Örnsköldsviks kommun, västernorrlands län...2017/11/22 · sträckan är grusväg och har...
TRANSCRIPT
-
GRANSKNINGSHANDLING
Väg 914 Degersjö - Skorped Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län
Planbeskrivning, 2017-10-17
Yta för bild
-
2
Trafikverket
Postadress: Box 186, 871 24 Härnösand
E-post: [email protected]
Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: Väg 914 Degersjö - Skorped
Författare: Cristine Waessman
Dokumentdatum: 2017-10-17
Ärendenummer: TRV 2016/55583
Projektnummer: 150353
Version: 1,0
Kontaktperson: Jimmy Dahlbom, Projektledare Trafikverket, 010-123 31 09
TM
ALL
00
92 M
all
pla
nb
eskrivnin
g v
.4.0
-
3
Innehåll
1. SAMMANFATTNING 6
2. BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH
PROJEKTMÅL 7
2.1. Planläggningsprocessen 7
2.2. Bakgrund 7
2.3. Åtgärdsvalsstudie (eller motsvarande) 8
2.4. Ändamål och projektmål 9
2.5. Transportpolitiska mål 9
3. MILJÖBESKRIVNING 10
3.1. Läsanvisning 10
3.2. Avgränsning 10
4. FÖRUTSÄTTNINGAR 12
4.1. Vägens funktion och standard 12
4.2. Trafik och användargrupper 13
4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling 13
4.4. Landskap 13
4.5. Natur- och vattenmiljö 14
4.6. Kulturmiljö 19
4.7. Rekreation och friluftsliv 19
4.8. Boendemiljö och hälsa 19
4.9. Naturresurser 19
4.10. Förorenad mark 20
4.11. Byggnadstekniska förutsättningar. 20
-
4
4.12. Riksintressen 23
4.13. Miljökvalitetsnormer 23
5. DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED
MOTIV 28
5.1. Val av lokalisering 28
5.2. Val av utformning 28
5.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs 33
5.4. Övriga skyddsåtgärder 33
6. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET 35
6.1. Trafik och användargrupper 35
6.2. Landskap 35
6.3. Natur- och vattenmiljö 35
6.4. Kulturmiljö 36
6.5. Rekreation och friluftsliv 36
6.6. Boendemiljö och hälsa 36
6.7. Rennäring 36
6.8. Avvattning 36
6.9. Hushållning med naturresurser 36
6.10. Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) 37
6.11. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser 37
6.12. Påverkan under byggnadstiden 37
7. SAMLAD BEDÖMNING 38
7.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen 38
7.2. Vägplanens inverkan på miljökvalitetsmålen 38
8. ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA
HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM
HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN 39
-
5
9. MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING 40
9.1. Vägområde för allmän väg 40
9.2. Vägområde för allmän väg med vägrätt 41
9.3. Vägområde inom detaljplan 41
9.4. Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt 41
9.5. Område med tillfällig nyttjanderätt 42
10. FORTSATT ARBETE 43
10.1. Allmänhetens granskning 43
10.2. Kommande anmälningar och dispenser 43
10.3. Kontroll och uppföljning 43
11. GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING 44
11.1. Formell hantering 44
11.2. Genomförande 45
11.3. Finansiering 45
12. UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR 46
-
6
1. Sammanfattning
Väg 914 mellan Degersjö och Skorped är ett utpekat viktigt stråk för näringslivet när det
gäller timmertransporter. Den befintliga vägen är smal och under tjällossningsperioden
uppstår problem med bärigheten på grund av brister i vägens avvattning. Det finns därför
behov av att förbättra framkomligheten och höja bärigheten så att tunga transporter kan
köras på vägen året runt. Trafikverket planerar därför en höjning från bärighetsklass 2, BK2
till bärighetsklass 1, BK1. En av åtgärderna är att bron över Nordviksbäcken som idag har
bärighetsklass BK2 kommer att ersättas med en trumma. Bäcken planeras även att flyttas
längs en sträcka av 20–30 meter för att förhindra erosion av vägen.
Hela området från Nätraåns mittfåra till norra änden av väg 914 utgörs av ett
vattenskyddsområde. Övre Nätraån är också utpekat att vara av riksintresse för naturvård.
Vägen ligger inom Vilhelmina södra samebys vinterbetesland.
Den mark som kan komma att tas i anspråk är främst skogsmark.
Åtgärdernas omfattning begränsas inom vattenskyddsområdet (VSO) till rensning av diken
och påläggande av nytt bärlager och slitlager. Risk för påverkan på VSO:t bedöms främst
föreligga under byggskedet. Skyddsåtgärder ska vidtas vid arbeten inom
vattenskyddsområdet. Under driftskedet ska vägåtgärderna medföra en förbättring och
mindre miljöpåverkan jämfört med idag.
En översiktlig fältinventering avseende naturvärden har genomförts inom vägplaneområdet
längs berörd sträcka. 15 områden avgränsades och utpekades för befintliga naturvärden
inom området, bland annat Nätraån, Nordviksbäcken med intilliggande skog samt den del
av Skorpedsåsen som ligger närmast vägen.
Anmälan om vattenverksamhet ska upprättas för de åtgärder som planeras för
Nordviksbäcken samt för ett antal små vattendrag, i vilka trumbyte planeras.
Skyddsåtgärder för aktuella åtgärder föreslås i denna vägplan samt vid upprättande av
anmälan om vattenverksamhet.
Åtgärden förväntas inte medföra förändrad bullersituation för boende längs vägen då
vägområdet endast flyttas marginellt och ingen förändring av anvisad hastighet planeras.
Omfattningen av arbetet med vägen är inte sådant att det är att betrakta som väsentlig
ombyggnation och därför utreds inte buller vidare i detta projekt.
Boende bedöms främst påverkas av arbetet vid byggnationen då framkomligheten på vägen
kommer att vara begränsad. Tillfälliga lokala trafikomläggningar kan komma att ske för att
kunna utföra bro- och anläggningsarbeten. Krav kommer att ställas på entreprenören att
ordna framkomlighet under byggtiden.
-
7
2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål
2.1. Planläggningsprocessen
Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess, se bild 1, som styrs av
lagar och som slutligen leder fram till en vägplan.
I början av planläggningen tar vi fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka
miljön. Samrådsunderlaget ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas
medföra en betydande miljöpåverkan.
Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och
för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att
Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under
samråd sammanställs i en samrådsredogörelse.
Bild 1. Planläggningsprocessen
2.2. Bakgrund
Väg 914, se bild 2, är ett utpekat viktigt stråk för näringslivet när det gäller
timmertransporter. På grund av brister i vägens avvattning (diken, trummor och
sidoområden) uppstår problem under tjällossningsperioden. Större delen av vägen är
smalare än 3,5 meter vilket begränsar framkomligheten. Bro över Nordviksbäcken (22-1372-
1) har begränsad bärighet (BK2).
Lokala bärighetsgruppen i Västernorrland har lyft behovet att höja bärigheten på vägen från
BK2 till BK1 för att möjliggöra att timmertransporter kan köras på vägen året runt.
-
8
Bild 2. Översiktskarta med berörd vägsträcka markerad
2.3. Åtgärdsvalsstudie (eller motsvarande)
Ingen åtgärdsvalsstudie har genomförts. En tjälinventering genomfördes 2015.
-
9
2.4. Ändamål och projektmål
Ändamålet med projektet är förbättra framkomlighet och bärighet för väg 914 längs sträckan
Degersjö – Skorped.
Följande projektmål gäller:
• Åtgärdad väg ska klara trafik med BK1-fordon året runt, det vill säga inga
bärighetsrestriktioner på grund av tjällossning.
• Ökad framkomlighet genom att se över möjligheter för fordon att mötas.
2.5. Transportpolitiska mål
Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt
effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela
landet. Under det övergripande målet har regeringen också satt funktionsmål och
hänsynsmål med ett antal prioriterade områden.
Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter.
Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en
grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till
utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga
likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.
Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart
transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och
användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller allvarligt skadas i trafiken. Det ska
också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Trafikverkets verksamhet
syftar till att uppnå de transportpolitiska målen. Målet ska genomsyra hela
planläggningsprocessen inklusive samråd och åtgärdsval.
-
10
3. Miljöbeskrivning
Miljöförhållandena på platsen har beskrivits utifrån befintliga kartor, underlag från samråd
samt platsbesök.
3.1. Läsanvisning
I denna vägplan finns miljöfrågeställningarna beskrivna i en integrerad miljöbeskrivning.
Detta innebär att befintlig miljö, skyddsåtgärder, konsekvenser och effekter redovisas
samordnat med andra teknikområden och inte i ett enskilt avsnitt. Befintliga
miljöförutsättningar beskrivs i avsnitt 4. Skyddsåtgärder beskrivs i avsnitt 5 och
konsekvenser och effekter av planförslaget beskrivs i avsnitt 6. Uppfyllelse av miljöbalkens
allmänna hänsynsregler beskrivs i avsnitt 8.
3.2. Avgränsning
Fokusområden för miljöbeskrivningen är:
- Vattenskyddsområdet
- Vattenmiljö
- Naturmiljö
- Kulturmiljö
En översiktlig fältinventering av naturmiljön utfördes under 2017 i syfte att främst kartlägga
områden med naturvärden som kan påverkas av vägåtgärden, bland annat kring vattendrag
och vid platser där tillfälliga nyttjanderätter under byggtid föreslagits.
Närmaste Natura 2000-område är Uvsjön, som ligger cirka 3,5 km norr om vägområdets
norra ände. Det är ett område med äldre skog som inte bedöms påverkas på något sätt av de
planerade vägåtgärderna för väg 914. Det behandlas därför inte vidare i denna handling.
