Årsredovisning rikstrafiken 2009 - startsida - …€¦ · · 2015-03-142008 ett kraftigt...

ÅRSREDOVISNINGRIKSTRAFIKEN2009

TågAvtalad tågtra�k

FlygAvtalad �ygtra�kFlygplats

BussViss avtalad busstra�k, NorrlandskustenViss avtalad busstra�k, övriga busslinjer

BåtAvtalad båttra�k

Kiruna

Narvik

Luleå

Gällivare

Pajala

Haparanda

Nikkaloukta

Jokkmokk

Bodö

ArjeplogBoden

Övertorneå

Överkalix

Kalix

Piteå

Karesuando

Umeå

Skellefteå

Arvidsjaur

DoroteaHoting

Strömsund

Lycksele

Hemavan

Sorsele

Jörn

Älvsbyn

Storuman

Vilhelmina

Mo i Rana

Västerås

Gävle

Sundsvall

Östersund

Mora

Hudiksvall

Falun

Uppsala

Borlänge

Sveg

orsbyOslo

Hagfors

ÖrnsköldsvikSollefteå

Härnösand

TrondheimStorlien

Funäsdalen

Lofsdalen

Åsarna

älen

KapellskärArlanda

Ljusdal

BollnäsSöderhamn

Särna

Hede

BräckeÅnge

Ludvika Avesta/Krylbo

T

S

Stockholm

Göteborg

Malmö

HelsingborgKarlskrona

Kalmar

Linköping

Visby

Oskarshamn

NynäshamnKatrineholm

äxjö

Norrköping

Vimmerby

Kristianstad

Ängelholm

Halmstad

Trollhättan

Strömstad

Ronneby

Skövde

Borås

Nyköping

YstadTrelleborg

Motala

Landvetter

turup

Varberg

Uddevalla

Hallsberg

Mjölby

ärnamo

Vä tervik

alköping

Hultsfred

Kristinehamn

Karlstad

ÖrebroEskilstuna

Jönköping

V

S

V

s

F

FÖRORD2009 har präglats av ett relativt lugn. Den globala finanskrisen medförde i slutet av 2008 ett kraftigt prisfall på råolja och gav därmed Rikstrafiken goda förutsättningar att bedriva verksamheten 2009 inom givna ekonomiska ramar. Trots den ekonomiska krisen har resandeutvecklingen varit god inom de trafikavtal Rikstrafiken förvaltar. Det är egentligen enbart inom flygtrafiken som en nedgång i resandet har skett. Inom tågtrafiken har resandet ökat liksom till och från Gotland med färja. Även om 2009 präglats av ett relativt lugn har det inträffat flera oväntade händelser. Den mest uppmärksammade var när Rikstrafikens avtalspart i Gotlandstrafiken, Destination Gotland, krockade utanför Nynäshamn mitt i högsäsongen. Olyckan medförde stora skador på ett av fartygen men inga resenärer skadades allvarligt. Internt har Rikstrafikens verksamhet präglats av en aktiv förvaltning av de olika trafikavtalen och förberedelser för kommande trafikupphandlingar. Inga trafikupphandlingar har gjorts under året. Allt fler av de marknader som Rikstrafiken arbetar på öppnas upp för konkur-rens. Det ställer särskilda krav på Rikstrafikens agerande. På ett ansvarsfullt sätt ska Rikstrafiken komplettera den kommersiella trafiken så att tillgängligheten över hela landet säkras. Det är också viktigt att Rikstrafikens insatser sam-verkar med den regionala utvecklingsplaneringen. Under året har därför samarbetet med berörda kommuner och regioner fördjupats. När jag nu blickar framåt ser jag att Rikstrafiken måste öka arbetet med att samordna den interregionala kollektivtrafiken. Det gäller i synnerhet där brister i lokal och regional kollektivtrafik ger upphov till dålig interregional tillgänglighet. Likaså är det uppenbart att det finns behov av samordningsinsatser inom information, tidtabeller och biljettsystem. Det är därför med stor tillförsikt som jag ser fram emot att utveckla verksamheten vidare under 2010.

Ulf LundinSundsvall februari 2010

FOTO

Pär

Hel

and

er

FOTO Värmlandstrafik AB

Om Rikstrafiken 6Rikstrafikens uppgift 6

Rikstrafikens organisation och arbetssätt 7

Resultat av årets insatser 9Kartläggning av tillgänglighetsbrister 9

Förvaltning av trafikavtal 9

Tillståndet i målområdet 14Det transportpolitiska målet 14

Grundläggande tillgänglighet 14

God kvalitet 18

Jämställdhet 20

God miljö och hälsa 21

Rikstrafikens administration 22Ledningssystem 22

NKI 22

Personal och kompetens 22

Rikstrafikens styrelse 24

Finansiell redovisning 26Resultaträkning 26

Balansräkning 27

Anslagsredovisning 28

Redovisning av bemyndigande i årsredovisningen 28

Tilläggsupplysningar och noter 29

Sammanställning över väsentliga uppgifter 36

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

6 R I K S T R A F I K E N 2009

Rikstrafikens uppgiftRikstrafikens uppgift är att verka för att de transportpolitiska målen nås med fokus på en grundläggande tillgänglighet i den interregionala kollektiva persontrafiken. Rikstrafiken ska ingå och ansvara för statens avtal om transportpolitiskt motiverad interregional och internationell kollektiv persontrafik som inte upprätthålls i annan regi och där det saknas förutsättningar för kommersiell drift. Rikstrafiken svarar också för statens avtal om linjesjöfart till Gotland. Rikstrafiken verkar även för

OM RIKSTRAFIKEN

utveckling och samordning av, samt följer utvecklingen och kartlägger brister i den interregionala kollektiva persontrafiken. Rikstrafikens prestationer består i att kartlägga tillgäng-lighetsbrister, teckna trafikavtal för att förbättra tillgäng- ligheten där den är bristfällig, förvalta ingångna trafikavtal samt samordna trafiklösningar, tidtabeller, biljettsystem, informa-tionssystem och anpassning för funktionshindrade.

FOTO Värmlandstrafik AB

7R I K S T R A F I K E N 2009

Rikstrafiken ska även samordna andra aktörer så att biljett- och informationssystem är driftskompatibla och att kollektiv-transportsystemet är sammanhållet. Avtalsavdelningen ansvarar för Anbudsinbjudan, Förvalt-ning av trafikavtal och Uppföljning av trafikavtal som syftar till att anbudsprocesser genomförs på ett sätt så konkurrens erhålls samt att befintliga avtal aktivt följs upp så rätt trafik erhålls och rätt ersättning erläggs. Rikstrafiken följer även upp hur den avtalade trafiken uppfattas av resenärerna.

Styrning och ledningKontinuerliga förbättringar

Uppföljning, Måluppfyllelse

Beh

ov

av f

örb

ättr

ade

tillv

äxt

föru

tsät

tnin

gar

Nö

jda ko

mm

un

er och lan

dstin

g

Stöd

Inriktning, Strategi, Mål

Behovs-analys

Utredninginförtra�kavtal

Samordning

Anbuds-inbjudan

Förvaltning avtra�kavtal

Uppföljning avtra�kavtal

Tra�kavtal

Frivilligsamord-ningslösning

Kartlagdtillgänglig-hetsbrist

Figur 1. Rikstra�kens processkarta

Rikstrafikens organisation och arbetssättRikstrafiken leds av en styrelse. Generaldirektören är myndig- hetschef. Organisationen består av två avdelningar för kärnverksamheten – Utredningsavdelningen och Avtalsavdel-ningen. Det finns även en avdelning för administrativt stöd samt en chefsjurist. Rikstrafiken tillämpar ett processorienterat arbetssätt. Utred-ningsavdelningen ansvarar för delprocesserna Behovsanalys, Sam-ordning och Trafikutredningar som syftar till att kartlägga och identifiera var tillgänglighetsbrister finns och utreda vilken trafik som på bästa sätt kan lösa tillgänglighetsproblemet.

