Årsrapport 2018 kollektivtrafikbarometern · 2019-02-25 · Årsrapport 2018 |...

Årsrapport 2018

Kollektivtrafikbarometern

Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 2 av 48

Kollektivtrafiken är viktig för

medborgarna – Kollektivtrafikbarometern är

viktig för branschen

83 procent av befolkningen reste med den samhällsfinansierade

kollektivtrafiken under året, 15 procent av dessa var renodlade kollektivtrafik-

resenärer. För att nå samhällets mål kring miljö, tillgänglighet och skapa

behöver kollektivtrafikens relevans och produktfördelar öka för de som växlar

mellan att åka bil och kollektivt. Linjedragningar, turtäthet och

konkurrenskraftiga restider är där viktiga element. Om kollektivtrafiken inte

skulle finnas skulle kommuner ha merkostnader på långt över en miljard

årligen för drift och utbyggnad av vägar och parkeringsplatser.1

Undersökningsresultaten från Kollektivtrafikbarometern används löpande över

året hos våra medlemmar för att följa upp bland annat nöjdhet, leverantörer

och regionalt satta mål. 78 procent av medborgarna tycker det är viktigt att

de bidrag till en bättre miljö när de åker kollektivt, därför är det glädjande att

se att kollektivtrafikens koldioxidutsläpp minskats med 75 procent sedan

2010.2

Undersökningen har under året också legat som grund för statlig utredning

och analys hos bland annat Transportstyrelsen, Trafikanalys och Myndigheten

för Delaktighet. Under året har även en doktorsavhandling på KTH färdig-

ställts som delvis baserar sig på Kollektivtrafikbarometern färdigställts.

Trevlig läsning!

Mattias Andersson

Projektledare

Svensk Kollektivtrafik

[email protected]

076-526 90 75

1 Kollektivtrafikens nytta för kommunerna, landstingen och regionerna 2018, Svensk Kollektivtrafik, s 43. 2 Kollektivtrafikens bidrag till transportsektorns klimatmål 2018, Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik, s 6


Innehållsförteckning

Kollektivtrafikbarometern 2018 ...................................................... 5

Övergripande resultat .................................................................... 7

Drivkrafter ................................................................................. 20

Resvanor ................................................................................... 26

Attityder .................................................................................... 38

Komma fram i tid och kollektivtrafikens tillförlitlighet ...................... 43

Bilaga A: Definitioner

Bilaga B: Metod

Bilaga C: Fakta om respondenterna


Kollektivtrafikbarometern 2018

Marknadsandelen för kollektivtrafik är 31 procent

Kollektivtrafikens marknadsandel

beräknas som andelen resor med

kollektiva färdmedel bland samtliga

resor med motordrivna fordon.

Det vanligaste färdmedlet inom

kollektivtrafik är stadsbuss följ av

spårvagn/tunnelbana. Stadsbuss står

för drygt hälften av alla

kollektivtrafikresor i Sverige medan

spårvagn/tunnelbana står för en

tredjedel av resorna.

Mer än hälften av befolkningen i Sverige reser regelbundet

med kollektivtrafik

Andelen som regelbundet reste med kollektivtrafik under 2018, det vill säga

minst någon gång i månaden, uppgår till 53 procent. Kvinnor reser oftare med

kollektivtrafik än vad män gör.

Majoriteten nöjda med sin senaste kollektivresa

79 procent av de som reser med

kollektivtrafik minst någon gång i

månaden är nöjda med sin senaste

resa de gjort med

kollektivtrafikbolaget i sin region.

Nöjdheten med den senaste resan

tenderar att öka med stigande ålder.

Högst andel som är nöjda med sin

senaste resa, 89 procent, finns i

åldersgruppen 65-85 år, medan

lägst andel nöjda, 72 procent, finns i

åldersgruppen 15-19 år.

Stadsbuss Spårvagn/

Tunnelbana

35% 51%

Kollektivtrafik31%

79%

12%

10%

Nöjd

Varken eller

Missnöjd


Tre av fem kunder är positivt inställda till varumärket kollektivtrafik

Den övergripande nöjdheten, NKI, uppgår för 2018 till

59 procent. I Kollektivtrafikbarometern definieras NKI – Nöjd

Kund Index som andelen kunder som sammanfattningsvis är

nöjda med RKM/länstrafiken i sin region, vilket avser dem

som gett betyg 4 eller 5 på en femgradig skala.

Marginell skillnad mellan ambassadörer och skeptiker

33 procent av kunderna under 2018 kan i hög utsträckning

tänka sig att rekommendera sina vänner och bekanta att åka

med RKM/länstrafiken, och klassas som ambassadörer.

Andelen kunder som klassas som skeptiker, det vill säga de

som inte kan tänka sig att rekommendera, uppgår till

34 procent, vilket medför ett negativt NPS på -1%.

Resefrekvensen drivs till största del av kunskap, relevans och produktfördel

Resandet med kollektiva färdmedel drivs

i högst grad av tre faktorer: Kunskap,

Relevans och Produktfördel.

Samtliga faktorer påverkar i hög grad

resefrekvensen med bolaget, men

Relevans är den faktor som har högst

påverkan.

59% NKI

-1% NPS

Fakta om undersökningen

• Kollektivtrafikbarometern är en nationell kvalitets-, attityd-, och resvaneundersökning för

branschen. Syftet är att löpande följa och påverka utvecklingen i attityder samt kollektivtrafikens

marknadsandel.

• Svensk Kollektivtrafik ansvarar för undersökningen på uppdrag av dess medlemmar (regionala

kollektivtrafikmyndigheter och länstrafikbolag).

• Målgruppen för undersökningen är svenska allmänheten mellan 15 och 85 år, både de som reser

med kollektivtrafiken och de som inte gör det.

• Datainsamlingen sker löpande under hela året. Den sker via en mixad insamlingsmetod med

postal inbjudan till webbenkät, påminnelser via sms samt efterföljande telefonintervjuer.

• Under 2018 deltog 22 organisationer i undersökningen, vilket motsvarar hela landet förutom

Södermanland.

• Totalt samlades 73 656 enkätsvar in under 2018, varav 32 369 är svar från kunder. Till kunder

räknas de som reser med den samhällsorganiserade kollektivtrafiken minst en gång per månad.

Resefrekvens

Kunskap

Relevans

Produkt-fördel


Överg

rip

an

de r

esu

ltat

Övergripande resultat

Uppåtgående trend för allmänhetens sammanfattande betyg

Nöjd Kund Index (NKI) definieras i denna undersökning som andelen personer

som sammanfattningsvis är nöjda med kollektivtrafikbolaget i sin region. Med

kund avses respondenter som anger att de reser med kollektivtrafikbolaget

minst en gång varje månad. Med nöjda avses de som har gett betyget 4 eller

5 på svarskalan 1-5.

NKI uppgår för 2018 till 53 procent bland allmänheten och 59 procent bland

kunderna. Resultatet för allmänheten har ökat något och följer en stigande

trend sedan 2016 (49 procent 2016, 51 procent 2017). För kunderna har

resultatet stigit marginellt sedan fjolåret (58 procent 2017).

Nyckelresultat

• En något högre andel kunder är nöjda med sin senaste resa med

kollektivtrafikbolaget jämfört med tidigare, andelen har ökat från

76 procent för 2017 till 79 procent för 2018. Andelen nöjda ökar med

stigande ålder och är allra högst bland personer i åldern 65-85 år.

• Nöjd Kund Index för kollektivtrafikbolagens kunder har ökat marginellt,

från 58 procent för 2017 till 59 procent för 2018.

• Lojalitetsmåttet NPS för kunder har ökat från -4% till -1% mellan 2017

och 2018 (dvs. andelen som skulle rekommendera bolaget till andra,

minus andelen som inte skulle det).

• Kollektivtrafikens genomsnittliga marknadsandel uppgår till 31 procent

(dvs. andelen resor med kollektiva färdmedel bland samtliga resor med

motordrivna fordon).


Överg

rip

an

de r

esu

ltat

53%50% 51% 50% 52% 52%

49% 51% 53%

63%59% 61% 61% 62% 63% 62%

58% 59%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Allmänheten Kunder

Figur 1, NKI - Hur nöjd är du sammanfattningsvis med bolaget?

NKI bland kunderna tenderar att öka med stigande ålder. Andel nöjda kunder

är högst, 77 procent, i åldersgruppen 65-85 år och lägst, 51 procent, i

åldersgruppen 15-19 år. Det är ingen märkbar skillnad i NKI-resultat mellan

män och kvinnor. Däremot syns skillnader mellan kundgrupper med olika

resefrekvens med kollektivtrafikbolagen. De kunder som åker oftast, minst

fem dagar i veckan, har lägre NKI än de som åker mer sällan.


Överg

rip

an

de r

esu

ltat

Karlstadsbuss

Luleå Lokaltrafik (LLT)

VL

Östgötatrafiken

Blekingetrafiken

Länstrafiken Kronoberg

Länstrafiken Västerbotten

Länstrafiken i Jämtlands län

X-Trafik

Hallandstrafiken

Kalmar Länstrafik (KLT)

Länstrafiken Örebro

Värmlandstrafik

Jönköpings Länstrafik

Länstrafiken i Norrbotten

UL

Nationellt snitt

Dalatrafik

SL

Västtrafik

Din Tur

Skånetrafiken

Kollektivtrafiken Gotland

78%

73%

62%

60%

55%

58%

57%

49%

56%

54%

52%

53%

51%

52%

51%

53%

53%

43%

55%

51%

42%

47%

32%

83%

79%

73%

70%

70%

68%

68%

67%

67%

66%

65%

65%

64%

63%

61%

61%

59%

58%

58%

57%

53%

53%

51%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Allmänheten

Kunder

Figur 2, NKI - Topplista samtliga aktörer

Bland kunderna till de olika kollektivtrafikbolagen varierar andelen som

sammanfattningsvis är nöjda med bolaget mellan 51 och 83 procent.

