salt25-2004

Den oberoende affärstidningen för nordisk livsmedelsindustriAbonnemang: 0200-81 00 55, [email protected]

Ejdergatan 31, 444 55 Stenungsund • Tel: 0200-81 00 52 • Fax: 0200-81 00 54Redaktion: Stellan Löfving, chefredaktör och ansvarig utgivare

Jonathan Newton, reporter • Lars Josephsen, reporterFör mer information, se även www.salt.se och www.foodwire.se

Lösenord till www.foodwire.se: blue

• svensk affärs- och livsmedelstidning • måndag 30 augusti 2004 •

salts syn på saken sist i salt

sidan 2 sidan 8

25.2004

Carlsberg Sverige och V&S bildar enad front på krogmarknaden. Samarbe-tet innebär att Carlsbergs restaurangkunder får tillgång till hela V& S sor-timent, och har kommit till efter en lyckad testpe-riod där Carlsberg har sålt ett begränsat sortiment av V&S produkter.

Det är dryckesmarknadens två jättar som nu tar ett gemen-samt grepp om krogmarkna-den. Carlsberg har sedan en tid sålt ett sortiment av 20 viner på fl aska och fyra boxviner från V&S. Samarbetet har givit mersmak. Kundunder-sökningar visar dessutom att restaurangkunderna önskar sig ett mer komplett sortiment från en och samma leverantör.

Resulta-tet har blivit DrinkLink, en gemensam sats-ning på restau-rangsektorn. I praktiken inne-bär DrinkLink att hela ordern hamnar hos Carlsbergs säljare. När ordern registreras hamnar sprit- och vinordern på V&S lager i Årsta. Plockningen av vinet och spriten ombesörjs alltså även fortsättningsvis av V&S. Carlsberg har alltså ingenegen lagerhållning av vin eller sprit.

Carlsberg och V&S arm i arm

I samarbetet ingår även sajten www.drinklink.com, där restaurangerna får tillgång till V&S och Carlsbergs samlade kunskap på dryckesområdet med rådgivning, hjälp med

vinlistor och mycket annat.

De res-tauranger som skriver DrinkLink-avtal med Carlsberg Sverige ges enligt företaget

förutsättningar för högre lön-samhet, förbättrad effektivitet och bättre tillgång till de två företagens samlade dryckes-kunskap.

”Vi har en stor kundstock inom restaurang med stark marknadsposition. I och med att vi kan erbjuda ett bredare

sortiment kan vi bibehålla och öka antalet nöjda kunder. Dessutom räknar vi givetvis med att kunna locka nya kunder till oss”, säger Lars Påhlson, vd för Carlsberg Sverige.

Och även på V&S hyser man stor tilltro till samarbetets potential.

”Med det vidareutvecklade samarbetet ökar möjligheterna att arbeta mer aktivt med hela vårt vin- och spritsortiment. Både Carlsberg och V&S »tänker drycker«, vi komplet-terar varandra och får nu en ökad kunskap som gör att vi bättre kan anpassa aktiviteterna gentemot kunderna”, säger Rolf Cassergren, vice vd på V&S Group.

Stellan Löfving

Samordnar sälj till

krogbranschen

Carlsberg Sveriges vd Lars Påhlson utökar samarbetet med V&S genom DrinkLink, en gemensam kontaktyta mot krogbranschen.

Dags att instifta en egen dag

Coopkedjan Kvicklys chef Michael Thurau nöjer sig inte med de 400 som redan sagts upp. Lönsam-heten är fortfarande för dålig. Under nästa år ska ytterligare 400 sägas upp.

Förra året gjorde Coop Dan-mark en förlust i detaljhan-delsrörelsen på närmare 300 miljoer DKK, och fl aggskep-pet Kvickly och Kvickly Xtra har bidragit med styvt hälften av underskottet. I år räknar koncernen dock med en liten förbättring på tio procent.

”När vi talar om produktivi-tetsförbättringar så talar vi om färre anställda. Den uppgiften är så klar som den överhuvud-taget kan vara, för det är orea-listiskt att tro att vi kan trolla fram mer omsättning från marknaden”, säger kedjans chef Michael Thurau i en intervju med Børsen.

Mot bakgrund av lågpris-sektorns frammarsch menar Thurau att det inte är tillräck-ligt att skära bort de 400 tjäns-ter som han redan avlägsnat. Det måste skäras ytterligare. Thurau säger också att han är beredd att stänga butiker om det är den enda utvägen.

”Vi vet med säkerhet, att antalet anställda ska mycket längre ned. Vi kommer att vända på varenda sten, om det så ska handla om hur man kör in en pall i butiken, eller om det är mest rationellt att ta den ena eller andra vägen när man ska hämta nya varor”, säger Kvickly-chefen.

Lars Josephsen

Kvickly sparkar hundratals

Dags för lite hockey

salts syn på saken

Stellan Löfving

Chefredaktör

2 25.2004 • MÅNDAG 30 AUGUSTI

fortsätt >>

325.2004 • MÅNDAG 30 AUGUSTI

Ica har haft strul med sin uppskattade reklamsåpa. Under sommaren har kon-cernen beordrat en änd-ring i en av filmerna, men när filmen skulle visas var det ursprungliga kopian som skickats till TV-bola-gen. När båda filmerna visats, framstår ändringen som ganska ängslig, och åtgärden reser frågan om Ica inte längre vågar ta ut svängarna.

Knappast någon tittare lär ha reagerat över Stigs replik, men enligt Resumé passade den inte med Icas uppförandekod. I filmen söker den unge med-arbetaren Ulf bekräftelse hos sin chef, och försöker desperat få honom att komma med lite positiv kritik.

När Ulf frågar om handlaren Stig tycker att han är lika bra som den nu avhoppade kol-legan Roger, blir Stigs kom-mentar (i den ursprungliga

Strul med Icas reklamsåpaversionen):

”Roger var precis lika dålig som du.”

Ulf ler då generat och svarar: ”Äsch, så där säger du bara.” Ironin är påtaglig, men att

Stig skulle kalla en medarbetare ”dålig” blev uppenbarligen för magstarkt för Ica. Så under sommaren har reklaminslaget dubbats om, så att Stigs replik lyder:

”Roger var precis likadan som du.”

