folkbildning.net

en antologi om folkbildningen och det flexibla lrandet

tredje reviderade upplagan

S R T RY C K

Folkbildningsrdet (fbr)Nationellt centrum fr flexibelt lrande (cfl)

November 2006

10 folkbildning.net

MtetFolkbildningens klassiska pedagogiska ledstjrna r mtet, det godasamtalet och dialogen mellan jmlikar, oavsett om det sker i det fysiskarummet eller p ntet. I tre kapitel utvecklas hr resonemang runt detmtesbaserade lrandets pedagogik och praktik.

Mtets renssans, av Lars-Erik Axelsson, presenterar tv modeller frdistansstudier/flexibelt lrande: den individuella, med sitt ursprung ibrevskoleinstitutens distansstudier, och den mtesbaserade medursprung inom folkbildning och hgskolans kollaborativa studieformer.Frdelarna med ett mtesbaserat lrande lyfts fram nr det gller bl.a.deltagarinflytande, mngfald av arbetsformer, kunskapskvalitet och somdemokratisk arbetsform fr kollektiv handling inom ideella organisatio-ner etc.

Att skapa det goda mtet, av Ingemar Svensson, beskriver hur mtes-baserat lrande bygger p sociala processer och en aktiv, nrvarande ochtillgnglig kursledare, som snabbt ger svar p deltagarnas frgor. Dethandlar bde om att vara seris i kunskapsbygget och att kunna umgsoch prata strunt med deltagarna i caft. P s stt kan tillit och engage-mang byggas upp fr att bidra till kunskapsprocessen. Flexibla studierkrver ocks mer flexibla arbetsformer fr pedagogerna och hr mste enskicklig ledning ge fria arbetsformer, bde i rum och tid.

Frsta mtet, av Kiki Bodin, betonar vikten av god planering fr enframgngsrik kurs eller cirkel. Ju mer distansmoment en kurs innehller,desto viktigare r det med god framfrhllning. Frfattaren gr ocks ennoggrann genomgng av dfu (DeltagarFormulerad Utvrdering) somhjlpmedel fr deltagarinflytande i utvrdering och planering av kursen.Betydelsen av att formulera spelregler eller deltagarkontrakt p ntetbetonas och exemplifieras och slutligen bifogas en checklista fr plane-ring och kursstart.

Ntburna distansstudier har lnge stpts i sjlvstudiernas och ensamarbetets form. Bilden av den flitige hermodsstuderandesom sitter vid sitt skrivbord i glesbygden och svarar p kursbrevetsinsndningsuppgifter, drjer kvar p nthinnan. Kanske hade den bildensitt berttigande i postens och brevstudiernas tid, men knappast i Inter-nets och ntverkens tid. Numera finns de tekniska mjligheterna attskapa goda kommunikativa rum fr olika typer av samarbete och samtalp ntet.

Fr folkbildare r det mtesbaserade lrandet ngot av sjlva krnan ifolkhgskolornas och studiefrbundens verksamhet. Det r nrmast ensjlvklarhet att deltagaren inte bara lr sig av cirkelledaren/lraren ochstudiematerialet utan ocks till stor del av och med sina studiekamrater.I mtet med andra kar chansen fr att man fr formulera sina frgoroch prva sina ider mot andras uppfattningar, tolkningar och vrder-ingar och att hllbarheten i de egna iderna prvas. Speciellt betydelse-fullt r detta nr kunskapsmlet inte bara r att inhmta, memorera ochterge kunskap fr en examinator, utan ocks att kunna omstta ochtillmpa kunskaper i nya situationer och lsa problem i verkligheten.Samtalet, bde i fysiska mten och p ntet, r drfr fundamentalt i lr-processen; ett samtal som kan fras i olika konstellationer: parvis,gruppvis eller klassvis och ven med externa aktrer utanfr kursen,allt efter mne och behov.

folkbildning.net 11

Mtets renssans!

av Lars-Erik Axelsson

Men i debatten om flexibla studieformer och distanspedagogik r intemtet och samtalet ngon sjlvklarhet, inte ens bland folkbildare. Tvrt-om, fr mnga r studier p distans liktydigt med ensamarbete och sjlv-studier vid datorn. Och ser vi p den pedagogiska debatten och prakti-ken s har det utkristalliserats tv diskurser eller pedagogiska model-ler fr ntburna distansstudier. Dels den individuella modellen, frknip-pad med kontinuerlig antagning, ensamarbete, webbdesignade kurspaketoch med sitt historiska ursprung i brevskoleinstituten. Dels den grupp-relaterade och mtesbaserade modellen, frknippad med sammanhllnagrupper, mer processtnkande och med sitt ursprung i folkbildningenoch hgskolan.

Betoningen p en grupprelaterad studieform delar folkbildningen i dagmed mnga andra pedagoger inom hgskolan och vuxenutbildningensom utgr frn dialog och samarbetslrande som kunskapsbyggets fun-dament. Det finns mnga akademiska fretrdare som arbetar medsamarbetslrande t.ex. virtuella seminarier och problembaserad undervis-ning (Dahlen/Hudner, Slj, Dysthe, Fhraeus, OLC-gruppen i Gte-borg). Skillnaden mellan de som fresprkar individuella respektivemer mtesbaserade distansstudieformer gr drfr inte mellan de olikautbildningsanordnarna utan tvrs igenom vuxenutbildnings- ochhgskolevrden.

