Årsredovisning 2015 göteborgs universitetmedarbetarportalen.gu.se/...gu_ar_2015_160218.pdf ·...

ÅRSREDOVISNING2015

Göteborgs universitetBox 100, Vasaparken, 405 30 Göteborg

Telefon växel: 031-786 00 00www.gu.se

ProduktionDenna årsredovisning är producerad av en projekt-grupp under ledning av Göteborgs universitets ekonomienhet, omslaget av kommunikationsenheten och övrig formgivning Solberg.

BilderFotograf Johan Wingborg vid Göteborgs universitetFotograf Estefanie Hechenberger (bild på sidan 74)

OmslagNär Göteborgs universitet skulle bildsätta en ny kampanj för studentrekrytering, gick jobbet till alumnen Jan Eneroth. Han studerade reklam på det som idag är Högskolan för design och konst hantverk, HDK.

Göteborgs universitet är miljöcertifierat enligt både Europeiska och internationella standards.

Reg.nr: 3750M Reg.nr: S-000256

1GÖTEBORGS UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Rektors inledning 3

Ekonomisk översikt 5

Forskning som påverkar 8

Kvalitetsdriven forskning 8

Kreativa forskningsmiljöer och samverkan över ämnes- och fakultetsgränserna 10

Aktiv rekrytering skapar kvalitet 11

Väl fungerande forskningsinfrastruktur 11

Utvecklat ansvar för nyttiggörande av forskning 11

Utbildningsanknuten forskning med både bredd och spets 12

Spetsutbildning på forskarnivå 13

Forskningsdialog 15

Ekonomiskt resultat och kostnad per prestation 17

Särskilda återrapporteringskrav och nationella enheter 21

Utbildning som förnyar 30

Universitetets utbildningsutbud – bredd och spets 30

Utbildning med hög attraktionskraft 36

Kvalitetsdriven utbildning 44

Pedagogisk utveckling 45

Studentinflytande 47

Breddad rekrytering 47

Jämställdhet och likabehandling 48

Internationell profil 50

Hållbarhetsperspektiv i utbildningen 53

Koppling till arbetsmarknaden 54

Uppdragsutbildning 55

Ekonomiskt resultat och kostnad per prestation 56

Särskilda återrapporteringskrav och nationella enheter 58

Arbetsmiljö som inspirerar 60

Attraktiv arbetsplats 60

Aktivt ledar- och medarbetarskap 66

Kvalitetsdrivet arbetsmiljöarbete 67

Jämställdhet och likabehandling 68

Särskilda återrapporteringskrav 69

Hållbar utveckling 70

Globala utmaningar och hållbara lösningar 70

Forskning i samspel med andra 70

Utbildning för framtiden 72

Vi påverkar klimatet 72

Upphandlingar med ansvar 73

Intern styrning och kontroll 76

Kontrollmiljö 76

Riskanalys 76

Kontrollfunktioner och kontrollåtgärder 76

Information och utbildning 77

Uppföljning och utvärdering – tillsyn 77

Studenterna har ordet 78

Ekonomi – resultat och ställning 82

Ekonomiskt resultat och utveckling 82

Ekonomisk ställning 87

Donationsförvaltningen 89

Väsentliga uppgifter 90

Finansiell redovisning 92

Resultaträkning 93

Balansräkning 94

Anslagsredovisning 96

Redovisnings- och värderingsprinciper 97

Noter 102

Redovisning av takbelopp 110

INNEHÅLL

Wilma Enberg studerar musikvetenskap och Mihn Thanh Nguyen från Vietnam går Exchange program – Bachelor of Business Administration.

2 GÖTEBORGS UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

Rektor har ordetRektors inledning

Göteborgs universitets rektor, Pam Fredman.


REKTORS INLEDNING

2015 har på många sätt varit ett händelserikt år. Tydli-gare än på länge har vi blivit påminda om vikten av vårt samhällsansvar och globala engagemang. Göteborgs universitet bidrar på många sätt: genom att utbilda ansvarstagande medborgare, genom att erbjuda utbild-ning åt alla oavsett bakgrund, genom att rekrytera med-arbetare med internationell erfarenhet och genom att vår forskning belyser och medverkar till lösningar på stora globala problem. Under hösten har vi sett många exempel där medarbetare och studenter engagerat sig och initierat aktiviteter för att bidra i den uppkomna flyktingsituationen. I augusti invigdes Segerstedtinstitu-tet, regeringens satsning på åtgärder för att motverka rasism och främlingsfientlighet.

För mig är det självklart att bemöta medarbetare och studenter med tilltro. Detta är en grundförutsättning för de strategiska diskussioner som jag tillsammans med övriga universitetsledningen har möjlighet att föra i olika fora: rektors ledningsråd, verksamhetsdialoger, möten med fakultetsstyrelserna, med prefekter och stu-denter och i universitetets styrelse.

De strategiska forskningssatsningar som Göteborgs universitet tidigare gjort har i år fått sin fortsättning med UGOT Challenges. Sex framstående tvärdiscipli-nära områden ges resurser att utveckla starka forsk-ningsprofiler riktade mot specifika globala samhällsut-maningar. Vidare kan vi peka på framgångar hos både Vetenskapsrådet och Wallenbergstiftelsen; inte minst glädjande är att sex av våra yngre forskare utsetts till Wallenberg Fellows.

Sju universitetsgemensamma forskningsinfrastruktu-rer har inrättats som ett led i universitetets systematiska arbete med att säkerställa en kvalificerad infrastruktur för forskning. Göteborgs universitet är också samman-kallande i den nationella referensgruppen för forsk-ningsinfrastruktur.

Centrum för hav och samhälle har tillkommit i syfte att skapa en gemensam ingång till universitetets omfat-tande verksamhet med marin och maritim koppling samt för att utveckla kunskapen om förhållandet mellan

havet och samhället. Dessutom har en ny institution för marina vetenskaper inrättats.

God forskning förutsätter god utbildning och jag är stolt över hur vårt utbildningsutbud stärks och förnyas genom kontinuerligt kvalitetsarbete och utveckling av nya undervisningsformer. En policy för pedagogisk utveckling har beslutats. Under 2015 utsågs också uni-versitetets första ”excellenta lärare” inom det program som syftar till ökade karriärvägar för lärare. Vi har påbörjat arbetet med en ny organisation för lärarutbild-ningen – en fråga som diskuterats under många år och där jag ser fram emot att vi äntligen fullt ut ska inte-grera lärarutbildningen som en angelägenhet för hela universitetet.

Studentinflytande och studentmedverkan är av stor vikt för universitetets utveckling. Därför har den interna organisationen för studentfrågor på universitets-gemensam nivå förstärkts. För att öka mångfalden bland studenterna har universitetet under det gångna året intensifierat arbetet med att få en större andel stu-denter från underrepresenterade grupper.

Samverkan med det omgivande samhället – lokalt, nationellt och internationellt – är både en del i och för-utsättning för forskning och utbildning. Vi samspelar

För mig är det självklart att bemöta medarbetare och studenter med tilltro.

”


Rektors inledning

med det samhälle vi utbildar för och vi nyttiggör vår forskning. Under det gångna året har jag bland annat haft tillfälle att i statsministerns nationella innovations-råd peka på den viktiga roll som högre utbildning och forskning spelar för samhällets utveckling. Inte minst har jag kunnat framhålla betydelsen av sociala innovatio-ner där vi kan omsätta hela bredden hos våra fakulteter. Ett exempel på detta är den framgångsrika modell för personcentrerad vård som utvecklats inom Göteborgs uni-versitet och där patienten ses som en partner i vården.

Utvecklingen av Göteborg som kunskapsstad tillsam-mans med Chalmers, Göteborgs Stad och andra aktörer är avgörande för att kunna attrahera studenter och medarbetare till vårt universitet. Utvecklingen av pro-jekten Medicinareberget och Näckrosen är en del i detta arbete – inte bara som fastighetsprojekt utan framför allt genom sitt innehåll. De speglar på ett positivt sätt det goda och nödvändiga samspelet mellan akademin och det lokala samhället.

Vår gemensamma arbetsmiljö och de förutsättningar som ges studenter och medarbetare är av avgörande betydelse för framgångsrik utbildning och forskning. Arbetsmiljöbarometern, som genomförs vart tredje år, bidrar med underlag för diskussion och åtgärder. 2015 års sammanställning ger en i många avseenden positiv

bild av arbetsklimatet vid Göteborgs universitet. Det faktum att många upplever sig ha en pressad arbetssitu-ation manar dock till eftertanke och fortsatta åtgärder.

Jämställdhetsaspekterna är en del av vår arbetsmiljö. Det är därför glädjande med regeringens särskilda sats-ning på jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter, där Nationella sekretariatet för genusforskning fått i uppdrag att svara för stödinsatser. Jag kan också kon-statera att vi nu uppnått målet för den särskilda sats-ning som pågått under tre år: att 40 procent av nyrek-ryterade professorer ska vara kvinnor. För 2015 uppgår andelen nyrekryterade kvinnliga professorer till hela 51 procent. Arbetet med att öka antalet anställda i meriteringsanställningar har också varit framgångsrikt, särskilt utvecklingen av anställningsformen biträdande lektor.

När jag ser tillbaka på 2015 gör jag det med tillfred-ställelse över allt som vi som universitet har åstadkom-mit och bidragit till. Samtidigt måste vi hela tiden arbeta med att identifiera eftersatta områden och för-bättra vår verksamhet. Det är nyckeln till att vi ska uppnå Vision 2020.

Pam FredmanRektor vid Göteborgs universitet

När jag ser tillbaka på 2015 gör jag det med tillfredställelse över allt vi som universitet har åstadkommit och bidragit till.

”


EKONOMISK ÖVERSIKT

Av överskottet redovisas 31 miljoner kronor inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå och nio miljoner kronor inom forskning och utbildning på fors-karnivå. Till det totala ekonomiska resultatet tillkom-mer årets resultat för GU Ventures AB, universitetets holdingbolag. Bolaget redovisar ett positivt resultat på 19,1 miljoner kronor. En stor del av detta resultat beror på omklassificeringar1.

Intäkterna har ökat med nästan fyra procent medan kostnaderna ökat med fyra procent jämfört med föregå-ende år. Intäkterna följer relativt väl vad som beräknats i gjorda prognoser under året. Dock ökar intäkter av bidrag mer än förväntat. Kostnaderna följer också rela-tivt väl gjorda prognoser. Dock ökar övriga driftkostna-der mer än förväntat.

Antalet helårsstudenter uppgick till totalt 25 397, vilket är en ökning med 396 helårsstudenter eller 1,5 procent jämfört med föregående år. Ökningen av studentantalet beror på utbyggnad inom hälso- och sjukvårdsområdet samt för lärar- och förskollärar-utbildningar. Intäkterna till utbildningsverksamheten ökade med 4,5 procent under 2015 medan kostnaderna ökade med fyra procent jämfört med föregående år. De

ökade kostnaderna beror främst på ökade personalkost-nader och ökade driftkostnader.

Forskningsverksamheten och utbildningen på fors-karnivå har fortsatt att öka i omfattning. Intäkterna ökade med tre procent jämfört med 2014. En stor del av intäktsökningen förklaras av ökade intäkter av bidrag. Kostnaderna i verksamheten har ökat med fyra procent och består till största delen av ökade personalkostnader och ökade driftkostnader. En särredovisning har gjorts när det gäller kostnader för utbildning på forskarnivå som visar att kostnaderna under året uppgick till 525 miljoner kronor. Drygt 21 procent av detta är finansie-rat av externa medel.

Universitetet har med årets resultat ett myndighetska-pital på 1 125 miljoner kronor. Detta motsvarar drygt 18 procent av verksamhetens totala årliga omsättning. En ökad resursförbrukning genom strategiska sats-ningar kommer att fortsätta under kommande år och inriktas på resursförstärkningar inom utbildningsområ-det, fler doktorandanställningar, rekryteringar av inter-nationella gästforskare, satsning på infrastrukturer och andra satsningar inom ramen för Vision 2020.

Årets ekonomiska resultat i verksamheten uppgår till ett överskott på 40 miljoner kronor, vilket utgör knappt en procent av universitetets intäkter under året. Det ekonomiska utfallet är något bättre än beräknat i budgeten för året och i gjorda prognoser över förväntat utfall.

1. En konsekvens av tillämpningen av K3-regelverket

Tabell 1. Ekonomisk utveckling 2013–2015 (miljoner kronor)

2015 2014 2013

Intäkter Kostnader Resultat Intäkter Kostnader Resultat Intäkter Kostnader Resultat

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 296 –2 265 31 2 197 –2 177 20 2 162 –2 071 92

varav uppdragsverksamhet 101 –105 –4 85 –83 2 82 –79 3

Forskning och utbildning på forskarnivå 3 667 –3 658 9 3 549 –3 517 31 3 446 –3 422 18

varav uppdragsverksamhet 182 –183 –1 160 –168 –8 169 –157 12

SUMMA 5 963 –5 922 401 5 746 –5 694 51 5 609 –5 493 110

1. Exklusive årets resultat i GU Ventures AB (19 miljoner kronor).


BUDGETÅRET 2015Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

37 002 studenter, 66% kvinnor och 34% män25 397 helårsstudenter 21 414 helårsprestationer6 908 avlagda examina, varav677 magisterexamina899 masterexamina2 682 kandidatexamina72 högskoleexamina2 578 yrkesexamina

Utbildning på forskarnivå

1 830 aktiva forskarstuderande, 58% kvinnor och 42% män284 nyantagna forskarstuderande, 51% kvinnor och 49% män282 doktorsexamina40 licentiatexamina

Ekonomi

5 963 miljoner kronor i intäkter totalt3 892 miljoner kronor anslagsmedel2 071 miljoner kronor externa medel och övriga intäkter

Personal

6 189 anställda motsvarande 5 462 heltidsarbeten, 58% kvinnor och 42% män, varav 2 903 lärare/forskare och doktorand anställningar 538 professorer 2 021 teknisk och administrativ personal

Lokaler – yta och kostnader

386 562 kvadratmeter627 miljoner kronor


UniversitetsledningenRektor

ProrektorUniversitetsdirektör

Lärarutbildningsnämnden

Universitetsbiblioteket

7 bibliotek

Gemensamma förvaltningen

Internrevisionen

Vicerektorer

Sahlgrenska akademin

6 institutioner

IT-fakulteten

2 institutioner

Humanistiska fakulteten

6 institutioner

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

4 institutioner

Konstnärliga fakulteten

3 institutioner

Samhällsvetenskapliga fakulteten

7 institutioner

Handelshögskolan

4 institutioner

Fakulteter

Naturvetenskapliga fakulteten

7 institutioner

Universitetsstyrelsen

Nationella enheter

Rektorsråd

UNIVERSITETETS ORGANISATION


Forskning som påverkar

FORSKNING SOM PÅVERKARGöteborgs universitet kännetecknas av nyskapande mångvetenskaplig forskning som bygger på starka discipliner. Tillsammans bidrar universitetets forskare till lösningen av såväl regionala som globala problem.

Göteborgs universitet har under 2015 präglats av omvärldsengagemang och samhällsansvar. Ett starkt samhällsengagemang ger energi att möta förändringar i verkligheten och söka gränsöverskridande lösningar.

Den strategiska satsningen UGOT Challenges, Uni-versity of Gothenburg Centres for Global Societal Chal-lenges, kombinerar samhällsansvar med universitetets tvärvetenskapliga bredd och har under året mynnat ut i sex initiativ riktade mot specifika globala samhällsut-maningar. De centra som nu inrättas kommer att utgöra breda tvärvetenskapliga kraftsamlingar kring antibioti-karesistens, kollektivt handlande, marint vattenbruk, åldrande och hälsa, kulturarv samt kemiska riskanaly-ser och styrning.

Universitetet har som första lärosäte i Sverige tagit emot två forskare inom ramen för nätverket Scholars at Risk. Att vara fristad åt forskare på flykt eller utsatta för fara är ett konkret sätt för Göteborgs universitet att värna om akademisk frihet och att ta en aktiv roll i det globala ansvaret. Givet den rådande flyktingsituationen har universitetet initierat flera aktiviteter och planerar ytterligare från såväl universitetsledning som anställda och studenter.

Ett nationellt resurscentrum mot våldsbejakande ideo-logier och rörelser, Segerstedtinstitutet, har skapats genom ett uppdrag från regeringen. Arbetet för att minska rekry-teringen till våldsbejakande organisationer är en global samhällsutmaning som kräver ny kunskap och nya infalls-vinklar som Göteborgs universitet ska bidra till.

Kvalitetsdriven forskningForskningen vid Göteborgs universitet ska genomgående hålla hög internationell klass. Därför arbetar universite-tet med kontinuerlig kvalitetsutveckling och med att omsätta resultaten i åtgärder och nya prioriteringar. Detta innebär bland annat att forskning och strategiska forskningssatsningar utvärderas systematiskt. Under 2015 har bland annat de styrkeområden som inrättades

2009 och samfinansieringen av universitetets strategiska forskningsområden (SFO:er) utvärderats som en del av universitetets systematiska kvalitetsarbete.

Intresseväckande forskningGöteborgs universitet kännetecknas av en vetenskaplig spännvidd som omfattar fler ämnesområden än något annat svenskt lärosäte. Här presenteras ett axplock av intresseväckande forskningsresultat från 2015.• Arkeologer och genetiker lyckades i en genetisk studie

av bronsålderskelett tillsammans visa att våra europe-iska förfäder härstammar från ett herdefolk som invandrade i stora skaror under bronsåldern. Studien avslöjar också varför vi tål mjölk. Resultaten publice-rades i tidskriften Nature och har fått stort genomslag både internationellt och nationellt.

• Forskare i tillämpad informationsteknologi och mate-matik har tillsammans vidareutvecklat datorprogram som bygger vidare på sin egen kunskap, ungefär på samma sätt som vi människor gör. Stora delar av arbetet presenterades vid konferensen Artificial General Intelligence och belönades med flera priser.

• En studie vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten undersökte hur betyg i årskurs 6 påverkade elevers senare skolprestationer. Resultaten visar att betygssatta lågpresterande elever (på ett kognitivt prov) påverkades negativt i sina senare prestationer i skolår 7–9 samt gick ut gymnasiet i lägre grad, jämfört med lågpresterande elever som inte blev betygssatta i årskurs 6. Pojkar var mer negativt påverkade av betyg än flickor.

• Ett genombrott för konstnärlig forskning var publice-ringen av Tyrone Martinssons mångåriga arbete med Svalbard, baserat på omfotografering av natur- och kulturmiljöer. Med utgångspunkt i denna konstnärliga metod har förändringar i kultur- och naturmiljö kun-nat dokumenteras och gestaltas för att bland annat tydliggöra klimatuppvärmningens konsekvenser och den hotande ekologiska katastrofen i Arktis. Böckerna


och de forskningsrön de innehåller har väckt stor upp-märksamhet såväl i Sverige som internationellt.

• En internationell forskargrupp med forskningsledare från universitetet har lyckats tolka delar av det kemiska ”språk” som används av marina arter i havet. Alger producerar starka nervgifter vid mycket låga koncentrationer när de känner doften av hoppkräftor. Gifterna som algerna tillverkar drabbar många orga-nismer i havet och ger upphov till giftiga algblom-ningar. Studien publicerades i den prestigefulla tid-skriften PNAS. Forskare från hela världen samlades i Göteborg i maj 2015 för en konferens om skadlig alg-blomning som arrangerades av forskare vid Göteborgs universitet tillsammans med SMHI, Sveriges meteoro-logiska och hydrologiska institut.

• Ny forskning om levnadsstandard i Västafrika före Europas kolonisering visar att befolkningens levnads-standard inte var särskilt låg jämfört med andra sam-tida samhällen runt om i världen. Att regionen idag är mycket fattig i en global jämförelse har förmodligen mer sentida historiska rötter enligt Klas Rönnbäck, docent i ekonomisk historia.

• Forskare vid Göteborgs universitet har utvecklat en referensmetod för att standardisera mätningar som kan diagnostisera Alzheimers sjukdom årtionden innan symtomen visar sig. Metoden har under året formellt klassificerats som internationell referensme-tod vilket medför att den kommer att användas som standard inom Alzheimerdiagnostiken världen över.

Publikationer Forskare vid Göteborgs universitet publicerade under 2015 nästan 6 500 vetenskapliga publikationer (se tabell 7 under Kostnad per prestation). Publikationerna är det huvudsakliga sättet att föra ut forskningsresultat till forskarsamhället för vidare diskussioner och utveckling såväl nationellt som internationellt. Med hjälp av biblio-metri går det att avspegla forskningskommunikation, produktion och synlighet med olika indikatorer. Ett mått på genomslag är antalet citeringar. Tabell 2 visar hur stor andel av publikationerna från Göteborgs univer-sitet som ligger i toppskiktet med avseende på antal cite-ringar. Dessa har citerats så ofta att de tillhör den högst citerade tiondelen inom sina respektive ämnesområden.

Professor Laura Downing har som språkforskare specialiserat sig på afrikanska språk. Av de cirka 6 000 språk som talas i världen finns 2 000 i Afrika, i Europa bara ett par hundra.

Dag Hanstorp är professor i atomfysik och undersöker molekyler och atomer med hjälp av laser. Studierna kan leda till allt från cancerbehandlingar till kun-skap om hur vattendroppar växer när det regnar.

Tabell 2. Andelen av Göteborgs universitets publikatio-ner som tillhör de 10 procent mest citerade på världs-basis åren 2010–2014

Publikationsår Andel %

2014 15,9

2013 15,5

2012 17,2

2011 15,1

2010 16,5

Data hämtad från Web of Science 2015-09-30 och bearbetad av Centre for Science and Technology Studies (CWTS) Leiden University. Web of Science har god täck-ning inom medicin och naturvetenskap. Data omfattar publikationstyperna Article och Review. Data för 2015 redovisas inte på grund av för kort citeringsintervall.


Ett annat intressant bibliometriskt mått är andelen internationella sampubliceringar som avspeglar graden av internationellt samarbete. Dessa utgörs av de artiklar där minst en av författarna är från Göteborgs universi-tet och minst en från en organisation utanför Sverige. Över femårsperioden ökar andelen internationella sam-publiceringar med 8,9 procentenheter, från 45,5 procent publikationsåret 2010 till 54,4 procent publikationsåret 2014 (diagram 1).

Kreativa forskningsmiljöer och samverkan över ämnes- och fakultetsgränsernaGöteborgs universitet satsar särskilt på nyskapande forskning i gränslandet mellan etablerade discipliner och på att stödja lovande ämnesområden. För att profilera universitetet och för att underlätta samarbete över disci-plingränserna inrättas centrumbildningar som plattfor-mar för forskning och samverkan. Ett centrum lyfter fram ett område som ligger i skärningspunkten mellan olika discipliner. Det samlar intressenter kring en fråge-ställning, en samhällsutmaning, ett forskningsområde, ett utbildningsområde eller ett särskilt tillämpningsom-råde. Universitetet hade 2015 ett fyrtiotal aktiva forsk-ningscentra.

Tvärvetenskaplig forskning om globala samhällsutmaningarGöteborgs universitet har gjort en strategisk satsning på att bygga upp starka forskningscentra med utgångspunkt i viktiga och aktuella samhällsfrågor. Satsningen, UGOT Challenges, är på sammanlagt 300 miljoner kronor och utgår från att det krävs stark tvärvetenskaplig forskning för att lösa samtidens globala samhällsutmaningar.

Under 2015 har en omfattande ansöknings- och bedömningsprocess slutförts. Internationella sakkunniga

har granskat ansökningar där forskargrupper själva definierat och utvecklat olika teman inom begreppet globala samhällsutmaningar. Vid årets slut hade sex grupper föreslagits få finansiering. De centra som kom-mer att inrättas spänner över en stor ämnesmässig bredd och har tydliga tvärvetenskapliga inslag. Vissa initiativ är nya, andra utgår från tidigare forskningsstrukturer som är tänkta att utvidgas med utgångspunkt i sam-hällsutmaningsperspektivet.

Flera globala utmaningar förutsätter förändringar på kollektiv nivå. • Centrum för forskning om kollektivt handlande ska

undersöka förutsättningar för hur människor handlar kollektivt, bland annat i samarbete med naturveten-skaplig forskning kring klimatförändringar och för-surning av haven.

• Centrum för antibiotikaresistensforskning har ambitio-nen att via en bred tvärvetenskaplig kraftsamling skapa ett starkt vetenskapligt centrum för att möta det hot mot global hälsa som antibiotikaresistens idag utgör.

• Centrum för marin vattenbruksforskning innebär en tvärvetenskaplig satsning för att hitta nya vägar mot en hållbar livsmedelsproduktion genom vattenbruk av växter och djur.

• Centrum för åldrande och hälsa utvidgas för att med en samlad tvärvetenskaplig forskning om äldre – från gener till samhälle – bidra till att öka äldres välbefin-nande.

• Centrum för kritiska kulturarvsstudier har som ambition att samla och skapa kunskap kring kultur-arv utifrån nya livsmönster, identiteter och samhälls-strukturer i en globaliserad och föränderlig värld.

• Centrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning ska bidra till att skapa bättre analyser och politisk styrning i relation till komplexa kemiska utsläpp (”chemical cocktails”) och de konsekvenser som dessa har för ekosystemet.

Centrum för hav och samhälleCentrum för hav och samhälle vid Göteborgs universitet inrättades 2015 för att bli den nya ingången till all verk-samhet med marin och maritim koppling. Inom univer-sitetet bedrivs omfattande och ämnesmässigt vitt skild forskning kring frågor som rör havet. Centrum för hav och samhälle har bildats för att knyta ihop all denna kunskap och för att skapa kontaktytor såväl mellan forskare som med förvaltare, beslutsfattare, näringsliv och andra. Ambitionen är att utveckla kunskapen om förhållandet mellan hav och samhälle samt stärka den marina och maritima forskningen.


2010 2011 2012 2013 2014 År

40

45

50

55

60

%

Diagram 1. Andel publikationer med internationellt samarbete

Data hämtad från Web of Science, Core Collection 2016-01-12 och omfattar publikationstyperna Article och Review.


Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin är del av en nationell satsning för att återta Sveriges position som världsledande nation inom livs-vetenskaperna. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse investerar tillsammans med Göteborgs universitet, AstraZeneca och Västra Götalandsregionen minst 620 miljoner kronor under en tioårsperiod. Liknande centra byggs samtidigt upp i Lund, Umeå och Linköping. Karriärpaket för internationellt lovande forskare inom molekylär medicin ska ligga till grund för ett antal nya starka forskargrupper knutna till befintliga framstående akademiska miljöer. Under 2015 rekryterades en före-ståndare och en forskningsrådgivare. En första utlysning av karriärtjänster, delvis samordnad med Lunds univer-sitet, Umeå universitet och Linköpings universitet, genom-fördes i slutet av året.

Aktiv rekrytering skapar kvalitet En aktiv och målmedveten rekrytering stärker universi-tetets forskning och utgör grunden för hög kvalitet också i utbildningen. Extern rekrytering stimulerar utbytet med omvärlden och skapar dynamik. Andelen externa rekryteringar bland forskande och undervi-sande personal var 58 procent under 2015 sett över hela universitetet (avser nyanställda med doktorsexamen från ett annat lärosäte till tjänst som professor, lektor, forskare, forskarassistent och biträdande lektor). Detta är en högre andel än tidigare vilket tyder på en fortsatt uppåtgående trend i linje med utvecklingen de senaste åren (se Universitetets anställda i avsnittet Arbetsmiljö som inspirerar).

Strategiska rekryteringar sker fortlöpande inom hela universitetet utifrån de olika verksamheternas behov och förutsättningar. Exempel från det gånga året inklu-derar att den utbildningsvetenskapliga fakulteten gjort en särskild satsning på anställning av biträdande lekto-rer och att den konstnärliga fakultetens institutioner rekryterade tre professorer inom fakultetens PARSE-projekt (Platform for Artistic Research Sweden). Institu-tionen för vårdvetenskap och hälsa har satsat på inter-nationella gästprofessorer. Inom den satsningen är rekryteringen av Philip Moons ett exempel. Han har bidragit med hög vetenskaplig kompetens och varit ovanligt framgångsrik med att erhålla externa medel.

Ytterligare exempel på målmedveten och framsynt rekrytering är nyttjandet av extern finansiering för stra-tegisk rekrytering av unga framgångsrika forskare till Göteborgs universitet. Under året har universitetet rönt

stor framgång med ansökningar till forskningsprogram-met Wallenberg Academy Fellows, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Programmet stödjer några av Sveriges – och världens – mest lovande, unga forskare inom medicin, naturvetenskap, teknik, huma-niora och samhällsvetenskap. De femåriga bidragen ger unga forskare en god möjlighet att etablera sin forsk-ning. Under 2015 tilldelades sex forskare vid Göteborgs universitet detta bidrag varav tre var nyrekryteringar. Stor framgång rönte även rekrytering av yngre fors-kare från andra länder med finansiering av Marie Skłodowska-Curie Individual Fellowship. Under året beviljades sju sådana ansökningar.

Väl fungerande forskningsinfrastruktur Göteborgs universitet har inrättat sju universitetsgemen-samma forskningsinfrastrukturer under 2015. Detta som ett led i universitetets systematiska arbete med att säkerställa en kvalificerad infrastruktur för forskning.

Universitetet har varit sammankallande för lärosäte-nas nationella referensgrupp för forskningsinfrastruktur som regelbundet samråder med Vetenskapsrådet. Refe-rensgruppen har bland annat anordnat ett Almedalsse-minarium om nationell forskningsinfrastruktur samt gemensamt bedömt de anmälningar om ny infrastruktur som inkommit vid Vetenskapsrådets behovsinventering.

Ett nytt forskningsfartyg, som kompletterar infra-strukturen inom det marina området, är under byggna-tion. Det nya fartyget kommer att levereras under 2016.

Utvecklat ansvar för nyttiggörande av forskningGöteborgs universitet arbetar med innovation och nyt-tiggörande ur ett brett perspektiv. Genom att identifiera vilka kunskapstillgångar universitetet har och utvärdera den möjliga nyttan av dessa, stärks såväl forskningen som innovationsarbetet. Under året har ett särskilt fokus varit att ytterligare stärka universitetets arbete med innovation, nyttiggörande och samverkan utifrån visionen om samhällsansvar. Begreppet social innova-tion fångar in vissa aspekter av denna ambition. Bland exemplen på detta utvecklingsarbete finns arbete med att hitta former för icke-kommersiellt nyttiggörande inom personcentrerad vård, olika typer av insatser med fokus på flyktingssituationen och stöd till ett studentinitiativ för att stärka studenters möjligheter att ägna sig åt värdeskapande verksamhet.

Verksamheterna vid Forsknings- och innovationskon-toret respektive holdingbolaget GU Ventures beskrivs under Särskilda återraporteringskrav.


Institutet för innovation och samhällsförändring Institutet för innovation och samhällsförändring driver och stimulerar ett akademiskt nyttiggörande på veten-skaplig grund. Institutet arbetar för att utveckla den innovationsstödjande verksamheten och att stärka arbe-tet med nyttiggörande och strategisk samverkan. Insti-tutets övergripande program, Forskning och nytta, ver-kar för ett utvecklat samhällsansvar och att skapa samhällsnytta. Programmet innefattar konferenser, verktyg och utbildningar riktade mot bland annat fors-kare, forskningsledare, chefer och innovationsrådgivare. Arbetet bedrivs i nära samarbete med svenska lärosäten och myndigheter.

Flera utvecklingsprojekt bedrivs inom ramen för de två angreppssätt på innovation och nyttiggörande som har utvecklats av institutet: idé- och kunskapsdrivet respek-tive samhällsutmaningsdrivet. Idé- och kunskapsdrivet nyttiggörande tar sin utgångspunkt i forskarens forsk-ningsresultat och kunskapstillgångar och hur dessa kan nyttiggöras och hanteras i samverkan, till exempel hur forskning kan bli innovationer. Samhällsutmaningsdrivet nyttiggörande tar sin utgångspunkt i forskarens delta-gande i samhället och de verkliga problem som finns i samhället, samt hur dessa utmaningar kan hanteras i samverkan.

Utbildningsanknuten forskning med både bredd och spets Universitetet arbetar sedan länge med att skapa kom-pletta akademiska miljöer, där en växelverkan mellan forskning, utbildning och samverkan utvecklas. För att, i enlighet med Vision 2020, förbättra förutsättningarna för kompletta akademiska miljöer fördelades 2015 totalt 14 miljoner kronor som extra anslag till de fakulteter som har lägst andel forskningsanslag i relation till utbildningsanslaget. Medlen har bland annat använts till att erbjuda undervisande personal tid för forskning och för strategisk rekrytering av personal som stärker både forskningen och utbildningen.

Beviljade forskningsanslagGöteborgs universitet har varit framgångsrikt när det gäller att erhålla större externa forskningsbidrag. Bland de bidrag som beviljas till universitetet finns varje år de som väcker särskild uppmärksamhet. Det kan exempel-vis vara sådana som erhålls i mycket hög konkurrens och därmed kan ses som ett kvitto på vetenskaplig excellens, sådana som befäster forskningens samhällsre-levans eller som stöder en särskilt angelägen grupp, exempelvis unga forskare.

European Research Council (ERC) ger individuella bidrag till framstående forskare med banbrytande idéer. Under året erhöll två nya forskare vid Göteborgs univer-sitet stora bidrag från ERC. Professor Henrik Zetter-berg för studier av Alzheimers sjukdom och professor Maria Falkenberg Gustafsson för sitt arbete med mito-kondriellt DNA. Dessutom beviljades professor Alexan-dre Antonelli ytterligare medel från ERC (Proof of Con-cept) för att utveckla en app där allmänheten inspireras att utforska världens biologiska mångfald och samtidigt bidra till forskningen med storskalig data om arters förekomst.

I Vetenskapsrådets stora öppna utlysning beviljades universitetet bidrag för flera projekt. Värt att uppmärk-samma är bland annat framgången inom konstnärlig forskning där nära hälften av det totala beviljade belop-pet tillföll Göteborgs universitet. Även inom bidragsfor-men rambidrag inom klinisk behandlingsforskning till-föll nära häften av medlen Göteborgs universitet genom tre stora beviljade ansökningar om 30 miljoner kronor vardera. Ytterligare ett exempel från Vetenskapsrådet är det goda utfallet inom utvecklingsforskning som stödjer forskning med särskild relevans för låginkomstländer. Göteborgs universitet erhöll fler bidrag än något annat lärosäte. Mest medel beviljades för ett projekt om kol-lektivt handlande och viltförvaltning i gränsområden.

Universitetet har under många år bedrivit framgångs-rik och internationellt uppmärksammad äldreforskning. Att den forskningen står sig stark bekräftades bland annat av att Fortes allra största bidrag beviljades till en av universitetets forskargrupper för en studie om struk-turerat omhändertagande av sköra äldre i svensk akut-sjukvård.

Förstärkning av konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivåRiksdagens ökade tilldelning till konstnärlig forskning har inneburit att Konstnärliga fakulteten under 2015 har kunnat ta strategiska steg framåt i sin forskning. Det extra anslaget är viktigt såväl för att säkra fältets etablering och infrastruktur som för finansiering av forskarutbildning, forskningsprojekt och internationell samverkan. Speciellt för 2015 är att medlen möjlig-gjort anställning av tre nya forskningsprofessorer inom ramen för det nyskapande Platform for Artistic Research Sweden (PARSE). De tre för med sig bety-dande forskningskompetens till sina institutioner. I november anordnade PARSE för första gången en inter-nationell konferens som fick stort genomslag.



Spetsutbildning på forskarnivå Under våren 2015 har två benchmarkingprojekt med sam-manlagt elva deltagande institutioner avslutats. Projekt-modellen är mycket uppskattad och de deltagande institu-tionerna rapporterar löpande om förbättringar inom en rad områden vad gäller verksamheten kring forskarutbild-ningen. Respektive institution som deltagit i projektet har genomfört systematisk benchmarking med fyra andra institutioner vid universitetet och dessutom med två institu-tioner på andra lärosäten: Karolinska Institutet och Svenska Handelshögskolan i Helsingfors. Projektet har varit ett led i universitetets förberedelsearbete inför Uni-versitetskanslerämbetets aviserade nationella utvärdering av forskarutbildningen. Viktiga teman har varit strategier för rekrytering och urval av doktorander, riktlinjer för handledning, de individuella studieplanernas roll som utvecklingsverktyg, kursutbud, seminarieverksamhet, säkring av uppfyllelse av högskoleförordningens examens-mål och karriärvägledning.

Samtliga elva institutioner utarbetade handlingsplaner för förbättringar och implementeringen av dessa har pågått under hösten. I juni 2016 kommer samtliga handlingsplaner att följas upp i dialog med övriga insti-tutioner.

Universitetskanslerämbetet har under året genomfört en pilotutvärdering av ett tiotal forskarutbildningar i landet. Göteborgs universitet har deltagit med två: psy-kologi och musikalisk gestaltning. För musikalisk gestaltning utvärderas såväl filosofie som konstnärlig doktorsexamen. Processen och resultatet av självvärde-ringsarbetet har diskuterats och spritts brett över uni-versitetet och flera workshopar har genomförts för att

utveckling och kvalitetssäkring av forskarutbildningen ska bli en naturlig del av det kontinuerliga kvalitets-arbetet.

Universitetskanslerämbetets kommande utvärdering kommer att ha stort fokus på de individuella studiepla-nerna. Rektor har under året fattat beslut om att samt-liga fakulteter ska ansluta sig till det IT-baserade sys-temstödet som har tagits fram för de individuella studieplanerna. Genom att fler och fler doktorander har elektroniska individuella studieplaner kommer det att vara lättare att följa upp att universitetet följer de krav som finns på individuella studieplaner och därmed kva-litetssäkra dessa.

En universitetsgemensam doktorandintroduktion som ska ge nyantagna doktorander en gemensam orientering om hur det är att bedriva forskarstudier vid Göteborgs universitet har som tidigare år genomförts vid två till-fällen. Introduktionsdagen har utvärderats och är upp-skattad av doktoranderna.

Utredningen om möjligheterna för en ökad samord-ning mellan utbildning på avancerad nivå och forskar-nivå har fortsatt under året. Arbetet ska öka kvaliteten på båda nivåer genom att bland annat klargöra hur kur-ser kan tillgodoräknas vid utbildning på forskarnivå, beskriva och exemplifiera möjligheter till samordning av kurser mellan de två nivåerna samt säkerställa progres-sion. Utgångpunkten är att en samordning kan leda till att kurser som är av stor vikt för den enskilda individen, men där student/doktorandunderlaget är litet, trots allt kan genomföras. En ny handläggningsordning för tillgo-doräknande, avseende utbildning på alla nivåer, kom-mer att tas fram.

Maskletarexpeditioner har tagit honom till jordens alla hörn, men nu arbetar professorn i zoologi, Christer Erséus, med de svenska och norska artprojekten.


Under året har projektet för att utveckla en universi-tetsgemensam databas för samtliga kurser på forskarnivå tagit fart. Projektet ska utarbeta enhetliga kursplaner samt en gemensam informationsplattform för samtliga kurser på forskarnivå inom universitetet, något som länge har varit efterfrågat av framför allt doktoranderna.

Arbetet med en samordnad universitetsgemensam webbplats för doktoranderna har fortsatt under året. Den innehåller aktuell information och samtliga sidor är översatta till engelska. Webbplatsen har flyttats in under medarbetarportalens paraply och synliggjorts på samtliga ingångssidor till universitetets webbplats.

Inom forskarutbildningen finns etablerade samarbeten mellan forskarutbildningarna vid universitetet och Chalmers. Akademin Valand samarbetar med Chalmers Arkitekturs forskarutbildning. Ett annat exempel är Institutionen för didaktik och pedagogisk profession som samverkar med Chalmers i en gemensam forskarut-bildningskurs.

Institutionen för globala studier samverkar kring utbildning på forskarnivå i socialantropologi på natio-nell nivå med lärosäten i Stockholm och Uppsala. På internationell basis finns dessutom ett flertal aktiva fors-karskolor. Humanistiska fakulteten samarbetar med

Tabell 3. Utbildning på forskarnivå per vetenskapsområde 2013–2015, andel kvinnor/män i procent

2015 2014 2013

Hum-sam Medicin Natur Totalt Totalt Totalt

Antal nyantagna 111 129 44 284 3064 291

andel kvinnor/män i procent 49/51 60/40 34/66 51/49 59/414 59/41

Antal nyantagna med målsättning licentiat1 8 0 <5 9 12 7


Antal licentiatexamina 26 0 14 40 44 34


Antal doktorsexamina 97 136 49 282 297 276


Antal doktorsexamina som föregåtts av licentiatexamen2 21 0 13 34 33 22


Antal doktorsexamina som inte föregåtts av licentiatexamen2 76 136 36 248 264 254


Antal aktiva forskarstudenter3 738 829 264 1 830 1 9634 1 9884


Antal studenter som forskar med minst 50 procents aktivitetsgrad 636 583 223 1 442 1 5834 1 6204


1. Dessa uppgifter ingår även i redovisade uppgifter om antal nyantagna.2. Dessa uppgifter ingår även i redovisade uppgifter om antal doktorsexamina.3. Aktivitetsgraden är minst en procent.4. En avläsning av tidigare års siffror har gjorts vilken innburit en korrigering av den aktuella uppgiften.

Färre än fem individer redovisas i grupp.

Tabell 4. Behörighetsgivande utbildningsbakgrund för nya forskarstuderande 2014–2015, i procent

2015 2014

Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män

Examen1 från utländskt lärosäte 25 20 31 29 22 39

Examen1 från Göteborgs universitet 52 57 46 50 56 41

Examen1 från annat svenskt lärosäte2 23 23 23 21 22 20

Summa 100 100 100 100 100 100

1. Eller motsvarande förkunskaper för att bli behörig till forskarutbildningen.2. Omfattar uppgifter om behörighetsgivande utbildning från annat svenskt lärosäte än Göteborgs universitet.



Nordiska forskarskolan i arkeologi och Forskarskolan i historia. Därutöver finns samverkan med de svenska instituten i Rom och Aten.

Antagningen till universitetets forskarutbildning minskar återigen. Antalet nyantagna varierar mellan åren och fjolårets uppgång har i år bytts ut mot en ungefär lika stor nedgång. Även inom de olika veten-skapsområdena finns en variation mellan åren och 2015 består förändringen framförallt av att antalet nyantagna inom det medicinska området minskar samtidigt som nyantagna inom det naturvetenskapliga området ökar. Andelen män bland nyantagna doktorander ökar med åtta procentenheter från föregående år. Även antalet utfärdade examina på forskarnivå varierar mellan åren. Totalt erhöll 282 individer en doktorsexamen 2015 att jämföra med 297 individer föregående år. Antalet aktiva doktorander fortsätter att minska vilket framförallt för-klaras av en minskad antagning.

För att synliggöra utvecklingen av universitetets andel forskarstuderande med utländsk bakgrund används uppgifter om de nyantagna forskarstuderandes behörig-hetsgivande examen (eller motsvarande). De nyantagnas behörighetsgivande bakgrunder fördelar sig ungefär på samma sätt som föregående år där en fjärdedel har en behörighetsgivande utländsk examen vilket är några procentenheter lägre än 2014. Drygt hälften har en behörighetsgivande bakgrund från Göteborgs universitet och knappt en fjärdedel från ett annat svenskt lärosäte.

ForskningsdialogUniversitetet har fått en allt större betydelse som forsk-ningsbaserad, opartisk kunskapskälla och tar ansvar för att forskning görs tillgänglig för olika grupper i samhäl-let. Även inom detta område har 2015 präglats av omvärldsengagemang och samhällsansvar. En annan tydlig trend är den ökande digitala kommunikationen, inte minst i sociala medier.

Globalt engagemangUnder 2015 var runt 60 miljoner människor på flykt. Arrangemanget Global Week i november gav möjlighet till fördjupad kunskap och respektfulla samtal om hur forskning och utbildning kunnat hjälpa oss att bättre förstå händelser som lett till att människor flyr, samt processer och sammanhang kring migrationen i världen.

Under Bok&Bibliotek 2015 låg särskilt fokus på ytt-randefrihetsfrågorna inom ramen för projektet Global

Free Speech. Universitetets monter mötte stort intresse och seminarieprogrammet lockade 1 225 besökare.

Sedan 2012 ingår Göteborgs universitet i Scholars at Risk, SAR, ett internationellt nätverk som arbetar för akademisk frihet. Bland annat hjälper nätverket fors-kare som på grund av krig, hot eller censur inte kan verka i sina hemländer att hitta en akademisk fristad vid ett utländskt lärosäte. I september välkomnade Göteborgs universitet, som första lärosäte i Sverige, två forskare inom ramen för SAR. De båda ska tillbringa ett år i Göteborg. Under sin tid här ingår de i det reguljära arbetet med forskning och undervisning.

Populärvetenskaplig forskningskommunikation och folkbildningMedielandskapet är under stor omvandling, med en snabb digitalisering och en allt mindre journalistkår. Forskning från Göteborgs universitet uppmärksammas dagligen i media, samtidigt som antalet artiklar i lan-dets större tryckta morgontidningar där universitetet nämns minskat. Istället ökar betydelsen av en stark digital närvaro. Universitetet är aktivt genom officiella konton på Twitter, Facebook och Instagram och har under året fått betydligt fler följare. Andra exempel inkluderar att statsvetenskapliga institutionen driver forskarbloggen Politologen som vänder sig till allmän-heten och förmedlar statsvetenskaplig debatt, och att Sahlgrenska akademin under året startade podcasten Akademiliv där aktuella forskare intervjuas och berät-tar om sin forskning.

Många av universitetets forskare anlitas som experter i media. För att underlätta för journalister att hitta rätt forskare sammanställdes under året tio nya expertlistor med forskare som kan kommentera och analysera speci-fika aktuella områden. Exempel på listor är Terrorism, terrorhot och terrorbrott, Flyktingkrisen och Klimat-mötet COP21 i Paris.

Forskare från alla fakulteter deltog i en rad populär-vetenskapliga evenemang 2015. På Vetenskapsfestivalen var engagemanget stort från universitetet: 160 forskare medverkade och gav olika perspektiv på årets tema som var Liv och död. Under Internationella kvinnodagen presenterade flera av universitetets forskare sin senaste forskning med genusperspektiv. Under West Pride hissa-des regnbågsflaggor runt om på universitetet, som med-verkade som en stolt partner och arrangerade föreläs-ningar, erbjöd lokaler och deltog i paraden.


Flera institutioner samarbetar med Havs- och vatten-myndigheten (HaV) för att nå ut med kunskap och forskningsresultat. Ett projekt riktar sig direkt till all-mänheten som kan rapportera in fynd av ovanliga och hotade vattenlevande arter. Tjänsten fungerar i mobilen, på datorn och läsplatta och är ett sätt att testa så kallad crowdsourcing.

Vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten är seminarie-serien En timme på Pedagogen ett öppet format med möjlighet till vetenskapliga samtal och inblickar. Fakul-tetens samverkansgrupp organiserade den årligen åter-kommande konferensen Forskning pågår där ett femtio-tal av fakultetens forskare presenterade samhällsrelevanta resultat.

Gränsöverskridande mötesplatser Under Almedalsveckan deltog universitetet på den Väst-svenska arenan, främst inom ämnen som gällde åld-rande och tolerans, i elva välbesökta seminarier. Här presenterades också Segerstedtinstitutet med samtal om våldsbejakande extremism. I Almedalen fanns även en

arena för marin och maritim forskning där sjöfartens bidrag till försurningen av Östersjön belystes.

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap har utvecklat en utställning kring hälsa vid Universeum. Den nya, 400 kvadratmeter stora, hälsoutställningen blir helt klar i februari 2016.

Sedan maj 2015 driver Högskolan för design och konst-hantverk tillsammans med Akademin Valand och Högsko-lan för scen och musik en 200 kvadratmeter stor utställ-ningslokal (A-venue), tidigare butik, på Avenyn. Här möter forskningsprojekt och doktorander en ny publik.

Juridiska institutionen fortsätter arbetet med att bygga Sveriges första rättspraktik – en plattform för undervisning och forskning i nära samverkan med det omgivande samhället. Rättspraktiken samarbetar med ett antal ideella organisationer i Göteborg som sedan tidigare bedriver kostnadsfri juridisk rådgivning.

Jonsereds herrgård, strax utanför Göteborg, är en annan viktig mötesplats – ett intellektuellt centrum där människor från alla samhällsområden träffas för att utbyta tankar om kultur, vetenskap, livsåskådning och


Stellan Vinthagen fick världens första professur i icke-våld och civilt motstånd. Tjänsten finns vid University of Massachusetts, men han arbetar också kvar på deltid vid institutionen för globla studier vid Göteborgs universitet.


politik i en miljö och ett samtalsklimat som stimulerar till reflexion och kreativitet. På Jonsereds herrgård arrangerades under året 29 seminarier, nio föredrag och åtta konserter. Vid tre tillfällen bjöds allmänheten in till öppet hus och i herrgårdsgalleriet visades sex utställ-ningar. På Jonsereds herrgård arrangerades under året sammanlagt 55 aktiviteter i form av seminarier, före-drag, konserter, utställningar och öppet hus. Jonsereds herrgård deltog också på mediedagarna under Veten-skapsfestivalen och Almedalsveckan, samt på Bok&Bibliotek 2015.

Ekonomiskt resultat och kostnad per prestation för forskning och utbildning på forskarnivåForskningsverksamheten och utbildningen på forskar-nivå redovisar 3 667 miljoner kronor i totala intäkter under budgetåret. En ökning med 117 miljoner kronor

Tabell 5. Redovisning av intäkter och kostnader för forskning/forskarutbildning 2015 (miljoner kronor)

Forskning/forskarutbildning

Anslags- och bidrags-finansierad forskning och forskarutbildning Uppdragsforskning Summa

Intäkter av anslag 1 817,3 1 817,3

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 86,9 181,8 268,7

Intäkter av bidrag 1 567,0 0,0 1 567,0

Finansiella intäkter 13,7 0,1 13,8

Summa intäkter 3 484,9 181,9 3 666,8

Kostnader för personal –2 153,8 –127,2 –2 281,0

Kostnader för lokaler –307,7 –13,4 –321,1

Övriga driftkostnader –866,3 –36,2 –902,5

Finansiella kostnader –13,0 –0,6 –13,6

Avskrivningar –134,4 –5,3 –139,7

Summa kostnader –3 475,2 –182,7 –3 657,9

Verksamhetsutfall 9,7 –0,8 8,9

Resultat från andelar i dotterföretag 19,1 19,1

Transfereringar

Medel som erhållits från statsbudgeten 3,7 3,7

Medel som erhållits från myndigheter 106,0 0,2 106,2

Övriga erhållna medel 59,5 0,5 60,0

Lämnade bidrag –169,2 –0,7 –169,9

Saldo transfereringar 0,0 0,0 0,0

Årets kapitalförändring 28,8 –0,8 28,0

eller drygt tre procent jämfört med 2014. Ökningen för-klaras av ökade intäkter av bidrag. Verksamheten är till 50 procent finansierad av anslag och till 43 procent av bidragsintäkter samt till sju procent av intäkter av avgif-ter och andra ersättningar. Av intäkterna utgör anslags- och bidragsfinansierad verksamhet 3 485 miljoner kro-nor (95 procent) och uppdragsverksamhet 182 miljoner kronor (fem procent).

I den finansiella redovisningen görs en specifikation av avgiftsfinansierad verksamhet enligt regleringsbrev. Inom forskning och utbildning på forskarnivå bedrivs uppdragsforskning. Denna redovisar ett underskott om 0,9 miljoner kronor för 2015 och ett ackumulerat över-skott om 15 miljoner kronor till och med 2015.

De totala kostnaderna uppgår till 3 658 miljoner kronor, en ökning med 141 miljoner kronor eller fyra procent jämfört med föregående år. Bland kostnaderna



ökar personalkostnaderna med 124 miljoner kronor (5,7 procent) och övriga driftkostnader med 22 miljoner kronor (2,5 procent) medan lokalkostnaderna minskar med tolv miljoner kronor (3,6 procent).

Verksamhetsgrenen forskning och utbildning på fors-karnivå utgör 62 procent av universitetets totala omsättning på kostnadssidan. Detta är en oförändrad andel jämfört med 2014.

Årets kapitalförändring inom forskning och utbild-ning på forskarnivå redovisar ett överskott på nio mil-joner kronor, att jämföra med ett överskott på 32 miljo-ner kronor för föregående år. Den anslags- och bidragsfinansierade forskningsverksamheten redovisar ett överskott på nästan tio miljoner kronor och den uppdragsfinansierade verksamheten redovisar ett under-skott på 0,9 miljoner kronor. Årets kapitalförändring påverkas i hög grad av att GU Ventures AB redovisar ett överskott på 19,1 miljoner kronor. En stor del av bolagets resultat beror på omklassificeringar och kon-cernmässiga justeringar.

Överskottet inom forskningsverksamheten och utbildningen på forskarnivå beror på att beslutade och planerade ökade resursinsatser förskjutits i tiden, vilket kommer att ge ökade kostnader under de kommande åren. Detta gäller bland annat satsningar på UGOT Challenges och på strategisk samfinansiering inom forskningen samt på satsningar på infrastruktur.

Till den externt finansierade forskningen bidrar de statliga forskningsråden med 703 miljoner kronor och svenska forskningsstiftelser och andra organisationer med 625 miljoner kronor, medan andra statliga myndig-heter bidrar med 188 miljoner kronor. Härtill kommer bidrag från Europeiska unionen med 80 miljoner kronor och bidrag från utländska företag och organisationer med 41 miljoner kronor. Utvecklingen av bidraginkom-ster från olika finansiärsgrupper för perioden 1998-2015 framgår av diagram 2.

Bidragsökningen mellan 2014 och 2015 från forsk-ningsråden uppgår till nästan tre procent och ökningen från svenska forskningsstiftelser och andra organisationer uppgår till drygt 24 procent. Även övriga statliga myndig-heter ökar med hela 43 procent. Däremot minskar bidra-gen från Europeiska kommissionen med 34 procent, jämfört med föregående år, och bidragen från övriga utländska organisationer minskar med 28 procent. Totalt ökar bidragsinkomsterna till forskningsverksam-heten med drygt nio procent mellan 2014 och 2015.

Anslagsmedel har använts för samfinansiering av bidragsfinansierad verksamhet inom forskning och utbildning på forskarnivå med ett belopp uppgående till 153 miljoner kronor. Jämfört med föregående år mins-kar samfinansieringen med 13 miljoner kronor. Detta förklaras till stora delar av minskat inflöde av forsk-ningsmedel från EU.

Externa bidrag och oförbrukade medelVid universitetet har externa bidrag och oförbrukade medel ökat under de senaste åren. Under jämförelse-perioden 2011–2015 har externa bidragsinkomster ökat med 340 miljoner kronor (26 procent). Detta speglar en relativt kraftigt ökad tilldelning av forskningsbidrag till lärosätet. De årliga intäkterna ökar med 373 miljoner kronor (31 procent) och speglar hur stora kostnader som har förbrukats i forskningsprojekten. Oförbrukade medel visar tilldelade medel som ännu inte har förbru-kats till sitt ändamål. Dessa har ökat med 233 miljoner kronor (16 procent) under perioden. Denna ökning är något lägre än det ökade inflödet av externa bidrags-inkomster och innebär att förbrukningstakten av externa projekt har ökat under jämförelseperioden. Upp-lupna bidragsintäkter är kostnader för startade projekt där inkomsten ännu inte har inbetalats från forsknings-finansiären. Dessa har ökat med 55 miljoner kronor (40 procent) under perioden. En stor del av ökningen ligger

98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 13 14 1512

0

100

200

400

600

700

500

300

Forsknings-råd

Övrigastatliga

EU Övrigautländska

Övrigasvenska

Diagram 2. Externa inkomster av forskningsbidrag (löpande penningvärde) uppdelade på givare 1998–2015 (miljoner kronor)


Övre bilden: Marie Demker, professor i statsvetenskap, är en av de forskare som syns mest i debatten, särskilt när det gäller migrationsfrågor. Nedre bilden: Vid Bok&Bibliotek 2015 hade Göteborgs universitet en större monter med temat Global Free Speech. Ett flertal forskare deltog i samtal och föreläsningar, vilket drog många besökare.


mellan 2011 och 2014. Till delar beror denna ökning på EU-finansierad forskning med eftersläpande inbetal-ningar och till delar på skärpta regler för utbetalning av beviljade bidrag hos forskningsfinansiärerna. Universite-tet har under året vidtagit ökade kontrollåtgärder när det gäller upplupna bidragsintäkter för att säkerställa att tillräckligt underlag finns i redovisningen.

Kostnad per prestationEnligt förordning ska universitetet kommentera verk-samhetens resultat i förhållande till myndighetens upp-gifter (utbildning, forskning och samverkan). Resultat-redovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats avseende volym och kostna-der. Enligt ett utvecklingsarbete och överenskommelse inom universitets- och högskolesektorn redovisas kost-nader per ej fraktionerade refereegranskade artiklar och forskningsöversikter.

Prestationsmåttet som redovisas i tabellen nedan indi-kerar en ökad kostnad per publikation på fyra procent mellan 2014 och 2015. Antalet artiklar och forsknings-översikter har minskat marginellt medan kostnaderna inom verksamhetsgrenen har ökat med nästan fyra pro-cent. Slutsatsen kunde ytligt sett vara att det minskade antalet publiceringar har skett till en högre kostnad, men ett sådant samband finns inte. Universitetet anser att detta inte är ett mått som lämpar sig för styrning och

inte heller håller för jämförelser mellan lärosätena. Olika ämnesområden producerar sakkunniggranskade artiklar på mycket olika sätt och med stor variation i hur stor arbetsinsats som ligger bakom artiklarna. Kostnaden per artikel blir då inte ett mått på det enskilda lärosätets produktivitet. Även vid en begränsning till jämförelse av enbart det egna lärosätets utveckling över tid är kostna-den per artikel svår att tolka.

Kostnader och prestationer inom utbildning på forskarnivåInom verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå sker många olika former av prestationer. En väsentlig del av verksamhetsgrenen är utbildning på forskarnivå. Sedan 2011 har universitetet arbetat med att särredovisa kostnader för utbildning på forskarnivå. Kvaliteten i redovisningen i nedanstående översikt är tillfredställande. Enligt de redovisningsmässiga förut-sättningarna ska de fulla kostnaderna för anslagsfinan-sierad och externfinansierad utbildning på forskarnivå särredovisas i den ekonomiska redovisningen. Det hand-lar således inte bara om doktorandlönekostnader och utbildningsbidrag utan även om kostnader för handled-ning, driftkostnader, lokaler samt indirekta kostnader.

Enligt den särskilda redovisningen uppgick kostna-derna inom utbildning på forskarnivå till 525 miljoner kronor under 2015. Detta motsvarar 15 procent av


Tabell 6. Externa bidrag och oförbrukade medel 2011–2015 (miljoner kronor)

2015 2014 2013 2012 2011

Forskningsbidrag, årliga inkomster 1 637 1 495 1 357 1 371 1 297

Forskningsbidrag, årliga intäkter 1 567 1 406 1 321 1 255 1 194

Oförbrukade bidrag1 1 721 1 681 1 592 1 547 1 488

Upplupna bidrag1 192 212 199 179 137

1. Avser endast forskning. Uppgifterna för tidigare år har justerats.

Tabell 7. Prestationer och kostnader 2013–2015

2015 2014 2013

Ej fraktionerade refereegranskade artiklar och forskningsöversikter 3 333 3 340 3 289

Totalt antal ej fraktionerade publikationer 6 437 7 090 6 920

Kostnad för forskning och utbildning på forskarnivå, tkr 3 657 850 3 517 295 3 422 508

Kostnad per ej fraktionerad refereegranskad artikel och forskningsöversikt, tkr 1 097 1 053 1 041

Uppgifter om antalet artiklar, forskningsöversikter och publikationer för redovisade år kan komma att förändras eftersom komplettering av icke-rapporterad publicering görs fortlöpande. Fraktionering innebär att publikationen fördelas på antalet författare.


redovisad kostnad för anslags- och bidragsfinansierad verksamhet. Kostnaderna har ökat med nästan två pro-cent jämfört med 2014. Doktorandkostnaderna ökar med 18 miljoner kronor eller 7,9 procent jämfört med föregående år och utbildningsbidragen fortsätter att minska. Denna förändring beror både på ett fattat beslut om doktorandanställningar från ”första dagen” och på fler helårsanställda doktorander. Övriga perso-nalkostnader minskar med 3,4 miljoner kronor eller drygt fyra procent. Dessa kostnader utgörs bland annat av kostnader för handledning. Andelen indirekta kost-nader (fördelade kostnader för olika stödverksamheter inom lärosätet) ökar något och uppgår till nästan 32 procent av de direkta kostnaderna. Av de totala kostna-derna för utbildning på forskarnivå hör 112 miljoner kronor till den bidragsfinansierade verksamheten. Det innebär att kostnader för utbildning på forskarnivå till drygt 21 procent är finansierad av externa medel.

Särskilda återrapporteringskrav och nationella enheter ALF/TUASamverkan med Västra Götalandsregionen sker på alla nivåer inom Sahlgrenska akademin. Det finns en överens-kommelse om att ha representation i varandras organisa-tionsledning. Samarbetsorganisationen består av fyra samarbetsgrupper, där det främsta organet för samver-

kan är Hälso-SAM med dess underorgan. I april slöts ett nytt regionalt ALF-avtal till följd av det nya nationella ALF-avtalet. Med detta avtal införs två olika underor-gan: ett för läkarutbildning och ett för forskning. I Medi-SAMs organ för utbildning är studenterna represente-rade. De båda organen har till uppgift att bereda samarbetsfrågor som rör tillämpningen av ALF-avtalet. Hälso-SAM beslutar i samarbetsfrågor av övergripande karaktär, stor omfattning eller av principiell betydelse för universitetsjukvården och övrig verksamhet som omfattas av samarbetsavtal mellan parterna. Hälso-SAM beslutar om ALF-budgeten som omsluter 432 miljoner kronor, varav 222 miljoner avsätts för projektbidrag.

Under året har en kompletteringsomgång av projekt-bidrag varit utlyst för nyrekryterade och nya docenter. En viktig budgetpost är avsättningen för tjänster för att stödja den akademiska karriären bland yrkesverk-samma. Tjänsterna utlyses på doktorandnivå, postdoc-nivå samt för högre kliniska tjänster. Söktrycket har varit glädjande stort. För läkarstudenter finns ett ama-nuensprogram där söktrycket ökar. Varje kombinations-anställd har en grundfinansiering för forskning inom ALF-anslaget, totalt avsattes drygt 52 miljoner kronor för detta ändamål. Hälso-SAM har beslutat om att ett nytt regionalt TUA-avtal för samverkan mellan univer-sitetet och Folktandvården ska tas fram med utgångs-punkt från det nya regionala ALF-avtalet.

Tabell 10. TUA-medel 2013–2015 (miljoner kronor)

2015 2014 2013

Kostnader för lokaler 15,6 15,3 15,6

Kostnader för personal 41,1 39,2 36,5

Övriga driftskostnader 19,5 19,8 19,5

Summa 76,1 74,3 71,6

Tabell 9. ALF-medel 2013-2015 (miljoner kronor)

2015 2014 2013

Kostnader för lokaler 33,5 33,4 30,2

Kostnader för personal 188,9 188,3 177,1

Övriga driftskostnader 209,4 208,8 212,1

Summa 431,8 430,4 419,4

Tabell 8. Kostnader för utbildning på forskarnivå 2011–2015 (miljoner kronor)

2015 2014 2013 2012 2011

Doktorandkostnader 250,1 231,7 239,5 220,1 188,6

Utbildningsbidrag 8,7 11,5 12,9 16,5 22,7

Övriga personalkostnader 76,1 79,5 74,0 61,7 56,0

Driftkostnader 32,3 36,4 36,7 35,2 30,6

Lokalkostnader 31,3 33,7 36,1 33,1 35,0

Avskrivningar 0,2 0,5 0,6 0,5 0,2

Summa direkta kostnader 398,7 393,3 399,8 367,1 333,1

Indirekta kostnader 126,7 121,9 128,2 115,6 107,0

Summa kostnader 525,4 515,2 528,0 482,7 440,1


Samverkan kring odontologisk utbildning och forsk-ning sker inom ramen för Odont-SAM, som bereder budgetförslaget som i sin tur fastställs av Hälso-SAM. Budgeten domineras av medel för tandläkarutbildning och en mindre del avser forskningsmedel. Av TUA-anslaget, som uppgår till drygt 76 miljoner kronor, avsätts 62 miljoner till utbildning och då främst för vuxenkliniken inom grundutbildning. Till specialistkli-niker avsätts knappt 14 miljoner kronor. Västra Göta-landsregionen tillskjuter åtta miljoner kronor i extra medel för forskning och dessa ingår i forskningsbudge-ten om 18 miljoner kronor. Därutöver tillkommer kost-nader för hyror. Projektbidrag utlyses enligt samma modell som för ALF-medel.

Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC)Genom riksdagens beslut i enlighet med propositionen 2008/09:50 Ett lyft för forskning och innovation intro-ducerades strategiska forskningsområden (SFO). Göte-borgs universitet beviljades medel för området vård-forskning vilket resulterade i att Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC) inrättades 2010.

GPCC har genom tvärdisciplinär utmaningsdriven forskning visat effekter av personcentrerad vård i termer av hög vårdkvalitet och lägre kostnader. Området Per-soncentrerad vård är i dag ett fokusområde i visioner och handlingsplaner på nationell och regional nivå.

Bland annat har Sveriges kommuner och landsting (SKL) i 2015 års kongress antagit en motion att verka för att personcentrerad vård införs. Efterfrågan på implementeringsstöd från hälso- och sjukvården har lett till att GU Ventures bildat ett svb-bolag (aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning), GPCC Implement. Exempel på regioner där omställningsuppdrag har genomförts eller pågår är Region Jönköping, Västra Götalandsregionen och Region Sörmland. Implemente-ringsprojekten har genererat nya forskningsfrågor men också skapat innovation inom vårdverksamheterna. Fyra stora utbildningsprogram (sjuksköterske-, läkar-, arbetsterapi- och fysioterapiprogrammen) har tillsam-mans utvecklat en valbar kurs i personcentrerad vård. Inom GPCC verkar ett 40-tal forskargrupper där mer-parten består av forskare från Göteborgs universitet. Också forskare från Umeå universitet, Karolinska Insti-tutet, Leading health care och Västra Götalandsregio-nen har erhållit 1,9 miljoner kronor via forskningssam-arbeten med GPCC. Årets anslag på 20,6 miljoner och ytterligare 10 miljoner kronor i samfinansiering från Göteborgs universitet, har förbrukats under 2015.

Ett exempel på den framträdande roll GPCC har är att de har inbjudits att presentera sin verksamhet på den prestigefyllda internationella konferensen Quality and Safety in Health Care. Ett annat exempel är att GPCC koordinerat ett EU-projekt, WE-CARE som under 2015 presenterat en forsknings- och innovationsplan för framtidens hälso- och sjukvård i Europa. En EU-ansö-


Hon söker samband mellan glutenintolerans, typ-2-diabetes och anorexi och tanken är att hitta en behandling som fungerar på alla sjukdomarna. Åsa Torinsson Naluai är docent vid institutionen för biomedicin.


kan färdigställs för närvarande som innebär att imple-mentering av personcentrerad vård på fem olika sjukhus i Europa kommer att beforskas.

Forsknings- och innovationskontoretForsknings- och innovationskontorets övergripande målsättning med innovationsstöd till forskningsmiljöer är att bidra till att öka det samhälleliga genomslaget för forskningsbaserad kunskap. Stödet innefattar verktygs-utveckling för analys av kunskapstillgångar, positione-ring inom ett forskningsämne (för att säkerställa even-tuella omvärldsbehov, konkurrenssituation et cetera), IP-strategi och ett antal andra verktyg och förhållnings-sätt som kontoret utvecklat expertkunskaper inom. Dessa kunskaper har även förmedlats direkt till andra lärosäten under året, samt via utbildningsinsatser inom branschorganisationer.

Ett annat verktyg i arbetet är verifieringsinsatser (bland annat tillsammans med GU Ventures inom ramen för Vinnova-programmet Verifiering för tillväxt) för att undersöka exempelvis behov, användbarhet, marknadsförutsättningar för avgränsade idéer och värdeerbjudanden.

Kontoret arbetar även med akademiska miljöer för att stärka deras egen kompetens att själva nyttiggöra idéer och forskningsbaserad kunskap (redovisas i tabell 12 som ”utvecklings-/kvalitetssäkrande projekt”). Detta sker via spridning av material och utbildning, utifrån universitetets modell för nyttiggörande, spridning av kunskap och verktyg för att kartlägga en forskargrupps kunskapstillgångar. En större utbildningsinsats för att stärka kunskapen hos och samarbetet med institutioner vid Humanistiska fakulteten genomfördes under året. Forsknings- och innovationskontoret stöder också universitetsledningens strategiarbete inom samverkan och nyttiggörande. Under året har 14 anställda inom Forsknings- och innovationskontoret arbetat med affärsjuridik och innovation/nyttiggörande.

Ett särskilt fokus under året har varit social innova-tion, bland annat på följande sätt:• Stöd vid utformningen och uppbyggandet av Black Dot

– Social Innovation Hub, ett studentinitiativ i form av en icke vinstdrivande organisation som vill sänka trösk-larna för studenter att genom entreprenörskap och inn-ovation skapa och driva värdeskapande verksamhet. I december 2015 anordnades ett event där 55 studenter från 42 olika utbildningsbakgrunder under två dagar mötte ”behovsägare” från ett tiotal organisationer för att möta hjälpbehov i relation till flyktingsituationen.

Tabell 12. Idéflöde, Forsknings- och innovationskontoret 2015

1. Idéer under 20151 146

A. Kommersiella idéer 64

Inkomna idéer 38

Avslutade idéer 9

Idéer till verifiering2 (antalet verifieringsaktiviteter3) 47 (118)

Idéer som har gått vidare 174

B. Sociala idéer 82

Inkomna idéer 64

Avslutade idéer

Idéer till verifiering (antalet verifieringsaktiviteter)

Idéer som har gått vidare

2. Utvecklings-/kvalitetssäkrande projekt 14

3. Aktiviteter (disseminering/uppsökande verksamhet) 13

Totala ärenden 173

1. Här definieras idé som forskningsresultat eller andra värdeerbjudanden som antas möta specifika behov och som kan förpackas för – eller överföras till – externa aktörer för att skapa socialt eller kommersiellt värde i samhället.

2. Forsknings- och innovationskontoret driver tillsammans med GU Ventures AB ett verifieringsprogram, Verifiering för tillväxt (VFT). I tabellen redovisas antalet idéer som fått verifieringsstöd av Forsknings- och innovationskontoret inom ramen för VFT samt idéer som fått stöd för tidig kommersiell verifiering av affärs-nytta och potential av kommersiella idéer utanför VFT.

3. Varje idé till verifiering kan inkludera flera verifieringsaktiviteter. Här redovisas totalt antal aktiviteter som genomförts under 2015.

4. Varav 7 idéer har gått vidare till inkubatorer.

För att bättre avspela verksamheten vid Forsknings- och innovationskontoret rapporteras antalet idéer under året i ett nytt format. Specificering av sociala idéer kommer att ske from 2016.

• Utveckling av nya samarbeten för att mer effektivt sam-manlänka universitetet med offentlig sektor (exempelvis migrationsverket och polisen) för att möta aktuella utmaningar, särskilt den aktuella flyktingsituationen.

• Etablering av en icke vinstdrivande företagsstruktur tillsammans med GU Ventures, med syfte att för-stärka implementeringen av personcentrerad vård i ett hälsovårdssammanhang. En liknande struktur skulle även kunna användas för icke-kommersiellt nyttig-görande av annan tillämpbar forskning.

Tabell 11. Idéflöde, Forsknings- och innovations kontoret 2013–2014

2014 2013

Inkomna idéer under året 87 ca 50

Idéer som tagits vidare till holdingbolag 2 8

Idéer som tagits vidare till annan extern aktör 9 —

Kartlagda kunskapstillgångar 160 —1

1. Kartlagda kunskapstillgångar rapporterades inte för 2013, men kontoret arbetade redan då med att kartlägga kunskapstillgångar i akademiska miljöer.

För att tydliggöra verksamheten vid forsknings- och innovationskontoret har redovisningen utvecklats under 2015.


Stödverksamhet till idéer från studenter bedrivs i sam-arbete med Drivhuset och Venture Cup. Under 2015 hanterade Drivhuset 426 idéer och hade sammanlagt 708 vägledningsmöten med 591 klienter. 248 företag startades under året. Dessutom levererades delar i tre poänggivande kurser på universitetet och 90 aktiviteter som lockade omkring 5 700 deltagare. Drivhuset bedö-mer att 80 procent av deras klienter kommer från Göte-borgs universitet. Venture Cup är en tävling för entre-prenörer som vill utveckla affärsidéer och starta företag. Under året var 119 av deltagarna i Venture Cup Väst studenter vid Göteborgs universitet. Sammanlagt inkom 94 unika bidrag från universitetets forskare/lärare och studenter.

GU Ventures ABUnder 2015 har GU Holding bytt namn till GU Ventures. Bolagets verksamhet är densamma, att kommer sialisera forskningsresultat och spetskompetens vid Göteborgs universitet genom att omsätta idéer till kommersiellt framgångsrika företag. Verksamheten motiveras utifrån både affärsmässiga och näringspolitiska grunder och syftet är att bidra till utveckling och tillväxt.

Totalt har GU Ventures arbetat med 63 engagemang under året bestående av affärsprojekt och företag, varav 49 är delägda av GU Ventures. Dessa engagemang stöds dels genom inkubatorn och dels genom såddinveste-ringsverksamheten. Under året har 53 nya idéer kontak-tat GU Ventures för stöd (deal-flow). Utav dessa nya idéer och tidigare års inflöde av idéer, har sju nya valts

in i inkubatorn. Under året har bolagen ansökt om åtta patent, beviljats sex patent och gjort fyra licensaffärer. Fyra av bolagen är noterade, varav tre har noterats på AktieTorget under 2015: Alzinova AB, PExA AB och Toleranzia AB.

Under året har GU Ventures utfört utvecklingsarbete inom sociala innovationer, styrelseutveckling, förinku-batorstöd till entreprenörsskolorna vid Handelshögskolan och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, samt kommersiell verifiering inom VINNOVAs program Verifiering för Tillväxt.

Sedan starten har GU Ventures skapat följande resultat:• 120 nya affärsprojekt och företag startade• 87 av dem är verksamma idag, varav fem är

börs noterade• 350 arbetstillfällen• 2 miljarder i omsättning under de senaste 10 åren, i

de bolag GU Ventures investerat i• 888 miljoner kronor i attraherat riskkapital • 75 miljoner kronor i avyttringar med god avkastning• 100 miljoner kronor i orealiserade värden i innehaven

GU Ventures erhöll under 2015 ett kapitaltillskott om en miljon kronor från regeringen. Årets idébanksmedel har använts till fortsatt utveckling av de 19 investe-ringar som gjorts med idébanksmedel under åren 2012–2014 samt till utveckling och genomförande av idébanksstruktur och investeringsprocesser.

Omsättningen i moderbolaget uppgick under året till 19,4 miljoner kronor (21,3 miljoner kronor föregående


Tabell 13. GU Ventures AB, 2011–2015

2015 2014 2013 2012 2011

Nya investeringar 7 5 8 7 6

Följdinvesteringar 17 15 14 13 9

Avyttringar 4 7 7 4 5

Innehav, aktiebolag 43 40 39 33 29

Innehav, affärsprojekt 6 10 10 14 9

Koncernens ekonomiska resultat, hänförligt till moderföretagets aktieägare, mnkr 19 –1 -5,5 –4,2 1,5

Koncernens balansomslutning, mnkr 49,5 32,5 31,9 40,7 33,2

Koncernens eget kapital, mnkr 27 7,6 6,8 9,8 10,1

1. För hela koncernen redovisas en vinst på 19,1 miljoner kronor. Angivet belopp är det resultat som är hänförligt till moderföretagets aktieägare.


år). Omsättningen i koncernen uppgår till 35,8 miljoner kronor (40,1 miljoner kronor förgående år). Moderbola-get redovisar ett resultat efter skatt om 5,5 miljoner kronor (–0,5 miljoner kronor förgående år). Koncernen redovisar ett resultat efter skatt, hänförligt till moderfö-retagets aktieägare, om 19 miljoner kronor (–1 miljoner kronor föregående år). GU Ventures följer K3-regelverk. Detta har medfört ett antal anpassningar i koncernbok-slutet. En av dessa förändringar berör omklassificering vid minskad ägarandel till exempel från dotterbolag till intressebolag eller från intressebolag till övrigt innehav. Vid sådana förändringar ska en fiktiv försäljning genomföras i koncernbokslutet. Vid värdering av en sådan försäljning används verkligt värde. En koncern-mässig vinst om 13,9 miljoner kronor redovisas 2015.

Havsmiljöinstitutet Regionalt arbete vid Göteborgs universitetHavsmiljöinstitutets regionala arbete vid Göteborgs universitet administrerades tidigare av Göteborgs miljö-vetenskapliga centrum, GMV. Från och med 1 juli 2015 övergick uppdraget till det nyinrättade Centrum för hav och samhälle, med institutionen för marina vetenskaper som värdinstitution. Havsmiljöinstitutets regionala nod arbetar genom den nya centrumbildningen med analys, samverkan och information.

Havsmiljöinstitutet har under 2015 arbetat med rap-porten Havet, som presenterar det aktuella miljötill-ståndet i Sveriges hav. Som en del av produktionen arrangerades Havsmiljöseminariet i november 2015. Enheten hade också en viktig roll i Havsmiljöinstitutets årliga seminarium Hav och samhälle, denna gång med temat Åtgärder i samhället för en bättre havsmiljö. Även i Almedalen var personer från enheten engagerade. Pro-jektgruppen Tillståndsbedömning, som leds av enheten har under 2015 fortsatt att utveckla en metod för att utföra automatiserade miljöanalyser av stora datamate-rial. Under året gavs rapporten Samlad analys av regio-nala och nationella havsmiljödata ut. Ett utvecklings-projekt som enheten medverkat mycket i är webbplatsen www.havsmiljo.se, som ska samla information om till-ståndet i svenska hav.

Institutet är också sammankallande i nätverket Kon-taktgrupp hav och har huvudansvaret för produktionen av den populärvetenskapliga tidskriften Västerhavet

som ges ut av nätverket. Västerhavet 2015 kom ut i maj, i 5 000 exemplar.

I samverkan med Maritima klustret deltog enheten under året med presentationer kring miljökvalitetsnor-mer i tvärvetenskapliga seminarier för kommunala poli-tiker och tjänstemän. Regional samverkan pågår även inom Bohuskustens vattenråd.

Institutet har haft nyckelfunktioner i rådgivande internationella och nationella organ som OSPAR:s kom-mitté för arbetet med marint skräp samt EU:s tekniska grupp, EU TSGML.

Miljöanalytiker från enheten leder flera olika forsk-nings- och utredningsprojekt på uppdrag av bland andra Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och länsstyrelserna. En viktig uppgift är koordineringen av forskningsprogrammet Waters som är ett femårigt pro-gram finansierat av Naturvårdsverket sedan 2011.

Havsmiljöinstitutets nationella kansliSom en gemensam resurs för samarbetet inom Havsmil-jöinstitutet finns ett kansli placerat vid Göteborgs uni-versitet. Vid kansliet finns förutom administrations- och kommunikationsresurser också ett antal vetenskapliga koordinatorer som utgör en gemensam analys- och syn-tesfunktion.

Verksamheten under 2015 har följt institutets verk-samhetsplan. En redogörelse för Havsmiljöinstitutets verksamhet lämnas i en separat rapport till regeringen.

De ekonomiska förutsättningarna för 2015 var länge oklara vilket försvårade planeringen av verksamheten. Under året har det funnits osäkerhet rörande institutets framtida uppdrag. I december meddelade regeringen att det var klart med uppdraget och den fortsatta finansie-ringen av institutet. Uppdraget löper från 1 januari 2016 till och med 2020, med halverad finansiering.

Tabell 14. Intäkter och kostnader 2013–2015 Havsmiljöinstitutet (miljoner kronor)

2015 2014 2013

Summa intäkter 15,8 20,1 16,2

Varav anslag 0,0 10,9 10,5

Verksamhetskostnader –18,3 –21,1 –19,9


Nationella sekretariatet för genusforskning Sekretariatet har genomfört strategiska och organisato-riska förändringar under 2015 för att svara bättre mot omvärldens behov och tydliggöra sekretariatet som avsändare. Det har resulterat i ny uppdragsformulering, organisationsstruktur, ekonomihantering och en ny kommunikationsstrategi. Flera nya medarbetare har rekryterats och sekretariatet har bytt lokaler.

En av sekretariatets primära uppgifter, att följa och analysera frågor som rör forskningens villkor, resulte-rade i publikationer, arrangemang och medverkan i olika forum för påverkan och expertgrupper. Dialogen med landets genusforskningsmiljöer intensifierades under året genom dialogseminarier vid 13 lärosäten. En prioriterad del av verksamheten har varit arbetet med jämställdhetsintegrering i akademin, såväl specifikt på Göteborgs universitet och Chalmers, som förberedande arbete för ett nationellt regeringsuppdrag. Arbetet med en ny webbportal har också prioriterats.

Sekretariatet har gett stöd i planering och genomförande av jämställdhetsintegrering till 41 myndigheter. Stödet har varit verksamhetsanpassat och utformats i dialog med myndigheterna och regeringskansliet. Samråd har även skett med länsstyrelsernas sakkunniga i jämställdhet. Stödet har fokuserat på myndigheternas framtagande av nya handlingsplaner och har inkluderat såväl samordnade kompetenshöjande insatser som platsbesök på enskilda myndigheter, nätverksträffar och uppföljning.

Sekretariatet har fortsatt arbetet med portalen Jäm-ställ.nu tillsammans med portalens övriga samverkans-parter. Webbportalen har utvecklats med nytt material och ett gemensamt arrangemang genomfördes i Almedalen.

Samarbetsorganet Nordisk information för kunskap om kön, NIKK, utvärderades med gott betyg och för-handlingar pågår med Nordiska ministerrådet om för-längt uppdrag efter 2015. NIKK har hanterat en ny nordisk

stödordningsutlysning, ett projekt om deltidsarbete i Nordens självstyrande regioner, ett projekt om män och jämställdhet samt bidragit med kompetens om jäm-ställdhetsintegrering till Nordiska ministerrådet och dess verksamheter.

Exempel på genomförda och nytillkomna externa uppdrag 2015 är upprättande av en supportstruktur för ESF-rådet samt utbildningar på regeringskansliet, Nordiska ministerrådet och Europarådet.

Nordicom Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet. Med utgångspunkt i den aka-demiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap till olika brukargrupper i Norden, Europa och övriga världen. Under året har flera data-insamlingar och analyser, varav tre egna, genomförts.

Mediebarometern är en årlig undersökning om medie-användning i befolkningen 9–79 år. I urvalet ingick drygt 15 000 personer och svarsfrekvensen var 55 procent. Kostnaderna för Mediebarometern uppgick till 1,1 mil-joner kronor och försäljningsintäkterna var 0,5 miljoner kronor. Den totala verksamhetskostnaden uppgår till 3,7 miljoner kronor, vilket inkluderar kostnader för Mediebarometern och svensk medieutveckling. Arbetet med att kartlägga den svenska ägarstrukturen på medie-marknaden har påbörjats under 2015 och kommer att publiceras under 2016. För att inte bara analysera marknadsförhållandena i Sverige isolerat, genomfördes 2014–2015 en dokumentation av de nordiska medie-marknaderna, som publicerades 2015. Utöver detta pågår en ständig insamling av data från olika källor för publi-cering online, där statistiken uppdateras kontinuerligt. Detta gäller alla medieformer och en mängd aspekter så som struktur, ägande, ekonomi, innehåll, tillgång och användning.


Tabell 16. Intäkter och kostnader 2013–2015 Nordicom och Nordicoms nordiska verksamhet (miljoner kronor)

2015 2014 2013




Tabell 15. Intäkter och kostnader 2013–2015 Nationella sekretariatet för genusforskning (miljoner kronor)

2015 2014 2013





Flera skrifter publicerades under 2015. Under våren publicerades De första resultaten från Nordicom – Sveri-ges Mediebarometer för att följas av kompletta Nordicom – Sveriges Mediebarometer 2014 senare under året. Ett urval har även publicerats på engelska i The Media Baro-meter 2014. A selection of figures from the Swedish Media Barometer. Övriga skrifter var The Nordic Media Market, Mediers känsla för kön och Feministisk medieforskning.

Nordicom arbetar kontinuerligt med kvalitetssäkring. Exempelvis var kvalitet den tyngsta faktorn vid den nya upphandlingen för Mediebarometern inför 2016 års undersökning. För att säkerställa Mediebarometerns fortsatta kvalitet har Nordicom också deltagit i metod-utvecklingsarbete tillsammans med andra organisatio-ner (bland annat SCB och Post- och Telestyrelsen) som också genomför survey-undersökningar.

Nordicoms material är väl spritt och använt. Under 2015 har webbsidan haft 60 000 användare och Nordi-com har deltagit i ett 40-tal seminarier och konferenser. Därtill kommer myndighets- och departementsarbete, för-säljning av publikationer och aktivitet på sociala medier.

SegerstedtinstitutetSegerstedtinstitutet är ett nytt nationellt resurscentrum mot våldsbejakande ideologier och rörelser. Institutet inrättades vid Göteborgs universitet under 2015 och har under sitt första halvår arbetat med att överta pågående verksamhet, etablera en organisation inom universitetet och utveckla ny verksamhet i enlighet med regleringsbrevet. Tre huvudom-råden har definierats: främjande, sammanställning och spridning av forskning, samverkan med kommuner, myndigheter och civilsamhället samt utbildning.

Doktorspromotionen är universitetets största akademiska högtid. Den 16 oktober 2015 promoverades 180 doktorer, 15 hedersdoktorer fick sina insignier och 1 024 gäster deltog i banketten efter ceremonin.

Tabell 17. Intäkter och kostnader 2015 Segerstedtinstitutet (miljoner kronor)

2015 2014 2013

Summa intäkter 5,0 — —

Varav anslag 0 — —

Verksamhetskostnader –2,5 — —

Segerstedtinstitutet inrättades 2015.


Övre bilden: Thomas Sterner är professor i miljöekonomi och var tidigare knuten till FN:s klimatpanel IPCC. 2015 blev han gästprofessor i vid Collège de France i Paris. En månad före höstens klimattoppmöte i Paris var han med och arrangerade en workshop med världsledande klimatforskare. Nedre bilden: Fredagen den 14 augusti invigde statsminister Stefan Löfven Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, ett nationellt resurscentrum mot våldsbejakande i deologier. Tillförordnad föreståndare är Christer Mattson, grundare av Toleransprojektet i Kungälv. Värd för invigningen var universitetets rektor Pam Fredman.


Med inrättandet av Segerstedtinstitutet följde ett ansvar för pågående projekt både inom universitetet och i samverkan med flera kommuner. Projekten avser utvecklande av metoder och kunskap om preventionsar-bete mot våldbejakande ideologiska miljöer. Arbetet har bland annat inneburit vidareutveckling av en kurs om 15 högskolepoäng kring ämnesområdet (cirka 60 lärare, socialarbetare och ungdomsarbetare har deltagit hit-tills), fortbildningsdagar för relevanta yrkesprofessioner samt handledning och implementeringsstöd till ett tju-gotal kommuner vid införande av lokala handlingspla-ner mot våldsbejakande extremism. Därutöver har ytterligare ett tiotal kommuner inlett samverkan med Segerstedtinstitutet för att få stöd med att utveckla lokala behovsanalyser och ta fram preventionsprogram.

Tre rapporter har initierats under året: en översikt över metoder som används inom uppdragsområdet, en intervjustudie av organisationer som utarbetar nya metoder, och en rapport som analyserar relationen mel-lan lokalt förankrad rasism, rasistiska dåd och händel-ser över tid. Segerstedtinstitutet har också fått i uppdrag av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor att utvärdera deras projekt mot rasism och intolerans.

Segerstedtinstitutet har inlett en seminarieserie för forskare och yrkesutövare som behandlar aktuell forsk-ning och relevanta metoder. Tillsammans med andra myndigheter, fackliga organisationer och civilsamhället har institutet bidragit till professionsutveckling genom fortbildning och som samverkanspartner i ett antal seminarieserier. Under 2015 har också en masterutbild-ning börjat utarbetas och samverkan med EU-kommissi-onen och utländska lärosäten har inletts.

Svensk nationell datatjänstSvensk nationell datatjänst (SND) har i uppdrag från Vetenskapsrådet att vara en nationell resurs för samord-ning av existerande och nya forskningsdatabaser och forskningsmaterial inom samhällsvetenskap, humaniora samt medicin och hälsa. SND ska underlätta och utveckla forskares tillgång till data och erbjuda stöd för forskning under hela forskningsprocessen. Uppdraget innefattar även att presentera svenska forskningsdata utomlands.

SND:s webbkatalog innehåller forskningsmaterial som kan beställas. Den beskriver även andra data-set som finns tillgängliga vid svenska lärosäten. Via webb-platsen kan forskningsmaterial deponeras för långtids-bevarande och tillgängliggörande. Där återfinns även råd om datahantering och information om kommande kurser, seminarier och konferenser.

Kunskapsspridning har fortsatt varit en central verk-samhet. Nytt för 2015 var att ett diskussionsforum anordnades under våren i tillägg till den numera tradi-tionella SND-veckan under hösten. Diskussionsforumet under våren hade som tema hur, var och av vem forsk-ningsdata ska lagras och tillgängliggöras. SND-veckan innehöll en nationell forskarworkshop, diskussionsfo-rum kring Open Access till forskningsdata och datahan-teringsutbildning. Aktiviteterna lockade ett antal delta-gare från andra lärosäten.

SND har under året initierat ett pilotarbete på ett tio-tal universitet och högskolor för att skapa lokala struk-turer för tillgängliggörande av forskningsdata där stöd till forskarna i hanteringen av data är en central del. Avsikten är att skapa en nationell modell för ett mer omfattande tillgängliggörande av forskningsdata där SND koordinerar arbetet men där huvuddelen av hante-ringen av data sker lokalt på lärosätena.

SND deltar som svensk partner i Consortium of Euro-pean Social Science Data Archives (CESSDA). Under 2015 har samarbetet expanderats och stärkts genom ytterligare finansiering från EU och en ny katalog/sök-portal har börjat byggas upp. SND medverkar också i den svenska delen av Common Language Resources and Technology Infrastructure (CLARIN) som koordineras av Språkbanken vid Göteborgs universitet.

Tabell 18. Intäkter och kostnader 2013–2015 Svensk nationell datatjänst (miljoner kronor)

2015 2014 2013





Utbildning som förnyar

UTBILDNING SOM FÖRNYARGöteborgs universitets uppgift är att skapa och sprida ny kunskap. Lärosätet erbjuder ett brett utbud av såväl fristående kurser som program. Denna bredd öppnar upp för studenter med varierande bakgrund att delta i utbildningen, oavsett var i livet de befinner sig.

Under 2015 studerade 37 000 studenter och drygt 1 800 doktorander vid universitetets 39 institutioner. Lärosätet värnar sitt breda utbud för att kunna erbjuda många utbildningsingångar på alla nivåer. Utbudet rymmer allt från program på grundnivå till kvällskurser på halvfart samt uppdragsutbildning. Göteborgs universitet arbetar aktivt med att bredda rekryteringen för att få en ökad mångfald. Högt prioriterat är även kvalitets ut veckling av innehållet liksom ökad dynamik avseende utbudet.

En engagerande högskolepedagogik är avgörande för att möta framtidens studenter. Universitetet fortsätter därför att fokusera på de pedagogiska frågorna. Det har bland annat tagit sig uttryck i en ny policy för pedagogisk utveckling samt ett pedagogiskt idéprogram som för-medlar ett universitetsgemensamt pedagogiskt förhåll-ningssätt för både studenter och de som arbetar vid lärosätet (läs mer under rubriken Pedagogisk utveckling). Under hösten har även de första excellenta lärarna, efter noggrann prövning, utsetts vid Göteborgs universitet.

Universitetets utbildningsutbud – bredd och spetsGöteborgs universitet strävar efter att erbjuda utbildning av hög vetenskaplig och konstnärlig kvalitet. Parallellt med utvecklingen av utbildningsprogram ska universitetet tillhandahålla ett brett utbud av fristående kurser för att på så sätt ta ansvar för såväl bildning som livslångt lärande.

En analys av universitetets utbildningsutbud visar att det finns ett brett utbud av både kurser och program. En ständig utveckling och förnyelse av det befintliga utbudet pågår vid så gott som samtliga fakulteter. Exempelvis har Konstnärliga fakulteten under året arbe-tat med att skapa tvärande kurser över institutionsgrän-serna medan Humanistiska fakulteten har utvecklat tre nya program på avancerad nivå. IT-fakulteten har revide-rat utbildnings strukturen på flera program och Utbild-ningsvetenskapliga fakulteten har omarbetat sina utbildningsplaner för att öka möjligheterna till samläs-ning mellan olika huvudområden. Handelshögskolan,

som erbjuder ett flertal masterprogram på engelska inom ramen för Graduate School, har genomfört en översyn av utbud och struktur. Samhällsvetenskapliga fakulteten har inrättat två nya program på engelska som öppnar upp för fler internationella studenter.