Förutsättningarna för att bedriva kollektivtrafik och förväntningar hos

resenärer varierar i olika delar i landet, vilket inverkar på resultatet.

Jämfört med 2017 har resultatet bland kunder ökat för 15 av 22 bolag,

minskat för fyra och är oförändrat för tre. Den största förbättringen har skett

för Kalmar Länstrafik, vars NKI-resultat har ökat med 15 procentenheter från

2017 till 2018.


Överg

rip

an

de r

esu

ltat

Lojaliteten har ökat något

Net Promoter Score (NPS) mäter kundlojalitet och är numera ett vanligt

förekommande mått i kundundersökningar. NPS bygger på frågan om

kundens benägenhet att rekommendera sina vänner och bekanta att åka med

bolaget. De som har hög rekommendationsbenägenhet kallas ambassadörer

medan de som har låg rekommendationsbenägenhet kallas skeptiker. NPS

mäter skillnaden i andelen kunder som klassas som ambassadörer respektive

skeptiker. NPS-modellen ger en tydlig bild över hur stor andel ambassadörer

respektive skeptiker som bolagen har. Är värdet positivt indikerar det att

bolaget har goda möjligheter till ett förbättrat rykte på marknaden framöver,

medan det motsatta gäller för ett negativt NPS-värde.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Net Promoter Score (NPS) = Andelen ambassadörer - Andelen skeptiker

Passiv AmbassadörSkeptiker

Figur 3, Skalsteg och modell för beräkning av Net Promoter Score (NPS)

Vad som är ett normalt värde för NPS varierar utifrån bransch och

konkurrenssituation. Ett genomsnitt av företag inom svenskt näringsliv ligger

på ett NPS runt 10-15% utifrån Origo Groups genomförda

kundundersökningar de senaste åren.

För 2018 är andelen ambassadörer 33 procent och andelen skeptiker

34 procent. Resultatet visar att kollektivtrafiken i Sverige har en något högre

andel skeptiker än ambassadörer, vilket resulterar i ett negativt NPS-värde.

NPS-värdet för 2018 uppgår till -1%, vilket är ett något högre resultat jämfört

med 2017 (-4%).

Kunder som klassas som ambassadörer har överlag en mer positiv

uppfattning om kollektivtrafikbolaget jämfört med övriga, framför allt vad

gäller hur enkelt det är att resa med bolaget, att kunna lita på att komma

fram i tid samt möjligheterna att spara tid genom att resa med bolaget.


Överg

rip

an

de r

esu

ltat

2018 (2017)

7

6

5

4

Skeptiker:

34% (36%)

8 Passiva:

32% (32%)

10 Mycket troligt Ambassadörer:

33% (32%)9

Hur troligt är det att du skulle rekommendera dina vänner

och bekanta att åka med bolaget?

3

2

0 Inte alls troligt

1

24%

9%

17%

15%

8%

11%

4%

4%

2%

1%

3%

0% 10% 20% 30% 40% 50%

NPS: -1% (-4%)

Figur 4, NPS avseende kunder

Kvinnor har överlag ett något högre NPS än män, 3% jämfört med -5%. Det

syns även skillnad mellan åldersgrupper där rekommendationsbenägenheten

tenderar att öka med stigande ålder. NPS är högst för kunder i åldern

65-85 år och lägst i åldern 20-25 år, 23% jämfört med -17%.

Det finns skillnader i NPS mellan kundgrupper med olika resefrekvens med

kollektivtrafikbolagen. NPS är som högst bland de som reser 2-4 dagar per

vecka, 3%, och lägst bland de som åker med bolagen 1-3 dagar per

månad, -6%.

Kunder som åker med stadstrafik har ett högre NPS jämfört med de som åker

med regionaltrafik. Stadstrafikresenärer har en högre andel ambassadörer än

skeptiker och NPS uppgår till 5% medan förhållandet är det motsatta för

regionaltrafikresenärer som har ett NPS på -11%.


Överg

rip

an

de r

esu

ltat

Karlstadsbuss


VL

X-Trafik

Östgötatrafiken


SL


Blekingetrafiken

Värmlandstrafik

Hallandstrafiken


Nationellt snitt




UL

Västtrafik


Skånetrafiken

Dalatrafik


Din Tur

44%

20%

14%

8%

7%

5%

5%

5%

4%

3%

3%

1%

-1%

-1%

-1%

-3%

-4%

-6%

-6%

-14%

-15%

-21%

-22%

-60% -40% -20% 0% 20% 40% 60% Figur 5, NPS avseende kunder - Topplista samtliga aktörer

NPS varierar stort mellan kollektivtrafikbolagen, som lägst är NPS -22% och

som högst 44%. Det bolag som har högst andel rekommendationsbenägna

kunder är Karlstadsbuss.


Överg

rip

an

de r

esu

ltat

Karlstadsbuss


VL

X-Trafik

Östgötatrafiken


SL


Blekingetrafiken

Värmlandstrafik

Hallandstrafiken


Nationellt snitt




UL

Västtrafik


Skånetrafiken

Dalatrafik


Din Tur

44%

20%

14%

8%

7%

5%

5%

5%

4%

3%

3%

1%

-1%

-1%

-1%

-3%

-4%

-6%

-6%

-14%

-15%

-21%

-22%

41%

29%

16%

7%

0%

-18%

5%

6%

-3%

-13%

0%

-7%

-4%

-3%

11%

-8%

-7%

-6%

-11%

-14%

-19%

-15%

-20%

-60% -40% -20% 0% 20% 40% 60%

2018

2017

Figur 6, NPS avseende kunder - Jämförelse 2017/2018 samtliga aktörer

Mellan 2017 och 2018 har NPS ökat för 13 av 22 bolag. De största

förbättringarna har skett för Kalmar Länstrafik och Värmlandstrafik, vars

resultat ökat med 23 respektive 16 enheter.


Överg

rip

an

de r

esu

ltat

Kunderna mer nöjda med senaste resan

Resultatet i Figur 7 visar attityder till den senaste resan bland kunder, dvs. de

som reser med bolagen minst en gång per månad. Totalt sett är 79 procent

av kunderna nöjda med den senaste resan med bolaget.

Inga märkbara skillnader i attityder mellan könen kan påvisas. Däremot finns

det skillnader mellan åldersgrupper där nöjdheten ökar med stigande ålder.

Andelen nöjda är högst i den äldsta åldersgruppen och lägst i den yngsta

åldersgruppen.

Kunder Totalt

15-19 år

20-25 år

26-44 år

45-64 år

65-85 år

Växlare

Kollektivtrafikresenärer

79%

72%

75%

75%

81%

89%

78%

80%

76%

69%

69%

73%

78%

88%

76%

75%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

2018

2017

Figur 7, Nöjdhet med senaste resan med bolaget avseende kunder

De kunder som reser med bolaget minst fem dagar i veckan är generellt sett

mindre nöjda med den senaste resan jämfört med dem som reser mer sällan.


Överg

rip

an

de r

esu

ltat

Karlstadsbuss




Värmlandstrafik

VL

Östgötatrafiken

Blekingetrafiken



X-Trafik


Hallandstrafiken



UL

Västtrafik

Dalatrafik

Nationellt snitt


SL

Din Tur

Skånetrafiken

89%

87%

85%

84%

84%

84%

83%

83%

83%

82%

82%

81%

81%

80%

80%

80%

79%

79%

79%

78%

77%

76%

75%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Figur 8, Nöjdhet med senaste resan med bolaget avseende kunder - Topplista

samtliga aktörer

Andelen nöjda kunder varierar mellan 75 och 89 procent bland

kollektivtrafikbolagen. Högst andel nöjda kunder har Karlstadsbuss och Luleå

Lokaltrafik.


Överg

rip

an

de r

esu

ltat

Karlstadsbuss




Värmlandstrafik

VL

Östgötatrafiken

Blekingetrafiken



X-Trafik


Hallandstrafiken



UL

Västtrafik

Dalatrafik

Nationellt snitt


SL

Din Tur

Skånetrafiken

89%

87%

85%

84%

84%

84%

83%

83%

83%

82%

82%

81%

81%

80%

80%

80%

79%

79%

79%

78%

77%

76%

75%

88%

86%

72%

84%

76%

84%

80%

78%

76%

80%

79%

77%

77%

75%

75%

78%

77%

72%

76%

78%

74%

74%

72%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

2018

2017

Figur 9, Nöjdhet med senaste resan med bolaget avseende kunder - Jämförelse

2018/2017 samtliga aktörer

Den totala andelen nöjda kunder har ökat med tre procentenheter från 2017

till 2018. Resultatet har ökat eller är oförändrat i alla kollektivtrafikbolag utom

ett. Den största förbättringen har skett för Kalmar Länstrafik där andelen

nöjda kunder har ökat med 13 procentenheter.


Överg

rip

an

de r

esu

ltat

Marknadsandelen för kollektivtrafik är 31 procent

Kollektivtrafikens marknadsandel har ökat från 27 procent 2017 till 31 procent

2018. Om resultatet för SL exkluderas är andelen dock så gott som

oförändrad (23 procent 2017 och 2018).

Marknadsandelen för kollektivtrafik är klart högre bland personer som bor i

städer jämfört med dem som bor på landsbygden. Den är även högre bland

kvinnor jämfört med män och minskar med stigande ålder. Marknadsandelen

är högst i den yngsta åldersgruppen och lägst i den äldsta åldersgruppen.

Allmänheten

Man

Kvinna

15-19 år

20-25 år

26-44 år

45-64 år

65-85 år

Bilister

Växlare


Har körkort

Har inte körkort

Stad

Landsbygd

31%

28%

35%

63%

45%

33%

24%

22%

2%

48%

94%

23%

77%

40%

13%

27%

23%

30%

63%

40%

27%

20%

19%

2%

48%

93%

20%

75%

35%

13%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

2018

2017

Figur 10, Marknadsandel - andel kollektivtrafikresor av samtliga resor med

motorburen trafik

Även gällande sysselsättning är marknadsandelen olika för olika grupper.