Tradition och frnyelseFolkbildningens sjlvklara studieform, sedan det historiska ursprunget iindustrialismens folkrrelser, har varit det demokratiska mtet ochgemenskapen i en idburen organisation. De mtesbaserade cirkelstudi-er och de folkbibliotek som vxte fram fr att svara mot folkrrelsernasbehov av studier och bildning, stod i opposition till den etablerademaktstrukturen och de statliga skolornas frmedlingspedagogik ett

Mtets renssans!

12 folkbildning.net

1. Dahlen/Hudner: Det virtuella seminariet, : Uppsala universitet, Institu-tionen fr lrarutbildning. s. ff.2. OLC = OnlineLearningCommunity, en forskargrupp i Gteborg (Carln,Jobring m.fl.) som arbetar med lrgemenskaper utifrn PBL-metodiken, bl.a. isamarbete med landets kooperativa rdgivare.

statligt skolvsende som utbildade en smal samhllselit, som per defini-tion uteslt de breda folklagren frn det hgre skolvsendet, boklig bild-ning och studier.

Folkbildningen innebar istllet en mobilisering av gemensamma in-tressen och kunskapsbehov underifrn, som skulle leda till en egen kun-skapsbildning och slutligen praktisk handling fr samhllsfrndring.Det formades ett folkbildningsideal med det folkliga mtet p jmstlldgrund som pedagogiskt ideal. Likar skulle mtas i samtal med varandra,diskutera sina gemensamma intressen, lsa bcker, lyssna p frelsare,men ocks lra av varandras erfarenheter och i det stora hela bilda sig fratt kunna pverka och frndra sina livsvillkor och samhllet.

De idealen har verlevt in i modern tid och integrerats in i folkbild-ningens anvndning av ntburna studier; som kan vara allt frn hel-distans utan fysiska mten till olika kombinationer av nrtrffar ochdistansinslag. dukom-projekten i mitten av -talet, som syftade till attfrmja ntburna distansstudier inom utbildningsvsendet, kom att bliavsparken fr folkbildningens frsk med it-stdda distansstudier istrre omfattning. Genom tillkomsten av Folkbildningsntet, som engemensam plattform och server fr folkbildningen, fick man samtidigten ekonomiskt hllbar teknisk plattform fr kommunikation och kurs-verksamhet. Och redan frn starten kom den pedagogiska utvecklingenoch diskussionen bland de frsta pionjrerna att domineras av tanken pmtet och dialogen som det vsentliga i distanskommunikationen. Detblev ocks naturligt att integrera distansstudierna som en del av det tota-la kursutbudet dvs dual mode. Kurserna blev ocks mer hantverks-mssiga till sin karaktr genom att kursledaren sjlv svarade fr en stordel av kursmaterialet och kursdesignen.

Men vid starten var det mnga folkbildare som starkt betvivlade folk-bildningens frenlighet med distansstudier: Inte kan man vl frena det

Mtets renssans!

folkbildning.net 13

3. Brevskoleinstituten, SSV (Statens skola fr vuxna) ch de nya e-learningsfreta-gen valde en storskalig massproduktion av distansstudier s.k. singel mode, dvsde satsade enbart p distansstudier medan folkbildningen, komvux och universite-ten i slutet av 90-talet satsade p dual mode, dvs att kombinera och integreradistansstudier som en del i och tillsammans med det vriga kursutbudet.

levande samtalet och dialogen med att var och en sitter drhemma ochskriver p en dator? Oreflekterat utgick man d ofta frn Hermodsklassiska sjlvstudier, som sjlva normen fr vad distansstudier skulleoch kunde vara. Det tvivlet r ingalunda undanrjt, men tack och lov harvi kommit en bit p vg i dag. Numera fokuseras den pedagogiska debat-ten inte s mycket p frgan om utan snarare p hur det r mjligt,dvs mer p hur metodik och pedagogik inom det mtesbaserade lran-det med moderna verktyg kan utvecklas och frfinas, vilket lovar gott frframtiden.

Individuell eller mtesbaserad studieformLt oss jmfra de tv pedagogiska modellerna fr ntburna studier vitalade om tidigare (nsta sida). Skissen r naturligtvis frenklad och blirinte helt rttvisande, men kan nd ge en bild av de viktigaste skillna-derna.

Den individuella modellen har sitt ursprung i de gamla brevskole-instituten (Hermods, Brevskolan etc) och Statens skola fr vuxna (ssv)och praktiseras idag av vuxenutbildare, hgskolor och olika e-learnings-fretag. Fokus ligger p att alla ska kunna studera p sina villkor, oavsetthinder i form av lnga resor, yrke, frsrjningsbrda etc. Fr att n dit-hn har man valt en extrem individualisering av studierna, s att var ochen ska kunna studera p sin plats, under sin tid och i sitt tempo. Denbygger ofta p storskalig produktion av frdiga webbaserade kurspaketutifrn statliga kursplaner. Brev och lrobcker har byggts in i datornoch var och en studerar i sin takt, vilket naturligtvis rationaliserar bortkamraterna ur lrprocessen och frsvrar grupprelaterade former avlrande.