Naturvetenskapliga fakulteten har inrättat en ny insti-tution, institutionen för marina vetenskaper. Verksam-heten är tvärvetenskaplig och samlar lärare och forskare från flera olika områden. Institutionen erbjuder ett kan-didatprogram, två masterprogram samt ett stort antal fristående kurser inom bland annat oceanografi och geovetenskap. Den nya institutionen förstärker Göte-borgs universitets marina profil.

En problematik som flera fakulteter brottas med är att nya utbildningar enbart kan starta under förutsättning att stora omprioriteringar av det befintliga utbudet görs. Nya kurser och program riskerar att inte kunna startas till följd av brist på nya helårsstudie platser. Sahlgrenska akademin har exempelvis ambitioner att anordna fort-bildning och kompetensutvecklingskurser. Akademin saknar dock reella möjligheter om inga nya platser till-förs eftersom majoriteten av fakultetens helårstudie-platser är låsta inom reglerade utbildningsprogram.

Det totala antalet helårsstudenter vid lärosätet ökade något under 2015, från 25 001 till 25 397. Ökningen beror på statens riktade satsningar där Göteborgs uni-versitet tilldelats nya platser till framför allt vård- och lärarutbildningarna. Fortsatta satsningar gör att univer-sitetet räknar med en ökning inom dessa områden även nästkommande år.

Prioriteringar och förändringar inom utbildningsutbudet I likhet med föregående år minskar andelen helårsstudenter på fristående kurs, från 32 till 31 procent, medan andelen som studerar på program fortsätter att öka i motsvarande takt. Trenden där andelen helårsstudenter inom program ökar, håller således i sig. För att motverka denna trend fortsätter universitetet sin särskilda satsning på fristå-


ende kurser som är viktiga för fort- och vidareutbild-ning (se vidare under Utvecklingsmedel och satsning på fristående kurser viktiga för fort- och vidareutbildning).

Förhållandet mellan utbud av program och fristående kurser skiljer sig åt mellan fakulteterna. Inom Humanis-tiska fakulteten studerar merparten av alla studenter på fristående kurser. Endast 18 procent av helårsstudie-platserna är inom program. Inom Sahlgrenska akademin ligger däremot 97 procent av helårsstudieplatserna inom programkurser.

Vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten har det fri-stående kursutbudet minskat kraftigt över de senaste åren och är numera förhållandevis litet. Fler program-kurser har samtidigt öppnats för fristående sökande för att möjliggöra samläsning. Sedan höstterminen 2015 erbjuds återigen rektorsprogrammet, (obligatoriskt för rektorer samt förskole- och skolledare) vid fakulteten. För att säkerställa möjlighet till fördjupning efter genomgånget rektorsprogram har institutionen för pedagogik och specialpedagogik påbörjat arbetet med att skapa fortsatta utbildningsvägar på avancerad nivå antingen som programstudier eller som fristående kurs.

Andelen helårsstudenter som läser på avancerad nivå har ökat med en procentenhet sedan 2014 och utgör nu 24 procent av det totala antalet helårsstudenter. Trenden där andelen helårsstudenter på avancerad nivå sakta men säkert ökar fortsätter därmed.

Under året har en utbildning på grundnivå och sammanlagt sju program på avancerad nivå inrättats:• Naturvetenskapligt basår• Executive Master of European Studies• Master’s Program in Investigative Journalism• Kandidatprogram i journalistik• Global hälsa• Digital humaniora• Logik• Praktisk filosofi, politik och ekonomi

De aktuella programmen kommer att starta vid Samhälls vetenskapliga fakulteten, Sahlgrenska akade-min samt Humanistiska fakulteten (läs mer om tre av programmen under Exempel på utveckling av nya utbildningar). Vid institutionen för tillämpad informa-tionsteknologi på IT-fakulteten erbjuds två program på

Mordet på Marat sattes upp vid Högskolan för scen och musik, Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet.


masternivå som riktar sig mot yrkesverksamma: IT Management samt Lärande, kommunikation och IT. Flera kurser inom programmen erbjuds även som fristå-ende kurser och är anpassade till yrkesverksamma, till exempel distans kurser med färre intensiva undervis-ningstillfällen, vilket gör att anställda på företag och myndigheter erbjuds bättre möjligheter till utbildning. Under 2015 har institutionen arbetat för att inom pro-grammen kunna utöka antalet platser för yrkesverk-samma.

Andelen helårsstudenter som läser kurser på distans fortsätter att öka. Även andelen som studerar inom nät-baserade utbildningar ökar. Tillsammans utgör dessa fem procent av det totala antalet helårsstudenter 2015. Vid Humanistiska fakulteten har antalet nätbaserade kurser under året ökat från 383 till 440 helårsstudenter 2015 och utgör 14 procent av fakultetens totala antal helårsstudenter. Samtidigt fortskrider universitetets arbete med att bygga ut den befintliga infrastrukturen för nätburen undervisning och blended learning (läs mer under Pedagogisk utveckling).

Exempel på utveckling av nya utbildningar Nedan följer exempel som speglar utvecklingen av utbudet vid universitetet.

Executive master of European StudiesProgrammet omfattar 60 högskolepoäng och riktar sig till yrkesverksamma akademiker med arbetsuppgifter inom Europaområdet. För att kunna bli antagen krävs att den sökande har minst fem års dokumenterad kvali-ficerad arbetslivserfarenhet inom området. Programmet,

som ges på halvfart under fyra terminer, genomförs i huvudsak på distans med ett mindre antal gemensamma träffar under utbildningen. Såväl föreläsningar som studiematerial kommer att läggas ut på nätet.

Utbildningen är innehållsligt och pedagogiskt organi-serad på ett sådant sätt att studierna ska kunna genom-föras parallellt med en fortsatt yrkesverksamhet och hålls på engelska. En central ambition är att kurserna utformas så att studenternas egna yrkeserfarenheter integreras och levandegörs. Programmet kommer att genomföras i nära samarbete med arbetsplatser, däribland studenternas egna, och ger på så vis goda möjligheter att omsätta teoretiska moment i praktisk handling.

Global hälsaMasterprogrammet i global hälsa omfattar 120 högskole-poäng och är ett samarbete mellan flera fakulteter på Göteborgs universitet samt Högskolan i Skövde. Institu-tionen för medicin är ansvarig för programmet som erbjuder ett tvärvetenskapligt angreppssätt på frågor om global hälsa och global utveckling. Utbildningen kommer att ges på helfart och riktar sig till studenter med kandidatexamen eller motsvarande som önskar en specialisering i området global hälsa.

Utbildningen bygger på en integrering av flera vetenskap-liga perspektiv och är grundat i ett problematiserande förhållningssätt. Programmet ska belysa, analysera och problematisera den ojämlika hälsans utbredning. Det ska utrusta studenterna med kunskaper och förmågor som gör dem lämpliga för en professionell karriär inom offentliga, privata och idédrivna organisationer på internationell, nationell och lokal nivå.


Tabell 19. Utbudet mätt i helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) 2013–2015 samt andel kvinnor/män i procent

2015 2014 2013

Hst

Andel kvinnor/ män i % Hpr

Andel kvinnor/ män i % Hst


Andel kvinnor/ män i % Hst


Andel kvinnor/ män i %

Program 17 571 68/32 15 810 69/31 16 888 67/33 15 440 68/32 16 915 67/33 15 203 68/32

Fristående kurs 7 328 58/42 5 168 60/40 7 597 59/41 5 351 61/39 8 220 60/40 5 831 61/39

Övriga (uppdragsutbildning och beställd utbildning) 498 79/21 436 81/19 516 80/20 424 81/19 504 80/20 343 81/19

Totalt 25 397 65/35 21 414 67/33 25 001 65/35 21 215 67/33 25 639 65/35 21 377 66/34


Digital humanioraDigital humaniora är ett masterprogram som omfattar 120 högskolepoäng och är det första i sitt slag i Sverige. Utbildningen ges på helfart över fyra terminer, där det första året utgörs av ett antal tvärvetenskapliga kurser. Samtliga institutioner vid Humanistiska fakulteten är delaktiga i programmet tillsammans med IT-fakulteten samt Högskolan i Borås. För tillträde till programmet krävs en kandidatexamen inom ett humanistiskt ämne, men även studenter med kandidatexamen inom ett sam-hällsvetenskapligt eller konstnärligt ämne kan söka utbildningen och antas efter kvalitets bedömning av exa-mensarbete eller motsvarande.

Programmets övergripande syfte är att använda huma-nistisk kunskap och analytisk förmåga för att analysera teknologi, teknologiska artefakter och kulturer, samt att använda digitala teknologier för att ställa nya forsknings-frågor eller gamla forskningsfrågor på ett nytt sätt. Undervisningen kommer att hållas på såväl svenska som engelska. Programmet ska utbilda personer som kan bidra till att föra forskning framåt och samtidigt erbjuda en attraktiv kompetens för arbete på exempelvis bibliotek, museer och arkiv.

Hanteringsordning för ökad dynamik av utbildningsutbudetUnder hösten 2015 har universitetet arbetat fram en hanteringsordning för hur lärosätet ska fördela en even-tuell framtida tilldelning av fria helårsstudieplatser. Ordningen inkluderar även möjlighet till omfördelning av helårsstudieplatser från fakulteter som de senaste åren haft en underproduktion. Hanteringsordningen ska skapa förutsättningar för ökad dynamik i universitetets utbildningsutbud.

Planering för ett ökat utbildningsutbud inom hälso- och sjukvårdsområdet samt inom lärar- och förskollärarutbildningarUnder året har en omfattande utbyggnad av lärarut-bildningen inletts. Lärarutbildningens uppdrag i antal helårsstudenter till institutioner har ökat för Förskollä-rarprogrammet, Grundlärarprogrammet, Ämneslärar-programmet, Kompletterade pedagogisk utbildning och Speciallärarprogrammet. Söktrycket till de olika lärar-programmen är stort, vilket medfört goda möjligheter att fylla alla platser i enlighet med riksdagens tilldelning och uppdrag.

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Sahlgrenska akademin kommer att ha initiala svårigheter att klara utbyggnadstakten för barnmorskeutbildningen. Proble-met med brist på platser för verksamhetsförlagd utbild-ning i vården är löst.

Prognosen för sjuksköterskeprogrammet är att institu-tionen för vårdvetenskap och hälsa når tilldelat utbild-ningsuppdrag under 2016. Att räkna antal nybörjarplat-ser är ett trubbigt instrument eftersom antalet antagna delvis är styrt av hur många som förväntas återuppta sina studier efter uppehåll. Utbildningsuppdraget till institutionen, mätt i helårsstudenter, är beräknat utifrån det utökade antalet studenter som behövs och institutio-nen planerar för att uppdraget i helårsstudenter uppnås.

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa bedömer att de kan nå upp till utbildningsuppdraget 2016 för specia-listsjuksköterskeutbildningarna, förutsatt att tillräckligt många studenter söker till utbildningarna. Söktrycket på utbildningarna har minskat, men orsakerna till det är inte klarlagda. Staten satsade tillfälligt på specialistsjuk-sköterskeutbildningen under 2013 och 2014. Universitetet valde att inte minska programmet 2015 utan bibehöll omfattningen i paritet med statens prioritering. Att

Emil Ahnstedt kom till Göteborgs universitet 2012 och läste enstaka kurser där han tyckte ämnena var roliga. Nu har han två olika examina från Huma-nistiska fakulteten, och började 2015 på programmet Systemvetenskap.


bibehålla den tidigare utbyggnaden motsvarar hälften av den aviserade ökningen i vårändringsbudgeten 2015.

En bidragande orsak till svårigheterna att nå det utö-kade utbildningsuppdraget är den korta tiden mellan beslut om utökning, juni 2015, och antagningen inför höstterminen 2015.

Försöksverksamheter inom skolområdetUnder 2014 startade två olika försöksverksamheter inom skolområdet, som en del av utvecklingen av lärarutbild-ningen vid Göteborgs universitet: Brobyggaren och Övningsförskolor. Brobyggaren är ett gemensamt utvecklingsprojekt mellan Göteborgs universitet och Göteborgs Stad. Syftet är att såväl utveckla lärarutbild-ning och verka för skolutveckling, som att stärka sam-verkan mellan akademi och skolväsende. Projektet ska rekrytera och utbilda fler behöriga lärare inom matematik, naturvetenskap och teknik. Övningsförskolorna är ett femårigt försök att uppnå ett fördjupat samarbete och större växelverkan mellan universitetet och förskolorna genom särkskilda övningsförskolor där studenter vid för-skollärarutbildningen gör sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Syftet är att både öka kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen och bidra till skol-utveckling i förskolan, samt utveckling av lärararutbild-ningen.

BrobyggarenProjektet leds av Lärarutbildningsnämnden (LUN). Övriga samverkande parter i projektet är Naturveten-skapliga fakulteten, Utbildningsvetenskapliga fakulteten och Göteborgs Stad.

En del i projektet handlar om att ta fram och utveckla en riktad utbildning benämnd Alternativ kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) om 90 högskolepoäng. Programmet startade vårterminen 2015. Utbildningen har 125 procents studietakt, vilket innebär att den första kullen utexamineras i januari 2016.

I utbildningen prövas olika modeller för att knyta högskoleförlagd utbildning (HFU) och verksamhetsför-lagd utbildning (VFU) närmare varandra. Placering av studenter inom den verksamhetsförlagda delen av utbildningen görs på så kallade universitetsskolor där skolledning och lärare är delaktiga och tar ett samlat ansvar för uppdraget. Andra utvecklingsmoment utgörs av en satsning på kompetens inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) med en speciell kurs inom området, samt en veckas VFU genomförd på ett science center. Utbildningens höga studietakt innebär att stu-denterna läser kurser även under sommarmånaderna, med ett fyra veckors studieuppehåll i juli.

En viktig del i rekryteringsarbetet till utbildningen har varit nära samverkan inom kommunikationsområdet där filmer, sociala medier och studentambassadörer utgjort framgångsrika innovativa delar. Inför den andra antagningsomgången vårterminen 2016 har antalet platser utökats från 30 till 40 som följd av stort intresse och gott söktryck.

En bärande inramning till projektet är samverkan med Stanford University och Universitetet i Oslo samt med tidigare nämnda universitetsskolor i Göteborg. Ett Advisory Board har utsetts till projektet med represen-tanter från Stanford University, Universitetet i Oslo och Stockholms universitet.

I november 2015 genomfördes en större konferens med Brobyggaren som tema vid Göteborgs universitet. Bro-byggaren har utlyst utvecklingsmedel som lärare/forskare inom såväl universitetet som på universitetsskolorna kan ansöka om. Medlen syftar bland annat till att stärka samverkan och utveckla undervisning på universitets-skolor och i lärarutbildningen.

ÖvningsförskolorVerksamheten med övningsförskoleområden omfattar samtliga studenter vid Göteborgs universitet som antas till Förskollärarprogrammet från och med höstterminen


Förskollärare fortbildar sig vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Olika experiment utfördes vid lekplatsen i Slottskogen.


2014 till och med vårterminen 2019. Under 2015 omfat-tade försöksverksamheten 72 helårsstudenter och 69 hel-årsprestationer. Verksamheten byggs ut successivt alltef-tersom fler studenter omfattas av projektet. Maximalt antal årsstudenter (1 400 enligt plan) kommer enligt beräkningar att uppnås höstterminen 2017.

Eftersom det handlar om en försöksverksamhet som enligt direktiven i förordningen startade med kort varsel höstterminen 2014, efter beslut om medverkan i maj 2014, har verksamheten utformats parallellt med att den första kursen i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) genomförts under hösten 2014. Det innebär att planering och utform-ning av verksamheten löpande kommer att revideras uti-från erfarenheter från genomförandet under projekttiden.

Under 2015 har två nya kullar antagits till Förskollärar-programmet och ingår därmed i försöksverksamheten. Under vårterminen registrerades 203 studenter och under höstterminen 207 studenter. Båda dessa kullar har genomfört den första VFU-kursen i programmet.

De nyantagna studenterna och lika många lokala VFU-handledare har delats in i 20 fasta team i lika många övningsförskoleområden. Inom varje team ingår cirka tio lokala lärarutbildare och lika många studenter, en kurslärare samt en koordinator. Teamet leds av en kurs-lärare från universitetet och förväntas vara intakt genom de fyra VFU-kurserna under studenternas utbildning. Varje VFU-handledare handleder endast en student åt gången. Ett syfte med teamen är att öka erfarenhets-utbyte mellan handledare, studenter, kurslärare samt koordinatorer inom verksamhetsförlagd utbildning.

Resultatet av den enkät som ställdes till studenter, lokala lärarutbildare, VFU-kurslärare och VFU-koordi-natorer våren 2015 visar bland annat att uppdraget har tydliggjorts och förväntningarna på både student och VFU-handledare är klarare. De lokala lärarutbildarna har fått en mycket bättre kunskap och förståelse om VFU-uppdraget, sin egen roll och sina uppgifter. De känner sig också mer delaktiga i utbildningen och genom att de i dialog får kunskap om kursen kan de också handleda och stötta studenterna på ett bättre sätt.

Gothenburg Schools of EntrepreneurshipRegeringens satsning på spetsutbildningar inom entrepre-nörskap har inneburit en avsevärd kvalitetsförstärkning av Handelshögskolans del av Gothenburg School of Entre-preneurship. Från och med 2015 ingår två masterpro-gram, dessutom är flera kurser öppna för andra studenter.

Flera utvecklingsarbeten har genomförts, varav ett är att förstärka kopplingen mellan projektarbete och

enskilda kursers lärandemål för att kunna erbjuda högre kvalitet på projektarbetena. Kopplingen mellan forsk-ning och utbildning, samt internationella kontakter, har också stärkts. Exempelvis erbjuder Institutet för innova-tion och entreprenörskap ett stort antal forskningssemi-narier under året som är öppna för studenter. Dessutom ges en kurs inom programmet Knowledge intensive entrepreneurship – som behandlar evidens- och forsknings baserade lärdomar rörande entreprenörskap.

Doktorandkurser inom huvudområdet Innovation, entreprenörskap och management av intellektuella till-gångar har utvecklats och erbjuds numera regelbundet.

För Sahlgrenska akademins del har medlen för spets-utbildning i entreprenörskap och innovation bidragit till kvalitetsförstärkning av utbildningen. Detta har främst skett med fokus på tillämpning inom affärsskapande och entreprenörskap inom biomedicin, genom att inte-grera utbildningsmoment i verkliga, aktiva innovations-projekt. Samarbetet med Chalmers och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har stärkts och genomförandet av sammanlagt 21 innovationsprojekt har lett till utveck-landet av en projektmiljö som innefattar de fyra projekt-plattformarna: Healthcare Inc, Business Inc, Venture Inc, samt Difference Inc.

Under 2015 har stor vikt lagts vid det erfarenhets-baserade lärandet och att vidareutveckla projektmiljön i relation till externa intressenters förutsättningar.

De projekt som genomförts har också bidragit till en sammanställning av kunskapshanteringen inom akade-min i en bok med titeln Forskning och nytta. Här lyfts

Tabell 20. Spetsutbildningar inom entreprenörskap 2015

Gothenburg Schools of Entrepreneurship

Handels-högskolan

Sahlgrenska akademin Totalt

Antal helårsstudenter 122 19 141

Antal helårsprestationer 97 25 122

Ekonomisk redovisning (tkr)Handels-

högskolanSahlgrenska

akademin Totalt

Ingående saldo –179 –181 –360

Medel för kvalitets-förstärkning 1 383 1 683 3 066

Övriga intäkter 5 5 10

Personalkostnader –570 –662 –1 232

Driftskostnader –31 –201 –232

Lokalkostnader –102 –81 –183

Kostnader för administra-tion och infrastruktur –460 627 –1 087


och tydliggörs styrning, ansvar, mål och strategi, även i relation till innovation driven av studentgrupper och lärare. För att nå ut över hela Sahlgrenska akademin med kunskap inom fältet har ett nätverk för innovation och entreprenörskap etablerats. Där ska alla berörda utbild-ningskommittéer/motsvarande vara representerade.

Samverkan med Chalmers Göteborgs universitet och Chalmers har gemensamma institutioner inom matematik och vid IT-fakulteten. Dessutom finns ett omfattande samarbete inom många områden, exempelvis inom miljö, Life Science, IT, ämneslärarutbildning och forskningsinfrastruktur.

De båda lärosätena upprättade i början av året ett Memorandum of Understanding för att ytterligare stärka samarbetet inom utbildningsområdet. Represen-tanter för lärosätena träffas regelbundet för avstämning av lärosätesövergripande samarbetsfrågor samt för att följa upp den handlingsplan som upprättats för att aktivt verka för att undanröja hinder som identifierats.

Ett avtal har slutits mellan Göteborgs universitet och Chalmers som innebär att programstudenter som stude-rar på avancerad nivå, har möjlighet att söka utvalda kurser vid det andra lärosätet. Utbytet ger studenter till-fälle att skräddarsy sin utbildning genom att läsa kurser som annars inte är öppna att söka som fristående kurs. Gemensam information om utbytet har tagits fram och visas på båda lärosätenas webbplatser.

Inför den första utbytesomgången hösten 2015 sökte tolv studenter varav elva antogs. Studenter från Chal-mers hade möjlighet att söka till 13 olika kurser med en omfattning på mellan 7,5 till 15 högskolepoäng vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, Humanistiska fakul-teten samt Handelshögskolan. Exempel på kurser som universitetet erbjöd var Ledarskap, Etnologiska per-spektiv och etnologiska metoder samt Innovation management.

Göteborgs universitet skrev i maj 2015 under ett avtal med Riksidrottsförbundet som gör universitetet till riksidrottsuniversitet. Tillsammans med Chalmers ska Göteborgs universitet verka för att avtalets fyra utveck-lingsdelar lyfts fram i verksamheten:• Elitinriktad tränar- och lärarutbildning i specialidrott• Möjligheten för elitidrottare att anpassa universitets-

studier till sin elitidrott• En miljö som möjliggör satsning på elitidrott• Samverkan mellan idrottsrörelsen och lärosätet

angående den praktiknära forskningen

Riksidrottsuniversitetet är en gemensam satsning mellan Göteborgs universitet och Chalmers. Avtalet gäller till 2018 och projektet leds av en styrgrupp. I styrgruppen ingår representanter för lärosätena, regionen, Göteborgs Stad och Västsvenska idrottsförbundet. Den första grup-pen studerande elitidrottare på landslagsnivå har påbör-jat sina studier.

Utvecklingsmedel och satsning på fristående kurser viktiga för fort- och vidareutbildningFör att stimulera utvecklingen av befintliga kurser och program, och därmed öka flexibiliteten i utbildningsut-budet, beslutade styrelsen att 2015 avsätta fem miljoner kronor för utlysning av utvecklingsmedel. Det var andra året i rad som styrelsen avsatte resurser från det balan-serade kapitalet för detta ändamål.

Utlysningen av utvecklingsmedel prioriterade kurser, såväl fristående som kurser inom program, med inslag av blended learning. Vidare prioriterades utbildnings-program på avancerad nivå, alternativt utbildning på forskarnivå, som hålls på engelska och som kan attra-hera sökande från andra länder. Dessa är fakultets-övergripande och ska bidra till ökad kunskap om och lösningar på stora samhällsutmaningar. Även fakultets-övergripande program som kan bidra till ökad kunskap och om lösningar på stora samhällsutmaningar priorite-rades. Sammanlagt uppfyllde 23 ansökningar dessa kriterier och tilldelades medel.

Inför 2015 avsattes dessutom tre miljoner kronor för att stödja ett urval av fristående kurser som ansågs vara särskilt viktiga för fort- och vidareutbildning. Sats-ningen har sitt ursprung i universitetets ambition att värna ett brett utbildningsutbud och samtidigt ta ett samhällsansvar i en tid då andelen helårsstudenter på fristående kurser minskar i omfattning. Satsningen omfattar kurser på samtliga fakulteter fördelat efter en specifikt utformad modell. Stödet möjliggör att fristå-ende kurser, som anses viktiga för fort- och vidareut-bildning, men som har svårt att bära sig ekonomiskt, kan erbjudas.

Utbildning med hög attraktionskraftSöktryckAntalet förstahandssökande till Göteborgs universitet fortsätter att öka. I stor utsträckning är det ansökningar till program på grundnivå som ökat och då framförallt till konstnärliga program. Även ansökningar till pro-gram på avancerad nivå med internationell antagning



har ökat. Totalt har Göteborgs universitet fem procent fler förstahandssökande 2015 jämfört med 2014.

De program på grundnivå som hade flest förstahands-sökande är Juristprogrammet, Läkarprogrammet och Psykologprogrammet. Av de konstnärliga programmen på grundnivå hade Konstnärligt kandidatprogram i tea-ter, inriktning skådespeleri flest sökande.

Förstahandssökande till masterprogram för interna-tionella sökande ökade med 35 procent jämfört med 2014, medan sökande till program på avancerad nivå med nationell antagning har minskat något. Av pro-grammen för internationella sökande är Master Pro-gramme in Strategic Human Resource Management and Labour Relations det mest sökta och av programmen för nationella sökande är det Specialpedagogiska pro-grammet som har flest sökande. Av de konstnärliga pro-grammen på avancerad nivå har Masterprogram med inriktning mot Business & Design flest sökande.

Fördelningen kvinnor/män bland de sökande i den nationella antagningen har varit densamma under flera år, cirka två tredjedelar kvinnor och en tredjedel män. Andelen kvinnor är något högre bland sökande till avancerad nivå.

Åldersfördelningen bland de sökande har under 2015 förändrats efter att under flera år ha varit i stor sett den-samma. Bland de sökande till program på grundnivå har åldersgruppen 24 år och yngre minskat, från 68 procent till 63 procent. Bland de sökande till avancerad nivå har antalet i åldersgruppen 24 år och yngre och åldersgruppen 35 år och äldre minskat. Minskningen av unga sökande är inte specifik för Göteborgs universitet utan gäller även nationellt. Universitets- och högskolerå-det (UHR) förklarar detta med att årskullen 19-åringar 2015 är mindre i jämförelse med 2014.

Programnybörjare Under 2015 ökade universitetets grundutbildningsupp-drag med 435 (helårsstudenter) nya utbildningsplatser, varav 90 procent öronmärkta för vård- och lärarpro-gram. Vårdprogrammen fick 168 nya platser medan lärar programmen fick 227 nya platser.

Universitetet har ett särskilt krav att återrapportera uppgifter för utbildningar som leder till läkarexamen, sjuksköterskeexamen, specialistsjuksköterskeexamen och tandläkarexamen. Tabell 22 visar att alla utbild-ningarna de senaste tre åren har allt fler nybörjare och helårsstudenter med undantag nybörjare inom specialist-sjuksköterskeutbildningen. Hur många som examineras

Tabell 21. Antal förstahandssökande till program på grundnivå och avancerad nivå 2013–2015

2015 2014 2013

Antal förstahandssökande, grundnivå 26 006 24 551 22 709

varav genom nationell antagning 22 259 21 605 20 304

varav genom internationell antagning 178 159 155

varav genom lokal antagning1 3 569 2 787 2 250

Antal förstahandssökande, avancerad nivå 6 838 6 691 5 685

varav genom nationell antagning 4 281 4 376 3 862

varav genom internationell antagning 1 827 1 357 1 167

varav genom lokal antagning1 730 958 656

1. Omfattar konstnärliga program där lokal antagning använts.

Tabell 22. Programnybörjare, helårsstudenter och examina för läkar-, sjuksköterske-, specialistsjuk-sköterske- och tandläkarutbildningen (antal)

2015 2014 2013

Läkarutbildning

Programnybörjare 272 263 242

Helårsstudenter 1 233 1 126 1 111

Examina 195 181 170

Sjuksköterskeutbildning


Helårsstudenter 572 539 528

Examina 143 167 159

Specialistsjuksköterskeutbildning



Examina 147 151 114

Tandläkarutbildning



Examina 76 69 54

från en utbildning ett visst år följer i grova drag hur många som påbörjar utbildningen ett antal år tidigare. För de satsningar som genomförts de senaste åren kan dessa ha gett utslag i årets examenssiffror, exempelvis för det kortare specialistsjuksköterskeprogrammet som likt förra året visar på klart fler uttagna examina än tidigare. För de längre utbildningarna syns ännu inga resultat i form av en ökning av uttagna examina, men


den långsiktiga trenden för samtliga utbildningar är och förväntas fortsatt vara att antalet examina ökar i takt med att utbildningarna växer (se även Planering för ett ökat utbildningsutbud inom hälso- och sjukvårdsom-rådet samt inom lärar- och förskollärarutbildningar).

Antalet helårsstudenter på läkar- och tandläkarutbildningenDet totala antalet helårsstudenter på läkarprogrammet uppgick 2015 till 1 233. Det är en ökning med 9,5 procent (107 helårsstudenter), vilket motsvaras av 107 helårsstu-

denter, sedan 2014. Antalet helårsstudenter har även ökat på tandläkarutbildningen, från 408 förra året till 419 i år.

Utveckling av klinisk utbildning och forskningMedlen för utveckling av läkarutbildningen har först och främst använts till personalkostnader för de som är ansvariga för att utveckla regionaliseringen av läkar-utbildningen i Västra Götaland. I takt med att läkar-utbildningen byggs ut måste en större del utbildning förläggas till sjukhusen i regionen. Skaraborgs sjukhus


Mette Sandoff, till höger, är vicerektor med ansvar för utbildningsfrågor vid Göteborgs universitet, Maria Knutson Wedel, till vänster, har motsvarande uppdrag vid Chalmers.


i Skövde har varit det första sjukhuset att förlägga utbildning till. Sättet som den verksamhetsförlagda utbildningen samordnas inom detta sjukhus står modell för övriga sjukhus. Verksamhetsförlagd utbildning för läkarstudenter sker på många ställen inom och utanför regionen men det är enbart i Skövde som regionaliserad grund utbildning av läkare bedrivs.

Lärar- och förskollärarutbildningenDen stora utbyggnaden av lärarutbildningen som inletts under året ska svara upp mot arbetsmarknadens efter-frågan av lärare. Lärarutbildningsnämnden (LUN) har under många år tagit stor hänsyn till arbetsmarknadens behov vid dimensioneringen av lärarutbildningen. Sär-skilda utbildningar har tagits fram i samverkan med skolhuvudmän och som svarar mot deras behov, exem-pelvis förskollärarprogrammet med inriktning mot yrkesverksamma samt en alternativ, kompletterande pedagogisk utbildning med förhöjd studietakt för natur-vetare (läs mer under Försöksverksamheter inom skol-området). LUN har även beslutat att ta fram en utbild-ning för yrkesverksamma lärare i fritidshem där det råder stor efterfrågan från arbetsmarknaden.

Arbetet med lärar- och förskollärarutbildningen fortsätter i likhet med föregående år. LUN informerar studenter om fattade beslut och prioriteringar i löpande kommunikation, såväl på webbplatsen som på aktuella mässor. Information om de olika programmen finns tryckt i en speciell rekryterings- och inspirationsbroschyr. I broschyren finns även information om arbetsmarknaden för vart och ett av programmen. Nämndens studieväg-ledning strävar efter att studenten ska göra väl under-byggda val.

Vidareutbildning av obehöriga lärareAnsökningarna till projektet för vidareutbildning för obehöriga lärare (VAL) har ökat jämfört med 2014. Inför vårterminen 2015 ansökte 97 studenter till pro-jektet och 74 antogs. Av dessa 74 var 31 antagna vid ett annat läro säte, men läste sina ämnesstudier vid Göteborgs universitet.

Motsvarande tal för höstterminen var 179 sökande och 91 antagna vid Göteborgs universitet, 23 antagna vid annat lärosäte, men som ska läsa ämnesstudier vid Göte-borgs universitet, samt fem personer som redan antagits tidigare och omregistrerades enbart på sin kurs. 13 stu-denter flyttades till annat universitet för att nå den exa-men de önskade. Totalt var 60 personer obehöriga, fem

har återtagit sin ansökan. Återtagande beror exempelvis på att det i efterhand visar sig att studenten redan har det som krävs för legitimation. En person bestämde sig för att göra avbrott och två personer genomförde tidiga avbrott. Sammanlagt 47 studenter avlade examen inom VAL-projektet vid universitetet under 2015.

Undervisningen bedrivs vid de institutioner vid Göte-borgs universitet som medverkar i den reguljära lärar-utbildningen. I samband med antagningen undersöks varje students förkunskaper och kompletteringsbehov och en individuell studieplan upprättas för att en lärar-examen ska kunna erhållas efter genomförda studier.

Under året har en ny inriktning tagits fram vilket möj-liggör en examen mot grundskolans tidigare år. Lärarut-bildningsnämnden har inlett ett arbete med att ta fram nya kurser som svarar mot efterfrågan av 30 hel årspoäng med utbildningsvetenskaplig kärna för studenter med minst åtta års arbetslivserfarenhet. LUN har i samverkan med institutionen Högskolan för design och konst hant-verk, HDK, skapat ökade möjligheter för obehöriga slöjd-lärare att validera sina ämneskunskaper. Detta svarar mot en stor efterfrågan från både studenter och arbetsgivare.

IntegrationssatsningarEn av de grundprinciper som är vägledande i Göteborgs universitets arbete är ett uttalat samhällsansvar. I en tid som präglas av flykt och oro kan universitetet axla ansvaret på flera olika sätt. Ett sätt är att uppmuntra till och aktivt delta i det akademiska samtalet kring flykting situationen globalt och nationellt. Sådana sam-tal fördes bland annat vid årets Global Week där temat var global migration.

Ett annat sätt är att erbjuda olika former av utbildning och vidareutbildning för att på så sätt underlätta inte-grationen i samhället och steget in på arbetsmarknaden. De särskilt utformade integrationssatsningarna är ett sätt att underlätta för dem som redan är utbildade lärare, jurister, sjuksköterskor, tandläkare och läkare att genom kompletterande utbildning kunna etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.

Kompletterande utbildningar för juristerJuridiska institutionen vid Göteborgs universitet valde, likt föregående år, att inte anta några studenter till den kompletterande utbildningen för jurister (Utlex). Det beror på att institutionen vill se över utbildningen och genomföra en intern utredning innan en ny antagning kan ske.


I enlighet med tidigare år ser institutionen svårigheter för en del studenter att genomgå utbildningen framför allt på grund av brister i svenska språket men även avse-värda skillnader i akademisk metod. En ytterligare för-svårande omständighet antas vara utbildningens höga studietempo i förhållande till studenternas tidigare erfa-renheter.

Under året har totalt sju studenter deltagit i utbild-ningen. Av dessa antogs en person 2007, två 2010 och fyra 2013. Totalt antal helårsstudenter för 2015 är 1,25 vilket beror på att tidigare antagna studenter är omre-gistrerade. Eftersom ingen antagning har gjorts har inga studenter formellt avbrutit sina studier. Två sedan tidigare antagna personer har genomgått utbildningen med god-känt resultat 2015 och väntar på tillgodoräknanden innan de kan ta ut sin examen.

Utlex omfattar vanligtvis två års studier på heltid. Det krävs en examen från en minst fyraårig utländsk utbild-ning i juridik för att vara behörig. Tillgodoräknande motsvarande två och ett halvt års studier, på både grundläggande och avancerad nivå, ska kunna ske från den utländska utbildningen. Det krävs samtidigt mycket goda kunskaper i svenska för att kunna gå utbildningen.

Utbildningen är upplagd på så sätt att den inleds med en genomgång av svensk juridisk metod. Kärnan i Utlex består av civilrätt, straff- och processrätt samt offentlig rätt. Därefter avslutas utbildningen med ett examens-arbete som motsvarar en termins studier.

Varje år genomförs en utvärdering av de studenter som har deltagit i utbildningen i form av en genomgång av studie resultat och i vissa fall personliga samtal med stu-denterna. Uppföljningsarbetet har lett till att juridiska institutionen har beslutat om att genomföra en intern utredning av utbildningen innan en ny antagning kan ske. Institutionen bedömer att en ny antagning av stu-denter till Utlex troligen kommer att kunna ske tidigast hösten 2017.

Kompletterande utbildningar för lärareUndervisningen i den kompletterande utbildningen för lärare bedrivs vid de institutioner som är del aktiga i den ordinarie lärarutbildningen. Under 2015 sökte 111 per-soner och av dessa antogs sammanlagt 53 stycken. Tio av dessa valde att av okänd anledning avbryta sina stu-dier under utbildningens gång. I samband med antag-ningen kontaktar Lärarutbildningsnämnden de aktuella institutionerna med information om vilka studenter som antagits till institutionens kurser.

I likhet med föregående år undersöks varje students förkunskaper och kompletteringsbehov i samband med antagningen. Utbildningarna planeras med hänsyn till varje students tidigare utbildning och arbetslivserfaren-het. En individuell studieplan upprättas för varje enskild student för att en lärarexamen ska kunna erhållas efter genomförda studier. Under året har dubbelt så många ansökningar kommit in jämfört med 2014, vilket tyder på att det finns ett stort behov av utbildningen. Antag-ningsprocessen är mycket komplex och kräver stor kom-petens hos antagningshandläggarna.

Inledningsvis läser alla studenter kurser som ingår i det allmänna utbildningsområdet som förbereder för det svenska skolväsendet samt skola på vetenskaplig grund. Inom ramen för dessa ingår även ett examensarbete som omfattar sammanlagt 15 högskolepoäng. Efter detta läser studenterna olika kurser inom ämnen/ämnesområ-den utifrån sina enskilda behov. Under året har tre av de antagna personerna tagit ut en lärarexamen. Lärarut-bildningsnämnden har för avsikt att arbeta vidare med denna fråga under nästkommande år.

Under vårterminen 2012 genomfördes en större enkät-studie och i januari 2015 gjordes en mindre uppföljning av studenternas etablering på arbetsmarknaden samt deras erfarenheter av utbildningen. Båda dessa under-sökningar visar att de studenter som genomgått utbild-ningen generellt var mycket nöjda. De visar också att studenterna i stor utsträckning fått arbete som lärare efter att utbildningen var klar.

Kompletterande utbildning för läkareSammanlagt sökte 146 personer till den kompletterande utbildningen för läkare, varav 20 studenter antogs. Under året genomgick 12 studenter utbildningen med godkänt resultat. De övriga kompletterar under höst-terminen 2015. En person avbröt sina studier under utbildningens gång till följd av godkänt kunskapsprov hos Socialstyrelsen. En reserv kunde då kallas och erbjudas en plats.

Utbildningen består av teoretisk undervisning i kombi-nation med verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs vid sjuk-vårdskliniker i Västra Götalandsregionen, och utgör cirka 20 procent av utbildningen. Utbildningen ska ge den kunskap och de färdigheter som krävs för att efter godkänd utbildning kunna ansöka om behörighet att söka allmäntjänstgöring hos Socialstyrelsen, som är beslutande instans för legitimationsvillkor.



Kontinuerligt arbete med uppföljning av utbildningen sker via sedvanliga kursvärderingar samt utvärdering av den verksamhetsförlagda utbildningen, både skriftligt och muntligt. Uppföljningen inkluderar även uppgifter om studenterna har fått ett relevant arbete efter avslu-tade studier. Resultaten av uppföljningen återkopplas sedan till studenterna.

Resultatet av uppföljningen visar att alla som genom-gått utbildningen med godkänt resultat har fått arbete som vikarierande underläkare alternativt allmäntjänst-göring (så kallad AT-tjänst). För läkare har arbetsmark-naden länge varit mycket god. Det är företrädelsevis inom psykiatrin och primärvården som de får sina första vikariat som underläkare i Sverige. Bristen på AT-tjänster gör att de ofta stannar kvar inom dessa områden något eller några år innan de får en AT-tjänst, vilket är ett villkor för att få svensk läkarlegitimation. De konkurrerar dock på lika villkor om AT-tjänsterna och allt fler arbetsgivare ser deras tidigare yrkeserfaren-het från hemlandet i kombination med den ettåriga kompletteringsutbildningen i Sverige som en merit.

Kompletterande utbildning för sjuksköterskorUnder 2015 sökte totalt 57 personer till den komplet-terande utbildningen för sjuksköterskor. Av dessa antogs 21 studenter. Sammanlagt har 18 studenter genomgått utbildningen med godkänt resultat medan de övriga fortsätter att komplettera under höstterminen 2015. Ingen av de antagna har avbrutit sina studier under året.

I likhet med läkarutbildningen består utbildningen av en kombination av teoretisk undervisning och verksam-hetsförlagd utbildning (VFU). Den verksamhetsförlagda utbildningen sker i hela Västra Götalandsregionen: primär vård, psykiatrisk vård, sjukhusvård och kommu-nal hälso- och sjukvård, och utgör cirka 40 procent av utbildningen. Utbildningen ska ge de kunskaper och färdigheter som krävs för att efter godkänd utbildning kunna ansöka om svensk sjuksköterskelegitimation hos Socialstyrelsen, som är den instans som beslutar om legitimationsvillkor.

Utbildningen följs upp fortlöpande, både skriftligt och muntligt, med hjälp av sedvanliga kursvärderingar samt utvärdering av den verksamhetsförlagda utbildningen. I samband med detta undersöks även om de har funnit relevant arbete, alternativt studerar vidare till specialist-sjuksköterska.

Alla som genomgått utbildningen med godkänt resultat har fått arbete som sjuksköterskor främst inom geriatrisk

och psykiatrisk vård samt inom den kommunala hälso- och sjukvården. Merparten har fått tillsvidareanställningar.

Kompletterande utbildning för tandläkareTill den kompletterande utbildningen för tandläkare sökte sammanlagt 103 personer. Av dessa antogs totalt tolv individer. Samtliga studenter som antogs har genomgått utbildningen med godkända resultat.

Utbildningen kombinerar den teoretiska undervisningen med preklinisk undervisning och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Den verksamhetsförlagda utbild-ningen är förlagd till folktandvårdskliniker runt om i Västra Götalandsregionen, och utgör drygt 20 procent av utbildningen. Utbildningen ska ge den kunskap och de färdigheter som är nödvändiga för att kunna ansöka om svensk tandläkarlegitimation hos Socialstyrelsen, som beslutar om legitimationsvillkor.

Uppföljning och utvärdering sker kontinuerligt, både muntligt och skriftligt, och baseras på såväl kursvärde-ringar som utvärdering av den verksamhetsförlagda utbildningen. Även frågor om huruvida studenterna har fått relevanta arbeten ställs. Precis som vid de komplet-terande utbildningarna av läkare och sjuksköterskor meddelas både studenterna och de nyantagna studenterna resultaten samt eventuella genomförda förändringar.

Samtliga studenter som genomgått utbildningen med godkänt resultat har fått arbete som tandläkare, företrä-delsevis tidsbegränsade vikariat. Arbetsmarknaden i Västra Götalandsregionen har blivit kärvare för denna grupp under de senaste två åren. Detta beror främst på satsningen på tandhygienister. Vakanta tjänster åter-finns främst på mindre orter medan det är svårt att finna arbete i storstadsregionerna.

Övergripande information kring kompletterande utbildning för läkare, sjuksköterskor och tandläkareDen kompletterande utbildningen för läkare, sjuksköter-skor och tandläkare med examen från länder utanför EU utgör ett alternativ till Socialstyrelsens medicinska kunskapsprov och bedömda praktik. Båda vägarna leder fram till svensk yrkeslegitimation för sjuksköterskor och tandläkare och behörighet att söka allmäntjänstgöring för läkare. Det finns således två vägar till legitimation och yrkesverksamhet för denna grupp.

Antal studenter på kompletteringsutbildningen som deltar i Socialstyrelsens kunskapsprov minskar dock, och det går att konstatera att allt fler väljer att ansöka till kompletteringsutbildningen istället för att göra Soci-


alstyrelsens kunskapsprov. Det uppges vara svårt att studera på egen hand, på ett främmande språk (svenska) och utan möjlighet till auskultation inom den svenska sjuk- eller tandvården. Det är även mycket svårt att utan kontakter hitta en klinik som kan ta emot individen för den bedömda praktik som ska genomgås efter att kun-skapsproven är avklarade. Vidare uppges att även om de skulle bli godkända på kunskapsproven saknar de den kunskap och förståelse som krävs för att kunna börja arbeta självständigt inom sitt yrke i Sverige.

Inom utbildningarna läggs stor vikt vid att hjälpa studenterna att omsätta sin kunskap och erfarenhet till det svenska sjuk- och tandvårdssystemet. Mycket tid och fokus läggs på träning i kommunikation och dokumentation, samt på seminarier kring etik och bemötande enligt den svenska modellen för patient-centrerad vård.

Antalet sökande till de kompletterande utbildningarna ökar stadigt (till utbildningen för sjuksköterskor är det dock färre sökande totalt i landet). Samtidigt begränsas en utökning av antalet platser av brist på kliniska place-ringar, varför en större utökning sannolikt är svår att genomföra inom de närmaste två åren. För dessa student-grupper är verksamhetsförlagd undervisning en mycket viktig del av utbildningen för att få förståelse för hur den svenska sjuk- och tandvården är organiserad, och för att ges förutsättningar att uppnå utbildningsmålen.

Antalet utfärdade examina Det totala antalet utfärdade examina fortsätter att öka. Jämfört med 2014 ökade det totala antalet examina med 192 stycken eller tre procent och uppgår till 6 908 utfärdade examensbevis.

Antalet kandidatexamina har ökat med fem procent från föregående år till 2 682, varav 335 (tolv procent) är kandidatexamina enligt äldre regler. Motsvarande siffra för 2014 är 233 (nio procent) examina av 2 555. Av de generella kandidatexamina är det Samhällsvetenskap-liga fakulteten och Handelshögskolan som står för det största antalet.

Antalet magisterexamina ökade under 2015. Det är framförallt magisterexamen enligt äldre regler som står för ökningen. 275 stycken eller 41 procent av totalt 677 magisterexamina är enligt äldre regler. Ökningen av examina enligt äldre regler, både på kandidat- och magisternivå beror med största sannolikhet på att dessa upphör och inte utfärdas efter 30 juni 2015. Den minsk-ning av antalet magisterexamina som skett tidigare kommer troligtvis fortsätta under kommande år.

Antalet masterexamina har ökat under 2015, med 169 stycken eller 23 procent från föregående år. Det är en generell ökning för de flesta fakulteter men framför allt har odontologie masterexamen ökat rejält, då antalet uttagna examina mer än fördubblats från 2014.

Samtliga konstnärliga examina ligger på i princip samma nivå som föregående år.

