Ett litet häfte i historia för åk 9

Kalla kriget

Österledskolan

Anj vt 16

Kapitel 1. JaltamötetDen 4 februari 1945 träffades de tre ledarna för de

kommande segrarmakterna i staden Jalta på Krimhalvön i Sovjet: Franklin Roosevelt från USA, Winston Churchill från England och Josef Stalin från Sovjet. Detta är ett av de viktigaste toppmötena i den moderna historien. Här skulle planerna för freden dras upp.

De tre ledarna satte sig ner för att förhandla med varandra om hur Europa och världen skulle ”se ut” efter krigets slut.

Frågorna var många: Hur skulle man göra med Tyskland? Hur skulle man göra med de länder som varit allierade med Tyskland (som Italien)? Hur skulle man göra med de länder som varit ockuperade av Tyskland?

Olika fredskravSovjet, som hade förlorat otroligt mycket folk (kanske 20 miljoner) och fått mycket av

västra Sovjet skövlat, hade följande ”fredskrav”:

1. Man ville ha krigsskadestånd som ”betalning” för allt som var förstört i Sovjet. Skadeståndet skulle vara ”in natura” – alltså i form av fabriker, råvaror, direkt tysk produktion etc.

2. De länder i östra Europa som blivit befriade av Röda Armén skulle vara Sovjetvänliga kommunistländer, som en ”buffert” om Tyskland skulle anfalla igen.

3. Man ville dela upp Tyskland i ”kontrollzoner”, en zon som varje segrarland skulle kontrollera – nu skulle Tyskland inte kunna ”smygrusta” som man gjorde efter det första världskriget.

USA/England hade följande krav:

1. De västeuropeiska länderna skulle vara USA/England-vänliga demokratier.

2. Kontrollzoner i Tyskland.

3. USA behövde Sovjets hjälp i kriget mot Japan.

Sidan 1 av 18

Förhandlingarnas resultatBåda sidorna fick alla sina krav tillgodosedda! De västliga ledarna fick kritik för att de

varit för mjuka mot Sovjet, men Sovjet var starkt och hade kommit långt fram i Tyskland redan och hade kanske kunnat vinna kriget själva.

För Sovjet var det viktigt att man fick ”skyddszoner” mot Tyskland i framtiden. Alltså att de länder som låg mellan Sovjet och Tyskland var ”sovjetvänliga” och starka nog att åtminstone bromsa upp ett eventuellt nytt tyskt anfall.

Själva Tyskland skulle delas upp i tre kontrollzoner, en för var segrarmakt. Berlin, som egentligen låg i Sovjets zon, skulle på samma sätt delas upp i tre zoner. Senare fick även Frankrike en egen zon – av de zoner som kontrollerades av England och USA.

Mötet följdes upp med ett nytt möte i Potsdam utanför Berlin efter krigets slut.

Frågor:1. Varför ville Sovjet men inte USA ha krigsskadestånd tror du?

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

2. Varför ville Sovjet ha skyddszoner mellan sig och Tyskland?

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

3. Varför var det viktigt att dela upp Tyskland i kontrollzoner?

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

Sidan 2 av 18

Kapitel 2. Problemet TysklandTyskland delades upp i tre (senare fyra) kontrollzoner vid

krigets slut, en zon för varje segrarmakt (Sovjet, USA, England och till slut även Frankrike). Även Berlin delades i fyra zoner, fast staden egentligen låg i Sovjets zon. Åren efter freden blev det allt svårare för de fyra ockupations-makterna att samarbeta. Massor av tyskar var på flykt eller omflyttades. Det mesta av Tyskland låg fortfarande i ruiner, sjukdomar spreds snabbt, hungersnöd hotade, någon egentlig ekonomi med tyska mynt och sedlar ”fanns” inte.

TrumandoktrinenI flera västeuropeiska länder fanns det efter kriget starka kommunistiska rörelser

(fackföreningar, politiska partier etc.) som var Sovjetvänliga. Dessa länders regeringar kände sig hotade av kommunisterna och av att Sovjet kanske skulle få ett stort inflytande i landet, så USA lovade att hjälpa alla ”fria länder” som hotades av kommunism. USA:s hjälp bestod av allt möjligt i kampen mot kommunisterna: vapen, pengar, mord och många andra ”smutsiga trix”. Detta sätt att hjälp till kallades ”Trumandoktrinen” (döpt efter USA:s dåvarande president Harry S Truman).

