romarriket

21
Julius Caesar Akvedukt Alla vägar bär till Rom Romarriket Roms sju kullar Rom byggdes inte på en dag Gladiatorer Coloseum Pax Romana Alea iacta est Vini Vidi Vici

Upload: fredolph

Post on 22-Jun-2015

3.074 views

Category:

Documents


2 download

TRANSCRIPT

Page 1: Romarriket

Julius C

aesar Akvedukt

Alla vägar bär till Rom

Romarriket

Roms sju kullar

Rom byggdes inte på en dag

Gladiatorer

Coloseum

Pax Romana

Alea iacta est

Vini Vidi Vici

Page 2: Romarriket

800 f.kr. 600 f.kr. 400 f.kr. 200 f.kr.0

200 e.kr 400 e.kr. 600 e.kr. 800 e.kr. 1000 e.kr.

715 f.kr – 510 f.kr Kungatiden

510 f.kr – 31 f.kr Republiken

31 f.kr. – 476 e.kr. Kejsartiden

Tidslinje över Romarrikets storhetstid

Page 3: Romarriket

Romarriket vid år 274

Page 4: Romarriket

Samhällshierarkin

Slavar

Plebejer

Patricier

Patron - klientförhållande

Page 5: Romarriket

Regeringens utformning och maktfördelning

2 Konsuler-2 Patricier ur Senaten, valdes på ett år i taget

-Lika stor makt-Stiftade lagarna som skulle gälla i Rom

-Styrde regeringen och armén*Vid kris kunde en av dem utses till diktator på max 6 månader

Senaten- 300 Patricier valda på livstid

Folkförsamlingen-Hit valdes 10 Tribuner som representerade Plebejerna

-Här godkände man besluten som togs i Senaten, men egentligen hade dessa ingen makt

Page 6: Romarriket

En annan viktig maktfaktor

Armén• Dess uppgift var att dels

skydda Rom från överfall och dels att erövra nya områden i krig

• Till en början var det bara patricier som fick ingå i armén

• Alla fria män var tvingad att göra militärtjänst. Fick mark i belöning.

Page 7: Romarriket

Rom expanderar 509 f.kr.- 44 f.kr.

510 f.kr. 390 f.kr.

250 f.kr. 44 f.kr.

390 f.kr.

Page 8: Romarriket

De erövrade områdena

• Kallades för provinser

• Senaten utsåg guvernörer att styra dessa provinser, dessa skulle ta in skatt och försvara provinsen

• Problemet med systemet var att guvernörerna inte fick betalning från Rom. De skulle på egen hand se till att driva in skatter. En del gjorde detta med förstånd medan andra gjorde det i för stor utsträckning och därmed utarmades provinsen.

Page 9: Romarriket

MedborgareUnder expansionen var romarna noga med att inte förtrycka de folk som erövrades.Alla nya människor som införlivades i riket gavs fulla medborgarrättigheter i staten Rom.

Infrastruktur och ekonomiRomarna insåg vinsten av en väl utbyggd infrastruktur och manhade också kunskapen för att realisera stora planer. Man byggde vägar kors och tvärs i riket. Dessa gav inte bara armén en stormobilitet utan främjade också handeln, vilket gav det växanderiket en stark sammanhållning.

Kultur och språkRomerska soldater som var framträdande i strid erhöll marki de nya provinserna. Detta gjorde att man kunde sprida de romerskasederna och det latinska språket på ett smärtfritt och mindrepåtvingande sätt.

                                    

                                  

                      

Hur kunde Romarriket spridas så långt?

Page 10: Romarriket

De Puniska krigen

• Första Puniska kriget var slaget om Sicilien (264 f.kr.)

• Andra Puniska kriget var Hannibals härjningar i Italien (218 f.kr. – 201 f.kr.)

• Tredje Puniska kriget var romarnas förstörelse av Karthago (149 f.kr. – 146 f.kr.)