Inga naturreservat eller områden som omfattas av det generella biotopskyddet är kända
inom eller intill berört vägområde. Sex mindre områden är utpekade som nyckelbiotoper av
skogsstyrelsen inom ett avstånd av 150–200 meter från den aktuella vägsträckan. På grund
av avståndet till den berörda vägsträckan är bedömningen att ingen av nyckelbiotoperna
kommer att påverkas av vägåtgärderna. Länsstyrelsen har inget registrerat
Våtmarksinventeringsobjekt (VMI) inom eller intill berört vägområde.
Konsekvenser och effekter beskrivs dels för byggtidens skede samt för den tid då
vägprojektet är färdigställt.
Kylsnäsån ligger nära vägplaneområdets södra ände. Ån och dess strandzon ingår ett
riksintresse för naturvård. Riksintresseområdet omfattar åns strandzoner som ligger som
närmast cirka 50 meter från vägen. Öring förekommer i ån. Inga vattendrag eller diken har
observerats, som kan leda vatten från vägplaneområdet till ån. Avståndet mellan ån och de
planerade åtgärderna bedöms vara tillräckligt långt för att ingen påtaglig risk för påverkan
på Kylsnäsån ska föreligga. De planerade vägåtgärderna omfattar inte heller området längs
med ån som utpekas som riksintresse. Kylsnäsån omnämns därför inte vidare i denna
vägplan.
-
11
Ett mindre, namnlöst vattendrag som rinner cirka 150 meter väster om aktuellt
vägplanerområde avgränsas även det från denna text, på grund av avståndet från åtgärden.
-
12
4. Förutsättningar
4.1. Vägens funktion och standard
Väg 914 går från Degersjö och upp mot väg 908 i Skorped, totalt cirka 8,6 km, se bild 3. Hela
sträckan är grusväg och har bärighetsklass 2, BK2. Skyltad hastighet är 70 km/h.
Större delen av vägen är smalare än 3,5 meter vilket gör att mötesplatser behövs på
sträckan, men vägbredden varierar ända upp till 6,5 meter.
Väg 914 har utfarter från enstaka gårdar samt enskilda anslutningsvägar.
Bild 3. Berörd sträcka av väg 914
-
13
4.2. Trafik och användargrupper
Trafikmängden är 45 fordon/dygn varav 5 lastbilar (Stickprovmätning genomförd 2012).
Busslinje 805 trafikerar väg 914 mellan Degersjö och Skorped. Turen går tre dagar per vecka
från Degersjö till Skorped. Från Skorped till Degersjö går två turer tre dagar per vecka.
Turerna är kompletteringstrafik och måste förbeställas.
En elev åker skolskjuts mellan Degersjö och Skorped skola.
Det aktuella området saknar gång- och cykelvägar. Oskyddade trafikanter återfinns främst i
anslutning till Skorped.
Utdrag ut STRADA visar att inga olyckor har inträffat på väg 914 under åren 2006 till 2015.
4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling
Vägplanen startar i byn Degersjö i söder och slutar vid anslutning till väg 908 i Skorped.
Markanvändningen längs sträckan varierar mellan enstaka bebyggelse samt jord- och
skogsbruksmark.
Skorped är naturskönt beläget cirka 5,5 mil utanför Örnsköldsvik och har en folkmängd på
cirka 700 innevånare. I centrala Skorped finns servicecenter samt bank, kiosk, affär och
skola.
Skorpedskolan är en glesbygdsskola som har en förskoleklass, en 1–3: a och en 4–6: a. Här
finns även ett fritidshem och en förskola.
Väg 914 mellan Degersjö och Skorped är ett utpekat viktigt stråk för näringslivet när det
gäller timmertransporter.
4.4. Landskap
Landskapet vid den befintliga vägsträckan är till största del ett skogslandskap som korsar ett
antal mindre vattendrag på korta vägbroar, se bild 4, och passerar ett fåtal bostäder. I söder
passerar vägen Degersjön.
Vägen är idag belagd med grus och varierar i sin bredd tät mot skogslinjerna på båda sidor
vägslänterna. I partierna där skogen har avverkats lyser solen över vägen och cirka 2x2
meter stora stenblock förekommer i det fragmenterade landskapet. Längs vägslänterna
växer en örtartad flora i fältskiktet.
-
14
Bild 4. Väg 914 (Foto: Amy Åkerlund, Sweco).
4.5. Natur- och vattenmiljö
Vägsträckan ligger i skogslandskapet på mellan 127 och 240 m.ö.h. i Nätraåns
avrinningsområde. Berggrunden består av svårvittrade graniter, leptiter och gråvackor som
inte ger förutsättningar för någon rikare vegetation med mer krävande arter.
Få observationer av arter är inrapporterade via Artportalen längs den aktuella sträckan med
undantag för området närmast Skorped. Spår från utter observerades 2015 i vid Nätraån.
Flera rödlistade fågelarter är inrapporterade kring Skorped, bland annat kungsörn och
havsörn, flera hackspettarter samt ett par arter av småfågel.
De havs- och sjösediment och särskilt de isälvsavlagringar som finns längs Skorpedsåsen, se
bild 8, ger förutsättning för en rikare flora. Den morän som dominerar övriga delar av
sträckan fram till vägsträckningens slut kan ge förutsättning för artrikedom av storsvampar.
Skogen i moränlandskapet är starkt präglat av industriellt skogsbruk. Ett antal områden
med sumpskog och myrmark finns längs sträckan och nära byn Degersjö finns lite åkermark
och annan gräsmark.
Vägsträckan ligger i skogslandskapet i Nätraåns avrinningsområde. Vägen passerar fyra
namngivna vattendrag längs den berörda sträckan (från söder till norr); bäcken från
Stavtjärnen (i VattenInformationsSystem Sverige (VISS) samt i detta dokument benämnd
Gröningsbäcken), Nordviksbäcken, Storängesbäcken Nätraån och längst i norr Tegbäcken.
Gröningsbäcken rinner från Stavtjärnen väster om väg 914 och utmynnar i Degersjön intill
byn Dergersjö. Nordviksbäcken är en cirka en meter bred skogsbäck som rinner under väg
914 och utmynnar i Degersjön. Storängesbäcken består av två grenar, varav den södra rinner
under vägen strax norr om infarten till den mindre väg som går förbi
Riksantikvarieämbetets objekt, Raä-objektet 73:1, se bild 6. Bäckens norra gren rinner
omedelbart intill, men inte under vägen. Bäcken rinner sedan under väg 914 söder om
Nilstorp och utmynnar i Nätraån cirka 450 meter nedströms om vägen. Nätraån är en
-
15
skogsälv som vid väg 914 är lugnflytande och svagt slingrande. Den omges där av högörts-
och ormbunksdominerade lövskogar i en svagt markerad bäckravin, se bild 5. Inom
vattenskyddsområdet rinner ett antal små bäckar samman med Tegbäcken som passerar
under väg 914 på två platser; cirka 200 meter norr om korsningen väg 914/väg 908 samt
intill reningsverket. Tegbäcken utmynnar därefter i Nätraån.
Bild 5. Vy över Nätraån mot norr från vägbron.
Vägen passerar även ett flertal mindre icke namngivna vattendrag. Mellan vägområdets
södra ände och infarten till Vire passeras två bäckar som rinner från våtmarksområden
nordväst om vägen till Degersjön, se bild 7. Bäckarna utpekas på kartan som bäck från
Långmyran. En bäck passerar vägen cirka 5 km söder om Degersjö, utpekas i kartan, som
bäck från Degersjön.
Väg 914 ligger inom Skorpeds fiskevårdsområde. Enligt den information som finns
tillgänglig om Skorpeds FVO genom Örnsköldsviks kommuns hemsida finns gädda och
abborre i Degersjön samt öring, harr, gädda och abborre i Nätraån. Vattendragen är troligen
även habitat för grodor.
Längs sträckan finns omgivande sumpskog och myrmark. I anslutning till byn Degersjö
samt vid Nilstorp finns områden med åkermark. I övrigt är området starkt präglat av
industriellt skogsbruk.
Strax söder om korsningen väg 908 går väg 914 över Skorpedsåsen som utgör ett
naturvårdsobjekt (objektnr. 84128) klassat som naturvärde 2, mycket högt naturvärde enligt
Örnsköldsviks kommuns översiktsplan. Åsformationer är ofta livsmiljöer för sällsynta
växter, svampar och insekter som är knutna till sandiga och grusiga marker.
-
16
Hela området från Nätraåns mittfåra till norra delen av väg 914 utgörs av ett
vattenskyddsområde. Vattenskyddsområdet inrättades 1969 och utgörs av en inre och en
yttre skyddszon samt brunnsområden (fastigheterna Skorped 2:88 och 2:100). Föreskrifter
finns framtagna med syfte att skydda dricksvattnets kvalitet och kvantitet. Väg 914 passerar
genom den inre skyddszonen i direkt anslutning till brunnsområdena. Jordarterna vid
brunnsområdena består av isälvsavlagring och är därför mycket känsliga för yttre påverkan.
Miljö och vatten i Örnsköldsvik AB (MIVA) har inkommit med ett yttrande över
samrådsremiss med anledning av den planerade vägåtgärden. I remissen ställs krav på
arbetsfordon, förvaring av bränsle, tankning och uppställning av stationära maskiner. Krav
ställs även på vidtagande av skyddsåtgärder inom vattenskyddsområdet så att mark och
vatten inte kan förorenas av miljöfarliga ämnen. Länsstyrelsen har gett ett yttrande över
remissen med krav på utredning om möjlig miljöpåverkan och skyddsåtgärder eller
redogörelse för möjlig alternativ dragning av väg 914.