FOTO NextJetDestination Gotland | FOTO Roland Hejdström

8 R I K S T R A F I K E N 2009

FOTO NextJet


RESULTAT AV ÅRETS INSATSER I resultatredovisningen presenteras de prestationer Rikstrafiken levererat för att uppfylla de instruktionsenliga uppgifterna och de effekter insatserna haft för de transportpolitiska mål myndig-heten ska verka för. För år 2009 har slutprestationer uppnåtts inom kartläggning av tillgänglighetsbrister samt förvaltning av trafikavtal. I övrigt har förberedande arbete bedrivits. Verksam-hetens art gör att vissa av myndighetens slutprestationer föregås av flera års förberedande arbete. Återrapporteringskraven har förändrats vilket medför att redovisningen skiljer sig från tidigare år. Jämförelsesiffror redovi-sas i den mån de varit möjliga att ta fram. Då Rikstrafiken endast har en verksamhetsgren återges fördelningen av verksamhetens totala intäkter och kostnader i den finansiella redovisningen.

Kartläggning av tillgänglighetsbristerFör att identifiera var behov av insatser för grundläggande till-gänglighet finns i landet använder Rikstrafiken ett speciellt framtaget verktyg med datorbaserade tillgänglighetsanalyser. Verktyget bygger på Samtrafikens tidtabeller för kollektivtra-fiken i Sverige och mäter möjligheten att förflytta sig med ett kollektivt färdmedel (flyg, färja, buss och tåg). Sveriges samtliga kommuner har kartlagts. Kartläggningen har dels redovisats inom ramen för en rapport till regeringen i februari 2009, dels i form av tillgänglighetskartor publicerade på Rikstrafikens hemsida. Därutöver har särskilda tillgänglighetsanalyser genomförts inför varje trafikutredning. Dessa är geografiskt avgränsade och ligger sedan till grund för den efterföljande trafikutred-ningen. Effekten av Rikstrafikens insatser redovisas under av-snittet Tillståndet i målområdet. Av tabell 1 framgår kostnaden för att kartlägga brister i den interregionala kollektivtrafiken. Under 2009 har dessa uppgått till 2 129 tkr.

Tabell 1 – Prestation Kartläggning tillgänglighetsbristerPrestation Volym (st) Totala kostnader (tkr)

Kartläggning

tillgänglighetsbrister 1(1) 1 2 1292

Förvaltning av trafikavtalFör att förbättra tillgängligheten där den är bristfällig sluter Rikstrafiken trafikavtal med trafikföretag eller med två eller flera kollektivtrafikansvariga huvudmän. Rikstrafiken förval-tar därefter avtalet under avtalstiden och effekten av avtalet levereras under flera år efter avtalstecknandet. Samtliga avtal med operatörer och trafikhuvudmän har följts upp löpande enligt plan under 2009 och i de fall det varit nödvändigt har åtgärder vidtagits för att säkerställa att operatörer och trafikhuvudmän levererat enligt avtal. En ex-tra verksamhetsrevision har gjorts under hösten gällande ett tågavtal då Rikstrafiken ansåg att trafiken inte utförts enligt avtal. Viten har i flera fall utdelats på grund av förseningar eller då fordon använts som påverkat den avtalade trafiken negativt. Av tabell 2 framgår att 27 3 (27) trafikavtal har förvaltats till en total kostnad av 8 788 tkr.

Tabell 2 – Prestation Förvaltning av trafikavtalPrestation Volym (st) Totala kostnader (tkr)

Förvaltning av trafikavtal 27 8 7884

Av tabell 3 framgår Rikstrafikens avtal vid slutet av 2009. Av tabellen framgår varaktighet för avtalen och det samlade återstående ekonomiska åtagandet för Rikstrafiken under av-talsperioden. Rikstrafikens bemyndigande fick uppgå till 4,0 (4,6) miljarder kronor vid utgången av 2009. Den 31 decem-ber uppgick Rikstrafikens åtagande till knappt 3,7 (4,3) mil-jarder kronor. Rikstrafikens största återstående åtagande är avtalet om färjetrafik till Gotland på drygt 2 miljarder kronor under de kommande fyra åren. Avtalet med Norrtåg om persontrafik på järnväg i norra Sverige är det näst största återstående åtagandet som Rikstrafiken har. Norrtågsavtalet innebär ett ekonomiskt åtagande på drygt en halv miljard kronor från augusti 2010 till juli 2021. Flygavtalen svarar tillsammans för ett återstående åta-gande om 163 miljoner kronor. Andra stora återstående åtagan-den är nattågen till/från Norrland på 259 miljoner kronor, tåg mellan Linköping–Västervik och Linköping–Kalmar (Stångå-dal/Tjust), ”Tåg i Väst” samt det samverkande bussystemet med 17 linjer i norra Norrland. Rikstrafikens garantiåtagande för outhyrda lok och vagnar beräknas uppgå till 9 miljoner kronor till december 2010.

[1] 2008 års värden inom parentes.

[2] Kostnad delprocess Behovsanalys. Gemensamma kostnader har fördelats med utgångspunkt i delprocessernas direkta driftskostnader och lönekostnader har fördelats med utgångspunkt från redovisad tid per delprocess.

[3] Inklusive Tåg Uppsala–Norrköping som avslutades i juni 2009, kostnader för ASJ fordon samt Norrtåg där trafik ännu ej startat.

[4] Kostnad delprocess Förvaltning av trafikavtal och Uppföljning av trafikavtal inklusive fördelade lönekostnader och gemensamma kostnader.

10 R I K S T R A F I K E N 2009

Tabell 3 – Rikstrafikens avtal 2009-12-31, varaktighet och ekonomiskt åtagande

Trafikavtal Varaktighet Återstående åtagande till och med 2009-12-31 (tkr)

Färjetrafik Gotland 2015-01-31 2 051 437

Flyg Östersund–Umeå 2011-10-29 24 295

Flyg Pajala–Luleå 2011-10-29 25 610

Flyg Sveg–Arlanda 2011-10-29 15 844

Flyg Torsby–Hagfors–Arlanda 2011-10-29 28 167

Flyg Arvidsjaur–Lycksele–Arlanda 2011-10-29 12 322

Flyg Gällivare–Arlanda 2011-10-29 18 134

Flyg Hemavan–Vilhelmina–Arlanda 2011-10-29 38 788

Nattåg 2013-06-15 258 868

Dagtåg BD län 2013-06-15 17 372

Tåg Kalmar–Göteborg 2011-12-31 21 000

Tåg Karlskrona–Kristianstad 2013-06-30 41 795

Tåg Sundsvall–Storlien 2012-06-15 10 640

Tåg Stångådal, Tjust 2014-06-15 95 367

Tåg i Väst 2015-06-30 172 083

Tåg i Bergslagen 2011-12-17 98 646

Tåg Ludvika–Kristinehamn 2011-06-15 2 406

Tåg Karlstad–Oslo 2012-12-18 14 460

Tåg i Småland, Halland 2010-06-15 14 005

Tåg i Nässjö–Halmstad 2015-12-12 54 600

Buss Sundsvall–Långsele 2011-12-31 6 000

Buss Sundsvall–Haparanda 2010-06-15 13 750

Buss Mora–Gällivare 2011-06-15 10 416

Buss Samverkande system 2012-06-30 87 500

Hyresgaranti ASJ fordon 2010-12-31 9 000

Norrtåg 2021-07-31 513 054

Summa 3 655 559


[5] I summan ingår inte kostnaderna för glesbygdstrafik (enligt regleringsbrev) om 10 Mkr. Inte heller ingår kostnaden för sålda högvärdeskomponenter.

Av tabell 4 framgår Rikstrafikens transfereringskostnader för den avtalade trafiken fördelad på trafikslag åren 2007–2009. Rikstrafikens transfereringskostnader för busstrafik ligger i stort sett på samma nivå som under 2008. Det har inte skett några större förändringar i trafiken. Transfereringskostnaden för flygtrafik ligger i stort sett på samma nivå som föregående år. Detta trots att ersättning för minskade biljettintäkter på grund av konkurrerande trafik har erlagts under 2009. Tågtrafikens transfereringskostnader har minskat med cirka11 procent från 2008 och uppgår till 348 miljoner kronor. Rikstrafikens avtal om tågtrafik mellan Uppsala–Enköping–Västerås–Norrköping upphörde i juni 2009. Ett nytt trafik-avtal för tågtrafiken mellan Kalmar/Karlskrona–Göteborg har trätt i kraft. Avtalet innebär en successiv nedtrappning i ersätt-ningen vilket inneburit lägre kostnader under 2009. Transfereringskostnaderna för färjetrafik till och från Got-land har minskat med cirka 36,5 procent från 2008. Kostnads-minskningen beror till stor del på att oljepriset sjönk kraftigt från en extremt hög nivå 2008. Ett nytt trafikavtal med Desti-nation Gotland trädde i kraft den första januari 2009. Det nya avtalet innebär att endast halva oljeprisrisken bärs av staten vil-ket minskat känsligheten för svängningar i drivmedelspriset.