Den mtesbaserade modellen bygger p folkbildningens klassiskaidarv: fritt och frivilligt bildningsarbete, mobilisering underifrn,utan statliga pbud eller centraliserade kursplaner och mer smskalig ochhantverksmssig till sin karaktr, med stor frihet i arbetsstt och val avmetodik. Hr ses dialog och samtal som pedagogiskt viktiga lrproces-ser fr att bygga kunskap bde individuellt och kollektivt. Vi ska g ige-nom frdelarna med denna modell lite lngre fram.

Mtets renssans!

14 folkbildning.net

Om vi ser p modellernas frankring i pedagogisk teori/inlrnings-teori, s anknyter den mtesbaserade modellen naturligt till konstrukti-vistisk och sociokulturell pedagogisk teori inom hgskolor och universi-tet, medan den individuella mer vilar p ett kognitivt eller behavioristisktsynstt (och ocks anvnder sig av lrstilsanalyser utifrn populariseradern om hjrnans funktionsstt). Konstruktivistisk/sociokulturell teoriser i frsta hand lrandet som en social och kulturell process, som byg-

Mtets renssans!

folkbildning.net 15

Individuell studieform Mtesbaserad studieformPedagogisk huvudlinje Kontinuerlig antagning Sammanhllen grupp

Historiska rtter? Hermods, SSV-skolorna Folkbildningen, vissa

hgskolor

Historisk maktaspekt Statliga kursplaner, Kunskapsbildning och

styrning uppifrn mobilisering underifrn *

Produktionsaspekt Storskalig, massproduktion Hantverksmssig, integrerade

av distanslsningar distanslsningar

(single mode) (dual mode)

Fysiska mten? Saknas ofta, men mjliga Mjliga, nskvrda

Samarbetslrande? Svrt, nrmast omjligt Mjliga och kunskaps-

ex. problembaserade studier mssigt viktigt

Studiehandledning Ofta detaljerad Ramhandledning, mer

friutrymme fr process

Kunskapssyn Kunskap som paket Kunskap som process

Pedagogisk teori Behavioristisk, kognitiv Konstruktivism,

sociokulturell teori

* Obs: kunskapsbildning och mobilisering underifrn gller knappast hgskolan,som utgr frn uppifrn faststllda kursplaner och litteraturlistor.4. Se t.ex. Marton/Bolin: Om lrande, 2000, Dysthe, Dialog, samspel och lran-de, 2003, Fr information om lrstilsteorier se: Prashnig, Kraften i mngfalden,Brain Books, 1999, Jensen, Aktiv metodik, Brain Books, 1997, www.cfl.se, drlrstilar presenteras.

ger p dialog och samarbete, kognitiv teori ser det frmst som en inretankeutveckling hos individen och behaviorismen ser det frmst som enfrndring av beteendet beroende p belning och frstrkning.

Bland folkbildare, vuxenpedagoger och forskare finns i dag en kritikmot begreppet flexibelt lrande med dess fokus p utbildningens yttrevillkor och individualisering av studierna, som rationaliserar bort dialo-gen och gruppen ur lrandet. Enligt kritikerna leder detta till att manltt frsummar sjlva lrprocessens behov och kvaliteter. Ja, kad flexi-bilitet, i betydelsen att man kar tillgngligheten genom att individuali-sera studierna, kan paradoxalt nog betyda minskad flexibilitet nr detgller variationen i arbetsstt och metodik i studierna. Trningen i attdelta i demokratiska arbetsformer, som r s fundamental fr folkbild-ningen, faller ocks bort, liksom konsten att kunna fra en saklig dialogmed andra mnniskor. Djupinlrning bygger p att fakta och ider stn-digt kan diskuteras och ifrgasttas, inte bara frmedlas som givna san-ningar av olika auktoriteter.

Kontentan av det hela r att det mste finnas en rimlig balans mellanflexibilitet i betydelsen yttre tillgnglighet till studier och de pedagogis-ka ml och kvaliteter man efterstvar i sjlva lrandet.

Varfr mtesbaserat lrande?Fr att kunna samarbeta och lra av varandra mste man ha en rimligtsammanhllen grupp. Detta kan mycket vl frenas med en stor flexibilitet itid och rum fr kursdeltagaren, att f studera p sina villkor underdistansperioderna. Individen har sjlv ansvaret och friheten att foga ihopsitt arbete, sitt familjeliv och sin fritid med studierna p hemmaplan.Men sjlvklart stller kursens arbets- och tidsplan upp grnser fr nrkursmoment skall bearbetas, stoppdatum fr inlmnande av arbetsupp-gifter, nrvaro p eventuella fysiska trffar i kursen. En meningsfullkommunikation p ntet frutstter ocks vissa spelregler fr hur oftaman skall lsa och delta i dialogen p ntet.

Om man vljer att ha en helt individuell studieform, med kontinuer-

Mtets renssans!

16 folkbildning.net

5. Se antologin Utsikter och insikter, CFL 2004, det inledande kapitlet omReflektioner dr fler frfattare kritiserar flexibilitetsbegreppet.

lig antagning dr var och en sjlv vljer nr man vill brja kursen, vilketstudietempo man skall ha och nr man ska avsluta kursen, s har man iprincip omjliggjort all meningsfull kommunikation och samarbetemellan deltagarna i kursen. Fr individen finns det i alla fall inga motiveller ngon nytta med att kommunicera eller samarbeta, eftersom var ochen nd kan jobba helt enskilt.