Vid en naturvärdesinventering (NVI) i fält som utfördes 2017 identifierades 15 objekt med
bedömda naturvärden. Naturvärdesbedömningen gjordes med stöd av SIS svenska standard
för naturvärdesinventering. Indelningen är i fyra klasser; Visst naturvärde (klass 4),
Påtagligt naturvärde (klass 3), Högt naturvärde (klass 2) och Högsta naturvärde (klass 1).
Endast ett område, Nätraån med omgivande strandskog, bedömdes ha högt naturvärde.
Fyra bedömdes ha påtagliga naturvärden: ett granskogsområde öst om vägen vid Tegbäcken,
Skorpedsåsen på ömse sidor om vägen, skogen som omger Nordviksbäcken väster om vägen
samt bäcken från Stavtjärnen. Resterande objekt bedömdes ha visst naturvärde.
Skorpedsåsen har i sin helhet värden som motsvarar högt naturvärde men eftersom åsen är
så pass skadad vid vägen bedömdes detta delområde endast ha påtagligt naturvärde.
Samtliga naturvärdesbedömda objekt finns presenterade på kartan för natur- och
kulturvärden, se bild 6. Resultaten från fältinventeringen presenteras i sin helhet i
rapporten ”Översiktlig naturvärdesinventering, Väg 914 Degersjö-Skorped”.
Nätraån och Degersjön ingår i ett område klassat som riksintresse för naturvård (Övre
Nätraån med Bärmsjön). Huvudkriterier för områdets klassning som riksintresse är
”väsentligen opåverkade naturområden” samt ”områden med sällsynta naturtyper, hotade
eller sårbara biotoper och arter”. Utpekade värden för riksintresseområdet är
vattensystemet, som på grund av begränsad mänsklig påverkan betecknas som naturvatten.
Utter, flodkräfta, röding och öring är de arter som utpekas i riksintresseområdets
värdeomdöme. Nätraån ingår i ett vattensystem som är del i ett av utterns kärnområden.
Dessutom finns flodkräfta i Nätraån. Röding och nedströmslekande öring finns i Bärmsjön.
Förutsättningar för riksintressets bevarande är att Övre Nätraån med Bärmsjön bevaras i
och återställs till ett så naturligt miljötillstånd som möjligt. Bland annat anges att
vattenkvaliteten ska uppfylla fastställda miljömål för naturvatten, att en skyddszon av träd
ska sparas längs stränder samt att vägövergångar är utförda så att utter kan passera
obehindrat och botten i vattendrag bibehålls eller återställs.
-
17
Bild 6. Natur och kulturvärden i området. Naturvärdesobjekten är de som identifierades under
förstudien av naturvärdesinventeringen.
-
18
Bild 7. Vattendrag som korsas av väg 914 längs aktuell vägsträcka. Rosa text samt pilar anger var
vattendragen korsas av väg.
Områden inom 100 meter från samtliga vattendrag omfattas av strandskydd enligt
miljöbalken 7 kap. Strandskyddets syfte är att långsiktigt trygga förutsättningarna för
allemansrättsliga tillgångar till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och
växtliv. Strandskyddet omfattar land- och vattenområde intill 100 meter från strandlinjen
-
19
vid medelvattenstånd. Strandskyddet upphävs inom området för fastställd vägplan genom
att det hanteras i samrådsprocessen.
Inga objekt som omfattas av det generella biotopskyddet identifierades under
fältinventeringen.
4.6. Kulturmiljö
Vägsträckan går genom ett skogslandskap med få bebyggda miljöer. Inga fornlämningar
finns i direkt närhet till väg 914, se bild 6. Flertalet kända fornlämningar finns på ett avstånd
av 500 meter från vägen. I närhet till Nordviksbäcken (Skorped 19:1) återfinns en fångstgrop
samt nordöst om denna en tjärgrop (Skorped 70:1). Längre norrut återfinns en
fäbodlämning (Skorped 73:1) i närhet till Långbromyran samt öster om Åsmyran ett
fångstgropssystem (Skorped 20:1). Vidare finns det två fornlämningar i anslutning till
Nätraån i Nilstorp som ligger i närhet till vägen och dess utgörs av en fornlämningsliknande
lämning (täckgrop, Skorped 10:1) samt en s.k. källa med tradition (Soksängskällan, Skorped
41:1).
Nätraån benämns som kulturvärderat vattendrag av länsstyrelsen.
4.7. Rekreation och friluftsliv
Nätraån nyttjas som kanotled och fiske förekommer i vattendraget. Skoterled passerar
vägen vid två ställen, dels norr om Nätraån samt dels strax söder om ån. Mindre
vandringsleder finns i områdets norra del. Vid Nilstorp i anslutning till Nätraån finns
möjligheter för de som nyttjar kanotleden, skoter- och vandringsleder samt
fiskevårdsområdet att parkera med fordon och nyttja en grillplats med vindskydd och
torrtoalett.
4.8. Boendemiljö och hälsa
Boende återfinns främst i vägsträckans norra del i närhet till Skorped samt vid Degersjön.
Den befintliga vägen kommer endast förändras marginellt genom att vägområdet kan
komma att ökas för mötesplatser. Antalet fordon som trafikerar vägen bedöms bli samma
som idag.
Bedömning om behov av eventuella skyddsåtgärder för vägtrafikbuller baseras på riktvärden
som antagits av riksdagen. Arbetenas omfattning medför att ombyggnaden av väg 914 inte
innebär en väsentlig ombyggnad enligt riktvärden. Bullerskyddsåtgärder kommer därför
inte att prövas inom ramen för projektet.
4.9. Rennäring
Vägen ligger inom Vilhelmina södra sameby och tillhör samebyns vinterbetesland.
4.10. Naturresurser
Aktuell vägsträcka går igenom skogslandskap. Inga brunnar eller liknande har inledningsvis
identifierats bedömts som naturresurs. I och med att vägområdet breddas kommer främst
skogsbruksmark att tas i anspråk längs den aktuella vägsträckan.
Grustäkt finns i anslutning till Skorpedsåsen cirka 800 meter nordväst om väg 914.
-
20
4.11. Förorenad mark
En nerlagd deponi finns inom fastigheten Skorped 10:1. Denna ska ha varit i drift fram till
1977. Hit fraktades 250 ton hushålls- och affärsavfall per år. En inventering av
deponiområdet gjordes 2012. På området hade inga ytterligare avfall tillkommit och
vegetation växte på deponin. För potentiellt förorenat område, se bild 6.
Inga övriga potentiellt förorenade områden eller miljöfarliga verksamheter har identifierats
inom 100 meters avstånd till vägen.
4.12. Byggnadstekniska förutsättningar.
4.12.1. Geologiska och geotekniska förhållanden
Enligt SGU:s jordartskarta, se bild 8, består marken från Skorped och cirka 1,5 km mot
Degersjö av havs- och sjösediment och isälvsavlagringar. Havs- och sjösedimenten utgörs
omväxlande av silt, sand och grus och isälvsavlagringar utgörs av en grusås. Därefter består
marken generellt av morän med inslag av mindre torvområden fram till vägsträckningens
slut. I höjd med Degersjö påträffas ett område med havs- och sjösediment i form av silt.
Bild 8. Jordartskarta (Källa: SGU)
Start
Slut
-
21
4.12.2. Broar
Bro över Stavtjärns utlopp (Gröningsbäcken) vid Degersjö (22-493-1) är byggd 1944 och är
en 2-leds plattram, se bild 9. Bron har en bredd av 3 meter och en längd av 8 meter. Bron
har bärighetsklass BK 1 och ägs av Trafikverket.
Bild 9. Bro över Stavtjärns utlopp (Gröningsbäcken) vid Degersjö
Bro över Nordviksbäcken (22-1372-1) är byggd 1941 och är en fritt upplagd stenbro, se bild
10. Bron har en bredd av 3,9 meter och längd av 2,2 meter. Bron har bärighetsklass BK 2 och
ägs av Trafikverket. Bron behöver bytas ut för att kunna höja till BK 1. Olika broalternativ
har utretts och en stor vägtrumma har visat sig vara mest lämpligt.
Bild 10. Bro över Nordviksbäcken 4,5 km söder om Skorped
Bro över Nätraån (22-494-1) är byggd 1942 och är en 2-leds balkram, se bild 11. Bron har en
bredd av 3 meter och en längd av 17,7 meter. Bron har bärighetsklass BK 1 och ägs av
Trafikverket.
-
22
Bild 11. Bro över Nätraån Skorped
4.12.3. Vägavvattning
Det befintliga vägavvattningssystemet består av öppna diken och trummor. De tvärgående
trummorna samt diken längs sträckan inventerades i augusti 2016, se PM Truminventering.
4.12.4. Ledningar
Längs väg 914 finns markförlagda och luftburna ledningar för eldistribution och tele med
tillhörande stolpar inom eller i anslutning till vägområdet. Delar av anläggningarna kan
komma att påverkas av vägombyggnaden.
En brunnsinventering har genomförts för att lokalisera enskilda brunnar, se PM
Brunnsinventering.
Berörd vägsträcka saknar belysning.
Elledningar
E.ON har luftledningar samt markförlagda elledningar i det aktuella utbredningsområdet,
där finns både elledningar som följer inom vägområdets sträckning, samt flertalet korsande
elledningar.
MIVA har matarkablar med starkström i berört område, emellan Skorpeds reningsverk och
Skorped.
VA-ledningar
MIVA har ledningar belägna i det aktuella utbredningsområdet samt djupborrade brunnar
för vattenförsörjning.
Opto/Tele/Kabel-TV
Skanova har markförlagda ledningar i det aktuella utbredningsområdet, där finns både
ledningar som följer inom vägområdets sträckning, samt flertalet korsande ledningar.
Skanova har en optokabel nedlagd inom berört område, från korsningen väg 908/914 och
längs med väg 914 i cirka 1 200 meter.
