I Grisslehamns fiskehamn står ett monument som hyllar de ettusensjuhundrafemtio svenska soldater som dog eller togs tillfån-ga under den fruktansvärda inmarschen senvintern 1809. Dödssiffran hade varit betydligt lägre om det inte varit för allt brännvin som soldaterna hällde i sig. I mars månad 1809 var det 25 grader kallt, havsisen låg halvmetertjock när spillrorna av den svenska armén drog sig tillbaka från Åland. Ryssarna anföll med överlägsna styrkor, svenskarna var sjuka och utmärglade, de flesta kunde knappt stå på benen. De började gå över isen och samlades på Signilskär, där det fanns en signalstation och militärförråd. Soldaterna tänder stora eldar och vilade en stund. Klockan fyra på morgonen blåstes revelj inför avmarsch över isen mot Grisslehamn. Före uppbrottet fick soldaterna ta för sig ur förråden som skulle brännas innan fienden kom. De utmattade soldaterna trängdes i förrådshuset, några tog varma kläder och nya kängor. Men de allra flesta plundrade bränn-vinsförrådet, de drack, fyllde sina vattenflaskor med sprit. Snart låg rader av asberusade svenska pojkar i snön.

“Den oordning och det elände, som nu företedde sig, kan ej beskrifvas. De uthungrade soldaterna, som knappast i sitt utmattade tillstånd kunnat tåla en enda sup, kunde nu icke röra sig, utan måste, när mar- schen anträddes, lemnas qvar. Befallning gafs, att magasinerna skulle antändas, hvilket skedde. Elden grep snart omkring sig i både kläder och bränvin, och det dröjde ej länge innan den spred sig till det ställe der de öfverlastade soldaterna lågo utan förmåga att kunna röra sig. Bland de af lågor omgifna, igenkände jag vid en blick åt elden tvenne soldater af Tössbo kompani, Säf- ström och Korsberg, hvilka voro mycket beskedliga karlar. Jag skyndade mig ögonblickligen till dem der de lågo, omringade af lågorna, som fattat i deras kläder. De vände sig åt höger och venster, utan att kunna stiga upp. Jag sökte att hjelpa dem, fick fatt i en gammal kapott, som ej var antänd, hvarmed jag slog i den lågande elden, hvilken det slutligen lyckades mig att qväfva. Då de igenkände mig, greto de bittert och bådo mig taga vård om deras hustrur och barn, som bodde i Ånimskogs socken på Dalsland, nära mitt hem. Jag lofvade dem detta, men måste derpå öfvergifva dem.”

Erik Eriksson, Grisslehamnsförfattare, citat ur August Edvard Lilliestiernas memoarer.

Den förfärliga berättelsen om brännvinet på Signilskär

En guide med karta över Roslagsleden finns hos turistbyråerna och i handeln. Mer info på www.roslagsleden.se

Färsna, Finngarne, Gräfsta och Hov. Gårdar som ligger kvar på väg mot Bro kyrka. Tecknade av lantmätare Sven Månsson 1640-42. Alla kartor är detaljer.

Väsby, längs Brosjöns fågelvassar. Södra Råda vid badplatsen.

Norra Råda.

Aspsund i närheten av Kvarnfallet.

Gåsvik strax väster om leden. Märk kvarnarna nederst till vänster.Härifrån går buss 645. På andra sidanBagghusbrongår buss 636 från Björkö mot Älmsta och Norrtälje.

Produktion: mary-had-a-little-lamb för KulturByggnadsGruppenKulturByggnadsGruppen uppmärksammar fascinerande historiska dokument över gårdar, byar och områd-en. Handritade kartor från 1600 och 1700-talet avslöjar hemligheter och kunskaper som länge legat gömda.

070 373 64 60 – www.ditthushistoria.se

Kultur Byggnads Gruppen – Norrtelge

Frötuna Sochn – Notarum Explicatio A Wiggsiö Skatteh[emman] -2. Äro lyka stora uthi alle qvaliteter. B. Uthsäde till hwart heman uthi Norregärdett. -7 1/2 t[unn]n C Till hwart heman uthi Södergärdett. -8. t[unn]or D Höö till hwart heman. -40 l[a]ss. Till föres[kreff]ne hemman är nödhtårfftigh skogh och uthmark sampt och fiske. (Karttext:) Lommaren Lacus.