Vi ska nu mera systematiskt g igenom ngra som vi uppfattar tungaargument fr ett mtesbaserat lrande.

DeltagarinflytandeFriheten att som kursdeltagare vlja mellan olika kurser eller cirklar, ellerolika kombinationer av dessa, har aldrig varit ngot problem inom folk-bildningen eftersom denna per definition r fri och frivillig. Till dettakommer mjligheten att bde enskilt och kollektivt pverka upplgg ochinnehll inom ramen fr en kurs/cirkel, eftersom folkbildningen nor-malt inte skall styras av centrala kursplaner eller kursbcker utan geutrymme fr deltagarinflytande. Folkbildningen var ett barn av den gry-ende demokratin och drfr blev ett demokratiskt frhllningsstt redanfrn brjan ett naturligt inslag i studieverksamheten. I idealfallet brjaren cirkel med att man, inom ramen fr mnet, inventerar deltagarnaserfarenheter, behov och kunskaper i mnet och utifrn detta tillsammansgr en arbetsplan fr cirkeln.

Den individuella studieformen, som har sina historiska rtter i cen-trala kursplaner och storskalig produktion, bygger huvudsakligen p envertikal maktrelation. Det handlar om envgs- eller i bsta fall tvvgs-kommunikation mellan kursledaren/studiepaketet och de enskilda del-tagarna. Deltagarna kommunicerar inte med varandra och r drmedganska isolerade och maktlsa gentemot kursledningen dessutom styrofta centrala kursplaner och kurspaket upplgget, vilket gr alla frskatt pverka meningslsa.

I den mtesbaserade formen finns en mer horisontell maktrelationbyggd p flervgskommunikation mellan kursledare/kursmaterial ochdeltagarna och deltagarna sinsemellan. Deltagarna inte bara kan, utanuppmanas ocks, att ha synpunkter p upplgg och arbetsmetoder.

Mtets renssans!

folkbildning.net 17

Just detta deltagarinflytande ger stor flexibilitet fr frndringar efter del-tagarnas studievillkor, behov och nskeml under kursens gng. Det gl-ler bde under nrmten och p distans. Den kloke pedagogen kanutifrn deltagarnas nskeml justera arbets- och tidsplanen och t.ex.ndra frdelningen mellan enskilt arbete och grupparbete i en kurs. Mankan ocks differentiera studietakt, arbetsuppgifter och metodik utifrndeltagarnas styrka och svagheter nr det gller lrstilar. Man kan t.ex. gesamma arbetsuppgift eller frga till alla, men lta deltagarna anvndaolika metoder och angreppsstt fr att lsa frgan. Dessutom kan mananvnda olika uttrycksformer fr redovisning och examination.

Det r en vanlig uppfattning bland distanspedagoger att distansstu-dier krver mer struktur och ordning n vanliga nrstudier. Mnga lg-ger drfr ner stor energi p detaljerade studiehandledningar och frdi-ga studiepaket. Men med detta riskerar vi samtidigt att lsa upp denpedagogiska processen och frhindra allt deltagarinflytande. Drfr talarvi grna om ramhandledningar, som ger en administrativ struktur, specielltnr det gller rutiner (tider, stoppdatum, regler fr kommunikation etc.),men som i vrigt lmnar ett strre eller mindre friutrymme fr juster-ingar av tids- och arbetsplaner under kursens gng.

I det hr sammanhanget utfrdas ocks en varning fr tron p frdi-ga lrobcker/kurspaket som studiematerial. Alltfr mnga lrobckeroch kurspaket p gymnasie- och komvuxniv verkar vara frenklade ochtill olslighet komprimerade akademiska A-kurser, som knappast vckernyfikenheten p tillvarons komplexitet hos ngon. Det finns dock alter-nativ, lt oss nmna ett, Folkbildningsntets Pedagogiska resurssidor(s. ), www,resurs.folkbildning.net. Det r ett utmrkt exempel p en

Mtets renssans!

18 folkbildning.net

KL D D D

D KL D

D D D D D D D D D D

Fig 2. Vertikala och horisontella maktrelationer ( KL = kursledare, D = deltagare):

ntbaserad resurs, som inte kostar skjortan, och som tillter ett mer pro-cessinriktat lrande, dr kursledaren kan f materialtips, utnyttja enmngfald av kllor och teoretiska infallsvinklar fr att designa sin egenkurs.

Ett klaviaturav arbetsformer att spela med!Ett vanligt missfrstnd nr vi talar om vrdet av ett mtesbaserat lran-de r att detta skulle innebra en ndls mngd av grupparbeten.