Högst är den bland studerande och lägst bland pensionärer och föräldralediga,

65 procent respektive 20 och 21 procent. Att marknadsandelen är högst bland


Överg

rip

an

de r

esu

ltat

studerande beror till stor del på att denna grupp består av yngre personer

som i låg utsträckning har körkort och tillgång till bil.

SL

Västtrafik

Nationellt snitt

UL

Skånetrafiken

Karlstadsbuss


Östgötatrafiken

VL




Blekingetrafiken

X-Trafik


Hallandstrafiken


Din Tur


Dalatrafik

Värmlandstrafik



57%

33%

31%

31%

30%

24%

22%

21%

19%

18%

16%

16%

16%

16%

15%

15%

13%

12%

12%

11%

10%

7%

6%

0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 11, Marknadsandel - andel kollektivtrafikresor av samtliga resor med

motorburen trafik - Topplista samtliga aktörer

Kollektivtrafikens marknadsandel varierar stort mellan kollektivtrafikbolagen.

Andelen är högst för SL, 57 procent, och lägst för Länstrafiken i Norrbotten,

6 procent, och Kollektivtrafiken Gotland, 7 procent. Bolag som finns i regioner

med större städer har generellt en högre marknadsandel jämfört med övriga.


Överg

rip

an

de r

esu

ltat

SL

Västtrafik

Nationellt snitt

UL

Skånetrafiken

Karlstadsbuss


Östgötatrafiken

VL




Blekingetrafiken

X-Trafik


Hallandstrafiken


Din Tur


Dalatrafik

Värmlandstrafik



57%

33%

31%

31%

30%

24%

22%

21%

19%

18%

16%

16%

16%

16%

15%

15%

13%

12%

12%

11%

10%

7%

6%

56%

32%

27%

29%

32%

21%

22%

23%

17%

15%

17%

13%

16%

15%

14%

14%

12%

11%

15%

10%

10%

8%

7%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

2018

2017

Figur 12, Marknadsandel - andel kollektivtrafikresor av samtliga resor med

motorburen trafik - Jämförelse 2018/2017 samtliga aktörer

Överlag är det små skillnader i kollektivtrafikbolagens marknadsandel 2018

jämfört med 2017.


Driv

kraft

er

Drivkrafter

Kunskap, relevans och produktfördel driver resefrekvensen

Andelen resenärer som är nöjda med kollektivtrafiken är något lägre bland de

som reser mest frekvent med kollektivtrafikbolagen. Detta indikerar att det är

andra faktorer som påverkar resefrekvensen, bland annat de egna

förutsättningarna att resa kollektivt. Det innebär att en fokusering på att öka

nöjdheten med varumärket inte nödvändigtvis leder till ett ökat resande,

såvida man inte lägger fokus på sådant som driver både resande och nöjdhet.

De faktorer som i högst grad driver resandet med kollektiva färdmedel är:

• Kunskap

För de flesta resor jag gör, vet jag hur jag kan åka med bolaget

• Relevans

Jag kan använda bolaget för de flesta resor jag gör

Avgångstiderna passar mina behov

Det är enkelt att resa med bolaget

• Produktfördel

Jag sparar tid genom att resa med bolaget

Dessa tre faktorer, med ingående frågor, bildar tillsammans en

drivkraftsmodell. Samtliga tre faktorer påverkar i hög grad resefrekvensen

med kollektivtrafikbolaget, men Relevans är den faktor som har högst

påverkan.

Nyckelresultat

• De faktorer som i högst grad driver resandet med kollektiva färdmedel

är Kunskap, Relevans och Produktfördel.

• Av de tre faktorerna är det Relevans som har den högsta påverkan på

resefrekvensen med kollektivtrafikbolaget.

• Faktorer som i hög grad driver den övergripande nöjdheten med

kollektivtrafikbolagen (NKI) är Relevans, Kvalitet/punktlighet, Trygghet

samt Prisvärdhet.

• Av de fyra faktorerna är Relevans och Kvalitet/punktlighet de faktorer

som har högst påverkan på den sammanfattande nöjdheten med

kollektivtrafikbolagen.


Driv

kraft

er

Samtliga faktorer som ingår i modellen har ett något högre resultat 2018

jämfört med 2017. Högst andel instämmande finns för faktorn Kunskap, tre

av fyra vet hur de kan åka med bolaget. Lägst andel instämmande har frågan

gällande om man sparar tid genom att resa med kollektivtrafikbolaget, dvs.

faktorn Produktfördel.

Jag sparar tid genom att resa med

bolaget

Produktfördel



Jag kan använda bolaget för de flesta

resor jag gör

Relevans

För de flesta resor jag gör, vet jag

hur jag kan åka med bolaget

Kunskap

76%

54%

54%

62%

26%

73%

51%

51%

60%

25%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

2018

2017

Figur 13, Faktorer som driver resefrekvens avseende kollektivtrafik –

instämmandegrad

Resultatet för de tre faktorerna som driver resefrekvensen varierar beroende

resefrekvens med bolaget och därmed vilken resenärstyp de klassificeras

som. Attitydskillnaderna är något större när det gäller Produktfördel och

Relevans jämfört med Kunskap. För samtliga faktorer har bilister lägst

instämmandegrad och kollektivtrafikresenärer högst. När det gäller Kunskap

har kollektivtrafikresenärer och växlare lika hög instämmandegrad.

0%

25%

50%

75%

100%

Kunskap

RelevansProduktfördel

Allmänheten

Bilister

Växlare


Sällanresenärer

Figur 14, Faktorer som driver resefrekvens avseende kollektivtrafik – per resenärstyp

(genomsnittlig andel som instämmer i frågor inom respektive område)


Driv

kraft

er

Vid en djupare analys framkommer det att olika resenärstyper har olika

drivkrafter som påverkar resandet med kollektivtrafikbolaget olika mycket.

För bilister är det framför allt Kunskap och Relevans som är starka drivkrafter

för resandet. 56 procent av bilisterna känner till hur de, för de flesta resor,

kan åka med bolaget. Det är klart under genomsnittet på 76 procent.

56% 56%

43% 44%

31% 32%

26% 26%

För de flesta resor jag gör, vet jag hur jag kan åka

med bolaget

Relevans




Kunskap

2017 2018Bilister

Tabell 1, Faktorer som driver resefrekvens för resenärstypen bilister -

instämmandegrad

För växlare, som regelbundet reser med både kollektivtrafik och bil, är det

främst Relevans och Produktfördel som påverkar hur ofta de reser med

kollektivtrafikbolaget. Det är därmed viktigt för dem att de kan använda

bolaget för merparten av sina resor och att de sparar tid genom att resa med

bolaget. 71 procent upplever att de kan använda bolaget för de flesta av sina

resor, vilket är betydligt högre än genomsnittet på 54 procent.

70% 71%

32% 31%

Relevans


Produktfördel

Jag sparar tid genom att resa med bolaget

2017 2018Växlare

Tabell 2, Faktorer som driver resefrekvens för resenärstypen växlare -

instämmandegrad


Driv

kraft

er

För kollektivtrafikresenärer är det framför allt Relevans, dvs. att de kan

använda bolaget för de flesta resor, som driver deras resande med

kollektivtrafik. En klar majoritet, 86 procent, av kollektivtrafikresenärerna

upplever att de kan använda bolaget för flertalet resor som de gör.

87% 86%

Relevans


2017 2018Kollektivtrafikresenärer

Tabell 3, Faktorer som driver resefrekvens för resenärstypen kollektivtrafikresenärer -

instämmandegrad

För sällanresenärer, som varken reser med kollektivtrafik eller bil särskilt ofta,

är såväl Kunskap, Relevans som Produktfördel starka drivkrafter för resandet

med kollektivtrafikbolaget. Ungefär två av tre resenärer anser att det finns

fördelar med att åka med bolaget jämfört med att åka med bil. Andelen som

upplever att det är enkelt att resa med bolaget har ökat med fyra

procentenheter från 2017 till 2018.

69% 69%

55% 54%

65% 69%

60% 62%

71% 72%




Kunskap

För de flesta resor jag gör, vet jag hur jag kan åka

med bolaget

Produktfördel

Det finns fördelar att åka med bolaget jämfört med att

åka med bil

Relevans

2017 2018Sällanresenärer

Tabell 4, Faktorer som driver resefrekvens för resenärstypen sällanresenärer -

instämmandegrad


Driv

kraft

er

Det som driver nöjdheten med bolaget är Relevans, Kvalitet/punktlighet, Trygghet och Prisvärdhet

Faktorer som i hög grad driver den sammanfattande nöjdheten med

kollektivtrafikbolagen (NKI) är:

• Relevans



• Kvalitet/punktlighet

Jag kan lita på att jag kommer fram i tid om jag reser med bolaget

• Trygghet

Det känns tryggt att resa med bolaget

• Prisvärdhet

Det är prisvärt att resa med bolaget

Dessa fyra faktorer, med ingående frågor, bildar tillsammans en NKI-modell.

Alla fyra faktorerna påverkar i hög grad den sammanfattande nöjdheten med

kollektivtrafikbolagen men Relevans och Kvalitet/punktlighet är de faktorer

som har högst påverkan.

Frågorna som bygger upp Relevans uppnår något högre resultat 2018 jämfört

med 2017. För övriga faktorer är resultaten i stort sett oförändrade. Högst

andel instämmande finns för faktorn Trygghet, där två av tre resenärer

upplever att det är tryggt att resa med kollektivtrafikbolaget.

Relevans



Kvalitet/punktlighet

Jag kan lita på att jag kommer fram i

tid om jag reser med bolaget

Trygghet

Det känns tryggt att resa med

bolaget

Prisvärdhet


62%

54%

45%

67%

39%

60%

51%

46%

66%

39%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

2018

2017

Figur 15, Faktorer som driver nöjdhet med bolaget - instämmandegrad


Driv

kraft

er

Attityderna till kollektivtrafiken skiljer sig åt mellan de olika resenärstyperna.

