Årsredovisning 2013, del 1 - norrköpings kommun · income statement, balance sheet summary,...

Årsredovisning 2013 Del 1 Norrköpings kommun

Omslagsbild: Studenter i Sveriges bästa studentstad Våren 2013 fick Norrköping utmärkelsen Årets Studentstad 2013-2014 av Sveriges förenade studentkårer (SFS). Utmärkelsen Årets Studentstad går till en stad där studenter trivs att leva, bo och studera, där samverkan mellan studenter, lärosäte, kommun och näringsliv är tydlig och där studenter är med och utvecklar staden. Foto: Fotofabriken

Grafisk form: Samuel Wibeck och Tina Vennerholm

Foto: Ida Ling Flanagan, Fotofabriken, Brita Nordholm, Crelle Photography, Sofia Andersson M&F Foto, Anders Ristenstrand, Niclas Sandberg, David Torell

Kommunstyrelsens ordförande 5

Förvaltningsberättelse 6Inledning 6

God ekonomisk hushållning för kommunen 8Finansiella mål 8Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse 9Kommunfullmäktiges preciseringar 23

Årets verksamhet i kommunen 24

Årets verksamhet i kommunala bolag 36Norrköpings bolagskoncern 36

Norrköping Rådhus AB 38

Hyresbostäder i Norrköping AB 39

Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB 40

Etablering Norrköping AB 41

Fastighets AB Butangia 42

Norrköping Vatten AB 43

Norrköpings Hamn och Stuveri AB 44

Norrköping Airport AB 45

Norrköping Spårvägar AB 46

Upplev Norrköping AB 47

Lous De Geer konsert & kongress AB 48

Norrköping Visualisering AB 49

Norrköping Symfoniorkester AB 50

Årets verksamhet i kommunalförbund 52Kommunalförbundet Räddnings tjänsten Östra Götaland 52

Kommunalförbundet fjärde storstadsregionen 53

Innehåll

Sammanställda räkenskaper 54Norrköpings kommunkoncern 54Interna mellanhavanden 56Fem år i sammandrag 57Resultaträkning 58Balansräkning 59Kassaflödesanalys 60Noter 61Övriga tilläggsupplysningar 66Redovisningsprinciper 67

Ekonomisk översikt 69Årets resultat mot budget för kommunen 69Balanskravsutredning 71Skatteintäkter och kommunal utjämning 72Intäkters och kostnaders fördelning 73Känslighetsanalys 73Nettokostnadernas och finansnettots andel av skatteintäkterna 73Investeringar 74Pensionsåtaganden 75Långsiktig medelsförvaltning 75Skuldförvaltning 76Verksamhetens kostnader och intäkter 78Uppdragsföretag 79

Personal 80

Bilagor 861. Kommunens styrmodell 862. Income statement, Balance sheet summary, Municipal activities 883. Norrköpings sociala investeringsfond 904. Revisionsberättelse 94

Del 1 Norrköpings kommun

Årsredovisning 2013

Årsredovisningen är framtagen av kommunstyrelsens kontor.Kontorets kontaktpersoner för årsredovisningen är: Claes-Göran Magnell, Göran Lindgren och Yvonne Nyström

4

Norrköpings kommun Årsredovisning 2013 del 1

Kommunstyrelsens ordförande

För ett år sedan skrev jag att vi 2012 sett den största befolkningsökningen någonsin i Norrköping. När vi nu summerar 2013 kan vi konstatera att jag kan skriva samma sak igen. Vi blev drygt 1600 fler Norrköpingsbor under året vilket är ännu fler än under året innan. Det är natur-ligtvis glädjande och en signal om att människor vill bo och verka i vår kommun. Vi kan också se att den utveck-ling vi såg med fler nyanmälda lediga platser hos arbetsför-medlingen fortsatte öka. Samtidigt fick många arbetslösa Norrköpingsbor arbete. Det är en utveckling som skett trots lågkonjunktur och ett par större varsel som realiserats. Det vittnar om att vi i grunden har ett bra utgångsläge i Norrköping.

Samtidigt som vi ser att kommunen utvecklas positivt har vi också utmaningar. Vi har en arbetslöshet som ökar under året trots de positiva tecken vi ser på arbetsmarkna-den. Av de som är arbetslösa finns en överrepresentation av personer som saknar relevant utbildning. Därför har vi under året fortsatt utveckla samarbetet med arbetsförmed-lingen. Vi har också fortsatt satsningen på att göra vuxen-utbildningen tillgänglig för fler Norrköpingsbor. Samtidigt ser vi att utbildningsnivån ökar och att övergångstalen till högskolan nu är i nivå med jämförbara kommuner. Det sistnämnda är väldigt positivt och något vi ska fortsätta att arbeta med.

Vi har även utmaningar i skolan. Fortfarande är det alldeles för många som inte tillgodogör sig kunskap i den omfattningen att de får godkända betyg. Därför har vi under 2013 fortsatt satsningen på skolan. Dels har vi avsatt pengar till höjda lärarlöner. Vi har avsatt pengar för att kraftigt förstärka elevhälsan. Vi har utökat stödet till de elever som har behov av särskilt stöd kraftigt och vi har höjt grundanslaget till både förskola och grundskola. Dessutom smygstartade vi med en läs- och skrivsatsning som ska vara fullt utbyggd 2014. Allt för att tidigt fånga upp de elever som riskerar att inte nå målen och ge det stöd de behöver.

Vi behöver även förstärka arbetet med att stötta de företag som finns i kommunen och arbetet med att få fler företag att starta och att flytta till Norrköping. Därför föreslår vi ytterligare satsningar i bokslutet för 2013. Bland annat för att snabba på arbetet med detaljplaner och bygglov men också för att förstärka näringslivs kontorets arbete. Till detta avsätter vi resurser för att möta ungdomsarbetslöshe-ten, utveckla omsorgen och kultur och fritidsverksamheten med mera.

När vi hamnade i ett läge av bostadsbrist och vi i prakti-ken hade ett väldigt litet byggande av bostäder tillsattes byggakuten för att hitta vägar så att fler bostäder skulle byggas. Vi kan nu se resultatet av det arbetet när byggan-det kommer igång på flera håll och mycket planeras starta under 2014 och 2015.

Under 2012 realiserades forskningsfonden och arbetet har fortsatt under 2013. Ett arbete som varit väldigt positivt med många som söker medel. Därför föreslår vi att avsätta medel även till forskningsfonden i detta bokslut.

Det är satsningar som möjliggörs av en stabil ekonomi. Norrköping har trots lågkonjunkturen som Europa och världen befinner sig i klarat sig bra. Vi kan inte ta på spenderbyxorna men stabiliteten möjliggör nödvändiga satsningar. Det kräver dock att vi alla hjälps åt. Ska vi klara av att möta de behov som finns i skolan och på arbets-marknaden behöver vi alla dra vårt strå till stacken. Därför känns det bra att alla gjorde sitt yttersta för att vi skulle nå en ekonomi i balans 2013.

Det är en av anledningarna till att jag vill rikta ett särskilt stort tack till alla som arbetar i kommunen. Ni gör ett fantastiskt arbete. Ibland med knappa resurser men alltid med ett stort engagemang. Alltid med Norr köpingsbornas och kommunens bästa för ögonen. Tack vare er har vi en kommun med bra välfärd där vi på många områden ligger i framkant. Ni är också en starkt bidragande orsak till att vi är en kommun med stor framtidstro och utvecklingslust.

Jag vill också rikta ett tack till alla förtroendevalda som på ett konstruktivt sätt bidrar till utvecklingen i Norr köping. Ett tack riktar jag även till alla ni andra som deltar i arbets-grupper för att få fler utbildningar och arbetstillfällen.

För mig är arbete och utbildning de frågor som just nu är viktigast. När jag nu skriver detta är det 2014 och kon-junkturen gör sig påmind. Vi har nåtts av flera varsel där företag gör strukturförändringar som drabbar Norrköping med minskad eller flyttad produktion. Det förstärker argu-menten för att göra de satsningar vi föreslår på närings-livsutveckling och utbildning.

Avslutningsvis, vi bor i en kommun i stark utveckling. Med många nya Norrköpingsbor. Många nya arbets-tillfällen. Många spännande utmaningar framför oss. Men vi har också tuffa utmaningar med bland annat att alla elever klarar skolan och att pressa tillbaka arbetslösheten.

Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelsens ordförande

Bokslut 2013

5


Kommunstyrelsens ordförande

Landets kommuner redovisar år 2013 ett resultat före extraordinära poster på plus 15,7 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 1,6 miljarder gentemot år 2012. I resultatet ingår en återbetalning motsvarande cirka 7,6 miljarder kronor från AFA försäkring för avtalsför-säkringar avseende år 2005 och 2006. Norrköpings kommun erhöll cirka 88 mkr i återbetalda premier från AFA försäkring.

För år 2013 redovisar 91 procent av kommunerna positiva resultat före extraordinära poster. Det är en för-sämring i jämförelse med år 2012, då motsvarande siffra var 94 procent. Norrköpings kommuns ekonomi är god. För nionde året i rad har kommunen med bred marginal gått med plus i förhållande till statens balanskrav.

Kommunfullmäktige har i samband med budget-beslut 2014 beslutat, i den mån resultatet medger det, använda 70 mkr av återbetalda premier från AFA försäkring till olika tidsbegränsade satsningar. Resultatet är så pass bra att det efter det finns ett utrymme på plus

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

45,3 mkr utöver kommunens finansiella mål. Även detta överskott öronmärks till stor del till olika tidsbegränsade satsningar. Exempelvis näringslivsåtgärder/utbildning 10 mkr kopplat till de varselåtgärder som olika företag vidtagit under året, 7 mkr till framtida satsningar på infrastruktur, påfyllning av fond för forskning och utveckling 5 mkr, satsning på evenemang 2 mkr och extra fastighetsunderhåll 5 mkr.

Trots det goda ekonomiska resultatet för kommunen så har några verksamheter uppvisat negativa resultat och med krav på anpassning av verksamheten under 2014. Positivt är att kommunens kostnader för försörj-ningsstöd och missbruksvård realt har minskat 2013 i jämförelse med 2014.

I graf redovisas kommunens resultatutveckling från år 2000, det år staten införde det lagstadgade balanskravet för kommunsektorn, till och med år 2013. Kommunens ackumulerade resultat mot det lagstadgade balanskravet för hela perioden är plus 1 274 miljoner kronor.

Bra resultatutveckling åren 2000-2013

Måluppfyllelse i verksamhetenEnligt kommunallagen ska kommunfullmäktige i budgeten fastställa både finansiella mål och verksam-hetsmål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Samtliga finansiella mål har uppfyllts. För mandatperioden från 2011 till 2014 har kommun-fullmäktige fastställt 23 verksamhetsmål. För 2013 redovisas att målet har uppnåtts för 12 av verksamhets-målen. För 5 av övriga 11 verksamhetsmål redovisas en positiv utveckling jämfört med läget 2012. På sidan 8 finns en resultatredovisning av de finansiella målen och

på sidorna 9 till 22 finns motsvarande redovisning för verksamhetsmålen.

Kommunfullmäktige anger årligen preciseringar för nämndernas arbete inom de tvärsektorella områdena hållbar utveckling och internationell samverkan. För år 2013 fanns beslut om 10 preciseringar. På sidan 23 redovisas några exempel på arbete inom de områdena som genomförts under 2013.

Resultat mot balanskravet år 2000-2013, ackumulerad konjunkturfond samt ackumulerat resultat mot balanskravet

180,4

270,3

-100,0

-50,0

0,0

50,0

100,0

150,0

200,0

250,0

300,0

2000 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

0,0

200,0

400,0

600,0

800,0

1 000,0

1 200,0

1 400,0

Resultat mot balanskravet, ackumulerat(höger axel)

Resultat mot balanskravet

Konjunkturfond, ackumulerat(vänster axel)

1 284,1

2001 2002 2003

Resultat mot balanskravet år 20002013, ackumulerad konjunkturfond samt ackumulerat resultat mot balanskravet

6


Förvaltningsberättelse

Bolagskoncernens ekonomiska resultat mnkr

Hyresbostäder i Norrköping AB 451

Norrköping Vatten AB -29

Norrköpings Hamn och Stuveri AB 9

Övriga dotterbolag -1

Summa dotterbolag 430

Norrköping Rådhus AB 11

Avskrivning övervärden -21

Koncernelimineringar 6

Summa 426

Kommunens ekonomiska resultat mnkr

Överskott netto vid fastighetsförsäljning 10

Pensionsfond 13

Finans (inklusive RIPS-ränta) -40

Avgiftskollektivet 3

I anspråktagna markeringar -69

Återbetalning AFA-försäkring 88

Verksamheterna 22

Skatteintäkter och utjämning m.m. 12

Budget till framtida pensioner 30

Budget för medfinansiering investeringar 65

Budget återföring sociala investeringar 2

Summa 136

Kommunens ekonomiska resultat Kommunen redovisar ett plusresultat med 136,0 mkr. I förhållande till statens balanskrav redovisar kommunen 180,3 mkr i plusresultat. Efter avdrag för budgeterat plusresultat med 67,5 mkr, medfinansiering investe-ringar 65 mkr och återföring social investeringsfond 2,5 mkr, kvarstår 112,8 mkr som kan användas till engångssatsningar alternativt till att fylla på konjunk-turfond.

Några kommunens nämnder redovisar underskott i ekonomin för 2013. Trots detta redovisar kommunen ett så pass bra resultat som plus 136,0 mkr. En stor bidragande orsak till överskottet är att den återbetal-ning på 88 mkr som kommen erhöll från AFA för-säkring för premier inbetalda 2005 och 2006. Skat-teintäkterna och utjämning mellan kommunerna har överträffat budget med 12,5 mkr. De nämnder som har de största underskotten i förhållande till bud-getomslutning är byggnads- och miljöskyddsnämnden, gymnasienämnden och socialnämnden. Den finansiella verksamheten, inklusive pensionsfonden, redovisar ett underskott mot budget. Det kan förklaras av att diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen enligt RIPS07 sänks med 0,75 procentenheter från januari 2014 och effekten av sänkningen, -31,8 mkr, ska beak-tas i bokslut 2013. Vid avstämning mot statens balans-krav för kommunerna avräknas vissa poster bland annat realisationsvinster, avsättningar till pensioner, pensionsfondens utveckling, resultat från avgiftsfinan-sierad verksamhet och ianspråktagna så kallade marke-ringar från tidigare bokslut. Efter dessa justeringar så blir kommunens resultat mot statens balanskrav plus 180,3 mkr. Se särskild balanskravsutredning på sidan 71.

Bolagskoncernens ekonomiska resultatKoncernen redovisar före bokslutsdispositioner och skatt ett positivt resultat på 426 mnkr. Dotterbolagen redovisar tillsammans ett positivt resultat på 430 mnkr. Resultatet presenteras översiktligt i tabellen.

7


Förvaltningsberättelse

God ekonomisk hushållning för kommunen

Kommunfullmäktige har formulerat fyra finansiella mål för god ekonomisk hushållning.

Egenfinansiering tillgångar

MÅL: Att på sikt uppnå en egenfinansiering av kommu-nens investeringar. Kommunen måste då årligen avsätta ett överskott i driftresultatet som motsvarar skillnaden mellan investeringsnivån och gjorda avskrivningar i driftsredovisningen.

Uppföljning 2013Målet är uppfyllt

För 2013 var målet att avsätta 65 mnkr som överskott i driftresultatet. Målet är uppnått.

Avsättning för pensioner

MÅL: Att sätta av överskott för att säkra framtida pen-sionsutbetalningar.


Pensionsrättigheter intjänade före 1998 är inte finan-sierade. För att finansiera framtida pensionsutbetal-ningar har delar av likvida medel avsatts i en långsiktig medels förvaltning. Årets resultat 13,3 mnkr samt det budgeterade överskottet på 30 mnkr för 2013 markeras i pensions reserven inom eget kapital för att möta framtida utbetalningar.

Balanskrav

Mål: Att under år med bra tillväxt på kommunsektorns skatteunderlag sätta av överskott som balanserat resultat inom det egna kapitalet för användning vid sämre tider.


Ackumulerat finns 270 mnkr som balanserat resultat inom eget kapital.

Hösten 2004 antog riksdagen en del förändringar i kommunallagen och lagen om kommunal redovisning som syftar till god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Förändringarna har tillämpats från och med budgetåret 2006.

Av lagen framgår bland annat att kommunfullmäk-tige i budgeten ska fastställa finansiella mål av betydelse för god ekonomisk hushållning och för verksamheten

FINANSIELLA MÅL

ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning.

Den 29 augusti 2011 tog kommunfullmäktige beslut om 6 målområden, 23 övergripande mål för verksamhe-ten och måluppfyllelse för dem. De övergripande målen uttrycker de politiska prioriteringarna för mandatperio-den. I detta avsnitt redovisas en uppföljning av målen utifrån angivna måluppfyllelser.

Social investeringsfond

Mål: Att återföra kapital till sociala investeringsfonden genom årliga avskrivningar/utgiftsminskningar.


Den sociala investeringsfonden ska användas för inves-teringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade kommunala kostnader. För varje beslut om investering definieras den tidsperiod som kostnadsminskningen ska beräknas på. Genom årliga avskrivningar/utgifts-minskningar på de nämnder där kostnadsminskningen uppstår återförs kapital till fonden för nya investeringar.

2013 återförs som budgeterats 2 512 tkr till fonden avseende servicetrainee.

I projektet Servicetrainee har 30 personer (16 kvin-nor och 14 män) som varit beroende av ekonomiskt bistånd och som talar minst ett av kommunens största invandrarspråk haft ettåriga anställningar i kommunala verksamheter. Barnfamiljer har varit prioriterad mål-grupp och cirka 60 barn fanns i de hushåll som ingick i projektet. När de flesta anställningarna i projektet hade avslutats vid årsskiftet 2013/2014 gjordes en utvärdering som bland annat visar att projektet upplevdes värdefullt och givande av både deltagare och arbetsgivare. Samtliga intervjuade deltagare uttryckte positiva omdömen av att ha varit en del av projektet Servicetrainee. Även samtliga handledare och chefer som har intervjuats har en positiv inställning till projektet. Den samlade bedömningen efter utvärderingen och den tidigare halvtidsuppfölj-ningen är att projektet Servicetrainee till stor del har genomförts enligt ursprunglig plan.

Målet som har satts för projektet är att 3 månader efter att projektet har avslutats ska minst 18 av de 30 deltagarna arbeta eller studera. Uppföljning av detta mål genomförs under våren. När deltagarna lämnade projek-tet hade 12 gått till arbete och 2 till studier.

8


God ekonomisk hushållning – Förvaltningsberättelse

MÅLOMRÅDEN, ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE

9


Förvaltningsberättelse – God ekonomisk hushållning

Mål 1Utbildningsnivån i Norrköping ska höjas och arbetslösheten sjunka.

MÅLUPPFYLLELSE: Skillnaden mellan Norrköping och riket när det gäller andelen 20-64-åringar med gym-nasium, högskole- eller forskarutbildning som högsta utbildning har minskat jämfört med år 2009. För andelen arbetslösa, det vill säga öppet arbetslösa eller personer i program med aktivitetsstöd, har skillnaden mellan Norrköping och riket minskat i oktober månad jämfört med oktober 2010.

Uppföljning 2013 mål 1Målet är delvis uppfyllt

Utveckling: 2011 2012 2013

Andelen 20-64-åringar i Norrköping med gymnasium, högskole- eller forskarutbildning som högsta utbild-ning har i förhållande till riket förbättrats med 0,4 procentenheter mellan åren 2009 och 2012. I nuläget finns ingen tillgänglig statistik för 2013.

Norrköpings andel arbetslösa i åldern 16-64 år ökade mellan 2010 och 2013. I förhållande till riket har utvecklingen försämrats med 1,1 procentenheter vilket framgår av nedanstående statistik.

Andel av befolkningen med gymnasium, högkole eller forskarutbildning som högsta utbildning, procent

2009 2010 2011 2012

Norrköping 81,9 82,4 83,0 83,6

Riket 83,7 84,0 84,6 85,0

Skillnad procentenhet 1,8 1,6 1,6 1,4

Källa: Statistiska centralbyrån

Andel arbetslösa 1664 år, procent

okt 2010 okt 2011 okt 2012 okt 2013

Norrköping 12,0 12,0 12,5 12,9

Riket 8,7 8,2 8,6 8,5

Skillnad procentenhet 3,3 3,8 3,9 4,4Källa: Arbetsförmedlingen

Målområde Den attraktiva stadenMål 2Det ska i alla lägen vara både snabbt och enkelt för människor och företag att ta och få kontakt med kommunen.

MÅLUPPFYLLELSE: Till ett urval av personer som under året har kontakt med kommunen ställs frågor i anslutning till kontakttillfället, som gäller deras uppfattning om hur snabbt det var att få kontakt och graden av service som gavs. Resultatet ska förbättras varje år. Minst tre nya E-tjänster som vänder sig till kommuninvånarna införs varje år.


Utveckling: 2011 2012 2013

Måluppfyllelse bedöms utifrån fyra olika mätningar som var och en fokuserar på olika områden, webbplats, e-post, telefon och företagskontakt.

WebbplatsEn webbplatsundersökning genomfördes under decem-ber 2013 till januari 2014 och besvarades av 1 764 personer. Resultatet visade att 67 procent uppgav att de fullt ut kunde lösa sitt ärende genom norrkoping.se och 15 procent kunde delvis lösa sitt ärende. I en undersök-ning som genomfördes hösten 2012 var motsvarande resultat 68 respektive 13 procent.

Av de som kontaktade kommunen genom webbplat-sen angav 80 procent att de fått svar på sin fråga inom den tid de förväntat sig vilket kan jämföras med 65 procent hösten 2012.

Telefoni och epostUnder veckorna 42-45 år 2013 genomfördes en service-mätning via telefon och e-post. Mätningen genomför-des genom 108 sökningar via telefon samt 108 e-brev till kommunens funktionsbrevlåda.Mätningen visade att drygt hälften av alla kontaktför-sök via telefon resulterade i kontakt med en handläg-gare vilket är i nivå med liknande kommuner. En mät-ning i början av 2013 visade en kontaktfrekvens på 70 procent i kommunen. Undersökningarna är dock inte helt jämförbara då metoderna som använts varit olika.

10



Mätningen med e-post visade att svarsfrekvensen de första två dygnen inom Norrköpings kommun är lika hög som för liknande kommuner, cirka 80 procent. Antalet obesvarade e-postmeddelanden är däremot högre i Norrköpings kommun jämfört med liknande kommuner.

Insikt – företagare om myndighetsärendenHösten 2012 deltog kommunen i Sveriges Kommu-ners och Landstings undersökning Insikt. Insikt är en enkätundersökning där frågor ställs till företag som haft ett avslutat myndighetsärende med kommunen under 2012. De myndighetsområden som undersöks är brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse (ej arrende), miljö- och hälsoskydd samt serveringstillstånd. Resul-tatet redovisas som ett nöjd-kund-index (NKI) totalt och uppdelat på de olika myndighetsområdena.

NKI totalt och efter myndighetsområde

Norrköpings kommun

Samtliga kommuner

Totalt 64 67

Brandtillsyn 77 75

Bygglov 59 60

Markupplåtelse 66 65

Miljö- och hälsoskydd 63 67

Serveringstillstånd 71 70

Etjänster

Under 2013 har dessa nio nya e-tjänster som vänder sig till kommuninvånarna lanserats:

• Ansökan om ekonomiskt bistånd

• Anmälan till tomt- och småhuskö

• Ansökan om skolskjuts vid växelvis boende

• Ansökan om skolskjuts vid särskilda behov

• Ansökan om skolskjuts vid eget val av skola

• Ansökan om kontant reseersättning vid gymnasie-studier

• Ansökan om färdtjänst

• Ansökan om registrering av livsmedelsverksamhet

• Ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehind-rade

Mål 3Norrköpings kommun ska tillhandahålla mark för bostäder i varierande och attraktiva miljöer.

MÅLUPPFYLLELSE: Årligen redogörs för vilken mark som har tagits fram för bostäder och i vilka sorters miljöer detta har skett.

Uppföljning 2013 mål 3Målet är uppfyllt

Utveckling: 2011 2012 2013

Under året har 15 detaljplaner som möjliggör bostads-byggande vunnit laga kraft. Sammantaget innebär det ett tillskott av cirka 900 lägenheter i kommunen. Det rör sig om ett antal planer i staden som möjliggör både förtätning och en blandad bostadsbebyggelse, samt småhusplaner utmed prioriterade stråk i attraktiva vat-tennära lägen.

I själva staden finns sammantaget byggklar mark där detaljplaner vunnit laga kraft för drygt 1 800 lägen-heter. Det finns en god spridning och variation i dessa planer. Lägena är främst centrumnära med närhet till starka kommunikationsstråk, grönområden och rekrea-tion.

I kommunen i övrigt finns byggklar mark med laga-kraftvunna detaljplaner för omkring 600 lägenheter. Dessa utgörs till största del av tomter för småhus och ligger i huvudsak nära prioriterade tätorter och intill kommunikationsstråk. Av dessa är drygt 40 direkt tillgängliga för allmänheten.

Under 2012 vann sex detaljplaner med inriktning bostäder laga kraft, vilka möjliggjorde byggande av 500 lägenheter. Under 2013 har nästan dubbelt så många bostäder möjliggjorts i de 15 laga kraftvunna detaljplanerna. Planberedskapen har förbättrats under året.

11



Mål 4Våra fasta kulturinstitutioner ska ge invånare och besökare kulturupplevelser av högsta kvalitet.

MÅLUPPFYLLELSE: Antalet besök på kulturinstitutio-nerna under året har ökat jämfört med år 2010.


Utveckling: 2011 2012 2013

Antal besök på kulturinstitutionerna har ökat jämfört med 2010. Den stora ökningen av besök på biblioteken står Hageby bibliotek för som mer än sexdubblade sina besökssiffror 2012 till 2013 efter flytten till Mirum Gal-leria.

Mål 5Utbyggnaden av kommunikationerna mot Stockholm och inom regionen ska sätta igång.

MÅLUPPFYLLELSE: Arbetet med Ostlänken ska ha högsta prioritet i berörda nämnder och i berörda kommunala bolag.

Kommunen har medverkat till att expressbussarnas turtäthet till Linköping har ökat. Expressbussarnas restid till Linköping har minskat genom att exempelvis bussar prioriteras framför bilar i trafiken.

Planering av spårbunden kollektivtrafik mellan Fin-spång och Kimstad samt Söderköping och Norrköping har framskridit.


Utveckling: 2011 2012 2013

Kommunen har på olika sätt aktivt deltagit i påver-kansarbete avseende ökad kapacitet på järnvägen.

Regeringens satsning på Ostlänken i budgetproposi-tionen på 30 miljarder med byggstart 2017, direktivet till Trafikverket i december 2012 och Trafikverkets för-slag till Nationell infrastrukturplan innebär att målet kommer att kunna uppfyllas.

Kommunstyrelsen har beslutat om övergripande organisation för arbetet kring Ostlänken, kommun-fullmäktige har beslutat om ekonomiska resurser och arbetet är igång.

Infarten för Expressbussen, Linköpingsvägen, har byggts om för att snabba på och prioritera bussen. Analys av övriga infarter i tätorten för kollektivtrafiken pågår.

2011 togs en idéstudie över spårbunden trafik mellan Norrköping och Söderköping fram. Utredningen av spåbunden kollektivtrafik mellan Finspång och Kim-stad har inte påbörjats.

2010 2011 2012 2013

Konstmuseet* 50 021 49 315 37 285 47 657

Biblioteken 661 845 894 622 892 127 1 042 124

Bio Harlekinen/Cnema 16 600 34 500 48 760 48 658

Totalt antal besök 728 466 978 437 978 172 1 138 439

Stadsmuseet** 57 132 67 168

Symfoniorkestern, genomsnitt lig beläggning vid offentliga konserter i Louis de Geerhallen

867 864 852 903

*Konstmuseet var stängt 120126-120210 på grund av ombyggnad av reception.

**Jämförbar statistik för 2010 och 2011 saknas.

12



Mål 6Fortsätta utvecklingen av samarbetet med Linköping och övriga grannkommuner med sikte på ett utvecklat partnerskap för näringslivsutveckling och marknadsföring

MÅLUPPFYLLELSE: Det har tillkommit fler delägare i Cleantech Östergötland och i Marknadsbolaget Fjärde Storstadsregionen jämfört med år 2010.

Det har skapats en strukturerad samordning mellan de offentliga aktörerna i regionen som arbetar för att stödja näringslivsutveckling.


Utveckling: 2011 2012 2013

En regional innovationsstrategi har utarbetats, under ledning av regionförbundet Östsam och länsstyrelsen. Som en del av strategin ingår samordning av närings-livsinsatser i regionen.

Regional samverkan inom East Sweden Business Region tar nu fart, bland annat genom statligt stöd från Tillväxtverket.

En avsiktsförklaring om samverkan har tecknats mellan kommunerna Nyköping, Oxelösund, Katrine-holm, Vingåker, Finspång och Norrköping.

Beslut har tagits om avveckling av Cleantech Öst-ergötland AB och detta arbete har påbörjats. Delar av verksamheten kommer drivas vidare i annan organisa-torisk form.

En avsiktsförklaring har undertecknats av samtliga ägare till Marknadsbolaget för att under det närmaste året se över verksamhetens innehåll. Det innebär att nuvarande aktieägaravtal har förlängts ett år, till slutet av 2014.

Landstingets utredning Utveckling Östergötland, med syfte att skapa en regional organisation för regio-nala utvecklingsfrågor, har startat under 2013.

Mål 7Minst 400 bostäder ska kunna byggas årligen under mandatperioden. Minst 100 av dessa ska vara hyreslägenheter.

MÅLUPPFYLLELSE: Årligen redogörs för hur många bostäder som byggts och vilken upplåtelseform de har.


Utveckling: 2011 2012 2013

Under 2013 har slutbevis och slutbesked lämnats in för totalt 153 objekt. Av dessa avsåg 121 objekt enbostadshus och 26 objekt fritidshus. Sex objekt avsåg flerbostadshus om totalt 87 lägenheter. Tre av flerbostadshusen, totalt 30 lägenheter, utgör lägenheter i gruppboende i hyresrättsform. Två av flerbostadshu-sen, totalt 10 lägenheter, utgör äganderätter i parhus eller radhus. Ett flerbostadshus om 47 lägenheter utgör bostadsrätter. Sammantaget innebär detta ett nytill-skott om 208 lägenheter för permanentboende.