MarshallplanenSommaren 1947 reste USA:s utrikesminister George C Marshall runt i Europa och när

han rapporterade till sin president Truman om läget beslöt USA om ett stort ekonomiskt stödpaket. Risken var annars att Sovjet skulle öka sitt inflytande i Europa. Det kom att kallas ”Marshallplanen”, och hjälpen erbjöds alla krigshärjade europeiska länder (och även Sverige). Sovjet och länderna i Östeuropa tackade nej: de tyckte att hjälpen bara var ett sätt för USA att öka sina marknadsandelar och sitt politiska inflytande.

BerlinblockadenTyskland var fortfarande ett krångligt problem. I mars 1948 beslutade de tre västliga

ockupationsmakterna att slå samman sina tre zoner till en. Sovjet surnade till eftersom det var ett brott mot Jaltaavtalet. Man införde även en gemensam valuta i väst, och då gjorde Sovjet samma sak i öst.

I juni 1948 blockerade Sovjet vägarna till Berlin, och ”Berlinblockaden” hade börjat. I Berlin bodde nu två miljoner människor som på en isolerad ö i den sovjetiska zonen. För att hjälpa de instängda människorna startade USA en ”luftbro” till Berlin. Man flög in all mat, ved, toalettpapper etc. som folket behövde. Blockaden varade i nio månader, och totalt

Sidan 3 av 18

gjordes 275 000 flygningar till flygplatsen Tempelhof (i genomsnitt landade ett amerikanskt plan varannan minut).

Västtyskland och Östtyskland skapas1949 var delningen av Tyskland total: det fanns nu ett Västtyskland (BRD – Bundes-

repubik Deutschland) med Bonn som huvudstad och ett Östtyskland (DDR – Deutsche Demokratische Republik) med (Öst-)Berlin som huvudstad. Berlin var fortfarande en delad stad – hälften av staden var ”Västberlin”.

Det kalla krigetMan kan säga att det är i och med detta som det ”kalla kriget” startade på riktigt – när

segrarmakterna inte längre kunde hålla sams. Det kalla kriget var inget riktigt krig, det var mer en stark ideologisk konflikt mellan USA och stora delar av västvärlden på den ena sidan och Sovjetunionen och deras allierade på den andra. ”Kalla kriget” kan betecknas som ett vilande krig där krigshotet alltid var närvarande men aldrig ledde till ett regelrätt krig mellan de två sidorna. Däremot stred de båda maktblocken militärt indirekt mot varandra genom ”ombud” och ”marionetter” i andra stater och gerillarörelser som gavs ekonomiskt och militärt stöd. Fanns det en intern konflikt i ett land i Sydamerika, Afrika eller Asien under den här tiden kunde man nästan alltid märka att USA stödde den ena sidan medan Sovjet stödde den andra.

Det kalla kriget var också ett propagandakrig där parterna strävade efter att överglänsa varandra och förhärliga sina egna ideologiska system samtidigt som de svartmålade

motståndarens. Kalla krigets drivkraft låg i stormakternas ideologiska olikheter - USA och västvärlden stod för marknadsekonomi och ett demokratiskt samhällssystem, medan Sovjetunionen höll fast vid en statligt styrd planekonomi och diktatur.

NATO och WarszawapaktenNATO (North Atlantic Treaty Organization) eller ”Atlantpakten” bildades 1949 av USA

och de västliga demokratierna i Europa och några länder till. Det är en militär försvarsallians som bl.a. bygger på ett gemensamt försvar där medlemmarna lovat att hjälpa varandra om något medlemsland blir angripet.

Warszawapakten var Sovjetsidans militära försvarsallians som grundades 1955 av Sovjetunionen som ett motdrag mot NATO. Warszawapaktens medlemmar var Sovjetunionen, Tjeckoslovakien, Östtyskland (DDR), Polen, Ungern, Bulgarien och Rumänien.

Warszawapakten upplöstes 1991 medan NATO finns kvar än idag. En del gamla Waszawapaktsländer är idag medlemmar i NATO – och det gillar inte Ryssland alls.

Sidan 4 av 18

Frågor:4. Vad var Marshallplanen?

