KTH Riskhantering Industriell Ekologi 3c4365 2005-11-23

RISKANALYS AV DIESELHANTERINGEN VID KÄHRS I BLOMSTERMÅLA – JÄMFÖRELSE MED NYBRO

KTH 2005

Handledare på Kährs i Nybro: Åke Erlandsson, Miljöchef Pär Nilson, Säkerhetschef Handledare KTH: Jan Fidler

Utfört av: Christina Hansson

Sammanfattning Inom denna uppsats har en ny riskanalys för dieselhanteringen hos Kährs sågverk i Blomstermåla utarbetats på grundval av riskanalys utförd 2004 för hela golvtillverkningsanläggningen vid Kährs i Nybro. Denna analys är uppställd enligt metodiken för Grovanalys, och skadehändelser och riskmatriser fanns färdigställda. Analysen för Blomstermåla har färdigställts efter arbetsplatsbesök och litteraturstudium. I Blomstermåla finns särskilda risker pga närhet till Alsterån, och de största riskerna för utsläpp till vatten och mark visade sig enligt analysen föreligga vid översvämning av dagvattenbrunnar, vid olycka med tankbil eller annat fordon på en bro och vid tankning. Efter datorsimulering av dieselutsläpp visade det sig att med en mindre bristning i sågverkets dieselcistern kan denna tömmas på c:a 6 timmar. Precis efter hålets mynning bildar 70% av dieseln ångfas som sedan kan kondensera till oljedimma och till slut ger detta en vätskeansamling. Tanken är dock invallad och bra skyddad. Man bör sätta in oljeavskiljare i de brunnar som ännu inte har det så att eventuellt spill kan avskiljas snabbt. Räcker ej avrinningen till vid regn måste avloppsbrunnarna göras större eller kanske kan man ha andra typer av avskiljare. Bron kan breddas eller göras läckagesäker, alternativt kan en annan passage användas för vanliga fordon, skilt från järnvägstrafiken.

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning…………………………………………………………………………….2 Innehållsförteckning………………………………………………………………………...3 Bakgrund……………………………………………………………………………………4 Kort beskrivning av verksamheten inom sågen vid Kährs i Nybro respektive Blomstermåla……………………………………………………………………4 Dieselhanteringen inom sågverket i Nybro…………………………………………………5 Dieselhantering inom sågverket i Blomstermåla……………………………………………5 Riskanalys för Kährs 2004 med avseende på dieselolja/bränslehantering………………….7 Risker med diesel……………………………………………………………………………7 Riskmoment, dvs. skadehändelser vid dieselhantering i Nybro (se Bilaga 4a)……………...8 Skadehändelser vid dieselhantering i Blomstermåla samt riskmatriser (se Bilaga 4b och 4c)…………………………………………………………………………8 Utvärdering av risker med cisternutsläpp enligt modell från IPS/FOA(nuv. FOI)…………..9 Sammanfattande bedömning och åtgärder…………………………………………………..10 Referenser……………………………………………………………………………………11 Bilaga 1. Karta över Kährs i Nybro. Bilaga 2. Bilder på cistern för dieselbränsle hos Kährs i Nybro. Bilaga 3. Karta över Kährs Blomstermåla. Bilaga 4a. Riskhanteringsblad för Dieselhantering, Kährs Nybro. Bilaga 4b. Riskhanteringsblad för Dieselhantering, Kährs Blomstermåla. Bilaga 4c. Riskmatris för Dieselhantering, Kährs Blomstermåla. Bilaga 5. Generell riskmatris för Kährs. Bilaga 6. Indata och utdata för dieselbränslet vid simulering med IPS/FOA-programmet.