Tabell 4 – Transfereringskostnad per trafikslagSpecifikation över transfereringskostnader för avtalad trafik (Mkr)

Trafikslag 2009 2008 2007

Busstrafik 70 69 78

Flygtrafik 98 97 75

Tågtrafik 348 389 342

Färjetrafik 344 542 394

Summa 860 1 097 8895

Tågtra�k Färjetra�k Busstra�k Flygtra�k

Figur 2. Rikstra�kens kostnad för tra�k 2009 fördelad på tra�kslag

Transfereringskostnad per tra�kslag

Av figur 2 framgår fördelningen av Rikstrafikens transfere-ringskostnader per trafikslag. Under 2009 utgjorde transfere-ringskostnaderna för färjetrafiken 40 (49) procent. Tågtrafiken svarade för 41 (36) procent av transfereringskostnaderna. Flyg-trafiken svarade för 11 (9) procent och busstrafiken för 8 (6) procent av Rikstrafikens totala transfereringskostnader.

12 R I K S T R A F I K E N 2009

Utbetalt belopp fördelat på region

Gotland

Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland

Figur 3. Utbetalt belopp fördelat på region

Värmland, Västra Götaland

Kronoberg, Jönköping, Kalmar, Halland, Östergötland, Blekinge, Skåne

Uppsala, Västmanland, Södermanland, Dalarna, Gävleborg

Av tabell 5 framgår hur utbetalda ersättningar för Rikstrafikens avtalade trafik fördelar sig per region 2008 och 2009. Flera län har lagts samman till en region beroende på hur trafikavtalen berör länen. Sammanställningen visar att störst ersättning gått till trafiken till och från Gotland, 41 (49) procent. 29 (23) pro-cent av ersättningen går till trafik till, från och inom Norrland i form av flyg, tåg och busstrafik. En knapp tredjedel går till trafik i övriga delar av Sverige, främst Värmland och västra Götaland.

Tabell 5 – Utbetalt belopp fördelat på region (tkr)

Region 2009 2008

Gotland 346 979 535 087

Norrbotten, Västerbotten,

Jämtland och Västernorrland 246 318 244 183

Värmland, Västra Götaland 96 432 96 720

Kronoberg, Jönköping, Kalmar,

Halland, Östergötland, Blekinge, Skåne 88 310 128 833

Uppsala, Västmanland, Södermanland,

Dalarna och Gävleborg 71 093 81 619

Summa 849 132 1 086 442

Norrlandskustbussen | FOTO Michael Berggren

FOTO Scandinavian AirAmbulance


[6] Direkta förvaltningskostnader har bokförts på respektive trafikavtal. Gemensamma kostnader fördelas med utgångspunkt i redovisad tid per trafikavtal.

Tabell 6 – Förvaltningskostnad per avtal (tkr)

Avtal Transfereringskostnad Förvaltningskostnad6 Totala kostnader Förv. kost/ Trans. kostnad

Färjetrafik Gotland 343 835 11 642 355 477 3 %

Flyg Östersund–Umeå 12 553 270 12 823 2 %

Flyg Arvidsjaur–Arlanda 3 184 246 3 430 8 %

Flyg Gällivare–Arlanda 9 369 370 9 740 4 %

Flyg Hemavan–Arlanda 7 050 294 7 344 4 %

Flyg Lycksele–Arlanda 3 184 209 3 392 7 %

Flyg Storuman–Arlanda 0 4 4

Flyg Vilhelmina–Arlanda 27 050 506 27 556 2 %

Flyg Sveg–Arlanda 8 187 128 8 315 2 %

Flyg Pajala–Luleå 13 038 117 13 155 1 %

Flyg Torsby–Hagfors–Arlanda 14 554 168 14 722 1 %

Tåg Uppsala–Norrköping 7 673 197 7 870 3 %

Buss Sundsvall–Långsele 3 000 7 3 007 0 %

Tåg Sundsvall–Storlien 7 561 561 8 121 7 %

Tåg i Bergslagen 60 208 2 065 62 274 3 %

Tåg Örebro–Oslo 5 139 527 5 666 10 %

Tåg Ludvika–Kristinehamn 1 650 381 2 031 23 %

ASJ Järnvägsfordon 2 297 44 2 342 2 %

Tåg i Väst 84 998 548 85 546 1 %

Tåg Karlskrona–Kristianstad 16 488 470 16 958 3 %

Buss Sundsvall–Haparanda 24 826 1 379 26 205 6 %

Buss Samverkande system 35 000 1 144 36 144 3 %

Tåg i Småland 29 836 507 30 343 2 %

Tåg i Stångådal, Tjust 17 036 886 17 922 5 %

Tåg Kalmar–Göteborg 23 032 135 23 167 1 %

Nattåg 80 598 1 177 81 776 1 %

Dagtåg BD län 11 914 125 12 039 1 %

Buss Mora–Gällivare 6 943 393 7 336 6 %

Norrtåg 2010–2011 0 1 054 1 054

Summa 860 204 25 554 885 759 3 %

Av tabell 6 framgår Rikstrafikens samtliga kostnader per avtal. Tabellen redovisar Rikstrafikens totala förvaltningskostnader fördelade per transfereringskostnad och avtal. Två avtal har väsentligt högre förvaltningskostnad i relation till transfereringskostnad än övriga avtal. Det är tåg Örebro–Oslo och tåg Ludvika–Kristinehamn. Båda avtalen har omprö-vats under 2009 samtidigt som det transfererade beloppen det

vill säga ersättningen till avtalsparten varit relativt låg. Störst förvaltningskostnad uppvisar avtalen om färjetrafik till Gotland även om den procentuella andelen är låg på grund av att transfe-reringsbeloppet är mycket stort. De höga förvaltningskostnaderna förklaras av trafikutred-ningen och förberedelsen inför det nya trafikavtalet som ska tecknas under 2013.

14 R I K S T R A F I K E N 2009

TILLSTÅNDET I MÅLOMRÅDETDet transportpolitiska målet

Mål: Transportpolitiken ska säkerställa en samhällsekono-miskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.

Det transportpolitiska målet har två huvudmål som stödjer det övergripande målet.

Funktionsmål: Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

Hänsynsmål: Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen upp-nås och att ökad hälsa uppnås.

Rikstrafiken verkar för att uppnå det transportpolitiska må-let och då i synnerhet avseende funktionsmålet att ge alla en grundläggande tillgänglighet som bidrar till utvecklingskraft i hela landet. Nedan redovisas de effekter för funktions- och hänsynsmå-let som Rikstrafikens insatser påverkat.

Grundläggande tillgänglighet

Rikstrafiken har tolkat en grundläggande tillgänglighet som bidrar till utvecklingskraft i hela landet genom att ställa upp sju tillgänglighetskriterier. Dessa ska vara uppfyllda för att målet om grundläggande tillgänglighet i dess helhet ska anses vara uppfyllt.

De sju kriterier som ska vara uppfyllda för att en god inter-regional tillgänglighet ska råda till en kommun omfattar till-gänglighet till Stockholm, internationella resor, kultur och service/inköp, region/universitetssjukhus, universitet/högskola samt alternativa målpunkter i angränsande län. Kriterierna är framtagna huvudsakligen med utgångspunkt i att en kommun ska ha goda förutsättningar att leva och utvecklas och stöttar ett visst typ av resande, främst tjänsteresor, sjukresor och resor till högskola och universitet samt serviceresor.

För varje kriterium finns tre nivåer (grön, gul och röd stan-dard), där grön standard är god tillgänglighet, gul standard är acceptabel tillgänglighet och röd standard är inte acceptabel tillgänglighet. Mätningarna utgår från kommunhuvudorten och avser tillgängligheten till andra kommunhuvudorter eller specificerade målpunkter. Rikstrafikens insatser har under 2009 medfört att tillgäng-ligheten för 106 av landets kommuner upprätthållits på en hö-gre nivå än om inga insatser gjorts. Utan Rikstrafikens insatser skulle 19 kommuner ha haft en oacceptabel tillgänglighet avse-ende alla kriterierna. Genom Rikstrafikens insatser har antalet med oacceptabel tillgänglighet minskats till 7. Även i dessa 7 kommuner gör Rikstrafiken insatser, men insatserna förmår inte att reducera restiderna till en sådan nivå att en god eller acceptabel tillgänglighet nås. Skälen är att kommunerna har stor geografisk yta, saknar infrastruktur för snabba transporter och därmed blir resan till den typ av målpunkter som ingår i Rikstrafikens kriterier för tillgänglighet för långsam. Trots det-ta anser Rikstrafiken att insatserna som görs i dessa kommuner är betydelsefulla. Annars skulle dessa kommuner stå utan en interregional kollektivtrafik. Den service som erbjuds till dessa kommuner är således på en grundläggande basnivå. Sämst interregional tillgänglighet har kommunerna i Norr-lands inland, norra Värmland och Dalarna, Tornedalen och i Småland. Det är därför rimligt att flest kommuner som får tillgänglighetsförbättringar till följd av Rikstrafikens insatser ligger just där. Totalt sett inom dessa delar av landet får 60 kommuner förbättrad tillgänglighet.


