Årsredovisning 2018 · särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare (...

ÅRSREDOVISNING 2018 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Foto: Catharina Venge

2

Sammanfattning Sedan årets början får gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden vid varje sammanträde information om verksamhetens kvalitet genom utbildningsförvaltningens månadsrapport. Det stärker nämndens roll i det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå. Gymnasiesärskolan ingår nu också i det systematiska kvalitetsarbetet på nämndnivå, förvaltningsnivå och skolnivå i enlighet med ett föreläggande från Skolinspektionen vid regelbunden tillsyn år 2017.

Nämndens driftsram för 2018 uppgick till 439,6 mnkr. Det sammanlagda utfallet blev 447,9 mnkr och innebär en negativ avvikelse på 8,3 mnkr eller 1,9 procent jämfört med budget. Eleversättningar och tilläggsbelopp som betalats ut till gymnasieskolor blev 9,8 mnkr högre och beror främst på ökade nettokostnader för asylsökande elever och fler elever inom gymnasiesärskolan. Enheterna inom nämnden har ett sammantaget positivt resultat på 2,1 mnkr för året. De centrala kostnaderna blev 0,7 mnkr högre än budgeterat. Av nämndens investeringsram på 8,0 mnkr förbrukades 2,2 mnkr, vilket innebär ett budgetöverskott på 5,8 mnkr.

Inledning

Syfte årsredovisning Nämnderna följer upp och rapporterar fullmäktiges mål och uppdrag tre gånger per år: april, augusti och december.

Nämndernas årsredovisning ska innehålla uppföljning av fullmäktiges mål och uppdrag samt ekonomiskt resultat. Även uppföljning av nämndens interna kontroll samt förvaltningens personalstatistik ingår. I nämndens Strategi och budget kan ytterligare krav finnas på uppföljning och återrapportering.

Nämndens ansvarsområde Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GVN) fullgör de av kommunens uppgifter inom skolväsendet som omfattar gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare ( SFI) samt kommunens aktivitetsansvar för ungdomar 16-20 år.

Nämnden har också kommunens uppföljningsansvar som innebär att kommunen är skyldig att hålla sig informerad om sysselsättningen hos ungdomar mellan 16 och 19 år som inte går i gymnasieskolan.

Verksamhetsuppföljning: KF Mål och indikatorer

Så här har bedömningar gjorts Kommunens 12 övergripande mål följs upp med ett antal KF-indikatorer. Varje KF-indikator har ett målvärde som ska uppnås under mandatperioden (2018). Alla mål och KF-indikatorer gäller alla nämnder oavsett hur mycket nämndens verksamheter kan påverka. Varje nämnd kan komplettera med egna indikatorer. Årets värde och eventuell trend för indikatorer redovisas i delårsrapport eller årsredovisning. De flesta indikatorer följs upp senare under året. Informationsmått rapporteras i kommunens årsredovisning.

I nämndens delårsrapport kommenteras varje mål översiktligt. Om årets värde finns för en eller flera indikatorer sker en bedömning av Bedömning är helt uppfyllt, kommer att uppfyllas, delvis

3

uppfyllt eller kommer inte att uppfyllas. I nämndens Strategi och budget kan också innehålla krav på när bedömningar ska göras.

I delårsrapporten finns alla indikatorer (både KF och nämndens egna) och nämndens strategier med för varje mål.

De KF-uppdrag som nämnden ansvarar för kommenteras och bedöms. Det gäller både nya uppdrag i Mål och budget 2018 och pågående uppdrag från 2016 och 2017. Rapporten innehåller även andra nämnders uppdrag om dessa ska genomföras i samverkan med flera förvaltningar.

I delårsrapporten redovisas resultat per uppdrag och status (ej påbörjad, pågår, väntar, färdig, stoppad eller försenad).

Summering mål 1-12 Titel Bedömning

1 God folkhälsa

2 Trygga invånare med inflytande och delaktighet

3 Stöd och omsorg som ger mervärde för individen

4 Möjligheter till utbildning i livets alla skeden

5 Meningsfull fritid

6 Ett växande näringsliv med fler i egen försörjning

7 God livsmiljö för nuvarande och kommande generationer

8 Nya bostäder i bra lägen

9 Hög tillgänglighet

10 Ordning och reda på ekonomin

11 Hög kvalitet i kommunens tjänster

12 En attraktiv arbetsgivare

Rapportering per mål

Mål 1 med kommentar 1 God folkhälsa

En bättre folkhälsa bidrar till friskare och mer aktiva invånare. Ur ett kommunalt perspektiv är det främst invånare som tar del av kommunens tjänster som kan stimuleras till ett friskare liv. Samtidigt kan alla kommunala verksamheter bidra på något vis inom sitt område till att alla invånare i kommunen får möjlighet att förändra sina livsvanor i en positiv riktning.

4

Resultatindikatorer:

• Andel fyraåringar med övervikt (%)

• Möjlighet att komma utomhus i särskilt boende för äldre (%)

• Andel elever som inte använder alkohol, narkotika, tobak, dopingmedel (ANTD) för årskurs 9 och gymnasiet

Informationsmått är sjukpenningtal, nöjd medborgarindex (NMI) för idrotts- och motionsanläggningar, nöjd medborgarindex (NMI) för kultur och folkhälsa - Självskattad hälsa samt god psykisk hälsa för årskurs 9 respektive gymnasiet årskurs 2 (mäts jämna år)

Titel

1.1 Förbättra skolornas förebyggande arbete avseende ANDT inom ett kommunövergripande samarbete

1.2 Utveckla kvaliteten och likvärdigheten inom elevhälsan

1.3 Arbeta långsiktigt tillsammans med koststrategen för att höja kvaliteten på skolmaten

1.4 Ungsam-grupper ska finnas vid gymnasieskolorna i Haninge enligt riktlinjerna för sådana grupper

Nyckeltal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018

KF Fyraåringar m övervikt (Alla)

10.7% 9.0%

KF Möjlighet att komma utomhus särskilt boende för äldre

51% 55% 54% 57%

KF Andel elever som inte använder ANDT gymnasiet åk 2

33% 36% 35%

KF Andel elever som inte använder ANDT, åk 9

59% 61% 66%

Kommentar

5

Skolornas förebyggande arbete sker inom ramen för Ungsam (ungdomssamverkan för förebyggande arbete i Haninge kommun). Ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen har följt upp enheternas arbete i Ungsam och med tobaksfri skola i juni. Ungsam träffas minst tre gånger per termin. På mötena delas lägesbilder, utvecklingsbehov diskuteras och gemensamma aktiviteter planeras. Samtliga obligatoriska deltagare har varit närvarande. Under 2018 har arbetet med tobaksfri skola utökats med arbete för drogfrihet.

Koststrategen har ett nära samarbete med skolornas kök. Haninges skolkockar lagar en hög andel mat från grunden vilket är ett mycket bra betyg för en höjd lägstanivå. Kökscheferna är bland annat engagerade i ett nätverk som leds av koststrategen. Tillsammans arbetar de för att lyfta nivån på skolmaten och för aktiviteter som stärker elevernas måltidsupplevelse. Det arbetas aktivt för att minska matsvinnet. Vissa skolor har ett mer ingående förbättringsarbete där kost och hälsa ska länkas samman och genom ökad rörelse.

Mål 2 med kommentar 2 Trygga invånare med inflytande och delaktighet

Ökat inflytande ger individen större makt över sitt liv och därmed en större upplevd trygghet. Inom samhällsplaneringen och genom aktiva insatser och uppsökande verksamhet kan den faktiska tryggheten i kommunen öka.


• Kostnad för skadegörelse på kommunala byggnader (kronor per invånare)

• Trygghet i skolan, årskurs 8 (%)

• Attitydundersökning stadskärnan (skala 1-5)

Informationsmått är trygghetsindex (SCB), nöjd inflytandeindex (SCB), trygghetsindex för unga (Rädda Barnen) och trygghetsindex lokala BRÅ (skala 0-6, låga värden eftersträvas).

Titel

2.1 Öka tryggheten genom vålds- och brottsförebyggande arbete

2.2 Skolorna utarbetar tillsammans med personal och elever en plan mot diskriminering och kränkande behandling i enlighet med skollagens krav

2.3 Skolorna ska i vardagen arbeta med elevinflytande

2.4 Minska kostnader för skadegörelse genom ökat samarbete mellan berörda parter i kommunövergripande forum

2.5 Genom ökat samarbete mellan berörda parter i kommunen ta fram åtgärder som säkerställer trygga miljöer

6


KF Kostnad skadegörelse kommunala byggnader (kr/inv)

19.9 21.6 Ej klar 10.0

KF Trygghet i skolan, årskurs 8

89.0% 86.0% 82.0% 90.0%

KF Attitydundersökning stadskärna (skala 1-5) (Alla)

2.9 2.9 2.9 4.0


GVN 02.1 Ungsamgrupp finns på alla gymnasieskolor

100% 100% 100%

GVN 02.2.1 Trygghet och trivsel. gymnasiet åk 2

88% 90% 79%

GVN 02.3.1 Elevinflytande gy åk 2

39% 44% 48%

GVN 02.3.2 Elevinflytande Centrum Vux

71% 81% 76%

GVN 02.3.3 Elevinflytande SFI

71% 64% 68%

Kommentar

Varje skola tar med tillgängliga specialistfunktioner i sin årliga plan för trygghet och arbetsro och mot diskriminering och annan kränkande behandling.

Handlingsplanerna för våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt våldsbejakande extremism ingår i varje skolas plan för trygghet och arbetsro och mot diskriminering och annan kränkande behandling tillsammans med främjande, förebyggande och reaktiva åtgärder och rutiner. Skolans rutiner för orosanmälan ingår

7

även de i skolornas planer. Samtliga skolor förnyar sina planer årligen. Rapport över skolornas arbete för trygghet lämnades till nämnden i oktober.

Det reella elevinflytandet, det vill säga elevernas möjligheter att påverka undervisningen, är prioriterat. Alla skolor ska öka medvetenheten kring demokratifrågor och främja öppen dialog bland unga. Genom att utveckla undervisningen utvecklas också förutsättningarna för elevinflytandet. Rektor ansvarar för att det finns forum för formellt elevinflytande på skolan och för att stödja demokratiska elevsammanslutningar som till exempel elevkårer. Ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen har följt upp enheternas arbete för elevinflytande på gymnasiet och i gymnasiesärskolan i maj. Andelen elever som är nöjda med sitt inflytande har ökat på gymnasiet. Andelen elever i gymnasiesärskolan som är nöjda med sitt inflytande har minskat. Orsakerna till nedgången och lämpliga åtgärder hanteras inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Värdena för elevinflytande inom kommunal vuxenutbildning har förändrats endast marginellt. Möjligen kan det påpekas att en mindre förbättring har skett inom SFI efter en mindre försämring föregående år. Att eleverna upplever att undervisningen sker utifrån deras förutsättningar och behov är avgörande för upplevelsen av inflytande. Utveckling av det reella elevinflytandet ingår i arbetet med att utveckla undervisningen.