FEL FILM En underleverantör till reklambyrån har blandat ihop filmerna, och när kampanjen rullade igång tidigare i veckan var det den ursprungliga versio-nen som gick ut i etern. Först på tredje kampanjdagen byttes filmen ut.

Filmen har som vanligt gjorts av produktionsbolaget Tre Vänner.

Den nya repliken framstäl-ler inte handlaren Stig i någon

positiv dager, och med den ursprungliga repliken blev filmen mer ironisk, rolig och begriplig. Begripligt är det däremot inte att Ica håller på och tramsar med den här typen av småsaker. Man har ju uppenbarligen ursprungli-gen godkänt konceptet, och Ica-handlaren Stig har sedan kampanjen inleddes framställts som en ganska trumpen och lite småsnål figur, som defini-tivt inte briljerar med några utsökta ledaregenskaper. Det är humorn och ironin som är de bärande ingredienserna, och det är humorn och ironin som gjort filmerna så populära.

Självdistansen är befriande, men incidenten med den omdubbade repliken signalerar att guldsåpan kanske är på upphällningen. Om Ica inte längre vågar ta ut svängarna och driva med sig självt, så kommer filmerna snart att förlora sin effekt.

Stellan Löfving

Arla Foods hoppas mildra konsekvenserna av EU:s reformer med hjälp av en aktiv strategi för mjölkpulverproduktionen. Lönsamma marknader och produkter ska prioriteras för att motverka prisfall.

Pulverproduktionen är meje-riföretagens sätt att hantera problemet de volymer som inte kan säljas i förädlad form. De flesta större mejeriföretag har en kader av leverantörer, vars mjölk man åtagit sig att köpa. I all synnerhet gäller detta de kooperativa företagen, där det handlar om medlemmarnas och tillika ägarnas mjölk.

Den mjölk som inte kan säljas i förädlad form torkas till pulver, och denna del av verksamheten har blivit allt viktigare för att hålla margina-

Arla Foods hoppas på pulverstrategin lerna uppe. Även pulvret har blivit en förädlingsverksamhet, där den tidigare så betungande överskottsmjölken nu förvand-las till diverse ingredienser och andra typer av produkter.

VIMMERBYFör att öka lönsamheten i pulverproduktionen inves-terar Arla Foods nu i en helt ny fabrik i Vimmerby. Här kommer man att producera helmjölkspulver, vilket är mer lönsamt än det skummjölks-pulver som tidigare dominerat.

EU:s reformer inom mjölksektorn innebär dock en kraftigt ökad press på pulverproduktionen, och i förlängningen även mejerier-nas lönsamhet. Därför måste mejerierna arbeta mer aktivt med pulvret.

”Även om vi agerar är det

inte tillräckligt för att helt motverka EU:s ambitioner om lägre priser, säger Jais Valeur”, försäljningsdirektör i Division Ingredients.

Redan 1 juli inleddes reformerna, med en sänkning av EU:s interventionspriser. Men för Arla ser det trots detta hyggligt ut:

”För tillfället är det stor efterfrågan på skummjölkspul-ver på världsmarknaden. Det förklaras bland annat av att mjölkmängden i Europa har legat nästan två procent under normal nivå fram till maj, och att den i Australien låg 2,5 procent lägre i fjol på grund av torkan”, säger Jais Valeur.

Samtidigt har EU:s mejerier dragit ned sin pulverproduk-tion, just på grund av refor-merna.

Stellan Löfving

Regeringens fagra tal om svensk livsmedelsexport tycks inte vara mer än just bara fagert tal. Mycket snack, lite hockey, och ingen aning om vilka effekter en ökad livsmed-elsexport skulle kunna få.

I andra länder satsas det friskt på exportfrämjande åtgärder. Danska prinsar far världen över och klipper band, och den tyska matexportorganisationen CMA fyller med jämna mellan-rum en stor båt med export-chefer för en tur till exempelvis Skandinavien.

Här i Sverige är satsningarna patetiskt ynkliga vid en jäm-förelse. Har man smort kråset med journalister från hela världen vid ett dignande bord i Dublin, så skäms man när man tänker på den uppförsbacke som entusiasten Evert Bränd och den fåtaliga skaran kring Food from Sweden tvingas kämpa i. De svenska anslagen skulle behöva tiodubblas för att komma upp i närheten av jämbördiga länder.

Och när Leif Pagrotsky och Ann-Christin Nykvist orerar om potentialen i den svenska livsmedelsexporten, förbyts skammen i indignation. Det pratas om högkonjunktur och nya jobb, men ingen ser vad en explosion i livsmedelsexpor-ten skulle betyda för Sverige. Unga, outbildade och nyan-lända svenskar i våra storstads-områden skulle få fler chanser att ta sig in på en arbetsmark-nad de idag bara drömmer om. En fast inkomst och självkänsla istället för att tvingas gå med

mössan i hand.

Det vore någor att satsa på.

Lite hockey

salts syn på saken

Stellan Löfving

Chefredaktör

2 25.2004 • MÅNDAG 30 AUGUSTI

fortsätt >>


Räknat i kronor minskade Systembolagets försäljning under juli med nästan tio procent. Under månaden lyckades dessutom Carls-berg peta ned Koppar-bergs från förstaplatsen i försäljningsstatistiken över starköl.

Det är numera allmänt känt att försäljningen på System-bolaget snabbt faller. Under juli föll försäljningen till 2 204 miljoner SEK (2 438), vilket innebär en minskning med 9,6 procent. Omräknat till ren alkohol uppgår minskningen till 7,9 procent, och volymen föll med 8,0 procent.

I gränslänen Skåne och Halland föll försäljningen av sprit med över 20 procent. Den kraftigaste minskningen noteras dock i Norrbotten, där försäljningen efter Finlands

Fortsatt ras på Systembolaget sänkning av spritskatten fallit med 24,4 procent. Fallet i sprit-försäljningen är kraftigt i hela landet.