Den goda lrprocessen kan och br innefatta en flexibel anvndningav bde enskilt arbete och olika samarbetsformer fr bearbetning av stoffoch arbetsuppgifter. Genom att blanda olika arbetsformer och grupper-ingar med olika metoder i en kurs kan man skapa variation och dynamiki kursen. Vilka kombinationer som r bst i ett visst mne, vid en visstidpunkt, mste dock alltid bedmas utifrn mnets karaktr, mlgrupp,syfte, ambition etc:

Enskilt Parvis Gruppvis Klassvis Externa personer

Vad den individuella studieformen gr, r att per definition utesluta enmngfald av arbetsstt och metoder ur studiearbetet. Temastudier, pro-jektstudier och problembaserad undervisning, som frutstter samar-betslrande, blir omjliga i den individuella formen. Pedagogiskt mstedetta vara en tillbakagng till en frgngen tid med enbart sjlvstudierp distans?

Inom ramen fr en sammanhllen grupp gr det ocks utmrkt attinom vissa grnser individualisera studietakt och innehll fr den enskil-de studenten. Det beror mer p kursens karaktr och kursledarens ambi-tion och fantasi, n p att den sammanhllna gruppen i sig inkrktar pflexibiliteten. Som exempel har bde Hola, Vsters och Kristinehamnsfolkhgskolor, inom ramen fr sina allmnna lngkurser p distans,mjlighet till lngt gngen flexibilitet inom ramen fr en bibehllen sam-manhllen grupp, dr de flesta arbetsuppgifterna r gemensamma. Denelektroniska livlinan p Birka folkhgskola r ett annat exempel p hur

Mtets renssans!

folkbildning.net 19

man kan differentiera studierna och stdja en enskild individ, som avolika skl kan behva specialundervisning.

KunskapskvalitetEtt av de kanske starkaste argumenten fr mtesbaserat lrande r kra-vet p kunskapskvalitet i lrandet. Kunskap r ngot mer n att memo-rera och terge fr formell examination.

Sjlvklart r kursledaren och kursmaterialet centrala faktorer i lrpro-cessen, men de medstuderande kan bidra med:

att avgrnsa problemomrden och formulera intressanta frgor, att tipsa om olika informationskllor och angreppsvinklar p ett

problem, att fungera som bollplank fr att prva rimligheten i olika ider

och hitta svaga punkter i tankar och argument, att kommentera och komplettera texter eller slutarbeten som lggs

ut fr gruppen.

Det mtesbaserade lrandet vilar p att kunskap ses som en processbaserad p konstruktiv dialog, inte som frdiga paket som skall frmed-las. Kursdeltagaren skall inte bara tillgna sig kulturarvet, utan ockslra sig ifrgastta gamla sanningar, ska ny information och forma egenkunskap. Det r i den kritiska och konstruktiva dialogen med kursle-dare och medstuderande som god kunskap formas, men visst, individenbehver alltid egen tid fr eftertanke, fr att inhmta och bearbeta infor-mation utifrn litteratur och egna erfarenheter.

Kunskapsbildningen sker i den meningen alltid i individens huvud,men det r i konfrontationen med andras argument och ider som dennakunskap bearbetas, prvas och fr sina uttryck. Styrkan i det mtesbase-rade lrandet r att individen frutom kursledaren ocks kan nyttjagruppen som en resurs fr att formulera frgor, hmta information, lyss-na p andras tankar samt bearbeta och prva hllbarheten i sina egnatankar. (se not nsta sida)

Mtets renssans!

20 folkbildning.net

6. Bernt Gustafssons, Kunskapsfilosofi, Tre kunskapsformer i historisk belysning,Smedjebacken 2000.

Dremot kan skerligen sjlvstudier och dialog med enbart kursleda-ren vara tillfyllest i vissa typer av mer repetitiva mnen, som handlar ommemorering och personliga vnings- och frdighetsmnen, som inte kr-ver djupare reflektion. Men ju lngre man kommer frn repetitiv tillkonstruktiv kunskap dvs frn att bara minnas/kunna terge till attomstta/tillmpa sin kunskap i nya situationer, ju viktigare blir den kon-struktiva dialogen med bde kursledaren och de medstuderande. Dettagller ocks vnings- och frdighetsmnen som innebr problemlsningoch anvndning av kunskapen i nya situationer.

Enligt en forskningsrapport om grundskoleelevers eget skrivande avenkla forskningsrapporter leder individualisering av studiearbetet oftatill att eleverna bara kommunicerar med lraren och inte med sina kam-rater. Resultatet r reproduktiva texter som inte genererar ngon egenkunskap eller kritisk distans till problemet som behandlas, endast ettftal elever drar egna slutsatser och skapar p s stt ny kunskap i sinarapporter. Slutsatsen r att vi behver klassrum dr problem och fr-gestllningar formuleras och bearbetas gemensamt. Det behvs ett merkollektivt arbetsstt med en konstruktiv dialog inte bara med lrarenutan ocks med andra medstuderande.