Gymnasie- och vuxenutbildningschefen är sammankallande för chefssamråd unga (tidigare lokala chefssamrådet). Sedan 2017 ingår deltagarna i chefssamrådet också i kommunens strategiska samordningsgrupp för trygghetsfrågor. Gemensam Ungsamgrupp finns för gymnasieskolan och de sammanträder regelbundet med deltagare från gymnasieskolan, socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och polisen.

Mål 3 med kommentar 3 Stöd och omsorg som ger mervärde för individen

Kommunens stöd- och omsorgsverksamhet är en kärnverksamhet som alltid ska präglas av värdighet. Fokus ska alltid ligga på att individens möjligheter till utveckling så att dennes frihet ökar.


• Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad insats (%)

• Nöjdhet bemötande i hemtjänst under 65 år

• "Hur mycket har du kunnat påverka den hjälp du har fått av socialtjänsten"

Informationsmått är nöjd medborgarindex (NMI), äldreomsorg.

Titel

3.1 Säkra goda uppväxtvillkor för barn och unga genom samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen och socialförvaltningen

3.2 Säkerställa att särskilt utsatta ungdomar kommer i skola eller arbete

8


KF Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter insats

75% 83% 69% 80%

KF Nöjdhet bemötande hemtjänst personer upp till 65 år

96% 91% 96% 97%

KF Hur mycket har du kunnat påverka den hjälp du fått från socialtjänsten?

68% 69% 68% 70%

Kommentar

Samverkan sker regelbundet mellan socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen i individärenden. Elever på språkintroduktion och SFI besökte fritidsmässan i mars som en del i undervisningen. Samordning sker med Arbetsförmedlingen kring elever på SFI.

Navigatorcentrum ser till att elever med problematisk skolfrånvaro från grundskolan får fortsatt stöd i övergången till gymnasieskolan samt i sina fortsatta studier. Från november ingår elevfrånvaro på gymnasiet i kvalitetsrapporten till nämnden. På grund av ett högt värde gav nämnden i december i uppdrag till förvaltningen att utreda orsakerna och redovisa åtgärder.

Navigatorcentrum har uppsökande verksamhet för att ungdomar 16-20 år ska komma i utbildning eller arbete. Rapport lämnas till nämnden i februari 2019.

Mål 4 med kommentar 4 Möjligheter till utbildning i livets alla skeden

Utbildning ger möjligheter för människor att uppnå sina livsmål. Alla barn växer upp med olika bakgrund och förutsättningar. Skolan i Haninge ska bidra till utjämning av elevers olika förutsättningar. Inget barn eller elev ska hindras att nå sin fulla potential i Haninges skolor. Kommunen ska arbeta målmedvetet och förebyggande för att minska andelen elever som hoppar av sin utbildning. Vuxenutbildningen och SFI ska utformas med utgångspunkt i att individen på kortast möjliga tid ska få reella möjligheter att komma in på arbetsmarknaden.


• Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet (%)

9

• Genomsnittligt meritvärde Åk 9

• Andel med gymnasieexamen inom tre år (%)

• Andel 16-20-åringar som varken arbetar eller studerar (definition, basvärde och målvärde tas fram under 2017)

Informationsmått är andel elever godkända i nationella prov svenska, matematik, åk 3 (KKIK mått 17 B), andel elever godkända i nationella prov åk 6 (KKIK mått 17 A), andel som når kunskapskrav godkänt alla ämnen årskurs 9 (%), andel med minst 325 i meritvärde baserat på 17 ämnen, andel som upplever arbetsro/studiero i skolan i årskurs 8 och gymnasiet årskurs 2 (%), kostnad per betygspoäng, årskurs 9 , andel med examensbevis från gymnasiet (%), grundläggande vuxenutbildning; andel (%) som slutfört kurs, svenska för invandrare (SFI); andel (%) godkända och övergångsfrekvens till eftergymnasiala studier (%).

Titel

4.1 Alla ungdomar ska stödjas och motiveras till arbete eller studier

4.2 Skolorna ska arbeta för att utveckla undervisningen så att elevernas kunskapsutveckling förbättras

4.3 Regelbunden uppföljning av kunskapsutveckling och vidtagna åtgärder

4.4 Skolorna ska arbeta för att förbättra och regelbundet följa upp studieron

4.5 Genom arbete med kompetensförsörjning och kompetenshöjande insatser för personalen förbättra elevernas kunskapsutveckling


Kf Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet

90.0% 89.8% 86.5%

KF Genomsnittligt meritvärde årskurs 9

223 216 214 221

KF Andel med gymnasieexamen inom tre år (%)

58% 64% 63%

KF* Andel 16-20-åringar som varken arbetar eller studerar

10

*kommer inte att redovisas eftersom nationell definition saknas. Skolverket ska definiera, oklart när det är klart.


GVN 04.4.2 Andel som upplever arbetsro/studiero i skolan, Centrum Vux

85% 85% 82%

GVN 04.4.3 Andel som upplever arbetsro/studiero i skolan, SFI

83% 78% 79%

GVN 07 Upplevd arbetsro gymnasiet årskurs 2

52% 54% 47%

Kommentar

Målet för studie- och yrkesvägledningen är att elever gör hållbara val grundade på god självkännedom och god kunskap om de valmöjligheter som finns. Det leder till få studieavbrott och byten av studieväg. Förutsättningen är att alla elever har likvärdig tillgång till studie- och yrkesvägledning av god kvalitet.

Chefen för Navigatorcentrum ska i samråd med berörda rektorer:

• säkerställa att alla elever har likvärdig tillgång till studie- och yrkesvägledning • följa upp och utveckla kvaliteten i studie- och yrkesvägledningen • ta in behovsunderlag gällande studie- och yrkesvägledning från varje

gymnasieskola och från vuxenutbildningen • planera resurstilldelningen utifrån de behov som finns och de resurser som är

tillgängliga • årligen, i samarbete med studie- och yrkesvägledare, upprätta en plan för studie-

och yrkesvägledningen och följa upp att planen genomförs • effektivisera och tydliggöra arbetet och utveckla metod för uppföljning av

målgruppen genom samarbete Navigatorcentrum, närvaroteamet, arbetsmarknadsrådet med flera.

Rapport lämnas till nämnden i februari 2019.

11

Rektorerna ansvarar för att överenskommelsen om samverkan mellan socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och utbildningsförvaltningen är känd av berörd personal.

Ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen planerar, följer upp och utvecklar de löpande insatserna för att utveckla undervisningen. Särskild uppföljning görs i januari och augusti.

Utifrån utbildningsförvaltningens förbättringsplan och utbildningsförvaltningens åtaganden arbetar ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen fram underlag för linjens förbättringsplan. Konkretiseringar av begrepp, förtydligad målbeskrivning och gemensam handlingsplan tas fram i ledningsgruppens plan. Ledningsgruppen tar fram ett årshjul för planering och uppföljning av de åtgärder som beskrivs i handlingsplanen.

Rektor arbetar fram skolans förbättringsplan tillsammans med sin ledningsgrupp, skolans medarbetare och skolans elever. Skolornas förbättringsplan följs upp i ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen.

Ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen följer upp och analyserar resultaten vid angivna tidpunkter. Inför ledningsgruppens analys undersöker rektor orsaker till nivåer och variation på sin enhet. Ledningsgruppen tar med utgångspunkt i rektorernas undersökning fram åtgärder, fastställer ansvar och planerar uppföljning.

Enheterna ska med utgångspunkt i elevenkäten tillsammans med personal och elever identifiera faktorer på skolan som minskar trygghet och studiero, och planera åtgärder och aktiviteter för att förebygga och för att åtgärda de faktorer som identifierats.

Rapport över skolornas arbete för trygghet lämnades till nämnden i oktober.

Gymnasieenkäten för år 2018 visar att den upplevda tryggheten hos gymnasieeleverna har minskat år 2018. Det sammanfaller med trenden i hela Stockholms län där andelen positiva svar sjunkit sedan 2016. Omvärldsfaktorer som rapporteras i media har sannolikt påverkat upplevelsen av skolan som en trygg plats. Enskilda händelser med hot och våld på skolan har troligen också bidragit till resultatet. Utbildningsförvaltningen har genomfört en fördjupad intervjuundersökning med ett urval av eleverna i årskurs 2 i kommunens gymnasieskolor. Undersökningen visar att det är ett flertal olika faktorer som påverkar elevernas trygghet. De flesta av de intervjuade upplever skolan som en trygg plats. Men för vissa elever bidrar händelser på skolan, grupperingar av elever, vissa platser på skolan, men också händelser i omvärlden till en känsla av oro eller otrygghet. De flesta eleverna har högt förtroende för skolans personal, men några elever uttrycker osäkerhet kring det stöd de kan förvänta sig när de behöver hjälp. Tryggheten och studieron har förbättrats markant på gymnasiesärskolan. Tidigare strukturella brister är åtgärdade.

Genom nära samarbete med lärosätena kring lärarutbildningen skapas en god grund för kompetensförsörjning. Utifrån analys av behov, brister och utvecklingsområden beslutar ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen om gemensamma kompetensutvecklingsinsatser.

Mål 5 med kommentar 5 Meningsfull fritid

12

Innebörden av en meningsfull fritid är olika för alla. Kommunen ska i utformningen av kultur- och fritidsutbud anpassa sig till efterfrågan så att det kommer så många invånare som möjligt till del.

Resultatindikatorer se tabell.

Informationsmått är nöjd regionindex (NRI) avseende fritidsmöjligheter.

Titel

5.1 Samverkan med kultur- och fritidsförvaltningen genom att utbildningsförvaltningens informationskanaler ska kunna användas för spridning av information om deras verksamhet och bidragsberättigade fritidsverksamheter

5.2 Vägleda alla gymnasieelever, särskilt nyanlända elever, för att hitta aktiviteter som bidrar till deras fritid


KF Andel unga nöjda med sin fritid

91.7% 90.1% 88.0% 94.0%

KF Andel elever som deltar i musik- eller kulturskola 7-15 år (%)

14.0% Försenad kommer inte at

redovisas.