Page 11: Romarriket

Förändringar av förhållandena i Rom

Positiva• Massor av ny kunskap från t ex

Grekland

• Handelsvägarna och handelsplatserna blev fler

• Kulturellt utbyte, även om romarna ansåg sig vara bäst

Negativa• Överflöd av spannmål från

erövrade provinser satte småbönderna i Rom ur spel p g a dumpade priser

• Lyxvaror från provinserna gav en ny rik samhällsklass som grundade latifundor, vilket också utarmade småbönderna

• Småbönderna drog till Rom, fattigskarorna växte. Dessa drog runt i staden och startade uppror och elände

Page 12: Romarriket

Republikens tillbakagång (133f.kr. – 44f.kr)

• Uppror i Rom p g a ökad befolkning, ökad fattigdom och arbetsbrist

• Slavrevolter ute i provinserna (Spartacusupproret)• Arméns generaler ville själva styra och började

trotsa Senatens order• Armén bestod numer till större delen av slavar

som generalerna värvat ute i provinserna, dessa slavar hade inga känslor för Rom eller Senaten

Page 13: Romarriket

Det första Triumviratet (60 f.kr.)

• Gnaeus Pompeji

• Julius Caesar

• Marcus Lucius Crassus

Page 14: Romarriket

Julius Caesar (100 f.kr. - 44 f.kr.)Reformernas man

• Gav mark till de fattiga• Medborgarskap till

provinsborna• Byggnadsprojekt för att

sänka arbetslösheten• Ökade löner för militärer• Strid mot mutor och

korruption• Hot mot senaten för han

hade absolut makt• Mördas av senaten

Page 15: Romarriket

Octavianus - Augustus

• Octavianus förärades med namnet Augustus, den upphöjde, som annars bara användes för gudar

• Pax Romana (31 f.kr. – 180 e.kr.) inleddes, d v s fred efter 100 år av inbördeskrig

Page 16: Romarriket

Romarriket 117 e.kr.

Page 17: Romarriket

Pax Romanas slut och Roms sönderfall

• Eftersom ingen klar successionsordning fanns byttes det kejsare alldeles för ofta, mellan 234 e.kr. och 284 e.kr. hade Rom minst 26 kejsare

• De västra delarna erövras snabbt av andra folk

• 312 e.kr. tar Kejsar Konstantin makten och utser Konstantinopel till ny huvudstad i Romarriket

• 476 e.kr. tas Rom av germanerna, men Östrom fortlever under ca. 1000 år till, dock utan sin forna prakt och makt

Page 18: Romarriket

P o lit is ka o rsa ker E ko n o m iska o rsa ker S o c ia la o rsa ker

S ö n de rfa lle ts o rsa ker

Page 19: Romarriket

Politiska orsaker

• Folket kände mindre ansvar gentemot politikerna

• Folket förväntade sig att kejsaren skulle ta hand om dem

• Rikets storlek och den utbredda korruptionen gjorde det svårt att ha en effektiv regering

• Många av kejsarna var dåliga ledare

• Delningen av riket skadade den västra delen av rom

• När Rom attackerades hade de svaga ledare

• Rika drog sig bort från Rom och grundade nya städer på andra ställen

Page 20: Romarriket

Ekonomiska orsaker

• Delningen skadade riket eftersom det krävdes mycket pengar för att styra riket och nu hamnade alla pengar i östra delen

• Romerska armén bar inte längre hem krigsbyten

• Skadad handel p g a invasioner och inbördeskrig

• Devalvering misslyckades med inflation som följd

• Höjda skatter och lägre vinster på försäljning

• Rika människors ovilja att släppa på sina egendomar

Page 21: Romarriket

Sociala orsaker

• Lojaliteten och stoltheten som en gång funnits hos romarna försvann

• Romarna vägrade tjänstgöra i armén, vilket innebar att man fick ta in soldater från provinserna och dessa kämpade inte lika bra

• Människorna brydde sig inte om det var en romare eller en german som var kejsare

• Epidemi