revision: 4 dato: 17 december 2013 utarbetat: lars ... · fattande dokument som beskriver den...

33
Øresundsbro Konsortiet Infrastrukturregister Kastrup - Lernacken Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Register: Infrastrukturregister Kastrup – Lernacken Utarbetat: Lars Engström Kontrollerat: Rolf Sundqvist Godkänt: Nils Blom Salmonsen

Upload: others

Post on 28-Jan-2020

0 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Øresundsbro Konsortiet Infrastrukturregister Kastrup - Lernacken Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Register: Infrastrukturregister Kastrup – Lernacken Utarbetat: Lars Engström Kontrollerat: Rolf Sundqvist Godkänt: Nils Blom Salmonsen

Page 2: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Datum: 17 december 2013 Ref: Infrastrukturregister-SE 2:27

Innehållsförteckning 1. Introduktion .................................................................................................4

1.1 Specifikationer ....................................................................................5 1.2 Förkortningar .......................................................................................5

2. Kartor och ritningar .....................................................................................6 3. Allmän information och prestandanivå .......................................................6

3.1 Prestandanivå ......................................................................................6 3.2 Typ och elektrifiering ..........................................................................6 3.3 Klimatförhållanden..............................................................................6 3.4 Gällande lokala eller nationella föreskrifter ........................................6

3.4.1 Väst om den dansk – svenska nationsgränsen vid km 23,6 .........6 3.4.2 Öst om den dansk – svenska nationsgränsen vid km 23,6 ..........6

4. Infrastruktur .................................................................................................7 5. Energiförsörjning ......................................................................................10 6. Trafikstyrning och signalering ..................................................................16 7. Delsystem Drift och Trafikledning ...........................................................19 Fordonen ska vara godkända enligt det svenska Banverkets och den danska Bane Danmarks regler. ......................................................................................22 8. Tunnelsäkerhet ..........................................................................................25

Page 3: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Datum: 17 december2013 Ref: Infrastrukturregister-SE 3:27

Page 4: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Datum: 17 december2013 Ref: Infrastrukturregister-SE 4:27

1. Introduktion Detta infrastrukturregister gäller för järnvägssträckan mellan den danska stat-ionen Kastrup (km 12,854) och den svenska stationen Lernacken (km 29,795 eller 281+813 i BV systemet). Linjen är uppdelad i en dansk del mellan Kas-trup och systemgränsen (km 18,235) och en svensk del mellan systemgränsen och Lernacken. Systemgränsen är gränsen mellan svenska och danska trafik-ledningsområden, kontaktledningsstyrning, signalsystem och radiosystem. Gränsen mellan de olika kontaktledningssystemen är belägen i Lernacken. Linjen Kastrup – Lernacken är byggd för hastigheter upp till 250 km/t men är för närvarande utrustad för hastigheter upp till 200 km/t på den svenska delen och 180 km/t på den danska delen. Järnvägssträckan byggdes innan de tekniska specifikationerna för driftskompatibilitet (TSD) var utgivna. Därför är linjen inte helt kompatibel med TSD:erna. Syftet med infrastrukturregistret är: · Att ge den som i medlemsstaten ansvarar för att tillåta att delsystemen

tas i bruk, tillgång till ett dokument som beskriver, för varje järnvägs-sträckning ingående i det transeuropeiska järnvägssystemet för hög-hastighetståg, de grundegenskaper som driften av järnvägssträckning-en är beroende av.

· Att ge den som ansvarar för infrastrukturen tillgång till ett samman-

fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen av TSD:erna ut-vecklas.

· Att ge järnvägsoperatörerna som bedriver eller önskar att bedriva

järnvägstrafik på sträckan information om sträckans speciella egen-skaper, när grundegenskaperna eller vissa av driftskompatibilitetsspe-cifikationerna är beroende av infrastrukturförvaltarens beslut.

Infrastrukturägaren för linjen Kastrup – Lernacken är: Øresundsbro Konsortiet Jernbaneafdelningen Vester Søgade 10 DK-1601 København V Danmark

Page 5: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Datum: 17 december2013 Ref: Infrastrukturregister-SE 5:27

1.1 Specifikationer Infrastrukturregistret är utarbetat med följande Tekniska Specifikationer för Driftskompatibilitet (TSD) som underlag: Avseende delsystemet Infrastruktur 2007-12-20 Avseende delsystemet Energi 2008-03-06 Avseende delsystemet Trafikstyrning samt Signalering 2012-01-25 Avseende delsystemet Drift och Trafikledning 2012-11-14 Avseende delsystemet Tunnelsäkerhet 2007-12-20 . 1.2 Förkortningar

AC Växelström ATC Automatiskt tågkontrollsystem BDK Banedanmark Danmark BV Banverket Sverige BVF Banverkets föreskrifter BVH Banverkets Handbok DC Likström DSB Danska statsbanorna EN Europeisk norm (standard) ERTMS Europeiska järnvägstrafikledningssystemet ETCS Europeiska tågkontrollsystemet GSM-R Standardiserat mobiltelefonsystem för järn-

väg IEC Internationella Elektriska Kommittén Rök Räls överkant SJ Statens Järnvägar Sverige SORF Stopp och ryck fram, dansk signalbild SP Säkerhetsprocedur SR Banedanmark Säkerhetsreglemente TF Trafiksäkerhetsföreskrift TSD Teknisk Specifikation för Driftskompatibi-

litet På engelska: TSI Technical Specification for Interoperability

TSJ Trafikstyrelsen for jernbane og færger TS Transportstyrelsen UIC Internationella järnvägsunionen ØSB Øresundsbro Konsortiet