Skillnaderna är störst vad gäller Relevans där bilister är klart mindre nöjda

jämfört med övriga grupper, framför allt kollektivtrafikresenärer. För övriga

faktorer är skillnaderna inte lika stora men ungefär samma mönster finns här,

bilisterna är minst nöjda medan kollektivtrafikresenärerna är mest nöjda.

Gällande Kvalitet/Punktlighet är det dock sällanresenärerna som ger högst

betyg.

0%

25%

50%

75%

100%

Relevans

Kvalitet/

punktlighet

Trygghet

Prisvärdhet

Allmänheten

Bilister

Växlare


Sällanresenärer

Figur 16, Faktorer som driver nöjdhet med bolaget - per resenärstyp

(genomsnittlig andel som instämmer i frågor inom respektive område)


Resvan

or

Resvanor

Mer än hälften reser regelbundet med kollektivtrafik

Under 2018 reste 53 procent regelbundet med kollektivtrafikbolaget, vilket är

en ökning med sex procentenheter jämfört med 2017 (47 procent). Andelen

som regelbundet åkte med bil var 82 procent, vilket är en minskning med fyra

procentenheter sedan 2017 (86 procent). Med regelbundet resande avses att

resa minst en gång i månaden.

5-7 dagar per vecka

2-4 dagar per vecka

1 dag per vecka

1-3 dagar per månad

Någon dag per kvartal

Mer sällan

Aldrig

Vet ej / vill ej svara

Regelbundet

resande

21%

12%

6%

14%

12%

17%

17%

1%

17%

11%

5%

14%

13%

19%

20%

1%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

2018

2017

Figur 17, Resefrekvens med kollektivtrafikbolaget

Nyckelresultat

• Andelen av allmänheten som reser med kollektivtrafiken har ökat

sedan 2017.

• Jämfört med 2017 har fler resenärer övervägt att nyttja

kollektivtrafiken mer. Kvinnor nyttjar fortfarande kollektivtrafik i större

utsträckning än män.

• Tillgång till bil, att slippa parkera och miljöaspekten är de vanligaste

skälen till att resa kollektivt. Andelen som uppger att en av

anledningarna är att de vill slippa parkera är dock lägre vid föregående

mätning.

• Periodkort är fortsatt den vanligaste typen av biljett. Att köpa sin biljett

i biljettautomat är dock vanligare 2018 jämfört med 2017.


Resvan

or

Precis som tidigare så reser personer i de yngre åldersgrupperna mer frekvent

med kollektivtrafik jämfört med personer i de äldre åldersgrupperna, och

kvinnor reser oftare med kollektivtrafik än vad män gör. Det motsatta gäller

för resefrekvensen med bil.

5-7 dagar per vecka

2-4 dagar per vecka

1 dag per vecka

1-3 dagar per månad

Någon dag per kvartal

Mer sällan

Aldrig

Vet ej / vill ej svara

Regelbundet

resande

38%

25%

11%

8%

4%

6%

8%

1%

41%

26%

11%

8%

3%

5%

6%

1%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

2018

2017

Figur 18, Resefrekvens med bil

Notera att SL under 2017 endast mättes från juli månad och framåt. Utan SL

är andelen regelbundna kollektivtrafikresenärer 42 procent 2017 och

44 procent 2018. SL:s effekt på andelen kollektivtrafikresenärer är därmed

relativt stor.

Andelen kollektivtrafikresenärer har ökat något

Med hjälp av frågorna om resefrekvens med kollektivtrafikbolaget och med bil

definieras fyra resenärsgrupper:

• Bilister reser minst en gång i månaden med bil och reser någon gång

per kvartal eller mer sällan med kollektivtrafiken.

• Växlare reser minst en gång i månaden med såväl bil som

kollektivtrafik.

• Kollektivtrafikresenärer reser minst en gång i månaden med

kollektivtrafik, och reser någon gång per kvartal eller mer sällan med

bil.

• Sällanresenärer reser någon gång per kvartal eller mer sällan med

såväl bil som kollektivtrafik.


Resvan

or

Bilister

Växlare


Sällanresenärer

44%

38%

14%

3%

49%

36%

12%

3%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

2018

2017

Figur 19, Fördelning av resenärsgrupper bland allmänheten

Jämfört med 2017 är andelen kollektivtrafikresenärer två procentenheter

högre och uppgår för 2018 till 14 procent. Drygt hälften, 55 procent, av

kollektivtrafikresenärerna reser med kollektivtrafikbolaget minst fem dagar i

veckan, vilket kan jämföras med 51 procent 2017.

Andelen bilister har minskat med fem procentenheter sedan 2017 till

44 procent 2018. Utan SL är andelen bilister 53 procent 2018 och 54 procent

2017, vilket är nästintill oförändrat.

Sällanresenärer omfattar endast tre procent av resenärerna under 2018,

vilket ligger i linje med 2017.


Resvan

or

SL

Skånetrafiken

Västtrafik

Karlstadsbuss

UL

Nationellt snitt


Östgötatrafiken


Blekingetrafiken

VL


X-Trafik

Hallandstrafiken




Din Tur


Värmlandstrafik

Dalatrafik



17

40

40

41

43

44

48

52

59

59

61

61

62

62

63

65

67

68

69

73

73

77

80

55

42

44

40

36

38

37

32

26

29

28

27

26

29

23

25

20

23

22

18

17

14

12

26

14

14

14

15

14

11

12

10

8

8

8

8

6

8

7

6

6

5

6

6

4

4

2

3

2

5

5

3

4

4

6

4

4

4

4

4

5

3

6

3

4

3

4

5

5

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Bilister Växlare Kollektivtrafikresenärer Sällanresenärer

Figur 20, Resenärstyper samtliga aktörer

Andelen kollektivtrafikresenärer ökar mer på nationell nivå än för något

enskilt bolag, vilket beror på att SL inte mättes hela året 2017.

SL har högst andel kollektivtrafikresenärer inom sitt upptagningsområde.

Andelen är 26 procent, vilket är klart högst bland kollektivtrafikbolagen. Det

är även en högre andel växlare, 55 procent, jämfört med övriga bolag.

För merparten av bolagen är andelen bilister den största resenärsgruppen.

Särskilt gäller det Länstrafiken i Norrbotten (80 procent), Kollektivtrafiken

Gotland (77 procent), Dalatrafik (73 procent) och Värmlandstrafik

(73 procent).


Resvan

or

96%

97%

77%

88%

55%

32%

82% 82%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Har körkort Tillgång till bil

Bilister

Växlare


Allmänheten

Figur 21, Fördelning körkortsinnehav och tillgång till bil – per resenärstyper

82 procent av allmänheten har körkort och en lika hög andel har tillgång till

bil i hushållet. Andelen som har körkort ligger i nivå 2017 medan andelen

med tillgång till bil har minskat med två procentenheter. Med tillgång till bil

menas att man äger bil, har en tjänstebil, är med i en bilpool eller lånar bil.

Fler har övervägt att nyttja kollektivtrafiken mer

Personer som reser med kollektivtrafikbolaget minst någon gång i månaden

eller och som någon gång reser med bil har fått ta ställning till om de

övervägt att nyttja kollektivtrafiken mer jämfört med bil. Av dessa har

21 procent övervägt det och anser att det skulle vara praktiskt möjligt, vilket

är två procentenheter högre än 2017. 31 procent har övervägt att nyttja

kollektivtrafiken mer men inte har möjlighet att göra det just nu, vilket är i

nivå med 2017.

De allra yngsta i undersökningen (15-19 år) är den grupp som i högst

utsträckning har övervägt att nyttja kollektivtrafiken mer och anser att det

skulle vara praktiskt möjligt för dem. 2017 var det den äldsta åldersgruppen

(65-85 år) som i högst utsträckning hade övervägt mer kollektivåkande

istället för bil.


Resvan

or

Tillgång till bil, slippa parkera och miljöaspekten är de vanligaste skälen till att resa kollektivt

Personer som reser med kollektivtrafikbolaget minst någon gång per månad

har fått ange upp till tre skäl till varför de reser med bolaget.

Brist på bil eller körkort, att slippa parkera och miljövänligheten är de absolut

vanligaste skälen till att resa med kollektivtrafikbolagen. Detta stämmer

överens med 2017, men andelen som vill slippa parkera är något lägre för

2018.

Undviker stress

Annat

Miljövänligt

Möjlighet att utnyttja restiden till

något annat

Är prisvärt

Kortare restid

Bra komfort

Äger ej bil / Har ej körkort

Slipper parkera

35%

35%

34%

16%

15%

15%

10%

10%

18%

34%

37%

34%

16%

15%

13%

10%

9%

20%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

2018

2017

Figur 22, Främsta skäl till att åka med bolaget

Det är inga större skillnader mellan könen när det gäller skälen till att resa

med kollektivtrafikbolaget. Detsamma gäller jämförelser mellan boende i

städer och boende på landsbygden när det gäller vilka som är de främsta

skälen. Boende på landsbygden ser dock prisvärdhet och möjlighet att

utnyttja restiden till annat som skäl i högre utsträckning än stadsbor, medan

stadsbor ser större fördelar i form av att slippa parkera.

För de yngsta resenärerna (15-25 år) är brist på bil eller körkort det enskilt

främsta skälet till att resa med kollektivtrafikbolaget. Detsamma gäller

studerande och arbetslösa. Att slippa parkera blir ett alltmer utmärkande skäl

ju äldre resenärerna är.


Resvan

or

Vanligaste orsakerna till att inte resa med kollektivtrafikbolagen är att man föredrar bil

Personer som reser med kollektivtrafikbolaget någon gång per kvartal eller

mer sällan har fått ange upp till tre skäl till att de inte reser med bolaget.

Precis som 2017 är det personlig preferens för bil som är den enskilt

vanligaste orsaken till att man inte reser med kollektivtrafikbolaget. Att

avgångarna inte passar är den näst vanligaste orsaken. De två främsta

orsakerna till att inte åka kollektivtrafik ligger på lägre nivåer jämfört med

2017, medan andelen som föredrar cykel eller gång har ökat.