3

Bakgrund AB Gustaf Kähr (kallad Kährs) bedriver framställning av s.k. lamellgolv i trä vid anläggningen i Nybro. Inom anläggningen finns dels sågverk och dels golvproduktions-anläggningen. I Blomstermåla finns i dag (november 2005) endast ett sågverk. En detaljerad riskanalys av Nybroanläggningen utfördes under 2004 [1]och sågverket i Blomstermåla inventerades under år 2000[2]. En viktig fråga har visat sig vara hanteringen av dieselolja, eftersom denna typ av utsläpp kan ge skador både på mark och vatten och det finns närliggande större vattendrag (Linnéasjön i Nybro respektive Alsterån i Blomstermåla). Det byggs för närvarande en laxtrappa i Blomstermåla och Kährs vill inte riskera att fisken påverkas av eventuellt dieselutsläpp. Syftet med föreliggande riskhanteringsuppsats har därför varit att först studera metodiken från riskanalysen 2004 för att sedan tillämpa denna på dieselhanteringen vid Blomstermålasågen. Avsikten har varit att göra en förutsättningslös genomgång av Blomstermåla så att alla mer eller mindre tänkbara scenarios kommer med. Enligt diskussion med Miljöchef och Säkerhetschef vid Kährs bestämdes att riskanalysen skulle gälla endast dieselhantering och endast utsläpp till miljön, eftersom brandrisk kommer att tas upp som en särskild sida, tillsammans med andra brandfarliga ämnen, vid kommande sammantagna riskanalys för Blomstermåla. Efter en genomgång av dokumentation kring processer/hanteringar/flöden gjordes arbetsplatsbesök i Blomstermåla och Nybro, varvid arbetsmoment studerades mer i detalj och därefter avgjordes mer detaljerad utformning av den nya riskanalysen för Blomstermåla. Litteratursökning gjordes på Internet och i databasen ELIN för Högskolan i Kalmar och Naturvårdsverkets ELIN. För riskbedömning av dieselutsläpp användes också ett program från IPS [3]. Rapporten beskriver verksamheter vid sågverken och dieselhanteringen, varefter följer kortare genomgång av riskanalysen från 2004 med kommentarer och sedan riskhanteringen för Blomstermåla inklusive resultat för simulering av dieselutsläpp och sammanfattande bedömning. Kort beskrivning av verksamheten inom sågen vid Kährs i Nybro respektive Blomstermåla Sågverken producerar stavämnen som sedan blir till slitskikt i de färdigproducerade golven. Nybro Sågen tar in lövved; från stockar produceras s.k. ”strips” eller stavämnen som användas i golvtillverkningen. Blomstermåla Inom sågverket i Blomstermåla finns 2 sågenheter: Den första är Canalisågen, i vilken stockar brukade förberedas för fanérproduktion; numera används den ej för fanér utan bara för vissa större stockar. Ytor sågas bort från stocken och

4

den delas i två halvor. I den större sågen produceras stavämnen för golvproduktionen i Nybro och Ljusdal, samt blockvara för försäljning. Dieselhanteringen inom sågverket i Nybro Besök på platsen gjordes 2005-11-08. Jan Wahlqvist, godsmottagningen, berättade om hanteringen av diesel. Karta över fabriksområdet i Nybro finns som Bilaga 1. Platsen för cisternen med diesel är mellan truckverkstad och sågverk, intill inkörspassagen till brädgården. Det kan således passera många fordon runtomkring per dag, inte bara de som specifikt kör dit för att tanka. Cistern med diesel (11.5 m2, diameter c:a 1.55 m och längd 6.1 m; 2 sammanfogade cisterner med öppning emellan bildar ett stort kärl) (se Bilaga 2 ) står mellan två fabriksbyggnader och intill asfalterade ytor, men dess underlag är träpallar/syllar som står på grus/jord; dessutom ett underlag som är mjukt så att tanken i dag lutar svagt (se Bild 2 Bil.2 ). Gräsytor sluttar från cisternens markplan ned mot en backe i inkörspassagen till brädgården (se Bild 1 för vy från detta håll). Det finns dagvattenbrunnar i backen; dessa är ej utrustade med oljefilter eftersom dieselhantering på nuvarande plats bedömdes som temporär. I Nybro kommer leverantörens tankbilar in med diesel till cisternen. Föraren kopplar en ledning från tankbilen till cisternen och fyller denna. Överfyllnadsskydd finns, samt ett skyddande tråg i stål runt om och under cisternen. Det finns rostangrepp, så byte av cistern och tråg skall utföras snarast. Inga andra dieselinnehållande kärl finns på området. Tankning sker sedan från cisternen. Fordonen är truckar, lastbilar, hjullastare och traktorer (18 olika fordon). Ibland fylls reservdunkar till fordonen. Enligt Jan Wahlqvist förbukar man c:a 6 m3 under 14 dagar, detta är påfyllnadsintervallet. Man förbrukar alltså tankens innehåll på en månad, men fyller på oftare så att dieselleveransproblem ej kan störa. Dieselhantering inom sågverket i Blomstermåla Platsbesöket utfördes 2005-11-04. Arbetsledare Gösta Svensson informerade om dieselhanteringen. Karta över Blomstermålaområdet finns som Bilaga 3. Den verksamhet som Kährs bedriver i dag inrymmes helt och hållet söder om Alsterån (se Bilaga 3). Det finns 2 sågar och 2 lagerbyggnader samt olika utomhuslager för stockar, flis och spån. Dieseltanken har en volym av 5 m3 (diameter c:a 1.1 m och längd 5.3 m). Den befinner sig intill byggnaden som inrymmer den stora sågen, vid dess vägg mot sydost. Den står inom ett invallat område (se bild nedan) och själva tanken står på ett metallstöd som sitter fast i betonggolvet. Under betonglagret finns asfalt. Dagvattenbrunnar finns utmärkta på kartan (nr 9-13, plus 14, som ej fanns inlagt från början). Oljefilter finns i nr 9 och 10; dessa är belägna längs den naturliga infartsvägen till sågen. Alsterån går rakt igenom området; den har varit viktig när vattenkraften användes för att driva sågningen. En laxtrappa har nyligen anlagts;