Byggande pågår i sex objekt i staden. Det innebär sammantaget ett tillskott om 344 lägenheter. Det rör sig om flerbostadshus varav 222 lägenheter utgör hyresrätter.

Under 2012 färdigställdes 141 lägenheter, samtliga lägenheter i småhus enligt Statistiska centralbyråns statistikunderlag. Jämfört med 87 färdigställda lägen-heter i flerbostadhus och 121 färdigställda lägenheter i småhus, är årets resultat förbättrat med föregående år. Målet att 400 nya bostäder ska kunna byggas årligen får betraktas som uppfyllt. Detta med hänsyn till den byggklara mark som finns inom kommunen, de bygglovsansökningar som inkommit och beviljats under året samt pågående byggprojekt. Målsättningen om 100 hyresbostäder årligen uppfylls inte i år men kommer att uppnås med råge under 2014.

13



Målområde Utbildningsstaden

Mål 8Barngrupperna ska minska i storlek.

MÅLUPPFYLLELSE: Antalet barn per årsarbetare minskar jämfört med år 2010.


Utveckling: 2011 2012 2013

Antalet barn per årsarbetare i förskolan var i Norrkö-ping 5,7 barn den 15 oktober 2010, enligt den officiella statistiken publicerad av Skolverket.

Antalet barn per årsarbetare minskade till 5,6 under 2011 och ökade till 5,9 barn per årsarbetare under 2012. Under 2013 sjönk antalet barn per årsarbetare igen till 5,6.

Gruppernas storlek har minskat från 17,7 2012 till 17,5 2013, enligt SCB.

Antal barn per årsarbetare

okt 2010 okt 2011 okt 2012 okt 2013

Antal barn per årsarbetare 5,7 5,6 5,9 5,6Källa: Webfocus

Mål 9Verksamheten i förskolan ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.

MÅLUPPFYLLELSE: Förskolan blir allt bättre på att stimulera barns utveckling och lärande och förbe-reda barnen för fortsatt utbildning, vilket visas i en årlig uppföljning utifrån ett kvalitetssystem.


Utveckling: 2011 2012 2013

Förskolan blir allt bättre på att stimulera barns utveck-ling och lärande samt förbereda för fortsatt utbildning. Under året har alla förskolor använt Qualis kvalitets-säkringssystem för att utveckla verksamheten. 15 enhe-ter har granskats av externa granskare utifrån kriterier inom elva olika kvalitetsområden. En majoritet har cer-tifierats. Den årliga uppföljningen visar att förskolornas starka områden är Utveckling och lärande, Trygghet och trivsel samt Organisation.

14



Mål 10Skolresultaten ska förbättras kraftigt och vara de bästa bland jämförbara kommuner.

MÅLUPPFYLLELSE: Andelen behöriga till gymnasiet ökar och uppgår till minst 95 procent år 2014.

Andelen elever i en årskull som avlägger gymnasie-examen ökar och är högre än 80 procent år 2014.

Andelen vuxenstuderande med lägst betyget E på avslutade kurser ökar och uppgår till minst 90 procent år 2014.

För de definierade andelarna ovan gäller även att Norrköping är en av de tre bästa vid en jämförelse inom gruppen större städer.

Uppföljning 2013 mål 10Målet är inte uppfyllt

Utveckling: 2011 2012 2013

Andelen elever med behörighet till nationella pro-gram i gymnasiet har minskat något, från 87,4 läsåret 2011-2012 till 85,6 procent 2012-2013. I gruppen större städer var andelen 87,9 procent läsåret 2012-2013 och skillnaden mellan Norrköping och gruppen större städer har ökat.

Andelen elever som fullföljer sin gymnasie utbildning inom fyra år uppgick 2013 till 75 procent, vilket är en förbättring med en procentenhet jämfört med 2012. För gruppen större städer var andelen år 2013 77 procent. Skillnaden mellan Norrköping och grup-pen större städer har minskat. De tre bästa kommu-nerna låg i intervallet 83-86 procent.

Inom grundläggande vuxenutbildning har 97 pro-cent av de studerande fått lägst E som betyg. Många elever inom grundläggande vuxenutbildning har stora studiesvårigheter. Inom den gymnasiala utbildningen har 83 procent av de studerande nått målet.

Andel elever som fullföljer sin gymnasieutbildning inom fyra år, procent

2010 2011 2012 2013

Fullföljd utbildning inom fyra år inklusive IV-program, Norrköping

73 71 74 75

Fullföljd utbildning inom fyra år inklusive IV-program, större städer

77 77 78 77

Skillnad, procentenhet 4 6 4 2Källa: Skolverket

Andel vuxenstuderande med lägst betyg E på avslutade kurser, procent

2010 2011 2012 2013

Grundläggande vuxenutbildning 92 98 97 97

Gymnasial vuxenutbildning 82 82 82 83Källa: Extens

Andel behöriga till nationellt program, procent

Läsår 20102011

Läsår 20112012

Läsår 20122013

Norrköping 86,6 87,4 85,6

Större städer 87,6 87,6 87,9

Skillnad, procentenhet 1,0 0,2 2,3Källa: Skolverket

15



Målområde Den barnvänliga staden

Mål 12Antalett barn och ungdomar som placeras i HVBhem ska minska.

MÅLUPPFYLLELSE: Antalet barn som har placerats i HVB-hem (Hem för vård eller boende) har minskat under året jämfört med antalet år 2010.


Utveckling: 2011 2012 2013

I jämförelse med 2010 har antalet barn och ungdomar i HVB-hem minskat med 17. Mellan åren 2012 och 2013 har minskningen varit 12 personer.Antal barn placerade i HVBhem

2010 2011 2012 2013

Antal barn 83 93 78 66Källa: VIVA

Mål 13Andelen barn som lever i hushåll med lång varigt beroende av försörjnings stöd ska minska.

MÅLUPPFYLLELSE: Andelen barn 0-17 år som under året har funnits i hushåll som har beviljats försörjnings-stöd under minst tio av årets månader har minskat i jämförelse med år 2010.


Utveckling: 2011 2012 2013

Andelen har ökat från 4,2 procent 2010 till 4,9 procent 2013.

Under 2013 fanns det 1 358 barn i hushåll som beviljats försörjningsstöd under minst 10 av årets 12 månader, vilket utgör en 4,9 procent av det totala anta-let barn 0-17 år i kommunen. Andelen har minskat med 0,2 procentenheter jämfört med 2012. I jämfö-relse med år 2010 har andelen ökat med 0,7 procenten-heter.

Mål 11Kommunen ska utveckla bra livs och lekmiljöer för barn.

MÅLUPPFYLLELSE: Arbete med säkra skolvägar genomförs för minst tre skolenheter per år.

Minst två förskolor eller skolor får upprustning av utemiljön varje år.

Minst två nya lekplatser anläggs varje år.


Utveckling: 2011 2012 2013

I skolresplaneprojektet samverkar tekniska konto-ret och utbildningskontoret i syfte att få fler att gå, cykla och åka med kollektivtrafiken till skolan för att minska trafiken och göra skolvägarna mer säkra. Inom projektet genomförs också kartläggningar av skolvä-gar och vilka platser som inte upplevs som trafiksäkra. I skolresplanprojektet har tre nya skolor integrerats; Östra Erlaskolan, Ektorpsringen och Vilbergsskolan. Totalt ingår 9 skolor i projektet.

Trafiksäkerhetsåtgärder har bland annat utförts vid trafikplats Beckershov, i korsningarna mellan Holmsta-gatan och Trozelligatan, Albrektsvägen och Gamla Övägen samt Finspångsvägen och Bråvalla. Nya has-tighetsgränser har införts inom Norrköpings tätort. De nya hastighetsgränserna har redan bidragit till minskat antal skadade personer i jämförelse med tidigare år under samma period.

Upprustning av utemiljön har skett vid Söderport samt Armbandet, Strandgården, Igelkotten, Fågel-sången, Jurslavillan och Tallbackens förskola. När förskolor renoveras finns ett pedagogiskt lokalprogram som tas fram enligt Norrköpings Förskola (modell-förskolan). Skolprogrammet ska användas vid renove-ringar och nybyggnation. Detta kommer att utvärderas under 2014.

I slutet av maj invigdes Strömparken. Besökare i olika åldrar har hittat till den nya och attraktiva parken. En lekmiljö i Oxelbergsparken har totalre-noverats under året och i Skarphagen har en helt ny lekmiljö skapats.

Andel barn som lever i hushåll med lång varigt beroende av försörjnings stöd

2010 2011 2012 2013

Antal barn 1 123 1 080 1 384 1 358

Andel barn 0-17 år, procent 4,2 4,1 5,1 4,9Källa: VIVA

16



Besökssiffror barn och unga vid kulturinstitutioner

2010 2011 2012 2013

Konstmuseet 5 214 6 637 7 055 7 175

Stadsmuseet 7 120 6 300 6 400 10 843

Biblioteken inbokade klassbesök 1 396 1 757 2 162 2 974

Skolbio Harlekinen/Cnema 4 730 7 400 7 302 13 862

Totalt 18 460 22 094 22 919 34 854

Besöksiffror barn och unga vid Norrköpings Symfoniorkester

2010 2011 2012 2013

Skolkonserter (förskola, gymnasiet) 12 680 11 526 11 626 11 174

Barn- och familjekonserter 1 661 3 063 3 094 5 795

Studiebesök, förskoleklass, special-grupper från sär- och träningsskolan

1 498 1 534 1 462 1 950

Konsert för personer med funktionsnedsättning

400 400 400 380

Uppsökande verksamhet i förskola och familjecentraler

0 230 318 200

Totalt 16 239 16 753 16 900 19 499

Övriga aktiveteter för barn och unga

2010 2011 2012 2013

Kulturskolan, antal barn aktiva i an-nan pedagogisk verksamhet

6 138 7 190 9 648 10 582

Föreningsaktivitet, antal bidrags-berättigade i åldern 7-20 år

12 893 10 801 12 170 13 210

Mål 14Alla barn ska erbjudas möjlighet att utvecklas inom kultur och fritidsområdet.

MÅLUPPFYLLELSE: Samarbetet mellan kultur- och fri-tidskontoret och förskolan/skolan har ökat jämfört med år 2010. Antal besök av barn och unga på kulturinsti-tutionerna under året har ökat jämfört med år 2010.


Utveckling: 2011 2012 2013

Stadsbibliotekets klassbesök har mer än fördubblats 2013 jämfört med 2010. Även antalet besök av barn och unga på stadsmuseet har ökat kraftigt under perioden.

Norrköpings Konstmuseum redovisar en ökning jämfört med 2010 av antalet besök av barn och unga med 38 procent. Antalet program och aktiviteter för barn och unga har ökat både på museet och externt. Förutom bildverkstad och familjevisning har museet satsat på nya samverkansformer i dialog med brukare och externa aktörer.

Det totala besöksantalet på Cnema av barn och unga har ökat från 6 226 besök år 2010 till 13 862 besök år 2013. Samarbetet mellan Cnema och skolor i Norrkö-ping har ökat framför allt inom det egna skapandet. 2010 fanns i princip ingen sådan verksamhet alls och 2013 nådde pedagogerna 4 002 barn.

Genom Kulturlagets verksamhet i grundskolan erbjuds alla barn kulturupplevelser av högsta klass. Alla barn i årskurs 3 har deltagit i Bronsåldersspelet Kon-ungasejdeln på Himmelstalund. Även på mellan- och högstadiet får många elever delta i något temaarbete med Kulturlaget. Alla grundskolebarn erbjuds att delta i ämnesverksamheten genom informationsbroschyren, men alla har inte möjlighet att delta. Skälen till det är flera, till attraktiva instrumentgrupper är köerna för långa, kostnaderna är ett hinder, ett tredje skäl kan vara att man inte har kännedom om vad kulturskolan är och vad den står för.

Norrköpings Symfoniorkesters uppsökande verk-samhet har alltmer ersatts av att de arbetar med barn i process vid de olika skol- och barnproduktionerna.

Det bidragsstödda föreningslivet har ökat från 12 893 barn och unga 2010 till 13 210 år 2013.

90

95

100

105

110

19931995

19971999

20012003

20052007

20092011

19941996

19982000

20022004

20062008

20102012

Förändringar av trafikmängderna inom centrumsnittet (området som avgränsas av Norra, Östra och Södra Promenaden samt Kungsgatan) på lång sikt kan ses som en indexkurva där 1993 års värdenmotsvarar index 100

17



Målområde Den gröna staden

Mål 15Behovet av transporter i kommunen ska minska och de transporter som sker ska vara så hållbara som möjligt.

MÅLUPPFYLLELSE: Kommunstyrelsen, stadsplane-ringsnämnden och tekniska nämnden redovisar årligen hur man i stadsplaneringen har arbetat för att minska behovet av transporter. Den årliga relativa ökningstak-ten av biltrafikarbetet i centrala Norrköping minskar jämfört med år 2010. Antalet cyklister ökar jämfört med år 2010.


Utveckling: 2011 2012 2013

Kommunstyrelsens kontor, stadsbyggnadskontoret och tekniska kontoret samarbetar kontinuerligt för att öka det hållbara resandet och för att minska behovet av transporter. I uppföljningen nedan redovisas exempel på insatser

Trafikmätning och åtgärderTekniska kontorets utför varje år mätningar av antalet fordon som passerar centrumsnittet. Trafikmätningar som utfördes 2012 visar en trafikminskning på cirka 3 procent i centrala Norrköping jämfört med 2010 och under samma period har cykeltrafiken i mätpunkterna ökat med 9,1 procent. Under 2013 har Östra prome-naden och stråket från Vrinnevi mot centrum fått nya gång- och cykelvägar. Därtill har kontoret förbättrat trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter och genom-fört flera cykelfrämjande aktiviteter.

PlaneringStadsbyggnadskontoret arbetar bland annat med en ny översiktsplan för landsbygden, riktlinjer för parkering inklusive en ny parkeringsnorm, riktlinjer för kollek-tivtrafik samt är i uppstartsfasen med en ny översikts-plan för staden. Norrköping befinner sig i ett läge av stark befolkningstillväxt men med god planering kan möjligheterna till minskat transportbehov och hållbara transporter ändå öka.

Riktlinjer Kommunstyrelsens kontor har reviderat riktlinjen för upphandling och inköp och även kompletterat rikt-linjen med en resehandbok för kommunanställdas tjänsteresor.

Samverkan Kommunstyrelsens kontor samverkar med Linköpings universitet och Statens transport- och forsknings-institut, VTI. Under året har ett seminarie som främjar målet arrangerats. Kontoret ingår också i referensgrup-pen för forskningsprogrammet Hållbara Norrköping. Stadsutvecklingsprojektet Saltängen ingår i ett forsk-ningsprogram kring elfordon och laddinfrastruktur tillsammans med LiU och flera andra parter.

18



Mål 16Alla Norrköpingsbor ska ha grönområde inom gång avstånd från sin bostad.

MÅLUPPFYLLELSE: Andelen invånare ökar som har mindre än 300 meter från sin bostad till plats planlagd som allmänt tillgänglig park, natur eller vattenområde, jämfört med år 2010.


Utveckling: 2011 2012 2013

Kontoren arbetar med att uppfylla målet om gångav-stånd till grönområde i all planering. Svårigheter att finna lämpliga platser samt finansiering utgör hinder i arbetet och målet kommer inte att kunna uppfyllas under målperioden.

Kontoren vill ändå framhäva att en ökad attraktivi-tet och tillgänglighet till parkmiljöer har åstadkom-mits under 2013. Strömparken har byggts om med en mängd attraktiva kvaliteter. Detta gör att många män-niskor i innerstaden har fått närmre till en park med höga kvaliteter. Parken lockar även människor utanför promenadavståndet på 300 meter. Nämnas bör också Tullhusbron som har öppnat upp ett nytt stråk i staden förbi parkmiljöer som Norra kajen och Strömsholmen. Bron bidrar till att fler människor kan röra sig i stadens grönområden.

Tekniska kontoret har definierat tillgängligt grön-område som en yta om minst 0,3 hektar. Måttet 0,3 hektar har hämtats från miljöpsykologisk forskning och är enligt Boverket det rekommenderade minsta måttet på en lokalpark. Norrköpings grönområden har analyserats utifrån detta och då framstod behov särskilt i nedan nämnda områden.

Grönområden i Haga och stadsdelen BergetI syfte att nå målet undersöktes möjligheten att göra om fotbollsplanen i anslutning till Hagaparken till grönyta. Det framkom att en sådan ombyggnation

inte var möjlig eftersom planen används frekvent av Hagaskolan och Hagagymnasiet. Det finns tyvärr inte någon annan tillgänglig yta att omvandla till park i detta område. Inom stadsdelen Berget arbetar stads-byggnadskontoret med en ny detaljplan. Detaljplanen innefattar en ny park och när den är klar kommer de kvarter som saknar grönområde idag att ha närmare än 300 meter till den parken. Detta kommer att dröja några år eftersom bostäderna måste byggas innan parken.

KartläggningTekniska kontoret genomför en studie där parker och grönområden större än 0,3 hektar kartläggs och ana-lyseras. Utifrån studien tas utvecklingsförslag fram för grönområdena så att fler människor ska ha tillgång till park inom 300 meter.

Mål 17All mat som serveras på kommunens förskolor, skolor och boenden skall tillagas så nära brukaren som möjligt.

MÅLUPPFYLLELSE: : Antalet tillagningskök har ökat jämfört med år 2010


Utveckling: 2011 2012 2013

Totalt finns 42 tillagningskök inom förskolan. Under 2013 har Sjörövaren och Ringblommans förskola fått tillagningskök. Vid Rönnbärets förskola har ombygg-nation av ett befintligt tillagningskök skett.

I skolan finns 25 stycken tillagningskök. Inga nya tillagningskök har tillkommit under 2013.

Inom vård och omsorg finns totalt sju tillagningskök. Inga nya tillagningskök har tillkommit under 2013.

19



Målområde Omsorgsstaden

Mål 18Den enskildes delaktighet och in fly tande inom äldre omsorgen ska öka genom att vi inför valfrihetssatsningen Mina timmar.

MÅLUPPFYLLELSE: Innehållet i satsningen Mina timmar definieras och sedan följer man årligen upp i vilken utsträckning den har genomförts.


Utveckling: 2011 2012 2013

Innehållet i satsningen Mina timmar har definierats. Mina Timmar innebär att den som har serviceinsatser, som till exempel städ och tvätt, får ett beslut om ett antal timmar och i beslutet framgår målet med insat-serna. Den beslutade tiden blir därmed den enskildes Mina Timmar. Den som har beviljats Mina Timmar kommer inom ramen för en serviceinsatsmeny kunna välja vad hon eller han vill ha utfört när hemtjänsten kommer. Serviceinsatsmenyn är inte statisk utan kan och bör förändras över tid, exempelvis efter uppföljning och utvärdering 2015.

Personalen som utför serviceinsatser kommer att tillhöra en serviceinsatsgrupp och arbeta på ett ännu mer flexibelt sätt än vad man kan göra i dag. Så långt som möjligt ska den enskilde vara med och bestämma när serviceinsatsen ska utföras och hur tiden ska för-delas. Mina Timmar kommer med detta arbetssätt att ge dem som har hemtjänst ökad delaktighet och ökat inflytande över sin vardag.

Mina timmar innebär också att ett ”servicetorg” ska öppnas i centrala Norrköping. Där ges information för kommunens invånare om vård- och omsorgskontorets verksamheter och om andra myndigheter, organisa-tioner och samfund. På servicetorget arbetar bistånds-handläggare, undersköterska och arbetsterapeut som kan ge individuell rådgivning och vägledning vad gäller kommunal vård- och omsorg och välfärdstekno-logi, det vill säga hjälpmedel av olika slag.

Vid vård- och omsorgsnämndens möte den 11 december 2013 fattades beslut om att Mina Timmar påbörjas i ett geografiskt område som ska utvärde-ras efter fyra månader. Det geografiska området är Hageby, Ringdansen och Vikbolandet. Utvärderingen ska presenteras för vård- och omsorgsnämnden våren 2015 inför nytt ställningstagande.

Mål 19Kommunen ska erbjuda anpassade boenden och verksamhetsformer för dessa grupper (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning)

MÅLUPPFYLLELSE: Årligen redovisas i vilken utsträck-ning som personer med funktionsnedsättning eller sjukdomar har erbjudits boende och verksamhet som är anpassat till personen.


Utveckling: 2011 2012 2013

Arbete pågår med omstrukturering inom befintliga särskilda boenden för att få mer homogena grupper. Inventering har gjorts av de personer som har boende-stöd och deras behov. Planering pågår kring kompe-tensutveckling för personal utifrån brukarnas behov av stöd. Mötesplats för målgruppen behöver utvecklas. Nya anpassade lokaler för boendestöd skulle förbättra verksamheten.

För daglig verksamhet är grunden individanpassning men ett förbättringsarbete kvarstår för att fullt ut få en daglig verksamhet som är anpassat till individnivå. Även den fysiska miljön behöver vara individanpassad för att verksamheten ska fungera för alla parter. Det krävs en flexibilitet i att kunna förändra den fysiska miljön allteftersom, som inte är optimal. En ny daglig verksamhet enligt LSS startade under året. Det är en bildstudio för filmproduktion, där några personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning deltar.

En försöksverksamhet i samverkan inom Norrkö-pings kommun kallad NP-center startade i oktober. Verksamheten, som är under uppbyggnad, sker i samverkan med utbildningskontoret och socialkontoret och erbjuder korttidsboende, fritidsaktiviteter, stöd i skola, familjestöd och eller behandling. De har även ett uppdrag att arbeta med metod- och kompetensutveck-ling, som ska komma alla nämnders verksamheter och naturligtvis målgruppen till del.

Vård- och omsorgskontoret har under 2013 fortsatt att utbilda personal i en evidensbaserad och beprövad arbetsmetod som heter ”Ett Självständigt Liv” (ESL). Genom ESL ges social färdighetsträning för att öka möjligheten till självständigt liv, öka förmågan och utbytet av att umgås med andra, bli mer kunnig om egna reaktioner, minska kvarstående symtom och få en större förmåga till samarbete. Även utbildning i neuro-psykiatri pågår för personal.

20



Målområde Den demokratiska och tillgängliga staden

Mål 20Norrköpings kommun ska förbättra sina resultat inom demokratiområdet. Norrköping ska därför främja lika rättigheter och möjligheter för alla, oberoende av förutsättning eller bakgrund.

MÅLUPPFYLLELSE: Nämnderna redogör årligen för hur de har kommunicerat aktuella frågor i olika kom-mundelar med medborgare, föreningar, nätverk etce-tera samt om de själva eller tillsammans med annan nämnd har hållit kontaktmöten i olika kommundelar.

Årligen rapporteras från förvaltningarna hur hante-ringen av synpunkter från medborgarna har skett.

Norrköpingsbornas deltagande i valet till Europa-parlamentet år 2014 är högre än valdeltagandet 2009. Norrköpingsbornas deltagande i valen till riksdag, landsting och kommun år 2014 är högre än valdelta-gandet år 2010.


Utveckling: 2011 2012 2013

Hur har nämnderna kommunicerat aktuella frågor i kommundelarna?Nämnderna och förvaltningarna kommunicerar aktu-ella frågor i flera forum och med flera metoder. Nedan redovisas några exempel.

Under året har kommunens närvaro på hemsidan och i sociala medier fortsatt att utvecklas. Vid sidan av de egna hemsidorna finns kommunen på Facebook, Twitter och Instagram. På Facebooksidan kan med-borgare ställa frågor och snabbt få svar. Livsmedels-kontroller på Facebook är också en verksamhet som uppmärksammats av många kommuninvånare.

Vid stadsutvecklingsprojekt samverkar stadspla-neringsnämnden och stadsbyggnadskontoret med medborgarna, såväl i tidiga som i senare skeden. När

ett arbete pågår i ett område bjuder nämnden in till dialog. Alla detaljplaner läggs upp på kommunens webbplats och annonseras i papperstidningar.

Stadsbyggnadskontoret har i december genomfört en utställning i Domino galleria. Utställningen handlade om hur innerstaden ska utvecklas. Kontoret var på plats med enkäter, visualiseringsbord och barnhörna. Under hösten 2013 har stadsbyggnadskontoret också visat verktyget Cityplanner för den tjänstemanna-grupp som arbetar med civilsamhällets föreningar, så som Röda korset, KRIS och pensionärsföreningar. Stadsbyggnadskontoret har visat hur Cityplanner kan användas för att underlätta för de berörda föreningarna att inkomma med synpunkter till kommunen.

Tekniska nämnden har gett tekniska kontoret ett uppdrag att öka medborgarinflytandet med hjälp av dialogmöten i samband med omgestaltning av lekmil-jöerna i Skarphagsparken och Oxelbergsparken samt vid förstudien av Ektorpsparken.

Tekniska kontorets verksamhet för avfall mötte under kulturnatten medborgare i Hörsalsparken för att uppmärksamma miljöfrågorna kring elavfall, och i oktober arrangerade det så kallade Myggnätet en träff för barn kring samma tema. Utöver det har tekniska nämnden och tekniska kontoret genomfört dialogmöte kring hundrastgård i Oxelbergen där de närboende bjöds in för dialog. Under hösten har en kampanj för att främja cyklande framför bilåkande genomförts. Cyklisterna fick reflexvästar där texten ”Du blev just omkörd av en cyklist” fanns tryckt på ryggen.

Vård- och omsorgsnämnden kommunicerar aktuella frågor med kommunala pensionärsråden, kommunala rådet för funktionshinderfrågor och genom LSS-sam-verkan samt genom aktiviteter så som psykiatriveckan.

Utbildningsnämnderna och utbildningskontoret samverkar med föreningar när det gäller ungdo-mars engagemang i Folkparken, skolors nyttjande av idrottsplatser, Idrott utan gränser med mera. Enskilda

21



ledamöter i barn- och ungdomsnämnden har under året deltagit i olika möten på förskolor och skolor.

Byggnads- och miljöskyddsnämnden har under 2013 deltagit i bomässa och bodagar samt andra informa-tionsaktiviteter.

Rapportering av synpunkter från medborgarnaNär det gäller synpunkter görs en sammanställning varje halvår över synpunkter som kommer in via kom-munens webbplats Tyck till. Antalet inskickade syn-punkter har ökat årligen, 2013 var antalet 518 stycken.

Flertalet nämnder får rapporter över de synpunkter som lämnas av medborgare. Förvaltningarna lämnar också kvalitetsredovisningar till nämnderna.

Antal inkomna synpunkter via norrkoping.se

2010 2011 2012 2013

Inkomna synpunkter 352 384 443 518

ValdeltagandeUnder 2014 genomförs två val i Sverige – valet till Europaparlamentet i maj och val till riksdag, landsting och kommun i september. Valnämndens arbete under 2013 och 2014 sker med fokus på att valen ska genom-föras på ett korrekt sätt. I detta arbete ligger dels att se till att lagstiftning följs under valen men också verka för att röstberättigade undviker att rösta på grund av bristande information eller strukturella hinder. De åtgärder nämnden kan vidta får förhoppningsvis den indirekta effekten att fler väljer att rösta vid valen.

Valnämnden planerar valorganisationen så att alla väljarna ges möjlighet att lämna sin röst i val- och röstningslokaler som är tillgängliga för alla och med generösa öppettider i förtidsröstningslokalerna.

Mål 21Den fysiska tillgängligheten i kommunen ska öka.

MÅLUPPFYLLELSE: Norrköpings kommuns tillgäng-lighetsarbete, utifrån en samlad årlig bedömning som görs med hjälp av E-verktyget, har förbättrats jämfört med 2010.


Utveckling: 2011 2012 2013

E-verktyget används inte längre för att rapportera arbetet med kommunens tillgänglighetsanpassningar. Lokalförsörjningen arbetar med statusbesiktningar som underlag för prioritering vid tillgänglighetsan-passningar och åtgärderna rapporteras i den löpande verksamheten

En inventering har gjorts för att kartlägga de hinder som behöver åtgärdas i syfte att förbättra den fysiska tillgängligheten i kommunen. Under 2011 och 2012 arbetade lokalförsörjningen med att avhjälpa de mindre hindren. Under 2013 har lokalförsörjningen jobbat med att avhjälpa större hinder. På skolor, förskolor och fritidsgårdar har ett antal ramper tagits fram, belysning har förbättrats, sandlådor gjorts tillgängliga och kom-pletteringar med automatiska dörrstängare har gjorts. Linghallen har anpassats med ramp och åtgärder i omklädningsrum.

Det kommer att bli ytterligare förbättringar i tillgänglighetsarbetet då det kommit nya regler i BBr (boverkets regelsamling för byggande) och hårdare krav på tillgänglighet vid tekniskt samråd.

22



Mål 22Kommunen ska aktivt arbeta för att andelen människor som upplever att de blir diskriminerade minskar.

MÅLUPPFYLLELSE: Kommunen stödjer varje år aktiviteter som syftar till att minska diskriminering och genomför aktiviteter för att öka kunskaperna om mångfaldsfrågor bland kommunanställda.


Utveckling: 2011 2012 2013

Utöver nedanstående kommunövergripande aktiviteter som syftar till att utveckla likabehandlingsarbetet, sker också insatser inom kommunens olika verksamheter.

Vinna Vinna programmet pågår under hela 2013. Vinna Vinna är ett utvecklingsprogram för medarbe-tare från olika verksamheter inom hela organisationen i syfte att öka kunskapen om diskriminering, likabe-handling, jämställdhet och mångfaldsfrågor. Program-met genomförs sedan 2008 i samarbete med Linkö-pings kommun.

Under 2013 har kommunens övergripande likabe-handlingsplan som gällt från 2010 utvärderats och kommunstyrelsen har därefter antagit en ny plan för likabehandling som gäller för 2014-2016. Ett av de formulerade målen är att ingen ska utsättas för diskri-minering, kränkande särbehandling eller trakasserier på kommunens arbetsplatser.

Under året har riktlinjen Chef i Norrköpings kommun omarbetats och bland annat har ett stycke text tillkommit som ett led att tydliggöra det ansvar som kommunens chefer och ledare har i likabehand-lingsarbetet: ”Som chef är du förebild och normsättare vilket innebär att vad du säger och vad du gör påverkar din omgivning och medarbetarnas sätt att handla. Du lyssnar och litar på dina medarbetare, du visar respekt för allas lika värde, ser värdet av och verkar för mång-fald i kommunen. Du, tillsammans med dina med-arbetare, ansvarar för att det inte förekommer kränk-ningar eller trakasserier i verksamheten.”