På stark-ölstoppen gör nu det brutala pris-kriget mellan Carlsberg och Kopparbergs rejäla avtryck. Billigaste ölet Blågul har med nöd och näppe lyckats gå om Kopparbergs Sofi ero och sålde under juli 2 725 656 liter. Sofi ero sålde 2 720 572 liter. När det gäller den ackumule-rade försäljningen ligger dock

Sofi ero långt före med 16,1 miljoner liter mot Blåguls 9,4 miljoner liter.

Stellan Löfving

Systembolagets 15 mest sålda starköl 2004

Juli 2004 Ack. 2004

Blågul 2 725 656 9 402 874

Sofi ero Original 2 720 572 16 133 301

Norrlands Guld Export 931 118 4 860 737

Mariestads Export 911 598 5 043 460

Millennium 747 308 4 220 061

Harboe Pilsner 743 763 2 951 608

Falcon Export 642 248 3 424 852

Bjørnebryg Extra Stark 615 225 3 639 322

Carlsberg Sort Guld 501 187 2 519 354

Lapin Kulta 372 143 1 894 423

Carlsberg Hof 364 633 1 937 125

Carlsberg Export 353 039 1 874 097

Norrlands Guld Dynamit 334 014 1 870 802

Åbro Original 323 916 1 914 126

Bioteknikföretaget Biogaia publicerar nu de första resultaten av en studie kring en ny produkt: ett tuggummi som läker blö-dande tandkött. Resulta-ten är goda och Biogaia hoppas att rönen kommer i vetenskaplig publikation under hösten.

Åkomman gingivit, blö-dande tandkött, är vanligare än man kanske tror. Enligt Biogaias egna uppgifter besväras mer än tre miljoner svenskar av detta problem, och förekomsten är ungefär lika hög i andra länder. Den kommersiella potentialen är således ganska stor.

”Blödande tandkött är helt klart en folksjukdom och förekommer redan långt ner i åldrarna. Tandläkare och

hygienister rekommenderar som standard tandborstning, tandpetning, tandtråd etc., men denna behandling är inte alltid helt effektiv. Många av de patienter som rekommende-rats denna behandling åter-kommer ofta år efter år med samma problem. Förutom det

kroniska obehag detta är för patienten fi nns det också en klinisk baksida eftersom gingivit i sig kan leda till tandloss-ningssjukdom,

parodontit”, säger tandläkare Per Krasse.

MARKANT FÖRBÄTTRING Per Krasse har lett en så kallad dubbelblind placebokontrol-lerad studie med patienter i Malmö som fått testa ett tugg-gummi med Biogaias bakterie Lactobacillus Reuteri Pro-

dentis. Redan efter två veckor rapporteras en markant förbätt-ring. 85 procent av patienterna svarade på behandlingen.

”Oral hälsa är defi nitivt ett område som är av största intresse för BioGaia. Vi är först i världen med ett probiotiskt tuggummi med bevisad effekt. Enligt expertisen fi nns inga riktigt bra alternativa behand-lingar och vi knyter därför stora förhoppningar till denna marknad” säger Biogaias vd Peter Rothschild i en kom-mentar.

Biogaia har sökt patent på användning av Lactobacillus Reuteri Prodentis mot gingivit och andra hälsoproblem i mun-hålan. Redan under hösten kommer testförsäljning via tandläkare i Skåne att genom-föras. Tuggummit kommer att säljas under Biogaias eget varu-märke, och företaget tänker bygga upp en egen funktion för området.

Biogaia letar nytt guld i munhålan

Tuggummi botar blödande

tandkött

AXFOOD FILAR PÅ FRAMTIDSPLANERNA Axfood har reviderat sin stra-tegi en aning. Det avslöjade vd Mats Jansson vid en analyti-kerträff i förra veckan. Wil-lyskedjan ska senast 2008 ha en omsättning på 17 miljarder SEK och en rörelsemarginal på fyra procent. Samma marginal förväntas av Hemköpskedjan, vars omsättning ska upp till 8 miljarder till 2008. I Finland funderar Axfood på framtiden, och nu uttalar ledningen för första gången offentligt att en möjlighet kan vara avyttring av Spar Finland. I övrigt prokla-merar Mats Jansson en större öppenhet för delägda bolag kring enskilda koncept eller kedjor. FÖRÄNDRINGAR I AQUA TERRENA Aqua Terrenas störste delägare Anders Larsson har på egen begäran med omedelbar verkan entledigats från sin styrelsepost i bolaget. Anders Larsson har för avsikt att inleda diskus-sioner med ”tredje part”, vilka kan leda till ändrad struktur i bolaget. På grund av detta upp-lever han en intressekonfl ikt. SLAGET OM MARKAN NÄRMAR SIG Det svenska försvarets planer på utkontraktering av matverk-samheten tar allt mer fast form. Senast den 1 oktober ska Eko-nomistyrningsverket vara klart med rekommendationer kring hur upphandlingen ska gå till, skriver DN. På försök har dock redan restauranger i Östersund, Strängnäs och Skövde lagts ut på entreprenad, en till var och en av branschens stora: Amica, Eurest och Sodexho. FUSK MED PROCENTEN Svenska ölimportörer miss-tänks sälja 2,8-procentigt folköl i burkar som märkts som 3,5-procentigt. Enligt Sydsvenskan har ölet skattats som 2,8 procent, och därmed sparar importören 2,50 SEK per burk. Flera myndigheter utreder nu gemensamt fusket.

fortsätt >>

25.2004 • 30 AUGUSTI4

fortsätt >>


Om svensk livsmedelsex-port ska fortsätta växa, behövs en långsiktig satsning på stödåtgärder som exempelvis Food from Swedens arbete. Dess-utom bör svenska företag fortsätta satsa på närmark-naderna, och även foku-sera mer på export inom food service-området. Det är några av slutsatserna i Exportrådets rapport om livsmedelsexporten.

Även Exportrådet fått i upp-drag av regeringen att utreda den svenska livsmedelsex-porten. Näringsminister Leif Pagrotsky och jordbruksmi-nister Ann-Christin Nykvist har som bekant rullat igång en lavin av utredningar, och under våren har dessa rullat in, en efter en.