Resultaten i denna fråga påverkas i hög grad av de förutsättningar man har

att resa med kollektivtrafik.

Saknar kännedom om biljetter, linjer

& tidtabellerHar funktionshinder / sjukdom som

hindrar

Annat

Kostnad för biljett

Inte pålitligt

För lång restid

Har inte behov av att resa mera

Föredrar cykel / gång

För långt till hållplatsen

Arbetet kräver bil

Föredrar bil

Avgångarna passar inte

28%

21%

18%

17%

15%

13%

13%

13%

8%

4%

3%

17%

30%

23%

19%

17%

13%

14%

13%

14%

8%

5%

4%

15%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

2018

2017

Figur 23, Främsta skäl till att inte åka med bolaget

För de allra yngsta (15-19 år) och äldsta (65-85 år) åldersgrupperna är det

fortsatt vanligare att inte åka kollektivt eftersom de inte har behov av att resa

mer, jämfört med övriga åldersgrupper. De anser även i klart lägst grad att

för lång restid är ett skäl till att inte åka kollektivt.

Kostnaden för biljett är en alltmer utmärkande orsak att välja bort

kollektivtrafik ju yngre personerna är. Det är en mer utmärkande orsak för

studerande, men de föredrar också cykel eller gång i högre utsträckning än

övriga grupper.


Resvan

or

För frågorna som handlar om skäl att resa eller inte resa med kollektivtrafiken

har de ansvariga organisationerna olika grader av påverkansmöjlighet.

Kunskap om resmöjligheter, biljettpris, restid samt tidtabell är exempel på

faktorer som är påverkbara. Faktorer som att arbetet kräver bil, man föredrar

bil och delvis att trafiken inte är pålitlig är sådant som samhället och andra

organisationer har större möjligheter att påverka.

Bil är fortsatt det huvudsakliga färdmedlet

Personer som gjorde minst en resa dagen före undersökningstillfället har fått

svara på frågor om denna resa.

Under 2018 gjordes 27 procent av resorna med kollektivtrafik som

huvudsakligt färdmedel, vilket är en ökning med fyra procentenheter sedan

2017. Majoriteten, 59 procent, av resorna gjordes i huvudsak med bil, moped

eller motorcykel, en minskning med fem procentenheter från 2017.

Utan SL är andelen resor med kollektivtrafik som huvudsakligt färdmedel

19 procent både 2017 och 2018.

Kollektivtrafik

Bil - som förare

Bil - som passagerare

Cykel

Gång

Taxi

Annat

27%

50%

9%

8%

4%

1%

1%

23%

54%

10%

8%

4%

1%

1%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

2018

2017

Figur 24, Huvudsakligt färdmedel under senaste resdagen

Notera att ovanstående resultat ej får förväxlas med kollektivtrafikens

marknadsandel, där hänsyn endast tas till resor med motordrivna fordon och

hur stor andel av dessa resor om utgörs av kollektivtrafik som huvudsakligt

färdmedel.

Kvinnor nyttjar kollektivtrafik i större utsträckning än män

Andelen män och kvinnor som nyttjar kollektivtrafik som huvudsakligt

färdmedel är 24 respektive 30 procent. Skillnaden mellan könen ligger i nivå

med 2017.


Resvan

or

Allmänheten

Man

Kvinna

15-19 år

20-25 år

26-44 år

45-64 år

65-85 år

Har körkort

Har inte körkort

Stad

Landsbygd

27%

24%

30%

54%

37%

28%

20%

19%

20%

65%

33%

11%

23%

20%

26%

54%

32%

23%

17%

16%

17%

60%

29%

12%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

2018

2017

Figur 25, Kollektivtrafik som huvudsakligt färdmedel under senaste resdagen

Ju yngre resenärerna är, desto vanligare är det med kollektivtrafik som

huvudsakligt färdmedel. Andelen är högre jämfört med 2017 för samtliga

åldersgrupper utom den yngsta (15-19 år) där det är oförändrat.

1 av 20 resor görs med mer än ett färdmedel

Fem procent av alla resor görs med kombinerade färdmedel – alltså minst två

olika färdmedel. Andelen resor med minst två färdmedel ligger på samma

nivå som 2017.

13 procent av resorna med kollektivtrafik görs i kombination med minst ett

annat färdmedel, vilket är tre procentenheter lägre än 2017. Gång och

kollektivtrafik är fortsatt den vanligaste kombinationen av färdmedel.

Hemresa fortsatt vanligaste typen av resa

Den vanligaste typen av resa är fortsatt hemresa. 31 procent av alla resor

under 2018 var hemresor, vilket är i nivå med 2017 års resultat. Om

hemresor exkluderas går det att se att 32 procent av övriga resor går till


Resvan

or

arbetet, 15 procent går till egen fritidsaktivitet, nöje eller motion och

14 procent går till inköp av dagligvaror.

Besöka släkt och vänner

Egen fritidsaktivitet / nöje / motion

Annat ärende

Övriga inköp

Service (sjukvård, bank, post etc.)

Hämta och lämna inom barnomsorgen

Tjänsteresa (resa i arbetet)

Skjutsa / följa / hämta annan person

Inköp av dagligvaror

Arbete (till jobbet)

Studier (till skola / studier)

32%

6%

2%

14%

6%

3%

3%

4%

8%

15%

8%

32%

5%

2%

14%

6%

3%

3%

5%

8%

15%

7%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

2018

2017

Figur 26, Ärende med senaste resdagen

För yngre resenärer (15-19 år) är studier det enskild vanligaste ärendet.

Andelen har dock minskat med fem procentenheter sedan 2017, från 47 till

42 procent. Äldre resenärer (65-85 år) reser i högre utsträckning för inköp,

särskilt dagligvaror, jämfört med yngre åldersgrupper. Andelen resor för inköp

av dagligvaror uppgår till 24 procent 2018, vilket ligger i nivå med 2017.


Resvan

or

Arbete (till jobbet) 26% 22% 10% 25% 18% 14%

Studier (till skola / studier) 9% 1% 3% 4% 5% 4%

Tjänsteresa (resa i arbetet) 1% 2% 1% 1% 1% 4%

Inköp av dagligvaror 4% 13% 11% 10% 11% 4%

Övriga inköp 3% 4% 6% 3% 4% 1%

Service (sjukvård, bank, post etc.) 2% 2% 2% 1% 3% 7%

Hämta och lämna inom barnomsorgen 1% 2% 1% 2% 2% 0%

Skjutsa / följa / hämta annan person 1% 4% 3% 1% 1% 1%

Besöka släkt och vänner 5% 6% 9% 4% 5% 9%

Egen fritidsaktivitet / nöje / motion 9% 10% 15% 13% 14% 15%

Annat ärende 4% 6% 7% 5% 7% 7%

Vilket var ditt ärende med resan du

gjorde igår?Cykel

Bil -

passa-

gerare

Bil -

förare

Kollektiv-

trafikTaxiGång

Tabell 5, Ärende per huvudsakligt färdmedel senaste resdagen

Kollektivtrafik används i huvudsak för resor till arbetet. Det används i högre

grad än övriga färdmedel för resor till studier (yngre åker i högre grad med

kollektivtrafik) och i lägre grad för inköp av dagligvaror.

Resenärer med kollektivtrafik föredrar periodkort framför andra typer av biljetter

Andelen kollektivtrafikresor med periodkort som biljettyp har ökat med sex

procentenheter från 57 procent 2017 till 63 procent 2018. Samtidigt har

andelen resenärer som använt värdekort minskat med tre procentenheter från

17 procent 2017 till 14 procent 2018. Notera dock att dessa förändringar i

hög grad påverkats av att SL inte mättes hela året 2017.

Periodkort

Värdekort / rabattkort / reskassa /

kontoladdning

Enkelbiljett

Gruppbiljett (tex duo-familj)

Biljett med platsbokning

Annat

63%

14%

7%

1%

1%

16%

57%

17%

8%

1%

1%

16%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

2018

2017

Figur 27, Biljettyp senaste resdagen


Resvan

or

Periodkort används i högst grad av resenärer i åldern 20-64 år, vilket ligger i

linje med 2017 års resultat. De yngsta resenärerna (15-19 år) använder i

högst utsträckning någon form av skolkort eller motsvarande och andelen har

ökat sedan 2017, 55 procent jämfört med 30 procent.

Ju äldre resenärerna är desto vanligare är det att resan betalas med

värdekort eller motsvarande (”pengar” på förköpt kort). Bland pensionärer är

det 30 procent av resorna som betalas med värdekort, vilket är något lägre

än 2017 då andelen var 34 procent.

Enkelbiljett köps främst av resenärer i åldern 20-25 år, andelen är 14 procent

för 2018 och 11 procent 2017.

Fler köper biljetter i biljettautomat

Andelen biljetter som köptes i en biljettautomat har ökat med tio

procentenheter från 24 procent 2017 till 34 procent 2018. När det gäller

biljettköp på försäljningsställe eller ombud har det minskat med lika mycket,

men med 37 procent är det fortfarande det enskilt vanligaste köpstället.

*

Biljettautomat

Försäljningsställe / ombud

Ombord av personal

På webben

I mobilapp / via SMS

Annat

34%

37%

6%

11%

8%

4%

24%

47%

9%

11%

10%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

2018

2017

Figur 28, Köpställe senaste resdagen

Jämfört med 2017 är biljettautomat ett vanligare köpställe främst för

periodkort och värdekort. Enkelbiljetter har i lägre utsträckning köpts via

mobilapp eller sms men det är fortsatt det vanligaste köpstället för denna

biljettyp, andelen uppgår till 40 procent 2018 och 46 procent 2017.


Att

ityd

er

Attityder

Allmänheten mer positiva till kollektivtrafiken än tidigare

Kunderna upplever överlag att de har goda förutsättningar att resa med

kollektivtrafiken. Nio av tio kunder känner till hur de kan åka med

kollektivtrafikbolaget och de flesta har nära till hållplatser och stationer.