Under våren 2013 genomfördes den vartannat år återkommande kommunövergripande medarbetarun-dersökningen. Resultatet för frågeområdet likabehand-ling utgör ett viktigt underlag för fortsatta reflektioner, diskussioner och åtgärder på samtliga nivåer inom organisationen – kommunen som helhet, förvaltnings-vis och på varje enskild enhet och arbetsplats.

Målet för Personalutskottets arbetsgivaruppdrag 2013 lyder ”Alla medarbetare i Norrköpings kommun tar ansvar för det egna och det kommungemensamma uppdraget och agerar utifrån det synsätt som beskrivs i Medarbetare i Norrköpings kommun”. I Norrköpings kommun innebär medarbetarskap att ta ansvar för uppdraget och för de möten och relationer som uppstår i det.

Mål 23Tillgänglighetsfrågor ska integreras i alla verksamheter och på alla nivåer, från beslutsunderlag till uppföljning och utveckling. I situationer där man måste göra avsteg från detta ska anledningen förklaras och motiveras.

MÅLUPPFYLLELSE: Tillgänglighetsfrågorna ingår i samtliga verksamhetsnämnders uppdragsplaner


Utveckling: 2011 2012 2013

De flesta verksamhetsnämnderna angav tillgänglig-het i sina uppdragsplaner för 2013 men på olika sätt. Tekniska nämnden angav i sin vision att Norrköping är tillgängligt för alla. Vård- och omsorgsnämnden skrev om tillgänglighet utifrån vision att 2030 har Norrkö-pings kommun en äldre- och funktionshindersomsorg som bland annat skapar möjligheter för personer med funktionsnedsättning att utifrån egna förutsättningar och resurser kunna växa och utvecklas på lika villkor som andra kommuninnevånare.

Några nämnder hade formulerat mål för tillgänglig-het i uppdragsplanen. Stadsplaneringsnämndens mål 10 beskrev att tillgänglighetsfrågorna ska integreras i alla verksamheter och på alla nivåer. Den fysiska tillgängligheten i och till kommunens lokaler ska öka enligt tillgänglighets-databasen. Kultur- och fritids-nämnden hade tillgänglighet i flera mål. De syftade till att fler ska kunna ta del av Norrköpings kultur- och fritidsaktiviteter.

Socialnämnden beskrev tillgänglighet i sitt grund-läggande förhållningssätt, att de ska vara tillgänglig när människor är i behov av service och stöd oavsett even-tuella funktionsnedsättningar. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden beskrev att kommunens gemensamma kvalitetskriterier ska gälla för alla verk-samheter, där ett av de totalt fyra kriterierna handlar om tillgänglighet.

Tre nämnder hade inget tydligt skrivet om till-gänglighet i uppdragsplanen, det var barn- och ungdomsnämnden, gymnasienämnden samt byggnads- och miljöskyddsnämnden.

Barn och ungdomar är prioriterade i det internationella arbetetCreanet är ett projekt med fokus på kreativitet på förskolan. Partners från tio länder har deltagit i projektet. Totalt har 25 personer från Norrköping, huvudsakligen förskollärare från fem olika förskolor, varit delaktiga i projektaktiviteterna under 2013. Flertalet utbyten mellan skolor har skett inom olika program som Atlas, Athena (yrkesförberedande) och Leo-nardoprogrammen (program för livslångt lärande).

Internationalisering används för att öka måluppfyllelsenI oktober var det nordiskt borgmästarmöte i Norrköping och ett ett nytt tioårigt sam-arbetsavtal med de nordiska vänorterna undertecknades. (Trondheim i Norge, Tam-merfors i Finland, Odense i Danmark, Kopavogur på Island, Klaksvik på Färöarna). Samarbetet mellan vänorterna baseras på avtalet Nordisk Plattform från 1995.

Nyanländas kunskaper och erfarenheter tas tillvaraStadsplaneringsnämnden utvecklar olika sätt att nå Norrköpingsborna. I Hageby har de haft medborgardialog både på kulturfestivalen och i Mirum galleria. Kultur- och fritidsnämnden erbjuder flera öppna mötesplatser och former för nyanlända Norrköpingsbor, till exempel stadsbiblioteket.

Bidra till handlingsplan för att begränsa barnfattigdom och dess effekterEn arbetsgrupp med tjäns-temän från olika förvalt-ningar och organisationerna BRIS och Rädda Barnen har genomfört en kartläggning av insatser och tagit fram ett förslag till riktlinje.

Nära samverkan i företagsärendenEtableringsgruppen sam-ordnar förfrågningar från företag, både när det gäller etableringar och andra mer komplicerade företagsfrågor, och verkar för en smidig etableringsprocess. Gruppen leds av näringslivskontoret, i gruppen deltar även personal från stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret samt bygg- och miljökontoret. Även Räddningstjänsten Östra Gö-taland och Norrköping Vatten AB får löpande information om de ärenden som tas upp i gruppen. Under 2013 hanterade gruppen ett 50-tal ärenden. De mer komplexa etableringsfrågorna har kun-nat lösas på ett bra och effek-tivt sätt, tack vare samarbetet i etableringsgruppen.

Internationellt samarbete bidrar till näringslivsutvecklingEuniverCities Network är ett europeiskt nätverk, som Norrköping tillsammans med Linköpings universitet och Linköpings kommun var ob-servatörer i under 2012, men där samtliga blev medlemmar 2013. Nätverket består av 14 medelstora städer samt 15 universitet där man arbe-tar tillsammans för att ge kunskapsstäder mer synlig-het i Europa. Syftet med nätverket är att utbyta och sprida kunskap, kompetens och erfarenhet om städers och universitets samarbete. Nätverket har sin grund i Horizon 2020 för smart och hållbar tillväxt och fäster stor vikt vid kunskap, innovation och teknik.Norrköpings kommun har under året deltagit i Euro-pean Cities Network for business friendly enviro-ment genom kultur och fritidskontoret, i Creanet genom utbildningskontoret, EuNet genom förtroende-valda och tjänstemän samt i EmploYouth, som innehåller erfarenhets utbyte och best practise kring arbets åtgärder för ung domar, genom arbetsmarknads kontoret.

Minska energianvändningNämnderna arbetar numera med digitala handlingar. E-tjänsterna för medborgare blir fler, arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden har en e-ansökan om ekono-miskt bistånd på webbplat-sen. Inom socialnämndens verksamhet arbetar man mer med videokonferenser för att minska resandet. Belysningen på el-ljusspår, som kultur- och fritidsnämn-den ansvarar för, har bytts ut till LED-lampor. Kontoren i förvaltningshuset Rosen ingår i ett projekt för att genom ändrat beteende minska en-ergianvändningen i kontors-miljöer.

Bevara och öka den biologiska mångfaldenInom tekniska nämndens an-svarsområde har en bäck med laxtrappa, Lekbäcken, anlagts i Strömparken. Den har blivit ett populärt utflyktsmål för Norrköpingsborna samtidigt som laxarna nu kan simma längre upp i Strömmen. Kultur- och fritidsnämnden arbetar för att intressera kom-muninvånarna för naturen. En natt- och spökstig har anlagts i Ingelsta ekbackar, där man orienterar sig med hjälp av reflexer och möter spännande upplevelser med naturanknyt-ning. Naturreservatet på Kop-parholmarna invigdes med turbåt till ön samt utställning om kultur och natur under ytan. Den populära snorkel-leden i Arkösund renoverades och placerades ut i juni.

Skapa förutsättningar för jämställd fritidBarn- och ungdomsnämnden stöder elever att vara aktiva på fritiden. De samarbetar med föreningar i Idrott utan gränser genom att alla elever får möjlighet att prova på olika idrotter under lektions-tid. Dessutom erbjuder Idrott utan gränser verksamhet ut-anför skoltid i flera stadsdelar.

Förbättrad service till företagFör att få information om vad företag anser om servicen genomfördes Sveriges Kom-muners och Landstings un-dersökning Insikt, som vänder sig till företag som haft ett avslutat myndighetsärende med kommunen under 2012. Berörda förvaltningar arbetar nu vidare med förbättringar utifrån resultaten.

Exempel på nämndernas arbete under år 2013 utifrån kommunfullmäktiges preciseringarKommunfullmäktige anger årligen preciseringar för nämndernas arbete med hållbar utveckling, strategiska miljöfrågor, näringsliv samt internationell samverkan. År 2013 fanns tio preciseringar, som redovisades i budgetdokumentet. Det utförs mycket arbete inom de här områdena, här ges några exempel från år 2013.

23



Norrköpings fond för forskning och utveckling13 projekt har blivit beviljade medel i kommunens fond för forskning och utveckling. Med fonden vill man öka utbildningsnivån i Norrköping, utveckla kommunens verksamhet och stärka utbildning och forskning vid Campus Norrköping. Totalt har kommunstyrelsen beviljat 14 897 tkr av de 20 000 tkr som ingick i fonden. Ett antal delrapporter har kommit in och godkänts.

Hagagymnasiet med musik på toalettenSlutbesiktning och invigning av de nyrenoverade lokalerna på Hagagymnasiet ägde rum alldeles i början av året. Idén att förse de nya toaletterna med dämpad musik från inbyggda högtalare väckte ett starkt intresse från media.

SkolfamSkolfams arbete syftar till att förbättra livssituationen och möjligheterna för familjehemsplacerade barn genom att stärka barnens skolresultat. Totalt ingår 31 barn i SkolFam och under 2013 har totalt sju nya barn kart-lagts. En uppföljning visar en förbättring i både svenska, matematik där inte minst arbetsminnesträning har varit betydelsefullt. Likaså har den känslomässiga statusen och barnens relationer förbättrats. Inte minst viktigt ses en signifikant förbättrad självbild. Skolfam är en av Norrköpings sociala investeringar, se sida 93.

Lärande för en bra start i livetIngenting är egentligen viktigare för vår framtid än att våra barn och unga får en bra start. Därför satsar Norrköping också på att skapa en kvalitativ hållbar utbildning för barn och ungdomar i alla åldrar. Det pedagogiska arbetet börjar inte när barnen börjar första klass. Det börjar redan från start – i förskolan. Att elever och förskolebarn dessutom får tillgång till fräscha och ändamålsenliga lokaler och omgivningar i sin vardag, ser vi som en självklarhet.

FörstelärareNorrköpings kommun har under året rekryterat 52 förstelärare och en lektor med hjälp av Skolverkets finansiering av lönen med 5000 kr per lärare. Söktrycket var mycket högt, och tjänsterna tillsattes under okto-ber 2013. Spridningen mellan skolformer, ämnen och enheter är stor.

Svanen – bästa förskola 2013Ett antal förskolor har granskats av Q-steps inom kva-litetssystemet Qualis, med goda resultat. Flera förskolor har certifierats, det vill säga uppnått en bra kvalitetsnivå, och en förskola, Svanen, uppnådde så höga resultat att de senare utsågs till Sveriges bästa förskola 2013 inom Qualissystemet.

Alla barn i skolanAlla barn i skolan är ett samverkansprojekt mellan socialkontoret och utbildningskontoret. Syftet är att ta ett helhetsgrepp kring skolfrånvaro – från förebyggande arbete till kraftfulla insatser för de barn och unga som behöver det. Under hösten pågick ett arbete med 21 elever. Av dessa elever hade 19 av 21 elever en förbättrad skolnärvaro under pågående stöd av teamet. Totalt har processtödjarna i projektet hittills arbetat med 144 elever sedan det startade 2012. Projektet är en av Norrköpings sociala investeringar, se sida 93.

5,6Personaltätheten i förskolan 2013 är 5,6 barn per årsarbetare. 2012 låg siffran på 5,9 barn per årsarbetare.

24


Årets verksamhet I Kommunen – Förvaltningsberättelse

Födelsetalen i Norr-köping är fortsatt höga. Antalet elever i grundskolans tidigare år ökar och elevantalet i årskurs 7-9 minskar inte längre

55Så många timmar, i genomsnitt, har kommunens fritidsgårdar med tonårsverksamhet öppet varje vecka.

6 750 12 071 2 898 barn gick i kommunal förskola, av totalt 7 576 förskole barn

elever gick i kommunal grundskola, förskoleklass till nian, av totalt 14 743 grundskoleelever

elever gick i kommunal gymnasieskola, av totalt 4 950 gymnasie elever

Andel av Norrköpings befolkning 25-64 år efter högsta utbildningsnivån 1985-2012

0

10

20

30

40

50

60

1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011

Förgymnasial

Gymnasial

Eftergymnasial

25


Förvaltningsberättelse – Årets verksamhet I Kommunen

Nya innovationer, nybyggda boenden och ett förebyggande arbete har fortsatt att skapa goda förutsättningar för de med vård- och omsorgsbehov i Norrköping. Vår vision handlar om det goda livet, och uppdraget äratt skapa, utveckla och leverera välfärdstjänster till medborgare ochverksamheter i vårt område.

Förberedelser för hemsjukvård i kommunenFörberedelserna inför att kommunerna i länet tar över hemsjukvården har pågått under hela året och bland annat inneburit att ta fram en länsgemensam plan för kompetensförsörjning och bygga upp de nya organisa-tionerna i respektive kommun med bibehållen patient-säkerhet. I Norrköping har en ny enhet att bildats, där all hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ordinärt boende ingår. Hemsjukvårdsteamen består med andra ord av distriktssköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeu-ter, sjukgymnaster och undersköterskor.

Insatssamordning för barn och ungaSocialkontoret startade en insatssamordning för barn och unga för att minska inköp av HVB-vård. Bland annat ska vård i egen regi prövas och samverkan med KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället) utökas för att arbeta med ungdomar på hemmaplan. Detta har inne-burit att antalet vårddygn minskat kraftigt under året däremot har genomsnittskostnaderna per vårddygn ökat.

Anhörig och kunskapscenterEtt anhörig- och kunskapscenter startade i början året på Drottninggatan. Centret är till för alla som vårdar eller stöttar någon närstående och erbjuder kostnadsfria stödsamtal, samtalsgrupper, studiecirklar och föreläs-ningar. Det är ett samarbete mellan vård- och omsorgs-kontoret och socialkontoret.

Vård, stöd och delaktighet

47värdegrundsledare har utbildats för att hjälpa till i värdegrundsarbete

Bostadssamordning Bostadssamordningens arbete tillsammans med andra myndigheter och fastighetsägare har fortsatt att bidra till att färre vräkningar genomförts. Samtidigt gör bostads-bristen det svårt att hitta bostäder för dem som har fullföljt en behandling eller som deltar i en öppenvårds-behandling.

Utredning av Lag Om ValfrihetssystemFörutsättningarna för att införa LOV inom hemtjäns-ten har utretts och vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att inte införa LOV. Under våren gjordes en enkätundersökning om valfrihet i äldreom-sorg. Drygt 2 000 Norrköpingsbor över 64 år svarade.

På frågan om möjlighet att välja mellan kommunen respektive privata företag som utförare svarade den över-vägande delen, 44 procent, att de väljer kommunen som utförare i hemtjänsten, 40 procent svarade ”vet ej” och resterande 16 procent valde privata samt både privata och kommunen som utförare. Behov att få hjälp med var framförallt serviceinsatser som städ, tvätt och inköp.

Vrinnevihus boende för sverigefinnar På Finlands självständighetsdag den 6 december invigdes vård- och omsorgsnämndens första profilerade boende för sverigefinnar på äldreboendet Vrinnevihus som drivs av företaget Ansvar och Omsorg.

26



2 261Så många konsumentrådgivningsärenden har Konsument Norrköping behandlat under året.

På innergården vid Granens aktivitetscenter invigdes i oktober ett utomhusgym för äldre. Det är Norrköpings första utomhusgym och består av olika tränings-maskiner.

16Psykiatriska veckan genom-fördes för 16:e gången för att synliggöra och skapa kunskap kring frågor som rör psykisk hälsa och ohälsa.

En försöksverksamhet kallad NP-center har startat för att kunna erbjuda ett samlat stöd till ungdomar med social problematik och deras familjer.

Totalt antal kommunmottagna i Norrköpingenligt ersättningsförordningen

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1 000

20022003

20042005

20062007

20082009

20102011

20122013

Antal

0

5

10

15

20

25

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Andel barn som finns i ekonomiskt utsatta hushåll

RiketNorrköping

Procent

Totalt antal kommunmottagna i Norrköpingenligt ersättningsförordningen

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1 000

20022003

20042005

20062007

20082009

20102011

20122013

Antal

0

5

10

15

20

25

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Andel barn som finns i ekonomiskt utsatta hushåll

RiketNorrköping

Procent

27



Kulturen 100 år! 2013 firade kulturinstitutionerna 100 år - Norrköpings Konstmuseum, Norrköpings stadsmuseum och Norr-köpings stadsbibliotek. 1912 donerades Villa Swartz till Norrköpings stad och från 1913 användes villan som bibliotek och museum för konst, arkeologi och stads-historia. Jubileet firades med projektet Med staden som scen

Med staden som scenI jubileumsprojektet Med staden som scen genomförs ett flertal kulturaktiviteter tillsammans med barn och unga. Idén var att lyfta ut kulturen i stadsrummet genom att flera av aktiviteterna ägde rum utanför institutionerna – allt från kulturkollo till utomhusutställningar. Projektet var ett samarbete mellan alla kulturinstitutioner i kom-munen, även Cnema och Kulturskolan.

Acting in the City nådde hela 20 000 besökareJubileumsutställningen Acting in the City nådde hela 20 000 besökare, varav många förstagångsbesökare. 23 lokala, regionala, nationella och internationella konstnä-rer bidrog. Det är den geografiskt sett mest omfångsrika utställningen i Konstmuseets 100-åriga historia. Den tog plats på museet och ute i staden med en utsträckning från Skärblacka till Himmelstalund, Hageby och Sylten och aktiverade också Ståhlboms silo och Knäppingsborg. Bilden till höger visar verket ”Organ of Admittance” av Natasha Rosling.

SkolfilmsfestivalSkolfilmfestivalen Klappan visade 77 elevfilmer. ”Hästar finns visst”, gjord av elever i årskurs 8 på Hultdalsskolan, utsågs av branschjuryn till vinnare. Filmproduktionerna skapades med hjälp av handledning från Cnema och Kulturskolans pedagoger.

Idrottens HusUnder året öppnades Idrottens Hus i Klockaretorpet. Området är det mest barntäta i kommunen, men med minst antal ungdomsföreningar. Målsättningen är att stärka området genom att öka antalet barn, unga och föräldrar i området att bli mer föreningsaktiva.

Musikhuvudstaden NorrköpingI november gick startskottet för Musikhuvudstaden Norrköping. År 2020 ska Musikhuvudstaden Norr köping vara ett begrepp. Genom att uppmuntra utbildning, företagande och branschutveckling ska Norrköping bli en erkänd musikstad som möts med nyfikenhet och respekt av omvärlden.

Bråvalla festivalI slutet av juni fylldes Norrköping med festivalbesökare från Sveriges alla hörn och även från världen. Kommu-nens olika verksamheter var inblandade i arbetet före, under och efter festivalen – från trafiksäkerhetsåtgärder, kriskommunikationsplanering, kontroller av ljudnivåer och livsmedelstillsyn.

Få städer i Sverige av Norrköpings storlek har ett sådant brett, djupt och diversifierat kulturliv. 2013 firade både Stadsbiblioteket, Konstmuseet och Stadsmuseet 100 år, vilket uppmärksammades på flera sätt runtom i staden under året. Bråvalla festival lockade redkordpublik, Dam-EM i fotboll spelades på Nya Parken och de första stegen togs mot att på sikt bli Sveriges musikhuvudstad.

Här blomstrar kulturlivet

51 590Så många biljetter såldes till Sveriges mest besökta festival någonsin, Bråvalla 2013.

28



Stadsbiblioteket för-ärades Broocmanpriset 2013 ”för sitt mång-åriga folkbildande, läs- och litteratur främjande arbete som når Norrköpingsbor i alla åldrar och med olika bakgrund.”

I juli arrangerades Dam-EM i fotboll på Nya par-ken vilket inkluderade en stor del av Norrkö-ping med träningsytor på Boll spelaren, Dags-bergs IP och Smedby IP samt publikaktiviteter i Vasaparken.

För att få barn och unga att läsa på fri tiden har bland annat Harry Potter-träffar, läsarklubben och bibliotekets detektivbyrå genom-förts under året.

Bibliotekarie Lo Ek fick pris för sitt litteratur projekt ”Människor mellan raderna”, med män-niskor i missbruks-problematik.

26Under året har 26 nya föreningar bildats i Norrköping.

29



Vision IndustrilandskapetKommunfullmäktige antog i september en ny vision för Industrilandskapet. Den mycket positiva utvecklingen i området har skapat ett behov av att kommunen antar en ny vision för hur man vill att området ska utvecklas. Arbetet med Vision Industrilandskapet fick ett interna-tionellt uppmärksammande genom det pris (Geospacial world excellence awards) stadsbyggnadskontoret fick mottaga för gott exempel på medborgardialog.

StrömparkenI slutet av maj invigdes Strömparken som redan blivit en succé och ett landmärke i Norrköping. En bäck, som fått namnet Lekbäcken, rinner nu också genom parken. Bäcken har en fiskväg (fisktrappa) vars vatten rinner ut i Motala Ström. Det här är en vandringsled för fiskarna som kan ta sig längre upp i Strömmen. Öringen har redan vandrat uppför Lekbäcken. Parken har sedan invigningen varit nominerad till olika priser.

HörsalsparkenUnder 2013 har första etappen i ombyggnaden av Hör-salsparken blivit klar. Parken fungerar som ett parktorg där man kan stanna till, sitta ner och njuta av blommor mitt i stadens tempo. Den andra etappen innefattar en ny trappa som ska ansluta mot korsningen Gamla Råd-stugugatan/Repslagaregatan.

Det nästan sjuder av planer och byggprojekt i Norrköping just nu. Ambitionen är att staden ska förtätas och utvecklas, utan att ge avkall på det som gör Norrköping till just Norrköping. Vi ska skapa långsiktigt hållbara lösningar som tar till vara på våra fantastiska miljöer vid vattnet och gör dem tillgängliga för alla. Resan mot framtiden har börjat för Norrköping.

Ostlänken2012 kom beskedet från regeringen att Ostlänken ska byggas med byggstart 2017. Kommunen har under 2013 skapat grunden för att inom organisationen arbeta med alla aktuella frågor. Det handlar givetvis om själva järnvägens dragning genom kommunen, men också om att ta tillvara på möjligheterna i form av stadsutveckling, näringslivsutveckling och fler arbetstillfällen.

Next: NorrköpingDen stadsomvandling som kommer att ske med Ostlän-ken och ett nytt resecentrum som central roll innefat-tar ett antal projekt har samlats under namnet Next: Norrköping. Projekten som ingår är:

Västra Saltängen – utvecklingen har redan börjat med kajpromenad, bro till Strömsholmen och nya bostäder.

Östra Saltängen – blir en del av innerstaden med vat-tennära boende, service, handel och arbetsplatser.

Södra Butängen – en ny del av staden växer fram med plats för 6 000 arbetande och 6 000 boende.

Hamnen – som i och med utvecklingen av Saltängen flyttar verksamheten till Pampushamnen på Händelö.

HastighetsgränserNya hastighetsgränser har införts inom Norrköpings tätort. De har redan bidragit till minskat antal skadade personer i jämförelse med tidigare år.

Expansiv utvecklingoch en levande stad

4040 km/h är den nya hastighetsgränsen som gäller på Norrköpings promenader.

30



Under året har fler betal-sätt för parkering blivit möjlig. Vid Centralbadet och kvarteret Skepparen kan man nu med sin smartphone betala sin parkeringsavgift med hjälp av en app.

Kommunens kartor finns nu-mera tillgängliga via smartphones och surfplattor.

Projekt Ost-länken och resecentrum med Butängen återstartades under året.

Kommunens parker och grönområden har under 2013 utökats med 90 hektar, till totalt 1 270 hektar. Alltså finns det idag nästan 100 kvadrat-meter grönområde per kommuninvånare.

11omfattande kommunala byggprojekt har färdig ställts under år 2013, bland annat total renovering av Trombonens förskola.

34 000telefonsamtal har tekniska kontorets kundservice tagit emot från Norrköpingsborna.

31



SFS StudentstadVåren 2013 fick Norrköping utmärkelsen Årets Stu-dentstad 2013-2014 av Sveriges förenade studentkårer (SFS). Utmärkelsen Årets Student stad går till en stad där studenter trivs att leva, bo och studera, där samverkan mellan studenter, lärosäte, kommun och näringsliv är tydlig och där studenter är med och utvecklar staden.

Fina utmärkelser till företagareJimmy Rosén, som driver Angry Creative, utsågs till Årets unga företagare i Norrköping. Priset delades ut i april vid en nätverksträff för unga företagare i Stadshuset i Norrköping.

I slutet av maj utsågs Årets Företagare i Norrköping på Företagarnas högtidsmiddag. Det var Ulrika Nilsson och Jan Karlsson med företaget Secure State som fick ta emot det fina priset.

DemolaDen 29 augusti invigdes Demolamiljön i Strykbrädan, Laxholmstorget 3. Demola East Sweden är en fram-tidsverkstad där studenter och näringsliv möts i gemen-samma projekt. Här har studenter från Linköpings uni-versitet under året utvecklat nya spännande lösningar åt bland andra SAAB. Satsningen är ett samarbete mellan Linköpings universitet, näringslivet och Norrköpings kommun.

Det kreativa och kunskapsdrivna företagandet syns och märks i Norrköping, genom unga entreprenörer och nytänkande företag som sätter färg på Norrköping. Campus Norrköping, vår del av Linköpings Universitet, spelar en stor roll i utvecklingen av Norrköping. Här får studenterna vara med och sätta prägel på staden.

JobbsatsningenJobbsatsningen startade under 2012 och omfattar 52 miljoner kronor som investeras i nya jobb och kom-petensutveckling inom fyra av kommunens största verksamheter - utbildning, vård- och omsorg, socialkon-toret och kostverksamheten. Medlen består av tidigare inbetalda försäkringspremier som betalas tillbaka tack vare friska medarbetare. Under 2013 har satsningen gett mycket tillbaka:

• För att säkra skolans framtida kompetensbehov och ge nya lärare en bra start har 25 nya lärare anställts till ett fördjupat introduktionsår med fokus på läs- och skrivinlärning för de yngre åldrarna.

• Inom vård- och omsorgskontoret har 90 medar-betare fått möjlighet till vidareutbildning, vilket har skapat utrymme att anställa 45 årsarbetare på vikariat.

• Socialkontoret har tillsvidareanställt 10 nyutexami-nerade socialsekreterare till en fördjupad introduk-tion. Det har minskat andelen vikarier och gett de nyanställda en bra start.

• 50 medarbetare på kostenheten och 12 kockar i förskolan har gått en 6 veckors vidareutbildning inom kost, hälsa och hållbar utveckling. För att driva kurserna har två lärartjänster skapats inom gymnasieskolan.

Investeringar i jobb och unga kreatörer

606nya företag startades 2013 enligt Nyföretagarbarometern.

32



”Norrköping är en stad som värnar om sina studenter och som låter studenterna och lärosätet sätta en tydlig prägel på staden”, enligt SFS motivering.

För att ge bättre service lanserade arbetsmarknads-kontoret tjänsten för att söka ekono-miskt bistånd via e-ansökan.

60 560arbetsställen fanns i Norrköping 2012, vilket är den senast tillgängliga statistiken från SCB. Det var en ökning med 550 stycken från 2011.

33



Energianvändningen i kommunens fastigheterEnergianvändningen i kommunens fastigheter (omfat-tande lokalförsörjningen, Hyresbostäder, Samhälls- och Eventfastigheter samt Norrköping Vatten) har minskat med 18 procent till 2013 jämfört med 2005. Andelen förnybar energi som används i kommunens fastigheter har ökat från 67 procent 2005 till 74 procent 2013.

GatubelysningInvesteringsobjektet för energieffektivisering av gatube-lysning har fram till december 2013 lett till att energi-förbrukningen minskat med cirka 45 procent jämfört med innan projektet startade. Resterande arbete beräk-nas vara klart under 2014.

Förnybart drivmedelDen totala användningen av drivmedel har minskat med 6 procent mellan 2005 och 2013. Under 2013 har kom-munen varit tvungen att använda fossildrivna lånebilar, på grund av leveransförseningar av beställda bilar, vilket medfört att andelen förnybara bränslen under året mins-kat till 32 procent.

SkolresplanprojektetI skolresplanprojektet har tre nya skolor integrerats; Östra Erlaskolan, Ektorpsringen och Vilbergsskolan. Syftet med projektet är att få fler att gå, cykla och åka kollektivt till skolan och att arbeta mer aktivt med trafiksäkerhet.

Målet att skapa ett hållbart samhälle är något som genomsyrar hela Norrköpings kommun. Det finns ingen verksamhet som inte berörs av detta. Arbetet med välfärd och hållbar utveckling inom Norrköpings kommun syftar till att människor i alla åldrar och med olika bakgrund ska leva, bo, arbeta och utvecklas i en trygg, stimulerande och långsiktigt hållbar miljö, där livskvalitet och hälsa är viktiga begrepp. I dag såväl som i framtiden.

NaturkartanEn ny guide till naturen har tagits fram, Naturkartan. Från lanseraringen i början av sommaren har applika-tionen laddats ner av 2 300 personer. Med besökarna på Naturkartans hemsida har den haft 10 000-15 000 unika besökare totalt. Här finns alla besöksvärda områ-den, målpunkter och vandringsleder inom kommunen presenterade med korta texter och vackra bilder.

Fem i tolvprisetÅrets pris gick till Norrköpings samverkansgrupp för Det Handlar om Kärlek (DHK) vilket är en samverkans modell för att förebygga hedersrelaterade konflikter. Kärnan i DHK är lokala samverkansgrupper där representanter från myndigheter och frivilligsektorn ingår.

