rsjd11, - moodle.med.lu.se · studier i anatomi och fysiologi. efter avslutad kurs skall du kunna...
TRANSCRIPT
RSJD11,
Människokroppen – anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi, 15 hp
Delkurs 1, HT 2016
Kursansvarig: Erna Törnqvist
Innehåll
Introduktion ............................................................................................................................................ 3
Kursens innehåll .................................................................................................................................. 3
Lärandemål .............................................................................................................................................. 3
Examination och bedömningskriterier .................................................................................................... 4
Kursens upplägg ...................................................................................................................................... 4
Tema: Medicinska språket .................................................................................................................. 4
Tema: Celler och vävnader .................................................................................................................. 5
Tema: Blodet och lymfoida organ ....................................................................................................... 7
Tema: Cirkulationen ............................................................................................................................ 8
Tema: Respirationen ........................................................................................................................... 9
Tema: Nervsystemet ......................................................................................................................... 10
Tema: Rörelseapparaten ................................................................................................................... 11
Kursutvärdering ..................................................................................................................................... 12
Introduktion
Välkommen till kursen RSJD11 Människokroppen – anatomi, fysiologi, mikrobiologi och
farmakologi. Kursen är uppdelad i 2 delkurser. Delkurs 1 genomförs under 5 veckor i termin 1 och
delkurs 2 genomförs under 5 veckor i termin 2. Denna kursbok beskriver enbart delkurs 1.
Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos Dig och
karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. Olika
läraktiviteter används, såsom individuellt arbete, grupparbete, bildstudier och föreläsningar.
Kursens innehåll (Delkurs 1)
Provmoment (4 hp) 1601:
Medicinsk terminologi
Cellen och vävnader
Respirationsorganen
Cirkulationen inklusive blodet och de lymfoida organen
(obligatorisk läraktivitet: bildstudier)
Provmoment (3,5 hp) 1602:
Nervsystemet
Rörelseapparaten
(obligatorisk läraktivitet: bildstudier)
Delkursen examineras vid ett tillfälle vid delkursens slut med en skriftlig individuell tentamen.
Tentamen delas emellertid upp i 2 delar (se ovan). Delarna rättas separat. Du kan alltså välja om Du
tenterar båda delarna eller en av delarna vid ett enskilt tillfälle. En ordinarie och två omtentamen
finns planerade (se examinationsöversikten). Dör att bli godkänd på hela delkursen måste emellertid
båda delarna vara godkända och Du ska ha varit närvarande vid 2 obligatoriska läraktiviteter.
Lärandemål (från kursplanen)
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska du kunna
Förklara cellen och de olika vävnadernas byggnad och funktion
Systematiskt återge organsystemens deskriptiva och topografiska anatomi och fysiologi.
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska du kunna
Använda grundläggande medicinsk terminologi
Identifiera anatomiska strukturer av klinisk betydelse på bilder och anatomiska modeller.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Reflektera och tolka grundläggande anatomiska och biologiska skillnader relaterat till
biologiskt kön och ålder.
Examination och bedömningskriterier
Provmoment 1601 Cellen, respiration och cirkulation, 4 hp. Betygsskala: Underkänd, Godkänd.
Provmoment 1602 Nervsystemet och rörelseapparaten, 3,5 hp. Betygsskala: Underkänd, Godkänd.
Skriftlig individuell salstentamen samt obligatoriska läraktiviteter.
De obligatoriska läraktiviteterna är: Två bildstudier.
Bedömningskriterier
För att uppnå betyget godkänd ska 70 % vara rätt
Kursens upplägg
Innehållet i kursen består av olika delar. För varje del finns föreläsningar och innehåll från de flesta
delarna tas också upp i 2 så kallade bildstudier där ni i grupp tittar på bilder och tränar er i att
beskriva anatomiska strukturer. För att uppnå kursens mål krävs emellertid också mycket egna
studier.
