77,2

R9 77,0 77,9 76,5 78,1 75,0

Riket 78,6 78,7 78,5 81,0 76,4


11

Mått Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 Kvinnor Män

S Etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) (N17434)

Definition: Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg eller motsvarande år T-2 som påbörjat studier på universitet/högskola eller börjat arbeta år T, oberoende av var arbetet ligger. Även andra utbildningar som berättigar till studiebidrag räknas in som studier. Exempel på detta är KY-utbildningar och Komvux.


Eskilstuna 67,4 59,1 59,5 59,3 64,5 68,1 60,9

Gävle 62,1 62,2 59,6 61,9 64,7 66,1 63,1

Jönköping 76,2 72,3 70,3 71,7 72,9 70,9 75,0

Linköping 70,4 70,1 72,2 72,9 74,0 77,0 71,1

Norrköping 69,4 66,6 64,2 67,1 68,4 68,4 68,4

Södertälje 71,4 73,5 72,9 72,4 78,0 76,9 79,1

Uppsala 73,1 73,4 70,6 72,0 70,6 70,5 70,8

Västerås 68,9 69,2 71,1 71,5 72,3 73,4 71,3

Örebro 66,5 63,3 63,8 64,6 64,2 67,9 60,5

R9 69,5 67,7 67,1 68,2 70,0 71,0 68,9

Riket 66,9 66,7 65,8 66,7 64,5 68,1 60,9

Mått Kommun 2013 2014 2015 2016 2017 Kvinnor Män A Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning,

genomsnitt (N17500) Definition: Elevernas sammanlagda betygspoäng. (Kursens poäng multiplicerat med vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15, MVG=20). Endast betygsatta kurser är medräknade.), dividerat med poängsumman för respektive nationellt program. Avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Endast betygsatta kurser är medräknade. Källa: SCB och Skolverket via Kolada

Eskilstuna 13,1 13,7 13,7 14,0 14,1 14,4 13,7

Gävle 13,8 13,8 13,6 13,8 14,0 15,0 13,1

Jönköping 13,8 13,8 13,7 14,0 14,2 15,0 13,3

Linköping 14,4 14,0 14,2 14,4 14,4 15,2 13,7

Norrköping 13,7 13,6 13,8 13,9 13,7 14,2 13,2

Södertälje 13,8 13,6 13,4 13,7 13,8 14,1 13,4

Uppsala 14,4 14,0 14,2 14,2 14,5 15,1 13,9

Västerås 13,9 13,8 13,8 13,8 14,1 14,8 13,3

Örebro 14,0 14,1 14,0 13,9 14,2 14,8 13,5

R9 13,9 13,8 13,8 13,9 14,1 14,7 13,5

Riket 13,8 13,9 13,9 14,0 14,1 14,8 13,5


12

Mått Kommun 2014 2015 2016 2017 Kvinnor Män A Gymnasieelever med examen eller studiebevis

inom 3 år, hemkommun, andel (%) (N17441) Definition: Antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för tre år sedan med examen eller studiebevis inom tre år, inkl. IM dividerat med antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för tre år sedan, inkl. IM Källa: SCB via Kolada

Eskilstuna 68,8 69,8 64,8 64,4 67,0 61,8

Gävle 70,1 74,6 65,9 69,8 73,2 66,7

Jönköping 72,9 76,1 77,7 76,7 77,9 75,4

Linköping 72,2 73,8 70,3 75,1 73,8 76,4

Norrköping 68,1 69,1 65,9 68,4 71,4 65,6

Södertälje 57,5 61,5 63,0 61,2 62,2 60,2

Uppsala 70,2 67,1 69,3 73,4 76,0 71,0

Västerås 74,3 74,8 74,5 74,7 78,3 71,4

Örebro 71,4 73,7 72,8 72,7 74,2 71,2

R9 69,5 71,2 69,4 70,7 72,7 68,8

Riket 71,5 71,8 71,7 71,5 74,2 69,2

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 Kvinnor Män A Gymnasiefrekvens, (%) (N17899)

Definition: Antal barn 16-18 inskrivna i gymnasieskolan den 15/10 i kommunen dividerat med antal barn 16-18 år i kommunen den 15/10. Källa: SCB och Skolverket via Kolada

Eskilstuna 92,0 91,1 91,4 91,6 92,1 93,0 91,3

Gävle 92,6 91,3 90,7 91,6 91,1 91,5 90,8

Jönköping 95,9 94,3 94,7 97,5 94,4 94,9 93,8

Linköping 92,6 92,2 92,2 94,5 91,5 91,6 91,4

Norrköping 92,6 91,5 91,5 91,4 91,5 91,7 91,3

Södertälje 90,6 89,4 91,7 94,0 93,2 93,8 92,7

Uppsala 93,3 93,0 93,3 96,2 92,7 92,9 92,6

Västerås 92,3 91,6 91,7 92,1 90,6 91,3 89,9

Örebro 92,9 92,6 92,4 93,7 92,6 93,1 92,1

R9 92,8 91,9 92,2 93,6 92,2 92,7 91,8

Riket 93,4 92,7 92,7 95,1 92,0 92,5 91,5


13

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev

(N17005) Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för gymnasieskola hemkommun, dividerat med antal elever folkbokförda i kommunen inskrivna i gymnasieskola, under kalenderåret. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket via Kolada

Eskilstuna 90 626 99 063 102 485 108 271 117 843

Gävle 102 535 104 667 106 320 108 550 114 053

Jönköping 97 536 97 492 99 165 104 097 108 684

Linköping 95 303 97 744 102 673 106 755 114 888

Norrköping 88 475 92 197 98 050 102 066 106 978

Södertälje 99 999 103 406 110 033 109 678 113 854

Uppsala 113 329 117 301 115 252 118 329 127 848

Västerås 92 732 101 828 106 309 104 632 114 318

Örebro 88 988 84 827 103 863 107 348 134 943

R9 96 614 99 836 104 906 107 747 117 045

Riket 110 394 115 691 119 953 122 857 128 354

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Kostnad för kommunal gymnasieskola (enl.

Skolverket), kr/elev (N17007) Definition: Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev i den kommunala gymnasieskolan för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, skolmåltider, elevvård, undervisning, läromedel, övriga kostnader. Källa: SCB via Kolada

Eskilstuna 88 881 98 958 100 145 104 772 114 168

Gävle 97 138 98 091 98 415 102 060 107 249

Jönköping 90 780 90 092 92 743 97 298 101 561

Linköping 94 543 97 421 102 259 106 768 113 609

Norrköping 87 054 88 333 98 101 102 390 106 472

Södertälje 101 847 108 483 126 386 125 500 138 060

Uppsala 107 063 110 856 109 719 112 765 112 467

Västerås 94 381 103 207 109 221 106 678 117 267

Örebro 90 432 111 145 95 919 100 925 140 078

R9 94 680 100 732 103 656 106 573 116 770

Riket 125 122 131 240 136 557 137 303 184 847


14

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Nettokostnadsavvikelse gymnasieskola, (%)

(N17001) Avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad för gymnasieskolan, kr/inv. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Referenskostnaden bygger på nettokostnaden för gymnasieskola i riket, andel 16-18-åringar i kommunen, elevernas programval samt antaganden om merkostnader för små skolor, skolskjuts och inackorderingsbidrag. Därutöver tillkommer del av standardkostnaderna från delmodellerna löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. Källa: SKL

Eskilstuna -12,2 -9,6 -10,5 -8,0 -2,9

Gävle 0,2 -1,6 -3,9 0,4 -4,3

Jönköping -5,1 -6,4 -7,6 -4,8 -3,4

Linköping -5,7 -5,2 -2,9 -3,4 -1,7

Norrköping -13,7 -14,0 -10,6 -11,4 -13,7

Södertälje -3,3 -4,3 -1,3 -6,5 -2,4

Uppsala 13,7 14,9 8,2 9,0 12,2

Västerås -6,7 0,9 1,4 -1,2 2,0

Örebro -12,8 -12,1 -7,4 -3,4 -7,9

R9 -5,0 -4,2 -3,9 -3,3 -2,5

Riket 3,2 2,4 2,7 2,5 1,7

Vuxenutbildning

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 S Studieresultat SFI, fullföljda kurser, sammanvägt

för studieväg 1-3 (%) Definition: Sammanvägt värde för kurs 1A, 1B, 2B, 2C, 3C, 3D. Kursdeltagare som fullföljer kursen, kalenderår. Källa: Skolverket


Gävle 39 39 33 38 35

Jönköping 35 38 34 32 33

Linköping 37 38 24 37 29



Uppsala 35 40 35 30 30

Västerås 41 40 46 45 45

Örebro 37 35 33 40 31

R9 39 41 39 41 37

Riket 38 38 37 37 36


15

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 S Grundläggande kurser andel godkända (%)

Definition: Andelen gäller de som fullföljt kurs och som fått lägst E/godkänt, årsbas. Källa: Eget verksamhetssystem.