Antalet utfärdade yrkesexamina har sjunkit något, med drygt 200 eller åtta procent och uppgår till 2 578. Minskningen beror till största delen på att antalet utfär-dade lärarexamina gått ner under 2015. Lärarexamina enligt 2001 års lärarutbildning är under utfasning och minskade från 973 utfärdade 2014 till 452 utfärdade under 2015. Samtidigt har examina enligt 2011 års lärar-utbildning ökat från 78 till 312 utfärdade, och kommer att öka under följande år eftersom alla studenter inom utbildningen inte kommit upp till examensnivå ännu.


Tabell 23. Kompletterande utbildningar för jurister, lärare, läkare, sjuksköterskor och tandläkare med utländsk examen

Integrationssatsningar Jurister Lärare LäkareSjuk-

sköterskor Tandläkare

Antal sökande (behöriga) 0 111 146 57 103

Antal antagna 0 53 20 21 12

Antal hst vt 2015 1,251 14,6 8,8 11 6,6

Antal hst ht 2015 — 17,7 9 9,45 5,4

Uppskattning av de totala kostnaderna för satsningen (tkr) 1452 3 073 4 355 2 779 4 260

varav nedlagda kostnader för planering (tkr) 0 90 1 307 528 555

varav nedlagda kostnader för antagning (tkr) 21 601 266 135 171

varav nedlagda kostnader för validering (tkr) 21Ingår i antagningskostnader för lärare, läkare,

sjuksköterskor och tandläkare.

varav nedlagda kostnader för undervidning (tkr) 55 1 965 1 873 1 556 2 867

varav nedlagda kostnader för verksamhetsförlagd utbildning (tkr) 0 409 909 560 667

1. Det sammanlagda antalet helårsstudenter för hela 2015 är 1,25.2. Av denna summm består 48 tkr av allmän administration.


Tabell 24. Antal examina 2013–2015, andel kvinnor/män (procent)

2015 2014 2013

Totalt (antal)

Andel kvinnor/män

(procent)Totalt (antal)

Andel kvinnor/män

(procent)Totalt (antal)

Andel kvinnor/män

(procent)

Högskoleexamen 72 64/36 55 56/44 53 42/58

Kandidatexamen 2 682 65/35 2 555 62/38 2 547 64/36

Magisterexamen 677 68/32 570 69/31 671 63/37

Masterexamen 899 62/38 730 62/38 743 63/37

Konstnärlig högskoleexamen1 <5 100/0 0 0/0 <5 0/100

Konstnärlig kandidatexamen1 122 61/39 118 61/39 112 66/34

Konstnärlig magisterexamen1 14 79/21 <5 50/50 6 67/33

Konstnärlig masterexamen1 79 62/38 79 70/30 65 58/42

Yrkesexamen 2 578 76/24 2 806 78/22 2 554 77/23

Apotekarexamen 94 69/31 83 80/20 78 74/26

Arbetsterapeutexamen 52 92/8 52 96/4 33 88/12

Audionomexamen 24 75/25 19 68/32 0 0/0

Barn- och ungdomspedagogisk examen 0 0/0 <5 100/0 0 0/0

Barnmorskeexamen 31 100/0 34 100/0 28 100/0

Biomedicinsk analytikerexamen 48 88/12 52 90/10 52 73/27

Civilekonomexamen 7 43/57 74 62/38 46 70/30

Dietistexamen 35 86/14 36 92/8 42 88/12

Fysioterapeutexamen 60 73/27 36 86/14 0 0/0

Förskollärarexamen 145 94/6 0 0/0 0 0/0

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem 47 62/38 19 63/37 0 0/0

Grundlärarexamen med inriktning mot förskola och grundskola 1–3 31 97/3 0 0/0 0 0/0

Grundlärarexamen med inriktning mot grundskolan 4–6 28 75/25 0 0/0 0 0/0

Grundskollärarexamen 1–7 5 60/40 <5 0/100 <5 50/50

Grundskollärarexamen 4–9 16 50/50 12 67/33 14 57/43

Gymnasielärare 8 75/25 9 44/56 9 56/44

Juris kandidatexamen <5 50/50 <5 50/50 14 43/57

Juristexamen 160 53/47 145 66/34 153 60/40

Logopedexamen 19 84/16 26 88/12 27 85/15

Läkarexamen 195 53/47 181 52/48 170 46/54

Lärarexamen Fö/fö-klass/fritidshem, grund tid år 63 87/13 351 94/6 376 91/9

Lärarexamen förskola förskoleklass fritidshem <5 67/33 14 79/21 8 88/12

Lärarexamen grundskolans senare år 61 70/30 56 63/37 48 71/29

Lärarexamen grundskolans tidigare år 77 91/9 248 85/15 166 85/15

Lärarexamen gymnasieskolan 21 57/43 26 54/46 32 63/37

Lärarexamen hela grundskolan 0 0/0 7 100/0 <5 75/25

Lärarexamen, grundsk sen år, gymnasieskolan 227 56/44 272 54/46 262 69/31

Musiklärarexamen <5 75/25 <5 100/0 <5 67/33

Musiklärarexamen, tvåämnesutbildning 0 0/0 <5 100/0 0 0/0

Psykologexamen 79 65/35 83 70/30 93 72/28

Psykoterapeutexamen 25 76/24 20 90/10 <5 75/25

Receptarieexamen 40 88/12 33 82/18 29 90/10

Röntgensjuksköterskeexamen 24 83/17 17 76/24 22 86/14

Sjukgymnastexamen 0 0/0 31 65/35 72 75/25

Sjukhusfysikerexamen 8 63/37 6 83/17 7 29/71

Sjuksköterskeexamen 143 85/15 167 89/11 160 86/14

Social omsorgsexamen <5 50/50 0 0/0 0 0/0

Socionomexamen 273 87/13 261 87/13 275 79/21

Specialistsjuksköterskeexamen 147 90/10 151 88/12 114 88/12

Speciallärarexamen 94 91/9 41 95/5 36 100/0

Specialpedagogexamen 101 96/4 86 97/3 88 89/11

Tandhygienistexamen 29 97/3 11 100/0 21 100/0

Tandläkarexamen 76 65/35 69 58/42 54 50/50

Tandteknikerexamen 13 62/38 13 77/23 11 91/9

Yrkeslärarexamen 54 70/30 43 60/40 0 0/0

Ämneslärarexamen <5 100/0 0 0/0 <5 100/0

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 <5 33/67 <5 50/50 0 0/0

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan <5 0/100 12 25/75 0 0/0

Totalt 6 908 69/31 6 716 69/31 6 568 69/31

1. Dessa uppgifter ingår även i redovisade uppgifter om motsvarande generell examenstyp.

Färre än fem individer redovisas i grupp. Avläsning av ovanstående uppgifter görs varje år, varför differenser kan uppstå i jämförelse med tidigare årsredovisningar.


Även antalet civilekonomexamina har minskat rejält under detta år, vilket beror på en omstrukturering av Handelshögskolans ekonomprogram, där studenter som läst enligt den tidigare programstrukturen tog ut examen under 2014, och de som läser enligt det nya programmet kommer att ta ut examen först 2016. Några yrkesexamina har dock ökat under 2015. Specialpeda-gogexamen har ökat något, och speciallärarexamen har ökat från 41 till 94, där en ny inriktning, utvecklings-störning, står för hela ökningen.

Kvalitetsdriven utbildningLokalt system för kvalitetssäkring och kvalitets-utveckling av utbildningenRegeringens promemoria om det planerade nationella kvalitetssystemet har under året följts och diskuterats i olika interna och nationella fora. Universitetets arbete med att skapa ett eget system för kontinuerlig kvalitets-utveckling, inkluderande extern utvärdering av utbild-ningen, har varit intensivt under hösten och kommer enligt plan att beslutas om under våren 2016.

Universitetskanslerämbetets utbildningsutvärderingarUnder året har 19 uppföljningsrapporter lämnats till Universitetskanslerämbetet (UKÄ) om det åtgärdsarbete som har vidtagits efter UKÄ:s beslut om omdömet ”bristande kvalitet”. Samtliga uppföljningsbeslut har varit positiva, medan besked fortfarande väntas för specialistsjuksköterskeexamen. Det universitetsgemen-samma kvalitetsutskottet har under hela året fungerat som ett stöd i uppföljningsarbetet för dessa utbildningar och universitetets rutin för utbildningar som fått omdömet ”bristande kvalitet” har följts och fungerat väl.

Kvalitetseffekter som följd av höjd ersättning till hum-/samområdetFlera fakulteter menar att statens förstärkta prislapp har lett till avsevärda effekter och en kvalitetsförstärkning av utbildningarna. Dessutom har medlen i vissa fall inne-burit att planerade besparingar inte behövt genomföras. Enligt några fakulteter behöver det dock framhållas att förstärkningen inte kompenserar för den urholkning av prislapparna som de senaste 20 åren burit med sig; kva-litetshöjningarna äts upp av ökade lönekostnader, ökade overheadkostnader och ökade kostnader för lokaler.

Den kvalitetsförstärkning inom humaniora och sam-hällsvetenskap samt inom lärar- och förskollärarutbild-ningar som tillkom genom vårändringsbudgeten i juni

2015 har för flera fakulteter ännu inte givit full effekt. Flera åtgärder är dock planerade för 2016.

Vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten har medlen använts för att förstärka resurserna till lärares arbete med examinationsuppgifter och bedömning. Även kurs-ledares arbetstid har förstärkts för att förbereda, planera och följa upp respektive kurs. Undervisning i uppsats-arbete har också utökats.

Vid Humanistiska fakultetens institutioner har den lärarledda undervisningen utökats inom samtliga moment, nivåer och ämnen. Också handledningstiden har utökats på samtliga uppsatsmoment, liksom tid för examination. Mer tid har också avsatts för att möjlig-göra för lärare att utarbeta material, till exempel studie-guider. Därtill kommer fördelning av medel för pedago-giska utvecklingsprojekt, såväl fakultetsgemensamma som institutionsinterna.

Vid Samhällsvetenskapliga fakulteten har Förvaltnings-högskolan genomfört en utökning av antalet kursansvariga per kurs, från en till tre, för att förstärka kvaliteten. Psykologiska institutionen har genomfört ett genom-gripande arbete med revidering av utbildningsutbudet samt utveckling av de pedagogiska formerna. Statsveten-skapliga institutionen har med de förstärkta prislapparna kunnat upprätthålla en god lärartäthet och haft möjlighet att hålla fast vid vissa kursupplägg, till exempel för metod-kurserna som kräver en seminarieintensiv verksamhet.

Den förstärkta prislappen har vid Handelshögskolan möjliggjort generellt utökade kurs budgetar. Företagseko-nomiska institutionen har använt den förstärkta prislap-pen till att ändra kursbudgetsystemet så att det numera är samma fördelning oavsett vem som undervisar, och miniminivån för tilldelning är höjd. Detta har bidragit till en ökad harmonisering i tilldelning mellan kurser och fler kontakttimmar med studenter.

På institutionen för ekonomi och samhälle har den förstärkta prislappen möjliggjort tillämpning av formativ examination på vissa kurser som innebär att studenten examineras kontinuerligt genom seminarieuppgifter, de erhåller individuell feedback av läraren och deltar i grupp-diskussioner vid seminarierna. Undervisningsformen är resurskrävande men mycket uppskattad av studenterna.

Inom nationalekonomi och statistik har antalet övningstillfällen och räknestugor ökat. Räknestugorna bemannas av amanuenser som har anställts med kvalitets-medlen. Institutionen har också förändrat strukturen för bedömning av kandidatuppsatser genom införandet av betygskommittéer. Strukturen med betygskommittéer i kombination med tydliga och transparenta regler för



examination av uppsatserna har ökat legitimiteten för examinationsprocessen hos universitetets studenter. En annan positiv effekt är att handledarna helt kan fokusera på sin stödjande roll. Genom betygskommitténs arbete ökar möjligheten att bedöma alla uppsatser på samma sätt.

Åtgärder som genomförts vid andra institutioner, inklusive dem som genomför lärarutbildningskurser, är bland annat:• Förstärkning av resurser till examensarbeteskurser

för mer lärartid till handledning och examination av examensarbeten.

• Resurser för lärares arbete i lärarkollegier med plane-ring, genomförande och uppföljning i kurser där lärare från flera institutioner medverkar.

• Förstärkning av kursresurser till VFU-kurser för att möjliggöra fler besök av VFU-kurslärare hos lärar-studenter på VFU.

• Arbete för att öka lärarstudenters kunskaper om andraspråksutveckling och språkstödjande arbetssätt i skolan genom att utveckla kursmoment om detta i lärarprogrammens kurser.

• Mer lärarledd undervisningstid.• Inbjudan av yrkesverksamma lärare för att stärka

professionsperspektivet i kurserna.• Fler exkursioner. • Mer lärartid för återkoppling på inlämnade student-

uppgifter/examinationer.

• Kompetensutvecklingstid för lärare att genomföra pedagogisk fortbildning.

• Fortsatt satsning på så kallad blended learning.

Förändrad organisation för lärarutbildningarnaEtt beslut har tagits om en ny organisation för lärarut-bildningen vid Göteborgs universitet. Det innebär att Lärarutbildningsnämnden (LUN) avvecklas och att en samordningsnämnd och ett samverkansråd för lärarut-bildningen inrättas. Syftet med den nya organisationen är bland annat att ge fakulteterna ett större inflytande och ansvar för lärarutbildningen. Den nya organisatio-nen börjar gälla den 1 juli 2016 och ett planerings- och beredningsarbete har påbörjats.

Pedagogisk utvecklingPolicy för pedagogisk utveckling och Pedagogiskt idéprogram Under 2015 har flera utvecklingsprojekt knutna till Vision 2020 och universitetets strategi med pedagogisk excellens visat resultat. Universitetet har en tydlig ambi-tion att utveckla och forma goda miljöer för studenters lärande. En policy för pedagogisk utveckling vid Göte-borgs universitet har beslutats av rektor hösten 2015. Policyn definierar universitetets mål och generella inriktning för det pedagogiska utvecklingsarbetet. I anslutning till policyn har även ett universitetsgemen-

Joëlle van der Meer från Nederländerna studerar Swedish Politics, Annela Karmel Palits, studerar Strategic Human Resource Management and Labour Relations och Killian Konrad från Tyskland går utbildningen Master in Orchestra Performance (Trombone).


samt pedagogiskt idéprogram implementerats. Det används i verksamheten från och med hösten 2015. Det pedagogiska idéprogrammet ska vara vägledande för utveckling av universitetets lärmiljö på samtliga organi-satoriska nivåer. Det ska även vara ett stöd för fakultets överskridande dialoger om högskolepedago-giska frågor. Nätverket för utbildningsansvariga på institutionsnivå är exempel på en mötesplats där sådana samtal förs. Detta nätverk ska dels stimulera till erfa-renhetsutbyte, och dels skapa en brygga mellan ämnes-områden samt mellan institutioner, fakulteter och uni-versitetets utbildningsnämnd.

Excellent lärare och pedagogisk akademiGöteborgs universitet har infört titeln excellent lärare som ett sätt att uppmärksamma lärares pedagogiska skicklighet. Den första antagningsomgången för utnäm-ning till excellent lärare har genomförts under året. Totalt ansökte 21 lärare. Flertalet ansökningar gick vidare till sakkunniggranskning efter handläggning av fakulteternas lärarförslagsnämnder/motsvarande.

Externa sakkunniga har utifrån sju universitets-gemensamma bedömningskriterierna granskat de sökandes pedagogiska portföljer. Vid årets utgång har sju lärare antagits. Några fakulteter har vid årsskiftet ännu inte avslutat antagningsomgången. I slutet av 2015 genomfördes ett öppet uppföljningsseminarium där dokumenterade erfarenheter från prefekter och dekaner diskuterades. I den strategiska satsningen på excellenta lärare ingår ett erbjudande om två månaders finansiering för de som antagits som excellent lärare. Uppdraget är att främja kollektiv nytta genom att sprida pedagogiska lärdomar till andra inom universitetet inom ramen för en pedagogisk akademi.

Infrastruktur för nätburen undervisning och blended learningUniversitetet gör en strategisk satsning för att öka möjlig-heterna för lärare och studenter att använda digitala pedagogiska resurser i undervisningen. Våren 2015 inleddes utbyggnaden av en infrastruktur för nätburen undervisning och blended learning (INU). Långsiktigt förväntas en utbyggden infrastruktur leda till förbättrad tillgänglighet till universitetsstudier på distans, kunniga och engagerade studenter, en utvecklande arbets- och lärmiljö, ökad tillgång till nya digitala pedagogiska resurser samt till en hållbar utveckling av utbildnings-verksamheten.

Två av delprojekteten visar resultat medan andra ligger i startgroparna. Det första är en sal för aktivt lärande (ALC) som har färdigställts. Lärosalen ska inledningsvis användas för universitetets behörighetsgivande högskole-pedagogiska utbildning och som en demonstrationssal för att stimulera till didaktisk dialog om rummets betydelse för studenters lärande. Det andra delprojektet har tagit fram ett universitetsgemensamt system för hantering av digitala salstentamina. På basis av erfarenheter från ett antal pilotomgångar och ett omfattande berednings-arbete upphandlades under senhösten ett system för digital examination. Systemet för digitala salstentor tas i bruk under våren 2016.

I INU-projektet ingår även att utrusta stora salar vid universitetet med teknik som möjliggör inspelning och direktsändning av föreläsningar där studenter kan delta på distans. Inom INU-projektet utreds förutsättningarna för att i framtiden upphandla en kompletterande lär-plattform till Göteborgs universitets lärplattform (GUL).


Anne Farewell har gjort en online-kurs om ett av de största hoten mot människornas hälsa: antibiotikaresistens. Två gånger har hon vunnit pedagogiska priser, 2005 och 2014, och nu är hon utsedd till Göteborgs universitets första excellenta lärare.


Akademisk integritet samt lärarhandbokAkademisk integritet är en hörnpelare i universitetets hela verksamhet. Det är också ett innehåll i högre utbildning som vilar på vetenskaplig och konstnärlig grund. Rektor fastställde 2015 en revidering av univer-sitetets policy och handlingsplan om förebyggande av plagiering. PIL-enheten inbjuder sedan hösten 2015 universitetets studenter och lärare till en öppen interaktiv webbkurs om akademisk integritet. Över tiotusen delta-gare har redan tagit del av den öppna webbkursen.

För lärare har ytterligare en öppen webbresurs, lärar-handboken, gjorts tillgänglig under året. Den ska ge lärare och handledare information om vissa återkom-mande högskolepedagogiska frågor. Här kan lärare och studenter finna vägledande information och hänvisningar till högskolans regelverk, och såväl nationella lagar som lokala styrdokument.

Utvärdering av PIL-enhetenUnder året har PIL-enheten (enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande) varit föremål för extern utvärdering för att ta reda på hur enhetens verk-samhet svarar mot universitetets behov. Utvärderingen konstaterar att enheten driver en omfattande högskole-pedagogisk verksamhet av hög kvalitet som har legitimi-tet och är väl etablerad inom universitetet. I jämförelse med motsvarande enheter vid andra stora universitet, framstår verksamheten som mycket väl fungerande. Utvärderingen presenterade tolv förslag till utveckling, exempelvis att skapa lärar- och forskaranställningar i högskolepedagogik samt att komplettera med introduk-tionskurser, vilka kommer att beaktas i den kommande verksamhetsplaneringen.

StudentinflytandeStudentinflytande och studentmedverkan utgör en central faktor i universitetets utveckling. Göteborgs universitet har fyra studentkårer, som representerar studenterna inom en eller flera fakulteter: Sahlgrenska akademins studentkår, Göta studentkår, Konstkåren och Handels-högskolan i Göteborgs studentkår. Tre av kårerna sam-arbetar i det centrala samarbetsorganet Göteborgs univer-sitets studentkårer (GUS).

Studenterna vid universitet och högskolor har enligt Högskoleförordningen rätt att vara representerade i alla beslutande organ vars verksamhet har betydelse för utbildning och studenternas situation. Vid Göteborgs universitet utser den lokala studentkåren representanter

i organ eller grupper inom fakulteten, medan GUS och Handelshögskolans studentkår utser representanter i centrala eller fakultetsövergripande organ. Platserna fördelas enligt universitetets handläggningsordning för val av studentrepresentanter som innebär att fördelning sker utifrån den nomineringslista som representerar flest studenter.

En översyn av studentkårsgemensam verksamhet genomfördes under 2015. Den medförde bland annat beslut om en förstärkt intern organisation för frågor som rör studenterna på gemensam nivå, och att en samordnare utsågs. Samordnaren är studentkårernas kontaktperson i administrativa och ekonomiska frågor och samordnar valen till alla universitetsgemensamma organ.

Studenterna var under 2015 representerade i 26 uni-versitetsgemensamma organ och i alla fakultetsstyrelser. Studenterna anmodas också att vara representerade i de referens- och arbetsgrupper inom utbildningsområdet som tillsätts löpande och deras medverkan är betydelse-full. På institutionsnivå finns god studentrepresentation i institutionsråden och prefekters regelbundna besluts-möten samt i beredningar och programråd och de flesta institutioner har även mycket aktiv studentmedverkan inom ramen för sitt kursutvecklingsarbete.

Samtliga delar av universitetet beskriver ett gott sam-arbete med studentkårerna och studentrepresentanterna. Studenternas synpunkter och engagemang är en förut-sättning för att utveckla utbildningarna och för att skapa en god studiesocial miljö. Flera institutioner har under året arbetat aktivt för att utveckla formerna för studentmedverkan ytterligare.

På uppmaning av dåvarande universitetsstyrelse sam-manställde GUS studenternas prioriteringar 2010–2013 i dokumentet Göteborgs universitet under tre år. Under 2015 har studenterna skrivit fram en uppföljning, Göte-borgs universitet på fem års sikt, som presenterats för universitetets styrelse.

Breddad rekryteringGöteborgs universitet strävar efter att vara ett öppet och tillgängligt lärosäte där studentsammansättningen speglar det omgivande samhället. För att uppnå den målsättningen bedriver universitetet ett aktivt arbete för breddad rekrytering och breddat deltagande av under-representerade grupper inom högre utbildning. Viktiga verktyg i arbetet är möjligheterna att vid antagning till-lämpa alternativt urval och prövning av reell kompetens,


samt att erbjuda adekvat stöd och vägledning under utbildningens gång. Universitetets fristående kurser är fortsatt en viktig resurs för möjligheten till livslångt lärande. Andelen helårsstudenter som är 35 år eller äldre ökar inom de fristående kurserna och utgör drygt 23,5 procent. Motsvarande andel för programutbild-ningar är 10,2 procent.

Universitetet har intensifierat arbetet med att öka andelen studenter ur underrepresenterade grupper; dessa grupper är främst män, studenter från studieovana hem och i viss utsträckning studenter med utländsk bak-grund. Studenter från studieovana hem, det vill säga med föräldrar som saknar eftergymnasial utbildning, uppgick 2014 till 32 procent av de nya studenterna medan studenter med utländsk bakgrund utgjorde 20 procent. Förslag till ny policy och handlingsplan med aktiva åtgärder har tagits fram under 2015. Med anled-ning av de senaste årens ökade antal nyanlända flyk-tingar har universitetet förstärkt arbetet för att validera och bedöma utländsk behörighet och annan kompetens.

Förutsättningarna för breddad rekrytering och bred-dat deltagande skiljer sig mellan universitetets fakulte-ter, institutioner och utbildningar. Vid flera utbildningar har särskilda satsningar genomförts för att ge extra stöd och handledning i svenska språket, akademiskt skri-vande (läs vidare under Språkstöd) samt matematik. Satsningarna genomförs för att ge likvärdiga förutsätt-ningar för alla studenter att klara utbildningen. Inom lärarprogrammen har ett särskilt utvecklingsarbete genomförts för att öka genomströmningen och före-bygga onödiga avhopp. Studievägledare har identifierat programspecifika situationer som påverkar genom-strömningen negativt och ett arbete pågår för att under-lätta studenternas studiesituation.

Vid Konstnärliga fakulteten har ett samarbete inletts med Röda korset, SFI-grupper och Föreningen Integra-tionsnätverk. Tillsammans med flyktingar och nyan-lända migranter har studenter och lärare utvecklat konstprojekt och workshopar och med guide genomfört visningar av examensutställningar på flera språk. Utställningarna lockade närmare 100 personer som inte tidigare tagit del av akademins konstutställningar. Arbetet förväntas leda till ökad delaktighet och fler sökande från underrepresenterade grupper. Inspirations-dagar, föreläsningar och särskilda arrangemang för att bredda rekryteringen har också genomförts vid bland annat Sahlgrenska akademin, Handelshögskolan och Humanistiska fakulteten. Naturvetenskapliga fakulteten

har under 2015 fortsatt sitt deltagande i Intizeprojektet tillsammans med Chalmers. Målsättningen med projek-tet är att förbättra gymnasieelevers kunskaper inom matematik samt underlätta övergången till akademiska studier.

Flera institutioner har arbetat för breddad rekrytering genom utveckling av antagningsprocesser och urval. Vid Konstnärliga fakulteten bedriver flera institutioner ett aktivt arbete för att integrera ett likabehandlingsper-spektiv. Akademin Valand tog under 2015 fram en insti-tutionsgemensam utbildning för de jurygrupperinga som hanterar den slutgiltiga antagningen. Under hösten har en urvalsmanual utvecklats för att informera om diskri-mineringsgrunderna och öka medvetenheten om på vilka grunder val görs. Vid Samhällsvetenskapliga fakulteten har flera institutioner justerat sina antag-ningskrav för att uppnå bredare rekrytering, bland annat genom att anta en högre andel studenter på gym-nasiebetyg och använda motivationsbrev vid antagning till master program.

Jämställdhet och likabehandlingUniversitetet bedriver ett aktivt jämställdhets- och lika-behandlingsarbete. Målsättningen är att alla studenter och doktorander ska ha en inspirerande arbetsmiljö och likvärdiga villkor och möjligheter att bedriva studier.

Andelen män i utbildningen på grundnivå och avance-rad nivå utgör 34 procent och andelen kvinnor 66 pro-cent. Fördelningen har varit konstant de senaste fyra åren. Lärarutbildningarna och Sahlgrenska akademin är de områden som har minst andel män i utbildning, 19 procent respektive 24 procent. Vid IT-fakulteten är män i majoritet och utgör 64 procent av andelen stude-rande. De könsbundna studievalen återspeglas också i andelen kvinnor och män som läser program respektive fristående kurser. Andelen kvinnor som läser program är 68 procent medan andelen män som läser fristående kurser är 42 procent. Inom båda områdena har den ojämna könsfördelningen ökat under de senaste tre åren.

För att förebygga och förhindra trakasserier och dis-kriminering arbetar universitetet systematiskt med lika-behandlingsfrågor. Vid kurs- och programintroduktioner informeras studenterna om likabehandlingsplaner, till-gänglighet och gällande rutiner och riktlinjer vid före-komst av trakasserier och diskriminering. För att öka studenternas kunskap och medvetenhet om jämställdhet och likabehandling erbjuds utbildningar, workshopar och



seminarier inom området. Under året har universitetet förstärkt sin centrala stödfunktion för studenter med funktionsnedsättning.

Fakulteter och institutioner har under året genomfört särskilda satsningar rörande jämställdhet och likabe-handling. Vid institutionen för socialt arbete har en likabehandlingsdag arrangerats på temat normkritisk pedagogik. IT-fakulteten har särskilt arbetat med utbildningarnas marknadsföring för att öka andelen sökande kvinnor. En förbättrad samordning av stödet till studenter med funktionsnedsättning har varit en priori-terad fråga för många institutioner. Bland annat har studenter upplevt det som problematiskt att behöva för-klara sina förutsättningar för varje lärare i en kurs eller program. Ett universitetsgemensamt arbete för att ta

fram en policy och handlingsplan för ökad tillgänglig-het har bedrivits under året.

Flera institutioner arbetar med att se över kursplaner och litteraturlistor för att där integrera genus- och jäm-ställdhetsperspektiv och normkritiska metoder. Till exem-pel har juridiska institutionen inlett ett samarbete med Feministiska juriststudenter för att göra en norm kritisk undersökning av juristprogrammet. Sahlgrenska akademin har inrättat en gemensam utbildningsdag om mänskliga rättigheter för samtliga programutbildningar. Konstnärliga fakulteten har utvecklat nya institutionsgemensamma mal-lar för kursutvärderingar och kurs guider. Mallarna inne-håller information om hur lika behandling behandlas under kursen samt uppföljning av detsamma (läs vidare i avsnittet Arbetsmiljö som inspirerar).

Tabell 25. Andel kvinnor och män i utbildning på grundnivå och avancerad nivå i procent av antalet per fakultet 2013–2015

2015 2014 2013

Fakultet/motsvarande Kvinnor i % Män i % Kvinnor i % Män i % Kvinnor i % Män i %

Humanistiska fakulteten 64 36 64 36 63 37

Samhällsvetenskapliga fakulteten 72 28 71 29 71 29

Handelshögskolan 50 50 51 49 51 49

Utbildningsvetenskapliga fakulteten 74 26 75 25 75 25

Sahlgrenska akademin 76 24 77 23 77 23

Naturvetenskapliga fakulteten 54 46 55 45 55 45

Konstnärliga fakulteten 70 30 70 30 70 30

IT-fakulteten 36 64 38 62 40 60

Lärarutbildningsnämnden 81 19 80 20 80 20

Totalt för universitetet 66 34 66 34 66 34

Sveriges universitets och högskoleförbund, SUHF, hade sitt 20-årsjubileum 2015. Det firades med jubileumskonferens och bankett den 20 oktober hos Göteborgs universitet, som var värd för konferensen. Till vänster Göteborgs universitets rektor Pam Fredman, till höger Helen Dannetun, ordförande för SUHF och rektor för Linköpings universitet.


Internationell profilUtbildningar vid Göteborgs universitet ska kännetecknas av en hög grad av internationalisering både vad gäller kunskapsinnehåll och utbildningens kontext. Målsätt-ningen är att alla utbildningar ska kunna erbjuda möjlig-heter till utlandserfarenhet, trots skilda förutsättningar för olika utbildningar. Utöver traditionella studentutbyten kan det exempelvis handla om fältstudier, internationella studiebesök, utlandspraktik eller kliniska placeringar.

Göteborgs universitet har under 2015 också medverkat i ett arrangemang organiserat av Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) efter förfrågan från Inter-national Association of Universities (IAU) om den högre utbildningens roll i att uppnå den globala målsättningen ’’utbildning för alla’’. Initiativet resulterade i en konferens som hölls i Arusha, Tanzania i april 2015 på temat Higher Education in Education for All. Konferensens resultat har relevans för den nya globala hållbarhetsagendan.

Den nuvarande globala flyktingsituationen har bäring för universitet och högskolor och Göteborgs universitet har under året tagit en rad initiativ för att underlätta möjligheten till utbildning för flyktingar med studie-bakgrund eller i universitetsstudieålder, liksom för att sprida kunskap om migrationsprocesser och flykting-skapets orsaker och villkor.

Under 2015 har flera nya utbildningsmoment som erbjuds på engelska utvecklats. Bland annat erbjuder sjuksköterskeprogrammet en hel termin på engelska. Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap ger samtliga masterprogram på engelska från och med 2015. Inom läkarprogrammet har man som en alternativ väg för utlandserfarenhet istället etablerat former för klinisk rotation där inresande studenter byter plats med utresande studenter. Detta sker inom ramen för befintliga kurser på programmet. Andra exempel är inrättandet av ett nytt tvärfakultativt masterprogram inom global hälsa, som startar 2016 och som vänder sig till både interna-tionella och svenska sökande. Under året har också Utbildningsvetenskapliga fakulteten i samverkan med Lärar utbildningsnämnden genomfört ett pilotprojekt för praktik för inkommande utbytesstudenter vid en skola/förskola i Göteborg.

Som ett led i att internationalisera kunskapsinnehållet har institutionen för journalistik, medier och kommuni-kation utarbetat ett nytt masterprogram vars utgångs-punkt är länderkomparationer avseende villkor för jour-nalistik i olika kulturella, politiska och sociala kontexter. Institutionen för socialt arbete har speciellt

ägnat sig åt att utveckla globalisering på hemma plan, bland annat genom att inkommande gästlärare har bidragit med att ta fram undervisningsmaterial för undervisning i globala frågor som kan användas av institutionens egna lärare.

I enlighet med Universitetsgemensam handlingsplan för särskilda aspekter av internationalisering 2014–2016 har flera institutioner fördjupat sina samarbeten inom utbildning på avancerad nivå med strategiska partners och utvecklat program för dubbel examen. Hit hör statsvetenskapliga institutionen som utarbetat ett pro-gram tillsammans med universitetet i Konstanz i södra Tyskland varifrån de första studenterna med dubbel examen utexaminerades 2015. Liknande samarbeten har under året inletts vid Handelshögskolan med part-neruniversitet i Italien, Tyskland och Kina. Även på forskarnivå har antalet dubbla examina ökat.

Som ett led i arbetet med att öka antalet utomeuropeiska studenter gick universitetet in med en ansökan om stipen-dier för student- och personalmobilitet med sex utomeu-ropeiska lärosäten inom ramen för Erasmus+ för perio-den 2015–2017. Ansökan godkändes i sin helhet och under året har mobiliteten påbörjats. Som ett sätt att ytterligare stötta verksamhet som främjar inomeurope-isk mobilitet har universitetet under 2015 avsatt delar av budgeten för Erasmus+ medel till projektansökningar som ska utveckla samarbete och mobilitet mellan de länder som deltar i Erasmus-samarbetet.

En översyn har gjorts av de administrativa proces-serna kring rekrytering, antagning och mottagande av internationella studenter med fokus på free movers, för att klargöra ansvar samt identifiera eftersatta områden. Arbetet har bland annat resulterat i en komplettering av universitetets Welcome Week med aktiviteter i samband med att de internationella studenterna lämnar universi-tetet.

Göteborgs universitet har en stark tradition av delta-gande inom SIDA-finansierade program för kapacitets-uppbyggnad. Inom Minor Field Studies (MFS)-program-met är Göteborgs universitet på andra plats i form av nationell tilldelning av medel. Samhällsvetenskapliga fakulteten och Sahlgrenska akademin är de två fakulte-teter där antalet stipendier är störst. Spridningen av stipendier mellan fakulteterna är god och alla fakulteter utom en har beviljats stipendier under året. Inom Linnaeus-Palme-programmet beviljades Göteborgs universitet nationellt sett mest medel 2015 och hamnar på en andra plats när det gäller antal beviljade projekt. Bland beviljade



projekt finns ett samarbete mellan institutionen för språk och litteraturer och University of Dar Es Saalam i Tanza-nia samt ett samarbete mellan Högskolan för scen och musik och El Sistema. Det senare samarbetet ska stärka kvaliteten på respektive musikutbildning såväl pedago-giskt som musikaliskt. Universitetet är även verksamt inom det SIDA-finansierade programmet för kapacitets-uppbyggnad Research Training Partnership Programme. Likaså ingår universitetet i ett projekt finansierat av Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) som ska skapa en plattform för utbildnings- och forskningssamarbete i global hälsa mellan ett antal svenska och vietnamesiska universitet.

Sahlgrenska akademin har genomfört ett projekt med namnet Certificate of International Merits (CIM). Pro-jektet har sitt ursprung vid den medicinska fakulteten vid Lunds universitet och ger studenter vid akademin möjlighet att samla internationella meriter både utom-lands och hemma i en elektronisk portfölj som redovisas i Diploma Supplement vid examen.

Studentmobilitet via utbytesavtalUniversitetet har under 2015 genomfört en översyn av alla universitetsgemensamma avtal för att kartlägga med vilka lärosäten och länder universitetet samarbetar, för att i nästa steg identifiera ett antal strategiska part-ners där kvalitetsdrivna samarbeten kan etableras och där balans kan uppnås över tid mellan antalet in- och utresande studenter och/eller personal.

Antalet inkommande studenter på utbytesavtal uppgår 2015 till 1 141 studenter. Detta är en ökning med drygt tre procent från tidigare år. 63 procent av de inkom-mande utbytesstudenterna är kvinnor. Flest studenter kommer från Tyskland som utgör 17 procent av det totala antalet inkommande utbytesstudenter. Därefter kommer studenter i störst utsträckning från Frankrike, Finland och Spanien. Antalet inkommande studenter från EU28/EES dominerar med 811 studenter och utgör 71 procent av de inkommande utbytesstudenterna. Antalet inkommande studenter från tredje land uppgår 2015 till 330 studenter vilket innebär en liten ökning jämfört med 2014. Flest studenter från tredje land kom-mer från Kina, Japan och Australien.

Antalet utresande studenter på utbytesavtal uppgår till 456 studenter, vilket är en nedgång med 15 procent från föregående år. 64 procent av utbytesplatserna upptas av kvinnliga studenter. Flest studenter reser ut inom EU-28/EES där Storbritannien, Frankrike och Spanien är de mest populära destinationerna. Sett till tredje land är det Japan, Kina och Singapore som är de mest populära värdländerna. Totalt har flest studenter åkt till Stor-britannien, Frankrike och Japan. Utbyten inom EU och EES-området står emellertid för en majoritet (cirka 59 procent) av alla utresande studenter på utbytesavtal. Detta kan sättas i relation till att det under 2015 fanns cirka 900 aktiva studentutbytesavtal med lärosäten inom EU och EES-området jämfört med cirka 230 aktiva student utbytesavtal med lärosäten i tredje land.

Tabell 26. Antal inresande studenter i LADOK inom utbytesavtal 2011–2015 (EU28 inkl EES samt tredje land)

2015 2014 2013 2012 2011

Antal inresande i utbytesavtal 1 141 1 102 1 193 1 086 1 052

varav kvinnor 722 697 764 669 667

varav män 419 405 429 417 385

Från EU28 och EES-området 811 786 913 833 834

varav kvinnor 505 506 592 524 538

varav män 306 280 321 309 296

Från tredje land1 330 316 280 253 218

varav kvinnor 217 191 172 145 129

varav män 113 125 108 108 89

1. Varav 21 studenter kommer från länder som står utanför EU28/EES men som är medlemmar i ERASMUS. (Turkiet: 21) Schweiz var behörigt att delta i Erasmus LLP tom 2013/2014, men inte i Erasmus+ from 2014/2015. Schweiz har 13 inresande studenter 2015. Makedonien var behörigt att delta inom Erasmus+ från läsåret 2014/2015.

Ovanstående tabell redovisar antal antagna studenter registrerade som studentutbyten i LADOK. Fördelningen mellan EU28/EES-området och tredje land har justerats för 2011, men totalen är densamma.


Det finns alltjämt en stor obalans mellan antalet in- och utresande studenter. Göteborgs universitet tog under 2015, emot 685 studenter fler än vad som reste ut. De största differenserna finns på utbytesavtal inom EU och EES-området.

Eftersom statistik för studentmobilitet som inte är traditionella studentutbyten inte ryms i universitetets studiedokumentaionssystem (LADOK) har universitetet de senaste åren bett fakulteterna om underlag som även täcker in andra mobilitetsformer, som utlandspraktik, examensarbeten utomlands, Minor Field Studies (MFS) och övriga fältstudiekurser. Dessa redovisas i tabell 28 Den stora ökningen återfinns inom olika former av utlandspraktik. Erasmuspraktiken har ökat med 35 pro-cent från 2014 vilket kan förklaras av den strategiska satsning på Erasmuspraktik som genomförts under 2015. Antalet lärarstudenter som genomfört sin verksamhets-förlagda utbildning utomlands har för 2015 ökat med 63 procent. De ökade siffrorna för olika former av utlandspraktik visar på en allt högre efterfrågan.

StudieavgifterArbetet med att förbättra kommunikationen med inter-nationella studenter, har fortsatt under 2015. Stort fokus har till exempel lagts på att göra den engelska webbsidan lättnavigerad och inspirerande. Extra service har också getts till antagna studenter från Kina och Indien, via skypesamtal och event tillsammans med Svenska Insti-tutet. I maj tog Göteborgs universitet i samarbete med Näringslivsgruppen inom Göteborg & Co samt Chalmers

emot en grupp presumtiva kinesiska studenter som ett led i att marknadsföra studentstaden Göteborg.

Verksamheten som finansierades av studieavgifter uppgick 2015 till 151 helårsstudenter, en markant ökning från förra årets 132 helårsstudenter. Av det totala antalet helårsstudenter utgör kvinnor 65 procent. Årets 151 hel-årsstudenter motsvaras av 282 individer.

Den allra största delen betalande studenter studerar på tvååriga masterprogram med engelska som undervis-ningsspråk. Flest betalande studenter studerar vid Sam-hällsvetenskapliga fakulteten, vilken också är den fakultet som har flest studenter registrerade på utbildningsprogram inom Erasmus Mundus. Övriga program med en stor andel betalande studenter återfinns framför allt vid IT-fakulteten, följt av Graduate School vid Handelshögskolan.

Antalet studenter som beviljades stipendium från Svenska Institutet minskade avsevärt 2015 då det största stipendieprogrammet drogs in. Trots minskade stipen-diemöjligheter är antalet helårsstudenter 2015 betydligt fler än förra året. En förklaring till ökningen är att anta-let studenter som själva finansierar sina studier har ökat.

Universitetet upplevde vissa svårigheter i samarbetet med Migrationsverket, främst med sökanden som var antagna med villkor och som ansökte om uppehålls-tillstånd. Att vara antagen med villkor innebär att en sökande vid anmälningstillfället inte uppfyller behörig-hetskraven för en kurs eller program, men har förutsätt-ningar för att bli behörig tills dess att kursen eller pro-grammet startar. Under förutsättning att den sökande blir behörig innan start, antas studenten till utbild-


Tabell 27. Antal utresande studenter i LADOK inom utbytesavtal 2011–2015 (EU28 inkl EES samt tredje land)

2015 2014 2013 2012 2011

Antal utresande i utbytesavtal 456 536 549 535 541

varav kvinnor 293 333 334 333 347

varav män 163 203 215 202 194

Till EU28 och EES-området 271 312 319 319 346

varav kvinnor 179 200 209 210 231

varav män 92 112 110 109 115

Till tredje land1 185 224 230 216 195

varav kvinnor 114 133 125 123 116

varav män 71 91 105 93 79

1. Varav 3 studenter studerat i länder som står utanför EU28/EES men som är behöriga att delta i Erasmus + programmet. Schweiz var behörigt att delta i Erasmus LLP tom 2013/2014, men inte i Erasmus+ from 2014/2015. Det finns åtta utresande till Schweiz 2015.

Ovanstående tabell redovisar antal antagna studenter registrerade som studentutbyten i LADOK.


ningen. Vissa svårigheter uppstod även med studenter som ansökte om uppehållstillstånd för studier på pro-gram inom Erasmus Mundus.

EU-finansierade utbildningsprojektGöteborgs universitet ingick 2015 i flera projektansök-ningar inom Erasmus+ programmet. Strategiska Part-nerskap har stått för en majoritet av dessa ansökningar, varav tre beviljades. Institutionen för svenska språket deltar i projektet LEXIA som koordineras från Island. Projektet bidrar till arbetet för att främja språklig mång-fald i Europa. Högskolan för scen och musik deltar i METRIC (Modernising European Higher Music Education through Improvisation) som koordineras från Estland och består av 14 deltagande musikhögsko-lor i Europa för studier på både kandidat- och master-nivå. Institutionen för pedagogik och specialpedagogik deltar i EdUCATe – EUropean nonviolent Conflict management for educators: Advocacy and Training. Projektet avser att utveckla metoder för lärare och studenter i konflikthantering.

SpråkstödVerksamheten inom enheten för akademiskt språk (ASK) är inriktad mot språkutvecklande stöd i svenska och engelska till både personal och studenter. ASK arbetar dels med utveckling av resurser för att stärka lärares arbete med akademiskt språk, dels med resurser för att stödja studenters arbete med att utveckla ett akademiskt språk. I angränsning till det som inom universitetet

betecknas akademiskt språk finns behov av kurser i svenska för såväl inkommande studenter som personal. Sådana kurser har genomförts inom ramen för enhetens verksamhet och i nära samarbete med institutionen för svenska språket. Under senare delen av 2015 har dess-utom frågor kring behov av språkkurser i engelska för inkommande studenter väckts.

Genom ASK representeras Göteborgs universitet i det nordiska samarbetet Nätverket för universitetens og hög-skolornas språk- och studieverkstäder. Under 2015 med-verkade enheten i den årliga nätverksträffen som ägde rum vid Högskolen i Oslo og Akershus. Under 2015 genomför-des också ett Erasmus-utbyte med Språkcentrum vid Hel-singfors universitet. Vidare har Göteborgs universitet genom ASK också representerats i European Association for the Teaching of Academic Writing – ett europeiskt nät-verk för lärare inom akademiskt skrivande och språk, samt i den nordamerikanska motsvarigheten NCTE National Council of Teachers of Academic Writing.

Hållbarhetsperspektiv i utbildningenGöteborgs universitet har varit ett miljöcertifierat läro-säte i över tio år. Hållbar utveckling är ett fortsatt prio-riterat område och lärosätet prövar alltid de sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenserna i ett längre tidsperspektiv och låter dem påverka hela verksamheten (se vidare Hållbar utveckling). Göteborgs universitet har som målsättning att bli ett av Europas ledande universitet inom området och har Sveriges bredaste utbud av utbild-ningar inom miljö och hållbar utveckling.

Tabell 28. Antal utresande studenter inom mobilitet utöver traditionella studentutbyten 2011–2015

2015 2014 2013 2012 2011

Linnaeus Palme 10 18 12 7 13

Övriga studier inom övriga studieformer (t.ex språkkurser, studiebesök, konferenser) 528 352 512 407 280

Minor Field Studies (MFS) 53 72 80 71 53

Fältstudier utöver MFS 343 339 504 114 244

Examensarbete utomlands utöver MFS-stipendier 143 162 49 155 —

Erasmuspraktik 69 512 61 721 47

Praktik utöver ERASMUS-finansierad praktik 3193 2683 2393 136 —

1. Notera att denna siffra korrigerades i samband med årsredovisningen 2013 på grund av mätfel.2. Notera att resultatet from 2014 baseras på en ny mätmetod, vilket felaktigt ger en lägre siffra än för 2013. 3. From 2013 lades även utlands-VFU med i dessa siffror. Totalt 98 lärarstudenter gjorde en utlands-VFU under 2015.

Tabell 28 baseras på statistik insamlad från institutionerna. Denna rör mobilitetstyper som i dagsläget inte kan hämtas ur universitetsgemensamma system. Siffrorna är inte helt tillförlitliga då institutionernas förutsättningar för statistikinsamling varierar.