Mittnabotåget | FOTO Michael Berggren

16 R I K S T R A F I K E N 2009

Av tabell 7 framgår vilka tillgänglighetsförbättringar som Rikstrafikens insatser ger. Flest antal förbättringar sker i krite-rium 7 (närliggande målorter) där 38 kommuner får förbättrad tillgänglighet tätt följd av kriterium 6 (universitet och högsko-lor) med 37 kommuner och kriterium 4 (kultur, service och inköp) med 36 kommuner. Minst antal förbättringar sker i kriterium 1 (till Stockholm), där 18 kommuner får förbättrad tillgänglighet. Många kommuner får förbättringar i flera olika kriterier. Dessa förbättringar avser alla standardförbättringar, både en förbättring från dålig tillgänglighet (röd standard) och från acceptabel tillgänglighet (gul standard) till god tillgäng-lighet (grön standard). Om man däremot ser till största för-bättringarna är det i kriterium 3 (internationella resor) och 4 (kultur service och inköp), där 28 kommuner i vartdera krite-riet skulle ha dålig tillgänglighet (röd standard) utan Rikstra-fikens insatser. Se tabell nedan.

Tabell 7 – Antal tillgänglighetsförbättringar 2009

Kriterium Totalt antal Förbättring från förbättringar röd standard

1 Till Stockholm 18 13

2 Från Stockholm 24 14

3 Internationella resor 34 28

4 Kultur, service och inköp 36 28

5 Region/Universitetssjukhus 27 13

6 Universitet och högskolor 37 12

7 Närliggande målorter 38 10

De tydligaste förbättringarna i tillgänglighet ger Rikstrafi-kens flygavtal, som får stora effekter och ofta i flera kriterier. De flesta förbättringarna sker i kriterium 1 (till Stockholm), 2 (från Stockholm) och 3 (internationella resor), men även i kri-terium 5 (region och universitetssjukhus) och 6 (universitet och

högskolor) förbättrar flyget tillgängligheten. Förbättringen är oftast stor, från dålig tillgänglighet till att helt uppfylla kraven för god tillgänglighet. Tåg- och busslinjer ger i allmänhet mer begränsade tillgäng-lighetsförbättringar. De långa busslinjerna i Norrlands inland ger relativt få förbättringar som ger utslag i en förändrad till-gänglighet. Även om inte acceptabel tillgänglighet uppnås kan busstrafiken ändå ge stora tillgänglighetsförbättringar i form av många timmars minskad restid jämfört med alternativa resvägar. Rikstrafikens mätningar visar att 4 kommuner har en bris-tande interregional tillgänglighet och helt saknar insatser från Rikstrafiken. Detta har uppmärksammats under året och kommer att analyseras närmare. Det är kommuner i nor-ra Dalarna (Malung, Älvdalen), Värmland (Årjäng) och på Öland (Borgholm). Gotland är en kommun som har särskilda behov eftersom den helt saknar landförbindelse. Genom Rikstrafikens färje-trafik mellan fastlandet och Gotland har en god tillgänglighet upprätthållits. Av nedanstående kartor framgår hur tillgängligheten har förändrats med de insatser Rikstrafiken gjort under 2009. Den vänstra kartan visar tillgängligheten utan Rikstrafikens insat-ser och den högra med Rikstrafikens insatser. Grön färg visar på bättre tillgänglighet. Gul eller röd färg visar kommuner som har tre eller fler kriterier som inte når upp till acceptabel nivå. Genom Rikstrafikens prestationer har interregional kollektiv-trafik kunnat upprätthållas i delar av landet som annars inte skulle ha haft trafik i samma omfattning och kvalitet. Rikstrafiken anser att de tillgänglighetsvinster som blivit följden av den trafik som upprätthålls med ersättning från Rikstrafiken även bidragit till regional utvecklingskraft. Till följd av att Rikstrafikens analysverktyg har förbättrats och databasen gjorts mer komplett och rättvisande är inte 2009 års mätning jämförbar med redovisningen 2008. Därför har inga jämförelsetal för 2008 redovisats.


0 (7)

1 (8)

2 (6)

3 (4)

4 (10)

5 (27)

6 (36)

7 (192)

Antalet uppfyllda tillgänglighetskriterier inkl Rikstra�kens insatser (inom parantes anges antal kommuner)

Vecka 38 2009

Antalet uppfyllda tillgänglighetskriterier exkl Rikstra�kens insatser (inom parantes anges antal kommuner)

Vecka 38 2009

0 (19)

1 (10)

2 (6)

3 (5)

4 (8)

5 (31)

6 (51)

7 (160)

18 R I K S T R A F I K E N 2009

God kvalitet

Rikstrafiken har tolkat målet som hur nöjda resenärerna är med trafiken på de linjer som omfattas av Rikstrafikens avtal. Kundundersökningen har 2009 genomförts på sammanlagt 42 linjer (varav 11 busslinjer, 7 flyglinjer, 22 tåglinjer och 2 färjelinjer). Undersökningen omfattar 10 kvalitetsfrågor som bland annat berör; klimat, städning, information, personal och tillgänglighet. I 2009 års undersökning ger resenärerna överlag den upp-handlade trafiken ett bra betyg, över 82 (83) procent var nöjda. Resenärernas sammanfattande betyg på de undersökta buss-linjerna var relativt högt, mellan 84 (79) och 96 (97) procent uppgav att de var nöjda. Mest nöjda var resenärerna med att de kände sig trygga och säkra på bussresan och att det var lätt att stiga ombord på bussarna. Det som minst andel bussresenärer var nöjda med var sittkomforten och bussarnas inomhuskli-mat. Det överensstämmer med resenärernas uppfattning 2008. Andelen nöjda resenärer på de undersökta flyglinjerna var lägre i år jämfört med 2008. Andelen nöjda resenärer var mel-lan 76 (86) och 100 (100) procent. Det som störst andel flyg-resenärer var nöjda med var att kabinpersonalen var trevlig och serviceinriktad (100 procent på flera linjer) och att resenärerna kände sig trygga och säkra på flygresan samt att ombordstig-ningen på flygplanen var smidig. Det som minst andel flyg-resenärer var nöjda med var sittkomforten på planen samt serveringen av mat och dryck ombord. Bland de tåglinjer som undersöktes varierade det samman-fattande betyget mycket. Andelen nöjda tågresenärer per linje varierade mellan 67 (56) och 93 (94) procent. Det som störst andel tågresenärer var nöjda med var att de kände sig trygga och säkra på tågresan samt att personalen var trevlig och servi-ceinriktad. Det som minst andel tågresenärer var nöjda med var

café- och restaurangservicen på tågen. Andelen nöjda kunder varierar mycket mellan de olika linjerna, från 14 till 87 procent nöjda resenärer. En tänkbar anledning till den stora variatio-nen är att utbudet och servicen på vissa sträckor är begränsade. Sammantaget har andel nöjda resenärer ökat från 56 till 67 procent som lägst jämfört med 2008. På de två undersökta färjelinjerna var de sammanfattande betygen 92 (91) respektive 94 (94) procent. Det som störst an-del färjeresenärer var nöjda med var att de kände sig trygga och säkra på båtresan samt tidhållningen. Det som minst andel färjepassagerare var nöjda med var café- och restaurangservi-cen och inomhusklimatet på resan. Inga förändringar jämfört med 2008. I figur 4 illustreras resenärernas upplevelse av resan. Jäm-fört med föregående år har andelen nöjda resenärer minskat, på bekostnad av andelen som är ”varken nöjda eller missnöjda”. Detta gäller för både kvinnor och män. Generellt är kvinnor något mer nöjda med resorna än vad männen är. Andelen nöjda kvinnor är större på samtliga trafikslag än männen. Tydligast är det på flyget, 88 (93) procent av kvin-norna jämfört med 82 (93) procent bland männen är nöjda med trafiken. Undersökningen för färjetrafiken har gjorts både under låg-säsong och högsäsong eftersom resandet är så olika under vår och sommar. Bland resenärerna ombord på färjorna till och från Gotland finns det inga påtagliga förändringar från 2008 till 2009. Någon skillnad i andelen nöjda bland resenärer inom turistsäsong respektive icke-turistsäsong är inte heller uppenbar. Generellt sett är andelen nöjda kunder högt för alla transport-slag och förändringarna över tid är små. Omdömena varierar mest inom flygtrafiken mellan åren. En orsak kan vara att det är rela-tivt färre besvarade enkäter i flygtrafiken än i övriga trafikslag.