Gävle 79 87 85 92

Jönköping 92 93 93 92 100

Linköping 74 86 85 71 -


Södertälje 100 97 99 98 99

Uppsala 80 84 83 80

Västerås 84 - 89 86

Örebro 74 94 93 96 92

R9 88 90 89 92

Riket

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 S Gymnasiala kurser andel godkända (%)

Definition: Andelen gäller dem som fullföljt kurs och som fått lägst E/godkänt, årsbas. Källa: Eget verksamhetssystem


Gävle 84 84 84 82

Jönköping 92 89 91 89 87

Linköping 74 77 86 75 -



Uppsala 78 77 81 78


Örebro 74 83 83 77 77

R9 81 82 80 81

Riket


16

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 S Yrkesutbildningar andel godkända (%)

Definition: Andelen gäller dem som fullföljt kurs och som fått lägst E/godkänt, årsbas. Källa: eget verksamhetssystem


Gävle 92 89 91 92

Jönköping 96 93 94 92 90

Linköping 90 93 90 87 -



Uppsala 92 88 93 89


Örebro 96 93 95 94 96

R9 93 91 91 92

Riket

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Gymnasiala kurser, andel som avbrutit kurs (%)

Definition: Andel av kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning som enligt deltagarförteckningen har avbrutit kurs vid årets slut. Källa: Skolverket


Gävle 21 19 21 19 19

Jönköping 23 13 19 14 13

Linköping 16 17 18 21 21



Uppsala 16 13 10 13 16

Västerås 16 18 19 17 18

Örebro 20 23 21 23 26

R9 18 17 17 17 17

Riket 18 17 18 18 19


17

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Grundläggande kurser andel som avbrutit kurs (%)

Definition: Genomsnittligt antal elevtimmar för kursdeltagare på studieväg 1-3 som slutfört kursen med godkänt betyg. Källa: Skolverket


Gävle 27 36 24 25 25

Jönköping 21 29 44 28 26

Linköping 22 23 20 19 23



Uppsala 25 18 13 13 15

Västerås 21 21 24 23 26

Örebro 18 23 22 36 31

R9 22 24 24 24 24

Riket

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Studietimmar SFI i genomsnitt för godkänd elev

Definition: Genomsnittligt antal elevtimmar för kursdeltagare på studieväg 1-3 som slutfört kursen med godkänt betyg. OBS, från 2016 redovisar Skolverket endast dem som har slutfört kursen, oavsett betyg. Källa: Skolverket

Eskilstuna 146 170 178 112 154

Gävle 201 189 200 202 186

Jönköping 213 225 279 369 353

Linköping 175 225 202 215 227

Norrköping 283 243 241 224 162

Södertälje 158 201 198 235 237

Uppsala 315 259 278 367 330

Västerås 296 295 365 421 350

Örebro 169 205 171 180 184

R9 217 224 235 258 242

Riket 231 208 235 256 256


18

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Genomsnittlig timkostnad SFI för godkänd elev,

kronor. OBS, från 2016 redovisar Skolverket endast dem som har slutfört kursen, oavsett betyg. Källa: Skolverket SCB

Eskilstuna 219 142 154 197 179

Gävle 201 165 302 216 313

Jönköping 217 149 136 136 127

Linköping 242 193 338 193 195

Norrköping 75 85 137 129 330

Södertälje 209 176 14 86 150

Uppsala 131 176 176 145 174

Västerås 43 44 54 50 66

Örebro 442 437 409 306 428

R9 198 174 191 162 218

Riket

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Kostnad Komvux kr per heltidsstuderande

Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för Komvux, dividerat med antal heltidsstuderande. Avser samtlig regi. Källa: Skolverket, SCB

Eskilstuna 44 393 33 161 27 949 39 992 51 643

Gävle 49 315 34 348 33 993 45 368 50 700

Jönköping 63 278 55 895 49 025 49 006 42 485

Linköping 42 310 40 095 42 301 42 283 45 670

Norrköping 47 596 47 101 54 551 57 982 59 496

Södertälje 42 323 38 726 42 991 42 806 33 222

Uppsala 42 776 35 752 42 418 37 910 36 168

Västerås 35 646 35 303 29 615 36 521 43 987

Örebro 39 243 34 703 50 269 46 350 48 825

R9 45 209 39 454 41 457 44 247 45 800

Riket 52 214 51 570 48 849 53 768 57 237


19

Kultur och fritid

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 Kvinnor Män S Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv

7-20 år, andel (%) (U09800) Definition: Deltagartillfällen är summan av antalet närvarande deltagare i av RF godkända sammankomster för vilken föreningen sökt LOK-stöd (Statligt lokalt aktivitetsstöd). LOK-stödet ges till aktiviteter för pojkar och flickor 7-20 år. Stöd ges även till handikappidrottare som är äldre än 20 år, men detta är exkluderat i denna sammanräkning. Källa: Riksidrottsförbundet, via Kolada

Eskilstuna 32 32 32 34 32 25 38

Gävle 40 39 39 41 43 30 55

Jönköping 38 39 38 38 39 29 49

Linköping 31 31 32 32 31 26 36

Norrköping 29 28 28 29 28 22 34

Södertälje 22 25 26 26 27 20 33

Uppsala 31 31 31 33 33 27 38

Västerås 38 38 35 36 38 28 47

Örebro 32 33 34 34 33 24 41

R9 33 33 33 34 34 26 41

Riket 30 31 30 30 30 25 35

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Nettokostnad fritidsverksamhet, kr/inv (N09018)

Definition: Nettokostnad för fritidsverksamhet, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser allmän fritidsverksamhet, idrotts- och fritidsanläggningar samt fritidsgårdar. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag, via Kolada

Eskilstuna 1 365 1 401 1 425 1 484 1 507

Gävle 1 198 1 268 1 278 1 390 1 319

Jönköping 1 163 1 231 1 229 1 237 1 202

Linköping 988 1 106 1 098 1 110 1 163

Norrköping 1 142 1 124 1 123 1 186 1 208

Södertälje 1 262 1 276 1 259 1 433 1 384

Uppsala 1 159 1 186 1 185 1 256 1 300

Västerås 1 546 1 411 1 637 1 641 1 596

Örebro 1 428 1 531 1 521 1 637 1 599

R9 1 250 1 282 1 306 1 375 1 364

Riket 1 284 1 296 1332 1 371 1 421


20

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Nettokostnad kulturverksamhet, kr/inv (N09022)

Definition: Nettokostnad för kulturverksamhet, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser stöd till studieorganisationer, allmän kulturverksamhet, bibliotek samt musik- och kulturskola. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag, via Kolada