Page 6: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Datum: 17 december2013 Ref: Infrastrukturregister-SE 6:27

2. Kartor och ritningar Översiktskarta: Se bilaga A Linjeplan: Se bilaga B Stationsritning: Se bilaga C Frirumsprofil: Se bilaga D 3. Allmän information och prestandanivå 3.1 Prestandanivå På den svenska delen mellan km 18,235 och km 29,795 är den maximala has-tigheten 200 km/t. På den danska delen mellan km 12,854 och km 18,235 är den maximala hastigheten 180 km/t. Sträckan kan endast passeras av tåg som är specialutrustade för trafik i både Sverige och Danmark och dessutom utrustade för att passera systemgränsen. 3.2 Typ och elektrifiering Kontaktledningssystemet energimatas med AC 25kV 50 Hz. Kontaktlednings-höjden är 5330 mm på större delen av sträckan. 3.3 Klimatförhållanden Lägsta temperatur: -15º C Högsta temperatur: +40º C Maximal sidvind: 40 m/s Regn, dis och dimma är ofta förekommande. Snö kan förekomma vid enstaka tillfällen. 3.4 Gällande lokala eller nationella föreskrifter 3.4.1 Väst om den dansk – svenska nationsgränsen vid km 23,6 Den danska “Lov om jernbane” (Nr. 969 af 2009) med ändringar och tillägg tillsammans med övriga lagar inom järnvägsområdet gäller på danskt territo-rium. En järnvägsmyndighet “Trafikstyrelsen for jernbane og færger” som en del av Transport- og Energministeriet är etablerad. 3.4.2 Öst om den dansk – svenska nationsgränsen vid km 23,6 Den svenska “Järnvägslagen” (SFS 2004:519) tillsammans med övriga lagar inom järnvägsområdet gäller på svenskt territorium. En järnvägsmyndighet “Transportstyrelsen” är etablerad.

Page 7: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Dato: 17 december 2013 Ref: Infrastrukturregister-SE 7:27

4. Infrastruktur Moment i INFRA-TSD

Rubrik Krav i TSD Utförande Överensstämmelse med krav

4.2.2 Nominell spårvidd

1435/1437 mm 1435 mm

ja

4.2.3 Infrastrukturens lastprofil

Ska tillåta trafik med lastprofil UIC-GC / PC450

Öresundsförbindelsen tillåter trafik enligt den danska frirumsprofilen UT. Se bilaga D

Ja

4.2.4 Minsta spår-avstånd

4500 mm 4500 mm

ja

4.2.5 Största lutningar

Medel lutning över 10 km ska vara mindre eller lika med 25‰, Största lutning får vara 35 ‰ i högst 6 000 m.

Största lutning är 15,6 0/00 i 4330 m

ja

4.2.6 Minsta kurvradie

Beräknas med hänsyn till Sth och rälsförhöjning

5000 m

ja

4.2.7 Största rälsförhöj-ning

180 mm 100 mm

ja

4.2.8 Största rälsförhöj-ningsbrist

100 mm (250 km/t – 300 km/t) 30 mm ja

4.2.8.2 Rälsförhöjnings-brist i spårväxlar

70 – 170 km/t : 105 mm 170 – 230 km/t: 85 mm

Växel 11 (100km/h) 100 mm Växel 12 (130 km/h) 100 mm Växlarna 13a/b (60 km/h): 85 mm Växlarna 101 – 104 (130 km/h): 80 mm

Ja

4.2.9 Ekvivalent konici-tet

0,20 I enlighet med 6.2.5.2 i infrastruktur TSD Ja

Page 8: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Dato: 17 december 2013 Ref: Infrastrukturregister-SE 8:27

Moment i INFRA-TSD

Rubrik Krav i TSD Utförande Överensstämmelse med krav

4.2.10 Spårlägeskvalitet Skall övervakas enligt infrastruk-turägarens regelverk

Är i överstämmelse med BV regler Ja

4.2.11 Rälslutning 1/20 till 1/40 1/30 och 1/40 Ja

4.2.12 Spårväxlar I överstämmelse med UIC standard Ja

4.2.13 Spårets motstånds-förmåga

Statisk axellast 22,5 ton Ja

4.2.14 Trafiklaster på broar

Två 1500 tons tåg samtidigt Ja

4.2.16 Största tryckför-ändring i tunnlar

10 kPa mellan högsta och lägsta tryck under hela tunnelpassagen

Ett tåg i 180 km/t: 2,5 kPa per 4 sek. Två mötande tåg i 180 km/t: 3,5 kPa per 4 sek

ja

4.2.17 Påverkan av sid-vind

Åtgärder beslutas av infrastruktur-förvaltaren.