10.0%

KF Bibliotekens utlåning antal/inv

3.25 3.16 5.00

KF Deltagartillfällen idrottsförening 7-20 år (per inv)

26 29 29

Kommentar

Kultur- och fritidsförvaltningens ledningsgrupp har informerats om vilka personer som ska kontaktas på utbildningsförvaltningen för spridning av information i förvaltningens kanaler.

Mål 6 med kommentar 6 Ett växande näringsliv med fler i egen försörjning

13

Haninge ska vara en attraktiv företagskommun och ta tillvara på de naturliga förutsättningar som kommunen har inom olika branscher. Servicen till befintliga företag och nyetableringar ska vara enkel, snabb och hålla en hög kvalitet.

Kommunen ska verka för att fler invånare ska ha ett arbete att gå till. Det ska finnas en stark koppling mellan ekonomiskt bistånd och krav på aktivitet samtidigt som nya samarbeten med företag och andra organisationer skapas för att utveckla utbudet av arbetstillfällen. Det ska finnas goda möjligheter att börja om i livet.


• SBA:s nöjd kund index för företagare

• Antal arbetstillfällen i kommunen

• Antal företag i kommunen per 1000 invånare

• Andel hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd av alla hushåll med ekonomiskt bistånd (%)

Informationsmått är sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen (Svenskt Näringsliv), handelsindex, nya företag per 1000 invånare och arbetslöshet 16-64 år (%) samt antal gästnätter.

Titel

6.1 Erbjuda utbildning inom bristyrken

6.2 Stimulera ungas egenföretagande

6.3 En anpassad kompetensförsörjning för näringslivets behov i Haninge kommun


KF Nöjd kundindex företagare (SBA)

72 69 Redovisas senare

73

KF Antal arbetstillfällen i kommunen

28 479 29 103 Redovisas senare

29 000

KF Antal företag/1 000 invånare

74.6 74.6 73.7 52.0

KF Hushåll med långvarigt ekonomisk bistånd (%)

33.1% Ej klar från SCB

Ej klar från SCB

29.0%

14

Kommentar

För att växande näringsliv med fler i egen försörjning erbjuds bristyrkesutbildning i kombination med SFI sedan 2016.

Ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen följer upp och stöder arbetet inom Ung Företagsamhet (UF). Rektor ansvarar för att alla utbildningar ser över möjligheten att arbeta inom ramen för UF. Ledningsgruppen har följt upp skolornas arbete inom UF i juni. Antalet elever som har deltagit i UF har ökat med 37 procent jämfört med år 2017. Antalet UF-företag ökade med 77 procent.

Mål 7 med kommentar 7 God livsmiljö för nuvarande och kommande generationer

Klimat- och miljöutmaningarna är inte begränsade till kommunens geografiska område, men de åtgärder som bidrar till att miljön i kommunen förbättras ska ha hög prioritet. I det större perspektivet ska kommunen genom samarbete med främst närkommunerna uppnå samarbeten som kan bidra till minskade utsläpp och förbättrad miljö. Kommunens egen verksamhet ska inspirera invånarna till att ta ett större ansvar för sin närmiljö.

Resultatindikatorer enligt Mål och budget är andel miljöbilar i kommunorganisationen (%), andel ekologiska livsmedelsinköp (%) och energieffektivisering i kommunal verksamhet (kWh/kvm korrigerat för ett normalår). Informationsmått är fosforhalt i Drevviken (µg/l) och nöjd medborgarindex (NMI) avseende miljöarbete.

Under 2018 har resultatindikatorer och informationsmått anpassats med utgångspunkt från kommunens klimat- och miljöpolitiska program som fastställts av fullmäktige. I tabellen nedan redovisas de nya resultatindikatorerna.

Titel

7.1 Att andelen ekologiska livsmedelsinköp ökar inom nämndens ansvarsområde

7.2 Att synliggöra Barnkonventionen inom nämndens ansvarsområde


KF Andel miljöfordon

33% 36% 37% 50%

KF Andel ekologiska inköp (kommun)

35% 37% 39% 50%

KF Energieffektivisering i kommunal verksamhet

177 174 Ej klar 160

KF Andel inköpt fossilfritt bränsle

Ej klar

15

KF Energianvändning i kommunala lokaler resp bostäder

Ej klar

KF Antal antagna detaljplaner med negativ påverkan på områden som finns i Naturkatalogen

0 0 0

KF Fördröjd regnvolym från hårdgjorda ytor på mark som detaljplanelagts

Ej klar

KF Andel inköpt ren köttråvara från djur uppfödda enl svensk lagstiftning

24% 34% 41%

Kommentar

För gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ansvarsområde redovisas för 2018 en andel av ekologiska livsmedelsinköp på 15 procent vilket innebär en ökning med två procentenheter jämfört med föregående år.

Sedan slutet av förra året använder kommunens koststrateg ett dataprogram, Hantera Livs, som gör det möjligt att beräkna och redovisa klimatavtrycket som kg koldioxidekvivalenter CO2e per inköpt kg livsmedel.

Inköpen från de livsmedelsleverantörer kommunen har avtal med är kopplade till klimatdatabasen RISE där det finns data som bygger på livscykelanalyser för mer än 750 råvaror. Ökade ekologiska livsmedelsinköp minskar skolmåltidernas negativa miljöpåverkan (genom ökad biologisk mångfald mm).

Utbildningsförvaltningens strategi i september ägnades åt Barnkonventionen. Ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen följer upp hur Barnkonventionen tillämpas och identifierar förbättringsområden. Enhetscheferna ansvarar för att all personal är förtrogen med Barnkonventionen och att Barnkonventionen beaktas vid beslut. Enheternas arbete följs upp i ledningsgruppen i januari 2019.

Mål 8 med kommentar 8 Nya bostäder i bra lägen

16

Haninge ska hävda sig i konkurrensen mellan kommunerna i Stockholmsregionen som en attraktiv inflyttningskommun. Utvecklingen av Haninges stadskärna och bebyggelse runt pendeltågsstationerna ska prioriteras samtidigt som Haninges olika unika miljöer för attraktivt boende ska utvecklas. För att möta den ökade efterfrågan på bostäder måste hantering av detaljplaner och bygglov vara snabb och effektiv.


• Antal färdigställda lägenheter (ackumulerat till 2018)

• Ledtider för bygglov (% färdigställda inom 10 veckor)

Informationsmått är nöjd regionindex (NRI), andel medborgare som rekommenderar kommunen och nöjd kundindex (NKI) enligt byggherrar.

Titel


KF Antal färdigställda lägenheter (ack t o m 2018)

1 341 2 418 Ej klar 2 400

KF Ledtid bygglov (% färdiga inom tio veckor)

17% 74% 94% 100%

Kommentar

Strategier saknas.

Mål 9 med kommentar 9 Hög tillgänglighet

En viktig del i att skapa en attraktiv kommun för invånare och besökare är att öka tillgängligheten till olika målpunkter i Haninge och att utveckla gemensamma offentliga utrymmen. De åtgärder och investeringar som kommunen inte kan göra själv måste uppnås genom samarbete med de aktörer som är ansvariga.

Människor med funktionsnedsättningar har rätt till ett liv på lika villkor som andra. Fysisk tillgänglighet är en förutsättning för allas delaktighet. Kommunen har ett stort ansvar i att öka den fysiska tillgängligheten, både i egna verksamheter samt att genom plan- och byggprocessen säkerställa tillgängligheten vid byggnation. Arbete eller meningsfull sysselsättning är en av de viktigaste faktorerna för att kunna vara delaktig i samhället. Kommunen kan samarbeta med näringslivet och genomföra riktade insatser för att öka delaktigheten på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.

17

Resultatindikator enligt Mål och budget är "Indikator Arbetsmarknad; maxvärde 100 (%)". Indikatorn kan inte redovisas eftersom kommunenkät (som görs av Myndigheten för delaktighet) har förändrats.

Informationsmått är nöjd medborgarindex (NMI) avseende gång- och cykelvägar samt nöjd regionindex (NRI) avseende kommunikationer, samt nöjd medborgarindex (NMI) för gator och vägar. Det fjärde måttet fysisk tillgänglighet har upphört (hämtades från kommunenkäten).

Titel

9.1 Säkerställa att alla elever har god tillgänglighet till utbildning och till skolans lokaler

9.2 Säkerställa god kunskap hos all personal om författningarna kring diskriminering och tillgänglighet

Kommentar

Se kommentarer till mål två.

Mål 10 med kommentar 10 Ordning och reda på ekonomin

Kommunen har en skyldighet att förvalta skattebetalarnas pengar på bästa sätt. Kommunens verksamheter ska vara så effektiva som möjligt och leverera högsta möjliga kvalitet per skattekrona. För detta krävs flexibilitet inom våra egna verksamheter och ett koncerntänkande där samordning av tjänster och lokaler bidrar till lägre kostnader. Externa aktörer som utför kommunala tjänster bidrar till en ökad mångfald och ökad effektivitet genom konkurrens, men framför allt ökad valfrihet hos de som måste utnyttja tjänsterna.

Resultatindikatorer

• Resultat i % av skatteintäkter och statsbidrag

• Budgetföljsamhet (avvikelse %)

• Andel digitala fakturor (av totala fakturor)

• Avtalstrohet (%)

Informationsmått är skattesats, soliditet (%), finansiella nettotillgångar (som andel av verksamhetens kostnader, %), kassalikviditet (%), resultat före extra ordinära poster (som andel av verksamhetens kostnader, %) och genomsnittligt resultat 3 år (som andel av verksamhetens kostnader, %) samt skattefinansieringsgrad av investeringar (%).

Titel

10.1 Säkerställa att varje enhets ekonomi ska vara i balans

10.2 Genomföra effektiva inköp genom att följa avtal

10.3 Öka beställarkompetensen

18


KF Årets resultat som andel av skatt och generella statsbidrag

2.3% 2.8% 2.0%

KF Avvikelse mot budget (budgetföljsamhet)

0.8% 0.2% Ej klar

KF Andel digitala fakturor

57.0% 59.0% 62.0%

KF Avtalstrohet 84% 85% Februari 90%


GVN Avtalsnöjdhet

Ny indikator

Kommentar

Budgetuppföljning görs varje månad, så att rektor får stöd i ekonomihanteringen. Rektor ansvarar för att förvaltningens ekonomiska checklista följs, att varje månad kommentera enhetens resultatrapport och lämna helårsprognos och att åtgärder omedelbart vidtas vid tecken på ekonomisk obalans.

Ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen ser till att det finns representation från ledningsgruppens område i samarbeten med Upphandling Södertörn. Rektor ansvarar för att utse representanter till arbetsgrupper.

Mål 11 med kommentar 11 Hög kvalitet i kommunens tjänster

Kvalitet i en tjänst är ofta något man upplever. Därför betyder bra bemötande och fokus på service mycket för kvaliteten i kommunens tjänster.


• Antalet tjänster som omfattas av lagen om valfrihetssystem (LOV)

• Andel av medborgarna som via telefon till kommunen får ett direkt svar på en enkel fråga (%)

• Andel som får svar på e-post till kommunen inom två dagar (%)

Informationsmått är nöjd medborgarindex (NMI).

Titel

19

11.1 Arbeta för att professionalisera bemötandet av elever och vårdnadshavare


KF Antal tjänster inom LOV

5 6 6 8

KF Andel som får direkt svar på enkel fråga (telefon) (alla i kommunen )

59% 51% 60% 56%

KF Andel som får svar på e-post inom två dagar (alla i kommunen )

90% 93% 95% 95%


GVN Jag behandlas bra av mina lärare. (VUX))

89.0% 86.0% 90.0%

GVN Mina lärare är bra mot mig (SFI)

72.0% 68.0% 75.0%

GVN Lärarna bemöter mig på ett positivt sätt GY årskurs 2)

79.0% 76.0% 73.0%

Kommentar

Ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen planerar och genomför tillsammans med CSA (central stödavdelning) utvecklingsinsatser kring professionellt bemötande. Rektor ansvarar för att berörd personal har utrymme att delta i planering och genomförande av insatser och att tid avsätts på tillgängliga studiedagar för utvecklingsinsatser. Fortsättning på fortbildningen för all personal om psykisk ohälsa är planerad till oktober innevarande år.

20

En extern undersökning av tillgänglighet per e-post och telefon har gjorts. De frågor som ska besvaras är valda från ett medborgarperspektiv, kräver inte någon utredning och avser olika verksamheter. Andelen som får direkt svar på enkel fråga på telefon (inom 120 sekunder) har förbättrats och uppnår målvärdet 2018. Haninge kommuns resultat ligger på samma nivå som övriga kommuner som gjort samma mätning. Haninge har en traditionell växel som kopplar samtalen vidare till handläggare. Svarstiden till Haninges kommunväxel är mycket bra och alla samtal besvarades inom en minut.

Någon uppföljning och analys på förvaltningsnivå/nämndnivå har inte genomförts.

Mål 12 med kommentar 12 En attraktiv arbetsgivare

Kommunen behöver attrahera och behålla ledare och medarbetare som kan utveckla en serviceinriktad kultur genom ett tydligt ledarskap och interna utvecklingsmöjligheter.


• Hållbart medarbetarindex (HME)

• Sjukfrånvaro (%)

• Frisknärvaro (%)

Informationsmått är personalstruktur (antal anställda per anställningsform, kön, yrkeskategori; åldersfördelning och antal anställda samt antal årsarbetare), tidsanvändning (mer- och övertid) och personalomsättning (personalomsättning och avgångar på egen begäran samt pensionsavgångar) samt lönestatistik (lönespridning).

Titel

12.1 Skolorna ska arbeta för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö

12.2 Förtydliga förvaltningens arbetsgivarvarumärke


KF Hållbart medarbetarengagemang (HME) (Alla i kommunen)

78.8 79.4 79.1 83.0

KF Sjukfrånvaro (Alla i kommunen )

7.8% 7.5% 7.7% 5.0%

KF Frisknärvaro 0-5 dagar (Alla i kommunen)

60.2% 60.2% 59.6% 61.5%

21

Kommentar

Ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen följer upp att skolorna arbetar enligt årshjulet för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Enheterna rapporterar sitt systematiska arbetsmiljöarbete till gymnasiechefen i den årliga arbetsmiljörapporten. Den årliga uppföljningen genomfördes i april. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs på alla enheter. Enheterna arbetar utifrån det årshjul som är beslutat. Skyddsronder och lokal samverkan genomförs liksom regelbundna arbetsplatsträffar och systematiskt arbetsmiljöarbete tas upp regelbundet. Tillbud och olycksfall följs upp, liksom sjukfrånvaro. Ett antal tidigare konstaterade brister har åtgärdats, medan några kvarstår.

Ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen följer upp enheternas arbete för sänkt sjukfrånvaro. Enhetscheferna ska se till att rutinerna i handlingsplanen gällande sjukanmälan, utbildning, kartläggning och rehabilitering följs på enheten. Vid behov ska de vidta åtgärder för att minska sjukfrånvaron samt redovisa enhetens arbete för att sänka sjukfrånvaron i den årliga arbetsmiljörapporten. Den systematik som tillämpas har lett till förbättringar i upplevelsen av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, vilket återspeglas i ett förbättrat HME-värde.

För gymnasie- och vuxenutbildningen redovisas för 2018 ett HME-värde på 82,4 vilket innebär en förbättring om 3 enheter.

I mars 2018 lanserades Haninge kommuns arbetsgivarvarumärke – Tid för utveckling, Rum för idéer. Syftet med arbetsgivarvarumärket är att försörja verksamheten med kompetens genom att behålla medarbetare, och genom att locka nya. Under 2018 har implementering av arbetsgivarvarumärket skett i hela organisationen - hos medarbetare och chefer. Under hösten lanserades nya enhetliga skolwebbar. En av målgrupperna för de nya kanalerna är potentiella medarbetare.

Uppföljning av KF uppdrag

Summering uppdrag Titel Status

2018 GVN 1: Fortsätt driva bristyrkesutbildningar kombinerat med SFI

2018 GVN 2: Höj studieresultaten och kvaliteten inom gymnasiets

22

introduktionsprogram för att fler ska klara sin gymnasieutbildning

2018 GVN 3: Tillse att elever med problematisk skolfrånvaro från grundskolan får fortsatt stöd (även GFN)

Fullmäktige har gett kommunstyrelsen och nämnderna uppdrag som ska genomföras och återrapporteras. Uppdragen har givits i Mål och budget 2018-2019 eller fortsätter från 2017 eller 2016 års Mål och budget.

Rapportering uppdrag Titel Kommentar

2018 GVN 1: Fortsätt driva bristyrkesutbildningar kombinerat med SFI

Bristyrkesutbildning i kombination med SFI är etablerad i kommunen sedan 2016.

2018 GVN 2: Höj studieresultaten och kvaliteten inom gymnasiets introduktionsprogram för att fler ska klara sin gymnasieutbildning

Omstrukturering av individuellt alternativ genomförd från och med gymnasieantagningen 2018. Indelning efter framtida yrkesintresse genomförd på språkintroduktion. Fortbildningsinsatser har genomförts under hösten 2018.

2018 GVN 3: Tillse att elever med problematisk skolfrånvaro från grundskolan får fortsatt stöd (även GFN)

Kommentar: dnr GVN 2017/118 Utbildningsförvaltningen fick i uppdrag att etablera ett stödteam för gymnasieelever med problematisk skolfrånvaro. Navigatorcentrum verkställer uppdraget.

Ekonomi Driftrapport

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens budgetram enligt Mål och budget 2018 - 2019 uppgår till 434,0 mnkr (KF, 2017-06-12, § 169). I maj beslutade kommunfullmäktige (KF, 2018-05-07, § 86) om överföring av driftmedel på 5,6 mnkr och därefter uppgår den aktuella driftramen till 439,6 mnkr.

Tabell 1a: Aggregerad resultaträkning, perioden januari - december 2018

23

Nämndens utfall för 2018 uppgår till 447,9 mnkr, vilket är 8,3 mnkr sämre än den tilldelade helårsramen. Tabellen ovan visar hela resultaträkningen per intäkts- och kostnadsslag och liksom tidigare år är skillnaden mellan utfall och budget stor på raden för I20 Försäljning av verksamhet och I30 Bidragsintäkter. Intern intäkt för administrativt avdrag till central förvaltning är budgeterad på raden för Försäljning av verksamhet, men i verkligheten nettas avdraget på kostnadsraden för köp av tjänster. Bidragsintäkter som bokförs i driftprojekt budgeteras inte i samma utsträckning som resten av driftredovisningen, vilket förklarar att skillnaden mellan utfall och budget är starkt positiv.

Bland kostnadsposterna är avvikelserna mer utspridda. På raden för K70 Övriga kostnader budgeteras dels nämndens reserv på 0,3 mnkr och dels beslutade överföringsmedel på 5,6 mnkr. Oavsett om nämndens reserv och överföringsmedel utnyttjas eller ej, är det sällan troligt att förbrukningen hamnar just på samma rad som de budgeterade medlen. Det bidrar till att det är vanligt med avvikelser per rad bland kostnadsposterna.

Tabell 1b nedan visar endast sista raden från tabellen ovan, men fördelat på olika verksamhetsområden. I nedanstående tabell visas negativa resultat utan tecken i de första och andra kolumnerna.

Tabell 1b: Utfall och budget för nämnden, perioden januari - december 2018

KontoUtfall jan - dec

2018 Bud ack jan -

dec 2018 Avvikelse jan

- dec 2018 Budget helår

2018 Utfall % av

budget helår I10 - Taxor och avgifter 1 574 1 650 -76 1 650 95,4%I20 - Försäljning av verksamhet 366 074 382 251 -16 177 382 251 95,8%I30 - Bidragsintäkter 56 288 50 034 6 254 50 034 112,5%I40 - Anslag 1 721 1 721 -0 1 721 100,0%I50 - Övriga Intäkter 4 591 2 864 1 727 2 864 160,3%Summa I - Intäkter 430 248 438 519 -8 272 438 519 98,1%K10 - Lönekostnader -250 526 -247 627 -2 899 -247 627 101,2%K20 - Övriga personalkostnader -2 899 -2 419 -480 -2 419 119,8%K30 - Lokalkostnader -84 580 -84 607 27 -84 607 100,0%K40 - Kostnader för bidrag -4 759 -280 -4 479 -280 1699,8%K50 - Köp av tjänster -507 867 -512 773 4 905 -512 773 99,0%K60 - Köp av varor -20 859 -20 048 -811 -20 048 104,0%K70 - Övriga kostnader -5 110 -8 610 3 500 -8 610 59,3%K80 - Avskrivningar och ränta -1 548 -1 721 173 -1 721 89,9%K81 - Finansiella kostnader -10 -10Summa K - Kostnader -878 158 -878 085 -73 -878 085 100,0%Summa RR -447 911 -439 566 -8 345 -439 566 101,9%

24

Eleversättningar, Central stödavdelning och central förvaltning visar ett underskott för perioden, medan övriga verksamhetsområden har ett positivt resultat. Respektive verksamhetsområde presenteras mer detaljerat nedan.