Eskilstuna 1 092 1 176 1 179 1 139 1 103

Gävle 1 473 1 479 1 501 1 594 1 569

Jönköping 889 919 934 955 930

Linköping 1 133 1 173 1 198 1 237 1 260

Norrköping 1 176 1 288 1 323 1 319 1 340

Södertälje 978 917 1 016 1 038 1 032

Uppsala 966 965 881 919 949

Västerås 1 166 1 170 1 239 1 224 1 224

Örebro 1 118 1 165 1 147 1 171 1 102

R9 1 110 1 139 1 158 1 177 1 168

Riket 994 1 005 1 029 1 050 1 091


Mått Kommun 2013 2014 2015 2016 2017 Kvinnor Män S Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter

avslutad utredning eller insats, andel (%) Definition: Andel (%) barn i åldern 0-12 år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Avser insatser/utredningar som avslutades första halvåret år T-1. Källa: Egen undersökning i kommunen

Eskilstuna 73 71 91 91 65 63 67

Gävle 81 76 59 - 82 80 84

Jönköping 73 75 71 72 55 54 55

Linköping 82 75 86 79 80 79

Norrköping 86 77 85 82 85 79

Södertälje 77 75 73 65 75 75 76

Uppsala 74 61 73 72 73 75 70

Västerås 63 53 74 56 73 74 73

Örebro 83 76 75 75 80 80 80

R9 73 74 75 74 74 74

Riket


21

Mått Kommun 2013 2014 2015 2016 2017 Kvinnor Män S Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år

efter avslutad utredning eller insats, andel (%) Definition: Andel (%) ungdomar i åldern 13-20 år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Avser insatser/utredningar som avslutades första halvåret år T-1. Källa: Egen undersökning i kommunen

Eskilstuna 88 76 88 92 77 74 79

Gävle 70 63 62 - 82 82 81

Jönköping 72 73 81 92 61 62 61

Linköping 79 81 83 84 79 88

Norrköping 86 76 82 82 78 87

Södertälje 66 80 60 77 73 80

Uppsala 78 68 77 72 77 74 79

Västerås 59 69 74 59 68 66 70

Örebro 75 82 81 90 96 97 93

R9 74 78 79 78 76 80

Riket

Mått Kommun 2013 2014 2015 2016 2017 Kvinnor Män S Ej återaktualiserade vuxna med missbruks-

problem 21+ år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) Definition: Andel (%) vuxna med missbruk 21+ år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Avser insatser/utredningar som avslutades första halvåret år T-1. Källa: Egen undersökning i kommunen

Eskilstuna 54 58 76 76 79 80 79

Gävle 63 66 68 - - - -

Jönköping 69 73 77 72 55 52 55

Linköping 83 83 45 66 71 64


Södertälje 80 71 94 74 89 100 87

Uppsala 67 80 75 78 74 79

Västerås 59 71 74 55 79 84 76

Örebro 61 64 47 68 86 85 86

R9 69 76 65 73 74 73

Riket


22

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Nettokostnad barn och ungdomsvård, kr/inv

(N33016) Definition: Nettokostnad för barn och ungdomsvård, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser vård och stöd som socialtjänsten ger till barn och ungdomar 0-20 år i form av vård på hem för vård eller boende (HVB), familjehem, individuellt behovsprövad öppenvård och övriga öppna insatser. Kostnader för den utredningsverksamhet som ligger till grund för insatserna tas med inom respektive delverksamhet. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag via Kolada

Eskilstuna 2 225 2 205 2 493 2 720 2 541

Gävle 2 011 1 990 1 835 1 921 1 911

Jönköping 1 648 1 860 1 928 2 139 2 023

Linköping 1 867 1 929 2 035 2 061 2 005

Norrköping 2 164 2 173 2 419 2 488 2 581

Södertälje 2 203 2 300 2 393 2 514 2 752

Uppsala 2 092 2 152 2 128 2 071 2 012

Västerås 1 691 1 869 2 004 2 122 1 853

Örebro 2 185 2 165 2 179 2 307 2 395

R9 2 010 2 071 2 157 2 260 2 230

Riket 1 386 1 437 1 529 1 623 1 670

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Invånare 0-20 år placerade i institution eller

familjehem, antal/1000 (N33808) Definition: Antal barn och unga 0-20 år placerade på institution den 1/11 plus Antal barn och unga 0-20 år placerade i familjehem den 1/11, dividerat med antal invånare 0-20 år den 31/12. Multipliceras med tusen för redovisning i antal per 1000 invånare 0-20 år. Källa: Socialstyrelsen och SCB via Kolada Ej publicerat i tid

Eskilstuna 9,6 10,9 11,3 10,9 12,0

Gävle 11,8 13,1 12,3 12,5 11,0

Jönköping 5,9 5,4 5,8 5,4 5,3

Linköping 7,6 8,1 7,2 7,2 7,2

Norrköping 11,2 12,0 11,0 10,8 9,8

Södertälje 6,6 8,2 9,7 11,0 10,5

Uppsala 8,8 8,8 8,8 8,4 7,4

Västerås 7,2 7,5 8,2 8,8 7,3

Örebro 9,5 8,8 9,4 8,8 7,9

R9 9,0 9,4 9,3 9,3 8,7

Riket 10,2 11,8 12,2 12,1 10,6


23

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Vårddygn i familjehem, antal/inv 0-20 år (N33801)

Definition: Antal vårddygn barn och unga 0-20 år i familjehem dividerat med antal invånare 0-20 år 31/12. Avser samtlig regi. Källa: Socialstyrelsen och SCB via Kolada Ej publicerat i tid

Eskilstuna 2,9 3,1 3,8 2,5 3,4

Gävle 3,1 3,0 3,6 2,6 3,1

Jönköping 1,3 1,3 1,7 1,1 1,2

Linköping 1,7 1,7 1,7 1,2 1,6

Norrköping 2,7 2,7 2,9 2,1 2,5

Södertälje 1,9 2,1 3,0 3,0 3,3

Uppsala 1,6 1,6 2,0 1,3 1,6

Västerås 2,1 2,1 2,4 1,7 1,9

Örebro 2,4 2,6 2,7 2,0 2,3

R9 2,2 2,3 2,7 1,9 2,3

Riket 2,0 2,1 2,7 2,2 2,4

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Vårddygn i institutionsvård, antal/invånare 0-20

år (N33800) Definition: Antal vårddygn barn och unga 0-20 år i institutionsvård dividerat med antal invånare 0-20 år 31/12. Avser samtlig regi. Källa: Socialstyrelsen och SCB. Ej publicerat i tid

Eskilstuna 0,7 0,7 1,1 0,4 0,9

Gävle 0,8 0,9 1,4 1,0 1,2

Jönköping 0,6 0,6 0,8 0,5 0,7

Linköping 0,9 0,9 1,3 0,8 0,9

Norrköping 1,3 1,3 1,8 0,8 1,2

Södertälje 0,5 0,5 0,6 0,4 0,5

Uppsala 1,4 1,5 1,8 1,1 1,4

Västerås 0,5 0,5 1,0 0,7 1,0

Örebro 0,7 0,7 1,2 0,5 0,8

R9 0,9 0,9 1,2 0,7 1,0

Riket 1,3 1,6 2,1 1,5 1,6


24

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Nettokostnad missbrukarvård totalt för vuxna,

kr/inv (N35019) Definition: Nettokostnad för missbruksvård totalt för vuxna, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser vård och omsorg i form av institutionsvård, vård i familjehem, bistånd avseende boende och olika öppna insatser som socialtjänsten ger till vuxna personer som har missbruksproblem. Som vuxen person avses här person som är 21 år eller äldre. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag via Kolada

Eskilstuna 1038 1 048 950 1 064 896

Gävle 935 620 577 617 653

Jönköping 723 585 625 597 559

Linköping 867 773 816 939 849

Norrköping 829 746 794 817 750

Södertälje 711 702 776 734 756

Uppsala 506 478 518 567 504

Västerås 1000 971 1 121 1 213 1 265

Örebro 572 568 607 623 634

R9 798 721 754 797 763

Riket 476 451 487 529 557

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Vårddygn i institutionsvård vuxna missbrukare,

antal/invånare 21-64 år (N35804) Definition: Antal vårddygn i institutionsvård för vuxna personer med missbruksproblem, totalt (SoL + 27 § LVM) under året, dividerat med antal invånare 21-64 år den 31/12.\n. Källa: SCB och Socialstyrelsen via Kolada