Hållbarhetsmärkning av kurser och programGöteborgs universitet har tillämpat miljömärkning av kurser och program sedan 2006. Under 2014 fastställdes nya mer specifika kriterier för hållbarhetsmärkning samt en ny ordning för märkningen. Kurser och pro-gram kan numera märkas som hållbarhetsfokuserade eller hållbarhetsrelaterade. Målet med revideringen var att skapa en tydlig, trovärdig och transparent hållbar-hetsmärkning som är förankrad i lärandemål och kurs-planer/utbildningsplaner. Det ska numera framgå tydligt i kursens/programmets lärandemål att något av kriteri-erna uppfylls. De nya kriterierna har använts sedan hös-ten 2014. Några institutioner har under 2015 haft krite-rierna som utgångspunkt när de utvecklat kurser och skrivit nya kursplaner. Andra institutioner har i ett för-sta steg granskat alla kursplaner utifrån kriterierna.

VerktygslådorSedan april 2015 har samtliga fakulteter egna webbase-rade verktygslådor med material, exempelvis litteratur-förslag, uppslag till lärandemål och lärandeaktiviteter, länkar och interna resurser på universitet. Verktygs-lådorna ska ge lärare stöd och vägledning i deras arbete med att integrera hållbar utveckling i kurser och program. Arbetet med att anpassa innehållet till respektive fakultet pågår. Verktygslådorna har utformats som ämnesguider, libguides (verktyg för att samla och visa informations-resurser), och återfinns på universitetsbibliotekets webbplats. Under hösten genomfördes tre universitets-gemensamma workshopar för lärare, där de under handledning fick prova på att använda verktygslådan för att integrera hållbar utveckling i egen kurs eller program.

Exempel på fakultetsspecifikt hållbarhetsarbeteVid Sahlgrenska akademin får alla nya programstudenter vid fakulteten en introduktionsföreläsning i miljö och hållbar utveckling av fakultetens miljösamordnare. Syftet är att ge studenterna en inblick i samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling, såväl ekologisk som social och ekonomisk hållbarhet. Speciellt behandlas klimat- och kemikaliefrågornas koppling till hälsa. Det ges även en historisk tillbakablick på miljöarbetet samt informeras om hur miljöledningsarbetet vid fakulteten går till. Där-utöver får studenterna konkreta tips på vad de själva kan göra i sitt vardagliga liv. Flera utbildningsprogram kopplar introduktionsföreläsningen till mera ingående övningar om till exempel sitt eget och sjukvårdens ekologiska fotavtryck.

Fakulteten har sedan 2007 en plan för integrering av hållbar utveckling i utbildningen. Det nuvarande nät-verket för integrering av hållbar utveckling består av representanter från samtliga utbildningskommittéer samt studenter. Under 2015 startade nätverket en lunchläsecirkel inom hållbar utveckling där ledamöter träffas och diskuterar vetenskapliga artiklar inom håll-bar utveckling.

Koppling till arbetsmarknadenAnknytning till arbetsmarknaden är viktig för verksam-heten och skapas genom att externa aktörer är delaktiga i olika aktiviteter inom universitetet. Institutioner och fakulteter har bjudit in alumner till träffar, mötesplatser för näringsliv och offentlig verksamhet, examens-högtider och jubileer. Alumnerna har bidragit med erfa-renheter från yrkeslivet, som inspirationsföreläsare för studenter och deltagare på arbetsmarknadsdagar. De har tagit emot praktikanter, stöttat vid examensarbeten, anlitats som mentorer och handledare och deltagit i utbildningsmässor.

Numera sker ofta kontinuerliga kontakter med alumner, och ett aktivt nätverkande dem emellan, via facebookgrupper och LinkedIn. Såväl centrala alumnfunktionen som fakulteter, institutioner, och även utbildningsprogram, initierar och underhåller nätverk och skickar dessutom regelbundet ut alumn-nyhetsbrev.

Några exempel från särskilda evenemang som ger kon-takt med framtida arbetsmarknaden är MY-dagen (Mate-matik i yrkeslivet), Arkeologidagen, Förvaltningshögsko-


Paula Busic, som är alumn från Idrottshögskolan, tränar simmare.


lans dag och SGS-dagarna (School of Global Studies). Högskolan för design och konsthantverk höll i november en konferens, Growing with Design, som satte speciellt fokus på alumner och kunskap producerad inom det unika masterprogrammet Child Culture Design.

Högskolan för scen och musiks studenter, lärare och ledning har god kontakt med kulturliv och skola genom olika nätverk och många samarbeten bedrivs på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Vid Sam-hällsvetenskapliga fakulteten bjuds alumner inom fors-karutbildningen in till regelbundna träffar för att disku-tera utbildningens relevans och doktorers karriärvägar. Handelshögskolan har arbetat aktivt med alumnverk-samhet sedan 2003 och har idag ett alumnnätverk med över 27 000 medlemmar. I samband med att Handels-högskolan deltog i utbildningsmässor i Kina i oktober arrangerades alumnträffar i Beijing och Shanghai, som också var öppna för alumner från övriga delar av Göteborgs universitet.

Antalet alumner som anmält sig till universitetets cen-trala alumnnätverk uppgår till totalt drygt 17 000. Det stora flertalet bor och verkar i Västra Götalandsregio-nen men många är utspridda över världen, och det finns en spridning i över 70 länder.

Varje år bjuder universitetets centrala alumnfunktion in till en större alumnträff, som 2015 vände sig till yngre alumner under temat personlig utveckling. I samarbete med Chalmers och Connect Väst har universitetets alumnverksamhet även arrangerat välbesökta frukost-möten för att sammanföra näringsliv och akademi.

Offentlig verksamhet, företag och organisationer som vill samarbeta med studenter och alumner när det gäller jobb, praktik och examensarbete/uppsats, har under året ökat i Göteborgs universitets annonsportal.

På lärarutbildningarnas verksamhetsförlagda kurser bemannas kurserna främst av adjungerade lärare, dess-utom engageras regelbundet externa föreläsare. Examens-ordningen för lärarutbildningen kräver att samtliga studenter fullgör verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng och det finns en väl etablerad sam-verkan mellan lärarutbildningen och skolhuvudmännen i Göteborgsregionen.

UppdragsutbildningUniversitetet har en aktiv roll när det gäller bildning, fri kunskapsutveckling och livslångt lärande. I denna roll lig-ger bland annat att erbjuda uppdragsutbildning. All upp-dragsutbildning ska utveckla uppdragsgivarens verksam-het och de yrkesverksammas möjlighet att såväl fördjupa

som uppdatera och bredda sina kunskaper för ett livslångt lärande. Den ska samtidigt stärka Göteborgs universitet genom att utveckla universitetets utbildning och forskning i samverkan med näringsliv och offentlig sektor.

Den utbildning som universitetet ger på uppdrag av en arbetsgivare ges alltid med samma höga akademiska kvalitet som den reguljära utbildningen och har därmed alltid en vetenskaplig eller konstnärlig grund. Uppdrags-utbildningen knyter an till det aktuella forskningsläget och bygger på arbetsformer som främjar ett kritiskt för-hållningssätt. Den är en integrerad del av universitetets utbildnings- och samverkansuppdrag och berikar inte enbart de enskilda arbetsplatserna utan även universite-tets verksamhet.

Uppdragsutbildningen har under året givit 77 miljo-ner kronor i intäkter. Detta är 18 procent mer än före-gående år. Av uppdragsgivarna kommer nästan hälften (49 procent) från andra statliga myndigheter.

Göteborgs universitet ger idag uppdragsutbildning för ett flertal olika uppdragsgivare. Till dessa hör bland annat Skolverket som är en viktig uppdragsgivare för många av universitetets fakulteter och Socialstyrelsen som både finansierar och administrerar specialistkom-petenskurser (SK-kurser) för läkare under vidareutbild-ning. Andra större uppdragsgivare är Sveriges Kommu-ner och Landsting (SKL), Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad och Göteborgsregionens Kommunal-förbund (GR).

Vid institutionen för socialt arbete har fem uppdrags-utbildningar genomförts under hösten. Målgruppen är socionomer eller motsvarande med flera års arbetslivs-erfarenhet. Det är framför allt socialtjänsten samt individ- och familjeomsorgen i Göteborgs Stad och dess krans-kommuner som är uppdragsgivare. En av utbildningarna är masterkursen Socialt arbete med ensam kommande

Övrigt, 18%

Kommuner och landsting, 23%

Diagram 3. Uppdragsutbildning 2015

Statliga myndigheter, 49%

Svenska företag och affärsverk, 10%


barn och unga. Kursen behandlar aktuell forskning och teoribildning kring ensamkommande barn och unga med fokus på erkännande, kris och trauma, risk- och skyddsfaktorer samt transnationalism. Under kursens gång har deltagarna bland annat fått kritiskt granska och utveckla vård- och genomförandeplaner. Totalt har 21 personer läst kursen under hösten.

2015 uppgick det totala antalet helårsstudenter inom uppdragsutbildningen till 682. Det är en ökning med 49 helårstudenter sedan föregående år. Störst andel helårs-studenter finns inom det samhällsvetenskapliga utbild-ningsområdet följt av undervisningsområdet. Förra året var förhållandet mellan utbildningsområdena det omvända. Andelen kvinnor som deltar i uppdragsutbild-ning är fortsatt hög, 77 procent av det totala antalet individer (3 723 av totalt 4 821), även om andelen har minskat med två procentenheter sedan föregående år.

Ekonomiskt resultat och kostnad per prestation – utbildning på grundnivå och avancerad nivåUtfallet av takbeloppet justerat för decemberprestatio-ner för 2014 visar på ett underskridande på 22,1 miljo-ner kronor. Detta utfall stämmer överens med lämnade prognoser under året. En bidragande orsak till under-skridandet är den kraftiga utbyggnaden av utbildningar inom hälso- och sjukvårdsområdet samt inom lärar- och förskollärarutbildningarna. Utbyggnaden under året har skett med förändrade förutsättningar vad gäller antal och inriktning på nya utbildningsplatser. De sparade prestationerna uppgår vid årets slut till 51 miljoner kro-nor. Antalet helårsstudenter som avräknas mot takbe-loppet har ökat med 325 helårsstudenter till 24 512. Prestationsgraden har däremot minskat något från 85 procent till 84,3 procent mellan 2014 och 2015.

Utbildningsverksamheten på grundnivå och avance-rad nivå redovisar 2 296 miljoner kronor i totala intäk-

ter under budgetåret. En ökning med 99 miljoner kro-nor eller 4,5 procent jämfört med 2014. Ökningen beror på pris- och löneomräkning av anslaget samt på nya utbildningsplatser inom hälso- och sjukvårdsområdet samt inom lärar- och förskollärarutbildningarna. Dess-utom kvalitetsförstärktes prislapparna inom hum/sam-området och inom undervisningsområdet från och med halvårsskiftet. Verksamheten är till 90 procent finansie-rad av anslag. Av intäkterna utgör anslags- och bidrags-finansierad verksamhet 2 195 miljoner kronor (96 pro-cent) och uppdragsverksamhet (beställd utbildning och uppdragsutbildning) 101 miljoner kronor (fyra procent).

De totala kostnaderna uppgår till 2 265 miljoner kronor, en ökning med 88 miljoner kronor eller fyra procent jämfört med föregående år. Bland kostnaderna ökar personalkostnaderna med 40 miljoner (nästan tre procent) och driftkostnaderna ökar med 57 miljoner kronor (nästan 13 procent) medan lokalkostnaderna minskar med tio miljoner kronor (tre procent).

Ökningen av personalkostnaderna kommer att fortsätta under kommande år beroende på nya utbildningsplatser och på kvalitetsförstärkningar av prislapparna inom utbildningsområdena humaniora och samhällsvetenskap samt inom undervisning.

Årets kapitalförändring inom utbildning på grund-nivå och avancerad nivå redovisar ett överskott på 31 miljoner kronor, att jämföra med ett överskott på 20 miljoner kronor för föregående år. Av årets överskott återfinns 35 miljoner kronor inom anslags- och bidrags-finansierad utbildning. Här redovisades ett överskott på 18 miljoner kronor föregående år. Uppdragsverksamhe-ten redovisar ett underskott på fyra miljoner kronor, att jämföra med ett överskott på två miljoner kronor före-gående år.

I den finansiella redovisningen görs en specifikation av avgiftsfinansierad verksamhet enligt regleringsbrev.


Tabell 29. Prestationer och kostnader 2013–2015

2015 2014 2013

Helårsstudenter1 24 899 24 485 25 135

Helårsprestationer1 20 978 20 791 21 034

Utfärdade examina 6 908 6 716 6 568

Kostnad för anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå, tkr 2 159 619 2 094 469 1 992 010

Kostnad per helårsstudent, kr 86 735 85 541 79 252

Kostnad per helårsprestation, kr 102 947 100 739 94 704

1. Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning


Inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå bedrivs beställd utbildning och uppdragsutbildning samt utbildning för studieavgiftsskyldiga studenter. För de båda förstnämnda utbildningarna redovisas ett underskott om 3,9 miljoner kronor för 2015 och ett ackumulerat överskott till och med 2015 på drygt 13 miljoner kronor. För utbildning av studieavgiftskyldiga studenter redovisas ett överskott om 5,8 miljoner kro-nor för 2015 och ett ackumulerat underskott på 0,2 miljoner kronor.

Överskottet inom utbildningen på grundnivå och avancerad nivå har ökat jämfört med föregående år. Detta beror till delar på förändrade förutsättningar under året när det gäller utbyggnadstakt för nya utbild-ningsplatser och nya medel till kvalitetsförstärkning. Resursinsatserna kommer att öka under kommande år för att svara upp emot önskade kvalitetsförstärkningar och för att matcha ökade anslag.

Anslagsmedel har använts för samfinansiering av bidragsfinansierad verksamhet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå med ett belopp uppgå-

Tabell 30. Redovisning av intäkter och kostnader för grundläggande högskoleutbildning 2015 (miljoner kronor)

Grundläggande högskoleutbildning

Anslags- och bidrags finansierad

grundutbildning Uppdragsutbildning Summa

Intäkter av anslag 2 074,8 2 074,8

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 79,7 100,8 180,5

Intäkter av bidrag 40,4 0,2 40,6

Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0

Summa intäkter 2 194,9 101,0 2 295,9

Kostnader för personal –1 337,4 –74,5 –1 411,9

Kostnader för lokaler –293,0 –13,0 –306,0

Övriga driftkostnader –483,1 –15,9 –499,0

Finansiella kostnader –2,4 –0,1 –2,5

Avskrivningar –43,7 –1,4 –45,1

Summa kostnader –2 159,6 –104,9 –2 264,5

Verksamhetsutfall 35,3 –3,9 31,4

Transfereringar

Medel som erhållits från statsbudgeten 10,9 10,9

Medel som erhållits från myndigheter 14,3 14,3

Övriga erhållna medel 10,9 0,1 11,0

Lämnade bidrag –36,1 –0,1 –36,2

Saldo transfereringar 0,0 0,0 0,0

Årets kapitalförändring 35,3 –3,9 31,4

ende till 6,7 miljoner kronor. Föregående år uppgick samfinansieringen till 6,5 miljoner kronor.

Kostnaderna för anslagsfinansierad utbildning har under 2015 ökat med drygt fyra procent samtidigt som prestationstalen ”helårsstudenter” och ”helårsprestatio-ner” ökat med 1,7 procent respektive 0,9 procent jäm-fört med föregående år. Kostnaden per helårsstudent har ökat med 1 194 kronor eller med 1,4 procent, jämfört med 2014. Kostnaden per helårsprestation har ökat med 2 208 kronor eller med 2,2 procent jämfört med 2014.

Verksamhetens ”output” i form av prestationer har ökat något, samtidigt som kostnaderna har ökat i högre omfattning. Produktivitetsutvecklingen har därmed varit negativ i någon mån. Detta beror i hög grad på beslutade resursförstärkningar av prislappar till nämnda utbild-ningsområden. Att tilldelade resurser ökar och används i större omfattning torde ge en förbättrad kvalitet i verk-samheten som är positivt för studenterna. Ytterligare sats-ningar under kommande år på kvalitetshöjande åtgärder genom disposition av balanserade överskott förväntas ge en fortsatt ökad kostnad per prestation.



Särskilda återrapporteringskrav och nationella enheterNationellt centrum för matematikutbildning (NCM)Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) är det av Sveriges regering utsedda resurscentrumet för matematik. Detta centrum har till uppgift att samordna, stödja, utveckla, genomföra och följa upp insatser som främjar svensk matematikutbildning i förskola, skola och vuxenutbildning. Uppdraget är nationellt, vilket innebär att NCM finns till för lärare, skolor, skolhuvud-män med flera i hela landet. Dessutom ingår det i upp-draget att stimulera och sprida ämnesdidaktisk forsk-ning i matematik.

De ekonomiska förutsättningarna för verksamheten utgörs av medel från regeringen, men också av intäkter från projekt, personalens medverkan med expertis samt försäljning av material som tas fram vid NCM. Projekt-medel kommer framförallt från Skolverket. Vid årets slut hade enheten 19 anställda (motsvarande drygt 16 heltidsanställningar). Dessutom har NCM under året anlitat forskare och lärare från Göteborgs universitet, andra lärosäten och skolor.

Ett viktigt verktyg för att nå ut till lärare i hela landet är den omfattande och innehållsrika webbplats som NCM driver. Webbplatsen behöver ständigt förnyas och uppdateras och under hösten 2015 har arbetet särskilt inriktats på den del av webbplatsen som riktar sig till lärare i förskolan. En annan hörnpelare i verksamheten är tidskriften Nämnaren som under 2015 utkommit med fyra nummer. Nämnaren bidrar starkt till möjligheten att sprida goda exempel och idéer till landets matema-tiklärare och den är även viktig som kanal för mötet mellan ämnesdidaktisk forskning i matematik och lärar-praktiken. Den enda nordiska forskningstidskriften med inriktning mot matematikdidaktik, Nordisk Matema-tikdidaktik (NOMAD), har också haft ett framgångsrikt utgivningsår. För NOMAD har särskilt möjligheten till ”open access” diskuterats under året och en lösning på möjligheten till fri tillgång till artiklarna är på gång.

Tabell 31. Intäkter och kostnader 2013–2015 Nationellt centrum för matematikutbildning (miljoner kronor)

2015 2014 2013




Under 2015 har NCM:s lokaler renoverats och byggts om för att bli än mer ändamålsenliga och representativa, samt för att säkerställa en god fysisk arbetsmiljö. Ombyggnationerna har också inneburit att enhetens matematikverkstad fått nya och fräscha lokaler som är uppskattade av de lärare som tagit del i de fortbildningar som erbjudits. En annan utåtriktad verksamhet är de seminarier som hållits, och som filmats och lagts ut på nätet för att öka tillgängligheten. Personal från NCM har medverkat i olika sammanhang med insatser som handlat om fortbildning av lärare och utveckling av matematikundervisning, bland annat i samverkan med Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Kungliga Vetenskapsakademien och Sveriges Kommuner och Lands-ting. NCM har även fortsatt samarbetet med Sveriges matematiklärarförening, och bland annat medverkat vid deras sommarkurs.

Ett stort åtagande under 2015 var att arrangera den internationella konferensen för Kangarou sans frontiéres (Kängurutävlingen). NCM har under många år organi-serat detta arbete i Sverige, för att stimulera elevers intresse för matematik med utmanande matematikuppgifter, och många elever och lärare deltar varje år. Kängurutävlingen är ett internationellt samarbete och detta år arrangerades alltså den internationella konferensen av NCM. Konfe-rensen mottogs positivt av de drygt 150 delegaterna som kom från olika 60 länder.

Arbetet med fortbildningssatsningen Matematiklyftet har också varit fortsatt intensivt under 2015. NCM har medverkat i planeringen av hela satsningen, i samverkan med Skolverket, men också arbetat konkret med fram-tagning och granskning av material, utbildning av rekto-rer och filmning av matematiklektioner. Under året har fyra moduler med inriktning mot informations- och kommunikationsteknik och matematik tagits fram till Matematiklyftet, vilket bland annat innefattat ett inten-sivt samarbete med forskare från andra lärosäten. Arbe-tet inkluderar även ett fortsatt stöd till skolor och kom-muner som vill arbeta vidare med Matematiklyftets idéer. De utvärderingar av Matematiklyftet som hittills presenterats visar att projektet varit framgångsrikt och att det har förutsättningar att sätta spår i matematik-undervisning och lärarutbildning för lång tid framåt.

Sammanfattningsvis har 2015 inneburit ett intensivt och framgångsrikt år för NCM. Under hösten 2015 har enheten initierat ett projekt som riktar sig till skolperso-nal som möter nyanlända elever och ska undervisa i mate-matik eller stödja elevernas lärande på annat sätt. Pro-jektet kommer att utvecklas under kommande år.


Överst: Axel Yung och Liis Ring går på Konstnärlig kandidatutbildning i Musik- och ljudproduktion vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet.Nederst från vänster: Karl Bertilsson går Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram, inriktning nationalekonomi och Fen Bin från Kina läser Masters in International Administration and Global Governance.


Arbetsmiljö som inspirerar

ARBETSMILJÖ SOM INSPIRERAR

Kvaliteten i universitetets verksamhet är beroende av en god arbetsmiljö och attraktiva arbetsplatser. Universitetet arbetar aktivt för att rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare och studenter och att ge dem en stimulerande arbetsmiljö med goda möjligheter att utvecklas. Att möjliggöra det goda ledarskapet och delaktiga medarbetare är prioriterade områden som kontinuerligt utvecklas. En jämn könsfördelning och lika villkor ska vara en självklarhet i hela organisationen.

Attraktiv arbetsplatsDet råder stor konkurrens om att rekrytera och behålla forskare och lärare mellan lärosäten i Sverige och internationellt. För universitetet är attraktiva arbetsvillkor, goda möjligheter till meritering och kompetensutveckling samt en inspirerande arbetsmiljö viktiga förutsättningar för att rekrytera och behålla medarbetare. Under 2015 har antalet anställda vid universitetet ökat med över 280 personer och överstiger 6 000 anställda.

Universitetets anställdaGöteborgs universitet har 6 189 (5 462 heltidsekvivalenter) personer anställda i december 2015, varav 58 procent är kvinnor och 42 procent är män. Under 2015 har främst antalet anställda lärare, doktorander och administrativ personal ökat. Doktorandanställningarna har ökat, efter en nedgång mellan åren 2012 och 2014 (se Spetsutbildning på forskarnivå i avsnittet Forskning som påverkar). Andelen tillsvidareanställda är 61 procent vilket återspeglar villkoren för sektorn i stort. Medelåldern för de anställda är förhållandevis hög och en stor andel kommer att gå i pension under den närmaste tioårsperioden. Av samtliga tillsvidareanställda beräknas 37 procent gå i pension till och med 2025. Av universitetets tillsvidareanställda professorer, universitetslektorer, universitetsadjunkter och övrig undervisande och forskande personal – det vill säga kärnkom

petensen – beräknas 41 procent avgå med ålderspension under perioden. Möjligheten att kvarstå i anställningen till 67 år innebär en viss osäkerhet i prognosen. För att behålla medarbetare till ordinarie pensionsålder och därmed öka möjligheterna till generationsväxling har universitetet en generös delpensionspolicy. Centrala medel finansierar 20 procent av del pensionsledigheten och flera fakultetsområden finansierar en högre omfattning av ledighet.

Kommande pensionsavgångar berör en hög andel av universitetets personal varför verksamheten måste trygga återväxten genom bland annat utökad antagning av doktorander samt satsningar på meriteringsanställningar, tydliga karriärvägar och effektiva rekryteringsprocesser. Flera fakulteter har särskilda satsningar för att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen och säkerställa kompetensförsörjningen i verksamheten. Sahlgrenska akademins fakultetsstyrelse inrättade i början av året ett fakultetsövergripande råd för rekrytering. Rådet ska arbeta övergripande med akademins kompetensförsörjningsplanering och fungera som stöd till prefekter i samband med rekrytering av lärare. Inom bland annat konstnärliga fakultetsområdet pågår arbetet med att förbättra anställningsförhållanden genom strategisk planering av anställningarnas längd, sysselsättningsgrad och möjlighet till kompetensutveckling.

De stora fluktueringar som sker i utbildningsuppdraget inom utbildningsvetenskapliga fakultetsområdet skapar specifika utmaningar för kompetensförsörjningen. Ett kraftigt ökat rekryteringsbehov uppstod under 2015 som följd av utökning av lärarutbildningen.

I december 2015 var, liksom föregående år, 39 procent av de anställda inom universitetet visstidsanställda. Den höga andelen visstidsanställda förklaras av att det inom högskolesektorn, utöver tidsbegränsningsmöjligheterna i Lagen om anställningsskydd (LAS), finns tidsbegränsade anställningar med stöd i Högskoleförord

Göteborgs universitet ska år 2020 ha ökat sin attraktivitet som arbetsplats genom en ändamålsenlig organisation, ett aktivt ledarskap och stärkt delaktighet för medarbetare och studenter på alla nivåer.


ningen. Av det totala antalet visstidsanställningar utgör doktoranderna 34 procent, allmän visstidsanställning enligt LAS 27 procent, meriteringsanställningar (biträdande universitetslektor, forskarassistent och postdoktor) 12 procent och vikariat 9 procent. En dryg tredjedel av de allmänna visstidsanställningarna utgörs av forskare och biträdande forskare. Avseende undervisande personal som är anställda på vikariat finns en skev könsfördelning där kvinnor innehar närmare 70 procent av vikariaten.

Universitetet har som målsättning att minska andelen visstidsanställda och skapa tydliga karriärvägar för anställda i tidsbegränsade meriteringsanställningar. Antalet anställda i meriteringsanställningar har också

Tabell 32. Antal årsarbetare per personalkategori och kön 2011–2015 (heltidsekvivalenter)

2015 2014 2013 2012 2011

Personalkategori Kvinnor Män Total Kvinnor Män Total Kvinnor Män Total Kvinnor Män Total Kvinnor Män Total

Professorer 160 378 538 139 373 512 139 369 508 138 359 496 125 375 500

Lektorer 471 408 879 447 405 852 413 381 794 407 361 768 364 341 705

Lektorer, biträdande 28 23 60 19 23 42 15 16 31 3 13 16 6 8 14

Adjunkter 198 117 316 192 113 305 196 115 311 184 129 312 202 140 342

Forskarassistent 22 28 49 21 30 51 22 26 47 29 32 61 36 41 78

Postdok 90 88 178 91 70 160 77 48 125 81 59 140 91 64 155

Doktorandanställning 450 337 787 414 281 695 431 298 729 456 300 757 414 282 696

Annan undervisande och forskande personal 361 273 633 339 274 613 342 284 625 314 270 584 305 245 551

Adm Personal 952 274 1 226 903 271 1 173 898 268 1 166 848 233 1 081 843 232 1 075

Teknisk Personal 342 292 634 344 282 627 354 293 647 362 310 672 397 341 738

Bibliotekspersonal 117 45 161 112 46 158 108 46 154 105 39 144 113 39 152

Summa 3 190 2 271 5 462 3 018 2 166 5 188 2 995 2 142 5 137 2 928 2 104 5 031 2 897 2 108 5 004

Nya forskningsfartyget Skagerak kommer att vara 45 meter långt när det är färdigt och ha ett deplacement på cirka 900 ton. Fartyget byggs vid varvet Nauta Shiprepair i Polen och Michael Klages, föreståndare för Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, besökte varvet när delarna började svetsas samman.

ökat under de senaste tre åren. Särskilt kan anställning som biträdande lektor numera bedömas vara en anställningsform med relativt stor spridning i verksamheten. Flera fakulteter har även genomfört särskilda satsningar för att öka andelen meriteringsanställningar. Vid institutionen för geovetenskaper ges till exempel stöd till externa forskningsansökningar för att skapa medel för meriteringsanställningar. Stödet i ansökningsprocessen ges av institutionens professorsgrupp. Sahlgrenska akademin utlyser årligen, sedan 2013, återvändarbidrag för unga forskare som återvänder efter en period som postdoktor utomlands. Flera av Handelshögskolans institutioner har tagit ett strategiskt beslut om att i första hand rekrytera biträdande universitetslektorer.


Ledningskompetens omfattar dels ledningsuppdrag som dekan eller prefekt, dels personer anställda på olika chefsbefattningar. Kärnkompetens definieras som lärare (till exempel professorer, universitetslektorer och universitetsadjunkter), forskare och doktorander. Stödkompetens definieras som tekniska och administrativa tjänster samt bibliotekspersonal. Fördelningen mellan kompetenskategorierna är stabil över tid (se tabell 33).

Könsfördelningen inom gruppen med olika ledningsuppdrag varierar. Fördelningen mellan män och kvinnor inom dekangruppen är fortsatt jämn. När det gäller uppdraget som prefekt har andelen kvinnor minskat något jämfört med 2014 och motsvarar 37 procent. I gruppen studierektorer är andelen kvinnor 56 procent, en ökning med fem procentenheter sedan föregående år. Könsfördelningen i gruppen med uppdrag som föreståndare är, liksom föregående år, jämn (se tabell 34).

Rekryteringsmål för professorerRegeringen har 2012 angivit ett rekryteringsmål för universitetets rekrytering av professorer. Under perioden 2012–2015 ska minst 40 procent av de professorer som anställs vara kvinnor. Utifrån en för ändamålet utarbetad handlingsplan har sedan 2012 en särskild satsning genomförts. Satsningen ska göra det möjligt för lektorer och forskare som är kvinnor att meritera sig för befordran till professor. Sammanlagt 13 miljoner kronor har avsatts för genomförandet, vilket främst består i tid för forskning och meriteringsmöjligheter. Totalt har närmare 100 lärare och forskare medverkat i projektet och över 80 månaders forskningstid har avsatts. Flera av de lektorer som medverkat i projektet har redan befordrats till professor och fler väntas prövas för befordran under kommande år.

I handlingsplanen ryms även åtgärder för att uppnå en jämställd fördelning bland de professorer som rekryteras till lärosätet genom utlysning i konkurrens. Innan utlysningar av anställning som professor ska sökkommittéer alltid tillsättas för att undersöka om det finns meriterade kvinnor som kan tänkas söka. Dessa ska i sådana fall uppmuntras att söka. Av tabell 35 framgår att andelen kvinnor av nyrekryterade professorer under 2015 uppgår till 51 procent (exklusive adjungerade professorer). Andelen är en ökning i jämförelse med föregående år och resultatet kan härledas till universitetets särskilda handlingsplan. För perioden 2012–2015 är 41 procent av de nyrekryterade professorerna kvinnor och därmed har rekryteringsmålet uppnåtts. Fortfarande föreligger dock en ojämn könsfördelning inom professorskategorin men andelen kvinnor utgör drygt 30 procent av det totala antalet professorer. Andelen nyrekryterade lektorer som är kvinnor har ökat något sedan föregående år och återspeglar i hög grad könsfördelningen i kategorin i övrigt.

Kvalitetsutveckling i administration och HR-processerUtveckling av universitetets administration och HRprocesser pågår kontinuerligt och har under året särskilt präglats av att löneadministrationen ska överföras till Statens servicecenter. Ett omfattande arbete har påbörjats för att identifiera och utveckla universitetets gemensamma PA/HRprocesser och att förbereda övergången till nya ITsystem för lönehantering och rekryteringsprocesser. Arbetet har involverat samtliga institutioner och kommer i förlängningen att påverka alla medarbetare. Därutöver innebär överföringen av löneadministrationen att personal följer med till Statens servicecenter och att universitetet därmed måste säkra en kvarvarande löneadministrativ kompetens.

Under året har en ny lönepolicy samt nya generella lönekriterier för samtliga medarbetare utarbetats. Policyn anger grunderna för universitetets lönebildning och förtydligar att lönerevision ska genomföras vid fastställda revisionstillfällen och att övriga justeringar av lön ska undvikas. Parallellt med implementering av ny lönepolicy pågår ett arbete med att begränsa universitetets relativt höga löneglidning. I detta ligger ett fokus på att professionalisera det akademiska ledarskapet genom utbildningar i bland annat lönesättande samtal och hur lön kan användas som styrmedel för verksamhetsutveckling.


Kvinnor Män2013

Kvinnor Män2014

Kvinnor Män2015

Diagram 4. Antal meriteringsanställningar per kön 2013–2015

0

40

20

60

80

100

%

Postdoktor Biträdande lektorForskarassistent

21

21

92

17

26

48

16

22

79

24

31

70

28

23

86

34

28

84


Universitetet har en generell rutin om årlig lönerevision per den 1 oktober, så även för 2015. Utvecklingen mot lönesättande samtal för Sacomedlemmar har fortsatt och lönerna för drygt hälften av alla Sacomedlemmar fastställs genom lönesättande samtal. Universitetets lokala löneavtal har anpassats för att lönesättande samtal ska vara normalmodell för lönerevision.

Beträffande genomförda kollektivavtalsförhandlingar har ett nytt arbetsmiljöavtal träffats med personalorganisationerna. Ett avtal om användning av lokala omställningsmedel har förhandlats färdigt och gäller från 2016 medan avtalsförhandling om ett nytt lokalt kollektivavtal pågått under hösten men förväntas slutföras i början av 2016.

Universitetet har under flera år arbetat för att kvalitetssäkra rapportering av bisysslor och minska risken

för exempelvis förtroendeskadliga uppdrag bland anställda. Under 2015 infördes därför en kvartalsvis uppföljning av rapporterade bisysslor för de medarbetare som har en fortlöpande skyldighet att hålla arbetsgivaren informerad om sidouppdrag.

Kvalitetsarbetet vid den gemensamma förvaltningen har under året intensifierats och systematiserats genom reviderade handlings och verksamhetsplaner. Med inspiration från fakulteternas metod för kvalitetsarbete i utbildning och forskning har ”audits” använts för att utveckla verksamheten. Enhetsauditsen har bland annat bidragit till en bättre struktur kring interna möten och möten med verksamheten, att styrdokument uppdaterats och att webbsidor reviderats. Administrativa verksamhetdialoger är ett annat verktyg för att utveckla kvaliteten inom administrationen. Höstens dialoger fokuserade

Tabell 35. Antal nyrekryterade lärare fördelat på kön under perioden 2012–2015

2015 2014 2013 2012

AntalAndel kvinnor/

män i % AntalAndel kvinnor/



män i %

Professorer1 65 51/49 56 39/61 48 27/73 38 45/55

Universitetslektorer 147 56/44 116 50/50 106 48/52 80 49/51

Universitetsadjunkter 34 76/24 22 55/45 17 88/12 15 73/27

1. Exklusive adjungerade professorer

Tabell 34. Antal dekaner, prefekter, föreståndare och studierektorer 2011–2015

2015 2014 2013 2012 2011

Personalkategori Kvinnor Män Total Kvinnor Män Total Kvinnor Män Total Kvinnor Män Total Kvinnor Män Total

Dekan 4 5 9 4 5 9 4 5 9 4 5 9 2 6 8

Föreståndare 7 8 15 7 6 13 6 9 15 7 11 18 9 14 23

Prefekt 14 24 38 16 21 37 15 24 39 16 27 43 15 31 46

Studierektor 45 35 80 40 38 78 60 47 107 50 38 88 51 33 84

Totalt 70 72 142 67 69 136 85 84 169 76 80 156 77 84 161

Tabell 33. Anställda fördelade per kompetensgrupp 2013–2015

2015 2014 2013

Kompetensgrupp TotalAndel kvinnor/

män i % TotalAndel kvinnor/

män i % TotalAndel kvinnor/

män i %

Ledningskompetens 228 52/48 229 54/46 214 51/49

Kärnkompetens 3 990 53/47 3 772 53/47 3 770 52/48

Stödkompetens 1 826 70/30 1 777 69/31 1 778 70/30

Totalt1 6 044 58/42 5 778 58/42 5 762 58/42

1. Differens mot totala antalet anställda/individer utgörs av oklassade anställningar.



särskilt på att utveckla arbetet med riskanalyser som en del av arbetet med intern styrning och kontroll.

Internationell rekrytering De senaste decenniernas globalisering har inneburit förändrade villkor för högre utbildning och forskning. Globaliseringsprocessen påverkar universitet och högskolor, samtidigt som den ökade rörligheten inom forskning och utbildning också bidrar till mer globaliserade perspektiv och förhållningssätt. Ökade krav på rörlighet och samarbeten innebär att universitetets rekryteringsbehov i allt högre grad riktas utanför Sverige. Det innebär också att våra anställda behöver vara rörliga i sitt yrkesutövande och ha möjligheten att utföra sitt arbete oavsett var i världen de befinner sig.

Universitetsgemensamt kan det konstateras att antalet internationellt rekryterad personal ökat (se även Aktiv rekrytering skapar kvalitet i avsnittet Forskning som påverkar). För 2015 återfinns den största andelen internationellt rekryterad personal inom meriteringsanställningar. Även avseende personalrörlighet mellan lärosäten i Sverige utgör meriteringsanställningarna en betydande andel medan den största andelen återfinns inom kategorin lektorer. Bland de nyrekryterade som inte har en doktorsexamen från Göteborgs universitet

eller annat svenskt lärosäte är andelen män högre än andelen kvinnor. Det motsatta förhållandet råder för den grupp som disputerat vid ett lärosäte i Sverige. Utfallet visar svårigheten i att balansera målsättningar som riskerar att motverka varandra och vikten av att universitetet även fortsatt har ett jämställdhetsperspektiv i rekryteringsprocessen.

Insatser för att öka andelen internationellt rekryterad personal pågår vid samtliga fakulteter. Anställningar utlyses både nationellt och internationellt och globala nätverk används för att sprida information om aktuella rekryteringar och forskningsprojekt.

Samtidigt som den internationella rekryteringen stärker universitetets konkurrenskraft och kvalitet inom olika områden medför den också utmaningar. Handelshögskolan påtalar till exempel svårigheten att rekrytera inom vissa ämnesområden då man konkurrerar med en löneledande arbetsmarknad utanför universitetet. Ytterligare en utmaning är att rekryteringsprocessen i samband med lärarrekrytering är en långsam process, vilket innebär risker att kvalificerade sökanden hinner få andra erbjudanden och väljer andra arbetsgivare. Även bostadssituationen i Göteborg kan vara problematisk och utgöra ett hinder.

Svante Lindholm studerar på juristprogrammet och Achille Loce Mandes, från Italien, läser en Master of Science in Logistics and Transport management.


0

50

30

20

10

40

60

70

Utländskt lärosäte

Svenskt lärosäteGöteborgs universitet

Professor Lektor Forskare Meriteringsanställning

Kvinnor Män Män Män MänKvinnor Kvinnor Kvinnor

155

52

8

24

14

4

14

17

9

9

4

7

64

6

24

14

19

16

10

35

Tabell 36. Internationell rörlighet bland lärare/forskare och doktorander 2013–2015

2015 2014 2013

Doktorander

Utresande 86 96 105

Inresande 67 63 80

Lärare/Forskare

Utresande Totalt 1 738 1 348 1 290

– varav längre än 1 månad 76 131 48

Inresande Totalt 940 781 635

– varav längre än 1 månad 165 131 87

Denna tabell rör mobilitetstyper som inte kan hämtas ur universitetsgemensamma system. Siffrorna är inte helt tillförlitliga då institutionernas förutsättningar för statistikinsamling varierar.

För att underlätta för internationell personal finns Welcome Services vid universitetet som ger stöd kring boende, myndighetskontakter och frågor kring etablering i en ny stad. Under 2015 har cirka 600 gästforskare och övrig internationellt rekryterad personal fått stöd och service. Universitetet tillhandahåller 140 gästbostäder, vilka används både för kortare och längre vistelseperioder för gästande personal samt som tillfälliga startbostäder för internationellt rekryterad personal.

Under året har universitetet också fått ett särskilt uppdrag från Vinnova att driva Euraxess aktivitetsprojekt, vilket innebär ansvar för det svenska Euraxessnätverket. Euraxess är ett europeiskt initiativ som syftar till att skapa bästa möjliga förutsättningar för forskarrörlighet.

Anställdas utlandsvistelser och mobilitetUniversitetet ger goda möjligheter till finansiering för internationella undervisningsuppdrag och personalmobilitet utomlands. I båda fallen dominerar resor inom Europa finansierade av Erasmusprogrammet. För utomeuropeiska resor finns finansiering i projektform via LinnaeusPalmeprogrammet samt det utomeuropeiska programmet inom Erasmus+ som startade under 2015. Inom Norden kan finansiering sökas för personalmobilitet inom nätverk i Nordplusprogrammet. Sedan 2009 har universitetet även avsatt egna medel för internationell personalmobilitet. Under 2015 har dessa medel särskilt riktats till institutionernas arbete med rekrytering av internationella studenter och personal samt identifiering av strategiska partners i enlighet med handlingsplanen för internationalisering.

Under lång tid har universitetet haft en aktiv medverkan i programmet Teaching Sabbatical vilket drivs av Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT). Fokus för programmet är utveckling av pedagogik och utbildningens innehåll och innebär en termins undervisning vid ett lärosäte i USA eller Asien. Sedan 2007 har elva lärare deltagit i programmet. Under 2015 har diskussioner förts kring hur återvändande STINTstipendiater kan användas och kopplas till universitetets pedagogiska akademi (läs mer under excellent lärare och pedagogisk akademi i avsnittet Utbildning som förnyar). Tillvaratagandet av erfarenheter från personalmobilitet sker framför allt på institutionsnivå genom integrering i utbildningen samt kunskapsöverföring till kollegor inom den egna institutionen. Meritvärdering av internationell undervisningserfarenhet och validering av denna har diskuterats under året, bland annat under den högskolepedagogiska konferensen som arrangerades i oktober 2015. Som ett exempel på hur institutioner arbetar med tillvaratagande av erfarenheter från internationella lärarutbyten kan institutionen för socialt arbete nämnas. Institutionen anordnar varje termin ett internationellt forum där lärare som deltagit i internationella undervisningsuppdrag kan dela med sig av sina erfarenheter till kollegor. Internationella undervisningsuppdrag räknas som extern samverkan och återfinns bland bedömningskriterierna för titeln excellent lärare.

Flera fakulteter och institutioner, som Utbildningsvetenskapliga fakulteten och företagsekonomiska institutionen, finansierar idag egna utlysningar av sabbaticals vid utländska lärosäten. Syftet är att utveckla kompe

Diagram 5. Antal nyrekryterade 2015 fördelade på tjänstekategori och lärosäte för avlagd doktorsexamen


tens, främja internationell forskarrörlighet och forskningssamarbete över ämnesgränser.

Antalet ut och inresande lärare framgår av tabell 36. Tabellen baseras på statistik insamlad från institutionerna. Sammanställningen rör mobilitetsformer som i dagsläget inte kan hämtas ur universitetsgemensamma system. 2015 innebär en ökning av antalet utresande personal på utbyten kortare än en månad.

Aktivt ledar- och medarbetarskapEn väl fungerande arbetsmiljö är beroende av engagerade medarbetare och ett aktivt ledarskap. Universitetets kompetensutveckling för anställda fokuserar på att ge alla medarbetare de verktyg som de behöver för att utveckla sig själva och verksamheten.

Kompetensutveckling för anställdaEtt av målen i Vision 2020 är att öka universitetets attraktionskraft som arbetsplats. Det sker bland annat genom stärkt delaktighet för medarbetare på alla nivåer och obligatoriska introduktionsutbildningar för nyanställda. Introduktionen genomförs i olika former och anpassas till tre huvudsakliga målgrupper av nyanställd personal: doktorander, engelskspråkig personal samt övrig personal. Sammanlagt har drygt 550 personer deltagit i introduktionsutbildningarna under 2015. Som en fortsättning och fördjupning av introduktionsutbildningen har en medarbetarutbildning utvecklats och genomförts under året. Syftet med utbildningen är att utveckla medarbetarskapet, öka delaktigheten och inflytandet, främja ansvarstagandet och öka möjligheterna till utveckling. Utbildningen innehåller bland annat moment om ledarskap och medarbetarskap, beslutsprocesser och påverkansmöjligheter, psykosocial arbetsmiljö och konflikthantering. Utbildningen genomfördes först som en pilot under 2015 och har utvärderats med goda resultat varför den fortsatt kommer att erbjudas till alla medarbetare.

Universitetet har i övrigt ett mycket omfattande utbud av kompetensutvecklande aktiviteter som rör allt från

offentlig rätt till projektledning och grupputveckling. Deltagarantalet i universitetsgemensamt anordnade kompetensutvecklingsaktiviteter uppgick till 8 300, vilket motsvarar föregående års uppgifter. Enligt kursportalen har 568 individer deltagit i totalt 1 300 aktiviteter för att utveckla den högskolepedagogiska kompetensen samt cirka 1 100 i språkutbildning för bland annat utländska forskare och doktorander.

Pedagogisk utvecklingDen högskolepedagogiska utbildningen når ut till allt fler av universitetets anställda lärare och doktorander. Under 2015 har universitetets enhet för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PILenheten) erbjudit behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning, breddnings och fördjupningskurser samt kurser för nya och erfarna handledare inom grund respektive forskarutbildningen. De tre behörighetsgivande högskolepedagogiska kurserna har getts som campuskurser på svenska och engelska, men också som nätbaserade kurser. PILenheten har arbetat med att inkludera frågor om breddat deltagande och normkritiska perspektiv i samtliga varianter av kurserna. Under året har sammanlagt 568 deltagare registrerat sig på den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningens tre kurser. Kursen för handledare i forskarutbildningen har getts på både svenska och engelska. Under 2015 var 166 deltagare registrerade i handledarutbildningen. Därtill har kursen för erfarna handledare i forskarutbildningen genomförts med 15 registrerade deltagare. PILenheten har även genomfört poänggivande breddningskurser för lärare med totalt 18 registrerade deltagare.

Önskan om att få pedagogiskt stöd har accentuerats under året. Utöver de poänggivande högskolepedagogiska kurserna har PILenheten haft både konsultativ verksamhet och seminarier om pedagogisk utveckling, samt workshopar där lärare fått handledning för undervisning med blended learning. Inspelningsstudion som tillgängliggjorts brukas i ökande grad, vilket visar att allt fler lärare vill använda videomediet i sin undervisning.


Tabell 37. Antal lärare som genomgått högskolepedagogisk utbildning 2013–2015

2015 2014 2013

Antal Andel i % Antal Andel i % Antal Andel i %

Antal lärare i pedagogisk utbildning 568 23 492 21 486 21

Totalt antal lärare 2 481 2 323 2 268


LedarutbildningUniversitetet har under året utvidgat sitt utbud av ledarskapsprogram för att säkerställa rätt kompetens hos både chefer och ledare i verksamheten. Rollerna som utbildningsansvarig, studierektor och forskningsledare innebär stort ansvar med samordning av både personella och ekonomiska resurser. Personer i dessa roller intar ledarpositioner i verksamheten varför särskilda ledarskapsprogram utformats för att ge dem den kunskap och de verktyg de behöver i arbetet. Universitetet har även genomfört ett reviderat chefsutvecklingsprogram. Målet har varit att stärka och fördjupa förståelsen av universitetets olika uppgifter och roller samt utveckla nätverk inom verksamheten. I fokus för chefsutvecklingsprogrammet står det ansvar, de utmaningar och de möjligheter som det innebär att få förtroendet som chef och ledare vid Göteborgs universitet. Från och med 2015 har utbildningen ett starkare fokus på ledarskap.