SAMMA SAKFrustrerande nog börjar det nu visa sig att byråkraterna på Invest in Sweden, Jordbruks-verket, Livsmedelsekonomiska Institutet och Exportrådet spenderat en hel del skatte-pengar på att ta reda på samma sak. De olika utredningarna är grundliga, och har därmed lagt ned en hel del tid på att konstatera hur livsmedelsex-porten utvecklats, vilka varor

Exportrapport: Stödet inte tillräckligt långsiktigt

som exporteras, vilka företag som exporterar och vilka länder exporten hamnar i. Plus en hel del andra fakta som egentligen inte har något som helst att tillföra för att stimulera livs-medelsexporten.

Det är därför med viss möda man lyckas nosa sig fram till de små guldkorn som trots allt fi nns begravda i de olika myn-digheternas utredningar.

I Exportrådets fall handlar det om bland annat om den så kallade food service-sek-torn, som enligt rådet är ett bortglömt område för livsmed-elsexportörerna. Exportrådet lyfter fram detta segment som en intressant möjlighet, och pekar bland annat på den tillväxt som råder inom food service, både internationellt och här i Sverige. Därutöver påpekar rådet det faktum att inträdeströskeln är lägre än till detaljhandeln, i och med att food service-bolagen inte kan kräva några ”slotting fees”, listningsavgifter.

Exportrådet har också inter-vjuat ett 50-tal företag för att få input till sin rapport. Från företagen har man bland annat fått besked om att det stödar-bete som bedrivs genom bland

annat Food from Sweden är uppskattat. Branschen menar dock att signalerna är otydliga, eftersom Food from Swedens

resurser ständigt minskar.

”Det verkar inte fi nnas någon långsik-tighet i sats-ningen”, skriver

Exportrådet i sin rapport. Food from Swedens budget

ligger nu och skvalpar kring ett halvdussin miljoner SEK per år. En ganska beskedlig summa, och särskilt i jämfö-relse med klart jämbördiga länder som Österrike, där det årligen satsas 130 miljoner SEK på exportstödjande åtgärder i livsmedelssektorn, Finland med en årlig budget på över 80 miljoner SEK och Danmark, som årligen spenderar cirka 50 miljoner SEK på den här typen av verksamhet.

FAGERT TALJordbruksministern har inte sagt sig vara beredd att satsa mer pengar på Food from Sweden. Kanske kan Exportrå-dets rapport få henne på andra tankar. Det börjar bli dags för mer än bara fagert tal från regeringen om den svenska livsmedelsexporten.

Stellan Löfving

Nu raggar amerikanska jordbruksdepartementet hugade importörer av amerikansk mat. Lockbe-tet: ekonomiskt stöd som kan halvera marknadsfö-ringskostnaderna.

Branded Program kallas syste-met som syftar till att stimulera export av amerikanska livs-medel. Systemet fi nansieras av

amerikanska jordbruksdeparte-mentet USDA i samarbete med organisationerna Food Export USA och Mid-America Trade Organization.

Den 9 september kommer programmet att presenteras vid ett frukostmöte på amerikanska ambassaden på Djurgården i Stockholm.

I inbjudan frestas hugade importörer och marknadsförare

med möjligheten att sänka sina marknadsföringskostnader med 50 procent.

Stödet kan ges för bland annat annonsering, produktde-monstrationer, PR, deltagande i mässor, fraktprover och så vidare. Dessutom kan leve-rantören i USA få stöd för sin exportverksamhet.

Anmälan till frukostmötet ska ske den 2 september.

…men om man vill importera fi nns pengar

Otydligt om Food from Sweden

SARDUS TESTAR BIOETTS ETIKETTER Livsmedelskoncernen Sardus har inlett ett försök med lundaföretaget Bioetts etiketter. Etiketterna kan avslöja om, och i så fall var, kylkedjan brutits. Testet görs på storhushållsför-packningar av Geas blodpud-ding.

SIA SATSAR I TV FÖR FÖRSTA GÅNGEN Glassföretaget Sia kommer att lansera sin nya mjölkglass med TV-reklam, skriver Dagens Media. Det är Sias första TV-kampanj, och den kommer att vända sig till ”kvinnor i karriären.”

HK INVESTERAR Finländska köttföretaget HK Ruokatalo investerar 20 miljoner EUR i sitt svinslakteri i Forssa. Slaktlinjen, som är från 1987, kommer att bytas ut helt, och det gäller även djurmottagning och frysanlägg-ning. Investeringen är HK:s största i Finland på mer än tio år.

KRAFTIGT UPP FÖR LERØY Norska Lerøy Seafood redo-visar en omsättning på 851,3 miljoner NOK (678,4) för andra kvartalet 2004. Resul-tatet före skatt ökade under perioden till 20,7 miljoner NOK (8,5).

AHOLD PÅ BÄTTRINGSVÄGEN Ahold redovisar en kraftigt ökad nettovinst för det senaste kvartalet om 32 miljoner EUR (3), men omsättningen har drabbats av valutaeffekter och sjunkit med 4,9 procent till 12,3 miljarder EUR, och kas-safl ödet är negativt med -5 mil-joner EUR. Vd Anders Moberg säger dock att fl era av de vikti-gaste enheterna presterat bättre än under samma period förra året, och att återhämtningen går enligt plan.

…MEN VUURSTEEN LÄMNAR Förre Heineken-chefen Karel Vuursteen lämnar posten som Aholds ordförande av per-

fortsätt >>

25.2004 • 30 AUGUSTI4

fortsätt >>


Arlas exklusiva kontakt med Wal-Marts brit-tiska dotterbolag Asda kan få negativa följder. Enligt uppgifter i brit-tiska medier planerar marknadsledaren Tesco att sluta köpa mjölk från Arla. Även marknadens trea, Sainsbury’s, funderar på detsamma. Samtidigt hoppas Arla kunna plocka andelar hos Safeway.

Det var något av en revolution i den brittiska mejerivärlden när Asda tillkännagav att man tänkte köpa all sin färskmjölk och grädde från en leverantör. Asda, som ägs av giganten Wal-Mart, har kört ett eget race på den brittiska marknaden och seglat upp som en riktigt farlig utmanare till den obestridliga marknadeledaren Tesco. Ked-jorna bedriver ett media- och reklamkrig där men hela tiden försöker överträffa varann.