5

dess läge är strax intill Canaliesågen och den löper S-formad fram och vänder tillbaka mot ån nedanför flislagret (se elliptisk form på kartan). Dieselhantering sker på samma sätt som i Nybro. Tankbil för diesel kör in och fyller på cisternen och sedan tankas fordonen. Automatisk påfyllnad c:a 15 gånger/år. Fordon som tankar diesel: Skotare, grävmaskin, lastmaskin, en dieseltruck, en traktor. Cisternen står i ett läge som möjliggör tankning utan att andra fordons rörelser störs.

Figur . Invallad cistern. Bild tagen från Eskilstuna kommun, men liknar arrangemanget i Blomstermåla. Slang för tankning är inlåst i ett främre utrymme i cisternen i Blomstermåla. ( http://eskilstuna.se/templates/Page____1590.aspx )

6

Riskanalys för Kährs 2004 med avseende på dieselolja/bränslehantering Riskanalysen från 2004 [1](presenterades av Miljöchef Åke Erlandsson och Säkerhetschef Pär Nilsson) gäller Nybroanläggningen och har utförts enligt mallen för Grovanalys [4,5]. Olika möjliga skadehändelser, orsaker, konsekvenser och riskuppskattningar (sannolikhet, konsekvens, risk för varje skadehändelse) följs av beskrivning av vidtagna åtgärder för att minimera riskerna och plats finns för kommentarer. Under arbetsschemat finns också uppgifter om olika rutiner/instruktioner som är framtagna, om genomförda eller planerade övningar eller utbildningar samt förslag till åtgärder, ansvariga för åtgärderna samt slutdatum för åtgärder. I slutet av analysen presenteras riskmatriser för hälsorisk, egendomsrisk och miljörisk. Observera att riskanalysen inte tar med brandrisken; denna redovisas separat för olika ämnen sammantaget. Riskerna beskrivs i nivåer (1-25) och inte som en risksiffra (t.ex. 10-6), men detta överensstämmer med SVBF:s mall [4]. Matriserna var ej indelade i gränser för acceptabelt eller ej acceptabelt, men vid förfrågan fastslogs klassificeringen som syns i Bilaga 5. Utvärdering kan göras enligt förslaget nedan. Dock finns ej plats att besvara alla frågor detaljerat i denna rapport.

