Vision Håll- bar het är vår framtid

såklartboråsVINTER 2012

Skola Dags att göra ditt bästa grundskoleval

Kultur Möt Wilderoth – vår nya teaterchef

Budget Skatte-pengar som räcker till mycket

Hälsa och styrka på Inezhyllan»

2

Ansvarig redaktör Charlotte Ohlsson033-35 70 68 eller charlotte.olsson@boras.se

såklartborås

Det här är en tidning från Borås Stad

Kultur På en helvetesvandring på Konstmuseet

såklartboråsVÅR 2012

Politik Vi vill få en mer med-mänsklig stad

Ekonomi En god man ska bevaka din rätt

Samhälle Ny modell för att ta emot barn

Det är kärlek, rent ut sagt.”Stefan Gustavsson

Grafisk form Charlotte OhlssonAnsvarig utgivare Annica Berg

Omslagsbild Anna Sigge Tryckeri Responstryck

Webbplats boras.se/saklart

Lyssna påsåklartborås:

boras.se/saklartN

V Ö

Men du, var försiktig. Just håller vi på att göra om fruktträdgården. Du får gärna ta en promenad i par-ken men tänk på träden och att de som sköter om planeringen kan behöva extra utrymme och hänsyn.

Arbetet med den nya fruktträdgården beräknas vara klart i mars nästa år.

Gå utan fruktan i Annelundsparken

Se det snöar!När snön faller ska Borås Stad röja 44 mil gator och vägar, och 48 hektar andra ytor. Vi börjar med infartsleder, bussgator, övri-ga huvudgator, torg samt större gång- och cykelvägar. Målet är att de ska vara plogade sex timmar efter att det slutat snöa, och bostadsgator inom 24 timmar.

Av miljöskäl använder vi singel för halk-bekämpning, men på infartsleder och gator med busstrafik används även saltlake.

Du hjälper oss genom att parkera enligt de föreskrifter som finns. Då är det mycket lättare för oss att ploga. När vi lastar ut snö, zonskyltar vi parkeringsförbud som gäller alla gator i området.

Som fastighetsägare ansvarar du för att skotta och halkbekämpa gångbana utan-för din fastighet. På vissa gator kan vi bli tvungna att använda gångbanan som snö-upplag. Då behöver du inte skotta. Där-emot måste du halkbekämpa utanför snö-vallen så att gående kan passera utan risk.

Privatpersoner kan kostnadsfritt hämta singel i egna kärl på återvinningscentral-erna Boda, Lusharpan, Fristad, Dalsjöfors och Viskafors.

Fastighetsägare har ansvar för att inte snö och is faller ned och skadar personer eller egendom. Du får tillfälligt stänga av en gångbana, till exempel vid akut fara och medan taket röjs. Men du får inte stänga av gångbanan en längre tid, istället för att röja undan faran.

• Läs mer på boras.se/tekniska.

Johanna Melin och Axel Björkqvist i 1A, Slättäng-skolan var bland de första eleverna att rösta när vallokalerna för lekplatsvalet öppnades i novem-ber. De röstade i Kilskolan men det har funnits möjlighet för barn att rösta i lekplatsvalet på flera platser i Borås. Lekplatsvalet är ett beslutande val där barnen väl-jer vilken lekplats som ska byggas i Stadsparken. Röstlängder, valbås och valsedlar med kuvert är som i ett vanligt öppet val i Sverige – men allt i anpassad form förstås. Förslag nummer två vann. Se boras.se/lekplats.

VALHEMLIGHET

Det här numret av Såklart Borås är ett tema-nummer där Borås Stads grundskolor presenteras

Bild ida brogren

Bild catrine sangberg

GOD JUL

Må bästa lekplats vinna

Hållbarhet – en chans för alla

Ledare

ed fokus på trygghet och möjligheter för Borås och boråsarna har arbetet med 2013 års budget förts i hamn – självklart inom ramen

för en ansvarsfull ekonomisk hantering.Det kan aldrig nog framhållas att det möjliggjorts genom

alla duktiga medarbetare som finns inom Borås Stad. Visst vill vi göra mer, men får ta hänsyn till vad som är möjligt med de ekonomiska resurser vi har idag.

Vi har varit tydliga med att Borås ska vara en socialt, eko-nomiskt och ekologiskt hållbar stad. En ledande miljökom-mun, en bildningsstad, en integrerad stad där alla ska känna sig välkomna.

Utbildning och bildning skapar de nödvändiga förutsättning-arna, därför har vi också fortsatt satsningen på skolan 2013.

Det som kanske mest syns utåt är den fortsatta utbyggna-den och renoveringen av förskolor och skolor, men insatsen omfattar också det inre arbetet med bland annat satsningar på minskade klasstorlekar för de yngsta, en fortsättning med den lyckade lov- och sommarskolan och läxhjälp anpassad till elevens behov.

Bildningsstaden Borås – smaka på orden – är strategin där ett sammanhållet program från förskola till vuxenutbildning borgar för att den uppåtgående trenden med allt bättre resultat fortsätter. De resultaten vi når nu är de bästa någonsin och allt fler elever som lyckas går vidare till gymnasiet.

Samtidigt som valdeltagande och medlemskap i politiska partier över tiden sjunkit vill svenskarna delta i samhällsde-batten och är intresserade av politiska frågor. Men engage-manget sker mer och mer på andra arenor – inte minst sociala medier. Det är en utmaning för den lokala demokratin. Genom en medborgardialog kan man något förenklat säga att fler blir delaktiga i vad och hur kommunen ska arbeta.

Genom medborgardialog fogas de värderingar som råder bland invånarna samman med de faktakunskaper som tjänstemän tar fram inför politiska beslut. På så sätt kan fler blir delaktiga i styr- och beslutsprocesserna.

Avslutningsvis tycker jag att vi en stund till kan glädjas så där lite extra åt Elfsborgs fram-gång som slutade med ett svenskt mästerskap.

Samtidigt vill jag tacka alla medarbetare för det fan-tastiska arbete som görs och hoppas ni och alla invå-nare får det riktigt bra under de stundande helgerna.

3

Ulf Olsson (S)Kommun-styrelsens ordförande i Borås Stad

M

Från och med den här månaden kör 96 procent av Borås Lokaltrafik fordon på biogas. ett steg mot visionen borås 2025.

Bil

d I

DA

BR

OG

REN

Bryggaregatan är det naturliga strå-ket för oss som går eller cyklar mel-lan centrum och de södra delarna av stan. För att gatan ska upplevas som en trevlig väg till centrum har den rustats upp.

Nu finns:• Tydliga gång- och cykelbanor.• Nya träd- och gräsplanteringar

och ny markbeläggning.• Ny fasad- och gatubelysning.Dessutom har gångbanan längs

Fabriksgatan breddats för att binda samman Bryggaregatan och Sven Eriksgatans gång- och cykelvägar. Att cykla eller gå mellan Bryggaregatan

och Åhaga har också blivit tryggare eftersom det finns skilda gång- och cykelvägar nu. Det har också byggts en cykelväg längs Landerigatan så att det går att trampa ända från Katrine-dalsgatan till centrum utan avbrott.

Borås Stad har gjort arbetet som i vissa delar har finansierats tillsam-mans med fastighetsägarna.

Borås Parkerings AB passade på att bygga om delar av Mariedalsgatan till parkering.

Ombyggnaden blev klar under november och gatan invigdes den 29 november.

Från söder till stan med stilBryggaregatan ombyggd för miljövänlig transport

Monica Wilderoth är vår nya teaterchef

– läs mer på sidan 8–9.

Bild anna sigge

4

budget

Kommunledning

Stadskansliet

Kommungemensam

verksamhet

Fritid och folkhälsa,

allmänt

Föreningsbidrag

Samhällsbyggnad

Väghållning, skog,

parker med mera

Persontransporte

rKultu

r

Utbildningsnämnden

Arbetslivsnämnden

Sociala omsorgsnämnden

Grundskolan

Förskolan

Äldreomsorgen

Individ- och familjeomsorgen

Administration, fri

tid, kultu

r

Kommungemensam verksamhet

Övriga verksamheter

i kommunen

61 600 tkr94 400 tkr

140 200 tkr

39 200 tkr 32 700 tkr

139 350 tkr

57 200 tkr

132 500 tkr

464 900 tkr

210 400 tkr

621 250 tkr

1 067 900 tkr

525 900 tkr

1 001 400 tkr

151 400 tkr

109 600 tkr 117 050 tkr

70 000 tkr

Budget för 2013 är balanserad något under det vanliga – i stället för 120 miljoner kronor balanserar den på 95 miljoner kronor.