Arbete med kostriktlinjerImplementering av ny kostriktlinje har i märkts i verk-samheten. 2013 är 20 procent av den mat som kostenhe-ten serverar ekologisk och 75 procent är tillagad direkt från råvaran. Kommunen har också startat projektet måltidsinspiration och i augusti anställdes en projektle-dare. I december startade kostenheten en blogg, www.letseatnkpg.blogspot.se. Tanken är att läsarna ska få en inblick i hur verksamheten fungerar och lära sig mer om mat i Norrköping samt att få hjälp av våra läsare så vi kan laga ännu bättre mat.

Hållbart idagoch i framtiden

6Sex våtmarker har iordning ställts inom kommunen, som en form av naturvård.

34



20 procent av kostenhetens mat är dessutom ekologisk.

75%av all den mat som kostenheten serverar är tillagad helt från råvaran.

50%Samhälls och eventfastigheter, som bland annat äger och förvaltar kommunens event, konsert och idrottsanläggningar, har minskat sin totala energianvändning med 26 % sedan 2005.Elanvändningen för värme och varmvatten har minskat med 50%.

350så många meter gångbroar har byggts vid den nya våtmarken i Herrebro

35



ÅRETS VERKSAMHET I KOMMUNALA BOLAG

Norrköpings bolagskoncern

Norrköpings bolagskoncern summerar ett händelserikt och positivt 2013. Trots rådande lågkonjunktur har många satsningar genomförts och Norrköping präglas av tillförsikt och framtidstro. Antalet Norrköpingsbor fortsätter att öka. Kommunens invånare är nu cirka 133 800, vilket ger en befolkningstillväxt på 1,2 procent under 2013.

Norrköping växerI takt med inflyttning och expansion behövs nya bostäder. Hyresbostäder har under året påbörjat ett omfattande arbete för att uppnå målet 500 nya bostäder i Norrköping de kommande åren. Även ett antal företag har valt Norrköping som huvudort under 2013. Diskussioner som pågått länge angående nyetableringar, kom till avslut under året. Norrköping välkomnar

Norrköpings kommuns bolagskoncern består av moderbolaget Norrköping Rådhus AB med 13 dotterbolag. Bolagen bedriver kommunal verksamhet genom att leverera service och tjänster åt kommunens invånare. I erbjudandet ingår alltifrån bostäder, lokaler, vattenförsörjning, hamnanläggningar och spårvagns- och flygplatsverksamhet till turistinformation och kulturutbud. För 2013 uppgick dotterbolagens resultat före bokslutsdispositioner och skatt till 430 mnkr (59 mnkr 2012).

bland andra Rusta, med sitt nya centrallager, sport-butikskedjan XXL och Biltema. Nya invånare och nya arbetstillfällen gynnar Norrköping och stärker stadens attraktionskraft.

Ett evenemangsmässigt rekordår2013 placerades Norrköping på upplevelsekartan, både nationellt och internationellt. Världsartister bjöd på uppmärksammade musikaliska föreställningar från stadens scener och de lokala, klassiska stjärnorna kom närmare åskådarna, i Symfoniorkesterns satsning på att än mer aktivt möta sin publik. Vidare var 2013 året då Norrköping stod värd för en av världens största Titanic-utställningar, för Dam-EM i fotboll och blev avreseort för en spännande resa i rymden, via Visualiserings-center C. Bråvalla festival, blev med cirka 50 000 sålda biljetter Sveriges största festival redan första året. En nöjes satsning som genererade uppmärksamhet runt om i världen och som stärkte Norrköpings varumärke.

Satsningar för ett hållbart NorrköpingSamtliga dotterbolag jobbar aktivt för att på olika sätt främja klimat och miljö. Norrköping Vatten vidtar ständigt åtgärder för att på bästa sätt rena kommunens dagvatten och förbättra ledningssystemen. Klimat-anpassning inför framtiden är av yttersta vikt vid stads-planering och nybyggnation. Den stigande havsnivån är ett av flera exempel på klimatmässiga utmaningar som måste tas största hänsyn till.

Flera av kommunens service- och nytto fastigheter har renoverats och förbättrats under 2013, bland annat för att möta ökande miljökrav. Fokus på energi-effektivisering och besparingsåtgärder löper som en röd tråd genom bolagens verksamhet. Överlag har de åtgärder som vidtagits gett bra resultat, på relativt kort tid. Bland annat har energimätningar gjorda av bolaget Samhälls- och Eventfastigheter AB visat minskad för-brukning av fjärrvärme och vatten med så mycket som 20 procent sedan 2009.

Norrköping som nav – för land, luft och havNorrköping befäster sin position som ett av östkustens mest strategiska lägen. 2013 har varit ett år där visioner kommit allt närmare verklighet. Förberedelser pågår för fullt, för att möta den framtida stad Ostlänken möjliggör. Helt nya stadsdelar och ett nytt rese centrum planeras. Norrköpings Hamn och Stuveri AB har tecknat avtal med nya kunder 2013 och förbereder för

Hyresbostäder i Norrköping AB

Fastighets AB Butangia

Norrköping Vatten AB

Norrköpings Hamn och Stuveri AB

Norrköping Airport AB

Norrköping Spårvägar AB

Norrköpings kommun

Norrköping Rådhus AB

Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB

Norrköping Parkering AB

Upplev Norrköping AB

Louis De Geer konsert & kongress i Norrköping AB

Norrköping Visualisering AB

Norrköping Symfoniorkester AB

AB Norrköpings Idrottspark (1 aktie)Parken Event och Arena AB (1 aktie)Intressebolaget Nya Norrköping AB (7%)

Studentbo i Norrköping ABHyresbostädershus 1 i Norrköping ABFastighets AB Strömsholmen i NorrköpingBoteknik i Norrköping ABStrömvillan ABEnspännaren i Norrköping AB

Etablering Norrköping ABFastighets AB HändelöFastighets AB HerstadbergBlåmart Fastighetsutveckling AB (50%)

Europa Transport i Norrköping AB (50%)

36


Årets verksamhet i kommunala bolag – Förvaltningsberättelse

Nyckeltal koncernen 2013 2012 2011 2010 2009

Omsättning, mnkr 2 000 1 527 1 504 1 469 1 384

Resultat före bokslutsdisposi-tioner och skatt, mnkr

426 15 28 73 50

Balansomslutning, mnkr 8 519 8 570 8 530 8 116 7 867

Justerat eget kapital, mnkr 907 427 334 301 248

Soliditet, procent 11 5 4 4 3

Bruttoinvesteringar, mnkr 365 580 612 461 554

Antal tillsvidareanställda 521 415 404 388 383

Ekonomisk sammanställning Omsättning Resultat före bokslutsdispositioner och skatt

Koncernbidrag/ utdelning *

Bruttoinvesteringar

mnkr 2013 2012 2013 2012 2013 2012 2013 2012

Hyresbostäder i Norrköping AB ** 814 833 451 59 -15 -20 154 192


90 82 6 3 -1 -1 27 46

Etablering Norrköping AB 35 35 2 -15 0 0 2 6

Fastighets AB Butangia 3 2 0 1 0 -1 3 14

Norrköping Vatten AB 217 219 -29 9 -4 -4 124 153

Norrköpings Hamn och Stuveri AB 185 208 9 14 -18 -25 16 18

Norrköping Airport AB 48 42 -6 -6 6 6 5 0

Norrköping Spårvägar AB 45 32 9 5 0 2 29 144

Norrköping Parkering AB 0 0 0 0 0 0 0 0

Upplev Norrköping AB 31 24 -1 1 1 -1 0 0

Louis de Geer Konsert & Kongress i Norrköping AB

37 44 -3 -2 3 2 0 0

Norrköping Visualisering AB 19 17 -8 -8 8 8 0 0

Norrköping Symfoniorkester AB 80 0 0 0 0 0 1 0

Summa dotterbolagen 1 603 1 539 430 59 19 32 361 573

Reavinst Hyresbostäder i Norrköping AB **

426 10

Norrköping Rådhus AB 0 0 11 11 19 32 60 11

Avskrivning övervärden -21 -21

Koncernelimineringar -29 -22 6 -34 -56 -4

Koncernen 2 000 1 527 426 15 0 0 365 580

* Minus (-) avser lämnat koncernbidrag/utdelning från dotterbolag till Norrköping Rådhus AB. Plus avser erhållet koncernbidrag från Norrköping Rådhus AB.** Hyresbostäder i Norrköping AB. I resultat före boksl disp 2013 finns en nedskrivning av fastighet -8,5 mnkr. Under året har koncernen Hyres-bostäder avyttrat 1 045 bostäder vilket genererat en reavinst på ca 426 mnkr och ett resultat före bokslutsdisp och skatt på ca 423 mnkr. Hela värdeöverföringen (koncernbidrag och utdelning) från Hyresbostäder i Norrköping AB överförs till Norrköpings kommun.

ytterligare trafik. Beslut har fattats om byggnation av nya hamn- och lageranläggningar. Flygplatsen attraherar alltfler researrangörer på chartersidan och via frekventa, reguljära avgångar till både Köpenhamn och Helsingfors erbjuds möjligheten att snabbt komma vidare ut i hela världen.

Förändringar i koncernstruktur2013 genomförde Symfoniorkestern sitt första år som kommunalt bolag. Bolagiseringen gjordes i syfte att öka möjligheterna till utveckling, ökade sponsorintäkter samt på längre sikt, breddat ägande.

Den 1 november 2013 såldes Louis De Geer Konsert och Kongress i Norrköping AB från Upplev Norrköping AB till moderbolaget Norrköping Rådhus AB. Upp-delningen gjordes i syfte att renodla verksamheten i de

båda bolagen för att med tydligare fokus på uppdraget öka möjligheten till bättre lönsamhet.

I syfte att stimulera bostadsbyggandet i kommunen och verka för goda parkeringslösningar beslutade kommun fullmäktige i december 2013 att bilda bolaget Norrköping Parkering AB.

VärdeöverföringarI tabellen ”Ekonomisk sammanställning” framgår

de värdeöverföringar i form av koncernbidrag eller ut delning som har skett inom koncernen. Värde-överföring från Hyresbostäder i Norrköping AB uppgår till 15 mnkr (20 mnkr), i enlighet med lag om allmän-nyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Hela årets värde-överföring från Hyresbostäder överförs till Norrköpings kommun under 2014.

37


Förvaltningsberättelse – Årets verksamhet i kommunala bolag

Bättre styrningStyrmodellen för koncernen bygger på tät ägardialog och samverkan med dotterbolagen. Norrköping Rådhus AB styr dotterbolagen genom strategisk, medveten, relations baserad dialog, med utgångspunkt i kommunens visio-ner, värderingar och kultur.

En översyn av koncernens styr-dokument slutfördes under året. Översynen har gjorts med anled-ning av ändringar i kommunal-lagen och lagen om offentlig upp handling, vilka trädde i kraft den 1 januari 2013. De nya styr-dokumenten fastställdes på bolagens respektive stämmor i juni.

Ökad effektivitetBolaget arbetar kontinuerligt för att öka samordning och effektivitet.

I den pågående fastighetsutred-ningen har kommunstyrelsen lagt fast 7 vägledande principer som ska ligga till grund för fortsatt utred-ning. Norrköping Rådhus AB har initierat ett kompletterande uppdrag där förutsättningarna för bildandet av ett gemensamt drift- och under-hållsbolag ska utredas. Utredningen gäller hela kommunkoncernen och ska slutföras under 2014.

En utredning om den framtida ägarstrategin för Norrköpings Hamn och Stuveri, NHS, har slut-förts. Ett av resultaten är att i nästa steg ta fram ett förslag där NHS blir


För att tydliggöra syftena med Norrköping Rådhus AB har ägaren – Norrköpings kommun – formu-lerat ett antal målsättningar för bolaget. En tät dialog mellan Norr-köping Rådhus AB och dotterbola-gen är av yttersta vikt för att målen ska kunna uppfyllas. Under 2013 har dialog ägt rum mellan dotter-bolagen och moderbolaget bland annat vid redovisande av affärsplan, budget och vid bokslut. Där utöver tas kontakter mellan parterna löpande vid behov.

En aktiv och tydlig ägare med fokus på bolagsfrågorNorrköping Rådhus AB bildades i syfte att stärka förutsättningarna för samordning, effektivitet och styrning av de kommunala bolagens verksamheter. Bolaget är samtidigt en samordnande och styrande länk mellan kommunfullmäktige och dotterbolagen. Bolaget ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs, och fungerar också som en kanal genom vilken frågor som rör beslut i dotterbolagen når kommun-fullmäktige.

Genom de kommunala bola-gens verksamheter ska Norrköping Rådhus AB bidra till kommunens tillväxt och utveckling.

Nyckeltal moderbolaget 2013 2012 2011 2010 2009

Omsättning, mnkr 0 0 0 0 0


11 11 20 6 -2






Norrköping Rådhus AB är sedan 2008 moderbolag i kommunens bolagskoncern. Koncernen består av 13 helägda dotterbolag, varav två är egna koncerner. Norrköping Rådhus AB är helägt av Norrköpings kommun och har till uppgift att styra dotterbolagen med utgångspunkt från kommunfullmäktiges beslutade styrdokument.

ett mer renodlat drift- och terminal-bolag.

En utredning om förutsättning-arna för samordning av kommunens publika upplevelseverksamheter har startat. Berörda bolag och verksam-heter deltar aktivt i utredningen som planeras vara slutförd under 2014.

En förstudie genomfördes i syfte att belysa organisatoriska och ekonomiska effekter av att flytta den avfallsverksamhet som idag hanteras av tekniska kontoret, till Norrköping Vatten AB. Förstu-dien påvisade goda synergieffekter, vilket resulterade i att kommun-fullmäktige beslutade att flytten ska genomföras. Den 1 april 2014 överförs avfallsverksamheten och samtidigt byter Norrköping Vatten AB namn till Norrköping Vatten och Avfall AB.

Ekonomisk kontrollDotterbolagen lämnar ekono-miska rapporter fyra gånger per år, medan bolag med svag ekonomi rapporterar oftare. Rapportering från moderbolaget till kommunsty-relsen sker tertialvis.

38



Nyckeltal * 2013 2012 2011 2010 2009

Omsättning, mnkr 814 833 796 775 766

Resultat före boksluts-dispositioner och skatt, mnkr

451** 59 51 66 69


Justerat eget kapital, mnkr 1 006 567 522 474 423

Marknadsjusterad soliditet, procent

48 41 36 35 33




Verksamhetstal

Hyresintäkter, mnkr 788 808 771 752 740

Uthyrningsgrad i % 99 99 99 98 97

Vakanser, antal 68 90 96 159 272

* Redovisningen avser koncernen.**Jämförelsestörande poster; Reavinst vid försäljning av fastigheter +423 mnkr, nedskrivning av fastighet -8,5 mnkr.


År 2013 var händelserikt på många sätt. Norrköping är expansivt och bristen på bostäder gör sig allt mer påmind. Behovet av fler bostäder är stort och Hyresbostäder har under året ökat projekteringstakten. Bolaget är i full gång med att bygga det framtida Norrköping. De eko-nomiska målen uppfylls, men fullt uthyrt innebär också att bolaget maximerar sina resurser.

Affärsmässighet Bolagets viktigaste utmaning är att säkerställa en resultatutveckling och en balansräkning som ger en god ekonomisk bas att utveckla verksamheten från. Hyresbostäder arbetar aktivt med att skapa resurser för kommande renoveringar och nyproduktion. Bolagets driftskost-nader har ökat något i år då alla bostäder är uthyrda och slitaget ökat på fastigheterna.

Hyresbostäder i Norrköping AB tryggar bostadsförsörjningen och tillgodoser Norrköpingsbornas behov på flera plan. Dels genom att erbjuda hyresrätter med valfrihet och flexibilitet för livets alla skeenden oavsett om du är ung student, en stor familj eller senior. Dels genom att verka för mångfald, hållbarhet och goda boendemiljöer i ett Norrköping där människor trivs och känner delaktighet. Att vara till allmän nytta på marknadens villkor, löper som en röd tråd genom bolaget.

KundnöjdhetAtt hyresgästerna är nöjda är avgörande för bolagets möjlig-het att lyckas med sitt åtagande. Under året har bolaget haft bodia-loger med hyresgästerna, dels för att ge hyresgästerna inflytande på sitt boende och dels som stöd för förvaltningen. Enligt en utförd kundenkät har trygghetsfrågor visat sig extra viktiga, något som bolaget således prioriterat i olika åtgärder under året.

FastighetsutvecklingBolaget jobbar både med utveckling och modernisering av befintligt bestånd och med nyproduktion. Under namnet ”Miljardprogram-met” genomförs en omfattande renovering av bolagets bostäder. Under året har bolaget sålt cirka 1 000 lägenheter för att kunna producera nya bostäder. Årets arbete har legat som grund för ett planerat färdigställande av drygt 500 nya bostäder till och med år 2016.

MarknadspositionHyresbostäder ska vara det själv-klara valet för boende i hyresrätt. Detta förutsätter en stark posi-tion och ett attraktivt erbjudande. Bolaget ska också kunna erbjuda alla nya Norrköpingsbor ett boende direkt. Hyresbostäders fokus ligger på nya bostäder i attraktiva lägen och är enligt mätningar även i år förstahandsval för de allra flesta Norrköpingsbor.

Motiverad medarbetareHyresbostäder strävar efter att bli regionens mest attraktiva arbetsgi-vare. Även under 2013 har sats-ningar gjorts på omfattande kom-petensutveckling för medarbetarna. Dels i egna programmet Boakade-min och dels bland annat genom införandet av LEAN-metodiken, som ökat såväl motivation som engagemang hos bolagets anställda.

39



Nyckeltal 2013 2012 2011 2010 2009



6 3 3 2 2

Balansomslutning, mnkr 790 779 761 675 608






Resultatet 2013 blev bättre än budgeterat. Detta tack vare lägre energikostnader till följd av väder, taxeändringar och energieffektivi-seringar. Bolaget bytte namn från Eventfastigheter i Norrköping AB, till Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB. Då verksamheten innefattar även service- och nytto-fastigheter beskriver det nya namnet bolagets uppdrag bättre.

Underhåll och investeringar Bolaget har löpande förvaltat och utvecklat lokaler och anläggningar avseende miljö, ekonomi, under-håll och teknisk drift. Bolaget har tillsammans med fyra andra bolag i kommunkoncernen genomfört en ramavtalsupphandling gäl-lande bygg- målnings- el- och VVS arbeten. Ett nytt föremålsmagasin stod klart i juni. Här förvaras delar av Stadsmuseets, Konstmuseets och Stadsbibliotekets samlingar och fastigheten är bolagets mest tekniskt avancerade. Stadsteatern har renove-rats och moderniserats och delar av Stadsmuseets fasader är nymålade.

Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB äger, utvecklar och tillhandahåller ändamålsenliga fastigheter för evenemang, idrott och vissa former av samhällsservice. Genom strategiska investeringar, energieffektiviseringar och aktiv fastighetsförvaltning bidrar bolaget till moderna, attraktiva och funktionella miljöer som skapar långsiktigt värde för invånare, verksamheter och besökare i Norrköping.

EnergieffektiviseringBolaget arbetar aktivt med energief-fektiviseringsåtgärder. 2009 besluta-des att förbrukningen av fjärrvärme, el och vatten totalt ska minska med minst 30 procent fram till år 2030. Under året har bolaget följt upp minskningen av energiförbruk-ningen i de fastigheter som ingick i beståndet 2009. Förbrukningen av fjärrvärme och vatten har fram till i år minskat med cirka 20 procent. Inkluderar beräkningen el, uppgår minskningen till cirka 15 procent, vilket fortfarande är ett positivt resultat med tanke på den relativt korta tid mätningen avser.

KundundersökningEn omfattande kundundersök-ning har genomförts under 2013 och bolaget fick överlag ett gläd-jande gott betyg. Hyresgäster och besökare av bolagets fastigheter fick besvara frågor bland annat om bolagets servicenivå och tillgänglig-het. Nöjd-Kund-Index uppgick till 81 procent.

FörvaltningStrategin att med egen personal sys-tematiskt arbeta med förebyggande underhåll är fortsatt framgångsrik. Implementeringen av fastighetssys-temet Vitec föll väl ut och samarbe-tet kommer att fortsätta. Hörsalens framtid har varit aktuell 2013 och i december fattade kommunfull-mäktige beslut om att Hörsalen ska renoveras och moderniseras. Bolaget ska förvärva ytterligare fastigheter från Norrköpings kommun. En av dessa är Färgargården, där bolaget omgående påbörjar nybyggnation.

40



Nyckeltal * 2013 2012 2011 2010 2009



2 -15 -4 2 5






* Redovisningen avser koncernen. I koncernen ingår Fastighets AB Herstadberg och FastighetsAB Händelö. Verksamheten i dessa bolag är vilande.

Etablering Norrköping AB

Under 2013 har kommunens näringslivskontor ansvarat för eta-blerings- och logistikfrågor. Intres-set för Norrköping som etablerings-ort har ökat och bolaget kan med glädje konstatera att nyetableringar som diskuterats länge, i år kommit till avslut. I övrigt har 2013 till största delen handlat om förvaltande verksamhet, mycket på grund av en avvaktande marknad i en för bran-schen rådande lågkonjunktur.

Investeringar och underhållsprojektKvarteret Klädesfabriken 1, Stryk-brädan, har färdigställts under 2013. Verksamheten Demola East Sweden, som jobbar med sam-arbeten mellan universitet och näringsliv, flyttade under hösten in i fastigheten. Detta innebär att samtliga lokaler nu är uthyrda.

Fler projekt inom planerat underhåll genomfördes 2013. Bland annat fick Händelö Industrihotell (Kvarteret Pricken 1) nya ytskikt, lysrörsarmaturerna byttes och delar av fasaden målades. I Kvarteret Hyvlaren 2 målades fönster och fasad och våtutrymmen renovera-des. Vid Strykbrädan (Kvarteret Klädesfabriken 1) renoverades också

Etablering Norrköping AB marknadsför Norrköping i syfte att främja större näringslivsetableringar med höga krav avseende transport- och logistiklösningar. I uppdraget ingår också att skapa möjligheter för befintliga verksamheter att växa och utvecklas i Norrköpings kommun. Med fokus på fastigheter och lokaler erbjuder bolaget vägledning och lösningar för affärsnytta och långsiktig tillväxt.

fasaden och passagen utanför Hol-mens museum.

FörvaltningSedan tidigare använder bolaget Vitecs system för fastighetsdrift där felanmälningar och energiuppfölj-ningar hanteras. Under 2013 har bolaget också implementerat Vitec hyresmodul och modulen verksam-hetsanalys. Systemen fungerar väl och kommer att användas fullt ut, med början under kvartal 2, 2014.

Bolaget har tillsammans med fyra andra bolag i kommunkoncernen genomfört en ramavtalsupphand-ling avseende el-, bygg-, måleri- och VVS arbeten. Avtalen gäller i fyra år. Förvaltningstjänster köper bola-get av Samhälls- och Eventfastighe-ter i Norrköping AB.

Många av bolagets hyresgäster har haft ett tufft ekonomiskt år. Etable-ring Norrköping AB har på grund av detta tvingats till ekonomiska uppgörelser avseende hyresnivåer och hyrestider. Detta för att långsik-tigt säkra bolagets intäkter.

41



Nyckeltal 2013 2012 2011 2010 2009



0 1 1 0 0







Bolagets utveckling hänger i hög grad samman med tidplanen för byggandet av järnvägs- och infra-strukturprojektet Ostlänken. Då inga definitiva tidsmässiga beslut angående Ostlänken eller utveck-lingen av Södra Butängen har fattats under 2013, har bolaget fokuserat på renovering och förbättring av sitt befintliga fastighetsbestånd.

Investeringar och underhållBolaget äger två fastigheter, Betsa-ren 12 och Filaren 1. Bolagets största investering under 2013, har varit i Kvarteret Betsaren 12. Under året har projekt som påbörjades under 2012 slutförts i fyra deletapper. Lokalerna har anpassats till mer funktionsdugliga produktionslokaler som uppfyller höga miljökrav. Bland annat har en ny anläggning som förbättrar inlastningslogistiken installerats. Fastigheten Betsaren 12 har också fått en ny personhiss och delar av fasaden har isolerats och putsats om. Åtgärder efter elrevision har utförts under året. Fastigheten Filaren 1 har genomgått renovering av våtrum samt fått delar av ytskikt utbytta.

Fastighets AB Butangia har uppdraget att försörja stadsdelen Södra Butängen med byggnader samt erbjuda näringslivet mark med byggrätt för bostäder eller lokaler. I infrastrukturprojektet Ostlänken samverkar bolaget med Norrköpings kommun för utvecklingen av Södra Butängen.

FörvaltningBolagets förvaltning sköts av Etablering Norrköping AB via avtal. Fastighets AB Butangia har tillsammans med fyra andra bolag i kommunkoncernen genomfört en ramavtalsupphandling avseende el-, bygg-, måleri- och VVS-arbeten. Avtalen gäller i fyra år. Sedan tidi-gare använder bolaget Vitecs system för fastighetsdrift där felanmäl-ningar och energiuppföljningar han-teras. Under 2013 har bolaget också implementerat Vitec hyresmodul och modulen verksamhetsanalys. Systemen fungerar väl och kommer att användas fullt ut med början under kvartal 2 2014.

Ett bolag för exploateringI samband med att Ostlänken-projektet genomförs blir området kring Södra Butängen en nyckel för stadens framtida utveckling. Fastighets AB Butangia ska i närtid och på lång sikt förvärva, förvalta och försälja fastigheter i stadsdelen Södra Butängen. I bolagets roll ingår också att bidra till utveck-lingen, planeringen och omforman-det av en stadsdel som ska bebyggas för att möta kraven på en modern, funktionell och hållbar stadsmiljö. En stadsmiljö som ska bidra till hela Norrköpings attraktivitet och position.

42




2013 får betraktas som ett nor-malår beträffande drift av nät, vatten- och reningsverk. Inga nya spektakulära haverier har drabbat bolaget. Följder av skyfallen 2011 belastar dock verksamheten även 2013. Dels i form av utredningar för att klarlägga ansvarsfördelningen mellan bolaget, försäkringsbolag och kunder och dels genom fortsatta förbättringsåtgärder i bland annat ledningar och brunnar.

KlimatanpassningRisken för framtida översvämningar har inneburit ökat fokus på anpass-ning av befintliga ledningssystem och har påverkat planeringen av nya. Detsamma gäller för bebyg-gelse. Norrköping Vatten AB arbe-tar intensivt med att föra fram det viktiga budskapet att hänsyn måste

Norrköping Vatten AB producerar dricksvatten av hög kvalitet och ansvarar för miljöriktig hantering av dagvatten och spillvatten. Restprodukter från vattenreningen blir biogas, som ger renare stadstrafik, och certifierat slam som återförs till naturen i form av växtnäring. Bolaget har också i uppdrag att bedriva bredbandsverksamhet. Med fokus på kvalitet, leveranssäkerhet och miljö bidrar Norrköping Vatten AB till livskvalitet och tillväxt i kommunen.

Nyckeltal 2013 2012 2011 2010 2009

Omsättning, mnkr 217 219 216 203 195


-29 9 -17 9 10

Balansomslutning, mnkr 1 094 1 021 906 843 763





Verksamhetstal

Utpumpat dricksvatten, miljoner kbm

14 13 13 14 13

Vattenförsäljning, miljoner kbm 10 10 10 10 10

Renat spillvatten, miljoner kbm 17 17 18 18 16

Antal anläggningar 18 820 18 567 18 235 17 746 16 911

Årsintäkt, typhus A*, kr 4 894 4 894 4 674 4 387

Årsintäkt, typhus B*, kr 46 600 46 600 44 330 43 309

Driftskostnader/såld* kbm 15 17 14 13

Driftskostnader/ansluten* 1 250 1 410 1 129 1 115

Antal läckor, dricksvatten* 82 71 94 101

Antal avloppsstopp* 100 132 113 136

* Redovisning av nyckeltal enligt bolagets ägardirektiv görs årligen på hösten året efter avslutat räken-skapsår. Nyckeltalen baseras på branschens gemensamma statistik.

tas till följderna av allt häftigare skyfall, bland annat vid bygglov och stadsplanering. Under 2013 har bolaget vidtagit åtgärder inom flera stadsdelar. Nya spillvattenled-ningar har lagts i Östra Husby och delar av Lindö har försetts med nya ledningar för dag- och spillvatten. I Lagerlunda pågår projektering för testande av olika lösningar med öppna dagvattensystem och fördröj-ningsdammar.

Större VA projekt och nya investeringarFörutom löpande utbyggnad och förbättringsåtgärder har fyra omfat-tande projekt färdigställts under 2013. Bolaget har genomfört VA-utbyggnad till Klinga och till ett nytt industriområde på Malmölan-det. Byggnation av VA till industri-

området vid Bråvalla genomfördes 2013 för att säkerställa kraven inför sommarens festival. Dessutom har renoveringen av sedimenterings-bassängerna vid Borgs vattenverk slutförts.

BredbandsverksamhetUtbyggnad och försäljning av bredbandsfiber fortsätter och tar allt större plats i bolagets verksamhet. Uppdraget att förse landsbygden med bredbandsuppkoppling har resulterat i en färdig sträcka mellan Himmelstalund-Skärblacka-Vånga. Anslutningar här är sålda och de första kunderna är inkopplade. Tack vare detta har bolaget också försett 60-talet kommunala verksamheter med bredband på tätortssträckan Himmelstalund-Pronova.

Energi och miljöUtvecklandet av tekniska lösningar för rening av dagvatten har varit en av punkterna på årets miljöagenda. Energieffektivisering har 2013 handlat bland annat om optimering av pumpar och temperaturvakter i pumpstationer, vattenverk och reningsverk.

43



Nyckeltal 2013 2012 2011 2010 2009

Omsättning, mnkr 185 208 236 197 165


9 14 25 17 17






Verksamhetstal

Godsomsättning (Kton) 3 524 3 716 3 937 4 025 3 854

TEUS (Tjugofotsekvivalenter) * 67 875 74 750 79 100 68 100 79 200

Antal fartygsanlöp 1 094 1 120 1 233 1 068 1 084

Genomsnittligt GT (Gross tonnage)

5 186 4 755 4 380 4 287 5 004

* TEUS är ett mått på hur många containrar med längd 20 fot, bredd 8 fot, höjd 8,6 fot ett fartyg kan lasta eller vilken volym som passerar igenom en hamn.