Inga speciella åtgärder har vidtagits för att skydda mot påverkan från sidvindar. Gods-tåg tillåts inte trafikera kust – kust sträckan vid vindhastigheter överstigande 24m/s eller 20 m/s effektiv vind och andra tåg ställs in vid vindhastigheter över 33 m/s.

Ja

4.2.20 Plattformar

Det finns inte några stationer med passage-rarutbyte på sträckan.

-

4.2.22 Tillträde till spår-anläggningen

Fordon eller människor har inte tillträde till området i spårets närhet

Ja

Page 9: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Dato: 17 december 2013 Ref: Infrastrukturregister-SE 9:27

Moment i INFRA-TSD

Rubrik Krav i TSD Utförande Överensstämmelse med krav

4.2.23 Utrymmningsvä-gar

Tillräckligt utrymme ska finnas för utrymning av tåg mellan stationer

I Lernackentunneln inklusive portalbyggna-der och ramper med stödmurar km 13,5 till km 17,5 har nödutrymningsvägar anordnats på båda sidor om varje spår 550 mm över Rök och 1400 mm breda. Det finns nödut-gångsdörrar till det andra järnvägstunnelrö-ret eller till motorvägstunneln på var 87:e meter. Ön Peberholm km 17,5 till km 21,3: Fri bana, service väg är anordnad på södra sidan av järnvägen. På bron km 21,3 till km 29,1 har nödutrym-ningsvägar anordnats på båda sidor om den dubbelspåriga järnvägen, 650 mm over Rök och 1125 mm breda. Nödutrymningstrappor till motorvägsdäcket är anordnade på var ca. var 700:e meter.

ja

4.2.25 Minsta kurvradie i sidospår

150 m Det finns inte några sidospår på sträckan.

-

4.2.26 Service anlägg-ningar för tåg

Det finns inte några serviceanläggningar

-

4.5.1 Underhållsplan

En underhållsplan görs varje år. Planen föl-jer Banverkets regler

Ja

5.3.1 Räl UIC60E, 900A Ja 5.3.2 Rälsbefästning Pandrol Fast-clip Ja 5.3.3 Sliprar Betong 2500mm Ja 5.3.5 Vattenpåfyllnings-

adapter Det finns inga vattenposter -

Page 10: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Dato: 17 december 2013 Ref: Infrastrukturregister-SE 10:27

5. Energiförsörjning Moment i ENERGI TSD

Rubrik Krav i TSD Utförande Överensstämmelse med krav

4.2.2 Spänning och frekvens AC 25 kV 50 Hz. Kontaktledningssystemets kraftmatning är AC 25 kV 50 Hz. Minsta spänning vid fordonets strömavtagare är 18 kV och högsta spänning är 26 kV.

ja

4.2.3 Högsta tillåtna linjehas-tighet

200km/t Ja

4.2.3 Kontaktledningsspän-ningens variation

Minsta spänning vid strömavtagaren är 18kV och den högsta är 26kV

4.2.3 Högsta kontinuerliga kontaktledningsström

Den högsta tillåtna kontinuerliga strömmen i kontaktledningen vid en temperatur på 40o C och en vindhastighet på 3 m/s är 920A. Vid en vind-hastighet på 1 m/s reduceras den högsta tillåtna strömmen till 700A.

ja

4.2.3 Strömbegränsning i fordonen

1500 A Utrustning för strömbegränsning ska vara instal-lerad i fordonen. Högsta tillåtna lokström är 1500 A.

Krav på dragfordon

4.2.9 Kontaktledningshöjd

5080 mm eller 5300 mm 0+20 mm

Kontaktledningshöjden är 5330 mm på största delen av sträckan. I Lernacken tunneln km 13.500 till km 17.500 och i viaduktområdet km 20.500 till km 21.500 är kontaktledningshöjden 5230 mm.

nej

Page 11: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Dato: 17 december 2013 Ref: Infrastrukturregister-SE 11:27

Moment i ENERGI TSD

Rubrik Krav i TSD Utförande Överensstämmelse med krav

4.2.9 Rampning av kontakt-ledning

Rampning ej tillåten Rampningen av kontaktledningshöjden är 0.25 0/00.

nej

4.2.9 Beroende av vindhastig-het

Kontaktledningens maximala utslag åt sidan beroende på sidvind: 400 mm

Kontaktledningssystemet är konstruerat för en största vindhastighet på 33 m/s och en största vindbelastning på 760 N/m2

ja

4.2.16 Strömavtagare godkända för användning på sträckan

Euro collector bredd 1600 mm Kontaktledningssystemet är konstruerat för an-vändning av strömavtagare i enlighet med UIC 608. Bredd 1950 mm Strömavtagare som ska användas på sträckan ska godkännas av TSJ i Danmark och TS i Sve-rige. Följande är exempel på godkända strömav-tagare: WBL88, WBL85 och DSA 250.

nej

4.2.18 Högsta omgivningstem-peratur

Enligt EN 50119 och EN 50149 Kontaktledningssystemet är konstruerat för en högsta omgivningstemperatur på 40o C.

ja

4.2.16 Justering av strömavtag-arens kontakttryck

Det statiska kontakttrycket ska vara 70N +20N -10N

Det statiska kontakttrycket ska kunna justeras mellan 40 N och 120 N.