Kommunens nämnder får i genom-snitt 3,4 procent mer att röra sig med. Stadsdelsförvaltningarna får en 3,9 procents ökning.

– Vi kan göra det fastän det ekono-miska läget är osäkert eftersom vi har vägt in förmågan till en följsamhet i vad som händer i omvärlden. Och under 2012 har budgetföljsamheten i nämnderna varit betydligt bättre än 2011, säger ekonomichef Christer Johansson.

Det är en budget som är förankrad i dagens ekonomiska förutsättningar.

– Konjunkturläget kan dock ändras snabbt. Men eftersom vi har delat ut mellan 3,4 och 3,9 procent så måste det finnas en förståelse för att det kan behövas snabba reaktioner vid ett för-ändrat ekonomiskt läge, säger Christer Johansson.

STORSATSNING PÅ SKOLANEn stabil budget i ett osäkert läge

– Det budgeterade resultatet är 95 miljoner för 2013. Det ligger väl i linje med vad vi redovisade förra året. Och något högre än de senaste åren. För att nå ett nollresultat behöver vi ett ekonomiskt resultat på 120 miljoner kronor. Vår bedömning är att med de reserver som finns och de intäkter som kommunen alltid får så kommer vi att ligga väl i linje med vad vi förutsatt oss – med två procent av omsättningen i överskott, säger Ulf Olsson, Kommunstyrelsens ord-förande (S).

Han tillägger att Borås Stad har en väl balanserad ekonomi men att kommunen inte lever i ett vakuum. Han skymtar vissa ekonomiska oros-teckens. De varsel som lagts den sista tiden har inte funnits med i de prog-noser som den politiska ledningen grundat sin budget på.

– Sveriges ekonomi kan vara i ett

mer osäkert läge än vad prognosen ger sken av.

Det finns också en viss osäkerhet om hur det nya skatteutjämningssystemet kommer att slå när det införs 2014 och Borås Stad måste ha en framförhållning i det.

– Vår investeringsbudget ligger på 400 miljoner kronor och det är en rimlig nivå för en stad som växer och utvecklas som Borås, säger Ulf Ols-son.

Det finns inga generella besparings-krav i budgeten för 2013. Förvalt-ningarna får full kompensation för pris-, löneutveckling, volymutveck-ling. Därutöver görs en extra satsning på grundskolan.

”Den politiska ledningen har tydligt markerat vad den vill. Det är skola och omsorg de satsar på. Bud-

geten ger maximalt utrymme till verksamheterna och de politiska ambitionerna syns tydligt” säger

Borås Stads ekonomichef Christer Johansson.

ulf

ols

son

5

Kommunledning

Stadskansliet

Kommungemensam

verksamhet

Fritid och folkhälsa,

allmänt

Föreningsbidrag

Samhällsbyggnad

Väghållning, skog,

parker med mera

Persontransporte

rKultu

r

Utbildningsnämnden

Arbetslivsnämnden

Sociala omsorgsnämnden

Grundskolan

Förskolan

Äldreomsorgen

Individ- och familjeomsorgen

Administration, fri

tid, kultu

r

Kommungemensam verksamhet

Övriga verksamheter

i kommunen

61 600 tkr94 400 tkr

140 200 tkr

39 200 tkr 32 700 tkr

139 350 tkr

57 200 tkr

132 500 tkr

464 900 tkr

210 400 tkr

621 250 tkr

1 067 900 tkr

525 900 tkr

1 001 400 tkr

151 400 tkr

109 600 tkr 117 050 tkr

70 000 tkr

Borås strävar att vara en av landets ledande miljökommuner och det gör att arbete för miljön får extra pengar under nästa år. Bland annat införs grön el som ett led i

visionen Borås 2025. Saneringen av Viskan får också högsta prioritet.– Det är viktigt att vi kan lämna vår planet på ett

så bra sätt som möjligt till kommande generationer, säger kommunalråd Tom Andersson (MP).

Därför har kommunen startat utredningar om hur framtidens trafik och kollektivtrafik ska se ut i Borås.

För att öka cyklandet i Borås investeras 2 mil-joner extra i gång- och cykelvägar. Totalt satsas det 9 miljoner kronor, under tre år, i gång- och cykelvägar och busshållplatser i Viared.

Det har varit ett par tuffa år för grundskolan när den har ställt om sig till nya förut-sättningar. Nu ska skolbudgetvara i

balans. Eftersom budget- och skolåret inte stämmer överens har det verkliga elevantalet på skolorna varit ett problem.

– Under 2011 och 2012 har vi varit tvungna att skjuta till ganska mycket pengar på grund av det, säger Lena Palmén, kommunalråd (S).

Det är en anledning till att de 20 miljoner som skjutits till skolan både under 2011 och 2012 inte varit så nivå höjande som de var tänkta.

– Nu lägger vi 14 miljoner kronor som ska höja nivån i grundskolan.

Pengarna ska i första hand gå till de yngre barnen från förskoleklass till årskurs 3.

Skolans lokaler är en viktig del av undervisningen. Och här görs en ordentlig investering. Bland annat har spaden satts i jorden för Bergdals-skolan. Kristinebergsskolan ska byggas om och när den är klar startar om-byggnaden av Bodaskolan.

– Dessutom gör vi en engångssats-ning på läromedel i grundskolan på 5 miljoner. Det är ungefär 500 kronor per elev och det kan behövas nu med den nya läropla-nen, säger Kerstin Koivisto, ersättare i Kommunstyrel-sen och grupple-dare (Vägv).

Den politiska ledningen tycker att Borås Stad har en förskola att vara stolt över men likväl som att skolan är en prioritet i

budgeten är också förskolan det.– Nu gör vi en historisk satsning på försko-

lan och bygger 25 nya förskoleavdelningar, under det här året och nästa, säger Ida Legne-mark, kommunstyrelseledamot och grupp-ledare (V).

Även om antalet barn ökar så syns redan nu en ljusning i antalet barn per personal i barn-omsorgen. Vi går från 6,5 barn per personal till 6,3 under 2013 och det innan de nya av-delningarna har öppnat.

– Vi satsar dessutom 4 miljoner extra på förskolan. Dels kan de täcka upp för personal-behov, minska grupper men framför allt höja kvaliteten, säger Ida Legnemark.

KommunstyrelsenFritids- och folkhälso-nämndenSamhällsbyggnads-nämndenTekniska nämndenArbetslivsnämndenUtbildningsnämndenKulturnämndenSociala omsorgs-nämndenStadsdelsnämndernaÖvrigt

ker

stin

ko

ivis

to

ida

leg

nem

ark

len

a p

alm

ér

tom

an

der

sso

n

6

fritid

Ingvar Persson skiner som en sol. Snart ska han få sjunka ner i vattnet igen, det har gått 22 timmar sedan sist. I flera år har han haft så svårt diskbråck att det inte går att operera. Inom-

hus har han käpp och när han går ute behöver han rullator. Men i bassängen händer något, där blir kroppen följsam och gör som han vill.

– I vattnet blir jag nästan helt besvärsfri, det är fantastiskt. I dag är detta den enda aktivitet jag kan hålla på med, så den betyder väldigt mycket.

Fem dagar i veckan kommer Ingvar Persson, som är 86 år, till Inez-hyllan i Borås simarena. Varje gång promenerar och simmar han 1000 meter. Han duschar och bastar innan och sitter i ångbastun efter passet.

Även Leena Bark som är 77 år hör till stamgäs-terna på Inez-hyllan. Hon har ryggproblem efter två decennier som spinnerska på Göta Kamgarn.

– Jag går mest under träningen, det är bäst för min rygg. Jag brukar variera mellan att prome-nera framåt, bakåt och åt sidan.

För att lindra artrosen i händerna växlar hon

mellan att knyta händerna och spreta med fing-rarna under vattnet. Leena Bark är i bassängen två timmar varje förmiddag. Det händer aldrig att hon vill ligga kvar i sängvärmen hemma.