2009

5 11

Kvinnor

Män

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

100 procent

Män

Kvinnor

2009

2008

2007

2009

2008

2007

2009

2008

2007

2009

2008

2007

2009

2008

2007

vår 09

sommar 09

2007

2007

2008

vår 09

sommar 09

2007

Tåg

Buss

Färja

Flyg

5

4

3

5

5

2

2

4 4

2

2

2

4

5 8

3

9 11

5

5

2 5

61

1 4

1 4

vår 08

sommar 08

2 4

1 7

1 7

vår 08

sommar 08 2 6

1 7

8

6

9

5 8

8

4 8

6

10

5 10

6

7

86

93

80

93

93

92

93

96

95

93

93

91

91

92

83

86

85

87

88

91

92

87

90

83

3 14 82

83

90

89

Varken ellerMissnöjd Nöjd

Figur 4. Resultat av nöjd-kund-undersökning på den avtalade tra�ken

20 R I K S T R A F I K E N 2009

2009Män Kvinnor

Arbete/Skola, män

100 procent

Privatresa, män

2009

2008

2007

2009

2008

2007

vår 08

sommar 08

2007

2007

2008Tåg

Buss

Färja

Flyg

20

24

21

28

14

1

2 3

10

12 34 4 14 18

38 19 184

44 48

1 52 45

14 34 29

3 15 26 6 22

3 16 26 4 29

6 14 25 5 25

5 17 25 6 26

18 4 17 26 5 30

19 6 18 24 4 29

Arbete/Skola, kvinnor (kan avvika på grund av avrundning)

Tjänsteresa, män

Privatresa, kvinnor

Tjänsteresa, kvinnor

Figur 5. Reseärende i den avtalade trafiken 2007–2009 fördelade på kön

17

14 32 3 23 1612

11

11

4 6

Män Kvinnor

vår 09

sommar 09

9

11 47 51

15 30 303 15

Jämställdhet

Rikstrafiken har tolkat jämställdhetsmålet som att mäns och kvinnors behov av interregional tillgänglighet är lika.

Rikstrafikens kriterier för grundläggande tillgänglighet är i prin-cip könsneutrala men tar inte hänsyn till alla typer av resebehov. I kundundersökningen (NKI) har Rikstrafiken mätt andel kvinnor respektive män som reser i den avtalade trafiken och vilket syfte med resan som de haft. I Figur 5 nedan framgår det hur transportslagen nyttjats av män och kvinnor under de senaste tre åren. Det är stor skillnad i vilka som nyttjar de olika transportsla-gen. Den största andelen resenärer på flyglinjerna utgörs av män på tjänsteresa, medan den största andelen resenärer på busslin-jerna är kvinnor på väg till arbete/skola eller på privatresa.

Män reser också betydligt mindre med tåg än kvinnorna. Kvinnor gör mer resor med tåg för privata ärenden än vad männen gör. För Gotlandstrafiken finns det tydliga skillnader mellan re-sandet under turistsäsong och övrig tid. Under turistsäsong är resandet relativt jämt fördelat mellan män och kvinnor. Under övrig tid är andelen män högre än andelen kvinnor. Sommar-tid är andelen privatresor helt dominerande. Våra resandeundersökningar tyder på att männens andel minskar på samtliga trafikslag och andelen kvinnor på tjänste-resa ökar mycket inom flyg. För färjetrafiken redovisas resultat för två årstider år 2008 och 2009 då NKI undersökningen gjordes våren samt som-maren 2008 och 2009.


Tåg

Buss

Färja

0 50 000 100 000 150 000 200 000

Flyg

Figur 6. Beräknade utsläpp av koldioxid från Rikstra�kens avtalade tra�k 2008–2009.

Utsläpp CO2 (ton) 2009Utsläpp CO2 (ton) 2008

God miljö och hälsa

Rikstrafiken har tolkat målet så att det främst är en begränsad klimatpåverkan, bara naturlig försurning, ingen övergödning, som är relevanta i Rikstrafikens uppgift.

Eftersom den trafik Rikstrafiken har avtal om, innebär ett stör-re trafikarbete än marknaden på kommersiella grunder hade givit, ger Rikstrafikens trafik en negativ miljö- och hälsopåver-kan. Rikstrafiken räknar med att de negativa effekterna består av energiförbrukning, utsläpp av avgaser, partiklar och buller. Till viss del ersätter den trafik Rikstrafiken finansierar personbilstrafik. I de fallen kan det innebära minskad nega-tiv miljö- och hälsopåverkan, beroende på vilket sätt resenä-ren väljer att resa, jämfört med en eventuell personbilsresa. Rikstrafiken bedömer dock att den trafik Rikstrafiken finan-

[7] 2008 års värde avseende tåg är korrigerat jämfört med uppgiften i årsredovisningen 2008. Miljökalkylatorn har justerats och 2008 års värden har därför räknats om för att jämförelse mellan åren ska vara möjlig.

[8] I tre av tågavtalen och två av bussavtalen baseras utsläppsberäkningarna på 2008 års trafikomfattning.

sierar inte innebär någon miljö- eller hälsovinst eller bidrar positivt till något av miljökvalitetsmålen. Rikstrafiken arbetar istället kontinuerligt med att finna lösningar som kan mildra de negativa effekterna från den avtalade trafiken. I figur 6 redovisas de beräknade utsläppen av koldioxid från Rikstrafikens avtalade trafik 2008 och 2009. Det har inte skett några större förändringar7 i utsläppen mellan åren, detta beror på att inga större förändringar i trafiken har skett avse-ende omfattning8 och fordonstyper. I dessa beräkningar har ingen hänsyn tagits till att trafiken kan ha minskat annan trafiks negativa miljöpåverkan. Den absolut största delen koldioxidutsläpp kommer från färjetrafi-ken. Färjetrafiken ombesörjer dock även varutransporterna till och från Gotland, vilket är säreget för denna trafik.

22 R I K S T R A F I K E N 2009

De administrativa stödprocesserna inom Rikstrafiken omfattar ekonomi- och personaladministration, IT-drift, information och arkiv/diarium. Stora delar av administrationen är utlagd på extern entreprenad och den administrativa avdelningen inom Rikstrafiken agerar beställarfunktion och kravställare gentemot dessa externa parter. Vissa administrativa uppgifter hanteras internt inom myndigheten.

LedningssystemRikstrafiken har ett ledningssystem som syftar till att vara ett stöd för medarbetarna i det dagliga arbetet samt skapa förut-sättningar för ledningen att följa upp och kontrollera verksam-heten. Ledningssystemet är baserat på det verksamhetsutveck-lingsprojekt som tidigare genomförts vid myndigheten. Under senare delen av 2009 har ett större arbete med att utveckla ledningssystemet genomförts vilket har resulterat i ett flertal nya och uppdaterade rutiner. I samband med detta har arbetet med ett nytt intranät inletts för att ledningssystemet ska finnas lättillgängligt för såväl medarbetare som ledning.

NKIUnder hösten genomförde Rikstrafiken för första gången en kvalitetsmätning bland myndighetens intressenter för att mäta hur dessa bedömer att Rikstrafiken utför sitt uppdrag med koppling till Rikstrafikens interna värdeord, Tydliga, Drivande och Affärsmässiga. Undersökningen genomfördes i form av en enkät. Resultatet visar att den samlade kundnöjdheten med sammanvägda index för alla värdeord är 48. Rikstrafiken kom-mer att analysera resultatet och genomföra aktiviteter för att försöka höja NKI värdet inom samtliga områden.