Fenomenografins diskussion om yt- och djupinlrning blir intressanti det hr sammanhanget, liksom Blooms resonemang om olika kognitivakunskapsniver. Djupinlrning innebr att inte bara kunna minnas ochterge ngot man lrt sig utan ocks att frst innebrden av det, sttadet i relation till likartade fenomen och slutligen att kunna anvndadenna frstelse i nya situationer och lsa de problem som uppstr i detverkliga livet. Vi kan illustrera resonemanget om kunskapens vxt medkunskapstrappan i figuren. (figur och fotnot nsta sida)

Fr att n drhn mste man anvnda en varierad metodik och anvn-da olika kllor fr att kunna belysa ett fenomen ur olika aspekter (Mar-

Mtets renssans!

folkbildning.net 21

7. Ulric Bjrck utvecklar ett intressant resonemang om ett skriftsprkligt msesi-digt lrande genom kombinationen av inre monolog och yttre dialog i kapitletmsesidigt lrande i lrgemenskaper i antologin Att skapa lrgemenskaperoch mtesplatser p ntet, 2006.8. Skriv med egna ord, N-E Nilsson, Malm hgskola 2002.

ton talar om variationens arkitektur med lraren som dess arkitekt).Vad r d bttre n att anvnda sig av olika arbetsformer, inklusiveenskilt arbete, fr att hitta olika infallsvinklar och tillsammans lsa pro-blemen. Kombinerar man olika arbetsformer med variation i arbetsstt,metodik och anvndandet av olika informationskllor borde det ge enrikare bild av det fenomen som studeras.

Sg att vi vill studera mobbing i ungdomsskolan. D finns det teorieroch modeller att frdjupa sig i genom bokliga studier. Det finns skertocks intressanta texter p Internet och i fack- och dagstidningar. Enkontroversiell och tankevckande text eller bild, som problematiserarmnet, kan vara en bra utgngspunkt fr studierna. Men detta teoretis-ka skelett behver ocks kls i ktt och blod genom mer konkreta upp-levelser p fltet. Hr kan det platsa med studiebesk och intervjuer avskolpersonal, elever och frldrar. Om man jobbar ensam hemifrn medintervjuer/studiebesk, s blir redovisningen och den jmfrande dis-kussionen med kamraterna p ntet en viktig del av lrprocessen.

P detta stt kan teori/textlsning kombineras med en konkret upp-levelse och en egen reflektion runt upplevelsen p fltet. Alla dessaarbetsstt och metoder ger d lite olika infallsvinklar p fenomenet och

Mtets renssans!

22 folkbildning.net

9. Fenomenografins resonemang om djup- och ytinlrning finns i Marton, F: Omlrande, Studentlitteratur, 2000, Blooms kognitiva trappa och kunskapstrappanfinns i Maltn, A: Lrarkompetens, Studentlitteratur, 1995, s. 51 och s. 134 ff.10. Se ocks Kolbs lrcykel, Axelsson, Lars-Erik, folkbildning. net, andra revide-rade upplagan, 2003, s 153.

Kunskapstrappan: Att skapa ngot nytt

och bttre.

Att ska nya erfarenheter, berika sitt sprk, skapa

nya begrepp, fr en mer innehllsrik vrldsbild.

Att tillmpa det man lrt

i nya sammanhang.

Att bearbeta och bygga vidare

p det man lrt.

Att terge/upprepa vad man lrt.

borde i kombination med varandra ge en hgre kunskapskvalitet. Dess-utom ger det en variation i anvndningen av olika lrstilar. Bde den teo-retiskt och den praktiskt orienterade deltagaren kan f utnyttja sina star-ka sidor, samtidigt som de mste utmanas att prva p och trna uppsina svaga sidor.

Trygghet och gemenskapEtt klassiskt motiv fr mtesbaserat lrande r att skapa social gemen-skap och att ge trygghet och mentalt std i studiearbetet. Trygghet, tillitoch knslan av samhrighet kan vara en mktig drivkraft i pedagogiken.Fr att ta tv exempel: Kortutbildade och studieovana som ofta har dettalade ordet i sin hand, men har svrare fr det skrivna ordet, behverofta knna tryggheten och delaktigheten i gruppen fr att starta upp ochvidmakthlla sina distansstudier.

Mnga funktionshindrade kan dra stor nytta av distansstudiernas fri-het i tid och rum, men har ocks behov av delaktighet och samtal medkamrater och likasinnade fr att bryta sin isolering i hemmet. Ntbil-darkursen Leva med verknslighet r i det sammanhanget ett braexempel p en s.k. sjlvhjlpscirkel hur en tidigare geografiskt ochsocialt isolerad grupp som lider av verknslighet och allergier, nu frfrsta gngen kan f ett eget samtalsrum tack vare den nya teknikensmjlighet till dialog p ntet.

Men ven den sjlvskra och studievana kan behva gruppens std fratt motiveras till fortsatta studier. Alla distanspedagoger vet hur svrt detibland kan vara med motivation, tidsbrist och studiedisciplin, specielltunder lnga distansperioder, och hur ltt detta kan leda till att lusten try-ter, vilket kan leda till avhopp i studierna. Hr kan grupptrycket ochinspirationen frn kamraterna vara en mktig kraft fr att motivera indi-viden till nya tag, nr studierna knns tunga.

I frsta hand kanske vi tnker oss det fysiska mtet nr vi ska skapatillit och trygghet i gruppen och naturligtvis r det en frdel med ettmte ansikte mot ansikte, men flera rs erfarenhet visar att detta ockskan skapas p ntet genom en varm, humoristisk och tilltande dialog p

Mtets renssans!

folkbildning.net 23

11. www.natbildarna.nu

ntet. Hr har kursledaren naturligtvis en nyckelroll genom att angetonen i samtalet (se vidare Svensson: Att skapa det goda mtet. s. ).