Kvalitetsdrivet arbetsmiljöarbeteArbetsmiljön är en prioriterad fråga. Genom systematiskt arbetsmiljöarbete och tydlig koppling av arbetsmiljö till verksamhetsplanering ges förutsättningar för att kontinuerligt och systematiskt utveckla och förbättra arbetsmiljön för anställda, doktorander och studenter. Arbetsmiljön undersöks regelbundet genom bland annat arbetsmiljöronder, utvecklingssamtal och medarbetarenkäter. Riskbedömningar genomförs och handlingsplaner utformas och följs upp för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt utveckla och behålla en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet bedrivs i det dagliga arbetet, på arbetsplatsträffar, i ledningsgrupper och arbetsmiljökommittéer. Universitetsövergripande arbetsmiljöfrågor behandlas regelbundet i Centrala arbetsmiljökommittén med representanter för arbetsgivaren, personalorganisationer, studenter och skyddsorganisation, på fakultetsnivån verkar Lokala arbetsmiljökommittéer. Det systematiska arbetsmiljöarbetet har stärkts under året genom utbildningar för prefekter och chefer, personalhandläggare och arbetsmiljöombud. Under 2015 har arbetsmiljökommittéerna följt upp det systematiska arbetsmiljöarbetet som bedrivs vid institutionerna och utfärdat rekommendationer för det fortsatta arbetet.

Ett utvecklingsarbete har under flera år pågått för att samordna arbetet med arbetsmiljö, säkerhet och miljö i ett gemensamt system (GURIA). Syftet är att säkra rapporteringen av incidenter, arbetsskador och tillbud för att underlätta åtgärder och uppföljning. Under året har universitetets nya verktyg för riskanalyser, incident och

avvikelserapportering sjösatts för rapportering av arbetsskador, tillbud, arbetsmiljöronder, stölder, miljöincidenter och förbättringsförslag. Från och med 2015 rapporterar institutioner och enheter den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM), säkerhetsarbetet och miljöarbetet i ett gemensamt systemstöd. Inför årets uppföljning av SAM genomfördes dessutom ett omfattande arbete för att säkerställa korrekt inrapportering från verksamheten utifrån arbetsmiljölagstiftningen.

Av särskild vikt under året är det nya lokala arbetsmiljöavtal som parterna undertecknade i juni 2015. Avtalet ska fastställa effektiva former för samverkan samt stödja det gemensamma arbetet med att skapa en inspirerande och hälsofrämjande arbetsplats. Nytt är parternas möjlighet att bilda arbetsmiljögrupper med representanter för arbetsgivaren, arbetsmiljöombud och studentarbetsmiljöombud. Syftet med arbetsmiljögrupperna är att utveckla det lokala arbetsmiljöarbetet. Ett arbete har inletts med att ta fram en överenskommelse mellan Göteborgs universitet och studentkårerna kring frågor som rör studenternas medverkan i arbetsmiljöarbetet.

Universitetets företags och studenthälsovård är fortsatt viktiga aktörer i arbetsmiljöarbetet och bistår med kompetensutveckling och stöd till chefer, anställda, doktorander och studenter för att förebygga ohälsa, under och efter arbetsrelaterad ohälsa. Företagshälsovården har nära kontakt med institutionerna och medverkar i det lokala arbetsmiljöarbetet vid bland annat arbetsmiljöronder, genom arbetsmiljöundersökningar och i utformning av främjande insatser. Studenthälsovården är tillgänglig för samtliga studenter vid universitetet.

Arbetsmiljöbarometern 2015Göteborgs universitet har under en följd av år kartlagt, analyserat och följt upp medarbetarnas uppfattning om arbetsmiljön i en återkommande Arbetsmiljöbarometer. Under 2015 genomfördes arbetsmiljöundersökning nummer fem, en totalundersökning som vände sig till samtliga anställda. Ett syfte med undersökningen är att genomföra förbättringsarbeten inom arbetsmiljön där så behövs. Resultat har därför tagits fram för fakultets och institutionsnivå eller motsvarande för att grupper av anställda ska få sina egna resultat. Grupperna erbjuds stöd i såväl analysarbete som i förbättringsarbete.

Det är en, i många avseenden, positiv bild som framtonar. En majoritet av de svarande uppfattar att arbetsklimatet liksom samarbetsklimatet är gott. Drygt tre av fyra svarande är nöjda med sitt arbete och sin arbetssituation som helhet samtidigt som mer än varannan



tet eller uttryck. Policyn konkretiseras och preciseras i de handlingsplaner och åtgärder som årligen upprättas och genomförs universitetsgemensamt och vid förvaltning, universitetsbibliotek, lärarutbildningsnämnd och samtliga institutioner. Handlingsplanerna ger en systematik i arbetet och åtgärderna utgår ifrån de målsättningar som upprättats i Vision 2020.

Ett arbete med att utveckla jämställdhets och likabehandlingsarbetet har genomförts under året. Bland annat har ett arbete påbörjats för att jämställdhetsintegrera universitetets verksamhet. Flera fakulteter har redan påbörjat en process för att vidareutveckla arbetssätt och arbetsmetoder i enlighet med målen för jämställdhetsintegrering, universitetet har stöd i arbetet av Nationella sekretariatet för genusforskning.

En viktig del i det universitetsgemensamma arbetet är att ta tillvara och föra vidare de erfarenheter och initiativ som institutionernas arbete ger. Utbildningar, seminarier och workshopar har genomförts för att öka anställdas och studenters kompetens inom jämställdhet, likabehandling, tillgänglighet och normkritik. Flera institutioner framhåller vikten av genomförda utbild

svarsperson har uttryckt oro för att inte hinna göra en tillräckligt bra arbetsinsats eller har svårt att släppa tankarna på arbetet vid ledighet. Lärare upplever högre grad av stress än övriga personalkategorier. Kvinnliga lärare upplever en högre stressnivå än manliga kollegor. Analysen av kvinnors och mäns möjligheter vid den egna arbetsplatsen visar att män i högre grad än kvinnor uppfattar att möjligheterna vid den egna arbetsplatsen är relativt lika. Kvinnor bedömer i högre grad än män att möjligheterna är större för män än för kvinnor. Det bör noteras att det inte har ställts några frågor om faktiska avsteg från jämställdhet och likabehandling, utan att frågorna handlar om hur man uppfattar kvinnors och mäns möjligheter.

Jämställdhet och likabehandlingUniversitetets policy för jämställdhet och likabehandling tydliggör att universitetet ska arbeta för en inspirerande arbetsmiljö där alla anställda och studenter får möjlighet att växa och utvecklas, oavsett kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning, könsöverskridande identi

Jenny Lind har alltid velat påverka världen på olika sätt och tror att som lärare kan hon göra stor skillnad i någon annans liv. I januari 2016 har hon ett år kvar på sin utbildning, då har hon gått nio terminer och är färdig lärare i hem- och konsumentkunskap, svenska som andraspråk och engelska.


ningar med inriktning på bemötande och normkritiska perspektiv i undervisningssituationen. Utbildningsinsatserna bedöms ge lärare viktiga redskap i det dagliga arbetet och ge nya perspektiv för att utveckla pedagogik och innehåll. Jämställdhets och likabehandlingsperspektiv är även del i universitetets chefsutbildningsprogram, utbildning i arbetsmiljö för chefer samt i riktade utbildningar för chefer och arbetsgrupper i verksamheten. Även studentkårsaktiva har erhållit utbildningstillfällen. För att synliggöra HBTQpersoners livsvillkor och motverka diskriminering har universitetet för tredje året i rad medverkat i Göteborgs Pridefestival, West Pride.

Inom personalområdet arbetar universitetet systematiskt för att representationen utifrån kön ska vara jämställd i varje anställnings och personalkategori. Ett brett rekryteringsunderlag ska skapas inför varje anställning och sökande av underrepresenterat kön, med annan social, kulturell och språklig bakgrund än majoriteten av de anställda ska särskilt uppmuntras att söka. Jämställdhets och likabehandlingsperspektiven ska tillämpas i rekrytering av undervisande, forskande (inklusive doktorander), teknisk och administrativ personal. Flera institutioner använder särskilda sökkommittéer för att identifiera och uppmuntra sökande av underrepresenterat kön. Rekryteringar kvalitetssäkras även genom att likabehandlingsrepresentanter granskar ansökningsprocessen och utvecklar tillvägagångsätt för att beakta jämställdhet och likabehandling. Till exempel genom att använda könsneutrala beskrivningar av tjänst och arbetsuppgifter och urvalskriterier.

En särskild åtgärd har riktats mot att öka andelen professorer som är kvinnor. Inom kategorin administrativ personal finns en ojämn könsfördelning, andelen

Tabell 38. Uppgifter om sjukfrånvaro år 2013–2015

2015 2014 2013

Total sjukfrånvaro, % av tillgänglig arbetstid 3,3 2,6 2,5

Långtidssjukfrånvaro (60 kalender dagar) i förhållande till total sjukfrånvaro 66,6 56,3 57,2

Varav:

Sjukfrånvaro för kvinnor, % av tillgänglig arbetstid 4,2 3,4 3,4

Sjukfrånvaro för kvinnor –29 år, % av tillgänglig arbetstid 2,5 2,1 1,8

Sjukfrånvaro för kvinnor 30–49 år, % av tillgänglig arbetstid 4,3 3,5 3,4

Sjukfrånvaro för kvinnor 50 år och äldre, % av tillgänglig arbetstid 4,5 3,6 3,7

Sjukfrånvaro för män, % av tillgänglig arbetstid 1,9 1,4 1,4

Sjukfrånvaro för män –29 år, % av tillgänglig arbetstid 1,0 0,8 1,1

Sjukfrånvaro för män 30–49 år, % av tillgänglig arbetstid 1,8 1,3 1,3

Sjukfrånvaro för män 50 år och äldre, % av tillgänglig arbetstid 2,4 1,6 1,6

kvinnor är 77 procent och andelen män är 23 procent (se tabell 32). Förhållandet har varit relativt konstant över tid och utgör en utmaning för verksamheten. Flertalet fakulteter beskriver svårigheter i att bryta den ojämställda könsfördelningen inom sina respektive anställningskategorier vilket är en problematik som även återspeglas i den könsuppdelade arbetsmarknaden i stort.

Särskilda återrapporteringskravRedovisning av sjukfrånvaronSjukfrånvaron inom Göteborgs universitet är låg i jämförelse med riket som helhet men har under den redovisade perioden ökat. Långtidssjukskrivningen (60 kalenderdagar) har också ökat under 2015. Långtidssjukskrivningarnas ökning kan behöva adresseras med ytterligare förebyggande och rehabiliterande åtgärder. Det är kvinnorna som står för den största delen av ökningen, medan männens sjukfrånvaro ökat marginellt. De högre sjuktalen för kvinnor motsvarar situationen i sjukstatistiken för riket som helhet. Universitetet arbetar aktivt med att kartlägga och följa upp sjukskrivningar och minska förekomsten genom rehabiliteringsinsatser och förebyggande åtgärder. Av de förebyggande åtgärderna kan särskilt lyftas fram arbetet med att förebygga stressrelaterad ohälsa. Stress utgör ett av de större arbetsmiljöproblemen i verksamheten och ett systematiskt arbete mot stressrelaterad ohälsa är under utveckling. Utbildningar och seminarier med hälsofrämjande perspektiv har genomförts för chefer och medarbetare med stort deltagande och intresse. Chefsutbildningen i arbetsmiljö innehåller ett större avsnitt om ledarskap, hälsa och stress.


Hållbar utveckling

Göteborgs universitet har en lång tradition av forskning och utbildning inom hållbarhet och bedriver sedan länge många forskningsprojekt som rör krig, migration, demokrati, yttrandefrihet och andra globala samhällsutmaningar. Genom principerna globalt engagemang och uttalat samhällsansvar i Vision 2020 fastslås att universitetet ska verka för hållbar utveckling vilket konkretiseras i miljöpolicyn och i universitetets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling.

Sedan 2004 är universitetet, såväl kärnverksamhet som stödverksamhet, miljöcertifierat enligt den internationella miljöstandarden ISO14001 och registrerat enligt EU:s miljöförordning Eco-Management and Audit Scheme (EMAS). Universitetet strävar efter att minska sin negativa miljöpåverkan, från till exempel kemikalieanvändning, energianvändning och resor, samt förbättra förutsättningarna för utbildning och forskning inom hållbar utveckling. Arbetet utgår från Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2011–2015. Uppföljning och resultat av samtliga mål och indikatorer för 2015 återfinns i slutet av detta avsnitt.

Globala utmaningar och hållbara lösningarUnder 2015 antog FN 17 mål för hållbar utveckling, Sustainable Development Goals (SDG). Målen ska styra utvecklingen av politik, agendor och lösningar under de kommande 15 åren. Målen är universella och relevanta för alla länder, och ifrågasätter hur vi lever, hur vi strukturerar våra ekonomier och hur vi producerar och konsumerar. De kräver dessutom nya lösningar och allianser för att skapa förändringar. Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) fick 2015 uppdraget att vara värd för sekretariatet för Sustainable Development Solutions Network Northern Europe (SDSN NE). Nätverket sammanför kunskap, erfarenhet och kapacitet inom akademier, näringsliv och det civila samhällets aktörer och strävar efter att främja utveckling i norra

HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling är angeläget för oss; vi prövar alltid de sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenserna i ett längre tidsperspektiv och låter dem påverka vår verksamhet.

Europa, liksom regionens insatser för en hållbar utveckling i hela världen.

SDSN NE kommer att ställa nya lösningar i centrum för sin nätverksverksamhet, men också arbeta i befintliga processer inom politiken och med näringslivet.

En mångfald av framstående forskningUniversitetet har en mångfald av starka discipliner som tillsammans kan möta globala samhällsutmaningar och bidra till hållbarhet. Förutom befintlig forskning inom hållbar utveckling investerar Göteborgs universitet 300 miljoner kronor i forskning under de närmaste åren under temat globala sociala utmaningar. Satsningen går under benämningen University of Gothenburg Centres for Global Societal Challenges (UGOT Challenges). Sex forskningscentra har bildats med utgångspunkt i att det krävs stark tvärvetenskaplig forskning för att lösa samtidens samhällsutmaningar.

Universitetet präglas av ett starkt samhällsansvar även inom utbildningen, och strävar efter att utbilda samhällsmedborgare med respekt för grundläggande värden som mänskliga rättigheter och frihet. Årets Global Week hade till exempel fokus på global migration och gav möjlighet till fördjupad kunskap och respektfulla samtal. Ett annat initiativ är institutionen för globala studiers öppna seminarieserie på temat globala utmaningar som ska ge studenter förståelse, och därmed redskap, att bidra till en demokratisk samhällsutveckling.

Forskning i samspel med andraWorld Environmental Education Congress Under några junidagar samlades 800 delegater från över 70 länder i Göteborg kring temat Planet and People – how can they develop together?, den åttonde konferensen inom utbildning för miljö och hållbar utveckling i regi av World Environmental Education Congress (WEEC). Göteborgs universitet och Chalmers var


genom Göteborgs miljövetenskapliga centrum värd för kongressen tillsammans med WEECs permanenta sekretariat. Konferensen innehöll 120 parallella sessioner och sex sessioner i plenum, samtidigt som en mängd sidoaktiviteter engagerade studenter och lärare från hela världen. Vetenskapliga ledare för konferensen var Ingrid Pramling Samuelsson och Arjen Wals, båda professorer vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten.

Flera organisationer, både lokala och internationella, deltog i kongressen. Göteborgs Stad, föreningen Håll Sverige Rent och International Association of Universi-ties, var några av dem. I planeringen av arrangemanget beslutades att hållbarhet och lärande skulle genomsyra hela kongressen och alla aktiviteter omkring för att inspirera deltagarna till nya idéer och fortsatt handling. Till exempel lanserades Sveriges första ”kranmärkning”, vilket innebär att endast kranvatten serverades.

Tvärvetenskap för havetCentrum för hav och samhälle vid Göteborgs universitet har inrättats för en sexårsperiod, fram till 1 juli 2021. Centret har till uppgift att initiera, stimulera och utveckla transdisciplinär forskning och utbildning inom det maritima området och ska utgöra ett nav för samverkan med externa relaterade verksamheter, bland annat inom det maritima klustret. Lena Gipperth, professor i miljö

rätt, kommer att leda det nya centret med stöd av en styrgrupp med representation från samtliga fakulteter. Institutionen för marina vetenskaper vid Naturvetenskapliga fakulteten blir centrets värdinstitution.

Fotografiet som redskapI slutet av april arrangerade Akademin Valand ett internationellt tvådagarssymposium under rubriken Envi-ronmental Photography and Humanities – Contribu-tions to Research and Awareness som syftade till att samla tvärvetenskapliga frågor, praktiker och studier inom humaniora, samhällsvetenskap, konst och naturvetenskap. På symposiet berördes uppfattningar om landskap, hur naturen har värderats och utnyttjats och hur mänskliga aktiviteter fungerar som en del av jordens ekosystem, eller motverkar dessa, samt vilka framtida konsekvenser olika synsätt kan medföra. Elva forskare från Nya Zeeland, Storbritannien, Sverige och USA visade hur fotografiet kan vara ett viktigt redskap för att förstå de snabba förändringarna i vår naturmiljö och hur de påverkar människor och samhällen. Symposiet inleddes av Romklubbens ordförande Anders Wijkman och bland talarna fanns bland annat professor Daniel Schrag, chef för Harvard Center for the Environment och en av president Barack Obamas rådgivare för teknik och vetenskap.

Global Week 2015 ägde rum 16–18 november. Här kunde de som var intresserade föra djupare samtal om den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget. Under dagarna talades det om människans tvingande behov – eller lust – att förflytta sig inom länder och mellan länder, och frågor ställdes om hur journalistik och dokumentärfilm kan ge värdigheten tillbaka till glömda migranter.


Nätverk för humanistisk miljöforskningHumanistiska fakultetsstyrelsen beslutade i maj att avsätta strategiska medel för en samordnare och administrativt stöd till start av ett nätverk för grön humaniora eller humanistisk miljöforskning. Förslaget utgår från en kartläggning som tidigare publicerats vid fakulteten. Nätverket ska bjuda in gästforskare, anordna nationella och nordiska nätverksträffar, anordna internationella konferenser i samarbete med andra fakulteter och söka forskningsmedel för ett mer långsiktigt program om grön humaniora. En seminarieserie som är fakultetsövergripande och inriktad på forskning som anknyter till ämnesområdet startades under året.

Utbildning för framtidenGöteborgs universitet har sedan 2006 märkt kurser och utbildningsprogram utifrån miljö och hållbarhetsaspekter. Under 2015 användes nya och mera specifika kriterier för hållbarhetsmärkningen. Det ska numera tydligt framgå i lärandemål för kurser och program huruvida något av de tio hållbarhetskriterierna uppfylls. (se Hållbarhetsperspektiv i utbildningen i avsnittet Utbildning som förnyar). I ämneslärarprogrammet har kriterierna använts som utgångspunkt för att utveckla lärandemål och inslag av hållbar utveckling i utbildningen. Utbildningsvetenskapliga fakulteten har gått igenom samtliga kursers innehåll och lärandemål och jämfört mot kriterierna för att sedan gå vidare med hållbarhetsmärkning. Nätverket Grön humaniora vid Humanistiska fakulteten har också fått i uppdrag att initiera och koordinera utbildningssatsningar inom området. På institutionen för litteratur, idéhistoria och religion sker till exempel en intern satsning på att bygga upp kurser med anknytning till humanistisk miljöforskning.

Högskolan för design och konsthantverk (HDK) har en rad kurser där hållbar utveckling är ett framträdande perspektiv. Frågor om konsumtion, miljö, sociala förhållanden och hållbarhet problematiseras ofta inom designutbildningen. Under hösten har HDK:s masterstudenter i design skapat verk med utgångspunkt i samtiden under temat migration. Verken visades därefter i den offentliga utställningen Promiseland.

Verktygslådor för lärareGöteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) har i uppdrag att tillsammans med fakulteterna, utveckla fakultetsanpassade webbaserade verktygslådor som hjälp för lärare i implementering av hållbar utveckling i

grundutbildningen. Under våren 2015 lanserades en generell sådan webbaserad verktygslåda för fakulteterna. Därefter har arbetet med fakultetsanpassningen fortsatt. Under hösten genomförde GMV tre universitetsövergripande workshopar för lärare i användandet av verktygslådan med ett trettiotal deltagare. Under workshopen fick lärarna under handledning prova på att använda verktygslådan för att integrera hållbar utveckling i egen kurs och program. Samtliga deltagare var mycket nöjda med innehållet i workshopen och verktygslådan. Möjligheten att diskutera med kollegor både från det egna området och från andra ämnesområden framhölls också som mycket positivt.

Studentengagemang ur flera perspektivFörsta veckan i maj träffades 60 studenter från fler än 20 länder i Göteborg för det årligt återkommande studentsymposiet EuroEnviro, i år arrangerat av Handels Students for Sustainability (HaSS). Grundidén med EuroEnviro 2015 var inte bara att ge studenter verktyg och kunskap, utan också mod att sjösätta sina hållbara idéer genom att ta dem steg för steg från idé till färdigt koncept. Programmet bestod av workshopar, föreläsningar och samtal inom en rad områden.

Ytterligare en konferens på temat studentengagemang arrangerades på Göteborgs universitet i november. Stu-dent Sustainability Summit sammanförde studentgrupper från 14 svenska lärosäten som under en helg fick utbyta idéer och lära av varandra. Konferensen skapade förutsättningar för framtida samarbeten för att öka studenternas engagemang i hållbarhetsfrågor vid universiteten.

Under året har flera nya studentföreningar för hållbar utveckling bildats, till exempel på Humanistiska fakulteten och vid institutionen för globala studier. För att öka förutsättningarna för samarbete finns Gothenburg Students for Sustainability Alliance (GSSA) som samlar alla studentföreningar som arbetar med hållbar utveckling på Göteborgs universitet och på Chalmers. GSSA arrangerade under 2015 flera gemensamma aktiviteter, till exempel Food rescue parties där studenterna lagar mat av fullgoda råvaror som annars skulle slängas.

Vi påverkar klimatetKlimatet högaktuelltVid klimattoppmötet COP21 i Paris i december enades världens ledare om ett nytt globalt klimatavtal med bland annat ett långsiktigt mål att den globala temperaturhöjningen understiger två grader. En stor utmaning i

Hållbar utveckling


dagsläget är att ländernas samlade nationella mål inte räcker till för att uppnå det så kallade tvågradersmålet, vilket ställer höga krav på övriga aktörers ansträngningar att minska sin klimatpåverkan. Flera av Göteborgs universitets klimatforskare fanns på plats i Paris, bland andra Thomas Sterner som är professor i miljöekonomi och som under 2015–2016 är gästprofessor vid Collège de France.

Göteborgs universitet har sedan 2010 haft en klimatstrategi med den övergripande målsättningen att minska universitetets utsläpp av koldioxid med 20 procent till 2015 jämfört med 2008 års nivåer. Sedan 2008 har koldioxidutsläppen från energianvändning och tjänsteresor minskat med 18 procent. Under åren 2010–2015 har en rad framgångsrika aktiviteter genomförts och klimatstrategin belönades 2014 med utmärkelsen Excellence in Campus Award från International Sustainable Cam-pus Network (ISCN). Under 2015 har universitetsledningen beslutat att inte förnya klimatstrategin utan istället integrera arbetet i universitetets miljöledningsarbete.

Klimatbojar minskar koldioxidutsläppUniversitetet fortsatte under 2015 att klimatkompensera för samtliga flygresor genom två FNgodkända klimatprojekt som uppfyller kvalitetsmärkningen Gold Stan-dard. Under 2014 utlystes också för första gången medel från Klimatfonden vid Göteborgs universitet, där en del av kostnaden för klimatkompensation används till

interna projekt för att minska universitetets klimatpåverkan. Ett av projekten som genomfördes under 2015 var Autonoma satellitöverföringar ersätter dieseldrivna forskningsfartyg i Antarktis som drivs av forskargruppen Oceanography in the Southern Ocean vid institutionen för geovetenskaper med professor Anna Wåhlin som projektansvarig. Projektet fick pengar från klimatfonden för att sätta ut så kallade klimatbojar i Antarktis. Bojarna mäter temperaturen på havsbotten och forskarna får med denna nya teknik tidsserier hemskickade via satellit och kan på så sätt se de första resultaten för hur issmältning och bottentemperaturer hänger ihop. Under en genomsnittlig expedition förbrukas 7 000 ton bunkerolja och 2 000 ton dieselolja. Klimatbojarna gör att antalet resor till Antarktis kan minskas från tre till en på en sexårsperiod, vilket innebär en stor klimatvinst. Ytterligare projekt som beviljades medel från klimatfonden var inköp av elbil, inköp av elbåtmotor och stöd till tågresor i samband med studentkonferens.

Upphandlingar med ansvarGöteborgs universitet har länge arbetat aktivt och systematiskt med att ställa sociala, etiska och miljömässiga krav på leverantörer och produkter i de upphandlingar som genomförs. Till exempel är 85 procent av all frukt som köps in till universitetet ekologisk. Under året har flera avtal slutits där miljöaspekterna har vägt tungt. Universitetet har fått en ny leverantör av kurirpost inom

2011 2012 2013 2014 2015

Diagram 6. Antal vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling 2011–2015

0

200

50

150

100

250

300

Under 2015 publicerades 303 vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling, en ökning med 25 procent sedan 2014. En utsökning för den senaste fem-årsperioden görs varje år för att inkludera publikationer som har rapporte-rats in i efterhand.

Under 2015 minskade energianvändningen med tre procent jämfört med föregående år. Sedan 2008 har den totala energianvändningen minskat med 19 procent. SMHI ändrade 2015 beräkningsmodell för normalårskorrigering enligt graddagsmetoden. Energiförbrukningen för 2008–2015 är därför omräknade enligt den nya metoden.

2008 2009 2010 2011 2012 2014 20152013

Diagram 7. Genomsnittlig energianvändning 2008–2015 (kWh/m2)

0

100

50

150

200

250

300

ElFjärrvärme


Göteborg som enbart kör gods med cykel. Gods upp till två kubikmeter och 200 kg levereras med lastcykel. Cykelbud är det mest miljövänliga transportalternativ som universitetet har och innebär, jämfört med transport med motorfordon, att yta frigörs samt att buller och energiförbrukning minskar.

Göteborgs universitet ställer generellt höga krav inom miljö och hållbar utveckling i cateringupphandlingar,

men för att underlätta för universitetets beställare i det nya ramavtalet finns ”Hållbar fika och catering” som ett separat delområde. Leverantörerna bedömdes dels utifrån KRAVcertifiering och dels utifrån bland annat internt miljöarbete, social och etisk hänsyn, ekologiskt fotavtryck samt transporter.

Universitetets målsättning var att minska utsläppen av koldioxid med 20 procent till år 2015 jämfört med år 2008. I jämförelse med basåret 2008 har koldioxidutsläppen minskat med 18 procent. Koldioxid-utsläpp inklusive fossil energi (naturgas och olja) och båtar började mätas först 2011 och visas därför separat.

Hållbar utveckling

Studentkonferensen Euro Enviro som studenter från Handelshögskolan arrangerade i maj.

2008 2009 2010 2011 2012 2013 20152014

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

9 000

Diagram 8. Totala koldioxidutsläpp 2008–2015 (ton)

Exkl. fossil energi och båtar Inkl. fossil energi och båtar

Klimatstrategins målsättning

Flyg under 50 mil, 423

El, 489

Flyg över 50 mil, 3 763

Bil, buss, tåg, 212

Diagram 9. Koldioxidutsläpp per utsläppskälla 2015 (ton)

Fjärrvärme, 1 471

Båt/Fartyg, 229Fossil energi, 16

Under 2015 uppgick de totala koldioxidutsläppen till 6 604 ton. Långa flygresor fortsätter att utgöra den största utsläppskällan.


MÅLUPPFYLLELSE FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2015

Mål 2011–2015 Resultat och indikator

Universitetet ska främja forskningen inom hållbar utveckling i linje med Vision 2020.

303 vetenskapliga artiklar som behandlar frågeställningar inom hållbar utveckling publicerades under 2015, en ökning med 25 procent jämfört med 2014.

Universitetet ska öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningen i enlighet med Vision 2020.

Åtta procent av kurserna (200 av 2 504 kurser) och 13 procent av programmen (32 av 243 program) är hållbarhetsmärkta, en ökning med två procentenheter för både kurser och program jämfört med 2014.

Universitetet ska stärka sin samverkan med omgivande samhälle inom hållbar utveckling i linje med Vision 2020.

Universitetet genomförde under året 540 aktiviteter med fokus på hållbar utveckling1.

Universitetet ska öka antalet aktiviteter och samver-kansprojekt inom hållbar utveckling för studenterna.

Antal aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för studenter var 217, en ökning med 43 procent sedan 2014.

Universitetet ska säkerställa att alla i ledande befattning med personalansvar har genomgått en miljöledningsutbildning.

Nio procent av de anställda med ledningskompetens (21 av 228 anställda) har genom-gått miljöledningsutbildning under 2015. Av deltagarna var elva kvinnor och tio män.

Sedan 2011 har 152 personer i ledande befattning genomgått miljöledningsutbildning.

Universitetet ska verka för att personalen stärker sin kompetens inom hållbar utveckling.

17 procent (940 personer) av universitetets anställda har deltagit i någon form av kompe-tensutveckling inom hållbar utveckling under 2015, en minskning med sex procentenhe-ter sedan 2014.

Universitetet ska minska de totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor och energi med 20 procent till 2015 jämfört med 2008.

•

De totala utsläppen av koldioxid från energianvändning och tjänsteresor under 2015 var 6 604 ton, en minskning med en procent sedan 20142.

Målet ej uppnått: Sedan 2008 har de totala koldioxidutsläppen minskat med 18 procent2.

Universitetet ska minska energianvändningen med tio procent per kvadratmeter till 2015 jämfört med 2008.

•

Den totala förbrukningen av el och värme var 204 kWh/m2, en minskning med tre procent sedan 20143. Målet uppnått: Sedan 2008 har energianvändningen minskat med 19 procent3.

Universitetet ska öka andelen upphandlingar (mätt i ekonomiskt värde) där det ställs sociala, etiska och miljömässiga krav.

Det ställs miljökrav i 40 procent av upphandlingarna mätt i ekonomiskt värde (171 av 429 miljoner kronor), en minskning med 41 procentenheter sedan 2014.

Universitetet ska minska den totala mängden avfall med tio procent till 2015 jämfört med 2009.

•

Den totala mängden avfall uppgick till 1 098 ton, en minskning med sju procent sedan 2014.

Målet uppnått: Sedan 2009 har den totala mängden avfall minskat med 26 procent.

Universitetet ska öka andelen avfall som material-återvinns eller komposteras med tio procentenheter till 2015 jämfört med 2009.

•

Andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras är 39 procent, vilket är oförändrat resultat sedan 2014.

Målet ej uppnått: Sedan 2009 har andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras ökat med åtta procentenheter.

Universitet ska minska antalet förekomster av kemiska produkter som finns upptagna i SIN-listan med minst fem procent till 2015 jämfört med 2012 års resultat.

•

Antal förekomster på universitetet av kemiska produkter som finns upptagna i SIN-listan var 1946 stycken, en ökning med tolv procent sedan 2014.

Målet ej uppnått: Sedan 2012 har antal förekomster på universitetet av kemiska produkter som finns upptagna på SIN-listan ökat med 29 procent.

Universitetet ska minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön samt verka för att minimera konsekvenserna av eventuella incidenter.

Fyra incidenter med negativa konsekvenser för miljön har inträffat under 2015.

14 aktiviteter har genomförts med syfte att minska uppkomsten av incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön.

1. Från och med 2015 hämtas det statistiska underlaget enbart från GUs och GMVs kalendarium samt från uppgifter om publika aktiviteter vid Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, varför en jämförelse med tidigare år inte är möjlig.

2. I jämförelsen med basåret 2008 ingår inte koldioxidutsläpp från båtar eller fossil energi (naturgas och olja), eftersom dessa utsläppskällor började mätas först 2011. I jämförelsen med 2014 är utsläpp från båtar och fossil energi däremot inkluderade.

3. SMHI ändrade 2015 beräkningsmodell för normalårskorrigering enligt graddagsmetoden. Energiförbrukningen för 2008-2015 är därför omräknade enligt den nya metoden.

• Mål med slutår 2015 har uppnåtts

• Mål med slutår 2015 har inte uppnåtts

Positivt resultat för året

Negativt resultat för året

Resultat oförändrat/jämförelse med föregående år görs inte.


Intern styrning och kontroll

Förordningen om intern styrning och kontroll (SFS 2007:603) innebär att Göteborgs universitet, tillsammans med Sveriges övriga största myndigheter måste upprätta en riskanalys, vidta kontrollåtgärder samt systematiskt och regelbundet följa upp och dokumentera arbetet med intern styrning och kontroll. Göteborgs universitet har sedan ett antal år strukturerat arbetet i enlighet med den så kallade COSOmodellens1 fem komponenter för intern styrning och kontroll:• Kontrollmiljö• Riskanalys• Kontrollfunktioner/kontrollåtgärder• Information och utbildning• Uppföljning och utvärdering – tillsyn

KontrollmiljöGöteborgs universitet arbetar aktivt med att utveckla en ändamålsenlig kontrollmiljö. Ett exempel på detta är att verksamheten gör riskanalyser och följer upp genomförda åtgärder. Detta är ett sätt på vilket intern styrning och kontroll integreras i den ordinarie verksamheten. Universitetets arbets och delegationsordning revideras årligen vilket bidrar till en förstärkt kontrollmiljö genom att universitetet fortlöpande definierar och klargör olika befattningshavares roller, mandat och skyldigheter. Andra styrdokument såsom policyer, regler och handläggningsordningar har också setts över under 2015. Dessa dokument ska reglera och styra olika verksamhetsområden på ett effektivt, rättssäkert och enhetligt sätt inom universitet. Översyn av universitetets styrmodell för universitetsgemensamma utvecklingsprojekt är ett annat exempel på hur universitetet under 2015 arbetat med att utveckla en ändamålsenlig kontrollmiljö.

INTERN STYRNING OCH KONTROLLGod intern styrning och kontroll inom Göteborgs universitet bidrar till att verksamheten bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, att lagar, förordningar och andra regler följs samt att en tillförlitlig redovisning och en rättvisande rapportering av verksamheten sker.

Till kontrollmiljön hör även den löpande revision som utförs av externa och interna revisorer. Internrevisionen rapporterar direkt till styrelsen och har en fortlöpande diskussion med universitetets ledning och olika delar av organisationen.

Vid möten och utbildningar initierade av universitetets ledning, varav flera är obligatoriska för nyckelpersoner, lyfts kontinuerligt frågor som rör intern styrning och kontroll. Detta bidrar till att stärka kontrollmiljön.

RiskanalysFör att tydliggöra riskanalysarbetets verksamhetsutvecklande roll och för att integrera olika styrnings och uppföljningsprocesser vid universitetet har arbetet från och med 2013 kopplats till Vision 2020 med tillhörande handlings och verksamhetsplaner. Utifrån de mål och strategier som fakulteterna, lärarutbildningsnämnden och universitetsbiblioteket angivit i sina handlings och verksamhetsplaner har det gjorts riskanalyser för att identifiera de risker som utgör störst hot mot de angivna målen. Därutöver har den gemensamma förvaltningens enheter gjort riskanalyser gällande administrativa nyckelprocesser. Utifrån inkomna riskanalyser har universitetsledningen utarbetat ett förslag på universitetsgemensam riskanalys som fastställdes av styrelsen i december 2015.

Kontrollfunktioner och kontrollåtgärderUniversitetsledningen har tillsammans med fakulteterna, lärarutbildningsnämnden, universitetsbiblioteket och gemensamma förvaltningen genomfört ett stort antal kontrollåtgärder för att hantera riskerna som identifierades i riskanalyserna för 2015. Effekterna av kon

1. Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission


trollåtgärderna kan inte alltid enkelt mätas i kvantitativa termer men en sammanvägning av åtgärdernas effekt visar att risknivån i stort har reducerats.

Kontrollåtgärderna har en central betydelse för att etablera ett system och en kultur som innebär att organisationen kontinuerligt vidtar åtgärder inom områden som uppfattas som riskfyllda och följer upp effekterna av sådana initiativ. Kontrollåtgärderna för 2015 visar på en bredd av aktiviteter, från omfattande strategiska initiativ till att utveckla konkreta handläggningsrutiner inom en viss arbetsprocess.

En central del av kontrollen av verksamheten utgörs också av de uppföljningar som kontinuerligt görs inom bland annat ekonomi, personal och utbildningsområdet. Det pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att stärka samordningen av den stora mängd uppföljningar som genomförs. Under året har det implementerats ett nytt stödsystem för riskanalyser/bedömningar samt incident och avvikelserapportering för att underlätta samordning mellan säkerhet, arbetsmiljö och miljö.

Information och utbildningUniversitetets organisation har som ett viktigt mål att stärka sambanden mellan olika verksamheter, bland annat vad gäller administrativa processer, underlätta för den interna kommunikationen och skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte. Uppföljningen av gemensamma förvaltningens arbete visar att allt fler uppfattar att det sker en successiv förbättring av servicenivån och att det utvecklas mer ändamålsenliga former för samordning och styrning av olika administrativa processer.

Universitetsledningen arbetar aktivt med att utveckla olika mötesfora för att säkerställa att verksamheten får adekvat information i frågor som påverkar funktionaliteten i den interna styrningen och kontrollen. Frågor rörande efterlevnad av regler är återkommande punkter vid de universitetsgemensamma chefsmötena och i de obligatoriska chefsutbildningarna. Gemensamma förvaltningens administrativa dialoger med fakulteter och institutioner är ett viktigt instrument för att säkerställa

välfungerande administrativa processer. Som ett komplement till chefsmötena har ekonomienheten och personalenheten under 2015 besökt verksamheter där det funnits behov av fördjupad dialog och stöd. Initiativen har bidragit till en kontinuerligt ökad medvetenhet i organisationen i frågor som rör intern styrning och kontroll.

Uppföljning och utvärdering – tillsynUniversitetets arbete med intern styrning och kontroll utgår från universitetsstyrelsen och universitetsledningen och granskas fortlöpande av Riksrevisionen och av universitetets internrevision. Utgångspunkten för uppföljningen och utvärderingen av universitetets interna styrning och kontroll är de mål och strategier som satts upp för verksamheten. Systemet med att årligen göra riskanalyser, identifiera kontrollåtgärder och följa upp dessa för att sedan göra en ny riskanalys utgör ett värdefullt instrument för uppföljning och utvärdering.

Utöver detta kontinuerliga och systematiska arbete sker även punktinsatser i form av verksamhetsuppföljningar, internutredningar et cetera. Tillsynen kan resultera i förslag till förbättringar för att stärka styrningen och den interna kontrollen. I detta sammanhang spelar universitetets internrevision en central roll. På samma sätt utgör Riksrevisionens granskningar ett viktigt inslag när det gäller att bygga upp en kultur där verksamheten kontinuerligt belyses och utvärderas.

Sammanfattande analysUtifrån ovanstående resonemang bedöms Göteborgs universitet överlag ha en betryggande intern styrning och kontroll av de viktigaste riskerna och administrativa processerna.


Studenterna har ordet

STUDENTERNA HAR ORDETUtgångspunkten för Göteborgs universitets studentkårer, GUS, är att Göteborgs universitet är och ska vara ett framgångsrikt utbildningsuniversitet. För att kunna bli ett sådant universitet krävs goda och trygga förutsättningar och miljöer för studenter och personal att verka i. Detta innebär i praktiken att ett gott likabehandlings- och tillgänglighetsarbete måste upprätthållas inom hela lärosätet, i allt från antagnings- och rekryteringsprocesser till det löpande arbetsmiljöarbetet och utvecklingen av de olika stödfunktioner som erbjuds såväl studenter som anställda.

Vi kan övergripande ge universitetet både ris och ros för år 2015 men vi vill börja med att lyfta fram att Göteborgs universitet på ett tydligt och ansvarsfullt sätt har uppfyllt den så kallade tredje uppgiften. Universitetet har tagit ett gott samhällsansvar vad gäller både att bidra med allmänbildning i media likväl som direkt humanitär hjälp.

Studentinflytande och förutsättningar för studentkårerna Studentinflytande värderas generellt högt inom Göteborgs universitet och det ser vi som studentfackliga företrädare väldigt positivt på. Överlag fungerar studentinflytandet bra och ses som en självklar del inom alla nivåer av den väldigt tydliga linjeorganisation som finns på Göteborgs universitet. Samtidigt visar våra erfarenheter att det finns utrymme för förbättringar. Särskilt vad gäller kunskapen hos den större andelen av universitetets personal kring hur tillsättning av studentrepresentanter går till, studenträttigheter, lokala studieregler och hur studentkårerna organiserar sig.

Under 2015 har kårerna även önskat en ökad effektivisering av samarbetet mellan lärosätet, kårerna och Göteborgs universitets studentkårer och kan med glädje konstatera att detta mottagits väl och att ett flertal åtgärder har vidtagits av universitetet. Universitetet har förtydligat de ingångar kårerna har till den universitetsgemensamma nivån och till universitetets ledning i såväl praktiska som politiska frågor. Detta genom att bland

annat utse en kontaktperson för kårerna i förvaltningsfrågor som varit mycket uppskattad och som tillsammans med kårerna redan hunnit reda ut många administrativa frågetecken som funnits på agendan under en längre tid.

Utbildningskvalitet Under 2014 drogs ett flertal projekt igång och många beslut fattades gällande den pedagogiska utvecklingen på universitet. Dessa har under 2015 i stor utsträckning trätt i kraft och vi ser stor potential i det arbete som gjorts och det material som producerats. Lärosätet har på det stora hela lyckats med att få fart på diskussionerna kring vad god högskolepedagogik verkligen innebär genom bland annat införandet av en pedagogisk policy och flera seminarier kring kompletta akademiska miljöer och pedagogisk excellens.

Under 2015 har även arbetet med det nya kvalitetssystemet fortsatt och flera fakulteter visade sig ivriga att dra igång med det interna arbetet kring ett reviderat kvalitetssystem. Det är en trend vi hoppas kommer sprida sig i organisationen och trots en viss oro i verksamheten har vi ändå fått det generella intrycket att lärosätet lyckats skapa en stämning av förväntan och entusiasm i diskussionerna kring det systematiska kvalitetsarbetet.

Även om 2015 kändes som ett hoppfullt år vad gäller utvecklingen av utbildningens innehåll och pedagogiska metoder ser vi dock att det fortfarande föreligger systematiska hinder för en god utbildningskvalitet vid läro


Studenter vid Göteborgs universitet tar en tur med Älvsnabben i Göteborgs Hamn. Från vänster Ruben Dieleman från Nederländerna som studerar International Administration and Global Governance, Hang Yang, från Kina som läser Finance, och Jens Ramberg som läser idé- och lärdomshistoria.


sätet. Det största av dessa hinder rör administrationen och förvaltningen av utbildningen. De flesta problem studenter stöter på i sin vardag och som skapar stress och förlorad studielust är bristande och felaktig information. Vi får återkommande rapporter om snabba schemaändringar under pågående kurs, otydliga och/eller motstridiga instruktioner i samband med salstentamen samt föreläsningar och examinationer som ligger utanför rekommenderad undervisningstid (08:00– 17:00, vardagar).

En majoritet av de studentärenden som såväl studentkårerna som GUS studentombud hanterar berör på något sätt bristande administration från lärosätets sida gällande utbildning. Det rör sig ofta om en kunskapsbrist hos såväl lärare som studieadministratörer och kursansvariga gällande framför allt förvaltningslagen

och diskrimineringslagen men även högskoleförordningen och lokala studieregler. Det här är ett strukturellt problem som hela universitetet bör se över. Vi skulle gå så långt som till att påstå att allt arbete med kvalitetsvariabler, pedagogisk utveckling, forsknings och professionsförankring i princip är bortkastat om studenterna inte ens har förtroende för lärosätet att planera och strukturera den utbildning som ges.

Göteborgs universitet är ett lärosäte med ett brett utbildningsutbud, omfattande högskolepedagogiska ambitioner och ett starkt intresse för kvalitetsarbete som lyckas hålla samman flera vetenskapliga discipliner och utbildningar med stark egen identitet. Detta ser Göteborgs universitets studentkårer som basen för en enorm potential för en hög utbildningskvalitet, och vi ser med sorg på hur lärosätet hålls tillbaka av vad som

Studenterna har ordet


kortfattat kan beskrivas som bristande myndighetsutövning i den löpande verksamheten. Universitetet verkar helt enkelt fälla krokben på sig själv genom att se utbildningsadministration som skadlig för verksamheten, när hela tanken med myndighetsformen är att den ska stötta och agera smörjmedel i akademins organisering istället för att ses som en fiende.

LikabehandlingsarbeteGöteborgs universitet blev under hösten 2015 utsett till att vara stöd för andra universitet, högskolor och andra statliga myndigheter i regeringens arbete med jämställdhetsintegrering. Eftersom Nationella sekretariatet för genusforskning är beläget vid universitetet finns det en god kunskapsbas för att arbeta med jämställdhetsintegrering vid Göteborgs universitet. Vi ser en viss problematik i planen för arbetet med jämställdhetsintegrering eftersom de personer som har en ickebinär och/eller könsöverskridande identitet inte nämns eller tas i beaktande. Initiativet till att arbeta med jämställdhetsintegrering är vi mycket positiva till och det är ett naturligt steg i utvecklingen mot ett öppnare och ett mer jämställt universitet.

Göteborgs universitet har i Vision 2020 tagit fasta på arbetet med breddad rekrytering och breddat deltagande och under 2015 har en utredning gjorts av universitetet. Resultatet av detta är en policy för breddad rekrytering och en handlingsplan för breddad rekrytering och breddat deltagande. Att universitetet har inkluderat breddat deltagande anser vi vara avgörande för likabehandlingsarbetet. Förhoppningen är att universitetet som helhet, inklusive undervisande och administrativ personal, ska få en god insikt i att det krävs åtgärder och en flexibilitet från universitetets sida för att kunna tillgodose samtliga studenters behov. Arbetet som bedrivs för studenter i behov av särskilt stöd av sektionen för student och utbildningsstöd är ett mycket bra exempel på universitetets arbete med likabehandlingsfrågor. Beklagligt är däremot att all personal inte är införstådd med vilka rättigheter studenter med behov av särskilt stöd har. För att stötta personalen i detta erbjuds utbildningar centralt på universitetet men dessvärre är deltagarantalet relativt lågt.