Personal och kompetensI Rikstrafikens verksamhet är kompetenta och motiverade medarbetare en framgångsfaktor. Att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare med rätt utbildningsnivå och erfarenhet är en förutsättning för att verksamheten ska bli framgångsrik. För att vara en attraktiv arbetsgivare för såväl befintliga som potentiella medarbetare och säkerställa att kompetens finns för uppgiften har Rikstrafiken under 2009 vidtagit en rad åt-gärder som redovisas nedan.

Kompetensförsörjning och personalstrukturRikstrafiken har ett strategiskt förhållningssätt till vilken kompetens som ska finnas internt och vilken kompetens som ska köpas in externt. Internt har Rikstrafiken kompetens inom utredning och upphandling. Även juridik, information, led-ning och löpande administration återfinns inom organisatio-nen. Specialistkompetens köps in vid behov i form av konsult-tjänster eller som inlån från något av de övriga trafikverken. Under 2009 har konsulttjänster för cirka 3,8 miljoner kronor köpts in till kärnverksamheten och det avser till störst del sjö-fartskompetens, kompetens för genomförande av revisioner, framtagande av tillgänglighetsanalyser samt genomförande av resande- och NKI undersökningar. Administrativa konsult-tjänster inom Ekonomi, IT och Information har köpts in för cirka 1,8 miljoner kronor. Rikstrafiken eftersträvar bredd inom utbildning, ålder, kulturell bakgrund och kön då detta utvecklar och berikar verksamheten. Vid årsskiftet 2009/2010 hade Rikstrafikens tillsvidare an-ställda medarbetare, inklusive tjänstlediga, följande fördelning på ålder och kön.

Tabell 8 – Fördelning på ålder och kön (antal)

Åldersstruktur Kön (antal) 2009 20089 2007

Kvinnor Män Summa Kvinnor Män Summa Kvinnor Män Summa

Under 30 0 0 0 0 0 0 1 0 1

30–49 10 5 15 7 9 16 8 6 14

50 eller över 1 5 6 1 3 4 0 4 4

Summa 11 10 21 8 12 20 9 10 19

[9] 2008 års värden har justerats för att möjliggöra jämförelse mellan åren.

RIKSTRAFIKENS ADMINISTRATION


Rikstrafiken har utökat antalet tillsvidareanställda jämfört med föregående år med en person. En tjänst har tillkommit inom administrativa avdelningen. Två ersättningsrekrytering-ar har genomförts under året. Vid rekryteringarna har myn-digheten haft tillgång till ett stort urval av sökande. En intro-duktionsplan har tagits fram för de nya medarbetarna som är anpassad till den aktuella tjänsten. Under året har två personer varit tjänstlediga och myndighe-ten har haft två personer tillfälligt anställda. Inom myndighe-ten arbetar 4 personer med ledning (varav 3 män och 1 kvinna), 3 personer med administrativt stöd (varav 0 män och 3 kvin-nor), 1 person med juridiskt stöd (1 man och 0 kvinnor) och 13 personer inom kärnverksamheten (varav 6 män och 7 kvinnor).

KompetensutvecklingMyndighetsövergripande utbildningar inom Trafikplanering och EG-rätt har genomförts under året. Medarbetarsamtalen är ett viktigt verktyg i Rikstrafikens arbete med kompetensutveckling. Medarbetarsamtalen re-sulterar i en individuell plan som dokumenteras. Planen följs därefter upp vid medarbetarsamtalet under nästföljande år. Samtliga medarbetare och chefer har haft medarbetarsamtal under året med undantag för tre nyrekryterade personer. De flesta medarbetarna har också deltagit i individuella utbild-ningsinsatser. Totalt har 1 17210 timmar lagts på kurser och konferenser under året.

Hälsa och sjukfrånvaroRikstrafiken uppmuntrar medarbetarna att ha balans mel-lan arbete, familj och fritid. Medarbetarna bereds möjlighet till flexibel arbetstid och har även möjlighet till friskvård där Rikstrafiken subventionerar träningskort som ett led i att stödja ett kontinuerligt motionerande. Inom ramen för Rikstrafikens systematiska arbetsmiljöan-svar har en skyddsrond genomförts och åtgärder vidtagits i sam-arbete med företagshälsovård och fastighetsägare. En brandut-bildning har även hållits med medarbetarna under året. Samtliga nyanställda har fått en individuell genomgång av ergonomiexpert för att anpassa arbetsmiljön. Detta är ett sätt att aktivt förebygga arbetsrelaterade skador. I tabell 9 redovisas de anställdas totala sjukfrånvaro i för-hållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden. Vidare redovisas sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder i förhållande

till respektive grupps sammanlagda ordinarie arbetstid. Sjuk-frånvaro för anställda upp till 29 år samt över 50 år redovisas inte eftersom antalet anställda i grupperna understiger tio. Under 2007 redovisades inte sjukfrånvaron för några grupper eftersom antalet anställda i varje grupp understeg 10. Sjukfrånvaron redovisas i procent av den totala arbetstiden.

Tabell 9 – Sjukfrånvaro som andel av ordinarie arbetstid (procent)

Sjukfrånvaro 2009 2008 2007

Totalt 4,1 6,8 1,2

Andel 60 dagar eller mer 80,4 74 0

Kvinnor 7,2 14

Män 0,6 0,8

Anställda 30–49 år 3,9 7

Den totala sjukfrånvaron har minskat från 2008 års nivå till 4,1 procent. Myndigheten har dock inte nått upp till det högt uppsatta målet med en sjukfrånvaro på under 2 procent som var satt för 2009. Sjukfrånvaro med varaktighet längre än 60 dagar svarar för en större andel av den totala sjukfrånvaron än under 2008. Slutsatser om utvecklingen bör dock dras med stor försiktighet. På en liten myndighet påverkas sjuktalens utveckling mellan enskilda år mycket av enstaka sjukdomsfall.

AnalysRikstrafikens bedömning är att myndighetens samlade arbete inom personalområdet har skapat förutsättningar för att rätt kompetens finns för att utföra uppgiften. Under 2009 har Rikstrafiken utökat personalstyrkan med en person. Stödprocessernas omfattning och innehåll har ökat i och med att Rikstrafikens verksamhet vuxit under ett antal år. Förstärkningen av ytterligare en handläggare inom administrativa avdelningen har utgjort en anpassning av det resursbehov som föreligger. Myndigheten anser att antalet medarbetare nu svarar mot myndighetens behov. Den specia-listkompetens och de stödtjänster som köpts in externt har i allt väsentligt varit tillfredsställande. Personalen har hög utbildningsnivå och kompetensen har utvecklats kontinuerligt efter behov med både myndighetsö-vergripande och individuellt anpassade utbildningar.

[10] Vid myndigheten används en vid definition av kompetensutveckling och därför redovisas totalt antal timmar som redovisats på kurser och konferenser.

24 R I K S T R A F I K E N 2009

Rikstrafiken bedömer att friskvårdsarbetet som bedrivs är fram-gångsrikt och att sjukfrånvaron är relativt låg. Ingen av sjuk-skrivningarna över 60 dagar är arbetsrelaterad. De förmåner som myndigheten erbjuder nyttjas av många medarbetare. Attraktiva anställningsvillkor är viktigt både utifrån att få be-hålla befintliga medarbetare och för att attrahera nya. För närvarande har Rikstrafiken en jämn fördelning mellan män och kvinnor. Myndighetens strävan efter jämn åldersstruk-tur har dock inte uppnåtts och tillfredsställande resultat har heller inte uppnåtts i strävan efter etnisk mångfald då inga av Rikstrafikens medarbetare är födda utrikes.

Rikstrafikens styrelseRegeringen utsåg följande personer som ledamöter i Rikstrafikens styrelse från och med den 1 juni och ett år framåt. Inger Davidson (styrelsens ordförande), Claes Westberg (styrelsens vice ordföran-de), Christina Striby, Roland Åkesson, Karin Larsson-Tängdén, Roger Mörtvik och Ulf Lundin (Rikstrafikens generaldirektör).