Attityderna ligger överlag på samma nivåer som 2017, men det är en något

lägre andel, både bland kunder och bland allmänheten i stort, som upplever

att de kan lita på att de kommer fram i tid om de reser med bolaget. Det är

även en något lägre andel kunder som anser att det är prisvärt, 43 procent

2018 och 45 procent 2017.

Allmänheten är överlag mer positiva till sina förutsättningar att resa med

kollektivtrafiken jämfört med 2017. Andelen som upplever att de kan använda

bolaget för de flesta resor de gör har ökat med tre procentenheter, från

51 procent 2017 till 54 procent 2018. Uppfattningen kring förutsättningarna

att resa med kollektivtrafiken skiljer sig åt mellan åldersgrupper.

Nyckelresultat

• Allmänheten är generellt mer positiva till kollektivtrafiken än 2017 och

instämmandegraden är högre för merparten av de enskilda faktorerna.

• 67 procent av allmänheten upplever att det är tryggt att åka med

kollektivtrafiken.

• En högre andel anser det är enkelt att köpa bolagets biljetter och kort,

jämfört med 2017.

• Av de kunder som under det senaste året framfört synpunkter till

bolaget anser en tredjedel att hanteringen sköttes på ett bra sätt.


Att

ityd

er

Det känns tryggt att resa med

bolaget


Jag kan lita på att jag kommer fram i

tid om jag reser med bolaget


Jag sparar tid genom att resa med

bolaget

Jag har nära till hållplatser och

stationer för de flesta resor jag gör

När jag reser i kollektivtr. är det vikt.

att jag samtid. bidrar till bättre miljö

Det finns fördelar att åka med

bolaget jämfört med att åka med bil

Jag kan använda bolaget för de flesta

resor jag gör


För de flesta resor jag gör, vet jag

hur jag kan åka med bolaget76%

74%

78%

66%

54%

62%

67%

54%

45%

39%

26%

89%

83%

81%

77%

75%

74%

72%

68%

46%

43%

37%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Allmänheten

Kunder

Figur 29, Instämmandegrad i frågor om förutsättningar för resa med kollektivtrafik

Kunderna är överlag mer positiva gällande förutsättningarna att resa med

kollektivtrafiken jämfört med allmänheten. Störst attitydskillnad är det i

uppfattningen om möjligheterna att använda bolaget till de flesta resorna som

görs (21 procentenheter).

Ungefär en tredjedel, 32 procent, av kunderna upplever att möjligheterna att

resa kollektivt har förbättrats under det senaste året, vilket är i nivå med

2017 års resultat. Motsvarande andel bland allmänheten uppgår till

26 procent, vilket också ligger i nivå med 2017.

Mina möjligheter att resa kollektivt

har förbättrats det senaste året

26%

32%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Allmänheten

Kunder

Figur 30, Instämmandegrad i fråga om hur möjligheterna att resa kollektivt har

förändrats


Att

ityd

er

Två av tre känner sig trygga med att åka i kollektivtrafiken

67 procent av allmänheten upplever att det känns tryggt att åka i

kollektivtrafiken vilket är en procentenhet högre än 2017. De äldsta

resenärerna (65-85 år) anser i högst utsträckning att det är tryggt att åka i

kollektivtrafiken. Växlare och kollektivtrafikresenärer har överlag en positivare

bild av tryggheten än bilister.

Allmänheten

Man

Kvinna

15-19 år

20-25 år

26-44 år

45-64 år

65-85 år

Bilister

Växlare


67%

66%

68%

68%

67%

65%

65%

73%

59%

71%

75%

66%

66%

67%

67%

64%

64%

64%

73%

59%

71%

73%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

2018

2017

Figur 31, Andel som upplever att det känns tryggt att resa med bolaget

Generellt höga betyg till ombordfaktorer

17 av 22 deltagande organisationer har valt att ha med frågor rörande

upplevelsen ombord i enkäten. Frågorna ställs endast till de personer som

reser minst en gång per kvartal eller oftare med kollektivtrafikbolaget.

Resenärerna är som helhet nöjda med olika faktorer ombord. Andelen

resenärer som anser att förarna och ombordpersonalen har ett trevligt

bemötande har dock minskat med två procentenheter sedan 2017.


Att

ityd

er

Det är rent och snyggt i fordonen

Jag får den information jag behöver

ombord

Det är bekvämt ombord

Förarna och ombordpersonalen har

ett trevligt bemötande77%

78%

73%

72%

79%

78%

74%

72%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

2018

2017

Figur 32, Instämmandegrad i frågor om ombordfaktorer

Äldre resenärer tenderar att i högre utsträckning vara nöjda med

ombordfaktorer jämfört med yngre resenärer. Kvinnor är nöjdare med

bekvämligheten ombord jämfört med män.

Det upplevs som enklare att köpa bolagets biljetter och kort

Resenärer som reser kollektivt minst någon gång per kvartal har fått ta

ställning till hur man uppfattar olika faktorer som rör service och information.

Attityderna ligger överlag på ungefär samma nivåer som 2017 men andelen

som tycker att det är enkelt att köpa bolagets biljetter och kort har ökat med

fyra procentenheter till 76 procent.

*

Personalen på kundcenter /

kundtjänst / trafikupplysning har ett

trevligt bemötande

Informationen vid förändringar av

tidtabeller och linjer är bra

Informationen vid förseningar och

stopp är bra

Bolaget hanterade synpunkten på ett

bra sätt

Det är enkelt att få information inför

resan (avgångstider, biljettpriser

m.m.)

Det är enkelt att köpa bolagets

biljetter och kort

76%

76%

71%

52%

42%

34%

76%

72%

72%

52%

42%

35%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

2018

2017

Figur 33, Instämmandegrad i frågor om service och information


Att

ityd

er

16 procent av resenärerna har under det senaste året framfört någon

synpunkt till kollektivtrafikbolaget, vilket ligger i nivå med 2017. Ungefär en

tredjedel, 34 procent, av dessa är nöjda med hur bolaget hanterade

synpunkten.

Andelen som har framfört klagomål är något högre bland kvinnor än bland

män, 18 procent jämfört med 15 procent. Kvinnor tenderar dock att i högre

utsträckning vara nöjda med hanteringen, 37 procent jämfört med 31 procent

bland männen.


Kom

ma f

ram

i t

id o

ch

koll

ektiv

trafi

ken

s t

illf

örli

tli

gh

et

Komma fram i tid och

kollektivtrafikens tillförlitlighet

Åtta av tio kollektivtrafikresor kom fram som planerat

Personer som gjorde minst en resa dagen före undersökningstillfället har fått

svara på frågor om tillförlitligheten. Åtta av tio resor med kollektiva färdmedel

kom fram till resmålet i tid, vilket definieras som att de kom fram tidigare,

som planerat eller var försenade maximalt fem minuter. Andelen är

oförändrad jämfört med 2017.

Fyra procent blev försenade mer än 15 minuter och en relativt hög andel, åtta

procent, reflekterade inte över restiden.

Nyckelresultat

• De flesta, 80 procent, som har åkt med kollektiva färdmedel har

kommit fram till resmålet som planerat. Samtliga kollektiva färdmedel

ligger på likvärdiga nivåer gällande att komma fram i tid. Det finns ett

tydligt samband mellan att komma fram i tid och den sammanfattande

nöjdheten, NKI.

• Bland de som har åkt bil, moped eller motorcykel är andelen som

kommit fram i tid något högre – nio av tio resenärer har kommit fram

som planerat.

• Lite mindre än hälften av resenärerna litar på att de kommer fram i tid

till resmålet när de reser med kollektivtrafik. Fyra av tio tycker att

informationen vid stopp och förseningar är bra.


Kom

ma f

ram

i t

id o

ch

koll

ektiv

trafi

ken

s t

illf

örli

tli

gh

et

Som planerat

eller tidigare

Nej, försenad 16-30 minuter

Nej, försenad mer än 60 minuter

Jag reflekterade inte över restiden



Ja, tidigare än planerat

Ja, som planerat


4%

63%

13%

8%

2%

1%

1%

8%

3%

64%

13%

8%

2%

1%

0%

9%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

2018

2017

Figur 34, Ankomsttid avseende resor med kollektivtrafik senaste resdagen

Om resenärerna som har åkt med kollektiva färdmedel har kommit fram i tid

eller inte beror i låg utsträckning på vilket ärende de har haft. Samtliga

ärendetyper har ett resultat som ligger kring 80 procent. Andelen som

kommit fram i tid är lägst bland de som rest till sina studier, 76 procent, och

högst bland dem som har åkt för att göra något serviceärende (sjukvård,

bank, post med mera), 84 procent.

Det finns inga påvisbara skillnader när det gäller förseningar beroende på

vilken tid på dagen som resan startar. Samtliga kollektiva färdmedel ligger på

samma nivå avseende att komma fram i tid. Även när det gäller förseningar

på mer än 15 minuter är nivån ungefär lika oberoende av färdmedel.

När det gäller kollektiva färdmedel inom stadstrafik ligger andelen resor som

kommer i tid på en lika hög nivå för stadsbuss och spårvagn som för

tunnelbana, strax under åtta av tio resor med dessa färdmedel är framme i

tid. Även när det gäller andelen resor som är försenade mer än 15 minuter

ligger resultatet för stadsbuss, spårvagn och tunnelbana på samma nivå, dvs.

4-5 procent.

Sett till kollektiva färdmedel för regionaltrafik ligger pendeltåg, regionbuss

och regionaltåg på en ungefär lika hög nivå avseende andel resor som kommit

i tid. För dessa färdmedel kommer omkring åtta av tio resor i tid. Andelen

resor som är försenade med mer än 15 minuter är något högre för pendel-

och regionaltåg jämfört med regionbuss.

Gällande längre resor, med fjärrtåg eller express-/långfärdsbuss, är det en

högre andel som uppger att de anlänt i tid med buss än med tåg. Förseningar

(mer än 15 minuter) är också vanligare vid resor med tåg än med buss.