Vi anser att Göteborgs universitets arbete med likabehandling skulle kunna bli än bättre. Vision 2020 sätter upp höga mål för tillgängligheten i utbildningen och universitetet behöver satsa på ett organiserat likabehandlingsarbete för att kunna nå upp till sin vision. Risken som vi ser idag är att likabehandlingsarbetet ris

kerar att bli bundet till en engagerad enskild person på en institution eller enhet och det skapar en ojämn kvalitet på arbetet. Det som krävs är mer resurser i form av framför allt personal på universitetsgemensam nivå så att såväl likabehandlingsombuden på institutionerna som fakultetsstyrelser och enskild personal får det stöd de behöver.

TillgänglighetGöteborgs universitet arbetar för att bli ett tillgängligt universitet men både studentkårerna och student och doktorandombuden på Göteborgs universitets studentkårer, har upplevt att antalet studentärenden gällande diskriminering på grund av bristande tillgänglighet har ökat. Tillgänglighet gäller både fysiska och psykosociala aspekter och det handlar om att undanröja hinder och möjliggöra för alla som vill studera vid universitetet att inte bara kunna bli antagna till en utbildning, utan att även ges förutsättningar att genomföra den. Tillgänglighet kan handla om att det finns fungerande dörröppnare vid samtliga dörrar och att det finns god och tydlig information för studenter med funktionsnedsättning redan innan kursstart. Göteborgs universitet arbetar ständigt med tillgänglighetsarbete och har många bra insatser för studenter som är i behov av stöd men dessvärre är inte utbildningen inkluderande i grunden, till exempel erbjuds inte avgiftsfria dyslexiutredningar. Istället görs anpassningar för den enskilda studenten vilket är bra men kan vara tidskrävande för studenten och skapar ingen skillnad på strukturell nivå och gör inte utbildningen i sig mer tillgänglig i sitt upplägg. Universitetet borde genomsyras av tillgänglighet och ha en inkluderande undervisning som standard.

För en längre version av denna text besök vår hemsida: www.gus.gu.se

Åsa Hansson & Caroline FällgrenOrdförande och vice ordförande för Göteborgs universitets studentkårer

Göteborgs universitets studentkårer (GUS) är ett samarbetsorgan mellan tre av de fyra studentkårerna vid Göteborgs universitet. GUS bedriver övergripande utbildningsbevakning vid Göteborgs universitet och tillsätter studentrepresentanter i centrala och stu-dentkårsövergripande organ. GUS samarbetar också kring andra studentrelevanta frågor av övergripande karaktär samt anordnar utbildningar i universitetsdemokrati och studentfackligt arbete.


Ekonomi – resultat och ställning

EKONOMI – RESULTAT OCH STÄLLNINGEkonomiskt resultat och utvecklingUniversitetet har under året haft en fortsatt relativt god tillväxt av intäkterna till verksamheten. Ökningen upp-går till 214 miljoner kronor (3,7 procent). Kostnaderna har samtidigt ökat med 231 miljoner kronor (fyra pro-cent). Inför de senaste budgetåren har det tagits en rad initiativ och beslut om strategiska satsningar som berör både forskning och utbildning. Dessa satsningar har inneburit, och kommer fortsatt att innebära, stimulans till nyanställningar och ökade kostnader för infrastruk-tur. En stor del av dessa satsningar har givit förväntade kostnadsökningar. Antalet årsarbetare, exempelvis, har ökat med nio procent (457 årsarbetare) mellan 2011 och 2015.

Med överskottet från 2014 i beaktande och planerade satsningar i budgeten lades en budget för 2015 med ett beräknat underskott på 50 miljoner kronor. Denna bud-getprognos reviderades under året till ett beräknat över-skott på 20 miljoner kronor. Revideringen gjordes då vårändringsbudgeten innebar justeringar av tidigare planerat utbildningsutbud och dessutom innebar nya kvalitetssatsningar genom höjda prislappar inom hum/sam-området och till undervisningsområdet.

Universitetet redovisar ett överskott på 59 miljoner kronor. Av detta överskott redovisas 31 miljoner kronor inom utbildningsverksamheten medan forskningsverk-samheten redovisar ett överskott på 28 miljoner kronor. Skillnaden mot beräknad ekonomisk prognos för året

Tabell 39. Ekonomisk utveckling (miljoner kronor, löpande priser)

Bokslut 2015 Prognos 2015 1 Bokslut 2014 Bokslut 2013

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag 3 892 3 889 3 841 3 700

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 449 460 445 507

Intäkter av bidrag 1 608 1 565 1 438 1 371

Finansiella intäkter 14 12 25 30

Summa intäkter 5 963 5 925 5 749 5 609

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal –3 693 –3 697 –3 530 –3 377

Kostnader för lokaler –627 –630 –646 –628

Övriga driftkostnader –1 401 –1 380 –1 323 –1 303

Finansiella kostnader –16 –10 –8 –7

Avskrivningar –185 –188 –185 –179

Summa kostnader –5 922 –5 905 –5 691 –5 493

Verksamhetsutfall 40 20 58 115

Resultat från andelar i dotterföretag 19,1 0 –1,3 –5,5

Transfereringar med mera

Finansiering av bidrag 206 215 194 185

Lämnade bidrag –206 –215 –194 –185

Årets kapitalförändring

59 20 57 110

1. Prognos per 2015-08-31 redovisad i universitetsstyrelsen


består främst i ökade bidragsintäkter och i ökade övriga driftkostnader samt i ett positivt koncernresultat om 19 miljoner kronor för holdingbolaget.

Universitetets sammantagna överskott (myndighetska-pital) möjliggör ytterligare fortsatta satsningar för att stärka konkurrenskraften under de närmast kommande åren. Följande satsningar är fortsatt prioriterade:

• satsning på områden inom ramen för beslutad Vision 2020

• samfinansiering av externa forskningsprojekt• satsning på infrastrukturer• fler doktorandanställningar• rekryteringar av internationella gästforskare• åtgärder inom utbildningsområdet som rör kvalitet,

volym och innehåll samt utveckling av kursutbud och programutbildningar

Den sammantagna finansieringen av verksamheten uppgick under året till 5 963 miljoner kronor.

Intäkter av anslag som uppgår till 3 892 miljoner kronor ökar med 51 miljoner kronor eller 1,3 procent. Intäkter av anslag utgör 65 procent av den totala finan-sieringen. Av de totala anslagen (3 906,7 miljoner kro-nor) användes 14,6 miljoner kronor till finansiering av transfereringar. Anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökar med 52 miljoner kronor bero-ende på fler utbildningsplatser inom hälso- och sjuk-vårdsområdet samt till fler platser inom lärar- och för-skollärarutbildningar. Dessutom kvalitetsförstärktes vissa utbildningsområden genom höjda prislappar från och med halvårsskiftet.

Anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå minskar däremot med fem miljoner kronor. Anslags-minskningen beror på att medel till Havsmiljöinstitutet från och med 2015 tilldelas från Havs- och vattenmyndig-heten (och redovisas under intäkter av bidrag).

Av statsanslagen avser:• 1 921 miljoner kronor utbildning på grundnivå och

avancerad nivå (en ökning med 2,8 procent),• 1 452 miljoner kronor forskning och utbildning på

forskarnivå (en minskning med 0,3 procent),• 11,3 miljoner kronor, medel till nationellt resurs-

centrum i matematik, medel till forskning och doku-mentation om medieutvecklingen och särskilda medel till spetsutbildningar i entreprenörskap, samt

• 508 miljoner kronor ersättning för klinisk utbildning och forskning inom läkarutbildningen och tandläkar-utbildningen (en ökning med 0,6 procent), i enlighet med avtal mellan staten och Västra Götalandsregionen.

Intäkter av avgifter och andra ersättningar uppgår till 449 miljoner kronor, vilket är en marginell förändring (ökning med fyra miljoner kronor) jämfört med före-gående år. Intäkter av avgifter och andra ersättningar utgör åtta procent av den totala finansieringen. Intäkter av uppdragsutbildning uppgår till 77 miljoner kronor vilket är en ökning med 19 procent jämfört med före-gående år. Den största delen av uppdragsutbildningarna sker gentemot andra statliga myndigheter. Intäkter av uppdragsforskning uppgår till 182 miljoner kronor och ökar med 14 procent. Även här härrör den största ande-len från andra statliga myndigheter. Intäkter av beställd

Tabell 40. Intäkter av bidrag per verksamhetsgren

2015 2014 2013 2012 2011

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 40,6 32,1 50,3 46,4 49,9

Forskning och utbildning på forskarnivå 1 567,0 1 406,1 1 321,0 1 255,2 1 193,7

1 607,6 1 438,2 1 371,3 1 301,6 1 243,6



utbildning uppgår till 24 miljoner och ökar med 18 pro-cent. Avgifter från studieavgiftsskyldiga studenter upp-går till 23 miljoner kronor och ökar med hela 74 pro-cent. Ersättningar för upplåtande av bostadslägenheter till studenter och gästforskare uppgår till 27 miljoner kronor och ökar med nästan tre procent. Avgifter enligt Avgiftsförordningen (§4) uppgår totalt till 76 miljoner kronor och minskar med hela 33 procent. Minskningen beror på förändring av den så kallade resurssamord-ningen, som redovisas under intäkter av bidrag. Övriga ersättningar och försäljningsintäkter uppgår till 36 mil-joner kronor. Dessa intäkter minskar med 19 procent jämfört med föregående år.

En myndighet får ta ut avgifter för varor och tjänster som tillhandahålles om det följer av lag eller förordning eller av särskilt regeringsbeslut (vanligtvis i reglerings-brev). Här utöver finns i Avgiftsförordningen ett gene-rellt bemyndigande för vissa varor och tjänster. Detta generella bemyndigandet gäller bara om verksamheten är av mindre omfattning eller av tillfällig natur. En myndighet får disponera inkomster av avgiftsbelagd verksamhet, men om det ackumulerade överskottet upp-går till mer än tio procent av den avgiftsbelagda verk sam -hetens omsättning, ska myndigheten lämna förslag till regeringen om hur hela överskottet ska disponeras. I den finansiella redovisningen görs en specifikation av avgiftsfinansierad verksamhet och den visar att det ackumulerade överskottet till och med 2015 uppgår till 21,5 miljoner kronor eller 6,4 procent av omsättningen. Inom universitetet pågår en uppföljning och intern kontroll av tillämpningen av dessa regler.

Intäkter av bidrag, det vill säga bidrag från forsk-ningsråd och andra bidragsgivare, uppgår till 1 608 mil-

joner kronor. Bidragsintäkterna har ökat med 170 mil-joner eller nästan tolv procent jämfört med föregående år. Intäkter av bidrag utgör 27 procent av den totala finansieringen.

Intäkter av bidrag redovisas i huvudsak inom verk-samhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå, men även inom verksamhetsgrenen utbildning på grund-nivå och avancerad nivå redovisas bidragsintäkter. Inom utbildningsverksamheten utgörs bidragsintäkterna främst av medel till särskilda utbildningsinsatser som fördelas via Kammarkollegiet.

De löpande bidragsinkomsterna har ökat med 142 miljoner kronor (nio procent). Skillnaden mellan redo-visade intäkter och löpande inkomster redovisas som förändring av oförbrukade bidrag och/eller upplupna bidragsintäkter.

Bidragsinkomsterna fördelat på olika grupper av finansiärer, visar att:• bidrag från forskningsråden utgör 43 procent och

har ökat med 30 procent under den senaste femårs-perioden,

• bidrag från andra statliga myndigheter utgör elva procent och har ökat med drygt 52 procent under de senaste fem åren,

• bidrag från stiftelser och andra svenska organisationer och företag utgör 38 procent och har ökat med 29 procent under de senaste fem åren,

• bidrag från Europeiska unionen utgör fem procent och har minskat med drygt 15 procent under de senaste fem åren, samt

• bidrag från utländska företag och organisationer utgör tre procent och har minskat med nästan 23 procent under de senaste åren.

Diagram 10. Externa forskningsbidrag uppdelat på finansiärsgrupper för 2015

Diagram 11. Finansiering av verksamheten 2015

Forskningsråd, 43%

Utländska organisationer, 3%

Andra statliga myndigheter, 11%

EU, 5%

Svenska organisationer, 38%

Diagram x.

Avgifter/ersättningar, 8%

Diagram 3. Finansiering av verksamheten

Statsanslag, 65%Bidrag, 27%

Övriga intäkter, 0,2%


De finansiella intäkterna uppgår till 14 miljoner kronor och är betydligt lägre än föregående år. De finansiella intäkterna minskar med elva miljoner kronor jämfört med 2014, vilket beror på det extremt låga ränteläget. De finansiella intäkterna utgör 0,2 procent av den totala finansieringen. Av de finansiella intäkterna utgörs merpar-ten av avkastning från egna fonder (elva miljoner kronor).

Resursanvändningen i verksamheten (de totala kostna-derna) uppgick till 5 922 miljoner kronor. Jämfört med föregående år innebär detta en nominell ökning med 231 miljoner kronor (fyra procent). Ökningen beror på ökade personalkostnader och övriga driftkostnader.

Kostnader för personal motsvarar 3 693 miljoner kro-nor av den totala resursanvändningen. Dessa kostnader utgör 62 procent av den totala resursanvändningen. Av kostnaderna utgör direkta löner och andra ersättningar 2 411 miljoner kronor och 1 198 miljoner kronor arbets-givaravgifter, avsättningar till pensioner samt övriga personalkostnader (företagshälsovård, kompetens-utveckling med mera) 84 miljoner kronor. Jämfört med föregående år ökar de totala personalkostnaderna med 163 miljoner kronor eller 4,6 procent. Jämfört med 2014 har antalet årsarbetskrafter ökat med 274 årsarbetare. Den ökade personalvolymen beräknas ha gett kostnads-ökningar om drygt 150 miljoner kronor på årsbasis.

Förändringen av personalkostnader och personal volym under perioden 2011–2015 framgår av tabell 41. Under perioden har de totala personalkostnaderna ökat med 513 miljoner kronor i löpande priser. Detta motsvarar en ökning på 16 procent. Volymförändringen under samma period (mätt i årsarbetskrafter) redovisar en ökning med nio procent. Kostnaden per årsarbetskraft har ökat med 41 000 kronor eller sex procent under femårs perioden.

Personaluppgifter kommenteras även under avsnittet Arbetsmiljö som inspirerar.

Kostnader för lokaler utgör 627 miljoner kronor. Lokalkostnaderna utgör elva procent av den totala resursanvändningen. Jämfört med föregående år mins-kar lokalkostnaderna med 19 miljoner kronor eller nästan tre procent. Av kostnadsminskningen utgör 18 miljoner kronor effekter av en beräknad avsättning med anledning av att hyrda lokaler skulle ha sagts upp under 2015. Detta ökade lokalkostnaderna med nio miljoner kronor i bokslutet för 2014, medan återfö-ringen av avsättningen minskar lokalkostnaderna med motsvarande belopp i bokslutet för 2015. Men även låg inflation och lågt ränteläge påverkar hyreskostnaderna. Av lokalkostnaderna utgör 582 miljoner kronor hyres-kostnader och 45 miljoner kronor övriga kostnader för fastighetsdrift. Hyreskostnaderna minskar med nästan fyra procent medan driftkostnaderna ökar med sju pro-cent jämfört med föregående år.

Lokalytan uppgick till 386 562 m2, vilket är en netto ökning på 3 199 m2 jämfört med 2014. Volymför-ändringen består av tillkommande lokalytor på 1 167 m2 och på förändrad dokumentation från fastighets-ägarna på 2 032 m2.

Förändringen av lokalkostnader och lokalyta under perioden 2011–2015 framgår av tabell 42. Under perio-den har de totala lokalkostnaderna minskat med tre miljoner kronor i löpande priser, vilket motsvarar en minskning på 0,5 procent. Volymförändringen (lokal-ytan) under samma period uppgår till en ökad lokalyta på drygt 5 400 m2, vilket motsvarar en procent i ökning. Kostnaden per m2 har minskat med två procent under perioden.

Tabell 41. Personalkostnader och personalvolym 2011–2015

2015 2014 2013 2012 2011 Förändring %

Personalkostnad, mnkr 3 693 3 530 3 377 3 241 3 180 513 16%

Antal årsarbetare 5 462 5 188 5 138 5 031 5 005 457 9%

Medelantal anställda 6 023 5 850 5 762 5 718 5 682 341 6%

Personalkostnad/årsarbetare (tkr) 676 680 657 644 635 41 6%

Förändring i % –0,6% 3,5% 2,0% 1,4% 5,5%

Tabell 42. Lokalkostnader per m2 2011–2015

2015 2014 2013 2012 2011 Förändring %

Lokalkostnad, mnkr 627 646 628 636 630 –3 –0,5%

Lokalyta, m2 386 562 383 363 381 712 381 700 381 100 5462 1%

Kostnad per m2 1 622 1 685 1 645 1 666 1 653 –31 –2%

Förändring i % –3,7% 2,4% –1,1% 0,8% 2,2%



Övriga driftkostnader motsvarar 1 401 miljoner kro-nor av den totala resursanvändningen, vilket motsvarar 24 procent. Jämfört med 2014 ökar driftkostnaderna med 79 miljoner kronor eller nästan sex procent. Övriga driftkostnader omfattar en stor mängd av skilda kost-nadsslag. I diagram 12 visas en översiktlig fördelning av övriga driftkostnader för 2015.

Jämfört med föregående år ökar kostnaderna för:• Ersättning för utbildningstjänster och tjänster hos

annan huvudman (främst Chalmers) uppgår till 197 miljoner kronor och ökar med 15 procent.

• Böcker, tidskrifter och övriga varor uppgår till 194 miljoner kronor och ökar med 43 procent.

• Resor uppgår till 108 miljoner kronor och ökar med fem procent.

• Konsulttjänster och övriga tjänster uppgår till 220 miljoner kronor och ökar med tolv procent.

Jämfört med föregående år minskar kostnaderna för nedanstående:• Datatjänster uppgår till 97 miljoner kronor och mins-

kar med sex procent. • Övriga driftkostnader (laboratoriekemikalier med

mera) uppgår till 77 miljoner kronor och minskar med 29 procent.

Kostnader för klinisk utbildning och forskning inom läkar- och tandläkarutbildningen omfattar 508 miljoner kronor, en ökning med tre miljoner kronor jämfört med föregående år.

Tabell 43. Finansiering och resursanvändning 2011–2015, löpande priser (miljoner kronor)

2015 2014 2013 2012 2011 Förändring %

Statsanslag 3 892 3 841 3 700 3 619 3 557 335 9%

Bidrag 1 608 1 438 1 371 1 302 1 244 364 29%

Avgifter/ersättningar 449 445 507 456 465 –16 –3%

Övriga intäkter 14 25 30 50 50 –36 –72%

Summa intäkter 5 963 5 749 5 609 5 427 5 317 646 12%

Personalkostnader –3 693 –3 530 –3 377 –3 241 –3 180 –513 16%

Lokalkostnader –627 –646 –628 –635 –630 3 0%

Kapitalkostnader –201 –193 –186 –202 –154 –47 31%

Övriga driftkostnader –1 401 –1 323 –1 303 –1 301 –1 287 –114 9%

Summa kostnader –5 922 –5 691 –5 493 –5 379 –5 272 –650 12%

Verksamhetsutfall 40 58 115 48 45

Summa verksamhetsutfall 2011–2015 306

Diagram 12. Fördelning av övriga driftkostnader 2015

Ersättning för klinisk utbildning och forskning, 36%

Övriga driftskostnader, 5%

Konsulttjänster och övriga tjänster, 16%

Böcker, tidskrifter, övriga varor, 14%

Datatjänster, 7%Resor, 8%

Ersättning för utbildnings-

tjänster m m, 14%

Diagram 13. Resursanvändning i verksamheten 2015

Kapitalkostnader, 3%

Diagram 5. Resursanvändning i verksamheten

Personalkostnader, 62%

Lokalkostnader, 11%

Övriga driftkostnader, 24%


Finansiella kostnader samt avskrivningar motsvarar 201 miljoner kronor och utgör tre procent av den totala resursanvändningen. Kapitalkostnaderna ökar med åtta miljoner kronor, jämfört med 2014. Avskrivningar upp-går till 185 miljoner kronor och är oförändrade jämfört med 2014. Räntekostnader för lån på anläggningstill-gångar och för räntekostnad på räntekontot uppgår till sju miljoner kronor, en ökning med fem miljoner kronor jämfört med föregående år. Bland de finansiella kostna-derna redovisas också orealiserade värdeminskningar på finansiella instrument om sex miljoner kronor.

Under perioden 2011–2015 har finansieringen av verksamheten och resursanvändningen inom verksam-heten, i löpande priser, utvecklats enligt tabell 43.

Intäkterna har under perioden ökat med tolv procent. Bland intäkterna har statsanslagen ökat med nio pro-cent och intäkter av bidrag har ökat med hela 29 pro-cent. Intäkter av avgifter och andra ersättningar för uppdrags verksamheter med mera har däremot minskat med tre procent under jämförelseperioden.

De totala kostnaderna har ökat med tolv procent. Personalkostnaderna har ökat med 16 procent. Lokal-kostnaderna har däremot i stort varit oförändrade, medan kapitalkostnaderna har ökat med 31 procent under perioden. Övriga driftkostnader har ökat med enbart nio procent eller i genomsnitt två procent per år.

GU Ventures ABUnder året har GU Holding bytt namn till GU Ventures. Bolaget (koncernen) redovisar i sitt bokslut för 2015 ett

positivt resultat efter skatt på 19,1 miljoner kronor, vilket påverkar universitetets resultat i motsvarande mån. Moderbolaget redovisar ett positivt resultat efter skatt på 5,5 miljoner kronor. GU Ventures följer K3-regelverket och i bokslutet har ett antal anpass-ningar genomförts av koncernmässiga justeringar enligt detta regelverk. Detta innebär bland annat att när ägar-andelen i ett enskilt koncernbolag minskar så ska en fiktiv försäljning göras i koncernbokslutet och resultatet (vinst/förlust) ska redovisas i koncernbokslutet. Dessa omklassificeringar har påverkat årets resultat med 13,9 miljoner kronor.

Sammantaget har det egna kapitalet i koncernen ökat från 7,6 miljoner kronor per den 31 december 2014 till 27 miljoner kronor per den 31 december 2015. I moder-bolaget har det egna kapitalet ökat från 9,1 miljoner kronor till 15,6 miljoner kronor för motsvarande jäm-förelsepunkter. I båda fallen påverkas det egna kapitalet av erhållet kapitaltillskott om en miljon kronor för fort-satt uppbyggnad av så kallade idébanker.

Resultatutvecklingen för holdingbolaget under perio-den 1997–2015 visas i tabell 44.

Ekonomisk ställningUniversitetet redovisar som årets kapitalförändring ett överskott på 59 miljoner kronor. Det ekonomiska resul-tatet påverkas i hög grad av att utbildningen på grund-nivå och avancerad nivå redovisar ett överskott på 31 miljoner kronor samt att forskningsverksamheten och utbildningen på forskarnivå redovisar ett överskott på 28 miljoner kronor.

Under de fem senaste budgetåren (2011–2015) har universitetet redovisat årliga kapitalförändringar i enlighet med tabell 45.

Myndighetskapitalet, inklusive årets kapitalförändring, uppgår vid årets slut till totalt 1 125 miljoner kronor. I myndighetskapitalet ingår statskapital (deponerad konst), donationsfastigheter och resultatandel i holding-bolaget samt verksamhetens balanserade kapital. Det sistnämnda beloppet uppgår till 1 090 miljoner kronor. Av verksamhetens balanserade kapital har 28 procent skapats under de senaste fem åren.

Under 2015 har institutioner och fakulteter inom universitetet fortsatt att analysera det balanserade kapi-talet. Syftet har varit att försöka klassificera kapitalet i ”bundet” respektive ”fritt” kapital. Med ”bundet kapital” avses kapital som är avsatt för en planerad och tidsbunden användning och som exempel kan nämnas

Tabell 44. Resultatutveckling i GU Ventures AB 1997–2015 (miljoner kronor)

2015 2014 2013 1997–2012

19,1 –1,3 –5,5 –11

Tabell 45. Årlig kapitalförändring 2011–2015 (miljoner kronor)

2015 2014 2013 2012 2011

Verksamheten 36,6 51,7 116,8 47,1 45,0

Donationsmedel 3,7 0,2 –1,6 0,8 –0,3

GU Ventures 19,1 –1,3 –5,5 –4,3 1,5

Summa 59,4 50,6 109,7 43,6 46,2



strategiska satsningar, åtaganden om samfinansiering i befintliga forskningsprojekt, forskarskolor och dok-torandanställningar. Med ”fritt kapital” menas allt annat kapital som finns för att kunna möta oförutsedda behov och löpande förändringar i finansieringsförutsätt-ningar och kostnader.

Analysen har givit som resultat att av det balanserade kapitalet på 1 090 miljoner kronor är ungefär 68 pro-cent att betrakta som ”bundet kapital” och resterande 32 procent som ”fritt kapital”. Universitetet har också satt upp som ”tumregel” att runt fem procent av omsättningen (300 miljoner kronor) bör finnas som ett långsiktigt ”fritt kapital”. Detta för att kunna möta oförutsedda händelser.

Investeringar och låneramarTotalt uppgår årets investeringar till 183 miljoner kronor, vilket innebär en minskning med 43 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det är framför allt investeringar i inventarier och utrustning som genom-förts under året.

Investeringar i infrastruktur som maskiner, inventarier och andra anläggningar uppgår totalt till 137 miljoner kronor och minskar med sju miljoner kronor jämfört med föregående år. Investeringar i annans fastighet upp-går till 25 miljoner kronor och ökar med fem miljoner jämfört med föregående år. Vidare har investerats fem miljoner kronor i den pågående anskaffningen av ett nytt forskningsfartyg. Dessutom har tolv miljoner kro-nor investerats i utvecklingsarbetet med IT-relaterade stödsystem. Jämfört med föregående år är detta en ökning med två miljoner kronor.

Det bokförda värdet av befintliga materiella och immateriella anläggningstillgångar uppgår per 31 december till 673 miljoner kronor. Det är en minskning jämfört med föregående år med två miljoner kronor. Förändringen beror på årets nyinvesteringar och påverkas också av årets avskrivningar inklusive extra avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar (utvecklingsprojekt).

Universitetet disponerade under budgetåret en låne-ram på 725 miljoner kronor för finansiering av investe-ringar i anläggningstillgångar som används i verksam-heten. Nyupplåning under året var 177 miljoner kronor och 142 miljoner kronor amorterades av äldre lån.

Nyupplåningen har minskat med åtta miljoner kronor medan amorteringarna har minskat med 13 miljoner kronor. Universitetets lån hos Riksgälden uppgår per 31 december till 535 miljoner kronor, en ökning med 35 miljoner kronor eller sju procent.

LikviditetKassalikviditeten framgår av nedanstående uppställning (miljoner kronor).

2015-12-31 2014-12-31 2013-12-31

3 090 2 886 2 722

Behållningen på räntekontot hos Riksgälden har ökat med 203 miljoner kronor och övriga banktillgodo-havanden (EUR-konto) har ökat med 0,6 miljon kronor, jämfört med föregående bokslut.

Universitetets likviditet består till en mycket stor del av förvaltade förskott från bidragsgivare till forsknings-projekt, men också i växande utsträckning av ett ökat myndighetskapital. Likviditeten vid det gångna års-skiftet påverkas även av minskade fordringar (framför allt fordringar hos andra myndigheter) och på ökade leverantörsskulder.

Oförbrukade forskningsbidrag och upplupna bidragsintäkterI balansräkningen redovisas för året upplupna bidrags-intäkter på 195 miljoner kronor. Detta är en minskning med 17 miljoner kronor eller åtta procent jämfört med föregående år. Upplupna bidragsintäkter består av utgif-ter för projekt där bidragsgivaren ännu inte överfört medel i tillräcklig utsträckning. Upplupna bidragsintäk-ter har ökat under tidigare år och ökningen beror på att forskningsfinansiärerna i ökad utsträckning betalar ut forskningsbidrag i efterskott. Under året har universite-tet skärpt kraven på verifierbarhet i redovisningen av upplupna bidragsintäkter. Detta har påverkat det redo-visade beloppet.

I balansräkningen redovisas oförbrukade forsknings-bidrag på 1 781 miljoner kronor. Detta är 48 miljoner kronor eller nästan tre procent mer än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Ökningen beror främst på att de löpande bidragsinkomsterna har ökat.


DonationsförvaltningenUniversitetet har regeringens medgivande att placera gåvo- och donationsmedel på annat sätt än i förvaltning hos Riksgälden eller Kammarkollegiet. Detta innebär att delar av universitetets gåvo- och donationsmedel placerats diskretionärt i kapitalförvaltning hos en kapi-talförvaltare, Skandinaviska Enskilda Banken, SEB.

Det diskretionära förvaltningsuppdraget har under året fullföljts i enlighet med den av universitetet fast-ställda placeringspolicyn. Huvuddragen i placerings-policyn är riskspridning genom fastställda gränsvärden för fördelning av kapitalet i olika tillgångsslag, samt en tydlig fokusering på goda normer, god sed samt gott omdöme i förmögenhetsplaceringarna.

Förvaltningen placerar inte i företag som bedriver sin verksamhet i strid mot väletablerade internationella nor-mer som FN:s Global Compact, OECD:s rikt linjer för multinationella företag, FN:s konvention om mänskliga rättigheter, FN:s barnkonvention, ILO:s kärn-konventioner, samt internationella miljökonventioner.

2015 steg den svenska aktiebörsen med 10,6 procent. Det kraftiga ränteraset under 2014 fortsatte under 2015.

Det bokförda värdet för gåvo- och donationsmedlen uppgår till 185 miljoner kronor. Av det samlade kapita-let är 73 miljoner kronor placerat i värdepapper via för-valtningsuppdrag hos Kammarkollegiet (räntor) samt SEB (svensk etisk aktieindexfond). Allokeringsmässigt är normalläget att 50 procent är räntor och 50 procent aktier. Avkastningen på de donationer som förvaltas via kapitalförvaltningsavtal mäts mot sammanvägda jäm-förelseindex1. I tabell 46 framgår utvecklingen i de olika förvaltningsdepåerna ställt mot antaget jämförelseindex.

Depåernas värdeförändring har utvecklats något sämre än jämförelseindex. Ränteförvaltningen har följt index, medan aktieindexfonden levererat något sämre än index. Det totala marknadsvärdet i förvaltningen har, i och med uppgången på Stockholmsbörsen, under året utvecklats väl och överstiger det bokförda värdet.

Utöver de diskretionärt förvaltade donationerna ingår drygt 100 miljoner kronor som universitetet ingått avtal om att placera i Akademiska Hus AB samt nästan åtta

miljoner kronor i oförbrukade medel av samma dona-tion. Även donationer för diverse forskningsändamål (4,1 miljoner kronor) samt ännu ej förbrukade ränteme-del (7,5 miljoner kronor) finns upptagna. Förvaltningen består av likvida medel i bankräkning, placeringar på räntekonto i Riksgälden samt penningmarknads-placeringar.

Utdelade stipendier och andra bidragUniversitetet har under året haft möjlighet att dela ut cirka 4 500 stipendier till studerande inom grund- och forskarutbildningen. Stipendiernas storlek har varierat från 1 000 kr och upp till 100 000 kr. De beloppsmäs-sigt största stipendieutgivarna har varit de Adlerbertska stiftelserna, ur vilka stipendier om cirka 39 miljoner kronor utdelats. Exempel på andra stiftelser ur vilka stipendier till studerande utgått är Bo Linderoth-Olsons fond, Paul och Marie Berghaus´ donationsfond samt Carl Larssons stipendiefond.

Drygt 200 lärare och forskare har tilldelats bidrag till resor och forskning ur bland annat Sven Petterssons fond för humanistisk vetenskap, Torsten Petterssons fond för humanistisk vetenskap, Erland Erikssons dona-tion, Göteborgs Högskolas Linnéfond, Oscar Ekmans stipendiefond, Adlerbertska Forskningsstiftelsen samt Jubileumsanslaget ur Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. De utdelade beloppen uppgår totalt till cirka fem miljoner kronor.

1. Dessa är SIXPRX (svenska aktier), OMRX T-bill (kortränte-placeringar eg. statsskuldväxlar) samt OMRX T-bond (obligationer).

Tabell 46. Värdeförändring 2015

Värdeföränd-ring 2015 i % markn värde

Jämförelse-index

Jubileumsfonden 3,10 3,23

Handelshögskolan, Fastighetsdonation 3,11 3,23

Oceanografi, Fastighetsdonation 3,11 3,23

Lundberglaboratoriet 3,07 3,23

Torsten och Ragnar Söderbergs prof. 3,11 3,23



Väsentliga uppgifterI enlighet med Regleringsbrev för budgetåret 2015 redo-visas en sammanställning över väsentliga uppgifter. Av sammanställningen kan utläsas:

• Utbildning på grundnivå och avancerad nivå; antalet helårsstudenter2 uppgår till 24 899 och har ökat med 414 helårsstudenter eller 1,7 procent, jämfört med föregående år. Antalet helårsprestationer uppgår till 20 978, vilket är en ökning med 187 helårsprestatio-ner eller 0,9 procent.

• Kostnad per helårsstudent uppgår till 86 735 kronor och har ökat jämfört med föregående år med 1 194 kronor eller en procent. Kostnad per helårsprestation uppgår till 102 947 kronor och har ökat jämfört med föregående år med 2 208 kronor eller 2,2 procent.

• Antalet studieavgiftsskyldiga helårsstudenter uppgår till 151 och har ökat med drygt 14 procent jämfört med föregående år. Detta utgör 0,6 procent av antalet helårsstudenter.

• Utbildning på forskarnivå; antalet nyantagna dokto-rander uppgår till 284 vilket är en minskning med sju procent jämfört med 2014. Av dessa är 51 procent kvinnor, vilket är en minskning jämfört med före-gående år. Antalet doktorander med någon aktivitet uppgår till 1 830, vilket är en minskning med nästan sju procent jämfört med föregående år. Antalet dokto-rander med doktorandanställning uppgår till 787, en ökning med 13 procent jämfört med föregående år. Antal doktorander med utbildningsbidrag uppgår till 29, en minskning med 63 procent jämfört med 2014. Antalet doktorsexamina uppgår till 282, vilket är en minskning med fem procent jämfört med föregående år.

• Personal; Antalet årsarbetskrafter uppgår totalt till 5 462 och ökar med 274 årsarbetare eller 5,3 procent, jämfört med föregående år. Antalet lärare uppgår till 2 044 och ökar med 99 eller fem procent jämfört med föregående år. Andelen disputerade lärare utgör 74 procent, vilket är en ökning jämfört med 2014. Anta-let professorer uppgår till 538, en ökning med 26 jäm-fört med 2014. Av antalet professorer är 30 procent kvinnor, vilket är en ökning jämfört med föregående år.

• Ekonomi; Intäkterna ökar med 214 miljoner kronor eller 3,7 procent, jämfört med 2014. Av intäkterna utgör utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 296 miljoner kronor (38,5 procent), en ökning med 99 miljoner kronor eller 4,5 procent, jämfört med 2014. Forskning och utbildning på forskarnivå utgör 3 667 miljoner kronor eller 61,5 procent av de totala intäkterna. Intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå ökar med 118 miljoner kronor eller 3,3 procent, jämfört med 2014.

De totala kostnaderna ökar med 231 miljoner kronor eller fyra procent, jämfört med 2014. Av de totala kost-naderna utgör personalkostnader 62 procent och lokal-kostnaderna elva procent. Detta är oförändrade andelar jämfört med föregående år.

Balansomslutningen uppgår till 4 503 miljoner kro-nor, en ökning med 231 miljoner kronor, jämfört med 2014. Av balansomslutningen utgör oförbrukade bidragsmedel 1 781 miljoner kronor (40 procent), en ökning med 48 miljoner kronor, jämfört med 2014. Myndighetskapitalet uppgår till 1 125 miljoner kronor, vilket utgör 25 procent av balansomslutningen. Myn-dighetskapitalet ökar med 70 miljoner kronor, jämfört med föregående år.

2. Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning.


Väsentliga uppgifter (bilaga 6)2015 2014 2013 2012 2011

Utbildning och forskningTotalt antal helårsstudenter1 24 899 24 485 25 135 25 578 26 316Kostnad per helårsstudent 86 735 85 541 79 252 77 996 75 465Totalt antal helårsprestationer1 20 978 20 791 21 034 21 316 21 777Kostnad per helårsprestation 102 947 100 739 94 704 93 591 91 187Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst) 151 132 106 60 44Totalt antal nyantagna doktorander2 284 306 291 340 350

andel kvinnor 51% 59% 59% 58% 55%andel män 49% 41% 41% 42% 45%

Totalt antal doktorander med någon aktivitet2 1 830 1 963 1 988 2 042 2 065andel kvinnor 58% 58% 58% 59% 58%andel män 42% 42% 42% 41% 42%

Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) 787 695 729 757 696andel kvinnor 57% 60% 59% 60% 60%andel män 43% 40% 41% 40% 40%

Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag 29 78 74 92 128andel kvinnor 51% 51% 54% 57% 61%andel män 49% 49% 46% 43% 39%

Genomsnittlig studietid för licentiatexamen 3,1 2,9 2,9 2,6 2,5Genomsnittlig studietid för doktorsexamen 4,1 4,1 4,1 4,0 4,0Totalt antal doktorsexamina 282 297 276 234 265Totalt antal licentiatexamina 40 44 34 36 50Totalt antal ej fraktionerade refereegranskade vetenskapliga publikationer3 3 333 3 340 3 289 2 830 3 085Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation 1 097 1 053 1 041 1 168 1 035

Personal4

Totalt antal årsarbetskrafter5 5 462 5 188 5 138 5 031 5 005andel kvinnor 58% 58% 58% 58% 58%andel män 42% 42% 42% 42% 42%

Medelantal anställda 6 023 5 850 5 762 5 718 5 682andel kvinnor 57% 57% 57% 57% 57%andel män 43% 43% 43% 43% 43%

Totalt antal lärare (årsarb.)6 2 044 1 945 1 841 1 826 1 861andel kvinnor 48% 47% 47% 47% 46%andel män 52% 53% 53% 53% 54%

Andel disputerade lärare (årsarb.)6 74% 70% 70% 74% 74%andel kvinnor 46% 44% 44% 45% 43%andel män 54% 56% 56% 55% 57%

Antal professorer (årsarb.) 538 512 502 497 500andel kvinnor 30% 27% 27% 28% 25%andel män 70% 73% 73% 72% 75%

EkonomiIntäkter totalt (mnkr), varav 5 963 5 749 5 609 5 427 5 317utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) 2 296 2 197 2 162 2 095 2 065

andel anslag (%) 90% 92% 91% 91% 91%andel externa intäkter (%) 10% 8% 8% 9% 9%

forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) 3 667 3 549 3 446 3 332 3 252andel anslag (%) 50% 51% 50% 51% 52%andel externa intäkter (%) 50% 48% 49% 48% 47%

Kostnader totalt (mnkr) 5 922 5 691 5 493 5 379 5 272andel personal 62% 62% 61% 60% 60%andel lokaler 11% 11% 11% 12% 12%

Lokalkostnader7 per kvm (kr) 1 622 1 685 1 645 1 666 1 653Balansomslutning (mnkr) 4 503 4 272 4 058 4 056 3 731

varav oförbrukade bidrag 1 781 1 733 1 625 1 586 1 530varav årets kapitalförändring 59 51 110 44 46varav myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 1 125 1 055 1 003 864 817

1. Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning.2. Vissa rättelser av retroaktiva uppgifter har gjorts, då uppgifter för tidigare år har korrigerats.3. Uppgifter om antalet artiklar, forskningsöversikter och publikationer kan komma att förändras eftersom komplettering av icke-rapporterad publicering görs löpande samtidigt

som uppgifterna kvalitetsgranskas. Fraktionering innebär att publikationen fördelas på antalet författare, vilket också påverkar kostnadsberäkningen per hst och hpr.4. Per december månad om inget annat anges.5. Antal årsarbetskrafter inkluderar externfinansierade adjungerade lärare.6. Antal lärare avser de anställningar som ingår i Göteborgs universitets anställningsordning.7. Enligt resultaträkning. Uppgiften för 2014 har korrigerats eftersom lokalkostnaden har justerats ned med 3 miljoner kronor.


Finansiell redovisning


RESULTATRÄKNING

Miljoner kronor Not 2015 20141

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag 1 3 892,1 3 841,0

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2, 40, 41 449,2 445,3

Intäkter av bidrag 3 1 607,6 1 438,2

Finansiella intäkter 4 13,8 24,8

Summa 5 962,7 5 749,3

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal 5 –3 692,9 –3 529,8

Kostnader för lokaler 6 –627,1 –646,1

Övriga driftkostnader 7 –1 401,5 –1 322,6

Finansiella kostnader 8 –16,1 –7,5

Avskrivningar och nedskrivningar 9–13 –184,8 –185,5

Summa –5 922,4 –5 691,5

Verksamhetsutfall 40,3 57,8

Resultat från andelar i hel- och delägda företag 14 19,1 –1,3

Transfereringar

Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag 14,6 21,5

Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 120,5 101,1

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 15 71,0 71,1

Lämnade bidrag 15 –206,1 –193,7

Saldo 0,0 0,0

Årets kapitalförändring 16 59,4 56,5

1. Årets kapitalförändring för år 2014 är justerad med 5,9 mnkr på grund av ändrad redovisningsprincip och rättelse, se not 17 respektive not 11.

94


GÖTEBORGS UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2015

BALANSRÄKNING

Miljoner kronor Not 2015-12-31 2014-12-31

TILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utveckling 9 30,2 38,8

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 9 5,7 6,2

Summa immateriella anläggningstillgångar 35,9 45,0

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader 10 11,4 13,1

Förbättringsutgifter på annans fastighet 11 116,1 114,6

Maskiner, inventarier, övriga anläggningar m.m. 12 422,0 420,5

Pågående nyanläggningar 13 87,3 82,1

Summa materiella anläggningstillgångar 636,8 630,3

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i hel- och delägda företag 17 25,4 6,3

Andra långfristiga värdepappersinnehav 17 72,7 70,8

Andra långfristiga fordringar 17 100,8 105,6

Summa finansiella anläggningstillgångar 198,9 182,7

Varulager m.m.

Varulager och förråd 18 3,0 3,2

Summa varulager 3,0 3,2

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 19 52,0 46,4

Fordringar hos andra myndigheter 20 86,0 97,1

Övriga kortfristiga fordringar 21 2,9 1,7

Summa kortfristiga fordringar 140,9 145,2

Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader 22 151,5 156,4

Upplupna bidragsintäkter 23 195,2 212,4

Övriga upplupna intäkter 24 51,5 22,1

Summa periodavgränsningsposter 398,2 390,9

Avräkning med statsverket 25

Avräkning med statsverket

Kortfristiga placeringar 26

Värdepapper och andelar

Kassa och bank

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 27 3 052,0 2 848,9

Kassa och bank 28 37,7 37,1

Summa kassa och bank 3 089,7 2 886,0

SUMMA TILLGÅNGAR 4 503,4 4 283,3


Miljoner kronor Not 2015-12-31 2014-12-31

KAPITAL OCH SKULDER

Myndighetskapital

Statskapital 16 9,3 9,3

Donationskapital 16 7,6 8,0

Resultatandelar i hel- och delägda företag 16 -1,1 0,2

Balanserad kapitalförändring 16 1 049,8 992,1

Kapitalförändring enligt resultaträkningen 16 59,4 56,5

Summa myndighetskapital 1 125,0 1 066,1

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 29 30,8 27,2

Övriga avsättningar 30 39,2 48,4

Summa avsättningar 70,0 75,6

Skulder m. m.

Lån i Riksgäldskontoret 31 535,2 500,4

Kortfristiga skulder till andra myndigheter 32 115,8 114,9

Leverantörsskulder 33 208,2 191,0

Övriga kortfristiga skulder 34 92,1 85,8

Depositioner 35 0,4 0,5

Summa skulder m.m. 951,7 892,6

Periodavgränsningsposter

Upplupna kostnader 36 370,7 347,4

Oförbrukade bidrag 37 1 780,6 1 732,8

Övriga förutbetalda intäkter 38 205,4 168,8

Summa periodavgränsningsposter 2 356,7 2 249,0

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 4 503,4 4 283,3

ANSVARSFÖRBINDELSER 39 113,5 113,7

BALANSRÄKNING

96



Ramanslag, miljoner kronor

Årets tilldelning enligt regleringsbrev

Totalt disponibelt

belopp Utgifter Saldo

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

2:7 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:7 ap. 1 Takbelopp 1 901,3 1 901,3 –1 901,3 0,0

2:8 Forskning och utbildning på forskarnivå

2:8 ap. 7 Basresurs 1 455,3 1 455,3 –1 455,3 0,0

2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor

2:65 ap. 7 Nationellt resurscentrum i matematik 5,0 5,0 –5,0 0,0

2:65 ap. 41 Kvalitetsbaserad resursfördelning 16,6 16,6 –16,6 0,0

2:65 ap. 50 Spetsutbildning i entreprenörskap 3,8 3,8 –3,8 0,0

2:65 ap. 82 Kvalitetsförstärkning 14,2 14,2 –14,2 0,0

Summa 39,6 39,6 –39,6 0,0

2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning

2:66 ap. 3 ALF, ersättning för landstingets medverkan i grundutbildning av läkare 431,8 431,8 –431,8 0,0

2:66 ap. 7 TUA, ersättning för landstingets medverkan i grundutbildning av tandläkare 76,1 76,1 –76,1 0,0

Summa 507,9 507,9 –507,9 0,0

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

11:2 ap. 1 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 2,6 2,6 –2,6 0,0

Totalsumma 3 906,7 3 906,7 –3 906,7 0,0

ANSLAGSREDOVISNING

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Villkor för anslag 2:7 ap. 1 Takbelopp

Anvisningar för avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer

finns i bilaga 1 till regleringsbrevet avseende universitet och högskolor.

Villkor för anslag 2:8 ap. 7 Basresurs

Av anslaget är 3,1 miljoner kronor beräknat till en förstärkning av konst-

närlig forskning och utbildning på forskarnivå. Sammantaget har det

konstnärliga forsknings- och utvecklingsområdet tilldelats en förstärk-

ning om 8,1 miljoner kronor. Satsningen har medfört en kvalitetssäkring

av rekryteringar, internationell samverkan och infrastruktur inom områ-

det (se ytterligare redogörelse på sidan 12 i resultatredovisningen).