Destination Gotland | FOTO Roland Hejdström

26 R I K S T R A F I K E N 2009

Resultaträkning (tkr) Not 2009 2008

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag 1 25 534 24 598

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 0 1

Finansiella intäkter 2 20 14

Summa 25 554 24 613

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal 3 -15 307 -14 347

Kostnader för lokaler -1 412 -1 464

Övriga driftkostnader -8 601 -8 180

Finansiella kostnader 4 -3 -40

Avskrivningar och nedskrivningar -230 -307

Summa -25 554 -24 338

Verksamhetsutfall 0 274

Transfereringar

Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag 849 132 1 086 854

Lämnade bidrag -860 204 -1 097 065

Saldo -11 073 -10 211

Årets kapitalförändring 5 -11 073 -9 937

FINANSIELL REDOVISNING


Balansräkning (tkr) Not 2009-12-31 2008-12-31

TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 6 26 1 Summa 26 1 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet 7 6 13 Maskiner, inventarier, installationer med mera 8 303 503 Summa 309 517 Fordringar Kundfordringar 0 562 Fordringar hos andra myndigheter 557 594 Summa 557 1 156 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 9 351 415 Summa 351 415 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket 10 -2 115 -1 953 Summa -2 115 -1 953 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 5 921 3 881 Summa 5 921 3 881 SUMMA TILLGÅNGAR 5 048 4 017 KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Statskapital 11 50 50 Balanserad kapitalförändring 12 -15 211 -6 177 Kapitalförändring enligt resultaträkningen -11 073 -9 937 Summa -26 234 -16 064 Skulder med mera Lån i Riksgäldskontoret 13 284 468 Skulder till andra myndigheter 1 461 585 Leverantörsskulder 1 595 2 457 Övriga skulder 308 348Summa 3 647 3 858 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 14 27 634 16 223Summa 27 634 16 223 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 5 048 4 017

28 R I K S T R A F I K E N 2009

Redovisning av bemyndigande i årsredovisningen

Anslag/ Not Tilldelat Ingående Utestående Utestående åtagandenas fördelning per årAnslagsbe-nämning (tkr)

bemynd-igande

åtaganden åtaganden 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 –2021

Uo 22 1:12 RamanslagTrafikavtalap.1 Trafik-upphandling (ram) 18 4 000 000 4 326 465 3 655 559 834 116 761 048 635 344 575 292 524 406 107 043 218 310

Summa 4 000 000 4 326 465 3 655 559 834 116 761 048 635 344 575 292 524 406 107 043 218 310

Redovisning mot anslag

Anslag (tkr) Not Ingående överför- ingsbelopp

Årets tilldelning enl. regleringsbrev

Utnyttjad del av medgivet överskridande

Indragning Totalt disponibelt belopp

Utgifter Utgående överför- ingsbelopp

Uo 22 1:11 RamanslagRikstrafiken: Administrationap.1 Rikstrafiken: Administration (ram)

15 1 953 27 096 -1 385 27 664 -25 646 2 018

Uo 22 1:12 RamanslagTrafikavtalap.1 Trafikupphandling (ram)

16 -4 576 881 000 876 424 -849 135 27 290

Uo 26 1:4Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkningap.101 Rikstrafiken

17 198 198 -198

Summa -2 622 908 096 198 -1 385 904 286 -874 978 29 308

Anslagsredovisning


Tilläggsupplysningar och noter Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma.

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Redovisningsprinciper

Tillämpade redovisningsprinciper

Rikstrafikens bokföring följer god redovisningssed och förord-ningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsre-dovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och all-männa råd till denna. Efter brytdagen har fakturor överstigande 10 tkr bokförts som periodavgränsningsposter.

Ändrade redovisningsprinciper

Övergång till kostnadsmässig anslagsavräkningDe nya reglerna om kostnadsmässig anslagsavräkning från och med den 1 januari 2009 innebär att kostnader, inte ut-gifter, avräknas anslag. För att anslagsmässigt hantera perio-diseringar som gjordes i årsbokslutet 2008 har myndigheten fått en anslagspost under det särskilda anslaget Uo 26 1:4, Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning. Dessa perio-diseringar, 198 tkr, har inte påverkat resultaträkningen under år 2009, utan bokförts direkt mellan posten Balanserad kapi-talförändring och det särskilda anslaget. Semesterdagar som intjänats före år 2009 avräknas anslaget först vid uttaget enligt undantagsbestämmelsen. Utgående ba-lans år 2008, 704 tkr, har år 2009 minskat med 114 tkr. Värderingsprinciper Anläggningstillgångar

Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade datapro-gram, förvärvade licenser och rättigheter, datorer och kring-utrustning, inredningsinventarier samt förbättringsutgifter på annans fastighet som har ett anskaffningsvärde om minst 10 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod. Avskrivning under anskaffningsåret sker från den månad tillgången tas i bruk.

Tillämpade avskrivningstider 3 år Egenutvecklade dataprogram, licenser, rättigheter, datorer och kringutrustning. 5 år Inredningsinventarier 10 år Förbättringsutgifter på annans fastighet

Omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till det belopp som de efter individuell prövning beräknas bli betalda.

Skulder Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. Ersättningar och andra förmåner Styrelseledamöter/andra styrelseuppdrag ErsättningInger Davidson (ordförande) 50• Rikspolisstyrelsens styrelse • Riksåklagarens rådgivande nämnd

Claes Westberg 28

Roger Mörtvik 25• 4:e AP-fondens styrelse

Karin Larsson-Tängdén 25• Styrelsen för Länsförsäkringar Västerbotten• Styrelsen för Handelskammaren i Västerbotten

Roland Åkesson 25• Kommunstyrelsens ordförande i Mönsterås Kommun• Mönsterås utvecklings AB • Regionförbundets styrelse i Kalmar län • Ordförande för SKL:s beredning; Tillväxt och regional utveckling, TRU-beredningen• Ålems Sparbank

Christina Striby 25• Sjunde AP-fonden • Rederinämnden • Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna

Ledande befattningshavare/styrelseuppdrag LönGeneraldirektör Ulf Lundin 903

förmån 28

Anställdas sjukfrånvaro Statistik för anställdas sjukfrånvaro redovisas i resultatredovisningen. Se sidan 23.

30 R I K S T R A F I K E N 2009

FOTO NextJetResande Mittnabotåget | FOTO Michael Berggren


Noter (tkr)

Resultaträkning 2009 2008

Not 1 Intäkter av anslag Intäkter av anslag 25 534 24 598

Summa 25 534 24 598

Summa ”Intäkter av anslag” (25 534 tkr) skiljer sig från summa ”Utgifter” (25 844 tkr) på anslagen Uo 22 1.11 och Uo 26 1:4. Skillnaden (310 tkr) beror på minskning av löneskuld som intjänats före år 2009 (-114 tkr) samt övergångseffekt med anledning av införandet av kostnadsmässig anslagsavräkning (-198 tkr).

Dessa poster har belastat anslagen men inte bokförts som kostnader i resultaträkningen. Kvarvarande differens avser verksamhetskostnader 3 tkr som belastat anslaget Uo 22 1:12. Enligt regleringsbrevet får vissa förvaltningskostnader hänförliga till trafikavtal belasta Uo 22 1:12