Krav på dragfordon

4.2.21 Neutralsektioner mellan matningsfaser

Det finns inga neutralsektioner mellan matnings-faser på sträckan.

-

4.2.21 Driftsinformation för neutralsektioner mellan matningsfaser

Det finns inga neutralsektioner mellan matnings-faser på sträckan.

-

Page 12: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Dato: 17 december 2013 Ref: Infrastrukturregister-SE 12:27

Moment i ENERGI TSD

Rubrik Krav i TSD Utförande Överensstämmelse med krav

4.2.22 Strömskifte mellan kraftmatningssystem

Ingen kortslutning eller överbrygg-ning får ske Utförande enligt EN 50119 paragraf 5.2

Strömskifte mellan 25 kV 50 Hz systemet på Kastrup - Lernacken sträckan och det svenska 15 kV 16 2/3 Hz systemet är placerad i Lernacken km 29,639 till 29,820 (km 281+654 till km 281+835 i BV systemet). Den i TSD föreslagna konstruktionen används ej. Strömskiftet består av fyra stycken isolerade sektioner på vardera 41m till 46m. Strömskiftets totala längd är 181m Om tåget använder mer än en strömavtagare så får det inte finnas någon elektrisk förbindelse mellan strömavtagarna.

nej

4.2.22 Driftsinformation för strömskifte mellan kraftmatningssystem

Strömskifte skall vara försett med utrustning för automatisk nedkopp-ling.

Strömskiftet får passeras med uppfällda strö-mavtagare. Före passage av strömskiftet ska föraren manu-ellt slå ifrån fordonets huvudbrytare. Som en extra säkerhetsåtgärd är strömskiftet är utrustat med spårmagneter för automatisk frånkoppling av huvudbrytaren. Denna funktion förutsätter att också fordonet är försett med utrustning för automatisk frånkoppling av huvudbrytare med hjälp av spårmagneter Fordonet ska kunna detektera det nya matnings-systemet frekvens och automatiskt koppla upp till motsvarande kontaktledningsspänning.

ja

Page 13: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Dato: 17 december 2013 Ref: Infrastrukturregister-SE 13:27

Moment i ENERGI TSD

Rubrik Krav i TSD Utförande Överensstämmelse med krav

4.2.5 Övertonskarakteristik

Inga överspänningstoppar över 50 kV beroende på instabilitet i energisy-stemet.

Internationella standarder Fordonet måste överensstämma med all tillämp-lig lagstiftning och internationell standard så som EN (ENV), IEC, och UIC. Dessutom ska överensstämmelse med tillämplig prEN standard eftersträvas. Dansk standard för 50 Hz kontaktledningssy-stem Fordonet måste vara i full överensstämmelse med Banedanmark standard QN 903 Q nr 0779 utom vad gäller undantagen i tabell 1 nedan.

Krav på dragfordon

Page 14: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Dato: 17 december 2013 Ref: Infrastrukturregister-SE 14:27

Moment i ENERGI TSD

Rubrik Krav i TSD Utförande Överensstämmelse med krav

4.2.23 Överströmsskyddens selektivitet

Varje fordon ska vara utrustat med en strömbry-tare som bryter strömmen om den blir för hög. På elektrifierade järnvägar med 25 kV 50 Hz system är kortslutningsströmmen kontaktledning – returräl 10 – 15 kA. Om det är ett jordfel i fordonet efter strömbrytaren så ska den bryta kortslutningsströmmen. Om ett dragfordon som är utrustat för flera strömsystem används i ett 25 kV 50 Hz system så ska varje internt fel i huvudtransformatorns primär- eller sekundärkrets leda till att strömbry-taren löser ut med hjälp av dess skyddskretsar. Kontaktledningen blir åter spänningssatt med hjälp av det automatiska återinkopplingssyste-met för matarstationens strömbrytare. Återin-kopplingen av kontaktledningsspänningen får ske först efter att strömbrytarna i alla de lok som finns på matningssträckan har löst ut. Dragfor-donens strömbrytare ska lösa ut inom 3 sekunder efter att kontaktledningen har blivit spännings-lös.

Krav på dragfordon

Page 15: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Dato: 17 december 2013 Ref: Infrastrukturregister-SE 15:27

Tabell 1

Kontaktledningsströmmens högsta övertonshalt Avsnitt i QN 903 Q nr 0779

Frekvens och varaktighet

Per tåg bestående av 2 lok eller 3 eller fler motorvagnsenheter i multipeldrift

Per individuellt lok eller 2 motorvagns-enheter i multipel-drift

Per individuell motorvagns-enhet

D 150 Hz, > 1 s 10 A 5 A 3.5 A G2 250 Hz, > 1 s 6 A 3 A 2 A H 350 Hz, > 1 s 4 A 2 A 1.5 A

450 Hz, > 1 s 3 A 1.5 A 1 A 550 Hz, > 1 s 2 A 1 A 0.7 A 650 Hz, > 1 s 2 A 1 A 0.7 A

Page 16: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Dato: 17 december 2013 Ref: Infrastrukturregister-SE 16:27

6. Trafikstyrning och signalering Moment i TRAFIK-STYRNING TSD

Rubrik Krav i TSD Utförande Överensstämmelse med krav

Bilaga III 4.2.1

Säkerhetsegenskaper och tillgänglighet

Endast krav på system klass A beskrivs.