Tema: Medicinska språket
Temat innebär att du ska inhämta en allmän förståelse för medicinska benämningar och begrepp,
vilka oftast har sitt ursprung i det latinska eller grekiska språket, som används i
sjukvårdssammanhang. I medicinsk terminologi ingår inte bara att kunna benämningar på olika
strukturer utan även att kunna använda terminologi för riktningar, lägen och plan i kroppen samt
rörelser av kroppsdelar på ett adekvat sätt. Under kursens gång kommer du att successivt utöka dina
kunskaper i den medicinska terminologin. Syftet med temat är att du ska inhämta kunskaper i den
medicinska terminologin för att sedan kunna använda dem som grund och stöd i dina fortsatta
studier i anatomi och fysiologi.
Efter avslutad kurs skall Du kunna använda grundläggande medicinsk terminologi.
Detta innebär att du ska kunna:
-förklara begreppen fysiologi och anatomi samt deras undergrupper
-systematiskt beskriva (både verbalt och på bilder och modeller) organ och strukturers läge i
förhållande till varandra och till olika plan
-beskriva riktningar i kroppen
-förklara benämningar för olika rörelser av extremiteter
-återge latinska och svenska anatomiska grundord.
Du ska kunna den medicinska terminologi som tas upp vid föreläsningen ”Medicinska språket” och i
de tillhörande åhörarkopior.
Läraktiviteter
Läsa kurslitteraturen Christensen, R. sidorna 75-77, 413-417
Bra att studera är också Garett, L.K. kapitel 3, Terminologi
Succesivt slå upp nya medicinska termer i Medicinska ord (Lund)
Arbeta med bilder (tecknade och radiologiskt framställda) enskilt eller kollaborativt (i samband med
andra teman)
Aktivt delta vid föreläsningar
Egna studier.
Examination och bedömningskriterier
Medicinsk terminologi ingår i båda provmomenten och examineras vid salstentamen (se schema)
Tema: Celler och vävnader
En cell är den enklaste formen av liv samt den minsta strukturella och funktionella enheten i all
levande materia. I människokroppen bildar celler av samma typ olika vävnader. Syftet med temat
celler och vävnader är att du ska inhämta kunskaper om cellernas strukturer och deras funktioner
samt om olika vävnadstyper (både anatomiskt och fysiologiskt).
Efter avslutad kurs ska du kunna förklara cellen och de olika vävnadernas byggnad och funktion.
Detta innebär att du ska kunna:
- redogöra för vad innebörden av celldifferentiering betyder
- beskriva olika cellers strukturer och funktioner
- redogöra för cellens beståndsdelar:
Vatten
Proteiner
Lipider
Kolhydrater
- redogöra för hur cellen är uppbyggd:
Cellmembran
Cytoplasma:
o Cytosol
o Cellkärna och DNA
o Organeller
Proteinsyntesen
Lysosomer
Ribosomer
Endoplasmatiskt retikel
Golgiapparaten
ATP-produktionen
Mitokondrier
o Cellförbindelser
Desmosomer
Tight junctions
Gap junctions
- redogöra för transportmekanismer:
Passiv transport
o Diffusion
o Osmos
o Filtration
Aktiv transport
Na/K-pumpen
Endocytos och exocytos
-beskriva hur elektriska impulser uppkommer och går till, d.v.s. vilomembranpotentialen och
aktionspotentialen (detta återkommer under nervsystemet och rörelseappareten).
- redogöra för följande vävnader:
Epitelvävnad
Stödjevävnad
Muskelvävnad
Nervvävnad (ingår i temat nervsystemet)
Flytande vävnad (ingår i temat blodet och lymfoida organ)
När det gäller cellen ska du kunna de medicinska benämningarna och när det gäller vävnader ska du
kunna både de medicinska benämningarna (latin eller grekiska) och de svenska benämningarna. De
olika vävnaderna kommer också att tas upp mer i detalj i samband med olika organ under andra
teman.
Läraktiviteter
Läsa kurslitteraturen Christensen, R. kapitel 1, Celler och vävnader samt Appendix1
Aktivt delta vid föreläsningar
Examination och bedömningskriterier
Cellen ingår i provmomentet 1601 och examineras vid salstentamen. Se även
examinationsöversikten.
Tema: Blodet och lymfoida organ
Blodet är cirkulationssystemets transportmedium och har till uppgift att transportera olika ämnen
både till och från kroppens celler. Blodet ingår dessutom i vårt immunförsvar och är en reglerare får
både vätske- och syra-basbalansen. Syftet med temat blodet och lymfoida organ är att du ska
inhämta kunskaper om blodets uppbyggnad och funktioner samt om de lymfoida organen.