– Nej, tvärtom. Sedan jag började träna slipper jag ta värktabletter.

Sanna Oscarson går andra året på friidrottsgym-nasiet för att utvecklas som sprinter på sträckorna 60, 100 och 200 meter. Hon tävlar för IK Ymer och som 17-åring går hon nästa säsong upp i juniorklassen. Sanna är en av de elitsatsande fri-idrottsungdomar som kommer till simarenan på onsdagar. De följer ett program och springer med höga knän, med hoppsa-steg och tränar interval-ler med maximal fart åt ena hållet och joggning tillbaka. Hon gillar att vara här.

– Träning i vatten är mycket mer skonsam för kroppen och det är bra för mig som kör så många pass i veckan. Dessutom ger det variation.

Det är inte bara för elitidrottare som träning i bassäng är skonsam. Simhallschefen Hasse Johansson förklarar att vattnets egenskaper gör att en person som väger 100 kg på land får en kroppsvikt på 8 kg under vattenytan.

– Rörelser i vatten sliter därför mycket mindre på lederna i fötter, knän och höfter och det gör det till perfekt rehab-träning.

Samtidigt är det väldigt bra motion eftersom hjärtat får pumpa rejält när de stora muskelgrup-perna i lår, rumpa, mage och rygg arbetar.

För många är den stora bonusen med att träna på Inez-hyllan gemenskapen. Både Ingvar Persson och Leena Bark lever ensamma sedan deras livs-kamrater gått bort.

– Jag älskar att vara här, det är så socialt, säger Leena.

Ingvar instämmer.– Alla hejar glatt på varandra och är så öppna.

Kanske slappnar människor av för att de är om-slutna av vatten som är 26 grader varmt.

Han stannar ofta kvar efter träningen och tar en fika med någon av de andra.

– Värmen och omtänksamheten jag upplever här är en värdefull del av mitt liv.

anna vörös lindén• Vill du veta mer, kontakta Borås Simarena 033-35 74 25 eller boras.se/borassimarena.

Ett riktigt vattenhål – så kan man kalla det ställe där 86-åriga motionärer och 16-åriga elitidrottare trivs lika bra och kan träna på sina egna villkor. De blir starkare, smidigare och få bättre kondition. Välkommen till Inez-hyllan i Borås simarena.

För friidrottaren Sanna Oscarson är passen i bassängen ett skönt avbrott i den tuffa sprintträningen. ”Visst, ibland skrattar mina träningskompisar och jag åt att vi ser roliga ut i vattnet, men det är skönt attdet blir så avslappnat.”

SPLASHPå Inez-hyllan samsas eliten med motionärer

7

När man ses så gott som varje dag, som Ingvar Persson och simhallschefen Hasse Johansson gör, byggs vänskapen upp.

Fem morgnar i veckan motionerar Leena Bark i bassängen. Det ger lindring för hennes ryggvärk och artrosen i händerna.

Delar av morgongänget som ses nästan varje morgon på Inez-hyllan på Borås Simarena, från vänster Lasse Borén, Thomas Larsson, Hannelore Karlsson, Ingvar Persson, Leena Bark och Östen Börjeson.

I Borås och Dalsjöfors erbjuder simhallarna simskolor (barn och vuxna), vattengympa, crawlkur-ser för vuxna samt café.

BORÅS SIMARENA 50-metersbassäng och under-visningsbassäng. Våt- och ångbastu. I samverkan med SK

Elfsborg anordnas bland annat handikappsimskola. Öppet alla dagar. Ta med eget hänglås till skåp.

STADSPARKSBADET 25-metersbassäng, våg-, hopp- och undervisningsbassänger samt äventyrsbad. Dessutom

bland annat bubbelpooler, bas-tur, babysim, badkalas för barn samt wellnesspaket. Öppet alla dagar.

DALSJÖBADET 25-meters-bassäng och cirkelträning och våtvästträning Morgonsim mån-dag och tordag. Stängt söndagar.

SANDAREDSBADET 25-metersbassäng. Här finns bland annat vattengympa, babysim, badkalas för barn och våtvästträning. Mor-gonsim måndag, onsdag och fredag. Stängt söndagar.

BORÅS STADS SIMHALLAR

Hyllan är 50 meter lång, 5 meter bred och 1,20 meter djup, vilket gör att den passar utmärkt för att gå, jogga eller göra vattengympa.

Simhallschefen Hasse Johansson berättar om hyllans namn: ”Det sägs att frun till en av byggher-rarna tyckte att det borde finnas något ställe i bassängen där man kunde bottna. Därför kom hyllan till och fick heta Inez efter kvinnan som kom med förslaget – så säger myten. Namnet Inez står skrivet i betongen på bassängbottnen.”

INEZ-HYLLAN BORÅS SIMARENA

För Sanna Oscarson är tiden i bassängen en del i hennes elitsatsning.

Lasse Borén och Thomas Larsson är två av dem som uppskattar den välgörande och skonsamma träningen på Inez-hyllan.

Bild

: AN

NA

SIG

GE

8

kultur

Egentligen är det en revolution som Monica Wilderoth är ute efter.

Hon vill göra teatern mer angelägen och bli den viktiga spelare i samhället hon tycker att den borde vara. Teatern har spelat stor roll i

många samhällen som är satta under tryck. Genom teatern går det att ta upp aktuella sam-hällsfrågor.

Att vi lever i ett relativt bekvämt samhälle där många lugnt lutar sig tillbaka eftersom de kän-ner sig säkra på att någon annan tar tag i even-tuella problem, ser hon som en av de viktigaste anledningarna till vårt behov av kultur.

– Visst har vi det ganska bra idag men jag tycker att alla borde inse att det är en trygghet som kan angripas när som helst. Demokratin är ömtålig. Det finns inte någon garanti att till ex-empel en stad som Borås kommer att ha en tea-ter och flera museer i framtiden. Det är faktiskt något vi måste kämpa för, säger hon.

Monica Wilderoth vill att Borås Stadsteater ska kännas relevant i just Borås. Att teatern är

en konstform där samarbetet i kollektivet står i fokus, tycker hon gör den ännu mer intressant.

Monica Wilderoth har en framgångsrik kar-riär som skådespelare, regissör och dramatiker bakom sig. Eller kanske man ska säga bredvid sig. Hon är fortfarande allt det där men efter-som hon är ny i Borås och ny som chef behöver hon hålla fokus på sin roll. Hon kan tänka sig att regissera eller skådespela när hon har kommit in i jobbet mer. Hon tycker om att skriva och har gett ut en roman och vill gärna skriva mer men har tänkt att skrivandet får gå in i vänteläge ett tag. Nu är det chefsrollen som gäller.

Redan när Monica Wilderoth gick ut teaterhög-skolan i Malmö bildade hon och fyra klasskam-rater Teater Terrier. Med sina pjäser ville de göra

EN REVOLUTION I TEATERVÄRLDEN

Borås Stadsteaters nya chef vill göra teatern ännu mer angelägen och viktig för många. Monica Wilderoth vill att teatern belyser

samhällsfrågorna och fungerar som det viktiga demokratiinstrument den kan vara.

För att komma dit ska hon försöka att skynda långsamt.

9

skillnad i Malmö. Monica Wilderoth tycker att de faktiskt gjorde det. Det var självklart inte bara teaterns förtjänst men de uppsättningar som Teater Terrier gjorde lyckades sätta ljuset på samhällsproblem som varit osynliga tidigare. Det ledde till debatt som i sin tur gjorde att ett förändringsarbete kunde starta.

Det var i den egna teatern som Monica Wilde-roth kunde utveckla sitt eget skrivande och prova att regissera och förstås att skådespela.

– Från början gjorde det mig orolig, att jag var så splittrad. Jag undrade varför inte jag kunde fokusera på en sak – skådespeleriet – som många andra. Men så fann jag mig tillrätta i det och in-såg att det är mitt sätt att jobba. Det ena ger det andra och då kan jag utvecklas.

Och nu det här – en teaterchefstjänst som innebär att ha så väl konstnärligt som ekono-miskt som personalansvar. Något helt nytt.

– Jag har lärt mig att acceptera att jag är flängig och att det faktiskt är min spjutspets.