I anslaget ingår 20,7 miljoner kronor för det strategiska forsknings-

området Vårdvetenskap. Utöver det direkta anslaget har ytterligare tio

miljoner kronor satsats för att förstärka det strategiska forskningsom-

rådet. Medlen har förbrukats under året (se ytterligare redogörelse på

sidan 22 i resultatredovisningen).

Villkor för anslag 2:66 ap. 3 Göteborgs universitet

Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting enligt avtal mellan

svenska staten och vissa landsting om samarbete om utbildning av

läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården.

Villkor för anslag 2:66 ap. 7 Göteborgs universitet.

Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting enligt avtal mellan

svenska staten och vissa landsting om samarbete om utbildning av tand-

läkare, odontologisk forskning och utveckling av tandvård.

Övriga villkor

Göteborgs universitet redovisar 5,7 miljoner kronor till studenter med funktions-

hinder, vilket motsvarar 0,3 procent av grundutbildningsan slaget för 2015.

Enligt regleringsbrevet får universitetet belasta anslagen med kostnader

för personskadeförsäkringar för studenter med högst 24 kronor per helårs-

student. Kostnaderna för personskadeförsäkringar avseende studenter

uppgår till 0,6 miljoner kronor. Med hänsyn taget till innevarande års utbild-

ningsuppdrag, är kostnaden knappt 24 kronor per helårsstudent vilket är

lägre än den högsta tillåtna kostnaden.

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Villkor för anslag 11:2 ap.1 Forskning och dokumentation

om medieutvecklingen.

Anslaget ska användas för kostnader för information om forsknings resultat

för att utarbeta mediestatistik och dokumentera ägar- och marknadsförhål-

landen inom svenska massmedier med mera. vid den svenska avdelningen

av Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning

(Nordicom). Rapporten Mediebarometern med en räckviddsundersökning

av svenska medievanor ska ges ut under 2015.


REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPERAllmäntÖvergripande mål för universitetens och högskolornas verksamhet finns i högskolelagen (1992:1434). Årsredo-visningen är upprättad i enlighet med regleringsbrev, för-ordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag (FÅB), förordning (2000:606) om myndigheters bokföring (FBF), studiedokumentations-förordningen (1993:1153), förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll och donationsförordningen (1998:140) samt tillkommande regeringsbeslut. Redovis-ning vid universitetet följer god redovisningssed enligt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till FÅB. I regle-ringsbrevet medges universitet och högskolor undantag från bestämmelser i förordningar enligt nedan:

• undantag från bestämmelsen om redovisning av anslagsmedel enligt 12 § anslagsförordningen (2011:223). Avräkning mot anslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosätenas räntekonton i Riksgäldskontoret ska ske i samband med de månat-liga utbetalningarna till respektive lärosätes ränte-konto i Riksgäldskontoret.

• undantag från 7 § anslagsförordningen (2011:223) på så sätt att lärosätet får överföra såväl överproduktion som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) till ett värde av högst tio procent av takbeloppet till efterföl-jande budgetår utan att särskilt begära regeringens medgivande.

• undantag från bestämmelsen i 2 kap. 4 § tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och bud-getunderlag om att årsredovisningen ska innehålla redovisning av väsentliga uppgifter. Universitet och högskolor ska i stället lämna uppgifter enligt bilaga 6 Väsentliga uppgifter. Universitet och högskolor ska i samband med upprättandet av noter till årsredovis-ningen särskilt beakta att specifikation ges av – låneram i Riksgäldskontoret uppdelad på beviljad

låneram och utnyttjad låneram vid räkenskapsårets slut, och

– beviljad och under året maximalt utnyttjad kontokredit hos Riksgäldskontoret.

• undantag från bestämmelserna om budgetunderlag i 9 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovis-ning och budgetunderlag. Regeringen beslutar om särskilda anvisningar om vilka uppgifter som ska redovisas i budgetunderlaget.

• av 2 kap. 4 a § högskoleförordningen följer att styrel-sen för ett universitet eller en högskola får uppdra åt ordföranden att efter samråd med rektorn fatta beslut om delårsrapport. Vidare följer det av 8 kap. 1 § tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovis-ning och budgetunderlag att delårsrapporten ska skri-vas under av myndighetens ledning. Med undantag från nämnda bestämmelse får styrelsen för ett univer-sitet eller en högskola som ska lämna en delårsrap-port, uppdra åt ordföranden att efter samråd med rektorn underteckna delårsrapporten.

• undantag från bestämmelsen enligt 2 kap. 4 § förord-ningen (2000:605) andra stycket om årsredovisning och budgetunderlag om att i årsredovisningen upp-rätta och lämna en finansieringsanalys till regeringen.

• undantag från 2 kap. 1 § första stycket och 3 § kapi-talförsörjningsförordningen (2011:210) om finansie-ring av anläggningstillgångar. En anläggningstillgång som används i myndighetens verksamhet får helt eller delvis finansieras med bidrag som har mottagits från icke-statliga givare. Detta gäl-ler även för bidrag från statliga bidragsgivare under förutsättning att bidraget har tilldelats för ändamålet.

• Lunds universitet, Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Karolinska Institutet och Kungliga Tek-niska högskolan medges rätt att förvalta donations-medel i aktier och andra värdepapper enligt 12 § donationsförordningen (1998:140). Dessa lärosäten får även uppdra åt någon annan att placera dessa medel i enlighet med 12 § andra stycket. Universiteten ska redovisa hur avkastningen har utvecklats i förhål-lande till marknadsindex.

98



• undantag från 25 a § andra och tredje stycket avgifts-förordningen (1992:191) om disposition av inkomster från avgiftsbelagd verksamhet. Uppgår det ackumulerade överskottet till mer än tio procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsätt-ning under räkenskapsåret, ska myndigheten i årsre-dovisningen redovisa hur överskottet ska disponeras. Har det uppkommit ett underskott i en avgiftsbe-lagd verksamhet som inte täcks av ett balanserat över-skott från tidigare räkenskapsår, ska myndigheten i årsredovisningen lämna ett förslag till regeringen om hur underskottet ska täckas.

Redovisning av verksamhetens resultatEnligt 3 kap. 1 § förordningen (2000: 605) om årsredo-visning och budgetunderlag ska myndigheterna kom-mentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredo-visningen ska främst avse hur verksamhetens prestatio-ner har utvecklats med avseende på volym och kostna-der. Redovisningen ska lämnas enligt den indelning som myndigheten bestämmer om inte regeringen beslutat annat. Enligt ESV föreskrifter till 3 kap. 1 § förord-ningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunder-lag ska myndigheten översiktligt beskriva sin verksam-het och resultatet av verksamheten, företrädesvis de viktigaste prestationerna, deras volym och kostnader. Enligt de allmänna råden kan kostnad per prestation avse såväl kostnad per prestationstyp och år som enskild prestations totala kostnad. I årsredovisningen redovisas en rad olika uppgifter om verksamhetens voly-mer, såsom helårsstudenter och forskarexamina, samt de totala kostnaderna med uppdelning på utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå. De uppgifter som redovisas i sammanställningen ”Väsentliga uppgifter” har för uni-versitet och högskolor i huvudsak utvecklats utifrån de perspektiv som anges i ovan nämnda förordning. Av högskolelagen framgår att universitet och högskolor har tre huvuduppgifter, nämligen att:

• bedriva utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet,

• bedriva forskning och konstnärligt utvecklings arbete samt annat utvecklingsarbete samt

• samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresul-tat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.

Att beräkna kostnaden per prestationstyp kräver klara definitioner för att uppgifterna ska vara meningsfulla. Arbetet är under utveckling med att definiera vad som avses med prestationer och hur kostnaden ska beräknas för dessa. Ytterligare insatser för att förbättra redovis-ningen av verksamhetens prestationer med avseende på kostnader kommer därför att genomföras. Universitetet har valt att använda den definition av prestationer inom utbildning som de svenska lärosätena gemensamt har tagit fram, nämligen kostnad per helårsstudent och kostnad per helårsprestation. Ett mått på prestationerna inom forskningen är kostnad per publikation, och har definierats som den totala kostnaden för forskning för-delat på antal artiklar, böcker och kapitel i böcker som universitetets forskare har publicerat. I redovisningen av väsentliga uppgifter redovisas dock publikationerna exklusive böcker och kapitel i böcker i enlighet med återrapporteringskraven i regleringsbrevet.

Redovisning av intäkterUniversitetets ekonomimodell ger inte möjlighet till att följa upp intäkter fördelade på finansiär. När bidrags- och uppdragsmedel periodiseras redovisas periodise-ringsbeloppen endast på statliga och icke statliga finansiärer.

Redovisning av indirekta kostnaderDen rekommenderade SUHF-modellen för redovisning av indirekta kostnader tillämpas av universitetet från och med 2009. Indirekta kostnader fördelas löpande, baserat på nedlagda kostnader vilket medför full kost-nadstäckning och en korrekt periodisering.

TransfereringarLämnade bidrag har i enlighet med ESV:s anvisningar redovisats som transferering i resultaträkningen. Finan-siering motsvarande kostnaderna har hämtats från intäkter av anslag och bidrag. Exempel på transfere-ringar är överföring av medel till studentkårerna, sti-pendier samt överföring av strategiska forskningsmedel till andra lärosäten.

Värdering av anläggningstillgångarImmateriella tillgångar utgörs främst av egenutvecklade IT-system och förvärvade licenser samt rättigheter, oftast för dataprogram. Aktivering kan ske om anskaff-ningsvärdet överstiger 100 000 kronor och den ekono-miska livslängden är lägst tre år eller högst fem år.


Övriga anläggningar med ett anskaffningsvärde på minst 20 000 kronor och en ekonomisk livslängd på lägst tre år redovisas som anläggningstillgång. Anlägg-ningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömda eko-nomiska livslängden.

Följande bedömda ekonomiska livslängder tillämpas:Byggnader 40 årBarockorgel, fartyg 25 årMöbler, inredning och utrustning 10 årTransportmedel 5 årImmateriella tillgångar 3–5 årDatorer, kringutrustning och övriga kontorsmaskiner 3 år

För särskild utrustning kan avvikande avskrivningstider tillämpas. För konstförmål sker ingen avskrivning. Några avskrivningar görs inte på Ågrenska villan. Ny-, om- och tillbyggnad på annans fastighet redovisas som förbättringsutgift på annans fastighet. Som förbätt-ringsutgift på annans fastighet redovisas även repara-tions- och underhållskostnader överstigande 100 000 kronor och med en livslängd överstigande tre år.

Avskrivningstiden begränsas så att investeringen ska vara slutavskriven när hyresförhållandet kan antas upp-höra. Beloppet för 2014 är justerat med tre miljoner kronor på grund av rättelse av post som klassificeras som anläggningstillgång och avser förbättringsutgift på annans fastighet.

Den pågående nyanläggningen utgörs av byggnatio-nen av ett forskningsfartyg vilket inklusive utrustning beräknas kosta runt 150 miljoner kronor och vara klart för att tas i bruk under första halvåret 2016.

Av ESV:s föreskrifter till 5 kap. 1 § FÅB framgår att om en sammansatt anläggningstillgång har betydande delar eller komponenter som förväntas förbrukas i annan takt än den totala tillgången, ska komponenterna delas upp och skrivas av var för sig utifrån respektive komponents nyttjandeperiod. Reglerna ska användas första gången för räkenskapsåret 2016 och kommer att tillämpas på forskningsfartyget.

Värdering av finansiella anläggningstillgångar. Av 5 kap. 13 § FÅB framgår att finansiella instrument som i första hand innehas för att ge avkastning eller värde-stegringar ska värderas till verkligt värde, marknads-värde, från och med 2015. De nya bestämmelserna om finansiella instrument bör hanteras enligt bestämmel-serna om byte av redovisningsprinciper i ESV:s före-

skrifter till 2 kap. 7 § FÅB. Det innebär att jämförelse-talen i årsredovisningen för 2014 justerats med 8,6 miljoner kronor.

Lån av anläggningstillgångarNormalt upptas lån för att finansiera anskaffning av anläggningstillgångar. När bidrag har erhållits för att anskaffa utrustning ska inte och behöver inte heller lån tas upp. Rutin finns för att skilja på detta, men följs inte fullt ut.

GU Ventures ABGöteborgs universitet övertog den 1 januari 1998 hol-dingbolaget Göteborgs universitets utveckling AB från Näringsdepartementet. Under 2015 har bolaget ändrat namn från GU Holding AB till GU Ventures AB. I års-redovisningen redovisas uppgifter om andelar i dotter-företag och resultatandel enligt kapitalandelsmetoden. Innehavet redovisas i balansräkningen under posterna andelar i dotterföretag, statskapital samt resultatandelar i dotterföretag. Påverkan på universitetets kapitalför-ändring framgår av resultaträkningsposten resultat från andelar i dotterföretag.

Värdering av fordringar och skulderFordringar är upptagna till det belopp, som de beräknas inflyta med. Skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs.

Skuld för inarbetad tid. I bokslutet för 2015 redovisas en skuld för inarbetad mer- och övertid med 27 miljoner kronor inklusive sociala avgifter. Skulden består dels av institutionernas och enheternas redovisade övertids-skuld, dels av en övergripande beräknad skuld. Univer-sitetet har under 2015 inte vidtagit specifika åtgärder för att kunna presentera ett mer genomarbetat underlag då systemmässiga förutsättningar till stor del fortfa-rande saknas.

Värdering av varulagerVarulagren är värderade till det lägsta av anskaffnings-värdet och återanskaffningsvärdet. Avdrag för bedömd faktisk inkurans har gjorts.

Värdering av bankmedel i utländsk valutaBehållning på EUR-konto per den siste december 2015 har värderats till balansdagens kurs.

100



Upplupna och oförbrukade bidragExternt finansierade forskningsprojekt redovisas på institutionsnivå. Intäkterna för pågående projekt bok-förs med motsvarande belopp som kostnaderna. Om inte bidrag enligt kontrakt utbetalats, redovisas det som upplupna bidragsintäkter. Mottagna medel från bidragsgivare som ännu inte har använts redovisas som oförbrukade bidrag. För projekt som avslutats under året, redovisas återstående medel som över respektive underskott i resultaträkningen. Förbrukningstakt avse-ende oförbrukade medel från statliga givare har redovi-sats i enlighet med av SUHF rekommenderad schablon-metod.

Enligt regleringsbrev kan samfinansiering ske av anslagsmedel till bidragsfinansierade projekt. Vid Göte-borgs universitet sker löpande samfinansiering i samma takt som bidragsmedel inbetalas. Detta kan leda till att balansposterna oförbrukade bidrag och upplupna bidragsintäkter innehåller interna medel avsedda för samfinansiering. Från och med 2016 kommer nya beslut om samfinansiering att bokföras efter hand som kostna-der uppkommer.

Moderbolaget GU Ventures AB

Aktieinnehav Andel i %

Dotterbolag

Biomatcell AB 100

Cereduce AB 100

Gastrolink AB 100

GPCC Implement AB 100

GU School of Executive Education AB 100

Mivac Development AB 75

Mindary AB 59

Vigor Wave Energy i Göteborg AB 50

Cervrite AB 45

Psilox1 34

Tendera AB 30

Marine Biofouling Research i Göteborg AB 30

RoadIT AB 30

Again Nutrient Recovery AB 29

Exosome Ventures AB 28

Gothenburg Sensor Devices AB 28

Toleranzia AB2 27

Strongbone AB 25

Alzinova AB3 22

Luxbright AB 21

GotImmune AB 20

Kaponjären 1 AB 20

Talkamatic AB 19

Cereno Scientific AB 16

Ostrea Förvaltning AB 15

Kromnigon AB 15

MetaboGen AB 15

PExA AB 14

Cewatech AB 13

Olsaro Crop Biotech AB 12

SeaTwirl AB 12

InventiveBoard AB 10

Mymo AB 10

Brain Biomarker Solutions AB 10

Profundus AB 10

Oncorena Holding AB 9

Smartster Group AB 5

Sixera Pharma AB 5

Blue Mobile Systems AB 4

AppSpotr AB 2

Ortoma AB 1

Surgical Science Sweden AB 0

Intressebolag till portföljbolag

Intressebolag och övrigt bolag till MIVAC Development AB

Alzinova AB 16

Toleranzia AB 22

Intressebolag till Biomatcell AB

Psilox 28

1. Direktägande i GU Ventures AB är 5,27% och indirekt ägande via MIVAC AB 28,43% =33,7%




Förordning om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB), 7 kap. 2 §

Till grund för redovisningen av ersättningar och andra förmåner ligger

uppgifter från Göteborgs universitets kontrolluppgifter 2015.

Styrelsen tkr

Ordförande

Cecilia Schelin Seidegård 66

Naturvårdsverket

Folkhälsomyndigheten

ALMI Företagspartner Gotland AB

Global Health Partner AB

Rektor

Pam Fredman 1 430

Arbetsgivarverket

Göteborg & Co

Stiftelsen Korsvägen/Universeum

Länsstyrelsens insynsråd

Sahlgrenska Science Park

Företrädare för allmänna intressen

Tomas Brunegård 28

World Association of Newspapers and News Publishers

Mentor Medier A/S, Norge

Svenska Mässan AB

Räddningsmissionen

Stena Line BV, Nederländerna

Skäreleja AB

Medieinstitutet Fojo

Sveriges Radio AB

Kerstin Brunnberg 28

Migrationsverkets Insynsråd

Story AB

Kommittén för migrationsstudier Delmi

Ulrika Fjällborg Media AB

Andreas Carlgren 28

Carin Götblad (t o m 2015-06-30) 14

Specialfastigheter

Interpeace

Eva Halvarsson 28

Norrporten AB

Vasakronan AB

Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning

FinanskompetensCentrum

Stiftelsen Handelshögskolans 80-årsfond

Styrelsen tkr

Lauritz B. Holm-Nielsen 28

Aarhus Universitet, Danmark

Kinesisk-Danske Universitetscenter i Beijing, Kina

Den Danske Naturfond, Danmark

Det Nationale Udvalg for Forskningsinfrastruktur, Danmark

EU/ESFRI

EuroScience, Strassbourg, Frankrike

Hamburg Transnational Univerity Leaders Conference, Tyskland

ESOF, Manchester, UK

CHE Governing Board (Center fur Hochschule Entvicklung), Tyskland

International Advisory Board Universidad de Cantabria, Spanien

International Advisory Board Universidad Autonoma de Nuevo Leon, Mexico

International Advisory Board for Estoril Conferences, Portugal

IESCHE, Riyadh, Saudi Arabia

Ulf P. Lundgren 28

Utdanningsvitenskpelig fakultetsstyre, Oslo Universitet, Norge

Företrädare för verksamheten

Lisbeth Larsson 241

Lars Lindkvist 612

Röda sten Konsthall, Göteborg

Angela Wulff 661

Swedish Algae Factory AB

Karin Rönnerman (ersättare) 773

Lärarförbundets Vetenskapliga Råd

Företrädare för de studerande

Daniel Brandt 181

Linn Persson 438

Nicolai Slotte 182

Josefine Johansson (ersättare t o m 2015-05-31) 25

Love Josefsson (ersättare fr o m 2015-06-01) 16

Sveriges Unga Aktiesparares Riksförbund

102



1 Intäkter av anslag

2015 2014

Takbelopp för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 890,5 1857,3

Kvalitetsbaserad resursfördelning 16,6 11,2

Kvalitetsförstärkning 14,2

Delsumma utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 921,3 1 868,5

Basresurs 1 451,6 1456,6

Delsumma forskning och utbildning på forskarnivå 1 451,6 1 456,6

Ersättning klinisk utbildning och forskning 507,9 504,7

Delsumma ersättning klinisk utbildning och forskning 507,9 504,7

Nationellt centrum i matematik 4,9 4,9

Spetsutbildning i entreprenörskap 3,8 3,7

Forskning i dokumentation om mediautvecklingen 2,6 2,6

Delsumma övriga 11,3 11,2

Totalsumma 3 892,1 3 841,0

Anslag från staten, enligt regleringsbrev 3 906,7 3 862,5

Avgår medel som erhållits från statens budget för finansiering av transfereringar –14,6 –21,5

Summa intäkter av anslag 3 892,1 3 841,0

För specifikation av enskilda anslag, se anslagsredovisning.

2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar

2015 2014

Avgifter enligt regleringsbrev

Uppdragsforskning 181,8 159,5

Uppdragsutbildning 77,2 64,8

Upplåtande av bostadslägenhet 26,9 26,2

Beställd utbildning 23,5 19,9

Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter 22,5 12,9

Högskoleprov 5,0 3,5

Biljett- eller programintäkter inom konstnärlig utbildning 0,1 0,2

Summa intäkter av avgifter enligt regleringsbrev 337,0 287,0

NOTER

Intäkter enligt §4 Avgiftsförordningen

Uthyrning av lokaler, parkeringsplatser 34,8 32,8

Kurser och konferenser 26,2 26,9

Tidskrifter och publikationer 5,7 6,6

Informations- och kursmateriel 4,7 4,4

Rådgivning och annan liknande service 2,3 2,3

Uthyrning av utrustning 1,9 2,0

Resurssamordning 0,8 39,1

Summa intäkter enligt §4 Avgiftsförordningen 76,4 114,1

Reavinster försäljning av anläggningstillgångar 0,2 0,1

Övriga intäkter

Utredningsarbete och administrativa tjänster 15,7 17,6

Måltider 6,6 6,2

Analysarbete 4,3 4,8

Djurhållning 2,6 4,3

Patientavgifter 1,5 1,4

Övrigt 4,9 9,8

Summa övriga intäkter 35,6 44,1

Summa intäkter av avgifter och andra ersättningar 449,2 445,3

Tjänsteexport ingår i ovan, med följande belopp:

Avgifter enligt regleringsbrev:

Uppdragsutbildning 18,6 0,4

Studieavgiftsskyldiga studenter 9,3 12,9

Uppdragsforskning 2,3 20,7

Beställd utbildning 0,2 0,2

Intäkter enligt §4 Avgiftsförordningen: 3,0 1,8

Summa tjänsteexport 33,4 36,0

I Avgifter enligt regleringsbrev ingår även försäljningsavgifter. I upp-

dragsutbildning och uppdragsforskning ingår också intäkter enligt §4

Avgiftsförordningen. Under §4 Avgiftsförordningen redovisas reste-

rande intäkter enligt denna grupp. Resurssamordning bokas som

bidrag från 1 juli 2014 och avser ersättning från Västra Götalands-

regionen. Tjänsteexport redovisades 2014 som separat rad men har

förts in under "Övrigt" under rubriken "Övriga intäkter" i 2014 års

belopp.

forts. Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Belopp i miljoner kronor om inget annat anges


3 Intäkter av bidrag

2015 2014

Forskningsråd (Vetenskapsrådet, FORTE, Formas, VINNOVA) 685,0 683,0

Övriga svenska organisationer och ideella föreningar 493,9 369,6

Övriga statliga myndigheter 213,2 172,9

Kommuner och landsting 126,5 62,1

EU:s institutioner 73,2 128,1

Övriga utländska organisationer 52,5 58,2

Svenska företag och affärsdrivande verk 35,7 37,1

Periodisering av bidragsfinansierade anläggningar 4,4 3,0

Periodisering av pågående projekt –76,8 –75,8

Summa intäkter av bidrag 1 607,6 1 438,2

4 Finansiella intäkter

2015 2014

Orealiserad värdeökning på finansiella instrument 4,9 2,9

Avkastning på universitetets fonder 4,3 6,3

Ränteintäkter på räntekonto i Riksgäldskontoret 1,4 13,1

Valutakursvinster 1,3 0,7

Ränteintäkter på banktillgodohavande m.m. 0,3 1,0

Reavinst vid försäljning av finansiella anläggningstillgångar 1,6 0,8

Summa finansiella intäkter 13,8 24,8

5 Kostnader för personal

2015 2014

Lönekostnader exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och avgifter –2 410,9 –2 303,5

varav:

Arvode till styrelse, kommittéer och ej anställd personal –96,9 –97,0

Arbetsgivaravgifter, pensionspremier och avgifter –1 198,2 –1 132,5

Övriga personalkostnader (utbildnings-bidrag, företagshälsovård, friskvård, skattefria traktamenten m.m.) –83,8 –93,8

Summa kostnader för personal –3 692,9 –3 529,8

6 Kostnader för lokaler

2015 2014

Hyror exklusive mediakostnader –590,9 –594,7

Avsättning för uppsagda lokaler 9,0 –9,0

Mediakostnader (el, gas, fjärrvärme, vatten) –27,7 –27,5

Lokalvård (externt utförd), renhållning, bevakning och övriga lokalkostnader –17,5 –14,9

Summa kostnader för lokaler –627,1 –646,1

” Hyror exklusive mediakostnader” är år 2014 justerat med 3 mnkr på

grund av rättelse av post som klassificeras som anläggningstillgång.

7 Övriga driftkostnader

2015 2014

Ersättning för klinisk utbildning och forskning –508,0 –504,7

Övriga tjänster –150,7 –132,6

Ersättning för tjänster vid annan huvudman –125,2 –109,3

Resor –108,3 –102,8

Övriga varor –102,0 –88,5

Datatjänster –97,4 –102,8

Ersättning för utbildningstjänster –71,8 –62,4

Konsulttjänster –68,7 –64,3

Böcker, tidskrifter och övriga publikationer –52,0 –46,8

Laboratoriekemikalier –40,0 –31,1

Korttidsinvesteringar (livslängd 1–3 år/anskaffningsvärde lägre än 500 EUR) –26,4 –24,3

Post- och fraktkostnader –13,6 –12,6

Tryckning –13,5 –12,9

Hyra av utrustning m.m. samt service- och underhållsavtal –9,3 –12,3

Telekostnader, abonnemang och samtalsavgifter –7,9 –8,5

Ersättning till Botaniska trädgården –6,7 –6,7

–1 401,5 –1 322,6

104



8 Finansiella kostnader

2015 2014

Räntekostnader på räntekonto i Riksgäldskontoret –7,3 –2,3

Orealiserad värdeminskning på finansiella instrument –6,1

Valutakursförluster –2,5 –4,2

Övrigt –0,2 –1,0

Summa finansiella kostnader –16,1 –7,5

9 Immateriella anläggningstillgångar

2015 2014

Balanserade utgifter för utveckling

IB anskaffningsvärde 235,7 240,1

Årets anskaffningar 11,7 9,9

Avgår anskaffningsvärde på utrangerade tillgångar –14,3

UB anskaffningsvärde 247,4 235,7

IB ackumulerade avskrivningar –196,9 –188,0

Årets avskrivningar –20,3 –23,1

Avgår årets avskrivningar på utrangerade tillgångar 14,2

UB ackumulerade avskrivningar –217,2 –196,9

Bokfört värde för balanserade utgifter för utveckling 30,2 38,8

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar



Avgår anskaffningsvärde på utrangerade tillgångar –2,0 –0,7




Avgår årets avskrivningar på utrangerade tillgångar 2,0 0,7


Bokfört värde för rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 5,7 6,2

Bokfört värde immateriella anläggningstillgångar 35,9 45,0

10 Byggnader

2015 2014


Årets anskaffningar 0,7

Avgår anskaffningsvärde på utrangerade tillgångar





Bokfört värde byggnader 11,4 13,1

Byggnader avser Ågrenska villan och Studenternas hus.

11 Förbättringsutgifter på annans fastighet samt repara-

tioner och underhåll över 100 tkr på annans fastighet

2015 2014



Avgår anskaffningsvärde för utrangerade inventarier –2,6 –9,6




Avgår årets avskrivningar på utrangerade inventarier 2,6 9,5


Bokfört värde förbättringsutgifter på annans fastighet 116,1 114,6

Beloppet för år 2014 är justerat med 3 mnkr på grund av rättelse av

post som klassificeras som anläggningstillgång.

12 Maskiner, inventarier och övriga anläggningar m.m.

2015 2014

IB anskaffningsvärde 2 089,2 2 001,5


Avgår anskaffningsvärde för utrangerade inventarier –48,3 –56,6

UB anskaffningsvärde 2 178,0 2 089,2

IB ackumulerade avskrivningar –1 668,7 –1 594,4


Avgår avskrivningar på utrangerade inventarier 47,9 56,3

UB ackumulerade avskrivningar –1 756,0 –1 668,7

Bokfört värde maskiner, inventarier och övriga anläggningar 422,0 420,5


13 Pågående nyanläggning

2015 2014



Avgår anskaffningsvärde för utrangerade inventarier


Bokfört värde pågående nyanläggning 87,3 82,1

Den pågående nyanläggningen avser anskaffning av ett forskningsfartyg.

9–13 Summa årets avskrivningar

2015 2014

Summa årets avskrivningar –184,8 –185,5

14 Resultat från andelar i hel- och delägda företag

2015 2014

Summa resultat från andelar i hel- och delägda företag 19,1 –1,3

Avser GU Ventures AB, se vidare not 16.

Angivet belopp avser hela koncernens redovisade resultat. Det som

är hänförligt till moderföretagets aktieägare uppgår till ett överskott

på 19,0 mnkr.

15 Transfereringar

2015 2014

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag

Övriga svenska givare 58,8 60,7

Övriga utländska givare 9,3 5,7

EU 1,3 0,8

Svenska företag 1,2 2,4

Kommuner och landsting 0,3 0,2

Statliga myndigheter 0,1 1,3

Summa övriga erhållna medel 71,0 71,1

Lämnade bidrag

Statliga myndigheter –62,3 –58,2

Stipendier –53,5 –42,8

Utländska –28,3 –30,8

Övriga svenska –39,0 –30,5

Kommuner och landsting –20,8 –19,1

Svenska företag –2,2 –12,3

Summa lämnade bidrag –206,1 –193,7

16 Årets kapitalförändring

Stats kapital1)Donations-

kapital2)

Resultat-andelar i

hel- och del-ägda företag

Balanserad kapital-

förändring, anslags-

finansierad verksamhet

Balanserad kapital-

förändring, avgifts-

finansierad verksamhet

Balanserad kapital-

förändring, bidrags-

finansierad-verksamhet

Kapital-förändring

enligt resultat-

räkningen Summa

Utgående balans 2014 9,3 8,0 0,2 808,3 45,5 132,6 50,6 1 054,5

Ändrad redovisningsprincip 5,7 2,9 8,6

Rättelser 3,0 3,0

A Ingående balans 2015 9,3 8,0 0,2 808,3 45,5 138,3 56,5 1 066,1

Föregående års kapitalförändring 61,5 –6,0 1,0 –56,5

Ianspråktagande av donationskapital –0,4 –0,4

Flyttning av kapital till resultatandelar –1,3 1,3

Flyttning av balanserat kapital mellan anslagsfinansierad och bidrags-finansierad verksamhet 24,9 –10,3 –14,7

Årets kapitalförändring 59,4 59,4

B Summa årets förändring 0,0 –0,4 –1,3 86,4 –16,3 –12,4 2,9 59,0

C Utgående balans 2015 9,3 7,6 –1,1 894,7 29,2 125,9 59,4 1 125,0

1) Avser konst som disponerats av Statens Konstråd samt kapitaltillskott till universitetets holdingbolag2) Avser universitetets fastigheter (Ågrenska villan och Studenternas hus)

106



Redovisning av kapitalförändring enligt regleringsbrev

Verksamhet

Balanseradkapitalför-

ändring (A)

Åretskapitalför-

ändring (B)Summa

(A+B)

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev 428,3 35,3 463,6

Uppdragsverksamhet 17,1 –4,0 13,1

Delsumma 445,4 31,3 476,7

Forskning och utbildning på forskarnivå

Forskning och utbildning forskarnivå 590,1 28,9 619,0

Uppdragsverksamhet 14,3 –0,8 13,5

Delsumma 604,4 28,1 632,5

Summa 1 049,8 59,4 1 109,2

17 Finansiella anläggningstillgångar

2015 2014

Andelar i hel- och delägda företag


Årets resultatandel 19,1 –1,3

Årets anskaffningar – kapitaltillskott 1,0

Summa anskaffningsvärde andelar 25,4 6,3

Andra långfristiga värdepappersinnehav

Aktier och andelar:

IB marknadsvärde 36,8 35,7

Årets anskaffningar

Årets försäljningar –1,5 –1,8

Årets orealiserad värdeförändring –0,3 2,9

Summa marknadsvärde aktier och andelar 35,0 36,8

Obligationer och andra värdepapper:

IB marknadsvärde 34,0 30,0


Årets försäljningar

Årets orealiserad värdeförändring –0,8 0,0

Summa marknadsvärde obligationer och andra värdepapper 37,7 34,0

Totalsumma andra långfristiga värdepapper 72,7 70,8

Andra långfristiga fordringar (avser Akademiska Hus)

Ingående balans 105,6 110,4

Årets återbetalningar –4,8 –4,8

Summa andra långfristiga fordringar 100,8 105,6

Totalsumma finansiella tillgångar 198,9 182,7

Byte av redovisningsprincip har skett enligt 5 kap. 13 § förordningen

om årsredovisning och budgetunderlag, där det framgår att finansiella

instrument som i första hand innehas för att ge avkastning eller värde-

stegringar ska värderas till verkligt värde. Jämförelsetalen i årsredovis-

ningen för 2014 har justerats.

18 Varulager m.m.

2015 2014

Varulager och förråd 3,0 3,2

Summa varulager m.m. 3,0 3,2

19 Kundfordringar

2015 2014

Fordringar på svenska kunder 41,5 36,4

Fordringar på utländska kunder 10,0 7,9

Osäkra fordringar 0,5 2,1

Summa kundfordringar 52,0 46,4

20 Fordringar hos andra myndigheter

2015 2014

Fordran avseende mervärdeskatt 62,1 71,2

Övriga kundfordringar hos statliga myndigheter 23,9 25,9

Summa fordringar hos andra myndigheter 86,0 97,1

21 Övriga kortfristiga fordringar

2015 2014

Övriga kortfristiga fordringar 2,9 1,7

Summa övriga kortfristiga fordringar 2,9 1,7

22 Förutbetalda kostnader

2015 2014

Förutbetalda hyror 124,7 131,9

Övriga förutbetalda kostnader 26,8 24,5

Summa förutbetalda kostnader 151,5 156,4

23 Upplupna bidragsintäkter

2015 2014

Upplupna bidragsintäkter, icke statliga givare 168,3 167,8

Upplupna bidragsintäkter, statliga myndigheter 26,9 44,6

Summa upplupna bidragsintäkter 195,2 212,4

forts. Årets kapitalförändring


24 Övriga upplupna intäkter

2015 2014

Övriga interimsfordringar 43,5 14,5

Upplupna uppdragsintäkter 7,9 7,4

Upplupna ränteintäkter 0,1 0,2

Summa övriga upplupna intäkter 51,5 22,1

25 Avräkning med statsverket

2015 2014

Redovisat mot anslag 3 906,7 3 863,0

Anslagsmedel som tillförts räntekonto –3 906,7 –3 863,0

Summa avräkning med statsverket 0,0 0,0

26 Kortfristiga placeringar

2015 2014

Statsskuldväxlar m.m. i Riksgäldskontoret 0,0 0,0

Summa kortfristiga placeringar 0,0 0,0

27 Tillgodohavande i Riksgäldskontoret

2015 2014

Behållning på universitetets räntekonto 3 052,0 2 848,9

Summa tillgodohavande i Riksgäldskontoret 3 052,0 2 848,9

Behållningen består i huvudsak av eget kapital och oförbrukade

externa bidrag.

28 Kassa och bank

2015 2014

Banktillgodohavande avseende fondförvaltningen 21,0 21,0

Övriga banktillgodohavanden (EUR-konton) 16,7 16,1

Summa kassa och bank 37,7 37,1

29 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

2015 2014

Ingående avsättningar 27,2 24,6

Årets pensionskostnad 18,9 15,7

Årets pensionsutbetalningar –15,3 –13,1

Utgående avsättningar: 30,8 27,2

varav:

Pensionsersättning 6,1 7,3

Delpensioner 24,7 19,9

Summa avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 30,8 27,2

30 Övriga avsättningar

2015 2014

Ingående avsättning 48,4 30,1

Årets förändring –9,2 18,3

Utgående övriga avsättningar: 39,2 48,4

varav:

Kompetensutvecklingsåtgärder 39,2 39,4

Hyresavtal, uppsagda 9,0

Summa övriga avsättning 39,2 48,4

31 Lån i Riksgäldskontoret

2015 2014

Lån vid årets början 500,4 471,5

Nyupptagna lån 177,2 184,7

Årets amorteringar –142,4 –155,8

Summa lån i Riksgäldskontoret 535,2 500,4

Beviljad låneram 725,0 655,0

Beviljad kreditram på räntekonto 0,0 279,2

Utnyttjad kredit 0,0 0,0

108



32 Kortfristiga skulder till andra myndigheter

2015 2014

Skuld avseende arbetsgivaravgifter m.m. 64,1 61,7

Leverantörsskulder andra statliga myndigheter 41,1 39,1

Skuld mervärdesskatt 10,6 14,1

Summa kortfristiga skulder till andra myndigheter 115,8 114,9

33 Leverantörsskulder

2015 2014

Svenska leverantörsskulder 194,1 172,6

Utländska leverantörsskulder 14,1 18,4

Summa leverantörsskulder 208,2 191,0

34 Övriga kortfristiga skulder

2015 2014

Personalens källskatt 60,5 55,8

Koordinatorsmedel EU-projekt 16,7 16,1

Diverse avräkningskonton 5,7 10,4

Externa bidrag under utredning 9,2 3,5

Summa övriga kortfristiga skulder 92,1 85,8

35 Depositioner

2015 2014

Depositioner 0,4 0,5

Summa depositioner 0,4 0,5

Avser depositionsavgifter från studenter för nycklar/kodkort.

36 Upplupna kostnader

2015 2014

Semesterskuld inkl. löneomkostnadspålägg 270,8 257,8

Upplupna löner inkl. löneomkostnadspålägg 64,4 55,6

Övriga upplupna kostnader 23,0 22,6

Upplupna kostnader gentemot Chalmers 12,5 11,4

Summa upplupna kostnader 370,7 347,4

37 Oförbrukade bidrag

2015 2014

Oförbrukade bidrag från statliga givare 755,1 691,4

Oförbrukade bidrag från icke statliga givare 680,6 686,6

Oförbrukade bidrag tillhörande donationsförvaltningen 181,3 187,1

Avsättningar för avskrivningar avseende bidragsfinansierade anläggningar 163,6 167,7

Summa oförbrukade bidrag 1 780,6 1 732,8

Förbrukningstakt för oförbrukade bidrag från statliga givare

0–3 mån 241,0 213,7

3–12 mån 514,1 477,7

1–3 år 0,0

3 år– 0,0

Summa 755,1 691,4

Beräkningen har gjorts enligt HFR:s rekommendationer för schablon-

beräkning av omsättningshastigheten, vilken enligt denna metod är 1,28.

38 Övriga förutbetalda intäkter

2015 2014

Oförbrukade uppdragsmedel 144,9 161,3

Förutbetalda intäkter 60,5 7,5

Summa övriga förutbetalda intäkter 205,4 168,8

39 Ansvarsförbindelser

2015 2014

Ansvarsförbindelser 113,5 113,71

Ansvarsförbindelserna är kopplade till hyreskontrakt med självkostnadsavtal som är skrivna på 10 år med ett restvärde. De avtal som avses är:

Arvid Vallgrens backe 2–16. Om avtalet avslutas innan 20 år erläggs ett restvärde motsvarande 19,7 19,7

Västra Hamngatan 25. Om avtalet avslutas innan 20 år erläggs ett restvärde motsvarande 84,5 84,5

Skånegatan. Om avtalet avslutas innan 20 år erläggs ett restvärde motsvarande 9,3 9,5

Summa 113,5 113,7

1. Beloppet är justerat med hänsyn till ny information avseende lokalerna på Skånegatan.


40 Redovisning av avgiftsfinansierad verksamhet enligt regleringsbrev och enligt 25a § Avgiftsförordningen

Verksamhet

Över-/ underskott tom 2013

Över-/ underskott

2014

Korrige-ringar av

tidgare år1Intäkter

2015Kostnader

2015

Över-/ underskott

2015

Ack. över-/ underskott, t o m 2015

Ack. överskott i

förhållande till omsätt-

ningen 2015

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Beställd utbildning –3,7 –0,1 23,8 23,9 –0,1 –3,9 –16,4%

Uppdragsutbildning 24,1 2,1 –5,4 77,2 81,0 –3,8 17,0 22,0%

Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter –3,5 –2,5 22,5 16,7 5,8 –0,2 –0,9%

Delsumma 16,9 –0,5 –5,4 123,5 121,6 1,9 12,9 10,4%

Forskning och utbildning på forskarnivå

Uppdragsforskning 28,9 –8,0 –5,0 181,8 182,7 –0,9 15,0 8,3%

Delsumma 28,9 –8,0 –5,0 181,8 182,7 –0,9 15,0 8,3%

Verksamhet där krav på full kostnadstäckning inte gäller

Högskoleprovet –4,6 –1,5 5,0 4,7 0,3 –5,8 –116,0%

Upplåtande av bostadslägenhet –3,2 1,4 26,9 25,7 1,2 –0,6 –2,2%

Biljett- och programintäkter 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0%

Delsumma –7,8 –0,1 0,0 32,0 30,5 1,5 –6,4 –20,0%

Totalsumma avgiftsfinansierad verksamhet enligt regleringsbrev 38,0 –8,6 –10,4 337,3 334,8 2,5 21,5 6,4%

1. Genomgång av tidigare års redovisning har föranlett korrigeringar av överskotten.

Beräkning har gjorts av det ackumulerade överkottet enligt Avgiftsförordning 25 a §, allmänna råd. I intäkterna ingår 4 §-intäkter med totalt 4 mnkr och bidrag med totalt 0,2 mnkr, vilket är marginella belopp. Universitetet särredovisar inte verksamheten som har biljett- och programintäkter. Kostnaderna uppskattats motsvara intäkterna.

2015 2014

Gästbostäder

Antal lägenheter 140 140

Beläggningsgrad, helår 76% 65%

Studentbostäder

Antal lägenheter 452 447

Beläggningsgrad, hösttermin 100% 99%

Beläggningsgrad, vårtermin 90% 90%

Beläggningsgrad, sommaren 5% 5%

En ändrad kategorisering har gjorts och 30 bostäder som tidigare kallats student-bostäder räknas numera som gästbostäder. Omräkning har skett av 2014 års uppgifter.


Redovisning av takbelopp

REDOVISNING AV TAKBELOPPBILAGA 3, REGLERINGSBREVET

Tabell 1 Redovisning av antal helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR)

Utfall avseende perioden 2015-01-01 – 2015-12-31

Enligt bilaga 2 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Summan Utfall total ersättning ska avse den totala ersättningen som

lärosätet genomför produktion för, det vill säga oberoende av om den ryms inom tilldelade medel eller inte.

Utbildningsområde Utfall HST Utfall HPRHST

Ersättning (tkr) HPR

Ersättning (tkr) Utfall total

ersättning (tkr)

Humaniora 3 925 2 895 114 375 57 254 171 629

Teologi 0 0 0 0 0

Juridik 1 145 958 33 365 18 946 52 312

Samhällsvetenskap 7 301 6 061 212 751 119 868 332 620

Naturvetenskap 3 894 3 014 201 526 131 543 333 069

Teknik 5 4 259 175 433

Farmaci 246 246 12 731 10 736 23 468

Vård 1 708 1 605 93 974 76 485 170 459

Odontologi 564 516 25 662 27 349 53 011

Medicin 2 308 2 205 141 903 164 903 306 806

Undervisning 1 572 1 442 51 620 55 766 107 386

Verksamhetsförlagd utb. 464 430 19 998 21 826 41 824

Övrigt 328 280 13 633 9 453 23 086

Design 455 455 66 728 40 655 107 382

Konst 115 115 23 943 10 279 34 222

Musik 384 346 48 584 27 679 76 263

Opera 23 18 6 935 3 247 10 181

Teater 30 30 8 747 4 357 13 103

Media 20 20 5 951 4 767 10 717

Dans 0 0 0

Idrott 25 23 2 671 1 137 3 809

Summa 24 512 20 663 1 085 354 786 426 1 871 780

Takbelopp (tkr) 1 901 334

Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr) 0

Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med (tkr) 29 554

Antal helårsstudenter inom vissa konstnärliga områden

Totalt antal utbildade helårsstudenter är 552 inom design. Högst får 455

avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter

inom design har avräknats mot utbildningsområdet naturvetenskap.

Totalt antal utbildade helårsstudenter är 269 inom konst. Högst får 115


inom konst har avräknats mot utbildningsområdet naturvetenskap.

Totalt antal utbildade helårsstudenter är 384 inom musik. Högst får 390


inom musik har avräknats mot utbildningsområdet naturvetenskap.

Totalt antal utbildade helårsstudenter är 23 inom opera. Högst får 24


inom opera har avräknats mot utbildningsområdet naturvetenskap.

Totalt antal utbildade helårsstudenter är 95 inom teater. Högst får 30


inom teater har avräknats mot utbildningsområdet naturvetenskap.

Totalt antal utbildade helårsstudenter är 50 inom media. Högst får 20


inom media har avräknats mot utbildningsområdet naturvetenskap.

Totalt antal utbildade helårsstudenter är 0 inom dans. Högst får 0


inom dans har avräknats mot utbildningsområdet naturvetenskap.


Tabell 2. Beräkning av anslagssparande och överproduktion (tkr)

A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget)

Årets takbelopp 1 901 334

+ Ev. ingående anslagssparande 0

Summa (A) 1 901 334

B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Ersättning för HPR från december föregående budgetår 7 441

Utfall total ersättning enligt tabell 1 1 871 780

+ Ev. utnyttjande av tidigare överproduktion 22 113

Summa (B) 1 901 334

Summa (A–B)1 0

1. Positiv summa förs till tabell över anslagssparandet nedan. Negativ summa förs till tabell över överproduktion nedan.

Tabell. Anslagssparande

Totalt utgående anslagssparande (A–B) 0

– Ev. anslagssparande över 10 % av takbeloppet 2 0

Utgående anslagssparande 0

Tabell Överproduktion

Total utgående överproduktion 51 051

– Ev. överproduktion över 10 % av takbeloppet 2

Utgående överproduktion 51 051

2. Den del av anslagssparande respektive överproduktion som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande.


Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Vi bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.

Göteborg den 16 februari 2016

ÅRSREDOVISNING FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET 2015

Cecilia Schelin Seidegård Pam Fredman ordförande rektor

Tomas Brunegård Kerstin Brunnberg Andreas Carlgren

Eva Halvarsson Lauritz B. Holm-Nielsen Ulf P. Lundgren

Rickard Bergqvist Staffan Lindberg Agnes Wold

Johanna Börjesson Linn Persson

Årsredovisning 2015 göteborgs universitetmedarbetarportalen.gu.se/...gu_ar_2015_160218.pdf ·...

Documents