1. Är riskanalysmetodiken lämplig? 2. Beskrivning av dieselhanteringen för jämförelse med skadehändelser 3. Finns alla möjliga skadehändelser upptagna? 4. Finns alla respektive orsaker upptagna? 5. Finns alla möjliga konsekvenser beskrivna? 6. Är riskuppskattningsparametrarna och sammantagen riskuppskattning rimlig? (kan

bäst värderas av företaget) 7. Finns alla vidtagna åtgärder med? 8. Är alla åtgärder motiverade? 9. Saknas någon åtgärd som kunde varit med? 10. Finns det några andra uppgifter som borde ha varit med? 11. Hur kan man gå vidare?

Kommentarer till punkt 1-6:

1. Metodiken är lämplig för en första riskanalys, och riskanalysen är bra i omfattning och överblickbar. Vad man kan gå vidare med är t.ex. händelseträd för vissa skadehändelser [5], för att se vad i olika procedurer som kan ändras eller vad man speciellt skall tänka på i sina arbetsmoment för att öka säkerheten.

2. Skadehändelserna är rimliga, men tillägg enligt nedan tänkbara. 3. Tillägg enligt nedan. 4. Man kan inte se alla bakomliggande orsaker, men det kan utredas enligt svaret i 1. 5. Konsekvenserna är bra beskrivna, men det blir fler om man tar med fler

skadehändelser enligt 2. 6. Många sannolikheter faller inom det överblickbara området 1 ggr/år ned till 1 ggr/100

år; mycket låga sannolikheter är svårt att hantera och begreppsmässigt föreställa sig. Jag tycker det som anges i analysen verkar rimligt. På konsekvenssidan finns i de angivna skadehändelserna inga stora omedelbara hälso-, egendoms- eller miljökonsekvenser, men om t.ex. kollisioner finns med kommer konsekvenserna att kunna hamna något högre upp på skalan.

7

Risker med diesel Dieseln innebär en risk eftersom den är hälso- och miljöfarlig. Säkerhetsdatablad finns i referenslistan [6,7] (varifrån information nedan hämtats). Den är brandfarlig klass 3 enligt SÄIFS 1998:3[8] men brandfarlighetssymbol behöver ej anges (se SÄIFS 1995:5[9]). Ångorna är tyngre än luft och kan därmed samlas längs golv om den hanteras inomhus. Den är hälsoskadlig då aerosoler kan ge kemisk lunginflammation, ångor ger inte så stor kemisk exponering pga relativ svårflyktighet, men den är hudirriterande och kolvätena (mest C9-C16) kan lätt tas upp genom hud och gå vidare till blodbanan. Dieseln är giftig för vattenlevande organismer, varför dess spridning till vatten skall förhindras. Risk för bioackumulering kan ej uteslutas, även om ämnena delvis kan brytas ned fotokemiskt i luft, i vatten eller i marken. Riskmoment, dvs. skadehändelser vid dieselhantering i Nybro (se Bilaga 4a) Skadehändelser har förts in efter erfarenhet eller efter tänkbara scenarios. Enligt uppgifter från miljöchefen Åke Erlandsson finns dock inga incidenter rapporterade i företagets register som går att hänföra till lossning eller tankning av diesel. Följande skadehändelser togs upp: *Läckage vid lossning – orsaken kunde vara kopplingsläcka, slangbrott, pumphaveri, överfyllnad eller oskicklig hantering. *Läckage vid tankning – orsaken kunde vara kopplingsläcka, slangbrott, pumphaveri, oskicklig hantering av tankningsmunstycke eller överfyllnad. Dessa sannolika skadehändelser skulle kunna kompletteras med händelser som är mer osannolika men där personalen kan undra ”vad händer om…”. Exempel är: *Kollision mellan truck och cistern, t.ex. vid dåligt väglag *Kollision mellan truck och tankfordon *Kollision mellan inkommande virkestransportfordon och cistern *Vältande cistern, pga sättningar i marken Dessa skadehändelser skulle emellertid kunna bli mycket mindre sannolika vid flyttning av cisternen. En ny plats är redan planerad. Skadehändelser vid dieselhantering i Blomstermåla samt riskmatriser (se Bilaga 4b och 4c) Här finns anledning att i första ansatsen antaga samma skadehändelser som i Nybro. Fler mer sannolika skadehändelser som medför dieselutsläpp kan vara t.ex. brott på bränsleslang. En osannolik händelse som sannolikt inte skall vara dimensionerande, men vars konsekvenser blir stora, är utsläpp direkt ner i ån från en tankbil som skadats eller i värsta fall tippat ned i ån vid halt väglag/andra speciella förhållanden. Den bro som används för närvarande är smal –