Trafikstyrningssystem klass B är installerat. Krav på system klass B regleras i nationella regler

-

Bilaga III 4.2.2

Funktionella krav på fordonsbaserad utrust-ning

Endast krav på system klass A beskrivs.

Trafikstyrningssystem klass B är installerat. Krav på system klass B regleras i nationella regler

-

Bilaga III 4.2.3

Funktionella krav på markbaserad utrust-ning

Endast krav på system klass A beskrivs.

Trafikstyrningssystem klass B är installerat. Krav på system klass B regleras i nationella regler

-

Bilaga III 4.2.4

Mobila kommunikat-ionsfunktioner för järnväg GSM-R

GSM-R systemet ska uppfylla de specifikation-er som hänvisas till i EN 301 515 och TR 102 281.

Ett GSM-R system för röstkommunikation är installerat på hela Öresundsförbindelsen. Systemet uppfyller gällande spe-cifikationer.

ja

Bilaga III 4.2.5

Luftgapsgränssnitt avseesnde ERTMS/ETCS och GSM-R

Endast krav i förhållande till ERTMS beskrivs.

Trafikstyrningssystem klass B är installerat. Krav på system klass B regleras i nationella regler

-

Bilaga III 4.2.6

Trafikstyrningens och signaleringens interna fordonsbaserade gränssnitt.

Endast krav i förhållande till ERTMS beskrivs.

Trafikstyrningssystem klass B är installerat. Krav på system klass B regleras i nationella regler

-

Page 17: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Dato: 17 december 2013 Ref: Infrastrukturregister-SE 17:27

Moment i TRAFIK-STYRNING TSD

Rubrik Krav i TSD Utförande Överensstämmelse med krav

Bilaga III 4.2.7

Trafikstyrningens och signaleringens interna markbaserade gräns-snitt.

Endast krav i förhållande till ERTMS beskrivs.

Trafikstyrningssystem klass B är installerat. Krav på system klass B regleras i nationella regler

-

Bilaga III 4.2.8

Hantering av krypto-nycklar

Berör endast ERTMS Trafikstyrningssystem klass B är installerat. Krav på system klass B regleras i nationella regler

-

Bilaga III 4.2.9

Hantering av ETCS ID

Berör endast ERTMS Trafikstyrningssystem klass B är installerat. Krav på system klass B regleras i nationella regler

-

Bilaga III 4.2.10

Markbaserade tågde-tekteringssystem

Fordonens maximala axelavstånd 20m

Ings spårledningar kortare än 20m finns i anläggningen

ja

Bilaga III 4.2.11

EMC mellan fordon och markbaserat sig-nalsystem.

Kraven ännu ej formule-rade

Ej tillämpligt.

-

Bilaga III 4.2.12

ERTMS- ETCS DMI Berör endast fordon Ej tillämpligt.

-

Bilaga III 4.2.13

GSM-R DMI Berör endast fordon Ej tillämpligt.

-

Bilaga III 4.2.14

Gränssnitt mot datain-samling

Berör endast fordon Ej tillämpligt.

-

Bilaga III 4.2.15

Synbarhet hos mark-baserade trafikstyrning och signalobjekt

Avser signaltavlor för ERTMS

Trafikstyrningssystem klass B är installerat. Krav på system klass B regleras i nationella regler

-

Page 18: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Dato: 17 december 2013 Ref: Infrastrukturregister-SE 18:27

Moment i TRAFIK-STYRNING TSD

Rubrik Krav i TSD Utförande Överensstämmelse med krav

Bilaga III 4.2.16

Miljöförhållanden De miljöförhållanden som beskrivs i de specifikat-ioner som hänvisas till i TSD ska beaktas

Signalsystemet på Öresundsförbindelsen uppfyller kraven i EN50 125-3

ja

Page 19: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Dato: 17 december 2013 Ref: Infrastrukturregister-SE 19:27

7. Delsystem Drift och Trafikledning Moment i DRIFT TSD

Rubrik Krav i TSD Utförande Överensstämmelse med krav

4.2.1.2.1 Lokförarens regel-bok

Förekomst Struktur Språk Uppdaterings procedur

Den danska delen mellan km 12,854 och km 18,235 Banedanmark säkerhetsreglemente – SR 1975 med rättelser (fram till 2013-11-25) gäller på den danska delen av sträckan. Den svenska delen mellan km 18,235 och km 29,795 Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter (JvSFS 2008:7) gäller på den svenska delen av sträckan från 2009-05-31. Speciella regler Kastrup – Lernacken linjen Øresundsbro Konsortiets trafiksäkerhetsföreskrifter – TF gäller på hela sträckan. TF beskriver reglerna för passage av gränsen mellan den danska delen av sträck-an och den svenska delen av sträckan. Dessutom inne-håller TF kompletterande regler för hela sträckan Kas-trup – Lernacken. Øresundsbro Konsortiets trafiksäkerhetsföreskrifter – TF finns på ÖSB hemsida. Föreskriften kan laddas ner därifrån och skrivas ut.