Efter avslutad kurs ska Du systematiskt kunna återge blodet och lymfoida organs deskriptiva och
topografiska anatomi samt fysiologi.
Detta innebär att du ska kunna:
-beskriva blodets uppbyggnad och funktion:
Blodplasma
Röda blodkroppar (erytrocyter)
o Erytropoesen
o Syretransporten
o Blodgrupper
AB0-systemet
Rh-systemet
Blodplättar (trombocyter)
Försvaret mot blodförlust
o Primär blodstillning (hemostas)
o Koagelbildning
o Koagelupplösning (fibrinolys)
Vita blodkroppar (leukocyter)
o Kärnförande celler med olika utseende, storlek och funktion i vårt immunförsvar
Proteiner
-redogöra för de lymfoida organen och cellerna:
Lymkörl
Lymfkörtlar
Mjälte
Lymfocyter samt antikroppar
Läraktiviteter
•Läsa kurslitteraturen Christensen, R., sidorna 224-225, 234-245 samt kapitel 9, Immunsystemet
•Aktivt delta vid föreläsningar.
Examination och bedömningskriterier
Blodet och lymfoida organ ingår i provmomentet 1601. Se examinationsöversikten.
Tema: Cirkulationen
Cirkulationssystemet uppgift är att transportera olika ämnen från kroppens organsystem till blodet så
att varje enskild cell får den näring och syre den behöver. Lika viktigt är borttransporten av
avfallsprodukter från cellernas ämnesomsättning, ex koldioxid och mjölksyra (laktat) till de
organsystem där det tas om hand. Om cirkulationen upphör (hjärtstillestånd) kan det inte ske något
utbyte mellan blodet och cellerna eller organsystemen. Syret och näringsämnena förbrukas snabbt
(minuter) och avfallsprodukterna ansamlas i kroppen och förstör vävnader och celler.
Lymfssystemets uppgift är att transportera ca 3 liter överskottsvätska, proteiner och andra molekyler
och transportera dessa från interstitiet till cirkulationen. Lymfsystemet är också viktigt för kroppens
immunförsvar.
Syftet med temat cirkulationen är att du ska inhämta kunskaper om cirkulationssystemets och
lymfsystemets deskriptiv och topografisk anatomi samt om hur dessa system fungerar (fysiologi).
Efter avslutad kurs skall Du systematiskt kunna återge cirkulationssystemets och lymfsystemets
deskriptiva och topografiska anatomi samt fysiologi och identifiera anatomiska strukturer av klinisk
betydelse på bilder och anatomiska modeller.
Detta innebär att du ska kunna:
-Systematiskt redogöra för hjärtats och cirkulationssystemets indelning både anatomiskt och
funktionellt. Kunna namnge de artärer och vener som beskrivs i kurslitteraturen samt artärernas
avgångsställe och försörjningsområde. Detta gäller även för a. hepatica com., a. lienalis samt a.
gastrica sin.
- Förklara hjärtats uppbyggnad med hjärtrum och klaffsystemet samt blodets väg genom hjärtat ut i
kretsloppen
- Förklara hjärtats pumpfunktion, hjärtcykel; systole och diastole, hur hjärtats slagvolym och
minutvolym anpassas samt hur hjärtljuden uppstår
- Förstå sambandet mellan blodtryck, minutvolym och hjärtats arbete samt hur det regleras
- Förklara hjärtats elektriska aktivitet och bildande av aktionspotentialer samt förstå
retledningssystemets funktion för normal hjärtaktivitet och hur rytmrubbningar uppstår
Läraktiviteter
Läsa kurslitteraturen Christensen, R. sidorna 202-233, 368, 375 och 400-402. samt anatomiboken
om cirkulationen.
Aktivt delta vid föreläsningar
Obligatoriska läraktiviteter
I temat ingår ett obligatoriskt moment där du i basgruppen arbetar med modeller och bilder för att
öka förståelsen för anatomin och fysiologin vad gäller cirkulationen, respirationen och nervsystemet.