-
23
4.12.5. Kommunala planer
Örnsköldsviks kommun har en översiktsplan som antogs december 2012. Inga detaljplaner
finns inom aktuellt område.
4.12.6. Övriga anläggningar
Ett kommunalt vattenverk och ett kommunalt avloppsreningsverk är beläget i direkt närhet
till väg 914 i norra delen av aktuellt område.
4.13. Riksintressen
Riksintressen är geografiska områden som har utpekats som då de innehåller värden och
kvaliteter som bedöms som nationellt viktiga. Riksintressen är beslutade av riksdagen och
framgår av 3 och 4 kap. miljöbalken. Nätraån och Degersjön är riksintresse för naturvård, se
beskrivning i avsnitt 4.5 samt bild 6.
4.14. Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer (MKN) regleras i miljöbalkens 5 kapitel. Normerna syftar till att
fastställa en högsta tillåtna förorenings- och störningsnivå som människor eller miljön kan
belastas med. MKN finns för föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477), för vattenkvalitet i
fisk- och musselvatten (SFS 2001:554), för omgivningsbuller (SFS 2004:675) samt för olika
parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660).
I detta projekt är trafikmängden mycket måttlig och det finns inte några stora
föroreningskällor i närheten. Därmed finns det inte någon risk för att normerna för
luftkvalitet ska överskridas. Aktuellt projekt berör inte något utpekat fisk eller musselvatten
varför inte heller dessa MKN påverkas. Vad gäller kraven på åtgärdsprogram avseende
omgivningsbuller gäller detta vägar med betydligt större trafikmängder än vad som är
aktuellt på väg 914.
Aktuella MKN samt statusklassningar redovisas i tabell 1. MKN för vatten uttrycker den
vattenkvalitet ett vatten ska ha vid en viss tidpunkt. För detta projekt berörs både yt- och
grundvattenförekomster. Nedan följer en sammanfattning av information från VISS, 2017,
som utöver MKN innefattar statusklassning (vattnens gällande tillstånd).
Tabell 1. Miljökvalitetsnormer (MKN) och statusklassning enligt VISS (VattenInformationsSystem
Sverige). *Ekologisk status gäller enbart ytvatten. **Kvantitativ status gäller enbart grundvatten.
Namn och ID i
VISS (EU_CD)
Typ av
förekomst
MKN
ekologisk
status*
MKN
kemisk
status
MKN
Kvantitativ
status**
Ekologisk
status
Kemisk
status
Kvantitativ
status
Gröningsbäcken
SE702561-160420
Vattendrag God God - God Ej
klassad
-
Nordviksbäcken
SE702760-160373
Vattendrag God God - God Ej
klassad
-
Degersjön
SE702530-160809
Sjö God till
2021
God - Otillfreds-
ställande
Ej
klassad
-
-
24
Nätraån
SE702733-161452
Vattendrag God till
2027
God - Måttlig Ej
klassad
-
Önskan-Skorped-
Mosjö SE703329-
160152
Grundvatten - God God - God God
4.14.1. Påverkan på kvalitetsfaktorer
Ingen påverkan på kvantitativa faktorer hos den berörda grundvattenförekomsten, Önskan-
Skorped-Mosjö, kommer att uppstå till följd av planerad vägåtgärd. En liten risk bedöms
föreligga för påverkan på kvalitativa faktorer genom spill eller läckage, exempelvis till följd
av avåkning. Risken bedöms främst föreligga under byggskedet och den begränsas i och med
att skyddsåtgärder vidtas inom vattenskyddsområdet. Förstärkning av bärlagret inom
vattenskyddsområdet minskar under driftskedet risk för en avåkningsolycka, därmed ger
den planerade vägåtgärd minskad risk för påverkan på kvalitativa faktorer.
I tabell 2–5 redovisas bedömd påverkan på kvalitetsfaktorer för ytvattenförekomster
upptagna i VISS längs berörd sträcka.
Tabell 2. Bedömning av vägåtgärdens påverkan på Gröningsbäcken.
Ekologisk status Gröningsbäcken
Typ av kvalitetsfaktor
Berörda kvalitetsfaktorer
Parameter Bedömning av verksamhetens inverkan
Fysikaliska kemiska
Näringsämnen
Fosfor Bron kommer inte att bytas. Åtgärder runt bäcken kan ge tillfällig påverkan genom grumling och eventuellt ett litet och tillfälligt näringsläckage. Ingen påverkan på kvalitetsfaktorn bedöms kunna följa av den planerade åtgärden.
Syrgasförhållandena
Syrgas Ingen skillnad i flöde i förhållande till vattenvolym och därmed syrgasnivåer bedöms bli påverkade.
Försurning
BDM (Boreal Dilution Model).
Ingen förekomst av sulfidjordar är i dagsläget känd och därför föreligger ingen känd risk för försurning.
Hydromorfologiska
Konnektivitet
Uppströms och nedströms riktning. Sidled till närområdet och svämplan.
Ingen påverkan förväntas.
Morfologiskt tillstånd
Vattendrags närområde. Svämplanets strukturer och funktion.
Lokal påverkan på bäckens närområde förväntas pga. dikesåtgärder. I och med att avbaningsmassor föreslås återföras på slänter minskar påverkan på bäckens närområde efter byggtid. Därför förväntas möjlig påverkan på morfologin hos bäcken endast bli marginell. Ingen påverkan på morfologi i bäcken förväntas.
-
25
Hydrologisk regim
Specifik flödesenergi. Volymavvikelse. Flödets förändringstakt. Vattenståndets förändringstakt.
Ingen inverkan på flödesvolymen eller hastighet i bäcken förväntas, då inget byte av bro sker. Därmed uppstår ingen inverkan på den hydrologiska regimen.
Biologiska Fisk, Bottenfauna, Kiselalger
Fisk (VIX). Bottenfauna (ASPT, DJ-index, MISA). Påväxt-kiselager (IPS-index, ACID surhetsindex)
Eventuell förekomst av fisk bedöms inte påverkas negativt som kvalitetsfaktor av den planerade åtgärden, men tillfällig påverkan under byggskedet pga. grumling kan uppkomma. Efter avslutat projekt förväntas ingen påverkan på någon biologisk parameter.
Tabell 3. Bedömning av vägåtgärdens påverkan på Nordviksbäcken.
Ekologisk status Nordviksbäcken
Typ av kvalitetsfaktor
Berörda kvalitetsfaktorer
Parameter Bedömning av verksamhetens inverkan
Fysikaliska kemiska
Näringsämnen
Fosfor Mindre näringsläckage kan komma att följa av omgrävningen, men det skulle i så fall bli tillfälligt och inte tillräckligt för att försämra statusen för kvalitetsfaktorn. Ingen påverkan på näringstillförseln till bäcken bedöms kunna följa av den planerade åtgärden.
Syrgasförhållandena
Syrgas Endast en kort sträcka grävs om och ingen skillnad i flöde i förhållande till vattenvolym och därmed syrgasnivåer bedöms bli påverkade.
Försurning
BDM (Boreal Dilution Model).
Ingen förekomst av sulfidjordar är i dagsläget känd och därför föreligger ingen känd risk för försurning.
Hydromorfologiska
Konnektivitet
Uppströms och nedströms riktning. Sidled till närområdet och svämplan.
Nuvarande bro för Nordviksbäcken under väg 914 utgör inget vandringshinder för vattenlevande organismer och planerad ny trumma ska heller inte utgöra vandringshinder. Placering av markeringsstenar för utter i bäcken innebär förbättrad konnektivitet jämfört med befintligt tillstånd hos bäcken.
Morfologiskt tillstånd
Vattendrags närområde. Svämplanets strukturer och funktion.
Permanent inverkan på morfologin genom att man tar nytt markanspråk jmf med befintligt läge. Ny bäckfåra och erosionsskydd vid trummans inlopp och utlopp innebär delvis en ny bottenstruktur lokalt men naturlig botten eller botten som efterliknar naturligt tillstånd ska läggas i bäcken efter genomförd flytt. Ingreppet återställs i samband med att avbaningsmassor föreslås täcka uppgrävda ytor samt erosionsskydd.
Hydrologisk regim
Specifik flödesenergi. Volymavvikelse. Flödets förändringstakt. Vattenståndets förändringstakt.
Ingen inverkan på flödesvolymen eller hastighet i bäcken förväntas, då varken bäckens djup eller bredd ska ändras vid omledning av bäcken. Därmed förväntas ingen inverkan på den hydrologiska regimen.
-
26
Biologiska Fisk, Bottenfauna, Kiselalger
Fisk (VIX). Bottenfauna (ASPT, DJ-index, MISA). Påväxt-kiselager (IPS-index, ACID surhetsindex)
Omledning av Nordviksbäcken: Fisk bedöms inte komma att påverkas negativt som kvalitetsfaktor av den planerade åtgärden, men tillfällig påverkan under byggskedet pga. grumling och annan störning kan uppkomma. Efter avslutat projekt förväntas ingen påverkan. Kiselalger och bottenfauna kommer att påverkas under byggskedet. Lokal påverkan på sammansättning av kilselager och bottenfauna kan uppstå men för hela vattenförekomsten förväntas ingen påverkan på kvalitetsfaktorerna.
Tabell 4. Bedömning av vägåtgärdens påverkan på Degersjön.
Ekologisk status Degersjön
Typ av kvalitetsfaktor
Berörda kvalitetsfaktorer
Parameter Bedömning av verksamhetens inverkan
Fysikaliska kemiska
Näringsämnen
Fosfor Mindre näringsläckage kan uppkomma genom grumling till följd av omgrävningen av Nordviksbäcken samt från övriga berörda vattendrag, men det skulle i så fall bli tillfälligt och inte tillräckligt för att försämra statusen för kvalitetsfaktorn. Ingen bestående påverkan på näringstillförseln till sjön bedöms kunna följa av den planerade åtgärden.