Not 2 Finansiella intäkter

Ränteintäkter räntekonto i Riksgäldskontoret 20 132

Övriga finansiella intäkter 0 -118

Summa 20 14

Not 3 Kostnader för personal

Lönekostnader (exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier

och andra avgifter enligt lag och avtal) 9 479 8 819

Övriga kostnader för personal 5 828 5 528

Summa 15 307 14 347

Not 4 Finansiella kostnader

Räntekostnader avseende räntekonto i Riksgäldskontoret 0 9

Räntekostnader avseende lån i Riksgäldskontoret 3 27

Övriga finansiella kostnader 0 4

Summa 3 40

Not 5 Årets kapitalförändring

Periodiseringsdifferenser -11 073 -9 937

Summa -11 073 -9 937

32 R I K S T R A F I K E N 2009

Balansräkning

2009-12-31 2008-12-31

Not 6 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

Ingående anskaffningsvärde 480 589

Årets anskaffningar 32 0

Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde 0 -109

Summa anskaffningsvärde 512 480

Ingående ackumulerade avskrivningar -478 -548

Årets avskrivningar -8 -39

Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar 0 109

Summa ackumulerade avskrivningar -486 -478

Utgående bokfört värde 26 1

Not 7 Förbättringsutgifter på annans fastighet

Ingående anskaffningsvärde 130 130

Summa anskaffningsvärde 130 130

Ingående ackumulerade avskrivningar -117 -104


Summa ackumulerade avskrivningar -125 -117


Not 8 Maskiner, inventarier, installationer med mera

Ingående anskaffningsvärde 2 273 2 163

Årets anskaffningar 15 110

Summa anskaffningsvärde 2 288 2 273

Ingående ackumulerade avskrivningar -1 769 -1 514


Summa ackumulerade avskrivningar -1 984 -1 769


Not 9 Förutbetalda kostnader

Förutbetalda hyreskostnader 293 306

Övriga förutbetalda kostnader 58 109

Summa 351 415


Balansräkning

2009-12-31 2008-12-31

Not 10 Avräkning med statsverket

Uppbörd

Ingående balans 0 0

Redovisat mot inkomsttitel 0 -129

Uppbördsmedel som betalats till icke-räntebärande flöde 0 129

Fordringar/Skulder avseende Uppbörd 0 0

Anslag i icke räntebärande flöde

Ingående balans 0 -1 136

Redovisat mot anslag 849 135 1 087 059

Medel hänförbara till transfereringar med mera

som betalats till icke räntebärande flöde -849 221 -1 085 924

Skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde* -86 0

Anslag i räntebärande flöde

Ingående balans -1 953 -2 420

Redovisat mot anslag 25 646 24 393

Anslagsmedel som tillförts räntekonto -27 696 -25 533

Återbetalning av anslagsmedel 1 385 1 606

Skulder avseende anslag i räntebärande flöde** -2 618 -1 953

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har

redovisats mot anslag

Ingående balans 704 -

Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln -114 -

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har

redovisats mot anslag 590 -

Övriga fordringar/skulder på statens

centralkonto i Riksbanken

Inbetalningar i icke räntebärande flöde 13 687 5 133

Utbetalningar i icke räntebärande flöde -862 908 -1 090 928

Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar 849 221 1 085 795

Saldo 0 0

Övriga fordringar/skulder på statens

centralkonto i Riksbanken 0 0

Summa Avräkning med statsverket -2 115 -1 953

*Avser moms som regleras mellan SCR och ränteflöde 2010.

**Differens mot utgående överföringsbelopp beror på att Riksgälden betalat ut 600 tkr mer 2009 än vad som anges som tilldelade medel i regleringsbrevet. Reglering görs 2010.

34 R I K S T R A F I K E N 2009

Balansräkning

2009-12-31 2008-12-31

Not 11 Statskapital


Årets anskaffning av anläggningstillgångar 0 50

Utgående balans 50 50

Statskapital betår av konst från Statens konstråd som anskaffats till lokalerna i Stockholm 2008.

Not 12 Balanserad kapitalförändring

Ingående balans -6 177

Kapitalförändring enligt resultaträkningen 2008 -9 937 – avgår skuld avseende semesterdagar intjänade före 2009 705 – avgår övergångseffekter kostnadsmässig anslagsavräkning 198 Saldo -15 211

Periodiseringsdifferenser -15 211 -6 177

Summa -15 211 -6 177

Periodiseringsdifferenser för 2009 avser transfereringar.

Not 13 Lån i Riksgäldskontoret

Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar.


Under året nyupptagna lån 47 95

Årets amorteringar -230 -308

Utgående balans 284 468

Beviljad låneram enligt regleringsbrev 1 800 1 800

Not 14 Upplupna kostnader

Upplupna semesterlöner och löner inklusive sociala avgifter 810 826

Periodiserade transfereringar 26 284 15 211

Övriga upplupna kostnader 540 186

Summa 27 634 16 223

Ökningen av periodiserade transfereringar kan i huvudsak hänföras till avtalsreglering för intäktsbortfall på grund av konkurrerande flygtrafik Vilhelmina–Arlanda 2009, 10 000 tkr. Övriga periodiserade transfereringar 2009 avser Gotland 8 500 tkr, Tåg i Väst 7 083 tkr samt ASJ järnvägsfordon 701 tkr.


Anslagsredovisning

Not 15 Uo 22 1:11 ap.1 Ramanslag Rikstrafiken: Administration (Ram)

Enligt regeringsbeslutet 2009-05-28, Fi2009/4428, har Rikstrafiken gjort en indragning av anslagsmedel med

198 tkr motsvarande övergångseffekten. Indragningen har gjorts den 25 juni 2009.

Rikstrafiken får disponera 766 tkr av det ingående överföringsbeloppet, det vill säga 3 % av föregående års

tilldelning 25 533 tkr enligt regleringsbrevet.

Enligt regleringsbrevet disponerar Rikstrafiken en anslagskredit på 831 tkr.

Anslaget är räntebärande.

Not 16 Uo 22 1:12 ap.1 Ramanslag Trafikupphandling (ram)

Enligt regleringsbrevet 2009 får Rikstrafiken disponera hela

anslagssparandet. Anslagskrediten är 88 100 tkr.

Not 17 Uo 26 1:4 ap.101 ap.101 Rikstrafiken

Enligt regeringsbeslutet 2009-05-28, dnr FI2009/4428, har Rikstrafiken tilldelats rätten att

överskrida anslagsposten 101 under anslaget med 198 tkr.

Enligt regleringsbrevet disponerar Rikstrafiken en anslagskredit på 88 100 tkr.

Anslaget är icke räntebärande.

Not 18 Bemyndiganden för Uo 22 1:12 ap.1 Trafikupphandling (ram)

Den rörliga delen i bemyndigandet uppgår till 921 631 tkr

varav Gotland står för 841 436 tkr av detta.

36 R I K S T R A F I K E N 2009

Sammanställning över väsentliga uppgifter

(tkr) 2009 2008 2007 2006 2005

Låneram Riksgäldskontoret

Beviljad 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800

Utnyttjad 284 468 681 673 902

Kontokrediter Riksgäldskontoret

Beviljad 1 070 1 070 1 070 1 070 1 070

Maximalt utnyttjad 0 17 242 0 0 0

Räntekonto Riksgäldskontoret

Ränteintäkter 20 132 126 51 37

Räntekostnader 0 9 0 0 0

Avgiftsintäkter

Avgiftsintäkter som disponeras

Beräknat belopp enligt regleringsbrev 0 0 0 0 0

Avgiftsintäkter 0 1 3 0 0

Anslagskredit

Beviljad Uo 22 1:11 ap. 1 831 821 813 598 0

Utnyttjad 0 0 0 0 0

Beviljad Uo 22 1:12 ap. 1 88 100 98 600 98 600 44 650 82 300

Utnyttjad 0 4 576 0 0 0

Anslag

Ramanslag

Anslagssparande Uo 22 1:11 ap. 1 2 018 1 953 2 420 1 257 1 751

varav intecknat 0 0 0 0 0

Anslagssparande Uo 22 1:12 ap. 1 27 290 0 24 483 214 618 30 603

varav intecknat 0 0 0 0 0

Bemyndiganden

Tilldelade 4 000 000 4 600 000 6 500 000 6 500 000 2 450 000

Summa gjorda åtaganden* 3 655 559 4 326 465 4 144 015 2 124 530 2 434 168

Personal

Antalet årsarbetskrafter (st) 18 16 18 14 13

Medelantalet anställda (st) 19 18 18 14 13

Driftkostnad per årsarbetskraft 1 407 1 499 1 806 2 250 2 086

Kapitalförändring**

Årets -11 073 -9 937 -4 125 817 7 950

Balanserad -15 211 -6 177 -2 052 -2 869 -10 819

[ * ] Redovisningsprincip för bemyndigande är ändrad år 2007 i jämförelse med tidigare år.

[ ** ] Fr.o.m. år 2009 avräknas anslaget kostnadsmässigt. Årets kapitalförändring år 2009 består enbart av periodiserade transfereringar. Balanserad kapitalförändring från 2008 har reglerats i samband med övergången till kostnadsmässig anslagsavräkning genom överföring till Uo 26 samt överföring till avräkningskonto avseende semesterlöneskuld till och med 2008. Se not 12.


Destination Gotland | FOTO Roland Hejdström

38 R I K S T R A F I K E N 2009

Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Stockholm den 15 februari 2010

Inger Davidson Ulf LundinOrdförande Generaldirektör

Karin Larsson-Tängdén Roger Mörtvik

Christina Striby Claes Westberg

Roland Åkesson

Från vänster: Inger Davidson (ordförande), Ulf Lundin, Roger Mörtvik, Karin Larsson-Tängdén, Claes Westberg, Christina Striby och Roland Åkesson

FOTO Pär Helander

RikstrafikenBox 473851 06 SundsvallEsplanaden 11, Sundsvall060-67 82 50

www.rikstrafiken.se

PL

AN

2

Årsredovisning rikstrafiken 2009 - startsida - …€¦ · · 2015-03-142008 ett kraftigt...

Documents