2013 präglades av en fortsatt svag konjunktur, med låg efterfrågan från omvärlden. Exportnäringen har lidit av den starka kronan och svängningar i godsvolymer och trafik i samband med prispress har varit kännbar för bolaget. Den totala godshanteringen minskade något mot tidigare år. Vid jämfö-relse med budget och med utrikes-handelns och branschens utveckling i övrigt, är bolagets utfall för 2013 ändå tillfredsställande.

Framgångsrikt marknadsarbeteBolaget har aktivt arbetat utifrån de mål som är fastlagda i den lång-siktiga affärsplanen och glädjande nog lyckats attrahera nya kunder. I juni beslutade världens tredje största container rederi, CMA-CGM, att starta veckotrafik mellan Norr-köping och Zeebrugge i Belgien.

Norrköpings Hamn och Stuveri AB bedriver och utvecklar hamn-, stuveri- och terminalverksamhet. Med stöd av innovativa logistiklösningar för sina kunder, ett geografiskt läge med stort upptagningsområde och fördelaktig infrastruktur till lands och sjöss, skapar bolaget långsiktig lönsamhet. Tillsammans med Norrköpings kommun verkar bolaget för att Norrköping och dess region ska fortsätta att utvecklas som transport- och logistikcentrum.

Detta tillskott är väldigt positivt och viktigt för bolagets fortsatta satsningar.

Nya anläggningarPlaneringen av hamnanläggningens fortsatta utveckling tog fart under 2013. Inom ramen för kommunens planerade utveckling och förändring av östra Saltängen har en extern analys utförts som beskriver behovet av nya hamnanläggningar, främst vid Pampushamnen på Händelö. Parallellt med detta har bolaget också tagit fram ett beslutsunderlag för satsningen på en ny, hamn-nära lagerterminal, vilket bolagets styrelse godkänt.

OrganisationUtvecklingen av den interna orga-nisationen har fortsatt under 2013. Bland annat har bolaget arbetat

mycket med att tydliggöra ansvars-områden och rutiner. Bolaget strä-var efter att öka möjligheterna för medarbetarna att påverka sin egen och företagets situation. Föränd-ringar har skett på tjänstemanna-sidan, där en teknisk projektledare samt en miljöansvarig har rekryte-rats till företaget.

44



Nyckeltal 2013 2012 2011 2010 2009


varav intäkt från Norrköpings kommun 20 16 21 35 34


-6 -6 -5 0 0

Erhållet koncernbidrag, mnkr 6 6 6 0 0

Resultat efter koncernbidrag, mnkr 0 0 1 0 0

Total finansiering från Norr-köpings kommun*, mnkr

26 22 27 35 34






Verksamhetstal

Antal passagerare 109 160 111 009 114 111 115 660 100 177

Ton frakt 61 83 89 149 213

Antal landningar 6 587 7 246 7 429 8 308 9 077

Kostnad kr/passagerare 495 433 397 437 493

Andel egengenererade intäkter av totala intäkter, %

53 54 37 32 31

Antal allvarliga störningar orsakade av flygplatsen

0 0 0 0 0

Antal förseningar orsakade av flygplatsen i procent av totala antalet avgångar

0,5 0,4 0,6 0,6 -

Energiförbrukning per passagerare, kWh

14 14 13 13 -

* Avser summan av intäkter från Norrköpings kommun och koncernbidrag från Norrköping Rådhus AB.


2013 blev ett innehållsrikt och utmanade år. Omfattande politiska diskussioner fördes kring villko-ren för de regionala flygplatsernas fortsatta verksamhet överlag, bland annat angående EU:s regelverk för offentlig finansiering. Vid årets slut står flera viktiga frågor obesvarade. Oklarheter råder också gällande avregleringen av flygtrafikledning, en fråga bolaget engagerat sig i under året. Samtidigt som de osäkra förutsättningarna har påverkat Norrköping Airport AB, har verk-samheten fungerat väl och bolaget levererar ett resultat i förväntad nivå.

Norrköping Airport AB driver och utvecklar Norrköpings flygplats som erbjuder ett komplett utbud av charter-, reguljär- och fraktflyg. I tätt samarbete med flygbolag och researrangörer öppnar flygplatsen dörren till attraktiva destinationer i Europa och hela världen. Det lättillgängliga läget i Norrköping ger miljöfördelar och hjälper människor och företag i regionen att resa effektivt.

ReguljärtrafikI januari upphörde Köpenhamnstra-fiken. Destinationen efterfrågades av såväl näringsliv som privat-personer och glädjande nog upptog Danish Air Transport flyglinjen till Köpenhamn i september. Tack vare ett samarbete med SAS kan resan gå, via Köpenhamn, till platser runt om i hela världen. Finska Flybe fort-sätter med resor till Helsingfors sex dagar i veckan. Även här finns möj-ligheten, i samarbete med Finnair, att från Norrköping via Helsingfors, komma vidare till Asien, USA eller övriga Europa.

ChartertrafikDen positiva utvecklingen av char-terresor håller i sig och flygplatsen behåller sin position som landets fjärde största charterflygplats. Under 2013 erbjöds 14 olika charterdesti-nationer, med sex olika arrangörer. Ett välkommet nytillskott bland researrangörer under året var Detur, med resmålet Antalya i Turkiet.

Marknadsföring Bolagets satsning på marknadsfö-ring via internet faller fortsatt väl ut. Trafiken till hemsidan ökar kontinuerligt och bolaget är mycket populärt på sociala medier. Över 17 000 personer gillar Norrköpings flygplats på Facebook.

Upphandlingar En gemensam upphandling tillsam-mans med fyra andra svenska, regionala flygplatser resulterade i byte av leverantör av flygtrafikled-ningstjänster. Statliga LFV ersätts med det privata bolaget Aviation Capacity Resources. Detta minskar kostnaderna för flygtrafikledning avsevärt.

Securitas har varit flygplatsens driftentreprenör under flera år. Efter ytterligare ett komplicerat upp-handlingsförfarande, beslutades att Norrköping Airport AB själva över-tar driften av flygplatsen, med start i april 2014. Det innebär bland annat att organisationen kommer att gå från fem anställda till cirka 50.

45



Nyckeltal 2013 2012 2011 2010 2009



9 5 11 7 0






Verksamhetstal

Antal ägda spårvagnar 23 22 16 13 0


2013 var ett framgångsrikt år och det ekonomiska resultatet blev bättre än budgeterat. Balansräk-ningen är fortsatt stark, vilket känns som en trygg buffert inför framtiden. Bolagets spårvagnar och anläggningar hyrs ut till Norrkö-pings kommun. Under sommaren hyrde bolaget ut en spårvagn för trafik i Stockholm, vilket gav ett positivt täckningsbidrag.

SpårvagnsflottanNorrköping Spårvägar AB har en mycket modern spårvagnsflotta. Under året levererades ytterligare tre nyinköpta spårvagnar, de sista i en beställning av tio, av den moderna låggolvsvagnen M06. Ännu en spårvagn av modell M06 beställdes i år, vilken levereras under nästa år. Bolaget äger i dagsläget 23 spårvag-nar, varav 15 är av modell M06, och tre av modellen M98. Det innebär att 18 av 23 spårvagnar är nya, eller nästan nya.

Problemen med strömförsörjning till spårvagnarna av modell M98 har fortsatt 2013. Ett åtgärdspro-gram finns framtaget och bolaget arbetar med att lösa problemen.

Norrköping Spårvägar bidrar till ändamålsenlig, smidig och miljövänlig kollektivtrafik genom uppdraget att äga, förvalta och hyra ut de spårvagnar och anläggningar som behövs för att driva spårvägar i Norrköping. Genom sin roll har bolaget del i ambitionen att bidra till en stadsmiljö som stärker bilden av Norrköping.

SpårvagnshallarnaFör andra året ansvarar bolaget för driften av fastigheten Spårvagnshal-larna. Underhåll och investeringar har primärt fokuserat på att för-bättra arbetsmiljön, öka säkerheten och sänka energiförbrukningen. En inventering har gjorts avseende fast-ighetens tekniska status. Förebyg-gande arbete sker via regelbunden teknisk tillsyn av fastigheten vilken dokumenteras i ett ändamålsenligt fastighetssystem.

Under 2013 har bolaget arbetat aktivt med att minska Spårvagns-hallarnas energikostnader. Bland annat har byte gjorts av fjärrvärme-undercentral och verkstadsdelarna har fått en ny luftvärmare.

Exempel på åtgärder som vidtagits för att öka säkerheten, är installatio-nen av ett nytt lås- och passagesys-tem. Bolaget har också investerat i en ny sprinkleranläggning som ökar brandsäkerheten för hela fastigheten och minimerar skadorna på spår-vagnarna i händelse av brand.

MiljöGenom sin verksamhet bidrar Norr-köping Spårvägar AB på många olika sätt till en miljömässigt hållbar och modern kollektivtrafik.

46



Nyckeltal 2013 2012 2011 2010 2009


varav intäkt från Norrköpings kommun 11* 11 11 10 10


-1 1 2 0 0






* Utöver intäkt från Norrköpings kommun erhöll bolaget 1,4 mnkr i koncernbidrag plus 0,4 mnkr i aktieägartillskott från moderbolaget, för att delvis täcka bolagets kostnader för Dam EM i fotboll. Total finansiering till bolaget från Norrköping kommun 2013 blev därmed 13 mnkr.


2013 blev något av ett nöjes- och evenemangsmässigt rekordår för bolaget och för kommunen. Norrköping befäste sin plats på den internationella evenemangs kartan genom att vara värdstad för stora arrangemang som Bråvalla festival, Dam EM i fotboll och utställningen om Titanic. Bolaget konstaterar att 2013 är det bästa året någonsin för besöksnäringen som enskild näring, i Norrköping.

Verksamheten i Upplev Norrkö-ping AB renodlades under 2013, då det före detta dotterbolaget Louis De Geer konsert & kongress AB blev ett fristående bolag i kommu-nens bolagskoncern.

Bråvalla festivalBolaget har i närmare tre år sam-arbetat med tyskägda arrangören FKP Scorpio och Norrköpings kommun för att Bråvalla festival ska bli verklighet. Redan första året blev Bråvalla Sveriges största festival med drygt 50 000 besökare under tre sommarkvällar. Festivalen fick stor uppmärksamhet och blir ett återkommande evenemang i Norr-köping.

Upplev Norrköping AB stimulerar besöksnäringen, genomför evenemang och marknadsför Norrköping som en attraktiv kommun att besöka och uppleva. Tillsammans med näringslivet arbetar bolaget för att göra Norrköping till en av landets ledande besöksmagneter för konserter, kongresser, mässor, teater, idrotts- och nöjesevenemang samt turism.

Norrköping – en attraktiv besöksortUtöver Bråvalla festival har bola-get verkat för att marknadsföra Norrköping som en attraktiv besöksort bland annat genom att arrangera en av världens största Titanic utställningar. Även här blev resultatet drygt 50 000 besökare. Vid sidan av dessa ovanligt stora arrangemang har bolaget genomfört ytterligare en rad evenemang, exem-pelvis Augustifesten och Nyårs-promenaden. Bolaget jobbar också kontinuerligt för att fler människor ska uppleva Norrköping genom att bedriva turistbyråverksamhet.

SamverkanAtt främja besöksnäring underlät-tas av att arbeta gemensamt . Såväl med näringsliv som över stads- och regiongränser. Ett lyckat samarbete under 2013 är Dam-EM i fotboll, där Norrköping och Linköping delade värdskapet. I fler av de pro-jekt bolaget driver finns aktörer från näringslivet involverade. Projektet East Sweden Convention Bureau är ett samarbete mellan bolaget, Visit Linköping, Visit Östergötland, Marknadsbolaget East Sweden

UPPLEV NORRKÖPING AB

och ett sextiotal intressenter från näringslivet. Målet är att utveckla regionens besöksnäring. Under 2013 har satsningen tagit ordentlig fart och utvecklingen känns positiv.

47



Nyckeltal 2013 2012 2011 2010 2009



-3 -2 -2 -2 -3






Verksamhetstal

Antal konferensbesökare 35 269 43 910 49 393 36 641 32 417

Antal konsertbesökare 41 472 50 679 41 562 32 215 45 692


Den 1 november 2013 blev Louis De Geer konsert & kongress AB ett av Norrköping Rådhus AB direktägt, fristående bolag. Bolaget var tidigare dotterbolag till Upplev Norrköping AB. Uppdelningen gjordes i syfte att renodla verksam-heten och med tydligare fokus på uppdraget ökar möjligheten till bättre lönsamhet. Bolagets resultat för 2013 är negativt.

Mötesplatsen Louis De GeerMed flexibla möteslösningar, möj-ligheter att förvandla en konferens-lokal till en festplats och förmågan att hantera både stora och små grupper har Louis De Geer konsert & kongress under 2013 genom-fört flera möten och konferenser. Bland annat stod bolaget värd för den internationella konferensen ”AAL Forum” – Europas största mötesplats för teknik som främjar äldres oberoende – som i år arrang-erades av den regionala aktören

Louis De Geer konsert & kongress AB stärker Norrköping som en attraktiv ort för arrangemang. Bolaget hyr ut lokaler i byggnaderna Louis De Geer konsert & kongress, Flygeln, Värmekyrkan samt scenen och byggnaden på Kråkholmen. Bolaget marknadsför, samordnar och genomför mässor, kongresser, konferenser, kulturevenemang och konserter. I samband med aktiviteter i lokalerna bedriver bolaget också restaurangverksamhet. Utbudet kännetecknas av stor variation som lockar såväl invånare i Norrköpings kommun som hitresta besökare.

”Hälsans nya verktyg”. Under tre dagar i oktober höll Moderaterna sin arbetsstämma i lokalerna, ett evenemang med partistyrelsen och drygt 200 partiombud på plats i Norrköping.

Konsertlokalen Louis De GeerCirka 60 konsertevenemang har arrangerats i bolagets lokaler under 2013 och musikutbudet har varit brett. Samarbetet med olika hotell i så kallade ”Konsertpaket” innehål-lande entrébiljett och övernattning har fungerat bra. Ett av många lyckade, uppmärksammade arrang-emang i år var världsartisten Wyclef Jeans spelning i Flygeln i februari.

ProduktutvecklingDå lokalernas attraktionskraft är av yttersta vikt för verksamheten har satsningar gjorts på renoveringar och förbättringar. Tillsammans med fastighetsägaren har bolaget under 2013 investerat i en rad fastighetsre-

laterade projekt. Exempelvis har en ombyggnation av lastintaget genom-förts. För att skapa ett ännu bättre kundbemötande har receptionen byggts om och numera finns en helt ny lounge på De Geerhallens plan 4-5.

Konkurrensen inom svensk mötesindustri är hård och många anläggningar har haft det svårt i år. Louis De Geer konsert & kongress AB har klarat sig relativt bra under 2013, med i stort sett samma antal arrangerade konferenser som föregå-ende år. På konsertsidan är publik-siffran lägre än 2012. Anledningen till detta är att bokningsmöjlighe-terna av de mest publikdragande artisterna helt enkelt inte varit lika goda under 2013.

48



Nyckeltal 2013 2012 2011 2010 2009


varav intäkt från Norrköpings kommun 5 2 2 2 0


-8 -8 -11 0 0






Verksamhetstal

Antal besökare 95 000 110 000 120 000

Antal betalande besökare 50 500 43 000 45 000

Antal skolelever 8 200 7 500 9 200

därav skolelever från Norrköpings kommun

4 600* 3 800 5 900

* 2500 genom avtal med årskurs 3, 6, 9Statistik från 2010, Visualiseringscentrets första verksamhetsår saknas


2013 blev ett spännande, utma-nande år med förädling av bolagets Science Center verksamhet i fokus. Trots en varm sommar och rådande lågkonjunktur hade Norrköping Visualisering AB glädjen att väl-komna drygt 95 000 besökare.

UpptäckBolagets främsta prioritering under 2013 har varit att öka den allmänna kännedomen om Visualiseringscen-ter C. Nya grepp inom marknadsfö-ring, en stor samman tagen satsning på ett produktionskoncept och rekrytering av en affärsutvecklare är några av åtgärderna som gjorts för att stärka centret som besöksmål.

UpplevI samarbete med den europeiska rymdorganisationen ESA och astro-nauten Christer Fuglesang genom-förde bolaget den unika sampro-duktionen Rymdresan, bestående

Norrköping Visualisering AB bedriver nationell Science Center verksamhet, primärt i syfte att förmedla kunskap om visualisering, naturvetenskap och teknik. Genom samarbeten med forskare av världsklass och leverantörer av ny teknik uppnås ett högklassigt innehåll i utställningar och visningar i Domteater. Centrets utbud attraherar skolor, allmänhet, näringsliv och forskare. De moderna miljöerna mitt i Norrköpings historiska industrilandskap, gör upplevelsen komplett.

av utställning och domfilm i 3D. Bolaget valde ett sammanhållet marknadskoncept för lanseringen av satsningen med kampanj och paketering av olika aktiviteter på centret. Responsen från besökarna var mycket god och upplevelsen av såväl film som utställning förstärk-tes. Konceptet visas fram till maj 2014.

UtforskaKärnan i bolagets verksamhet är att med hjälp av visualisering inspirera barn och ungdomar till nyfikenhet och ökad kunskap inom naturve-tenskap och teknik. Den världsle-dande visualiseringstekniken sätter samhälls- och naturfenomen i större sammanhang och berättar om dessa på ett lättillgängligt sätt. Möjlig-heten att visa saker som egentligen inte går att se, gör världen betydligt lättare att förstå.

Under 2013 fick centrets peda-goger och personal möjlighet att inspirera inte mindre än 40 000 barn och ungdomar. Av dessa var knappt 8 000 skolelever varav 2 500 från klasserna 3, 6 och 9 från Norrköpings kommuns skolor, som tack vare ett utvecklings avtal med kommunens utbildningskontor fick möjlighet att besöka centret. Bolagets mål är att locka allt fler besökare också inom kundgrup-perna allmänhet, näringsliv och akademi.

UtmaningarNorrköping Visualisering AB arbetar fortsatt med att hitta balans i ekonomin. Den resurskrävande verksamheten med bland annat dyr teknik och höga fasta kostnader, har varit pressad under året. Bolaget arbetar aktivt för en förbättrad affärsstrategi bland annat genom att söka kostnadseffektiva och intäkts-drivande aktiviteter och produktio-ner.

49



Nyckeltal * 2013 2012 2011 2010 2009

Omsättning, mnkr 80 0

varav intäkt från Norrköpings kommun 42


0 0

Balansomslutning, mnkr 25 10

Justerat eget kapital, mnkr 11 10

Soliditet, procent 42 100

Bruttoinvesteringar, mnkr 1 0

Antal tillsvidareanställda 90 0

Verksamhetstal

Publikantal i Östergötland 61 870 56 938 53 271 55 514 64 101

Publikantal totalt ** 65 916 108 921 53 798 61 892 70 819

Antal konserter i Östergötland 82 67 69 65 78

Antal konserter totalt 87 71 70 70 86

Andel barn och ungdomar av totalt publikantal, procent

25

* 2013 är första året för verksamheten i bolagsform** 2012 medverkade SON vid invigningen av Friends Arena med 46 000 personer i publiken.


2013 var ett händelserikt och framgångsrikt år för Norrköping Symfoniorkester AB. Den pigga 101-åringen summerar ett ökat antal abonnemangskunder och mycket fina publiksiffror. Bolaget uppnådde sina konstnärliga mål och levererar ett ekonomiskt resultat i balans.

Nytt kommunalt bolagNorrköpings Symfoniorkester, som tidigare organiserades under kommunstyrelsen, övergick den 1 januari 2013 i ett av Norrköping Rådhus AB helägt aktiebolag. För-ändringen har under året ställt stora krav på bolagets administration.

Öppen orkesterMed symfonisk musik och bibehål-len kvalitet i fokus har arbetet med att utveckla konsertformerna och kommunicera innehållet till nya publikgrupper prioriterats 2013.

Norrköping Symfoniorkester AB:s uppdrag är att erbjuda konsertverksamhet med symfonisk musik på en konstnärlig nivå som uppmärksammas såväl nationellt som internationellt. Repertoaren är bred och verksamheten inriktad på att bevara Norrköpings Symfoniorkester som en av landets ledande och mest innovativa. Bolaget är en resurs som stimulerar till kulturell verksamhet och bidrar till utvecklingen av kulturlivet i Norrköping och i regionen.

Med öppna repetitioner, studie-besök, publikträffar och konserter med fri entré har bolaget aktivt sökt nya vägar för att bli än mer tillgäng-ligt för en bredare publik.

Barn och ungdomsverksamhetMötet med barn och ungdomar utgör en stor del av kärnverksam-heten. Bolaget arbetar tillsammans med barn, från 6 år och uppåt, i konstnärliga, kreativa processer. Under 2013 har detta inneburit ökad del aktighet med målgrup-pen i den mån att orkestern spelat såväl för – som med – barn och ungdomar. Studiebesök, skolkon-serter och riktade aktiviteter har varit fullbokade . Bolaget är också utbildnings- och samarbets partner till flera kulturella institutioner och skolor, såväl nationellt som lokalt.

Tradition och förnyelseAtt förvalta, men samtidigt förädla och utveckla den långa tradition av symfonisk musik som Norr köping bjuder har stått högt på agendan 2013. Klassiska konserter har i år framförts med högre grad av gestalt-ande inslag, exempelvis i möten med musikern Rufus Wainwright, med sångsolisten Olle Persson och med dirigenten och klarinettisten Martin Fröst. Flera av k onserterna under året har innehållit traditionell musik som presenterats i ny, modern form.

Vidare har bolaget under året utlyst en kompositions tävling där unga, okända tonsättare fått chansen att möta sin publik och också drivit ett unikt projekt med dokumentation och inspelningar av kompositören Allan Petterson. Norrköping Symfoniorkester har i år upprepat anlitats för skivin-spelningar. Ett fint avslut på 2013 utgjordes av nomineringen till en Grammy, för den inspelning av Vagn Holmboe-konserter symfoni-orkestern medverkar i.

50



51



Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Götaland

Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Götaland bildades 2011-01-01 av Norrköpings och Linköpings kommuner. Förbundet består av tidigare brandförsva-ret i Norrköping och räddningstjänsten i Linköping. Tidigare organisationers verksamheter har övertagits av förbundet samtidigt som det har fått ett utökat samlat uppdrag inom området samhällsskydd och beredskap.

För fördelning av bidrag mellan med-lemskommunerna till kommunalförbundet Räddningstjänst Östra Götaland används SCB:s befolkningsstatistik den 31 decem-ber året näst före budgetåret. Norrkö-pings kommun har under 2013 betalat 68 030 tkr till räddningstjänstförbundet.

Nyckeltal 2013 2012

Verksamhetens externa intäkter, mnkr 17 15

Verksamhetens kostnader, mnkr -165 -153

Avskrivningar, mnkr -7 -6

Verksamhetens nettokostnader, mnkr -155 -144

Ägarbidrag/medlemsavgift, mnkr 159 145

Finansiella intäkter och kostnader, mnkr -2 1

Årets resultat, mnkr 2 0

Summa tillgångar, mnkr 87 76

Summa skulder, mnkr 51 52


Investeringar, mnkr 8 10


ÅRETS VERKSAMHET I KOMMUNALFÖRBUND

52



Nyckeltal 2013 2012

Verksamhetens externa intäkter, mnkr 4 4

Verksamhetens kostnader, mnkr -30 -29

Avskrivningar, mnkr 0 0

Verksamhetens nettokostnader, mnkr -26 -25

Ägarbidrag/medlemsavgift, mnkr 26 26

Finansiella intäkter och kostnader, mnkr 0

Årets resultat, mnkr 0 1

Summa tillgångar, mnkr 12 18

Summa skulder, mnkr 4 9


Investeringar, mnkr 0 0


Kommunalförbundet fjärde storstadsregionen

Kommunalförbundet fjärde storstadsregio-nen ansvarar för Linköpings ochNorrköpings kommuns löne- ochupphandlingsverksamhet. Förbundethar 44 medarbetare och startade 2008med löneverksamheten och under 2009överfördes den kommungemensammaupphandlingsverksamheten till kommu-nalförbundet.

53



Norrköpings kommunkoncern

SAMMANSTÄLLDA RÄKENSKAPER

Kultur- och fritids-nämnd

Byggnads- och miljöskyddsnämnd

Socialnämnd

Teknisk nämnd

Arbetsmarknads- och vuxen utbild-nings nämnd

Överförmyndare

Gymnasienämnd

Valnämnd

Studentbo i Norrköping AB

Fastighets AB Händelö

Europa Transport i Norrköping AB (50%)

Hyresbostädershus 1 i Norrköping AB

Fastighets AB Herstadberg

Fastighets AB Strömsholmen i Norrköping

Blåmart Fastighetsutveckling AB (50%)

Boteknik i Norrköping AB

Strömvillan AB

Enspännaren i Norrköping AB

Intressebolaget Nya Norrköping AB (7%)

Parken Event & Aréna AB (1 aktie)

AB Norrköpings Idrottspark (1 aktie)


KommunstyrelsePersonalutskott

Krisledningsutskott

Bredbandsutskott

Norrköpings kommun

Kommunrevisorer

Tillfälliga fullmäk tige-beredningar

Barn- och ungdoms-nämnd

Vård- och omsorgsnämnd

Stadsplanerings-nämnd

Finans

Utbildning

Social omsorg

Samhällsbyggnad

Kommun fullmäktige

Uppdragsföretag*

Socialkontor

Stadsbyggnadskontor

Tekniskt kontor

Bygg och miljökontor

Kultur- och fritids-kontor

Utbildningskontor

Revisionskontor

Kommunstyrelsens kontor



Överförmyndar enheten

Arbetsmarknadskontor

Vård- och omsorgs-kontor


Etablering Norrköping AB












Intressebolaget Nya Norrköping AB (43 %)

Nio verksamhetsnämnder har inför medborgarna det politiska ansvaret för verksamheten inom olika områden. Verksam-hetsnämnderna ger uppdrag och ekonomiska resurser till kommunala enheter eller köper tjänster av privata entrepre-nörer. De har också ansvar för uppföljning av både verksam-heten och det ekonomiska resultatet.

I den samlade kommunala verksamheten ingår all verk-samhet där kommunen har ett bestämmande eller betydande inflytande, även de så kallade uppdragsföretagen*. I organisationsschemat ingår kommunen och dess koncern-företag med en ägandeandel med mer än 50 procent.

* Läs mer om uppdrags företag på sidan 81.

East Sweden Bryssel AB (50 %, vilande)

54


Sammanställda räkenskaper

Ekonomisk sammanställning över Norrköpings kommunkoncern

Bolag Omsättning mnkr

Resultat före skatt mnkr

Balansomslutning mnkr

Soliditet procent

Investe ringar mnkr

Hyresbostäder i Norrköping AB 814 451 4 289 24 154

Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB 90 6 790 3 27

Etablering Norrköping AB 35 2 224 17 2

Fastighets AB Butangia 3 0 17 12 3

Norrköping Vatten AB 217 -29 1 094 2 124

Norrköpings Hamn och Stuveri AB 185 9 281 71 16

Norrköping Airport AB 48 -6 26 26 5

Norrköping Spårvägar AB 45 9 388 11 29

Norrköping Parkering AB 0 0 50 100 0

Upplev Norrköping AB 31 -1 9 42 0

Louis de Geer konsert & kongress i Norrköping AB

37 -3 22 44 0

Norrköping Visualisering AB 19 -8 21 28 0

Norrköping Symfoniorkester AB 80 0 25 42 1

Summa bolagen 1 603 430 7 236 361

Reavinst Hyresbostäder i Norrköping AB 426

Norrköpings Rådhus AB (moderbolaget), resultat före koncernbidrag

0 11 1 773 13 60

Avskrivning övervärden -21

Koncernelimineringar -29 6 -490 -56

Summa Rådhuskoncernen 2 000 426 8 519 365

Intressebolaget Nya Norrköping AB * 2 -1 3 99 0

Norrköpings kommun, inkl skatteintäkter och utjämning

7 722 136 15 592 44 470

Elimineringar -388 -11 -8 515

Summa kommunkoncernen 9 336 550 15 599 882

* Kommunkoncernen äger 50 procent

55



Kostnader, intäkter, fordringar och skulder, tkr

Försäljning Lån

Enhet Köpare Säljare Givare Mottagare

Kommunen 283 365 81 784 6 702 413 145 343

Norrköping Rådhus AB 17 0 4 308 1 518 037

Hyresbostäder i Norrköping AB 20 173 77 819 1 969 3 079 729

Eventfastigheter i Norrköping AB 1 565 85 753 3 010 747 211

Etablering Norrköping AB 950 7 966 443 174 362

Fastighets AB Butangia 53 0 0 14 117

Norrköping Vatten AB 6 753 9 354 12 810 764 083

Norrköpings Hamn och Stuveri AB 23 295 580 91 525 0

Norrköping Airport AB 1 878 436 0 11 978

Norrköping Spårvägar AB 1 266 32 217 1 187 326 708

Upplev Norrköping AB 496 15 944 1 714 40

Norrköping Visualisering AB 7 607 5 925 125 13 715

Norrköping Symfoniorkester AB 10 275 43 718 20 071 2 429

Louis de Geer Konsert & Kongress i Norrk AB 7 456 3 653 8 181 4

Norrköping Parkering AB 0 0 0 50 000

Bidrag, tillskott och utdelningar, tkr

Räntor Koncernbidrag/utdelning

Enhet Givna Mottagna Givna Mottagna

Kommunen 905 175 437

Norrköping Rådhus AB 15 000 0 18 363 37 705

Hyresbostäder i Norrköping AB 103 231 0 15 000 0

Norrköpings Hamn och Stuveri AB 0 724 18 000 0

Eventfastigheter i Norrköping AB 21 457 0 500 0

Etablering Norrköping AB 5 356 0 0 0

Norrköping Vatten AB 20 948 0 3 700 0

Upplev Norrköping AB 61 10 0 1 418

Norrköping Airport AB 99 4 0 6 000

Fastighets AB Butangia 406 0 455 0

Norrköping Spårvägar AB 8 646 0 0 0

Norrköping Visualisering AB 233 0 0 7 526

Norrköping Symfoniorkester AB 0 112 50 0

Louis de Geer Konsert & Kongress i Norrk AB 0 55 0 3 419


Interna mellanhavandenNedanstående tabeller visar interna mellanhavanden mellan koncernföretagen. Upplysningarna ger en samlad bild av de ekonomiska engagemangen i den kom-munala koncernen.