8

medgör ej möte, och järnvägsspåren sammanfaller med fordonens vägspår över bron, så att fordonens däck skall greppa delvis på metall i stället för enbart asfalt. Ett problem som kom fram var att oljefiltren kanske inte kan hålla kvar oljan vid ett kraftigt regn – risk för översvämning i brunnarna och eventuell spillolja kan rinna tillbaka upp på asfalten (från brunn 9 och 10) och sedan i värsta fall rinna ner mot ån i öster. Dock finns flislager och stockar mellan brunnar och ån, och brunnarna ligger längs dagvattenavloppet i en liten svacka i asfalten. Spill som hamnar på asfalt där ej brunn finns i närheten, och som upptäcks för sent, kan också sköljas bort mot ån vid skyfall. Filter finns dessutom bara i brunnarna 9 och 10 som sagt, varför olja kan gå ut direkt till ån via brunn 11-14. Det finns inga brunnar i närheten av dieseltanken och då finns ingen risk för avrinning till ej oljeavskiljda brunnar, men spill skulle däremot kunna sköljas bort i riktning mot ån vid kraftigt regn. Laxtrappan har tillkommit relativt nyligen (ingen/ringa växtlighet ännu på sluttningarna) och den tar ytterligare några kvadratmeter av sågens område. Olja från diffusa utsläpp, t.ex. läckande fordon och/eller översvämmad brunn kan vara en risk för fisken. Riskmatriser finns i bilaga 4c. (Inom parentes: Eftersom upplag av flis och spån är i närheten, finns också en risk för läckage av dessa i riktning mot trappan. Extra spånförlust: Det fanns hål på metallröret som ledde ut med spånsugen till spånupplaget och ett ”snöfall” märktes i vissa riktningar.) Utvärdering av risker med cisternutsläpp enligt modell från IPS/FOA(nuv. FOI) För att kunna uppskatta risker med utsläpp av brandfarliga vätskor har Institutet för Processäkerhet, IPS, tagit fram en CD med vilken olika beräkningar kan göras. Modellen finns dokumenterad av FOA (nuv. FOI). [10]. Programmet användes för att beräkna vätskeutsläpp – här erhölls utsläppshastighet och andel av dieseln som avgår genom kokning till luft vid ett plötsligt utsläpp via ett hål i en cistern. Ingångsvärden baserar sig på fysikaliska och kemiska data från säkerhetsdatabladen för dieselbränslen som används på Kährs [6,7], samt från andra litteraturkällor för dieselprodukter [11-13]. För data se Bilaga 6 . Modellen säger efter min simulering att ett hål med diametern 1 cm beläget 1 m under vätskans yta att ge ett utsläpp av 0.17 kg/s (dvs. 0.21 l/s, c:a 2 dl/s; tanken töms på c:a 6 timmar). Av detta kommer mer än 70% att avgå som gas. Denna gas är tyngre än luft, alltså drar den sig ned mot marken direkt efter utsläppet. Emellertid sker sedan kondensation, eftersom kokpunkten är så hög. Man får först dieseldroppar som sedan kan kondensera ihop till pölar. Här finns risk för inandning av oljedimma förutom riskerna för miljön. Dock kommer en invallning att skydda; man behöver inte närma sig utsläppet omedelbart för att hindra vidare spridning.