Eleversättningar

Eleversättningar är nämndens största kostnadspost och utgår till de skolor som tar emot kommunens ungdomar. Samtliga kommuner i Stockholms län har sedan tidigare ingått ett samverkansavtal som ligger till grund för en gemensam gymnasieregion. Avtalet gör det möjligt för alla elever att söka och antas på lika villkor till samtliga gymnasieskolor i regionen. Ersättningen för de nationella programmen, modersmål och de nationella idrottsutbildningarna regleras efter den gemensamma prislistan som STORSTHLM tar fram. Övriga ersättningar beslutar nämnden själv om.

Tabell 2: Utfall och budget för eleversättningar, perioden januari - december 2018

Nämndens nettokostnader för Eleversättningar blev 7,6 mnkr högre än budgeterat för helåret. Den främsta förklaringen till avvikelsen är att Migrationsverket i sitt beslut från slutet december 2018 inte beviljat ersättning för flera asylsökande elever som kommunen sökt för. Beslutet avser höstterminen 2017 och vårterminen 2018 och påverkar nämndens resultat 2018 negativt med totalt 6,0 mnkr.

Kommunen söker sedan tidigare ersättning för asylsökande elever som är inskrivna i Haninges skolor och som nämnden haft utbildningskostnader för. Under året bokförs löpande en estimerad ersättning. För att beräkna estimerat belopp tillämpas en försiktighetsprincip som utgår från senaste ansökan och beslut. Anledningen till att Migrationsverket gett avslag för flera elever är att de bedömt att dessa individer inte är boende i kommunen och att det endast är hemkommunen som har rätt att ansöka om ersättning.

tkr

Förbrukade resurser

under perioden

Budgeterad förbrukning

under perioden Avvikelse

Budgeterad helårs-

förbrukning

Förbrukat i % av

årsbudget

Kvar att förbruka av

årsbudgetEleversättningar 331 180 323 611 -7 568 323 611 102,3% -7 568Central stödavdelning 22 706 20 539 -2 167 20 539 110,6% -2 167Gymnasieenheterna -1 093 0 1 093 0 1 093Centrum Vux 45 699 46 105 406 46 105 99,1% 406Navigatorcentrum 11 135 11 770 635 11 770 94,6% 635Central förvaltning 38 284 37 541 -743 37 541 102,0% -743

Summa 447 911 439 566 -8 345 439 566 101,9% -8 345

tkr

Förbrukade resurser under

perioden



Budgeterad helårs-

förbrukning

Förbrukat i % av

årsbudget

Kvar att förbruka

av årsbudget

Egna gymnasieskolor 159 405 159 152 -253 159 152 100,2% -253Andra kommuner 81 040 83 390 2 350 83 390 97,2% 2 350Friskolor 90 735 81 070 -9 665 81 070 111,9% -9 665

Summa 331 180 323 611 -7 568 323 611 102,3% -7 568

25

Central stödavdelning

Central stödavdelning betalar tilläggsbelopp för elever i gymnasiesärskolan och gymnasiet och har egen verksamhet för handläggning, bedömning och administration.

Tabell 3: Utfall och budget för Central stödavdelning, perioden januari - december 2018

Avdelningen visar ett underskott vid årets slut på 2,2 mnkr. Underskottet förklaras av högre kostnader för tilläggsbelopp till elever i gymnasiesärskolan. Med en fast prislista per behovsgrupp, ett rörligt antal elever med behov av särskilt stöd för en icke-obligatorisk skolform med stora variationer i belopp per elev kan endast några få elever innebära större avvikelser för avdelningen.

De kommunala gymnasieenheterna

Gymnasieenheterna har sammantaget ett positivt resultat på 1,1 mnkr. Tabellen nedan visar resultatet uppdelat per skola. Negativa resultat visas utan tecken, vilket innebär att ett minustecken i resultatkolumnen är ett positivt resultat.

Tabell 4a: Utfall och budget för de kommunala gymnasieenheterna, perioden januari - december 2018

Fredrikas resultat för helåret blev positivt med 1,1 mnkr och är bättre än tidigare prognos. Under året har skolan bland annat haft lägre lönekostnader som främst beror på att en biträdande rektor slutade i maj. Bidragsintäkter för insatser till introduktionsprogrammen, lärlingsbidrag och sommarskola har påverkat positivt.

Akademiernas resultat för helåret är negativt med 0,7 mnkr och beror främst på lägre elevintäkter samtidigt som enheten haft högre lönekostnader jämfört med budget. Enheten har under överskådlig tid haft högre kostnader än intäkter. För att säkra kvaliteten i verksamheten har nämnden årligen skjutit till medel. 2017 erhöll enheten 1,5 mnkr i anslag, vilket bidrog till att verksamheten endast fick ett marginellt underskott vid årets slut. 2018 återgick nämnden till tidigare års nivå på 1,0 mnkr.

tkr


under perioden



Budgeterad helårs-

förbrukning

Förbrukat i % av

årsbudget

Kvar att förbruka

av årsbudget

Tilläggsbelopp gymnasiesärskolan 14 102 11 437 -2 665 11 437 123,3% -2 665Tilläggsbelopp gymnasiet 3 708 4 190 482 4 190 88,5% 482CSA övriga kostnader 4 896 4 912 16 4 912 99,7% 15Summa 22 706 20 539 -2 167 20 539 110,6% -2 167

tkr Resultat under periodenBudget för

perioden AvvikelseFredrika -1 113 0 1 113Akademierna 676 0 -676Riksäpplet -655 0 655

Summa -1 093 0 1 093

26

Inför 2019 är anslaget oförändrat på 1,0 mnkr och enheten behöver vidta åtgärder för att anpassa sin verksamhet. Nedan tabell visar det ackumulerade resultatet per idrottsgren.

Tabell 4b: Utfall per idrottsgren inom Akademierna, perioden januari - december 2018

Tabellen visar tydligt vilka idrotter som har ekonomisk bärighet. Orientering och karate är de två idrotter som har störst underskott. Underskottet för dessa två idrotter uppgår totalt till 0,8 mnkr.

Riksäpplets resultat för året blev bättre än väntat och är positivt med 0,7 mnkr. En förklaring är att skolan i december erhållit retroaktiv ersättning för tilläggsbelopp för gymnasiesärelever, som avser höstterminen. I december påverkar också en intäkt för utköp av elevdatorer. Ytterligare en förklaring är släpande kassaintäkter och fakturering, som bokats vid årets slut.

Under året har skolan erhållit statsbidrag för insatser till introduktionsprogrammen, elevhälsa, karriärtjänster och lärarlönelyftet, som påverkat positivt. I maj beviljades skolan resultatöverföring från 2017 års resultat på totalt 2,0 mnkr. Skolan har använt medlen till att täcka löpande underskott under året. Under hösten erhöll skolan även ett anslag från nämnden på totalt 0,7 mnkr för att fortsätta driva restaurang- och livsmedelsprogrammet. Eftersom skolan utan resultatöverföring från nämnden skulle ha uppvisat ett underskott 2018 har skolan tagit fram en åtgärdsplan för att säkerställa en ekonomi i balans 2019.

Centrum Vux

Centrum Vux är ansvariga för grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, såväl som Svenska för invandrare (SFI) och yrkeshögskoleutbildning (YH). Centrum Vux fungerar dels som en skolenhet med undervisning för Haninges egna elever och elever från andra kommuner, och dels som en myndighet som beviljar och finansierar Haninges egna elevers utbildning i annans regi.

Tabell 5a: Utfall och budget för Centrum Vux, perioden januari - december 2018

tkr Fotboll Boxning Karate Simning Orientering Innebandy Golf TotaltTotala verksamhetsintäkter 1 590 347 521 444 906 1 169 484 5 461Totala kostnader -1 506 -420 -862 -202 -1 336 -1 175 -505 -6 007

Resultat per idrott 84 -73 -342 242 -430 -5 -21 -546

Elevboende -131Ofördelade poster 1

Resultat -676

Elevantal dec 51 9 10 13 26 41 14 164Antal platser 2018/19 56 12 12 15 27 40 18 180

27

I maj tillfördes enheten överföringsmedel på 1,7 mnkr. Medlen har används till att betala elevers sista kurser för studier som beviljats och påbörjats hos annan anordnare föregående år. När enheten i slutet av ett år ser att de går mot ett överskott påverkar det deras möjlighet att bevilja fler kurser efterföljande år. Om förutsättningarna förändras och enheten inte beviljas resultatöverföring har enheten fortfarande möjlighet att parera och anpassa verksamheten fram till årets slut för att nå sin budget.

Den ökade verksamheten inom SFH (Svenska för hantverkare) och SFI (Svenska för invandrare) i egen regi har påverkat både intäkts- och kostnadssidan i form av ökad interkommunal ersättning och ökade lönekostnader.

I våras erhöll enheten ett större statsbidrag för Yrkesvux, vilket medfört att enheten kunnat köpa fler utbildningsplatser.

Centrum Vux har fler finansieringskällor än kommunens tilldelade ram. Dels erhålls olika statsbidrag och dels debiteras andra kommuner för elever som får undervisning hos Centrum Vux. Nästa tabell visar förbrukade medel under 2018, oavsett finansieringskälla.

Tabell 5b: Utfall och balanserade projektmedel för Centrum Vux, perioden januari - december 2018

Den gymnasiala vuxenutbildningen och SFI är de största utbildningsområdena för Centrum Vux. Tabellen visar en bruttokostnad på 87,0 mnkr, varav 45,7 mnkr har finansierats via nämndens ram. Resterande 41,3 mnkr har finansierats via statsbidrag eller eleversättningar från andra kommuner. Resultatraden visar hur mycket av nämndens ram respektive område som tagits i anspråk. Yrkeshögskoleutbildningen

tkr


under perioden



Budgeterad helårs-

förbrukning

Förbrukat i % av

årsbudget

Kvar att förbruka

av årsbudget

Centrum Vux drift 45 699 46 105 406 46 105 99,1% 406

Summa 45 699 46 105 406 46 105 99,1% 406

tkr Grund Gymn Sär SFI YH Totalt Årsbudget

Förbrukat i % av

årsbudgetTotala intäkter 328 25 443 3 12 042 3 451 41 267Totala kostnader -9 743 -47 928 -1 034 -24 833 -3 429 -86 966

Resultat -9 416 -22 485 -1 031 -12 790 23 -45 699 -46 105 99,1%

Balanserade projektmedel Grund Gymn Sär SFI YH Övrigt TotaltVux lärling 300Yrkesvux 12 474YH VA 297VFU 27Övrigt 79Summa 0 12 774 0 0 297 105 13 176

28

skiljer sig från de andra i och med att den helt finansieras av statsbidrag och genomförs inte utan beslut från Myndigheten för yrkeshögskolan.