56



Kommunen 2013 2012 2011 2010 2009

Antal invånare 31 december 133 749 132 129 130 623 130 050 129 542

Kommunal utdebitering per 100 kr 1 21,03 21,03 21,45 21,45 21,45

Verksamhetens nettokostnader exkl. avskrivningar, mnkr 2 -6 111,1 -5 942,2 -5 642,0 -5 621,0 -5 276,1

Skatteintäkter och kommunal utjämning, mnkr 6 396,8 6 150,0 6 115,2 5 942,5 5 674,6

Finansnetto, mnkr 2 7,5 32,7 42,3 43,7 63,6

Nettokostnadernas och finansnettots andel av skatteintäkter och kommunal utjämning, procent

95,5 96,1 91,6 93,9 91,9

Tillgångar totalt, mnkr 15 592 15 293 14 081 13 411 12 782

tillgångar per invånare, kr 116 579 115 746 107 798 103 124 98 894

Skulder totalt, mnkr 8 297 8 157 7 435 6 676 6 344

Skulder per invånare, kr 62 037 61 732 55 921 51 334 49 081

Nettolåneskuld totalt, mnkr 0 0 0 0 0

Nettolåneskuld per invånare, kr 0 0 0 0 0

Nettotillgång totalt, mnkr 96 68 270 699 774

Nettotillgång per invånare, kr 718 515 2 067 5 375 5 975

Eget kapital totalt, mnkr 6 907 6 771 6 631 6 279 6 100

Soliditet 3 44 44 47 47 48

1 42 öre har skatteväxlats med landstinget på grund av ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken.2 exklusive jämförelsestörande poster3 inklusive internbankens vidareutlåning till kommunala bolag

Koncernen 2013 2012 2011 2010 2009

Årets resultat, mnkr 550 205 265 310 287

Tillgångar, mnkr 15 599 14 945 14 009 12 868 12 056

Tillgångar, per invånare, kr 116 629 113 101 107 248 99 948 93 274

Skulder och avsättningar, mnkr 9 462 9 358 8 608 7 012 7 362

Skulder och avsättningar, per invånare, kr 70 744 70 821 59 997 53 921 56 959

Eget kapital, inkl reserver, mnkr 6 137 5 587 5 382 5 031 4 694

Eget kapital, per invånare, kr 45 884 42 288 41 203 38 550 36 318

Rörelsekapital, mnkr 1 -3 235 -3 344 -2 948 -2 763 -2 415

Balanslikviditet, procent 2 42 45 47 36 33

Soliditet, procent 3 40 38 38 39 39

Skuldsättningsgrad, procent 4 56 63 56 55 55

1 Omsättningstillgångar minus korta skulder. 2 Omsättningstillgångar dividerat med korta skulder.3 Eget kapital dividerat med tillgångar. 4 Skulder dividerat med tillgångar.

Antal anställda 2013

Totalt är det 9 175 tillsvidare anställda i kommunen och dotterbolagen.

Norrköpings kommun

8 654

Dotterbolagen 521

Fem år i sammandragI de sammanställda räkenskaperna nedan benämnd koncernen ingår kommunen och dess dotterbolag där ägarandelen är mer än 50 procent.

2007 bildades Norrköping Rådhus AB som är helägt av Norrköpings kommun och koncernen är nu en äkta bolags-koncern. Norrköping Rådhus är för närvarande ägare av 13 dotterbolag varav 2 är egna koncerner.

57



Koncernen Kommunen

mnkr Not 2013 2012 2013 2012

Verksamhetens intäkter 1 2 939 2 518 1 325 1 311

Verksamhetens kostnader 2 -8 170 -8 000 -7 348 -7 162

Avskrivningar 3 -422 -410 -214 -224

Verksamhetens nettokostnader 5 653 5 892 6 237 6 075

Skatteintäkter 4 4 920 4 757 4 920 4 747

Kommunal utjämning m m 5 1 477 1 403 1 477 1 403

Finansiella intäkter 6 129 233 299 447

Finansiella kostnader 7 -326 -360 -323 -382

Resultat före extraordinära poster och skatt 547 141 136 140

Aktuell skatt 3 64

Årets resultat 550 205 136 140

Resultaträkning

58



Koncernen Kommunen

mnkr Not 20131231 20121231 20131231 20121231

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Immateriella 2 1 0 0

Materiella

Mark, byggnader och anläggningar 8 9 798 9 709 4 481 4 193

Maskiner och inventarier 9 1 838 1 732 363 382

Finansiella

Värdepapper, andelar och bostadsrätter * 10 1 184 275 1 465 495

Långfristiga fordringar 11 501 492 7 066 7 556

Summa anläggningstillgångar 13 321 12 208 13 375 12 626

Omsättningstillgångar

Förråd 12 17 16 13 12

Kortfristiga fordringar 13 1 555 1 947 1 502 1 885

Kortfristiga värdepapper * 14 698 736 698 736

Kassa och bank 15 8 38 4 34

Summa omsättningstillgångar 2 278 2 737 2 217 2 667

Summa tillgångar 15 599 14 945 15 592 15 293

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital 16 6 137 5 587 6 907 6 771

Minoritetsintresse

Avsättningar för pensioner 17 386 364 371 347

Avsättning för uppskjuten skatt 369 370

Övriga avsättningar 18 69 49 17 19

Långfristiga skulder 19 3 124 2 494 2 918 2 299

Kortfristiga skulder 20 5 514 6 081 5 379 5 857

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 15 599 14 945 15 592 15 293

Ställda panter

Fastighetsinteckningar 1

Övrigt 12 12

Ansvarsförbindelser

Ansvars- och borgensförbindelser 21 10 10 7 9

Pensionsförpliktelser 22 3 334 3 132 3 332 3 127

* En samlad bild över den lånsiktiga medelsförvaltningen finns på sidan 77.

Balansräkning

59



Koncernen Kommunen

mnkr 2013 2012 2013 2012

Den löpande verksamheten


Justering för av- och nedskrivningar 422 410 214 224

Justering för gjorda avsättningar 44 44 20 28

Justering för ianspråktagna avsättningar -2 -99 -2 -16

Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -5 -46 -26 -46

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital

1 009 514 346 330

Ökning/minskning kortfristiga fordringar 400 -243 383 -288

Ökning/minskning förråd och varulager -1 -10 1 -10

Ökning/minskning kortfristiga placeringar 39 -182 38 -182

Ökning/minskning kortfristiga skulder -590 479 -477 549

Kassaflöde från den löpande verksamheten 857 558 291 399

Investeringsverksamheten

Försäljning av immateriella anläggningstillgångar

Investering i materiella anläggningstillgångar -957 -1 042 -499 -547

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 341 361 26 92

Investering i finansiella anläggningstillgångar -921 -274 -1 340 -274

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 29 63 405 61

Kassaflöde från investeringsverksamheten 1 508 892 1 408 668

Finansieringsverksamheten

Nyupptagna lån 645 647 619 511

Amortering av skuld 0 0

Ökning av långfristiga fordringar -24 -326 -242

Minskning av långfristiga fordringar 468

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 621 321 1 087 269

Årets kassaflöde 30 13 30 0

Likvida medel vid årets början 38 51 34 34

Likvida medel vid årets slut 8 38 4 34

Kassaflödesanalys

60



Koncernen Kommunen

mnkr 2013 2012 2013 2012

Not 1: Verksamhetens intäkter

Verksamhetens intäkter enligt redovisningen 2 939 2 518 5 205 5 133

Eliminering interna mellanhavanden -3 880 -3 822

Summa 2 939 2 518 1 325 1 311

Jämförelsestörande intäkter

Överskott vid fastighetsförsäljning 10 13 10 13

Återbetalda premier AFA-försäkring 2007-2008 91 91

Återbetalda premier AFA-försäkring 2005-2006 88 0 88

Not 2: Verksamhetens kostnader

Verksamhetens kostnader enligt redovisningen -8 170 -8 410 -11 228 -10 984

Eliminering interna mellanhavanden 3 880 3 822

Summa 8 170 8 410 7 348 7 162

I verksamhetens kostnader ingår bland annat:

Avgångsvederlag, kommunen -6 -4 -6

Not 3: Avskrivningar

Avskrivningar enligt plan -422 -410 -214 -224

Not 4: Skatteintäkter

Egna skatteintäkter, preliminärt 4 949 4 697 4 949 4 697

Slutavräkning 2011 59 59

Justering 2012 1 1

Slutavräkning 2012 3 3

Justering 2013 -32 -32

Mellankommunal utjämning (kollektivtrafik) -10 -10

Summa 4 920 4 747 4 920 4 747

Not 5: Kommunal utjämning med mera

Kostnadsutjämning 20 22 20 22

Statligt utjämningsbidrag 1 096 1 016 1 096 1 016

Regleringsbidrag/avgift staten 60 64 60 64

LSS-utjämning 93 92 93 92

Fastighetsavgift 208 209 208 209

Summa 1 477 1 403 1 477 1 403

Not 6: Finansiella intäkter

Ränteintäkter 121 168 114 172

Ränteintäkter koncernbolag 177 210

Utdelningar 0 26 0 26

Övriga finansiella intäkter 8 39 8 39

Summa 129 233 299 447

I övriga finansiella intäkter ingår återföring av nedskrivning 32 0 32

Noter

61



Koncernen Kommunen

mnkr 2013 2012 2013 2012

Not 7: Finansiella kostnader

Räntekostnader lån 338 360 -274 -343

Räntekostnader lån koncernbolag -1 -23

Räntebidrag 0 0 0 0

Kreditivränta 4 0 4 0

Ränta pensionsskuld -9 -9 -7 -9

Övriga finansiella kostnader -7 -7 -45 -7

Summa 326 360 323 382

I övriga finansiella kostnder ingår:

RIPS-ränta -32 -32

Not 8: Mark, byggnader och anläggningar

Ingående anskaffningsvärde 12 654 12 911 6 115 5 794

Eliminering -1 401

Inköp 697 780 465 441

Försäljningar -303 -353 -8 -19

Utrangering -40 -40

Omklassificeringar -112 757 -39 -61

Summa utgående ackumulerade anskaffningsvärden 12 936 12 654 6 533 6 115

Ingående anskrivningar -2 661 -2 991 -1 922 -1 810

Eliminering 536

Utrangering 85 74 40

Årets avskrivningar -273 -280 -130 -152

Omklassificering -3

Summa utgående ackumulerade avskrivningar 2 849 2 661 2 052 1 922

Ackumulerade uppskrivningar 5 5

Ackumulerade nedskrivningar -294 -289

Summa utgående restvärde 9 798 9 709 4 481 4 193

Not 9: Maskiner och inventarier

Ingående anskaffningsvärde 2 986 2 631 807 833

Inköp 206 383 76 106

Försäljningar -39 -8 -19 -8

Utrangering -192 -124

Omklassificeringar 87 172

Summa utgående ackumulerade anskaffningsvärden 3 240 2 986 864 807

Ingående avskrivningar -1 254 -1 111 -425 -487

Försäljningar 20

Årets avskrivningar -168 -143 -76 -62

Utrangering 161 124

Omklassificeringar 3

Summa utgående ackumulerade avskrivningar 1 402 1 254 501 425

Summa utgående restvärde 1 838 1 732 363 382

62



Koncernen Kommunen

mnkr 2013 2012 2013 2012

Not 10: Värdepapper, andelar och bostadsrätter

Aktier och andelar

Norrköping Rådhus AB 0 0 261 200

Övriga aktieinnehav 0 11 19 31

Andel Kommuninvest 15 8 15 8

Summa aktier och andelar 15 19 296 239

Obligationer och andra värdepapper

Obligationer i långsiktig medelsförvaltning 1 146 233 1 146 233

Kommuninvest 21 21 21 21

Summa obligationer och andra värdepapper 1 167 254 1 167 254

Bostadsrätter 2 2 2 2

Totalt värdepapper, andelar och bostadsrätter 1 184 275 1 465 495

Not 11: Långfristiga fordringar

Norrköping Rådhus AB m fl 0 0 6 603 7 109

Övriga långfristiga fordringar 501 492 464 447

Summa långfristiga fordringar 501 492 7 067 7 556

Not 12: Förråd och lager

Förråd och lager 17 16 13 12

Not 13: Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 98 111 49 38

Utlåning till kommunala bolag 0 0 0 0

Övriga kortfristiga fordringar 1 457 1 835 1 453 1 847

Summa 1 555 1 946 1 502 1 885

Not 14: Kortfristiga värdepapper

Kortfristiga värdepapper 698 736 698 736

Summa kortfristiga värdepapper 698 736 698 736

Not 15: Kassa och bank

Kassa och bank 8 38 4 34

Summa kassa och bank 8 38 4 34

Not 16: Eget kapital

Ingående balans 5 587 5 382 6 771 6 631


Utgående balans 6 137 5 587 6 907 6 771

Varav Markeringar under KF

Balanserat resultat mot lagstadgat balanskrav (konjunkturfond) 270 270 270 270

Pensionsreserv 406 383 406 383

Framtida omstruktureringsåtgärder inom infrastrukturen 153 146 153 146

63



Koncernen Kommunen

mnkr 2013 2012 2013 2012

Varav Markeringar under KS

Utvecklingsstiftelsen 5 5 5 5

Sociala investeringar 28 36 28 36

Kultur 1 2 1 2

Skadefond 10 10 10 10

Kompetensutveckling 27 28 27 28

Forskning och utveckling 24 20 24 20

Underhåll av fastigheter 5 12 5 12

Ungdomsarbetslöshet 9 5 9 5

Personalaktivitet 1 2 1 2

Ackumulerat resultat avfallshanteringen, 64 61 64 61

Resultat kommunala gymnasieskolor -46 -37 -46 -37

Ostlänken 27 10 27 10

Jobbsatsning 40 52 40 52

Utvecklat IFO-arbete 15 15

Utvecklingsarbete kultur och fritid 5 5

Utvecklad omsorg 7 7

Fysisk planering och exploatering 10 10

Näringslivsutveckling 5 5

Näringsliv/utbildning* 10 10

Reserv kommunstyrelsen 8 8

Evenmangsfond 2 2

Håll Sverige rent 2 2

* varav 2 mnkr avser Norrköping Science Park

Not 17: Avsättningar till pensioner

Ingående avsättning 364 320 347 319

Pensionsutbetalningar -21 -22 -21 -22

Nyintjänad pension 9 36 9 20

Ränte- och basbeloppsuppräkningar 7 9 7 9

Förändring av löneskatt 1 8 1 8

Övrig förändring -4 13 -4 13

Förändring på grund av ändrad diskonteringsränta 32 32

Utgående avsättning* 386 364 371 347

* varav 2 mnkr avser visstidspensioner till sex förtroendevalda

Not 18: Övriga avsättningar

Ingående avsättning enligt balansräkningen 419 500 19 35

Ianspråktagna avsättningar -2 -85 -2 -16

Nya avsättningar 21 4 0 0

Utgående avsättning 438 419 17 19

Specifikation utgående avsättning

Citybanan 17 19 17 19

Uppskjuten skatt 369 370

Skadeärende 30

64



Koncernen Kommunen

mnkr 2013 2012 2013 2012

Not 19: Långfristiga skulder

Lån i banker och kreditinstitut 2 800 1 858 2 800 1 800

Övriga långfristiga skulder 246 210 40 57

Checkkredit 78 426 78 442

Summa 3 124 2 494 2 918 2 299

Not 20: Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 350 404 281 281

Källskatt 63 76 5 16

Skuld till kommunala bolag 0 0 141 0

Kortfristiga låneskulder 3 443 4 144 3 443 4 141

Semesterskuld 197 188 197 188

Övriga kortfr skulder, upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter 1 461 1 269 1 313 1 231

Summa 5 514 6 081 5 380 5 857

Not 21: Ansvars och borgensförbindelser *

Borgen inom bostadssektorn

Statliga bostadslån 2 2 2 2

Annan borgen

Racketstadion 1 2 1 2

Åby Tennisklubb 3 4 3 4

Marieborgs Folkhögskola

Stiftelsen Hellmarksgården 1 1

Garantiförbindelse

Övrig ansvarsförbindelse 4 1 4

Summa 10 10 10 9

Not 22: Pensionsåtaganden **

Kommunens ansvarsförbindelse enligt SPP för pensioner

intjänade före 1998-01-01 3 332 3 127 3 332 3 127

Bolagen 2 5 2

Summa 3 334 3 132 3 334 3 127

* Norrköpings kommun har i november 2009 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 278 kommuner som per 2013-12-31 var medlemmar i Kommuninvest eknomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga mdlemmar har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråk-tagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Norr-köpings kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2013-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 269 401 727 843 kronor och totala tillgångar till 271 338 145 992 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 901 871 393 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 909 405 173 kronor.RIPS-ränta ingår med 206 mnkr.

** I beloppen ingår särskild löneskatt.

65



Förutbetalda intäkter som regleras över flera år

Avskrivnings tid Bidrag 2012

Avskrivning 2013

Bidrag 2013

Nettobidrag 2013

Laxtrappa i Strömmen 33 7 755 636 250 182 0 7 505 454

Trafiksäkerhet 33 328 788 10 606 0 318 182

Utbyggnad spårväg 33 6 814 647 219 827 0 6 594 820

Handikappanpassning 10 1 436 000 179 500 0 1 256 500

Trafiksäkerhet 33 533 333 16 667 0 516 666

Gång- och cykelvägar 33 591 205 18 475 0 572 730

Bullersanering 33 381 502 11 922 0 369 580

Spåranslutning 33 17 834 608 557 331 0 17 277 277

Totalt i investeringsbidrag 35 675 719 1 264 510 34 411 209

Övriga tilläggsupplysningar

Operationell leasing med avtalstid längre än 36 månader, mnkr

Leasingobjektet Förfallotidpunkt

Inom ett år Senare än ett år men inom fem år

Senare än fem år

Lokaler 225 740 852 171 1 069 867

Rådet för kommunal redovisning har 2006 utfärdat en omarbetad rekommendation (Nr 13:1 2006) kring redovisning av leasingavtal.

Rekommendationen skiljer på två typer av leasingav-tal, finansiella eller operationella.

Ett finansiellt leasingavtal kan sägas motsvara ett köp av objektet i fråga medan ett operationellt leasingavtal motsvarar hyra av objektet.

Avgörande för klassificeringen av leasingavtalen är i vilken omfattning de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet av det aktuella leasing-

Rådet för kommunal redovisning har 2009 utfärdat en rekommendation nr 18 kring redovisning av intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar. Denna rekom-mendation gäller från 2010. Rekommendationen inne-bär att i den mån en avgift eller ett bidrag är hänförbart till en investering, ska inkomsten intäktsföras på ett sätt som återspeglar investeringens nyttjande och förbruk-

objektet finns hos leasegivaren eller hos leasetagaren. Vid klassificeringen ska väsentlighetsprincipen tillämpas.

Ett leasingavtal med en avtalstid om högst tre år får redovisas som ett operationellt avtal oavsett om det annars uppfyller kriterierna för ett finansiellt avtal.

Finansiella leasingavtal ska redovisas i resultat och balansräkningen medan det för operationella leasingav-tal föreligger upplysningsplikt.

Leasingavgifter och i nuläget kända framtida belopp framgår av tabellen nedan.

ning. Den del av inkomsten som inte uppfyller krite-rierna för intäkt periodiseras och redovisas som skuld på balansräkningen. Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar framgår av tabellen nedan. Denna redovis-ningsprincip tillämpas från och med 2011. Tillgångar-nas värde har justerats med tidigare års erhållna intäkter.

Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar

Leasing

66



Redovisningsprinciper

Allmänna redovisningsprinciperKommunen följer gällande redovisningslag för kommu-ner och i huvudsak de rekommendationer som utfärdats av Rådet för kommunal redovisning (RKR). De kom-munala bolagen följer Bokföringsnämndens allmänna råd.

Sammanställda räkenskaperSyftet med de sammanställda räkenskaperna, den kommunala motsvarigheten till koncernredovisning, är att ge en sammanfattande bild av kommunens totala ekonomiska ställning och åtaganden. Den omfattar all kommunal verksamhet där kommunen har ett bestäm-mande eller betydande inflytande, oavsett om den bedrivs i förvaltningsorganisation, i kommunala bolag eller i uppdragsföretag.

De kommunala förbunden konsolideras inte eftersom påverkan på koncernen är så liten.

Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att eget kapital i de förvärvade företaget vid förvärvstidpunkten eliminerats. I redovis-ningen ingår endast kapital som intjänats efter förvärvet.

I balansräkningen uppdelas de obeskattade reserverna i en del som uppskjuten skatt under avsättningar och i en del under eget kapital.

Med dotterföretag avses de företag där kommunen innehar en röstandel på minst 50 procent och väsentligt inflytande. Företag där ägarandelen är mindre än 50 procent konsolideras inte eftersom dessa endast har mar-ginell betydelse för koncernen.

Från och med 1 januari 2002 tillämpas i bolagen Bokföringsnämndens allmänna råd och redovisning av inkomstskatter (BFNAR 2001:1). Detta innebär att kommunkoncernen redovisar uppskjuten skatt för tem-porära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Interna mellanhavanden av betydelse har eliminerats.

AnläggningstillgångarAnläggningstillgångar upptas till anskaffningskostnaden med avdrag för planenlig avskrivning. Som anläggnings-tillgång aktiveras tillgångar med värden överstigande 1,5 prisbasbelopp och en varaktighet på minst tre år.

Lånekostnader för en tillgång som tar betydande tid i anspråk att färdigställa inräknas i anskaffningsvärdet.

KapitalkostnaderAvskrivning sker på tillgångarnas historiska anskaff-ningsvärde och avskrivningstiden bedöms efter till-gångens nyttjandeperiod. Viss vägledning finns att få i RKR:s idéskrift. Avskrivningar påbörjas kalenderåret efter att anläggningstillgången tas i bruk. Här avviker kommunen från RKR:s rekommendation (RKR 11.4). Internränta beräknas på anläggningstillgångarnas bok-förda värde.

LåneskuldAvser lån med löptider överstigande ett år. Kommande års amorteringar klassificeras som kortfristiga skulder. Från och med 1997 redovisas upptagna lån i kommunen efter återstående löptid.

En stor del av kommunens upplåning görs med kort räntebindning. För att uppnå önskad risknivå avseende räntebindning i låneportföljen används derivatinstru-ment, främst ränteswapar. I bokslutet 2013 balanseras 35 mnkr för kommande omstruktureringar i låneport-följen.

PensionsåtagandenPensionsförmåner som intjänats före år 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Särskild avtalspension och viss-tidspension samt pensionsförmåner intjänade från och med år 1998 redovisas i balansräkningen som avsättning för pensioner och liknande förpliktelser. Dock redovisas den del av pensionsförmåner intjänade från och med år 2000 som personalen får placera individuellt som kort-fristig skuld. I samtliga belopp ingår löneskatt.

Finansiella tillgångarEnligt RKR:s rekommendation ska det bokförda värdet på finansiella tillgångar redovisas till det lägsta värdet av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balans-dagen. Placeringar som vid placeringstillfället har en lång löptid och är avsedda att innehas till deras förfall klassificeras som finansiella anläggningstillgångar. Kapitalgaranterade produkter som ska innehas till förfall värderas lägst till det kapitalgaranterade beloppet och obligationer som ska innehas till förfall värderas lägst till upplupet anskaffningsvärde. Värdering av omsättnings-tillgångar som ingår i en värdepappers portfölj och som handlas på en aktiv marknad värderas kollektivt.

67



Långsiktig medelsförvaltningFrån och med 2012 klassificeras placeringar i långsiktig medelsförvaltning som omsättningstillgångar i enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommenda-tioner 20:2011. Den nya rekommendationen innebär att möjligheten att klassificera placeringar i aktier som anläggningstillgångar har försvunnit.

PensionsförpliktelserSveriges Kommuner och Landsting har i cirkulär 2005:96 tydliggjort olika sätt att hantera tillgångar för pensionsförpliktelser. Norrköpings kommun sär-redovisar resultat från långsiktig medelsförvaltning som en pensionsreserv inom det egna kapitalet att använda för framtida pensionsutbetalningar. Uppbyggnad och framtida disponering av pensionsreserven avräknas årets resultat i balanskravsutredningen.

Kommunen svarar för samtliga intjänade pensionsrät-ter till och med 2010 avseende Kommunalförbundet Räddningstjänsten i Östra Götaland, RTÖG. Då den särskilda avtalspensionen är svår att beräkna görs enligt överenskommelse en skuldberäkning vartannat år.

BalanskravFrån och med 2000 omfattas kommunerna av krav på att uppnå ekonomisk balans. Kommunen redovisar resultatet enligt regelverket för balanskravet.

Interna redovisningsprinciperInternräntan för 2013 var 2,9 procent.

Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovis-ningen. Personalomkostnadpålägget har interndebiterats nämnderna med 38,46 procent för samtliga anställda.

68



Årets resultat mot budget för kommunen

Resultat mot budget Budget Resultat Avvikelse

Verksamhetens intäkter och kostnader -6 176,2 -6 022,7 153,5

Avskrivningar -224,1 -213,8 10,3

Verksamhetens nettokostnader 6 400,3 6 236,5 163,8

Skatteintäkter 4 924,5 4 920,2 -4,3

Kommunal utjämning med mera 1 459,8 1 476,6 16,8

Finansnetto 16,0 -24,3 -40,3

Årets resultat 0,0 136,0 136,0

Nämnd Budget Resultat Avvikelse

Kommunfullmäktige -12,5 -11,6 0,9

Kommunrevisionen -4,3 -4,1 0,2

Kommunstyrelsen inklusive serviceenheter 6 082,4 6 095,8 13,4

Valnämnden -0,5 -0,4 0,1

Överförmyndaren -11,2 -11,2 0,0

Barn- och ungdomsnämnden -2 074,4 -2 067,9 6,5

Gymnsienämnden -470,3 -480,8 -10,5

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden -504,1 -467,1 37,0

Kultur- och fritidsnämnden -208,7 -208,7 0,0

Vård- och omsorgsnämnden -1 861,4 -1 867,8 -6,4

Socialnämnden -413,5 -422,4 -8,9

Stadsplaneringsnämnden -27,1 -22,1 5,0

Tekniska nämnden -364,3 -360,9 3,4

Byggnads- och miljöskyddsnämnden -32,6 -34,8 -2,2

Egen finansiering investeringar -65,0 0,0 65,0

Budgetreglerad avsättning pension -30,0 0,0 30,0

Återbetalning social investeringsfond -2,5 0,0 2,5

Avvikelse mot budget 0,0 136,0 136,0

EKONOMISK ÖVERSIKT

69


Ekonomisk Översikt kommunen

Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på 8 mnkr. Under kommunstyrelsen redovisas kommunens samlade intäkter avseende kommunalskatt, kommunal utjäm-ning och den finansiella verksamheten. Skatteintäkter och kommunal utjämning redovisar i förhållande till budget ett överskott på 12,6 mnkr. I överskottet ingår en positiv slutavräkning på skatterna för 2012 på 3,2 mnkr samt en negativ delavräkning för 2013 på -32,2 mnkr.

2013 återbetalades premier för avtalsgruppsjukförsäk-ring (AGS-KL) och avgiftsbefrielseförsäkring (AVBF-KL) för åren 2005 och 2006. För Norrköping innebar det en återbetalning på 88,3 mnkr.

Den finansiella verksamheten redovisar ett under-skott mot budget på -40,3 mnkr. I finansnettot ingår en jämförelsestörande kostnad avseende den så kallade RIPS-räntan. Diskonteringsräntan i pensionsskuldsbe-räkningen enligt RIPS07 sänks med 0,75 procentenhe-ter från den 1 januari 2014 och effekten av sänkningen, -31,8 mnkr, ska beaktas i bokslutet för 2013.

Realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar uppgår till 10,3 mnkr.

Barn och ungdomsnämnden redovisar ett överskott på 6,5 mnkr. Överskottet kan främst förklaras av en outnyttjad ekonomisk reserv för oförutsedda kostnader. Inför 2013 förstärktes barn- och ungdomsnämndens budget med sammanlagt 55 mnkr. Trots förstärkning samt strukturella och personella åtgärder kvarstår en obalans på enhetsnivå främst bland grundskoleverksam-heten.

Gymnasienämnden redovisar ett underskott på 10,5 mnkr. De kommunala gymnasieskolorna har ett under-skott mot budget på 8,6 mnkr varav gymnasiesärskolan -3,2 mnkr. Övrig verksamhet under nämnden redovisar underskott på 1,9 mnkr vilket förklaras av ett större inflöde av elever till språkintroduktion än budgeterat.

Socialnämnden redovisar ett underskott på 8,9 mnkr. Mot bakgrund av 2012 års resultat, ett underskott på 52,8 mnkr, har socialkontoret genomfört en stor omor-

ganisation. Som en del av organisationsförändringen infördes under våren insatssamordning för både barn, unga och vuxna. I insatssamordningen möter den utre-dande myndigheten utförarna för att matcha behov och insats. Samordningen har påverkat volymerna positivt, både i from av färre externa placeringar samt färre vård-dygn.

Arbetsmarknads och vuxenutbildningsnämnden redovisar ett överskott på 37 mnkr, varav 28 mnkr avser försörjningsstöd. Kostnadsökningen 2012 och 2013 har varit betydligt lägre jämfört med åren 2007-2011 då kostnaderna ökade med i snitt 12 procent per år. En viktig förklaring till den lägre kostnadsökningen är att försörjningsstödstagarna har inkomster från andra för-säkringssystem som därmed minkar behovet av utfyll-nad av försörjningsstöd. Mellan 2012 och 2013 ökade kostnader med en dryg procent.

Vård och omsorgsnämnden redovisar ett under-skott på 6,4 mnkr. Underskottet avser bland annat fler enskilda placeringar utanför Norrköpings kommun än vad som var beaktat i budget. Nettokostnaden för per-sonlig assistans enligt LSS och Socialförsäkringsbalken (SFB) som utförs av privata utförare redovisar underskott närmare 9,8 mnkr. Den främsta orsaken är att ersätt-ningen från försäkringskassan för ärenden enligt SFB som överstiger 20 timmar har minskat.