9

Sammanfattande bedömning och åtgärder Slutsatserna görs utifrån den risknivå som skadehändelserna uppvisar i matrisen. Det som uppfattats som sannolikt och/eller allvarligt visar sig också ligga närmare det ej acceptabla. Åtgärder för Blomstermåla föreslås i fråga om drivmedlet, brunnar och läckage via bro. *Riskerna med dieseln elimineras vid byte till annat bränsle med lägre grad av hälso- och miljöpåverkan. Det kan finnas anledning att titta på andra bränslen inför framtiden, se vad som går att ersätta med eldrivna fordon etc. Rapsmetylester (RME), etanol, naturgas,vätgas kan vara några alternativ. Etanolinblandning eller ren etanoldrift innebär dock större brandrisker och även etanol är toxiskt för levande organismer, och gaser innebär speciella explosionsrisker. För Nybro är den planerade flytten av tanken bra ur riskhänseende, eftersom man förhoppningsvis kan få en plats som är mindre utsatt ur kollisionshänseende, där underlaget är asfalterat och plant och där omkringliggande brunnar utrustas med oljeavskiljare. Med byte av tråg får man också en bra invallning. *Inom Blomstermålaområdet finns inte oljefilter i alla brunnar. Det är därför lämpligt att sätta in filter i de återstående brunnarna för att slippa denna risk med direkt läckage till vatten om något oförutsätt inträffar. Vid utsläpp på asfalterad yta kan sanering med sand eller jord användas enligt varuinformationsbladet, men eftersom man har tillgång till spån kan också detta användas. För att skydda sig mot t.ex. översvämmade brunnar som kan läcka vatten och ev. diesel mot ån, skulle någon typ av betongvallar behöva byggas vid gränsen mellan asfalterad yta och gräsyta mot ån. *För att skydda sig mot dieselutsläpp från det mer osannolika att fordon välter eller skadas på bron, skulle bron behöva breddas, få ogenomträngliga betongräcken (som dock i sig skadar fordon) eller att vägtrafiken använder sig av den numera stängda men bredare passagen via det gamla golvproduktionsområdet (ej ägt av Kährs i dag). Vägtrafiken kan då korsa järnvägen i stället för att köra i spåren, och slippa använda den smala bron. Åtgärder med vallar och ändring av bron kan uppfattas som dyrt i förhållande till riskens storlek. Under faktainsamlingen har även kartmaterial/GIS-data från Länsstyrelsen, SGU och Lanmäteriet tagits fram; det är dock inte möjligt att inom denna uppsats kunna redovisa en fullständig geologisk och hydrologisk profil för fabriksområdet i Blomstermåla. Likaledes finns det mer ingående beskrivningar kring spridningen av kolväten från bränsleläckage; den intresserade hänvisas till referenser [15,16]. Mer regler och råd kring diesel och cisterner finns i andra källor [14,17-22].

10

REFERENSER

1. Riskanalys Kährs Nybro 2004. Nybro: AB Gustaf Kähr, 2004. 2. Riskanalys (avser Blomstermåla. förf:s anm.). Genomförd av Chefen Kvalitet och

miljö. Nybro: AB Gustaf Kähr, 2000-02-29, uppdaterad 2003-02-28. 3. IPS CD (Dataprogram). Intressentföreningen för Processäkerhet (IPS). Underlaget

hämtat ur: Vådautsläpp av brandfarliga gaser och vätskor – Metoder för bedömning av risker (Utgiven av FOA. Användarrapport FOA-R-97-00490-990-SE).

4. Ingvarson J, Roos A. Riskanalys. Metodbeskrivning för beställare-utförare-granskare. Stockholm: Svenska Brandförsvarsföreningen 2003.

5. Riskhantering. 3, Tekniska riskanalysmetoder : en vägledning för identifiering, värdering och begränsning av risker vid industriell kemikaliehantering. Stockholm : Kemikontoret, 2001.

6. Säkerhetsdatablad Statoil Class 1 Diesel Blank. Stockholm: Svenska Statoil AB, 2004-04-07. http://www.statoil.se/MNE/SVG02326.NSF/searchview/1618F01597F1467FC1256A81004AA20F?

7. Säkerhetsdatablad Preem Diesel ProMil. Stockholm: Preem Petroleum AB, 2005-03-03. Hämtningsbart från sidan: http://www.hmsassist.com/master/content/frame.asp?init=A&site=preem&Wnrid=1

8. SÄIFS 1998:3. Sprängämnesinspektionens föreskrifter om klassificering av brandfarliga gaser och vätskor. Solna: Sprängämnesinspektionen 1998.