Av balanserade projektmedel utgör Yrkesvux den största posten. Haninge kommun söker och slutredovisar bidraget tillsammans med Nynäshamn och Tyresö kommun. Beloppet avser 2018 och motsvarar den del av bidraget som kommunerna tillsammans räknar med att få lämna tillbaka till Skolverket. Saldot för Vux Lärling är medel som enheten ska betala ut till lärlingsarbetsplatser efter årsskiftet. YH-utbildningen, som är helt och hållet finansierat av statsbidrag, löper över flera år och det är därför naturligt att det finns ett positivt saldo.

Navigatorcentrum

Navigatorcentrum ansvarar för bland annat KAA (kommunalt aktivitetsansvar), ALF (arbetslivsförberedande verksamhet), ett närvaroteam och studie- och yrkesvägledning. Enheten erhåller medel dels från nämndens ram, men även från grund- och förskolenämnden samt Samordningsförbundet Östra Södertörn.

Tabell 6: Utfall och budget för Navigatorcentrum, perioden januari - december 2018

Navigatorcentrum har ett överskott på 0,6 mnkr vid årets slut. Förklaringen till överskottet är att enheten erhållit ett statsbidrag för insatser till gymnasieskolans introduktionsprogram. Bidraget har bland annat kunna nyttjats till redan budgeterade lönekostnader för det kommunala aktivitetsansvaret, arbetslivsförberedande verksamheten, närvaroteamet och för en statsbidragssamordnare.

Central förvaltning och vissa centralt samlade kostnader

Central förvaltning består av kostnadsställen för den politiska nämnden, förvaltningschef, Kansliavdelning, Kvalitetsavdelning och gymnasiechef. Exempel på centralt samlade kostnader är skolskjuts, SL-kort och inackorderingsbidrag.

Tabell 7a: Utfall och budget för Central förvaltning, perioden januari - december 2018

tkr


under perioden



Budgeterad helårs-

förbrukning

Förbrukat i % av

årsbudget


årsbudgetNavigatorcentrum drift 11 135 11 770 635 11 770 94,6% 635

Summa 11 135 11 770 635 11 770 94,6% 635

29

Den politiska nämndens kostnader blev 0,4 mnkr lägre än budgeterat, varav 0,3 mnkr avser nämndreserven som är periodiserad till december. På förvaltningschefs kostnadsställe blev intäkterna för administrativt avdrag lägre med 0,4 mnkr. Sedan tillkom kostnader för ett projekt för Skolwebbar på 0,3 mnkr. Kansliavdelningen visade ett totalt underskott på 1,8 mnkr vid årets slut, som främst beror på att kostnader för skolskjutsar blev 1,5 mnkr högre än budget. Dessutom tillkom en oförutsedd kostnad på 0,3 mnkr för ett nytt gymnasieantagningssystem till STORSTHLM, som medlemskommunerna blev debiterade. Kvalitetsavdelningen fick vid årets slut ett överskott på 1,0 mnkr efter att ett IT-projekt inte realiserades under hösten. Kostnadsstället för gymnasiechef specificeras i nedanstående tabell.

Tabell 7b: Utfall och budget för gymnasiechef, perioden januari - december 2018

Kostnadsstället för gymnasiechef uppvisar ett budgetöverskott på 0,4 mnkr. Under året har ett statsbidrag för gymnasieskolans introduktionsprogram på 0,2 mnkr erhållits och som kunna nyttjats till bland annat en studieresa för lärare i introduktionsprogrammen. I maj omfördelade nämnden 0,8 mnkr från nämndreserven till gymnasiechefs kostnadsställe för att fortsätta driva restaurang- och livsmedelsprogrammet i Haninge. Av dessa medel har 0,7 mnkr använts. Båda dessa poster är budgeterade på raden för Övriga kostnader.

tkr


under perioden



Budgeterad helårs-

förbrukning

Förbrukat i % av

årsbudget


årsbudgetÖvrigt 10 314 9 196 -1 118 9 196 112,2% -1 118Gymnasiechef 27 970 28 346 376 28 346 98,7% 376

Summa 38 284 37 541 -743 37 541 102,0% -743

tkr

Förbrukade resurser under

perioden



Budgeterad helårs-

förbrukning

Förbrukat i % av

årsbudget


årsbudgetPersonalkostnader 1 672 1 603 -70 1 603 104,3% -70Torvalla 1 325 1 318 -8 1 318 100,6% -8SL-kort 4 024 3 920 -104 3 920 102,7% -104Inackorderingsbidrag 305 275 -30 275 110,8% -30Anslag till Akademierna 1 000 1 000 0 1 000 100,0% 0Hyresökning yrkesgymnasium 11 700 11 700 0 11 700 100,0% 0Bristyrken 6 279 6 279 0 6 279 100,0% 0Bristyrken utbildning 721 721 0 721 100,0% 0Övrigt 944 1 530 586 1 530 61,7% 586

Summa 27 970 28 346 376 28 346 98,7% 376

30

Resultatöverföring på nämndnivå

Nämndens resultat för 2018 är ett underskott på 8,3 mnkr.

Den främsta förklaringen till underskottet är att Migrationsverket i sitt beslut från december 2018 inte beviljat ersättning för flera asylsökande elever som som varit inskrivna i Haninges skolor och som nämnden haft utbildningskostnader för. Beslutet avser höstterminen 2017 och vårterminen 2018 och påverkar nämndens driftresultat 2018 negativt med totalt 6,0 mnkr.

Migrationsverkets beslut grundas på att de bedömt att eleverna inte är boende i kommunen och att det endast är hemkommunen som har rätt att ansöka om ersättning. Haninge kommun har överklagat Migrationsverkets beslut och vidhåller att eleverna uppehållt sig och gått i skolan i Haninge kommun även om det inte överensstämmer med Migrationsverkets register.

Nämnden anser med anledning av ovan inte kunna stå till svars för de ökade nettokostnader och dess resultatpåverkan som Migrationsverkets beslut medför och hemställer därför hos kommunfullmäktige att 6,0 mnkr av 2018 års underskott skrivs av och inte överförs till 2019 eller framåt.

I det fall kommunfullmäktige medger nämnden avskrivning och Migrationsverket efter överklagan ändrar sitt beslut till ett högre ersättningsbelopp, avser nämnden att lämna tillbaka motsvarande högre del av ersättningen till kommunfullmäktige.

Återstående underskott på 2,3 mnkr avser nämnden hemställa att kommunfullmäktige överför och fördelar på tre budgetår, 2019 – 2021.

Resultatöverföring av driftmedel på enhetsnivå

Resultatöverföring för nämnden som helhet och resultatöverföring för enskilda enheter inom nämnden går inte alltid att harmonisera, givet de principer som gäller för enheter.

Systemet med resultatenheter och överföring av resultat mellan åren är till för att stimulera god ekonomisk hushållning i enlighet med kommunens ekonomistyrningsregler. Målsättningen är att ge enheterna förutsättningar för en friare och långsiktig användning av resurser som inte hämmas av indelningen i kalenderår, i goda såväl som dåliga tider. Huvudregeln för enheter med underskott ett kalenderår är att medges en återbetalningsperiod på tre år. Återbetalning sker genom månatlig debitering i enhetens resultaträkning. Huvudregeln för enheter med överskott ett kalenderår är reglerad i nämndens beslut (2015-04-20, § 32) om ett maximalt överföringsbelopp på 3,0 procent av respektive enhets bruttobudget. Överföringsbelopp fastställs dock inte med automatik, utan kräver beslut av nämnden varje år beroende på nämndens aktuella ekonomiska situation.

Eftersom nämnden som helhet uppvisar ett underskott 2018 och det inte finns fonderade medel till 2019 saknar nämnden medel för att bevilja resultatöverföring till 2019 för de enheter som uppvisar ackumulerade överskott 2018. Istället kan fondering av framräknade överföringsbelopp medges och överskottsförbrukning kan beslutas i ett senare skede när nämndens ekonomi tillåter.

I nedan tabell redovisas de enheter som uppvisat överskott 2018 och framräknat överföringsbelopp som nämnden medger fondering.

Tabell 11a: Takbelopp för enheter med vinster/budgetöverskott

31

Akademierna har ett negativt resultat 2018 på 0,7 mnkr. Tidigare år har nämnden skrivit av enhetens underskott. Vid en återbetalning på tre år enligt huvudregeln, innebär det att Akademierna kommer att behöva avsätta 0,2 mnkr årligen i enlighet med nedan tabell för att betala av 2018 års underskott.

I en redan ansträngd ekonomi med krav på besparingsåtgärder till 2019 för att nå en budget i balans är risken stor att en tillkommande kostnad för återbetalning kommer att leda till nya underskott. Nämnden avser därför inte att kräva återbetalning av enheten.

Tabell 11b: Resultatöverföring till 2019 enligt huvudregeln för enheter med förluster

Investeringsrapport

Gymnasie- och vuxenutbildningens slutliga investeringsram 2018 uppgick till 8,0 mnkr. Under året har 27,6% av helårsramen nyttjats.