Kom

ma f

ram

i t

id o

ch

koll

ektiv

trafi

ken

s t

illf

örli

tli

gh

et

Allmänheten

Man

Kvinna

15-19 år

20-25 år

26-44 år

45-64 år

65-85 år

Bilister

Växlare


80%

81%

80%

74%

76%

80%

84%

88%

82%

80%

81%

80%

82%

80%

76%

77%

79%

84%

88%

82%

81%

80%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

2018

2017

Figur 35, Resor som anländer i tid avseende kollektivtrafik senaste resdagen

Det finns ett tydligt samband mellan den totala nöjdheten med bolaget (NKI)

och i hur hög utsträckning resenärerna kommit fram i tid vid den senaste

resan. Nöjdheten är högre bland de som kommit fram i tid och lägre bland de

som blivit försenade, särskilt om förseningen varat mer än 15 minuter.

Nio av tio resor med bil/moped/motorcykel kom fram i tid

Nio av tio resor med bil, moped eller motorcykel kom fram som planerat.

Andelen är oförändrad jämfört med 2017. Endast fyra procent kom fram

senare än planerat och sju procent har inte reflekterat över restiden.

Som planerat

eller tidigare

Ja, tidigare än planerat

Ja, som planerat

Nej, mycket senare än planerat

Nej, lite senare än planerat

Jag reflekterade inte över restiden

7%

83%

3%

0,5%

7%

7%

83%

3%

0,4%

7%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

2018

2017

Figur 36, Ankomsttid avseende resor med bil/moped/MC senaste resdagen


Kom

ma f

ram

i t

id o

ch

koll

ektiv

trafi

ken

s t

illf

örli

tli

gh

et

Sett till resor gjorda med bil, moped eller motorcykel är det en högre andel

som har anlänt i tid för alla referensgrupper (kön, ålder, resenärstyp, ärende)

jämfört med motsvarande resor som gjorts med kollektiva färdmedel. För

kollektivtrafikresenärer är det dock en mycket liten skillnad mellan andelen

som kommer fram i tid med bil/moped/motorcykel och med kollektivtrafik.

Allmänheten

Man

Kvinna

15-19 år

20-25 år

26-44 år

45-64 år

65-85 år

Bilister

Växlare


89%

90%

88%

75%

85%

89%

92%

90%

91%

87%

82%

90%

92%

89%

77%

86%

90%

92%

92%

91%

89%

84%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

2018

2017

Figur 37, Resor som anländer i tid avseende bil/moped/MC senaste resdagen

De allra flesta, 92 procent, av arbetsrelaterade resor med bil, moped eller

motorcykel har kommit fram i tid. Bland arbetsrelaterade resor med kollektiva

färdmedel är motsvarande andel 80 procent.

Merparten, 83 procent, av resorna med bil, moped eller motorcykel för att ta

sig till sina studier har kommit i tid medan motsvarande andel bland resor

med kollektiva färdmedel är 76 procent.

Nära hälften litar på att de ska komma fram i tid

Något mindre än hälften, 45 procent, av allmänheten upplever att de kan lita

på att de kommer fram i tid om de reser med kollektivtrafikbolagen, vilket är i

nivå med 2017, 46 procent. Det finns ett visst gap mellan förtroendet och vad

som levereras. Åtta av tio kom fram till resmålet i tid vid sin senaste resa och

12 procent blev försenade mer än fem minuter.


Kom

ma f

ram

i t

id o

ch

koll

ektiv

trafi

ken

s t

illf

örli

tli

gh

et

Högst andel som litar på att de ska komma fram i tid finns bland dem som

kom fram som planerat vid sin senaste resa. Omkring hälften av dem som

kom fram som planerat instämmer i att de kan lita på att de kommer fram i

tid om de reser med bolaget. Bland dem som blivit försenade mer än en

halvtimme instämmer omkring en av sex att de litar på att komma fram i tid.

Det finns även en viss skillnad i tilliten till att man ska komma i tid beroende

på ärendetyp. De som reser för att ta sig till skola/studier litar i lägre grad på

att de ska komma fram i tid jämfört med de som har andra ärenden.

Fyra av tio, 42 procent, anser att informationen vid förseningar och stopp är

bra, vilket är oförändrat i jämförelse med 2017. Andelen som tycker att

informationen vid förseningar och stopp är bra är högst bland de personer

som kom fram till resmålet som planerat vid sin senaste resa. Andelen

sjunker med antalet minuter man blev försenad vid den senaste resan. Nära

hälften av dem som kom fram som planerat tycker att informationen är bra

medan endast omkring två av tio som blivit försenade mer än en halvtimme

är av samma uppfattning.


Kom

ma f

ram

i t

id o

ch

koll

ektiv

trafi

ken

s t

illf

örli

tli

gh

et

BILAGA

Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern A1

Bilaga A: Definitioner

Kollektivtrafikbolag Kollektivtrafikbolagen som erbjuder lokal och regional

kollektivtrafik med buss, tåg, spårvagn, tunnelbana

och båt i Sverige.

Kunder Personer som reser minst varje månad med

kollektivtrafiktrafikbolaget.

Icke-kunder Personer som reser någon gång per kvartal eller mer

sällan med kollektivtrafiktrafikbolaget.

Allmänhet Samtliga svarande, det vill säga både kunder och

icke-kunder.

Bilister Reser minst en gång i månaden med bil, och reser

någon gång per kvartal eller mer sällan med

kollektivtrafiken.

Kollektivtrafikresenärer Reser minst en gång i månaden med kollektivtrafik,

och reser någon gång per kvartal eller mer sällan med

bil.

Växlare Reser minst en gång i månaden med såväl bil som

kollektivtrafik.

Sällanresenärer Reser någon gång per kvartal eller mer sällan med

såväl bil som kollektivtrafik

Nöjd Kund Index (NKI) Andelen instämmande (betyg 4-5) i frågan om

sammanfattande nöjdhet med kollektivtrafikbolaget

Net Promoter Score (NPS) Ett mått som mäter kundlojalitet och som bygger på

frågan ”Hur troligt är det att du skulle rekommendera

dina vänner och bekanta att åka med bolaget?”.

Frågan besvaras på en skala från 0-10 där 10 är

högsta betyg. De som ger betyg 0-6 klassas som

skeptiker (detractors), de som anger betyg 7-8 kallas

passivt nöjda (passives) och de som ger betyg 9-10 är

så kallade ambassadörer (promoters). Net Promoter

Score kan anta ett värde mellan -100 procent och 100

procent. För att få fram värdet på NPS så räknar man

andelen svar som angivits på betygen 9-10 och drar

sedan bort andelen med betygen 0-6.

Marknadsandel Kollektivtrafikens marknadsandel avser andelen resor

med kollektiva färdmedel bland samtliga resor med

motordrivna fordon.

Huvudsakligt färdmedel Personer som gjort en resa under gårdagen där flera

färdmedel nyttjats har fått ange vilket som varit det

huvudsakliga färdmedlet under resan.

BILAGA

Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern B1

Bilaga B: Metod

Kollektivtrafikbarometern är en kvalitets-, attityd-, och resvaneundersökning

för kollektivtrafikbranschen i syfte att löpande följa utvecklingen av kunderna

och medborgarnas nöjdhet och kollektivtrafikens marknadsandel.

Kollektivtrafikbarometern drivs och utvecklas av Svensk Kollektivtrafik på

uppdrag av dess medlemmar (länstrafikbolag och kollektivtrafikmyndigheter)

som får ett mätbart, objektivt resultat för kundupplevd kvalitet på sin trafik,

både lokalt och regionalt.

Från och med 2017 har barometern en mixad insamlingsmetod med postal

inbjudan till webbenkät, påminnelser via sms samt efterföljande

telefonintervjuer. Eftersom det handlar om en mixad metod innebär det inte

att en urvalsgrupp får webbenkäter och en annan telefonintervjuas, istället är

det en ”flerstegsraket” där webbenkäten erbjuds till ett helt slumpmässigt

urval bland befolkningen, och de som inte svarat kommer att sökas för

telefonintervju. Syftet med denna metod är att nå ett mer representativt

svarsunderlag för målgruppen genom att erbjuda respondenterna flera sätt

att besvara enkäten.

Urval

Kollektivtrafikbarometern är en nationell undersökning som riktar sig till

svenska allmänheten mellan 15 och 85 år, både de som använder

kollektivtrafiken och de som inte gör det. Ett slumpmässigt individurval ur ett

befolkningsregister har genomförts utifrån postnummerområden specificerade

från varje deltagande organisation.

Under 2018 deltog 22 organisationer i undersökningen, vilka representerar

alla Sveriges län förutom Södermanland. Antalet insamlade enkätsvar per

deltagande organisation varierar mellan cirka 1 200 och 9 600 stycken, se

även bilaga.

Frågeformulär

Personer som besvarar enkäten tillfrågas om sina generella resvanor, åsikter

om kollektivtrafiken där de bor samt förflyttningar under dagen före

enkätbesvarandet. Frågeformuläret består även av ett antal bakgrundsfrågor

och det finns även möjlighet för deltagande organisationer att lägga till egna

frågor i undersökningen.

Samtliga attitydfrågor besvaras på en femgradig skala, där 1 är lägsta betyg

och 5 högsta betyg. De som angivit betyg 4-5 på skalan klassas som nöjda.

För alla attitydfrågor finns det möjlighet att ange svarsalternativet vet ej.

Rekommendationsfrågan besvaras på skalan 0-10.

BILAGA


Insamlingsmetod

Inledningsvis skickas inbjudan ut via post med personliga

inloggningsuppgifter till en webbenkät. Det finns även möjlighet att logga in

via QR-kod. Påminnelser skickas postalt och via sms. Under datainsamlingen

ges support till respondenter via e-post och telefon. Förutom att få svar på

frågor om undersökningen och stöd erbjuds respondenterna att besvara

enkätfrågorna direkt via telefon.