Att Arla lierat sig så hårt med Asda ses inte med blida ögon av Tesco, och uppgifter i bland annat The Times gör gällande att Tesco nu funderar på att avsluta samarbetet med Arla Foods UK. Det påstås dess-utom även att Sainsbury’s, som är trea på den brittiska markna-den, funderar på samma sak.

INTE DET ENDAKontraktet med Asda är förmodligen inte det enda som retar handelns jättar. Arla Foods lyckade lansering av fi ltermjölken Cravendale äter allt mer på kedjornas marknad för EMV-mjölk, en viktig kategori både som kassako och varumärkesbärare.

I ljuset av detta är ryktena om Tescos och Sainsbury’s funderingar inte särskilt över-raskande. Arla Foods konkur-renter har sannolikt legat på mycket hårt hos Tesco och de andra för att hämnas Arlas exklusiva kontrakt med Asda.

Skotska Robert Wiseman

Tesco kan straffa Arlahar haft 40 procent av Asdas mjölkvolym och förlorar stort på Arlakontraktet.

Kanske tar Robert Wiseman och Dairy Crest revansch genom att utöka samarbetet med Tesco. Tesco säljer 790 miljoner liter per år, och i nuläget står Arla Foods för 41 procent av denna volym, alltså 324 miljoner liter. För Arla Foods vore det ett mycket hårt slag att bli av med Tesco som kund, både rent kommersiellt och imagemässigt.

GRÄDDEArla har dessutom 75 procent av Tescos gräddvolym på 12 miljoner liter per år. Hos Sainsbury’s är det Arla som står för hela gräddvolymen, vilken till råga på allt är jämförelsevis mycket hög, 11,5 miljoner liter per år. Hos Sainsbury’s riskerar Arla dessutom att förlora en årlig volym på cirka 150 miljo-ner liter mjölk.

Det är således nervösa tider hos Arla Foods UK. Kontrak-tet med Asda, som innebar en volymökning på 225 miljoner liter mjölk och 4,4 miljoner liter grädde, kan resultera i tap-pade volymer på 475 miljoner

liter mjölk och 24 miljoner liter grädde.

Samtidigt hoppas Arlafolket på belöning för ett långt och troget samarbete med årets uppkomling, Morrisons. Morr-isons köper bara mjölk och grädde av Arla Foods. Under 2004 har man köpt konkurren-ten Safeway, vars 320 miljoner liter mjölk och 3,6 miljoner liter grädde idag köps enbart från Arlas konkurrenter.

TVÅ LÄGEROm de nuvarande ryktena talar sanning kan det resultera i en uppdelning i två läger, å ena sidan Arlas helkunder Asda och Morrisons, å andra sidan Tesco och Sainsbury’s som vänt Arla ryggen.

Om detta är reailistiskt är dock mer tveksamt, främst med tanke på vilka möjligheter mejerikoncernerna har att få fram de volymer som krävs. Mer troligt är istället att Arla straffas för sina försyndelser med minskade volymer både hos Tesco och Sainsbury’s, men att man kompenserar sig med en försvarlig del av voly-merna i Safewaykedjan.

Stellan Löfving

Efter en dålig sommar i stora delar av Europa, med mins-kande försäljning av drycker, nedjusterar danska Bryg-gerigruppen sin prognos för helåret. Samtidigt meddelar koncernen att fem procent av personalen ska bort inom det närmsta halvåret.

Nedskärningen på globalt plan väntas ge en besparing på 20-25 miljoner DKK per år. Det kan behövas, eftersom försäljnings- och distributions-kostnaderna steg med inte mindre än 41 miljoner DKK under årets sex första månader. Samtidigt föll driftsresultatet till 67 miljoner DKK (99) trots

en smärre ökning av nettoom-sättningen till 1,31 miljarder DKK (1,28).

Ökningen av försäljnings- och distributionskostnaderna beror delvis på introduktionen av strategi- och handlingspla-nen V8 Next, som är tänkt att stärka bryggerikoncernens långsiktiga utveckling med hjälp av bland annat en rad nylanseringar.

I Bryggerigruppens portfölj fi nns ölmärken som Albani, Ceres, Faxe och Thor, samt den heldanska läsksuccén Faxe Kondi och tillverkningslicensen för Pepsis läskprodukter.

Lars Josephsen

Bryggerigruppen sparkar

sonliga skäl. René Dahan tar tillfälligt over klubban till nästa bolagsstämma den 18 maj nästa år. BASF ÖPPNAR NY VITAMIN-INGREDIENSFABRIK BASF, näst störst på vitami-ner i världen, har öppnat en ny fabrik för tillverkning av ”ingredienser” till bland annat vitamin A och E i Ludwigsha-fen. Fabriken ersätter en tidi-gare anläggning, och får med en kapacitet om 40 000 tom om året fyra gånger så stora möjligheter, skriver Food Navi-gator. Kostnaden för den nya anläggningen har inte uppgetts. LIDL GÖR TV-REKLAM FÖR FÖRSTA GÅNGENDen tystlåtna tyska lågpris-kedjan Lidl planerar nu att för första gången börja göra TV-reklam. Det erfar den tyska marknadsföringstidskriften Horizont. Enligt uppgifterna förhandlar Lidl just nu med alla stora tyska TV-bolag. Första halvåret i år ökade Lidl sin marknadsföringsbudget med 28 procent till 187 miljo-ner EUR, enligt Lebensmittel-Zeitung.

KRISTIANSTAD STARK KANDIDAT TILL LIVSMEDELSVALIDERING Valideringsdelegationen, som utser orter som ska husera nationella valideringscentra, säger till Kristianstadsbladet att Kristianstad är en stark kandidat till att bli nationellt valideringscenter för livsmed-elssektorn.

Syftet med validering är att erkänna kunskaper hos perso-ner utan formell utbildning. Kunskaperna kan ha inhämtats genom yrkesverksamhet eller utländska betyg. SEMINARIUM OM EXPORT TILL UNGERN Den 18-19 oktober anordnar Exportrådet seminarium och matchmaking i Budapest. Syftet är att presentera svensk livsmedelsindustri för inbjudna ungerska handelskedjor och grossister.