Eskilstuna 0,2 0,2 0,1 0,2 0,2

Gävle 0,3 0,3 0,2 0,2 0,3

Jönköping 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2

Linköping 0,2 0,2 0,3 0,3 0,2

Norrköping 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2

Södertälje 0,1 0,0 0,1 0,1 0,1

Uppsala 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2

Västerås 0,1 0,1 0,1 0,2 0,2

Örebro 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1

R9 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2

Riket 0,2 0,2 0,1 0,2 0,2


25

Arbetsmarknad

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 Kvinnor Män S Resultat vid avslut i kommunens

arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som A, B - Börjat arbeta eller studera, andel (%) (U40406, U40409) Källa: Eget verksamhetssystem via Kolada

Eskilstuna 42 41 - 43 0 0

Gävle 25 31 33 - - -

Jönköping 23 27 31 31 29 33

Linköping 21 22 26 27 28 29

Norrköping 11 18 33 40 40 39

Södertälje 27 28 29 20 20 21

Uppsala 38 47 44 43 45 42

Västerås 31 26 23 17 32 37 27

Örebro 31 35 36 31 28 35

R9 31 27 30 31 33 33 32

Riket 32 37 35 37 35 35 36

Not: Gävle har inga data för år 2017 och Eskilstuna har inga könsuppdelade värden

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 Kvinnor Män A Resultat vid avslut i kommunens

arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som C – Överförts till annan myndighet, andel (%) (U40412) Källa: Eget verksamhetssystem via Kolada

Eskilstuna 0 - - - -

Gävle 23 19 3 - - -

Jönköping 13 10 10 9 6 11

Linköping 6 8 15 19 30 10

Norrköping 0 0 0 0 0 0

Södertälje 2 23 13 8 8 9

Uppsala 18 13 4 3 4 3

Västerås 11 19 19 13 13 14 13

Örebro 0 9 8 2 2 3

R9 11 9 13 8 9 10 8

Riket 18 16 15 15 15 14 15

Not: Gävle och Eskilstuna har inga data för år 2017


26


arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som D – Slutförda uppdrag, andel (%) (U40415) Källa: Eget verksamhetssystem via Kolada


Gävle 48 46 51 - - -

Jönköping 33 34 38 41 43 39

Linköping 39 39 48 13 14 11

Norrköping 57 52 41 43 47 38

Södertälje 9 16 21 44 50 37

Uppsala 4 0 20 0 1 0

Västerås 39 40 44 51 33 28 38

Örebro 33 34 33 42 43 39

R9 39 29 33 38 31 32 29

Riket 30 30 31 31 28 28 27



arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som E – Övrigt, andel (%) (U40418) Källa: Eget verksamhetssystem via Kolada


Gävle 4 4 13 - - -

Jönköping 32 30 21 19 21 17

Linköping 33 31 11 41 28 50

Norrköping 32 30 26 18 13 23

Södertälje 62 32 38 27 23 34

Uppsala 40 39 32 54 50 55

Västerås 19 15 14 18 21 22 21

Örebro 36 22 23 25 27 23

R9 19 28 25 23 29 26 32

Riket 21 20 19 20 23 23 22



27

Ekonomiskt bistånd

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 S Bidragshushåll med ekonomiskt bistånd,

antal/1000 inv (N31800) Definition: Antal hushåll med ekonomiskt bistånd, dividerat med antal invånare totalt 31/12 dividerat med 1000. Avser samtlig regi. Källa: SCB via Kolada


Gävle 33 35 31 30 30

Jönköping 26 27 27 26 23

Linköping 28 28 27 26 25



Uppsala 24 23 24 24 25

Västerås 29 30 29 28 28

Örebro 32 31 30 27 26

R9 34 34 33 32 30

Riket 23 23 23 23 22

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 S Hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd i 10-12

månader under året, andel (%) (N31815) Definition: Antal hushåll med ekonomiskt bistånd i 10-12 månader under kalenderåret, dividerat med antal hushåll 31/12, multiplicerat med 100. Källa: SCB via Kolada

Eskilstuna 2,6 3,9 3,7 3,6 3,3

Gävle 2,3 2,3 2,1 1,9 1,9

Jönköping 1,7 1,8 1,7 1,5 1,3

Linköping 2,8 2,8 2,6 2,5 2,4

Norrköping 3,4 3,4 3,6 3,5 3,3

Södertälje 5,6 5,3 4,5 4,3 3,9

Uppsala 2,0 1,9 1,9 2,0 1,9

Västerås 2,7 2,7 2,7 2,6 2,5

Örebro 2,5 2,5 2,3 2,2 2,0

R9 2,8 3,0 2,8 2,7 2,5

Riket 1,3 1,4 1,3 1,3 1,2


28

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Kostnad utbetalt ekonomiskt bistånd (enl Sos),

kr/inv (N31001) Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för ekonomiskt bistånd (inkl. utredningskostnader), dividerad med antal invånare totalt den 31/12. Försörjningsstöd till flyktinghushåll ingår inte. Källa: SCB via Kolada

Eskilstuna 2 355 2 739 2 591 2 556 2 518

Gävle 1 777 1 620 1 348 1 317 1 433

Jönköping 1 487 1 555 1 415 1 325 1 221

Linköping 1 745 1 828 1 839 1 757 1 802

Norrköping 2 444 2 474 2 461 2 451 2 421

Södertälje 3 815 3 641 3 353 3 433 3 323

Uppsala 1 572 1 541 1 502 1 504 1 486

Västerås 1 627 1 667 1 785 1 677 1 670

Örebro 1 797 1 820 1 746 1 699 1 594

R9 2 069 2 098 2 004 1 969 1 941

Riket 1 090 1 119 1 120 (-) 1 084 1 065

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Andel unga vuxna 18-24 år med ekonomiskt

bistånd (U31804) Definition: Antal unga vuxna som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd dividerat med antal unga vuxna i kommunen. Unga vuxna avser personer 18-24 år. Källa: Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd samt Registret över totalbefolkningen (RTB) via Kolada

Eskilstuna - 17,8 16,3 16,9 14,0

Gävle 10,2 11,0 11,2 10,5 10,8

Jönköping 6,9 7,9 7,6 7,0 6,2

Linköping 7,1 7,1 6,7 6,8 7,4

Norrköping 11,6 11,5 11,0 10,7 11,4

Södertälje 11,2 10,0 7,7 6,7 5,9

Uppsala 5,7 5,5 5,6 5,5 6,1

Västerås 8,4 8,2 8,1 8,0 8,4

Örebro 8,7 8,0 7,9 7,1 6,6

R9 8,7 9,7 9,1 8,8 8,5

Riket 8,9 9,2 8,8 8,9 8,8


29


Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 S Kvalitetsaspekter LSS grupp- och serviceboende,

andel (%) av maxpoäng (U28423) Definition: Baseras på resultatet av ett antal delnyckeltal, kvalitetsaspekter, inom LSS grupp- och serviceboende. De ingående delnyckeltalen finns som undernoder till detta nyckeltal. För varje delnyckeltal kan man ha ett värde mellan 0-100 procent och detta poängsätts enligt följande - 0 % ger 0 poäng, 1-25 % ger 1p, 26-50 % ger 2p, 51-75 % ger 3p, 76-99 % ger 4p, 100 % ger 5p. Poängen summeras och delas med maximalt möjlig poäng och multipliceras sedan med 100 för redovisning i procent. Observera att delnyckeltalen ibland ändras och byts ut mellan åren. Källa: Delnyckeltalen är publicerade av kommunen i Kolada utifrån anvisningar från RKA. Maxpoängen tas fram inom SKL:s projekt KKiK.