Så när hon ser ett första genomdrag av en av vinterns pjäser så kan hon se att det är ett gott arbete som redan gjorts och att det finns mycket mer att göra. Hon kan ha tålamod med det efter som hon vet hur det fungerar. Däremot finns det områden inom tjänsten där hon känner sig som en novis.

Efter snart 15 år som frilansare försöker hon ta det lite lugnare. Hon säger att hon blivit mycket bättre på det men erkänner också att de första tre månaderna har gått på i 120 och att det kan-ske inte passat i alla sammanhang.

– Det är en omställning från frilansandet. Det är medarbetarna här som fått mig att förstå att det inte brinner, allt behöver inte hända med en gång, säger Monica Wilderoth.

Trots det har hon något av Carolina Klüft över sig, som Klüft under sina tiokampsdagar. Som en häst som måste hålla tillbaka sin kraft före ett lopp för att helt enkelt inte springa ner övriga på banan.

När hon säger att hon blir nipprig om hon inte får löpträna känns det självklart. Att få springa av sig måste vara en möjlighet att bli av med det överskottet av vilja som finns i henne.

– Jag är ivrig. I bästa fall kan mitt förordnande bli en treårig ödmjukhetsskola, säger hon och skrattar.

charlotte ohlsson

Bild

: AN

NA

SIG

GE

Det finns en rastlös energi hos Monica Wilderoth. Just under den till synes lugna ytan finns drivet som ska göra skillnad på Borås Stadsteater.

10

kultur

tema grundskolan

Välkommen in i en värld med möjlighet att utforska dig själv, din samtid, historia och kultur, verklighet och fiktion. En värld där nya tankar föds och fantasin får flöda fritt. En kreativ oas utanför samhällets ständiga krav.

Den pedagogiska drömmen innebär att museet är en naturlig och välkomnande mötesplats oavsett bakgrund och ålder. Där alla kan ta del av konsten utifrån sina egna premisser. Ett forum för dialog, diskussioner, lärande och kreativt skapande, för inspiration och kon-templation.

Konstmuseets Galleri U satsar på utställningar för barn och unga och ger unga konstnärer chansen att visa sin konst. Framöver kommer Galleri U ibland flyttas från källarplanet upp till andra våningen för ökad tillgänglighet. Rummet i källaren blir vid dessa tillfällen ett skapande rum för alla – från de allra minsta till vuxna.

Museet ska föra statistik över besökare och skol-klasser. Vi borde stanna upp ett ögonblick och reflektera. Är det viktigare att få hundra per-soner till museet, som nästa dag har glömt vad de sett och hört, eller att en person påverkas så mycket av besöket att personen omvärderar sitt liv och handlande och i sin tur överför sina

tankar till sin omgiv-ning?

”Kultur handlar om insikter, som förändrar människor som i sin tur förändrar världen”

bengt göransson

Vill vi att museet ska vara anpassat till ett samhälle där effektiv-isering är ledordet? Eller ska museet våga ifrågasätta det samhälle vi lever i? Radioteaterns chef Stina Os-carsson uttryckte under en föreläsning på Kul-turhuset att det effektivaste sättet att politiskt påverka vår samhällssyn är att ta en pensel och börja måla. Själva sättet att arbeta som konstnär är helt emot vårt samhälles normer av hur en människa borde vara – en effektiv bricka i spe-let att öka den ekonomiska tillväxten.

Konstmuseet medverkar i projektet Kliv 2.0 – Kultur och lärande i vardagen. Syftet med pro-jektet är att skapa långsiktiga relationer mellan skola och kulturinstitutioner.

”skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfi-kenhet och självförtroende samt vilja pröva egna idéer och lösa problem” ur lgr 2011

Rolf Ekman – professor i neurokemi – tror på en kreativ miljö. När vi är glada och har kul växer nervtrådarna i vår hjärna och vi blir bättre på att lösa problem och ta till oss kunskap. Även samspelet med andra individer påverkar hjärnan positivt och gör oss snabbtänkta.

På museet är dessa två ingredienser självklara.

”Kulturen gör oss smartare, gladare och ger oss redskap att förstå och tolka oss själva och vår om-värld”

pia wretlind, projektledare för kliv 2.0.

I museets pedagogik ligger lärandet inte i slut-produkten utan vägen dit.

anna nerokonstpedagog, borås konstmuseum

Förintelsens Minnesdag upp-märksammas på Kulturhuset söndag 27 januari.

Kulturförvaltningen i Borås har från och med 2013 fått Kommunstyrelsens uppdrag att upp-märksamma Förintelsens Minnesdag*.

Minnesdagen får en lokal prägel eftersom Borås var en av de städer som tog emot över-levande. Hederstalare den 27 januari är den prisbelönta författaren Anita Goldman.

Dagen efter visas Har du träffat Hitler? som är en teaterföreställning baserad på en bok med samma namn av Jovan Rajs.

Här spelar han sig själv i olika skeden i livet; som liten pojke i koncentrationsläger och som professor i rättsmedicin.

Pjäsen innehåller en rad sånger som sjöngs i de läger och getton som Jovan Rajs vistats i.

Söndag 27 januari – tisdag 29 januari blir en manifestation för ett samhälle utan rasism, nazism och främlingsfientlighet.

Dessa dagar är ett samarbete mellan kultur-ens olika institutioner samt Sensus, Judiska föreningen och Röda korset.

Med reservation för ändringar i programmet.

*Den 27 januari 1945 befriades Auschwitz, ett av nazisternas största koncentrations- och

förintelseläger. Omvärlden fick se vad som hänt under tolv år av nazistiskt styre.

50 år senare högtidlighölls minnet av Förintelsen för första gången i Sverige.

Sedan 1999 har den 27 januari varit en nationell minnesdag och från 2005 har FN

deklarerat dagen som en internationell min-nesdag över Förintelsens offer.

källa: levande historia

Snart kan du se utställning dygnet runt. Du ska enkelt kunna möta kultur när det passar dig genom Utblick på P A Halls Terass.

– Många upplever att de inte har tid att prioritera kulturupplevelser. Utblick gör det lättare. Vi vill att det ska vara enkelt att ta del av kulturen och här blir det ju verkligen det. Man kan inte missa våra utställningar, när man går förbi, säger Marie-Louise Weise, ansvarig producent.

Utställningarnas syfte är att väcka känslor, engagemang och kunskap om den värld vi lever i. Det blir en öppen dörr till en annan verklighet och en inblick i andra delar av världen. Mellan fyra och sex utställningar per år kommer det att bli och den första ut-ställningen öppnar i slutet av januari. Det är bilder av fotografen Joakim Eskildsen under rubriken The Roma Journeys.

UTBLICK – konst i farten

Minnesdag över det som inte får glömmas

Unga möten på museet

Stadsbibliotekets baby drop in besöker Konstmuseets verkstad. Här känner troligtvis lille Fabian i skaparglädje med flera sinnen.

tema grundskolan 11

skolan

I början av nästa år är det dags att välja skola för dig med barn som börjar förskoleklass eller årskurs 7 till hösten. I Borås Stad finns ett stort utbud av grundskolor och flera har särskilda inriktningar. På kommande sidor presenteras Borås Stads 40 grund-skolor.

– Vi arbetar framgångsrikt med bland annat matematik, läsförståelse, elever i behov av särskilt stöd, bedömning för lärande och inte minst it i skolan. Forskning visar att dessa områden är viktiga att fokusera på för att våra barn och unga ska nå de bästa skolresultaten, säger Joakim Cannerfors, områdeschef för kommungemensam förskola och grundskola.

De kommunala grundskolorna i Borås har:• Tillgång till professionella elevhälsoteam med skol-sjuksköterska, skolpsykolog, skolkurator och personal med specialpedagogisk kompetens.• Skolbibliotek bemannade med utbildade biblio-tek arier som hjälper eleverna med informations-sökning.• Studie- och yrkesvägledare.• Tillgång till idrottshallar.• Obligatoriskt elevråd med stort inflytande.

Jämför oss gärnaI mitten av januari 2013 lanserar Borås Stad en tjänst där du kan jämföra olika förskolor, grund-

och gymnasieskolor, och vård- och omsorgsboenden. Du kan till exempel jämföra skolor i ditt närområde innan du bestämmer vilken skola som passar dig bäst. I jämförelsetjänsten kan du se både allmän information, som elevantal och elever med godkänt betyg när de går ut nian, och brukarundersöknings-resultat som till exempel visar hur trygga eleverna känner sig i respektive skola.