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

5. Varför delades Tyskland upp i Östtyskland och Västtyskland?

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

6. Beskriv vilken typ av krig som det kalla kriget var.

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

7. Vad var NATO och Warszawapakten?

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

Sidan 5 av 18

Vågrätt3. Kalla kriget var en ??? konflikt4. Fick en egen zon till slut5. Ville både Sovjet och USA ha7. De två sidorna krigade genom ???10. Huvudstad i BRD15. USA:s ledare16. Ville Sovjet ha av Tyskland17. Hette Truman i förnamn18. Antal zoner i Tyskland19. Blockerad stad21. Medlem i Warszawapakten

Lodrätt1. Ekonomisystem i Sovjet2. Sovjets ledare6. Med denna hjälptes Berlin8. Truman-???: hjälp mot hotande kommunism9. Storbritanniens ledare11. Nytt möte nära Berlin12. Ekonomisk plan för Europa13. Flygplats i Berlin14. Här hölls ett viktigt möte20. Militär organisation

Sidan 6 av 18

Skriv korta förklaringar till begreppen

Sidan 7 av 18

Kalla kriget

Trumandoktrin

Kontrollzoner

Jaltamötet

Marshallplan

Kapitel 3. KubakrisenDiktatur på Kuba

Kuba styrdes vid 1950-talets slut av en USA-vänlig diktator som hette Batista som var en riktig fuling. Olika USA-bolag ägde eller kontrollerade mycket på Kuba: bl.a. 75 % av den bördiga marken (där man odlade sockerrör) och 90 % av turist- och kasinoverksamheterna på ön. Diktatorn var korrupt och behöll makten med hjälp av militärt våld, mord och utpressning.

RevolutionFidel Castro, Che Guevara och en liten grupp revoltörer

lyckades störta diktatorn och inledde en kommunistisk omvälvning av Kubas ekonomi. Man slängde ut alla USA-bolag och förstatligade marken, som man delade ut till fattiga bönder, och sockerindustrierna. Man fick Sovjets stöd och skydd.

GrisbuktenDet blev dags för ”Trumandoktrinen”: 1961 försökte USA och CIA störta Castro. Man

utbildade och beväpnade en ”befrielsearmé” bestående av kubaner som hade flytt till USA undan Castro. I april 1961 skeppades armén över till Grisbukten på Kuba för att slänga ut Castro. Men allt gick åt skogen och den kubanska armén besegrade lätt befrielsearmén. Stort nederlag för USA alltså.

De tretton dagarnaFör att ytterligare skydda Kuba (och samtidigt

hota USA) beslöt Sovjet att installera missiler (en typ av raketdrivna bomber) med kärnstridsspetsar på Kuba. Dessa kunde nå USA på mycket kortare tid än de stora interkontinentala missilerna man hade hemma i Sovjet. Den 14 oktober 1962 fotograferade det amerikanska spionplanet U2 sovjetiska missiler på Kuba. Katastrof för USA – vad skulle man göra? President Kennedy ville flygbomba – men man kunde ju inte vara säker på att träffa alla missiler – och markanfall skulle säkert provocera Sovjet till åtgärder. Det tredje världskriget var väldigt nära! Till slut beslöt USA att blockera Kuba – inga fartyg kunde lägga till i hamnarna. Samtidigt låg USA:s armé i

Sidan 8 av 18

beredskapsläge – atomvapenbestyckade bombplan var ständigt i luften, flottan gjorde sig beredd att anfalla.

Sovjetiska fartyg som var på väg mot Kuba vände om och den 28 oktober beslöt Sovjet att avbryta utplaceringen av kärnvapen på Kuba. USA lovade å sin sida att inte invadera Kuba. Det många inte visst var att USA höll precis på att placera ut liknande missiler i Turkiet som skulle ha hotat Sovjet på samma sätt, men dess drogs bort. Det som hade varit så skrämmande för USA med missiler på Kuba ville man inte utsätta Sovjet för med missiler i Turkiet.

TerrorbalansDetta kallas ”terrorbalans”: varken USA eller Sovjet vågade fullfölja krisen och anfalla

den andre. Det fanns så otroligt mycket kärnvapen på båda sidor – så hur ”lyckat” ett första anfall än var visste man att motståndaren alltid hade tillräckligt med kärnvapen kvar för att totalförstöra det andra landet.

Sidan 9 av 18

Frågor:8. Vad innebar Trumandoktrinen för Kuba?

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

9. Varför vad missilerna på Kuba farligare för USA än alla de som fanns i Sovjet?

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

10. På vilket sätt var ett tredje världskrig nära under Kubakrisen?

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

11. Förklara vad som menas med terrorbalans.

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

Sidan 10 av 18

Kapitel 4. VietnamkrigetKolonier som vill bli fria

1954 ärvde USA ett gammalt kolonialt krig i Vietnam. Vietnam var en gammal fransk koloni som hade ockuperats av Japan under världskriget. Som i många ockuperade länder fanns det en nationalistisk befrielserörelse i Vietnam. I väntan på att Frankrike skulle kunna återta kontrollen av sin koloni ockuperade britterna hela Indokina.