Syrgasförhållandena
Syrgas Ingen risk för påverkan på syrgasförhållanden i sjön genom påverkan på anslutande bäckar bedöms föreligga.
Försurning
BDM (Boreal Dilution Model).
Ingen förekomst av sulfidjordar är i dagsläget känd och därför föreligger ingen känd risk för försurning.
Hydromorfologiska
Konnektivitet
Uppströms och nedströms riktning. Sidled till närområdet och svämplan.
Planerade nya trummor i bäckar som leder till sjön ska inte utgöra vandringshinder. Placering av markeringsstenar för utter i Nordviksbäcken innebär förbättrad konnektivitet jämfört med befintligt tillstånd.
Morfologiskt tillstånd
Sjöns närområde. Svämplanets strukturer och funktion.
Ingen risk för påverkan föreligger.
Hydrologisk regim
Specifik flödesenergi. Volymavvikelse. Flödets förändringstakt. Vattenståndets förändringstakt.
Ingen risk för påverkan bedöms föreligga.
Biologiska Fisk, Bottenfauna, Kiselalger
Fisk (VIX). Bottenfauna (ASPT, DJ-index, MISA). Påväxt-kiselager (IPS-index, ACID surhetsindex)
Tillfällig påverkan genom grumling men inget som kan påverka kvalitetsfaktorer.
-
27
Tabell 5. Bedömning av vägåtgärdens påverkan på Nätraån.
Ekologisk status Nätraån
Typ av kvalitetsfaktor
Berörda kvalitetsfaktorer
Parameter Bedömning av verksamhetens inverkan
Fysikaliska kemiska
Näringsämnen
Fosfor Inget byte av bro sker, strandvegetationen avverkas inte. Åtgärder runt bäcken kan ge tillfällig påverkan genom grumling p.g.a. vägåtgärder söder om Nätraån, utanför vattenskyddsområdet. Därigenom kan eventuellt ett litet och tillfälligt näringsläckage uppstå. Ingen påverkan på kvalitetsfaktorn bedöms kunna följa av den planerade åtgärden.
Syrgasförhållandena
Syrgas Ingen skillnad i flöde i förhållande till vattenvolym och därmed syrgasnivåer bedöms bli påverkade.
Försurning
BDM (Boreal Dilution Model).
Ingen förekomst av sulfidjordar är i dagsläget känd och därför föreligger ingen känd risk för försurning.
Hydromorfologiska
Konnektivitet
Uppströms och nedströms riktning. Sidled till närområdet och svämplan.
Ingen påverkan förväntas.
Morfologiskt tillstånd
Vattendrags närområde. Svämplanets strukturer och funktion.
Lokal påverkan söder om ån förväntas p.g.a. dikesåtgärder. I och med att avbaningsmassor föreslås återföras på slänter minskar påverkan på åns närområde efter byggtid. Därför förväntas möjlig påverkan på morfologin hos åns närområde endast bli marginell. Ingen påverkan på morfologi i ån förväntas.
Hydrologisk regim
Specifik flödesenergi. Volymavvikelse. Flödets förändringstakt. Vattenståndets förändringstakt.
Ingen inverkan på flödesvolymen eller hastighet i bäcken förväntas, då inget byte av bro sker. Därmed uppstår ingen inverkan på den hydrologiska regimen.
Biologiska Fisk, Bottenfauna, Kiselalger
Fisk (VIX). Bottenfauna (ASPT, DJ-index, MISA). Påväxt-kiselager (IPS-index, ACID surhetsindex)
Eventuell förekomst av fisk bedöms inte påverkas negativt som kvalitetsfaktor av den planerade åtgärden, men tillfällig påverkan under byggskedet p.g.a. grumling kan uppkomma. Efter avslutat projekt förväntas ingen påverkan på någon biologisk parameter.
-
28
5. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv
5.1. Val av lokalisering
Projektet avser upprustning av befintlig väg 914 sträckan Degersjö till Skorped för att
förbättra bärigheten till full bärighet året om. Planerad åtgärd följer befintlig sträcka.
5.2. Val av utformning
Överbyggnaden i vägkonstruktionen ska utformas och utföras till full bärighet (BK1) året
runt. Sträckan skall fortsättningsvis vara grusväg med största tjällyft på 240 mm.
Val av utformning innebär den nya vägen planeras bli 4,5 meter bred så att två personbilar
ska kunna mötas, se bild 10. Längs sträckan planeras mötesplatser för möte mellan
personbil och tung trafik, se bild 11. Referenshastigheten är 70 km/h.
5.2.1. Typsektioner
Vägförslaget utgår från två typsektioner; väg, se bild 12 samt väg med mötesplats, se bild 13.
Bild 12. Typsektion väg.
Bild 13. Typsektion väg med mötesplats.
-
29
5.2.2. Korsningar och anslutningar
Inga nya korsningar eller anslutningar planeras. Befintliga korsningar och anslutningar som
berörs av förstärkningen eller dikesåtgärder kommer att anpassas till ny föreslagen lösning.
5.2.3. Ledningar
Påverkan på markförlagda och luftburna ledningar som finns i vägens närhet utreds vidare i
samråd med berörda ledningsägare.
E.ON Elnät Sverige AB har en 20 kV luftledning som de planerar att bygga om längs med
östra sidan av väg 914 från Degersjö till Skorped. Ombyggnationen av ledningssträckan
kommer att bestå av byte av stolpar eller byte av faslinor. Planen är att ombyggnation
kommer att ske någon gång under 2019. På södra delen, från Vie och längs vägen söderut,
har E.ON projekterat för en kabelförläggning i vägkant med planerad byggnation under
2017. För detta behöver E.ON ansöka om ledningstillstånd. Trafikverket kommer att ha en
fortsatt dialog med E.ON angående den planerade ombyggnaden av väg 914 och eventuell
påverkan på ledning.
5.2.4. Vägavvattning och vattenmiljö
Avvattningen av vägen kommer även fortsättningsvis att ske via vägdiken och trummor.
Vägdiken ska rensas och fördjupas för att erhålla erforderlig avvattning av väganläggningen.
Alla tvärgående trummor utanför vattenskyddsområdet planeras att bytas ut. Åtgärder inom
vattenskyddsområdet avser förstärkning av bärlager och slitlager samt dikesrensning. Inga
trummor inom vattenskyddsområdet kommer att åtgärdas eftersom att alla trummor utom
två har god funktion. En trumma har bedömts ha ingen funktion och den andra trumman
har ej god funktion. Skyddsvärdet för vattentäkten har bedömts som större än nyttan med
att åtgärda trumman, se vidare PM Avvattning.
Föreslagna åtgärder inom vattenskyddsområdet är utformade enligt krav och yttranden som
lämnats av Länsstyrelsen och Miva samt enligt angivna skyddsföreskrifter för
vattenskyddsområdet. Syftet med begränsningen av vägåtgärden är att minimera risk för
negativ påverkan på vattenskyddsområdet. Inga behov av skyddsåtgärder bedöms som
nödvändiga då vägen är lågt trafikerad.En alternativ dragning av väg 914 förbi
vattenskyddsområdet bedöms medföra risk för negativ påverkan på naturmiljön i området,
exempelvis skulle Nätraån med dess strandzoner påverkas av en omdragning. Därför
bedöms inte en omdragning av väg 914 vara ett gott alternativ.
Den mark som kommer tas i anspråk av vägombyggnaden är främst skogsmark. Avverkning
av skog kommer att ske för breddning av vägrummet.
I och med att vägåtgärden inom vattenskyddsområdet (VSO) begränsas till dikesrensning
och förstärkning av bärlager, är det inte aktuellt med grävning/schaktning eller avverkning
av skog intill Nätraån eller på Skorpedsåsen.
Valet av dessa begränsade åtgärder går även i linje med de förutsättningar som är angivna
för riksintresseområdets för naturmiljö bevarande.
Se vidare pkt 5.4 Övriga skyddsåtgärder.
-
30
5.2.5. Geotekniska åtgärder
Syftet med den geotekniska utredningen är att kartlägga de geotekniska förutsättningarna
för att höja bärighetsklassen på vägen till BK 1. Befintlig vägs överbyggnad och dess
lagerindelning har undersökts med 4 st överbyggnadsprovtagningar och 6 st provgropar
längs sträckan.
Överbyggnadsprovtagningen visar på en överbyggnad som varierar mellan 65–130 cm.
Slitlagret varierar mellan 5–8 cm. Bärlagret varierar mellan 22–65 cm.
Öppna diken föreslås i huvudsaklig utsträckning för att avleda vägdagvatten och ge
tillräcklig dränering av vägens överbyggnad. Befintliga diken och sido-/utloppsdiken inom
vägområdet skall rensas för att säkerställa en god vattenavrinning från vägkroppen.
Vid eventuella breddningar skall schakt utföras för att återskapa diken. Växtlager och torv
skall schaktas bort vid terrassering för ny överbyggnad eller innan utfyllnad av
underbyggnad. Vid övergång mellan olika typer av terrasser skall utspetsning utföras. Vid
breddningar behöver befintliga trummor förlängas men, om befintlig trumma bedöms vara i
dåligt skick kan trumbyte bli aktuellt.
Vid anläggning av trumma vid Nordviksbäcken (4/240, 4/250) skall inlopp och utlopp
erosionsskyddas.
Vägslänter med finkorniga och erosionskänsliga ytlager ska förstärkas med grövre stenlager,
erosionsskyddas.
Övriga skyddsåtgärder enligt kapitel 5.4 kan tillkomma.