Ta med din kurslitteratur till denna aktivitet, resten av materialet finns tillgängligt i salen.
Examination och bedömningskriterier
Cirkulationen ingår i provmomentet 1601. Se examinationsöversikten.
Tema: Respirationen
På svenska kallas detta organsystem för andningsapparaten. Kroppen är helt beroende av
syrgastillförsel, utan konstant tillförsel av syre kan vi bara leva några minuter. Under kroppens
energiomsättning bildas koldioxid. Koldioxiden transporteras genom blodet till lungorna för att
utsöndras till omgivningen. Syftet med temat respirationsorganen är att du ska inhämta kunskaper
om hur de är uppbyggda (anatomi) samt om hur de fungerar.
Efter avslutad kurs skall Du systematiskt kunna återge respirationsorganens deskriptiva och
topografiska anatomi samt fysiologi och Identifiera anatomiska strukturer av klinisk betydelse på
bilder och anatomiska modeller.
Detta innebär att du ska kunna:
- Systematiskt redogöra för de övre och nedre luftvägarnas deskriptiva och topografiska anatomi
utifrån bilder av andningsapparaten, övre luftvägar, larynx och trachea, pulmones, lungornas lober
och segment, bronkträdets grenar, lungans mikroskopiska struktur samt mediastinum
- Förklara respirationsmekanik, lungvolym och ventilationsdjup samt blodets transport av syre och
koldioxid
-Redogöra för inandning och utandning samt tryckförhållande i luftvägar och bröstkorg samt förstå
vad som påverkar ventilationen
-Beskriva andningscentrums betydelse och vad som styr den rytmiska och kemiska ventilationen.
Läraktiviteter
Läsa kurslitteraturen Christensen, R., kapitel 6, Andningssystemet, och sidorna 175-201, 376,
386-389 samt anatomiboken och respirationen.
Aktivt delta vid föreläsningar
Obligatoriska läraktiviteter
I temat ingår ett obligatoriskt moment där du i basgruppen arbetar med modeller och bilder för att
öka förståelsen för anatomin och fysiologin vad gäller cirkulationen, respirationen och nervsystemet.
Ta med din kurslitteratur till denna aktivitet, resten av materialet finns tillgängligt i salen.
Examination och bedömningskriterier
Respirationen ingår i provmomentet 1601. Se examinationsöversikten.
Tema: Nervsystemet
Nervsystemet är det övergripande system som styr och kontrollerar i princip allt som sker i kroppen.
Det samlar in information om vad som sker både i och utanför vår kropp samt ”ser till att” kroppen
viljemässigt eller icke-viljemässigt svarar på detta. Syftet med temat nervsystemet är att du ska
inhämta kunskaper om hur det är uppbyggt (anatomin) samt hur det fungerar (fysiologi).
Efter avslutad kurs skall Du systematiskt kunna återge nervsystemets deskriptiva och topografiska
anatomi samt fysiologi och Identifiera anatomiska strukturer av klinisk betydelse på bilder och
anatomiska modeller.
Detta innebär att du ska kunna:
- systematiskt redogöra för nervsystemets indelning både anatomiskt och funktionellt
- kunna förklara nervvävnadens uppbyggnad med nervceller och stödjevävnad
-beskriva nervimpulsens uppkomst, spridning samt överföring till effektororgan d.v.s.
aktionspotentialen och synapsen
- förklara transmittorsubstanser och receptorers betydelse för impulsöverföring.
- återge följande strukturers anatomi och funktion i centrala nervsystemet:
Ryggmärgen med förlängda märgen
Hjärnan
o Storhjärnan
o Lillhjärnan
o Limbiska systemet
o Basala ganglier
o Meningier
o Ventrikelsystem och likvorcirkulationen
-återge och förklara hjärnans blodcirkulation både vad gäller artärer och vener samt hur
organisationen av cirkulationen påverkar hjärnans blodförsörjning
-redogöra för sensoriska och somatomotoriska nervbanors uppbyggnad och funktion.