Det såg nästan likadant ut i den holländska kolonin Indonesien. Japan hade ockuperat landet under kriget, England tog över efter kriget i väntan på att Holland kunde ta kontrollen över sin koloni igen. Inte förrän 1948 kunde Holland skicka egna trupper igen, men då mullrade USA och hotade att dra in Marshallhjälpen. 1949 erkändes Indonesien självständighet. Även i Indonesien fanns det en nationalistisk befrielserörelse som hade kämpat mot Holland, Japan och England. Ledaren hette Sukarno, och han blev landets förste president.

Kommunism i VietnamI Vietnam var det en annan femma kan man säga: befrielserörelsen här var nämligen

både nationalistisk och kommunistisk. När Frankrike väl kunde skicka egna trupper sponsrade USA dem med massor med pengar och vapen. Men 1954 besegrades fransmännen slutligen vid slaget vid Dien Bien Phu. Landet delades i två hälfter: kommunistiskt i norr och ”demokratiskt” i söder med en USA-stödd och korrupt diktator/president som hette Diem. Eftersom det var kommunism inblandat var det dags för ”Trumandoktrinen” igen! USA sände ”rådgivare” och militära experter och tränare för att stödja den

Sidan 11 av 18

sydvietnamesiska armén i kampen mot den kommunistiska befrielserörelsen FNL (eller ”Vietcong” som den också kallades).

Vietnamkriget1964 inträffade Tonkin-incidenten: en Nordvietnamesisk patrullbåt besköt ett

amerikanskt krigsskepp i Tonkin-bukten utanför Nordvietnams kust. Detta var en provokation och USA fick en ursäkt att skicka ännu mer militär personal till landet. Inom några år hade USA över en halv miljon soldater i Sydvietnam som krigade mot FNL och den nordvietnamesiska armén. Trots alla soldater kunde inte USA vinna kriget snabbt. Istället inträffade Tet-offensiven 1968: Vietcong lyckades samordna en stor offensiv i hela Sydvietnam, till och med USA:s ambassad i Saigon intogs. Kriget blev blodigare och läbbigare, men till slut kunde inte USA fullfölja: man slogs ju både mot FNL och Nordvietnams reguljära armé (och en stark hemmaopinion mot kriget). 1975 slöt man ”fred” och överlämnade till Sydvietnam till sitt öde. USA hade besegrats och flydde i panik. Inom kort besegrades Sydvietnams armé av FNL och Nordvietnams armé.

58 000 amerikanska soldater hade dött, USA hade släppt mer bomber över u-landet Vietnam än vad man hade gjort över Tyskland under andra världskriget. Inte en enda dollar bidrog USA med för återuppbyggnaden av landet, man satte istället in handelsblockad och diplomatisk blockad i årtionden. Hur många vietnameser som dog är det ingen som vet – antagligen upp mot två miljoner soldater och civila.

DominoteoriVarför var det så viktigt att Vietnam inte blev

kommunistiskt att USA krigade där i så många år? Jo – man tänkte sig att om ett land ”förlorades” till kommunismen skulle det dra med sig sina grannländer in i kommunismen. Denna tanke kallas ”dominoteori” – om man ställer dominobrickor i led och puttar omkull den första drar den med sig alla brickorna i fallet. Om ett land föll drog den med sig andra länder…

Frågor:12. Vietnam och Indonesien behandlades väldigt olika av USA – varför?

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

13. Varför var världens rikaste land USA taskigt mot u-landet Vietnam?

Sidan 12 av 18

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

14. Förklara vad som menas med ”dominoteorin”.

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

Sidan 13 av 18

Vågrätt3. Skäggig Che5. Rälig diktator i Sydvietnam6. Land där USA ärvde ett krig9. Land som besegrades vid Dien Bien Phu11. Land där Batista styrde12. Skäggig Fidel13. USA:s befrielsearmé landsteg här18. Ockuperade Vietnam under andra världskriget19. Raketdrivna bomber20. Bukt med incident21. Huvudstad i Nordvietnam

Lodrätt1. Antal dagar2. Land som stödde Fidel4. Rälig diktator på Kuba5. Teori om att många länder skulle falla7. Ett annat namn på FNL8. Offensiv 19689. Kommunistisk befrielserörelse10. Huvudstad i Sydvietnam14. Indonesiens förste president15. USA:s spionplan16. En ny typ av balans17. President i USA under Kubakrisen

Sidan 14 av 18

Skriv korta förklaringar till begreppen

Sidan 15 av 18

Fidel Castro

Dominoteori

De tretton dagarna

Kortdistansmissiler

Terrorbalans

Kapitel 5. Murarna faller1989 var ett märkligt år! Under hösten föll hela det kommunistiska samhällssystemet

ihop. Stängda gränser öppnades, demokratiska val tilläts äntligen, oblodiga revolutioner genomfördes, gamla kommunistiska ledare avsattes – och även Berlinmuren revs.