5.2.6. Broar och andra byggnadsverk
Bro över Nordviksbäcken (Bro 22-1372-1) kommer att ersättas med en stor vägtrumma.
Bäckens läge kommer att flyttas något en kortare sträcka väster om väg 914, där bäcken
ligger mycket nära vägen.
5.2.7. Gestaltning
I PM gestaltningsavsikter lyfts följande kritiska punkter:
1. När vägrummet breddas för att skapa plats för mötesplatser öppnas det enformiga
landskapet upp och tydliggör att här händer det något. Vägslänter kommer att
behöva anpassas kring mötesplatser och ska i möjligaste mån bekläs med
vegetation.
2. Byte av den befintliga stenbron över Nordviksbäcken mot vägtrumma kommer att
påverka slänterna vid strandlinjen. Slänterna ska minimeras och bekläs med
vegetation.
3. Samtliga vägtrummor utom de inom vattenskyddsområde kommer att bytas ut.
Trumändarna ska skäras så att de följer släntlutning för att trummorna ska smälta
in i landskapet samt för att minska risken att de blir påkörda.
Följande gestaltningsprinciper gäller för väg 914.
-
31
Mötesplatser
För att säkerställa en naturlig återetablering av vägslänter vid breddning av vägen för
mötesplatser används avbaningsmassor som innehåller en fröbank med närliggande
växtbestånd, se bild 14.
Ingen förekomst av lupiner eller andra invasiva arter har upptäckts under fältinventeringen,
som skulle kunna föranleda en begränsning av användning av avbaningsmassor.
Bild 14. Återetablering av vägslänter vid mötesplatser.
Nordviksbäcken
Den befintliga stenbron över Nordviksbäcken byts ut mot en vägtrumma, se bild 15.
Vägslänterna bör i första hand byggas upp med avbaningsmassor för att säkerställa en
naturlig återetablering, se bild 16. De befintliga naturstensblocken kan återanvändas på
plats enligt inspirationsbilden nedan.
-
32
Bild 15. Inspirationsbild över Nordviksbäcken. Återanvända stenblock ramar in den nya vägtrumman.
Vägräcke enligt VGU.
Vegetation
Skogslinje/ Brynzonen
Befintliga träd avverkas inom säkerhetszonen och grenar som inkräktar på säkerhetszonen
ska beskäras. För att säkerställa en naturlig återetablering av närliggande växtbestånd ska
avbaningsmassorna i första hand läggas ut på nya vägslänter, se bild 16.
-
33
Bild 16. Illustrationen visar metoden för att återanvända avbaningsmassorna under byggtiden. Högen
ska dock inte överstiga 2,0 m.
5.2.8. Övriga väganordningar
Vid behov av vägräcken där det finns branta slänter används räcken. Räcken kommer att
användas vid Nordviksbäcken.
5.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs
Inga skyddsåtgärder och försiktighetsmått ska fastställas i denna vägplan.
5.4. Övriga skyddsåtgärder
För att minska grumling i vattendrag, ska trumåtgärder och övriga åtgärder som innebär
grävning i eller intill bäckar ska genomföras vid lågt flöde. Vägslänter med finkorniga och
erosionskänsliga ytlager ska förstärkas med grövre stenmaterial. Upplag ska placeras på
behörigt avstånd från vattendrag.
Nya trummor ska konstrueras på ett sådant sätt att de inte utgör vandringshinder för
vattenlevande organismer.
Den nya trumman i Nordviksbäcken utformas på ett sätt som tillåter säker passage för utter
under väg 914, enligt samråd med Länsstyrelsen. Trumman läggs med naturlig botten och
markeringsstenar i bäcken vid båda ändar. Dessa stenar ska sticka upp 1–2 dm ovan
medelvattenföring och dessa stenar läggs även en bit in i trumman. Djuren väljer den väg
som tar minst energi; man lockar in dem med markeringsstenarna, och de vänder inte om
när stenarna avtar utan simmar igenom till andra sidan.
-
34
Bottensubstrat ska vara naturlig eller efterlikna naturligt substrat efter åtgärd i bäckar för
att vattenlevande organismer ska gynnas.
Vidare förslag till åtgärder för att minimera påverkan på Nordviksbäcken och övriga
vattendrag, inklusive förslag till åtgärder för att minimera grumling av vatten kan tillkomma
i ett senare skede, i samband med anmälan om vattenverksamhet.
I och med att åtgärder inom vattenskyddsområdet begränsas till dikesrensning och
förstärkning av bärlager och slitlager, bedöms att skyddsåtgärder främst är nödvändigt för
byggskedet. Inga tillfälliga etableringsytor, inklusive uppställningsplatser för fordon,
uppförs inom vattenskyddsområdet (VSO). Potentiellt förorenande och brandfarliga vätskor
hanteras i enlighet med vattenskyddsföreskrifterna som gäller för VSO: t. Förstärkning av
bärlagret inom vattenskyddsområdet minskar under driftskedet risk för en avåkningsolycka
som kan medföra utsläpp som snabbt sprids i vattensystemet och även kan infiltrera ner i
isälvsavlagringen och påverka grundvattenkvaliteten. Under driftskedet bedöms
sannolikheten för händelse med utsläpp som försumbar enligt TRV:s Handbok Yt- och
grundvattenskydd (Publikation 2013:135). Under driftskedet ska vägåtgärderna medföra en
förbättring och mindre miljöpåverkan jämfört med idag.
Risken för spridning av kräftpest minimeras genom att arbetsverktyg som tidigare använts i
områden där kräftpest kan finnas desinficeras eller torkas till absolut torrhet innan de
används inom aktuellt vägplaneområde. Desinficering kan även ske genom att verktyg och
maskiner tvättas med t-sprit.
Målsättningen är att samtliga vägslänter ska vara utformade så att naturlig vegetation kan
etablera sig. Avbaningsmassor läggs under byggtiden ut åt sidan inom nytt vägområde, för
att sedan påföras när schakterna är gjorda. Om de befintliga massorna inte räcker till ska en
jordmån som liknar den befintliga användas och eventuellt förstärkas med insådd av frön.
Efter byggskedet ska tillfälliga etableringsytor återplanteras med skog, på de platser där
avverkning skett inför uppförandet av etableringsytor.
-
35
6. Effekter och konsekvenser av projektet
6.1. Trafik och användargrupper
Framkomligheten kommer att förbättras för trafikanter då vägen rustats upp och
mötesplatser byggs.
Den ökade framkomligheten medför förkortad restid för trafikanter.
6.2. Landskap
Vägrummet breddas för mötesplatser och det enformiga landskapsrummet kommer att
öppnas upp kring dessa. Vid mötesplatserna kommer vägslänterna att behöva anpassas.
Konsekvenser för landskapsbilden bedöms som små.
6.3. Natur- och vattenmiljö
Vägens närmiljö kommer att påverkas av de planerade åtgärderna då markskikt grävs upp.
Floran i vägdikena kommer då att påverkas tillfälligt. Förutsatt att föreslagna åtgärder utförs
för att underlätta återväxt av naturlig vägkantsflora, bedöms åtgärden inte ge en bestående
negativ effekt på flora och fauna intill vägen efter avslutat projekt.
Breddning av vägrummet ger permanent minskning av skogbevuxen mark längs vägen.
Utifrån fågelobservationer som troligen gjorts från ett ganska stort närområde till vägen är
det inte möjligt att dra slutsatser om vilka arter som har livsmiljöer i det vägområde som
kommer att påverkas. Då det endast är en smal bård av skog som avverkas intill vägen så är
sannolikheten att häckande fåglar ska beröras direkt av vägprojektet liten.
I och med att utformning av den nya trumman under Nordviksbäcken anpassas efter
passagebehov hos utter, bedöms den planerade vägåtgärden leda till en positiv effekt på
utter jämfört med nuvarande utformning. Förutsatt att rekommenderade åtgärder
genomförs finns ingen risk för uppkomst av nya vandringshinder för fisk och andra
vattenlevande organismer i bäcken i samband med utbyte av bro till trumma.
Inför utbyte av bro till trumma vid Nordviksbäcken kommer anmälan vattenverksamhet
göras till länsstyrelsen. En samlad anmälan om vattenverksamhet kommer även att
upprättas för övriga trumbyten längs den aktuella sträckan.
Inget trumbyte är aktuellt för de bäckar längs väg 914 där öring är känd. Nätraån kan
påverkas av grumling av planerade vägåtgärder om grumlande material förs från berört
vägområde till vattendraget, exempelvis vid kraftigt regn.
Riksintresset för naturmiljö berörs främst vid Nätraån och då endast lokalt och tillfälligt. Då
det inte blir aktuellt med byte av bro vid Nätraån finns ingen risk för uppkomst av nya
vandringshinder i ån.
Vid arbeten i vatten ska alltid risken för spridning av kräftpest beaktas. Med föreslagna
skyddsåtgärder för att förhindra spridning av kräftpest, bedöms risken som liten.
-
36
De vattendrag som korsas av vägen kommer att påverkas i och med att trummor byts.
Utbyte av den befintliga stenbron över Nordviksbäcken till ny trumma kommer påverka
slänterna vid strandlinjen. Vid bytet av bron blir det aktuellt att flytta Nordviksbäckens läge
väst om väg 914. I och med flytten av Nordviksbäcken kommer skog att avverkas inom
bäckens nya läge.
När det gäller strandskyddet för berörda vattendrag är bedömningen att de aspekter som tas
upp i lagen med skydd för allmänhetens tillgång till friluftsliv samt skydd av växt- och
djurlivet inte kommer att påverkas av föreslagen åtgärd. Detta eftersom åtgärderna delvis
kommer att utgöras inom ett redan ianspråktaget område och att ingen betydande påverkan
för växt- och djurlivet väntas.