Gävle 96 82 - 84 84



Norrköping - - - - -

Södertälje 78 87 78 - 68

Uppsala - - - 78 70

Västerås 76 82 84 84 84

Örebro 64 - 70 72 70

R9 77 83 75 79 73

Riket 83 82 82 82 80

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Invånare 0-64 år med insatser enl. LSS, andel (%)

(N28890) Definition: Antal personer 0-64 år i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst eller boende permanent i särskilt boende den 1/10 dividerat med antal invånare den 31/12, multiplicerat med 100 Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik via Kolada

Eskilstuna 0,79 0,82 0,84 0,87 0,84

Gävle 0,82 0,86 0,86 0,87 0,87

Jönköping 0,70 0,78 0,78 0,77 0,78

Linköping 0,72 0,74 0,76 0,78 0,76

Norrköping 0,97 0,94 0,93 0,96 0,98

Södertälje 1,13 1,15 1,16 1,15 1,12

Uppsala 0,72 0,74 0,72 0,76 0,78

Västerås 0,80 0,78 0,83 0,86 0,92

Örebro 0,103 0,103 1,04 1,05 1,06

R9 0,85 0,87 0,88 0,90 0,90

Riket 0,82 0,83 0,84 0,86 0,87


30

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Invånare 0-64 år med särskilt boende

funktionsnedsättning, andel (%) (N25890) Definition: Antal personer 0-64 år som bodde permanent i särskilda boendeformer enligt SoL den 1/10 dividerat med antalet invånare 0-64 år den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik via Kolada

Eskilstuna 0,12 0,12 0,12 0,12 0,14

Gävle 0,05 0,05 0,05 0,06 0,06

Jönköping 0,08 0,03 0,04 0,03 0,03

Linköping 0,06 0,05 0,04 0,05 0,06

Norrköping 0,05 0,06 0,05 0,06 0,06

Södertälje 0,05 0,07 0,06 0,07 0,06

Uppsala 0,12 0,12 0,11 0,10 0,10

Västerås 0,03 0,05 0,10 0,10 0,12

Örebro 0,04 0,03 0,03 0,01 0,02

R9 0,07 0,06 0,07 0,07 0,07

Riket 0,06 0,05 0,05 0,05 0,06

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Personer med boende enligt LSS, andel (%) av

totalt antal personer med insatser enligt LSS (N28802) Definition: Antal barn och ungdomar i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdom enligt 9 § 8 LSS samt antal personer i bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enlig 9 § 9 LSS dividerat med totalt antal personer med verkställda beslut enligt LSS exkl personer med råd och stöd enlig 9 § 1 som enda LSS insats multiplicerat med 100, mätt den 1/10 Källa: Socialstyrelsen via Kolada


Gävle 34 34 34 35 36

Jönköping 41 46 47 47 47

Linköping 53 52 50 48 48



Uppsala 44 44 45 44 42

Västerås 33 33 30 31 31

Örebro 37 37 38 36 36

R9 41 41 41 41 41

Riket 39 39 39 39 38


31

Äldreomsorg

Mått Kommun 2013 2014 2015 2016 2017 Kvinnor Män S Brukarbedömning särskilt boende – Helhetssyn

(U23471) Definition: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. ”Ingen åsikt” är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 2012. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen, via Kolada

Eskilstuna 79 82 82 81 80 80 81

Gävle 83 83 80 78 82 84 78

Jönköping 85 86 87 89 88 88 86

Linköping 86 80 79 79 82 81 84

Norrköping 87 86 87 86 85 85 87

Södertälje 81 80 84 84 83 84 82

Uppsala 81 80 78 80 81 81 80

Västerås 85 83 82 83 80 81 78

Örebro 82 82 83 79 83 81 89

R9 83 82 82 82 83 83 83

Riket 84 84 82 83 83 83 82

Mått Kommun 2013 2014 2015 2016 2017 Kvinnor Män S Brukarbedömning hemtjänst – Helhetssyn

(U21468) Definition: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. ”Vet ej/Ingen åsikt” är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 2012. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen, via Kolada

Eskilstuna 88 89 89 86 88 87 88

Gävle 90 89 89 91 88 90 92

Jönköping 92 93 95 94 93 93 93

Linköping 91 90 91 91 90 90 91

Norrköping 87 87 88 87 87 86 85

Södertälje 88 86 78 83 78 82 79

Uppsala 86 87 86 88 86 88 87

Västerås 90 90 89 91 91 90 91

Örebro 90 91 90 90 89 89 90

R9 89 90 90 89 88 88 88

Riket 91 91 91 91 92 91 92


32

Mått Kommun 2013 2014 2015 2016 2017 S Antal ej verkställda biståndsbeslut om särskilt

boende inom 3 månader Definition: Antal beslut om särskilt boende som ännu inte är verkställda och som är äldre än 3 månader, totalantalet minus de som har tackat nej till en plats. Andra kvartalet respektive år. Källa: Eget verksamhetssystem


Gävle 13 14 9 4

Jönköping 1 0 0 0 2

Linköping 21 4 15 5 9


Södertälje 6 2

Uppsala 9 0 26 0 1

Västerås 2 0 12 19 5

Örebro 11 32 13 10 45

R9 13 21 7 9

Riket

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 Kvinnor Män A Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%)

(N23890) Definition: Antal personer 65+ som bodde permanent i särskilda boendeformer enl SoL den 1/10 dividerat med antal invånare 65+ den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik via Kolada

Eskilstuna 4,5 4,3 4,2 4,1 4,1 5,1 2,8

Gävle 4,8 4,6 4,6 4,5 4,4 5,5 3,1

Jönköping 6,1 5,9 5,7 5,5 5,3 6,7 3,5

Linköping 7,0 7,1 7 7,0 6,7 8,3 4,8

Norrköping 4,7 4,4 4,4 4,4 4,2 5,3 2,8

Södertälje 3,4 2,9 2,8 3,0 3,0 3,8 2,1

Uppsala 4,6 4,4 4,3 4,2 4,2 5,2 3,1

Västerås 5,9 4,8 5,4 5,5 5,3 6,6 3,7

Örebro 4,0 2,9 2,1 1,7 3,7 4,8 2,4

R9 5,0 4,6 4,5 4,4 4,5 5,7 3,1

Riket 4,9 4,3 4,2 4,2 4,0 5,2 2,8


33

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 Kvinnor Män A Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i

ordinärt boende, andel (%) (N21890) Definition: Antal personer 65+ i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst den 1/10 dividerat med antal invånare 65+ den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik via Kolada

Eskilstuna 8,4 7,6 7,6 7,2 7,4 8,6 5,9

Gävle 7,2 7,0 6,9 7,0 7,5 9,0 5,6

Jönköping 7,8 6,9 7,1 7,2 8,0 9,8 5,7

Linköping 11,6 6,8 6,5 6,7 10,6 13,3 7,3

Norrköping 8,8 7,8 7,7 7,8 7,6 9,2 5,7

Södertälje 9,3 7,4 6,5 6,8 6,6 8,0 5,0

Uppsala 7,6 6,8 6,8 6,7 6,9 8,3 5,1

Västerås 9,4 8,8 8,4 8,1 10,6 13,1 7,5

Örebro 8,5 8,1 8,7 9,3 6,6 8,3 4,5

R9 8,7 7,5 7,4 7,4 7,6 9,3 5,7

Riket 8,5 7,2 7,1 7,2 8,0 9,7 5,8

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 Kvinnor Män A Invånare 65+, andel (%) av befolkning (N01960)

Definition: Antal invånare i kommunen som är 65 år eller äldre dividerat med totalt antal invånare i kommunen den 31/12. Källa: SCB

Eskilstuna 19,3 19,5 19,6 19,8 19,7 21,4 17,9

Gävle 19,4 19,7 19,8 20,0 20,1 21,7 18,4

Jönköping 18,6 18,8 19,0 19,1 19,1 21,2 17,0

Linköping 17,0 17,2 17,3 17,5 17,4 19,4 15,6

Norrköping 18,6 18,8 18,9 19,0 18,9 20,8 17,0

Södertälje 15,8 16,0 16,0 16,2 16,1 18,0 14,2

Uppsala 15,6 16,0 16,3 16,5 16,7 18,0 15,3

Västerås 19,0 19,3 19,5 19,7 19,7 21,4 17,9

Örebro 17,5 17,7 17,8 18,1 18,0 19,7 16,3

R9 17,9 18,1 18,2 18,4 18,4 20,2 16,6

Riket 22,3 22,7 23,0 23,2 23,3 24,8 21,8


34

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare

(N21010)

Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för hemtjänst äldreomsorg, dividerat med antal personer 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende. Fr.o.m. 2013 exkluderas personer som enbart har trygghetslarm, matdistribution eller mindre än två timmar hemtjänst per månad. Avser samtlig regi. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Socialstyrelsen.