Tabell 10a: Utfall och ram för investeringar, perioden januari - december 2018

tkrBruttointäkt

2018Takbelopp

3% Resultat 2018Kvittning tidigare

års förlusterÖverförings-

beloppFredrika 206 188 6 186 1 113 1 113Riksäpplet 62 504 1 875 655 655Centrum Vux 85 652 2 570 406 406Navigatorcentrum 16 882 506 635 506

Summa 2 809 2 174

Enhet, tkrÅterbetalning 2019

tidigare års förluster Resultat 2018Återbetalning

fördelat på 3 årAkademierna 0 -676 -225

Projekt, tkrUtfall jan - dec 2018

Budget helår 2018

Utfall % av budget

Fredrika möbler hemvist och lektionssalar 0 13 0,0%Centrum Vux digital infotavla -12 88 -13,6%Utrustning till fordonsustbildningen inom SFH 139 140 99,3%Möbler (norra) 247 300 82,3%Upprustning två lokaler (södra) 241 200 120,5%Utrustning estetprogrammet 100 200 50,0%Utrustning lokal nya inriktn. EE-programmet 0 300 0,0%Utbyte belysningsarmaturer på Riksäpplet 139 140 99,1%Inpasseringssystem Navigatorcentrum 51 50 102,0%Centrum Vux omställning lokaler 160 170 94,1%Riksäpplet - belysning i tak 201 190 105,8%Riksäpplet - Kameraövervakning plan 4 179 175 102,3%Riksäpplet - möbler och inventarier 224 200 112,0%Riksäpplet - Dörrautomatik plan 3 49 35 140,0%Riksäpplet - Larm plan 2 0 100 0,0%Centrum Vux - förbättringsåtgärder arbetsmiljö 235 300 78,3%Riksäpplet - omställning lokaler 159 200 79,5%Möbler kulturhantverket 98 93 105,4%Ospecificerat 0 5 106 0,0%Summa 2 210 8 000 27,6%

32

Fredrika har gjort investeringar på totalt 0,6 mnkr under året som bland annat avser upprustning av två lokaler, inköp av möbler och utrustning till estetprogrammet. Riksäpplet har gjort investeringar på totalt 0,8 mnkr. Nödvändig investering efter flytten som genomfördes under sommaren har gjorts i bland annat möbler, belysning, dörrautomatik och kameraövervakning. Viss omställning av lokaler har även skett. Centrum Vux har gjort investeringar på totalt 0,7 mnkr. Del avser omställning av lokaler efter flytt, men även förbättringsåtgärder och arbetsmiljö. Enheten har också investerat i ny utrustning till fordonsutbildningen inom SFH.

Nämnden som helhet har investerat 2,2 mnkr under året och avser inte att hemställa om överföring av oförbrukade investeringsmedel på 5,8 mnkr till 2019 års investeringsram.

Investeringsprojekt som genomförs av Tornberget

Tornberget har projekterat för två kallförråd till Fredrika Bremergymnasiet och produktion pågår.

Personaluppföljning

Utveckling av förvaltningens sjukfrånvaro Samtliga uppgifter gäller tillsvidareanställningar och visstidsanställningar med en sysselsättningsgrad på minst 40 % av heltid. Sjukfrånvaron avser januari till och med december 2017 och 2018.

Personaluppföljning och analys

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

2017 5.4%

5.8%

5.3%

4.9%

4.4%

3.1%

2.3%

2.9%

4.7%

4.9%

4.6%

4.7%

2018 5.4%

6.3%

5.0%

4.0%

4.0%

3.1%

2.6%

2.9%

4.4%

4.0%

4.8%

4.4%

Personalstatistik ackumulerade värden

2017 2018

33

Total sjukfrånvaro % ack 4.4% 4.2%

Sjukfrånvaro % <60 dgr ack

40.2% 46.0%

Sjukfrånvaro % >=60 dgr ack

59.8% 54.0%

Total sjukfrv i %, kvinnor 5.8% 5.2%

Total sjukfrv i %, män 2.2% 2.8%

Total sjukfrv i % <29 år 2.6% 3.7%

Total sjukfrv i % 30-49 4.7% 4.2%

Total sjukfrv i %=>50 år 4.3% 4.3%

Kommentar Förvaltningen fortsätter med stöd till chefer kompletterat med tydliga krav och återkommande uppföljning av sjukfrånvaron. På förvaltningsnivå görs regelbunden uppföljning av sjukfrånvaron i samverkansgruppen med de fackliga organisationerna. Förvaltningens linjechefer följer upp sina enheters arbete med att sänka sjukfrånvaron i samarbete med företagshälsovården och HR. Den totala frånvaron för gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ansvarsområde har uppfyllt det strategiska mål på sjukfrånvaro max 5 procent som kommunfullmäktige har beslutats. Sjukfrånvaron fortsätter att minska under 2018. Viktigt att bibehålla de goda siffror på sjukfrånvaro som nämndens ansvarsområde visar.

Sammanfattning insatser/åtgärder:

• Sjukfrånvaro på enhetsnivå följs upp av linjechef - relevanta åtgärder sätts in

• Stringent tillämpning av rehabiliteringsprocessen med stöd av företagshälsovården.

Total sjukfrånvaro jämfört med förra året samma tid.

Den totala sjukfrånvaron för gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ansvarsområde har minskat något, från 4,4 procent till 4,2 procent. Prognosen är att sjukfrånvaron kommer fortsätta att minska under 2019.

Sjukfrånvaro uppdelat på kort och lång jämfört med förra året.

Inom gymnasie-och vuxenutbildningsnämndens ansvarsområde har andelen långtidssjukfrånvaro minskat och korttidssjukfrånvaron har ökat. Den högsta sjukfrånvaron har varit i januari, februari och november vilket kan tyda på förkylningstider som orsakat ökningen av korttidssjukfrånvaron.

Sjukfrånvaro uppdelat på åldersgrupper i jämförelse med förra året.

Inga större förändringar har skett beträffande fördelningen av sjukfrånvaron mellan åldersgrupper inom gymnasie-och vuxenutbildningsnämndens ansvarsområde jämfört med 2017. De förändringar som vi kan se inom åldersgrupper är oftast beroende på att enskilda fall ger som kan ge stort utslag.

Sjukfrånvaro i procent uppdelat på kön.

34

Uppdelat på kön har ökningen skett hos männen och kvinnorna har minskat i samma utsträckning men kvinnor har fortsatt högre sjukfrånvaro än män.

Personalomsättning2017 2018

Personalomsättning total 13.01% 12,50%

Personalomsättning pension/sjukersättning 2,60% 1,45%

Personalomsättning egen begäran (Extern) 7,80% 8,72%

Andel med frisknärvaro Frisknärvaro % 2017 2018

0 dagar 46,20% 44,52%

0-5 dagar 76,14% 72,90%

0-7 dagar 80,91% 79,14%

35

Uppföljning av internkontroll

Definition av intern kontroll En god internkontroll kännetecknas av att verksamheten lever upp till målen och är kostnadseffektiv, att informationen om verksamheten och den finansiella rapporteringen är ändamålsenlig, tillförlitlig och tillräcklig, att regler och riktlinjer följs samt att möjliga risker ringas in, bedöms och förebyggs.

En övergripande riskanalys ligger till grund för vilka kommungemensamma kontroller som ska ingå i internkontrollplanerna.

Flera rutiner kontrolleras för samtliga nämnder. Utöver detta har varje nämnd gjort en riskanalys för sitt ansvarsområde, och kompletterat med fler kontroller som ska göras enligt nämndens internkontrollplan.

Nedan rapporteras uppföljning av kontrollmoment enligt internkontrollplanen. Andra åtgärder som förbättrat den interna kontrollen kan också redovisas, även om de inte nämns i internkontrollplanen.

Resultat av uppföljning Kommungemensamma kontrollmoment Den kommungemensamma uppföljningen av intern kontroll redovisas. Uppföljning av samma kontrollmoment sker för alla nämnder. Fem kontrollmoment är kommungemensamma i internkontrollplanen för år 2018 och uppföljning har gjorts gemensamt för alla nämnder.

Kommunikation och information Är informationen på intranätet och hemsidan uppdaterad och enhetlig? Resultat: Förbättring jämfört med uppföljning i delår 2. Resultatet är både i kontrollen av intranätet och på webben, bättre än i delårsrapport 2 men förbättringsområden finns fortfarande. Redaktörer i verksamheterna ansvarar för att innehållet följer de riktlinjer och publiceringsregler som finns, att informationen är aktuell, korrekt, följer lagar och regler samt att se över informationen kontinuerligt. Information och nyheter som presenteras på förstasidorna på haninge.se och intranätet hanteras av kommunikationsenheten.

Kontroll av Intranätet Intranätet riktar sig till anställda. Under rubriken "Vår organisation" presenteras förvaltningarna och dess verksamheter under respektive förvaltning. Alla förvaltningar har lagt ut organisationsskisser. De är i stort sett enhetliga och alla är lätta att förstå. Det är en förbättring jämfört med resultatet i delår 2. I några finns det namn angivna, vilket kräver kontinuerlig uppdatering. Information som rör anställningen finns under "Min anställning". Informationen riktar sig till både medarbetare och chefer. Kontroll har gjorts av om svar på några olika frågor finn; Hur ska jag göra vid sjukskrivning? Vad gäller vid övertidsarbete? Hur anmäler jag mobbning? Varför har inte alla lika många semesterdagar? Info om fackföreningar? När görs den årliga löneöversynen? Vilka lediga jobb finns? Hur gör jag om jag fått felaktig lön? Vad finns det för försäkringar för mig som anställd? Svar hittades på alla frågor.

I "Stöd och service" finns övrig information som medarbetare kan behöva ha i sitt arbete. Informationen är indelad i olika områden, så som ekonomi, it, kommunikation etc. Dessa sidor är inte jämförbara mellan varandra. Några av sidorna innehåller datumspecifik information eller

36

namn på kontaktpersoner. Alla kontrollerade sidor är uppdaterade. Det är en förbättring jämfört med kontroll inför rapportering i delår 2.

Åtgärd: Webbredaktörerna behöver fortsätta att arbeta kontinuerligt med uppdatering av alla sidor de ansvarar för på intranätet.

Kontroll av webben Haninge.se Haninge.se riktar sig till medborgare och andra som är intresserade av information om kommunen. Startsidorna under respektive verksamhets huvudrubrik är uppbyggd på samma sätt avseende underrubriker i vänsterspalt och urval av klickbara bilder i mitten. I högerspalt finns information. Typ av information i högerspalt är inte enhetlig. Ett modernt sätt att hitta på webben är att använda sökord. Sökning med några olika sökord 2018-11-22 gav resultat enligt nedan; (samma sökord användes i undersökningen i delår 2) Sökord Resultat

Felanmälan Förbättring av resultatet jämfört med uppföljning i delår 2. Överst på listan kommer felanmälan till Södertörns brandförsvar. Felanmälan till en av kommunens verksamheter kommer upp direkt efter dessa.

Badplatser vatten Samma resultat som i delår 2. Ok.

Bygglov Samma resultat som i delår 2. Ok

Socialbidrag Samma resultat som i delår 2. Ok

Kultur och fritid budget 2018

Ungefär samma resultat som i delår 2. Först kommer info om fritidsgårdar och fritidsmässan. På åttonde (femte) plats kommer kultur- och fritidsnämndens strategi- och budget 2017-18 (förra årets). Nämndens budget för 2018 kommer inte upp.