Måste jag välja?För att göra skolvalet smidigt för dig som förälder, blir ditt barn anvisad till den skola som ligger när-mast hemmet. Om du och ditt barn är nöjda be-höver inget skolval göras men du kan när som helst under grundskoletiden ansöka om att byta skola.

Även inför årskurs 7 kan ditt barn få en anvisad skola, men då många vill välja högstadie skola själva, skickas en blankett om skolval hem. Sista ansök-ningsdatum för val till grundskolan är i februari, men ansökningstiden kan skilja sig åt mellan skolorna.

sofia cullberg

Grundskolor Borås Stad• 40 grundskolor.• På fyra av grundskolorna finns grundsärskola.• 9 965 elever (läsåret 2012/2013).• 1 363 medarbetare, varav 934 lärare.

Grundsärskola finns på fyra sko-lor i Borås: Fjärding-, Byttorp-, Sjöbo- och Erikslundskolan.

De elever som har en utveck-lingsstörning och inte kommer att klara kunskapskraven i års-kurs 9 i grundskolan har rätt till grundsärskola.

Det finns ytterligare tre särskilda

undervisningsgrupper i Borås Stad för de elever som har be-hov av särskild hjälp. Det rör elever som har en diagnostiserad språkstörning, beteenderelaterad problematik eller andra hinder som gör att de inte klarar den vanliga skolans takt.

• Kommunikationsklass (F-9) som är lokalintegrerad på Boda-skolan. • Sjöhagenskolan (1-9) ligger mellan Sjömarken och Sanda-red.• Funningen resurs (7-9) ligger i Funningen söder om Borås.

Dessutom finns sjukhusun-

dervisning på Södra Älvsborgs sjukhus. Elever i grundskolan, grundsärskolan och gymnasiet som vistas på sjukhus under en längre tid eller som återkommer regelbundet för behandling, får undervisning på sjukhuset.

En skola för alla elever

Välkommen till Borås Stads grundskolor

Byttorpskolan (F-6) Erbjuder en trivsam miljö och en stor skolgård där bara barnens fantasi sätter gränserna.Vi tar in världen i klassrummet och klassrummet ut i världen. Kontakt: 033-35 59 27

Daltorpskolan (F-9) Förutom de vanliga ämnena erbjuder vi fotbolls- och musikal/

showintresserade elever extra satsning i samarbete med IF Elfsborg och Kulturskolan. Kontakt: 033-35 79 72

Kinnarummaskolan (F-6) Är vackert belägen vid Häggåns dalgång och vår natur-sköna skolgård har bland annat motorikbana, fotbollsplan och en egen kulle.

Kontakt: 033-29 12 70

Kristinebergskolan (F-6) En naturnära skola med stor mång-

fald och fokus på barnen och lärandet. Vi har gångavstånd till bibliotek och fritidsgård, goda förbindelser till centrum. Kontakt: 033-35 79 88

Sandaredskolan (F-6) Vi arbetar aktivt med både hälso- och miljöfrågor och genom för varje år flera aktiviteter kring temat hälsa. Kontakt: 033-35 88 39

Sandgärdskolan (7-9) Vi tror inte på lärandet. Vi vet att våra elever lär sig. Vi satsar på våra lärare, så att de kan satsa på våra elever. Nöjda lärare och

elever, och bra slutbetyg är bevis på att vi har lyckats.Kontakt: 033-35 88 24

Sandhultskolan (F-6) Vi tar tillvara varandras kom-petenser och lär eleverna att ta ansvar. Vi satsar på idrott och hälsa, eftersom en hälsosam livs-stil påverkar inlärning.Kontakt: 033-35 53 18

Skolan i Hestra Midgård (F-6) Vi arbetar målmedvetet för våra elevers bästa och är noga med att alltid tillföra glädje och enga-gemang i undervisningen. Kontakt: 033-35 38 02

Klockan är 8.30. Det vilar ett lugn över skolgården på Sandgärdskolan och det är

svårt att tro att det döljer sig 300 elever innanför väggarna på

1970-talsbyggnaden. I lärarrummet däremot är energinivån hög. Rektor Marika Anders-son är mitt uppe i ett samtal. När hon bör-jade på Sandgärdskolan 2009 hade skolan redan goda resultat. Ändå såg hon ganska snart möjlighet till förbättring.

– Utgångspunkten måste alltid vara att

elevens framgång är skolans ansvar och det var inte självklart för alla. När jag kom in i bilden hade vi redan jätteduktiga elever, men alldeles för mycket ansvar låg på eleven, an-svar som borde flyttas upp på lärarnivå.

Marika Andersson har ett otraditionellt ledarskap, något som i början fick blandade reaktioner.

– Jag är inte mycket för Jantelagen, skrat-tar hon men fortsätter i allvarligare ton att många i skolans värld inte gillar att sticka ut.

Hon går mot strömmen och lyfter ständigt fram goda exempel ur personalen. Det kol-legiala lärandet är grunden till Sandgärd-skolans höga måluppfyllelse, tror Marika. Personalen ges tid att utveckla sig inom sitt område. Tillsammans har man många olika kunskaper och när man bjuder på sin expertis lyfts hela arbetslaget.

– Vi satsar på våra lärare, så att de kan satsa på våra elever. Nöjda lärare ger nöjda elever och bra slutbetyg. Det är bevis på att vi lyckats.

väster

Stadsdelsförvaltningen väster redaktör: Sofia Cullberge-post: sofia.cullberg@boras.se facebook.com/stadsdelvaster

N

V Ö

tema grundskolantema grundskolan

Med fullt ansvar för elevens framgång

12

GRUNDSKOLOR I VÄSTER

Skördefest naturligtvis!

Daltorpskolan har gjort i ordning lokaler till eleverna, för att ge dem ett utrymme där de kan spela spel, läsa och umgås. Fritidspeda-gogen Camilla Nilsson såg möjligheterna att använda de tomma lokalerna, som förut varit skyddsrum, till fritidslokaler när Götaskolan stängde och mer plats behövdes

På Hestra Midgårdskolans fritids arbetar man för att barnen ska bli mer delaktiga i beslut och aktiviteter för att öka kreativi-teten och lusten att lära. Man arbetar även för att grundskolan, fritidsverksamheten och förskolan ska komplettera varandra ännu bättre. Rektor Ingela Altinell berät-tar att fritids ofta får följa de förändringar som sker i skolan, men att man nu valt att göra tvärtom. Genom att införa det nya arbetssättet på fritidshemmen, hoppas man kunna höja nivån på skolundervisningen och underlätta för eleverna att nå sina mål

Bild

: AN

NA

SIG

GE

Fritids leder när Hestra höjer nivån

Fräscht för flera

Varje år ordnar Kinnarummaskolan skör-defest för elever, föräldrar och lärare för att eleverna praktiskt ska få använda de kun-skaper de lärt sig i skolan. Läraren Chris-tina Tillmar säger att det är ett trevligt sätt att träffa föräldrarna på, samtidigt som de får en god inblick i skolans verksamhet.

Skolan har ett trädgårdsland med bland annat potatis och majs samt bärbuskar. Under skördefesten hjälps man åt att sköta landet, går tipspromenad och ordnar med minimarknad där eleverna säljer potatis, saft och annat som de har tillverkat eller odlat.

tema grundskolan 13

Med fullt ansvar för elevens framgång

Sjömarkenskolan (F-6) Vi jobbar enligt hjärta-hjärna-hand: hjärta - vi värnar om varandra, hjärna - vi vill ge alla sinnen förutsättningar att stimuleras, hand - vi skapar inlärning via praktisk tillämp-ning och fysiska aktiviteter. Kontakt: 033-35 88 48

Svaneholmskolan (F-5)Vi satsar mycket på trygghet och trivsel och ordnar många aktiviteter kring elevernas hälsa, bland annat har vi en årlig hälsovecka. Kontakt: 033-29 12 70

Svedjeskolan (F-6) Vårt sätt att arbeta för nära relationer med eleverna och god uppföljning av elevernas kunskapsresultat har lett till att ännu fler elever nu når sina mål! Kontakt: 033-35 53 06

Särlaskolan (F-9) Elever i åk 7-9 kan välja mellan vår ma/no-inriktning och vår engelskinriktning. Tack vare vår it-satsning får våra högstadie-elever tillgång till egen bärbar dator. De yngre åldrarna samverkar med Kulturskolan. Kontakt: 033-35 80 74

Viskaforsskolan (F-9) Med eleven i fokus erbjuder vi en utbildning bland engagera-de, duktiga och målinriktade lärare samt ett aktivt elevråd som ständigt arbetar med frågor som rör elevinflytande i undervisningen.Kontakt: 033-35 88 03 eller 033-35 78 10

Hon tycker att skolan är i fas med det nya sättet att tänka. Utifrån handlingsplanen ”Morgondagens lärande” får personalen nu verktyg för hur man kan jobba med it som lärande. När alla lärare satt sig in i processen fick skolans elever tillgång till egna datorer.