Eskilstuna 202 295 222 313 242 225 281 274 270 808

Gävle 214 941 271 111 259 506 250 448 244 507

Jönköping 160 318 225 497 233 798 234 359 223 946

Linköping 87 337 158 531 194 257 204 926 143 337

Norrköping 155 700 178 821 221 863 240 875 246 513

Södertälje 212 609 286 968 276 557 253 050 245 907

Uppsala 236 428 234 744 254 476 260 438 241 098

Västerås 166 366 194 867 219 738 242 931 176 950

Örebro 295 988 300 963 286 715 298 989 349 772

R9 192 443 230 424 243 237 251 921 243 422

Riket 201 476 248 127 264 044 271 563 268 029

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare

(N23009)

Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för särskilt boende äldreomsorg, dividerat med antal personer 65+ som bor permanent i särskilda boendeformer. Fr.o.m. 2013 så avser antal personer i särskilt boende ett månadssnitt av antal brukare (från Socialstyrelsens individstatistik) under året. 2007-2012 hämtas antalet brukare från Socialstyrelsens individstatistik 1/10. Avser samtlig regi.

Källa: Socialstyrelsen och SCB.

Eskilstuna 733 458 761 800 784 113 798 428 840 475

Gävle 595 896 676 527 667 075 683 620 782 377

Jönköping 551 153 599 983 644 734 669 488 688 426

Linköping 494 764 471 177 487 758 493 607 532 152

Norrköping 748 842 762 934 721 555 717 628 810 661

Södertälje 804 351 908 301 945 486 922 678 930 263

Uppsala 636 392 661 182 676 999 679 953 740 889

Västerås 463 615 513 852 520 754 536 130 560 901

Örebro 692 785 918 468 - 1 716 875 773 170

R9 635 695 697 136 681 059 802 045 739 924

Riket 725 837 803 165 799 273 826 524 898 183


35

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Avvikelse av redovisad kostnad från

strukturårsjusterad standardkostnad äldreomsorg (%)(N20900) Definition: Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt för äldreomsorg, kr/inv dividerat med strukturårsjusterad standardkostnad äldreomsorg, kr/inv. Den strukturårs-justerade standardkostnaden beräknas som standard-kostnaden för utjämningsåret T+2 år i innevarande års (år T) prisnivå. Den bygger därmed på befolkningssiffror och nettokostnader för det aktuella året. I den strukturårs-justerade standardkostnaden till skillnad från standard-kostnad justeras även för ett antal strukturella faktorer som inte ingår i de verksamhetsknutna standardkostnaderna. Källa: SCB och SKL via Kolada

Eskilstuna -3,8 -4,6 -3,7 0,5 1,0

Gävle -2,1 1,9 -5 -8,2 -0,8

Jönköping -0,6 6,5 7,7 5,2 2,6

Linköping -27,8 -23,9 -19,7 -19,9 -17,9

Norrköping -1,8 -5,9 -1,6 -0,8 -1,0

Södertälje -0,2 -6,9 -11,4 -13,1 -15,8

Uppsala 12,7 10,6 10,6 7,1 5,5

Västerås -10,4 -5,7 -2,8 -0,6 -4,6

Örebro 6,2 6,5 8,2 15,5 12,0

R9 -3,1 -2,4 -2,0 -1,6 -2,1

Riket 1,0 1,2 1,3 1,4 1,4

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 Kvinnor Män A Beviljade/beräknade hemtjänsttimmar per månad

och person 65+ med hemtjänst i ordinärt boende, antal (N21803) Definition: Antal beviljade/beräknade hemtjänsttimmar under oktober månad till personer 65+ dividerat med antal personer 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende den 1/10. Källa: Socialstyrelsens mängdstatistik via Kolada

Eskilstuna 23,9 25,8 27,1 27,7

Gävle 44,5 59,8 41,3 39,9 38,5 39,3 36,9

Jönköping 24,1 26,3 28,1 28,4 31,1 31,6 30,1

Linköping 22,3 31,4 31,8 32,6

Norrköping 34,5 41,5 43,3 41,0 37,7 39,1 34,8

Södertälje 60,5 59,0 49,9 50,5 44,0 45,7 40,6

Uppsala 39,7 41,5 45,9 41,6 33,0 33,8 31,5

Västerås 35,5 38,2 30,8 31,2 25,8 26,1 25,3

Örebro 30,4 29,2 32,9 37,2 50,9 52,5 47,3

R9 31,9 36,7 35,1 36,7 37,3 38,3 35,2

Riket 29,5 31,7 32,0 32,1 34,4 35,0 33,2

Not: Eskilstuna och Linköping har inga värden för år 2016


36

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Omsorgs- och serviceutbud hemtjänst

äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng (U21431) Definition: Baseras på resultatet av ett antal delnyckeltal som handlar om omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänst (äldreomsorg). De ingående delnyckeltalen finns som undernoder till detta nyckeltal. För varje delnyckeltal får man antingen maximalt 1, 2 eller 3 poäng. Poängen summeras och delas med maximalt möjlig poäng och multipliceras sedan med 100 för redovisning i procent. Observera att delnyckeltalen ibland ändras och byts ut mellan åren. Källa: Delnyckeltalen är publicerade av kommunen i Kolada utifrån anvisningar från RKA. Maxpoängen tas fram inom SKL:s projekt KKiK.


Gävle 76 82 76 -

Jönköping - 73 76 73 73




Uppsala - - 73 58 70

Västerås 76 91 88 73 70

Örebro 94 94 91 76 79

R9 78 81 80 73 71

Riket 69 69 66 65 66

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 A Kvalitetsaspekter särskilt boende äldreomsorg,

andel (%) av maxpoäng (U23432) Baseras på resultatet av ett antal delnyckeltal, kvalitetsaspekter, inom särskilt boende (äldreomsorg). De ingående delnyckeltalen finns som undernoder till detta nyckeltal. För varje delnyckeltal kan man ha ett värde mellan 0-100 procent och detta poängsätts enligt följande - 0 % ger 0 poäng, 1-25 % ger 1p, 26-50 % ger 2p, 51-75 % ger 3p, 76-99 % ger 4p, 100 % ger 5p. Poängen summeras och delas med maximalt möjlig poäng och multipliceras sedan med 100 för redovisning i procent. Observera att delnyckeltalen ibland ändras och byts ut mellan åren. Källa: Delnyckeltalen är publicerade av kommunen i Kolada utifrån anvisningar från RKA. Maxpoängen tas fram inom SKL:s projekt KKiK.