9. SÄIFS 1995:5. Sprängämnesinspektionens föreskrifter om märkning av förpackningar m.m. med brandfarliga varor. Solna: Sprängämnesinspektionen 1995.

10. Fischer, S et al. Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor: metoder för bedömning av risker. 2. rev. utök. uppl. (Användarrapport FOA-R-97-00490-990-SE). Stockholm: Försvarets Forskningsanstalt (FOA), 1997.

11. Shell Chemicals Data Sheet: Shellsol D100. 2005-05-27. http://www.shellchemicals.com/chemicals/pdf/solvents/hydrocarbon/aliphatic/shellsol_d100_ap_110.pdf?section=our_products

12. Magie Bros: Technical Data Sheet: Magiesol M44. Penreco, Franklin Park, IL, USA. http://www.penreco.com/products/pdfs/magiesols/M44.pdf

13. General Table of Fuel Properties. (Alternative Fuels Data Center). Washington DC, USA: Office of Energy Efficiency and Renewable Energy, U.S. Department of Energy. http://www.eere.energy.gov/afdc/pdfs/fueltable.pdf

14. Bensinstationer. (Rekommendationer till medlemsföretagen angående god praxis för konstruktion och drift av bensinstationer för att minimera spill och läckage av hanterade produkter.) Stockholm: Svenska Petroleum Institutet (SPI), 2002.

15. Toxicological Profile for Total Petroleum Hydrocarbons (TPH). Atlanta, GA, USA: Agency for Toxic Substances and Disease Registry, 2001-05-25. http://www.atsdr.cdc.gov/toxprofiles/tp123-c5.pdf

16. Pope DF, Jones JN. Monitored Natural Attenuation of Petroleum Hydrocarbons. (U.S. EPA Remedial Technology Fact Sheet)Washington. DC, USA: Environmental Protection Agency, 1999. Publ. No. EPA/600/F-98/021.

17. Klassificeringsdatabasen: Destillat (petroleum), vätebehandlade lätta. Sundbyberg: Kemikalieinspektionen 2005. http://apps.kemi.se/klassificeringslistan/amne.cfm?id=649-422-00-2

11

18. AFS 2005:17. Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar. Solna: Arbetsmiljöverket 2005.

19. Förvaring av diesel, eldningsolja, spillolja och andra miljö- och brandfarliga vätskor i cisterner ovan mark. Linköping 2004-02-09: Miljökontoret, Linköpings kommun.

20. Lagstiftning kring olje- och dieselcisterner (Miljöfakta nr 1 år 2004) Stockholm: Hästnäringens Miljöråd, 2004.

21. Cisterner och rörledningar för brandfarlig vätska – vissa frågor i samband med kontroll. (SÄI-Info April 2001:1). Solna: Sprängämnesinspektionen 2001.

22. SÄIFS 2000:2. Sprängämnesinspektionens föreskrifter om hantering av brandfarliga vätskor med ändringar i SÄIFS 2000:5. Samt: Allmänna råd till Sprängämnesinspektionens föreskrifter om hantering av brandfarliga vätskor. Solna: Sprängämnesinspektionen 2000.

12

Bilaga 1. Karta över Kährs i Nybro. (del av karta som beskrivs nedan. Blå och röda linjer avser dagvattenledningar inom Kährs område.)

Verksamheter: 4. Fordonsverkstad inkl fordonstvätt 5. Bla upplag TLF-material, lastbilar, trucktransport 6. Torkar, magasin, trucktransport 7. Sågverk, slipverkstad 8. Godsmottagning, stora mängder lim, härdare, spackel, lack etc 9. Station för farligt avfall 10. Bla trucktransport av kemikalier samt farligt avfall 12. Bilparkering för anställda Detaljbild visande område kring

dieseltanken. = dieseltankens ung. läge

= infartsväg 7 = sågverk 4 = truckverkstad 12 = bilparkering

13

Bilaga 2. Bilder på cistern för dieselbränsle hos Kährs i Nybro.

Bild . Cisternen sedd framifrån (tappsidan). Notera grässlänten, tankens lutning Och t.h. infartsväg för timmertransporter.