Arbete med vägåtgärder inom vattenskyddsområdet kan komma att påverka
grundvattentäkten under byggskedet. Skyddsåtgärder under byggskedet ska vidtas för
arbete inom vattentäkten. Med vidtagna skyddsåtgärder bedöms påverkan bli mindre. De
åtgärder som planeras inom vattenskyddsområdet innefattar dikesrensning och förstärkning
av bärlagret. Åtgärderna på väg 914 ska medföra en förbättring och mindre miljöpåverkan
under driftskedet jämfört med idag. Påverkan under byggskedet hanteras vidare i
kommande skede. Eventuella krav på entreprenör ställs i kommande förfrågningsunderlag.
6.4. Kulturmiljö
Kulturmiljövärdena i området bedöms inte påverkas negativt av planerade åtgärder för
vägen efter avslutat projekt.
6.5. Rekreation och friluftsliv
Friluftslivet i området bedöms inte påverkas negativt av planerade åtgärder för vägen efter
avslutat projekt.
6.6. Boendemiljö och hälsa
Den planerade vägåtgärden kommer inte förändra bullersituationen för de boende längs väg
914 eftersom vägområdet endast flyttas marginellt och på ett fåtal platser då breddning sker.
Ekvivalent ljudnivå förväntas inte förändras då ingen förändring av anvisad hastighet
planeras i och med den planerade åtgärden.
6.7. Rennäring
Rennäringen bedöms inte påverkas negativt av planerade åtgärder för vägen efter avslutat
projekt.
6.8. Avvattning
Planerade åtgärder med dikesrensning och trumbyte bedöms förbättra avvattningen av väg
914. Påverkan bedöms således bli positiv.
6.9. Hushållning med naturresurser
Alla massor som uppfyller kraven på material i olika delar av anläggningen återanvänds
inom projektet. Tillkommande material för vägens överbyggnad kommer att tas från täkter.
Ianspråktagande sker av främst skogsmark då vägområdet breddas och skog tas bort.
-
37
6.10. Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning)
Trafikverket kommer inte att utföra en SEB (samlad effektbedömning) i detta projekt.
6.11. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser
En upprustning av väg 914 kommer att påverka omgivningen främst genom att mark tas i
anspråk.
6.12. Påverkan under byggnadstiden
Boende bedöms främst påverkas av arbetet vid byggnationen då framkomligheten på vägen
kommer att vara begränsad. Trafiken kan komma att ledas om i perioder under byggtiden.
Vid åtgärder i vattendragen kan grumling uppstå under själva byggtiden. Även planerade
åtgärder längs väg som inte ligger i omedelbar närhet till vattendrag 914 kan orsaka
grumling av vattendrag då grumlande material kan rinna ut i vattendrag vid exempelvis
skyfall. Grumlingen bedöms bli kortvarig, och tillfället för anläggandet kan styras till en tid
på året med låg vattenföring och med hänsyn till lekperioder för den eventuella
fiskförekomsten.
Byte av trummor för vattendrag innebär en påverkan på vattendragen och möjligen även
Degersjön genom grumling under byggskede. Förutsatt att rekommenderade åtgärder utförs
för att minimera grumlingsrisk, bedöms risken för påverkan på ytvatten genom grumling
vara liten då grumlingen främst kan ske lokalt och under begränsad tid.
De ytvattenförekomster som omfattas av miljökvalitetsnormer kan komma att påverkas
genom grumling under byggtiden. Då risken för grumling blir lokal och tillfällig bedöms det
inte finnas en risk för att MKN åsidosätts av vägåtgärden.
Omfattningen av arbetet med väg 914 innebär inte en väsentlig ombyggnad.
Bullerskyddsåtgärder kommer därför inte att prövas inom ramen för projektet. Störning
under själva byggtiden med avseende på buller, damning och tillfälligt markintrång kan
uppkomma. Då arbetet är tidsbegränsat görs bedömningen att planerad åtgärd inte kommer
medföra bestående effekter på miljön.
Inom detta projekt kommer Trafikverket arbeta för att så mycket massor som möjligt kan
återanvändas inom projektet för att därigenom minimera transporter och användningen av
ändliga resurser. I projektet kommer ett överskott av schaktmassor att uppstå om cirka
19 000 m³, det kommer att finnas ett totalt behov av krossmaterial om cirka 7 500 m³.
Hantering av överskottsmassor utreds vidare i senare skede.
-
38
7. Samlad bedömning
7.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen
Genom att förbättra vägens bärighetsklass ökar möjligheten att vägen kan användas för
medborgare och näringsliv. Utformningen av vägen syftar till att inte påverka aktuella
miljökvalitetsnormer negativt.
7.2. Vägplanens inverkan på miljökvalitetsmålen
Denna vägplan berör miljökvalitetsmålen:
• God bebyggd miljö
• Giftfri miljö
• Grundvatten av god kvalitet
• Levande sjöar och vattendrag
• Ett rikt odlingslandskap
Dessa miljökvalitetsmål berörs så till vida att väg 914 ska lokaliseras och utformas på ett
miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra
resurser främjas. Vidare ska produkter och kemikalier hanteras så att inte människors hälsa
eller den biologiska mångfalden i stort påverkas eller hotas.
Odlingsmark tas i anspråk i begränsad omfattning men bedöms inte påverka möjligheten till
fortsatt jordbruksverksamhet i området.
Den samlade konsekvensen för natur- och kulturmiljön bedöms som små efter avslutat
anläggningsarbete.
-
39
8. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden
Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet skall följa miljöbalkens allmänna
hänsynsregler. Syftet med reglerna är att förebygga negativa effekter och att miljöhänsynen i
olika sammanhang ska öka. Verksamhetsutövaren är skyldig att visa att de allmänna
hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel iakttagits. Hänsynsreglerna omfattar krav på
att verksamhetsutövaren ska ha tillräcklig kunskap om verksamheten och att
försiktighetsmått och skyddsåtgärder vidtas. Verksamheten ska förläggas på lämplig plats,
hushållning med råvaror ska ske, bästa möjliga produkter och teknik ska användas och
verksamheten kan stoppas om den kan antas medföra väsentlig skada på miljön.
De allmänna hänsynsreglerna bedöms vara uppfyllda i projektet. Trafikverket har god
kunskap om planering, projektering, anläggande och drift av vägar samt om tänkbar
påverkan på omgivningen. De huvudsakliga konsekvenserna bedöms vara identifierade i
arbetet med vägplanen och skadeförebyggande åtgärder vidtas där det är motiverat och
skäligt för att minska projektets miljökonsekvenser, framför allt rörande arbete inom
vattenskyddsområde, i vatten och genom återföring av avbaningsmassor.
Projektet har utförts i överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler.
Relevant information har införskaffats från tidigare utredningar och samråd har skett med
myndigheter och personer med sakkunskap. Informationen och analyserna från material
och samråd har bearbetats, sållats och arbetats om till denna planbeskrivning som är
tillgänglig för allmänheten med flera.
Åtgärder har utretts med hänsyn till människors hälsa och miljön genom att skyddsåtgärder
och försiktighetsmått inarbetats i vägplanen.
-
40
9. Markanspråk och pågående markanvändning
Planerade åtgärder för att höja bärigheten för väg 914 följer befintlig vägsträckning. En
upprustning av väg 914 och anläggande av mötesplatser medför att mark behöver tas i
anspråk.
Den mark som kommer tas i anspråk av vägombyggnaden är främst skogsmark. Åtgärder
inom vattenskyddsområdet begränsas till dikesrensning, dvs borttagande av stenar och
liknande som kan ligga i dikena. Ingen grävning planeras.
9.1. Vägområde för allmän väg
Nytt vägområde för vägåtgärder som föreslås vid allmän väg omfattar förutom själva vägen
utrymme för de väganordningar som redovisas i kapitel 5. För att möjliggöra drift och
underhåll ingår i vägområdet en kantremsa som i skogsmark är två meter bred utanför
bankfot eller släntkrön, se bild 17. På impediment (mark som är olämplig för skogs- eller
jordbruk, till exempel berghällar) och åkermark är kantremsan 0,5 meter bred. På tomtmark
tas ingen kantremsa i anspråk. Längs sträckan finns även en säkerhetszon som varierar
beroende på vägens hastighet. Där säkerhetszonen sträcker sig längre ut än två meter
utanför bankfot eller släntkrön utgår behovet av kantremsa.
I plankartorna redovisas nytt vägområde. Tillkommande vägområde anges i
fastighetsförteckning, det vill säga det område som ligger utanför befintligt vägområde för
allmän väg.
Bild 17. Vägområde och vägrätt.
-
41
9.2. Vägområde för allmän väg med vägrätt
Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg
med stöd av en fastställd vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat
utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma
över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får
väghållare tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur
marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in från allmänt underhåll.
Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om det inte har träffats
någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är
den dag då marken tas i anspråk. Den statliga ersättningen räknas upp från dagen för
ianspråktagandet med ränta enligt 5§ Räntelagen (1975:635) tills ersättningen betalas.
Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol. Ersättningen för den mark som tas i
anspråk med vägrätt ska motivera minskningen av fastighetens marknadsvärde vid
värdetidpunkten. Främsta anledningen för ianspråktagande av mark är för att lösa
avvattningen av vägen samt anläggande av mötesplatser.
Det nya vägområdet med vägrätt för allmän väg enligt denna vägplan omfattar 51 557 m2
med en fördelning enligt nedan;
• Skogsmark 50 835 m2
• Åkermark 382 m2
• Tomtmark 337 m2
• Vatten 1 m2
I fastighetsägarförteckningen anges vilka fastigheter och vilken areal som berörs av vägrätt.
9.3. Vägområde inom detaljplan
Ingen detaljplan påverkas av projektet.