Gävle 78 67 - 67 69




Södertälje 84 - - 72 71

Uppsala - - - 75 77

Västerås 73 76 71 71 74

Örebro 84 75 69 72 69

R9 78 72 70 70 71

Riket 70 68 66 66 68


37


Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 S Antal nyregistrerade företag

Definition: Antal nyregistrerade företag per 1 000 invånare i kommunen. Avser mätningen baserat på första halvåret. Källa: Nyföretagarcentrums företagsbarometer

Eskilstuna 5,1 4,8 4,5 5,1 5,0

Gävle 5,5 5,1 4,8 5,3 5,0

Jönköping 5,7 5,2 5,8 6,0 6,1

Linköping 5,4 5,0 5,2 5,5 5,3

Norrköping 5 4,5 5,1 5,0 5,7

Södertälje 6,2 6,3 5,6 5,2 6,7

Uppsala 6,4 6,1 6,5 6,2 6,9

Västerås 5,6 5,7 5,8 6,1 5,8

Örebro 6,3 5,9 6,1 6,3 7,1

R9 5,7 5,4 5,5 5,6 5,9

Riket 6,5 6,3 6,5 6,6 5,0

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 S Färdigställda lägenheter i nybyggda hus

(flerbostadshus och småhus), antal/1000 invånare Definition: Antal färdigställda lägenheter i nybyggda hus, flerbostadshus och småhus per 1 000 invånare i kommunen. Källa: SCB

Eskilstuna 0,97 1,45 1,52 2,20 1,84

Gävle 0,94 2,17 1,18 3,98 4,13

Jönköping 1,88 8,82 1,63 1,84 5,09

Linköping 2,87 3,93 3,67 5,88 7,32

Norrköping 1,07 1,05 1,10 7,28 6,61

Södertälje 2,88 0,65 4,36 2,82 3,50

Uppsala 2,90 7,45 3,74 4,91 7,82

Västerås 6,88 4,26 3,50 3,65 4,80

Örebro 8,10 2,07 7,15 5,90 14,36

R9 3,38 4,24 3,14 4,27 6,60

Riket 2,72 3,03 2,99 3,51 4,25


38

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 S Andel bygglov som har beslutats inom föreskriven

tid. Definition: Antal bygglov som är beslutade inom föreskriven tid, dvs. inom 10 veckor, i förhållande till samtliga bygglov under mätperioden. Måttet mäts på årsbasis. Mätningen av handläggningstid för bygglov ska ske först från det att ärendet är komplett. Mätperiod denna omgång är kalenderår 2015 Källa: Kommunernas egna verksamhetssystem

Eskilstuna 94 100 97 97

Gävle 97 98 97 95

Jönköping 86 89 85 86

Linköping 92 93 94 94

Norrköping 96 96 95 98


Uppsala 61 82 89 93

Västerås Bortfall 95 Bortfall -

Örebro 99 96 95 97

R9 94 93 93

Riket

Mått Kommun

2010-2012

2011-2013

2012-2014

2013-2015

2014-2016

S Färdigställda lägenheter i nybyggda hus (flerbostadshus och småhus), antal/1000 invånare, glidande treårsmedelvärde Definition: Summan av antal färdigställda lägenheter i nybyggda hus, flerbostadshus och småhus per 1 000 invånare i kommunen i tre, på varandra följande år, dividerat med tre Källa: SCB/Egen beräkning

Eskilstuna 1,9 1,3 1,3 1,7 1,85

Gävle 1,3 1,5 1,4 2,4 3,10

Jönköping 1,7 4,2 4,1 4,1 2,85

Linköping 2,9 3,1 3,5 4,5 5,62

Norrköping 1,0 0,9 1,1 3,1 5,00

Södertälje 2,0 2,1 2,6 2,6 3,56

Uppsala 3,9 5,2 4,7 5,4 5,49

Västerås 3,1 4,0 4,9 3,8 3,98

Örebro 4,1 4,4 5,8 5,0 9,14

R9 2,6 3,3 3,6 3,6 4,70

Riket 2,3 2,6 2,9 3,2 3,58


39

Mått Kommun 2013 2014 2015 2016 2017 S Den totala kostnaden för Nils Holgersson-huset

för sophämtning, VA, el och fjärrvärme, kr/kvm inkl moms. Redovisningen är baserad på en typfastighet i form av ett flerbostadshus med en boendeyta på 1000 kvm. Källa: EKAN Gruppen

Eskilstuna 282,49 281,53 277,89 287,74 282,40

Gävle 276,57 277,65 276,48 283,29 281,20

Jönköping 278,73 286,32 284,17 293,91 288,80

Linköping 279,09 277,91 277,24 290,37 290,40

Norrköping 300,58 304,59 305,5 313,44 315,10

Södertälje 323,19 334,26 341,91 345,33 341,10

Uppsala 297,25 300,76 301,11 318,51 324,50

Västerås 250,32 256,53 257,9 273,15 274,50

Örebro 291,88 287,96 285,51 297,50 301,90

R9 286,68 289,72 289,75 300,36 299,99

Riket 318,55 323,99 323,57 336,40 338,90

Mått Kommun 2013 2014 2015 2016 2017 A Nils Holgersson-husets kostnad för avfall, kr/kvm

inkl moms. Redovisningen är baserad på en typfastighet i form av ett flerbostadshus med en boendeyta på 1000 kvm. Volymen av hushållsavfall som avses motsvarar hämtning av 3 st 370 liters kärl per vecka anpassat till lokala förhållanden med sortering av olika fraktioner. Källa: EKAN Gruppen

Eskilstuna 25,82 23,72 23,72 23,94 23,9

Gävle 19,1 19,92 19,92 20,67 20,7

Jönköping 18,62 18,62 18,62 19,13 20,1

Linköping 18,23 18,23 18,23 18,23 18,4

Norrköping 19,71 19,71 19,73 14,33 14,3

Södertälje 23,56 24,82 25,6 26,80 27,2

Uppsala 13,24 13,24 13,24 12,68 12,7

Västerås 18,69 18,69 18,69 19,86 19,9

Örebro 14,39 13,4 13,4 13,40 13,4

R9 19,04 18,93 19,02 18,78 18,96

Riket 19,75 20,13 20,58 20,80 21,20


40

Mått Kommun 2013 2014 2015 2016 2017 A Nils Holgersson-husets kostnad för VA, kr/kvm

inkl moms. Redovisningen är baserad på en typfastighet i form av ett flerbostadshus med en boendeyta på 1000 kvm. Kostnaden baseras på ett vattenbehov på motsvarande 2000 m3 per år. Källa: EKAN Gruppen

Eskilstuna 50,19 52,45 52,44 52,44 48,80

Gävle 41,88 45,21 47,33 44,05 44,00

Jönköping 45,00 45,70 49,37 51,40 48,40

Linköping 41,03 42,51 44,55 44,55 44,60

Norrköping 47,36 48,79 50,74 50,73 50,70

Södertälje 48,44 56,14 65,92 58,83 55,70

Uppsala 44,87 44,87 44,87 44,87 44,90

Västerås 24,53 25,52 26,22 27,01 27,90

Örebro 33,61 33,61 33,61 33,61 35,80

R9 41,88 43,87 46,12 45,28 44,53

Riket 59,20 61,33 63,79 65,40 66,70

Mått Kommun 2013 2014 2015 2016 2017 A Nils Holgersson-husets kostnad för elhandel,

kr/kvm inkl moms. Redovisningen är baserad på en typfastighet i form av ett flerbostadshus med en boendeyta på 1000 kvm. Den totala elkostnaden avser elhandel, elnät och skatter. Kostnaden baseras på det behov som fastigheten har i sig (35 A – 15 000 kWh) för belysning, tvättstuga mm och de 15 lägenheter som är inrymda i den (16 A – 2 300 kWh per lägenhet). Källa: EKAN Gruppen