Förutom den it-stödda undervisningen jobbar man under devisen Two stars and a wish:

– I de skriftliga omdömena lyfter vi fram två saker som eleven är bra på och en sak som eleven ska känna sig utmanad att utveckla,

säger samordnaren Marie Lövgren.När alla reser sig för att gå avbryter samord-

naren Susanne Frostenäs:– Vi som är vana att sätta betyg samverkar

med de lärare som ska sätta betyg för åk 6 så att vi får en liknande syn på betygsättningen.

Detta är ett till exempel där lärarutbytet kommer eleverna till gagn! Bra, eller hur?

sofia cullberg• Vill du veta mer, kontakta Marika Anders-

son, rektor på Sandgärdskolan, 033-35 88 27, marika.andersson@boras.se.

Bild: sofia cullberg

öster

Stadsdelsförvaltningen östertillfällig redaktör: Göran Carlssone-post: goran.carlsson@boras.se boras.se/stadsdeloster

tema grundskolantema grundskolan14

Stoj och stök, stim och hög ljudnivå? Inte på Kerstinsgården i Dalsjöfors. Här finns Borås enda förskola och skola som arbetar åldersintegrerat med barn mellan fyra och nio år. – Med blandade åldrar blir klimatet mjukt, barnen behöver inte tävla med varandra. Alla kan vara duktiga på något, säger Birgitta Engholm, fritidspedagog på avdelning Blå.

Blandade åldrar ger lugn miljö

Bild

: AN

NA

SIG

GE

Pilotprojekt med datorer i skolan

I Stadsdelsförvaltningen Öster läser alla elever från och med förekoleklass engel-ska och i dagarna startas ett projekt som kombinerar matematik och engelska på Myråsskolan. Med hjälp av läsplattor ar-betar eleverna med matematik-appar på engelska. Samtidigt som eleverna befäster sina matematikkunskaper så skaffar de sig grunder i det engelska språket. Tanken är att leka fram matematik och få engelska som en bonuseffekt.

I projektet sker undervisningen på ett helt nytt sätt där eleverna når en djupare kunskapsnivå och höjer måluppfyllelsen. De tekniska hjälpmedlen ska vara ett hjälp-medel för hitta fler metoder för lärande. Man ska inte heller förringa att skolarbetet blir mer lustfyllt för eleverna.

BFL – ett sätt att veta var du ärInom Stadsdelsförvaltningen Östers skolor tillämpas BFL, bedömning för lärande, vilket är ett förhållningssätt som genomsyrar all pedagogisk verksamhet. Målet för BFL-arbete är att eleverna ska veta var de befinner sig i förhållande till kunskapskraven i skolans alla ämnen och att de själva kan se vad de kan göra för att nå dessa kunskapskrav och helst nå ännu längre. De ska vara ägare av sin kunskap!

En viktig del i bedömning för lärande är att använda elevens egen förmåga att värdera sitt eget och sina kamraters arbete.

Läsplatta + matte = engelskakunskap

På Gånghesterskolan inför Stadsdelsför-valtningen Öster ett pilotprojekt med en dator till varje elev. Målet är att med hjälp av IKT (informations- och kommunika-tionsteknik) utveckla undervisningen och främja ett effektivt och allsidigt lärande.

– Läroplanen betonar elevers kommu-nikativa förmåga och att de är aktiva i sitt lärande, säger rektor Lena Sundbaum. I en sådan lärprocess är datorn ett fantastiskt hjälpmedel.

Årskurs 4 på Gånghesterskolan är en av tre klasser i Stadsdelsförvaltningen Öster som deltar i projektet.

– Datorn förbättrar inte undervisningen automatiskt. Tanken är att vi ska utforska möjliga arbetsformer och att satsningen sedan på sikt kan utökas till fler skolor.

tema grundskolantema grundskolan 15

Lågmäld klassisk musik strömmar ur en cd-spelare på

Kerstingården. Tända värmeljus brinner med klar låga vid borden

där barnen sitter och läser. De små bläddrar i bilderböcker. En äldre pojke är djupt försjunken i en äventyrsbok.

– Så här börjar vi dagen varje dag. Det är vik-tigt att lära sig hitta lugnet. Det har de nytta av i andra sammanhang, att kunna varva ner, säger Andrea Atterström, som är grundskollärare.

I 20 år har Kerstinsgården jobbat åldersinte-grerat. Fördelarna är många.

– Klimatet är en sak. En annan är att barnen lär av varandra. Sitter ett större barn och lju-dar i en bok väcks nyfikenheten på att lära för det mindre barnet, säger Andrea Atterström.

Ytterligare en är att arbetslaget har förmånen att följa barnen över en längre tid.

– Vi har fyra, fem år på oss att bygga rela-tioner. Och övergången från förskola till skola blir väldigt smidig. De är ju kvar i samma grupp, i samma lokaler, säger förskollärare Helena Ahlstedt.

På Kerstinsgården finns fyra åldersblandade avdelningar. Förskole- och fritidstid är det åldersblandat som gäller och under skoltid arbetar de tillsammans tre förmiddagar i veck-an. Skolbarnen är sedan med sina jämnåriga resten av undervisningstiden.

– Egentligen skulle vi vilja ha barnen sam-lade på förmiddagen alla dagar i veckan och det hoppas vi på inför nästa år, säger Helena Ahlstedt.

Barnen förbereder sig på att gå till skolskogen. De turas gruppvis om att passera kapprum-met. De äldre hjälper de yngre med överdrags-byxor och att hitta borttappade vantar.

– Det här är värdegrundsarbete i praktiken. De är fantastiskt duktiga på att bistå varandra, visa hänsyn och omtanke. Och det är väl såna människor vi vill ha i vårt samhälle? säger He-lena Ahlstedt.

monica carlsson• Vill du veta mer kontakta Helena Ahlstedt

eller Birgitta Engholm, 033-35 87 43.

Målsrydskolan (F–6) Idrott och hälsa.Kontakt: Kerstin Koivisto 0721-60 05 17

Dannikeskolan (F–6)Läsprofil.Kontakt: Kerstin Koivisto 0721-60 05 17.

Bodaskolan (F–9) Kunskap, kreativitet, glädje och framtidstro, mångfald, trygghet och engagemang får elever att växa.Kontakt: Marika Andersson (7–9),0768-88 79 07,Per-Olof Löfgren (F–6) 0768-88 71 94.

Dalsjöskolan (4–9) Entreprenöriellt lärande och hållbar livsstil.Kontakt: Marianne Johans-son (7–9), 0768-88 8701,Julio García Atterström (4–6) 0768-88 87 25.

Ekarängskolan (F–6) Kunskap, kreativitet och kulturKontakt: Henrik Almér 070-455 81 01.

Fjärdingskolan (F–6) Mångfald med kultur – tradi-tioner – musik, med inter-nationell prägel.Kontakt: Per Kettisen 0768-88 38 17Per Sjöstrand 0768-88 58 85.

Gånghesterskolan (F–6) Eleven i centrum: kunskap, kultur, kamratskap.Kontakt: Lena Sundbaum 0766-23 07 52.

Kerstinsgården (F–3) Samverkan mellan olika pedagogiska traditioner från fyra verksamheter.Kontakt: Marita Nertby 0768-88 87 42.

Myråskolan (F–6) Natur – rörelse – musik.Kontakt: Bo Alvhage 0768-88 39 24,

Fia Näsström 0766-23 06 19Kerstin Götesson 0704-55 39 10.