Bild . Cisternen sedd bakifrån. Notera trågets rost, syllar under tråget. Till vänster truckverkstad och till höger brädgårdsplan och sågverk (flis går på en transportör som skymtar ovanför taket till cisternen.

14

Bilaga 3. Karta över Kährs Blomstermåla.

Karta baserad på detaljplanen, upprättad av Mönsterås kommun. Original i skala 1:1000. Aktuell skala: 1:2596 . Teckenförklaring D = Dagvattenbrunn (Dagvattenbrunn nummer 14 var ej införd på originalkartan (detaljplanen). A = Spillvattenpumpbrunn Dieselcisternens ungefärliga läge utmärkt som röd rektangel i bilden. Laxtrappan finns inom det ovala området strax söder om fördämningen i ån.

15

Bilaga 4a. Riskhanteringsblad för Dieselhantering, Kährs Nybro.

16

Bilaga 4b. Riskhanteringsblad för Dieselhantering, Kährs Blomstermåla.

17

Bilaga 4c. Riskmatriser för Dieselhanteringen vid Kährs Blomstermåla. Skadehändelser anges med ”S” samt siffra enligt föregående bilaga. Grönt = acceptabelt, Gult = tveksamt. (Kategorier se nästa bilaga). Hälsa

5 S6

4 S3,S7,S9

3 S1,S2,S4, S5,S8,S10

2 S11

Sann

olik

hets

nivå

1

1 2 3 4 5

Konsekvensnivå Egendom

5 S6

4 S3,S7,S9

3 S1,S2,S4, S5,S8,S10

2 S11

Sann

olik

hets

nivå

1

1 2 3 4 5

Konsekvensnivå Miljö

5 S6

4 S3,S7 S9 S11

3 S1,S2,S4, S5,S8,S10

2

Sann

olik

hets

nivå

1

1 2 3 4 5

Konsekvensnivå

18

Bilaga 5. Generell riskmatris för Kährs. Områden med acceptabel, tveksam resp. icke acceptabel risk anges med olika färger. 1-4 Acceptabelt 5-12 Tveksamt 13-25 Ej acceptabelt Sannolikhet Nivå Mycket sannolikt: >1 ggr/år 1 ggr/1-10 år

5 4

5 4

10 8

15 12

20 16

25 20

Sannolikt: 1 ggr/10-100 år 1 ggr/100-1000 år

3 2

3 2

6 4

9 6

12 8

15 10

Liten sannolikhet: < 1 ggr/1000 år

1

1

2

3

4

5

Konsekvenser Små Lindriga Stora Mycket Katastro- stora fala Nivå 1 2 3 4 5 Egendom (MKr) <0.1 0.1-1 1-5 5-20 >20 Liv och hälsa Lindriga Varaktiga Svåra enstaka flera Obehag obehag obehag dödsfall dödsfall enstaka enstaka flera 10-tals skadade svårt svårt svårt skadade skadade skadade Miljöpåverkan Lokal lokal lokal regional regional (se förklaring nedan) Kort tid medel lång tid kort tid medel Lokal påverkan – påverkan inom c:a 1 km radie Regional påverkan – påverkan inom c:a 10 km radie Kort tid – c:a 1 månad Medel – c:a 6 månader Lång tid – c:a 36 månader

19

Bilaga 6. Indata och utdata för dieselbränslet vid simulering med IPS/FOA-programmet. Indata: Molmassa (g/mol) 200 (medelvärde för kolväteblandningen) Kokpunkt (◦C) 200 (medelvärde för kolväteblandningen) Specifik värmekapacitet för vätskefas (J/kg, ◦C) 1.85*103

Ångbildningsvärme (J/kg, ◦C) 2.32*105

Densitet för vätskefasen (kg/m3) 815 Relativ densitet för gasfas i förhållande till luft 5 Hålets storlek (m2) 7.85*10-5

Hålets diameter (m) 1*10-2

Vätskehöjd över hålet (m) 1.0 Atmosfärstryck (Pa) 1.0*105

Tryck i tanken (Pa) 1.0*105

Jordacceleration (g/m,s2) 9.81 Utdata: Utströmningsflöde (kg/s) 0.17 Andel av den utströmmande vätskan som kokar av till gas 0.74

20