Mnga anordnare av distansstudier frutstter en stark studiedisciplinoch att deltagaren har en bra lokal stdstruktur ekonomiskt, socialtoch mentalt p hemorten. S r naturligtvis inte alltid fallet. Det finnssjlvklart hgutbildade och studievana kursdeltagare som har god eko-nomi, std frn familj och vnner och som inte behver ngot soci-alt/mentalt std frn kursledning eller medstuderande, utan fixar dettasjlva. Men fr de mnga som r kortutbildade, studieovana, med dligekonomi och som kanske mter negativa attityder till studier i hem-miljn krvs mer insatser frn kursledningens och nrsamhllets sida.Hr pgr dock ett intressant utvecklingsarbete fr att skapa lokala std-former fr distansstudier p hemorten i form av kommunala och andralrcentra, datastugor, lokalt handledarskap etc.

DialogkompetensI dag talas det om betydelsen av social kompetens eller emotionell intel-ligens inom samhlls- och arbetslivet. Konsten att kunna fra goda sam-tal i dialogform r bde ett medel i lrprocessen och ett kunskapsml.Mtet kan hr tjna som en naturlig plats fr att trna upp samtals-konsten och den personliga frdigheten i att bemta och kommuniceramed andra mnniskor, men ocks fr att trna sig i att leda andra. Omvi ser p alla chefskurser fr politikens och nringslivets toppar r detmtesbaserade lrandet en sjlvklarhet. Och varfr skulle det d inte varaen sjlvklarhet fr vanligt folk att f trna sig i att leda mten och arbets-grupper? Kanske var det detta folkrrelsernas pionjrer insg nr de br-jade utnyttja cirkelformen som en naturlig mtesplats fr att hvda fol-kets intressen mot dtidens makthavare.

Vi har tidigare nmnt att kursdeltagarna kan nyttjas som msesidigaresurser nr det gller att kommentera inlgg och sammanfatta och ledadiskussioner i grupper och seminarier och detta kan i sig innebra en vissavlastning av kursledarjobbet. Dialog med det skrivna ordet krver ju

Mtets renssans!

24 folkbildning.net

12. H. Th. Hilmarsson, Samtalet, med knslomssig intelligens, Studentlitteratur,1999.

mycket mer tid n det talade ordet i klassrummet och det kan vara svrtfr kursledaren att hinna med en bra dialog med var och en med begrn-sade timresurser. Enklare delar av kursledarjobbet kan delegeras till del-tagarna, samtidigt som det ocks har en stor pedagogisk pluseffekt iform av kat deltagarinflytande och dialogkompetens.

Dialogtrappan i figuren kan anvndas som en metod fr att utveckla ochbedma framstegen, bde i individens och i gruppens dialogkompetens.Den vill visa hur viktigt det r att deltagarna medvetet och steg fr stegtrnar upp sin frmga till dialog: frn att hmta information, svara pandras meddelanden till att kommentera och bedma andras inlgg.Denna dialogtrappa kan i sin tur betraktas som en hjlptrappa, ettmedel, fr att stegvis ocks klttra p kunskapstrappan. Dialogens ochlrandets slutml r ju ndock kunskapsvxt, bde fr individen och kol-lektivet.

Demokratin mste stndigt terervras!Jag kan som freningsmedlem eller eldsjl anvnda mtet fr att formaen gemenskap och samhrighet med likasinnade, som tillsammans med

Mtets renssans!

folkbildning.net 25

13. Iden till dialogtrappan hmtad ur Jobring 2005, overheadmaterial. Se ocksFhraeus/Ds kapitel i antologin.

Dialogtrappan: Bedma, kommentera andras inlgg.

Skapa, tillfra ny kunskap, lgga upp eget material.

N verenskommelser p ntet, leda en dialog.

Ta del av och diskutera andras upplgg.

Delta i en diskussion med egna inlgg.

Ta del av info, lsa andras inlgg.

en gemensam kunskap, kan skapa mjlighet till handling och samhlls-frndring!

Demokratin kan aldrig tas fr given, den mste stndigt terervras!Gruppen kan d fungera som ett forum fr demokratisk trning ochbeslutsfattande och drmed ocks som ett redskap fr samhllsengage-mang. Deltagarinflytandet inom ramen fr en kurs eller cirkel tjnar iden meningen som en barnkammare fr demokratin i strre skala.

Ideella freningar och ntverk som vill pverka samhllsutvecklingenkan anvnda sig av cirkelformen p ntet fr erfarenhetsutbyte, mobili-sering, och beslutsfattande. Eldsjlar i freningslivet, som behver stdoch erfarenhetsutbyte av varandra, kan bygga upp ntverk med hjlp avit och distansstudier. Aktionsgrupper kan nyttja mten p ntet fr sinantverk och sin mobilisering. Hr finns en stor potential fr det mtes-baserade lrandet p ntet som en naturlig studieform fr bde gamlaoch nya folkrrelser.

Ett exempel r Tollare folkhgskolas distanskurs Frortspedagogikfr eldsjlar som vnder sig till praktiserande samhllsarbetare, somdriver socialt frndringsarbete i lokalsamhllet.