Michail GorbatjovDen här utvecklingen hade inletts några år tidigare (1985) när en ny, ung

man hade blivit generalsekreterare för Sovjetunionens kommunistparti: Michail Gorbatjov. Han var charmig, vältalig, intelligent, bildad, kompromissvillig och inställd på att förändringar behövdes. Han var nästan mer populär i väst än i öst! Han drog igång stora förnyelseprojekt:

Perestrojka – ombyggnaden (av det sovjetiska ekonomiska systemet)

Glasnost – öppenhet (man fick öppet kritisera bl.a. sovjetsystemets brister).

PlanekonomiDet kommunistiska systemet med planekonomi innebar att myndigheterna bestämde

produktionskvoter för den helt och hållet statligt ägda industrin i femårsplaner. Jordbruket kollektiviserades – ägdes av staten - och fick också produktionsmål i femårsplaner. Allting gjordes stort! Man satsade på stora projekt, tung industri, stålverk, masugnar, kraftverk, traktorfabriker etc. Administrationen svällde upp – många skulle vara med och bestämma, kontrollera och godkänna allting. Alla medborgare var garanterade arbete, och lönerna bestämdes av staten. Priserna på de olika varorna bestämdes också av staten. ”Allt” bestämdes av staten. Folk som protesterade slängdes i hemska fängelser eller dömdes till arbetsläger i Sibirien – där fanns ett helt system av läger som kallades Gulag.

Den statligt styrda ekonomin var framgångsrik på vissa speciella områden som rymd- och vapenteknik där Sovjet låg före USA på många sätt.

Planekonomin innehåll även många konstiga grejer: man fuskade och underdrev hur mycket man kunde tillverka för att få lägre tillverkningsmål nästa gång. Eftersom tillgången på råmaterial var ryckig hamstrade man i goda tider för att fylla hålen i dåliga. Statistiken stämde inte – och därmed blev femårsplanerna overkliga. Modernisering uppmuntrades inte – i princip skulle man ju ändå tillverka samma produkt i fem år framåt. Man hade inte ”råd” att skydda miljön utan runt fabriker uppstod ekologiska katastrofzoner…

Allt detta ville Gorbatjov ändra på med Perestrojka, och han införde även pressfrihet – Glasnost - så att tidningar kunde avslöja fusk och andra tokigheter inom systemet.

Sidan 16 av 18

Revolutionsåret 1989 Det hela började i maj då Ungern började montera ner taggtråd och vakttorn vid

gränsen mot Österrike. Tidigare under det kalla kriget hade Sovjets Röda Armé slagit ner uppror i både Ungern 1956, i Tjeckoslovakien 1968 och hotade med detta även i Polen 1981. Det här tänket kallades ”Brezjnevdoktrinen” och var i princip samma sak som Trumandoktrinen, fast tvärt om kan man säga. Men nu i maj 1989 ingrep inte Sovjet! Gränsen mellan Ungern och Österrike var öppen! Framför allt DDR-medborgare passade på att köra över gränsen in i Österrike och vidare till Västtyskland

med sina små Trabantbilar. I juni var det val i Polen – och den förbjudna fackföreningsrörelsen Solidarność

(Solidaritet) vann och i den nya regeringen fick de 23 ministerposter – kommunisterna bara två!

I början av oktober upplöste kommunistpartiet i Ungern sig självt.

Den 8 november avgick den gamla kommunistiska ledningen i Östtyskland och ersattes med en ny. Den 9 november meddelades att östtyskar kunde fritt resa till väst ”så småningom”. Detta ”missförstods” genast och samma kväll och natt utspelades otroliga glädjescener när östtyskar vällde över till Västberlin och en stor praktfest bröt ut. Man började även hugga ner muren redan samma natt. På några dagar vällde fyra miljoner östtyskar över gränsen – och de återvände hem till Öst igen!