25.2004 • 30 AUGUSTI6

pageseven

For daily news, check www.foodwire.net



Den gångna veckans larm om läskedryckers hälsoef-fekter skapades genom en medial övertolkning av en forskningsrapport. Salt är restriktivt med att publi-cera forskningsresultat om positiva och negativa hälsoeffekter av olika livsmedel, och läsklarmet visar än en gång att detta är den enda vägen att gå.

”Nu är det bevisat”, trumpe-tade svenska tidningar och etermedier ut. Det som var ”bevisat” var att läskedrycker orsakar diabetes och är farliga i största allmänhet. Så hette det i alla fall, men det var förstås inte hela sanningen.

En forskarrapport från USA kunde se ett litet samband mellan läsk och diabetes som ett led i en studie av 91 000 sjuksköterskor i landet. Av dessa drabbades 741 personer av diabetes under perioden 1991 till 1999, och enligt stu-dien löpte kvinnor som drack

läsk varje dag 80 procent större risk att utveckla diabetes typ 2, även kallat åldersdiabetes.

Studiens fynd sammanfat-tades av nyhetsbyrån AP, som skrev att kvinnor som dricker mer än en läsk om dagen löper ”något större risk” (”slightly more likely”) att utveckla diabetes än dem som dricker mindre än en per månad.

Men bland det centrala i studien fi nns en misstanke att människokroppen behandlar socker i läsk annorlunda än socker i övrigt. Detta har dock inte kunnat slås fast av fors-karna, som själva säger att mer forskning behövs kring detta.

VARNADE Två diabetesexperter säger till nyhetsbyrån att studien visserligen var väl genomförd, men varnade för att göra en direkt koppling mellan socker i läsk och diabetes utan mer forskning. Och på American Diabetes Association sade man att man lika gärna hade kunnat

forska på andra livsmedel med lågt näringsvärde, och kommit fram till liknande resultat.

Dessutom tog studien enligt kritikerna inte hänsyn till att kvinnor som dricker mycket läsk också tenderar att ha en allmänt ohälsosammare livsstil i övrigt, med mindre motion, mer onyttig mat och mer rök-ning än kvinnor i allmänhet.

Salts redaktion nås varje dag av olika studier och rapporter om olika lisvmedel som KAN orsaka/förebygga den-och-den sjukdomen”. Rapporterna är ofta motstridiga: ena dagen blir man sjuk av att äta det man blir frisk av att äta nästa dag. Och liksom den rapport som nu valsat runt i svenska tidningar, är de inte sällan tveksamt underbyggda och fulla med potentiella felkällor.

Därför väljer vi på Salt ofta att inte skriva om sådana rap-porter. Och därför gör vi inte heller stor affär av läskstudien.

Stellan Löfving

Chefredaktör

Cerealia slår ihop affärs-områdena Foods och Fresh Bread till en helt ny affärs-enhet med en omsättning på 4,3 miljarder SEK. För-hoppningen är dessutom att samordningen ska öka marknadsorienteringen i färskbrödsverksamheten.

Samordningen ger på sikt för-stås rationaliseringsmöjligheter, men desto viktigare är kanske att skapa en slagkraftig enhet på marknaden.

”Cerealia Foods har mycket välfungerande affärsrelationer med nordisk detaljhandel och har framgångsrikt utvecklat våra strategiska varumärken. Denna marknadsorienterade styrka vill vi nu också ta vara på för vår traditionellt produktionstunga färskbröd-

Ny affärsenhet i Cerealiasverksamhet”, säger Cerealias koncernchef Håkan Ahlqvist.

Bakom Ahlqvists kommentar skymtar en förhoppning om att den beslutade samordningen ska hjälpa till att göra brödmär-kena Schulstad och Skogaholm till moderna och lönsamma varumärken i samma division som Axa, Kungsörnen och Start.

Vd för den nya affärssektorn blir Cerealia Foods vd Håkan Lundstedt:

”Jag ser verkligen stora möjligheter i samordningen till denna nya affärssektor, inte bara i Sverige. Min uppgift blir att kombinera Foods kompetenser rörande aktivt säljsamarbete med kedjorna, strategisk marknadsföring och vårt etablerade nätverk inom media med Fresh Breads

kompetenser inom försäljning, marknadsföring, produktion och distribution.

Håkan Lundstedt efterträder Per Kullberg, som beslutat gå till ny verksamhet.

”Kullberg har genomfört en omfattande strukturering och integration av Schulstad-verksamheten i Cerealia”, säger Håkan Ahlqvist.

Arbetet går nu in i en ny fas, där en ny integration tar vid. Integration som resulterar i en enhet med verksamhet i sju länder, 3 000 anställda och en omsättning på 4,3 miljarder SEK. Samordningen ska på sikt gå hela vägen från produktion, utveckling och distribution och ända fram till sälj- och mark-nadsföringsfunktionerna.

Stellan Löfving

Kommentar: Läskigt överdriven larmrapport

NYTT NORSKT ÖLKRIG? Norska myndigheter öppnar nu för att låta Lidl sälja bil-ligare öl än 7,50 NOK per fl aska, skriver Verdens Gang. Sosial- og helsedirektoratet säger till tidningen att det enda man sagt nej till är försäljning med förlust.

Dock förväntar sig direkto-ratet att kedjan håller samma prispolitik för ölet som för resten av sortimentet.

ARLA HAR TAPPAT TIO MILJONER LITER TILL DE SMÅ MEJERIERNA Arla Foods försäljning av mjölk i Danmark har på endast ett år fallit med tio miljoner liter. Det har skett samtidigt som de små danska mejerierna ökar, skriver Jyllands-Posten. Under samma period har både Thise Mejeri och Naturmælk fördubblat sin mjölkförsälj-ning, och båda företagen är långt framme med planer på utvidgning.

VALIOS LAKTOSFRIA MJÖLK TILL KONTINENTEN Valio ska lansera sin laktosfria mjölk i Nederländerna, efter att den släppts i Schweiz i början av året. Den laktosfria mjölken fi nns i Finland sedan tre år.