Strukturen ej helt i överstämmelse med TSI

4.2.1.2.2 Linjebok

Förekomst Minsta innehåll Sätt att distribuera Uppdaterings procedur

Den danska delen mellan km 12,854 och km 18,235 Den danska tidtabellsboken TKØ (Tjenstekøreplan Øst) gäller på den danska delen av sträckan.

ja

Page 20: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Dato: 17 december 2013 Ref: Infrastrukturregister-SE 20:27

Moment i DRIFT TSD

Rubrik Krav i TSD Utförande Överensstämmelse med krav

Linjen är beskriven i TIB (Tjenstekøreplanens inled-ende bemerkninger). Tillfälliga hastighetsnedsättningar meddelas i ”La”. Sent beslutade arbeten mm meddelas i “Rettelse til La”. Dokumentet överlämnas till lokföraren innan fär-den påbörjas. Tillåtna typer av fordonsrörelser vid passage av grän-sen mellan de svenska och danska systemen är: Tog (tåg) högsta tillåtna hastighet är 180 km/t. Arbejdskøretøj (arbetsfordon) högsta tillåtna hastighet är 40 km/t. Optiska signaler är av dansk typ. All radiokommunikation skall utväxlas med RFC Kh (Regional Fjernstyringscentral København H). GSM-R radio ska användas. MSR-3 får användas t.o.m 31/12-2014. Språket i radiokommunikationen skall vara svenska eller danska. Danska benämningar på järnvägsobjekt ska användas. Den svenska delen mellan km 18,235 och km 29,795 Den svenska Tidtabellsboken gäller på den svenska delen av sträckan.

Page 21: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Dato: 17 december 2013 Ref: Infrastrukturregister-SE 21:27

Moment i DRIFT TSD

Rubrik Krav i TSD Utförande Överensstämmelse med krav

Linjen är beskriven i den svenska Linjeboken. Tillfälliga hastighetsnedsättningar annonseras i “Tågorder”. Lokföraren ska hämta ut tågordern från en terminal innan färden påbörjas. Tillåtna typer av fordonsrörelser vid passage av grän-sen mellan de svenska och danska systemen är: Tåg, högsta tillåtna hastighet är 200 km/t. Växling högsta tillåtna hastighet är 40 km/h. De optiska signalerna är av svensk typ. All radiokommunikation skall utväxlas med TRV-TC (Trafikverkets trafikledningscentral) i Malmö. GSM-R radio skall användas. Språket i radiokommunikationen skall vara svenska eller danska. Svenska ord för järnvägsobjekt ska an-vändas.

4.2.1.2.3 Tidtabell Beskriv dokumenten Den danska tidtabellsboken TKØ (Tjenstekøreplan Øst) gäller på den danska delen av sträckan. Den svenska Tidtabellsboken gäller på den svenska delen av sträckan.

ja

Tillägg D 3.1.6

Avståndsindikatorer utmed banan

Avstånd och placering ska beskrivas

Den danska delen mellan km 12,854 och km 18,235 Skylt på stolpe var 100:e meter

ja

Page 22: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Dato: 17 december 2013 Ref: Infrastrukturregister-SE 22:27

Moment i DRIFT TSD

Rubrik Krav i TSD Utförande Överensstämmelse med krav

Den svenska delen mellan km 18,235 och km 29,795 Skylt på stolpe eller kontaktledningsmast var 200:e meter.

Tillägg D 3.1.13

Information om ar-beten mm

Sätt att annonsera arbe-tet och signaler på ar-betsplatsen ska beskri-vas

Den danska delen mellan km 12,854 och km 18,235 Arbeten och tillfälliga hastighetsnedsättningar medde-las i ”La”. Sent beslutade arbeten mm meddelas i “Ret-telse til La”. Dokumentet överlämnas till lokföraren innan färden påbörjas. Arbetsplatsen skyddas av danska ATC baliser och är markerad med skyltar i enlighet med danska regler i SR 1975 Den svenska delen mellan km 18,235 och km 29,795 Arbeten och tillfälliga hastighetsnedsättningar annons-eras i “Tågorder”. Lokföraren ska hämta ut tågordern från en terminal innan färden påbörjas. Arbetsplatsen skyddas av svenska ATC baliser och är markerad med skyltar i enlighet med svenska regler i JTF (Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter)

ja

Tillägg D 3.5.3

Specialfall

Ange förekomst Fordonen ska vara godkända enligt det svenska Trafikver- ja

Page 23: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Dato: 17 december 2013 Ref: Infrastrukturregister-SE 23:27

Moment i DRIFT TSD

Rubrik Krav i TSD Utförande Överensstämmelse med krav

kets och den danska Banedanmarks regler.

Godkännande av rullande material för körning på Öresundsbron utställs av danska och svenska säkerhets-myndigheter i överensstämmelse med den för var tid gäl-lande regler.

Tillägg D 3.4.27

Speciella förhållanden vid omkoppling mel-lan olika klass B sy-stem för kontrollstyr-ning och signalering.