Efter påminnelser genomförs en telefonuppföljning bland de som ännu inte

besvarat enkäten. Respondenter som kontaktas via telefon ges möjlighet att

svara på frågorna muntligt. Under 2018 har totalt 77 procent besvarats via

webbenkät och 23 procent via telefonintervju. Under telefonuppföljningen är

det särskilt fokus på att få in svar från olika grupper av respondenter som har

varit mindre svarsbenägna och därmed underrepresenterade i

svarsunderlaget. Identifiering av sådana grupper görs för respektive län och

baseras på kön och åldersgrupper. Svarsfrekvensen i undersökningen uppgår

till cirka 25 procent, men i och med att insamlingsmetoden avser

kvotuppfyllnad där bearbetningen av olika respondentgrupper avbryts när en

representativ kvot är uppfylld blir svarsfrekvensen ett mindre relevant mått

för resultatens tillförlitlighet.

Undersökningen görs månadsvis under hela året i syfte att löpande följa

utvecklingen av kund- och marknadskapitalet. Totalt samlades 73 656

enkätsvar in under 2018. Av dessa är 32 369 svar från kunder. Bland

samtliga tillfrågade definieras de som gjort resor under gårdagen som de som

har rest, d.v.s. för denna grupp har resor uppmätts i undersökningen. I

bilagan redovisas antalet svar för deltagande organisationer.

Figur B1, Process för datainsamling

Utskick av webbkodsbrev till

slumpmässigt urval av befolkning

Respondenten besvarar webbenkät

Respondenten svarar via

telefonsupport

Respondenten besvarar inte webbenkät

Påminnelser via sms eller

webbkodsbrev

Respondenten besvarar

webbenkät

Telefonuppföljning bland icke-svarande

Respondenten genomför

telefonintervju

Telefonbearbetning resulterar inte i ett

enkätsvar

BILAGA


Redovisning av resultat

De deltagande organisationerna får ta del av månatliga resultat i en

webbaserad resultatportal där det finns möjlighet att bland annat följa

resultatutvecklingar över tid och filtrera resultat på delmålgrupper och

geografiska områden.

För de olika attitydfrågorna redovisas andel nöjda bland de som har en åsikt i

aktuell fråga. Vissa enkätfrågor har ställts till samtliga deltagare i

undersökningen, medan vissa frågor enbart ställs till ett urval, exempelvis

utifrån hur ofta man reser med kollektivtrafiken. I och med att deltagande

organisation har kunnat välja omfattning på frågeformuläret varierar

svarsunderlaget för ett antal frågor även utifrån vilka bolag som valt att ha

med dessa frågor.

Viktning av resultat

Urvalet har stratifierats i syfte att få en representativ mängd svar per

deltagande organisation och län. Eftersom deltagande organisationers

urvalsstorlek i barometern inte är proportionell mot fördelningen av antalet

invånare kan det nationella resultatet bli missvisande. Genom att använda

vikter som återställer fördelningen så att den liknar rikets fördelning av större

och mindre län och kommuner, speglar resultaten hur svenska folket bedömer

kollektivtrafiken. Vikter för 2018 baseras på befolkningsmängden på

kommunnivå (SCB) i respektive RKM:s/länstrafikbolags ansvarsområde.

Representativitet och påverkan på resultat

Svarsbenägenheten i Kollektivtrafikbarometern varierar mellan olika grupper

av invånare, vilket är vanligt i denna typ av undersökningar. Exempelvis

svarar personer i äldre åldersgrupper i högre utsträckning jämfört med

personer i yngre åldersgrupper. Genom att använda en mixad

insamlingsmetod har vi kunnat motverka vissa skevheter så att

svarsunderlaget fått en bättre representativitet. Bland annat har sms-

påminnelser skickats ut till personer med mobilabonnemang, vilket har haft

en positiv effekt på svarsbenägenheten bland yngre personer. Detta får även

till följd att vi når en delvis annan typ av respondenter och som har ett annat

svarsbeteende jämfört med om man enbart genomför telefonintervjuer.

Personer i åldern 15-44 år har i högre grad än genomsnittet besvarat enkäten

via smartphone, medan personer i åldern 65-85 år deltagit i högre grad via

telefonintervjuer.

I tabell B1 och B2 redovisas svarsfördelningen bland personer i olika

åldersgrupper och utifrån kön. Såväl köns- som åldersfördelningen ligger i

linje med riket 2018.

BILAGA


Man 50% 50%

Kvinna 50% 50%

KönKollbar

2018

Riket

2018

Tabell B1, Könsfördelning

15-29 år 23% 16%

30-44 år 24% 31%

45-64 år 31% 31%

65-85 år 22% 22%

ÅldersgruppKollbar

2018

Riket

2018

Tabell B2, Fördelning över åldersgrupper

Andelen förvärvsarbetande bland respondenterna uppgår till 55 procent.

Motsvarande andel bland befolkningen i åldern 15-85 år uppgår till ungefär 60

procent.

82 procent av respondenterna uppger att de har körkort för bil. Motsvarande

andel bland befolkningen uppgår till ungefär 85 procent.

SL, som verkar i ett län där en jämförelsevis hög andel av befolkningen reser

med kollektivtrafiken deltog, till skillnad mot 2018, ej under hela 2017 i

undersökningen. Effekten är att vissa, vid en första anblick uppenbara

skillnader mellan åren främst beror på detta. I denna rapport har vi därför

valt att notera detta i de avsnitt där eventuella skillnader mellan åren tydligt

beror på denna effekt.

BILAGA

Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern C1

Bilaga C: Fakta om

respondenterna

Antal svar per deltagande organisation

Blekingetrafiken 2 347

Dalatrafik 2 396

Din Tur (Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland) 4 471

Hallandstrafiken 2 433

Jönköpings Länstrafik 4 769

Kalmar Länstrafik (KLT) 2 393

Karlstadsbuss 1 182

Kollektivtrafiken Gotland 1 167

Luleå Lokaltrafik (LLT) 1 198

Länstrafiken i Jämtlands län 2 384

Länstrafiken i Norrbotten 1 199

Länstrafiken Kronoberg 1 179

Länstrafiken Västerbotten 4 775

Länstrafiken Örebro 2 387

Skånetrafiken 9 458

UL 6 000

VL 2 392

Värmlandstrafik 1 212

Västtrafik 6 017

X-Trafik 3 557

SL 5 927

Östgötatrafiken 4 813

Organisation Antal svar

BILAGA


Bakgrundsfrågor

Man 53% 46% 44% 51% 49%

Kvinna 45% 52% 55% 48% 49%

Okänt 1% 1% 1% 1% 1%

Allmän-

heten

Sällan-

resenärer

Kollektiv-

trafik-

resenärer

VäxlareBilisterKön

15-19 år 2% 15% 7% 4% 8%

20-25 år 6% 10% 13% 10% 9%

26-44 år 30% 31% 35% 26% 31%

45-64 år 37% 27% 25% 28% 31%

65-85 år 26% 18% 20% 32% 22%

Allmän-

heten

Sällan-

resenärer

Kollektiv-

trafik-

resenärer

VäxlareBilisterÅldersgrupp

Förvärvsarbetande / egen företagare 60% 53% 47% 34% 54%

Pensionär 26% 18% 20% 35% 22%

Studerande 4% 20% 20% 12% 13%

Arbetssökande 2% 2% 3% 5% 2%

Föräldraledig 2% 2% 1% 1% 2%

Annat 5% 4% 6% 9% 5%

Vet ej / Vill ej svara 1% 1% 2% 4% 2%

Allmän-

heten

Sällan-

resenärer

Kollektiv-

trafik-

resenärer

VäxlareBilisterVilken är din huvudsakliga

sysselsättning för närvarande?

Mindre än 1 km 10% 6% 7% 19% 8%

1,0 - 3,0 km 19% 13% 17% 36% 17%

3,1 - 5,0 km 14% 13% 17% 19% 14%

5,1 - 10,0 km 14% 20% 19% 10% 17%

Mer än 10 km 41% 45% 33% 11% 41%

Vet ej / Vill ej svara 2% 3% 6% 5% 3%

Allmän-

heten

Sällan-

resenärer

Kollektiv-

trafik-

resenärer

VäxlareBilisterHur långt har du till arbetet / skolan?

BILAGA


Ja 96% 77% 55% 66% 82%

Nej 4% 22% 44% 32% 18%

Vill ej svara 0% 1% 1% 2% 1%

Allmän-

heten

Sällan-

resenärer

Kollektiv-

trafik-

resenärer

VäxlareBilisterHar du körkort för bil?

Ja, äger bil 92% 77% 22% 38% 74%

Ja, är med i en bilpool 0% 2% 2% 1% 1%

Ja, lånar av vänner / bekanta 2% 6% 6% 5% 4%

Ja, tjänstebil / leasingbil 3% 4% 1% 1% 3%

Nej 2% 11% 66% 52% 16%

Vill ej svara 1% 2% 2% 3% 2%

Bilister Växlare

Kollektiv-

trafik-

resenärer

Sällan-

resenärer

Allmän-

hetenHar ditt hushåll tillgång till någon bil?

Ja 6% 3% 5% 13% 5%

Nej 92% 95% 92% 83% 93%

Vill ej svara 2% 2% 2% 4% 2%

Bilister Växlare

Kollektiv-

trafik-

resenärer

Sällan-

resenärer

Allmän-

heten

Har du någon form av

funktionsnedsättning som begränsar

dina möjligheter att resa med den

allmänna kollektivtrafiken?

Svensk Kollektivtrafik är bransch-och intresseorganisation för de regionala

kollektivtrafikmyndigheterna och länstrafikbolagen i Sverige.

Årligen görs mer än 1,6 miljarder resor i våra medlemmars trafik, vilket

motsvarar 96 % av landets busstrafik och 86% av landets persontågstrafik.

Våra medlemmar ansvarar också, helt eller delvis, för färdtjänst,

riksfärdtjänst, sjukresor och skolskjuts, beroende på hur primärkommuner

och landsting överlåtit ansvaret.

Årsrapport 2018 kollektivtrafikbarometern · 2019-02-25 · Årsrapport 2018 |...

Documents