UPPÅT FÖR HOLLÄNDSK OST, NER FÖR SMÖR Ostproduktionen i Nederlän-derna steg med 3,7 procent första halvåret i år, men smör-produktionen rasade med 21,1 procent jämfört med samma period förra året. Mjölkhan-teringen minskade med 3,8 procent, enligt branschorgani-sationen Productschap Zuivel.

SIA LANSERAR MJÖLKGLASS Halländska glassföretaget Sia lanserar glass som görs på mjölk. Innehållet av frukt ökas, och resultatet blir en glass med halva fetthalten och femton procent lägre sockerhalt än företagets andra produkter. Idén har man hämtat från glassens moderland, Italien, där man gjort glass på mjölk i åratal.

25.2004 • 30 AUGUSTI6

pageseven




EU har beslutat att låta produktnamnet Scottish Farmed Salmon bli lag-skyddat. Nu funderar även norrmännen på att ansöka om ett liknande skydd.

De skotska odlarna har arbetat upp en inhemsk marknad, men också en relativt omfat-tande export till Frankrike. Där går den skotska laxen som en kvalitetsprodukt, och var den första utländska produkt som bereddes plats i det franska kvalitetsmärkesprogrammet Label Rouge.

”Skotska laxodlare har med det här lagskyddet sett till att tillföra sin egen odlade lax

Skotsk lax får EU-skyddexklusivitet och ett kvalitets-mässigt lyft. Lagskyddet ger konsumenterna garanti för att skotsk odlad lax är produce-rad i Skottland och uppfyller bestämda produktionskrav. Det skottarna gjort bör vara en väckarklocka och utmaning för den norska laxnäringen”, säger Randi Kvissel Haugen, som är vd för det norska institutet Matmerk.

20 PROCENT DYRARE I genomsnitt betingar den skotska laxen ett pris som ligger cirka 20 procent över norsk lax i franska butiker.

”Skotsk odlad lax kan inte konkurrera med volym, och

vi ser oss inte heller som en nischproducent. Samtidigt är vi beroende av vår export, men satsar på kvalitet som differen-tieringsstrategi förhållande till annan lax som vi konkurrerar med. Därför måste vi ha kva-litetsstandarder för att nå fram på marknaden”, säger Brian Simpson, som är vd i orga-nisationen Scottish Quality Salmon.

Enligt Randi Kvissel Haugen fi nns ett intresse även bland norska aktörer för att få till ett liknande lagskydd för odlad lax från Norge, och hon anser inte att det bör vara någon omöjlig-het att uppnå samma skydd för norsk lax.

Samtidigt som fl er och fl er livsmedelsföretag lanserar kolhydratfattiga produk-ter, varnar analytiker för att Atkins-trenden med kolhydratfattig diet kan vara på väg att ta slut.

Flera analytiker som Reuters har talat med är skeptiska till livsmedelsindustrins stora sats-ning på kolhydratfattiga nya produkter och kolhydratfattiga varianter av redan befi ntliga varumärken.

”Det påminner mig om för

Analytikerna tror att Atkinståget har gåtttio år sedan, när det var den här fettfobin”, säger William Leach, livsmedelsindustriana-lytiker på Neuberger Berman, och påminner om hur det gick för Nabisco och dess fettsnåla SnackWells-kakor och kex, som till en början var en sådan succé att företaget inte kunde leverera:

”Ena året var det på tilldel-ning. Året därpå kunde man inte ge bort dem.”

I USA har kolhydratfattiga livsmedel ökat försäljningen med 815 miljoner USD till

1,13 miljarder USD de senaste tolv månaderna - men sam-tidigt minskar antalet män-niskor som uppger att de följer Atkins-dieten.

Men även om man inte exakt följer just Atkinsdieten, kan man på olika sätt und-vika kolhydrater i maten utan att ingå i statistiken som en Atkinsanhängare. Det troligaste är kanske att det kommer att fi nnas marknad för kolhydrat-fattiga livsmedel länge ännu.

Jonathan Newton

Elva amerikanska delstater har antagit lagar som skyddar livsmedelsföretag i dessa del-stater från att stämmas för att ha orsakat fetma, och tio andra delstater behandlar just nu lik-nande lagförslag. Ett nationellt förbud mot sådana stämningar har gått lång väg i den ameri-kanska kongressen, där den har godkänts av representanthuset och nu väntar på godkännande också av senaten.

Men det betyder långt ifrån

Fronterna fl yttas fram i fetmakampenatt den juridiska striden om livsmedelsföretagens roll i fet-maepidemin är över, rapporte-rar Reuters. I fyra delstater har sådana här lagförslag antingen röstats ner eller stoppats av att guvernören lagt sitt veto, varför fältet är öppet för stämningar där. Samtidigt utforskar advokaterna nu kryphålen, och en väg som förefaller mycket framkomlig är att rikta in sig på hur livsmedelsföretagen marknadsför sina produkter

eller märker dem. Ännu har ingen stämning

mot ett livsmedelsföretag för dess eventuella roll i fetmaepi-demin rönt någon som helst framgång, men analytiker har varnat för att fetmastämningar kan komma att hemsöka livsmedelsindustrin på lika förödande sätt som cancer-stämningar i åratal jagat - och fortfarande jagar - tobaksindu-strin.

Jonathan Newton

ARLA’S ASDA CONTRACT COULD SPELL TROUBLE Arla Foods’ exclusive contract with Asda, the British retailer, could backfi re.

According to rumours in Bri-tish media, the market leader Tesco is considering to stop buying milk from Arla, and Sainsbury’s has similar plans.

However, while such retalia-tion would mean serious losses to the Danish-Swedish dairy company, Arla may be able to take larger market shares with Safeway instead because of its close relationship with Safeway’s new owner, Morri-sons.

BRYGGERIGRUPPEN TO LAY OFF FIVE PER CENT OF EMPLOYEES After a poor summer, Brygge-rigruppen, the Danish brewer, has been forced to lay off fi ve per cent of its employees during the next six months. The company has also written down its earnings forecast for 2004.