Beskriv speciella förhål-landen

Vid uppstart av tåget är både ATC-2 och ZUB 123 aktiva och söker efter baliser. Det system som först träffar på bali-ser tillhörande det egna systemet kommer att behålla full övervakning av tåget. Det andra systemet går över i ett till-stånd där det läser baliser och lagrar informationen men systemet kan inte påverka tågets bromsar. Före passage av systemgränsen i riktning från Danmark mot Sverige mottager ATC-2 systemet information om linjehas-tigheten från en EBICAB balisgrupp. Vid systemgränsen mottager ZUB 123 systemet information om gränspassagen från en ZUB balis. ZUB 123 systemet förbereder då över-lämnandet av övervakningen till ATC-2 systemet. När ATC-2 systemet har erhållit signalinformation vid system-gränsen och hela tåget har passerat signalen vid gränsen så tar ATC-2 systemet över den fulla övervakningen av tåget. Samtidigt går ZUB 123 systemet över i ett passivt tillstånd. Vid passage av systemgränsen i riktning från Sverige mot Danmark så mottager ATC-2 systemet information om gränspassagen från en EBICAB balisgrupp. ATC-2 syste-met förbereder då överlämnandet av övervakningen till ZUB 123 systemet. ZUB 123 systemet erhåller information om linjehastighet och signalinformation vid passage av den första ZUB balisen efter systemgränsen. ZUB 123 systemet

ja

Page 24: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Dato: 17 december 2013 Ref: Infrastrukturregister-SE 24:27

Moment i DRIFT TSD

Rubrik Krav i TSD Utförande Överensstämmelse med krav

tar då full övervakning över tåget och ATC-2 systemet går över i ett passivt tillstånd.

Tillägg D 3.4.29

Speciella förhållanden vid omkoppling mel-lan olika radiosystem.

Beskriv speciella förhål-landen

Hela Öresundsförbindelsen är utrustad med GSM-R. Det danska MSR-3 UIC radiosystemet kommer att avveck-las 31/12 2014. Därefter kommer all radiokommunikation att ska via GSM-R. Beroende på var tåget befinner sig så kommer ett GSM-R telefonsamtal från tåget att automatiskt kopplas till rätt tåg-ledningscentral.

ja

- Procedurer vid system-fel

Beskriv procedurerna ERTMS/ETCS Ej tillämpligt. Klass B kontrollstyrning och signalering Om svenskt eller danskt ATC är ur funktion så får tågen fortsätta med max 60 km/t till nästa station (Kastrup eller Lernacken) ERTMS/GSM-R Signaltelefoner placerade längs sträckan ska användas om GSM-R är ur funktion. Signaltelefonerna är placerade 25 m före huvudsignaler vid högerspår. Klass B radio system I händelse av fel på UIC radio systemet (MSR-3) så ska nödtelefoner i tunneln eller säkerhets-telefoner vid Kastrups I-signaler användas. Nödtelefonerna i tunneln är placerade vid varje nödutgångsdörr.

-

Page 25: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Dato: 17 december 2013 Ref: Infrastrukturregister-SE 25:27

Moment i DRIFT TSD

Rubrik Krav i TSD Utförande Överensstämmelse med krav

Optisk signalering Om en dansk signal inte kan visa körbesked så kan det vara möjligt att visa SORF. Tåget kan då passera signalen och fortsätta på sikt med låg hastighet till nästa signal. Om det inte är möjligt att visa kör i en svensk signal så måste föraren begära tillstånd från tågtrafikledningen att passera signalen i stopp. Denna begäran ska i första hand ske via radio i andra hand via telefon. Tåget kan sedan fort-sätta på sikt med låg hastighet till nästa signal.

8. Tunnelsäkerhet Moment i Tunnel TSD

Rubrik Krav i TSD Utförande Överensstämmelse med krav

Typ av trafik Beskriv utförandet Blandad trafik med person och godståg. Passagerare och gods transporteras inte med samma tåg. Farligt gods kan passera tunneln med speciella restriktioner.

ja

Typ av linje Beskriv utförandet Dubbelspårig höghastighetslinje ja Början och slut av

tunneln Beskriv utförandet Km 23,489 till km 17,539 ja

Typ av tunnel Beskriv utförandet Betong sänktunnel; två tunnelrör för tåg och två tun-nelrör för vägtrafik

ja

Plats för station Beskriv utförandet Det finns ingen station i tunneln ja Tunnelns längd Beskriv utförandet 4050m ja

Page 26: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Dato: 17 december 2013 Ref: Infrastrukturregister-SE 26:27

Moment i Tunnel TSD

Rubrik Krav i TSD Utförande Överensstämmelse med krav

Högsta tillåtna has-tighet

Beskriv utförandet 180km/t ja

Tunnelns tvärsnitt Beskriv utförandet 36m2

-

4.2.2.6.4 Nödutgångarnas position

Max 500m mellan nödutgångar

45st nödutgångsdörrar med ca 88m avstånd från km13,577 till km17,496

Ja

4.2.2.6.4 Typ av nödutgångar Tvärtunnlar med max 500 avstånd

Horisontell passage till motorvägstunnlarna

Ja

4.2.2.7 Minsta bredd på ut-rymmningsvägar

Min 0,75m 1,4m Ja

4.2.2.8 Nödbelysning Belysning på ena sidan över nödutrymningsvä-gen. Styrning från tun-neln och trafikledning-en. 90 min batteri

Tunnels nödbelysning kan tändas med tryckknappar vid nödutgångsvägarna eller från trafikledningscen-tralen. Belysningen i nödutgångarna tänds automatiskt när en dörr öppnas. Nödbelysningen har 30min batteri försörjning. Öresundsförbindelsen har en dieseldriven reservkraftanläggning.