-kunna redogöra för ryggmärgsnervernas och utvalda kranialnervers uppbyggnad och funktion
- kunna återge autonoma nervsystemets uppbyggnad anatomiskt och funktionellt
-beskriva mono- och polysynaptiska reflexer,
Då det gäller anatomin ska du kunna de medicinska benämningarna(latin eller grekiska) som
förekommer på åhörarkopiorna, detsamma gäller för de svenska benämningarna.
Läraktiviteter
Läsa kurslitteraturen Christensen, R., sidorna 91-137, 376, 397-400 samt anatomiboken om
nervsystemet samt hjärnans blodcirkulation.
Aktivt delta vid föreläsningar
Obligatoriska läraktiviteter
I temat ingår ett obligatoriskt moment där du i basgruppen arbetar med modeller och bilder för att
öka förståelsen för anatomin och fysiologin vad gäller cirkulationen, respirationen och nervsystemet.
Ta med din kurslitteratur till denna aktivitet, resten av materialet finns tillgängligt i salen.
Examination och bedömningskriterier
Nervsystemet ingår i provmomentet 1602 och examineras vid salstentamen. Se även
examinationsöversikten.
Tema: Rörelseapparaten
Skelettets drygt 200 ben och cirka 600 skelettmuskler utgör rörelseapparaten. Skelettet har bland
annat till uppgift att bilda kroppens stomme och att skydda inre organ medan skelettmuskulaturen
bidrar till våra rörelser. Ledband och ligament har en viktig sammanhållande funktion mellan skelett
och muskler. Syftet med temat är att du ska inhämta kunskap om hur skelettet och
skelettmuskulaturen är uppbyggda, fungerar och samverkar samt deras anatomiska benämningar
och lokalisationer.
Efter avslutad kurs ska Du systematiskt kunna återge rörelseapparatens deskriptiva och topografiska
anatomi samt fysiologi och identifiera anatomiska strukturer av klinisk betydelse på bilder och
anatomiska modeller. Du ska också reflektera och tolka grundläggande anatomiska och biologiska
skillnader relaterat till biologiskt kön och ålder
Detta innebär att du ska kunna:
- återge skeletts uppbyggnad, funktion, tillväxt samt förnyelse
-återge skeletts indelning samt de olika typerna av bens funktion
-identifiera utvalda ben och benstrukturer på bilder och modeller samt återge deras läge topografiskt
-återge olika typer av leders uppbyggnad och funktion samt identifiera de största kul-, vrid- samt
gångjärnslederna
-återge axelledens, armbågsledens, höftledens samt knäledens uppbyggnad
-redogöra för indelningen av kroppens muskler
-återge skelettmusklernas uppbyggnad och muskelcellernas struktur
-återge skelettmuskulaturens kontraktionsmekanism samt mekaniska egenskaper
-redogöra för samspelet mellan muskler och skelett
-identifiera utvalda muskler med deras medicinska benämningar på bilder och på anatomiska
modeller samt återge deras funktion.
- reflektera över och tolka grundläggande anatomiska och biologiska skillnader i rörelseapparaten
relaterat till kön och ålder
Då det gäller anatomin ska du kunna de medicinska benämningarna (latin eller grekiska) som
förekommer på åhörarkopiorna, detsamma gäller för de svenska benämningarna.
Läraktiviteter
Läsa kurslitteraturen Christensen, R., kapitel 3, Rörelsesystemet samt sidorna 363-365, 366-367.
Läsa i anatomiboken kapitlet om musklerna och det om skelettet.
Aktivt delta vid föreläsningar.
Obligatoriska läraktiviteter
I temat ingår en obligatorisk läraktivitet där du i basgruppen arbetar med bland annat modeller och
bilder för att öka förståelsen för anatomin och fysiologin vad gäller rörelseapparaten. Ta med din
kurslitteratur till denna aktivitet, resten av materialet finns tillgängligt i salen.
Examination och bedömningskriterier
Rörelseapparaten ingår i provmomentet 1602 och examineras vid salstentamen. Se även
examinationsöversikten.
Kursutvärdering
Vi inbjuder dig som studerande att delta i en kursutvärderingsenkät. Underlaget kommer att
analyseras i relation till kursmål och den studerandes läraktiviteter.
Kursutvärderingen hittar du på Moddle, på kurssidan. Du måsta logga in för att utvärderingen ska bli
synlig.