9.4. Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt
Inskränkt vägrätt är en rättighet för väghållaren (Trafikverket) att nyttja området för det
ändamål som anges i vägplanen. Markägaren har fortfarande rätt att använda området för
ändamål som inte hindrar eller stör väghållarens användning av marken.
Vägrätten är inskränkt även på det sättet att väghållaren inte har rätt att använda material
och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken.
Det nya vägområdet med vägrätt för inskränkt vägrätt enligt denna vägplan omfattar
3 393 m2 med en fördelning enligt nedan;
• Skogsmark 3 390 m2
Främsta anledningen för ianspråktagande av mark är för att säkra drift – och underhåll för
exempelvis rensning av utlopp från trummor och närmast liggande dike.
-
42
Total yta samt vilka fastigheter som berörs av inskränkt vägrätt redovisas i
fastighetsägarförteckningen.
9.5. Område med tillfällig nyttjanderätt
Områden med tillfällig nyttjanderätt behövs för att kunna bygga de planerade
vägåtgärderna. Ytorna behövs för exempelvis uppställning av byggmaterial, etablering,
upplag, släntförstärkningar, urgrävning och tillfälliga förbifarter under byggandet av broar.
Nyttjanderätten ska gälla under byggnadstiden och markytorna kommer att återställas
innan de återlämnas.
Förslag på områden för tillfällig nyttjanderätt har markerats ut på de plankartor som tas
fram och redovisas i granskningshandlingen.
I vägplanen föreslås 39 277 m2 mark tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt med en
fördelning enligt nedan;
• Skogsmark 23 777 m2
• Åkermark 7 635 m2
• Tomtmark 7 865 m2
-
43
10. Fortsatt arbete
10.1. Allmänhetens granskning
Vägplanen har sammanställts till en granskningshandling som nu ställs ut i minst tre veckor
för skriftliga synpunkter. Efter granskningen sammanställs synpunkterna i ett PM och gör
eventuella ändringar i planen. Därefter skickas hela vägplanen till länsstyrelsen för ett
slutligt yttrande. Vägplanen sammanställs i en faställelsehandling som skickas in till
Trafikverkets huvudkontor, planprövning för fastställelse. Under fastställelseprövningen
sker en kommunikation med de som under granskningen har yttrat sig.
10.2. Kommande anmälningar och dispenser
Inför bytet av bro till trumma vid Nordviksbäcken kommer anmälan om vattenverksamhet
upprättas. Eventuellt kan ansökan om dispens från strandskyddet bli aktuell i samband med
flytt av Nordviksbäcken. Detta utreds i samråd med berörd myndighet i samband med
anmälan om vattenverksamhet.
Inför byte av trummor i övriga vattendrag längs sträckan kommer anmälan om
vattenverksamhet att upprättas.
Ansökan om tillstånd för markavvattning kan bli aktuellt vid sänkning av trummor och
utloppsdiken.
Under den utförda fältinventeringen påträffades inga skyddade arter som motiverar
ansökan om dispens från artskyddsförordningen inom de områden som omfattas av
vägåtgärden.
10.3. Kontroll och uppföljning
Under byggskedet och efterföljande driftskede utförs kontroller och åtgärder följs upp.
Följande aktiviteter har identifierats:
För att säkerställa att inga skador uppstår under entreprenaden görs en besiktning innan
mark tas i anspråk för arbeten med eventuella tillfälliga vägar, etableringsplatser, etc. När
mark inte längre behövs ska den återställas och besiktigas inför återlämnande
Enskilda brunnar i vägens närhet ska kontrolleras före och efter entreprenaden.
En kontroll- och skötselplan tas fram för diken och anläggningar.
-
44
11. Genomförande och finansiering
11.1. Formell hantering
Denna vägplan kungöras för granskning och kommer sedan genomgå fastställelseprövning.
Under tiden som underlaget hålls tillgängligt för granskning kan berörda sakägare och
övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och
kommenteras i ett granskningsutlåtande som upprättas när granskningstiden är slut.
De inkomna synpunkterna kan föranleda att Trafikverket ändrar vägplanen. De sakägare
som berörs kommer då att kontaktas och får möjlighet att lämna synpunkter på ändringen.
Är ändringen omfattande kan underlaget återigen behöva göras tillgängligt för granskning.
Vägplanen och granskningsutlåtande översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över planen.
Därefter begärs fastställelse av planen hos Trafikverket. De som har lämnat synpunkter på
vägplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter
granskningstiden, bland annat granskningsutlåtandet.
Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa vägplanen, om den kan
godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Om beslutet överklagas prövas
överklagandet av regeringen.
Hur järnvägsplaner och vägplaner ska kungöras för granskning och fastställas regleras i 2
kap 12–15§§ lag (1995:1649) om byggande av järnväg respektive 17–18 §§ väglagen
(1971:948).
Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på planens plankartor, profilritningar om
det behövs, eventuella bilagor till plankartorna. Beslutet kan innehålla villkor som måste
följas när vägen byggs. Denna planbeskrivning utgör ett underlag till planens plankartor.
När vägplanen har vunnit laga kraft blir beslutet om fastställande juridiskt bindande. Detta
innebär bland annat att väghållaren, det vill säga Trafikverket i detta projekt, har rätt, men
också skyldighet, att lösa in mark som behövs permanent för vägen. Mark som behövs
permanent framgår av fastighetsförteckningen och plankartan. I fastighetsförteckningen
framgår också markens storlek (areal) och vilka som är fastighetsägare eller
rättighetsinnehavare.
Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar:
• Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet
och de villkor som anges i beslutet.
• Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. För
den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare
ersättning.
• Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast.
Vägplanen ger också rätt att tillfälligt använda mark som behövs för bygget av anläggningen.
På plankartan och i fastighetsförteckningen framgår vilken mark som berörs, vad den ska
användas till, under hur lång tid den ska användas, hur stora arealer som berörs samt vilka
-
45
som är fastighetsägare eller rättighetsinnehavare. Trafikverket har rätt att börja använda
mark tillfälligt så fort järnvägsplanen har vunnit laga kraft, men ska meddela
fastighetsägare/rättighetsinnehavare när tillträde är beräknat att ske.
Fastighetsägare/rättighetsinnehavare får inte utan tillstånd från Trafikverket uppföra
byggnader eller på annat sätt försvåra för Trafikverket att använda den mark som behövs för
anläggningen.
Trafikverket har rätt att bygga den anläggning som redovisas i vägplanen.
Inga kommunala planer berörs.
11.2. Genomförande
11.2.1. Bygghandling
När vägplanen har vunnit laga kraft avser Trafikverket göra en upphandling av en
utförandeentreprenad. Trafikverket tillhandahåller en bygghandling till entreprenören.
11.2.2. Dispenser och tillstånd
Följande separata prövningsförfaranden enligt gällande lagar krävs innan detta vägprojekt
kan genomföras:
Anmälan för vattenverksamhet enligt 11 kap 9 a § miljöbalken kommer att lämnas in till
länsstyrelsen för byte av bro över Nordviksbäcken. Anmälan kommer även att upprättas
för åtgärder i samband med trumbyten i andra vattendrag.
Ansökan om dispens från strandskyddet kan bli aktuellt i samband med flytt av
Nordviksbäcken, detta utreds i samband med anmälan om vattenverksamhet i samråd
med berörd myndighet.
Ytterligare behov av tillstånd/dispenser/anmälningar utreds vidare i det fortsatta arbetet.
11.2.3. Produktion
Under byggtiden kommer det att vara begränsad framkomlighet på väg 914, både för
fordonstrafik och oskyddade trafikanter. Det kommer att ställas krav på entreprenören att
ordna framkomlighet under byggtiden. Tillfälliga lokala trafikomläggningar kan komma att
ske för att kunna utföra bro- och anläggningsarbeten. Fastigheter som ligger längs sträckan
kommer vara tillgängliga och infarter kommer att hållas öppna.
Minsta tillåtna körfältsbredd är 3,5 meter och hastigheten får sänkas till 30 km/h under
högst 300 meter.
11.3. Finansiering
Anläggningskostnaden för väg 914 uppgår till cirka 18 Mkr enligt 2017 års prisnivå.
Objektet finns med i bärighetsplanen med start år 2019/2020 och finansieras med medel
från bärighetsanslaget.
-
46
12. Underlagsmaterial och källor
Naturvårdsverket, kartverktyget skyddad natur.
Rapport Planläggning av vägar och järnvägar, Trafikverket.
Vägar- och gators utformning, VGU, Trafikverket.
Örnsköldsviks kommun, Översiktsplan.
Örnsköldsviks kommun, detaljplaner.
www.ornskoldsvik.se/download/18.4118d3131382b50546d46e/1449488199300/Skorped.p
df (Skorpeds fiskevårdsområde)
www.sametinget.se/8428 (Sametinget, Vilhelmina södra sameby)
www.trafikverket.se (Trafikinformation, NVDB).
www.trafikverket.se (Årsmedeldygnstrafik).
www.transportstyrelse.se (STRADA, Swedish Traffic Accident Data Acquisition)
www.sgu.se (Sveriges geologiska undersökning, SGU), jordartskarta.
www.sgu.se (Sveriges geologiska undersökning, SGU), brunnsarkiv.
2016-09-27 Telefonsamtal, Skolskjutssamordnare, Örnsköldsviks kommun.
Vatteninformationssystem Sverige (VISS)
http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Vasternorrland/Planeringsunderlag/ (Länsstyrelsen
Västernorrland)
Trafikverket, 2017. Översiktlig naturvärdesinventering Väg 914 Degersjö – Skorped.
-
47
-
Trafikverket, Box 186, 871 24 Härnösand. Besöksadress: Nattviksgatan 8.
Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00
www.trafikverket.se