Rångedalaskolan (F–6) Läsprofil.Kontakt: Katarina Thur 0766-23 07 59.

Äsperedskolan (F–6)Idrott och hälsoprofil.Kontakt: Katarina Thur 0766-23 07 59.

Aplaredskolan (F–6)Naturskola.Kontakt: Katarina Thur 0766-23 07 59.

Trandaredskolan (F–6) Hälsofrämjande skola.Kontakt: Kristina Verdier 0768-88 80 92.

Tummarpsskolan (F–3) Kunskap-försåelse-tillåtande klimat-inflytande-förväntning-ar-struktur går hand i hand. Kontakt: Julio García Atter-ström 0768-88 87 25.

GRUNDSKOLOR I ÖSTER

N

V Ö

På Erikslundskolan myllrar det av människor i alla åldrar

och variationen är stor när det kommer till kulturell och etnisk

bakgrund. Skolan har elever från sex till femton år och där finns grundsärskola för elever på högstadiet. På en vägg hänger skyl-tar med ordet ”Välkommen” på 19 språk. Det är alla språk som finns representerade på F-6.

– Vi har en stor mångfald på vår skola och det är vi stolta över, säger rektor Sofia Kivi-harju.

Denna termin anländer en ny elev till Erikslundskolan ungefär varannan vecka.

Eleverna i klasserna är vana vid att få nya klasskamrater ofta och inte sällan kommer det barn som är helt nyanlända till Sverige. Sedan ett drygt år tillbaka är målet att nyan-lända barn ska komma till en vanlig skolklass så snart som möjligt. Detta för att forskning visat att barnen lär sig språket bättre än om de först placeras i så kallad förberedelseklass. Men detta ställer så klart andra krav på peda-gogerna och på undervisningen. Och det är inte lätt alla gånger.

– Vi har lärt oss att hantera olika språkvärldar, berättar Catarina Carlén, arbetslagsledare på Erikslundskolan, och förtydligar:

– Beroende på vem jag pratar med så använder jag vanlig svenska, ett förenklat ”barnspråk”, kroppsspråk eller så ritar jag och visar bilder.

Som stöd finns personal från Borås Stads organisation Centrum för lärande. De bistår med språkstöd. En del av de nyanlända elev-erna har fått möjlighet att låna en läsplatta av skolan. En elev som inte kan svenska och

som ska skriva ett prov, kan med hjälp av läsplattan översätta provet till sitt hemspråk, svara på frågorna och sedan översätta svaren till svenska.

Men alla elever behöver inte lära sig ett nytt modersmål. För att hjälpa skolans alla elever till utveckling och stimulans har Eriks-lundskolan satsat på fyra olika profiler. Elever kan välja mellan idrott, sång/musik, teater/drama och naturorienterande ämnen (NO). Idrottsprofilen är inriktad på hockey, tennis, friidrott och simning och det finns nära samarbeten med flera idrottsklubbar. Det är idag ett sjuttiotal elever som valt en profil, och det finns en och annan elev som kommit långväga ifrån för att gå just idrotts-profilen.

– Vi tror helt enkelt på mångfald på flera plan, avslutar rektor Sofia Kiviharju.

elisabeth eliason• Vill du veta mer, kontakta

rektor Sofia Kiviharju, 033-35 80 20 eller sofia.kiviharju@boras.se.

norr

N

V Ö

Stadsdelsförvaltningen norrredaktör: Elisabeth Eliason e-post: elisabet.eliasson@boras.se facebook.com/stadsdelnorr

tema grundskolantema grundskolan

Mångfalden gör skolan

16

Bild

: AN

NA

SIG

GE

Elever i Bergdalskolans och Engelbrektskol ans förskoleklasser lär sig att skriva sig till läsning. Pedagogiken är inspi-rerad av den norske pedagogen Arne Trage-ton som menar att för mycket av barnens kraft går åt till att forma bokstäverna.

Med hjälp av datorn kan barnen istället lägga all kraft på att ljuda fram bokstäverna. Första lektionerna handlar om att barnen två och två skriver ett papper fullt av bok-stäver. Sedan ringar de in bokstäverna de kan och räknar ihop hur många de hittat.

Därefter handlar det om att skriva ord, meningar, göra sina egna alfabetsbilder och slutligen egna sagor. Motoriken tränas då de alltid ritar bilder till. Tanken är att när de börjar skolan ska de fortsätta utveckla sitt skrivande på detta sätt.

FRIDA HAGLUND, KLASS 5A, BREDAREDSKOLANVad är det bästa med Bredaredskolan?

– Skolan är inte så jättestor så man känner dom flesta och vet vad alla heter. Man kan umgås med alla i olika åldrar. Vi har en fin miljö och jättegod mat!Finns det något som är mindre bra?

– Att vi inte har kvar samma lärare så länge, så man hinner inte lära känna dom så bra.

Lärande entrepre-nörer i Fristad

Skriv, skriv, skriv – tills du kan läsa

Ditt barn är unikt. Av den anledningen satsar Fristadskolan på något som kallas för entreprenöriellt lärande.

Det handlar om att utbilda eleverna till att vara ansvarstagande, företagsamma och motiverade. För att det ska fungera behöver de också få god självkännedom och lära sig att respektera olikheter.

Alla lärare på Fristadskolan har utbildats i entreprenöriellt lärande. De är måna om att varje elev ska få en bra chans att utvecklas och få nya kunskaper på det sätt som passar för just ditt barn.

tema grundskolan 17

Asklandaskolan (F-6)– har en egen skolskog med samlingsplats för utelektioner. Skolan byggdes om för ett par år sen och nu har varje klass egen ingång och kapprum.Kontakt: 033-35 87 87

Bergdalskolan (F-6)– satsar på kultur och it i skolan. Ligger i centrum, men är under ombyggnad och finns detta läsår i Vuxenskolans lokaler på Klinikvägen.Kontakt: 033-35 88 71

Borgstenaskolan (F-6)– har en fin matteskolgård som hjälper eleven att förstå hur matematiken finns i vardagliga ting. Kontakt: 033-26 33 75

Bredaredskolan (F-6)– den lilla skolan med de stora möjligheterna till kunskap, trygghet och trivsel. Har nära till naturen vilket gör att eleverna ofta är ute i skog och mark.Kontakt: 033-24 52 13

Engelbrektskolan (F-9)– är en skola för alla med kunskapen i cen-trum. Har en modern idrottshall och nära

till både centrum och grönområden. Kontakt: 033-35 79 97

Fristadskolan (7-9)– jobbar med entreprenöriellt lärande, alltså att eleverna uppmuntras till att utvecklas och lära sig nya saker på sitt eget sätt. Fristads Musikskola finns som komplement till den vanliga skolan. Alla som spelar får vara med i orkester eller ensemble. Kontakt: 033-35 85 60

Gula skolan (F-6)– satsar på en miljö där alla stimuleras att ta eget ansvar och få inflytande över sitt lärande. Har också en matematikskolgård.Kontakt: 033-35 87 03

Sjöboskolan (F-6)– har en kulturprofil som bland annat inne-bär ett ”kulår” för alla elever i årskurs 1. Efter sju år på Sjöboskolan har samtliga elever besökt alla museer i hela Borås. Kontakt: 033-35 80 40

Sparsörskolan (F-6)– tror på alla barns vilja att utvecklas och jobbar för att alla elever ska lyckas i skolan. Kontakt: 033-35 89 45

GRUNDSKOLOR I NORR

Zahra Hasanzade, Zeinab Najafi, Rebecca Weinemo och Sami Khaledi i 7B.

Bild

: bo

hagl

und

18

lättläst

Här hittar du lättlästa, korta sammanfattningar av några artiklar i såklartborås. Fler lättlästa notiser finns på boras.se/lattlast –> nyheter.

Borås satsar på skolani budgeten för 2013Skolan och förskolan får den största satsningeni Borås Stads budget för 2013.Budgeten är kommunens planför hur pengarna ska användas nästa år.

De extra pengarna till skolanska i första hand satsas på de yngre barnen.Det ska också bli mer personal i förskolan.Kommunen satsar också pengar på att bygga om skoloroch att bygga 25 nya förskoleavdelningarunder åren 2013 och 2014.