Den 24 november avgick kommunistregimen i Tjeckoslovakien efter ”sammetsrevolten”. Ingen människa skadades – regimen avgick självmant efter en veckas fredliga demonstrationer.

I slutet av december avsattes och avrättades den kommunistiske diktatorn Ceausescu i Rumänien. Men det visade sig senare vara en statskupp styrd av en annan kommunist.

Sidan 17 av 18

Den andra december 1989 möttes Gorbatjov och USA:s president Bush och skålade för det demokratiska genombrottet i öst – det kalla kriget var över!

Det andra världskriget avslutasDen 12 september 1990 avslutades det andra världskriget kan man säga: de fyra

segrarmakterna avstod från de kontrollzoner de haft sedan det andra världskrigets slut. Den 2 oktober återförenades ett självständigt Tyskland med 80 miljoner medborgare och med Berlin som huvudstad.

På juldagen 1991 ringde Gorbatjov till USA:s president Bush för att ta farväl – Sovjetunionen fanns inte längre! De olika sovjetrepublikerna hade valt att gå sina egna vägar som enskilda nationer: Ryssland, Vitryssland, Estland, Lettland, Litauen, Georgien, Azerbajdzjan o.s.v.

Sidan 18 av 18

Frågor:15. Beskriv på vilka sätt Gorbatjov var annorlunda än andra sovjetiska ledare.

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

16. Beskriv det ekonomiska systemet i Sovjet.

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

17. Hur gick det till när man rev muren i Berlin?

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

18. Rita en glad gubbe – du är snart klar med häftet!

Sidan 19 av 18

Vågrätt2. Så kallades revolten i Tjeckoslovakien3. Ryska för öppenhet4. Öppnade gränsen mot Österrike10. Små fula bilar från DDR13. Område där Sovjet var starka15. Rälig diktator i Rumänien17. Sovjetiska fångläger18. Här fanns Solidarnosc

Lodrätt1. Stad med mur5. Den siste ledaren i Sovjet6. Sovjetiskt ekonomiskt system7. Land med statskupp 19898. Sådan var Gorbatjov9. Så många år var planerna11. Månad när muren föll12. Land som återförenades 199013. Stort land som tog över efter Sovjet14. Land som blev ett eget land igen 199116. President i USA 1989

Sidan 20 av 18

T D Q K N M A S F A O C T R E N O Z L L O R T N O K Q D O SO E N F A T S O O T A R J A I Y F V U A R T H Q B C N E P NN T T A S L H I A V U G J R W O L I O U B D G X R A D Y L AK O E I L L L N N M J N C W R A R T Z O T U F D L J O O M LI R T U E K Q A A U R E Y F T E R C E H F S E K B K M G A AN A L P Z L S N K G M V T R P C X S Q J U J S R X D I F R BB O M D A E D Y R R H M G A L U G A Z F L Y C I A W N Y S RL E P N E O G I T P I H O K X Q S B T A T C I X R N O S H OT J C M K U S V M T C G Y K V X U U M T W G F F V M T R A RM Z E T E B E O K K S U E C Z Z L K S A I A W V N L E R L RG Z R V U D P J T D Z Ä G T I U H Ö B D D G P K G F O F L EC I A K M A N T E I V V V I D E O L O G I S E A G K R Z P TN R T Q I Y D A B E R L I N M J F N J F G W T A K E I E L DA E A E S M R B M U X V Z P V I G E X J P L N O T T L T A EN Y R U S F P R Y U B N Q L D J K X Z R T I A A P S E V N IO I K V I P Q O I P L A N E K O N O M I U A U S T W P N E PH W B A L U F G X E O L L T H T U E N M K G Z M N L R Z N NU A J J E T X K K L X P F W H P B C Q Y G Z T K S O A P B DU S V O R J O B E D T G P F S U A D N A G A P O R P S J A BB H X J N I W L S L Q Z Q F T Q D W X E N U B Y T T M T G Q

BATISTA BERLIN DOMINOTEORIFIDEL GLASNOST GORBATJOVGRISBUKTEN GUEVARA GULAGIDEOLOGI JALTA KALLAKRIGETKOMMUNISM KONTROLLZONER KUBALUFTBRO MARSHALLPLANEN MISSILERNATO PLANEKONOMI POTSDAMPROPAGANDA SOVJET TEMPELHOFTERRORBALANS TONKIN TRUMANDOKTRINVIETNAM VÄSTTYSKLAND WARSZAWAPAKTENÖSTTYSKLAND

Sidan 21 av 18