Stadsplaneringsnämnden redovisar ett överskott på 5 mnkr. Överskottet är främst kopplat till den milda och snöfattiga vintern som inneburit lägre kostnader för värme, snöröjning och halkbekämpning

Byggnads och miljöskyddsnämnden redovisar ett underskott på 2,2 mnkr. Bostadsanpassningsverksam-heten har ett underskott på 5,4 mnkr. Andelen ärenden där kostnaden överstiger 100 tkr är betydligt fler 2012 och 2013 än tidigare år. Bygglovsverksamheten redovi-sar överskott på 2,2 mnkr. Intäkterna har ökat då flera större objekt beviljats bygglov under året.

70



Resultat kommunen 2013 2012 2011 2010 2009

Verksamhetens nettokostnad -6 236,5 -6 074,8 -5 844,8 -5 807,3 -5 459,7

Skatteintäkter 4 920,2 4 746,5 4 680,6 4 494,9 4 405,6

Kommunal utjämning m m 1 476,6 1 403,5 1 434,6 1 447,6 1 269,0

Finansnetto -24,3 65,1 -16,2 43,7 63,5

Årets resultat före extraordinära poster 136,0 140,3 254,2 178,9 278,4

Extraordinära intäkter

Extraordinära kostnader

Årets resultat 136,0 140,3 254,2 178,9 278,4

Avgår

Realisationsvinster -10,3 -12,6 -9,7 -21,3 -104,0

Orealiserade vinster på värdepapper -32,4

Realiserat resultat långsiktig medelsförvaltning/pensionsfond -13,3 -15,0 -112,1 -16,7 -7,5

Budgeterad markering för framtida pensioner -30,0 -20,0 -30,0 -30,0 -33,0

Markering inom eget kapital för avfallshanteringens resultat -3,1 -5,0 -6,7 -18,4 -14,7

Tillkommer

Orealiserade förluster på långsiktig medelsförvaltning/pensionsfond 32,4

Satsning på flygplats 78,0

Ianspråktagna markeringar 69,2 70,4 1,4

RIPS-ränta 31,8

Årets resultat mot balanskrav 180,3 125,7 129,5 170,5 119,2

Avgår budgeterade medel för egenfinansiering av investeringar -65,0 -65,0 -65,0 -59,0 -65,0

Markering inom det egna kapitalet för:

-framtida omstruktureringsåtgärder inom infrastrukturen -7,0 -72,1 -33,8

-återföring social investeringsfond -2,5

-social investeringsfond -24,4 -15,4

-Utvecklingsstiftelsen -5,0

-kultur -5,0

-extra markering för pensioner -10,0

-fastighetsunderhåll -5,0 -8,0 -25,0

-forskning och utveckling -5,0 -20,0

-ungdomsarbetslöshet -8,0 -5,0

-tillfällig förstärkning av förskole- och grundskoleverksamhet -5,0

-personalaktivitet -0,7 -0,7

-jobbsatsning -52,0

-utvecklat IFO-arbete -15,0

-utvecklad omsorg -7,0

-uvecklingsarbete kultur och fritid -5,0

-Ostlänken -20,0

-extra stöd fysisk planering och exploatering -10,0

-näringslivsutveckling -5,0

-näringsliv/utbildning* -10,0

-evenmangsfond -2,0

-håll Norrköping rent -2,0

-kompetensutveckling -2,6

-skadefond -0,1

-reserv kommunstyrelsen -8,4

Till balanserat resultat avsatt inom eget kapital -9,5

* varav 2 mnkr avser Norrköping Science Park

Årets resultat och balanskravsutredning

Balanskravsutredning

Sedan år 2000 gäller ett lagstadgat krav om ekonomi i balans för kommuner och landsting. Balanskravet innebär att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna. Eventuella underskott ska återställas inom de närmsta tre åren och kommunfull mäktige ska anta en åtgärdsplan för hur återställandet ska ske.

71



Skatteintäkter och kommunal utjämning

Kommunalekonomisk utjämning 2005 infördes ett nytt system för kommunalekonomisk utjämning. I korthet kan förändringen beskrivas som att det tidigare generella statsbidraget och inkomst-utjämningen ersatts av ett statligt utjämningsbidrag vilket garanterar 115 procent av kommunernas medel-skattekraft. Räcker inte anslagets nivå till att finansiera den garanterade nivån justeras detta genom att kom-munerna själva får betala en regleringsavgift. Överstiger anslagets nivå den garanterade nivån betalar staten ut ett regleringsbidrag. Inom ramen för anslaget finansieras även de av regeringen föreslagna införandebidragen samt det nyinrättade strukturbidraget.

Inom systemet för kommunalekonomisk utjämning finns också ett system för utjämning av strukturellt betingade kostnadsskillnader mellan landets kommu-ner. De kommuner som har relativt sett ogynnsamma strukturella förhållanden får ett tillägg medan de kom-muner som har en relativt sett gynnsam struktur får ett avdrag på sina skatteinkomster. Totalt sett ska tilläggen och avdragen i kostnadsutjämningen ta ut varandra. Systemet kräver därmed inget tillskott av statliga medel.

Kommunal fastighetsavgiftÅr 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten på bostäder med en kommunal fastighetsavgift. Fastighets-avgiften för småhus uppgick år 2008 till 6 000 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet. Avgiften för flerbostadshus var 1 200 kronor per bostadslägenhet, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Bostädernas taxeringsvärde förändras vart tredje år i samband med allmän eller förenklad fastighetstaxering. Maxbeloppen skrivs upp med inkomstbasbeloppet.

Från och med 2010 omfattas även fastigheter med småhus som saknar byggnadsvärde (<50 000kr) av den kommunala fastighetsavgiften.

Från och med 2013 sänks procentsatsen för fler-bostadshus från 0,4 till 0,3 procent.

LSS-utjämningFrån år 2004 infördes ett nytt system för kostnads-utjämning mellan landets kommuner för den verk-samhet som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktions hindrade (LSS). Systemet utgår från antalet beslut per insats för alla tre personkretsar som kommunen har kostnader för. En strukturkostnad beräknas fram för kommunen genom att multiplicera antalet beslut med rikets genomsnittliga nettokostnad för respektive insats. Därutöver justeras den enskilda kommunens strukturkostnad med hänsyn till ett koncentrationsindex och ett personalkostnadsindex.

Utfallet för Norrköpings kommuns del framgår av tabellen nedan.

Mellankommunal utjämningDen 1 januari 2012 övertog landstinget i Östergötland ansvaret för den allmänna kollektivtrafiken i länet. En skatteväxling på 42 öre genomfördes från länets kom-muner till Landstinget i Östergötland. För att utjämna effekterna av skatteväxlingen genomförs en mellankom-munal utjämning under 2012 och 2013. 2012 betalar Norrköpings kommun 10 mnkr, och 2013 får kommu-nen 0,4 mnkr.

Skatteintäkter

Nedan redovisas hur en förändrad kommunal skatte sats med en procent-enhet påverkar kommunens skatteintäkter1 skattekrona = mnkr

2009 205,2

2010 209,2

2011 217,3

2012 221,7

2013 233,8

Skatteintäkter och kommunal utjämning

2013 2012 2011 2010 2009

Egna skatteintäkter 4 919,8 4 756,5 4 680,6 4 494,4 4 405,6

Mellankommunal utjämning 0,4 -10

Statligt utjämningsbidrag 1 096,0 1 016,3 1 005,8 1 002,9 1 030,4

Kostnadsutjämning 19,6 22,2 13,5 11,4 20,1

Regleringsbidrag/avgift 60,1 64,3 133 33,1 -62,6

LSS-utjämning 92,6 92,1 85,2 82 91,2

Fastighetsavgift 208,3 208,6 197,1 192,3 189,9

Tillfälligt konjunkturstöd 0 0 0 125,9

Summa 6 396,8 6 150,0 6 115,2 5 942,5 5 674,6

72



Intäkters och kostnaders fördelning

Känslighetsanalys

Nettokostnadernas och finansnettots andel av skatteintäkterna

Händelse Resultat effekt, mnkr

Löneökning 1 procent (inklusive 50 procent entreprenadsverksamhet)

46

Externa varor och tjänster exklusive entreprenad +1 procent

12

Förändrad utdebitering med en skattekrona 234

Ränteförändring + 1 procent 1

Känslighetsanalysen visar på några utvalda föränd-ringar och hur dessa påverkar kommunens ekonomi.

Sammanställningen visar vilket utrymme som finns kvar till avskrivningar och förändring av eget kapital för skattekollektivet. I denna sammanställning redo-visas kommunen som helhet.

För 2013 har 4,5 procent från skatteintäkter och kommunal utjämning tillförts för att finansiera net-toinvesteringarna eftersom 95,5 procent går till att finansiera verksamhetens nettokostnad (exklusive avskrivningar och återbetalda AFA-premier) och finansnettot (exklusive jämförelsestörande finansiella poster).

Taxor och avgifter 4 %

Material 5 %

Riktade stats-bidrag 6% Avskrivningar 3 %

Tjänster 30 %

Övriga intäkter 7 % Personal 51 %

Generella stats-bidrag och utjämning 19 %

Egna skatte-intäkter 64 %

Bidrag 6 %

Lokalhyror 5 %

Intäkter Kostnader

0

20

40

60

80

100

Procent

91,9

2009

91,6

2011

96,1

2012

95,5

2013

93,9

2010

73



2013 2012

Nämnd, mnkr Utgifter In koms ter Nettoinvestering

Netto investering

Kommunstyrelsen inkl service-enheter

80 22 58 81

Stadsplaneringsnämnden 303 7 296 233

Varav lokalförsörjning 298 0 298 206Varav mark och exploatering 4 6 -2 27

Barn- och ungdomsnämnden 11 0 11 13

Gymnasienämnden 4 0 4 4

Socialnämnden 1 0 1 1

Vård- och omsorgsnämnden 12 0 12 10

Kultur- och fritidsnämnden 7 0 7 1

Tekniska nämnden 93 12 81 120

Summa 511 41 470 463

Investeringar

Exempel på inve steringar 2013

Kommunstyrelsen inkl. serviceenheter

mnkr

IT-utrustning till förvaltningar och enheter

21

En-till-en datorer gymnasiet 14

Stadsplaneringsnämnden

Utterbergsskolan 15

Mosstorpsskolan 12

Åbymoskolan 55

Skarphagsskolan 20

De Geer gymnasiet 16

Åby sporthall 21

Eksunds förskola 13

Tekniska nämnden

Händelöbanan 13

Energibesparingsåtgärder gatubelysning

15

Nettoinvesteringar

I nettoinvesteringar ingår inte försäljningar av anläggningstillgångar som inte har ett samband med ny- (re-)investeringar utgör inte investeringsinkomst.

Årets nettoinvesteringar uppgår till cirka 470 miljoner kronor.

En redovisning av samtliga investeringsprojekt som pågått under 2013 redovisas i årsredovis ningens del 2.

0

100

200

300

400

500

mnkr

442

2009

470

2013

461

2011

386

2010

463

2012

74



Placeringsportfölj mnkr 2013 2012 2011 2010 2009

Marknadsvärde 31 december 1 148 983 893 888 815

Investerat i portföljen,

innevarande år 16 21 30 15 20

Investerat i portföljen, totalt 713 696 675 645 630

Bokfört värde 1 001 971 926 781 746

Nedskrivning 0 0 32 - -

Återföring nedskrivning 0 32 - - -

Realiserat resultat 13 47 80 17 8

Balanserat resultat 273 259 213 133 116

Avkastning, procent 14,9 7,7 -2,6 7,6 9,5

MarknadsvärdenMarknads

värde (mnkr) Andel

procent Limiter (%)

Dec 2013 Dec 2013 Min Normalvikt Max

Svenska aktier 325 28 0 25 60

Globala aktier 319 28 0 25 60

Tillväxtmarknader 90 8 0 10 30

Svenska räntor 0 0 0 20 100

Alternativa räntor 313 27 0 20 100

Multistrategi 102 9 0 20 40

Totalt 1 148Varav aktier 733 64

varav räntor och alternativa 415 36

Pensionsåtaganden

Kommunens totala pensionsåtagande uppgår 2013-12-31 till 3 703 mnkr. Åtagandet redovisas med 371 mnkr (varav RIPS-ränta 32 mnkr) som avsättning i balansräkningen och 3 332 mnkr (varav RIPS-ränta 206 mnkr) som ansvarsförbin-delse. Totalt har kommunen ökat sitt åtagande med 33 mnkr under 2013.

Den avgiftsbestämda ålderspensionen av årets nyintjänade pensioner uppgår till 131 mnkr med tillhörande löneskatt på 32 mnkr.

Under 2013 har kommunens resultaträkning totalt belastats med 353 mnkr avseende pensions-kostnader.

Under 2011 beslutade kommunfullmäktige om förändrade riktlinjer för den långsiktiga medelsför-valtningen. Riktlinjerna lägger fast att uppdragets natur medför långsiktighet och trygghet för förvalt-ningen som övergripande mål. Det innebär att ett långsiktigt perspektiv lagts på medlens förvaltning, placeringarna ska enligt riktlinjerna möjliggöra god

Långsiktig medelsförvaltning

avkastning och en årlig real värdestegring med minst 3,5 procent sett över en rullande femårsperiod.

Marknadsvärdet vid årsskiftet uppgick till 1 148 mnkr (983 mnkr år 2012). För 2013 blev avkastningen för totala portföljen 14,9 procent (7,7 procent 2012). Totalt har 713 mnkr placerats i medelsförvaltningen.

Avsatt pensioner, balansräkning 223 250 285 319 347 371

Ansvars förbindelse 2 932 2 950 2 804 3 122 3 127 3 332

Total pensionsförpliktelse 3 155 3 200 3 089 3 441 3 474 3 703

0

100

50

200

150

300

250

350

mnkr

2008 2009 2010 2012 2013

Pensionsåtagande 20082013

2011

400

75



Skuldförvaltning 2013

AllmäntKommunens kreditbetyg är AA+ (Ratinginstitut Stan-dard & Poor’s).

I strategin för finansiering och medelsplacering ingår att kommunen och kommunens bolag via internbanken ska vara tillförsäkrad upplånings- och placeringsmöj-ligheter. För att säkerställa detta har internbanken en likviditetsreserv i form av konto krediter, finansierings-program och lånelöften.

Likviditetsreserven uppgick 2013-12-31 till 4 120 mnkr, varav 4 042 mnkr som ej utnyttjats.

Totala externa låneskulden uppgick sista december till 6 468 mnkr. Nettoutlåningen till kommunala bolagen

Förändring av låneskulden (mnkr) 20131231 20121231 20111231 20101231 20091231

Likviditet, värdepapper med mera 1 398 545 378 416 113

Nettoutlåning till kommunala bolag 5 166 5 676 5 661 5 340 5 270

Låneskuld och kontokredit -6 468 -6 152 -5 431 -4 989 -4 543

Återlåning från långsiktig medelsförvaltning 0 -1 -338 -68 -66

Nettotillgång, Norrköpings kommun 96 68 270 699 774

Certifkatprogram (mnkr)20131231 20121231 20111231 20101231

Certifkatprogram 2 500 2 500 2 500 2 500

Utnyttjat 2 500 2 500 2 300 -1 350

Kvar att utnyttja 0 0 200 1 150

MTNprogram (mnkr) 20131231 20121231 20111231 20101231

MTN-program 3 000

Utnyttjat 1 950

Kvar att utnyttja 1 050

Finansiella intäkter och kostnader (mnkr) 2013 2012 2011 2010 2009

Ränteintäkter 291 382 373 261 283

Räntekostnader -278 -375 -356 -231 -232

Räntenetto 13 7 17 30 51

Övriga finansiella intäkter 8 65 29 19 18

Övriga finansiella kostnader -45 -7 -65 -5 -5

Finansnetto 37 58 19 64 128

har minskat med 510 mnkr under året och uppgår vid årets slut till 5 166 mnkr.

Kommunen hade för egen del en finansiell nettotill-gång på 96 mnkr den sista december. Tillgången har under året ökat med 28 mnkr.

I finansnettot ingår ränteintäkter med 15 mnkr från kommunens utlåning till Norrköping Rådhus AB. Utlå-ningen till Norrköping Rådhus AB uppgår vid årsskiftet till 1 490 mnkr och den ingår inte i sammanställningen nedan.

76



Finansiella riskerDe finansiella riskerna i skuldförvaltningen regleras främst av kommunstyrelsens fastställda finansinstruk-tion, den reglerar bland annat:

Lån och finansiella instrument (NIPOR)Utlåning till kommunens bolag sker från en gemensam skuldportfölj, NIPOR, Norrköping Internbank Portfölj-ränta. Kommunens upplåning till NIPOR görs främst med rörlig ränta.

Låneportföljen som finansierar de majoritetsägda bolagens verksamheter uppgick vid årsskiftet till 6 030 mnkr. För att minska ränterisken används finans-instrument, varvid räntan omvandlas från rörlig till fast ränta eller tvärtom. Nominella värdet av de finansiella instrumenten uppgick vid årsskiftet till 5 670 mnkr. Marknadsvärdet på de finansiella instrumenten är 439 mnkr högre än det nominella värdet. När räntorna sjunker uppkommer ett högre marknadsvärde än det nominella och vid stigande räntor uppkommer det mot-

Förutom ovanstående lån och finansiella instrument finns en låneportfölj med lån och finansiella instrument kopplade till finansiering av långa åtaganden. Dessa åtaganden härrör från särskilda beslut fattade av kom-munfullmäktige eller kommunstyrelsen, dessa är främst vidareutlånat till externa parter. I denna lånestock ingår utlåning till AB Norrköpings Idrottspark, Norrköping Arena AB och finansiering av infrastruktur i hamnen. Totalt uppgår denna lånestock till 700 mnkr, varav 285 mnkr är placeringar från kommunen. Nominella värdet av de finansiella instrumenten uppgick vid års-skiftet till 670 mnkr. Marknadsvärdet på finansiella

(mnkr) Total 2014 2015 2016 2107 2018 2019+

Kapitalbindning 6 030 *3 230 850 600 650 700 0Räntebindning 6 030 3 360 860 50 400 0 1 360

* Med hänsyn tagen till kreditlöften förfaller 0 procent av den totala lånevolymen inom 12 månader.

(mnkr) Total 2014 2015 2034 2035 2038

Kapitalbindning 700 700Räntebindning 700 30 0 114 301 255

Risk Limit Utfall 2013-12-31

Refinansieringsrisk Max 30% av lånestocken får förfalla inom 12 mån med hänsyn tagen till kreditlöften. 0%

Ränterisk lån Ränterisken hanteras med att binda räntan i olika löptidsintervall

År 01 12 23 34 45 56 6

Limit, % 10-60 0-30 0-30 0-30 0-30 0-30 0-40

Utfall, % 32 19 15 6 9 2 17

OK

Likviditetsreserv Likviditetsreserv ska finnas som uppgår till 3 månaders nettoutflöde OK

Kreditrisk placeringar Placeringar får endast ske i vissa instrument och i emittenter med viss kreditvärdighet (rating).

OK

Motparter Motparter ska ha erforderliga tillstånd och rating. Hänsyn ska tas till motpartens miljö- och etiska agerande

OK

satta. Effekten blir densamma oavsett om man hanterar ränterisken med finansiella instrument eller binder lån på olika löptider. En förändring av marknadsvärdet är en ögonblicksbild och marknadsvärdet närmar sig det nominella värdet för att vid bindningstidens slut helt överensstämma med det nominella värdet.

Baserat på ränte- och kapitalförfall fördelade sig NIPOR den 31 december 2013 enligt följande, snitträn-tan för NIPOR 2013 var 2,72 procent (exklusive ränte-påslag).

instrument är 123 mnkr högre än det nominella värdet. Samma korrelation som enligt ovan finns mellan de finan-siella instrumentens marknadsvärde och räntans rörelse, återfinns även i denna portfölj.

För denna lånestock fördelas ränte- och kapitalförfall den 31 december 2013 enligt följande:

Lån och finansiella instrument för särskilda beslut

77



2013 2012

Kostnader Intäkter Netto kostnad 1 Procent Netto kostnad 1 Procent

Politisk verksamhet 73,5 7,3 66,2 1,1 68,0 1,1

Infrastruktur, skydd m m 452,3 137,6 314,7 5,1 334,3 5,5

Varav

Gator och vägar 163,1 8,3 154,8 165,3

Fritid och Kultur 353,6 26,8 326,8 5,3 315,0 5,2

Värav

Fritidsverksamhet 169,1 12,1 157,0 157,3

Kulturverksamhet 184,5 14,7 169,8 157,7

Pedagogisk verksamhet 2 960,2 297,3 2 662,9 43,0 2 595,7 42,6

Varav

Förskoleverksamhet 860,7 118,8 741,9 702,8

Skolbarnsomsorg 135,3 31,1 104,2 93,1

Grundskola 1 130,5 31,5 1 099,0 1 082,8

Gymnasieskola 515,3 71,5 443,8 443,4

Vård och omsorg 2 972,7 278,7 2 694,0 43,6 2 651,5 43,5

Varav

Äldreomsorg 1 289,8 155,7 1 134,1 1 156,7

Handikappomsorg 858,9 94,3 764,6 712,5

Färdtjänst 44,9 0,3 44,6 41,9

Individ och familjeomsorg (exkl försörjningsstöd)

432,6 19,2 413,4 417,6

Försörjningsstöd 330,4 8,2 322,2 317,3

Särskilt riktade insatser 186,0 143,7 42,3 0,7 42,3 0,7

Varav

Arbetsmarknadsåtgärder 100,4 52,5 47,9 46,3

Affärsverksamhet 283,8 209,8 74,0 1,2 81,4 1,4

Varav

Kollektivtrafik 127,6 34,9 92,7 92,6

Hamnverksamhet 37,3 29,5 7,8 5,2

Avfallshantering 97,6 100,2 -2,6 -4,1

Tomträtter 5,3 38,6 -33,3 -29,4

Delsumma 7 282,1 1 101,2 6 180,9 100 6 088,2 100

Gemensamma kostnader 2 402,1 224,1 178,0 185,9

Summa 7 684,2 1 325,3 6 358,9 6 274,1

1 Inklusive internräntan2 I gemensamma kostnader ingår bland annat kommunledning, serviceenheters resultat samt kommungemensamma kostnader och intäkter exempelvis pensioner och realisationsvinster.

Verksamhetens nettokostnader i procent

Verksamhetens kostnader och intäkter

Politisk verksamhet 1,1 %

Infrastruktur, skydd m.m. 5,1 %Fritid och kultur 5,3 %

Pedagogisk verksamhet 43,0 %Vård och omsorg 43,6 %Särskilt riktade insatser 0,7 %Affärsverksamhet 1,2%

78



Uppdragsföretag

Med uppdragsföretag avses en annan juridisk person till vilken kommunen med stöd av kommunallagen överlämnat en kommunal angelägenhet och där inflytandet är mindre än betydande. Så kan vara fallet när kommunal verksamhet bedrivs i företag där röstetalen understiger 20 procent eller där verksamheten bedrivs på entreprenad.

2013 har i Norrköpings kommun kommunala entreprenader bedrivits inom äldre- och handikappomsorgen samt förskole- och skolbarnsomsorgen. Friskolor definieras inte som kommunala entreprenader eftersom de till-kommer genom avtal med staten.

Särskilt boende SoL Kostnad (brutto), tkr PlatserAndel platser,

procent

Kommunal regi 712 391 1 155 84

Kommunal entreprenad 136 192 212 16

Summa 848 583 1 367 100

Särskilt boende LSS Kostnad (brutto), tkr PlatserAndel platser,

procent

Kommunal regi 295 422 410 81


Summa 337 104 508 100

Hemtjänst Kostnad (brutto), tkrAndel utförda

timmarAndel utförda

timmar, procent

Kommunal regi 311 408 896 382 98

Kommunal entreprenad 3 446 15 782 2

Summa 314 854 912 164 100

Förskolor Kostnad (brutto), tkr PlatserAndel platser,

procent



Summa 770 674 7 576 100

Skolbarnsomsorg Kostnad (brutto), tkr PlatserAndel platser,

procent



Summa 132 881 5 266 100

79



PERSONAL

MedarbetarskapUppdrag:

• Att tydliggöra kommunens syn på medarbetarskap genom dialog och aktivitet med utgångspunkt i Medarbetare i Norrköpings kommun.

• Att skapa förutsättningar och uppmuntra med-arbetare att agera utifrån det synsätt som beskrivs i Medarbetare i Norrköpings kommun och i förhållande till den egna verksamheten.

Uppföljning: Samtliga förvaltningar redovisar aktivi-teter för att tydliggöra och skapa förutsättningar för medarbetarskap. Också under 2013 har flera verk-samheter använt sig av dialog- och arbets materialet Den blå tråden i arbetet som tagits fram för att inspirera och stödja arbetet på arbetsplatserna. Arbetet med Den blå tråden har skett på arbetsplats träffar, planerings dagar och i mindre grupper för att nå diskussion och reflektion.

Flera verksamheter beskriver att man arbetar med att lyfta in en diskussion utifrån medarbetarskap i samband med medarbetarsamtal och introduktion av nya medarbetare.

Man har också arbetat med workshops och före-läsningar på temat, med stöd både av interna och externa resurser. Ofta har arbetet med medarbetarskap kopplats samman med andra aktuella utvecklings-områden inom verksamheten och dess uppdrag, till exempel omorganisering, bemötande- och värderings frågor, mötesformer, revidering av interna styr dokument där medarbetarskap förtydligats och genom att stimulera medarbetare till delaktighet i att utveckla pågående arbetsformer. Man arbetar också med att ta fram och sprida egna exempel på bra eller mindre bra möten, som ett sätt att hålla diskussionen om medarbetar skap levande och samtidigt sprida erfarenheter och tillvarata goda exempel.

Dialog och arbete utifrån medarbetarskap har också skapats i relation till resultatet från medarbetar-undersökning, men också utifrån brukar- och kund-undersökningar där man belyser medarbetarskapet i direkt relation till mottagaren av kommunens tjänster.

Personalutskottets uppdragsplan 2013För att åstadkomma en tydligare styrning och uppföljning av personalpolitiken i kommunens verksamheter formulerar personalutskottet, från och med år 2010, en uppdragsplan med arbetsgivaruppdrag. Det utgår bland annat från det övergripande styrdokumentet Personalpolitik i Norrköpings kommun som uttrycker kommunens långsiktiga personalpolitiska vilja och ambition inom arbetsgivarområdet. Personalutskottets uppdragsplan med arbetsgivaruppdrag är riktat till alla kommunens chefer.

Förvaltningarna har under året muntligen rapporterat aktiviteter utifrån arbetsgivaruppdraget till personal-utskottet i så kallade uppdragsdialoger. I anslutning

till årsredovisningen sker en sammanfattande slutlig skriftlig redovisning av uppdraget.

Under 2013 fokuserade arbetsgivaruppdraget för andra året på medarbetarskap.

Under 2013 har arbetet med medarbetarskap fortsatt på olika sätt. Över 80 procent av kommuens alla arbetsplatser har beställt dialog och arbets materialet Den blå tråden som är framtaget för att konkretisera medarbetarskap i förhållande till den egna verksamheten.

80


Personal

Under åtta oktoberkvällar bjöds alla 9 000 medarbetare till ”En festlig kväll” i Louis de Geerhallen, ett sätt för kommunen att uppmärksamma och visa uppskattning över våra viktiga jobb. Programmet innehöll filmmusik framförd av Norrköpings symfoniorkester, mingel och utställningar med koppling till arbetet med medarbetarskap i Norrköpings kommun.

81


Personal

82


Personal

Antal anställdaAntal medarbetare med tillsvidareanställning och viss-tidsanställning med månadslön har under 2013 ökat med 346 personer. I december månad 2013 hade kom-munen 8 654 tillsvidareanställda (8 143 årsarbetare) och 781 visstidsanställda (723 årsarbetare). I jämförelse med antal anställda i december 2012 har det skett en ökning med 81 tillsvidareanställda och 265 visstids-anställda. Ökningen av tillsvidareanställda finns inom vård-och omsorgskontoret och visstidsanställda inom utbildningskontorets verksamheter.

Av tillsvidare- och visstidsanställda var 160 medar-betare anställda i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Av dessa var 58 tillsvidareanställda och 102 visstids-anställda. I jämförelse med 2012 har det skett en ökning med nära 60 visstidsanställda medarbetare i arbetsmarknadspolitisk åtgärd, framför allt genom sats-ningen på servicetraineetjänster med cirka 40 platser.

Antalet medarbetare som har personligt anpassade arbetsuppgifter, var i december månad 140 medar-betare med stöd av lönebidrag samt 20 medarbetare med personliga tjänster. Under 2013 har det skett en liten minskning med några anställningar i varje typ av anställning.

Visstidsanställda med timlönUtöver tillsvidareanställda och visstidsanställda med månadslön finns timavlönade visstidsanställda medar-betare som under året arbetat vid ett eller flera tillfällen i kommunen. Timavlönade visstidsanställda återfinns framförallt inom vård- och omsorgskontorets verk-samheter som står för 70 procent av den sammanlagda arbetade tiden.

Den sammanlagda arbetade tiden för timavlönade uppgår till 1 535 408 timmar under 2013, vilket motsvarar 903 årsarbetare. En ökning med 133 081 timmar eller 78 årsarbetare i jämförelse med året innan. Ökningen mellan åren 2011-2012 var större, med motsvarande 89 årsarbetare

Andelen tillsvidareanställda fördelad per förvaltning

Av kommunens 8 654 tillsvidareanställda arbetar 3 956 medarbetare inom utbildnings-kontorets verksam-heter, vilket innebär att det är det verksamhetsområde som sysselsätter flest medarbetare. Tillsammans med vård- och omsorgskontorets verksamheter utgör dessa drygt 80 procent av kommunens totala verksamhet.

Tekniska kontoret 2%

Serviceenheter 4%

Stadsbyggnadskontoret 1%Kultur- och fritidskontoret 2%

Vård- och omsorgskontoret 38%

Bygg- och miljökontoret 1%

Socialkontoret 4%Arbetsmarknadskontoret 2%

Utbildningskontoret 45%

Kommunstyrelsens kontor 1%

Andelen tillsvidareanställda fördelad per förvaltning

Antal anställda, tillsvidare och visstid med månadslön

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

9 000

10 000

Tillsvidareanställda

Antal anställda

8 514 8 642 8 790 8 823 8 590 8 590 8 573 8 654

Visstidsanställda 636 792 693 467 565 532 516 781

Totalt 9 150 9 434 9 483 9 290 9 155 9 122 9 089 9 435

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Åldersfördelning 2003, 2009, 2013

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

0-29 30-39 40-49 50-59

2009 20132003

60-

Åldersintervall

Antal

83


Personal

Åldersfördelning Genomsnittsåldern hos kommunens tillsvidare-anställda är oförändrad jämfört med 2012 och var i december 2013 46 år, män 47 år och kvinnor 46 år. Inom kommunens olika förvaltningar fördelar sig genomsnittsåldern hos tillsvidareanställda enligt diagrammet nedan. Lägst medelålder (43 år) har medarbetarna inom bygg- och miljökontoret och med-arbetarna med högst medelålder (50 år) arbetar inom kommunstyrelsens kontor.