Äldreboende Ungefär samma resultat som i delår 2. Först kommer enbart en pdf karta på Handens sjukhus upp. Sedan en pdf -lista på fastighetsbeteckningar.

Dagmamma Samma resultat som i delår 2. Endast två sökresultat kommer fram, det ena på ett privat familjedaghem Björnligan, det andra på beställning av resor.

Sökning via sökord fungerar inte om inte rätt sökord är inlagda för de olika verksamheterna. Många besökare kan inte de faktiska begreppen för det de söker och webbredaktörerna måste lägga in olika varianter som kan förekomma. Ett exempel är ordet dagmamma som i verksamheten heter pedagogisk omsorg, enligt Skolverkets benämning. Åtgärd: Bättre sökdata behöver läggas in. Användning av företagskort Följs riktlinjerna för företagskort i verksamheterna?

37

Resultat: Förbättring jämfört med uppföljning i delår 2. Följs reglerna för användning av företagskort i verksamheterna? En stickprovsundersökning har gjorts av tio procent av alla köp som gjorts med Handelsbankens korttjänster under 2018 (rapporterades i delår 2), samt köp som gjorts med Nordeas kreditkort från och med sommaren 2018 med fakturabelopp över 1000 kronor. Antalet företagskort har minskat avsevärt sedan bankbytet. Totalt har 130 stickprov tagits. Sammanställningen av anmärkningar i alla förvaltningar ser ut så här: Typ av anmärkning Antal Ev kommentarer

Felaktig momsberäkning

29 De felaktiga beräkningarna är övervägande små i varje enskilt fall

Felaktiga kvitton 26 Utbytta mot kortslippar, avkortade för att de ska rymmas på papperet, delvis övertäckta, oläsliga etc

Syfte saknas 17 Även deltagare saknas i flera fall

Fel konterat 6

Antalet anmärkningar är högt och detta gäller i samtliga förvaltningar. Flera köp som gjorts med företagskort skulle gått att få mot faktura. Kortslippar är inte godkända som kvitton. Kvitton måste kunna läsas i sin helhet på inskannat material.

Det finns regler i form av instruktioner och rutiner för hur företagskorten ska användas och hanteras. Alla innehavare får en kopia av dessa och skriver under på att de har tagit del av reglerna. Under 2018 byttes leverantör av företagskort ut. De nya företagskorten är kopplade till den anställde som privatperson och ersättning för inköpen ska ske via lönesystemet mot redovisning av kvitto. I undantagsfall medges hantering av företagskort på samma sätt som tidigare. Rättigheten att använda inköpskort kan dras in om reglerna inte följs. För de nya privata företagskorten kan felaktiga inköp stoppas genom att ersättning för köpen inte beviljas av ansvarig chef. Åtgärd: Ännu tydligare information om vad det innebär att inneha ett företagskort måste ges.

Kompetensförsörjning Finns en plan för framtida kompetensförsörjning i alla verksamheter? Resultat: Det finns en plan, arbete pågår. Två parallella arbeten har bedrivits under år 2018 i frågan om kompetensförsörjning. Den ena frågan har varit att säkerställa det systematiska arbetssättet i kommunens ordinarie styrsystem. I budgetdirektiven för 2019 finns nu inskrivet att nämnderna ska redogöra för arbetet med kompetensförsörjning. Det andra arbetet har varit att tillsammans med stadsbyggnadsförvaltningen utveckla och ta fram en modell för det systematiska arbetet med kompetensförsörjning. Stadsbyggnadsförvaltningen

38

ska redogöra för arbetet med att utveckla modellen och det resultat som den första kompetensförsörjningsplanen resulterat i, på ekonomikonferensen i mars 2019. Fortsatt implementering innebär utveckling av modellen som successivt implementeras tillsammans med övriga förvaltningar. Modellen förväntas vara utvecklad och implementerad i samtliga förvaltningar vid utgången av 2022.

Dokumenthantering Följs reglerna för dokumenthantering? Resultat: Reglerna följs centralt i verksamheterna, men det finns brister. I huvudsak följs reglerna i verksamheterna och handlingar diarieförs och registreras på postlistor. Alla enskilda handläggare måste själva ansvara för att handlingar hanteras enligt regelverken. Det kan innebära risk för att dokument hanteras felaktigt, exempelvis att e-post inte registreras. Vid kultur- och fritidsförvaltningens introduktion för nyanställda, som genomförs 2-3 gånger per år, ges information om hantering av allmänna handlingar med fokus på post och e-post. Ett arbete pågår i kommunstyrelseförvaltningen för att ta fram en vägledning rörande dokumentation inom personaladministration som är ett område där mycket sekretess förekommer. Förhoppningen är att vägledningen ska bidra till bättre regelefterlevnad. På intranätet finns information om hur dokumenthantering ska ske med bland annat lathund för hantering av e-post. Åtgärd: Enskilda handläggare behöver ta till sig information om dokumenthantering.

GDPR Finns fungerande rutiner för GDPR i verksamheterna? Resultat: Centrala rutiner finns. Rutiner har börjat införas eller införts i verksamheterna. På intranätet finns omfattande instruktioner och information om GDPR. Informationen består av bland annat; Vad behöver göras, Personuppgiftsansvariga internt, Konsekvensbedömning, Frågor och svar. En grundläggande e-utbildning finns som alla kan ta del av. Verksamheterna har börjat införa rutiner som är anpassade till GDPR och verksamhetens art. I kultur- och fritidsförvaltningen pågår arbete med att kartlägga personuppgiftsbehandlingen. Inom äldrenämndens verksamhet har en stor genomlysning av samtliga register genomförts. Samtliga register som innehåller personuppgifter har analyserats. Alla kunder informeras om sina rättigheter enligt GDPR. Nämndens egna kontrollmoment

1. Är enheternas rutiner för kris eller oönskad händelse känd bland medarbetare?

Inom gymnasie- och vuxenutbildningens ansvarsområde är rutinerna kända. Alla enheter har gått igenom framtagna rutiner med all personal i samband med läsårsstarten.

2. Rutiner för kommunikation och publicering av styrdokument

Alla protokoll från nämnderna finns publicerade på haninge.se. Protokollen går att nå även via Haninge kommuns intranät (HINT) via sökfältet. Det är nämndsekreteraren som tillser att protokollen publiceras. När protokollen från nämnderna är klara så publiceras även en nyhetsnotis på intranätet, som riktar sig till utbildningsförvaltningen (UBF), med länk till protokollen.

39

Chefer och handläggare som tar fram styrdokument ska se till att de mejlas till [email protected] för publicering i de digitala kanalerna. År 2017 gick en påminnelse till chefer och andra ansvariga att komma in med styrdokument eftersom det saknades dokument på haninge.se.

Enligt kommunikationspolicyn antagen av kommunfullmäktige, har chefer och medarbetare ett kommunikationsansvar, även mot medborgare. Därför bör det ligga på chefer och medarbetare att tillse att dokumenten skickas till [email protected] för publicering. Rutinen har inte ändrats.

3. SAM Ansvarsfördelning (chefer) samt Uppgiftsfördelning SAM (medarbetare med särskilda uppdrag)

Uppgiftsfördelning SAM gjordes i början av hösten 2018.

Nämndens kvalitetsberättelse

TRYGGHET

Planering, uppföljning och utveckling av skolornas trygghetsarbete är sedan tidigare etablerat i ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen.

År 2018 minskade den upplevda tryggheten hos gymnasieeleverna märkbart i gymnasieenkäten för elever i årskurs 2. Det sammanfaller med trenden i hela Stockholms län där andelen positiva svar sjunkit starkt sedan 2016.

Utbildningsförvaltningen har tillsammans med skolledningarna utrett vad som upplevs som otryggt i skolan genom intervjuer med ett urval elever. Omvärldsfaktorer som rapporteras i media har direkt och indirekt påverkat elevernas upplevelse av skolan som en trygg plats. Enskilda händelser med högljudda kommentarer, hot och våld i kommunens skolor är också faktorer som har påverkat tryggheten.

Utifrån elevintervjuerna har förbättringsåtgärder vidtagits avseende bland annat vuxennärvaro, lokalanvändning och övervakningskameror.

Djupintervjuer kommer framöver att genomföras regelmässigt och vid behov egna trygghetsenkäter för att komplettera och konkretisera gymnasieenkäten. De vidtagna åtgärderna behöver dock vara i kraft ännu en tid innan det är meningsfullt att undersöka effekten av dem genom intervjuer och enkäter.

40

Framtida utmaningar

Komvuxutredningen har överlämnat sitt slutbetänkande till regeringen. I det föreslås ett antal förändringar som rör bland annat urval, struktur och betygssättning. Betänkandet föreslår en mer framträdande roll för komvux i skolsystemet och en breddning av den primära målgruppen, vilket kan komma att medföra ökade kostnader.

Ersättningsnivån i den gemensamma prislistan för gymnasieutbildning i Stockholms län har hittills inte räknats upp med den faktiska kostnadsutvecklingen. Det medför årliga besparingsåtgärder som försvårar för enheterna att satsa på konkurrenskraftiga löner.

Processer för att i tid möta det framtida lokalbehovet för gymnasieskolan behöver påbörjas. Detsamma gäller elevboenden för elever på riksidrottsgymnasiet.

Tillströmningen av nyanlända vuxna har avtagit och det finns behov för bristyrkes-SFI att övergå till mer långsiktiga former. I takt med att hyreskompensationen för de lokaler som hittills har använts fasas ut, behöver nya lösningar för lokaler och arbetssätt tas fram.

Fortsatta relations- och värdegrundsstärkande insatser för att höja det professionella bemötandet i skolan behövs för att öka kvaliteten i undervisningen samt förbättra studiero och trygghet.

Kommunens gymnasiala idrottsutbildningar har under överskådlig tid dragits med ekonomiskt underskott. Nämnden har årligen skjutit till märkbara belopp. Idrottsutbildningarna påverkar studiemiljön för alla elever, till exempel genom de schemabegränsningar de medför. En långsiktigt hållbar situation behöver etableras.

Viktiga händelser för nämnden

Sedan årets början får gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden vid varje sammanträde information om verksamhetens kvalitet genom utbildningsförvaltningens månadsrapport. Det stärker nämndens roll i det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå.

Gymnasiesärskolan ingår nu också i det systematiska kvalitetsarbetet på nämndnivå, förvaltningsnivå och skolnivå i enlighet med föreläggande från Skolinspektionen vid regelbunden tillsyn år 2017.

Årsredovisning 2018 · särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare (...

Documents