Grundskolorna är kommunens största verksamhetoch kostar tillsammans över en miljard kronor.Alla förskolorna kostar tillsammans över en halv miljard.Äldreomsorgen är också en stor verksamhetoch väntas kosta en miljard kronor 2013.

Sidan 4–5

Stadsteaterns nya chefheter Monica WilderothBorås Stadsteater har fått en ny chef.Hon heter Monica Wilderoth.Hon är skådespelare och författare,men nu ska hon först och främstägna sig åt att vara chef.Hon vill att teatern ska vara viktig för boråsarnaoch att teatern ska ta upp aktuella frågor i samhället.

Sidan 8–9

Galleri U på konstmuseetvisar konst för ungaPå Borås konstmuseum finns Galleri U.Galleri U har utställningar för barn och ungaoch ger unga konstnärer chansenatt få visa upp sin konst.På museet tror man att konst gör oss gladare och klokareoch hjälper oss att förstå vår omvärld.

Sidan 10

Du kan välja skolaför ditt barnNär ditt barn ska börja förskoleklasseller börja årskurs sju i grundskolankan du välja vilken skoladitt barn ska gå i.Om du inte själv väljer en skolafår ditt barn gå i skolan som är närmast hemmet.Men om ditt barn inte trivs i skolankan du när som helst ansöka om att byta skola.

Sidan 11–17

Visionen hjälper oss hittadet som är viktigt i livet– För att människorna ska må brabehöver vi en bra miljö.Det säger Marie Persson.Hon ska leda Borås Stads arbetemed att införa visionen Borås 2025.En vision är som en bildav hur man vill att det ska bli.Visionen för Borås ska hjälpa oss hitta tillbakatill det som är riktigt viktigt i livet:familj, vänner, andra människor.

Sidan 20

Barnen fick röstai lekplatsvaletDet har varit ett val i Borås.Barn som är mellan sex och tolv århar fått rösta om en ny lekplats i Stadsparken.Det har varit som ett riktigt valmed valsedlar och med valbås i barnstorlek.Barnen hade tre förslag till lekplats att välja på.Den lekplats som de valdeska byggas i Stadsparken nästa år.

Sidan 2

Bryggaregatan har blivitbättre för cyklisterBryggaregatan har blivit ombyggdför att det ska vara lättare att cyklamellan Borås centrum och stadens södra delar.Nu finns där tydlig gångbana och cykelbana.Gatan har också blivit trevligaremed ny belysning, och en rad av träd.

Sidan 3

Träning i vatten är braför både unga och gamlaTräning i vatten är bra för alla.I Borås sim-arena finns ett par banordär vattnet bara är drygt en meter djupt.Där kan man gå och springa i vattnet.Den delen av bassängenkallas för Inez-hyllan.

På Inez-hyllan tränar både elit-idrottareoch gamla personer med till exempel ryggproblem.De tycker också det är trevligt att träffa vännersom också tränar i bassängen.

Sidan 6–7

korsord

© Ulf Thorén

2012

KAN DIALOG

LEDATILL

VÄRMER I STUGAN

GÖR SIMMAREFRÅN STARTPALL

GÖR VOLVO SINA ÅKPÅ BANA I HEDARED

DJUR-PARKENI VÅRSTAD

LERADU KANFAST-NA I

FRAMÅTANDA

KAN BILHAMNA INEDRE

BOTTEN

STARTA MATCHI ISHOCKEY

SKALDESTYCKEHUND-GODIS

GEPARD

ÄRTIG

KRON-BLOM

VAR DET

HÄLSARPÅ

BESÖKSAV

TESSAN

GRUND-ÄMNE

SPYDIG-HET FÖDER

KON IVINTER

FAR-TYGS-STOM-

ME

GÄRDE

BETECKNAR HEKTAR

NUME-RA GAL-LERIA

RUMFÖR

ARTIST

FOLK-TOMT

BOR PÅBALKAN

JOBB IGRUPP KONT-

ROLLFÖR-BUNDET

KANVÄLLAUT URETNA

SÖKAGULDI ÅAR

MELLANVÄGOCHDIKE

TELE-FON-TRÅD

DYRBARSTORDAGS-

TIDNING

STRÖM-BRY-TARESIM-

FÅGELNVÄXERGÄRNAVID Å

Ö IBOTTEN-HAVET

FOLK-LIG ME-

LODI

AND-FÅGEL

STAD IANDA-LUSIEN

TUMULTBOSTON-TERRIER

SPÄNS-TIGT

KVINNO-NAMN

TILL-SÄTTA

SKRA-PA AVRÄDD-HÅGAT

LÄTT ATT TUGGA

DET KAN ILLU-TIONISTEN

FETFISK

VIRÖKER

BLID-VÄDERHUD-

SKRÅMA

GRO-TESK

SKYFF-LADE

KOL OM-BORD

STYCKA

ENTU-SIASM

FINAREKLÄDER

TORD-MULE

HUVUD-STADI PERU

GÅRD-FARI-HAND-LARE

SÄTTERVI PÅ

KROKEN

ROTMOSOCH

FLÄSK-LÄGGTRAK-

TENSDAGS-TID-NING

TYP AVRODD-

BÅT

DE GEROSS

DRAMA-TIK

DET KANPRESS-FOTO-GRAF

RODDBÅTHÖRS

VANLIGMYGGA

YTT-RADE

AVSTÅFRÅNATT

PLÅGA

NÖJEN

FORUMFÖR Å-SIKTER

SKYDDAN-DE GAS-LAGER

ÖVER OSS

MAJPÅ

MALÖ

GIVITSIG AV

Skicka in din lösning och svar på frågan till Såklart Borås 501 80 Borås senast 15 januari så har du chans att vinna ett litet men trevligt pris.

Vad tyckte du bäst om att läsa i det här num-ret av Såklart Borås?

NamnGatuadressPostadress

tre

vinn

are

från

hös

tnum

ret:

Mag

nus B

ergq

vist,

Lai

la S

tran

dber

g oc

h M

argi

t Hed

berg

.

19

såbraborås

Borås vision för 2025 genomsyras av tre perspektiv: social, ekonomisk och eko-logisk hållbarhet. Det är komplicerade begrepp och det där ordet hållbarhet betyder för de flesta människor något

helt annat än vad det gör i det här sammanhanget. Så vad menar vi egentligen när vi snackar om hållbarhet? – Det är inte så himla märkvärdigt egentligen. Det handlar bara

om att vi ska hitta tillbaka till det som verkligen är viktigt i livet, förklarar Marie Persson.

Hon är hållbarhetsstrateg på Borås Stad och arbetar med att sam-ordna de insatser som ska förverkliga visionen.

Under många år har ekonomin varit dominerande för utveck-lingen inte bara i Borås och Sverige, utan i hela västvärlden. Även i fortsättningen måste ekonomin fungera men den får aldrig över-skugga de andra dimensionerna som handlar om hur människan och miljön mår.

– Ekonomin är ett styrmedel, inte ett mål i sig. Målet är att män-

niskan ska må bra och då behöver vi också en miljö som mår bra, säger Marie Persson.

Det här innebär en stor utmaning. I många situationer krävs ett helt nytt sätt att tänka, för traditionellt har man fokuserat på en sak i taget: ekonomi, miljö eller människa. Och för det mesta har en god ekonomi varit målet – ett viktigt mål visserligen men inte allena saliggörande, menar Marie Persson.

– Eftersom ekonomin har fått råda så länge har vi nästan glömt bort vad som är betydelsefullt: familj, vänner, andra människor. Vi är födda till att interagera med varandra, säger hon.

Den vision som Borås Stad har tagit fram ska hjälpa oss att hitta tillbaka till dessa enkla, grundläggande värderingar. Möten mellan människor är ett mycket viktigt inslag i visionen, liksom omtanken om miljön.

– Vi måste börja göra skillnad på riktigt nu, vi kan inte bara prata om det. Om vi inte börjar leva på ett nytt sätt lämnar vi en spring-nota till våra barn, och när den ska betalas har den vuxit flera gånger om, säger Marie Persson.

annika klemming

DET VIKTIGA I LIVETVisionen Borås 2025 är både omfattande och utmanande. Men den är allt annat än krånglig. Människan ska leva gott i en miljö som mår bra. Vägen dit kantas av en mängd konkreta beslut och handlingar där ekonomi är ett medel snarare än ett mål.

Bild: IDA BROGREN