Ett annat exempel r lrka, en lrgemenskap mellan landets koope-rativa rdgivare, fr information, erfarenhetsutbyte och kontinuerlig pro-blembaserad fortbildning. Just nr det gller att bygga upp nt- ochlrgemenskaper med freningar och folkrrelser, s ppnar sig hr en nymjlighet fr folkbildningen att arbeta med sina medlemsorganisationeroch andra folkrrelser.

Ytterligare ett exempel r rttvis handel dr Freningen fr Rtt-visemrkt och freningen Vrldsbutikerna fr Rttvis Handel sam-arbetar med studiefrbund och folkhgskolor fr att ge grundkunskaperom handel och hur man genom aktiva val kan utva sin konsumentmaktoch pverka den globala situationen i vrlden.

Freningarna genomfra olika typer av kurser tillsammans med Sen-sus och abf m.fl. i mer traditionella studiecirklar, tillsammans med Nt-bildarna, sa folkhgskola, i en terminskurs om att handla rttvist och

Mtets renssans!

26 folkbildning.net

14. Jobring(red) Lrgemenskaper p ntet en introduktion, Studentlitteratur2004.

tillsammans med Rda Korsets folkhgskola i en ettrig-kurs som mixarmten och ntgemenskap. Samverkan och ntverksbyggande mellanfolkbildningen och freningarna, med en blandning av olika studiefor-mer, skapar hr nya mjligheter till kunskapsbygge och kollektiv hand-ling fr samhllsfrndring.

Mtets renssans!Med risk fr att upprepa oss! Det mtesbaserade lrandet och samtalet,bde i det fysiska mtet och p ntet, r fundamentalt i en konstruktivoch kvalitativt god lrprocess. Det gllde fr hundra r sedan och detgller i dagens it- och ntverkssamhlle. Srskilt om kunskapsmlen intebara innebr mekanisk tergivning av kunskap fr en formell examina-tion, utan ocks krav p analys, kritisk prvning och tillmpning. Imnga hgskoleutbildningar p distans r det i dag sjlvklart med virtu-ella studierum och problembaserad undervisning.

Det r en sjlvklarhet att deltagaren inte bara lr sig av och med cir-kelledaren/lraren och studiematerialet utan ocks till stor del av ochmed sina studiekamrater. I mtesformen kan vi utnyttja ett klaviaturav arbetsstt: enskilt, parvis, gruppvis eller klassvis, fr att lsa olikatyper av arbetsuppgifter.

Detta frutstter en inom rimliga grnser sammanhllen grupp, drenskilt arbete kan varvas med olika samarbetsformer. Den sammanhll-na gruppen kan ocks inom rimliga grnser frenas med en stor flexibi-litet och frihet fr kursdeltagarna att studera p sina egna villkor phemorten. Med rimliga grnser menas att individens specifika studievill-kor, behov och nskeml alltid mste vgas mot andra pedagogiska vr-den, som de aktuella kunskapsmlen och nyttan av ett grupprelateratarbetsstt.

Mtesformen skapar dessutom ett forum fr deltagarinflytande ochsamtal om kursens upplggning och arbetsmetodik. Detta gr det mj-ligt fr utbildningsanordnaren att flexibelt anpassa kurser och cirklarefter deltagarnas nskeml, bde som enskilda individer och som kol-lektiv. P s stt kan kombinationen av olika lrmiljer och arbetsmeto-

Mtets renssans!

folkbildning.net 27

dik i kurserna/cirklarna ocks smidigt anpassas till deltagarnas studie-frutsttningar, lrstilar och specifika behov.

Cirkeln och mtet, dr deltagare och kursledare tillsammans formarkursen utifrn sina frutsttningar, behov och nskeml, r egentligenden ideala studieformen fr framtidens flexibla lrande. Vi folkbildarekan med hgburet huvud vandra in i framtidens virtuella rum, medvet-na om att vrt historiska arv lever kvar i nya former.

Litteratur:Dahlen/Hudner: Det virtuella seminariet, 2002:1 Uppsala universitet, Institutionen fr

lrarutbildning

Dysthe, Olga (red): Dialog, samspel och lrande, Studentlitteratur, 2003

Gisselberg M(red): Distanslrare och distanslrande, Distum, rapport 6 :2002

Bernt Gustafssons: Kunskapsfilosofi, Tre kunskapsformer i historisk belysning, Smedjebacken,2000

H. Th. Hilmarsson: Samtalet, med knslomssig intelligens, Studentlitteratur, 1999

Jademark, J: Om den lrandes makt ver lrandet i ntbaserad utbildning, Paper, Rikskonfe-rens i didaktik, Gvle 13-14.11, 2002

Ove Jobring (red): Lrgemenskaper p ntet en introduktion, Studentlitteratur, 2004

Ove Jobring, Urban Carln & Josefin Bergenholtz (red): Att skapa lrgemenskaper ochmtesplatser p ntet, Studentlitteratur, 2006

Marton, F: Om lrande, Studentlitteratur, 2000

Maltn, A: Lrarkompetens, Studentlitteratur, 1995

N-E Nilsson: Skriv med egna ord, Malm hgskola, 2002

Prashnig, B: Kraften i mngfalden, Brain Books, 1999

Utsikter och insikter, en antologi om flexibelt lrande inom vuxenutbildningen, CFL, Rapport5 :2004

Mtets renssans!

28 folkbildning.net