Ja men nej, inte vad gäller batteritid.

4.2.2.10 Nödkommunikation GSM-R radio och möj-lighet för räddnings-tjänsten att kommuni-cera ska finnas

Det finns radiokommunikationsmöjlighet i tunneln för räddningsstyrkor, brandförsvar, polis och tågradio. Nödtelefoner är placerade vid varje nödutgångsdörr. Det finns också täckning för FM radio och mobiltele-foner i tunneln.

Ja

4.2.2.11 Räddningstjänstens tillfartsvägar

Tillfartsvägar minst 2,25m breda

Via motorvägstunnlarna Ja

4.2.2.12 Räddningsplatsernas placering

Minst 500m2 På Kastrup halvö, på Pepparholm och vid betalstation-en på Lernacken

Ja

4.2.2.13 Brandposter och slangar

Ska finnas vid tillfarts-punkter till tunneln

Vattenposter och slangar vid varje tunnelmynning och vid varje nödutgångsdörr; totalt 90 vattenposter

Ja

Page 27: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Dato: 17 december 2013 Ref: Infrastrukturregister-SE 27:27

Moment i Tunnel TSD

Rubrik Krav i TSD Utförande Överensstämmelse med krav

4.2.2.13 Vattenkapacitet för brandsläckning

Min 100m3 230m3 på Pepparholm och 230m3 på Kastrup halvö Ja

4.2.3.2 Jordning av kontakt-ledning

Brytare och jordning ska finnas vid tunnel-mynningarna

Nödbrytare och jordning av kontaktledning finns vid tunnelmynningarna km13,225 och km 18,161. Brytar-na kan fjärrkontrolleras från tryckknappar vid tunnel-mynningarna och från trafikledningscentralen.

Ja

4.2.3.1 Sektionering av kon-taktledning

Max sektionslängd 5km En frånskiljare i norra tunnelröret vid km 14,375 ja

Lastprofil Beskriv utförandet Se bilaga D

ja

Ytterligare säker-hetsåtgärder

Beskriv utförandet Insatsvägar på Kastrup halvö och Pepparholm. Heli-kopterplatta och båtramp på Pepparholm.

ja

Berörda trafikled-ningscentraler

Beskriv placering RFC kh (Regional Fjärnstryringscentral Köpenhamn) DLC Malmö (Driftledningscentral Malmö)

ja

Ledningscentraler för räddningstjänst

Beskriv placering Tårnby Brandväsen Räddningstjänsten Syd

ja

Övriga ledningscen-traler

Beskriv placering Lernacken Control Center SOS Alarm Malmö Alarmcentralen 112 Köpenhamn

ja

Räddningsplan Förekomst Ja ja

Page 28: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Konstgjord halvö430 m

Sänktunnel3.510 m

Konstgjord ö3.752 m

Västliganslutningsbro

3.014 m

Östliganslutningsbro

3.739 m

Högbro1.092 m

Infrastrukturregister Kastrup - Lernacken, bilaga A, Översiktsritning

Version A 2002-05-17

Page 29: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Bilaga B

Page 30: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Bilaga B

Page 31: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Bilaga B

Page 32: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Infrastrukturregister Kastrup – Lernacken, bilaga C, Peberholm station

Ver.: 0 Uppgj.: LaE Godk.: RSu Datum: 2002-05-24

U42

N72

S101

S3422 34

52

64S64

18.3

35

18.2

35

18.3

35

18.2

35

18.8

98

Konnektion

(1) 18.235 = 18.235 (N)

19.3

19

65

35

S102 S65

S35

S22

S52

20.2

04

U

N

18.9

58

PEBERHOLM (Phm)

19.3

78

18.9

01 (F

SK

)

20.2

04

51

21

20.3

0420

.304

S103

S104

271

141

S51

S21101

102103

104

1

2

(2) 18.233 = 18.235 (U)

19.1

24 (F

SK

)

19.1

54 (F

SK

)

19.3

75 (F

SK

)

U

N

LernackenKastrup

Systemgräns

Dansk MSR-3 radio

Svensk GSM-R radio

Page 33: Revision: 4 Dato: 17 december 2013 Utarbetat: Lars ... · fattande dokument som beskriver den aktuella järnvägssträckningen på så sätt att man kan följa upp hur tillämpningen

Bland annat nedanstående lastprofiler kan tillåtas på Öresundsförbindelsen km 12.854-29.795 båda spåren samt samtliga transversaler.

UIC lastprofil GC = "Gabarit C", där gabarit är lastprofil på franska. UIC GC = 3.15 m x 4.65 m, toppen svagt inskränkt, toppbredd 2.91 m, statiska mått.

Kombiprofil P/C 450 (2.60 m x 4.83 m)

Bilaga D

Datum 2013-12-18 Rev.: 0