Det så kallade Wiggsiö, uppmätt och afritat 1639. Idag 2012, kallas gården Vigelsjö. Detalj.

Tänk dig 373 år bakåt i tiden... Till Wiggsiö skattehemman kommer en het och åsktung sommardag, en viss Sven Månsson på en skäckig märr och hans mätarhjälp med järnkedjorna. Lant-mätaren kan mäta, räkna, teckna, han kan skriva, till och med på latin. Han skriver många bokstäver, han smyckar ut texten med fina bläckkringlor och rosetter. Rikets kansler Axel Oxenstierna är en slipad politiker och har givit stormakten Sverige moderna metoder att driva in skatt. Här ska mätas och vägas vart utsäde. Småbarnen i gårdarna tittar storögt. Den fine mannen i Drottningens tjänst kan nästan mer än prästen. Fadern som också ska uppge hur mycket fisk det finns i Lommaren är mindre nöjd över skattmasens hantlangare. Det kommer att bli kostsamt att betala. Och hans store pojk är fortfarande soldat i 30-åriga kriget – död eller levande, långt borta i krigets fasor.

När skattmasen kom till Vigelsjö gård vid Lommaren...

Just nedanför Bagghus vände ryssen 1719. Då fanns en passage ut till Ålands hav vid Lingslätö, nuvarande Barnens Ö. Ryssen tittade norrut där ingen kanal var grävd, blängde söderut och beslutade att – där har vi nog varit och bränt och skövlat. Ortala norr om Älmsta däremot blev ordentligt plundrat. Passa på att gå uppför backen vid brantaste delen, upp mot Roslagens Sjöfartsmuseum vid Kaplansbacken intill Älmsta. På Väd-dösidan mot havet ligger nu Flisbergen, Fjällboholmar och Fjällbostrand, stora områden med sommarstugor. För var där mest kobeten och en och annan sjöbod. Veda, nedan till höger är ett av få gårdar på mellersta Väddö som har ängar och betesmark mot öster. Annars ligger de flesta gårdarna, som Mälby, Hammarby, Söderfjäll, Norrfjäll och Tomta, mer skyddat mot Rympwÿkan, Rumpviken. Se upp för iskalla bad i Sandviken, vid 34 grader i luften är det gärna 15 grader i vattnet.

Södersund uppe på höjden på Väddösidan. Norrsund vid Älmsta och Veda med kobeten och sjöbodar ute vid Ålands hav. 1640-42. Detalj.

Stora gårdar längs kanalen, sommarstugor och kobeten

Alldeles bakom Bro kyrka finns en av många gamla varggropar man kan försöka ramla ner i. Vargskräcken var stor, nu som då. Kyrkan som oftast står öppen har en målning, ej av varg däremot av en rördrom i koret. Mellan Väsby och Malmen/Brölunda finns en Trefaldighetskälla, en källa med läkande kraft. En sådan källa ska rinna norrut, mot Djävulens hemvist och ta med sig krämpor. Sju klunkar räcker för att den läkande kraften ska verka. Denna medeltida tro levde vidare ända in på 1940-talet och vid flera källor var det ett sådant stoj och liv kring Trefaldighet och midsommar att markägaren stenade igen dem. Besök Riksantikvarieämbetets webbplats medFornsök och hitta koordinaterna! Sen är det bara att gräva.

Nattligt ylande varg

I sänkta sjöars landNästan varje sjö i Roslagen är någon gång sänkt.Under slutet av 1800-talet, ända in i modern tid har bönderna sökt utöka odlingsmarken genomatt sänka sjöarna. Så har många vuxit igen ochandra helt försvunnit, som vattnet vid Finngarn. Var och varannan sankmark eller åker har variten sjö med sprittande fisk. Här går Roslagsleden genom herrgårdsmark vid Färsna och Uddeboö, strax intill leden. Vid Hov betar kvigorna från Norrsund i Roslags Bro. I skogen smyger lodjur och räv. I luften flyger havsörn, glada och ormvråk. Roslags Bro har fått sitt namn efter bron över Broströmmen. Med kanot går det att ta sig ner till Norrtäljeviken. Längs tropisk grönska och ett vilt fågelliv med näktergal och kungsfiskare.