CERALIA TO MERGE BREAD, FOOD Cerealia is to co-ordinate its business units Cerealia Foods and Cerealia Fresh Bread. Håkan Lundstedt, CEO of Cerealia Foods, will become the CEO of the new division, Cerealia Food & Bread, while Cerealia Fresh Bread’s CEO Per Kullberg has decided to leave the company. SCOTTISH FARMED SALMON PROTECTED IN THE EU The European Union has deci-ded to let the product name Scottish Farmed Salmon be protected by law.

Scottish salmon farmers hope that the protection, which ahs taken fi ve years to achieve, will give them an advantage to Norwegian rivals - but the Norwegians are con-sidering applying for similar protection, too.

Returadress: Mediaservice Box 5087, 291 05 Kristianstad

Psst! Har du hört att... sist i salt


Trist företag, trista pro-dukter, och sällan får man ansiktet i Dagens Industri eller Salt? Gör som alla andra – inrätta en helgdag och fira din matprodukt. Men vänta inte för länge, för snart är hela kalendern full varje dag året om.

Lutfiskens Dag infaller i år den 5 november, instiftad och uppbackad givetvis av Lut-fiskfrämjandet, i syfte att öka försäljningen. Kanelbullens Dag, som instiftades av Hem-bakningsrådet (bara en sån sak!) 1999, infaller alltid den 4 oktober. Kräft- och surström-mingspremiären är däremot numera flytande, men infaller traditionsenligt så här års.

Men vem har hört talas om Nationella Senapsdagen, Vinä-gerdagen, Mer Örter-Mindre Salt-dagen, eller Lägg Lite Zuc-chini På Din Grannes Förstu I Smyg-natten?

KREATIVA FÖRETAGDet är bara några av de ”helgdagar” som kreativa livsmedelsföretag och intres-segrupper hittat på i USA. Samtliga infaller den här månaden, och nästa månad brakar det loss på allvar. Då är det Nationella Kexmånaden, Nationella Kycklingmånaden, Nationella Svampmånaden, Nationella Potatismånaden samt Nationella Rismånaden samtidigt. Dessutom firas under september Krama En Texas-Kock-månaden samt Nationella Våffelveckan, vilket i och för sig är upprörande eftersom amerikanerna inte har en aning om hur frasvåfflor ska smaka, serverade ute i vårsolen på Våffeldagen med grädde, sylt, socker och en kopp kaffe... Men nu kom vi visst ifrån ämnet.

Skaffa en egen helgdag

Som om inte detta skulle vara nog, är oktober i USA även både vegetarianernas och fläskätarnas månad – se där en intressant kollision. För att inte tala om att det både är kak-månad, popcornmånad samt Nationella Tandhygienmåna-den, rapporterar Reuters.

Bakom alla jippon finns hela spektret, från Nationella Fis-keinstitutet som varje år satsar 20 000 USD på att göra den fulltecknade oktober månad även till Nationella Fisk- och Skaldjursmånaden, till Ame-rikanska Terådet, som mest försöker få media intresserade av att skriva egna artiklar under Nationella Heta Te-månaden (januari) eller Nationella Iste-månaden (juni), till enskilda initiativ som Sinkie Day – Diskhodagen – som en man i Kalifornien inrättat dagen efter tacksägelsedagen, för att upp-muntra sina landsmän att stå vid diskhon och tugga resterna av den mäktiga amerikanska tacksägelsedagsmiddagskalko-nen.

Nu börjar det bli riktigt fullt i almanackan, och de flesta av dessa ”helger” eller ”natio-nella dagar/veckor/månader” passerar givetvis den stora

allmänheten förbi. Men tanken är trots allt inte så dum, kon-staterar Michael Mazis, som är marknadsföringsprofessor på American University, och påminner om hur framgångs-rikt godisindustrin, enkan-nerligen chokladföretagen, exploaterat Alla Hjärtans Dag. Även den lilla publicitet som kan genereras av Nationella Fikonveckan, som i år infaller första till sjunde november, kan gott vara mödan värd, tror han.

”Om man är fikonprodu-cent, hur mycket publicitet kan man få [resten av året] när allt kommer omkring? Det här kan vara den enda gången på året då man kan få lite PR”, säger han till nyhetsbyrån.

PASSA PÅ!Så passa på medan det fortfa-rande finns luckor. Skulle inte mörka trista november kunna vara en trevlig nationell kåldol-memånad, och skulle vi inte kunna fira Pepparkakans Dag stolt flammande mot dunkla skyar den sjunde juni eller så?

De tipsen bjuder vi på allde-les gratis.

Jonathan Newton

Våffeldagen infaller på Jungfru Marie Bebådelsedag, den 25 mars. Men miss-trösta inte - det finns fortfarande luckor i almanackan.

…HUNDAR BÖRJAR TALA MATSkäm bort din hund, om du har vägarna förbi São Paolo i Brasilien, och ta med jycken till ett bageri för hundar, som nyligen öppnat ”i stada”. På Panetteria di Canni – ”hund-bageriet” – finns kakor, muffins och tårtor speciellt anpassade för hundar, alla bakade utan salt, socker eller vitt mjöl samt med veterinärs ord på att de passar för jyckarna.

Stället säljer 8000 bakverk i månaden, men det är inte bara hundar som äter dem. En del hundägare tar sig också några tuggor och delar delikatesserna med sina hundar, säger ägaren Angelo Carotta Neto till tid-ningen Estado de São Paolo.

Has det istället katt, styr då kosan mot New York, ty där kan kattrestaurangen Meow Mix Café komma att öppna igen, efter det veckolånga öppethållande som den hade som ett PR-jippo för kattmats-tillverkaren Meow Mix.

På kaféet fanns bord där katterna kunde äta sex olika varianter av mjau-mixen – och om det blev en framgång kunde tillverkaren tänka sig att starta en franchisekedja, enligt New York Post.

Förresten vete katten om man inte borde starta en egen ristorante: Bella Notte, med spaghetti special, massa frikadelli och vacker cocker spaniel-flicka! Närå, vi bara skämta aprilo…

salt25-2004

Documents