Eskilstuna 76,64 77,84 72,44 73,34 71,61

Gävle 72,37 72,94 67,11 79,85 76,97

Jönköping 77,11 77,67 71,84 74,31 71,21

Linköping 69,91 70,47 65,32 79,04 77,27

Norrköping 83,38 85,25 80,92 92,06 93,48

Södertälje 72,29 73,55 67,79 79,72 78,24

Uppsala 88,28 89,06 83,24 94,13 96,22

Västerås 72,42 75,13 70,62 75,46 73,79

Örebro 88,28 89,06 83,24 92,06 93,48

R9 77,85 79,00 73,61 82,22 81,36

Riket 81,48 82,87 78,05 87,60 87,57


41

Mått Kommun 2013 2014 2015 2016 2017 A Nils Holgersson-husets kostnad för fjärrvärme,

kr/kvm inkl moms. Redovisningen är baserad på en typfastighet i form av ett flerbostadshus med en boendeyta på 1000 kvm. Kostnaden baseras på fastighetens värmebehov på 193 000 kWh/år. Källa: EKAN Gruppen

Eskilstuna 136,57 134,90 136,40 138,02 138,00

Gävle 138,95 134,68 136,79 138,72 139,40

Jönköping 142,73 149,07 149,07 149,07 149,10

Linköping 147,41 142,04 143,84 148,55 150,20

Norrköping 145,23 147,03 151,80 156,32 156,60

Södertälje 174,09 175,63 178,55 179,98 180,00

Uppsala 155,75 157,39 162,08 166,83 170,70

Västerås 134,81 138,77 145,20 150,82 152,90

Örebro 155,61 151,89 155,26 158,43 159,30

R9 147,91 147,93 151,00 154,08 155,13

Riket 157,75 159,26 161,15 162,61 163,40

Miljö

Mått Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 S Andel fossiloberoende personbilar och lätta

lastbilar enl MFS. Definition: Andel personbilar och lätta lastbilar med fossiloberoende drivmedel. Avser bilar som enligt vägtrafikregistret är registrerade på kommunen och dess majoritetsägda bolag. Källa: Miljöfordon Syd (MFS).

Eskilstuna 47,5 48,0 50,5 56,4 59,7

Gävle 11,4 15,1 22,1 33,9 38,1

Jönköping 53,9 60,2 66,4 70,1 71,5

Linköping 59,5 61,5 61,6 63,2 65,2

Norrköping 63,5 34,6 63,3 62,3 58,7

Södertälje 38,4 37,1 37,3 34,7 30,8

Uppsala 15,7 11,6 12,4 14,4 23,7

Västerås 60,9 64,8 66,3 66,8 68,6

Örebro 45,5 48,9 55,0 58,1 60,9

R9 44,0 42,4 48,3 51,1 53,0

Riket 31,4


42

Bilaga 2 Spindeldiagram per kommun för vissa signalmått

I spindeldiagrammen visas signalmått per kommun för sådana mått där det finns medelvärden för samtliga R9-kommuner och för riket. Signalmåtten är omvandlade till index där riket=100. Ett värde för kommun A på 123 innebär således att kommunen ligger 23 procent över rikets medelvärde. För samtliga värden utom kostnad för Nils Holgersson-fastigheten är det positivt att ligga långt ut på skalan.

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

Andel årsarbetare i förskolan medpedagogisk examen

Elever som uppnår minst lägstabehörighet till gymnasieskolan


Andel elever som fullföljergymnasieutbildning inom 4 år

Andel elever etablerade påarbetsmarknaden eller i studier två år

efter avslutad gymnasieutbildning

Slutförda kurser SFI

Deltagartillfällen i idrottsföreningar,antal/inv 7-20 år

Hushåll utan ekonomiskt bistånd/1000inv

Hushåll som inte erhållit ekonomisktbistånd i 10-12 månader under året

Brukarbedömning hemtjänst -Helhetssyn

Brukarbedömning särskilt boende -Helhetssyn

Nyregistrerade företag/1000 inv

Färdigställda lägenheter i nybyggda hus,medelvärde 2012-2014

Total kostnad för Nils Holgersson-fastigheten

Andel fossiloberoende fordon

Riket R9


43

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200


Elever som uppnår minst lägsta behörighettill gymnasieskolan



Andel elever etablerade påarbetsmarknaden eller i studier två år efter

avslutad gymnasieutbildning



Hushåll utan ekonomiskt bistånd/1000 inv


Brukarbedömning hemtjänst - Helhetssyn






Riket R9 EskilstunaFÖRKLARING AV FIGUREN: Den röda linjen visar vald kommuns värde på signalmåtten i relation till motsvarande värden för riket totalt. Detta i form av index där riket totalt = 100. Där den röda linjen går utanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen högre i värde än riket och där den röda linjen går innanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen lägre än riket. Den svarta linjen visar det genomsnittliga värdet för R9 i förhållande till riket totalt.


44

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

















Riket R9 GävleFÖRKLARING AV FIGUREN: Den röda linjen visar vald kommuns värde på signalmåtten i relation till motsvarande värden för riket totalt. Detta i form av index där riket totalt = 100. Där den röda linjen går utanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen högre i värde än riket och där den röda linjen går innanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen lägre än riket. Den svarta linjen visar det genomsnittliga värdet för R9 i förhållande till riket totalt.


45

0

50

100

150

200

250

















Riket R9 JönköpingFÖRKLARING AV FIGUREN: Den röda linjen visar vald kommuns värde på signalmåtten i relation till motsvarande värden för riket totalt. Detta i form av index där riket totalt = 100. Där den röda linjen går utanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen högre i värde än riket och där den röda linjen går innanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen lägre än riket. Den svarta linjen visar det genomsnittliga värdet för R9 i förhållande till riket totalt.


46

0

50

100

150

200

250

















Riket R9 Linköping

FÖRKLARING AV FIGUREN: Den röda linjen visar vald kommuns värde på signalmåtten i relation till motsvarande värden för riket totalt. Detta i form av index där riket totalt = 100. Där den röda linjen går utanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen högre i värde än riket och där den röda linjen går innanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen lägre än riket. Den svarta linjen visar det genomsnittliga värdet för R9 i förhållande till riket totalt.


47

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

















Riket R9 Norrköping



48

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

















Riket R9 Södertälje



49

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

















Riket R9 UppsalaFÖRKLARING AV FIGUREN: Den röda linjen visar vald kommuns värde på signalmåtten i relation till motsvarande värden för riket totalt. Detta i form av index där riket totalt = 100. Där den röda linjen går utanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen högre i värde än riket och där den röda linjen går innanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen lägre än riket. Den svarta linjen visar det genomsnittliga värdet för R9 i förhållande till riket totalt.


50

0

50

100

150

200

250

















Riket R9 VästeråsFÖRKLARING AV FIGUREN: Den röda linjen visar vald kommuns värde på signalmåtten i relation till motsvarande värden för riket totalt. Detta i form av index där riket totalt = 100. Där den röda linjen går utanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen högre i värde än riket och där den röda linjen går innanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen lägre än riket. Den svarta linjen visar det genomsnittliga värdet för R9 i förhållande till riket totalt.


51

0

50

100

150

200

250

300

















Riket R9 ÖrebroFÖRKLARING AV FIGUREN: Den röda linjen visar vald kommuns värde på signalmåtten i relation till motsvarande värden för riket totalt. Detta i form av index där riket totalt = 100. Där den röda linjen går utanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen högre i värde än riket och där den röda linjen går innanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen lägre än riket. Den svarta linjen visar det genomsnittliga värdet för R9 i förhållande till riket totalt.

Rapport 2017

52

Bilaga 3 Deltagare i R9-nätverket år 2017

Kommun Deltagare

Eskilstuna Anne Levirinne

Gävle Kjell Gunnarsson Per Eriksson

Jönköping Marie Drougge Johan Pedersen

Linköping Jenny Bolander

Norrköping Charlotte Pålsson Lundberg Marcus Pahlmgren

Södertälje Annica Åström Vivian Ichu

Uppsala Johan Lindqvist

Västerås Anna Mirkovic Jan Lindblom Hanna Chapman (Servicepartner)

Örebro Susanne Högling

resultatnätverket r9 rapport 2017 - eskilstuna kommun · 2018-01-23 · riket 9 555 893 9 644 864...

Documents