Könsfördelning I december 2013 var 84 procent av kommunens tills-vidareanställda medarbetare kvinnor, oförändrat med 2012. I gruppen visstidsanställda var könsfördelningen inte lika stor, andelen kvinnor var 73 procent och andelen män 27 procent.

Inom kommunens verksamheter fanns lägst andel män inom de två största förvaltningarna, vård- och omsorgskontoret med 9 procent män samt utbildnings-kontoret med 17 procent. Jämnast könsfördelning fanns inom tekniska kontoret, stadsbyggnadskontoret och kultur- och fritidskontoret.

Könsfördelningen i kommundirektörens lednings-grupp som är direkt underställda den politiska led-ningen består i december 2013 av 6 kvinnor och 9 män. En oförändrad könsfördelning i jämförelse med 2012.

Under de senaste 10 åren har det skett en förskjut-ning av åldersfördelningen bland tillsvidareanställda. Antalet yngre medarbetare minskar och fyller på i åldersintervallen över 40 år.

De största grupperna medarbetare finns i december 2013 i åldersintervallet 40-49 år (2 614 medarbetare) och 50-59 år (2 564 medarbetare) vilket motsvarar 60 procent av samtliga tillsvidareanställda. Andelen medarbetare i intervallet 39 år och yngre motsvarar 27 procent (2 312 medarbetare) och andelen med-arbetare i intervallet 60 år och äldre motsvarar 13 procent (1 164 medarbetare).

Könsfördelningen december 2013

84 %

73 %

83 %

16 % 27% 17%

Tillsvidare0

20

40

60

80

100

Visstid Totalt

Procent Män Kvinnor

Könsfördelning inom förvaltningarna

Procent

0

20

40

60

80

100

Tekn

iska

ko

nto

ret

Stad

sbyg

gn

adsk

on

tore

t

Ku

ltu

r o

ch f

riti

dsk

on

tore

t

Byg

g o

ch m

iljö

kon

tore

t

Serv

icee

nh

eter

Ko

mm

un

styr

else

ns

kon

tor

Soci

alko

nto

ret

Arb

etsm

arkn

adsk

otn

ore

t

Utb

ildn

ing

sko

nto

ret

Vår

d

och

om

sorg

sko

nto

ret

44

56

50

50

64

36

71

29

73

27

74

26

78

22

79

21

83

17

91

9

Män Kvinnor

Inom tekniska kontoret fanns 58 tillsvidareanställda i arbetsmarknads-politisk åtgärd som inte ingår i diagrammet ovan. Räknas dessa med blir fördelningen istället 69 procent män och 31 procent kvinnor.

Medelålder per förvaltning 2013

Byg

g o

ch m

iljö

kon

tore

t

Stad

sbyg

gn

adsk

on

tore

t

Soci

alko

tno

ret

Utb

ildn

ign

sko

nto

ret

Tekn

iska

ko

nto

ret

Vår

d

och

om

sorg

sko

nto

ret

Arb

etsm

arkn

adsk

on

tore

t

Serv

icee

nh

eter

Ku

ltu

r o

ch f

riti

dsk

on

tore

t

Ko

mm

un

styr

else

ns

kon

tor

Ålder

43

46

44

48

44

46

4950

45

46

40

42

44

46

48

50

Beräknade pensionsavgångar 20142023

(mnkr) 2013 2012 2011 2010 2009

Lönekostnader, inkl arvode 2 778,7 2 629,3 2 577,0 2 476,1 2 463,8

Arbetsgivaravgifter 836,0 810,2 782,4 754,9 754,4

Personalförsäkrings avgifter 4,9 4,9 5,2 7,2 7,0

Summa personalkostnad 3 619,6 3 444,4 3 364,6 3 238,2 3 225,2

Utbetalda pensioner 138,4 135,7 130,1 101,5 125,6

Särskild löneskatt 63,2 69,9 64,1 63,6 58,2

Pensionsskuldens förändring 20,6* 11,9 32,6* 34,2 16,8

Avgiftsbestämd ålderspension 129,0 125,1 119,3 109,7 112,4

Summa pensionskostnader 351,2 342,6 346,1 309,0 313,0

* Inklusive RIPS-ränta

Personalkostnader

84


Personal

Antal medarbetare

Pensionsår

Sysselsättningsgrad I december 2013 var den genomsnittliga sysselsätt-ningsgraden för tillsvidareanställda medarbetare totalt 94 procent, för kvinnor 94 procent och för männen 97 procent.

72 procent av kommunens tillsvidareanställda kvin-nor arbetade heltid och av männen arbetade 89 procent heltid. 22 procent av kvinnorna arbetade deltid i inter-vallet 75-99 procent och av männen arbetade 7 procent i samma intervall. I intervallet 50-74 procent arbetade 6 procent kvinnor och 4 procent män.

Sysselsättningsgraderna är oförändrade jämfört med året innan.

Bland förvaltningarna är den genomsnittliga sysselsättnings graden inom vård- och omsorgs kontoret 91 procent och är den lägsta inom kommunens för-valtningar. Inom utbildningskontorets verksamheter är den genomsnittliga sysselsättningsgraden 96 procent. Förutom kultur- och fritidskontoret och serviceenheter som har en genomsnittlig sysselsättningsgrad på 94 procent så har samtliga övriga förvaltningar en genom-snittlig sysselsättningsgrad mellan 97-99 procent.

Pensionsavgångar Från och med år 2002 har samtliga anställda möjlighet att välja vid vilken ålder man vill avgå med ålderspen-sion, som tidigast vid 61 år och som senast vid 67 år. Detta innebär vissa svårigheter att bedöma pensions-avgångarna under de närmaste åren. Vid beräkning av tillsvidareanställdas pensionsavgångar vid 65 års ålder under den kommande tioårsperioden ser fördelningen ut enligt stapeldiagrammet nedan. Totalt rör det sig om omkring 2408 medarbetare.

Under 2014 förväntas 168 medarbetare uppnå pensionsåldern 65 år och därutöver räknas även de 94 medarbetare som är äldre än 65 år med i den totala uppgiften om 262 medarbetare. Från och med år 2015 och framåt avser beräkningen endast de medarbetare som fyller 65 år under aktuellt år.

Sysselsättningsgrad hos tillsvidareanställda kvinnor och män

Män KvinnorProcent

Intervall sysselsättningsgrad

0100 7599 5074 50

20

40

60

80

100

Personalrörlighet Under 2013 hade kommunen en extern personalrör-lighet på 7 procent bland tillsvidareanställda, det vill säga cirka 630 medarbetare avslutade sin anställning i kommunen. Av dessa avslutade anställningar utgjordes ungefär 250 av medarbetare i åldersintervallet 61-65 år.

0

50

100

150

200

250

300

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023Pensionsår

Antal medarbetare

Period 10 percentilen Medianlön* 90 percentilen

dec-13 20 331 23 900 31 366

dec-12 20 000 23 300 30 402

* Heltidslön

10 percentilen = 10 procent har lägre än denna lön

90 percentilen = 10 procent har högre än denna lön

Medianlön tillsvidareanställda

85


Personal

Sjukfrånvaro Från och med juli 2003 är samtliga arbetsgivare enligt lag skyldiga att redovisa uppgifter om sjukfrånvaron i årsredovisningen. Sjukfrånvaron ska anges i förhål-lande till sammanlagd ordinarie arbetstid fördelat på kön och åldersintervall. Av redovisningen ska också framgå långtidssjukfrånvarons omfattning i relation till den totala sjukfrånvaron. Syftet är att hela arbetsmark-naden ska redovisa sjukfrånvaro på samma sätt för att underlätta jämförelse.

Andelen långtidssjukfrånvaro av det totala antalet sjukfrånvarotimmar, det vill säga en sjukfrånvaro-period som är 60 dagar eller mer, har stadigt minskat sedan 2003. Under 2013 utgör andelen långtidssjuk-frånvaro 38 procent.

Nyckeltal för antal sjukdagar per anställd och andel sjuka visar att den genomsnittliga sjukfrånvaron för perioden januari-december 2013 är marginellt förändrad , högre, vid jämförelse med 2012.

Total sjukfrånvaro av sammanlagd ordinarie arbetstid

Definition av nyckeltalen (anges i procent) i diagrammet ovan:

1. Total sjukfrånvaro tid / Sammanlagd ordinarie arbetstid

2. Summa sjukfrånvarotid för män / Sammanlagd ordinarie arbetstid

för män

3. Summa sjukfrånvarotid för kvinnor / Sammanlagd ordinarie

arbets tid för kvinnor

4. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre /

Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 29 år och yngre

5. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 30-49 år / Sammanlagd

ordinarie arbetstid i åldersgruppen 30-49 år

6. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre /

Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 50 år eller äldre

Procent

0

1

2

3

4

5

6

7

1. Total sjuk frånvaro

2. Män

3. Kvinnor

4. 0-29 år

5. 30-49 år

6. 50- år

2009 5,3 4,2 5,6 4,6 5,0 5,8

2010 5,0 4,3 5,2 4,8 4,6 5,6

2011 5,2 4,2 5,4 5,6 4,8 5,7

2012 5,6 4,2 5,8 5,9 5,1 6,2

2013 5,9 4,5 6,3 6,0 5,4 6,5

Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer)

Procent

0

10

20

30

40

50

Totalt Män Kvinnor

2009 40,8 37,7 41,3

2010 34,6 32,5 35,1

2011 36,8 34,3 37,2

2012 36,9 34,5 37,5

2013 38 32,2 38,9

Frånvarolängd

Antal sjukdagar per anställd Andel sjuka, procent

2012 2013 2012 2013

114 dagar 0,69 0,71 18,39 18,49

1560 dagar 0,39 0,43 1,83 2,01

61 dagar 0,70 0,75 2,43 2,62

Av kommunens sammanlagda ordinarie arbetstid under januari-december 2013 utgjorde sjukfrånvaron 5,9 procent (se nyckeltal 1) en ökning med 0,3 procent i jämförelse med föregående år men mer än en halv-ering vid jämförelse med det första mätåret 2003 (då sjukfrånvaron låg på 12 procent). Den största föränd-ringen av sjukfrånvaron i jämförelse med föregående år har skett bland kvinnor och inom åldersintervallet med medarbetare i grupperna 30-49 år samt 50 år och äldre.

Jämförbara kommuner som Helsingborg, Borås, Västerås och Jönköping visar en liknande utveckling av sjukfrånvaron.

Styrning och organisation

ÅTGÄRDA

FÖLJA UPP

STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR

KVALITETSSÄKRING

PLANERA

GENOMFÖRA

86


BILAGA

Kommunens styrmodellStyrmodellen infördes år 2003 och reviderades genom beslut i fullmäktige i augusti 2011. Grunden för styr-modellen är verksamhetens genomförande. Det är i mötet mellan användarna av kommunala tjänster och den kommunala organisationen som verksamhet uppstår och där man kan bedöma vilken kvalitet som tjänsterna har. Övriga delar av styrmodellen är till för att på ett systematiskt sätt styra och följa upp verksamheten, för att genomföra de politiska ambitionerna och säkerställa kvaliteten. Styrmodellen är även kommunens kvalitets-ledningssystem.

Systematiskt kvalitetsarbete och tydlighetEtt systematiskt kvalitetsarbete genomsyrar hela styr-modellen. Begreppet kan illustreras med nedanstående figur.

I planeringsarbetet, till exempel när man definierar övergripande mål eller mål i uppdragsplaner, fastställs vad som ska uppnås. Därefter genomförs verksamheten och den följs upp efter fastställda kriterier för målupp-fyllelse. Genom utvärdering av måluppfyllelsen blir det tydligt vad som behöver åtgärdas. Dessa åtgärder förs sedan in i planeringsprocessen på nytt.

Genom tydlighet kring de ingående momenten i kva-litetsarbetet, det vill säga planera, genomföra, följa upp och åtgärda, sker en kvalitetssäkring och man undviker att upprepa tidigare misstag. Detta leder till ständiga förbättringar av den kommunala verksamheten.

1

PLANERINGS-FÖRUTSÄTTNINGAR

BUDGET

ÅRSREDOVISNING

VERKSAMHETSPLANER

UPPDRAGSPLANER

MÅLOMRÅDEN MEDÖVERGRIPANDE MÅL,

LAGSTADGADE PLANER

VISION

OMVÄRLDEN

VERKSAMHETENSGENOMFÖRANDE

KVALITETSRAPPORTERINGsynpunktshanteringuppföljningutvärderingINTERN KONTROLL

INRIKTNINGSDOKUMENTFÖR POLITIKOMRÅDEN

RIKTLINJER

VÄRDEGRUND

Genomföra

Planera

Följa upp

Åtgärda

87


BILAGA

Styrmodellens olika moment

Grunden för styrmodellen är genomförande av kommu-nal verksamhet. Värdegrunden anger tonen i det förhåll-ningssätt som präglar genomförande av verksamhet.

Det systematiska kvalitetsarbetet genomsyrar hela styr-modellen, men blir särskilt tydligt i samband med arbete med övergripande mål, uppdragsplaner samt löpande i verksamhetens genomförande. Detta symboliseras i skis-sen ovan genom att illustrationen av kvalitetsarbete har ritats in.

Verksamheten styrs av en hierarki av politiska mål som uttrycks i den långsiktiga visionen, mandatperio-dens målområden, övergripande mål och lagstadgade planer samt årliga uppdragsplaner till tjänstemanna-organisationen. För kommunstyrelsens tvärsektoriella områden sker en precisering som nämnderna tar hänsyn till i uppdragsplanerna. De politiska målen i uppdrags-planerna uttolkas i årliga verksamhetsplaner inom tjänstemannaorganisationen.

Vid sidan av de politiska dokumenten i målhierarkin kan det finnas inriktningsdokument för politikområden och riktlinjer.

Verksamhetens genomförande följs upp och utvärde-ras, synpunkter från kommuninvånarna samlas in och internkontrollsaktiviteter genomförs. Resultatet används direkt i verksamhetens förbättringsarbete och informa-tion sammanställs och återförs till nämnderna genom kvalitetsrapportering.

Årsredovisningen innehåller bland annat en redovis-ning av måluppfyllelse för de övergripande målen. En avstämning görs för eventuell översyn av målformule-ringar.

De årliga planeringsförutsättningarna avspeglar kon-sekvenser i ett 5-10-årsperspektiv för den kommunala verksamheten utifrån observerade omvärldsförändringar och resultat av utvärderingar som genomförts.

Budgetarbetet tar hänsyn till planeringsförutsättning-arna och årsredovisningen. Årligen sker en avstämning om de politiska ambitionerna uttryckta som övergri-pande mål är genomförbara utifrån given budget.

1

Balance sheet summary

(k euro) The group The municipality

Not 2013 2012 2013 2012

Operating income 1 340 824,0 289 218,5 153 647,1 150 591,0

Operating costs 2 -947 245,4 -917 738,1 -851 884,5 -822 643,8

Depreciation 3 -48 940,0 -47 135,0 -24 789,9 -25 700,6

Net operating costs 655 361,4 675 654,6 723 027,3 697 753,4

Tax revenue 4 570 415,5 545 180,2 570 415,5 545 180,2

Municipal equalisation 5 171 191,0 161 203,5 171 191,0 161 203,5

Finacial income 6 14 911,9 26 773,7 34 685,6 51 368,1

Finacial expenses 7 -37 775,6 -41 348,3 -38 197,3 -43 883,9

Earnings before tax and extraordinary costs/income

63 381,4 16 154,5 15 067,5 16 114,5

Extraordinay income

Extraordinary costs

Tax expenses 362,2 7 344,7

Net earnings for the year after extraordinary costs/income

63 743,6 23 449,3 15 067,5 16 114,5

(k euro) The group The municipality

20131231 20121231 20131231 20121231

Fixed assets 1 495 433,2 1 425 908,0 1 501 519,7 1 474 758,3

Current assets 255 804,3 319 698,1 248 955,9 311 536,8

Total assets 1 751 237,5 1 745 606,1 1 750 475,6 1 786 295,1

Equity 688 995,6 652 623,6 775 416,9 790 872,9

Provisions 92 580,1 91 416,5 43 550,3 42 721,2

Long-term liabilities 350 689,2 291 282,3 327 549,9 268 535,1

Current liabilities 618 972,6 710 283,7 603 958,5 684 165,9

Total equity, provisions and liabilities 1 751 237,5 1 745 606,1 1 750 475,6 1 786 295,1

This page shows the income statement and a balance sheet summary for the municipality and the group presented in thousands of euros. For the income statement an average exchange rate of 8,6257 has been used (2012: 8,7063).

The balance sheet is presented at the exchange rate of 2013-12-31 8,9075 (2012-12-31: 8,5615)

Income statement

88


BILAGA

2

Municipal activities

Political administration 1,1 %

Infrastructure 5,1 %

Recreation and culture 5,3 %

Education and pre-school 43,0 %

Care 43,6 %

Labourmarket programmes 0,7 %

Business activities 1,2 %

89


BILAGA

2

Årsbokslut 2013

Norrköpings sociala investeringsfond

Tidiga insatser är en viktig framtidsinvestering och med sociala investeringsfonden kommer kommunen förhoppnings vis att se ekonomiska och mänskliga vinster. Syftet med den sociala investeringsfonden är att på längre sikt minska risken för långvarig arbetslöshet. De förebyggande insatserna sker utifrån ett kommun-övergripande perspektiv och med syfte att testa nya metoder i Norrköpings kommun. Investeringarna ska generera lägre kommunala kostnaderna samt mänskliga vinster.

Varje investering ska ha en plan för uppföljning där det ska framgå hur resultaten ska mätas och vid vilka tidpunkter de ska redovisas. Det ska också anges hur investeringen bidrar till att kommunens totala kostnader minskar och vilka verksamheter som erhåller kostnads-minskningen.

Norrköpings modell är en så kallad återföringsmodell vilket innebär att pengar som förs ut ur fonden ska åter-föras fonden när investeringen ger kostnadsminskning i verksamhet. Finansierings- och återföringstid anges av sökande verksamhet i ansökan. Återföring sker från den eller de verksamheter som erhåller lägre kostnader som

en följd av investeringen. När effekterna av investeringen uppstår ska nämndens/förvaltningens ekonomiska ramar minskas med motsvarande belopp. Det innebär att kommunen budgeterar ett överskott under ett givet år till följd av de kostnadsminskningar som uppstår i och med den sociala investeringen. Överskottet ska sedan markeras i bokslutet och användas för framtida sociala investeringar. Därmed kommer fonden kontinuerligt att fyllas på och nya sociala investeringar kan göras.

Nationellt samarbeteNorrköping deltar med sociala investeringsfonden i Sveriges kommuner och landstings (SKL) nätverk Psynk. Psynk är ett treårigt arbete för att synkronisera samhäl-lets alla insatser för barn och unga som har, eller riskerar att få, psykisk ohälsa. I samarbetet har en temaledare anställts i Norrköpings Kommun som tillsammans med SKL:s övriga temaledare ska utveckla arbetet med sociala investeringar. Arbetet innebär metodutveckling, ta fram investeringskalkyler, identifiering av behov till data och forskningsstöd.

90


BILAGA

3

Samarbete med Linköpings universitetNorrköpings kommun har inlett ett samarbete med Linköpings universitet kring Norrköpings sociala investeringsfond. Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) har i uppdrag att studera hur fondens arbete fungerar idag. Genom att identifiera, beskriva och analysera organisations- och styrningsstrukturen för Norrköpings sociala investeringsfond ska CKS stödja och delta i att utveckla denna struktur. Ytterliggare en institution, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT), har utvärderat insatsen SkolFam2 utifrån ett långsiktigt och kortsiktigt perspektiv.

Beviljade sociala investeringarFem investeringar har beviljats medel, vilket innebär att cirka 33 500 tkr är investerade av de totalt 40 000 tkr som investeringsfonden har att fördela. De första investeringarna påbörjade sin återföring under 2013, det gör att fonden lever och nya investeringar kan ske.

SkolFam2Investeringen SkolFam2 sker i samverkan mellan socialkontoret och utbildningskontoret. SkolFam2 är en insats som främjar familjehemsplacerade barns skol-resultat i grundskolan genom att strukturerat arbeta med kartläggningar med fokus på läs- och skrivförmåga, matematik samt adaptiva färdigheter. Arbetssättet innebär individanpassning av skolmiljön för att förbättra förutsättningar för familjehemsplacerade barns lärande. De familjehemsplacerade barnen är en riskgrupp inom flera områden och generellt sett har de sämre skolresultat och lägre utbildningsnivå än andra barn.

SkolFam2 har utvärderats i två rapporter, 2012 samt 2013. Uppföljningen efter 2 år visar förbättrade skol-resultat inom främst läs- och skrivutveckling och mate-matik men även andra mänskliga vinster i form av ökad självbild, barnets känslomässiga status har förbättrats och deras relationer till andra har stärkts.

Under 2013 var 31 barn aktuella för insatser i Skol-fam2 (årskurs 2-9). Av de 31 barnen var sju nya barn under 2013. Vid vårterminen 2013 avslutade tre barn årskurs 9. Av dessa hade två elever behörighet till natio-nella gymnasieprogram

Kommunstyrelsen beslutade i juni 2011 att bevilja 3 960 tkr över tre år ur sociala investeringsfonden för arbete med SkolFam2. Investeringen återförs under perioden 2015-2017 enligt plan.

Alla barn i skolanAlla barn i skolan är ett samverkansprojekt mellan socialkontoret och utbildningskontoret som startade under hösten 2012. Syftet är att ta ett helhetsgrepp kring skolfrånvaro – från förebyggande arbete till kraftfulla insatser för de barn och unga som behöver det.

Insatsen har anställt sex processtödjare (fyra peda-goger och två socionomer) som arbetar i team samt ett behandlande team (en psykolog och en specialpedagog).

Processtödjarnas uppdrag är att arbeta med implemen-tering av närvarorutiner och registrering av frånvaro. Processtödjarna kontaktar rektorer för att förvissa sig om att inga elever är frånvarande utan stöd och vid behov erbjuds hjälp med att se till att arbetet återupptas. Processtödjarna arbetar även med tidiga insatser. De arbetar både med elever, föräldrar och ger handledning om förhållningssätt till pedagoger samt förmedla goda exempel. Under hösten 2013 har processtödjarna haft ett pågående arbete med 21 elever. Av dessa elever hade 19 elever en förbättrad skolnärvaro under pågående stöd av teamet. Hittills har processtödjarna arbetat med 144 elever.

Det behandlande teamet har under 2013 arbetat med 18 elever och deras familjer. Det behandlande teamet arbetar mer långsiktigt. Alla elever med ogiltig frånvaro från skolan har pågående insatser.

I december 2011 beviljade kommunstyrelsen 11 600 tkr fördelat över tre år ur sociala investeringsfonden för projektet Alla barn i skolan. Investeringen återförs under perioden år 2015-2017 enligt plan.

Center för ungdomar med neuropsykiatrisk funktionsproblematikProjektet Resurs, kompetens- och utvecklings center för ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning/-problematik startade under hösten 2013. Insatsen ska ge målgruppen och deras

91


BILAGA

3

familjer ett sammanhållande stöd från 13 års ålder upp till som mest 23 års ålder.

Investeringen sker i samverkan mellan socialkontoret, utbildningskontoret samt vård och omsorgskontoret, med landstinget som en viktig partner och startade höst-terminen 2013. En gemensam projektledare är anställd och en ledningsgrupp från de olika förvaltningarna. En förstudie har genomförts och rutiner formas.

Under 2013 har korttidsboendet på Hjalmar Lund-grens Gata öppnat med fem platser för målgruppen. Det finns 6 anställda pedagoger, 5,75 tjänst. De arbetar med ungdomarna vid Hjalmar Lundgrens gata eller ute på fritidsaktiviteter. Personalen började september med gemensam introduktion. Under hösten har de fått sex utbildningsdagar samt fem handledningstillfällen samt ärendehandledning av en specialpedagog från utbildnings kontoret.

Sju ungdomar har påbörjat insatser via investeringen, av dem är fyra aktualiserade av socialtjänsten och tre från vård- och omsorgskontoret. Det är fyra tjejer och tre killar. Insatsen som varje ungdom har varierar mellan

1 - 2 dygn per vecka. Under 2014 kommer ytterligare resurser att tillsättas för att kunna erbjuda andra insatser som omfattas i investeringen.

Under våren 2012 beviljade kommunstyrelsen 11 700 tkr ur den sociala investeringsfonden till resurs, kompetens- och utvecklingscenter för ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Investeringen ska återföras under perioden 2015-2017.

ServicetraineeInvesteringen sker i samverkan mellan arbetsmarknads-kontoret, utbildningskontoret, vård- och omsorgs-kontoret samt personalkontoret. Insatsen innebär att 30 personer över 26 år som är arbetsföra, aktuella inom ekonomiskt bistånd, företrädesvis från gruppen barn-familjer, och behärskar svenska språket samt något av de stora invandrarspråken anställs under ett års tid inom kommunal verksamhet.

Merparten av anställningarna i projektet gjordes omkring årsskiftet 2012/2013, vilket betyder att de flesta av deltagarna lämnar Servicetrainee i början av 2014. En utvärdering av projektet kommer att genomföras med start i januari 2014. Halvtidsuppföljningen från april 2013 visar att projektet till stora delar har följt planen. De flesta arbetsplatserna finns inom vård, omsorg, skola samt matsalsbespisning. Barnfamiljer har prioriterats och det finns cirka 60 barn i familjerna som direkt berörs av Servicetrainee.

Målet är att 18 av de 30 deltagarna ska börja arbeta eller studera. Det skulle leda till ett lägre behov av ekonomiskt bistånd. Insatsen kommer troligtvis även

generera indirekta effekter på de barn som lever i dessa familjer i form av ökade möjligheter att klara sina studier.

Under våren 2012 beviljade kommunstyrelsen totalt 4 600 tkr ur den sociala investeringsfonden till projektet Servicetrainee. Investeringen ska återföras under perio-den 2013-2015.

Solid återkomstInvesteringen startade hösten 2013 och sker i sam-

verkan mellan socialkontoret och föreningen Unga KRIS. Socialkontoret i Norrköping placerar omkring 25-30 unga varje år på institution hos Statens Institu-tionsstyrelse (SiS). Målet med Solid återkomst är att minska antalet återfall till missbruk och kriminalitet, att förkorta vårdtiden på SiS samt att de unga ska komma igång i studier, arbete och/eller praktik.

I samverkan ska man pröva och skapa en modell för effektivare insats vid placering av ungdom. Insatsen innebär att när en ungdom placeras börjar planeringen mellan socialförvaltningen, ungdomen och dess nätverk för förberedelser inför en trygg hemflytt. Insatsen ska samordnas av en kommunalt anställd insatssamordnare från kommunens socialkontor. Unga KRIS och andra involverade aktörer bjuds tidigt med för att planera ungdomens vardag vid hemkomst. Vid placering på SiS ska den unga tidigt få en kontaktperson via Unga KRIS som etablerar kontakt för att skapa en tryggare och snabbare hemgång.

Solid Återkomst startade formellt den 1 september 2013 men redan före det startade förarbetet. En styr-grupp har tillsatts med representation från social-kontoret, KRIS, gymnasieskolan och polisen i Norr-köping. Arbetsflöde från aktualisering till avslut har tagits fram som tydliggör vem som gör vad och när. En ut värderingsplan har gjorts där det framgår hur projektet och insatserna för ungdomarna ska följas.

Det har visat sig vara svårare att rekrytera ungdomar till insatsen än man först trodde. Detta kan bero på olika saker exempelvis har några av de SiS-placerade ungdomarna annan typ av problematik och några ska flytta till en annan stad efter placeringen. Alla parter är överens om att ungdomar kommer att rekryteras och projektet är väl förankrat. I december deltog en ungdom i projektet och har flyttat hem från institutionsplacering, samverkan mellan hem, socialtjänst, skola och KRIS fungerar mycket väl.

I juni 2013 beviljade kommunstyrelsen totalt 1 664 992 kronor ur den sociala investeringsfonden till projektet Solid återkomst. Investeringen ska återföras under perioden 2015-2017.

92


BILAGA

3

Investering (tkr)

Beräknad kostnad för insatsen Faktisk kostnad till och med 2013

Beräknad resultatförbättring *

2011 2012 2013 2014 2015 2013 2014 2015 2016 2017

Skolfam2 660 1 320 1 320 660 2 490 1 734 1 736 490

Alla barn i skolan 5 200 5 200 1 200 6 654 1 254 3 914 6 432

NP-center 5 839 5 839 0 3 893 3 893 3 892

Servicetrainee 4 600 4 581 2 512 1 728 360

Solid återkomst 416 832 416 161 416 832 416

Totalt 660 11 120 12 775 8 531 416 13 886 2 512 1 728 7 657 10 375 11 230

* Återförs till fonden

93


BILAGA

3

94


BILAGA

4

95


BILAGA

4

EKONOMI OCH STYRNINGSKONTORET

Adress: Rådhuset, 601 81 NorrköpingTel: 011-15 00 00Epost: [email protected]

Norrköpings kommun. För dig. För alla. För det goda livet.I Norrköpings kommun har alla rätt till jämlikhet, delaktighet och del av välfärden. Vår vision handlar om det goda livet, och uppdraget är att skapa, utveckla och leverera välfärdstjänster till medborgare och verksamheter i vårt område.

Vår framtid ser ljus ut. Vår befolkning växer, och vi har en potential som bara begränsas av oss själva. Vi brukar säga att kraften kommer ur kreativitet och våra 9 000 medarbetare.

Genom att planera och driva en ständig utveckling av miljöer, boende, näringlivsklimat och service till medborgarna skapar vi förutsättningar för ett nytt, spännande Norrköping. En kreativ mötesplats för män-niskor och möjligheter.

Årsredovisning 2013, del 1 - norrköpings kommun · income statement, balance sheet summary,...

Documents